Utbildningsutskottets betänkande
1989/90: UbU25

Forskning

1989/90

UbU25

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
dels i proposition 1989/90:90 under de inledande avsnitten 2—10 samt
avsnitt 17. Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dels i proposition
1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt
B. Skolväsendet punkt B 7. Forskning inom skolväsendet och
avsnitt I. Lokalförsörjning m.m. punkt I 2. Inredning och utrustning
av lokaler vid högskoleenheterna m.m. jämte motioner.

Punkterna E 21 och E 22 under avsnitt 17.2 samt avsnitt 17.3
Forskning för kultur behandlas av kulturutskottet i betänkande
1989/90:KrU23.

Utbildningsutskottet har berett vissa utskott möjlighet att inkomma
med yttranden. Yttranden från näringsutskottet (1989/90:NU8y), jordbruksutskottet
(1989/90:JoU6y) och kulturutskottet (1989/90:KrU6y) är
fogade till detta betänkande som bilaga 1—3.

Propositionerna
Proposition 1989/90:90
Inledningsavsnitten 2—10

Regeringen har föreslagit att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer
för forskningspolitiken under perioden 1990/91 — 1992/93 som
framgår av avsnitten 2—10 (s. 21 — 101).

Avsnitt 17.1 Grundforskning och forskarutbildning

Regeringen har under avsnitt 17.1 (s. 157—230) föreslagit

1. att riksdagen antar förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1977:218),

2. att riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen (1982:764)
om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala
hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning

av läkare, m.m., j

1 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 25

3. att riksdagen godkänner att studiemedel fr.o.m. den 1 juli 1993
inte längre skall utgå för forskarutbildning.

Avsnitt 17.2 Anslagsberäkningar för forskning och forskarutbildning Regeringen

har under punkt E 1. Humanistiska fakulteterna

(s. 236—243) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med förslaget,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats,

3. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 301 735 000 kr.,

4. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 2. Teologiska fakulteterna

(s. 243—245) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänst som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 25 037 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 3. Juridiska fakulteterna (s. 245—248)
föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänst som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor i enlighet med vad som förordats,

3. att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 30 092 000 kr.,

4. att riksdagen godkänner de resursförstärkningar för budgetåren
1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna
(s. 248—258) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats,

3. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 364 373 000 kr.,

4. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 5. Medicinska fakulteterna
(s. 258—268) föreslagit

1989/90: UbU25

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats,

3. att riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 735 023 000 kr.,

4. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 6. Odontologiska fakulteterna
(s. 268—271) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 77 767 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 7. Farmaceutiska fakulteten
(s. 271 — 272) föreslagit

1. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 27 414 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m.m. (s. 272—283) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 700 598 000
kr.,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 9. Tekniska fakulteterna (s. 284—292)
föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats,

3. att riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 763 003 000 kr.,

4. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 10. Temaorienterad forskning
(s. 292—294) föreslagit

1. att riksdagen till Temaorienterad forskning för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 31 029 000 kr.,

1989/90:UbU25

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete
(s. 294—297) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor i enlighet med vad som förordats,

2. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 12 759 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
(s. 297—302) föreslagit

1. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 53 548 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de medelsförstärkningar för budgetåren
1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 13. Vissa ersättningar för klinisk
utbildning och forskning m.m. (s. 302—304) föreslagit att riksdagen
till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 161 132 000 kr.

Regeringen har under punkt E 14. Forskningsrådsnämnden
(s. 304—307) föreslagit

1. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 63 630 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (s. 307—310) föreslagit

1. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
152 181 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 16. Medicinska forskningsrådet
(s. 311—314) föreslagit

1. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 286 469 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet
(s. 314—320) föreslagit

1. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 386 973 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

1989/90:UbU25

Regeringen har under punkt E 18. Rymdforskning (s. 320—321) föreslagit 1.

att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 26 269 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåret 1991/92 som angetts.

Regeringen har under punkt E 19. Europeisk forskningssamverkan
(s. 321 — 324) föreslagit att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 282 610 000
kr.

Regeringen har under punkt E 20. Kungl, biblioteket (s. 324—326)
föreslagit

1. att riksdagen till Kungl, biblioteket för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 75 474 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 23. Institutet för rymdfysik
(s. 328—329) föreslagit att riksdagen till Institutet för rymdfysik för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 30 847 000 kr.

Regeringen har under punkt E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik
(s. 329—330) föreslagit

1. att riksdagen till Manne Siegbahninstitutet för fysik för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 19 132 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåret 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 25. Polarforskning (s. 330—332) föreslagit
att riksdagen till Polarforskning för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 17 410 000 kr.

Regeringen har under punkt E 26. Vissa bidrag till forskningsverksamhet
(s. 333—336) föreslagit att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 17 931 000 kr.

Regeringen har under punkt I 2. Inredning och utrustning av lokaler
vid högskoleenheterna m.m. (s. 336—337) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom
de kostnadsramar som förordats i det föregående,

2. att riksdagen under reservationsanslaget till Inredning och utrustning
av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar 84 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition
1989/90:100 bilaga 10.

1989/90:UbU25

Avsnitt 17.4 Forskning inom skolväsendet

1989/90:UbU25

Regeringen har under punkt B 7. Forskning inom skolväsendet
(s. 342—345) föreslagit att riksdagen under reservationsanslaget Forskning
inom skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar 4 456 000 kr.
utöver vad som har föreslagits i proposition 1989/90:100 bilaga 10.

Avsnitt 17.5 Forskning om högskolan

Regeringen har under punkt D 1. Universitets- och högskoleämbetet
(s. 345—346) föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkning
för budgetåret 1991/92 som angetts.

Proposition 1989/90:100 bilaga 10

Regeringen har under avsnitt B. Skolväsendet punkt B 7. Forskning
inom skolväsendet (s. 117—118) föreslagit

9. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 20 796 000 kr.

Regeringen har under avsnitt I. Lokalförsörjning punkt I 2. Inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. (s. 483—485)
föreslagit

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom
de kostnadsramar som förordats i propositionen,

5. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 446 000 000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1989/90:90

1989/90:Ub22 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, c, m, mp, vpk) vari
yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i vad gäller
förändrad ställning för statens psykologisk-pedagogiska bibliotek som
sin mening ger regeringen till känna att 1987 års riksdagsbeslut beträffande
detta bibliotek skall ligga fast.

1989/90:Ub23 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
bevarandet av professuren i brobyggnad.

1989/90:Ub24 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till högskolan i Karlstad anslår 45 milj.kr. utöver
regeringens förslag,

2. att riksdagen till högskolan i Örebro anslår 45 milj.kr. utöver
regeringens förslag,

3. att riksdagen till högskolan i Växjö anslår 45 milj.kr. utöver
regeringens förslag,

4. att riksdagen till högskolan i Sundsvall—Härnösand anslår 36
milj.kr. utöver regeringens förslag,

5. att riksdagen till högskolan i Luleå anslår 21 milj.kr. utöver
regeringens förslag.

1989/90:Ub25 av Lennart Brunander och Rune Thorén (båda c) vari
yrkas att riksdagen beslutar om inrättandet av en professur i kommunal
ekonomi vid Göteborgs universitet.

1989/90:Ub26 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ordinarie professur i specialpedagogik vid HLS.

1989/90:Ub27 av Rune Thorén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
statsbidrag till botaniska trädgården i Göteborg.

1989/90:Ub28 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget
till Göteborgs botaniska trädgård.

1989/90:Ub29 av Bengt Hurtig (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att inrätta en professur i metallurgi vid högskolan i Luleå.

1989/90:Ub30 av Maja Bäckström och Leo Persson (båda s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att det socialvetenskapliga forskningsrådet får ett

uttalat programansvar för fritidsforskningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillsättandet av professuren i nationalekonomi
med särskild inriktning på turism och rekreation skjuts på framtiden,
men att de tillgängliga resurserna avsätts för att bygga upp forskningsområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

övrigt i motionen anförts om betydelsen av fritids- och rekreations forskning.

1989/90:Ub31 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Lars
Ahlmark (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar att under anslaget
E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna för pressarkivet vid Uppsala
universitet för budgetåret 1990/91 anvisa 1 109 000 kr. utöver regeringens
förslag.

1989/90:Ub32 av Margitta Edgren och Rune Rydén (fp, m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en professur i japanska som
placeras i Lund,

2. att riksdagen beslutar att medel till professuren tas från det
föreslagna Bidrag till ett institut för Japanstudier.

1989/90:UbU25

1989/90:Ub33 av Margitta Edgren och Rune Rydén (fp, m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en professur i utrikeshandelsrätt,
placerad vid universitetet i Lund,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av professur

i europeisk integrationsrätt vid universitetet i Stockholm.

1989/90:Ub34 av Karin Falkmer (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om undervisningsskyldighet vid Sveriges idrottshögskola
för de i motionen omnämnda professurerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskarutbildning med anknytning till Sveriges
idrottshögskola.

1989/90:Ub35 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (båda s) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökade forskningsinsatser inom området
turism—fritid,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av en professur med inriktning mot
forskning om turismens sociala och kulturella funktioner.

1989/90:Ub36 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, vpk, mp) vari
yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta professurer på det
konstnärliga utvecklingsarbetets område i enlighet med vad som förordats
i motionen,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen i
budgetpropositionerna för 1991/92 och 1992/93 med förslag till kompletterande
resurser.

1989/90:Ub37 av Stina Gustavsson och Karin Starrin (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om säkerställande av den konsumenttekniska forskningen
vid Chalmers tekniska högskola.

1989/90:Ub38 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
reglerna för doktorandtjänster och utbildningsbidrag utformas så att
forskarutbildningen kan bedrivas på deltid eller kan kombineras med
tjänstgöring vid museer och andra institutioner med forskarinriktning.

1989/90:Ub39 av Bertil Persson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
marinbiologisk forskning i Lund.

1989/90:Ub40 av Lena Boström (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsresurser till kvinnovetenskaplig forskning,

1989/90:UbU25

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om könskvotering vid tillsättande av professorstjänster
när likvärdig vetenskaplig kompetens föreligger.

1989/90:Ub41 av Rune Rydén m.fl. (m, s, fp, c, vpk, mp) vari yrkas att
riksdagen med avslag på regeringens förslag om inrättandet av en
professur i rättssociologi med socialpolitisk inriktning beslutar inrätta
en professur i sociologi med inriktning på socialpolitik vid Lunds
universitet.

1989/90:Ub42 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till kompletterande behörighetsbestämmelser
när det gäller högre lärartjänst inom vissa kunskapsområden av högskolan.

1989/90:Ub43 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat stöd från fakulteterna till de mindre och
medelstora högskolorna,

2. att riksdagen med avslag på propositionen beslutar att studiemedel
även fortsättningsvis skall kunna utgå för forskarutbildning.

1989/90:Ub44 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, fp, c, vpk, mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande en professur i teckenspråk vid Stockholms
universitet.

1989/90:Ub45 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att högskolan för lärarutbildning i Stockholm
erhåller medel för forskningsstödjande åtgärder av samma omfattning
som föreslås för de mindre och medelstora högskolorna att
finansieras av medel till regeringens disposition,

2. att riksdagen beslutar att en professur i specialpedagogik snarast
inrättas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

1989/90:Ub46 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
omfördelning av medel till förmån för forum för kvinno- och jämställdhetsstudier
vid högskolan i Örebro.

1989/90:Ub47 av John Rignell (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens
långsiktiga ansvar för och engagemang i Göteborgs botaniska trädgård.

1989/90:Ub48 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
omfördelning av medel till förmån för forum för kvinno- och jämställdhetsstudier
vid högskolan i Örebro.

1989/90:Ub49 av Marianne Andersson i Vårgårda och Karin Starrin
(båda c) vari yrkas

1989/90:UbU25

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utvärdering av JÄMFO:s verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om vilken organisationsform som
bäst gagnar kvinnoforskning,

3. att riksdagen beslutar att delegationen för jämställdhet (JÄMFO)
skall bibehållas tills utredning skett och beslut om fortsatt organisation
fattats,

4. att riksdagen beslutar att till Centra/Fora för kvinnliga forskare
anslå ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj.kr. förhöjt
belopp,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en vidgning av inriktningen för jämställdhetsprofessuren
i ekonomi.

1989/90:Ub50 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en långsiktig plan för att öka kvinnoforskningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett förtydligande av begreppen jämställdhetsforskning
och kvinnoforskning.

1989/90:Ub51 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande en
särskild fakultet för vårdforskning.

1989/90:Ub52 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en professur i japanska skall inrättas vid
Lunds universitet,

2. att riksdagen beslutar att en professur i utrikeshandelsrätt skall
inrättas vid Lunds universitet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sakkunnigförfarandet vid tillsättande av tjänst
som professor.

1989/90:Ub53 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
sammansättningen av det i propositionen föreslagna socialvetenskapliga
forskningsrådet.

1989/90:Ub54 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av forskningsresurser till högskolan i Sundsvall—Härnösand.

1989/90:Ub55 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om utbyggd verksamhet vid det marina centret
i Göteborg för samordning av forsknings- och utvecklingsverksamhet
inom den marina sektorn i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1989/90:UbU25

1989/90:Ub56 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att kvinnornas situation
inom forskarutbildning och forskning särskilt uppmärksammas.

1989/90:Ub57 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en professur i statsvetenskap med
inriktning på säkerhetspolitik vid Stockholms universitet,

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 beslutar att anslå ytterligare
500 000 kr. under utbildningsdepartementets anslag E 4. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för att inrätta en professur i statsvetenskap
med inriktning på säkerhetspolitik vid Stockholms universitet.

1989/90:Ub58 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pressarkivet
vid Uppsala universitet.

1989/90:Ub59 av Margareta Fogelberg och Ingela Mårtensson (båda fp)
vari yrkas att riksdagen i enlighet med av UHÄ tidigare framlagt
förslag beslutar att fakultetsbegreppet etableras inom det konstnärliga
området samt att stöd för detta ges genom författningsändringar, vilket
innebär att konstnärlig fakultet skall kunna finnas vid högskoleenhet
med konstnärlig utbildning efter beslut av regeringen.

1989/90:Ub60 av Ulla Orring och Karin Israelsson (fp, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en professur i psykologi med inriktning mot äldre vid
universitetet i Umeå.

1989/90:Ub61 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen
av högskolan i Karlstad till universitet.

1989/90:Ub62 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen godkänner
de riktlinjer som regeringen angett för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 (E 9) med den ändring däri som
föreslagits i motionen.

1989/90:Ub63 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Lars
Ahlmark (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar att anslaget till The
Svedberg-laboratoriet för budgetåret 1990/91 höjs med 2 500 000 kr.
utöver vad som föreslås i prop. 1989/90:90 och att anslaget till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m. i konsekvens därmed räknas
upp i motsvarande mån.

1989/90:Ub64 av Gustav Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av stöd till institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala
universitet för internationell konfliktlösningsforskning.

1989/90: UbU25

1989/90:Ub65 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en samlokalisering av SBL med KI:s institutioner och SBL:s
laboratorier.

1989/90:Ub66 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättandet av en professur i ämnet mänskliga rättigheter.

1989/90:Ub67 av Maria Leissner m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inrätta en ny professur i multietnisk
forskning vid Uppsala universitet,

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 beslutar att anslå ytterligare
500 000 kr. under utbildningsdepartementets anslag E 1. Humanistiska
fakulteterna, totalt 302 235 000 kr., för att inrätta en professur i
multietnisk forskning vid Uppsala universitet.

1989/90:Ub68 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en
vårdfakultet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till anslag för forskarutbildning
av lärare på vårdlärarutbildning och vårdforskning inom
samhällsvetenskaplig fakultet.

1989/90:Ub69 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
professuren i engelska, särskilt modern engelska, vid Umeå universitet
skall återbesättas med oförändrat innehåll.

1989/90:Ub70 av Daniel Tarschys m.fl. (fp, s, m, c, vpk, mp) vari yrkas
att riksdagen i anslutning till sitt beslut om anslagstiteln E 15 som sin
mening ger regeringen till känna att humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet bör ges ett särskilt ansvar för forskning om turkiska
språken och turkisk kultur.

1989/90:Ub71 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om öronmärkning och ökning av medel för forskning
vid anförda högskolor,

2. att riksdagen från regeringen begär förslag om hur målet att fler
studerande på de mindre högskolorna skall genomgå forskarutbildning
skall kunna genomföras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fakulteternas skyldighet att fördela anslagen
även till de mindre högskolorna bör skärpas enligt de förslag som
redovisas i motionen.

1989/90:Ub72 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid
inrättandet av ett socialvetenskapligt forskningsråd de medelstora högskolorna
och högskolan i Östersund blir representerade i elektorsför -

1989/90:UbU25

samlingen för val av representanter för forskarna i rådet samt att
företrädarna för samhällsvetenskaperna vid dessa högskolor bereds
möjlighet att kandidera till de platser i rådet som avser forskare.

1989/90:Ub73 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att högskolan i Örebro, Växjö och Karlstad i
framtiden bör få behålla rättmätig del av den rörliga resursen.

1989/90:Ub74 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en
professur för grundvetenskapligt orienterad forskning inom nutritionsområdet
tillskapas vid universitetet i Umeå.

1989/90:Ub75 av Elver Jonsson och Erling Bager (båda fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fokultetsanslaget för odontologiska fakulteten i Göteborg
måste jämställas med övriga odontologiska fakulteter.

1989/90:Ub76 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd
till The Svedberg-laboratoriet.

1989/90:Ub77 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de kliniska assistenttjänsterna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utbildningsresurser för läkarutbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om undervisningsmeriter vid tjänstetillsättningar.

1989/90:Ub78 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tjänsten som klinisk assistent,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjlighet att kombinera andra tjänster än läkar tjänster

med undervisning inom vårdutbildningarna.

1989/90:Ub79 av Hugo Bergdahl och Kjell Johansson (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om organisationen av forskningen vid högskolan i

Eskilstuna—Västerås,

2. att riksdagen beslutar att fördela medlen till forskningsstödjande
åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna, på sätt som
anförts i motionen.

1989/90:Ub80 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
universiteten och de regionala högskolorna skall arrangera introduktionskurser
för studenter om forskning,

1989/90:UbU25

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fakulteternas ansvar för handledning av doktorander,
handledarutbildning, doktoranders arbetsbelastning, individuella
tidsplaner och meritvärdering av handledningsuppdraget,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
poänggivande kurs i pedagogik bör inleda doktorandutbildningen.

1989/90:Ub81 av Elisabeth Persson (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättande av ett tema Konsument vid universitetet i Linköping.

1989/90:Ub82 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen under anslaget
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, universitetet i Umeå, för
budgetåret 1990/91 anvisar ett med 4 milj.kr. förhöjt anslag till Centrum
för miljövetenskaplig forsknings förfogande, att finansieras i enlighet
med vad som i motionen anförts.

1989/90:Ub83 av Margareta Gard och Göran Engström (m, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att två
tjänster som klinisk lärare alternativt klinisk assistent bör inrättas vid
Akademiska sjukhuset i Uppsala men med tjänstgöring inom ramen
för verksamheten vid Stiftelsen LIVI (Lugnets idrottsvetenskapliga institut).

1989/90:Ub84 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att
riksdagen beträffande forskarutbildade lektorer i gymnasieskolan som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lägsta
antal tjänster, ledigkungörande, behörighetsförklaring m.m. och utbildning.

1989/90:Ub85 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompletterande medel som ersättning för avvecklingen av
tjänstebrevsrätten för universitet, högskolor och forskningsbibliotek.

1989/90:Ub86 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade
fakultetsanslag så att grundforskningens möjligheter ökas.

1989/90:Ub87 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
den i propositionen föreslagna professuren i turism förläggs till Östersund.

1989/90:Ub88 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att de kliniska amanuenstjänsterna
tills vidare kvarstår,

2. att riksdagen hos regeringen begär en ny omedelbar utredning om
dessa tjänster i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Ub89 av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en professur i företagsekonomi med inriktning
mot företagsstrategi vid universitetet i Linköping.

1989/90:UbU25

1989/90:Ub90 av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en professur i medicinsk genetik vid Hälsouniversitetet
i Linköping.

1989/90:Ub91 av Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström (båda
s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om festa resurser för hushållsekonomiskt inriktad
forskning vid universitetens samhällsvetenskapliga fakulteter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett ramprogram "Hushållen och ekonomin"
initieras i forskningsrådsnämndens regi.

1989/90:Ub92 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att vid Stockholms universitet inrätta en
professur i säkerhetspolitisk forskning,

2. att riksdagen beslutar att vid Uppsala universitet inrätta en
professur med inriktning på utrikes- och säkerhetspolitik,

3. att riksdagen beslutar att vid Linköpings universitet inrätta en
professur i företagsekonomi,

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag att vid Lunds
universitet inrätta en professur i rättssociologi med socialpolitisk inriktning
beslutar att vid Lunds universitet inrätta en professur i
sociologi med inriktning på socialpolitik,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om pedagogiska meriter vid tillsättning av tjänst som
högskolelektor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fr.o.m.
budgetåret 1991/92 Linköpings universitet bör anvisas 5 000 000 kr.
som särskild fakultetsresurs i enlighet med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 till Linköpings
universitet anvisa 500 000 kr. för litteraturförsörjning till humanistisk
forskning i enlighet med vad som i motionen anförts,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att under reservationsanslaget
Forskning inom skolväsendet anvisa 4 456 000 kr. utöver vad
som har föreslagits i proposition 1989/90:100 bilaga 10,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om redovisning av användning och fördelning av
den forskningsstödjande resursen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av vetenskaplig kompetens hos de organ
som fördelar medel för forskningsstödjande verksamhet.

1989/90:Ub93 av Roland Brännström och Rinaldo Karlsson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökad forskning kring sjukdomen
familjär amyloidos.

1989/90:UbU25

1989/90:Ub94 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den
framtida inriktningen av vetenskapliga satsningar vid de större universiteten
och framfor allt om en mera generös medelstilldelning vad
gäller Lunds universitet.

1989/90:Ub95 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av professurer i vuxen- och yrkespedagogik.

1989/90:Ub96 av Monica Öhman och Mats Lindberg (båda s) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om komplettering av styrelsen för CMF i Umeå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användningen av CMF:s utökade resurser.

1989/90:Ub98 av Birger Rosqvist och Margit Sandéhn (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnad av forskningsresurser för datatekniklinjen
i Lund.

1989/90:Ub99 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av ökad forskning vid högskolan i Växjö.

1989/90:Ubl00 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av forsknings- och utvecklingsverksamhet till stöd för kommunernas
verksamhet.

1989/90:Ubl01 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av forskningsprogram för en effektiv och rationell förebyggande
räddningstjänst.

1989/90:Ubl02 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av resurser till en samlad forskningsinsats för folkbildning och
folkligt kulturarbete.

1989/90:Ubl03 av Karin Söder m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar, att professuren i ämnet brobyggnad vid Kungliga tekniska
högskolan bibehålls.

1989/90:Ubl04 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
stöd till marin forskning på Gotland.

1989/90:Ubl05 av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s) vari
yrkas

1989/90: UbU25

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att högskoleutbildningen på Gotland skall ges
samma status och utvecklingsmöjligheter som övriga mindre högskolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående medel för forskningsstödjande åtgärder i
anslutning till högskoleutbildning på Gotland.

1989/90:Ubl06 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, fp, c, vpk, mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
utredning bör 3 i uppdrag att utreda förutsättningarna för forskarstuderande/doktorander
att tillgodoräkna sig ATP-år för sin forskartid.

1989/90:Ubl07 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1990/91 anslår 7 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit att användas i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen till E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1990/91 anslår 3 500 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit att användas i enlighet med vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen till E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1990/91 anslår 3 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit att användas till forskning om alternativ till
fängelse,

4. att riksdagen till E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1990/91 anslår 2 500 000 kr. för forskning
inom frivårdens samhällstjänst m.m.

1989/90:Ubl08 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, universitetet
i Umeå, anvisar ett med 4 milj.kr. förhöjt anslag fr.o.m. budgetåret
1990/91 till Centrum för miljövetenskaplig forsknings förfogande.

1989/90:Ubl09 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättandet av en professur i företagsekonomi med inriktning mot
företagsstrategi vid universitetet i Linköping.

1989/90:Ubl 10 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en särskild fakultetsresurs till universitetet
i Linköping,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel till universitetsbiblioteket i Linköping för
humanistisk litteraturförsörjning.

1989/90:Ublll av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättande av en professur i kommunal ekonomi och organisation vid
universitetet i Göteborg.

1989/90: UbU25

2 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 25

1989/90:Ubl 12 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behörighetsgrunderna för tjänst som högskolelektor.

1989/90:Ubl 14 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringens planeringsarbete inför nästa forskningsproposition
tar upp de dubbla regionala aspekterna (exempelvis
Stockholm—Uppsala),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de regionala frågorna ägnas särskild uppmärksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en breddning och en omfördelning av forskningsanslagen
och i konsekvens därmed prioritering av de små och
medelstora högskolorna (inklusive Luleå),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av en successiv uppbyggnad av framtida
fasta forskningsresurser och att dessa samtidigt fastläggs och planeras.

1989/90:Ubl 15 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
förstärkning av CMF:s resurser.

1989/90:Ubll6 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
möjligheten till tjänster som forskningsassistent skall finnas kvar tills
vidare.

1989/90:Ubl 17 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel till högskolelektorers forskning vid filosofiska
fakulteten i Linköping,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel till den humanistiska forskningen vid
universitetet i Linköping,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Temas doktorandutbildning vid universitetet i
Linköping.

1989/90:Ubll8 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i
nästa forskningsproposition analysera och korrigera obalansen mellan
Lunds universitet och landets övriga universitet.

1989/90:Ubl 19 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, vpk, mp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till centra/fora för kvinnoforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsrådsnämndens särskilda ansvar,

1989/90:UbU25

3. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning om kvinnliga forskares och forskarstuderandes
villkor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om doktorand- och forskartjänster samt en professur
i kvinnoforskning med inriktning på teknik,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkning av kvinnoforskningens resurser under
den kommande treårsperioden.

1989/90:Ubl20 av Margitta Edgren m.fl. (fp, s, m, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiska resurser för de forskningsetiska kommittéernas
interna utbildning.

1989/90:Ubl21 av Britta Bjelle m.fl. (fp, c, vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade resurser till centrum för miljövetenskaplig
forskning för forskning om miljöförhållandena i Bottenviken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att styrelsen för CMF kompletteras med representanter
för Luleå tekniska högskola och miljöövervakande myndigheter
i området.

1989/90:Ubl22 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att den föreslagna professuren i
turism bör förläggas till högskolan i Falun—Borlänge, varvid befattningen
kunde tillföras Uppsala universitet med undervisnings- och
forskningsarbetet huvudsakligen förlagt till högskolan i Falun—Borlänge.

1989/90:Ubl23 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillämpningen av principen om full kostnadstäckning
vad gäller av forskningsråden finansierad forskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om obalansen mellan grundutbildning och forskning,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fortsatt överföring
av medel från sektorsforskning till grundforskning i enlighet med vad i
motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsrådens departementstillhörighet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningsbidrag och doktorandtjänster,

6. att riksdagen beslutar anslå 10 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit för doktorandtjänster,

7. att riksdagen begär att regeringen under treårsperioden skall
återkomma till riksdagen med en realistisk plan för doktorandutbildningen
i enlighet med vad i motionen anförts,

1989/90: UbU25

8. att riksdagen beslutar för budgetåret 1990/91 anslå 25 000 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit på anslaget I 2. Inredning och utrustning
av lokaler vid högskoleenheterna m.m., dvs. 555 000 000 kr.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
åliggande för högskolelektorer att forska bör omfatta en tredjedel av
arbetstiden,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
åliggande att forska i tjänsten skall omfatta alla högskolelektorer som
avlagt doktorsexamen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om befordringsgrunderna för tjänst som högskolelektor,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om undervisningsskyldighet inom grundutbildningen
för innehavare av externfinansierade tjänster,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav på doktorsexamen för alla tjänster inom
högskolan,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om anslagssystemets
utformning för högskolorna i enlighet med vad i motionen anförts,

15. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts att
högskolorna fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall fa tillgodogöra sig influtna
lokalhyror från externfinansierad verksamhet,

16. att riksdagen beslutar att de resurser som tilldelas de mindre och
medelstora högskolorna för forskning skall fördelas enligt de principer
som angivits i motionen,

17. att riksdagen beslutar att medlen till lärarutbildningarnas forsknings-
och utvecklingsarbete skall, i enlighet med vad som anförts i
motionen, anvisas UHA.

1989/90:Ubl24 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en professur inom ämnesområdet
barnomsorgsforskning vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av barnomsorgsforskningens
framtida inriktning och omfattning.

1989/90:Ubl25 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utgångspunkter för forskningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder i syfte att motivera därtill lämpade
människor att satsa på en forskarkarriär,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sambandet mellan grundutbildning och forskning
och om ett samlat budgetförslag för hela högskole- och forskningsområdet,

1989/90:UbU25

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att delta som likaberättigad part i
EG:s forskningsprogram,

5. att riksdagen hos regeringen begär preciserat förslag om överföring
av ca 30% av resurserna för sektoriell FoU till fakulteter och
forskningsråd i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär en inventering av styrgrupper
och programråd samt därav föranledda förslag om avveckling av vissa
organ i enlighet med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolans möjligheter att biträda i utredningar
m.m.,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om antagning till forskarutbildning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet att genomgå forskarutbildning som
"privatist",

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att slå vakt om en humanistisk
forskningstradition,

11. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att
studiemedel även framdeles skall kunna utgå för forskarutbildning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheterna att även i framtiden vara tjänstledig
för att inneha högre tjänst,

13. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 för inrättande av
ytterligare doktorandtjänster anslå 50 milj.kr. utöver regeringens förslag
att fördelas proportionellt mellan berörda fakulteter,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beskattning av stiftelser och stipendier,

15. att riksdagen beslutar att omvandlingen av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster skall vara avslutad senast vid utgången av budgetåret
1995/96,

16. att riksdagen beslutar att den fullständiga omvandlingen av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster under den förestående treårsperioden
även skall avse matematisk-naturvetenskaplig fakultet,

17. att riksdagen beslutar att doktorsavhandlingar skall betygsättas i
enlighet med vad som i motionen anförts,

18. att riksdagen beslutar att forskning i tjänsten på cirka en
tredjedel av arbetstiden skall åligga högskolelektorer i enlighet med
vad som i motionen anförts,

19. att riksdagen beslutar att samtliga forskningsbehöriga högskolelektorer
skall ha forskning som en av sina väsentliga arbetsuppgifter
senast budgetåret 1993/94,

20. att riksdagen hos regeringen begär en plan för hur målet med en
högskola där det absoluta flertalet lärare är forskarutbildade skall nås i
enlighet med vad som i motionen anförts,

1989/90: UbU25

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nytillträdande högskoleadjunkters möjligheter att
erhålla medel för icke disputerade adjunkters forskarutbildning,

22. att riksdagen avslår regeringens förslag att omvandla tjänster som
klinisk amanuens till klinisk assistent,

23. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till tjänster på
det medicinska området i enlighet med vad som i motionen anförts,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att ge dispens från kravet på praktisk/pedagogisk
utbildning för att inneha tjänst som gymnasielektor,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att stärka autonomin hos högskolor
och universitet,

26. att riksdagen beslutar att ansvaret för handikappforskning även i
fortsättningen skall åvila forskningsrådsnämnden,

27. att riksdagen beslutar att samtliga forskningsråd skall organiseras
på ett likartat sätt och inordnas under ett och samma departement i
enlighet med vad som anförts i motionen,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitet på den forskning som bedrivs vid små
och medelstora högskolor och användningen av härför anslagna medel,

29. att riksdagen beslutar att för anskaffning och ersättning av
utrustning för budgetåret 1990/91 anvisa ett engångsanslag om 500
milj.kr. utöver regeringens förslag,

30. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 för forskning
inom kulturområdet till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
anvisa 756 000 kr.

1989/90:Ubl26 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av medel för forskning inom skolväsendet vid de små och
medelstora högskolorna med grundskollärarutbildning.

1989/90:Ubl27 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av egna forskningsresurser vid högskolan
i Eskilstuna—Västerås,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ytterligare ekonomisk förstärkning
till högskolan i Eskilstuna—Västerås under anslaget E 12.

1989/90:Ubl28 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fördelningen av medel för forskning till de små och medelstora högskolorna.

1989/90:Ubl29 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
professur med inriktning mot kommunal ekonomi och organisation
vid universitetet i Göteborg.

1989/90:UbU25

1989/90:Ubl30 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om vikten
av säkerhetspolitisk forskning/utbildning med särskild inriktning på
icke-militärt motstånd/icke-våld såsom i motionen förordas.

1989/90:Ubl31 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av ett samhällsvetenskapligt fakultetsanslag vid högskolan
i Luleå.

1989/90:Ubl32 av Börje Hörnlund m.fl. (c, vpk, mp) vari yrkas att
riksdagen under anslaget Matematisk-naturvetenskapiiga fakulteterna,
universitetet i Umeå, anvisar ett med 4 milj.kr. förhöjt anslag fr.o.m.
budgetåret 1990/91, till Centrum för miljövetenskaplig forsknings förfogande.

1989/90:Ubl33 av Birger Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen till tvålänshögskolan Eskilstuna—Västerås anvisar
ytterligare 5 milj.kr. utöver regeringens förslag för budgetåret 1990/91,

2. att riksdagen beslutar fortsätta uppbyggnaden av forskningsanslaget
för tvålänshögskolan Eskilstuna—Västerås under perioden
1991/92—1992/93 i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Ubl34 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå 2,5 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit till forskningsresurser vid högskolan i Kalmar under budgetåret
1990/91 samt att ytterligare 5 milj.kr. anslås under de två följande
åren under planeringsperioden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en fast forskningsorganisation för högskolorna i
Kalmar, Växjö och Karlskrona—Ronneby — Sydostuniversitetet.

1989/90:Ubl35 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
professur i miljörätt skall inrättas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en professur i internationell miljörätt.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo26.

1989/90:Ubl36 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att forskning kring turismen utvecklas
och byggs upp,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de humanistiska ämnenas betydelse i den fortsatta
uppbyggnaden av professurer med anknytning till turism.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr26.

1989/90: UbU25

1989/90:Ubl37 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sådan förtydligande
författningsreglering att s.k. etikkommittéer alltid skall anses
vara särskilda myndigheter,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om komplettering av
högskolelagen (1977:218) med innebörd att svensk högskoleforskning
måste ske inom ramen för svensk lagstiftning, och att begreppet
forskaretik inte innebär rätt att sätta gällande lag ur spel i experimentsyfte
eller annat syfte,

3. att riksdagen begär förslag till lagändring i data- och sekretesslagarna
med den innebörden att begreppet "skada" får den definition
som allmänheten ger den och inte den annorlunda, egna definition
som forskningsetablissemanget anser att allmänheten bör godta,

4. att riksdagen som sin mening uttalar att medel från anslaget E 4
till Samhällsvetenskapliga fakulteterna också används för att universitetet
i Stockholm skall kunna bereda dem som så önskar möjlighet att
fa sina personuppgifter i Metropolit-projektet raderade under kommande
budgetår enligt regeln om informerat samtycke med hjälp av
s.k. bakåtidentifiering,

5. att riksdagen som sin mening uttalar att medel från anslaget E 5
till Medicinska fakulteterna också används för att Karolinska institutet
under kommande budgetår dels skall tillskriva alla registrerade i det
s.k. Kista-projektet om informerat samtycke, dels skall låta diarieföra
samtliga sekretessbelagda handlingar som detta projekt insamlat.

1989/90:Ubl38 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en professur i förnybara energisystem
vid högskolan i Falun—Borlänge.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N41.

1989/90:Ubl39 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningspolitikens inriktning,

2. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden anslår 5 000 000 kr.
per år under treårsperioden för nordiskt forskningssamarbete i enlighet
med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden anslår 2 000 000 kr.
per år under treårsperioden för korrektiv EG-forskning i enlighet med
vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försvarsforskning,

5. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1990/91
anslår ytterligare 40 000 000 kr. som en överföring från Försvarets
forskningsanstalt,

6. att riksdagen för budgetåret 1990/91 beslutar anslå 750 000 kr.
utöver regeringens förslag till Uppsala universitet för freds- och konfliktforskning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om etiska nämnder,

1989/90:UbU25

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en professur i ämnet forskningsetik,

9. att riksdagen till doktorandtjänster under treårsperioden anslår
240 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om doktorandtjänster på deltid,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om pedagogiska meriter vid tjänstetillsättning,

12. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden anslår 15 000 000 kr.
till försöksverksamhet med s.k. vetenskapsbutiker,

13. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
anslår 10 000 000 kr. till en ny låginkomstutredning,

14. att riksdagen överför 1 800 000 kr. för undervisningsforskning
direkt till universitetet i Stockholm/högskolan för lärarutbildning i
Stockholm och universitetet i Göteborg och ej till universitetens
samhällsvetenskapliga fakulteter,

15. att riksdagen till universitetet i Lund—Malmö, universitetet i
Linköping, universitetet i Uppsala och universitetet i Umeå för budgetåret
1990/91 anslår 500 000 kr. till vartdera universitet för undervisningsforskning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvinnoforskningens betydelse för en helhetssyn
på samhällsutvecklingen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förstärkta resurser till kvinnoforskningen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om omprioriteringar av resurser så att kvinnoperspektivet
får en plats i all forskning,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att inrätta forskartjänster för kvinnoforskning
på alla forskningsråd,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att professuren i ekonomi med inriktning mot
kvinnoforskning bör ges ett bredare innehåll,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvinnoperspektiv i läromedel,

22. att riksdagen beslutar anslå 16 000 000 kr. som basresursförstärkning
till Centra/fora för kvinnovetenskaplig forskning,

23. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att under
Forskningsrådsnämnden inrätta ett sekretariat som har det övergripande
ansvaret för kvinnoforskningen,

24. att riksdagen till Kvinnovetenskaplig tidskrift beslutar anslå
ytterligare 150 000 kr. för budgetåret 1990/91,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av doktorandtjänster både på hel- och
deltid för kvinnliga forskare vid fakulteterna.

