Utbildningsutskottets betänkande
1989/90:UbU27

Reformerad svenskundervisning för

vuxna invandrare 1989/90

UbU27

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:102 om reformerad svenskundervisning för vuxna
invandrare jämte motioner.

Utbildningsutskottet har från socialförsäkringsutskottet inhämtat yttrande
över hemställan 4, 8 och 9 i propositionen samt vissa därtill
anslutande motioner. Yttrandet (1989/90:SfU2y) är fogat till detta betänkande
som bilaga 5.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:102 om reformerad svenskundervisning
för vuxna invandrare föreslagit

1. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning
för invandrare,

2. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om en
sammanläggning av den grundläggande svenskundervisningen med påbyggnadsundervisningen
och en utökad skyldighet för kommunerna att
anordna undervisning,

3. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen
om en förändring av statsbidragssystemet för grundläggande svenskundervisning
för invandrare,

4. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen
om att den lägre timersättningen avskaffas för deltagare i grundläggande
svenskundervisning för invandrare,

5. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen
om timram för påbyggnads-sfi inom studieförbund,

6. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen
om timram för grund-sfi för tidigare invandrare,

7. att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 277 316 000
kr.,

1 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr UbU27

8. att riksdagen godkänner att 74 300 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1990/91 används för att finansiera anslaget Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar,

9. att riksdagen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar lör
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 106 500 000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1989/90:102

1989/90:Ubl3 av Göran Åstrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om fritt val
mellan utbildningsanordnare och regler för upphandling av sfi-utbildning.

1989/90:Ubl4 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om verksamheten på flyktingförläggningarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om tilläggsbidrag till studieförbund för verksamhet
avseende flyktingar och invandrare.

S,

1989/90:Ubl5 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson
(båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten till sfi-undervisning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskaffande av reglerna för deltidsstudier,

3. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om behöriga sfi-lärare,

4. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarakademikers tillträde till preparandkurser.

1989/90:Ubl6 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av kontinuitet i sfi-undervisningen,

2. att riksdagen beslutar att kommunen skall vara fri att själv välja
anordnare av grund-sfi,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till reglering av vilka
anordnare som kan förekomma för sfi-undervisning enligt 3 § i lagen
1986:159,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om öppen upphandling av sfi-undervisning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att planera för värvning av studier och
arbete,

1989/90: UbU27

2

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheterna till koncentration av sfi-undervisning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om undervisning i svenska vid flyktingförläggningar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbetalning av statsbidrag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav på läroplan och lärarkompetens,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utvärdering genom färdighetsprov,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att vidta åtgärder för att undervisningen
i svenska även skall nå invandrarkvinnorna.

1989/90:Ubl7 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att
kommunernas åtaganden om att anordna svenskundervisning skall
omfatta alla som har behov av sådan undervisning oavsett hur länge de
vistats i landet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om större utrymme för ämnet samhällskunskap i
svenskundervisningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ordnad barntillsyn för dem som deltar i svenskundervisning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flyktingar med högre utbildning.

1989/90:Ubl8 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts att
reglerna om deltidsutbildning utgår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts vad gäller information om det svenska samhället,

3. att riksdagen beslutar att statsbidraget till sfi inte skall ingå i den
allmänna schabloniseringen,

4. att riksdagen beslutar upphäva tvåårsregeln.

1989/90:Ubl9 av Barbro Evermo Palmerlund m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av svenskundervisning till invandrare
oberoende av tiden för ankomst till Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av full kompensation för förlorad arbetsförtjänst,
inkl. ersättning för restid,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av stimulansbidrag för genomförande av
studier även utanför arbetstiden,

1989/90:UbU27

3

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av insatser för uppsökande verksamhet
och speciella informationsåtgärder.

1989/90:Ub20 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstadgad svenskundervisning,
av samma omfattning och kvalitet som sfi-undervisningen
på statliga förläggningar, för asylsökande som vistas på förläggning och
för asylsökande som vistas i kommun,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagföreskrifter för
kommun att erbjuda sex timmars svenskundervisning per dag i enlighet
med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad tidsgräns för
kommunens skyldighet att ordna sfi,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitetsmål för sfi-undervisningen,

5. att riksdagen — om yrkande 4 bifalls — hos regeringen begär
förslag om slopande av bestämmelserna om skyldighet för kommunen
att ordna visst antal sfi-timmar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stärkande av samhällskunskapens ställning i
undervisningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gruppindelning efter kunskapsnivå och studievana,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskild ersättning
till kommunerna för den sfi-undervisning som ordnas för flyktingar.

1989/90:Ub21 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
svenskundervisning för vuxna invandrare.

Motioner med anledning av proposition 1989/90:105

1989/90:Sf57 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att ersättningen för sfi skall ligga utanför
schablonbidraget.

1989/90:Sf59 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående schablonbidraget och svenskundervisningen.

Motioner från allmänna motionstiden 1990

1989/90:Sf524 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handikappade barns syskon och deras utbildning
om syskonets handikapp.

1989/90:Sf526 av Margo Ingvardsson och Alexander Chrisopoulos
(vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

1989/90: UbU27

4

invandrare och flyktingar som genomgått grund- och fortbildning i
svenska skall erhålla tillräckligt utbildningsbidrag enligt vad som sägs i
motionen.

1989/90:Sf546 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 73 400 000 kr.

1989/90:Ub207 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett bättre tillvaratagande av personer med utländska
utbildningar och examina,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av varvat yrkesarbete och svenskundervisning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om målet med svenskundervisningen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf605.

1989/90:Ub211 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna att ett konkret förslag skall utarbetas hur obligatorisk
grundutbildning för invandrare kan förverkligas.

1989/90:Ub233 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
försöken med att varva arbete och svenskundervisning ges ökad prioritet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
samhällsundervisningen förstärks i sfi.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf615.

1989/90:Ub243 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inventering av flyktingarnas utbildning redan vid
flyktingförläggningarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om information om hur översättning och värdering
av betyg går till,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om obligatorisk praktik i samband med svenskundervisningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillhandahålla fackspråkskurser för invandrarakademiker.

1989/90:Ub246 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om introduktionskurser för invandrade akademiker,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en inventering av invandrarnas akademiska
bakgrund, utbildning och nuvarande arbetsuppgifter.

1989/90:UbU27

5

1989/90:Ub254 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utnyttja folkhögskolans resurser vid undervisning
av invandrare,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att bedriva undervisning i svenska
för invandrare i form av koncentrationsstudier,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utvärdering av invandrarundervisningen.

1989/90:Ub298 av Kenth Skårvik och Carl-Johan Wilson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att viss del av statsbidrag till studieförbundens
verksamhet bland invandrare och flyktingar fördelas i en s.k. fri
resurs.

1989/90:Ub311 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet
av ett resurssystem som utgår från principen att kostnaden för
grundläggande svenskundervisning för invandrare bör belasta anslaget
C 5, även om invandrarna erhåller undervisning inom grundvux.

1989/90:Ub615 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
värdering av examina/betyg måste påskyndas.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf628.

1989/90:Ub731 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet
av ett fristående institut för värdering av svenska och utländska
utbildningar.

1989/90:Ub743 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
hemspråkets roll i grundvux.

1989/90:Ub808 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en lämplighetsprövning av UHÄ:s nya organisation
för utvärdering av utländsk utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att i övrigt förbättra arbetsmarknadssituationen
för invandrarakademikerna.

1989/90:UbU27

6

Utskottet

1989/90: UbU2 7

Inledning

Enligt lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för
invandrare har kommun skyldighet att se till att avgiftsfri grundläggande
svenskundervisning (grund-sfi) anordnas för invandrare eller svenska
medborgare som är över 16 år och inte har svenska, danska eller
norska till modersmål. Skyldigheten för kommunen gäller under det
kalenderår som invandraren kommer till Sverige samt det därpå
följande kalenderåret. Den tid under vilken kommunen har denna
skyldighet får alltså varierande längd beroende på när under ett år som
invandraren kommer till landet och hur snart efter hitkomsten som
invandraren blir mottagen i en kommun. Kommunen skall genom
lämpliga åtgärder informera de personer som har rätt att få grund-sfi.
Statsbidrag utgår för den undervisning som kommunen är skyldig att
ge. För grund-sfi finns en av regeringen fastställd läroplan. Antalet
undervisningstimmar för varje deltagare är inte fastställt utan deltagarna
skall få den undervisning som krävs för att uppnå den i läroplanen
beskrivna kunskaps- och fårdighetsnivån. Statsbidraget är dock beräknat
utifrån en förväntad genomsnittlig undervisningstid av 500 lektionstimmar
för den som därefter går i påbyggnads-sfi i studieförbund
och 400 timmar för den som efter grund-sfi fortsätter i AMU och får
sin påbyggnads-sfi där. Kommunen kan bedriva grund-sfi i egen regi
eller uppdra åt ett studieförbund eller en folkhögskola eller i vissa fall
AMU att ordna undervisningen.

Invandrare som är berättigade till grundutbildning för vuxna
(grundvux) får sin grundläggande svenskundervisning i grundvux i
stället för inom grund-sfi. Det maximala antalet grundvuxtimmar är
för dem 1 500 timmar i stället för eljest gällande 1 000 timmar. Denna
svenskundervisning finansieras med statsbidraget till grundvux.

På nivån ovanför grund-sfi finns påbyggnads-sfi dels i form av
studiecirklar anordnade av studieförbund, dels inom AMU. Påbyggnads-sfi
i studieförbunden finansieras med statsbidrag och är kostnadsfri
för deltagarna. Kommunerna har inte något ansvar för att påbyggnads-sfi
anordnas. Undervisningstiden kan variera mellan olika individer
även i påbyggnads-sfi. Statsbidragsberäkningen utgår dock från en
genomsnittslängd på 200 studietimmar i studieförbunden. Påbyggnadssfi
inom AMU är tänkt att omfatta 300 timmar.

Under år 1989 har både skolöverstyrelsen (Intentioner och verklighet,
en uppföljning av 1986 års sfi-reform; R 89:44 Rapporter), riksrevisionsverket
(Svenska för invandrare — ett regeringsuppdrag) och
diskrimineringsombudsmannen (Svenskundervisning för invandrare
(sfi) — Intryck och förslag) avgivit rapporter om hur sfi-systemet
fungerar.

I propositionen föreslås ett antal väsentliga förändringar i detta system.

7

Kommunens skyldighet att anordna

svenskundervisning för invandrare

Regeringen föreslår att riksdagen skall anta ett i propositionen framlagt
förslag till lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare. Tiden under vilken kommunen
har skyldighet att anordna sfi regleras i dess 5 §, som föreslås bli
ändrad. I stället för att som i dag utgå från tidpunkten då invandraren
kom till Sverige föreslås att kommunens skyldighet skall gälla från det
att invandraren blir kyrkobokförd här. För den som regelmässigt vistas
i kommunen utan att vara kyrkobokförd gäller enligt förslaget kommunens
sfi-skyldighet fr.o.m. en viss, av regeringen angiven tidpunkt
efter det att han eller hon ansökt om uppehållstillstånd. Kommunens
skyldighet föreslås gälla i två år. Om någon på grund av särskilda skäl
inte har kunnat påbörja grund-sfi under tvåårsperioden bör skyldigheten
enligt regeringens förslag utsträckas ytterligare ett år. Det föreslås
ankomma på kommunen själv att besluta om när sådana skäl föreligger
att ett tredje år bör komma i fråga. Kommunens skyldighet skall
inte omfatta personer som vistas på invandrarverkets flyktingförläggningar.

Kommunerna har för närvarande också en skyldighet att erbjuda sfi
åt s.k. tidigare invandrare, dvs. de som kommit till Sverige före den 1
januari 1985. I propositionen föreslås att den verksamheten Sr fortsätta
i oförändrad omfattning budgetåret 1990/91 och att frågan tas upp
på nytt i samband med det program för vuxenutbildningen på kort
och lång sikt som regeringen avser att presentera under år 1991.

Ett antal motioner tar upp avgränsningen av kommunens skyldighet.
Enligt motion 1989/90:Ubl7 (fp) yrkande 1 kan traumatiska
upplevelser före hitkomsten, barnafödande m.m. medföra att en invandrare
inte kommer i gång med sin sfi-utbildning förrän tvåårsgränsen
passerats. Tidsgränsen bör därför avskaffas. Även motionerna
1989/90:Ubl8 (mp) yrkande 4, 1989/90:Ubl9 (s) yrkande 1 och
1989/90:Ub20 (vpk) yrkande 3 går ut på att ingen tidsgräns skall gälla,
utan invandrare som behöver sfi skall ha rätt att fa den oavsett hur
länge de vistats i landet. Enligt motion 1989/90:Ub21 (s) är tvåårsgränsen
för snäv och en förlängning önskvärd. Vikten av att ingen skall bli
utan undervisning understryks i motion 1989/90:Ubl5 (c) yrkande 1.

Motion 1989/90:Ubl6 (m) yrkande 7 berör frågan om svenskundervisning
på invandrarverkets flyktingförläggningar. Enligt motionärerna
bör den kommun där en sådan förläggning är belägen ha ansvar för sfi
för de invandrare som fått uppehålls- och arbetstillstånd men ändå
vistas i förläggningen i väntan på kommunplacering. Krav på läroplan
och lärarkompetens bör enligt motionärerna (yrkande 9) gälla all
undervisning av invandrare.

Utskottet anser det utomordentligt viktigt att alla invandrare får lära
sig svenska så snart som möjligt. Tillgång till det svenska språket är
helt avgörande för deras möjligheter att göra sig bekanta med människorna,
kulturen och samhällslivet i Sverige och ta till vara sina
rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Det är också en förutsättning

1989/90:UbU27

8

för att de skall kunna komma till sin rätt i arbetslivet. Oförmåga hos
svenskar och invandrare att tala med och förstå varandra ger grogrund
för irritation och motsättningar. Därför Sr det inte dröja flera år
innan en invandrare erbjuds sfi. Kommunerna har redan i dag, och
föreslås i propositionen även i fortsättningen ha, en skyldighet inte
bara att anordna undervisning utan också att informera invandrarna
om denna. Denna informationsskyldighet måste självfellet fullgöras i
olika former och riktas så att den verkligen når fram till alla — även
dem som inte själva aktivt söker informationen. Den senare uppgiften
är den mest krävande men också den viktigaste. Hur det skall gå till
måste bestämmas i varje kommun med hänsyn till lokala förhållanden
och med utnyttjande av all uppfinningsrikedom som man kan uppbringa.

Det är ytterst angeläget att inte t.ex. kvinnor med barn eller äldre
kvinnor ställs utanför. Erfarenheten visar att invandrarkvinnor i
många fall inte kommer till grund-sfi så tidigt som vore önskvärt.
Ansvaret för barn är ett vanligt skäl. Ett annat är kulturella traditioner
i en del invandrargrupper, som inte räknar med att kvinnor utbildar
sig i vuxen ålder. Kommunerna bör därför anstränga sig att erbjuda
barnomsorg i sådana former, att den kan skapa möjlighet for invandrarkvinnor
att delta i sfi, och på olika sätt försöka nå dem med
erbjudandet om svenskundervisning.