1989/90:UbU25

1989/90:Ubl40 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om humaniora,

2. att riksdagen anvisar 1 milj.kr. utöver regeringens förslag till den
tvärvetenskapliga miljöforskning som bedrivs i samarbete med Göteborgs
universitet och Chalmers tekniska högskola,

3. att riksdagen anvisar 1 milj.kr. utöver regeringens förslag till
centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå i enlighet med vad
som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning kring juridiska aspekter vid miljöbrott,

5. att riksdagen anvisar 2 milj.kr. utöver regeringens förslag till
forskning kring folkbildning och föreningsliv i enlighet med vad som
anförts i motionen,

6. att riksdagen anvisar 3 milj.kr. utöver regeringens förslag till
initierande av tvärvetenskapliga projekt i enlighet med vad som anförts
i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitetskontroll och utvärdering av forskning
bedriven med fokultetsmedel,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskarutbildningens dimensionering,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handledning vid forskarstudier,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av
licentiatexamen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vetenskaplig grundkurs och uppluckring av
linjesystemet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sambandet mellan högre utbildning och forskning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkta insatser på gymnasieskolan,

14. att riksdagen anvisar 50 milj.kr. utöver regeringens förslag till
omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster i enlighet med
vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa möjligheten
att bedriva forskarstudier och uppbära studiemedel i enlighet med
vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om doktorandtjänster som heltidstjänster,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsutbildade högskolelärare,

18. att riksdagen avslår regeringens förslag om omvandling av tjänster
som klinisk amanuens till tjänster som klinisk assistent i enlighet
med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen avslår regeringens förslag om avskaffande av tjänst
som forskningsassistent i enlighet med vad som anförts i motionen,

1989/90:UbU25

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tjänst som gymnasielektor och forskare,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om pedagogisk meritering,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om pedagogiska meriter från gymnasieskolan,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omvandling av s.k.
L 17-lektorat till högskolelektorat i enlighet med vad som anförts i
motionen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av övrig personal inom högskolan,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jämställdhet,

26. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkt anslagstilldelning
till forskningsråden på grund av nya principer för förvaltningsavgifter
i enlighet med vad som anges i motionen,

27. att riksdagen hos regeringen begär en precisering av begreppet
"full kostnadstäckning" vid finansiering av externa medel i enlighet
med vad som anförts i motionen,

28. att riksdagen hos regeringen begär en utvidgning av utredningen
om nationella forskningsanläggningar i enlighet med vad som anförts i
motionen,

29. att riksdagen anvisar 10 milj.kr. utöver regeringens förslag till
internationellt samarbete utanför EG:s program i enlighet med vad
som anförts i motionen,

30. att riksdagen anvisar 5 milj.kr. utöver regeringens förslag till
internationalisering av forskarutbildningen i enlighet med vad som
anförts i motionen,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om internationalisering av examenstitlar,

32. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utländska
gästforskares situation i enlighet med vad som anförts i motionen,

33. att riksdagen anvisar 1 milj.kr. utöver regeringens förslag till
försök med s.k. vetenskapsbutiker i enlighet med vad som anförts i
motionen,

34. att riksdagen till inrättande av professur i nationalekonomi med
särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi under
anslaget E 4 Samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisar ett anslag på
500 000 kr. i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Ubl41 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
får i uppgift att förbereda ett radikalt annorlunda forskningspolitiskt
program inför 1992/93 års riksmöte enligt vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
internationellt samarbete inom forskning skall gälla alla länder oberoende
av ekonomiska unioner,

1989/90:UbU25

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
resurserna för samverkan med EG huvudsakligen bör användas för
humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsetik och forskarnas ansvar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om etiska nämnder vid högskolors olika fakulteter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utarbetande av en etisk kodex för forskare,

7. att riksdagen beslutar om en professur i teckenspråk i Stockholm,

8. att riksdagen beslutar om en professur i alternativ medicin,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
professur i ämnet ekologiskt byggande bör inrättas vid en av de
tekniska högskolorna samt att vid avgångar ämnesinnehåll för övriga
professurer inom arkitektur och väg- och vattenbyggnad bör ändras till
att utgå från ekologiska förutsättningar,

10. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av en professur i järnvägsteknik,

11. att riksdagen avvisar propositionens förslag om att valet av
sakkunniga för professur skall kunna överklagas,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om didaktisk forskning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kliniska tjänster inom de medicinska fakulteterna,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om profileringen av forskningen vid de mindre och
medelstora högskolorna,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om full kostnadstäckning för av industrin externt
finansierad uppdragsforskning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om begränsad kostnadstäckning för av forskningsråd
finansierad forskning,

17. att riksdagen beslutar att de tre för företagsekonomi reserverade
professurerna i stället reserveras för professurer i ekologisk ekonomi,

18. att riksdagen beslutar att varje forskningsråd skall innehålla en
expert från vartdera av de övriga stora råden,

19. att riksdagen beslutar att en professur i humanekologi inrättas
med placering i ekologihuset vid universitetet i Lund,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödjande av möjligheter för tvärvetenskapliga
satsningar,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökning av den resursram som i propositionen
föreslagits för tvärvetenskaplig miljöforskning i Göteborg,

22. att riksdagen beslutar att till CMF i Umeå under en treårsperiod
anslå 9,6 milj.kr.,

1989/90:UbU25

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om botaniska trädgårdar,

24. att riksdagen beslutar att öka insatserna när det gäller sambanden
mellan rekreation, turism och hälsa i stället för en professur i
turism och rekreation,

25. att riksdagen beslutar anslå 5 milj.kr. per år under budgetåren
1990/91—1992/93 till det naturvetenskapliga forskningsrådet för att
intensifiera den limnologiska forskningen,

26. att riksdagen beslutar anslå 1,7 milj.kr. för budgetåret 1990/91
för inrättande av en professur vid Umeå universitet i ekologisk miljökonsekvensanalys,

27. att riksdagen beslutar anslå 10 milj.kr. per år för budgetåren
1990/91—1992/93 till det naturvetenskapliga forskningsrådet för grön
biologisk grundforskning.

1989/90:Ubl42 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen till
institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet
för budgetåret 1990/91 anslår 1 600 000 kr. för upprättandet av en
internationell kunskapsbank om försvarsindustrien omställning i enlighet
med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:U13.

1989/90:Ubl43 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande sambandet mellan forskning och högre
utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande avvägningen mellan fakultetsanslag och
forskningsrådsmedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande omfattningen av utrednings- och utvecklingsverksamhet
vid universitetsinstitutioner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande forskarbyar och sciencepark-etableringar,

5. att riksdagen till forskning vid mindre och medelstora högskolor
för 1990/91 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
55 500 000 kr. förhöjt anslag att fördelas enligt de riktlinjer och till de
ändamål som anges i motionen,

6. att riksdagen beslutar godkänna riktlinjerna för den förstärkta
medelstilldelningen till forskning vid mindre och medelstora högskolor
fram t.o.m. budgetåret 1994/95,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande utveckling av högskolorna i Växjö, Örebro,
Karlstad och Sundsvall—Härnösand till universitet före år 2000,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande utveckling av nätverksuniversitet och lokala
kunskapsmiljöer,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsanknytning av lärår- och vårdutbildningarna,

1989/90:UbU25

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om etablering av
fakulteter för utbildningsforskning i enlighet med vad som anges i
motionen,

11. att riksdagen till ett nytt anslag, Doktorandtjänster vid vårdhögskolorna
för 1990/91 anvisar 12 500 000 kr. att fördelas enligt de
principer som anges i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande vårdhögskolans tjänstestruktur,

13. att riksdagen beslutar att lärartjänst inom högskolan skall ge
möjlighet till forskning på minst en tredjedel av tjänstens omfattning
enligt de riktlinjer som anges i motionen,

14. att riksdagen beslutar att till lokaler och utrustning för forskning
anvisa 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

15. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan för
kraftig förstärkning av lokal- och utrustningsanslagen för 1991/92 och
1992/93,

16. att riksdagen avslår regeringens förslag till medelsanvisning till
EG:s fusionsforskningsprogram (E 19).

1989/90:Ubl44 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokaliseringen av föreslagna professurer i jämställdhetsforskning,

2. att riksdagen beslutar till stöd för verksamheten vid centra för
kvinnoforskning och kvinnoforskning vid universitet och högskolor
anvisa ett reservationsanslag om 5 000 000 kr. i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N45.

1989/90:Ubl45 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att
högskolan i Karlstad bör få fasta forskningsresurser i enlighet med vad
som anförs i motionen,

2. att riksdagen under anslagsposten E 12 Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål beslutar anvisa högskolan i Karlstad 7 413 000 kr.
för budgetåret 1990/91,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om den årliga ökningstakten av anslaget för
forskning till högskolan i Karlstad,

4. att riksdagen beslutar inrätta en professur i tjänsteforskning med
huvudsaklig tjänstgöring vid Centrum för tjänsteforskning vid högskolan
i Karlstad.

1989/90:Ubl46 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av utbildningar inom vårdområdet i
enlighet med vad som anges i motionen.

1989/90:Ubl47 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att för budgetåret 1990/91 anslå ytterligare 9 milj.kr. under
utbildningsdepartementets anslag E 16. Medicinska forskningsrådet,
totalt 296 469 000 kr. för att öka stödet till demensforskningen.

1989/90: UbU25

1989/90:Ubl48 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för doktorandtjänster
och utbildningsbidrag utformas så att forskarutbildning
kan kombineras med tjänstgöring vid museer och andra institutioner
med forskningsinriktning.

1989/90:Ubl49 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolestyrelsernas ansvar för jämställdheten
och om rekryteringsdagar riktade till kvinnor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskarutbildning för studerande vid de kommunala
vårdhögskolorna,

3. att riksdagen beslutar att lärartjänster där undervisning och forskning
skall kunna kombineras skall inrättas inom vårdutbildningarna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsrådens sammansättning,

5. att riksdagen under anslaget E 12 anslagspost 5 anvisar 1 000 000
kr. utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1990/91.

1989/90:LTbl50 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till E 8. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m. anslår 350 000 kr. utöver regeringens
förslag, eller sammanlagt 700 948 000 kr., att användas till miljösektionen
i Göteborg,

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till E 9. Tekniska fakulteterna
anslår 350 000 kr. utöver regeringens förslag, eller sammanlagt
763 353 000 kr., att användas till miljösektionen i Göteborg,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo25.

1989/90:Ubl51 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ökade resurser vid högskolorna i Falun—Borlänge och
Gävle—Sandviken.

1989/90:A23 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade forskningsanslag till högskolan i Växjö.

Motioner väckta med anledning av proposition
1989/90:76

1989/90:A64 av Mona Saint Cyr m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning och utveckling kring skärgårdsfrågor.

1989/90:A69 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningens och forskningens betydelse för
Västernorrlands läns utveckling.

1989/90:UbU25

1989/90:A87 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fasta forskningsresurser till högskolan
i Eskilstuna—Västerås.

1989/90:A94 av Görel Thurdin (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningslinjer och förslag vid högskolan i
Sundsvall—Härnösand.

Motioner från allmänna motionstiden 1990

1989/90:So201 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en professur i Lund i neuropsykologi
med inriktning på tidig diagnostik av ålderssjukdomar och utveckling
av neurofysiologiska metoder.

1989/90:So323 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av resurser och forskning till kvinnosjukdomar.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.

1989/90:So467 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning om svårartad foglossning i samband
med graviditet.

1989/90:So471 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den medicinska och biologiska kvinnoforskningen
bör ges prioritet.

1989/90:Ub501 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande
av nya fakulteter och universitet,

6. att riksdagen hos regeringen begär att en organisationskommitté
tillsätts för att senast 1992 framlägga förslag till utvecklingsplan för
högre utbildning och forskning.

1989/90:Ub502 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande
och finansiering av en professur i internationell mödrahälsovård med
medel bl.a. från SIDA och SAREC.

1989/90:Ub505 av Birthe Sörestedt och Jan Andersson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stöd för CERTEC:s verksamhet inriktad på
teknik för äldre.

1989/90:UbU25

1989/90:Ub507 av Maja Bäckström och Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas
att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en professur i arbetarkultur placerad inom
ämnet etnologi vid Göteborgs universitet.

1989/90:Ub515 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lärarutbildningens forskningsanknytning.

1989/90:Ub516 av Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en marinbiologisk forskningsstation på Seskarö.

1989/90:Ub521 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att klyftan mellan å ena sidan sektorsanslag och å
andra sidan fakultets- och forskningsrådsanslag ej tillåts öka,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att prövning av medelstilldelning till nystartade
projekt inom tillämpad forskning enligt förslaget ovan godkänns och
verkställs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tvärvetenskaplig forskning stöds så som i
motionen anförts.

1989/90:Ub523 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en snar uppbyggnad av fasta forskningsresurser och en fast
gemensam forskningsorganisation för högskolorna i Växjö, Kalmar och
Karlskrona— Ronneby.

1989/90:Ub541 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av fasta forskningsresurser till
högskolan i Kalmar.

1989/90:Ub543 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att två professurer bör
inrättas inom det utrikes- och säkerhetspolitiska ämnesområdet vid
universiteten i Stockholm och Uppsala.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:U405.

1989/90:Ub559 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statsbidrag till Göteborgs botaniska trädgård,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Göteborgs botaniska trädgård som ansvarsträd gård.

1989/90:Ub563 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
finansiering och huvudmannaskap vad gäller Göteborgs botaniska trädgård.

1989/90:UbU25

3 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 25

1989/90:Ub569 av Margareta Fogelberg och Siw Persson (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av en professur i miljörätt förslagsvis i Uppsala.

1989/90:Ub575 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om inrättandet av ett Sydostuniversitet
gemensamt för högskolorna i Kalmar, Växjö och Karlskrona—Ronneby.

1989/90:Ub580 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av forskning vid högskolan i Sundsvall—Härnösand.

1989/90:Ub582 av Lennart Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av samordning av forskning och högre utbildning inom livsmedelsområdet
till Lunds universitet.

1989/90:Ub583 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av resurser för marinekologisk forskning vid Lunds universitet
så att en fast enhet för sådan forskning kan etableras med anknytning
till limnologiska institutionen vid universitetet.

1989/90:Ub584 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att högskolan i Karlstad successivt bör byggas ut
till ett universitet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetslivsforskning vid högskolan i Karlstad,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en professur i tjänsteforskning.

1989/90:Ub588 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s, m, c, vpk, mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en professur i teckenspråk.

1989/90:Ub596 av Lars Ernestam m.fl. (fp, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en professur i forskning inom området socialförsäkring—försäkringsmedicin—rehabilitering
i Örebro.

1989/90:Ub598 av Viola Claesson och Alexander Chrisopoulos (vpk)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ökad statlig
finansiering motsvarande minst hälften av kostnaderna för Göteborgs
botaniska trädgård.

1989/90:Ub601 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en professur i telekommunikation.

1989/90:UbU25

1989/90:Ub609 av Ingemar Eliasson och Jan-Erik Wikström (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkt säkerhetspolitisk forskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en professur i statsvetenskap med
inriktning på säkerhetspolitik vid Stockholms universitet.

1989/90:Ub610 av Martin Olsson och Stina Eliasson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att frågan om utvecklande av ett
mittsvenskt universitet utreds allsidigt.

1989/90:Ub617 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 utöver regeringens
förslag anvisa 500 milj.kr. som engångsanslag för nyanskaffning
och ersättning av utrustning,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att behöriga lärare
vid universitet och högskolor skall bedriva forskning i tjänsten i
enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Ub625 av Rune Rydén m.fl. (m, s, fp, c, vpk, mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Latinamerikainstitutet.

1989/90:Ub628 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbildning och forskning vid högskolorna i skogslänen.

1989/90:Ub629 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts vad gäller högskolans i Östersund roll för utvecklingen
av Norrlands inland, behovet av permanenta forskningsresurser och
resurser för en utbyggnad av ekonomisk, informationsteknologisk och
turistutbildning m.m. (delvis).

1989/90:Ub630 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbildning och forskning vid högskolan i Karlstad (delvis).

1989/90:Ub634 av Nils Nordh och Ingegerd Elm (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en förstärkning av resurserna till högskolan i
Jönköping.

1989/90:Ub645 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en utredning för att finna former för graderade
betyg på doktorsavhandlingar.

1989/90:Ub654 av Arne Mellqvist och Iris Mårtensson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning och forskning vid högskolorna i Bergslagshögskolan
Norr.

1989/90:UbU25

1989 90:Ub665 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en professur i forskning inom området socialförsäkring och rehabilitering
till Orebro.

1989/90:Ub667 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om livsmedelsvetenskaplig
forskning och utbildning i Norrland.

1989/90:Ub674 av Rune Thorén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
finansiering och huvudmannaskap vad gäller Göteborgs botaniska trädgård.

1989/90:Ub679 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en professur i kommunal ekonomi vid Göteborgs universitet.

1989/90:Ub680 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet
av en professur i kvinnoforskning med inriktning mot teknik vid
högskolan i Luleå.

1989/90:Ub681 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av en professur i reumatologi vid
Uppsala universitet.

1989/90:Ub682 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av
att resurser skapas för forskning och för utbildning av forskare inom
högskoleområdet Falun—Borlänge—Gävle—Sandviken—Garpenberg.

1989/90:Ub688 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett center för
arktisk forskning vid universitetet i Umeå skall etableras.

1989/90:Ub692 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär utökad statlig finansiering av Göteborgs botaniska
trädgård till minst hälften av driftkostnaderna.

1989/90:Ub710 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att universitetsforskningen i södra
Sverige i framtiden bör garanteras lika goda förutsättningar i form av
anslag som de övriga universiteten i landet.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A444.

1989/90:Ub711 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om
behovet av en professur i försäkringsrätt vid samhällsvetenskaplig
fakultet.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N309.

1989/90:UbU25

1989/90:Ub712 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en förstärkning av forskning och
utbildning på miljörättens område,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en professur i miljörätt.

1989/90:Ub723 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en åtgärdsplan för
ersättning av försliten inredning.

1989/90:Ub724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
20. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet, D 1, för
budgetåret 1990/91 anslår 436 750 000 kr., utöver vad regeringen har
föreslagit för upprustning av lokaler och utrustning.

1989/90:Ub725 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om planeringen för ett universitet i Karlstad,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om arbetslivsforskning och tjänsteforskning vid högskolan
i Karlstad.

1989/90:Ub727 av Carl Frick och Krister Skånberg (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en professur för miljö- och energisystemanalys i
ämnet miljövård, särskilt systemanalys av åtgärdsstrategier.

1989/90:Ub738 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär större hänsynstagande till de botaniska
trädgårdarnas speciella situation med levande samlingar och att
därvid övervägs att göra Uppsala universitets botaniska trädgård till
ansvarsmuseum för de botaniska trädgårdarna.

1989/90:Ub752 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till inrättandet av lokal, regional och nationell
nämnd eller motsvarande med informativa, kunskapsspridande och
kontrollerande funktioner.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So532.

1989/90:Ub753 av Anita Stenberg och Marianne Samuelsson (mp) vari
yrkas att riksdagen beslutar dels att forskning inom alternativ vård
skall stimuleras och ges ökade ekonomiska resurser, dels att utbildning
i alternativ vård skall ske inom vårdutbildningen, dels att en professur
i alternativ medicin inrättas.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So533.

1989/90:Ub757 av Ingrid Sundberg m.fl. (m, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om garantier för Lunds universitet med dess tekniska
högskola till samma utveckling som övriga stora universitet i landet,

1989/90:UbU25

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att utreda förutsättningarna för inrättande av nätverksuniversitet
i syfte att stärka högskolorna i södra Sverige.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A461.

1989/90:Ub758 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

28. att riksdagen till utrustning och lokaler för grundutbildningen
anvisar 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1989/90:Ub760 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att under en ny anslagspost anslå 3 000 000 kr. till en
professur med institution i ämnet ekologiskt byggande.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo247.

1989/90:Ub762 av Berndt Ekholm och Maj-Inger Klingvall (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att statens kulturråd och UHÄ bör få i uppdrag
att tillsammans med NAMSA utarbeta förslag om statligt stöd till de
naturhistoriska universitetsmuseerna.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr375.

1989/90:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
24. att riksdagen under anslaget I 2. Inredning och utrustning av
lokaler vid högskoleenheterna m.m. anvisar 15 milj.kr. utöver vad
regeringen föreslår för budgetåret 1990/91.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning och etiska nämnder,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsstudier utan djurförsök.

1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lektorstjänster i gymnasieskolan.

1989/90:Ub820 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolan i Växjö—Sydostuniversitetet (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A458.

1989/90:Ub822 av Eva Goés och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att ett universitet skall inrättas i Sundsvall,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur och när
Sundsvalls universitet inrättas,

4. att riksdagen beslutar att träteknisk och träkemisk forskning
samlas till och byggs ut på nuvarande högskola i Sundsvall.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 från anslaget B 7.
Forskning inom skolväsendet till Litt E. Forskning och forskarutbildning
överföra 15 000 000 kr.,

1989/90:UbU25

43. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
av 946 000 000 kr.

Utskottet

1. Inledning

År 1979 godkände riksdagen riktlinjer för den framtida forskningsplaneringen
som bl.a. innebär att regeringen varje valperiod skall förelägga
riksdagen en proposition som mera samlat presenterar regeringens
forskningspolitik (prop. 1978/79:119, UbU 1978/79:44, rskr. 1978/79:
391). Vid riksmötet 1981/82 framlades den första forskningspropositionen
enligt dessa riktlinjer (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37, SoU
1981/82:54, JoU 1981/82:40, AU 1981/82:17, rskr. 1981/82:397-400).
Våren 1984 överlämnades den andra forskningspropositionen till riksdagen
(prop. 1983/84:107, UbU 1983/84:28, rskr. 1983/84:401; propositionen
remitterades till ytterligare nio utskott, jfr UbU 1983/84:28
s. 15). Den tredje forskningspropositionen behandlades av riksdagen

våren 1987 (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26, FiU 1986/87:26, JuU

1986/87:27, UU 1986/87:16, FöU 1986/87:9, SfU 1986/87:23, SoU

1986/87:28, KrU 1986/87:16, TU 1986/87:27, JoU 1986/87:19, NU

1986/87:33, AU 1986/87:16, BoU 1986/87:19, rskr. 1986/87:282-294).

Till innevarande riksmöte har regeringen i proposition 1989/90:90 om
forskning föreslagit riksdagen att godkänna de allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken under perioden 1990/91—1992/93 som framgår av
de inledande avsnitten 2—10. I de efterföljande avsnitten läggs fram
förslag beträffande frågor om forskning som avser resp. departements
verksamhetsområde.

De inledande avsnitten samt avsnitt 17 med undantag av avsnitten
17.2 punkterna E 21 och E 22 (anslag till arkivet för ljud och bild)
och 17.3 Forskning för kultur har remitterats till utbildningsutskottet.
Propositionens övriga avsnitt har helt eller delvis remitterats till finansutskottet
(1989/90:FiU28), justitieutskottet (1989/90:JuU29), lagutskottet
(1989/90:LU22), utrikesutskottet (1989/90:UU20), socialutskottet
(1989/90:SoU19), kulturutskottet (1989/90:KrU23), trafikutskottet
(1989/90:TU26), jordbruksutskottet (1989/90:JoU17), näringsutskottet
(1989/90:NU40), arbetsmarknadsutskottet (1989/90:AU25) och bostadsutskottet
(1989/90:BoU19).

I detta betänkande behandlar utbildningsutskottet proposition 1989/90:
90 i de delar som remitterats till utskottet samt proposition 1989/90:
100 bilaga 10 punkterna B 7. Forskning inom skolväsendet och I 2.
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. Utskottet
behandlar nu också motioner om forskning som väckts dels
med anledning av proposition 1989/90:90 (129 motioner med sammanlagt
350 yrkanden), dels under den allmänna motionstiden år 1990 (65

1989/90: UbU25

motioner med sammanlagt 80 yrkanden), dels slutligen med anledning
av proposition 1989/90:76 om regionalpolitik för 90-talet (4 motionsyrkanden).
Totalt behandlas således 434 motionsyrkanden av utbildningsutskottet
i detta betänkande.

I början av betänkandet (avsnitten 1 — 12) tas upp dels vissa övergripande
frågor som berör samtliga departements forskning, dels de för
utbildningsdepartementet gemensamma frågorna. I den senare delen av
betänkandet (avsnitten 13—39) behandlas de frågor som rör medelsanvisningen
under de olika anslagen inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde.

Utbildningsutskottet har berett finans-, justitie-, lag-, utrikes-, social-,
kultur-, trafik-, jordbruks-, närings-, arbetsmarknads- och bostadsutskotten
tillfälle att yttra sig till utbildningsutskottet i första hand
beträffande avsnitten 2.2, 3.4, 4.4 och 4.5 i propositionen. Närings-,
jordbruks- och kulturutskotten har inkommit med yttranden (1989/90:
NU8y, 1989/90:JoU6y resp.l989/90:KrU6y). Yttrandena är fogade som
bilagorna 1—3 till detta betänkande.

Utskottet har gjort en sammanställning av det totala antalet regeringsförslag
samt motioner och motionsyrkanden som behandlats av resp.
utskott.

Sammanställning av utskottens ärendebehandling

Ut skot t	Regeringsförslag	Mot ioner	Yrkanden
Fi nansut skot tet	2	9	16
Jus t i t iciit skot tet	4	35	66
Lagut skot tet	1	2	2
Utrikesutskottet	4	9	11
Soc ia 1 ut skot tet	7	43	61
Kul turutskottet	6	7	15
Ut bildningsutskot tet	68	198	434
Traf ikut skot tet	6	24	48
Jordbruksut skot tet	16	50	116
När i ngsut skot tet	26	25	78
Arbe t smarknadsutskot tet	8	10	12
Bos tadsut skot te t	11	16	33
Total t:	159	428	892

I samband med riksdagsbehandlingen av proposition 1989/90:90 har de
tolv utskotten således sammantaget behandlat 159 regeringsförslag och
428 motioner med sammanlagt 892 motionsyrkanden, dvs. 1 051 olika
förslag.

2. Internationellt samarbete

I 1990 års forskningsproposition beräknas de direkta resursförstärkningarna
till internationella ändamål under åren 1990/91—1992/93
uppgå till sammanlagt 126 milj.kr. utöver pris- och löneomräkningar.
Av dessa medel utgör 70 milj.kr. medel för utvidgat deltagande i EG:s
nuvarande ramprogram och 56 milj.kr. förstärkningar av bilaterala
insatser.

1989/90: UbU25

Till dessa insatser kommer ett åtagande från regeringens sida att när
underlag föreligger återkomma med förslag om täckande av kostnaderna
för upp till fullständigt medlemskap i EG:s ramprogram för forskning
för 1990—1994. Kostnaderna för deltagande i programmet på
samma nivå som EG-staterna kan uppskattas till närmare 400 milj.kr.
årligen (prop. s. 118).

Frågan om svenskt deltagande i EG:s ramprogram för forskning berörs i
två motioner, nämligen 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 4 och 1989/90:
Ubl41 (mp). I den förstnämnda motionen föreslås att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen till känna att det är nödvändigt att
Sverige deltar som likaberättigad part i EG:s forskningsprogram. I den
sistnämnda motionen hemställs att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att resurserna för samverkan med EG huvudsakligen
bör användas för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning
(yrkande 3) samt att internationellt samarbete inom forskning skall
gälla alla länder oberoende av ekonomiska sammanslutningar (yrkande
2). I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkandena 29 och 30 föreslås dels att
10 milj.kr. anvisas utöver regeringens förslag till internationellt samarbete
utanför EG:s program så att inte forskarutbyte med länder utanför
EG försummas, dels att 5 milj.kr. anvisas utöver regeringens förslag
för att skapa goda förutsättningar inom forskarutbildningen för framtida
utbyte och samarbete. I motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 2 och

3 slutligen föreslås dels att 5 milj.kr. per år anvisas till internationellt
samarbete mellan de nordiska länderna och andra länder, dels att 2
milj.kr. per år anvisas till korrektiv EG-forskning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

I propositionen (s. 25—26) framhålls att förhandlingarna med EG i
vad gäller programmet 1990—1994 bör syfta till ett fullständigt deltagande
på ramprogramnivå med motivet att ett fullständigt deltagande
ger bättre möjligheter att påverka verksamhetens innehåll och inriktning
än samverkan ad hoc. Regeringen anmäler att den avser fortsätta
förhandlingarna om svenskt deltagande i EG:s FoU-program på en
nivå som innebär ett så starkt inflytande som möjligt i den fortsatta
planeringen av samarbetet och att målet är ett fullständigt svenskt
deltagande i EG:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling
under åren 1990—1994. När det gäller inriktningen av samverkan med
EG framhålls slutligen i propositionen att ramprogrammet för EG:s
FoU-insatser t.o.m. 1994 i sin huvudinriktning ligger väl i linje med
den svenska FoU-politiken, eftersom miljö- och energifrågor liksom
yngre forskares internationella rörlighet har fatt ökad tyngd i EG:s
FoU-insatser.

De direkta, bilaterala forskarkontakternas betydelse betonas särskilt i
propositionen. De forskarinitierade internationella kontakterna är
grunden, enligt regeringen, för det internationella samarbetet och har
avgörande betydelse för kvalitetsutvecklingen av den svenska forskningen.
De grundläggande resurserna för detta samarbete kommer från
de medel institutionerna själva förfogar över. Som redovisas i proposi -

1989/90: UbU25

tionen kan det samtidigt ibland finnas anledning att i ett övergångsskede
ge särskilt stöd till samarbete med länder där uppbyggande av
direkta kontakter är förknippat med särskilda kostnader.

De bilaterala satsningarna i forskningspropositionen som redovisas
under utbildningsdepartementets huvudtitel uppgår under de tre åren
till 46 milj.kr. Huvuddelen av tillskottet återfinns under anslaget E 12.
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Under detta anslag —
anslagsposten Forskarutbyte med utlandet — föreslås att nuvarande
belopp om 6 milj.kr. för Svenska institutets stipendieverksamhet, primärt
för forskarstuderande och yngre forskare, ökas med 4 milj.kr.
budgetåret 1991/92 och med ytterligare 2 milj.kr. budgetåret 1992/93,
dvs. vid periodens slut en fördubbling av nuvarande belopp. Vidare
kommer under detta anslag att fr.o.m. budgetåret 1991/92 utgå 15
milj.kr. och fr.o.m. 1992/93 ytterligare 15 milj.kr. — alltså vid periodens
slut 30 milj.kr. — för initiering av samarbete med nya samarbetsländer,
framför allt i Östeuropa. Även västeuropeiska länder, där ett
särskilt initialstöd kan vara behövligt, och utomeuropeiska länder
(Latinamerika, Sydostasien) kan komma i fråga i vad gäller kostnader
för att stimulera inledningen till nya samarbetskontakter. I den nämnda
resursramen om 46 milj.kr. ingår också 10 milj.kr. under anslagen
E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och E 19.
Europeisk forskningssamverkan.

Även andra av regeringens förslag innebär förstärkningar av den
svenska forskningens internationella kontakter. Under jordbruksdepartementets
huvudtitel föreslås sålunda en förstärkning av Sveriges lantbruksuniversitets
internationella kontakter med 1 milj.kr. och under
utrikesdepartementets huvudtitel att ett reservationsanslag på 3 milj.
kr. skall tas upp på riksstaten för bidrag till ett institut för Japanstudier
vid Handelshögskolan (under perioden sammanlagt 9 milj.kr.).

Vidare anmäls i propositionen att regeringen avser återkomma till
riksdagen med förslag om en förstärkning med 10 milj.kr. till Vetenskapsakademien
för utveckling av forskningssamarbetet med Sovjetunionen.
Nämnas bör även den biståndsmotiverade forskningen, för
vilken medel avsätts ur biståndsramen. Således anvisas 360 milj.kr. för
forskningsstöd genom styrelsen för u-landsforskning (SAREC), varav
närmare 30 milj.kr. avser u-landsforskning vid svenska universitet och
högskolor.

Av propositionen framgår alltså att det internationella samarbetet
enligt regeringens uppfattning skall ges större bredd än enbart samverkan
med EG. Det noteras i propositionen att den senaste tidens
politiska skeende i Europa har tillfört en ny dimension i utvecklingen
av forskningens internationalisering och fatt till följd dramatiska förändringar
i förutsättningarna för forskningssamarbetet. Regeringens
grundsyn är, som framgår av propositionen, att det vetenskapliga
samarbetet över gränserna när det gäller grundforskning i första hand
bör bygga på forskarnas egna initiativ. Fakultetsmedlen ger också
ökade möjligheter för universiteten och högskolorna att utveckla internationella
kontakter.

1989/90:UbU25

Utskottet konstaterar att motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 4 om
Sveriges deltagande i EG:s forskningsprogram och 1989/90:Ubl41 yrkande
2 om internationellt samarbete inom forskningen får anses vara
tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Med hänvisning härtill och till vad som i övrigt redovisats föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 4,
1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ubl40 yrkandena 29 och
30 samt 1989/90:Ubl41 yrkandena 2 och 3. Utskottet har för sin del
inte något att erinra mot vad som i propositionen anförts om allmänna
riktlinjer för det internationella samarbetet.

Vissa internationaliseringsfrågor inom högskoleområdet berörs i motion
1989/90:Ubl40 (c) yrkande 31. Motionärerna anser att UHÄ bör
ges i uppdrag att med prioritet arbeta på att internationalisera svenska
examensbenämningar.

Utskottet erinrar om att en arbetsgrupp inom UHÄ (UHÄ-rapport
1989:3 Ny examensordning i högskolan) redan har lagt fram förslag
om anpassning av de svenska examensbenämningarna till en internationellt
mer lättförståelig struktur m.m. Utskottet förutsätter för sin del
att utredningsarbetet kommer att resultera i erforderlig internationalisering
av den svenska högskolan i nu berört avseende. Därmed avstyrker
utskottet motion 1989/90:140 yrkande 31.

I motion 1989/90:140 (c) yrkande 32 hemställs att riksdagen skall
begära en översyn av utländska gästforskares situation. Det sägs i motionen
att dessa forskare i dagsläget i skattehänseende behandlas som vore
de forskare med vanliga, svenska anställningsvillkor.

Utskottet erinrar om att regeringen under innevarande riksmöte lagt
fram proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning.
Av propositionen (s. 348) framgår bl.a. följande.

Särregler om skattelättnader för utländska forskare som tillfälligt
arbetar i Sverige tillkom år 1984 (prop. 1984/85:76, SkU 22, rskr. 70,
SFS 1984:947). Reglerna är endast tillämpliga vid tillfällig anställning
eller tillfälligt uppdrag som avser kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete
med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att
betydande svårigheter föreligger för en rekrytering inom landet. Skattelättnad
kan medges under en längsta tid av två år eller — om särskilda
skäl finns — längst fyra år under en tioårsperiod.

Skattelättnaderna består i dels att forskaren endast behöver ta upp
70% av lönen till beskattning, dels att han inte behöver skatta för viss
kostnadsersättning. Således undantas från beskattning ersättning för
kostnader som forskaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för
bostad här i landet, för flyttning till eller från Sverige, för egna och
familjemedlemmars resor mellan Sverige och hemlandet eller i form
av avgifter för barns skolgång här i landet samt slutligen för förmån av
fri eller delvis fri bostad. En särskild forskarskattenämnd som är
knuten till riksskatteverket prövar om förutsättningarna för skattelättnaderna
är uppfyllda.

Bakgrunden till skattelättnaderna enligt 1984 års lag är i princip
densamma som för bestämmelserna om skattefrihet för kostnadsersätt -

1989/90:UbU25

ningar som utges av Stockholm International Peace Research Institute
(S1PRI), dvs. svårigheter att rekrytera kvalificerade utländska forskare
till Sverige. Föredragande statsrådet har beträffande kostnadsersättningar
som utges av SIPRI föreslagit att dessa även fortsättningsvis skall
vara skattefria. I konsekvens härmed bör enligt statsrådet även skattefriheten
beträffande kostnadsersättningar enligt 1984 års lag kvarstå.

Regeringens förslag i propositionen om reformerad inkomst- och
företagsbeskattning innebär sammanfattningsvis att 1984 års lag justeras
i så måtto att skattelättnaden för 30% av löneinkomsten slopas men att
forskarskattenämnden även fortsättningsvis beslutar om huruvida förutsättningarna
är uppfyllda för skattefrihet för kostnadsersättningarna.
Övergångsvis innebär detta att det även efter den 1 januari 1991 kan
finnas forskare som åtnjuter skattelättnad beträffande löneinkomster
enlig beslut som forskarskattenämnden fattat enligt de äldre reglerna.

Med hänvisning till vad utskottet här redovisat föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 32. Samtidigt vill
utskottet tillägga att det är angeläget att effekterna av en förändring av
nuvarande regler noga följs och att kompletterande åtgärder vidtas om
så skulle behövas.

3. Den grundläggande forskningen

Villkoren för den grundläggande forskningen

Det är nu ungefär tio år sedan riksdagen fettade beslut om en ny form
av forskningspropositioner som innebär att regeringen vart tredje år
ger en samlad redovisning och bedömning av svensk forskning och
utveckling. Såväl regeringens förslag som riksdagens beslut under
tioårsperioden har utgått från att universitet och högskolor bör ha
huvudansvaret för den forskning som finansieras med allmänna medel.
I 1984 års forskningsproposition gällde huvudfrågorna avvägningen
mellan grundforskning, sektorsforskning och näringslivets forskningsoch
utvecklingsverksamhet, liksom högskoleforskningens kvalitet och
forskarnas arbetsvillkor. Dessa frågor är av så grundläggande karaktär
att de också kom att framstå som centrala i 1987 års forskningsproposition.
Resursförstärkningarna i denna riktades huvudsakligen mot högskolan,
med tonvikt på rekryteringen av nya generationer forskare.

Även i den nu aktuella forskningspropositionen för regeringen fram
förslag som syftar till att stärka i första hand högskolans insatser för
landets långsiktiga kunskapsförsörjning.

I propositionen framhålls att det är nödvändigt att stärka den
svenska grundforskningen och forskarutbildningen. Kunskaperna måste
fördjupas för att lösa inte bara dagens problem utan också för att
skapa beredskap för morgondagens. Samhället kommer i ökad utsträckning
inom alla verksamhetsområden att behöva alltmer kvalificerad
arbetskraft. Det innebär ett ökat behov av personer med forskarutbildning.
Visserligen, säger regeringen, har grundforskning och forskarutbildning
tillförts resursförstärkningar genom samtliga de

1989/90:UbU25

forskningspropositioner som lagts fram under 1980-talet, men de statliga
insatserna inom grundforskning och forskarutbildning har inte
vuxit i samma takt som de resurser som avsatts för forskning och
utveckling inom näringslivet.

Regeringen föreslår därför i årets forskningsproposition kraftiga
förstärkningar för grundforskning och forskarutbildning. Resurstillskotten
koncentreras till vissa områden:

-studiefinansiering inom forskarutbildningen

- forskningsråden

-riktade insatser för forskningsorganisationen i högskolan

- forskningsstödjande verksamhet vid de mindre och medelstora högskolorna -vetenskaplig

utrustning
-förbättringar i högskolans lokalsituation

Grundforskning och forskarutbildning bedrivs inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde huvudsakligen vid ca 1 000 institutioner,
vilka är organiserade i ett fyrtiotal fakulteter, knutna till elva
högskoleenheter på sju orter. Inom högskolan finns för närvarande
1 600 professurer. Att tillgodose kraven inte bara på kvalitet utan
också på bredd i forskning och forskarutbildning har emellertid medfört
att många forskningsmiljöer inom högskolan är alltför små. Studier
visar att det krävs en viss omfattning på verksamheten för att skapa
en kreativ forskningsmiljö. Forskning är också ofta, konstaterar regeringen,
resurskrävande, med avseende på såväl personal som andra
resurser.

Regeringen lade hösten 1988 fram en proposition om formerna för
högskolepolitiken (prop. 1988/89:65, UbU9, rskr. 148). I propositionen
slogs fast att tre huvudprinciper skall ligga till grund för den svenska
högskolepolitiken.

En första princip är hög och likvärdig kvalitet inom hela högskolan.
Forskningsresurserna inom högskolan skall fördelas så att den forskning
som bedrivs skall kunna möta det internationella vetenskapssamhällets
kvalitetskrav.

Den andra principen är en sammanhållen högskoleorganisation. Till
skillnad från vad som är fallet t.ex. på den europeiska kontinenten har
Sverige i görligaste mån undvikit att skapa fristående forskningsinstitut.
All forskning bör bedrivas med beaktande av de kvalitetskrav som
gäller för verksamheten inom högskolan.

Som en tredje princip gäller att planeringen av forskning och
utbildning i huvudsak bör vara mål- och resultatorienterad. Genom att
riksdag och regering anvisar anslag till utbildningssektorer och fakulteter
anges de ändamål som anslagsmedlen är avsedda för. Universitet
och högskolor får därefter själva avgöra hur verksamheten skall organiseras
och genomföras.

Finansiering av grundforskning inom högskolan sker både via högskolans
fakultetsanslag och via forskningsråden. Forskningsrådsorganisationen
spelar därför, enligt regeringen, en väsentlig roll i den svenska
grundforskningen.

1989/90: UbU25

Utskottet kan inledningsvis, mot bakgrund av de ställningstaganden de
politiska partierna i riksdagen redovisat i sina resp. motioner i anslutning
till 1990 års forskningsproposition, konstatera att uppfattningen
om den svenska forskningens organisation, inriktning och styrformer i
mycket överensstämmer med regeringens.

Aven om samstämmigheten kring forskningspolitikens huvudsakliga
inriktning är omfattande återfinns bland motionerna några yrkanden
som tar upp grundläggande frågor i svensk forskning.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 1 anförs att den fria forskningen
är en av hörnstenarna för utvecklingen i det svenska samhället.
Den skall enbart styras av inomvetenskapliga kriterier och sambandet
mellan forskning och grundläggande utbildning måste vara tydligt och
fast. I motionen betonas värdet av teknisk och naturvetenskaplig
forskning och den betydelse denna forskning har för utvecklingen,
men motionärerna framhåller också nödvändigheten av att slå vakt om
det humanistiska perspektivet. Det är också viktigt att balansen mellan
grundforskning och tillämpad forskning är väl avvägd.

Forskningspolitikens inriktning behandlas också i motion 1989/90:
Ubl39 (vpk) yrkande 1. Principerna om forskningens självständighet,
dess kritiska prövning och oväld är utgångspunkter som motionärerna
inledningsvis lyfter fram som nödvändiga för en kvalitativt högtstående
forskning. Att forskningens resultat ständigt görs tillgängliga är en
annan fundamental princip. Vidare anförs att resurser måste avsättas
som medger att forskningsvärlden kan uppfylla de politiska intentionerna.

En annan inställning till forskningspolitikens inriktning förs fram i
motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 1. I motionen begärs att en
parlamentarisk utredning tillsätts för att förbereda ett radikalt annorlunda
forskningspolitiskt program. Utredningen bör planera sitt arbete
så att en proposition kan föreläggas 1992/93 års riksmöte. Det är, enligt
motionärerna, nödvändigt att den förestående diskussionen baseras på
en kunskapssyn som tar mer hänsyn till mänskliga och miljövänliga
utgångspunkter än till industrins eventuella tillämpningar. Ett realiserande
av ett sådant program kräver radikala omvärderingar på flera
områden inom forskningen, menar motionärerna.

Utskottets bedömning är att innehållet i de två förstnämnda motionerna
inte i någon avgörande omfattning avviker från den inriktning
av den svenska forskningspolitiken som regeringen för fram i propositionen.
Kring forskningens grundprinciper råder, som utskottet tidigare
konstaterat, en betydande samstämmighet. Utskottet finner inte att
dessa motionärer i något avseende vill ändra på dessa principer eller
på forskningens huvudsakliga inriktning.

En särskild utredning om ett radikalt annorlunda forskningsprogram,
vilken förordas i den tredje motionen, kan inte anses påkallad.
Riksdagen kommer under riksmötet 1992/93 att föreläggas en proposition
om forskning. I anslutning till denna blir det i vanlig ordning
möjligt att komma med förslag till inriktning av forskningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1989/90:Ubl25
yrkande 1, 1989/90:Ubl39 yrkande 1 och 1989/90:Ubl41 yrkande 1.

1989/90:UbU25

Högskoleenheter med fakultetsorganisation finns, som tidigare nämnts,
på sju orter i landet. I forskningspropositionen åskådliggörs hur fakultetsresurserna
fördelar sig regionalt. Förutom de absoluta värdena
redovisas också hur resurserna är fördelade i relation till antalet
invånare i olika delar av landet.

I fyra motioner kommenteras den geografiska fördelningen av forskningsresurserna.
I motionerna 1989/90:Ub94 (m) och 1989/90:LTb 118
(fp) konstateras att regeringens nu framlagda förslag innebär större
satsningar på de medelstora och mindre högskolorna vilket ger mindre
utrymme för de etablerade och internationellt erkända universiteten.
Detta är enligt motionärerna beklagligt. Vidare anförs att förslagen i
forskningspropositionen leder till en geografisk snedfördelning i den
meningen att universitetet i Lund missgynnas. Detta måste, menar
motionärerna, rättas till inför nästa treårsperiod. I motion
1989/90:Ub710 (mp) anförs att det är väsentligt att universitetet i Lund
inte får sina resurser beskurna. Speciellt vill motionärerna värna om
forskning och undervisning inom miljöområdet. Slutligen hävdas i
motion 1989/90:Ub757 (m, fp) yrkande 1 att universitetet i Lund och
dess tekniska högskola i framtiden måste garanteras lika goda förutsättningar
i form av anslag som de övriga universiteten i landet.

Utskottet konstaterar inledningsvis att det är förenat med vissa
svårigheter att göra rättvisande jämförelser mellan universiteten när
det gäller forskningsresurser och förändringar i dessa. En anledning är
att förändringar i anslagsbeloppen inte enbart föranleds av forskningspolitiska
prioriteringar utan till stor del också kan bero på tekniska
anslagsöverföringar, som förändrar finansieringsbilden utan att verksamhetens
omfattning påverkas. En annan anledning är att de bedömningar
motionärerna grundar sig på enbart har fakultetsanslagen som
utgångspunkt. Resurser som kommer forskningen till del anvisas också
över de statliga anslagen till vetenskaplig utrustning och investeringar i
lokaler. Härtill kommer att en betydande del av de samlade forskningsresurserna
är s.k. externa medel och att de varierar mellan högskoleenheter
med fasta forskningsresurser.

Utskottet kan i sak inte dela motionärernas uppfattning att universitetet
i Lund skulle missgynnas när det gäller tilldelningen av statliga
forskningsmedel. Av forskningspropositionen (s. 234) framgår att av de
förstärkningar som kan hänföras till orter (sammanlagt 210 milj.kr.) är
det enbart Göteborg och Stockholm som får absoluta tillskott som är
större än de som föreslås för Lund. Då skall erinras om att det såväl i
Göteborg som Stockholm finns flera enheter med fasta forskningsresurser.

Det är den forskningsstruktur som utvecklats på de olika orterna i
landet som skall vara avgörande för den resursfördelning riksdagen —
och även externa finansiärer — gör med hänsyn till de insatsområden
som över åren prioriteras. Utskottet finner inga bärande skäl för att
relatera fördelningen av forskningsresurser till befolkningstalen i olika
delar av landet.

1989/90: UbU25

Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört avstyrks motionerna
1989/90:Ub94, 1989/90:Ub 118, 1989/90:Ub710 och 1989/90:Ub757 yrkande
1.

Vissa avvägningsfrågor

De två huvuduppgifterna för den svenska högskoleorganisationen är
grundläggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning.
Den grundläggande högskoleutbildningens förutsättningar, dimensionering
och resurser har tidigare år behandlats av riksdagen
utifrån de förslag regeringen lagt fram i de årliga budgetpropositionerna.
Forskningens och forskarutbildningens villkor har under 1980-talet
behandlats i anslutning till de särskilda propositioner om forskning
som under senare år presenterats vart tredje år. En övergång till ett
mer långsiktigt planeringsperspektiv för hela högskolan kommer att
ske fr.o.m. budgetåret 1993/94 då ett nytt styr- och anslagssystem
slutligen införs. Men redan i årets budgetproposition och åtföljande
riksdagsbehandling har ett längre tidsperspektiv börjat tillämpas även
på den grundläggande högskoleutbildningen.

I fyra motionsyrkanden berörs sambandet mellan högskolans resurser
för grundläggande utbildning resp. forskning och forskarutbildning.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 3 anförs att de treåriga forskningspropositionerna
visserligen skapar förutsättningar för ett mer
långsiktigt agerande men att grundutbildningens behov därigenom på
ett olyckligt sätt separeras från forskningens behov. Grundutbildningens
samband med forskning, menar motionärerna, måste vara entydigt
om Sverige skall kunna leva upp till kravet att bedriva en högskoleutbildning
på vetenskaplig grund. Motionärerna anser det vara till nackdel
för hela verksamheten i högskolan att riksdagen behandlar forskning
och grundläggande högskoleutbildning var för sig. De treåriga
planeringsperioderna bör därför utvidgas till att gälla ett samlat förslag
för hela högskoleområdet.

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 2 konstateras, med hänvisning
till UHÄ:s senaste anslagsframställning, att det på åttiotalet uppstått en
obalans mellan forskning och grundläggande utbildning. Forskningen
har enligt motionärerna klarat sig relativt bra, bl.a. tack vare tillskotten
från externa källor, medan grundutbildningens anslag urholkats.
Vidare konstateras att förslagen i årets budgetproposition i vad gäller
den grundläggande högskoleutbildningen var återhållsamma, medan
förslagen i den nu föreliggande forskningspropositionen är mer generösa.
Motionärerna efterlyser därför dels ökade resurser till vissa
grundutbildningsanslag, dels en omläggning av anslagssystemet så att
resurserna för grundutbildning och forskning slås samman. Inför kommande
års budgetpropositioner bör riksdagen ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om obalansen mellan grundutbildning och
forskning.

I motion 1989/90:Ub 143 (c) yrkande 1 anförs att den nu framlagda
forskningspropositionen visar på en viss vilja att satsa på forskning. En
central uppgift för forskningen inom högskolan är emellertid också att

1989/90:UbU25

ge stöd till den grundutbildning som under kommande år skall förse
det svenska arbetslivet med väl kvalificerad akademiskt utbildad personal.
Denna för forskningen viktiga uppgift har enligt motionärerna
inte beaktats i forskningspropositionen. Bl.a. mot denna bakgrund
anses det därför angeläget att riksdagen nu av regeringen begär att
satsningar på forskningen också skall åtföljas av satsningar på den
högre utbildningen. Kvaliteten på forskningen i Sverige, menar motionärerna,
är starkt beroende av kvaliteten i den högre utbildningen
samt att den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering är
anpassad till de olika behoven i samhället.

Liknande synpunkter förs slutligen fram i motion 1989/90:Ubl40 (c)
yrkande 12. Där anförs att en satsning på forskning är av stor betydelse
för Sveriges framtid. Men en satsning på forskning hjälper föga om
rekryteringsunderlaget inte är tillräckligt eller om den utbildning som
föregår forskarutbildningen har bristande kvalitet. För att skapa förutsättningar
för en kvalitativt god forskning krävs därför enligt motionärerna
ökade resurser till den grundläggande utbildningen. Motionärerna
anser vidare att det i framtiden kan finnas skäl att slå samman den
del i budgetpropositionen som berör grundläggande högskoleutbildning
och den forskningspolitiska propositionen till en högskolepolitisk
proposition.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Huvuddelen av grundforskningen bedrivs i dag parallellt med
grundläggande högskoleutbildning vid institutioner inom högskolan. I
stor utsträckning är samma personer engagerade inom båda verksamhetsområdena.
Enighet råder om att denna integration har stora fördelar
såväl för forskningen som för grundutbildningen.

Under föregående riksmöte fattade riksdagen beslut om ett nytt styroch
anslagssystem för högskolan (bet. 1988/89:UbU9, rskr. 1988/89:
148). En av de principiella utgångspunkterna är att såväl grundläggande
högskoleutbildning som forskning skall planeras och fa resurser i
ett parallellt treårsperspektiv. I full skala kommer denna omläggning
att äga rum inför budgetåret 1993/94. Utskottet anser att denna tidsmässiga
samordning gör det möjligt att i större utsträckning än vad
som hittills varit fallet väga högskolans olika uppgifter och resursbehov
mot varandra.

Vidare vill utskottet hänvisa till den behandling av den grundläggande
högskoleutbildningen som skett under innevarande riksmöte. I
betänkande 1989/90:UbU18 (s. 9) har utskottet bl.a. anfört att dimensioneringen
av den grundläggande högskoleutbildningen är av stor
betydelse för den framtida utvecklingen såväl när det gäller att förse
arbetsmarknaden med välutbildad personal som för den enskilde individens
kunskapsbehov. Utskottet har därvid utgått från att den redovisning
av de framtida dimensioneringsbehoven som UHA gjort analyseras
och läggs till grund för nödvändiga förändringar av grundutbildningen
i så god tid som möjligt. Något ytterligare bakgrundsmaterial
härvidlag har utskottet inte bedömt vara nödvändigt. Förutsättningarna
för att bygga ut den grundläggande utbildningen får alltså anses vara

1989/90:UbU25

4 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 25

uppfyllda. Utskottet utgår från att regeringen i kommande budgetbehandlingar
beaktar den grundläggande högskoleutbildningens krav på
finansiella resurser.

I propositionen föreslår regeringen att den redan tidigare beslutade
principen om full kostnadstäckning när det gäller externt finansierad
verksamhet inom högskolan skall tillämpas fullt ut fr.o.m. budgetåret
1990/91. Såvitt utskottet kan bedöma kan härigenom anslagen till
grundutbildning i någon utsträckning avlastas vissa gemensamma åtaganden,
vilket något förbättrar resurssituationen för den reguljära
grundutbildningen inom högskolan.

Utskottet vill också lästa uppmärksamheten på att förstärkningar
inom forskning och forskarutbildning på sikt bidrar till en kvalitetshöjning
också av den grundläggande utbildningen. Det är av stor
betydelse för all högskoleutbildning att den ges av lärare som har nära
kontakt med forskning och att dessa kan förmedla kunskaper på
grundval av utvecklingen inom de olika ämnena. Högskoleutbildning
är och förblir den viktigaste kanalen för att föra ut forskningsresultat i
praktisk tillämpning. I den föreliggande propositionen föreslås flera
åtgärder för att i detta avseende förstärka sambanden mellan utbildning
och forskning inom högskolan. Även detta kommer att förbättra
förhållandena för den grundläggande utbildningen.

Utskottet delar i allt väsentligt de farhågor för obalans mellan
grundläggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning
som kommit till uttryck i motionerna. Enligt utskottets mening
finns det två aspekter som måste beaktas. En är det kvantitativa
sambandet mellan grundutbildning samt forskarutbildning och forskning.
Den grundläggande högskoleutbildningen måste vara så dimensionerad
att den kan svara mot arbetsmarknadens behov av utbildade,
men också göra det möjligt för ett tillräckligt antal studerande att gå
vidare till forskarutbildning. Den andra aspekten har kvalitativa utgångspunkter.
Det måste alltid vara hög kvalitet i såväl grundutbildning
som forskning och forskarutbildning. Detta är nödvändigt för att
åstadkomma samspel mellan de båda verksamhetsgrenarna.

Utskottet har i det föregående framhållit att övergången till ett nytt
styr- och anslagssystem, med tidsmässig samordning i planeringsarbetet
när det gäller såväl utbildning som forskning, skapar bättre förutsättningar
för en bedömning av högskolans samlade resursbehov. Utskottet
utgår från att regeringens förslag till riksdagen i föreliggande frågor
fr.o.m. nästa treårsperiod presenteras i ett sammanhang.

Utskottet finner inte att de nu behandlade motionsyrkandena föranleder
några uttalanden utöver de klarlägganden utskottet gjort i det
föregående. Därmed avstyrks motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 2,
1989/90:Ubl25 yrkande 3, 1989/90:Ubl40 yrkande 12 samt 1989/90:
Ubl43 yrkande 1.

I två motioner berörs avvägningen mellan resurser för grundforskning
resp. externt finansierad forskning.

1 motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 3 konstateras att universitet
och högskolor tas i anspråk inte bara för tillämpad forskning utan

1989/90:UbU25

också i betydande utsträckning för utrednings- och utvecklingsverksamhet.
Det är naturligt att många intressenter söker den bästa kompetens
som finns att tillgå också för dessa ändamål. Enligt motionärerna
är det dock angeläget att man vid universitet och högskolor noga ger
akt på utvecklingen så att utrednings- och utvecklingsverksamhet inte
blir det dominerande inslaget i verksamheten vid vissa institutioner.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1989/90:Ub521 (mp) yrkande 1 konstateras att den verksamhet
vid högskolan som finansieras med externa medel vuxit kraftigt
under det senaste decenniet. Enligt motionärerna bör därför inte
klyftan mellan å ena sidan anslag från sektorsorganen och å andra
sidan fakultets- och forskningsrådsanslag tillåtas öka. I samma motion,
yrkande 2, efterlyses en särskild prövning då medel skall tilldelas
nystartade projekt som avser tillämpad forskning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Universitets- och högskolesektorn i Sverige har en stark ställning
jämfört med andra länder. Sektorns andel av de totala utgifterna för
forskning och utveckling (FoU) är i Sverige drygt 27%, vilket procentuellt
är den näst högsta av OECD-länderna. Detta följer bl.a. av att
Sverige i största möjliga utsträckning undvikit att skapa särskilda
institut med sektorsforskningsuppgifter. Svensk forskningspolitik har i
stället inneburit att universitet och högskolor har betraktats som
"samhällets samlade forskningsinstitut", där forskning utförs oberoende
av finansieringsform.

Utskottet delar regeringens bedömning att utförandet av forskning
även fortsättningsvis bör koncentreras till universitet och högskolor.
Den nu framlagda forskningspropositionen innehåller, som utskottet
tidigare redovisat, också förslag till en rad åtgärder i syfte att stärka
grundforskningen. Utskottet noterar vidare att de statliga sektorsorganen
numera i större utsträckning än vad som tidigare varit fallet
tilldelar universitet och högskolor medel som främjar den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden.

Utskottet utgår vidare från att högskolestyrelserna, som är de organ
på lokal nivå som har det samlade ansvaret för medelsförvaltningen,
uppmärksammar den typ av balansproblem som motionärerna pekar
på.

Utskottet anser det självklart att forskare fritt skall få söka och också
ta emot medel till sådana forskningsprojekt som är till gagn för den
egna institutionen och som faller inom ramen för den verksamhet som
där bedrivs.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ubl43 yrkande 3 samt 1989/90:Ub521 yrkandena 1 och 2.

Forskningsrådsorganisationen

Forskningsråd eller motsvarande organ finns i alla med Sverige jämförbara
länder. Deras uppgifter kan variera något. En huvuduppgift är
dock alltid att fördela anslagsmedel till forskningsprojekt efter vetenskapliga
bedömningar. De beslutsfattande organen domineras av före -

1989/90:UbU25

trädare för vetenskapssamhället. Forskningsråden blir härigenom centrala
organ i forskningssystemet. De fungerar alltså som normgivare
och deras beslut blir ofta avgörande för forskningens inriktning.

I propositionen konstateras att det i dag finns tre forskningsråd
inom utbildningsdepartementets område, nämligen humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, medicinska forskningsrådet och naturvetenskapliga
forskningsrådet. Statens delegation för rymdverksamhet
fyller en forskningsrådsfunktion inom sitt område. Inom det tekniska
fakultetsområdet finns inget självständigt forskningsråd. En
forskningsrådsfunktion finns dock inom styrelsen för teknisk utveckling
(STU). Inom de lantbruksvetenskapliga, skogsvetenskapliga och
veterinärmedicinska fakultetsområdena finns skogs- och jordbrukets
forskningsråd, vilket dock för närvarande inte har en majoritet forskare
i sin styrelse.

Forskningsråden kompletteras av forskningsrådsnämnden (FRN),
som skall stödja forskning främst inom områden som är angelägna från
samhällets synpukt. Nämnden skall härvid beakta behovet av tvär- och
mångvetenskaplig forskning. FRN har också som en viktig uppgift att
stödja främst mot allmänheten riktad forskningsinformation.

Regeringen konstaterar vidare att forskningsrådens verksamhet har
en strategisk betydelse i den svenska forskningsorganisationen. Rådsanslagens
andel av de totala resurserna för forskning på eget programansvar
är dock fortfarande för låg inom vissa fakultetsområden. För
framför allt det tekniska, men också det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet,
är andelen rådsmedel av de totala resurserna för forskning
på eget programansvar betydligt lägre än för t.ex. det naturvetenskapliga
fakultetsområdet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det vid sidan av de
befintliga forskningsråden inrättas två nya forskningsråd, nämligen ett
teknikvetenskapligt och ett socialvetenskapligt. De föreslås, liksom
skogs- och jordbrukets forskningsråd, en sammansättning där forskare
är i majoritet.

Ett nytt teknikvetenskapligt forskningsråd

Forskningsrådsfunktionen för teknisk grundforskning ligger för närvarande
inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Rådsfunktionen
inom STU inrättades på försök den 1 december 1984 inom ramen för
STU:s kunskapsutvecklingsprogram. Denna funktion har nu funnits i
fem år. Den har sedan tillkomsten mött ett mycket starkt gensvar hos
landets tekniska forskare. Anslagsmedlen har dock varit blygsamma i
förhållande till verksamhetsområdets storlek och kostnaderna för teknisk
forskning. STU har endast i mycket begränsad omfattning omfördelat
medel för att öka stödet till den tekniska grundforskningen.

Regeringen föreslår i forskningspropositionen att ett nytt fristående
teknikvetenskapligt forskningsråd inrättas den 1 juli 1990 under industridepartementet
för att stärka den tekniska grundforskningen och
därmed avsluta den försöksverksamhet som har bedrivits inom STU.
Det teknikvetenskapliga forskningsrådet bör enligt regeringen utgå från

1989/90:UbU25

den hittills bedrivna försöksverksamheten och byggas upp under en
period fram till mitten av 1990-talet då rådet planeras få en omfattning
som bättre svarar mot behoven.

Näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över inrättandet av
ett teknikvetenskapligt forskningsråd. Yttrandet är fogat som
bilaga 1 till detta betänkande.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 27 delvis anförs att det teknikvetenskapliga
forskningsrådets autonomi bör markeras genom att det
förs till utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Rådets uppgift
skall enligt motionärerna i första hand vara att bevilja medel för
grundläggande teknisk forskning. Den svenska industrins omedelbara
behov av forskningsstöd bör tillgodoses genom insatser i annan form. I
motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 4 delvis anför motionärerna att de
kan acceptera att forskningsråd kan inrättas under andra departement
än utbildningsdepartementet. Men, menar motionärerna, det ställningstagandet
är ingalunda självklart. Det vöre därför värdefullt om
regeringen inför nästa forskningsproposition gjorde en seriös analys av
alternativet att samla alla råd av grundforskningskaraktär under utbildningsdepartementet.

Inget yrkande rörande frågan om ett nytt teknikvetenskapligt råd
från centerpartiet har hänvisats till utbildningsutskottet. Dess yrkanden
har av kammaren remitterats till näringsutskottet. Motiveringen för
partiets ståndpunkt återfinns emellertid i motion 1989/90:Ub 143. Av
denna framgår att rådet enligt centerpartiet bör inrättas som ett miljöoch
teknikvetenskapligt forskningsråd. Det nya forskningsrådet bör
tillhöra utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Inte heller vänsterpartiet kommunisterna har framställt något särskilt
yrkande som hänvisats till utbildningsutskottet. I motion
1989/90:N42, som av kammaren remitterats till näringsutskottet och
till vilken motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ubl39 (vpk), tillstyrks
regeringens förslag om inrättande av detta forskningsråd. Partiet
ställer sig emellertid tveksamt till att rådet, såsom regeringen föreslår,
skall ligga inom industridepartementets verksamhetsområde. Rimligare
vore, anförs det, att grundforskningen samlas under utbildningsdepartementet.
Man förklarar sig dock beredd att acceptera den föreslagna
lösningen som en övergångsform under den kommande treårsperioden
under förutsättning att verksamheten utvärderas.

I näringsutskottets yttrande konstateras att det teknikvetenskapliga
forskningsrådet enligt regeringens förslag blir en myndighet lydande
omedelbart under regeringen och utan direkt organisatorisk samordning
med något annat statligt organ. Det kan, anför utskottet, under
sådana omständigheter diskuteras huruvida riksdagen bör uttala någon
mening om rådets departementstillhörighet. Enligt näringsutskottet
måste det främst ankomma på regeringen att ta ställning till hur
arbetet inom regeringens kansli skall organiseras.

Näringsutskottet finner därför inga skäl till att riksdagen skulle göra
ett uttalande i fråga om forskningsrådens departementstillhörighet.

1989/90:UbU25

Näringsutskottet har avslutningsvis ingenting att erinra mot att konsekvenserna
av det teknikvetenskapliga forskningsrådets departementstillhörighet
utvärderas i samband med arbetet på nästa flerårsprogram
för forskningspolitiken.

Utbildningsutskottet vill först notera att några invändningar mot
inrättandet av ett fristående teknikvetenskapligt forskningsråd inte
rests. När det gäller departementstillhörigheten vill utskottet redovisa
att det inte har något att erinra mot att rådet, i enlighet med regeringens
förslag, förs till industridepartementets verksamhetsområde den 1
juli 1990. Utbildningsutskottet utgår från att departementstillhörigheten
utvärderas och att regeringen i endera av de två nästkommande
propositionerna om forskning redovisar vilka konsekvenser för grundforskningen
som följer av anknytningen till ett annat departement än
utbildningsdepartementet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande
4 och 1989/90:Ubl25 yrkande 27, båda delvis.

Eli nytt socialvetenskapligt forskningsråd

Delegationen för social forskning är ett sektorsorgan knutet till socialdepartementet.
Delegationen har under de senaste åren utvecklat sitt
arbetssätt så att det blivit alltmer likt forskningsrådens. Delegationen
för social forskning kan enligt regeringens bedömning utan större
förändringar uppfylla de krav som bör ställas på ett grundforskningsråd.

Undersökningar har visat att det samhällsvetenskapliga området är
dåligt försett med rådsmedel. En betydande källa är det humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet. Detta råd skall emellertid tillgodose
ett mycket brett fält av discipliner. Enbart en kraftig ökning av
dess resurser är därför enligt regeringens mening inte till fyllest för att
tillgodose de behov av grundläggande forskning som finns inom det
socialvetenskapliga området.

Som ett led i strategin att stärka och vidga forskningsrådssystemet
föreslår regeringen att ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd inrättas
under socialdepartementet för att ersätta både delegationen för social
forskning och delegationen för invandrarforskning. Regeringen anför
också att det är angeläget att det socialvetenskapliga forskningsrådets
insatsområde avgränsas i förhållande till de humanistisk-samhällsvetenskapliga
och medicinska forskningsråden. Det socialvetenskapliga
forskningsrådet bör därför i första hand inrikta sin verksamhet på
grundforskning och tillämpad forskning inom de social- och invandrarpolitiska
områdena. Det nya rådet föreslås också fa ett samordningsansvar
för såväl äldreforskning som invandrarforskning, handikappforskning
samt icke-medicinsk hälso- och sjukvårdsforskning inriktad
mot bl.a. folkhälsa, hälsoekonomi och vårdorganisation.

Socialutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över inrättandet av ett
socialvetenskapligt forskningsråd. Utskottet har avstått från denna möj -

1989/90:UbU25

lighet och i stället behandlat hithörande frågor i betänkandet
1989/90:SoU19 Forskning inom socialdepartementets verksamhetsområde.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 27 delvis tar motionärerna i
första hand avstånd från förslaget att ett särskilt socialvetenskapligt
forskningsråd inrättas. Den vetenskapliga kompetensen att bedöma
forskningens relevans, menar motionärerna, är väl representerad i
såväl det humanistisk-samhällsvetenskapliga som det medicinska forskningsrådet.
I andra hand yrkar motionärerna, för det fall riksdagen
beslutar inrätta ett socialvetenskapligt forskningsråd, att det inordnas
bland övriga forskningsråd inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 4 delvis anförs, som
tidigare redovisats, att motionärerna kan acceptera att forskningsråd
inrättas under andra departement än utbildningsdepartementet, men
att en seriös utvärdering bör göras inför nästa forskningsproposition.

Inget yrkande rörande det socialvetenskapliga forskningsrådet från
centerpartiet har hänvisats till utbildningsutskottet. Partiets yrkande
har av kammaren remitterats till socialutskottet. Motiveringen för
partiets ståndpunkt återfinns emellertid i motion 1989/90:Ubl43. Av
denna framgår att partiet tillstyrker inrättandet av ett socialvetenskapligt
forskningsråd men att det bör tillhöra utbildningsdepartementets
verksamhetsområde.

Inte heller vänsterpartiet kommunisterna har framställt något särskilt
yrkande som hänvisats till utbildningsutskottet. Partiets yrkande
har av kammaren remitterats till socialutskottet. Motivering för partiets
ståndpunkt återfinns emellertid i motion 1989/90:Ubl39. Av denna
framgår att partiet tar avstånd från regeringens förslag. Något
särskilt socialvetenskapligt forskningsråd bör inte inrättas och de medel
som rådet föreslås disponera bör enligt motionärerna i stället föras
över till det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Socialutskottet har i sitt betänkande om forskning (1989/90:SoU19)
anfört att det finns starka skäl som talar för att det inrättas ett särskilt
socialvetenskapligt forskningsråd. Vilket departement som det föreslagna
rådet bör sortera under ser socialutskottet närmast som en praktisk
fråga. En fördel med den av regeringen föreslagna knytningen till
socialdepartementet är enligt socialutskottet att forskningens behov på
ett naturligt sätt kommer att beaktas i anslutning till prövningen av
socialhuvudtitelns övriga anslag.

Utbildningsutskottet har inte heller något att erinra mot att det
inrättas ett fristående socialvetenskapligt forskningsråd, som ersätter
både delegationen för social forskning och delegationen för invandrarforskning.
Utskottet ansluter sig likaså till regeringens förslag att det
nya rådet fors till socialdepartementets verksamhetsområde den 1 juli
1990. Utskottet utgår från att även det socialvetenskapliga forskningsrådets
departementstillhörighet utvärderas i anslutning till endera av de
två nästkommande propositionerna om forskning med avseende på
effekterna på grundforskningen. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 4 och 1989/90:Ubl25 yrkande 27,
båda delvis.

1989/90:öbU25

Ny sammansättning för skogs- och jordbrukets forskningsråd

1989/90: UbU25

1 propositionen konstateras att skogs- och jordbrukets forskningsråd
arbetar på i stort sett samma sätt som grundforskningsråden. Under det
senaste året har detta råd också utvecklat en disciplinär inre organisation,
vilket innebär att rådet i fortsättningen i ökad utsträckning får
underlag för att göra insatser där de ger bäst resultat oavsett inom
vilken fakultet eller högskola detta sker. Regeringen anser att skogsoch
jordbrukets forskningsråd nu också bör ges en tydligare karaktär
av grundforskningsråd. Rådets styrelse avses därför i fortsättningen få
en majoritet av representanter från vetenskapssamhället. Dessa bör
vara valda genom elektorsförsamlingar i likhet med vad som gäller för
övriga grundforskningsråd.

Jordbruksutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över frågor kring
skogs- och jordbrukets forskningsråd. Yttrandet är fogat som bilaga

2 till detta betänkande.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 27 delvis anförs att skogs- och
jordbrukets forskningsråd i likhet med andra grundforskningsråd bör
samlas till utbildningsdepartementets verksamhetsområde. 1 motion
1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 4 delvis anför motionärerna att de nu kan
acceptera forskningsråd under andra departement än utbildningsdepartementet,
men att en seriös utvärdering avseende departementstillhörigheten
bör göras inför nästa forskningsproposition.

I jordbruksutskottets yttrande konstateras inledningsvis att skogsoch
jordbrukets forskningsråd enligt sin instruktion skall undersöka
behovet av forskning som gagnar de areella näringarna och angränsade
områden samt främja och stödja sådan forskning. Den största mottagaren
av anslag från rådet är Sveriges lantbruksuniversitet. Enligt utskottet
talar flera faktorer som rör forskningens inriktning för att rådet
även i fortsättningen tillhör jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Utbildningsutskottet tillstyrker regeringens förslag att skogs- och
jordbrukets forskningsråd får den ändrade sammansättning som föreslås
i propositionen. I och med att rådets styrelse får en majoritet av
representanter för vetenskapssamhället får rådet en klar karaktär av
grundforskningsråd. Utskottet anser att rådet tills vidare skall tillhöra
jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Utskottet förutsätter
emellertid att den i det föregående aviserade utvärderingen av forskningsrådens
departementstillhörighet också omfattar skogs- och jordbrukets
forskningsråd.

Med det anförda avstyrks motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 4 och
1989/90:Ubl25 yrkande 27, båda delvis.

Övriga frågor rörande forskningsråden

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 18 efterlyses en starkare samverkan
mellan de olika forskningsråden, bl.a. i syfte att underlätta
tvärvetenskapliga satsningar. Enligt motionärerna skulle detta kunna
åstadkommas genom att varje forskningsråd innehåller en expert från
vart och ett av de övriga större forskningsråden.

Utskottet finner att den sammansättning rådén har med ledamöter
utsedda av regeringen och en bred representation från vetenskapssamhället
är väl avvägd för att fullgöra de uppgifter som ankommer på
råden. Ett särskilt ansvar för större projekt, ofta av tvärvetenskaplig
karaktär, åvilar också forskningsrådsnämnden där forskningsråden är
representerade. Utskottet föreslår därför att motion 1989/90:Ubl41
yrkande 18 avslås.

I två motionsyrkanden berörs val till och representation i det socialvetenskapliga
forskningsrådet. Motionärerna bakom motionerna 1989/90:
Ub53 (s) och 1989/90:Ub72 (fp) anser att lärare vid de medelstora
högskolorna och högskolan i Östersund bör bli representerade i elektorsförsamlingen
för val av forskarrepresentanterna i rådet och att
lärarna vid dessa högskolor bör få möjlighet att kandidera till platser i
rådet.

Utskottet vill erinra om att de elektorsförsamlingar som utser företrädare
för vetenskapssamhället i forskningsråden utses av fakultetskollegierna.
För att tillhöra ett fakultetskollegium ställer högskoleförordningen
vissa krav på vetenskaplig bakgrund. Lärare vid de medelstora
och mindre högskolorna som uppfyller dessa krav tillhör ett fokultetskollegjum
på någon universitetsort. Sådana lärare/forskare kan också
kandidera till en plats i råden. Motionärernas yrkanden torde därmed
vara tillgodosedda, varför motionerna 1989/90:Ub53 och 1989/90:Ub72
avstyrks.

4. Det samhällsstyrda forsknings- och
utvecklingsarbetet

I Sverige stöds den områdesorienterade forskningen, den s.k. sektorsforskningen,
av en stor mängd forskningsfinansierande organ och
myndigheter under de olika departementen. Varje samhällssektor har
därmed ansvar för att bedöma, formulera, initiera och finansiera sina
egna forsknings- och utvecklingsbehov. Sveriges forskningspolitik utgår
vidare från att forskningen i huvudsak skall utföras inom universitet
och högskolor. Därför har med vissa undantag inga speciella forskningsinstitut
tillskapats, såsom skett i vår omvärld. Den svenska modellen
innebär således ofta att sektorsforskningen beställs och finansieras
från ett organ medan den utförs av ett annat, i många fall universitet
och högskolor. Sektorsforskningen, liksom annan externt finansierad
forskning, påverkar därmed i hög grad högskolans resurs- och arbetssituation.

Regeringen föreslår i forskningspropositionen dels att medel överförs
från vissa sektorsorgan för att tillskapa ett teknikvetenskapligt
forskningsråd, dels att delegationen för social forskning och delegationen
för invandrarforskning ombildas till ett socialvetenskapligt forskningsråd.
Enligt regeringens bedömning kommer den grundläggande
forskningen inom dessa områden att stärkas i betydande omfattning. I
propositionen föreslås även vissa andra överföringar från sektorsorga -

1989/90: UbU25

nen till fakultetsanslag och råd. 1 syfte att kvalitativt stärka den
sektoriella forskningen och förbättra samspelet mellan sektorsorganen
och högskolan lämnar regeringen vidare förslag om
-ökad långsiktighet och bredd i medelstilldelningen,

-översyn av sektorsorganens besluts- och beredningsprocesser,

-vissa strukturförändringar.

Det sektorsfinansierade forsknings- och utvecklingsarbetet utgår i
första hand från problem som är identifierade av och relevanta för den
berörda samhällssektorn. Sektorsforskningen innebär därför inte sällan
satsningar på nya områden av tvärvetenskaplig karaktär. Även om det
ligger i den tillämpade forskningens natur att samhällsrelevansen är ett
avgörande kriterium får, hävdar regeringen, avkall inte göras på kraven
på en god vetenskaplig kvalitet.

Regeringen har i de senaste forskningspropositionerna betonat behovet
av långsiktigt forskningsstöd med sektoriella medel. Den kartläggning
av svensk sektorsforskning som gjorts (Ds 1989:3) visar att knappt
6% av de totala sektorsforskningsresurserna utgick som långsiktigt stöd
budgetåret 1987/88. Långsiktigt stöd definieras då som särskilt inrättade
tjänster vid universitet och högskolor, olika typer av s.k. basstöd, dvs.
medel som mer ospecificerat tilldelas institutioner eller högskolor och
slutligen projektmedel som ges en varaktighet av mer än tre år.
Långsiktigheten varierar mellan olika forskningsorgan, men det finns
uppgifter som tyder på att dessa satsningar ökat över tiden. I syfte att
bygga upp stabila forskarmiljöer och stimulera fri och kreativ forskning
anser regeringen det mycket angeläget att denna utveckling fortsätter
och att de resurser som avsätts till långsiktigt stöd kan öka.
Regeringen anser vidare att åtminstone de stora sektorsorganen bör
stödja vissa större och bredare projekt där stor frihet lämnas åt
forskarna.

I två motionsyrkanden begärs förslag om att medel från den sektoriella
forskningen skall överföras till grundforskningen.

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 3 konstaterar motionärerna att
visserligen har flera åtgärder redan vidtagits för att stärka den långsiktigt
inriktade grundforskningen men att ytterligare överföringar från
sektorsforskningen måste göras. Förutom ett nödvändigt tillskott till
grundforskningen kan det enligt motionärerna också gagna den humanistiskt
inriktade forskningen, eftersom denna haft svårt att hävda sig i
en utveckling där kortsiktiga nyttoaspekter fatt en alltför dominerande
plats i forskningsplaneringen. I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 5
framhålls att kvaliteten på forskningen i många fall skulle vinna på att
medel överförs från sektorsorganen till högskoleorganisationen. Som
en första etapp föreslår motionärerna att ca 30% av departementens
medel för sektoriell forskning förs över till fakulteterna och forskningsråden.
Huvuddelen av överföringen bör komma till stånd under
den kommande treårsperioden.

Utskottet konstaterar att sektoriellt motiverad och finansierad forskning,
som i betydande utsträckning utförs vid universitet och högskolor,
är väsentlig för att vidareutveckla viktiga samhällssektorer. Utskottet
delar regeringens syn att utförandet av forskning även fortsättnings -

1989/90: UbU25

vis bör koncentreras till universitet och högskolor. Finansieringen av
forskningen bör däremot kunna ske från skilda håll. Det centrala är
att forskarsamhället har tillräckligt med medel för forskning på eget
programansvar och därigenom kan trygga den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
i högskolan. Utskottet delar vidare regeringens bedömning
att vissa medel bör överföras från sektoriell forskning till forskning
på eget programansvar och därvid kanaliseras via forskningsråden.
Rådsorganisationen har goda möjligheter att väga olika insatser
mot varandra. Förstärkta forskningsrådsanslag bör framför allt, som
också regeringen föreslår, komma de forskningsområden till del som i
dag har alltför begränsade resurser för forskning på eget programansvar.
Utskottet erinrar om att regeringen i propositionen föreslagit att
ca 200 milj.kr. skall överföras från sektorsorgan till den långsiktiga
kunskapsutvecklingen i ett utvidgat forskningsrådssystem. Vissa överföringar
görs också till den fasta forskningsorganisationen inom högskolan.
Några ytterligare överföringar till grundforskningen under den nu
aktuella treårsperioden anser utskottet inte vara möjliga. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 3 och
1989/90:Ubl25 yrkande 5.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 6 berörs det antal sektorsorgan
som disponerar medel för forsknings- och utvecklingsarbete.
Motionärernas förslag att föra över resurser från sektorsorganen till
högskolan och forskningsråden gör det enligt dem möjligt att överväga
avveckling av vissa sektorsforskningsorgan. De medel som i dag fördelas
av sådana organ bör enligt motionärerna i stället efter strikt
vetenskapliga kriterier fördelas av forskningsråden. Därutöver bör
forskning som finansieras av andra statliga organ i ökad grad föras över
till högskolans institutioner. Motionärerna efterlyser en inventering av
vilka styrgrupper och programråd som finns. Därefter bör regeringen
inför riksdagen redovisa vilka organ som kan avvecklas.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Antalet organ som finansierar eller utför sektorsforskning är mycket
stort. Utskottet anser i likhet med regeringen att de sektoriella intressena
i första hand bör tillgodoses genom ett samspel mellan forskare och
sektorsintressen utan regeringens närmare inblandning. Regeringen
eller organ som är knutna till departementen bör därför inte ha till
uppgift att fördela medel till forskare. Utskottet erinrar om att det i
detta betänkande tillstyrkt regeringens förslag att avveckla delegationerna
för social forskning resp. invandrarforskning och i stället inrätta ett
nytt socialvetenskapligt forskningsråd. Aven för vissa andra forskningsområden,
som exempelvis arbetsmarknadspolitisk forskning och aidsforskning,
föreslår regeringen förändringar som innebär ett ökat ansvar
för forskningsrådsorganisationen och högskolan. Några förändringar
därutöver för den sektoriella forskningens organisation finner utskottet
inte nu bör göras. Utskottet vill slutligen hänvisa till att regeringen i
propositionen aviserat en översyn av sektorsorganens besluts- och
beredningsformer. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1989/90:Ubl25 yrkande 6.

1989/90:UbU25

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 7 föreslås att forskare vid högskolan
i ökad utsträckning skall kunna medverka i offentliga utredningar.

Utskottet anser att det är viktigt att forskare medverkar i offentliga
utredningar. Redan tidigare har forskare i betydande utsträckning
deltagit i det offentliga utredningsarbetet. Sådant deltagande är fortfarande
vanligt. Enligt utskottets mening bör emellertid inte riksdagen
göra något särskilt uttalande härom, varför motionsyrkandet avstyrks.

5. Forskarutbildningen
Inledning

I propositionen framhålls att forskaren är den viktigaste resursen i all
forskning. Tillgången på goda forskare är därför av avgörande betydelse.
Regeringen finner att flera faktorer talar för att behovet av forskarutbildade
kommer att öka. Samtidigt har UHÄ i rapporten Forskarutbildningen
(UHÄ-rapport 1989:7 s. 109) visat att antalet forskarutbildade
inom flera fakultetsområden kan komma att minska på längre sikt.

För att främja en god tillgång på goda forskare i framtiden föreslås i
propositionen att de forskarstuderandes villkor förbättras. Främst avses
detta ske genom att doktorandtjänst blir den normala studiefinansieringsformen
i stället för nuvarande utbildningsbidrag. Därför föreslås i
propositionen (s. 181) ett medelstillskott om sammanlagt 100 milj.kr.
för att omvandla utbildningsbidrag till doktorandtjänster under den
närmaste treårsperioden. Inom de tekniska fakulteterna föreslås sådana
tillskott att omvandling av alla utbildningsbidrag skall kunna göras
redan budgetåret 1990/91. Regeringen anser att återstående utbildningsbidrag
bör omvandlas till doktorandtjänster under påföljande treårsperiod
(1993/94—1995/96). Från och med budgetåret 1993/94 bör enligt
propositionen studiemedel inte utgå för forskarutbildning.