Den tidsgräns som anges for kommunens sfi-skyldighet bidrar enligt
regeringens bedömning till att påskynda att svenskundervisningen
kommer till stånd. Detta är enligt utskottets mening det avgörande
skälet for att ha en tidsgräns. Genom att rätten till grund-sfi i en
kommun nu föreslås gälla fr.o.m. kyrkobokföringen i kommunen och
i två hela år, bortfaller ett av de motiv som tidigare åberopats för en
utsträckt eller slopad tidsgräns, nämligen att flyktingarna vistats så
länge i förläggning, där de inte fått grund-sfi, att en stor del av tiden
för kommunens skyldighet redan varit försutten, när de kommit ut i
en kommun.

När det gäller s.k. tidigare invandrare, dvs. de som kommit till
Sverige före den 1 januari 1985, hänvisar utskottet liksom regeringen
till tidigare beslut (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr. 1984/85:77,
prop. 1985/86:67, UbU 1985/86:10, rskr. 1985/86:143). Enligt dessa
beslut har kommunerna skyldighet att erbjuda dessa invandrare grundsfi
fram till utgången av juni 1990. Undervisningen skall vara genomförd
senast den 30 juni 1991. Regeringen anmäler i propositionen att
frågan om sfi för denna grupp skall tas upp på nytt i samband med det
program för vuxenutbildningen på kort och lång sikt som regeringen
avser att presentera under år 1991.

Enligt utskottets mening bör riksdagen lagreglera kommuns skyldighet
att under sammanlagt högst två år — med utsträckning till tre år
om någon på grund av särskilda skäl inte kunnat påbörja undervisningen
under tvåårsperioden — anordna sfi. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till proposition 1989/90:102 i denna del, med
anledning av motion 1989/90:Ubl5 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ubl7 yrkande 1, 1989/90:Ubl8 yrkande 4,

1989/90:UbU27

9

1989/90:Ubl9 yrkande 1, 1989/90:Ub20 yrkande 3 och 1989/90:Ub21,
samtliga delvis, godkänner vad utskottet i det föregående anfört om en
tidsgräns för kommuns skyldighet.

Det är enligt utskottets mening angeläget att svenskundervisning av
god kvalitet anordnas även på flyktingförläggningarna. Utskottet utgår
från att invandrarverket såvitt möjligt anlitar behöriga sfi-lärare för
denna verksamhet och att läroplanen för grund-sfi i tillämpliga delar
kommer till användning. Utskottet anser det inte meningsfullt att ge
den kommun där förläggningen är belägen sfi-ansvar för de flyktingar
som vistas i förläggning trots att de redan fått uppehållstillstånd.
Inriktningen måste vara att de snarast möjligt skall kunna flytta ut i en
kommun och S sin grund-sfi där. Den tidpunkt från vilken kommunens
skyldighet att anordna sfi skall börja gälla bör således enligt utskottets
mening inte vara då flyktingen fått uppehållstillstånd utan tidpunkten
bör definieras på det sätt som föreslås i propositionen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till proposition 1989/90:102 i denna del och med avslag på
motion 1989/90:Ubl6 yrkandena 7 och 9, båda delvis, godkänner vad
utskottet anfört.

Mot bakgrund av utskottets uppfattning att tiden för kommunens
skyldighet att anordna sfi bör lagregleras och omfatta två år samt att
kommunen inte skall åläggas ansvar för svenskundervisningen vid de
statliga förläggningarna för asylsökande föreslår utskottet att riksdagen
med anledning av motion 1989/90:Ubl5 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ubl6 yrkandena 7 och 9, 1989/90:Ubl7 yrkande

1, 1989/90:Ubl8 yrkande 4, 1989/90:Ubl9 yrkande 1, 1989/90:Ub20
yrkande 3 och 1989/90:Ub21, samtliga delvis, antar det i proposition
1989/90:102 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1986:159)
om grundläggande svenskundervisning för invandrare såvitt avser 5 §
(bilaga 1).

I motionerna 1989/90:Ub20 (vpk) yrkandena 4 och 5 samt
1989/90:Ub21 (s) föreslås att kommunernas skyldighet att ge sfi skall
definieras genom angivande av ett kvalitetsmål och inte genom ett antal
timmar.

Utskottet konstaterar att kommunens skyldighet enligt lagen
(1986:159) upphör antingen när en deltagare har de kunskaper och
färdigheter som anges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller
när deltagaren inte gör tillfredsställande framsteg. Den kunskaps- och
färdighetsnivå som avses finns beskriven i målen och huvudmomenten
i läroplanen för grund-sfi, som fastställts av regeringen. Kommentarmaterialet
till läroplanen, som fastställts av skolöverstyrelsen (SÖ),
beskriver nivån mera preciserat. Något timtal är alltså inte knutet till
kommunens skyldighet gentemot den enskilde invandraren. Däremot
är statsbidragssystemet uppbyggt på ett tänkt genomsnittligt timtal. Till
statsbidragssystemet återkommer utskottet i det följande.

1989/90: UbU27

10

Utskottet finner således att det som begärs i motionerna
1989/90:Ub20 yrkandena 4 och 5 samt 1989/90:Ub21 redan är tillgodosett,
varför de avstyrks.

En sammanhållen svenskundervisning och ett
utsträckt kommunalt ansvar

Regeringens förslag är att den nuvarande uppdelningen i grund-sfi och
påbyggnads-sfi skall upphöra. Detta system bedöms inte fungera helt
tillfredsställande. Dels har det inte kommit till stånd någon påbyggnads-sfi
inom studieförbunden i 100 kommuner, dels har det i många
fall uppstått ett glapp mellan grund-sfi och påbyggnads-sfi. I propositionen
föreslås att undervisningen i stället skall ske inom en sammanhållen
utbildning, kallad grund-sfi. Ansvaret för denna skall åvila
kommunerna. Föredragande statsrådet avser att låta ge SO i uppdrag
att utarbeta en ny läroplan för den kommande utbildningen, varvid
särskilt differentiering och individualisering skall beaktas.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordas i proposition
1989/90:102 om en sammanläggning av den grundläggande
svenskundervisningen med påbyggnadsundervisningen och en utökad
skyldighet för kommunerna att anordna undervisning.

Mål för undervisningen

Riksdagen ställde sig år 1985 enhälligt bakom följande formulering av
målen för sfi-utbildningen:

Sfi-utbildningen har till syfte att ge invandrarna sådana kunskaper i
svenska språket samt om det svenska samhället och arbetslivet att
invandraren kan ta vara på sina rättigheter och påverka sin situation
samt fullgöra de krav och skyldigheter som det dagliga livet bjuder.
Undervisningen skall vidare bidra till att invandrarens ställning på
t.ex. arbetsmarknaden stärks, att invandraren kan medverka i det
kulturella, sociala, fackliga och politiska livet samt genomgå utbildning
inom det reguljära vuxenutbildningssystemet i form av allmän grundutbildning
och yrkesutbildning (prop. 1983/84:199 s. 15).

I propositionen föreslås att dessa mål skall gälla oförändrade.

Målet med svenskundervisningen för invandrare bör, enligt motion
1989/90:Ub207 (m) yrkande 3, vara att den bedrivs på ett effektivt sätt
så att flyktingar utan dröjsmål kan kommunicera och fungera i det
svenska samhället.

Det som motionärerna vill tillföra målformuleringen är att undervisningen
skall bedrivas effektivt och med minsta möjliga tidspillan.
Utskottet delar självfallet uppfattningen att undervisningen skall bedrivas
effektivt. De förändringar som föreslås i propositionen har också
just det syftet. Det finns därför ingen anledning att göra ett tillkännagivande
av det slag motionärerna föreslår, varför motionsyrkandet avstyrks.

1989/90: UbU27

11

Anordnare av svenskundervisning för invandrare

1989/90:UbU27

Enligt regeringens förslag kan kommun anordna grund-sfi i egen regi
eller uppdra åt en eller flera andra anordnare att sköta undervisningen.
Studieförbund och statsunderstödda folkhögskolor föreslås liksom
hittills kunna anlitas för grund-sfi efter beslut av kommun. Dessutom
föreslås kommunerna kunna anlita AMU-myndigheter och statliga
högskoleenheter. Även andra anordnare kan komma i fråga, om
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medger
det.

I två motioner pläderas för att kommunen skall vara helt fri att välja
anordnare. Enligt motion 1989/90:Ubl6 (m) bör riksdagen avslå regeringens
förslag till reglering av vilka anordnare som kan förekomma
för sfi-undervisning (yrkande 3), eftersom kommunens val bör vara
helt fritt (yrkande 2). Fritt val för kommunen begärs också i motion
1989/90:Ubl3 (m). I denna liksom i motion 1989/90:Ubl6 yrkande 4
föreslås vidare att kommunens val av anordnare alltid skall föregås av
öppen upphandling.

Utskottet erinrar om att regeringens förslag innebär en utvidgning
av kretsen av möjliga anordnare som kommunen själv kan välja att
anlita. Det innebär också att möjligheten hålls öppen att efter medgivande
av regeringen använda annan anordnare än de i lagen angivna.
Utskottet anser att regeringens förslag ger tillräckligt utrymme för val
mellan anordnare. Det ligger i kommunens intresse att anförtro sfiundervisningen
till den anordnare som kan genomföra verksamheten
på för kommunen fördelaktigaste sätt. Ett formellt anbudsförfarande
skulle eventuellt kunna leda till att ett lågt pris gavs företräde framför
andra fördelar av t.ex. pedagogisk art. Utskottet anser att kommunerna
själva bör få bestämma på vilket sätt de väljer anordnare av grund-sfi i
de fall då kommunen inte själv vill ta hand om denna undervisning.
Utskottet står kvar vid sin tidigare uttryckta uppfattning (UbU
1985/86:10 s. 8) att det är viktigt, i det fall en kommun väljer att
uppdra åt studieförbund att anordna svenskundervisning, att studieförbunden
får möjlighet att på lika villkor erbjuda sina tjänster. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl3 och 1989/90:
Ubl6 yrkandena 2, 3 och 4 samt föreslår att riksdagen antar det i
proposition 1989/90:102 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare, såvitt
avser 3 § (bilaga 1).

Folkhögskolan framhålls i motion 1989/90:Ub254 (m) yrkande 9
som en resurs som bör utnyttjas mer än för närvarande i svenskundervisningen
för invandrare.

Utskottet erinrar om att både dagens regler och de i proposition
1989/90:102 föreslagna ger möjlighet för kommunerna att anlita folkhögskola
för grund-sfi. Det måste vara folkhögskolornas och kommunernas
sak att överenskomma om i vilken utsträckning och för vilka
invandrare som folkhögskolorna skall medverka i grund-sfi. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub254 yrkande 9.

I motion 1989/90:Ub20 yrkande 1 föreslås att riksdagen hos regeringen
skall begära förslag om lagstadgad svenskundervisning, av samma
kvalitet och omfattning som sfi-undervisningen, även vid flyktingförläggningarna.

Utskottet anser det inte motiverat att begära ett sådant förslag.
Yrkandet avstyrks.

När det gäller lagförslaget i övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag.

Undervisningens organisation

Grund-sfi bedrivs enligt nu gällande bestämmelser som deltidsstudier. I
fem motioner, nämligen 1989/90:Ubl5 (c) yrkande 2, 1989/90:Ubl6
(m) yrkande 6, 1989/90:Ubl8 (mp) yrkande 1, 1989/90:Ub20 (vpk)
yrkande 2 och 1989/90:Ub254 (m) yrkande 10 begärs att reglerna om
deltidsstudier skall avskaffas. Motionärerna påtalar att många invandrare
har deltagit i grund-sfi under lång tid med låg studietakt och med
ett svagt studieresultat. Samtidigt har inte värvningen mellan studier
och praktik/arbete fungerat. I synnerhet invandrare med hög utbildning
skulle kunna tillägna sig grund-sfi betydligt effektivare med tätare
undervisning. Enligt motion 1989/90:Ub20 yrkande 2 bör bestämmelsen
om deltidsutbildning ersättas med en regel om skyldighet för
kommunen att erbjuda grund-sfi med sex timmar per dag.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.

I proposition 1983/84:199 framhölls det som en pedagogisk fördel att
sträcka ut undervisningen över längre tid, eftersom det var svårt för
den som är ovan vid studier eller har kort skolutbildning att tillgodogöra
sig undervisning på heltid. Riksrevisionsverket (RRV) redovisar i
sin ovan nämnda rapport (s. 33) att deltagarna i många fell tycker att
studietakten är för låg. Framför allt gäller detta deltagare med tidigare
studievana som ämnar läsa vidare på högskolan eller som redan är
färdiga akademiker. RRV konstaterar också att värvning av studier och
arbete förbättrar deltagarnas svenskkunskaper men sällan kommer till
stånd. Den del av dagen som sfi-deltagarna inte har undervisning
umgås de vanligen med personer ur den egna språkgruppen och går
därigenom miste om den språkträning som det varit meningen att de
skulle fa genom att praktisera och förbättra sina språkkunskaper i
umgänge med svenskar. RRV:s slutsats är att bestämmelsen om deltidsstudier
bör avskaffes. Även diskrimineringombudsmannen pläderar i
sin ovan nämnda skrivelse för att sfi-studierna bör varvas med språkträningspraktik.
SÖ däremot föreslår i sin rapport att bestämmelsen
om deltidsstudier skall behållas. Nuvarande kunskapsläge inom forskningen
om andraspråksundervisning tyder enligt SÖ på att en kombination
av lärarledd, formell, inlärning och icke lärarledd, informell,
inlärning ger det bästa inlärningsresultatet. Genom en kombination av
lärarledda lektioner och andra aktiviteter såsom arbetslivsintroduktion
eller arbete skulle sfi-deltagarna fe tillfälle att praktisera sina kunskaper
i svenska och kommunicera med andra svenskar än läraren, något
som SÖ anser viktigt.

1989/90:UbU27

13

Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att bestämma
vilka regler som skall gälla i bl.a. detta avseende. För riksdagens
information nämner dock föredragande statsrådet att han anser att den
statliga detaljregleringen i detta avseende bör upphöra. Därmed skulle
kommunerna få möjlighet att själva bestämma om undervisningens
fördelning över veckan och året med hänsyn till vad som passar en viss
grupp av deltagare mot bakgrund av deras tidigare studievana m.m.
Sålunda skulle en mer koncentrerad undervisning bli möjlig.

Utskottet anser inte att det finns skäl att införa en ny detaljreglering
av antalet undervisningstimmar per dag i stället för den hittillsvarande,
som avses bli avskaffad. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ubl5 yrkande 2, 1989/90:Ubl6 yrkande 6, 1989/90:Ubl8
yrkande 1, 1989/90:Ub20 yrkande 2 och 1989/90:Ub254 yrkande 10.

I motion 1989/90:Ub20 (vpk) yrkande 7 begärs att SÖ skall utfärda
anvisningar om gruppindelning efter kunskapsnivå och studievana.

Utskottet erinrar om att sådana anvisningar finns i SÖ:s kommentarmaterial
till läroplanen, varför yrkandet får anses vara tillgodosett. Det
bör således avslås av riksdagen.

Värdet av att varva grund-sfi och arbete framhålls i motionerna
1989/90:Ubl6 yrkande 5, 1989/90:Ub207 (m) yrkande 2 och 1989/90:
Ub233 (mp) yrkande 1. I motion 1989/90:Ub243 (vpk) yrkande 3
föreslås för invandrarakademiker ett system med obligatorisk praktik
med anknytning till den akademiska utbildningen under den period de
lär sig svenska.