När det gäller rekryteringen till forskarutbildningen pekar regeringen
på fakultetsnämndernas och UHÄ:s ansvar. Ett mål bör vara att
studerande oavsett utbildningsort söker sig till forskarutbildning. Detta
skall gälla både kvinnor och män. Enligt högskoleförordningen får
numera till forskarutbildning endast antas det antal studerande som
kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor
i övrigt. I propositionen sägs att det normala bör vara att de som
antas till forskarutbildning har för avsikt att på heltid, eller i det
närmaste heltid, ägna sig åt studierna. Därutöver bör det dock kunna
finnas doktorander som bedriver sin forskarutbildning jämsides med
reguljärt yrkesarbete. Även i dessa fall skall det klart preciseras på
vilken sikt studierna planeras och vilka krav detta ställer både på
institutionen och på den studerande.

Utskottet anser i likhet med regeringen att tillgång på goda forskare
är av största betydelse för vårt land. Forskarutbildningen måste därför
planeras så att tillgången på forskare hålls uppe även på längre sikt.
UHÄ har i sin rapport om forskarutbildningen (s. 109) visat att så inte

1989/90:UbU25

kommer att vara fallet om 25 år, om det genomsnittliga antalet avlagda
doktorsexamina per år och åldersfördelningen bland de examinerade
förblir oförändrade. Redan för att bibehålla ett oförändrat antal personer
med forskarutbildning i landet skulle den årliga examinationen av
doktorer behöva öka med 50% inom humanistisk fakultet, 70% inom
samhällsvetenskaplig och 10—20% inom matematisk-naturvetenskaplig
och teknisk fakultet till början av 2000-talet, allt enligt UHÄ:s rapport.

En metod att öka antalet forskarutbildade är att effektivisera forskarutbildningen
så att en större andel än för närvarande av de antagna
också avlägger doktorsexamen. Som framgår av regeringens uttalande i
föregående forskningsproposition 1986/87:80 (bilaga 6 s. 26) är just
detta syftet med den nyssnämnda bestämmelsen om att en institution
endast får anta så många doktorander som den kan erbjuda godtagbara
villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt. Utskottet
delar regeringens uppfattning att institutionerna måste ta ett verkligt
ansvar också för de doktorander som av olika skäl vill bedriva forskarstudier
jämsides med yrkesarbete.

Studiefinansiering i forskarutbildningen

Från en högskoleenhet kan doktorander i dag få studiefinansiering
antingen i form av utbildningsbidrag eller i form av doktorandtjänst.
Högskolans kostnader för en doktorandtjänst är betydligt högre än för
ett utbildningsbidrag. Doktorandtjänst är dock för den forskarstuderande
klart förmånligare. Riksdagen har därför (1988/89:UbU25 s. 17)
begärt en plan för omvandling av kvarvarande utbildningsbidrag till
doktorandtjänster. I propositionen föreslås nu att det under treårsperioden
satsas 100 milj.kr. på detta. Beloppet anges räcka för att omvandla
cirka två tredjedelar av de kvarvarande utbildningsbidragen till doktorandtjänster.

I flera motioner ifrågasätts om den föreslagna summan på 100
milj.kr. är tillräcklig för att omvandla så många utbildningsbidrag som
regeringen anger. I motion 1989/90:Ubl23 (fp) uttrycks farhågor för att
regeringens förslag skall leda till att antalet studiestödsrum minskar.
Motion 1989/90:Ubl 17 (fp, c) yrkande 3 tar särskilt upp situationen
för Tema vid universitetet i Linköping. Där har inrättats fler utbildningsbidrag
än vad som ålagts universitetet av statsmakterna. Både
anslaget E 10. Temaorienterad forskning och externa anslag har därvid
tagits i anspråk. Enligt motionärerna leder regeringens förslag till att
Tema måste minska sin antagning till forskarutbildning, vilket vore
synnerligen olyckligt. I motion 1989/90:Ubl23 yrkande 5 hävdas att
undantag från principen att utbildningsbidragen skall omvandlas till
doktorandtjänster bör kunna göras för utländska studerande. I samma
motion yrkande 7 begärs att regeringen skall återkomma till riksdagen
med en mer realistisk plan för doktorandutbildningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet vill erinra om att det för forskarutbildningen — till
skillnad från grundläggande högskoleutbildning — inte finns några
centralt fastställda antagningstal. Dimensioneringen skall fastställas ut -

1989/90: UbU25

ifrån tillgängliga resurser (prop. s. 176). Grundprincipen för studiefinansieringen
i forskarutbildningen bör vara att de studerande förordnas
på doktorandtjänster. Detta bör vara utgångspunkten vid beräkningen
av vilka resurser som inom ramen för fakultetsanslagen minst
skall avsättas för studiefinansiering i forskarutbildningen. Eftersom
kostnaden för att ersätta ett utbildningsbidrag med en doktorandtjänst
är hög, är det nödvändigt att låta denna omvandling sträckas ut över
flera år. Utskottet anser, mot bakgrund av de behov av forskarutbildade
som kan förutses i framtiden, att antalet studiestödsrum inte kan
tillåtas minska i förhållande till det antal som statsmakterna i dag har
avsatt särskilda resurser för under fakultetsanslagen. Kostnaderna för
att omvandla utbildningsbidrag till doktorandtjänster kan variera både
inom och mellan fakulteter och högskoleenheter, eftersom lönerna
bestäms i lokala förhandlingar. De medelstillskott som för detta ändamål
föreslås i propositionen är beräknade utifrån en schablon för
kostnaden per omvandling. Högskoleenheterna bör vara skyldiga att
använda hela det belopp som anges för omvandling inom resp. fakultet
till det ändamålet och således omvandla det antal utbildningsbidrag
som dessa tillskott räcker till.

Såväl i motion 1989/90:Ubl23 yrkande 5 som i synpunkter som
framförts från högskoleenheterna till utskottet har det framhållits att
utbildningsbidrag kan vara en lämpligare studiestödsform än doktorandtjänst
för utländska studerande. Utskottet anser för sin del att
utbildningsbidrag även framdeles bör kunna förekomma i speciella
situationer, t.ex. för utländska studerande.

I regeringens och UHÄ:s kalkyler för omvandlingen har inte ingått
de utbildningsbidrag som finansieras med andra medel än de av
statsmakterna avsatta medlen inom fakultetsanslagen. I nästa forskningsproposition
bör klargöras om sådana utbildningsbidrag skall förekomma
i framtiden och i så fall i vilken omfattning.

Vad utskottet här anfört om omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster bör riksdagen med anledning av proposition
1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ubll7 yrkande 3 och 1989/90:
Ubl23 yrkandena 5 och 7 som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 15 hemställs att riksdagen nu
skall besluta att omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster
skall vara avslutad vid utgången av budgetåret 1995/96.

Regeringen uttalar i propositionen (s. 181) att återstående utbildningsbidrag
(jfr beräkningarna i UHÄ-rapport 1989:7 s. 24) bör omvandlas
under perioden 1993/94—1995/96.

Utskottet anser att yrkande 15 i motion 1989/90:Ubl25 därmed är
tillgodosett, varför det bör avslås av riksdagen.

Fyra motioner innehåller förslag om ytterligare medel för doktorandtjänster.
I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 6 föreslås 10 milj.kr.
utöver regeringens förslag för budgetåret 1990/91 för att antalet studiefinansieringsrum
åtminstone skall kunna bibehållas på nuvarande
nivå. I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 13 föreslås ytterligare 50
milj.kr. budgetåret 1990/91 för inrättande av ytterligare doktorandtjän -

1989/90:UbU25

ster. Även i motion 1989/90:Ubl40 (c) föreslås ytterligare 50 milj.kr.
för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster (yrkande
14). Motionärerna anser att antalet studiestödsrum måste öka, om
antalet disputerade skall kunna nå upp till 2 000 per år (yrkande 8). I
motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 9 föreslås ytterligare 240 milj.kr.
utöver regeringens förslag. Därav avser 90 milj.kr. omvandling av alla
utbildningsbidrag under treårsperioden och 50 resp. 100 milj.kr. ökat
antal studiestödsrum budgetåren 1991/92 resp. 1992/93.

Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka medelsökningar
för forskarutbildningen utöver vad regeringen har föreslagit. Motionsyrkandena
avstyrks.

Takten för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster inom
de olika fakulteterna tas upp i motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 16.
Motionärerna vill att samtliga utbildningsbidrag inom de matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna skall vara omvandlade till doktorandtjänster
vid treårsperiodens slut.

Enligt utskottets mening kan en sådan prioritering av matematisknaturvetenskaplig
fakultet inte göras på bekostnad av övriga fakulteter.
Eftersom utskottet inte är berett att tillstyrka ytterligare medel bör
riksdagen avslå motion 1989/90:Ubl25 yrkande 16.

Regeringen föreslår att studiemedel fr.o.m. den 1 juli 1993 inte längre
skall utgå för forskarutbildning (s. 230). Detta avvisas i motionerna
1989/90:Ub43 (m) yrkande 2 och 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 11.
Motionärerna anser att forskarstuderande som ser studielån som en
möjlighet att delfinansiera sin forskarutbildning bör kunna uppbära
studiemedel. Även i motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 15 avvisas
regeringens förslag med hänvisning till att möjligheten att kunna
påbörja forskarstudierna med studiemedel betyder mycket inom humaniora,
samhällsvetenskap och teologi där resursbristen är stor. Skepsis
mot regeringens förslag uttrycks också i motion 1989/90:Ubl23 (fp).

Utskottet delar regeringens bedömning att studiemedel inte är en
lämplig finansieringsform för forskarstudier. Den bör så snart som
möjligt ersättas med doktorandtjänster. Utskottet har liksom regeringen
inte funnit det möjligt att för den förestående treårsperioden
tillskjuta resurser för att öka antalet studiefinansieringsrum inom
fakultetsanslagen. Behovet av forskarutbildade är så stort att utskottet
inte anser sig kunna medverka till en åtgärd som kan beräknas minska
antalet personer som avlägger doktorsexamen. Frågan hur ett avskaffande
av rätten till studiemedel under forskarutbildning påverkar
antalet doktorsexamina bör belysas i nästa forskningsproposition och
bedömas tillsammans med de förslag som där framläggs om resurser
för doktorandtjänster. Även lämpligheten av att i framtiden tillåta att
studiemedel används övergångsvis i början av forskarutbildningen, i de
fall institutionen kan förutse att en doktorandtjänst kommer att finnas
tillgänglig inom kort, bör belysas. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motionerna 1989/90:Ub43 yrkande 2, 1989/90:Ubl25

1989/90:UbU25

yrkande 11 och 1989/90:Ubl40 yrkande 15 samt med avslag på proposition
1989/90:90 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om studiemedel under forskarutbildning.

1 fyra motioner, nämligen 1989/90:Ub38 (c), 1989/90:Ubl39 (vpk)
yrkandena 10 och 25, 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 16 och 1989/90:
Ubl48 (fp) hemställs att doktorandtjänst skall kunna innehas på
deltid. Enligt motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 10 och 25 samt
1989/90:Ubl40 yrkande 16 behövs detta för att forskarutbildningen
skall kunna rekrytera andra grupper, inte minst kvinnor. Enligt motionerna
1989/90:Ub38 och 1989/90:Ubl48 behöver museerna en betydande
ökning av antalet forskarutbildade som väljer museiinriktning.
Museerna behöver forskarutbildade med yrkeserfarenhet, och motionärerna
vill därför att man skall kunna kombinera forskarutbildning
med tjänstgöring vid museer m.fl. institutioner. Över de två sistnämnda
motionerna har kulturutskottet avgivit yttrande (1989/90:KrU6y)
som bifogas detta betänkande som bilaga 3.

Doktorandtjänster skall enligt gällande förordning (1985:310) inrättas
för heltidstjänstgöring. Dessa tjänster omfattas av samma ledighetslagar
som gäller i övrigt på arbetsmarknaden och av de bestämmelser
som gäller särskilt för statliga tjänster. Det innebär t.ex. rätt till
föräldraledighet, ledighet för vård av närstående m.m. Innehavaren
kan också beviljas partiell tjänstledighet t.ex. för att jämsides utöva
annan deltidstjänst. I det senare fallet förutsätts att arbetsgivaren, dvs.
högskoleenheten, bedömer det ligga i dess intresse att ledigheten beviljas.

Enligt utbildningsutskottets mening är bestämmelserna i lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. samt tjänstledighetsförordningen
(1984:11) 8 § till fyllest för att ge doktorander
möjlighet att ha doktorandtjänst och därvid kombinera doktorandstudierna
med ansvar för yngre barn. Bestämmelsen att doktorandtjänsten
skall inrättas för heltidstjänstgöring inskränker inte dessa möjligheter.
Den ger däremot doktoranden tryggheten att ha en heltidstjänst att
återgå till efter eventuell föräldraledighet. Partiell tjänstledighet från
doktorandtjänst för att parallellt utöva annan tjänst t.ex. vid ett museum
bör enligt utskottets mening kunna förekomma, men endast om
såväl doktoranden som högskoleenheten bedömer att denna anordning
är bra för forskarutbildningen. Även i det fallet är det en trygghet för
doktoranden att ha en heltidstjänst inom högskolan.

De resurser som frigörs när doktorander av olika skäl är tjänstlediga
helt eller delvis från doktorandtjänst bör högskoleenheterna såvitt
möjligt använda för att skapa ytterligare studiefinansieringsrum. Tiden
under vilken en studerande kan fa vara förordnad på doktorandtjänst
är högst sex år, dock ej längre tid än som motsvarar forskarutbildning
på heltid i fyra år. Denna tid kan utsträckas ytterligare högst två år
bl.a. om den studerande varit föräldraledig och varit berättigad till
föräldrapenning.

Utskottet finner alltså att gällande regler ger tillräckligt utrymme
både för att förena föräldraansvar med doktorandstudier och deltids -

1989/90:UbU25

tjänstgöring vid t.ex. museer med sådana studier. Riksdagen bör därför
avslå motionerna 1989/90: Ub38, 1989/90:Ubl39 yrkandena 10 och 25,
1989/90:Ub 140 yrkande 16 samt 1989/90:Ubl48.

Övriga forskarutbildningsfrågor

I motion 1989/90:Ubl06 (m, fp, c, vpk, mp) föreslås ett uppdrag till
regeringen att utreda förutsättningarna för doktorander att tillgodoräkna
sig ATP-år för sin forskartid.

Utskottet konstaterar att såväl innehav av doktorandtjänst som av
utbildningsbidrag för doktorander ger ATP-poäng enligt lagen om
allmän försäkring. De doktorander som varken har anställning av
något slag eller utbildningsbidrag tillgodoräknas inte ATP-poäng. Utskottet
anser inte att det finns skäl att överväga ATP-poäng i dessa fall.
Yrkandet avstyrks.

Frågor om rekryteringen till forskarutbildning tas upp i ett antal motioner.
I motion 1989/90:Ub71 (fp) yrkande 2 framförs farhågor för att de
studerande vid de mindre högskolorna kommer att missgynnas vid
antagning till forskarutbildning, om regeringens förslag antas av riksdagen.
Motionärerna vill därför att regeringen skall komma med förslag
om hur målet att fler studerande vid de mindre högskolorna skall
genomgå forskarutbildning skall kunna genomföras. I motion
1989/90:Ub80 (fp) yrkande 1 föreslås att riksdagen skall ge regeringen
till känna att universiteten och de regionala högskolorna skall anordna
introduktionskurser för studenter om forskning i syfte att öka rekryteringen.
I motion 1989/90:Ubl25 (m) begärs åtgärder i syfte att motivera
därtill lämpade personer att satsa på en forskarkarriär (yrkande 2).
Motionärerna anser att löneutjämningen i Sverige gått så långt att den
som satsar på en forskarkarriär inom ett område där forskningen inte
leder till kommersiella tillämpningar måste vara något av en idealist.
De åtgärder regeringen föreslår är enligt motionärerna (yrkande 8)
inte tillräckliga för att Sverige i framtiden skall kunna rekrytera
tillräckligt många till forskarutbildning. Motionärerna bejakar värdet
av arbete i forskarlag men vill (yrkande 10) värna om den i grunden
humanistiska forskningstradition som slagit vakt om ett fritt sökande
efter kunskap. I motion 1989/90:Ubl40 (c) erinras (yrkande 11) om
tidigare framförda förslag om vetenskaplig grundkurs i början av den
grundläggande utbildningen och om uppluckring av linjesystemet —
bådadera åtgärder som skulle främja rekryteringen till forskarutbildning
genom att väcka intresse och utveckla ett kritiskt synsätt hos de
studerande. Vidare föreslås (yrkande 13) förstärkta informationsinsatser
i gymnasieskolan om vad det innebär att forska och att syokonsulenter
får bättre utbildning för detta.

Utskottet delar regeringens uppfattning att ett stort ansvar vilar på
fokultetsnämnder och institutioner att finna former för en rekrytering
till forskarutbildning som får till resultat att unga människor med
intresse och särskild fallenhet för forskning kommer in i denna
utbildning. Det är anmärkningsvärt att hittills ytterst litet synes ha
gjorts för att rekrytera studerande vid de mindre och medelstora

1989/90:UbU25

5 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 25

högskolorna till forskarutbildning. Vilka konkreta insatser som bäst
främjar en ökad och förbättrad rekrytering till forskarutbildning kan
inte avgöras på nationell nivå. De torde behöva variera både mellan
högskoleenheter, mellan fakulteter och kanske mellan ämnen inom
samma fakultet. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motionerna
1989/90:Ub71 yrkande 2, 1989/90:Ub80 yrkande 1, 1989/90:
Ubl25 yrkandena 2, 8 och 10 samt 1989/90:Ubl40 yrkandena 11 och
13.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 9 sägs att även när handledarkapaciteten
är otillräcklig för att anta flera forskarstuderande bör institutionen
normalt inte kunna vägra studerande som vill genomgå utbildningen
som privalister att göra detta.

Utskottet konstaterar att den som är behörig att antas till forskarutbildning
har rätt att avlägga doktorsexamen även om han inte har
blivit antagen till utbildningen. Riksdagen bör därför avslå motion
1989/90:Ubl25 yrkande 9.

I motionerna 1989/90:Ub80 (fp) yrkande 2 och 1989/90:Ubl40 (c)
yrkande 9 understryks handledningens betydelse för forskarutbildningens
effektivitet. I den sistnämnda motionen hävdas att handledarna
behöver göras bättre medvetna om de regler som omgärdar forskarutbildningen
och om sitt ansvar för att avhandlingsarbetena ges sådant
omfång att de kan genomföras inom den stipulerade tidsramen.

Utskottet instämmer med motionärerna när det gäller handledningens
betydelse men anser inte att de åtgärder som föreslås i motionerna
är av det slag som bör beslutas av riksdagen. Riksdagen bör således
avslå motionerna 1989/90:Ub80 yrkande 2 och 1989/90:Ubl40 yrkande
9.

Licentiatexamens återinförande begärs i motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande
10.

Utskottet konstaterar att licentiatexamen numera kan avläggas inom
samtliga fakulteter. Yrkandet avstyrks.

Förslag om graderade betyg i doktorsexamen framförs i två motioner.
Enligt motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 17 bör doktorsavhandlingar
betygsättas med underkänd, godkänd eller väl godkänd. I motion
1989/90:Ub645 (m) begärs en utredning för att finna former för
graderade betyg på doktorsavhandlingar.

Yrkanden om återinförande av graderade betyg i forskarutbildningen
har framförts vid flera riksmöten under 1980-talet (jfr UbU
1983/84:28 s. 19 och UbU 1986/87:26 s. 25). Liksom tidigare hänvisar
utskottet till att en graderad betygsättning sannolikt skulle medföra
förlängd utbildningstid till doktorsexamen. Betyget godkänd skall stå
för en godtagbar vetenskaplig kvalitet på avhandlingarna och skall inte
ges om avhandlingen inte håller sådan kvalitet. För den fortsatta
forskarkarriären fungerar systemet med antagning av oavlönade docenter
som ett bedömningsinstrument. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

1989/90: UbU 25

I motion 1989/90:Ub80 (fp) yrkande 3 föreslås att en poänggivande kurs
i pedagogik skall inleda forskarutbildningen. Syftet är att doktorander
som inom sin doktorandtjänst åläggs att undervisa vid institutionen
skall vara bättre rustade för denna uppgift.

Utskottet konstaterar att frågan om i vilken omfattning doktorander
skall undervisa avgörs lokalt. På vilket sätt doktorander och andra som
undervisar vid institutionerna skall få de för denna uppgift nödvändiga
kunskaperna i pedagogik bör också vara en lokal fråga. Yrkandet
avstyrks.

6. Vissa tjänsteorganisatoriska frågor
Inledning

Genom 1986 års lärartjänstreform infördes en enhetlig lärartjänstorganisation
i högskolan. Flertalet tidigare tjänstekategorier ersattes av
tjänster som professor, högskolelektor och högskoleadjunkt samt forskarassistent.
Samtidigt infördes en enhetlig och mer generell reglering
av innehållet i lärartjänsterna. Därigenom skulle fler högskolelärare, i
mån av kompetens och resurser, kunna medverka i forskning inom
ramen för sin tjänstgöring. För fakultetsområdena skapades s.k. rörliga
resurser för forskning. Högskoleenheterna fick ökad frihet i valet
mellan olika slags lärarinsatser och vid fördelningen av uppgifter
mellan lärarna. Samtliga arbetsuppgifter inom högskolan kan ingå i en
lärartjänst oavsett hur denna finansieras. Högskoleenheterna skall numera
således innefatta också den externt finansierade verksamheten i
underlaget för lärartjänster.

Den nya lärartjänstorganisationen innebär att anställnings- och arbetsvillkor,
som gäller på arbetsmarknaden i övrigt, nu också tillämpas
inom högskolan. Inte minst gäller detta med avseende på anställningstryggheten.
Det normala skall vara att lärare inom högskolan anställs
med tillsvidareförordnande i stället för ett antal tidsbegränsade förordnanden.

Tjänst som professor

I mars 1988 tillkallade regeringen en särskild utredare som skulle se
över proceduren vid tillsättande av tjänst som professor m.m. Denne
överlämnade i maj 1989 betänkandet (SOU 1989:50) Professorstillsättning.

Den största gruppen av tjänster som professor inom högskolan
tillsätts av regeringen med fullmakt. De frågor om professorstillsättning
m.m. som nämnda utredning berör är inte av den karaktären att
riksdagens godkännande behövs. Det ankommer på regeringen att fatta
de beslut om ändring i högskoleförordningen som utredningens förslag
och remissinstansernas synpunkter föranleder.

Förfarandet att tillsätta professurer skiljer sig från det för andra
tjänster. Förslagsställande organ för tjänsterna inom högskolan är
tjänsteförslagsnämnder som är knutna till fakultets- eller sektionsnivå.

1989/90:UbU25

Nämnderna avger förslag direkt till regeringen när det gäller tjänster
som tillsätts av denna, i andra Sall tillställs förslagen rektorsämbetet vid
resp. högskoleenhet.

I tjänsteförslagsnämnderna ingår vid sidan av sex fasta ledamöter tre
sakkunniga som utses för det särskilda ärendet. De sakkunniga skall
vara särskilt förtrogna med tjänstens ämne, och de skall avge skriftliga
utlåtanden om de sökandes skicklighet. Tjänsteförslagsnämnden skall
avge ett motiverat förslag i tillsättningsärendet. Detta förslag får för
tjänster som tillsätts av regeringen överklagas hos regeringen.

I forskningspropositionen aviserar regeringen sin avsikt att i högskoleförordningen
ta in en bestämmelse om att de sökande skall beredas
tillfälle ta del av och yttra sig över de förslag till sakkunniga som lagts
fram innan beslut fattats i frågan. Regeringen anför att i tillsättningsärenden
riktas ofta kritik mot valet av sakkunniga. Det hävdas ibland
att hela ärendet kan styras genom detta val. Denna kritik kommer
sällan fram förrän de sakkunniga lagt fram sina yttranden. Detta kan
bl.a. fa till följd att klaganden yrkar att nya sakkunniga skall utses,
något som skulle betyda en avsevärd fördröjning av det enskilda
ärendet.

I två motionsyrkanden redovisas tveksamhet till den förändring i
högskoleförordningen som regeringen aviserat i förevarande fråga. I
motion 1989/90:Ub52 (c) yrkande 3 framhålls att högskoleförordningen
inte bör ändras i syfte att ge de sökande tillfälle att yttra sig över
valet av sakkunniga. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 11 föreslås att
riksdagen avvisar propositionens förslag att valet av sakkunniga skall
kunna överklagas.

Utskottet konstaterar att det är regeringen som utser de professorer
som tillsätts med fullmakt. Detta sker på förslag från de tjänsteförslagsnämnder
som finns vid fakulteter och sektioner. Såvitt utskottet erfarit
innebär den förändring i högskoleförordningen som regeringen aviserat
vad gäller valet av sakkunniga inte att valet formellt skall kunna
överklagas. Avsikten är att bereda de sökande tillfälle att avge sina
synpunkter på valet av sakkunniga. Utskottet finner ingen anledning
att ifrågasätta den bedömning regeringen redovisat, nämligen att den
eventuella försening av ett ärende som härigenom kan uppstå kommer
att uppvägas av att diskussioner om de sakkunnigas lämplighet inte
skall behöva uppstå längre fram under ärendets behandling. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub52 yrkande 3 och
1989/90:Ubl41 yrkande 11.

I motion 1989/90:Ub40 (s) yrkande 2 betonas att antalet kvinnliga
professorer måste öka. En metod som bör övervägas är könskvotering
förutsatt att den vetenskapliga kompetensen bedöms likvärdig.

Utskottet anser för sin del att bestämmelserna i jämställdhetslagen är
tillräckliga i detta avseende. Med det anförda avstyrks motion 1989/90:
Ub40 yrkande 2.

1989/90: UbU 25

Tjänst som högskolelektor och högskoleadjunkt m.m.

1989/90:UbU25

I den nu föreliggande forskningspropositionen framhåller regeringen
att på sikt bör för alla lärartjänster inom högskolan — med undantag
av tjänsterna inom det konstnärliga området — krävas avlagd doktorsexamen.
Härigenom ges formella möjligheter för alla lärare att i
tjänsten medverka i högskolans forskning.

Målsättningen att alla högskolelärare skall ha avlagt doktorsexamen
för behörighet till tjänst kommenteras i tre motionsyrkanden.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 17 redovisas en positiv inställning
till att samtliga lärare i högskolan på sikt skall ha genomgått
forskarutbildning. Enligt motionärerna är detta en förutsättning för att
man skall kunna kräva forskning i tjänsten. Men målsättningen åtföljs
inte av några åtgärdsförslag. Därför efterlyser motionärerna ett program
för hur samtliga lärare inom högskolan skall nå denna utbildningsnivå
och därigenom få möjlighet att bedriva forskning inom
ramen för sin tjänst. Motionärerna pekar särskilt på behoven när det
gäller de mindre och medelstora högskolorna samt lärarutbildningsoch
vårdutbildningsområdena där antalet forskarutbildade lärare är
förhållandevis lågt.

Liknande synpunkter framförs i motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande

20. Motionärerna är beredda att stödja åtgärder som syftar till en
höjning av högskolans kvalitet, men anser att mer systematiska åtgärder
måste vidtas. Därför bör regeringen ges i uppdrag att i nästa
budgetproposition lägga fram en plan för hur målet att få en högskola
där flertalet lärare är forskarutbildade skall nås.

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 13 delar motionärerna i princip
regeringens ambition att på sikt alla lärartjänster inom högskolan
bör innehas av personer som avlagt forskarexamen. Motionärerna
anser dock att det finns fler områden inom högskolan än det konstnärliga,
där kravet på doktorsexamen knappast kan ställas generellt. Det
gäller t.ex. vissa lärare inom lärår- och vårdutbildningarna. Riksdagen
bör därför redan nu uttala att kravet inte kan fa riktigt den räckvidd
regeringen tycks förutsätta.

Utskottet delar regeringens bedömning att det i princip för tjänst
som lärare i högskolan bör krävas avlagd doktorsexamen. Undantag
måste dock göras för områden som det konstnärliga inom vilka behörighetsvillkoren
på grund av verksamhetens art bör vara annorlunda.
Förutsättningarna för att kräva avlagd doktorsexamen vid tillträde till
lärartjänst varierar självfallet mellan olika utbildningsområden. Utskottet
vill i sammanhanget peka på att tjänster som högskoleadjunkt kan
ha betydelse för rekryteringen av lärare med framstående kvalifikationer
inom praktikgrundade kunskapsområden. Dessa lärare har inte
kvalificerat sig genom forskarutbildning, ofta därför att deras skicklighet
inte lämpligen kan uttryckas i de krav som ställs i en doktorsexamen.

Utvecklingen mot en högskola där alla lärare i princip har doktorsexamen
måste enligt utskottets mening ses på lång sikt. Ett steg i den
riktningen tas under den nu kommande treårsperioden i och med att

resurser tillställs de mindre och medelstora högskolorna bl.a. för att
den redan anställda lärarstaben skall ges möjligheter att i förekommande
fall genomgå forskarutbildning. Med tanke på det långa tidsperspektiv
den nu behandlade frågan måste sättas in i finner utskottet det svårt
att upprätta särskilda planer för hur den av regeringen uttalade målsättningen
skall realiseras. Med hänvisning till vad utskottet nu anfört
avstyrks motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 13, 1989/90:Ubl25 yrkande
20 och 1989/90:Ubl40 yrkande 17.

Innevarande budgetår har riksdagen anvisat 11 634 000 kr. för forskningsstöd
jande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna.
Dessa medel kan bl.a. användas till lärares forskarutbildning. I forskningspropositionen
föreslås en uppräkning av dessa medel med 30
milj.kr. totalt för den nu aktuella treårsperioden.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 21 anförs att det inte bör
komma i fråga att nytillträdande innehavare av högskoleadjunktstjänster
skall komma i åtnjutande av de medel som anslås för icke
disputerade adjunkters forskarutbildning.

När det gäller de medel som föreslås anvisade till de mindre och
medelstora högskolorna för forskningsstödjande åtgärder utgår utskottet
från att, när medlen används för lärares forskarutbildning, det är
lärare som länge innehaft tjänst som i första hand skall ges möjlighet
att exempelvis fullfölja en avbruten forskarutbildning. Med hänvisning
till detta avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl25 yrkande 21.

Ett viktigt inslag i den nya lärartjänstorganisationen för högskolan,
som infördes år 1986, var att lärare med intresse och kompetens för
forskning i vidgad omfattning skulle beredas tillfälle att inom ramen
för sin tjänst bedriva forskning eller delta i forsknings- och utvecklingsprojekt.
Det skulle inte längre vara förbehållet innehavare av
endast vissa tjänster att ägna sig åt forskning. Konkret berörde förändringen
framför allt mellannivån inom högskolans lärarorganisation.
Tidigare hade på denna nivå funnits dels docenttjänster, främst avsedda
för forskning, dels universitetslektorstjänster, avsedda för undervisning
och andra uppgifter inom högskoleutbildningen. Dessa tjänster ersattes
nu av tjänster som högskolelektor.

I forskningspropositionen framhålls att det är angeläget att högskolelektorer
mer än vad som nu är fallet får möjlighet att forska eller
medverka i forskning. För att markera att forskning skall betraktas
som en av flera arbetsuppgifter för behöriga innehavare av högskolelektorstjänst
bör enligt regeringen högskoleförordningen ändras i så
måtto att det liksom för professorer och forskarassistenter föreskrivs att
högskolelektorer skall bedriva forskning.

Till följd av att forskning blir ett åliggande i tjänsten för högskolelektorer
bör enligt propositionen befordringsgrunderna för dessa tjänster
ändras så att de inte kan tillsättas på en bedömning av främst
pedagogiska meriter.

I tre motionsyrkanden kommenteras tillsåtlningsgrunderna för tjänst
som högskolelektor. I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 21 framhålls
att det bör klargöras att tillsättning av tjänst som högskolelektor skall

1989/90:UbU25

ske utifrån en sammanvägd bedömning av pedagogiska meriter och
forskningsmeriter. Motionärerna menar att goda insikter i pedagogik
och metodik är av stor vikt för forskare som undervisar. Därför bör
pedagogiska meriter väga tungt vid tjänstetillsättningar. 1 motion
1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 11 konstateras att regeringens förslag till
en ändring av befordringsgrunderna är logiskt, men det får enligt
motionärerna inte innebära att hänsyn i fortsättningen inte tas till
pedagogiska meriter. Liknande synpunkter förs fram i motion 1989/90:
Ubl39 (vpk) yrkande 11. Där hävdas att ökade möjligheter till forskning
inte får medföra att värdet av pedagogiska meriter tonas ner.
Pedagogiska meriter skall även fortsättningsvis väga lika tungt. I motion
1989/90:Ub92 (m) yrkande 5 slutligen refereras till det starka
samband som finns mellan forskning och grundläggande högskoleutbildning.
Mot denna bakgrund menar motionärerna att pedagogiska
meriter även i framtiden skall kunna vägas in vid tillsättning av tjänst
som högskolelektor.

Utskottet konstaterar inledningsvis att det i dag enligt högskoleförordningen
finns möjligheter att fästa vikt vid olika slags skicklighet vid
tillsättning av tjänst som högskolelektor. Särskild vikt kan fästas vid
antingen vetenskaplig skicklighet eller pedagogisk skicklighet eller vid
vetenskaplig och pedagogisk skicklighet i lika mån. Högskolestyrelsen
skall senast vid ledigförklarandet av tjänsten besluta om vilken av
befordringsgrunderna det skall fästas särskild vikt vid.

Utskottet finner att den förändring regeringen nu föreslår beträffande
tillsättningsgrunderna för tjänst som lektor innebär att hänsyn
även fortsättningsvis skall tas till pedagogisk skicklighet. Vad som
kommer att följa jämfört med förhållandena i dag är att ledigkungörandet
av tjänster som tillsätts uteslutande på grund av förvärvad
pedagogisk skicklighet upphör.

De nuvarande högskolelektorerna utgör inte någon homogen grupp.
Bland dagens lektorer finns exempelvis ett stort antal personer som
tillsatts huvudsakligen på pedagogiska meriter och för arbetsuppgifter
inom grundläggande högskoleutbildning. Varken för de berörda individerna
eller för verksamheten inom högskolan är det lämpligt att
skyldigheten att forska införs generellt för dem som redan har tjänst
som högskolelektor. I anslutning till att forskning föreslås bli ett
åliggande i tjänsten för högskolelektorer instämmer utskottet i regeringens
bedömning att det inte längre skall vara möjligt att få en tjänst
som lektor enbart på en bedömning av pedagogisk skicklighet. De nya
reglerna bör, som regeringen föreslagit, kunna införas för sådana
tjänster som ledigförklaras efter den 1 juli 1990. Med hänvisning till
det anförda, av vilket det framgått att pedagogiska meriter även fortsättningsvis
skall tillmätas betydelse vid tillsättning av tjänst som högskolelektor,
avstyrks motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 5, 1989/90:Ubl23
yrkande 11, 1989/90:Ubl39 yrkande 11 och 1989/90:Ubl40 yrkande

21.

1989/90:UbU25

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 22 anförs att personer som
undervisar i högskolan måste fa möjlighet att tillgodoräkna sig undervisning
i gymnasieskolan som merit vid tjänstetillsättningar.

Utskottet erinrar om att nu gällande bestämmelser om meritering
genom pedagogisk skicklighet inte är begränsad enbart till högskoleområdet.
Pedagogisk skicklighet kan förvärvas inom ett antal områden.
Då utskottet finner att motionärernas yrkande i huvudsak är
tillgodosett avstyrks motionen.

Högskolelektor skall, som alla lärare i högskolan, ägna sig åt utbildning,
egen fortbildning och administrativt arbete. Lektor skall bedriva
eller medverka i forskning inom ramen för tjänsten i den omfattning
som fastställs lokalt. I forskningspropositionen framhålls att det är
angeläget att högskolelektorerna mer än vad som nu är fallet får
möjlighet att forska eller medverka i forskning.

I flera motionsyrkanden berörs omfattningen av högskolelektorernas
forskning.

I fyra yrkanden begärs att den arbetstid som högskolelektorer skall
ägna åt forskning skall regleras med avseende på omfattningen. 1
motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 18 anförs att det finns starka skäl
för att i högskoleförordningen reglera den arbetstid som lektorerna
skall ägna åt forskning. Motionärerna menar att planeringsarbetet på
lokal nivå underlättas och att onödiga spänningar och konflikter
därigenom undviks. Enligt motionärerna bör alla behöriga universitets-
och högskolelärare åläggas forskning i tjänsten motsvarande ungefär
en tredjedel av arbetstiden. Ett motsvarande yrkande förs också
fram i motion 1989/90:Ub617 (m) yrkande 7. I motion 1989/90:Ubl23
(fp) yrkande 9 välkomnas regeringens resonemang om möjlighet till
forskning i tjänsten för forskningskompetenta högskolelektorer. För att
ambitionen med forskning i tjänsten skall kunna förverkligas anser
motionärerna att det är nödvändigt att statsmakterna uttalar en åsikt
om vilken omfattning forskningen skall ha. Motionärerna menar att
forskningen i princip skall omfatta minst en tredjedel av arbetstiden.
Även i motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 13 anser motionärerna att
principen om forskningens omfattning för lektorerna är så central att
den bör regleras i högskoleförordningen. Forskningsandelen i tjänsten
bör uppgå till minst en tredjedel av arbetstiden. Motionärerna vill
dock understryka att forskning i tjänsten måste kunna organiseras på
ett flexibelt sätt.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är och måste vara de
lokala högskoleorganen som svarar för fördelning av arbetsuppgifter
och arbetsledning. Centrala föreskrifter bör alltså inte utfårdas. I
vilken utsträckning forskning skall ingå i tjänsten bör således inte
anges i t.ex. högskoleförordningen utan bestämmas individuellt vid
fördelning av arbetsuppgifterna inom institutionen. Detta gäller enligt
utskottets uppfattning såväl omfattningen av forskningsuppgifterna som
förläggningen i tiden av sådant arbete. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 9, 1989/90:Ubl25 yrkande
18, 1989/90:Ubl43 yrkande 13 och 1989/90:Ub617 yrkande 7.

1989/90: UbU25

Frågan om skyldighet att forska i tjänsten vad gäller högskolelektorer
berörs i två motionsyrkanden. I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 19
ges en rad exempel på hur befintliga resurser inom högskolesystemet
utan svårighet skulle kunna omfördelas i syfte att finansiera högskolelektorers
forskning. Målsättningen bör enligt motionärerna vara att
samtliga forskningsbehöriga lektorer budgetåret 1993/94 har forskning
som en av sina väsentliga arbetsuppgifter. I motion 1989/90:Ubl23 (fp)
yrkande 10 anförs att skyldigheten att forska bör gälla alla högskolelektorer
som är forskarutbildade.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet har i det föregående redovisat att det inte har något att
invända mot regeringens förslag att befordringsgrunderna för högskolelektorer
ändras så att de inte längre kan tillsättas på en bedömning av
främst pedagogiska meriter. Denna förändring avses införas för tjänster
som lektor som ledigförklaras efter den 1 juli 1990. En följd härav blir
således att inslagen av vetenskaplig meritering kommer att öka, vilket
gör det möjligt att erbjuda forskningsuppgifter till flera lektorer.

Utskottet vill dock erinra om att många lektorer som nu innehar
tjänster har anställts för grundutbildningens behov. Utskottet anser att
det är viktigt att den stora gruppen redan anställda stimuleras till
insatser inom forskning, men med hänsyn till de grunder på vilka
innehavarna fatt sina tjänster är det mindre lämpligt att införa en
generell skyldighet att forska i tjänsten. Givetvis kommer som hittills
även lektorer, som inte har skyldighet att forska i tjänsten att kunna
ägna sig åt detta i mån av tillgång på resurser, t.ex. genom att medel
för forskningstid anvisas från den s.k. rörliga resursen. Utskottet anser
vidare att större krav än genomgången forskarutbildning måste ställas
när en tjänsteinnehavare skall få möjlighet att forska i tjänsten. Utskottet
delar regeringens bedömning att för personer som redan är förordnade
som högskolelektor skall bestämmelsen att forskning skall ingå i
tjänsten gälla om de antagits eller antas som oavlönade docenter.
Utskottet bedömer att denna definition av forskningskompetens är
snävare än vad motionärerna grundat sina yrkanden på vad gäller
skyldigheten för lektorer att forska. Med anledning härav avstyrks
motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 10 och 1989/90:Ubl25 yrkande 19.

Tjänst som forskningsassistent

I propositionen anförs att även den externt finansierade verksamheten
inom utbildning och forskning är ett reguljärt inslag i högskolans
verksamhet. Inga särskilda anställningsformer eller tjänstekategorier
skall användas för denna verksamhet. En av följderna härav är att
tjänst som forskningsassistent (ibland även benämnd forskare) endast
skall inrättas när ingen annan tjänst kan komma i fråga. Tjänst som
forskningsassistent är en arvodestjänst, som alltså inte behöver ledigförklaras.
Tjänsten kan tillsättas antingen med tillsvidareförordnande
eller med tidsbegränsat förordnande.

Av propositionen framgår att på många håll inom högskolan inrättas
fortfarande ett stort antal tjänster som forskningsassistent, uppenbarli -

1989/90: UbU25

gen utan iakttagande av den föreskrift i högskoleförordningen som
säger att sådan tjänst skall inrättas endast i undantagsfall. Mot bakgrund
av att den externt finansierade verksamheten skall utföras inom
ramen för den reguljära tjänsteorganisationen konstaterar regeringen
att de tidigare gjorda förändringarna i tjänsteorganisationen inte visat
sig vara tillräckliga. Den enhetliga lärartjänstorganisationen bör, anför
regeringen, nu genomföras konsekvent genom att tjänstekategorin
forskningsassistent avskaffas. Nya tjänster som forskningsassistent bör
inte inrättas efter den 1 juli 1991. I den mån behov finns av tidsbegränsade
anställningar för arbete inom forskningsprojekt m.m. föreslår
regeringen att möjligheterna till projektanställning utnyttjas.

I två motionsyrkanden tas avstånd från regeringens förslag att tjänstekategorin
forskningsassistent skall avvecklas. I motion 1989/90:
Ubl40 (c) yrkande 19 hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag.
Vidare anförs att en avveckling under inga omständigheter kan
accepteras förrän effekterna av omvandlingen av studiestöd från utbildningsbidrag
till doktorandtjänster har utvärderats. I motion 1989/90:
Ubll6 (fp) framhålls att tjänst som forskningsassistent medger en
betydelsefull flexibilitet både för den enskilde forskaren och för den
institution vid vilken han är verksam. Tjänst som forskningsassistent
bör därför tills vidare finnas kvar inom högskolan.

Utskottet anser att den tjänstekonstruktion i högskolan som nu finns
för lärare och forskare är ändamålsenlig och att den konsekvent bör
tillämpas över högskolans hela verksamhetsområde. Många av dem
som i dag har tjänst som forskningsassistent eller forskare skulle
sannolikt ha kunnat förordnas som högskolelektor. En förutsättning
för att alla högskolelektorer skall kunna ges rimlig tid för medverkan i
forskning är att arbetsuppgifterna fördelas på ett enhetligt sätt inom
högskolan. Stora delar av arbetsuppgifterna inom högskolan bör enligt
utskottets mening inte knytas till tjänster vid sidan om högskolans
lärarorganisation. Det förekommer vidare att tjänst som forskningsassistent
används för personer som fullgör sin egen forskarutbildning. Här
bör enligt utskottets mening de reguljära studiestödsinstrumenten i
stället användas. För olika former av forskningsarbete kan i särskilda
fall möjligheterna till projektanställning utnyttjas. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubll6 och
1989/90:Ubl40 yrkande 19.

Vissa tjänsteorganisatoriska frågor inom lärarutbildningen
m.m.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1989/90:Ub42 (m)
och 1989/90:Ubll2 (s). Enligt den sistnämnda motionen behöver vissa
högskolelärare inom lärarutbildningen ha kompetens av annat slag än
doktorsexamen, nämligen särskild pedagogisk skicklighet visad i lärarutbildningsverksamhet
och undervisning på skolområdet. Enligt motion
1989/90:Ub42 finns det viktiga kunskapsområden inom högskolan
som inte låter sig inrymmas i en doktorsexamen inom gängse fakultetsämnen.
Dokumenterad praktisk skicklighet på t.ex. lärarutbildnings -

1989/90: UbU25

området bör ge behörighet till vissa av lektorstjänsterna inom högskolan
på samma sätt som konstnärlig skicklighet ger behörighet till
lektorstjänster på det konstnärliga området.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt riksdagens beslut våren 1985 om ny arbets- och tjänsteorganisation
för lärare i den statliga högskolan (prop. 1984/85:57, UbU
1984/85:9, rskr. 1984/85:115) skall det inom högskolan huvudsakligen
finnas tre kategorier av lärartjänster, nämligen tjänster som professor,
högskolelektor och högskoleadjunkt. För samtliga dessa tre tjänstetyper
gäller enligt 19 kap. 21 § högskoleförordningen som allmänt behörighetsvillkor
att den är behörig till lärartjänst, som har den vetenskapliga
och pedagogiska skicklighet och den förmåga i övrigt som behövs för
att fullgöra tjänsten väl. Kravet på vetenskaplighet har i denna behörighetsparagraf
av allmän natur en mycket vid innebörd.

I 19 kap. 23 § anges att behörig till andra lärartjänster än tjänst som
professor eller adjungerad professor är den som har genomgått allmän
utbildningslinje eller motsvarande grundläggande högskoleutbildning,
som är av betydelse för tjänsten, eller på annat sätt har förvärvat
motsvarande kunskaper och erfarenheter.

De särskilda behörighetsvillkoren för tjänst som just högskolelektor
anges i 19 kap. 24 § på följande sätt: För behörighet till tjänst som
högskolelektor krävs, utöver vad som anges i 23 §, att ha avlagt
doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskapliga kompetens eller ha
kompetens av annat slag.

När det gäller begreppet kompetens av annat slag inom de kunskapsområden
som före 1977 års högskolereform låg utanför universiteten
m.m. vill utskottet erinra om att utskottet vid sitt nyssnämnda
ställningstagande våren 1985 till förslaget om en kategori högskolelektorer
anförde "att det på vissa områden av högskolans utbildningar kan
komma ifråga annan utbildning och andra erfarenheter än de som
följer av doktorsexamen för att betraktas som behörig till tjänst som
högskolelektor". Utskottet fann att högskolans nya kunskapsområden
väl kunde tillgodoses inom den föreslagna ramen (UbU 1984/85:9, s.
12).

Enligt utskottets mening bör ifrågavarande motionsyrkanden med
det anförda kunna anses vara i stort tillgodosedda. Motionerna
1989/90:Ub42 och 1989/90:Ubl 12 avstyrks därför.

Enligt motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 23 bör alla s.k. L 17-lektorat omvandlas till högskolelektorat.

Utskottet har inhämtat att dessa personliga L 17-lektorat har förts på
övergångsstat. När innehavarna genom pensionering eller av annat skäl
lämnar tjänsterna, dras dessa in. Med hänvisning till vad utskottet här
redovisat avstyrks motionsyrkandet.

1989/90:UbU25

Forskarutbildade gymnasielektorer

1989/90:UbU25

Enligt proposition 1989/90:90 är gymnasieskolan ett viktigt verksamhetsområde
för forskarutbildade. I fyra motioner behandlas frågor om
utbildning av lektorer för gymnasiet, behörighet till lektorstjänst m.m.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 20 efterlyses inför nästa forskningsproposition
en utredning som undersöker möjligheterna för gymnasielektor
att kombinera undervisning i gymnasieskola med forskning
i tjänsten. Detta skulle kunna vara dels en stimulans för gymnasielektorer,
dels något värdefullt för forskningen.

Enligt motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 24 är ett av skälen till att
gymnasielektoraten är svåra att rekrytera till att det inte finns någon
lämplig pedagogisk utbildning för personer med doktorsexamen. Regeringen
bör enligt motionärerna skyndsamt vidta åtgärder för att avhjälpa
den svaga rekryteringen till gymnasielektoraten. Man bör också
kunna överväga att ge dispens från praktisk-pedagogisk utbildning för
den som är ämnesteoretiskt behörig och som visat sig besitta den
pedagogiska kompetens som kan krävas för tjänst som gymnasielektor.

Även i motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 20 föreslås en sådan
uppläggning av den praktisk-pedagogiska utbildningen för blivande
gymnasielektorer att rekryteringen stimuleras.

I motion 1989/90:Ub84 (fp, m, c) anförs att det är av nationellt
intresse att tjänsteorganisationen för lektorer finns kvar i gymnasieskolan.
Enligt motionärernas mening bör inför kommunaliseringen den 1
januari 1991 slås fast att antalet lektorstjänster i riket skall vara lika
stort som i dag (närmare 3 000) och att vakanta lektorstjänster skall
ledigkungöras åtminstone vartannat år. Eljest finns, som tidigare konstaterats
i riksdagen, stor risk för att tjänsterna av ekonomiska eller
andra skäl inte ledigkungörs.

Det är också viktigt att klara ut, säger motionärerna, hur frågor om
särskild behörighetsförklaring och dispenser när det gäller dessa tjänster
skall lösas i framtiden. Eftersom det är staten som utformar
behörighetsbestämmelserna för tjänsterna, är det naturligt att statlig
myndighet hanterar sådana frågor.

Motionärerna erinrar slutligen om den praktisk-pedagogiska utbildning
för blivande lektorer som för närvarande anordnas vid universiteten
i Lund och Umeå samt vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm
med sammanlagt 24 platser. Antalet intagningsplatser inom
denna särskilda praktisk-pedagogiska utbildning behöver enligt motionärerna
snarast utökas.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet delar uppfattningen att gymnasielektorerna genom sitt
ämneskunnande och vetenskapliga synsätt betytt och betyder mycket
för att hos elever i gymnasieskolan väcka intresse för fortsatta högskolestudier.
Aven rekryteringen till forskarutbildningen främjas av att det
finns tjänster på arbetsmarknaden för vilka krävs fullgjord forskarutbildning.

Frågan om en särskild praktisk-pedagogisk utbildning för gymnasielektorer
har utskottet behandlat i sitt betänkande 1988/89:UbU22

(s. 15). Enligt en av utbildningsmodellerna skall utbildningen bedrivas
på heltid på universitetsort med ersättning till studerande motsvarande
utbildningsbidrag för doktorand (UHÄ-FS 1989:52; ersättning till studerande
utbetalas av skolöverstyrelsen till högskoleenhet från gymnasieskolanslaget).

Enligt vad utskottet erfarit finns det nu inför läsåret 1990/91 betydligt
fler behöriga sökande till den nya lektorsutbildningen än det finns
platser. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen
bemyndigat regeringen att ändra planeringsramen för ämneslärarlinjens
praktisk-pedagogiska utbildning om 40/20 poäng för att förhindra
brist på behöriga gymnasielärare (1989/90:UbU22, s. 14). Det ankommer
på regeringen att med anledning därav göra erforderlig ändring av
bestämmelserna om lokalisering och dimensionering av den särskilda
utbildningen av lektorer under treårsperioden.

Det är viktigt att det på högskolans olika ämnesinstitutioner och i
lokala högskoletidningar lämnas information om dels att den särskilda
utbildningen för lektorer finns, dels att gymnasieskolan erbjuder en
alternativ arbetsmarknad för dem som avlagt doktorsexamen i ämne
för lektorstjänst eller inom angränsande ämnesområden (jfr skolöverstyrelsens
föreskrifter om examen för behörighet till tjänst som lektor).
Vissa resurser för information m.m. krävs också för att den nya
lektorsutbildningen skall bli framgångsrik.

Rekryteringen av lektorer till gymnasieskolan är i mycket beroende
av hur attraktiva arbetsuppgifterna som gymnasielektor är för personer
med doktorsexamen. Vid många högskolor, kanske främst de mindre,
finns behov av deltidstjänstgörande lärare inom olika ämnesområden.
Därför är det — som UHÄ framhållit i sin skrivelse om lektorsutbildning
— angeläget att när så är lämpligt utnyttja möjligheterna att
kombinera tjänstgöring inom gymnasieskola och högskola. Men också
innehållet i en gymnasielektorstjänst bör vara sådant att man tillvaratar
den forskarutbildades särskilda kompetens och stimulerar till fortsatt
utveckling. Skolöverstyrelsen har således i sin anslagsframställning för
budgetåret 1988/89 förklarat sig beredd att närmare pröva möjligheterna
att förena lektorstjänster med något slag av utvecklings- och utvärderingsansvar
för olika ämnen i gymnasieskolan. Utskottet utgår från
att eventuella förslag med denna inriktning prövas i positiv anda.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att riksdagen vid sitt beslut
om kommunalt reglerade lärartjänster i skolväsendet samtidigt slog fast
att det även fortsättningsvis skall finnas behörighetsbestämmelser för
samtliga tjänster, för vilka staten nu fastställer sådana (1989/90:UbU9,
s. 9). Det är enligt utskottets mening nödvändigt att genom behörighetsbestämmelser
för olika slag av lektorstjänst markera de utbildningskrav
m.m. som gäller när lektors- resp. adjunktstjänst ledigkungörs
i gymnasieskolan. Utskottet utgår från att antalet lektorstjänster i
gymnasieskolan genom kommunaliseringen inte minskas. I övrigt hänvisar
utskottet till UbU 1981/82:37 (s. 61) och UbU 1986/87:27 (s. 30).

Med hänsyn till vad utskottet här har anfört anser utskottet att
ifrågavarande motionsyrkanden i stort är tillgodosedda, varför de avstyrks.

1989/90:UbU25

Tjänster inom det kliniska området

1989/90:UbU25

I forskningspropositionen anför regeringen att de regler som gäller för
övriga lärartjänster i högskolan också i största möjliga utsträckning bör
gälla för lärartjänsterna inom det medicinska området. Tjänsterna som
klinisk lärare och lärare i medicinskt ämne med klinisk anknytning
bör enligt vad regeringen föreslår ersättas med tjänster som högskolelektor
med tillsvidareförordnanden. Arbetstidens fördelning mellan
uppgifter inom utbildning och forskning bör som för övriga högskolelektorstjänster
avgöras genom lokala beslut.

Regeringen anför vidare att tjänst som högskolelektor inom det
medicinska området bör kunna förenas med läkartjänst på specialistnivå.
Tjänstgöringen bör kunna rymma en tredjedel klinisk tjänstgöring.
Vidare föreslås att tjänst som klinisk amanuens skall ersättas med
arvodestjänst som klinisk assistent.

1 motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 23 hemställs att riksdagen hos
regeringen begär ett nytt förslag till tjänster inom det medicinska
området. Motionärerna anser att regeringens förslag till förändring inte
är väl genomtänkt. En viktig utgångspunkt måste vara att tjänsterna
utformas så att behoven av forskning, undervisning och klinisk tjänstgöring
tidsmässigt kan tillgodoses. I motion 1989/90:Ub77 (fp) yrkande

2 framhålls att för att tillgodose den medicinska utbildningens behov
krävs ett flexibelt tjänstesystem inom ramen för vilket det anges hur de
samlade resurserna skall fördelas mellan hälso- och sjukvård, forskning
och utbildning. I samma motion, yrkande 3, betonas att för lärarbefattningar
men också för klinikchefstjänster och andra tjänster med personalledande
ansvar inom en klinik bör såväl utbildnings- som forskningsmeriter
tillmätas värde vid tillsättning av tjänst. I motion
1989/90:Ub78 (fp) yrkande 2 efterlyses möjligheter att kombinera
andra tjänster än läkartjänster med undervisning inom vårdutbildningarna.
Motionärerna anger som exempel tjänst som ingenjör, laboratorieassistent
och sjukgymnast.

Utskottet hänvisar inledningsvis till vad som i det föregående (s. 72)
redovisats i detta betänkande, nämligen att arbetstidens fördelning
mellan uppgifter inom utbildning och forskning bör avgöras genom
lokala beslut. Vad gäller den kliniska tjänstgöringen delar utskottet
regeringens bedömning att omfattningen bör regleras i arbetstidsavtal.
Härigenom bör behoven av såväl klinisk tjänstgöring som utbildning
och forskning kunna tillgodoses. Utskottet bedömer mot bakgrund
härav att tjänstekonstruktionen inom det kliniska området med hänsyn
till uppgifterna är ändamålsenlig. Vad gäller förslaget om förening av
tjänst inom vårdutbildningen med annan tjänst än läkartjänst delar
utskottet regeringens bedömning att någon sådan generell möjlighet nu
inte bör ges. Regeringen bör dock i särskilda fall kunna medge att så
sker. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub77 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ub78 yrkande 2 samt
1989/90: Ub 125 yrkande 23.

I forskningspropositionen föreslås att tjänst som klinisk amanuens
ersätts med arvodestjänst som klinisk assistent speciellt avsedd för utbildning
och forskning inom det medicinska området. För behörighet
till tjänsten föreslås gälla att den sökande har avlagt läkarexamen eller
att den sökande bedriver forskarstudier. Förslaget innebär att resurser
motsvarande den tredjedel av nuvarande tjänster som avser sjukvårdsarbete
skall disponeras av sjukvårdshuvudmannen för inrättande av
läkartjänster. Syftet med den nya tjänsten som klinisk assistent är att ta
till vara och utveckla den mångsidighet som utmärker dagens tjänst
som klinisk amanuens samtidigt som en renodling av högskoleuppgifterna
garanterar att resursen inte i samma utsträckning som hittills tas
i anspråk för sjukvård.

Tjänsten som klinisk assistent innebär att en särskild tjänstekategori
inrättas för medicinsk utbildning och forskning. På sikt bör enligt
regeringens mening även dessa delar av högskolan använda de tjänstekategorier
som ingår i den gemensamma tjänsteorganisationen. Regeringens
förslag innebär därför att arvodestjänst som klinisk assistent
bör fa finnas under en övergångsperiod på fem år. Sådan tjänst bör få
tillsättas för högst tre år. Under övergångsperioden bör berörda högskolor
samt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) förbereda övergång
till ett system där normalt endast de reguljära tjänstetyperna i
högskolan används inom medicinsk utbildning och forskning. Enligt
regeringens förslag skall de som nu innehar tjänst som klinisk amanuens
inneha denna tjänst förordnandeperioden ut.

I motionerna 1989/90:Ub77 (fp) yrkande 1 och 1989/90:Ub78 (fp)
yrkande 1 välkomnas en tjänst som klinisk assistent. Motionärerna
anför att de medicinska fakulteterna har ett stort behov av denna
tjänstetyp. Det behövs ett betydande antal lärare på mellannivå för
utbildning och handledning av de läkarstuderande under den praktiska
tjänstgöringen på sjukhus eller vårdcentral. Enligt motionärerna är det
önskvärt att tjänst som klinisk assistent införs utan att man på förhand
bestämmer att den skall avskaffas efter en viss tid.

I motionerna 1989/90:Ub88 (vpk) yrkandena 1 och 2, 1989/90:
Ubl25 (m) yrkande 22, 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 18 och 1989/90:
Ubl41 (mp) yrkande 13 tas avstånd från regeringens förslag. Tjänst
som klinisk amanuens bör kvarstå och inte ersättas med den föreslagna
assistenttjänsten. Samfällt framhåller motionärerna den stora betydelse
de kliniska amanuenserna har för den medicinska grundutbildningen
eftersom tjänstekonstruktionen innebär en garanterad resurs för grundutbildningen.
Regeringens förslag medför att såväl uppgifter inom
forskning som utbildning skall tillgodoses inom assistenttjänsten. Risken
är uppenbar enligt motionärerna att detta negativt påverkar den
grundläggande utbildningens behov av lärarinsatser.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att förslaget om klinisk assistent
tillkommit för att garantera resurser för den samlade verksamheten
inom högskolan. Utskottet har noterat att en del av den kritik som
från flera håll riktats mot dagens tjänstekonstruktion bottnat i att de
kliniska amanuenserna i alltför stor utsträckning tagits i anspråk för
sjukvårdsarbete. Utskottet finner det därutöver naturligt att awägning -

1989/90:UbU25

en mellan högskolans olika arbetsuppgifter, i likhet med vad som
gäller för andra tjänster, avgörs genom lokala beslut. Utskottet utgår
härvid från att berörda högskoleenheter verkar för att tillräckliga
resurser avsätts för den grundläggande medicinska utbildningen och att
den förändring av tjänstekonstruktionen som nu förordas i sig inte
innebär en prioritering av forskningsuppgifter. Ej heller får omdaningen
av läkarutbildningen hindras av tjänstekonstruktionen.

Utskottet anser att tjänst som klinisk assistent bör kunna förekomma
under de närmaste fem åren. Före utgången av denna femårsperiod
bör en utvärdering ske av tjänstetypen klinisk assistent med avseende
på dess betydelse för grundutbildning resp. forskning och forskarutbildning
inom det medicinska området. Denna utvärdering får läggas
till grund för övervägande om tjänsterna därefter skall finnas kvar. Vad
utskottet nu anfort bör riksdagen med anledning av motionerna
1989/90:Ub77 yrkande 1, 1989/90:Ub78 yrkande 1, 1989/90:Ub88 yrkandena
1 och 2, 1989/90:Ubl25 yrkande 22, 1989/90:Ubl40 yrkande
18 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till
känna.

Enligt lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den
landstingskommunal hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande
utbildning av läkare, m.m. får regeringen förordna att en
tjänst för specialistutbildad läkare skall vara förenad med en tjänst för
lärare vid en högskoleenhet. Regeringen föreslår nu att denna fråga i
stället skall regleras i högskolelagen (1977:218), där bestämmelser tas
in som bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
att meddela föreskrifter om förening av lärartjänst med tjänst för
specialistutbildad läkare eller annan tjänst vid sjukvårdsenhet som har
upplåtits för medicinsk utbildning och forskning.

I bilagorna 4 och 5 till detta betänkande återges regeringens förslag
dels till lag om ändring i högskolelagen (1977:218), dels till lag om
ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för
grundläggande utbildning av läkare, m.m.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de här redovisade lagförslagen.

Övriga frågor

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 12 redovisas farhågor för hur
högskolorna skall kunna finansiera lektorernas forskning utan att
grundutbildningen på kort sikt blir lidande. Motionärerna föreslår
därför att de externt finansierade forskarna i högskolan skall åläggas en
undervisningsskyldighet, förslagsvis uppgående till 10%

Utskottet erinrar om att 1986 års lärartjänstreform innebär att
högskoleenheterna också skall innefatta den externt finansierade verksamheten
i underlaget för lärartjänster. Utskottet har i det föregående
redovisat att avvägningen mellan arbetsuppgifter för utbildning och
forskning ankommer på den lokala högskolenivån. Med det anförda
avstyrks motion 1989/90:Ubl23 yrkande 12.

1989/90: UbU25

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 24 betonas att personal av betydelse
för forskningen — ingenjörer, laboratorieassistenter m.fl. —
måste fa möjlighet till personalutveckling bl.a. i form av fakultetsvisa
utvecklingsprogram.

Utskottet gör ingen annan bedömning än motionärerna att sådana
åtgärder är synnerligen viktiga för de samlade forskningsuppgifterna
inom en fakultet. Eftersom det ankommer på de lokala högskoleenheterna
att utforma och genomföra sådana utvecklingsinsatser anser
utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande.
Med det anförda avstyrks motion 1989/90:Ubl40 yrkande 24.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 12 anförs att när det allmänna
skolväsendet kommunal iserås måste möjligheterna till tjänstledighet för
att inneha högre tjänst m.m. finnas kvar. Motionärerna befarar att ett
antal personer annars utestängs från möjligheterna att bedriva högre
studier eller forskning.

Med hänvisning till att denna typ av frågor bör regleras i avtal
mellan berörda parter eller genom en allmän rekommendation till
skolhuvudmännen från kommunförbund och landstingsförbund avstyrker
utskottet motion 1989/90:Ubl25 yrkande 12.

I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 12 framhålls att det är angeläget
att tjänstestrukturen inom den landstingskommunalt vårdhögskolan utformas
på samma sätt som i den statliga högskolan. I motion
1989/90:Ubl49 (fp) yrkande 3 framhålls att det inom den kommunala
högskolan skall finnas tjänster som delas mellan egen forskning och
undervisning samt vårdarbete. Den rörliga forskningsresurs inom anslaget
Medicinska fakulteterna som regeringen föreslår för den kommunala
högskolan bör kunna användas för kombinationstjänster för
yrkeskategorier som har sin verksamhet inom kommunal vårdhögskola.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att andelen
lärare som avlagt doktorsexamen ökar inom den kommunala
högskolan. Detta är en första förutsättning för ett närmande till den
statliga högskolans struktur. En sådan anpassning måste dock ses i ett
långt tidsperspektiv. Som anges i propositionen är landstingsförbundet
berett att verka för att de nuvarande tjänsterna som FoU-lärare under
den kommande treårsperioden ersätts med tjänster som högskolelektor.
Utskottet vill hänvisa till att regeringen i årets forskningsproposition
under anslaget till de medicinska fakulteterna föreslagit en s.k. rörlig
resurs för lärare inom den kommunala högskolan. Härigenom skapas
möjligheter för denna lärarkategori att förutom sina åtaganden inom
grundutbildningen också medverka i forskningsarbete. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande 12 och
1989/90:Ubl49 yrkande 3.

1989/90: UbU25

6 Riksdagen 1989190. 14 sami Nr 25

7. Forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna

I propositionen konstateras inledningsvis (s. 41—43) att en grundtanke
i den sammanhållna högskolan som infördes år 1977 är att all verksamhet
skall bygga på vetenskaplig grund. Fasta forskningsresurser
finns visserligen inte vid alla högskoleenheter, men forskning skall
bedrivas vid alla universitet och högskolor. Vid de mindre och medelstora
högskolorna bedrivs verksamheten i projektform. Forskningen
har enligt regeringen ökat dramatiskt i omfattning vid dessa högskolor
under det senaste årtiondet. Ökningen hänför sig dock huvudsakligen
till uppdrag sorn utförs för näringslivet eller statliga myndigheter.
Forskning på eget programansvar förekommer fortfarande endast i
begränsad omfattning. Genom 1987 års forskningsproposition tillkom
särskilda medel för att stödja och utveckla forskningen vid de mindre
och medelstora högskolorna.

Vidare konstaterar regeringen att endast en mindre del av lärarna
vid de mindre och medelstora högskolorna har genomgått forskarutbildning,
vilket givetvis påverkar möjligheterna att utvidga forskningen
vid dessa högskolor. Enligt regeringen bör därför särskilda åtgärder
vidtas för att låta lärare vid dessa högskolor fullfölja studier till
doktorsexamen.

Frågor som rör forskning vid de de mindre och medelstora högskolorna
har utretts särskilt inför denna proposition. De yttranden som
företrädare för universitet och högskolor avgivit över utredningens
betänkande (SOU 1989:27) Forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna visar enligt propositionen att det nu föreligger goda
förutsättningar för forskningssamverkan mellan högskoleenheterna
med fakultetsorganisation och de mindre och medelstora högskolorna.
Genom en utökad samverkan anses de samlade forskningsresurserna
inom högskolan, såväl personella som materiella, kunna utnyttjas på
bästa sätt. En utveckling av detta slag är enligt regeringen av stor
betydelse inte bara för högskolan internt utan också för det omgivande
samhället, såväl lokalt som regionalt och nationellt. Ett bättre resursutnyttjande,
vilket förutsätter en bättre integrering av lärarna vid de
mindre och medelstora högskolorna i den samlade högskolans forskningsarbete,
är därför i allra högsta grad ett gemensamt intresse för alla
högskoleenheter.

I inledningen till utbildningsdepartementets avsnitt i propositionen
konstateras (s. 200—204) att en enhetlig tjänsteorganisation tillämpas
inom högskolan, vilket innebär att alla forskningskompetenta högskolelektorer
i princip har samma möjligheter att i mån av tillgång till
resurser bedriva forskning i tjänsten. Alla forskarutbildade lärare vid
de mindre och medelstora högskolorna ingår på samma sätt som
lärarna vid universiteten i fakultetskollegierna. Dagens organisation
innebär att medel för forskning och forskarutbildning anvisas under
fakultetsanslag, vilka således är gemensamma för flera högskoleenheter.
I bilaga 10 a till högskoleförordningen anges vilka universitet och
högskolor som hör ihop fakultetsvis.

1989/90:UbU25

Fakultetsorganens verksamhetsområde

1989/90: UbU25

Verksamhetsområdet för fakultetsorganen vid universiteten i Stockholm,
Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå samt vid Chalmers
tekniska högskola skall omfatta även de högskoleenheter som
anges i nedanstående uppställning.

Högskoleenhet	Fakultetsorganen vid universitetet i
Stockholm Uppsala Linköping Lund	Göteborg samt Chalmers tekniska högskola	Umeå
Högskolan för lärarutbildning i Sth	X
Högskolan i Eskilstuna/Västerås	X
Högskolan i Falun/Borlänge	X
Högskolan i Gävle/Sandviken	X
Högskolan i Örebro	X
Högskolan i Jönköping	X
Högskolan i Halmstad	X
Högskolan i Kalmar	X
Högskolan i Karlskrona/Ronneby	X
Högskolan i Kristianstad	X
Högskolan i Växjö	X
Högskolan i Borås		X
Högskolan i Karlstad		X
Högskolan i Skövde		X
Högskolan i Sundsvall/Härnösand			X
Högskolan i Östersund			X

Högskoleförordningen bilaga 10 a (SFS 1989:646)

Innebörden av detta är bl.a. att lärarna vid de mindre och medelstora
högskolorna kan ansöka om tid för egen forskning från de rörliga
resurser som fördelas av berörda fakultets- och sektionsnämnder.
Övergångsvis har föreskrivits att vissa minimibelopp skall avsättas för
forskningstid för lärarna vid dessa högskolor.

I ett relativt stort antal motionsyrkanden framförs förslag som gäller
utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande av nya fakulteter
och universitet. I motionerna 1989/90:Ub501 och 1989/90:Ubl43 (båda
c) skisseras i yrkandena 5 resp. 7 en modell för hur högskolorna i
Växjö, Örebro, Karlstad och Sundsvall—Härnösand skall kunna utvecklas
till universitet före år 2000. I yrkande 6 i motion 1989/90:
Ub501 begärs att en organisationskommitté skall tillsättas för att senast
år 1992 framlägga förslag till utvecklingsplan för den skisserade utbyggnaden.
Slutligen föreslås i yrkande 8 i motion 1989/90:Ubl43 ett

uttalande om utveckling av s.k. nätverksuniversitet samt lokala kunskapsmiljöer,
dvs. samverkan mellan flera högskolor resp. samverkan
med myndigheter och företag på högskoleorten.

Förslag att inrätta nätverksuniversitet för högskolorna i Växjö, Kalmar
och Karlskrona—Ronneby framförs också i motionerna 1989/90:
Ubl34 (c) yrkande 2, 1989/90:Ub523 (c), 1989/90:Ub575 (s), 1989/90:
Ub757 (m, fp) yrkande 2 och 1989/90:Ub820 (fp) yrkande 3 delvis. I
motionerna 1989/90:Ub654 (s) och 1989/90:Ub682 (fp) begärs förstärkningar
av forskningsorganisationen vid högskolorna i Falun—Borlänge,
Gävle—Sandviken och lantbruksuniversitetets avdelning i Garpenberg.

I motion 1989/90:Ub99 (s) framförs förslag om förstärkning av
forskningen vid högskolan i Växjö. Förslag att utveckla högskolan i
Karlstad till universitet framförs i motionerna 1989/90:Ub61 (fp),
1989/90:Ubl45 (c) yrkande l, 1989/90:Ub584 (m) yrkande 1 och
1989/90:Ub725 (c) yrkande 1. Förstärkning av forskningsorganisationen
vid högskolan i Sundsvall—Härnösand efterlyses i motionerna
1989/90:Ub54 (s), 1989/90:Ub580 (s) och 1989/90:A69 (fp) yrkande 1. I
motion 1989/90:Ub822 (mp) begärs dels att riksdagen skall besluta om
inrättandet av ett universitet i Sundsvall (yrkande 2), dels att regeringen
skall återkomma med förslag till plan för inrättandet (yrkande 3).
En utredning om utveckling av ett mittsvenskt universitet med högskolorna
i Sundsvall—Härnösand och Östersund som bas begärs i motion
1989/90:Ub610 (c).

Förslag rörande fasta forskningsresurser o.d. vid de mindre högskolorna
i övrigt framförs rörande högskolan i Eskilstuna—Västerås i
motionerna 1989/90:Ub79 (fp) yrkande 1, 1989/90:Ubl27 (s) yrkande 1
och 1989/90:A87 (s) yrkande 2, högskolan i Jönköping i motion
1989/90:Ub634 (s), högskolan i Kalmar i motion 1989/90:Ub541 (c)
yrkande 3 samt högskolan i Östersund i motion 1989/90:Ub629 (s)
yrkande 1 delvis.

En prioritering av de små och medelstora högskolorna samt högskolan
i Luleå begärs i yrkande 3 i motion 1989/90:Ubl 14 (s), och i
yrkande 4 begärs en successiv utbyggnad av framtida fasta forskningsresurser.
I yrkandena 1 och 2 i samma motion pekas på betydelsen av de
regionala aspekterna och att dessa måste ägnas särskild uppmärksamhet
inför nästa forskningsproposition. I motion 1989/90:Ub628 (s)
begärs en omfördelning av forskningsresurserna från Stockholmsområdet
till högskolorna i skogslänen.

I motion 1989/90:Ubl31 (s) slutligen framförs förslag att inrätta ett
samhällsvetenskapligt fakultetsanslag vid högskolan i Luleå. Motionärerna
påpekar vidare att lärarna inom det samhällsvetenskapliga området
vid högskolan saknar fakultetstillhörighet.

Utskottet är inte berett att förorda att fasta forskningsresurser tillförs
några av de mindre eller medelstora högskolorna. Utskottet delar
regeringens bedömning att det bör finnas goda förutsättningar för
forskningssamverkan mellan dem och högskoleenheterna med fast
forskningsorganisation och att en sådan samverkan är den bästa garantin
för en hög kvalitet i högskolan inom såväl grundutbildning som

1989/90: UbU25

forskning. Sådana samverkansformer måste utvecklas utifrån lokala
förutsättningar och kan utformas som nätverk mellan de berörda
högskoleenheterna. Utskottet vill slutligen peka på strävan i propositionen
att inte koncentrera forsknings- och utvecklingsarbete till vissa
regioner, i första hand Stockholmsregionen, för att därigenom låta
övriga regioner fa del av de positiva effekterna av forskningsverksamhet
med hög kvalitet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub54, 1989/90:Ub61, 1989/90:Ub79 yrkande 1, 1989/90:
Ub99, 1989/90:Ubl 14, 1989/90:Ubl27 yrkande 1, 1989/90:Ubl34 yrkande
2, 1989/90:Ubl43 yrkandena 7 och 8, 1989/90:Ubl45 yrkande 1,
1989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, 1989/90:Ub523, 1989/90:Ub541
yrkande 3, 1989/90:Ub575, 1989/90:Ub580, 1989/90:Ub584 yrkande 1,
1989/90: Ub610, 1989/90:Ub628, 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis,
1989/90:Ub634, 1989/90:Ub654, 1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725 yrkande
1, 1989/90:Ub757 yrkande 2, 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis,
1989/90:Ub822 yrkandena 2 och 3, 1989/90:A69 yrkande 1 samt
1989/90^87 yrkande 2.

Vad gäller förslaget i motion 1989/90:Ubl31 att inrätta en samhällsvetenskaplig
fakultet vid högskolan i Luleå och inledningsvis anslå 3
milj.kr. till densamma är inte utskottet berett att tillstyrka detta
yrkande. Eftersom lärarna vid högskolan i Luleå, bortsett från dem
som tillhör teknisk fakultet, saknar fakultetstillhörighet bör dessa
enligt utskottets mening i likhet med lärarna vid de mindre och
medelstora högskolorna tillhöra lämplig fakultet vid högskoleenhet
med fakultetsorganisation, i detta fall universitetet i Umeå. Utskottet
utgår från att bilaga 10 a till högskoleförordningen kommer att ändras
i detta avseende. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 1989/90:Ubl31.

Fem motionsyrkanden gäller frågan om fördelning av medel från den
rörliga resursen på fakultetsans lagen till de mindre och medelstora
högskolorna. I motionerna 1989/90:Ub43 (m) yrkande 1, 1989/90:Ub71
(fp) yrkandena 1 och 3, 1989/90:Ub73 (fp) samt 1989/90:Ubl28 (s)
delvis uttrycks oro för att dessa högskolor inte skall få sin rättmätiga
del av den rörliga resursen i och med att något belopp inte längre
kommer att vara öronmärkt för dem.

Utskottet konstaterar inledningsvis att den rörliga resursen som
används för att finansiera lärarnas egen forskning är en del av resp.
fakultets anslag och att några belopp inte preciseras inom denna ram
vare sig i propositionen eller i de senaste årens regleringsbrev. Däremot
angavs i den föregående forskningspropositionen (prop. 1986/87:
80 bil. 6 s. 14) att fakultetsnämnderna vid fördelningen av de rörliga
resurserna under en övergångsperiod inte skulle fa avsätta mindre än
genomsnittet av de tre senaste årens tilldelning till var och en av de
mindre högskoleenheterna. Enligt utskottets uppfattning bör denna
garantiregel nu ha tillämpats under en tillräckligt lång övergångsperiod.
Ansökningar från lärarna vid de mindre och medelstora högskoleenheterna
bör fr.o.m. budgetåret 1990/91 prövas enligt samma krite -

1989/90:UbU25

rier som gäller för lärare vid högskoleenhet med fast forskningsorganisation.
Utskottet utgår från att fakultetsnämnderna kommer att tillse
att så sker.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub43 yrkande 1, 1989/90:Ub71 yrkandena 1 och 3, 1989/90:
Ub73 samt 1989/90:Ubl28 delvis.

I propositionen föreslås liksom i föregående forskningsproposition att
medel ställs till förfogande för olika forskningsstödjande åtgärder vid
de mindre och medelstora högskolorna under anslagsposten 1 under
anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Tillskotten
omfattar 10 milj.kr. budgetåret 1990/91, ytterligare 12 milj.kr. år
1991/92 och ytterligare 8 milj.kr. år 1992/93, dvs. en sammanlagd
höjning med 30 milj.kr. utöver pris- och löneomräkning. Medlen skall
dels stimulera lärare vid de mindre och medelstora högskolorna att
ansöka om forskningsstöd och projektanslag hos forskningsråd och
andra forskningsfinansiärer, dels användas för stöd till forskarutbildning
av lärarna. Den resurs som föreslås under anslaget E 12 för
forskningsstödjande verksamhet kommer därmed budgetåret 1992/93
att vara drygt 40 milj.kr.

Enligt regeringen (prop. s. 204) bör medlen för forskningsstödjande
åtgärder anvisas direkt till berörda högskoleenheter i stället för att som
hittills fördelas av UHÄ. UHÄ skall dock göra en utvärdering av de
gjorda insatserna för att belysa dels hur anvisade medel använts, dels
— och framför allt — vilka effekter åtgärderna haft på forskningens
omfattning i stort vid de berörda högskolorna.

Frågan om användningen av resurserna för forskningsstödjande åtgärder
behandlas i ett antal motionsyrkanden.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 28 anförs att den forskning
som bedrivs vid de mindre och medelstora högskolorna måste vara av
hög kvalitet och att tilldelningen av medel skall styras av samma
vetenskapliga kriterier som övrig forskning. Det finns därför enligt
motionärerna anledning att se till att de anslagna medlen uteslutande
används för de i propositionen angivna ändamålen. Ett liknande
resonemang förs i motion 1989/90:Ub92 (m) yrkande 9 där motionärerna
efterlyser en redovisning av användningen av resurserna efter en
försöksperiod. I yrkande 10 i samma motion begärs ett uttalande om
att fördelningen av medel bör göras inom resp. högskola av organ som
besitter vetenskaplig kompetens. Om sådan kompetens saknas inom
högskolan bör enligt motionärerna sakkunniga tillkallas för att göra
den vetenskapliga bedömningen.

De resurser som föreslås tilldelas de mindre och medelstora högskolorna
borde enligt motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 16 — av
omsorg om verksamhetens kvalitet — i första hand fördelas av forskningsrådsnämnden
(FRN) i enlighet med förslaget i betänkandet (SOU
1989:27) Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Motionärerna
anser vidare att styrelserna vid dessa högskolor skall ta ansvar
för hela verksamheten, således även forskningen på eget programansvar,
och att de bör uppmuntras att söka samarbete med de forsknings -

1989/90:UbU25

institutioner sorn bäst kompletterar den egna forskningen. I konsekvens
härmed borde den rörliga resursen fördelas direkt till berörda
högskoleenheter. I andra hand kan dock motionärerna acceptera att de
medel för forskningsstödjande åtgärder som regeringen föreslår fördelas
mellan högskolorna på sätt som regeringen föreslagit. Fördelningen
inom högskolorna bör dock enligt motionärerna ske efter prövning av
en vetenskapligt sakkunnig och oberoende grupp. Med hänsyn till den
stora andelen icke-forskarutbildade lärare vid de berörda högskolorna
bör medlen under den närmaste sexårsperioden i huvudsak användas
till att ge lärarna tillfälle till forskarutbildning.