Utskottet anser att förslagen i propositionen ger kommunerna en
ökad frihet att själva bestämma om undervisningens organisation och
samverka med andra instanser så som exempelvis arbetsförmedlingen,
arbetsmarknadens parter m.fl. Inriktningen måste vara att utnyttja de
samlade resurserna som finns på orten för att göra det möjligt för
invandrare med olika bakgrund och olika behov att tillägna sig svenska
språket och kunskaper om det svenska samhället på ett så effektivt
sätt som möjligt. I många fall är säkert grund-sfi parallellt med praktik
på arbetsplats ett effektivt sätt att ge språkträning. Invandrarnas studievana
och allmänna livssituation varierar mycket och därmed deras
förutsättningar att tillägna sig svenska språket. Stor flexibilitet och
variation i undervisningsanordningarna är därför enligt utskottets bedömning
angelägna i alla kommuner. Givetvis är detta svårare att
förverkliga på mindre orter med litet antal invandrare, men så viktigt
att även dessa kommuner måste anstränga sig att finna vägar att göra
det.

Utskottet finner att de anordningar som begärs i de nyss nämnda
motionerna inte förutsätter eller skulle främjas av några nya bestämmelser.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl6
yrkande 5, 1989/90:Ub207 yrkande 2, 1989/90:Ub233 yrkande 1 och
1989/90:Ub243 yrkande 3.

1989/90:UbU27

Ett språkfärdighetsprov bör enligt motion 1989/90:Ubl6 (m) yrkande
10 utarbetas i syfte att förbättra undervisningen. Enligt motionärerna

14

finns det också skäl att överväga om provresultaten skall gälla som
kriterium för vad som är acceptabla studieresultat. Behovet av kontinuitet
i sfi-undervisningen framhålls i motion 1989/90:Ubl6 yrkande 1.
I motion 1989/90:Ub254 yrkande 11 framhålls vikten av att sfi-undervisningen
fortlöpande utvärderas.

Till dessa yrkanden vill utskottet anföra följande.

Kommunens skyldighet att ge grund-sfi upphör när deltagaren har
nått den kunskaps- och färdighetsnivå som anges i den av regeringen
fastställda läroplanen. I ett kommentarmaterial till läroplanen (Gruppsammansättning
och bedömning) ger SÖ praktisk hjälp till lärarna att
tolka den s.k. sfi-nivån och bedöma sina kursdeltagare i relation till
denna. SÖ:s fortlöpande fortbildningskurser används också för detta.
Enligt SÖ:s uppföljningsrapport anser sig de allra flesta lärare i grundsfi
vara klara över var sfi-nivån ligger, även om många tycker att det
kan vara besvärligt att ta ställning till om den enskilda deltagaren nått
nivån eller inte.

Förordningen (1986:207) om grund-sfi innehåller föreskrifter om att
undervisningen skall bedrivas kontinuerligt med uppehåll endast för
semester.

Med hänvisning till det anförda och till att det i övrigt inte behövs
något initiativ från riksdagens sida med anledning av ifrågavarande
yrkanden föreslår utskottet att motionerna 1989/90:Ubl6 yrkandena 1
och 10 samt 1989/90:Ub254 yrkande 11 avslås.

Samhällskunskap inom sfi

Mer undervisning i samhällskunskap efterlyses i fyra motioner. Enligt
motion 1989/90:Ubl7 (fp) yrkande 2 har kunskaper om det svenska
samhällets sätt att fungera stor betydelse för invandrarna genom att
hjälpa dem att lättare hitta rätt och öka deras kunskaper om våra
regler. Samhällskunskapen bör därför enligt motionärerna ges ökat
utrymme inom sfi. I motion 1989/90:Ubl8 (mp) yrkande 2 sägs att
information om samhällets skrivna och oskrivna lagar bör utökas och
ges ökad prioritet för att undvika missförstånd och svårigheter både för
invandraren och hans omgivning. Läroplanen för grund-sfi bör enligt
motion 1989/90:Ub20 (vpk) yrkande 6 ses över av SÖ med syfte att
stärka samhällskunskapens ställning. I samma motion begärs att SÖ
skall fa i uppdrag att se till att lämpliga läromedel i detta ämne tas
fram. Motion 1989/90:Ub233 (mp) yrkande 2 innehåller också krav på
att samhällsundervisningen stärks inom sfi.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att samhällskunskap
är en viktig del av grund-sfi. Denna tanke har också kommit till klart
uttryck i läroplanen för grund-sfi, vars målformuleringar godkändes av
riksdagen år 1984 (UbU 1984/85:6 s. 7, rskr. 77). RRV har i sin
granskning av sfi-systemet funnit att samhällskunskapen inte bereds
tillräckligt utrymme och dessutom kommer in alltför sent i sfi-undervisningen.
Detta bör enligt RRV uppmärksammas av tillsynsmyndigheterna
(SÖ och länsskolnämnderna). Som tidigare redovisats anmäler
regeringen i propositionen sin avsikt att låta utarbeta en ny läroplan

1989/90:UbU27

15

för den utvidgade grund-sfi. Utskottet utgår från att samhällskunskapens
ställning därvid kommer att stärkas. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1989/90:Ubl7 yrkande 2, 1989/90:Ubl8 yrkande

2, 1989/90:Ub20 yrkande 6 och 1989/90:Ub233 yrkande 2.

Lärarna i svenska för invandrare

För att undervisa i grund-sfi gäller för närvarande formella behörighetsvillkor,
som anges i 10—13 §§ förordningen (1986:207) om grundläggande
svenskundervisning. Dessa villkor gäller vare sig kommunen
själv anordnar undervisningen eller uppdrar åt studieförbund eller
folkhögskola att göra det. För att undervisa i påbyggnads-sfi i studieförbunden
ställs däremot inga motsvarande formella behörighetskrav. SÖ
har på regeringens bemyndigande utfärdat allmänna råd om vad som
bör krävas för godkännande som cirkelledare i påbyggnads-sfi och
därvid angivit att studieförbunden kan tillämpa en något friare prövning
av kompetensen än vad som gäller för lärare i grund-sfi.

SÖ redovisar i sin rapport att hälften av lärarna i grund-sfi har mer
än tio års erfarenhet av sfi-undervisning. Lärarna i de större kommunerna
har, oberoende av arbetsgivare, längre erfarenhet än sina kolleger
i små kommuner. Den nya flyktingmottagningen har inneburit att
många små kommuner, som tidigare inte haft någon invandring, nu
har sfi-undervisning. Dessa kommuner har haft svårigheter att rekrytera
lärare som är formellt kompetenta för grund-sfi. Kommunerna har i
nästan samtliga fall löst problemet genom att anställa lärare från det
allmänna skolväsendet. Merparten av lärarna i grund-sfi har erfarenhet
av annan undervisning. I sin rapport anger vidare SÖ att av cirkelledarna
i påbyggnads-sfi är endast drygt hälften kompetenta för undervisning
i grund-sfi. SÖ konstaterar också att nytillskottet av lärare är litet,
vilket på sikt kan vålla problem.

Genom förslaget i propositionen att grund-sfi och påbyggnads-sfi
skall läggas samman till en sammanhållen utbildning under kommunalt
ansvar kommer behörighetsvillkoren för grund-sfi att fa en vidare
räckvidd. Därmed uppkommer enligt propositionen sannolikt en förstärkt
bristsituation. Regeringen anser att SÖ bör ges i uppdrag att
pröva om nuvarande kompetensregler för lärare i grund-sfi är rätt
utformade eller om de medfört att lärare eller cirkelledare som har
reella förutsättningar för att undervisa i grund-sfi på ett fullgott sätt
inte fatt sådan kompetens.

Den rådande bristen på behöriga sfi-lärare påtalas i motion
1989/90:Ubl5 (c) yrkande 3. Sfi-undervisningen bör enligt motionärerna
bedrivas av sådana. De vill därför att SÖ skall få i uppdrag att se
över vilka åtgärder som behöver vidtas för att tillgodose detta behov.

Utskottet anser det utomordentligt viktigt att sfi-undervisningen bedrivs
av kompetenta lärare. Införandet av regler om vilken behörighet
som skall krävas för att undervisa inom sfi var ett av de viktigaste
inslagen i reformen av svenskundervisningen för vuxna invandrare år
1986. Frågan hur behörighetsvillkoren för lärare t.ex. i grund-sfi skall
vara definierade avgörs av regeringen. Utskottet anser det lämpligt att

1989/90: UbU27

16

regeringen och SÖ nu prövar om de hittills uppställda behörighetsvillkoren
är adekvata. Vilka åtgärder som kan behövas för att försörja
sfi-undervisningen i landet med behöriga lärare avhänger av resultatet
av denna prövning och bör därför övervägas i nästa steg. Utskottet
utgår från att detta uppmärksammas i myndigheternas och regeringens
arbete inför kommande budgetproposition. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1989/90:Ubl5 yrkande 3.

Ett nytt statsbidragssystem

Regeringen föreslår i propositionen ett ändrat statsbidragssystem.

Statsbidrag för svenskundervisning såvitt gäller flyktingar föreslås
rymmas inom ramen för den nya schablonersättning genom vilken
kommunerna kommer att fa ersättning för sitt flyktingmottagande.
Förslag om denna schablonersättning framläggs i proposition
1989/90:105, som har remitterats till socialförsäkringsutskottet. I nämnda
proposition föreslås bl.a. att särskilda resurser om 5 milj.kr. skall
ställas till regeringens förfogande för uppföljning av såväl måluppfyllelse
som effekter på kostnadsfördelningen mellan stat och kommun
inom det nya systemet.

För övriga invandrare innebär regeringens förslag i huvudsak följande.
Statsbidraget föreslås bli uttryckt i kronor i stället för som tidigare i
undervisningstimmar och utbetalas i efterskott med halva beloppet
kvartalet efter det att undervisningen påbörjats, under förutsättning att
invandraren deltagit i undervisningen under en sammanlagd tid som
motsvarar minst 50 undervisningstimmar å 45 minuter genom kommunens
försorg. Resterande statsbidrag skall enligt förslaget betalas ut
kvartalet efter det att invandraren deltagit i undervisningen minst 350
undervisningstimmar. Varje studerande får endast en gång ingå i
underlaget för statsbidrag.

Kommunens skyldighet att anordna grund-sfi föreslås gälla även
dem som är berättigade till grundvux eller särvux. Statsbidraget för
grund-sfi skall därför också gälla dem. Samtidigt minskar då behovet
av undervisningstimmar inom grundvux. Föredragande statsrådet räknar
med att 97 500 undervisningstimmar skall innehållas från den
timram för grundvux som föreslagits i budgetpropositionen och som
riksdagen redan tagit ställning till (bet. 1989/90:UbU17 s. 9, rskr. 176).

I motion 1989/90:Ub311 (m), som väcktes under allmänna motionstiden,
föreslås ett resurssystem som innebär att statsbidrag för grundläggande
svenskundervisning utgår enligt samma regler och från samma
anslag oavsett om eleverna erhåller undervisningen inom grund-sfi
eller inom grundvux. Motionären påpekar att statsbidraget till grundvux
är maximerat genom en timram, medan inget sådant tak är satt för
grund-sfi.

Utskottet konstaterar att motionärens önskemål är tillgodosett genom
regeringens förslag, varför motionen bör avslås av riksdagen.

1989/90:UbU27

17

2 Riksdagen 1989/90. 14sami. Nr UbU27

Utbetalningen av statsbidraget för invandrare som genom omflyttning
får sfi-undervisning i flera kommuner uppmärksammas i motion
1989/90:Ubl6 (m) yrkande 8. Enligt motionärerna bör regeringen
klarlägga hur man bör förfara i sådana fall.

Utskottet noterar att RRV i sin granskning har tagit upp frågan om
sekundäromflyttningarna, som redan i dagens system medför problem
för kommunerna, problem som kommer att accentueras om större
belopp betalas ut generellt. RRV anser därför att en rättvis modell för
interkommunala ersättningar bör tas fram. Utskottet anser att detta på
samma sätt som på skolområdet är en fråga för berörda myndigheter
och inte för riksdagen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Inkluderandet av svenskundervisningen i det nya schablonbidraget
för flyktingmottagande avvisas i motionerna 1989/90:Sf57 (vpk) yrkande
2, 1989/90:Ubl8 (mp) yrkande 3 och 1989/90:Ub20 (vpk) yrkande

8. Enligt den sistnämnda motionen bör regeringen återkomma till
riksdagen med förslag om särskild ersättning till kommunerna för den
sfi-undervisning som ordnas för flyktingar. I motion 1989/90:Sf59 (mp)
begärs ett tillkännagivande till regeringen att schablonersättningen med
undantag för svenskundervisning först skall prövas.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt yttrande till utbildningsutskottet
(bilaga 5) anslutit sig till regeringens bedömning i proposition
1989/90:105 att kommunerna med det föreslagna nya ersättningssystemet
kommer att ha ett starkt egenintresse av att flyktingen så snart
som möjligt kan klara sin egen försörjning och undvika att han eller
hon blir beroende av socialbidrag som kommunen får betala. Eftersom
en god svenskundervisning har avgörande betydelse för flyktingens
möjligheter att få arbete och även i övrigt bli integrerad i det svenska
samhället kommer det att finnas starka incitament för kommunerna
att prioritera svenskundervisningen.

Utbildningsutskottet ansluter sig till socialförsäkringsutskottets bedömning
och föreslår att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf57
yrkande 2, 1989/90:Sf59 yrkande 6, 1989/90:Ubl8 yrkande 3 och
1989/90:Ub20 yrkande 8.

Timramar. Anslagsbeloppet under Undervisning för
invandrare i svenska språket m.m.

I propositionen beräknas för påbyggnads-sfi inom studieförbunden
budgetåret 1990/91 en timram på 187 200 studietimmar. För grund-sfi
för invandrare som kommit till Sverige före den 1 januari 1985 (s.k.
tidigare invandrare) beräknas ett oförändrat behov av 53 600 undervisningstimmar.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats
i propositionen på dessa båda punkter.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen att riksdagen
till Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. anvisar ett
förslagsanslag på 277 316 000 kr. för budgetåret 1990/91.

1989/90:UbU27

18

Studiesociala frågor

1989/90:UbU27

Till deltagare i grund-sfi utgår för närvarande timersättning med ett
högre belopp för dem som förlorar arbetsinkomst, ersättning från
arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd när de deltar i
undervisningen och med ett lägre belopp för övriga. Den sistnämnda
timersättningen är avsedd som stimulansbidrag. Motsvarande ersättningar
utgår för deltagare i grundutbildning för vuxna (grundvux) vare
sig de är svenskar eller invandrare.

I propositionen föreslås att beloppet för den högre timersättningen
höjs från 50 till 53 kr. Dessutom föreslås att den lägre timersättningen
slopas för grund-sfi som påbörjas efter den 1 juli 1990. Bakgrunden till
det sistnämnda förslaget är iakttagelsen, som gjorts av både SO och
RRV, att den lägre timersättningen inte fyller sin stimulansfunktion
när det gäller grund-sfi men däremot orsakar administrativt merarbete
till ingen nytta. Flertalet av de deltagare i grund-sfi som inte har arbete
uppbär nämligen socialbidrag, och kommunerna räknar i allmänhet
av timersättningen från detta bidrag. Invandrarna själva har alltså inte
genom timersättningen mera pengar att röra sig med än de skulle haft
om de inte deltagit i sfi. Enligt regeringens förslag skall dock den lägre
timersättningen utgå även under hösten 1990 för dem som påbörjat
grund-sfi före den 1 juli detta år. Förslaget innebär ingen ändring av
den lägre timersättningen vid grundvux och särvux.