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 14 hävdas att de resurser som
nu föreslås för de mindre och medelstora högskolorna huvudsakligen
skall komma de institutioner till godo som har goda förutsättningar att
utföra forskning av hög vetenskaplig kvalitet. Enligt motionärerna
krävs för god forskning en viss kritisk massa, varför motionärerna
begär ett uttalande av riksdagen om profilering av forskningen vid de
berörda högskolorna.

Utskottet vill understryka att utgångspunkten för förslagen i propositionen
har varit att forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna
skall bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för annan
forskning. Utskottet delar regeringens uppfattning att ansvaret för de
medel, som skall användas för forskning i egentlig mening, skall ligga
på de nuvarande fakultets- och forskningsrådsorganen också när det
gäller forskningsverksamhet som bedrivs vid de mindre och medelstora
högskolorna. De resurstillskott som i propositionen föreslås under
anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål möjliggör
en rad åtgärder för att underlätta för lärarna vid dessa högskolor att
ansöka om medel för forskning och att genomföra forskningsprojekt.
Som exempel kan nämnas finansiering av tid för förstudier och
utarbetande av kvalificerade projektplaner, resor och deltagande i
seminarier och vetenskapliga konferenser samt inköp av vetenskaplig
litteratur.

En betydligt större andel forskarutbildade lärare är, som också
framgår av propositionen, en viktig förutsättning för att kraven på
kvalitet skall kunna upprätthållas vid de mindre högskolorna. Inte
minst viktigt i detta sammanhang är givetvis stöd till forskarutbildning
för de lärare som ännu inte avlagt doktorsexamen. Utskottet utgår
därför från att vid fördelningen av de medel som anslås under anslaget
E 12 betydande hänsyn tas till behovet att forskarutbilda lärare vid
dessa högskolor.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub92 yrkandena 9 och 10, 1989/90:Ubl23 yrkande 16 samt
1989/90:Ubl25 yrkande 28.

Vad gäller profilering av forskningverksamheten instämmer utskottet
i motionärernas uppfattning att profilering kan vara nödvändig för
att uppnå en viss kritisk massa. Detta gäller även för forskningsverksamhet
vid de större högskoleenheterna, varför utskottet anser att det

1989/90: UbU25

inte är meningsfullt för riksdagen att göra ett uttalande av den generella
karaktär som begärs i motion !989/90:Ubl41 yrkande 14. Yrkandet
bör avslås av riksdagen.

Förslag om ytterligare resurser för forskningsstödjande åtgärder vid en
eller flera av de mindre och medelstora högskolorna under anslaget
E 12 framförs i ett stort antal motioner.

I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 5 föreslås för budgetåret
1990/91 en höjning med 5 milj.kr. till högskolorna i Växjö, Örebro,
Karlstad och Sundsvall—Härnösand, en höjning med 2,5 milj.kr. till
övriga högskolor, 0,5 milj.kr. till högskoleutbildning på Gotland och 5
milj.kr. till UHÄ:s disposition, dvs. sammanlagt 55,5 milj.kr. utöver
regeringens förslag om 22 676 000 kr. för ifrågavarande budgetår. I
yrkande 6 i samma motion föreslås motsvarande förstärkningar för de
därpå följande budgetåren t.o.m. budgetåret 1994/95, dock föreslås
högskoleutbildning på Gotland lå ytterligare 1 milj.kr. varje budgetår.
Totalt skulle därmed de mindre och medelstora högskolorna förstärkas
med 279,5 milj.kr. under en femårsperiod.

I motion 1989/90:Ub24 (vpk) föreslås för treårsperioden i yrkandena
1, 2 och 3 en förstärkning av högskolorna i Karlstad, Örebro resp.
Växjö med vardera 45 milj.kr., i yrkande 4 en förstärkning av högskolan
i Sundsvall—Härnösand med 36 milj.kr. och slutligen i yrkande 5
en förstärkning av högskolan i Luleå med 21 milj.kr. Totalt skulle
därmed dessa högskolor förstärkas med 192 milj.kr. under en treårsperiod.

För högskolan i Växjö föreslås i motion 1989/90:A23 (c, fp) yrkande
1 en förstärkning med 10 milj.kr. per år. Förstärkningar av resurserna
för högskolan i Karlstad föreslås i motion 1989/90:Ubl45 (c), vari
begärs ytterligare 5 milj.kr. för budgetåret 1990/91 (yrkande 2) och
ytterligare 5 milj.kr. per år under de fyra följande åren (yrkande 3).
För högskolan i Sundsvall—Härnösand begärs i motion 1989/90:A94
(c) yrkande 4 ett uttalande dels om vissa utbildningslinjer, dels att
forskningsresurserna inte är tillräckliga. Beträffande de bristande forskningsresurserna
hänvisar motionären till motion 1989/90:Ubl43 vari 5
milj.kr. ytterligare begärs för forskning vid bl.a. högskolan i Sundsvall—Härnösand.

Förstärkningar av resurserna för högskolan i Gävle—Sandviken genom
omdisposition föreslås i motion 1989/90:Ubl51 (s) utan precisering
av belopp. Fyra motionsyrkanden avser högskolan i Eskilstuna—Västerås.
I motion 1989/90:Ub79 (fp) yrkande 2 begärs en ickepreciserad
större del av resurserna. En utökning med 1,7 milj.kr.
under treårsperioden till totalt 3,9 milj.kr. begärs i motion
1989/90:Ubl27 (s) yrkande 2. I motion 1989/90:Ubl33 (c) begärs i
yrkande 1 för budgetåret 1990/91 5 milj.kr. utöver regeringens förslag
och i yrkande 2 en fortsatt uppbyggnad av anslaget till högskolan i
Eskilstuna—Västerås för budgetåren 1991/92 och 1992/93. Högskolan i
Kalmar föreslås i motion 1989/90:Ubl34 (c) yrkande 1 förstärkas med
2,5 milj.kr. per år under treårsperioden. En markant ökning av

1989/90: UbU25

medlen till forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora
högskolorna begärs i motion 1989/90:Ubl28 (s) delvis utan närmare
precisering av några belopp.

Slutligen begärs i motion 1989/90:Ubl05 (c) i yrkande 1 att högskoleutbildning
på Gotland skall ges samma status och utvecklingsmöjligheter
som övriga mindre högskolor. I yrkande 2 begärs att 400 000 kr.
skall avsättas budgetåret 1990/91, ytterligare 150 000 kr. budgetåret
1991/92 och ytterligare 100 000 kr. för budgetåret 1992/93 för forskningsstödjande
åtgärder för berörda lärare.

Utskottet anser för sin del att det inte är rimligt att för den aktuella
treårsperioden anvisa ytterligare medel till de mindre och medelstora
högskolorna utöver den förstärkning om 30 milj.kr. som regeringen
föreslagit under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
i propositionen. Vad gäller högskoleutbildning på Gotland —
för vilken resurser anvisas till länsstyrelsen — konstaterar utskottet att
de lärare som anlitas för att genomföra den utbildningen i de flesta fall
är anställda av någon annan högskoleenhet och därmed inordnade i
sitt forskningssammanhang. Utskottet anser att resurser för forskningsstödjande
åtgärder, den rörliga resursen på fakultetsanslagen och övriga
forskningsresurser skall kunna tas i anspråk endast av lärare som är
anställda av någon högskoleenhet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub24 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5 samtliga delvis, 1989/90:Ub79
yrkande 2, 1989/90:Ubl05 yrkandena 1 och 2 delvis, 1989/90:Ubl27
yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl28 delvis, 1989/90:Ubl33 yrkandena 1
delvis och 2, 1989/90:Ubl34 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ubl43 yrkandena
S delvis och 6, 1989/90:Ubl45 yrkandena 2 delvis och 3, 1989/90:
Ubl51, 1989/90:A23 yrkande 1 delvis samt 1989/90:A94 yrkande 4 och
tillstyrker de resursförstärkningar för treårsperioden som förordats i
propositionen.

8. Vissa frågor rörande forskningssamverkan

Kostnaderna för externt finansierad verksamhet

Av propositionen framgår att redan i slutet av 1960-talet föreskrevs att
universitet och högskolor skulle tillämpa principen om full kostnadstäckning
för externt finansierad verksamhet. Nuvarande bestämmelser
återfinns i förordningen om externt finansierad verksamhet vid högskoleenheterna
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
(UHÄ-FS 1982:113). Till förordningen har UHÄ utfärdat tillämpningsföreskrifter.

I propositionen konstateras att av olika skäl har principen om full
kostnadstäckning inte tillämpats i praktiken, framför allt inte med
avseende på verksamhet som betalas av andra statliga myndigheter.
Detta har lett till att högskolans egna anslag framför allt till forskning
och forskarutbildning, men i viss mån också till grundläggande utbild -

1989/90: UbU25

ning, fått finansiera kostnader som avsett externfinansierad verksamhet.
Högskolan har härigenom subventionerat främst olika forskningsfinansiärer.

I enlighet med vad som angetts i 1987 års forskningsproposition
samt i 1988 års proposition om formerna för högskolepolitiken skall
principen om full kostnadstäckning tillämpas fullt ut inom högskolan
fr.o.m. budgetåret 1990/91. Riksdagen hade inte något att erinra mot
detta (1988/89:UbU9, rskr. 148).

I den nu framlagda forskningspropositionen anför regeringen att det
är ett livsvillkor för grundforskning och forskarutbildning att den
externt finansierade verksamheten inom högskolan faktiskt bär alla de
kostnader som den föranleder. Den externt finansierade verksamheten
har nu en sådan omfattning att en stor del av högskolans basorganisation
är dimensionerad utifrån denna. Omfattningen av den externt
finansierade verksamheten innebär således att kostnaderna fcr denna
inte är att betrakta som marginalkostnader. De externa finansiärerna,
slår regeringen fast, måste bära sin andel av de samlade kostnaderna
inom högskolan.

Mot bakgrund av att de externa finansiärerna skall täcka alla kostnader
som är förknippade med deras samverkan med olika universitet
och högskolor anser regeringen det inte vara rimligt att centralt ange
storleken på den kostnadstäckning högskolan skall ta ut. Det ankommer
på högskolorna att själva besluta om den interna budgeten och
bedöma hur olika omkostnader skall täckas. Kostnadsstrukturen och
storleken av olika kostnader kan därför variera mellan olika högskoleenheter.
Det ankommer på UHÄ som tillsynsmyndighet för högskolan
att se till att principen om full kostnadstäckning tillämpas konsekvent.

Av propositionen framgår vidare att forskningsråden övergångsvis
varit undantagna från kravet på full kostnadstäckning. De skall enligt
regeringens förordning intill utgången av budgetåret 1989/90 endast
betala ett omkostnadspålägg om 3%. En konsekvent tillämpning av
principen om full kostnadstäckning innebär att forskningsråden fr.o.m.
budgetåret 1990/91 också står för kostnader, inkl. "overheadkostnader",
som är förknippade med projekt som finansieras med rådsmedel.
I så måtto kommer principen om full kostnadstäckning också att
tillämpas med avseende på forskningsråden.

Enligt motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 27 bör riksdagen hos
regeringen begära en precisering av begreppet full kostnadstäckning
vid finansiering med externa medel. I motion 1989/90:Ubl23 (fp)
yrkande 1 konstateras att det nu gått tre år sedan riksdagen uttalade att
principen om full kostnadstäckning skulle gälla. Motionärerna välkomnar
de förslag som nu förs fram i forskningspropositionen. Liksom
regeringen anser motionärerna emellertid det olämpligt att centralt
ange den nivå som svarar mot full kostnadstäckning. Riksdag och
regering bör överlåta fastställandet av nödvändiga avgifter till högskolorna
som bör samråda med forskningsråden. Om problem skulle
uppstå i anslutning till tolkningen av vad uttrycket full kostnadstäckning
innebär, bör det enligt motionärerna ankomma på UHÄ att

1989/90: UbU25

bedöma rimligheten i avgifterna. I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande
15 framhålls att det är nödvändigt att principen om full kostnadstäckning
fullt ut tillämpas vad gäller av industrin finansierad forskning.
Uppbyggnaden av infrastrukturen inom högskolan måste grundas,
menar motionärerna, på rent inomvetenskapliga behov och inte
styras av industrins behov. I motion 1989/90:Ub86 (c) anförs att i
verkligheten bedrivs i Sverige endast en mindre del av den vetenskapliga
forskningen med medel från utbildningsdepartementets fekultetsanslag.
Detta är i och för sig inte fel, men motionären pekar på flera
olägenheter detta får för grundforskningen och möjligheten att finansiera
denna. Den enda rimliga konsekvensen är enligt motionären att
öka fokultetsanslagen.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det för högskolan är nödvändigt
att principen om full kostnadstäckning när det gäller externt
finansierad verksamhet tillämpas fullt ut fr.o.m. budgetåret 1990/91.
Under lång tid har högskolan subventionerat framför allt olika forskningsfinansiärer
genom att låta dessa, utan erforderlig ersättning, utnyttja
faciliteter som varit nödvändiga för forskningsprojektens genomförande.
Detta har exempelvis gällt personella resurser, lokaler och
utrustning, litteraturservice samt administrativ service i allmänhet.
Forskningsråden har under en övergångsperiod varit undantagna från
kravet på full kostnadstäckning. Såvitt utskottet kan bedöma har inte
heller bidragen från andra externfinansiärer i alla avseenden täckt
kostnader som uppstått i anslutning till den externt finansierade verksamheten.
Följden av detta är att högskolan från de anslag som
riksdagen direkt anvisar för grundforskning och grundläggande högskoleutbildning
fått avsätta resurser för en basorganisation som också
skall betjäna den externt finansierade verksamheten i samma omfattning
som den reguljära utbildningen och forskningen. Framför allt
fakultetsanslagen som primärt avser grundforskning och forskarutbildning
har härigenom blivit åderlåtna.

Den externt finansierade verksamheten, framför allt vid de högskoleenheter
som har fest forskningsorganisation, är inte längre en marginell
företeelse. Omfattningen har under senare år vuxit kraftigt. Behovet
för högskoleorganisationen att få täckning för de kostnader som
följer av nya åtaganden har därför ökat.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det skulle vara
olämpligt att centralt fastställa omfattningen på det omkostnadspålägg
externfinansiärerna skall lämna till högskolan. Det bör ankomma på
den lokala högskoleenheten att, utifrån kostnadsstruktur, organisation
m.m., bedöma vilket påslag som krävs för att principen om full
kostnadstäckning skall vara uppfylld. UHÄ har som tillsynsmyndighet
för högskolan ett särskilt ansvar för att högskoleenheternas bedömningar
är rimliga.

Såvitt utskottet erfarit finns det inom högskolan, bl.a. utifrån de
årliga redovisningar UHÄ begär in från enheterna, en god insikt om
vilka kostnader som externfinansiärerna skall bidra till. Mot bakgrund
härav avstyrks motion 1989/90:Ubl40 yrkande 27. I motionerna
1989/90:Ubl23 yrkande 1 och 1989/90:Ubl41 yrkande 15 har, som

1989/90:UbU25

framgått, redovisats en positiv inställning till en tillämpning av principen
om full kostnadstäckning. Då utskottet finnér att yrkandena i
huvudsak överensstämmer med vad regeringen föreslagit i propositionen
och vad utskottet i det föregående anfört får motionärernas krav
anses vara tillgodosedda, varför de nämnda motionsyrkandena avstyrks.

En konsekvens av den förändring som genomförs fr.o.m. budgetåret
1990/91 när det gäller kostnadstäckning från externt finansierad verksamhet
blir att resurser inom fakultetsanslagen frigörs för sådana
ändamål som de primärt är till för. Därmed torde också yrkandet i
motion 1989/90:Ub86 vara tillgodosett, varför den avstyrks.

Utskottet har i det föregående redovisat att forskningsråden övergångsvis
varit undantagna från kravet på full kostnadstäckning.

1 motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 26 anförs att principen om ett
likvärdigt omkostnadspålägg på alla externa medel inom högskolan är
riktig. Det är enligt motionärerna dock angeläget att övergången till ett
sådant system åtföljs av en förstärkning av forskningsrådens resurser.
Motionärerna hävdar att de samlade förslagen i propositionen i själva
verket kan leda till reala minskningar när det gäller resurserna till den
direkta forskningsverksamhet som finansieras av råden. I motion
1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 16 konstateras att den forskning som
bedrivs med rådsmedel har bedömts på grundval av rent vetenskapliga
kvalifikationer och snarast är till gagn för forskningen vid högskolans
institutioner. Principen om full kostnadstäckning bör därför inte
tillämpas lika rigoröst som när det gäller annan externt finansierad
verksamhet. I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 2 anförs att det är
angeläget att det råder balans mellan fakultetsanslag och forskningsrådsmedel.
Utgångspunkten, hävdar motionärerna, måste vara att fokultetsanslagen
ger institutionerna en fast grund för den fria grundforskningen.
Enligt motionärerna synes den nu framlagda forskningspropositionen
lägga något större vikt vid forskningsråden. Inför kommande
forskningspropositioner är det angeläget att detta balansproblem
beaktas.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

Utskottet delar den uppfattning som utmärker årets forskningsproposition,
nämligen att en av de mest angelägna åtgärderna är att stärka
den svenska grundforskningen. Regeringen föreslår också en rad åtgärder
för att detta skall kunna realiseras. Även en konsekvent tillämpning
av principen om full kostnadstäckning vid externfinansiering
kommer att medverka till en förstärkning av resurserna till grundforskning.
Fakultetsanslagen kommer nämligen att i betydande omfattning
avlastas åtaganden som uppstått till följd av att den externt
finansierade verksamheten ökat kraftigt under det senaste decenniet.
Fakultetsanslagen kommer i större utsträckning att kunna användas
för grundforskning och forskarutbildning. Att principen om full kostnadstäckning
nu också kommer att tillämpas på råden innebär inte
enligt utskottets mening att den samlade resursmängden för grundforskning
inom högskolan minskar eftersom fakultetsanslagen i större
utsträckning kan användas till sådan forskning, dvs. den forskning som

1989/90:UbU25

råden genom projektmedel bidragit till. I detta avseende kommer den
föreslagna förändringen när det gäller kostnadstäckning också att vara
till gagn för forskningsrådens syften.

Som framhålls i propositionen skall fakultetsanslagen även kunna
användas i projekt som har forskningsråden som medfinansiär. Det
kan t.ex. gälla forskare eller biträdespersonal som avlönas från fakultetsanslagen
eller utrustning som tillhör institutioner vid högskolan
men som används i samfinansierade projekt. Om forskningsråden i
likhet med andra forskningsfinansiärer fullt ut svarar för sin del av
kostnaderna när det gäller externfinansierade projekt i allmänhet, får
högskolan ökade möjligheter att samfinansiera projekt och därmed
avlasta forskningsråden vissa kostnader.

Utskottet har mot denna bakgrund inga invändningar mot att principen
om full kostnadstäckning fr.o.m. budgetåret 1990/91 även tillämpas
när det gäller forskningsrådsorganisationen. Utskottet förutsätter att
högskolan samråder med forskningsråden om kostnadstäckningen då
det gäller forskningsprojekt där såväl högskola som forskningsråd går
in som finansiärer. Med det anförda avstyrks motionerna 1989/90:
Ubl40 yrkande 26, 1989/90:Ubl41 yrkande 16 och 1989/90:Ubl43 yrkande
2.

Högskolornas möjlighet att ta ut kompensation för lokalkostnader då
den externt finansierade verksamheten kräver lokaltillskott utsträcks
fr.o.m. budgetåret 1990/91 till att omfatta samtliga externa finansiärer.
Regeringen föreslår att universitet och högskolor skall fä disponera de
influtna medlen för lokalkostnadsändamål. Detta innebär att inkomstposterna
under anslaget tills vidare skall kvarstå.

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 15 begärs att högskolorna
fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall få tillgodogöra sig influtna lokalhyror
från externt finansierad verksamhet och disponera dem fritt inom
ramen för högskolans verksamhet.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

Utskottet anser att det är rimligt att de externa finansiärerna medverkar
till att lösa de lokalproblem som finns på många håll i
högskolan. I det nya anslags- och budgetsystem, som nu successivt
införs för den statliga verksamheten i dess helhet, skall lokalkostnader
i princip behandlas på samma sätt som kostnader för verksamheten i
övrigt. Detta innebär att de statliga lokalbrukarna får ett ökat kostnadsansvar
för sin lokalförsörjning.

För högskoleområdet gäller att det nya styr- och anslagssystemet
införs till fullo budgetåret 1993/94 då anslagsstrukturen inom högskolan
ändras. Utskottet delar regeringens bedömning att en friare användning
av den lokala högskoleenhetens samlade resurser, inkl. resurser
för lokalkostnadsändamål, får anstå till nästa planeringsperiod.
Utskottet erinrar om att regeringen aviserat att varje högskoleenhet
skall tilldelas ett anslag för lokalkostnader. Detta bör enligt regeringen
genomföras senast fr.o.m. budgetåret 1993/94. Med det anförda avstyrks
motion 1989/90:Ubl23 yrkande 15.

1989/90:UbU25

Avslutningsvis vill utskottet anföra följande.

En konsekvent tillämpning av principen om full kostnadstäckning
innebär inte att kostnaderna för högskolans gemensamma service m.m.
ökar. Vad som ändras är fördelningen av kostnadsansvaret mellan
olika finansiärer. Denna förskjutning av ansvaret kommer att gagna
framför allt den fria grundforskningen i och med att fakultetsanslagen
avlastas kostnader som uppstått till följd av den externt finansierade
verksamheten. Utskottet förutsätter att de intäkter som framgent kommer
att flyta in till högskolan från externfinansiärerna disponeras så att
de kompenserar de merkostnader som uppkommer på olika ställen
inom en högskoleenhet.

Högskolans medverkan i stiftelser m.m.

Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället har framför
allt under 1980-talet utvecklats mycket snabbt och delvis i nya
former. Denna utveckling har allmänt sett varit värdefull och har lett
till breddade kontakter bl.a. mellan högskolan och näringslivet.

Högskolan kan samverka med samhället i övrigt på flera sätt.
Högskolans reguljära organisation kan utnyttjas för uppdragsverksamhet
på såväl utbildnings- som forskningsområdet. Samverkan kan också
ske genom enskilda lärares bisysslor. På senare tid har samverkan i
ökande utsträckning fått formen att högskolan medverkar i olika typer
av särorganisationer såsom stiftelser, aktiebolag m.m.

I forskningspropositionen konstateras att det är högskolestyrelserna
som har det samlade ansvaret för den verksamhet som bedrivs inom
högskolan. Detta innebär att styrelserna måste ha överblick över hela
utbildnings- och forskningsverksamheten samt möjligheter att besluta
om verksamheten inom hela högskolans ansvarsområde. Om universitet
och högskolor i ökande omfattning engageras i särorganisationer
blir det enligt regeringens bedömning svårare för styrelserna att utöva
sitt ansvar på ett tillfredsställande sätt. Regeringens grundinställning är
därför att kontakterna i första hand bör ske genom den reguljära
högskoleorganisationen och inte i särorganisationer, såsom stiftelser.
Universitet och högskolor bör fortsättningsvis inte få ingå i stiftelser
utan regeringens medgivande i varje enskilt fall. Av propositionen
framgår att regeringen avser att ändra högskoleförordningen i enlighet
med detta.

I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 4 framhålls att en betydelsefull
form för att introducera forskningsresultat är att etablera forskarbyar
m.m. De kan enligt motionärerna erbjuda en lämplig övergång mellan
uppdragsforskning inom högskolans ram och kommersiellt driven
verksamhet där forskningsresultat omsätts i produkter och tjänster.
Forskarbyarna har också en viktig uppgift i att hjälpa små och medelstora
företag utan egen forskning med produktutveckling. Detta bör
ske i nära samarbete med utvecklingsfonden.

Utskottet delar regeringens bedömning att kontakterna mellan högskola
och näringsliv är värdefulla. I likhet med regeringen anser
utskottet att sådant samarbete i första hand måste utvecklas inom

1989/90:UbU25

ramen för den reguljära högskoleorganisationen. Utskottet har inget att
invända mot att högskoleförordningen ändras i de avseenden regeringen
angivit. Utskottet delar också motionärernas redovisade uppfattning
att forskarbyar, Science park-anläggningar m.m. är av stor betydelse för
högskolans samverkan med det omgivande samhället. Sådant samarbete
bör ske inom ramen för de reguljära organisationsformer som gäller
för högskoleområdet. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1989/90:Ubl43 yrkande 4.

I två motioner efterlyses försöksverksamhet med s.k. vetenskapsbutiker.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 33 framhålls att forskning i dag
huvudsakligen bedrivs av organ som har goda finansiella förutsättningar,
vilket innebär att finansiellt svagare grupper inte kan få sina
problem belysta. Motionärerna hänvisar till försök som gjorts med
vetenskapsbutiker i bl.a. Nederländerna och Finland. Dessa fungerar
som förmedlare av kontakter mellan forskare, forskarstuderande och
olika grupper som har frågeställningar de vill ha belysta. Liknande
försök bör göras i Sverige och motionärerna vill att riksdagen anslår 1
milj.kr. till ett sådant projekt.

Liknande tankegångar förs fram i motion 1989/90:Ubl39 (vpk)
yrkande 12. Resurssvaga grupper såsom fackföreningar, miljögrupper,
kvinnogrupper, fredsorganisationer m.fl. har små möjligheter att få
forskning utförd av kvalificerade forskare inom högskolan. Motionärerna
hänvisar till positiva erfarenheter från försöksverksamhet med
vetenskapsbutiker i Nederländerna, Belgien, Västtyskland, Frankrike
och Storbritannien. De vanligaste projekten behandlar områden som
arbetsmiljö, boende, transporter, miljöfrågor, samt frågor om jämställdhet
och kvinnors rättigheter. Försöksverksamhet bör på motsvarande
sätt prövas i Sverige. Motionärerna föreslår att 15 milj.kr. anvisas för
sådan försöksverksamhet. Medlen bör disponeras av forskningsrådsnämnden.

Utskottet konstaterar att sådan forskning som de båda motionerna
berör utförs inom högskolan med medel som anvisas av de statliga
sektorsorganen. Sektorsorganens uppgift är att tillgodose bl.a. sådana
forskningsbehov som efterlyses i motionerna. Till uppgifterna för högskolan
hör att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete.
En väl utbyggd organisation med bl.a. kontaktsekreterare har ökat
möjligheterna för grupper och enskilda att ta del av forskningsresultat.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl39 yrkande
12 och 1989/90:Ubl40 yrkande 33.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 14 anförs att den förändring i
beskattningen av stiftelser och stipendier som nu diskuteras kan få till
följd att resurserna för forskning och forskarutbildning minskar. En
eventuell utökad beskattning bör enligt motionärerna inte utformas så
att en resursminskning uppstår.

Utskottet anser att det ännu är för tidigt att bedöma denna fråga.
Stiftelse- och föreningsskattekommitténs betänkande bereds för närva -

1989/90:UbU25

rande i finansdepartementet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion 1989/90:Ubl25 yrkande 14.

9. Vissa forskningsetiska frågor

I propositionen anför regeringen att de rättsliga och andra regler som
gäller för samhällelig verksamhet i övrigt också skall gälla för forskningen.
De etiska bedömningar av skilda slag som måste göras utöver
vad som formellt regleras måste här — liksom i samhället i övrigt —
göras av dem som på skilda sätt är involverade i verksamheten.
Ansvaret för sådana etiska bedömningar bör inte skiljas från ansvaret i
övrigt för verksamheten.

Regeringen tillkallade i februari 1988 en särskild utredare för att
granska vissa forskningsetiska frågor. Utredaren har avgivit betänkandet
(SOU 1989:74) Forskningsetisk prövning — organisation, information
och utbildning. Utredningen har endast arbetat med sådana etiska
frågor som kan uppkomma i anslutning till själva forskningsarbetet
och som primärt hör samman med den forskning som har mänskliga
individer som forskningsobjekt.

I propositionen konstaterar regeringen att den övervägande delen av
all forskning som har människor som forskningsobjekt är medicinskt
inriktad. Det var också inom medicinsk forskning som behoven av
etisk rådgivning och granskning av uppläggning, syfte och metoder
först gav sig till känna och konkretiserades i form av utarbetande av
forskningsetiska regler och tillskapande av forskningsetiska kommittéer.

Inom den medicinska forskningen har det på forskarnas initiativ
byggts upp en granskningsorganisation som väl täcker den medicinska
forskning som i dag bedrivs. Förutom ett system med regionala forskningsetiska
kommittéer knutna till de medicinska fakulteterna finns på
central nivå medicinska forskningsrådets arbetsgrupp för samordning
av kommittéernas verksamhet. Dessa kommittéer har en rådgivande
funktion.

Inom samhällsvetenskaplig forskning, liksom inom medicinsk, måste
stundom mycket stora mängder data om grupper av individer samlas
in och bearbetas. För att resultat skall kunna uppnås måste uppgifter
ibland insamlas som spänner över längre tidsperioder. Denna s.k.
longitudinella uppläggning är ofta avgörande för möjligheterna att
förstå och förklara orsakerna till olika problem.

För etisk prövning av annan forskning än den rent medicinska finns
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) kommitté
för forskningsetiska frågor, som dels granskar de projekt för vilka
forskningsmedel söks från rådet, dels projekt som remitteras från
andra forskningsfinansiärer, t.ex. forskningsrådsnämnden (FRN) och
Riksbankens jubileumsfond. Delegationen för social forskning (DSF)
har också inrättat en kommitté för forskningsetiska frågor för granskning
av projektansökningar ställda till delegationen.

1989/90: UbU25

Det nu redovisade innebär alltså att den medicinska forskning samt
annan forskning som får medel från någon av de större forskningsfinansiärerna
och innefattar någon form av försök med människor
underkastas etiska bedömningar.

När det gäller hantering och bearbetning av stora mängder data som
avser uppgifter om människor är regeringens inställning att datalagen
bör gälla generellt. Också upprättandet, utnyttjandet och skötseln av
register för forskningsändamål bör prövas i den ordning som gäller för
andra dataregister. Regeringen erinrar om att den nyligen tillsatta
utredningen om översyn av datalagen (Ju 1989:02, dir. 1989:26) avser
att ta upp datalagens förhållande till forskning, statistik och massmedier
under år 1990.

Regeringen anför vidare att det för hela högskolan måste finnas
genomtänkta former för behandling av etiska frågor i forskningsarbetet.
Den lokala organisation som krävs bör utgå från att kommittéers
och andra organs insatser när det gäller forskningsetiska frågor har
rådgivande funktioner. Därmed ankommer det på berörda myndigheter
att närmare besluta om utformningen av rådgivande och beredande
organ för etiska frågor. De förslag som den nämnda forskningsetiska
utredningen lagt fram anser regeringen ger ett värdefullt underlag för
den fortsatta utbyggnaden av en forskningsetisk granskningsorganisation.

I fem motionsyrkanden föreslås etiska nämnder eller motsvarande
organ. Gemensamt för yrkandena är en mer formellt reglerad institution
än den rådgivande funktion nuvarande kommittéer har. I yrkandena
berörs också nämndernas funktion och sammansättning.

I motionerna 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 7 och 1989/90:Ub752
(vpk) konstateras inledningsvis att de etiska kommittéer som i dag
finns, främst i anslutning till medicinsk forskning, enbart har rådgivande
funktioner. Enligt motionärerna är detta inte tillräckligt. I
stället efterlyses forskningsnämnder med ett bredare ansvar. Dessa
nämnder bör kunna finnas såväl lokalt, regionalt som nationellt. I
nämnderna skall finnas juridisk expertis och forskare, men majoriteten
skall vara lekmän. Förutom kontroll och tillsyn skall dessa nämnder
ha till uppgift att sprida information om etiska frågeställningar. Förslag
om etiska nämnder förs även fram i motionerna 1989/90:Ubl41 (mp)
yrkande 5 och 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 30. En etisk nämnd skall
enligt motionärerna bl.a. ha till uppgift att bedöma forskningens risker
i olika avseenden. En annan viktig uppgift är rådgivning till forskare. I
en etisk nämnd skall ingå forskare och representanter för samhället.
Forskarna bör inte vara i majoritet. I motion 1989/90:Ubl37 (m)
yrkande 1 föreslås att etiska kommittéer alltid skall ha status av
särskilda myndigheter.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet anföra följande.

De etiska kommittéer som förordats av den forskningsetiska utredningen
skall enligt denna endast ha rådgivande uppgifter. Etiska frågor
måste primärt behandlas inom den reguljära högskoleorganisationen,
dvs. av de enskilda forskarna, av arbetsledning och styrelser inom
institutionerna. I propositionen ställer sig regeringen bakom dessa

1989/90:UbU25

7 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 25

ställningstaganden. Även utskottet delar bedömningen att de etiska
frågeställningarna skall behandlas i kommittéer som har en rådgivande
funktion. Några nämnder med den mer reglerande funktion som vissa
motionärer efterlyser bör således inte införas. Att kommittéerna förblir
beredande och rådgivande organ innebär följaktligen att det ankommer
på de berörda högskoleenheterna att besluta om deras utformning
m.m. Några centrala föreskrifter i detta avseende bedömer utskottet
inte nödvändiga. Som framhållits i den forskningsetiska utredningen
finns det numera god erfarenhet av forskningsetisk prövning. Sammanfattningsvis
finns det därför ingen anledning att införa centrala föreskrifter
för en fungerande granskningsorganisation. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl37 yrkande 1, 1989/90:
Ubl39 yrkande 7, 1989/90:Ubl41 yrkande 5, 1989/90:Ub752 och
1989/90:Ub804 yrkande 30.

Till de viktigaste uppgifterna för de etiska kommittéerna hör information
och rådgivning. I motion 1989/90:Ubl20 (fp, s, m, c, vpk) anförs
att de etiska kommittéerna måste garanteras ekonomiska resurser så att
ledamöterna ges möjlighet till nödvändig utbildning i etik och etisk
analys. Lekmännen i kommittéerna kan dessutom behöva viss utbildning
i vetenskaplig metodik. De etiska kommittéerna bör också ha
resurser till att dels följa upp den information och de råd de ger till
forskarna, dels medverka i information till allmänheten.

Utskottet delar motionärernas bedömning att de etiska kommittéerna
har en väsentlig funktion att fylla i högskolan. Inte minst gäller
detta rådgivning och spridning av information i etiska frågor. I det
decentraliserade anslagssystem som numera gäller för högskoleområdet
är det däremot mindre lämpligt att specifikt ange resurser för det
ändamål motionärerna efterlyser. Utskottet förutsätter emellertid att de
lokala högskolestyrelserna inser vikten av de etiska kommittéernas
arbete och att de också inom ramen för de resurser de disponerar
beaktar behoven av utbildning för ledamöterna i de etiska kommittéerna.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl20.

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 6 begärs att riksdagen gör ett
positivt uttalande om införandet av en etisk kodex för forskare.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en etisk kodex kan
lyfta fram problem och vägleda forskare i olika etiska frågeställningar.
Utskottet erinrar om att det under inflytande av Helsingforsdeklarationen
1964 om forskningsetik inom medicinsk forskning och dess reviderade
versioner vuxit fram både allmänetiska och forskningsetiska
kommittéer i ett flertal länder i Europa under framför allt 1970-talet.
De möjligheter och risker som uppkom genom datorbaserade personregister
ledde också till ett brett internationellt intresse för integritetsproblemen.
Internationella regler har också utarbetats bl.a. inom
OECD. Det finns i dag således i det internationella forskarsamhället
ett flertal rekommendationer m.m. som syftar till att vägleda forskare i
etiska frågeställningar. Det är emellertid en uppgift för de lokala

1989/90: UbU25

högskolemyndigheterna att utforma de rekommendationer o.d. som
erfordras för verksamheten inom högskolan. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1989/90:Ubl41 yrkande 6.

I motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 31 efterlyses alternativ till
djurförsök inom forskningen.

Utskottet delar regeringens inställning att djurförsök bara skall användas
i sådan forskning där det är angeläget från allmän synpunkt att
försök utförs, bl.a. med beaktande av betydelsen av den kunskap som
kan vinnas med försöket. Det är således viktigt att i största möjliga
utsträckning begränsa användningen av djur för vetenskapligt ändamål.
Den centrala försöksdjursnämnden (CFN) har till uppgift att verka för
att användningen av försöksdjur begränsas genom att främja utveckling
av alternativa metoder. Riksdagen har även fortlöpande anslagit resurser
till nämnden för att frf nja utvecklingen av alternativa och kompletterande
metoder till djurförsök. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1989/90:Ub804 yrkande 31.

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 4 anförs att begreppet forskningsetik
måste breddas. Enligt motionärerna måste det också innefatta
forskarens lojalitet mot samhället och mot framtida generationer.

Utskottet konstaterar att regeringen i forskningspropositionen valt
att enbart behandla vissa frågor i anslutning till forskningsverksamheten,
såsom djurförsök, dataintegritet och frågor inom vårdområdet. I
ett vidare sammanhang ingår självfallet också att etiskt bedöma vilka
konsekvenser forskningen får för det framtida samhället. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl41 yrkande

I motion 1989/90:Ubl37 (m) yrkandena 2—5 tas ett antal frågor upp
som rör individers rättssäkerhet i anslutning till forskningsprojekt m.m. I
yrkande 2 anförs att gällande svensk lagstiftning inte Sr sättas ur spel.
I yrkande 3 anförs att begreppet "skada" inte får ges en annan
innebörd inom forskningen än vad som gäller för samhället i övrigt. I
yrkandena 4 och 5 hemställs att berörda fakultetsanslag skall få användas
för nödvändiga kontakter mellan individer som deltar i forskningsprojekt
och forskare.

Utskottet finner inte att riksdagen bör göra något uttalande med
anledning av motionen, eftersom även forskningen måste omfattas av
de lagar och bestämmelser som gäller i samhället. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl37 yrkandena 2, 3, 4 och 5.

10. Lokaler och utrustning m.m.

Lokaler för forskning och forskarutbildning

I propositionen uppskattas kostnaden för de av högskolans lokaler som
används till forskning och forskarutbildning till ungefär hälften av det
totala lokalkostnadsanslaget på knappt 1,6 miljarder kronor innevarande
budgetår (s. 219). Detta betyder enligt propositionen att lokalkost -

1989/90:UbU25

naderna utgör ca 15% av de sammanlagda drifimedlen för forskning.
Vidare påpekas att olika typer av lokalförbättrande åtgärder i många
fell har prioriterats högre i högskoleenheternas anslagsframställningar
än samtliga andra förslag till förstärkningar. Hänvisning görs också i
propositionen till UHÄ:s och byggnadsstyrelsens gemensamma prioriteringslista
som upptar ett tiotal byggnadsobjekt som på olika sätt är
betydelsefulla för att förbättra forskningens situation.

Regeringens förslag till förstärkning av grundforskning och forskarutbildning
uppgår sammanlagt till 635 milj.kr. Det konstateras med
anledning härav i propositionen (s. 220) att den utökade verksamhet
som blir resultatet av denna förstärkning givetvis leder till krav på
lokaler, utrustning och inredning. Vidare erinras om att lokalförsörjningen
för universitet och högskolor liksom för övriga förvaltningsmyndigheter
fortsättningsvis skall hanteras i termer av årskostnader (jfr
prop. 1989/90:100 bil. 9 s. 34). Regeringen föreslår därför i propositionen
en successiv ökning till 45 milj.kr. under treårsperioden för att
finansiera de ökade lokalkostnader som föranleds av förstärkningsförslagen
i propositionen. Av detta belopp beräknas ca 30 milj.kr. tas i
anspråk för de byggnadsobjekt för forskningsändamål som i propositionen
föreslås skall föras upp på investeringsplanen för treårsperioden.
För övriga verksamhetsförändringar under treårsperioden återstår således
15 milj.kr. för att täcka ökade lokalkostnader. Medlen för ökade
lokalkostnader har i propositionen beräknats under anslagsposten till
regeringens disposition under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål.

Regeringen föreslår att följande byggnadsobjekt förs upp på investeringsplanen
för treårsperioden:

- Nybyggnad för ekologi vid universitetet i Lund

- Nybyggnad för matematik och informationsteknologi vid universitetet
i Umeå

- Lokalförbättringar vid Askö marinbiologiska fältstation
-Lokalförbättringar vid Kristinebergs marinbiologiska feltstation

Utskottet anser det i princip tillfredsställande att resurser beräknats i
propositionen för de ökade lokalkostnader som blir en följd av de
relativt stora utökningar av forskningsverksamheten som föreslås i
propositionen.