I motion 1989/90:Ubl9 (s) relateras en enkät som Metallindustriarbetareförbundet
genomfört i 164 företag. Den visar att en stor andel
invandrare som har arbete i dessa företag har behov av sfi-undervisning.
De hindras dock från att delta i sfi bl.a. därför att de inte anser
sig ha råd att utbilda sig på arbetstid. Trots rekommendation av
Svenska arbetsgivareföreningen är flertalet av företagen inte beredda att
betala utfyllnad till full ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Behovet
av att invandrarna får sådan, och av ersättning även för restid, vill
motionärerna att riksdagen skall ge regeringen till känna (yrkande 2).
I samma motion (yrkande 3) påtalas behovet av stimulansbidrag för
invandrare som deltar i sfi på fritiden.

Enligt motion 1989/90:Sf526 (vpk) bör invandrare och flyktingar
som genomgår sfi eller grundvux erhålla utbildningsbidrag som går att
försörja sig på utan komplettering av socialbidrag.

Anslaget timersättning vid vissa vuxenutbildningar finansierar även
studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk. I motion
1989/90:Sf524 (mp) yrkande 6 begärs att sådant stöd skall utgå till
syskon till döva eller gravt hörselskadade barn. För närvarande utgår
detta stöd endast till föräldrar.

I motion 1989/90:Sf546 (m) yrkande 10 begärs — till följd av att
motionärerna förordat en ökning av medlen till särskilt vuxenstudiestöd
under anslaget F 5 — att till anslaget F 6 timersättning vid vissa
vuxenutbildningar för budgetåret 1990/91 skall anvisas ett förslagsanslag
på 73 400 000 kr. eller 58,3 milj.kr. mindre än regeringen föreslagit
i budgetpropositionen.

Socialförsäkringsutskottet har i yttrande till utbildningsutskottet (bilaga
5) tillstyrkt regeringens förslag om avskaffande av den lägre
timersättningen och avstyrkt motion 1989/90:Ubl9 yrkande 3. Socialförsäkringsutskottet
anser det dock angeläget att effekterna av att
avskaffa den lägre timersättningen följs. Beträffande motionerna
1989/90:Ubl9 yrkande 2 och 1989/90:Sf526 hänvisar socialförsäkringsutskottet
till att den nyligen tillsatta utredningen om vuxnas möjligheter
att finansiera studier (dir. 1990:2) bl.a. skall belysa behovet av och
nivån för särskilda timersättningar vid vissa vuxenutbildningar. När det
gäller studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk framhåller
socialförsäkringsutskottet att en utvidgning av stödet till att även omfatta
syskon till döva och gravt hörselskadade barn skulle medföra att
ytterligare resurser måste avsättas under anslagsposten för att undvika
en prioritering mellan sökandena till stöden. Socialförsäkringsutskottet
avstyrker motion 1989/90:Sf524 yrkande 6. Likaså avstyrker socialförsäkringsutskottet
motion 1989/90:Sf546 yrkande 10. Utskottet hänvisar
till sitt betänkande 1989/90:SfU14, i vilket budgetpropositionens förslag
till anslagsbelopp på anslaget F 5 tillstyrkts. Riksdagen har bifallit
socialförsäkringsutskottets hemställan i nämnda betänkande.

Utbildningsutskottet tillstyrker för sin del regeringens förslag när det
gäller den lägre timersättningen och avstyrker motionerna 1989/90:
Sf524 yrkande 6 och 1989/90:Ubl9 yrkande 3. Med hänsyn till att
frågan om timersättningar i övrigt är föremål för utredning bör riksdagen
också avslå motionerna 1989/90:Sf526 och 1989/90:Ubl9 yrkande

2.

I motion 1989/90:Ubl7 yrkande 3 föreslås att riksdagen skall ge
regeringen till känna att det i ökad utsträckning bör erbjudas speciellt
anordnad barntillsyn för barnen när föräldrarna deltar i svenskundervisningen.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att inte
invandrarkvinnorna stängs ute från sfi under flera år på grund av brist
på barnomsorg. I kommunerna pågår ansträngningar att bygga ut
barnomsorgskapaciteten så att alla barn över ett och ett halvt års ålder
kan få plats. I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn
uttalade socialministern att rätten till barnomsorgsplats från ett och ett
halvt års ålder inte befriade kommunerna från deras ansvar för omsorger
för barn under denna ålder. Utskottet anser inte ett tillkännagivande
från riksdagens sida till regeringen av den innebörd som föreslås i
motion 1989/90:Ubl7 yrkande 3 påkallat, varför yrkandet avstyrks.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen skall godkänna att 74 300 000
kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1990/91 skall användas för att finansiera anslaget
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar samt att riksdagen till detta
skall anvisa ett förslagsanslag på 106 500 000 kr. för budgetåret
1990/91.

Utbildningsutskottet tillstyrker regeringens förslag när det gäller
användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften för att finansie -

1989/90:UbU27

20

ra anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar samt när det
gäller anslagsbeloppet under nämnda anslag och avstyrker motion
1989/90:Sf546 yrkande 10.

Invandrare med akademisk utbildning

I ett flertal motioner framhålls att nuvarande sfi-undervisning inte är
effektiv för invandrare med akademisk utbildning, bl.a. på grund av
föreskrifterna om deltidsundervisning. För att bereda denna grupp av
invandrare en effektivare undervisning föreslås i motionerna 1989/90:
Ubl5 (c) yrkande 4 och 1989/90:Ubl7 (fp) yrkande 4 att de skall
beredas tillträde till den första terminen av det preparandår som anordnas
inom högskolan för utländska studerande.

Preparandåret inrättades år 1985 med det främsta syftet att ge
utländska gäststuderande en god förberedelse för efterföljande studier
inom högskolan. Det omfattar två terminer, av vilka den första används
främst till nybörjarundervisning i svenska. Till preparandårets
andra termin har även invandrarstuderande tillträde. Riksdagen avvisade
vid sin behandling av förslaget om ett preparandår motioner om att
invandrarstuderande skulle beredas tillträde även till den första terminen
(prop. 1983/84:115, UbU 1984/85:3 s. 6, rskr. 1984/85:20). Skälet
var att invandrarstuderande förutom kunskaper och färdigheter i
svenska språket även behöver kunskaper om arbetslivet och om samhällslivet
i stort och därför borde få sin grundläggande svenskundervisning
i grund-sfi, som vänder sig till invandrare som skall stanna i
Sverige.

Utskottet anser att de skäl som motiverade det tidigare ställningstagandet
att invandrarstuderande skulle ha tillträde till preparandårets
andra termin men inte den första fortfarande är bärande. De förändringar
som föreslås i proposition 1989/90:102 är avsedda att leda till
ökad flexibilitet i sättet att organisera sfi. Det kommer då också att
vara möjligt att anordna undervisningen mer koncentrerat än hittills
för invandrare som har förutsättningar att tillgodogöra sig sfi snabbare,
exempelvis de som har genomgått högre utbildning i sitt hemland. De
brister i nuvarande sfi som har föranlett motionerna om tillträde till
preparandårets första termin bör därmed kunna undanröjas. Mot denna
bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:
Ubl5 yrkande 4 och 1989/90:Ubl7 yrkande 4.

En rad motioner tar upp frågan om ett bättre tillvaratagande av
personer med utländska utbildningar och examina.

I motion 1989/90:Ub207 (m) yrkande 1 föreslås åtgärder för att
säkerställa en bättre planering av intensivundervisningen av medicinsk
personal och vårdpersonal. Den slutliga examinationen av flyktingarnas
kunskaper bör enligt motionärerna decentraliseras. I samma motion
och i motion 1989/90:Ub615 (mp) begärs att den s.k. ekvivaleringsverksamheten
vid UHÄ skall påskyndas. Enligt motion 1989/90:
Ub808 (s) yrkande 1 bör regeringen pröva om den nya handläggningsordning
för ekvivaleringsärenden som UHÄ nyligen har infört är
lämplig. Den ändring i handläggningsordningen vid UHA som åsyftas

1989/90:UbU27

21

gäller att ansökningar om ekvivalering endast tas emot från studievägledare,
syo-konsulenter och tjänstemän vid flyktingförläggningar och
arbetsförmedlingar, däremot inte direkt från invandrare. I stället för att
skötas av UHÄ bör ekvivaleringsverksamheten enligt motion
1989/90:Ub731 (c) förläggas till ett fristående institut. Som huvudmän
för ett sådant institut kan motionären förutom staten tänka sig arbetsmarknadens
parter. Verksamheten sägs kunna till stor del avgiftsfinansieras.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Liksom motionärerna anser utskottet att invandrarnas utbildning
utgör en resurs i det svenska samhället som måste tas till vara. Att
många invandrare inte kan få arbete inom det område och på den nivå
som de har kvalifikationer för är mycket otillfredsställande. En officiell
och rättvis värdering av invandrares utbildning är en nödvändig
förutsättning för att deras kvalifikationer skall komma till sin rätt i det
svenska arbetslivet. Den är emellertid inte en tillräcklig förutsättning.
Det krävs också att de som anställer personal har en positiv inställning
till invandrare och är beredda att sakligt bedöma deras kvalifikationer.
Ekvivaleringsverksamheten vid UHÄ, som alltså är nödvändig, har inte
kunnat hålla jämna steg med den efterfrågan som visas från invandrarna.
Utskottet har vid de två senaste riksmötena uttalat att verksamheten
är viktig och noga bör följas, men att det ankommer på UHÄ att
bedöma om någon ytterligare förstärkning behövs inom ramen för
UHÄ:s totala resurser. I november 1989 har regeringen anvisat
500 000 kr. för att UHÄ skall kunna förstärka arbetsinsatserna inom
detta område redan innevarande budgetår. I årets budgetproposition
har regeringen vidare föreslagit en förstärkning av engångskaraktär på
500 000 kr. budgetåret 1990/91 för att UHÄ skall kunna arbeta undan
de ärendebalanser som har uppkommit i ekvivaleringsverksamheten.
Utskottet har i betänkandet 1989/90:UbU18 s. 19 tillstyrkt regeringens
förslag. Med detta anser utskottet att motionerna 1989/90:Ub207 yrkande
1 och 1989/90:Ub615 får anses tillgodosedda, varför de bör avslås av
riksdagen. Utskottet anser inte att riksdagen bör ha synpunkter på
UHÄ:s arbetsrutiner, varför motion 1989/90:Ub808 yrkande 1 avstyrks.
Likaså avstyrks motion 1989/90:Ub731.

Motion 1989/90:Ub243 (fp) tar upp situationen för flyktingar med
akademisk examen. Motionären föreslår att det redan vid flyktingförläggningarna
skall ske en inventering av vilka som har akademisk
examen (yrkande 1) och att information skall ges till dem om hur de
skall gå till väga för att få användning för den i sitt nya land (yrkande
2). I motion 1989/90:Ub808 (s) yrkande 2 framförs en rad förslag om
åtgärder för att förbättra arbetsmarknadssituationen för invandrarakademikerna.
Förstärkta insatser när det gäller praktik föreslås, liksom
ett särskilt projekt för att marknadsföra vad invandrarakademikerna
kan bidra med på den svenska arbetsmarknaden. 1 motion
1989/90:Ub243 yrkande 4 föreslås att det ordnas fackspråkskurser för
invandrarakademiker på ett tidigt stadium så att de snabbare kommer
in i den fackanknutna vokabulären. För att Sverige bättre skall kunna
ta till vara den arbetskraftsresurs som de välutbildade flyktingarna

1989/90:UbU27

22

utgör föreslås i motion 1989/90:Ub246 (fp) att de får en introduktionskurs
om vad motsvarande arbete innebär i Sverige (yrkande 1) och att
regeringen tillser att en riksomfattande inventering görs av invandrarnas
akademiska bakgrund, utbildning och nuvarande arbetsuppgifter
(yrkande 2).

Utskottet anser att de föreslagna åtgärderna är värdefulla, men att de
inte är av den karaktären att de skall beslutas av riksdagen. Riksdagen
bör avslå motionerna 1989/90:Ub243 yrkandena 1, 2 och 4, 1989/90:
Ub246 yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub808 yrkande 2.

Övriga frågor

I motion 1989/90:Ub211 (mp) hävdas att många invandrare, kanske
mest från Mellanöstern, generellt sett har dålig skolunderbyggnad om
man jämför med den svenska grundskoleutbildningen. I näringslivet
finns i dag problem med dåligt utbildad arbetskraft. Motionären menar
att utbildning bör vara både en rättighet och en skyldighet och föreslår
att ett konkret förslag skall utarbetas hur obligatorisk grundutbildning
för invandrare kan förverkligas.

Utskottet anser att ett tillmötesgående av motionärens förslag skulle
föra mycket långt, både principiellt och ekonomiskt. Yrkandet avstyrks.

Två motioner behandlar rekryteringsåtgärder till sfi. I motion 1989/90:
Ubl6 (m) yrkande 11 efterlyses åtgärder för att sfi skall nå även
invandrarkvinnor. Motion 1989/90:Ubl9 (s) handlar om invandrare
som har arbete men av olika skäl inte har genomgått sfi. Enligt
motionärerna (yrkande 4) behövs uppsökande verksamhet och speciella
informationsåtgärder för dessa.

Utskottet förutsätter att kommunerna tar allvarligt på sin skyldighet
att informera om sfi bland dem som är berättigade till sådan undervisning.
Den uppfinningsrikedom som behövs vid organiserandet och
genomförandet av undervisningen är lika nödvändig när det gäller
information och rekrytering, både i fråga om målgrupper och i fråga
om former. Utskottet anser inte att de tillkännagivanden som begärs i
motionerna behövs. Yrkandena avstyrks.

Motion 1989/90:Ub743 (s) tar upp hemspråkets roll i grundvux. Enligt
motionären bör undervisningen i grundvux i större utsträckning än
som sker ges på deltagarens hemspråk för att ge invandrare som har
svårt att lära sig svenska möjlighet att ändå tillägna sig färdigheter i
räkning och samhälls-, arbetslivs- och naturorientering. Därför föreslås
i motionen att bestämmelserna om grundvux ändras så att undervisningen
i vissa fall skall bedrivas på elevens hemspråk.

Utskottet konstaterar liksom motionären att bestämmelserna ger
utrymme för att ge grundvuxundervisning på elevens hemspråk. Att
införa ett obligatorium skulle enligt utskottets mening föra för långt.
Yrkandet avstyrks.

1989/90: UbU27

23

Enligt motion 1989/90:Ubl4 (fp) yrkande 1 bör verksamheten vid
flyktingförläggningarna förändras i riktning mot att göra förläggningarna
till utbildningscentra för flyktingar.

Utskottet har inget emot att det bedrivs studieverksamhet vid flyktingförläggningar,
i invandrarverkets egen regi eller i samarbete med
studieförbund. Förläggningarna skall dock inte vara flyktingars hemvist
under längre tid, och det finns därför inte anledning till någon
systematisk förändring av dem i den riktning som motionären förordar.
Yrkandet avstyrks.

I motion 1989/90:Ub298 (fp) föreslås att viss del av statsbidragen till
studieförbundens verksamhet bland invandrare och flyktingar skall fördelas
i en s.k. fri resurs. Även i motion 1989/90:Ubl4 yrkande 2 föreslås
förändringar i statsbidragen till studieförbunden.

Med hänvisning till att hela konstruktionen av det statliga stödet till
studieförbunden nu övervägs inom utbildningsdepartementet och en
proposition är aviserad till nästa år avstyrker utskottet yrkandena.

I en skrivelse den 22 mars 1990 till bl.a. utbildningsutskottet har
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) framfört uppfattningen att regeringens
förslag innebär att arbetsgivarnas skyldigheter vad gäller ledighet
och semesterersättning för deltagare i grund-sfi automatiskt utvidgas.
Detta beror på sammanslagningen av nuvarande grund-sfi och
påbyggnads-sfi till en sammanhållen grund-sfi med i genomsnitt 700
timmar. SAF hemställer att lagen (1986:163) om rätt till ledighet för
grund-sfi skall göras till föremål för en radikal översyn och att arbetsgivarnas
skyldighet att svara för semesterlön under ledighet omedelbart
avskaffas.

Utbildningsutskottet har erfarit att regeringen avser att se över lagen
om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare.
Arbetsmarknadsutskottet har i betänkande 1989/90:AU21 uttalat
att reglerna om semesterlönegrundande frånvaro bör ses över i syfte att
undanröja de betydande negativa ekonomiska konsekvenser dessa regler
har för små företag med få anställda (rskr. 1989/90:143). Utbildningsutskottet
anser att frågan om semesterlön vid ledighet för grundsfi
bör tas upp i den ifrågavarande översynen. Om översynen resulterar
i en förändring av nuvarande regler vid deltagande i grund-sfi måste
också övervägas om den högre timersättningen bör förändras. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kommuns skyldighet att under sammanlagt högst
två år anordna svenskundervisning för invandrare
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:102 i denna del
och med anledning av motion 1989/90:Ubl5 yrkande 1 samt
med avslag på motionerna 1989/90:Ubl7 yrkande 1, 1989/90:

1989/90:UbU27

24

Ubl8 yrkande 4, 1989/90:Ubl9 yrkande 1, 1989/90:Ub20 yrkande
3 samt 1989/90:Ub21, samtliga delvis, godkänner vad utskottet
anfört,

res. 1 (fp, vpk, mp)

2. beträffande tidpunkt från vilken kommuns skyldighet att
anordna svenskundervisning för invandrare skall räknas

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:102 i denna del
och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl6 yrkandena 7 och 9,
båda delvis, godkänner vad utskottet anfört,

res. 2 (m)

3. beträffande lagbestämmelsen om kommuns skyldighet att anordna
grundläggande svenskundervisning för invandrare

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl5 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl6 yrkandena 7 och 9,
1989/90:Ub 17 yrkande 1, 1989/90:Ubl8 yrkande 4, 1989/90:Ubl9
yrkande 1, 1989/90:Ub20 yrkande 3 samt 1989/90:Ub21, samtliga
delvis, antar det i proposition 1989/90:Ubl02 framlagda förslaget
till ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning
för invandrare såvitt avser 5 § (bilaga 1),

res. 3 (m) - villk. res. 2

res. 4 (fp, vpk, mp) - villk. res. I

4. beträffande kvalitetsmål i stället för timregler

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub20 yrkandena 4 och 5,

5. beträffande en sammanhållen svenskundervisning och ett utsträckt
kommunalt ansvar

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1989/90:102 om en sammanläggning av den grundläggande
svenskundervisningen med påbyggnadsundervisningen och en
utökad skyldighet för kommunerna att anordna undervisning,

6. beträffande målet för svenskundervisningen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub207 yrkande 3,

res. 5 (m)

7. beträffande anordnare av svenskundervisning för invandrare
att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ubl3, 1989/90:
Ubl6 yrkandena 2, 3 och 4, 1989/90:Ub20 yrkande 1 och
1989/90:Ub254 yrkande 9 antar det i proposition 1989/90:102
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1986:159) om
grundläggande svenskundervisning för invandrare såvitt avser 3
§ (bilaga 1),

res. 6 (m)
res. 7 (c)
res. 8 (vpk)

8. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i lagen om
grundläggande svenskundervisning för invandrare (bilaga 1),

9. beträffande deltidsstudier

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl5 yrkande 2,
1989/90:Ubl6 yrkande 6, 1989/90:Ubl8 yrkande 1, 1989/90:Ub20
yrkande 2 och 1989/90:Ub254 yrkande 10,

res. 9 (vpk)

1989/90:UbU27

25

10. beträffande gruppindelning efter kunskapsnivå och studievana att

riksdagen avslår motion 1989/90: Ub20 yrkande 7,

11. beträffande värvning av grund-sfl och arbete

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl6 yrkande 5,
1989/90:Ub207 yrkande 2, 1989/90:Ub233 yrkande 1 och
1989/90:Ub243 yrkande 3,

res. 10 (m)

12. beträffande undervisningens organisation i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl6 yrkandena 1 och
10 och 1989/90:Ub254 yrkande 11,

res. 11 (m)

13. beträffande samhällskunskap inom svenskundervisningen för
invandrare

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl7 yrkande 2,
1989/90:Ubl8 yrkande 2, 1989/90:Ub20 yrkande 6 och

1989/90:Ub233 yrkande 2,

14. beträffande lärare för svenskundervisning för invandrare

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ubl5 yrkande 3
godkänner vad som förordats i proposition 1989/90:102,

15. beträffande utbetalning av statsbidrag till sfi för invandrare
som undervisas i flera kommuner

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl6 yrkande 8,

res. 12 (m)

16. beträffande förändring av statsbidragssystemet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Sf57 yrkande 2,
1989/90:Sf59 yrkande 6, 1989/90:Ubl8 yrkande 3, 1989/90:Ub20
yrkande 8 och 1989/90:Ub311 godkänner vad som förordats i
proposition 1989/90:102,

res. 13 (vpk)
res. 14 (mp)

17. beträffande timram för påbyggnads-sfi inom studieförbund
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition

1989/90:102,

18. beträffande timram för grundläggande svenskundervisning
för tidigare invandrare

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition

1989/90:102,

19. beträffande anslagsbeloppet under Undervisning för invandrare
i svenska språket m.m.

att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket

m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

277 316 000 kr.,

1989/90: UbU27

26

20. beträffande timersättning m.m. vid vissa vuxenutbildningar
att riksdagen dels med avslag på motionerna 1989/90:Ubl7 yrkande
3, 1989/90:Ubl9 yrkandena 2 och 3 samt 1989/90:Sf526
godkänner vad som förordas i proposition 1989/90:102, dels

avslår motion 1989/90:Sf524 yrkande 6,

res. 15 (vpk)
res. 16 (fp, mp)

21. beträffande användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
till anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1989/90:102,

22. beträffande anslagsbeloppet under Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:102 och med
avslag på motion 1989/90:Sf546 yrkande 10 till Timersättning vid
vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 106 500 000 kr.,

res. 17 (m)

23. beträffande åtgärder för invandrare med akademisk utbildning att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl5 yrkande 4,
1989/90:Ubl7 yrkande 4, 1989/90:Ub207 yrkande 1, 1989/90:
Ub243 yrkandena 1, 2 och 4, 1989/90:Ub246 yrkandena 1 och 2,
1989/90:Ub615, 1989/90:Ub731 samt 1989/90:Ub808,

24. beträffande obligatorisk grundutbildning för invandrare
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub211,

res. 18 (mp)

25. beträffande åtgärder för att rekrytera invandrarkvinnor m.fl.
till svenskundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl6 yrkande 11 och
1989/90:Ubl9 yrkande 4,

26. beträffande hemspråkets roll i grundvux
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub743,

27. beträffande förändring av verksamheten på flyktingförläggningarna att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl4 yrkande 1,

28. beträffande statsbidragen till studieförbundens verksamhet
bland invandrare och flyktingar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl4 yrkande 2 och
1989/90:Ub298,

29. beträffande villkoren för ledighet vid deltagande i grund-sft
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

1989/90: UbU27

27

Stockholm den 26 april 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Bengt Silfverstrand
(s), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit
Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne
Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (vpk), Ewa Hedkvist
Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin
(m), Marianne Jönsson (c) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Kommuns skyldighet att under sammanlagt högst
två år anordna svenskundervisning för invandrare
(mom. 1)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Samuelson (vpk)
och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Den
tidsgräns som" och på s. 10 slutar med "kommuns skyldighet" bort ha
följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening inte realistiskt att vänta att alla
invandrare i framtiden kommer att påbörja sfi-undervisning på ett
tidigt stadium av sin vistelse i Sverige. Traumatiska upplevelser kan
vara ett hinder för vissa flyktingar, som måste få bearbeta dessa
upplevelser innan de kan tillgodogöra sig sfi-undervisning. Täta barnafödslar
kan också lägga hinder i vägen för en fullständig grund-sfi
inom ramen för två eller tre år. Utskottet anser därför att det inte bör
sättas någon bortre tidsgräns för kommunens skyldighet. Därmed bortfaller
också behovet av specialregler för s.k. tidigare invandrare. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub 17 yrkande 1, 1989/90:Ubl8 yrkande 4, 1989/90:Ubl9 yrkande
1, 1989/90:Ub20 yrkande 3 och 1989/90:Ub21 och med anledning
av motion 1989/90:Ubl5 yrkande 1 samt med avslag på proposition
1989/90:102 i denna del godkänner vad utskottet anfört.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande kommuns skyldighet att under sammanlagt högst
två år anordna svenskundervisning för invandrare
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl7 yrkande

1, 1989/90:Ubl8 yrkande 4, 1989/90:Ubl9 yrkande 1, 1989/90:
Ub20 yrkande 3 och 1989/90:Ub21, samtliga delvis, med anled -

ning av motion 1989/90:Ubl5 yrkande 1 delvis samt med avslag
på proposition 1989/90:102 i denna del godkänner vad utskottet
anfört,

2. Tidpunkt från vilken kommuns skyldighet att
anordna svenskundervisning för invandrare skall
räknas (mom. 2)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Det är
enligt" och slutar med "vad utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening angeläget att flyktingar som fått
uppehållstillstånd får börja sfi-undervisning även om de vistas i flyktingförläggning.
Den kommun där flyktingförläggningen är belägen
bör därför ha ansvar även för deras undervisning, även om de inte är
kyrkobokförda i kommunen. För denna sfi-undervisning bör gälla
samma regler beträffande läroplan, lärarkompetens, anordnare av undervisningen
samt statsbidrag som för grund-sfi i övrigt. När flyktingen
— förhoppningsvis kort efter att uppehållstillstånd beviljats — flyttar
ut i en annan kommun bör förläggningens värdkommun och bosättningskommunen
genom interkommunal ersättning lösa frågan om
statsbidraget.

Rätten till grund-sfi skall gälla under sammanlagt högst två år från
det att flyktingen fick uppehållstillstånd i Sverige.

Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ubl6 yrkandena 7 och 9 och med avslag på proposition
1989/90:102 i denna del godkänner vad utskottet anfört.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande tidpunkt från vilken kommuns skyldighet att
anordna svenskundervisning för invandrare skall räknas
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl6 yrkandena 7
och 9, båda delvis och med avslag på proposition 1989/90:102 i
denna del godkänner vad utskottet anfört,

3. Lagbestämmelsen om kommuns skyldighet att
anordna grundläggande svenskundervisning för
invandrare (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Mot
bakgrund av" och slutar med "5 § (bilaga 1)" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av utskottets uppfattning att tiden för kommuns
skyldighet att anordna sfi bör vara begränsad till två år, räknat från
den tidpunkt då utlänningen fått uppehållstillstånd i landet, och omfatta
även personer som fått uppehållstillstånd men ändå vistas på
statliga förläggningar för asylsökande, bör riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ubl6 yrkandena 7 och 9 och med avslag på proposi -

1989/90:UbU27

29

tion 1989/90:102 i denna del anta det i bilaga 2 sorn Reservanternas
förslag betecknade förslaget till ändring i lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare såvitt avser 5 §.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande lagbestämmelsen om kommuns skyldighet att anordna
grundläggande svenskundervisning för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl6 yrkandena 7
och 9, båda delvis, med anledning av motion 1989/90:Ubl5
yrkande 1 delvis och med avslag på proposition 1989/90:102 i
denna del och motionerna 1989/90:Ubl7 yrkande 1, 1989/90:
Ubl8 yrkande 4, 1989/90:Ubl9 yrkande 1, 1989/90:Ub20 yrkande
3 samt 1989/90:Ub21 antar det i bilaga 2 som Reservanternas
förslag betecknade förslaget till ändring i lagen (1986:159) om
grundläggande svenskundervisning för invandrare såvitt avser 5
§,

4. Lagbestämmelsen om kommuns skyldighet att
anordna grundläggande svenskundervisning för
invandrare (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Samuelson (vpk)
och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Mot
bakgrund av" och slutar med "5 § (bilaga 1)" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av utskottets uppfattning att kommuns skyldighet att
anordna sfi bör gälla utan tidsgräns samt att svenskundervisning vid
statliga förläggningar för asylsökande inte bör ingå i värdkommunens
ansvar bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl7 yrkande
1, 1989/90:Ubl8 yrkande 4, 1989/90:Ubl9 yrkande 1, 1989/90:Ub20
yrkande 3 och 1989/90:Ub21, med anledning av motion 1989/90:Ubl5
yrkande 1 och med avslag på proposition 1989/90:102 i denna del samt
motionerna 1989/90:Ubl6 yrkandena 7 och 9 anta det i bilaga 3 som
Reservanternas förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen
(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare såvitt
avser 5 §.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande lagbestämmelsen om kommuns skyldighet att anordna
grundläggande svenskundervisning för invandrare
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl7 yrkande

1, 1989/90:Ubl8 yrkande 4, 1989/90:Ubl9 yrkande 1, 1989/90:
Ub20 yrkande 3 och 1989/90:Ub21, samtliga delvis, med anledning
av motion 1989/90:Ubl5 yrkande 1 delvis och med avslag
på proposition 1989/90:102 i denna del samt motionerna
1989/90:Ubl6 yrkandena 7 och 9 antar det i bilaga 3 som

1989/90: UbU27

30

Reservanternas förslag betecknade förslaget till lag om ändring i
lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare
såvitt avser 5 §,

5. Målet för svenskundervisningen (mom. 6)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Det
som motionärerna" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Det har genom RRVs utvärdering av sfi visat sig att undervisningen
i stor utsträckning är ineffektiv, vilket fördröjer invandrarnas inlemmande
i det svenska samhället. Detta kan inte accepteras. Kravet på
effektivitet i sfi-undervisningen bör komma till uttryck både i läroplanen
och i de övriga bestämmelser och åtgärder som kringgärdar
verksamheten. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ub207 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande målet för svenskundervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub207 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Anordnare av svenskundervisning för invandrare
(mom. 7)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet erinrar" och på s. 13 slutar med "yrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet noterar att propositionens förslag innebär en utvidgning av
kretsen av möjliga anordnare av grund-sfi. Enligt utskottets mening
finns det ingen anledning att i lagen reglera vilka kommunerna får
anlita för att genomföra undervisningen i grund-sfi. Det bör stå kommunen
fritt att anlita den anordnare som på ett effektivt sätt tillhandahåller
en god utbildning. Beslut om utbildningsanordnare bör föregås
av öppen upphandling. Utskottet står kvar vid sin tidigare uttryckta
uppfattning (UbU 1985/86:10 s. 8) att det är viktigt, i det fall en
kommun väljer att uppdra åt studieförbund att anordna svenskundervisning,
att studieförbunden får möjlighet att på lika villkor erbjuda
sina tjänster. Detta bör gälla alla studieförbund. Vad som nu anförts
medför att regeringens förslag till formulering av 3 § lagen (1986:159)
om grundläggande svenskundervisning för invandrare behöver omarbetas.
I övrigt tillstyrker utskottet propositionens förslag om en sammanhållen
svenskundervisning och ett utsträckt kommunalt ansvar.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ubl3 och 1989/90:Ubl6 yrkandena 2, 3 och 4, och med avslag
på proposition 1989/90:102 i denna del samt motionerna 1989/90:Ub20

1989/90:UbU27

31

yrkande 1 och 1989/90:Ub254 yrkande 9 antar det i bilaga 4 som
Reservanternas förslag betecknade förslaget till ändring i lagen
(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare såvitt
avser 3 §.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande anordnare av svenskundervisning för invandrare
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl3, 1989/90:
Ubl6 yrkandena 2, 3 och 4 och med avslag på proposition
1989/90:102 i denna del samt motionerna 1989/90:Ub20 yrkande
1 och 1989/90:Ub254 yrkande 9 antar det i bilaga 4 som Reservanternas
förslag betecknade förslaget till ändring i lagen
(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare
såvitt avser 3 §,

7. Anordnare av svenskundervisning för invandrare
(mom. 7)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet anser det" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att flyktingar som fatt
uppehållstillstånd men vistas i flyktingförläggning ges förutsättningar
att så snart som möjligt inlemmas i det svenska samhället. Fortfarande
är väntetiderna långa vilket leder till passivitet. Väntetiden bör fyllas
med meningsfull sysselsättning. Det bör därför ges svenskundervisning
av samma omfattning och kvalitet samt efter samma regler som sfiundervisningen.
När flyktingen sedan flyttar ut i en annan kommun
bör en samordning med sfi-undervisningen ske med utgångspunkt från
de kunskaper i svenska flyktingen har.