Utrustning m.m. för forskning och grundutbildning

1 propositionen konstateras inledningsvis att utrustning för forskningsändamål
för närvarande finansieras inom ramen för högskolans fakultetsanslag
och anslagen till forskningsråden (motsv.) samt med forskningsrådsnämndens
(FRN) särskilda medel för inköp av dyrbar vetenskaplig
utrustning och under senare år i begränsad utsträckning med
den s.k. UHÄ-ramen. I vissa fall har också forskningsutrustning finansierats
inom ramen för de regionalpolitiska satsningarna. Under den
innevarande treårsperioden har sammanlagt 600 milj.kr. — enligt en
överenskommelse mellan Svenska bankföreningen och regeringen —
givits som bidrag från vissa affärsbanker till utrustning för forsknings -

1989/90:UbU25

100

ändamål. Därtill kommer privata donationer till relativt omfattande
belopp (ca 150 milj.kr. årligen under perioden 1985—1987). Enligt
propositionen uppgick under år 1988 högskolans totala investeringar i
forskningsutrustning till ca 550 milj.kr.

De av forskningsrådsnämnden fördelade medlen för dyrbar vetenskaplig
utrustning, den s.k. FRN-ramen, uppgår innevarande budgetår
till 103 milj.kr. Dessa medel används för nyinvesteringar i forskningsutrustning
— i första hand för de forskningsprojekt som finansieras av
forskningsråden och motsvarande.

Regeringen konstaterar i propositionen att utrustningsfrågorna även
fortsättningvis bör ges hög prioritet. I propositionen föreslås därför att
FRN-ramen budgetåret 1990/91 skall ökas till 226 milj.kr. För de två
följande budgetåren föreslås höjningar till 246 milj.kr. resp. 253
milj.kr., dvs. en total höjning av beloppet för FRN-ramarna med 150
milj.kr. under treårsperioden. För ökningen om 123 milj.kr. av kostnadsramen
för 1990/91 beräknas en höjning av anslaget I 2. Inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. med 84 milj.kr.
utöver de 446 milj.kr. som föreslogs i årets budgetproposition (prop.
1989/90:100 bil. 10 s. 483—485). Det innebär att regeringen räknat
med att cirka två tredjedelar av kostnadsramen kommer att förbrukas
under budgetåret 1990/91.

I två motioner, nämligen i 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 8 och
1989/90:Ubl43 (c) yrkande 14, begärs ytterligare höjningar av FRNramen
för budgetåret 1990/91. I den förstnämnda motionen begärs en
höjning med 25 milj.kr. och i den sistnämnda en höjning med 50
milj.kr.

Utskottet anser att den höjning om sammanlagt 150 milj.kr. som i
propositionen föreslås för FRN-ramarna under treårsperioden är väl
avvägd när det gäller den typ av utrustning som finansieras från
FRN-ramen. Utskottet föreslår således att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ubl23 yrkande 8 och 1989/90:Ubl43 yrkande 14, båda delvis.

Utskottet kommer senare under avsnittet 37 (anslaget I 2) att återkomma
till de av regeringen begärda bemyndigandena och anslagsberäkningarna.

Basutrustning till forskning liksom utrustning till grundutbildning
finansieras antingen medelst de medel som står till UHÄ:s disposition,
den s.k. UHÄ-ramen, eller medelst fekultets- och sektorsanslagen. Med
UHÄ-ramen, som i propositionen föreslås uppgå till 194 milj.kr.
under budgetåren 1990/91 — 1992/93, finansieras numera dels ny utrustning
till nya eller utökade verksamheter, dels s.k. riktade utrustningsinsatser
till speciellt eftersatta områden. I övrigt förutsätts fr.o.m.
innevarande budgetår all ersättningsanskaffning av utrustning och även
inredning ske inom ramen för befintliga medel, dvs. inom sektors- och
fakultetsanslagen (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 483—484). Principen att
resurser för anskaffning av utrustning bör vägas mot andra resursbehov
torde accepteras av de flesta inom högskolan. Däremot råder delade

1989/90: UbU25

101

meningar om huruvida de resurser som i dag finns är tillräckliga för
att med oförändrad verksamhetsvolym ge grundutbildningen och forskningen
en rimlig utrustningsstandard.

Svenska akademiska rektorskonferensen har i skrivelse till regeringen
(utbildningsdepartementet) den 19 september 1989 pekat på den
brist på resurser som enligt rektorskonferensens mening finns inom
högskolan för utrustning, men även för ersättningsanskaffning av inredning
och mindre ombyggnadsarbeten. Rektorskonferensen uppskattar
de sammanlagda medelsbehoven till 500—600 milj.kr. per år.

I ett antal motioner från 1990 års allmänna motionstid refereras till
rektorskonferensens skrivelse. I motion 1989/90:Ub617 (m) yrkande 2
begärs, liksom för övrigt i motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 29, ett
engångsanslag om 500 milj.kr. för nyanskaffning och ersättning av
utrustning. Som en direkt konsekvens härav beräknas i motion
1989/90:Ub825 (m) yrkande 43 anslaget I 2 till 946 milj.kr. i stället för
de 446 milj.kr. som föreslås i 1990 års budgetproposition. I motion
!989/90:Ub803 (fp) yrkande 24 begärs att 15 milj.kr. ytterligare skall
anvisas under anslaget I 2 för utrustning till grundutbildning, även om
motionärerna egentligen anser att resurserna borde anvisas under
sektorsanslagen. Till utrustning och lokaler för grundutbildningen
föreslås i motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande 28 ytterligare 50 milj.kr. I
motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 20 föreslås 436 750 000 kr. på
ett anslag till UHÄ:s disposition för upprustning av lokaler och utrustning.

I yrkande 15 i motion 1989/90:Ubl43 (c) föreslås att riksdagen hos
regeringen skall begära en plan för en kraftig förstärkning av lokaloch
utrustningsanslagen för forskning och högre utbildning under
budgetåren 1991/92 och 1992/93. En åtgärdsplan för ersättning av
försliten inredning vid universitetet i Umeå begärs i motion 1989/90:
Ub723 (fp) yrkande 2.

Utskottet konstaterar inledningsvis att det råder olika uppfattningar
om hur stora resurstillskott som är rimliga för att i första hand
tillgodose grundutbildningens behov av utrustning, men också forskningens
behov av tidsenlig basutrustning. UHÄ har i sin anslagsframställning
— med hänvisning till sina begränsade budgetdirektiv —
endast fört fram i sammanhanget blygsamma förslag om förstärkningar
av vissa sektorsanslag för att möjliggöra en viss ersättningsanskaffning
av utrustning till grundutbildningen. Sammanlagt föreslår UHÄ i sitt
budgetförslag 29,7 milj.kr. för detta ändamål.

Utskottet anser att det är nödvändigt att få ett bättre underlag för
sina bedömningar av vad som kan anses vara rimliga resurstillskott för
utrustning, inredning m.m. inför nästa treårsperiod. Regeringen bör
därför överväga hur stora resurser för utrustning, inredning och mindre
lokalförbättringar som bör tillföras dels anslagen till grundutbildning
och forskning, dels kostnadsramarna till UHÄ:s, FRN:s resp.
byggnadsstyrelsens disposition. Självfallet bör också möjligheter till
omfördelningar mellan olika anslag prövas. Vad utskottet anfört om

1989/90:UbU25

102

underlag för framtida resursförstärkningar för utrustning m.m. bör riksdagen
med anledning av motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande 15 och
1989/90:Ub723 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

I avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att vissa ytterligare
resurser bör anvisas redan budgetåret 1990/91 för att tillgodose grundutbildningens
behov av utrustning, då stora svårigheter föreligger att få
donationer för sådana ändamål.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:
Ubl25 yrkande 29, 1989/90:Ub617 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande

20, 1989/90:Ub758 yrkande 28, 1989/90:Ub803 yrkande 24 och
1989/90:Ub825 yrkande 43 bör anvisa 25 milj.kr. under ett nytt anslag
till utrustning, benämnt Utrustning till grundutbildning, för budgetåret
1990/91. Detta anslag bör fördelas sektorsvis på högskoleenheter av
UHÄ. Vidare bör UHÄ inför 1991 års budgetproposition lämna förslag
till fördelning av motsvarande belopp på aktuella anslag till grundläggande
högskoleutbildning. Det särskilda anslaget till utrustning kommer
således endast att finnas under budgetåret 1990/91.

11. Vissa jämställdhetsfrågor
Inledning

Formellt råder jämställdhet mellan kvinnor och män i vårt samhälle.
Reellt skiljer sig kvinnors och mäns levnadsvillkor i väsentliga avseenden.
Skillnaderna är till icke ringa del historiskt betingade.

I den förra forskningspropositionen (1986/87:80) anförde föredragande
statsrådet att jämställdhetsperspektivet i forskningen rör inte mindre
än tre olika behov. Principiellt bör de betraktas åtskilda, men de kan
inte i praktiken tillgodoses oberoende av varandra. Statsrådet fortsatte:

För det första är det av grundläggande vetenskapligt intresse att teckna
en tydligare bild av skillnaderna mellan manligt och kvinnligt i fråga
om språk, kultur, politik liksom i fråga om sjukdomars utbredning
och orsaker. Detta senare har bl.a. uppmärksammats av medicinska
forskningsrådet. För det andra finns det behov av att från en rent
sektoriell, arbetsmarknadspolitisk synpunkt genom forskning söka utvärdera
olika tänkbara strategier för att på sikt åstadkomma en jämnare
fördelning mellan kvinnor och män på skilda yrkesområden. För
det tredje och slutligen finns det — som jag inledningsvis anförde —
anledning att se med stort allvar på det förhållandet att kvinnor är så
starkt underrepresenterade just inom forskning och högre utbildning.

Mot bakgrund härav är det enligt min mening av största vikt, att det
vid universiteten skapas och vidmakthålls miljöer, som är positiva till
jämställdhetsforskning, forskning rörande kvinnligt och manligt inom
olika ämnen samt till en starkare ställning för kvinnor inom forskningen
som yrke.

1989/90:UbU25

103

Jämställdhet mellan kvinnor och män i forskarsamhället

Det dröjde förhållandevis länge, innan kvinnor på allvar började göra
sig gällande inom forskning och forskarutbildning. Ända fram till på
1950-talet var andelen kvinnor i denna del av samhället praktiskt taget
försumbar.

Även om skillnaderna är stora mellan olika fakultetsområden är
kvinnorna fortfarande i minoritet inom forskning och forskarutbildning.
Utvecklingen mot jämställdhet har dröjt. I propositionen redovisas
att inom forskarutbildningen har andelen kvinnor först under
1980-talet börjat öka kraftigt och uppgår nu till 32% av de nyantagna.
Även här är dock variationerna stora mellan fakultetsområdena, från
19% inom teknisk fakultet till 60% inom den farmaceutiska. Totalt
svarar kvinnorna i dag för ungefär en fjärdedel av antalet avlagda
doktorsexamina.

Av propositionen framgår vidare att kvinnornas andel inom forskarutbildning
och forskning relativt väl avspeglar deras andel inom den
grundläggande högskoleutbildningen. Inom teknisk fakultet är andelen
kvinnliga doktorander till och med högre än andelen kvinnliga civilingenjörer.
Ett undantag är dock det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet.
Här sjunker kvinnornas andel dramatiskt mellan den grundläggande
utbildningen och forskarutbildningen. De skillnader som finns
mellan kvinnor och män inom forskningen uppkommer enligt propositionen
(s. 200) inte primärt inom forskarutbildnings- och forskningsorganisationen
utan avspeglar förhållandena på lägre utbildningsnivåer.

Åtgärder för alt öka antalet kvinnliga forskare tas upp i fyra motioner.
Enligt motion 1989/990:Ub50 (s) yrkande 1 kan åtgärderna bestå i att
kvinnliga forskare får verka som handledare för kvinnliga doktorander,
ingå i betygsnämnder och utses till opponenter för kvinnors
avhandlingar m.m. I motion 1989/90:Ub56 (s) påpekas att rekryteringen
till forskarutbildning följer ett mycket traditionellt mönster där
kvinnor och studerande från högskolor som saknar fasta forskningsresurser
i liten utsträckning går vidare till forskarutbildning. Motionärerna
anser att förslag av strategisk betydelse för att rekrytera kvinnor till
forskarutbildning saknas i propositionen. I motion 1989/90:Ubl40 (c)
yrkande 25 understryks vikten av att kvinnor får stöd och förebilder
inom högskolan. Motionärerna vill att medel anslås för att initiera ett
projekt med detta syfte. Enligt motion 1989/90:Ubl49 (fp) yrkande 1
bör högskolornas styrelser ställa krav på att varje institution skall
rapportera i verksamhetsplanen och årsberättelsen hur jämställdheten
utvecklas. Motionärerna anser att UHÄ bör ta initiativ till att styrelserna
skall ställa sådana krav.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.

Regeringen har både i den förra forskningspropositionen och i
proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet starkt
strukit under vikten av att öka andelen kvinnor i forskarutbildning
och forskning inom högskolan. Som ett särskilt problem har regeringen
pekat på att rekrytering både till forskarutbildning och till kompe -

1989/90: UbU25

104

tensgivande vikariatstjänster ofta har skett genom s.k. handplockning,
vilket missgynnat kvinnor. UHÄ har på regeringens uppdrag meddelat
föreskrifter för tillsättning av vikariat inom lärartjänstorganisationen
(UHÄ-FS 1986:83). En korrekt tillämpning av gällande bestämmelser
är enligt regeringen av strategisk betydelse. Riksdagen har inte haft
något att erinra mot vad regeringen har anfört i dessa avseenden.

Utskottet anser att det nu ankommer på de lokala organen och
befattningshavarna att utforma sina rekryteringsåtgärder både till forskarutbildning
och till lärartjänster inom högskolan på sådant sätt att
kvinnor stimuleras att söka och blir rättvist bedömda vid urval mellan
sökande. Som utskottet anfört i det föregående är det anmärkningsvärt
att hittills ytterst litet synes ha gjorts för att rekrytera studerande vid de
mindre och medelstora högskolorna till forskarutbildning. Eftersom
kvinnor ofta är mer lokalt bundna än män är det sannolikt att fler
kvinnor kan rekryteras till forskarutbildning om rekryteringsinsatserna
tar sikte även på mindre och medelstora högskolor och vårdhögskolor.
Högskolestyrelserna har ansvaret för att aktivt främja jämställdhet i
arbetslivet inom sitt område och för att utbildningsverksamheten bedrivs
enligt de riktlinjer som statsmakterna har meddelat och där en
ökad rekrytering av kvinnor till forskarutbildning är ett klart uttalat
mål. De åtgärder som nämns i de aktuella motionerna är goda exempel
som kan tjäna som förebilder. De konkreta formerna för högskoleenheternas
arbete i detta avseende bör dock inte regleras av riksdagen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub50 yrkande 1, 1989/90:Ub56, 1989/90:Ubl40 yrkande 25
samt 1989/90:Ubl49 yrkande 1.

Forskningsrådens sammansättning är otillfredsställande enligt motion
1989/90:Ubl49 (fp) yrkande 4. Råden består huvudsakligen av manliga
ledamöter. Inom ramen för de kriterier som bör styra dessa tillsättningar
bör enligt motionärerna ambitionen att åstadkomma en jämnare
könsfördelning markeras.

Utskottet erinrar om förordningen om jämställdhet i statlig verksamhet
(SFS 1984:803). När ett fakultetskollegium förbereder val av elektorer
till ett forskningsråd skall kollegiet verka för att göra det möjligt
att välja mellan personer av båda könen, om det kan ske inom ramen
för sakliga urvalsgrunder. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl49 yrkande 4.

Okat stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning

En målmedveten satsning har under de senaste årtiondena skett på
reformer inom olika samhällsområden som gynnat en utveckling mot
jämställdhet mellan kvinnor och män. Forskning om kvinnor och
män ur ett kvinno- och jämställdhetsperspektiv och forskning om
relationer mellan könen är omistlig i arbetet för att nå jämställdhetsmålen.
Den ger kunskap om ojämlikheter mellan könen som fortfa -

1989/90: UbU25

105

rande finns kvar och analyserar orsakerna till de ojämlika villkoren.
Därmed kan den också ge underlag för åtgärder som kan undanröja
kvarstående hinder.

I de forskningspropositioner som har lagts fram under 1980-talet har
jämställdhetsforskning hört till de områden som prioriterats. Vid universitetet
i Göteborg inrättades år 1982 en professur i kvinnohistoria.
Genom 1984 års forskningsproposition tillkom fem forskartjänster i
jämställdhetsforskning vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Ytterligare en sådan tjänst inrättades senare där. Sedan den
1 juli 1987 finns vidare vid rådet en gästprofessur för framstående
kvinnlig forskare (Kerstin Hesselgrens professur).

I proposition 1989/90:90 framläggs förslag om ökat stöd till kvinnooch
jämställdhetsforskningen dels genom resursförstärkning till fora
för kvinnliga forskare och kvinnoforskning, dels genom inrättande av
tre professurer i kvinno- och jämställdhetsforskning varav två inom
samhällsvetenskaplig och en inom medicinsk fakultet. Samtidigt föreslår
regeringen att delegationen för jämställdhetsforskning (JÄMFO)
läggs ner och att forskningsrådsnämnden (FRN) tilldelas medel för ett
informationsprogram för jämställdhetsforskning.

Frågan om resurser till fora för kvinnliga forskare behandlar utskottet
under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål.

I motion 1989/90:Ub50 (s) yrkande 3 sägs att ett förtydligande behövs
av begreppen jämställdhetsforskning och kvinnoforskning, eftersom
jämställdhetsforskning internationellt är ett okänt begrepp. Motionärerna
anser att det måste vara regeringens och riksdagens ansvar att
klargöra vad de olika forskningsdisciplinerna innefattar. Detta bör inte
överlåtas på forskarna. I motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 16
framhåller motionärerna att kvinnoforskningen är nödvändig för att
spegla hela samhällsutvecklingen och för att ge en helhetssyn på
forskningen. Den tillför forskningen något som inte tidigare behandlats,
bidrar till att rätta till missuppfattningar och visar på att en annan
infallsvinkel på ett problem ger andra förklaringar. I motion
1989/90:Ubl 19 (fp, s, m, c, vpk, mp) yrkande 3 pekas på behovet av
forskning om kvinnliga forskares och forskarstuderandes villkor, en
forskning som enligt motionärerna med fördel kan bedrivas inom de
s.k. fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.

Med anledning av dessa motionsyrkanden vill utskottet anföra följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om kvinnoforskningens
betydelse och om behovet av forskning om kvinnliga forskares och
forskarstuderandes situation. Sådan forskning förekommer i dag inom
UHÄ:s program Uppföljning och policystudier. Utskottet anser inte att
riksdagen bör gå in på detaljerade definitioner av olika forskningsområden.
Utskottet, som alltså inte anser att riksdagen bör göra de
uttalanden som föreslås i motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 3,
1989/90:Ubl 19 yrkande 3 och 1989/90:Ubl39 yrkande 16, föreslår att
riksdagen avslår dessa.

1989/90:UbU25

106

I motion 1989/90:Ub49 (c) diskuteras regeringens förslag att lägga ner
JÄMFO. Motionärerna anser att regeringen borde utvärdera JÄMFO:s
verksamhet (yrkande 1) och utreda vilken organisationsform som bäst
gagnar kvinnoforskningen (yrkande 2). Intill dess borde JÄMFO bibehållas
(yrkande 3).

Regeringen föreslår att FRN vid JÄMFO:s nedläggning skall ges
medel för ett informationsprogram för jämställdhetsforskning. Överflyttandet
av det centrala ansvaret för kvinno- och jämställdhetsforskningen
till FRN innebär enligt motion 1989/90:Ubll9 (fp, s, m, c, vpk, mp)
yrkande 2 ett steg i rätt riktning. Det ter sig dock otillräckligt att detta
ansvar enbart skall omfatta information. Motionärerna ser däri en
uppenbar risk för en tillbakagång och svårigheter med nytillväxt för
kvinno- och jämställdhetsforskningen. I motion 1989/90:Ubl39 (vpk)
yrkande 23 föreslås att riksdagen skall uppdra åt regeringen att under
FRN inrätta ett sekretariat som har det övergripande ansvaret för
kvinnoforskningen.

Utskottet anser att kvinno- och jämställdhetsforskning är ett tvärvetenskapligt
forskningsområde som lämpar sig väl för FRN att ta ett
särskilt ansvar för. FRN bör dock inte enbart ägna sig åt information
om denna forskning utan också initiera och stödja sådan, såsom
JÄMFO hittills har gjort. Ytterligare medel bör för detta ändamål
tillföras FRN när JÄMFO enligt regeringens förslag läggs ner den 1
juli 1991. Utskottet anser att FRN för kvinno- och jämställdhetsforskning
bör tillföras för budgetåret 1991/92 dels de forskningsmedel som
hittills fördelats av civildepartementet efter beredning i JÄMFO (ca 1,5
milj.kr.), dels ett tillskott på 2 milj.kr. och för budgetåret 1992/93
ytterligare 2 milj.kr. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 1989/90:Ub49 yrkandena 1, 2 och 3,
1989/90:Ubl 19 yrkande 2 samt 1989/90:Ubl39 yrkande 23 som sin
mening ge regeringen till känna.

Ytterligare doktorand-, forskar- och professorstjänster i kvinnoforskning föreslås
i tre motioner.

De tjänster som hittills efter beslut av statsmakterna har inrättats
inom området kvinno- och jämställdhetsforskning har avsett humanistisk
och samhällsvetenskaplig forskning. I propositionen föreslås nu
även en professur i medicinsk kvinnoforskning. En professur i kvinnoforskning
med inriktning på teknik föreslås i motionerna
1989/90:Ubl 19 yrkande 4 och 1989/90:Ub680 (fp). Motionärerna pekar
på den alltför ringa andelen kvinnor inom den tekniska forskningen
och forskarutbildningen. Enligt motionärerna finns kompetenta sökande
till en professur i kvinnoforskning med inriktning mot teknik.
Forskartjänster i kvinnoforskning vid de övriga forskningsråden (utöver
HSFR) föreslås i motionerna 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 19
och 1989/90:Ubll9 yrkande 4. I sistnämnda motion föreslås också
doktorandtjänster knutna till forskartjänsterna.

Utskottet anser att FRN bör ges i uppdrag att utreda hur kvinnoforskning
med inriktning på naturvetenskap och teknik bör stödjas.

1989/90:UbU25

107

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1989/90:Ubll9 yrkande 4, 1989/90:Ubl39 yrkande 19 och 1989/90:
Ub680 som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 21 hävdas att det behövs
resurser för låromedelsutveckling för att kvinnoforskningen skall kunna
ingå som en självklar del av grundutbildningarna.

Utskottet anser det angeläget att den forskning med kvinnoperspektiv
som finns görs känd för de studerande i högskolans grundutbildning.
Av riksdagen anvisade särskilda medel för läromedelsutveckling
förekommer inte på högskoleområdet, utan den litteratur som används
i utbildningen kommer fram på andra sätt. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl39 yrkande

21.

Resursfrågor i övrigt för kvinnoforskningen inom högskolan berörs i fyra
motioner. Enligt motion 1989/90:Ub50 (s) yrkande 2 bör det nu bli
aktuellt att anta en aktionsplan för ett ökat stöd och en långsiktig
inriktning vad gäller kvinno- och jämställdhetsforskning, liksom redan
skett i Danmark. I motionerna 1989/90:Ubll9 yrkande 5 och
1989/90:Ubl39 yrkande 17 sägs att kvinnoforskningens resurser under
den kommande treårsperioden bör ökas betydligt mer än vad regeringen
föreslagit i proposition 1989/90:90. Enligt sistnämnda motion yrkande
18 är det viktigt att även omprioritera redan anslagna resurser
så att kvinnoperspektivet får en plats i all forskning. I motion
1989/90:Ubl40 (c) yrkande 6 föreslås att riksdagen skall anvisa 3
milj.kr. utöver regeringens förslag till initierande av tvärvetenskapliga
projekt, då detta kan vara ett sätt att rekrytera fler kvinnor till
forskningen.

Utskottet hänvisar till sina förslag i det föregående om 4 milj.kr. till
FRN och om uppdrag till FRN att utreda hur kvinnoforskning med
inriktning på naturvetenskap och teknik bör stödjas samt i det följande
(avsnitt 24) om ökat stöd (2 milj.kr) till fora för kvinnliga forskare och
kvinnoforskning. Därigenom kan motionerna 1989/90:Ubll9 yrkande

5, 1989/90:Ubl39 yrkande 17 och 1989/90:Ubl40 yrkande 6 anses i
huvudsak tillgodosedda, varför de avstyrks. De omprioriteringar som
avses i motion 1989/90:Ubl39 yrkande 18 kan enligt utskottets uppfattning
i första hand bli aktuella på lokal nivå och hos forskningsråden
och bör inte bli föremål för beslut av riksdagen. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 2 och 1989/90:
Ubl39 yrkande 18.

12. Uppföljning och utvärdering

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 14 begärs förslag till ett nytt styroch
anslagssystern för universitet och högskolor i vad gäller grundläggande
högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning. Enligt
motionärerna bör riksdagen anvisa medel till varje högskoleenhet
sektorsvis, gemensamt för grundutbildning och forskning. I motion

1989/90: UbU25

108

1989/90:Ubl25 (m) yrkande 25 begärs åtgärder för att stärka autonomin
hos universitet och högskolor genom att ge den egna verksamheten
en stark ekonomisk bas.

Under föregående riksmöte ställde sig riksdagen bakom proposition
1988/89:65 om formerna för högskolepolitiken (bet. UbU9, rskr. 148).
Varje statlig högskoleenhet skall fr.o.m. budgetåret 1993/94 tilldelas ett
samlat anslag för grundläggande högskoleutbildning samt ett anslag för
lokalkostnader. Vidare skall de enheter som har fakultetsorganisation
erhålla ett anslag för forskning och forskarutbildning. Regeringens
förslag innebar bl.a. att ett nytt budgettänkande skall införas inom
högskolan när det gäller såväl den grundläggande högskoleutbildningen
som forskning och forskarutbildning. I propositionen framhölls att
det nya budgettänkandet bl.a. innebär en övergång till en fördjupad
verksamhetsprövning vart tredje år, treårsbudget, och införande av en
ny typ av anslag, s.k. ramanslag, som medger en friare disposition av
anslagsmedlen över mer än ett budgetår. För högskolans del skall
övergången till det nya budgetsystemet ske budgetåret 1993/94 för att
möjliggöra en samtidig riksdagsbehandling av dels den grundläggande
högskoleutbildningen, dels forskning och forskarutbildning. Efter att
ha inhämtat underlag från de lokala enheterna skall UHÄ avge en
fördjupad anslagsframställning för sitt ansvarsområde första gången den
1 september 1992. Innebörden av den nyssnämnda propositionen var
också att det treåriga perspektivet skulle tillämpas för den grundläggande
högskoleutbildningen redan fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Enligt utskottets mening bör 1989 års riksdagsbeslut om styr- och
anslagssystem för högskolan ligga fast. Utskottet, som beträffande ställningstaganden
i olika delfrågor hänvisar till sitt av riksdagen godkända
betänkande 1988/89:UbU9, föreslår att riksdagen avslår ifrågavarande
motionsyrkanden.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 7 konstateras att Sverige är ett
litet land och att vi inte kan vara självförsörjande inom forskningen.
De satsningar vi gör måste vara noga övervägda så att vi får de bästa
tänkbara resultat av våra satsade medel. Motionärerna efterlyser bättre
möjligheter till kvalitetskontroll och utvärdering av forskning som bedrivs
med fakultetsmedel.

Utskottet vill för sin del framhålla att det ligger i allas intresse att
forskningsresurserna i vårt land används på rätt sätt. I propositionen
konstateras att den svenska grundforskningen internationellt sett håller
en hög kvalitativ nivå. Det visar såväl utvärderingar som kvantitativa
studier av hur olika forskningsresultat citeras. Starkt bidragande till
den höga kvaliteten på svensk forskning är att i princip alla statliga
medel, som anvisas för forskning, skall fördelas och användas efter
vetenskaplig kvalitetsprövning. Vetenskapligt högt kompetenta organ
har ansvaret för detta, såväl inom högskolan som inom forskningsrådsorganisationen.
Av propositionen framgår vidare att de olika forskningsorganen
skall ta fram ett eget underlag för en ändamålsenlig och
effektiv resursanvändning.

1989/90: UbU25

109

Utskottet, som hänvisar till vad som i övrigt anförts om uppföljning
och utvärdering i propositionen (s. 89 f.), föreslår att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ubl40 yrkande 7.

Ett annat slag av uppföljning tas upp i motion 1989/90:Ub85 (fp, m, c,
mp), nämligen de verkliga kostnaderna för de statliga högskoleenheterna
vid förlust av tjänstebrevsrätten. Enligt motionärerna står det redan
nu klart att de medel som beräknats som ersättning inte kommer att
täcka de faktiska kostnaderna. Detta har, heter det i motionen, vitsordats
av postens statistikavdelning när det gäller t.ex. universitetet i
Uppsala. Motionärerna föreslår att UHÄ får regeringens uppdrag att
efter lokala undersökningar redovisa en mer realistisk bild av ifrågavarande
kostnader än de tidigare gjorda skattningarna.

Frågan om ersättning till universitet och högskolor för den förlorade
tjänstebrevsrätten anmäldes redan i budgetpropositionen (bil. 10 s.
211) men tas upp på nytt i forskningspropositionen (s. 235—236).
Utskottet har inte något att invända mot att de statliga högskoleenheterna
gör en redovisning av sina kostnader med anledning av den
förlorade tjänstebrevsrätten. UHÄ bör få regeringens uppdrag att pröva
vad som bör vara skälig kompensation för enheternas eventuella
merkostnader. Regeringen bör sedan förelägga riksdagen de förslag
som UHÄ:s prövning kan föranleda.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1989/90:
Ub85 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en uppföljning av kostnaderna för förlorad tjänstebrevsrätt vid de
statliga högskoleenheterna.

Utskottet vill i detta sammanhang för de följande budgetåren erinra
om att riksdagen begärt en öppen redovisning av pris- och löneomräkningen
för högskolan och forskningsråden samt att denna redovisning
skall göras för varje anslagspost (UbU 1987/88:20, s. 8—9, rskr.
1987/88:206; bet. 1989/90:UbU18, s. 12, rskr. 228; bet. 1989/90:KU30
s. 30 och s. 243, rskr. 258).

När det gäller allmänna riktlinjer i övrigt för forskningspolitiken under
perioden 1990/91 — 1992193 föreslår utskottet avslutningsvis att riksdagen
godkänner vad som anförts i proposition 1989/90:90 under avsnitten
2—10 i den mån inte annat framgår av riksdagens beslut på
grundval av avsnitten 11—12, 14—15 och 18—23 i propositionen.

13. E 1. Humanistiska fakulteterna

Tjänster som professor

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med förslag i propositionen (s. 238).

I motion 1989/90:Ub69 (fp) hemställs att professuren i engelska,
särskilt modern engelska, skall återbesättas med oförändrad benämning
i stället för att enligt regeringens förslag återbesättas i engelska utan
närmare bestämning.

1989/90: UbU25

110

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion
1989/90:Ub69.

I motionerna 1989/90:Ub44 (m, fp, c, vpk, mp), 1989/90:Ubl41 (mp)
yrkande 7 och 1989/90:Ub588 (s, m, c, vpk, mp) begärs inrättande av
en tjänst som professor i teckenspråk. Tjänsten föreslås förlagd till
universitetet i Stockholm, där undervisning och forskning i teckenspråk
vuxit fram inom institutionen för lingvistik och under 1980-talet
har bidragit till en förändring av teckenspråkets ställning bl.a. inom
skolan.

Utskottet delar motionärernas och UHÄ:s bedömning att en professur
i teckenspråk bör inrättas och föreslår att riksdagen med bifall till
motionerna 1989/90:Ub44, 1989/90:Ubl41 yrkande 7 och 1989/90:
Ub588 bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i
teckenspråk vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1990.

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 19 begärs att en professur i
humanekologi skall inrättas vid universitetet i Lund i anslutning till
satsningen på ett ekologihus där.

Utskottet anser att ämnet humanekologi är av sådan betydelse att det
bör vara företrätt vid mer än ett universitet. Vid universitetet i Göteborg
finns redan en institution för humanekologi men ingen av
regeringen inrättad professur. Utskottet anser därför att två tjänster
som professor i humanekologi bör inrättas den 1 juli 1991, en vid
universitetet i Lund och en vid universitetet i Göteborg. Detta bör
riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl41 yrkande 19 som
sin mening ge regeringen till känna.

1 motion 1989/90:Ub67 (fp) yrkande 1 hemställs om en professur i
muLtietnisk forskning vid universitetet i Uppsala.

Utskottet noterar att ett centrum för multietnisk forskning finns vid
universitetet i Uppsala och finansieras med befintliga anslag. En utbyggnad
av verksamheten med en professur kan för närvarande inte
prioriteras. Motionsyrkandet avstyrks.

1 motionerna 1989/90:Ub32 (fp, m) yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:
Ub52 (c) yrkande 1 föreslås att en professur i japanska skall inrättas
vid universitetet i Lund. Motionärerna invänder mot förslaget i propositionen
(s. 119) att ett institut för Japanstudier skall inrättas i Stockholm
med anslag under tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet). I
motion 1989/90:Ub32 föreslås att professuren finansieras med de medel
som regeringen föreslagit till det nämnda institutet.

Utskottet konstaterar att det föreslagna institutet för Japanstudier
har en annan inriktning än grundforskning i japanska. Motionsyrkandena
avstyrks.

I motion 1989/90:Ub507 (s) föreslås en professur i arbetarkultur inom
ämnet etnologi vid universitetet i Göteborg.

Utskottet hänvisar till regeringens förslag om särskilda medel till
universitetet i Lund för forskning om arbetets historia (500 000 kr.
budgetåret 1991/92). Motionsyrkandet avstyrks.

1989/90: UbU25

lil

I motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 8 föreslås en professur i
forskningsetik som enligt motionärerna bör placeras vid någon av de
filosofiska institutionerna.

Utskottet erinrar om att det vid de svenska universiteten finns två
professurer i etik inom de teologiska fakulteterna och tre professurer i
praktisk filosofi inom de humanistiska fakulteterna. Inom praktisk
filosofi är etik ett centralt delområde. Regeringen har vidare föreskrivit
att professur i medicinsk etik fr.o.m. den 1 juli 1991 skall finnas
inrättad vid medicinska forskningsrådet. Utskottet anser därför att det
inte finns behov av att inrätta en särskild professur i forskningsetik,
varför riksdagen bör avslå motion 1989/90:Ubl39 yrkande 8.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att
inrätta de nya tjänster som professor som förordats i propositionen,
nämligen i tvåspråkighetsforskning den 1 juli 1990 vid universitetet i
Stockholm samt i masskommunikationsforskning den 1 juli 1991 vid
universitetet i Stockholm och den 1 juli 1992 vid universitetet i
Göteborg. Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag om
medel till och placering av en professur i lingvistik och en i logik, som
regeringen vid föregående riksmöte bemyndigades att inrätta den 1 juli
1990.

Centrum för arktisk forskning

I motion 1989/90:Ub688 (fp) hemställs att riksdagen skall uttala att ett
centrum för arktisk forskning skall etableras vid universitetet i Umeå.
Centret skulle innebära en utvidgning och breddning av det centrum
för arktisk kulturforskning som redan finns vid universitetet.

Utskottet erinrar om att centrumbildningar kan komma till stånd
genom lokala beslut och finansieras genom lokalt beslutade avsättningar
från t.ex. olika fakultetsanslag. Motionsyrkandet avstyrks.

Anslagsbeloppet m.m.

När det gäller anslagsbeloppet 1990191 tillstyrker utskottet regeringens
förslag i proposition 1989/90:90 med det tillägget att ytterligare
800 000 kr. bör tillskjutas 1990/91 för att finansiera professuren i
teckenspråk. Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på
motion 1989/90:Ub67 (fp) yrkande 2 om medel till en professur i
multietnisk forskning till Humanistiska fakulteterna för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (301 735 000 + 800 000 =)
302 535 000 kr.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag till riktlinjer
för resursförstärkningar för budgetåren 1991192 och 1992193 men föreslår
därutöver, som framgått av det föregående, att två professurer i
humanekologi skall inrättas den 1 juli 1991. För dessa bör regeringen i
nästa budgetproposition beräkna sammanlagt 1 600 000 kr.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 1 sägs att forskningen inom
den humanistiska sektorn är starkt koncentrerad till de största och

1989/90:UbU25

112

äldsta universiteten. Motionärerna vill att riksdagen skall uttala att de
yngre och mindre universiteten långsiktigt skall fa ökade resurser
inom de humanistiska fakulteterna.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något sådant uttalande.
Yrkandet avstyrks.

14. E 2. Teologiska fakulteterna

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att ändra ämnesinnehåll för
en tjänst som professor. Utskottet tillstyrker regeringens begäran.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen i propositionen
och föreslår beträffande anslagsbeloppet att riksdagen till Teologiska
fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
25 037 000 kr.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag beträffande riktlinjer för
resursförstärkningar för budgetåren 1991192 och 1992/93 under förevarande
anslag.

15. E 3. Juridiska fakulteterna

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att ändra ämnesinnehåll för
en tjänst som professor. Utskottet tillstyrker regeringens begäran.

I propositionen föreslås en ny tjänst som professor, nämligen i europeisk
integrationsrätt vid universitetet i Stockholm. Regeringen hänvisar
till att det vid universitetet i Stockholm har utvecklats en betydande
forskning och forskarutbildning som särskilt inriktats på de rättsliga
relationerna mellan Sverige och EG.

I motionerna 1989/90:Ub33 (fp, m) föreslås att det i stället skall
inrättas en professur i utrikeshandelsrätt vid universitetet i Lund,
vilket även UHÄ föreslagit. Motionärerna hänvisar till att det vid
universitetet i Lund finns en lokalt inrättad professur i utrikeshandelsrätt,
finansierad av tidsbegränsade medel från en stiftelse. Även i
motion 1989/90:Ub52 (c) yrkande 2 föreslås en professur i utrikeshandelsrätt
i Lund.

Utskottet anser inte att det anförts tillräckliga skäl för att frångå
regeringens bedömning och avstyrker således motionerna 1989/90:
Ub33 och 1989/90:Ub52 yrkande 2. Regeringen bör fa begärt bemyndigande
att inrätta en professur i europeisk integrationsrätt vid universitetet
i Stockholm den 1 juli 1992.

En professur i miljörätt begärs i tre motioner, nämligen 1989/90:
Ubl35 (m) yrkande 1, 1989/90:Ub569 (fp) och 1989/90:Ub712 (c)
yrkande 2. I den förstnämnda motionen begärs också (yrkande 2) att
regeringen skall förbereda inrättandet av en professur i internationell
miljörätt och återkomma till riksdagen med förslag därom så snart
behovet klarlagts och resurserna inventerats.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

1989/90: UbU 25

113

8 Riksdagen 1989/90. 14 sami Nr 25

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har under
ett antal år aktivt främjat forskningen inom området miljörätt bl.a.
genom en forskartjänst i ämnet. Regeringen anmäler i propositionen
(s. 309) sin avsikt att inrätta en professur i ämnet vid HSFR. Motionerna
1989/90:Ubl35 yrkande 1, 1989/90:Ub569 och 1989/90:Ub712 yrkande
2 får därmed anses vara tillgodosedda, varför de bör avslås av
riksdagen. Förslag om inrättande av professur i internationell miljörätt
har inte förts fram från vare sig UHÄ, HSFR eller någon av de
juridiska fakulteterna. Utskottet anser inte att riksdagen nu har underlag
för något ställningstagande angående en professur i detta ämne,
varför motionsyrkandet avstyrks.

I motion 1989/90:Ub712 (c) yrkande 1 framhålls behovet av en förstärkning
av forskning och utbildning på miljörättens område. Motionärerna
vill att det skall byggas upp fasta institutioner för miljörätt vid de
juridiska fakulteterna. 1 motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 4 föreslås
ett forskningsprojekt inom den samhällsvetenskapliga fakulteten kring
beslutsprocesser och hantering av miljömål i domstolarna.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra följande.

Genom inrättandet av en rådsprofessur i miljörätt ges detta ämne en
fastare plats i forskningsorganisationen. Riksdagen har senast under
innevarande riksmöte (bet. 1989/90:UbU7 s. 15, rskr. 57) instämt i
regeringens bedömning att miljöfrågornas ställning i den grundläggande
högskoleutbildningen är så viktig att dessa frågor även i fortsättningen
bör följas med stor uppmärksamhet. Det närmare innehållet i
juristlinjen och andra grundutbildningar ankommer det dock på de
lokala linjenämnderna (motsv.) att besluta om. Institutionsindelningen
inom högskoleenheterna är också en lokal fråga. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 4 och
1989/90:Ub712 yrkande 1.