En lagreglering av sfi-undervisningen vid flyktingförläggningarna är
dock inte nödvändig. Riksdagen bör alltså med anledning av motion
1989/90:Ub20 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande anordnare av svenskundervisning för invandrare
att riksdagen dels med avslag på motionerna 1989/90:Ubl3,
1989/90:Ubl6 yrkandena 2, 3 och 4 och 1989/90:Ub254 yrkande

9 antar det i proposition 1989/90:102 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning
för invandrare såvitt avser 3 § (bilaga 1), dels med
anledning av motion 1989/90:Ub20 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU27

32

8. Anordnare av svenskundervisning för invandrare 1989/90:UbU27
(mom. 7)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet anser det" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Aven de som vistas i statliga flyktingförläggningar har berättigade
anspråk på en svenskundervisning av god kvalitet. Utskottet anser att
regeringen bör utarbeta förslag till lagreglering av sådan undervisning.
Riksdagen bör med bifall till motion 1989/90:Ub20 yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande anordnare av svenskundervisning för invandrare
att riksdagen dels med avslag på motionerna 1989/90:Ubl3,
1989/90:Ubl6 yrkandena 2, 3 och 4 samt 1989/90:Ub254 yrkande
9 antar det i proposition 1989/90:102 framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning
för invandrare såvitt avser 3 §, dels med bifall till
motion 1989/90:Ub20 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. Deltidsstudier (mom. 9)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet anser inte" och slutar med "1989/90:Ub254 yrkande 10"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i lagen bör införas en skyldighet för kommun
att erbjuda grund-sfi med sex timmar per dag i de fall då grund-sfi inte
kan varvas med praktik. Riksdagen bör således med bifall till motion
1989/90:Ub20 yrkande 2, med anledning av proposition 1989/90:102
och motionerna 1989/90:Ubl5 yrkande 2, 1989/90:Ubl6 yrkande 6,
1989/90:Ubl8 yrkande 1 och 1989/90:Ub254 yrkande 10 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande deltidsstudier
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub20 yrkande 2 och
med anledning av proposition 1989/90:102 och motionerna
1989/90:Ub 15 yrkande 2, 1989/90:Ubl6 yrkande 6, 1989/90:Ubl8
yrkande 1 och 1989/90:Ub254 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

33

3 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr Ul>U27

10. Värvning av grund-sfi och arbete (mom. 11)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet finner att" och slutar med "1989/90:Ub243 yrkande 3" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör SÖ vid omarbetningen av läroplanen
för grund-sfi beakta behovet av riktlinjer för kommunerna i detta
avseende. Även i övrigt bör SÖ stödja kommunerna i deras ansträngningar
att genomföra grund-sfi med större flexibilitet och effektivitet
än för närvarande. Detta bör riksdagen, med anledning av motionerna
1989/90:Ub 16 yrkande 5, 1989/90:Ub207 yrkande 2, 1989/90:Ub233
yrkande 1 och 1989/90: Ub243 yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande värvning av grund-sfi och arbete

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ubl6 yrkande
5, 1989/90:Ub207 yrkande 2, 1989/90:Ul>233 yrkande 1
och 1989/90:Ub243 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfort,

11. Undervisningens organisation i övrigt (mom. 12)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "yrkande 11 avslås" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att behovet av kontinuitet i sfi-undervisningen bör
beaktas vid omarbetningen av läroplanen. Utskottet instämmer också i
motionsförslaget om språkfärdighetsprov och delar uppfattningen att
det är viktigt att sfi-undervisningen fortlöpande utvärderas. Riksdagen
bör således med bifall till motionerna 1989/90:Ubl6 yrkandena 1 och
10 samt 1989/90:Ub254 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande undervisningens organisation i övrigt

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl6 yrkandena
1 och 10 samt 1989/90:Ub254 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Utbetalning av statsbidrag till sfi för invandrare
som undervisas i flera kommuner (mom. 15)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet noterar" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

1989/90:UbU27

34

Utskottet noterar att RRV i sin granskning har tagit upp frågan om
sekundäromflyttningarna, som redan i dagens system medför problem
för kommunerna, problem som kommer att accentueras om större
belopp betalas ut generellt. Regeringen bör därför ta fram en rättvis
modell för interkommunala ersättningar. Riksdagen bör således med
bifall till motion 1989/90:Ubl6 yrkande 8 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande utbetalning av statsbidrag till sfi för invandrare
som undervisas i flera kommuner

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl6 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Förändring av statsbidragssystemet för
grundläggande svenskundervisning för invandrare
(morn. 16)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utbildningsutskottet ansluter sig" och slutar med "1989/90:Ub20 yrkande
8" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som framhållits i motion 1989/90:Sf57 anser
utbildningsutskottet att ersättningen för sfi också i fortsättningen skall
ligga utanför den schablonersättning som utgår till kommunerna för
mottagande av flyktingar. Risken är annars stor att kommunerna
frestas att försumma svenskundervisningen i en trängd situation där
exempelvis arbetslösheten bland flyktingar är stor och där bidragsbehovet
blir stort. Det system för statsbidrag till sfi som i propositionen
föreslås för andra invandrare än flyktingar bör således gälla även för
flyktingarna. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Sf57 yrkande 2 och 1989/90:Ub20 yrkande 8, med anledning
av proposition 1989/90:102 och motionerna 1989/90:Sf59 yrkande 6
och 1989/90:Ubl8 yrkande 3 och med avslag på motion 1989/90:Ub311
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande förändring av statsbidragssystemet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf57 yrkande 2
och 1989/90:Ub20 yrkande 8, med anledning av proposition
1989/90:102 och motionerna 1989/90:Sf59 yrkande 6 och
1989/90:Ubl8 yrkande 3 och med avslag på motion 1989/90:
Ub311 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90: UbU2 7

35

14. Förändring av statsbidragssystemet för
grundläggande svenskundervisning för invandrare
(morn. 16)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utbildningsutskottet ansluter sig" och slutar med "1989/90:Ub20 yrkande
8" bort ha följande lydelse:

Utbildningsutskottet anser att man först bör pröva hur ett system för
schablonersättning till kommunerna för mottagande av flyktingar som
inte innefattar ersättning för sfi fungerar, innan man tar med sfiersättningen
i schablonersättningen. Det i proposition 1989/90:102
föreslagna statsbidragssystemet för sfi för andra än flyktingar bör således
till att börja med omfatta även flyktingarna. Utskottet föreslår
därför att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf59 yrkande 6
och 1989/90:Ubl8 yrkande 3, med anledning av proposition 1989/90:
102 och motionerna 1989/90:Sf57 yrkande 2 och 1989/90:Ub20 yrkande
8 och med avslag på motion 1989/90:Ub311 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande förändring av statsbidragssystemet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf59 yrkande 6
och 1989/90:Ubl8 yrkande 3, med anledning av proposition
1989/90:102 och motionerna 1989/90:Sf57 yrkande 2 och
1989/90:Ub20 yrkande 8 och med avslag på motion 1989/90:
Ub311 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

15. Timersättning m.m. vid vissa vuxenutbildningar
(mom. 20)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utbildningsutskottet tillstyrker" och på s. 20 slutar med
"1989/90:Ubl9 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1989/90:Sf526 bör invandrare och flyktingar
som genomgår grund- och fortbildning i svenska få ett sådant ekonomiskt
stöd under utbildningen att de inte behöver socialbidrag för sin
försörjning. Sådant ekonomiskt stöd kan utgå genom att asylbiståndet
förlängs att gälla under den tid som svenskundervisningen pågår eller
genom att utbildningsbidrag utbetalas under svenskundervisning och
grundutbildning för vuxna. Av dessa alternativ förefaller modellen
med utbildningsbidrag vara fördelaktigast. Regeringen bör lägga fram
förslag som tillgodoser det behov av stöd som påtalats i motionen.
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Sf526, med anledning av motion 1989/90:Ubl9 yrkandena 2

1989/90: UbU27

36

och 3 samt med avslag på proposition 1989/90:102 och motion
1989/90:Sf524 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande timersättning m.m. vid vissa vuxenutbildningar
att riksdagen dels med bifall till motion 1989/90:Sf526, med
anledning av motion 1989/90:Ubl9 yrkandena 2 och 3 samt med
avslag på proposition 1989/90:102 och motion 1989/90:Ubl7
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört, dels avslår motion 1989/90:Sf524 yrkande 6,

16. Timersättning m.m. vid vissa vuxenutbildningar
(mom. 20)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) samt Claes Roxbergh
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utbildningsutskottet tillstyrker" och på s. 20 slutar med
"1989/90:Ubl9 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion 1989/90:Sf524 yrkande 6 anser
utbildningsutskottet att även syskon till hörselskadade barn bör kunna
få stöd i form av betald vistelse vid utbildning om handikappet. I
övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag när det gäller den lägre
timersättningen och avstyrker motion 1989/90:Ubl9 yrkande 3. Med
hänsyn till att timersättningar i övrigt är föremål för utredning bör
riksdagen också avslå motionerna 1989/90:Sf526 och 1989/90:Ubl9
yrkande 2. Utskottet har ingen invändning mot propositionens förslag
beträffande den högre timersättningens belopp.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande timersättning m.m. vid vissa vuxenutbildningar
att riksdagen dels med avslag på motionerna 1989/90:Sf526,
1989/90:Ubl7 yrkande 3 och 1989/90:Ubl9 yrkandena 2 och 3
godkänner vad som förordas i proposition 1989/90:102, dels med
bifall till motion 1989/90:Sf524 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Anslagsbeloppet under Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar (mom. 22)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Utbildningsutskottet tillstyrker regeringens" och på s. 21 slutar med
"1989/90:Sf546 yrkande 10" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd under
anslaget F 5. Vuxenstudiestöd m.m. är otillräckligt. Därför bör 58,3
milj.kr. överföras till nämnda anslag från anslaget F 6. Timersättning
vid vissa vuxenutbildningar, som således bör föras upp med

1989/90: UbU27

37

(106 500 000 - 58 300 000 =) 48 200 000 kr. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag på tilläggsbudget om ökning av
anslaget F 5. Vuxenstudiestöd med motsvarande belopp.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande anslagsbeloppet under Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf546 yrkande 10
och med avslag på proposition 1989/90:102 dels till Timersättning
vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 48 200 000 kr., dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Obligatorisk grundutbildning för invandrare
(mom. 24)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet anser" och på s. 23 slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att förebygga att nya utbildningsklyftor
uppkommer. Utslagningsmekanismerna slår särskilt hårt mot personer
med bristande utbildning. Utskottet ställer sig bakom förslaget i motion
1989/90:Ub211 och föreslår att riksdagen med bifall till motionen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande obligatorisk grundutbildning för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU27

38

I proposition 1989/90:102 framlagt
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare

dels att punkterna 3—5 övergångsbestämmelserna till lagen skall
upphöra att gälla,

dels att 3, 5 och 10 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Grundläggande svenskundervisning
för invandrare kan anordnas

1. av en kommun,

2. på uppdrag av en kommun, av
en lokalavdelning av ett studieförbund
som uppbär statsbidrag för
sin verksamhet,

3. pä uppdrag av en kommun, av
en statsunderstödd folkhögskola.

Grundläggande svenskundervisning
för invandrare kan anordnas
av en kommun. Den kan ocksä pä
uppdrag av en kommun anordnas
av

1. en lokalavdelning av ett studieförbund
som fär statsbidrag för
sin verksamhet,

2. en statsunderstödd folkhögskola,

3. en AMU-myndighet,

4. en statlig högskoleenhet,

5. en annan anordnare om regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer medger det.

Kan en kommun inte åstadkomma
att undervisningen anordnas
enligt första stycket, fär kommunen
uppdra åt en AMU-myndighet att
anordna undervisningen.

Vid behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fråga
om anordnande av undervisningen.

5 §‘

Kommunens skyldighet i frågan
om anordnande av svenskundervisning
för invandrare avser följande
personer:

1. Utländsk medborgare, som
antingen är kyrkobokförd i kommunen
eller som utan att vara
kyrkobokförd, regelmässigt vistas
i kommunen efter att ha ansökt
om uppehållstillstånd i avsikt att
bosätta sig i riket. Beträffande sådan
inte kyrkobokförd person gäller
dessutom att han skall ha vän -

Kommunens skyldighet i fråga
om anordnande av av svenskundervisning
för invandrare avser
följande personer:

1. Utländsk medborgare, som
antingen är kyrkobokförd i kommunen
eller som utan att vara
kyrkobokförd, regelmässigt vistas
i kommunen efter att ha ansökt
om uppehållstillstånd i avsikt att
bosätta sig i riket. Beträffande sådan
inte kyrkobokförd person gäller
dessutom att han skall ha vän -

1989/90:UbU27

Bilaga 1

39

1 Senaste lydelse 1988:665.

tat på besked om uppehållstillstånd
under minst den tid som
regeringen bestämmer.

2. Svensk medborgare, som är
kyrkobokförd i kommunen, men
som tidigare har varit bosatt utom
landet och som saknar grundläggande
kunskaper i svenska språket.

3. Finländsk medborgare som
stadigvarande arbetar i kommunen,
men som är bosatt i Finland
nära gränsen till Sverige.

Skyldigheten gäller under det kalenderår
då de som avses i första
stycket 1. och 2. kommer till Sverige
eller i fall som avses i 3. börjar
arbeta i Sverige samt under det
närmast påföljande kalenderåret.

Kommunens skyldighet avser
dock inte en utländsk medborgare
som har svenska, danska eller
norska som modersmål eller den
som eljest har sådana kunskaper i
något av dessa språk att grundläggande
svenskundervisning inte
kan anses nödvändig. Inte heller
för den som är berättigad till
grundutbildning för vuxna (grundvux)
eller tagits in i vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) gäller kommunens skyldighet
i detta avseende.

tat på besked om uppehållstillstånd
under minst den tid som
regeringen bestämmer. Skyldigheten
gäller dock inte under den tid
den utländske medborgaren vistas
på en statlig förläggning för asylsökande.

2. Svensk medborgare, som är
kyrkobokförd i kommunen, men
som tidigare har varit bosatt utom
landet och som saknar grundläggande
kunskaper i svenska språket.

3. Finländsk medborgare som
stadigvarande arbetar i kommunen,
men som är bosatt i Finland
nära gränsen till Sverige.

Om inte något annat följer av
tredje stycket gäller skyldigheten
under sammanlagt högst två år. Tiden
räknas för dem som avses i
första stycket 1 och 2 från det att
de kyrkobokfördes i landet eller,
om skyldigheten inträtt tidigare,
från den tidpunkten. För dem som
avses i första stycket 3 räknas tiden
från det att de började arbeta i
Sverige.

Om någon på grund av särskilda
skäl inte kunnat påbörja undervisningen
under den tid som anges i
andra stycket gäller kommunens
skyldighet för den personen under
ytterligare ett år.

Kommunens skyldighet avser
dock inte en utländsk medborgare
som har svenska, danska eller
norska som modersmål eller den
som eljest har sådana kunskaper i
något av dessa språk att grundläggande
svenskundervisning inte
kan anses nödvändig.

10 §

Den kommun som enligt 5 § har skyldighet att se till att undervisning
anordnas, avgör frågor om antagning till och avslutande av
grundläggande svenskundervisning för invandrare. Beslutanderätten utövas
av den nämnd som kommunen utser.

1989/90:UbU27

Bilaga 1

40

Den som inte antas till undervisningen
eller lör vilken undervisningen
förklaras avslutad får
överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen
genom besvär. Överstyrelsens
beslut med anledning av sådana
besvär får inte överklagas.

Den som inte antas till undervisningen
eller för vilken undervisningen
förklaras avslutad får
överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen.
Överstyrelsens beslut får
inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90: UbU27

Bilaga 1

4 Riksdagen 1989/90. 14sami. Nr UbU27

41

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare såvitt avser 5 §

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

5 §'

Kommunens skyldighet i fråga
om anordnande av svenskundervisning
för invandrare avser följande
personer:

1. Utländsk medborgare, som
antingen är kyrkobokförd i kommunen
eller som utan att vara
kyrkobokförd, regelmässigt vistas
i kommunen efter att ha ansökt
om uppehållstillstånd i avsikt att
bosätta sig i riket. Beträffande sådan
inte kyrkobokförd person gäller
dessutom att han skall ha väntat
på uppehållstillstånd under
minst den tid som regeringen bestämmer.

2. Svensk medborgare, som är
kyrkobokförd i kommunen, men
som tidigare har varit bosatt utom
landet och som saknar grundläggande
kunskaper i svenska språket.

3. Finländsk medborgare som
stadigvarande arbetar i kommunen,
men som är bosatt i Finland
nära gränsen till Sverige.

Skyldigheten gäller under det kalenderår
då de som avses i första
stycket 1. och 2. kommer till Sverige
eller i fall som avses i 3. börjar
arbeta i Sverige samt under det
närmaste påföljande kalenderåret.

Kommunen skyldighet avser
dock inte en utländsk medborgare
som har svenska, danska eller
norska som modersmål eller den
som eljest har sådana kunskaper i
något av dessa språk att grundläg -

Kommunens skyldighet i fråga
om anordnande av svenskundervisning
för invandrare avser följande
personer:

1. Utländsk medborgare, som
antingen är kyrkobokförd i kommunen
eller som utan att vara
kyrkobokförd, regelmässigt vistas
i kommunen efter att ha ansökt
om uppehållstillstånd i avsikt att
bosätta sig inom riket. Beträffande
sådan inte kyrkobokförd person
gäller dessutom att han skall ha
väntat på besked om uppehållstillstånd
under minst den tid som
regeringen bestämmer.

2. Svensk medborgare, som är
kyrkobokförd i kommunen, men
som tidigare har varit bosatt utom
landet och som saknar grundläggande
kunskaper i svenska språket.

3. Finländsk medborgare som
stadigvarande arbetar i kommunen,
men som är bosatt i Finland
nära gränsen till Sverige.

Om inte något annat följer av
tredje stycket gäller skyldigheten
under sammanlagt högst två år. Tiden
räknas för dem som avses i
första stycket 1 och 2 från det att
de fick uppehållstillstånd i landet
eller, om skyldigheten inträtt tidigare,
från den tidpunkten. För dem
som avses i första stycket 3 räknas
tiden från det att de började arbeta
i Sverige.

Om någon på grund av särskilda
skäl inte kunnat påbörja undervisningen
under den tid som anges i
andra stycket gäller kommunens
skyldighet för den personen under
ytterligare ett år.

Kommunens skyldighet avser
dock inte en utländsk medborgare
som har svenska, danska eller
norska som modersmål eller den
som eljest har sådana kunskaper i
något av dessa språk att grundläg -

1989/90:UbU27

Bilaga 2

42

1 Senaste lydelse 1988:665.

gande svenskundervisning inte gande svenskundervisning inte 1989/90:UbU27

kan anses nödvändig. Inte heller kan anses nödvändig. Bilaea 2

för den som är berättigad till
grundutbildning för vuxna (grundvux)
eller tagits in i vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) gäller kommunens skyldighet
i detta avseende.

43

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare såvitt avser 5 §

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

5 5‘

Kommunens skyldighet i fråga
om anordnande av svenskundervisning
för invandrare avser följande
personer:

1. Utländsk medborgare, som
antingen är kyrkobokförd i kommunen
eller som utan att vara
kyrkobokförd, regelmässigt vistas
i kommunen efter att ha ansökt
om uppehållstillstånd i avsikt att
bosätta sig i riket. Beträffande sådan
inte kyrkobokförd person gäller
dessutom att han skall ha väntat
på besked om uppehållstillstånd
under minst den tid som
regeringen bestämmer.

2. Svensk medborgare, som är
kyrkobokförd i kommunen, men
som tidigare har varit bosatt utom
landet och som saknar grundläggande
kunskaper i svenska språket.

3. Finländsk medborgare som
stadigvarande arbetar i kommunen,
men som är bosatt i Finland
nära gränsen till Sverige.

Skyldigheten gäller under det kalenderår
då de som avses i första
stycket 1. och 2. kommer till Sverige
eller i fall som avses i 3. börjar
arbeta i Sverige samt under det
närmast påföljande kalenderåret.

Kommunens skyldighet avser
dock inte en utländsk medborgare
som har svenska, danska eller
norska som modersmål eller den
som eljest har sådana kunskaper i
något av dessa språk att grundläggande
svenskundervisning inte
kan anses nödvändig. Inte heller
för den som är berättigad till
grundutbildning för vuxna (grundvux)
eller tagits in i vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) gäller kommunens skyldighet
i detta avseende.

Kommunens skyldighet i fråga
om anordnande av svenskundervisning
för invandrare avser följande
personer:

1. Utländsk medborgare, som
antingen är kyrkobokförd i kommunen
eller som utan att vara
kyrkobokförd, regelmässigt vistas
i kommunen efter att ha ansökt
om uppehållstillstånd i avsikt att
bosätta sig inom riket. Beträffande
sådan inte kyrkobokförd person
gäller dessutom att han skall ha
väntat på besked om uppehållstillstånd
under minst den tid som
regeringen bestämmer. Skyldigheten
gäller dock inte under den tid
den utländske medborgaren vistas
på en statlig förläggning för asylsökande.

2. Svensk medborgare, som är
kyrkobokförd i kommunen, men
som tidigare har varit bosatt utom
landet och som saknar grundläggande
kunskaper i svenska språket.

3. Finländsk medborgare som
stadigvarande arbetar i kommunen,
men som är bosatt i Finland
nära gränsen till Sverige.

Kommunens skyldighet avser
dock inte en utländsk medborgare
som har svenska, danska eller
norska som modersmål eller den
som eljest har sådana kunskaper i
något av dessa språk att grundläggande
svenskundervisning inte
kan anses nödvändig.

1989/90 :UbU27
Bilaga 3

44

1 Senaste lydelse 1988:665.

Förslag till 1989/90:UbU27

Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande Bilaga 4

svenskundervisning för invandrare såvitt avser 3 §

Nuvarande lydelse

Grundläggande svenskundervisning
för invandrare kan anordnas

1. av en kommun,

2. på uppdrag av en kommun, av
en lokalavdelning av ett studieförbund
som uppbär statsbidrag för
sin verksamhet,

3. på uppdrag av en kommun, av
en statsunderstödd folkhögskola.

Kan en kommun inte åstadkomma
att undervisningen anordnas
enligt första stycket, får kommunen
uppdra åt en AMU-myndighet att
anordna undervisningen.

Vid behov skall kommunen
anordnande av undervisningen.

Reservanternas förslag

Grundläggande svenskundervisning
för invandrare kan anordnas
av en kommun. Den kan också, på
uppdrag av en kommun, anordnas
av en annan anordnare.

samarbeta med andra kommuner i fråga om

45

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1989/90:SfU2y

Studiestöd vid undervisning i svenska m.m.

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 20 mars 1990 berett socialförsäkringsutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1989/90:102 om
reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare såvitt avser
punkterna 4, 8 och 9 i regeringens hemställan.

I yttrandet behandlas utom propositionen i angivna delar också de
med anledning av propositionen väckta motionerna 1989/90:Ubl8 av
Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) yrkande 3, 1989/90:Ubl9 av Barbro
Evermo Palmerlund m.fl. (s) yrkandena 2 och 3 och 1989/90:Ub20 av
Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 8 samt de under den allmänna
motionstiden 1990 väckta motionerna 1989/90:Sf524 av Inger Schörling
m.fl. (mp) yrkande 6, 1989/90:Sf526 av Margo Ingvardsson och
Alexander Chrisopoulos (vpk) och 1989/90:Sf546 av Ann-Cathrine
Haglund m.fl. (m) yrkande 10. Vidare behandlas de med anledning av
proposition 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och nytt
system för ersättning till kommunerna, m.m. väckta motionerna
1989/90:Sf57 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 2 och 1989/90:Sf59 av
Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) yrkande 6.

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Från anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar betalas utgifter
för timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux) och vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt vid grundläggande
svenskundervisning för invandrare (grund-sfi) enligt förordningen
(1986:395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Stödet
utgår med 50 kr. per timme till den som förlorar arbetsinkomst,
ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på
grund av deltagande i utbildningen. Till övriga studerande utgår stödet
med 13 kr. per timme. Från anslaget betalas vidare studiesocialt stöd
vid vissa kurser i teckenspråk.

I propositionen begärs att riksdagen dels godkänner vad som förordats
om att den lägre timersättningen om 13 kr. per timme avskaffas
vid grundläggande svenskundervisning för invandrare, dels godkänner
att 74 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1990/91 används för att finansiera
anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till Timersättning
vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 106 500 000 kr. Vidare förordas att det högre belop -

1989/90:UbU27

Bilaga 5

46

pet i timersättning för deltagare i grundvux, särvux, och grund-sfi höjs
till 53 kr., medan det lägre beloppet behålls oförändrat för deltagare i
grundvux och särvux och avskaffas för deltagare i grund-sfi.

Av anslaget beräknas 2 milj. kr. till den lägre timersättningen för
studerande som påbörjat grund-sfi före den 1 juli 1990, 39,3 milj. kr.
till den högre timersättningen, 61,2 milj. kr. för timersättning inom
grundvux och särvux och 4 milj. kr. till studiesocialt stöd till teckenspråkskurser.
Den del av kostnaderna under anslaget som skall finansieras
genom vuxenutbildningsavgiften beräknas i propositionen till
74 300 000 kr. och det totala anslagsbehovet till 106 500 000 kr.

I motion Ubl9 av Barbro Evermo Palmerlund m.fl. framhålls
betydelsen både för invandrarna och för det svenska samhället av att
invandrarna har goda kunskaper i svenska. Motionärerna begär tillkännagivanden
om behovet av full kompensation för förlorad arbetsförtjänst,
inklusive ersättning för restid, (yrkande 2) och om behovet
av stimulansbidrag för genomförande av studier även utanför arbetstiden
(yrkande 3).

I motion Sf526 av Margo Ingvardsson och Alexander Chrisopoulos
anförs att invandrare och flyktingar som genomgår grund- eller fortsättningsutbildning
i svenska eller som genomgår grundutbildning för
vuxna bör erhålla utbildningsbidrag som det går att försörja sig på utan
komplettering av socialbidrag. Detta kan enligt motionärerna ordnas
genom att asylstödet förlängs att gälla även under den tid svenskundervisningen
pågår eller genom att utbildningsbidrag motsvarande AMSbidrag
utbetalas under svenskundervisningstid och under grundutbildning
för vuxna. Motionärerna begär ett förslag om hur invandrare och
flyktingar som genomgår grund- och fortbildning i svenska skall erhålla
tillräckligt utbildningsbidrag.

Som framhålls i propositionen samordnas timersättningen i flertalet
fall i kommunerna med socialbidrag, och den nuvarande ordningen
innebär därför endast en rundgång av pengar med ett omfattande
administrativt arbete. Vidare ifrågasätts det rimliga eller ens nödvändiga
i att ge stimulansbidrag för att fa invandrare att delta i grund-sfi.
Socialförsäkringsutskottet kan dela denna bedömning. Utskottet anser
dock att effekterna av att avskaffa bidraget bör följas, eftersom det inte
helt kan uteslutas att även den lägre timersättningen kan ha viss effekt
på såväl rekrytering till som närvaro vid svenskundervisning. Med det
anförda föreslår utskottet att utbildningsutskottet tillstyrker att vad som
förordats i propositionen om avskaffande av den lägre timersättningen
för deltagare i grund-sfi godkänns och avstyrker bifall till motion Ubl9
yrkande 3.

Såvitt gäller de i motionerna Ubl9 yrkande 2 och Sf526 upptagna
frågorna vill utskottet hänvisa till att en utredning om vuxnas möjligheter
att finansiera studier på grundskole- och gymnasieskolenivå
nyligen beslutats (dir. 1990:2) och att frågorna kan komma att beröras
i utredningen. Utskottet anser att resultatet av denna utredning bör
avvaktas. Utskottet föreslår att utbildningsutskottet avstyrker bifall till
motionerna Ubl9 yrkande 2 och Sf526. Motion Sf526 överlämnas till
utbildningsutskottet för vidare behandling.

1989/90: UbU27

Bilaga 5

47

Anslagsposten till studiesocialt stöd för deltagande i teckenspråkskurser
infördes till innevarande budgetår. Medlen är avsedda att täcka
utgifter för ett studiesocialt stöd till föräldrar till döva eller gravt
hörselskadade barn som vill delta i kurser i teckenspråk. Stödet utgår i
stort sett efter den modell som gäller korttidsstudiestöd och internatbidrag.

I motion Sf524 av Inger Schörling m.fl. anförs att inte bara föräldrar
utan också syskon och andra närstående bör ges större möjligheter att
förstå och delta i ett handikappat barns vardag. Motionärerna anser det
vara rimligt att även syskon till hörselskadade barn kan få delta i
kurser och få vistelsen betald på de dövas folkhögskola i Leksand, och
de begär (yrkande 6) ett tillkännagivande härom.

Det aktuella stödet hanteras nu som en försöksverksamhet. Centrala
studiestödsnämnden har i uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen
utarbeta ett förslag till stödets slutliga utformning. Resurserna är
beräknade för att täcka inkomstbortfall och inackorderingsavgift för
föräldrar som deltar i undervisningen. Vid sin behandling av en
motsvarande motion i betänkandet 1988/89:SfU15 uttalade utskottet att
en utvidgning av rätten till ersättning till andra familjemedlemmar
innebär att ytterligare resurser måste avsättas under anslagsposten för
att undvika en prioritering mellan sökandena till stöden. Utskottet var
inte berett att medverka till detta och avstyrkte bifall till den föreliggande
motionen. Utskottet, som noterar att anslagsposten räknats upp
med 800 000 kr. för det kommande budgetåret och att därigenom ett
ökat antal föräldrar bör få möjlighet att delta i utbildningen, vidhåller
denna inställning och föreslår att utbildningsutskottet avstyrker bifall
till motion Sf524 yrkande 6. Motionen i denna del överlämnas till
utbildningsutskottet för vidare behandling.

I motion Sf546 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkande 10) begärs
till följd av att motionärerna förordat en ökning av medlen till Särskilt
vuxenstudiestöd under anslaget F 5 att till anslaget F 6 Timersättning
vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret skall anvisas ett förslagsanslag
på 73 400 000 kr. eller 58,3 milj. kr. mindre än regeringen föreslagit
i budgetpropositionen.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt av riksdagen den 18 april 1990
godkända betänkande 1989/90:SfU14 tillstyrkt regeringens i budgetpropositionen
framlagda förslag till medelsanvisning under anslaget F 5
Vuxenstudiestöd m.m. Utskottet föreslår därför att utbildningsutskottet
avstyrker bifall till motion Sf546 yrkande 10, som överlämnas till
utbildningsutskottet för vidare behandling.

Utskottet har inte i övrigt någon erinran mot regeringens förslag till
medelsanvisning för budgetåret 1990/91, och utskottet förordar därför
att utbildningsutskottet tillstyrker förslagen i propositionen om godkännande
av att 74 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften används för att finansiera anslaget och
att till anslaget anvisas ett förslagsanslag på 106 500 000 kr.

1989/90:UbU27

Bilaga 5

48

Ersättning till kommunerna för svenskundervisning
till flyktingar

Nuvarande system för ersättning till kommunerna för flyktingmottagande
innebär att kommunerna får ersättning för de faktiska kostnaderna
för sådan ekonomisk hjälp som enligt socialtjänstlagen lämnats till
flyktingar och andra utlänningar som beviljats uppehållstillstånd av
humanitära skäl samt make eller maka och hemmavarande ogifta barn
under 18 år. Ersättning utgår under det år uppehållstillstånd beviljats
samt för ytterligare tre år. Vidare utgår ett schablonbidrag för varje
mottagen flykting till kommuner som träffat överenskommelse med
statens invandrarverk (SIV) om flyktingmottagande. Bidraget är f.n.
14 300 kr. för den som fyllt 16 år och 29 850 kr för den som är yngre.
Om en asylsökande befinner sig i en kommun i väntan på arbets- och
uppehållstillstånd utgår bidrag för asylsökande över 16 år med 7 150
kr. och med 11 950 kr. för den som är yngre. Om den asylsökande
beviljas uppehållstillstånd utgår ytterligare 11 950 kr. resp. 22 700 kr.

Vid sidan om dessa ersättningar utgår ett statsbidrag från skolöverstyrelsen
(SÖ) för grundläggande svenskundervisning för invandrare.
Kommunerna kan dessutom tilldelas särskilda bidrag från invandrarverket
för speciella ändamål.

I proposition 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och
nytt system för ersättning till kommunerna m.m. föreslås att nuvarande
ersättning för ekonomiskt bistånd till flyktingar och huvuddelen av
övriga bidrag till kommunerna läggs samman i en schabloniserad
ersättning som lämnas med 115 000 för flyktingar som fyllt 16 år och
70 000 kr. för barn under 16 år i prisnivån vid ingången av år 1990.
Beloppen för schablonersättning kommer att räknas upp årligen med
hänsyn till bl.a. kostnadsutvecklingen. Halvt schablonbelopp lämnas
till den kommun som först tar emot flyktingen och gör en plan för
hans eller hennes introduktion. Om flyktingen bor kvar i kommunen
i minst sex månader får kommunen ytterligare ett halvt schablonbelopp.
Vid flyttning till annan kommun föreslås särskilda regler för
utgivande av schablonersättning.

Den i propositionen föreslagna nya schablonersättningen skall bl.a.
täcka genomsnittlig bostadskostnad och genomsnittlig kommunal kostnad
för grund- och påbyggnads-sfi till flyktingen.

Avsikten med förslaget till nytt ersättningssystem vid flyktingmottagande
är att kommunerna skall stimuleras till att vidta mer aktiva
åtgärder för att flyktingarna snabbare skall integreras i det svenska
samhället och klara sin försörjning på egen hand. I propositionen
framhålls att det nuvarande systemet, som medger ersättning för faktiska
socialbidragskostnader under de tre första åren, innebär vissa nackdelar
genom att det inte finns något incitament för kommunerna att
genom egna åtgärder bidra till att flyktingarna blir självförsörjande de
första åren. En mer generell och schabloniserad ersättning ökar flexibiliteten
och ger kommunerna möjlighet att prioritera sådana åtgärder
för att underlätta flyktingarnas integration i samhället som lokalt
bedöms vara mest angelägna och verkningsfulla. Kommunernas åtgär -

1989/90: UbU27

Bilaga 5

49

der bör enligt propositionen samordnas med arbetsförmedlingens insatser
och utgå från en gemensamt upprättad introduktionsplan för varje
enskild flykting. Genom att ersättningen för svenskundervisning (sfi)
ingår i den schabloniserade ersättningen skapas också förutsättningar
för en önskvärd samordning i detta avseende.

I propositionen erinras om att skolöverstyrelsen i sin utvärdering av
1986 års sfi-reform föreslagit att statsbidraget för sfi även fortsättningsvis
bör vara skilt från övriga statsbidrag för invandrare och flyktingar.
Styrelsen har därvid hänvisat till att det finns en oro bland sfiansvariga
i kommunerna för att ett starkt schabloniserat statsbidrag för
flyktingmottagandet skulle skapa en olycklig konkurrenssituation mellan
berörda kommunala förvaltningar. Med anledning härav har statsrådet
Lööw efter samråd med statsrådet Persson framhållit att helhetssynen
på kommunernas flyktingmottagande markeras och samordning
och samverkan mellan svenskundervisningen och andra delar av det
kommunala flyktingmottagandet främjas om ersättningen för sfi ingår i
den generella ersättningen för flyktingmottagandet. Flexibiliteten och
möjligheterna för varje kommun att välja lösningar utifrån de lokala
förutsättningarna blir maximala.

f proposition 1989/90:102 om reformerad svenskundervisning för
vuxna invandrare föreslås som en konsekvens av förslaget i proposition
105 att statsbidraget för svenskundervisning till flyktingar inte längre
skall betalas i särskild ordning.

Förslaget att ersättningen till kommunerna för mottagande av flyktingar
även skall innefatta ersättning för svenskundervisning kritiseras i
fyra motioner, dels de med anledning av proposition 105 väckta
motionerna Sf57 och Sf59, dels de med anledning av proposition 102
väckta motionerna Ubl8 och Ub20. I motion Sf57 av Lars Werner
m.fl. yrkande 2 begärs att riksdagen beslutar att ersättningen för
svenskundervisning skall ligga utanför schablonersättningen till kommunerna
för mottagande av flyktingar och i motion Ub20 av samma
motionärer (yrkande 8) begärs förslag från regeringen om särskild
ersättning till kommunerna för svenskundervisning för flyktingar. Enligt
motionärerna är risken stor att kommunerna frestas att försumma
svenskundervisningen i en trängd situation, där exempelvis arbetslösheten
bland flyktingar är stor och deras bidragsbehov blir stort, om
sfi-bidraget ingår i den schabloniserade ersättningen. I motion Sf59 av
Ragnhild Pohanka m.fl. yrkande 6 begärs ett tillkännagivande till
regeringen om att schablonersättningen med undantag för svenskundervisning
först skall prövas. Efter en utvärdering av hur det schabloniserade
bidraget fungerat kan enligt motionärerna också bidrag till
svenskundervisning ingå i schabloniseringen. Samma motionärer begär
i yrkande 3 i motion Ubl8 att riksdagen beslutar att statsbidraget till
svenskundervisning inte skall ingå i schablonersättningen för en flykting
som mottagits i en kommun.

Socialförsäkringsutskottet ansluter sig till det synsätt som kommit
till uttryck i proposition 105. Enligt utskottets uppfattning kommer
kommunerna med det nya ersättningssystemet att ha ett starkt egenintresse
av att flyktingen så snart som möjligt kan klara sin egen

1989/90: UbU27

Bilaga 5

50

försörjning och undvika att han eller hon blir beroende av socialbidrag
som kommunen får betala. En god svenskundervisning är härvid
av avgörande betydelse för flyktingens möjligheter att få arbete och
även i övrigt bli integrerad i det svenska samhället. Det finns således
starka incitament för kommunerna att prioritera svenskundervisningen.
Genom att ersättningen är schabloniserad får kommunen också
betydligt större anledning än för närvarande att söka anpassa undervisningen
till den enskilde flyktingens tidigare utbildningsbakgrund, studietakt
och allmänna förmåga att tillgodogöra sig undervisningen,
vilket enligt utskottets mening är angeläget. Utskottet delar sålunda
statsrådet Lööws i propositionen framförda uppfattning att det inte
finns någon större risk för att kommunerna prioriterar sfi för lågt och
att det väsentliga är att en lokal samverkan kommer till stånd som gör
det möjligt att bättre än nu samordna sfi med andra åtgärder för
flyktingars integration.

Utskottet biträder med det anförda regeringens förslag om att den
statliga ersättningen för sfi-undervisning till flyktingar skall ingå i den
föreslagna schablonersättningen och avstyrker bifall till motionerna.
Motionerna Sf57 yrkande 2 och Sf59 yrkande 6 överlämnas till utbildningsutskottet
för vidare behandling.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att i proposition 105 föreslås
att särskilda resurser om 5 milj. kr. skall ställas till regeringens
förfogande för uppföljning av såväl måluppfyllelse som effekter på
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun inom det nya systemet.
Denna uppföljning, som förutsätts ske i varje kommun, bör bl.a. avse
andelen flyktingar som är kvar i sfi efter viss tid liksom i annan
utbildning. Skolöverstyrelsen bör därvid följa upp resultatet av svenskundervisningen.
Avsikten är också att berörda statliga myndigheter,
bl.a. skolöverstyrelsen skall medverka till att sprida information om
erfarenheterna från kommunernas flyktingmottagande och samverkan
mellan kommuner och olika organ till andra kommuner, arbetsförmedlingar
m.m.

Stockholm den 18 april 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m]i, Börje Nilsson (s),
Ulla Johansson (s), Karin Israelsson (c), Lena Ohrsvik (s), Margit
Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Maud Björnemalm
(s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c),
Margo Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Pettersson
(s) och Maria Leissner (fp).

1989/90:UbU27

Bilaga 5

51

Avvikande meningar

1. Margo Ingvardsson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Såvitt gäller" och slutar med "och Sf526." bort ha
följande lydelse:

Som framhålls i motion Sf526 bör invandrare och flyktingar som
genomgår grund- och fortbildning i svenska få ett sådant ekonomiskt
stöd under utbildningen att de inte behöver socialbidrag för sin försörjning.
Sådant ekonomiskt stöd kan utgå genom att asylbiståndet
förlängs att gälla under den tid svenskundervisningen pågår eller
genom att utbildningsbidrag motsvarande vad som utgår under arbetsmarknadsutbildning
utbetalas under svenskundervisning och grundutbildning
för vuxna. Av dessa alternativ förefaller modellen med utbildningsbidrag
vara fördelaktigast. Regeringen bör lägga fram förslag som
tillgodoser det behov av stöd som påtalas i motionen. Socialförsäkringsutskottet
föreslår därför att utbildningsutskottet hemställer att
riksdagen med bifall till motion Sf526 som sin mening ger regeringen
detta till känna.

2. Barbro Sandberg (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Maria Leissner
(fp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Det
aktuella" och slutar med "Sf524 yrkande 6." bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Sf524 anser utskottet att även
syskon till hörselskadade barn bör kunna få stöd i form av betald
vistelse vid utbildning om handikappet. Utskottet anser därför att
utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen
detta till känna.

3. Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som börjar med "Socialförsäkringsutskottet
har" och slutar med "på 106 500 000 kr." bort ha följande
lydelse:

I reservation 20 till betänkande 1989/90:SfU14 har utskottet anfört
att utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd enligt utskottets mening är
otillräckligt och att utskottet därför i likhet med motionärerna i
motionerna Sf508 och Sf546 anser att den del av anslaget F 5 Vuxenstudiestöd
m.m. som går till särskilt vuxenstudiestöd bör ökas med
70,3 milj. kr., som förs över från andra poster inom anslaget F 5 och
från anslaget F 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Det belopp
som bör överföras från anslaget F 6 är, såsom anförs i motion
Sf546, 58,3 milj. kr. Utbildningsutskottet bör därför hemställa att
riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion
Sf546 yrkande 10 till anslaget F 6 anvisar ett förslagsanslag på
48 200 000 kr.

4. Margo Ingvardsson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Socialförsäkringsutskottet ansluter" och slutar med
"vidare behandling." bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som framhållits i motion Sf57 anser utskottet att
ersättningen för sfi också i fortsättningen skall ligga utanför den

1989/90: UbU27

Bilaga 5

52

schablonersättning som utgår till kommunerna för mottagande av
flyktingar. Risken är annars stor att kommunerna frestas att försumma
svenskundervisningen i en trängd situation där exempelvis arbetslösheten
bland flyktingar är stor och där bidragsbehovet blir stort. Utskottet
anser därför att utbildningsutskottet bör tillstyrka bifall till motionerna
Sf57 yrkande 2 och Ub20 yrkande 8. Därmed tillgodoses även motionerna
Sf59 yrkande 6 och Ubl8 yrkande 3.

5. Ragnhild Pohanka (mp) anser att den del av utskottets yttrande som
börjar med "Socialförsäkringsutskottet ansluter" och slutar med "vidare
behandling." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att man först bör pröva hur ett system med en
schablonersättning till kommunerna för mottagande av flyktingar som
inte innefattar ersättning för sfi fungerar, innan man tar med sfiersättningen
i schablonersättningen. Utbildningsutskottet bör därför
tillstyrka förslagen i motionerna Sf59 yrkande 6 och Ubl8 yrkande 3
om att statsbidraget till sfi skall vara skilt från de schablonersättningar
som utgår till kommunerna för mottagna flyktingar. Därmed tillgodoses
även motionerna Sf57 yrkande 2 och Ubl8 yrkande 3.

1 Senaste lydelse 1988:665. (TILL SID. 39)

1 Senaste lydelse 1988:665. (TILL SID. 42)

1 Senaste lydelse 1988:665. (TILL SID. 44)

1989/90:UbU27

Bilaga 5

53