I motion 1989/90:Ub66 (s) begärs att en professur i ämnet mänskliga
rättigheter snarast inrättas.

Utskottet hänvisar till sitt uttalande i samma fråga vid 1986/87 års
riksmöte (UbU 1986/87:26 s. 59). Yrkandet avstyrks.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till
anslagsbelopp för budgetåret 1990/91 och föreslår att riksdagen till
Juridiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 30 092 000 kr.

Likaså föreslår utskottet att riksdagen godkänner de av regeringen
angivna riktlinjerna för resursförstärkningar för budgetåren 1991192 och
1992193.

1989/90: UbU25

114

16. E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

1989/90: UbU25

Tjänster som professor

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att ändra ämnesinnehåll i
en tjänst som professor . Utskottet tillstyrker regeringens begäran.

I proposition 1989/90:90 föreslår regeringen inrättande av sammanlagt
18 professurer inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna under perioden
1990/91—1992/93. Av dessa anges 11 vara motiverade av behov
av långsiktig kunskapsuppbyggnad inom vissa sektorsområden.

De av regeringen föreslagna professurerna avser följande ämnen eller
områden och högskoleenheter:

Ämne/område Högskoleenhet Ar

Psykologi	Un i v.	i Uppsala	1992
Nationalekonomi med inriktning mot internationella finansiella och monetära frågor	Un i v.	i Stockholm	1990
Biblioteks- och informatiöns -vetenskap	Un i v.	i Göteborg	1991
Journa 1 i s t i k	Un i v.	i Göteborg	1991
Massmedieforskning	Un i v.	i Lund	1991
Statsvetenskap, särskilt val forskning	Univ.	i Göteborg	1991
Vårdpedagog i k	Un i v.	i Göteborg	1991
Socialt arbete med inriktning mot äldre människor	Un i v.	i Stockholm	1990
Sociologi med inriktning mot äldre människor	Univ.	i Uppsala	1991
Psykologi med inriktning mot äldre människor	Un i v.	i Göteborg	1992
Sociologi med inriktning mot hand i kapp	Un i v.	i Uppsala	1990
Handikappforskning med beteende-vetenskaplig inriktning	Un i v.	i Göteborg	1990
Rättssociologi med socialpolitisk i nr iktning	Univ.	i Lund	1990
Sociologi med inriktning mot soc ia 1 pol i t i k	Un i v.	i Stockholm	1991
Sociologi med inriktning mot soc i a 1 po 1 i t i k	Univ.	i Umeå	1992
Nationalekonomi med särskild in-riktning mot socialpolitik	Un i v.	i Göteborg	1991
Socialt arbete med inriktning mot fami1jepoli t ik	Univ.	i Göteborg	1991
Nationalekonomi med inriktning mot turism och rekreation	Un i v.	i Umeå	1990

I propositionen förordas att två tjänster som professor i kvinno- och
jämställdhetsforskning skall inrättas den 1 juli 1991 inom samhällsvetenskaplig
fakultet, den ena avseende ekonomisk forskning och den
andra ett samhällsvetenskapligt ämne av betydelse för studiet av våld
mot kvinnor. Regeringen föreslår att UHÄ skall ges i uppdrag att i
samråd med HSFR lämna förslag till närmare precisering av ämnesinnehåll
samt lokalisering av tjänsterna.

I motionerna 1989/90:Ub41 (m, s, fp, c, vpk, mp) samt 1989/90:Ub92
(m) yrkande 4 hemställs att den av regeringen föreslagna professuren i
rättssociologi med socialpolitisk inriktning i stället skall inrättas i socio -

logi med inriktning på socialpolitik. Motionärerna menar att regeringens
förslag till ämnesavgränsning leder till en alltför snäv specialisering.

Utskottet, som delar motionärernas bedömning, noterar att sökande
med forskningsmeriter inom rättssociologi kan komma i fråga för
tjänsten även med den av motionärerna föreslagna vidare ämnesavgränsningen.
Riksdagen bör därför med bifall till motionerna
1989/90:Ub41 och 1989/90:Ub92 yrkande 4 samt med avslag på proposition
1989/90:90 bemyndiga regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en
tjänst vid universitetet i Lund som professor i sociologi med inriktning
mot socialpolitik.

Förslaget om en professur i nationalekonomi med inriktning på turism
och rekreation ifrågasätts i fyra motioner. Enligt motion 1989/90:Ub30
(s) yrkande 2 är turism- och rekreationsforskningen mångvetenskaplig
och dessutom eftersatt. Forskningsområdet borde byggas upp från
grunden, inte från toppen. Det är enligt motionärerna därför felaktigt
att nu inrätta en professur i nationalekonomi med inriktning på detta
område. Enligt motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 24 bör riksdagen
öka insatserna när det gäller sambanden mellan rekreation, turism och
hälsa i stället för att inrätta den föreslagna professuren i nationalekonomi
med inriktning på turism och rekreation. Lokaliseringen av den
av regeringen föreslagna professuren till universitetet i Umeå diskuteras
i motionerna 1989/90:Ub87 (c) och 1989/90:Ubl22 (fp). Enligt den
sistnämnda motionen bör professuren knytas till universitetet i Uppsala
och förläggas till högskolan i Falun—Borlänge. I den förra motionen
föreslås förläggning till Ostersund.

Enligt utskottets mening finns inte skäl att frångå regeringens bedömning
att en professur bör inrättas i nationalekonomi med inriktning
på turism och rekreation. Utskottet har under avsnitt 7 förklarat
sig inte vara berett att förorda att fasta forskningsresurser tillförs någon
av de mindre högskolorna. Riksdagen bör därför med avslag på motionerna
1989/90:Ub30 yrkande 2, 1989/90:Ub87, 1989/90:Ubl22 och
1989/90:Ubl41 yrkande 24 bemyndiga regeringen att den 1 juli 1990
inrätta en tjänst vid universitetet i Umeå som professor i nationalekonomi
med inriktning på turism och rekreation.

Inriktningen av den av regeringen föreslagna professuren i kvinno- och
jämställdhetsforskning med inriktning på ekonomi tas upp i två motioner.
Enligt motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 20 bör tjänsten ges
en bredare inriktning än den i propositionen föreslagna. Enligt motion
1989/90:Ub49 (c) yrkande 5 bör den föreslagna professuren vidgas till
att även omfatta kvinnors obetalda arbete och socialförsäkringssystemets
betydelse. De av regeringen föreslagna tre professurernas (inkl. en
vid medicinsk fakultet) lokalisering diskuteras i motion 1989/90:Ubl44
(c) yrkande 1. Motionärerna förordar att tjänsterna inrättas utanför de
stora universitetsorterna bl.a. med hänsyn till kvinnors sämre sysselsättningsmöjligheter
och den större kvinnoutflyttningen från regionalt
utsatta områden.

1989/90:UbU25

116

Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa den beredning av
frågan om tjänsternas ämnesinnehåll och lokalisering som regeringen
planerat. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1989/90:Ub49 yrkande
5, 1989/90:Ubl39 yrkande 20 och 1989/90:Ubl44 yrkande 1.

I motion 1989/90:Ub60 (c) föreslås att professuren i psykologi med
inriktning mot äldre skall placeras vid universitetet i Umeå i stället för
vid universitetet i Göteborg.

Utskottet avstyrker förslaget.

När det gäller regeringens förslag om nya tjänster som professor i
övrigt föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:90.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag om medel
till och placering av en tjänst som professor i psykologi, som regeringen
vid föregående riksmöte bemyndigades att inrätta den 1 juli 1990.

I flera motioner framförs ett antal ytterligare förslag om nya professurer.

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 17 begärs en professur i ekologisk
ekonomi.

Utskottet, som noterar att varken UHÄ eller något av universiteten
har föreslagit en sådan tjänst, föreslår att riksdagen avslår motion
1989/90:Ubl41 yrkande 17.

I motion 1989/90:Ub92 (m) yrkande 3, 1989/90:Ub89 (c, fp) och
1989/90:Ubl09 (s) föreslås en professur i företagsekonomi vid universitetet
i Linköping. Enligt de två sistnämnda motionerna bör tjänsten ges
en inriktning mot företagsstrategi.

Riksdagen bör enligt utskottets mening av statsfinansiella skäl avslå
motionerna 1989/90:Ub89, 1989/90:Ub92 yrkande 3 och

1989/90:Ubl09.

1 motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 34 föreslås en professur i nationalekonomi
med särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och
ekonomi. Motionärerna avser en tjänst som skall delas mellan universitetet
i Uppsala och Sveriges lantbruksuniversitet i form av två halvtidstjänster.
Inom anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna
föreslås 500 000 kr. och i motion 1989/90:Jo27, som behandlas av
jordbruksutskottet, föreslås samma belopp under anslaget till lantbruksuniversitetet.

Utskottet föreslår att riksdagen av statsfinansiella skäl avslår motion
1989/90:Ubl40 yrkande 34.

I motionerna 1989/90:Ub26 (s) och 1989/90:Ub45 (m) yrkande 2
föreslås en professur i specialpedagogik vid högskolan för lärarutbildning
i Stockholm.

Utskottet vill till detta anföra följande.

Vid universitetet i Göteborg finns en av regeringen inrättad professur
i specialpedagogik. En av högskolestyrelsen inrättad tjänst som

1989/90:UbU25

117

professor i ämnet finns vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm.
UHÄ har inte fört fram förslag om ytterligare en av regeringen
inrättad professur i ämnet. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Fyra motioner tar upp frågor om professurer inom området säkerhetspolitik.
I motionerna 1989/90:Ub57 (fp) och 1989/90:Ub609 (fp) yrkande
2 föreslås en professur i statsvetenskap med inriktning på säkerhetspolitik
vid universitetet i Stockholm. I motion 1989/90:Ub92 (m)
föreslås en professur i säkerhetspolitisk forskning vid universitetet i
Stockholm (yrkande 1) och en professur med inriktning på utrikesoch
säkerhetspolitik vid universitetet i Uppsala (yrkande 2). Enligt
motion 1989/90:Ub543 (m) bör två professurer inom det utrikes- och
säkerhetspolitiska området inrättas vid universiteten i Stockholm och
Uppsala.

Utskottet hänvisar till att regeringen i propositionen dels (s. 252)
föreslår sammanlagt 1 milj.kr. till långsiktig kunskapsuppbyggnad
inom området säkerhetspolitisk forskning vid universiteten i Lund och
Umeå, dels (s. 114) under utrikesdepartementets huvudtitel föreslår en
ökning med 600 000 kr. (utöver pris- och löneomräkning) av anslaget
Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub57, 1989/90:Ub92, 1989/90:Ub543 och 1989/90:Ub609 yrkande
2.

Utöver de nu redovisade förslagen framförs i några motioner ytterligare
förslag om nya professurer enligt följande sammanställning:

Mot ion	Ämne/område	Högsko 1eenhet
1989/90:
Ubl24 (s)	Barnomsorgs forskn i ng	Högsk.	för
yrk. 1		1 ä r a r u t b. i Stockholm
Ub711 (s)	Försäkr ingsrät t	-
Ub25 (c)	Kommunal ekonomi	Univ. i	Göteborg
Ub679 (fp)	Kommunal ekonomi	Un i v. i
Göteborg
Ublll (s)	Kommunal ekonomi och organisation	Un i v. i	Göteborg
Ubl29 (m)	Kommunal ekonomi och organisation	Un i v. i
Göteborg
Ub665 (s)	Socialförsäkring och rehabili-	Högsk.	i Örebro
	tering		i Örebro
Ub596 (fp,c)	Soc ial försäkr ing-försäkrings-medic in-rehabi1 i ter ing	Högsk.
Ubl45 (c)	Tjänsteforskning	Högsk.	i Karlstad
yrk. 4
Ub584 (m)	Tjänsteforskning	Högsk.	i Karlstad
yrk. 6
Ub725 (c)	Tjänsteforskning	Högsk.	i Ka r1s t ad
yrk. 7 de 1 v i	s
Ub35 (s)	Turismens sociala och kulturella
yrk. 2	funkt ioner	-
Ubl36 (m)	Professurer i turism med inrikt-
yrk. 1-2	ning på både kultur och natur	-
Ub95 (s)	Vuxen- och yrkespedagogi k	-

1989/90:UbU25

Utskottet hänvisar till att regeringen i proposition 1989/90:90 föreslår
särskilda medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området

118

barnomsorg samt inrättande av fyra professurer med inriktning på
socialpolitik. Vissa av de i motionsyrkandena framförda forskningsbehoven
kommer därigenom att kunna i någon mån tillgodoses. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub25, 1989/90:
Ub35 yrkande 2, 1989/90:Ub95, 1989/90:Ubl 11, 1989/90:Ubl24 yrkande
1, 1989/90:Ubl29, 1989/90:Ubl36, 1989/90:Ubl45 yrkande 4,
1989/90:Ub584 yrkande 6, 1989/90:Ub596, 1989/90:Ub665, 1989/90:
Ub679, 1989/90:Ub711 och 1989/90:Ub725 yrkande 7 delvis.

Förstärkningar i övrigt för vissa områden

Utöver professurer föreslås i proposition 1989/90:90 särskilda förstärkningar
för vissa områden. Det gäller Stillahavsasienforskning, barnomsorgsforskning,
vårdvetenskap, socialt arbete, ekonomi med socialpolitisk
inriktning, det sociala arbetets teori och metod samt säkerhetspolitisk
forskning.

Behov av förstärkningar för forskningen inom freds- och konfliktforskning
framförs i tre motioner. Vid institutionen för freds- och konfliktforskning
vid universitetet i Uppsala finns en internationellt uppmärksammad
databas över pågående internationella konflikter. 1 motionerna
1989/90:Ub64 (s) och 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 6 begärs resurser
inom fakultetsanslaget för att denna verksamhet och den forskning
den ger möjlighet till skall kunna fortsättas. I motion 1989/90:Ubl42
(c) begärs 1,6 milj.kr. för upprättandet av en internationell kunskapsbank
om försvarsindustrien omställning.

Utskottet anser det inte möjligt att inom utbildningsdepartementets
huvudtitel inrymma särskilda förstärkningar för de i motionerna angivna
ändamålen. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1989/90:
Ub64, 1989/90:Ubl39 yrkande 6 och 1989/90:Ubl42.

Utöver professurer samt de nyss nämnda förstärkningarna föreslås i ett
antal motioner särskilda förstärkningar av vissa andra forskningsområden
enligt följande:

Motion Område Högskoleenhet

1989/90:
Ub584 (m)	Arbets 1 i vs forskning	Högsk.	i Karlstad
y rk. 5
Ub630 (s)	Arbet s1 i vs forskn i ng	Högsk.	i
Kar 1s tad
de 1 v i s
Ub725 (c)	Arbe t s1 i vs för skn i ng	Högsk.	i Karlstad
yrk. 7 de 1 v i s
Ubl02 (s)	Folkbildning och folkligt kul turarbete	Un i v. i	i Linköping
Ubl40 (c)	Folkbildning och föreningsliv	-
yrk. 5
Ub91 (s)	Hushå11 sekonomi sk t inriktad
y rk. 1	forskn i ng	-
UblOO (s)	Forsknings- och utvecklingsverk-samhet till stöd för kommunernas verksamhet
Ub609 (fp)	Säkerhetspolitisk forskning	-

1989/90: UbU25

119

Ub130 (c) Säkerhetspolitisk forskning med

särskild inriktning på ickemilitärt
motstånd/icke-våld
Ub35 (s) Tur i sm-fri tid

yrk. 1

A64 (m) Forskning och utveckling kring

yrk. 7 skärgårdsfrågor

Utskottet föreslår med anledning av motionerna 1989/90:Ubl02 och
1989/90:Ubl40 yrkande 5 att 1 milj.kr. anvisas budgetåret 1990/91 till
universitetet i Linköping för folkbildningsforskning. Vad utskottet anfört
om folkbildningsforskning bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

I motion 1989/90:A64 begärs att riksdagen skall ge regeringen till
känna att en särskild forskningsgrupp bör tillskapas för att följa utvecklingen
inom skärgården.

Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att göra något
uttalande om hur forskning om skärgården bör vara organiserad.
Yrkandet avstyrks.

I övrigt finnér utskottet inte skäl att tillstyrka de begärda särskilda
resursförstärkningarna utan föreslår att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub35 yrkande 1, 1989/90:Ub9l yrkande 1, 1989/90:UblOO,
1989/90:Ubl30, 1989/90:Ub584 yrkande 5, 1989/90:Ub609 yrkande 1,
1989/90:Ub630 delvis och 1989/90:Ub725 yrkande 7 delvis.

1 motion 1989/90:Ub30 (s) framhålls betydelsen av fritids- och rekreationsforskning
(yrkande 3) och begärs att det nya socialvetenskapliga
forskningsrådet skall ges ett uttalat programansvar för fritidsforskningen
(yrkande 1).

Utskottet anser inte att det finns skäl att ge något forskningsråd ett
särskilt programansvar för detta område. Yrkandena avstyrks.

1 motion 1989/90:Ubl24 (s) yrkande 2 begärs en översyn av barnontsorgsforskningens
framtida inriktning och omfattning.

Enligt utskottets mening bör inte riksdagen begära en sådan översyn.
Motionsyrkandet avstyrks.

Regeringen föreslår i propositionen att statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek i fortsättningen skall erhålla medel under anslagsposten till
universitetet i Stockholm i stället för under en egen anslagspost. Det
skulle därmed bli högskolestyrelsen för universitetet i Stockholm som
får avgöra vilka resurser som skall tilldelas statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek. I motion 1989/90:Ub22 (fp, m, c, vpk, mp) avvisas
regeringens förslag, som enligt motionärerna i praktiken innebär att
universitetet i Stockholm tillförs en väsentlig resurs och att landets
övriga lärosäten fråntas en viktig tillgång.

Riksdagen avslog år 1987 (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26 s. 38,
rskr. 1986/87:282) ett motsvarande förslag från regeringen. Utskottet
anser att dess tidigare invändningar fortfarande är bärande. Riksdagen
bör därför med bifall till motion 1989/90:Ub22 avslå proposition
1989/90:90 i denna del.

1989/90:UbU25

120

I motionerna 1989/90:Ub31 (m) och 1989/90:Ub58 (fp) föreslås att
riksdagen till universitetet i Uppsala skall anvisa 1 109 000 kr. till
pressarkivet. Pressarkivet har enligt motionärerna och enligt anslagsframställningen
från universitetet i Uppsala stor nationalbibliografisk
betydelse. Dess verksamhet sägs inte kunna fortsättas, om inte en
permanent finansiering kan säkras.

Utskottet anser pressarkivets verksamhet viktig inte minst för den
samhällsvetenskapliga forskningen. Det är dock nödvändigt att inrymma
dess finansiering inom de medel som står till universitetets förfogande
bl.a. under de olika fakultetsanslagen. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub31 och
1989/90:Ub58.

I motion 1989/90:Ub68 (fp) yrkande 2 begärs ett förslag till anslag för
forskarutbildning av lärare inom vårdlärarutbildningen och för vårdforskning
inom samhällsvetenskaplig fakultet. Motionären hänvisar till de
särskilda medel som i proposition 1989/90:90 föreslås avsatta inom
anslaget Medicinska fakulteterna till en rörlig resurs för lärare inom
den kommunala delen av högskolan. Enligt motionären utesluts genom
denna konstruktion de lärare som utbildar vårdlärare.

Utskottet erinrar om att vårdlärarutbildningen anordnas vid fem av
universiteten samt högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Lärare i
vårdlärarutbildningen som avlagt doktorsexamen har samma möjligheter
som övriga lärare vid statliga högskoleenheter att fa del av den
rörliga resursen för forskning inom den fakultet de tillhör. Särskilda
medel för forskarutbildning av högskolans lärare föreslås i propositionen
enbart för lärare vid enheter som inte själva har fakultetsorganisation
(vårdhögskolor och mindre och medelstora statliga högskolor).
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub68 yrkande 2.

I motion 1989/90:Ub625 (m, s, fp, c, vpk, mp) framhålls att Latinamerika-institutet
vid universitetet i Stockholm bör förstärkas som svenskt
centrum för dokumentation, information och forskning om Latinamerika.
Motionärerna påpekar att endast en mindre del av verksamheten
finansieras med permanenta anslag och att en stor andel av personalen
utgörs av lönebidragsanställda. En utbyggnad och en mer permanent
finansiering anses angelägen mot bakgrund av såväl det ökade intresset
för Latinamerika som önskemålet att uppfylla de krav som statsmakterna
ursprungligen ställde för verksamheten.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

t proposition 1989/90:90 (avsnitt 12, s. 117) anförs att en översyn
bör göras av inriktning och institutionell förankring av forskningen
om Latinamerika.

Latinamerika-institutet är knutet till universitetet i Stockholm såsom
sådan inrättning som avses i 16 kap. 13 § högskoleförordningen
(1977:263). Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om en förstärkning av Latinamerika-institutets resurser.
Bl.a. bör därigenom en avsevärt större del av verksamheten kunna

1989/90: UbU 25

121

bedrivas med fast anställd personal. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub625 som sin mening ge
regeringen till känna.

Anslagsbeloppet m.m.

När det gäller anslagsbeloppet 1990191 föreslår regeringen att riksdagen
anvisar ett reservationsanslag på 364 373 000 kr.

Med hänvisning till sitt ställningstagande ovan till folkbildningsforskning
föreslår utskottet att riksdagen med anledning av propositionen
och motion 1989/90:Ubl40 yrkande 5 till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
(364 373 000 + 1 000 000 =) 365 373 000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för
resursförstärkningar för budgetåren 1991192 och 1992/93 som angetts i
proposition 1989/90:90.

17. E 5. Medicinska fakulteterna
Tjänster som professor

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor.

Utskottet tillstyrker ändrat ämnesinnehåll för totalt elva tjänster som
professor fr.o.m. den 1 juli 1990 i enlighet med vad som förordats i
propositionen (s. 262).

Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att inrätta tjänster
som professor.

Regeringen föreslår att fem personliga professurer ersätts av permanenta
professurer, nämligen dels i strukturbiokemi (tidigare i tumörbiologi)
vid Karolinska institutet, dels i utveckJingsbiologi (tidigare i
tumörbiologi) vid Karolinska institutet, dels i molekylär immunologi
vid Karolinska institutet, dels i internationell barnhälsovård vid universitetet
i Uppsala, dels ock i försöksdjursvetenskap vid universitetet i
Uppsala. Tjänsten som professor i molekylär immunologi föreslås
inrättad den 1 juli 1990, övriga tjänster i samband med innehavarnas
pensionsavgång. Regeringen förutsätter att dessa tjänster finansieras
inom ramen för befintliga resurser.

Regeringen förordar vidare att en tjänst som professor i epidemiologj
med hälso- och sjukvårdsforskning inrättas den 1 juli 1990 vid
universitetet i Umeå samt en tjänst som professor i medicinsk kvinnoforskning
den 1 juli 1991. UHÄ skall få i uppdrag att precisera
ämnesinnehåll och föreslå lokalisering av sistnämnda professur.

Tre professurer i smittskydd, särskilt klinisk immunologi, särskilt
klinisk parasitologi resp. särskilt klinisk virologi föreslås inrättade vid
Karolinska institutet den 1 juli 1990. Innehavarna av dessa tjänster

1989/90: UbU25

122

skall tillika vara avdelningsföreståndare vid statens bakteriologiska
laboratorium (SBL). Kostnaderna för dessa tjänster beräknas till 4,5
milj.kr. och har beaktats vid medelsberäkningen.

Genom överföring av medel från medicinska forskningsrådet (MFR)
föreslås slutligen att tre tjänster som professor inrättas inom högskolan
den 1 juli 1990, nämligen en professur i hälso- och sjukvårdsforskning
med särskild inriktning på utvecklingsländerna, en professur i baromedicin
och en professur i hälso- och sjukvårdsforskning.

Utskottet tillstyrker inrättandet av totalt 13 tjänster som professor
vid medicinska fakulteterna i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:90.

I motion 1989/90:So201 (m) yrkande 9 hävdas att den medicinska
forskningen om demenssjukdomar är åsidosatt i förhållande till annan
medicinsk forskning. Mot denna bakgrund föreslås inrättande av en
tjänst som professor i neuropsykologi med inriktning på tidig diagnostik
av ålderssjukdomar och utveckling av neu ro fysiologiska metoder vid
universitetet i Lund.

Utskottet vill erinra om att regeringen under anslaget E 16. Medicinska
forskningsrådet har föreslagit att ytterligare resurser skall ställas
till förfogande för MFR:s stöd till forskning om demenssjukdomar.
Regeringen beräknar för detta ändamål 1 milj.kr. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:So201
yrkande 9.

Till detta vill utskottet lägga följande. 1 propositionen (s. 63 f.)
under avsnittet Satsningar på en god hälsa och vård redovisas att
forskningsrådsnämnden och delegationen för social forskning på regeringens
uppdrag kartlagt den nuvarande forskningen om äldre och
lämnat förslag till fortsatta insatser. Mot denna bakgrund föreslår
regeringen ökade resurser för forskning om äldre under den kommande
treårsperioden. Genom inrättande av professurer i psykologi, sociologi
och socialt arbete, samtliga tre med inriktning på äldreproblem,
kommer forskningen enligt regeringen att få en fast förankring i
högskolan. Utskottet har tidigare under anslaget E 4. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna tillstyrkt regeringens förslag om inrättande av
dessa tre professurer.

I motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 8 och 1989/90:Ub753 delvis
(båda mp) föreslås inrättande av en tjänst som professor i alternativ
medicin. Enligt motionärerna bör tyngdpunkten inom hälso- och sjukvården
förskjutas från traditionell medicinsk behandling till alternativa
behandlingsformer.

Utskottet erinrar om att varken de enskilda högskoleenheterna eller
UHÄ i sina anslagsframställningar har fört fram förslag om inrättande
av en professur i alternativ medicin. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 8 och 1989/90:Ub753
delvis.

1989/90: UbU25

I motion 1989/90:Ub502 (s) hävdas att Sverige är ett föregångsland när
det gäller förebyggande mödra- och barnhälsovård. Sverige är sedan

123

många år en av de största bidragsgivarna till de internationella organisationer
som arbetar med dessa frågor. För internationell barnhälsovård
finns en professur vid universitetet i Uppsala. Däremot saknas
det, enligt motionärerna, inom området internationell mödrahälsovård
en institutionell bas för forskning, undervisning och konsultverksamhet.
Det är därför angeläget att en tjänst som professor i internationell
mödrahälsovård, inrättas i syfte att möjliggöra en samlad svensk satsning
på u-landsinriktad forskning och forskarutbildning inom mödrahälsovården.
Finansieringen av en sådan professur skulle enligt motionärerna
lämpligen kunna ske med resurser från bl.a. styrelsen för
internationell utveckling (SIDA) och styrelsen för u-landsforskning
(SAREC) samt från fristående fonder och humanitära organisationer.

Utskottet behandlade ett liknande yrkande vid riksmötet 1987/88
(UbU 1987/88:28, rskr. 1987/88:277). Utskottet pekade då på möjligheten
för berörda högskoleenheter att inom ramen för resurser från t.ex.
SIDA och SAREC inrätta en extra tjänst som professor. Utskottet
konstaterar att en professur i internationell mödrahälsovård inte förts
fram i regeringens förslag till förstärkning av forskningsorganisationen
inom de medicinska fakulteterna för den kommande treårsperioden.
Utskottet vill ånyo peka på möjligheten för berörda högskoleenheter
att själva inom ramen för externa medel i enlighet med vad som
anförts i motionen inrätta en tjänst som professor i internationell
mödrahälsovård. Med det anförda förslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub502.

I motion 198.9/90:Ub681 (fp) begärs inrättande av en tjänst som professor
i reumatologi vid universitetet i Uppsala. Enligt motionärerna är
akademiska sjukhuset i Uppsala det enda undervisnings- och regionsjukhus
i landet som saknar reumatologisk klinik.

Utskottet noterar att varken UHÄ eller universitetet i Uppsala i sina
anslagsframställningar har fört fram förslag om inrättande av en tjänst
som professor i reumatologi. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet
motion 1989/90:Ub681.

I motion 1989/90:Ub90 (c, fp) föreslås inrättande av en tjänst som
professor i medicinsk genetik vid universitetet i Linköping.

Utskottet konstaterar att UHÄ i sin anslagsframställning inte fört
fram förslag om en tjänst som professor i medicinsk genetik. Utskottet
anser att riksdagen bör avslå motion 1989/90:Ub90.

Resurser för viss forskning

I motion 1989/90:Ub83 (m, c) begärs medel för att inrätta vissa
tjänster vid Lugnets idrottsvetenskapliga institut (LIVI) i Falun. För det
utvecklings- och forskningsarbete som bedrivs på det idrottsmedicinska
området inom institutet behövs, enligt motionärerna, fasta resurser i
form av två tjänster som klinisk lärare alternativt klinisk assistent.
Tjänsterna bör inrättas vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utskottet vill erinra om att tjänster som högskolelektor och klinisk
assistent kan inrättas inom högskolan för utbildning och forskning vid

1989/90: UbU25

124

medicinsk fakultet. Den i motionen aktualiserade frågan är inte av den
art att den bör avgöras av riksdagen. Härmed avstyrks motion
1989/90:Ub83.

I motionerna 1989/90:So323 (c) yrkande 4, 1989/90:So467 (c) yrkande
1 och 1989/90:So471 (s) yrkande 2 föreslås förstärkningar av medicinsk
kvinnoforskning. Resurser och forskning bör i högre grad inriktas på
sjukdomar som drabbar kvinnor mest. I motion 1989/90:So467 begärs
bl.a. medel till ett forskningsprogram med syfte att skapa underlag för
profylaktiska insatser när det gäller symfyseolos — foglossning vid
graviditet.

Utskottet vill med anledning av motionerna, som väcktes under
1990 års allmänna motionstid, anföra följande.

Enligt den nu föreliggande propositionen är det angeläget att få till
stånd en kvalitativt högtstående medicinsk forskning där kvinnors
specifika behov när det gäller hälsa och sjukdomar uppmärksammas.
En professur i medicinsk kvinnoforskning föreslås därför inrättad den
1 juli 1991. Regeringen avser att ge UHÄ i uppdrag att precisera
ämnesinnehåll samt föreslå lokalisering av en sådan professur. Mot
denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkanden i stort är
tillgodosedda, varför motionerna 1989/90:So323 yrkande 4,
1989/90:So467 yrkande 1 och 1989/90:So471 yrkande 2 avstyrks.

I motion 1989/90:Ub667 (s) påtalas behovet av livsmedelsvetenskaplig
forskning. Enligt motionärerna har ett förslag om närings- och livsmedelsvetenskaplig
forskning utarbetats inom universitetet i Umeå. En
sådan forskning bör främst förläggas till den medicinska fakulteten vid
universitetet i Umeå där det, enligt motionärerna, finns förutsättningar
att skapa en god forskningsmiljö för detta ändamål.

Utskottet vill påpeka att UHÄ i sin anslagsframställning inte prioriterat
resurser för det i motion 1989/90:Ub667 aktualiserade forskningsområdet.
Härmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1989/90:Ub667.

Forskningsanknytning av vårdutbildningar

UHÄ har på regeringens uppdrag dels utrett samverkan för forskningsanknytning
mellan statlig och kommunal högskola, dels sett över
möjligheterna till forskarutbildning och forskning för lärarna i den
kommunala högskolan. Enligt vad regeringen anför i propositionen
(s. 192) måste andelen lärare med doktorsexamen öka inom den
kommunala högskoleutbildningen. Forskarutbildning av lärare inom
den kommunala högskolan kan i vissa delar vara en uppgift som ligger
hos arbetsgivaren. Enligt regeringen är landstingsförbundet berett att
under den kommande treårsperioden verka för att tjänster som FoUlärare
ersätts med tjänster som högskolelektor. Inför en övergång till
den tjänsteorganisation som nu gäller i den statliga delen av högskolan
är personalutvecklingsåtgärder av detta slag en angelägen åtgärd. Regeringen
konstaterar vidare att forskarstuderande med medellång vårdutbildning
som bakgrund oftast finns inom områden som är angelägna

1989/90:UbU25

125

ur hälso-, sjukvårds- och omsorgssynpunkt. Enligt regeringen är det
angeläget att stimulera forskning inom dessa områden. Regeringen
förordar att resurserna för forskning under förevarande anslag förstärks
genom att 7 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93 anvisas för en
särskild rörlig resurs för lärare inom den kommunala delen av högskolan.
Övergångsvis bör denna resurs även kunna användas för forskarutbildning
av sådana lärare.

När det gäller forskningsanknytning av vårdutbildningar är det enligt
motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 9 (delvis) angeläget att den landstingskommunal
vårdhögskolans tjänstestruktur snarast utformas på
samma sätt som inom den statliga högskolan.

Utskottet delar regeringens uppfattning att andelen lärare med doktorsexamen
inom den kommunala högskoleutbildningen bör öka och
att forskarutbildningen av lärare bör stimuleras. Utskottet ser med
tillfredsställelse på att landstingsförbundet är berett att under den
kommande treårsperioden vidta åtgärder för att anpassa nuvarande
tjänsteorganisation till den som gäller inom den statliga delen av
högskolan. Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas
önskemål i stort är tillgodosett, varför motion 1989/90:Ubl43 yrkande
9 (delvis) avstyrks.

Anslagsfrågor

Det samlade medelsbehovet under anslaget beräknas i propositionen
till 735 023 000 kr. för budgetåret 1990/91.

När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion 1989/90:Ubl43 (c)
yrkande 11 att riksdagen anvisar 12,5 milj.kr. utöver vad regeringen
har föreslagit i proposition 1989/90:90 för budgetåret 1990/91. Medelsökningen
avses utgöra en ny anslagspost, benämnd Doktorandtjänster
vid vårdhögskolorna. Syftet är att stödja en utveckling av tjänstestrukturen
inom vårdhögskolorna mot vad som för närvarande gäller inom
den statliga delen av högskolan. Statsmakterna bör därför ställa ca 50
doktorandtjänster till vårdhögskolornas förfogande, dvs. i princip två
tjänster per landsting.

Utskottet är av statsfinasiella skäl inte berett tillstyrka detta yrkande
om 12,5 milj.kr. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition
1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Ubl43 yrkande 11
till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 735 023 000 kr.

Regeringen begär riksdagens godkännande av dess riktlinjer för resursförstärkningar
för budgetåren 1991/92 och 1992/93. Utskottet har inget
att erinra mot de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i
proposition 1989/90:90.

1989/90: UbU25

126

Övriga frågor

1989/90: UbU25

I två motioner, nämligen 1989/90:Ub68 (fp) yrkande 1 och motion
1989/90:Ub51 (c) föreslås inrättande av en särskild vårdfakultet. Med
en egen fakultet kan vårdforskningen stärkas och profilera dels sina
karaktärsämnen, dels sin tvärvetenskapliga karaktär.

Utskottet behandlade ett liknande yrkande under föregående riksmöte
(bet. 1988/89:UbU25). Utskottet anförde då att berörda fakulteter
skall ansvara för verksamheten och dess kvalitet även när en del av
forskningsarbetet förläggs till en vårdhögskola eller till sjukvårdsorganisationen.
Som utskottet nyss redovisat anser regeringen det angeläget
att stimulera sådan forskning som bedrivs inom områden som är
angelägna ur hälso-, sjukvårds- och omsorgssynpunkt.

Med hänvisning till det anförda finnér utskottet det inte påkallat att
riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna
1989/90:Ub51 och 1989/90:Ub68 yrkande 1, varför de avstyrks.

Motion 1989/90:Ub34 (m) tar upp vissa forsknings-och utbildningsfrågor
vid den blivande idrottshögskolan i Stockholm. Motionären erinrar om
att det för närvarande finns ett antal professurer med idrottsinriktning
i Stockholm, nämligen dels tre professurer vid institutionen för fysiologi
lil och en professur i idrottsmedicin, finansierad av Tipstjänst och
försäkringsbolaget Folksam, samtliga vid Karolinska institutet, dels en
professur i idrottspedagogik vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm,
dels en ännu ej tillsatt professur i idrottshistoria vid universitetet
i Stockholm. Dessa sex professurer inom idrottsområdet bör enligt
motionären förenas med undervisningsskyldighet vid den blivande
idrottshögskolan i Stockholm. Den samlade kompetensen inom idrottens
olika ämnesområden och kringvetenskaper kan på så sätt tas till
vara inom idrottshögskolan. Genom att dessa forskare samlas på ett
ställe med bevarad fakultetsanknytning kan en vetenskaplig miljö som
genererar forskning och utbildning på hög nivå skapas till gagn för
ämnet idrott. Vidare understryker motionären att det vid den nya
idrottshögskolan även bör bedrivas forskarutbildning. Det är väsentligt
att denna utbildning anordnas med anknytning till berörda fakulteter.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Idrottshögskoleutredningen (dir. 1989:42) har avlämnat slutbetänkandet
(SOU 1990:3) En idrottshögskola i Stockholm — struktur,
organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens
område. Utredningens förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Utskottet, som erinrar om riksdagens tillkännagivande beträffande
vissa professurers anknytning till forskning och utbildning som
avser fysisk fostran och idrott (UbU 1985/86:24 s. 8—10), anser att
regeringens kommande förslag till en självständig högskoleenhet på
idrottens område bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1989/90:Ub34.

Enligt motion 1989/90:Ubl49 (fp) yrkande 2 är en viktig förutsättning
för forskarutbildning för de studerande vid bl.a. utbildningarna till

127

sjukgymnast, sjuksköterska och laboratorieassistent att grundutbildningarna
ger behörighet, dvs. att de omfattar 120 poäng. Vidare bör
linje- och kurssystemet planeras så att karaktärsämnena förstärks.

Utskottet har under innevarande riksmöte (bet. 1989/90:UbU21 s.
18, rskr. 232) uttalat att det nu finns anledning att mera ingående
pröva om de medellånga vårdutbildningarnas längd är lämpligt anpassad
till de förändrade krav som från olika utgångspunkter kan ställas
på dessa utbildningar. Med hänsyn till riksdagens uttalande beträffande
behovet av en översyn av de medellånga vårdutbildningarna anser
utskottet att riksdagen bör avslå motion 1989/90:Ubl49 yrkande 2.

Med samma motivering avstyrker utskottet även motion 1989/90:
Ubl46 (c), i vilken det begärs en översyn av utbildningar inom vårdområdet
med särskild hänsyn till vårdpersonalens utbildning i vissa rehabiliteringsfrågor.

I motion 1989/90:Ub753 (mp) delvis föreslås att vårdstuderande skall fa
utbildning i alternativ medicin.

Vid tidigare tillfällen (jfr UbU 1985/86:3) har utskottet redovisat att
detaljer i vårdutbildningarnas innehåll styrs av utbildningsplaner fastställda
av UHÄ och kursplaner fastställda av de lokala högskoleenheterna.
Då den aktualiserade frågan inte är ett ärende för riksdagen,
avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub753 delvis.

I motion 1989/90:Ub65 (s) aktualiseras frågan om samlokalisering av
vissa forskningsresurser inom smittskyddsområdet med anledning av regeringens
förslag i propositionen om inrättande av tre tjänster som
professor i smittskydd vid Karolinska institutet den 1 juli 1990 genom
överföring av medel från statens bakteriologiska laboratorium (SBL).
Innehavarna av dessa tjänster skall tillika vara avdelningsföreståndare
vid SBL. Enligt motionärerna är det väsentligt att SBL:s smittskyddsfunktion
inte enbart samordnas med den forskning som sker vid
Karolinska institutet utan även med den centrala laboratorieverksamheten
inom den kliniska mikrobiologin som bedrivs vid olika sjukvårdsinrättningar
inom Stockholms läns landsting. Mot denna bakgrund
bör enligt motionärerna SBL:s smittskyddsfunktion samordnas
med Stockholms läns landstings mikrobiologiska laboratorium och
med Karolinska institutets institutioner inom klinisk immunologi och
virologi vid Huddinge sjukhus.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Under socialdepartementets verksamhetsområde, anslaget E 10. Statens
bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter (prop.
s. 133) redovisas bakgrunden till de organisatoriska förändringar som
föreslås i propositionen när det gäller inrättande av tre tjänster som
professor vid Karolinska institutet, vilkas innehavare samtidigt skall
vara avdelningsföreståndare vid SBL. Som framgår av propositionen
ankommer det på regeringen att utfärda erforderliga föreskrifter om
bl.a. hur berörda avdelningar och institutioner bör samarbeta. Utskottet
finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksda -

1989/90: UbU 25

128

gen gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1989/90:
Ub65, varför den avstyrks.

18. E 6. Odontologiska fakulteterna

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få ändra ämnesinnehållet
för en tjänst som professor vid universitetet i Göteborg från odontologisk
röntgendiagnostik till oral diagnostisk radiologi. Utskottet tillstyrker
den föreslagna ändringen.

Det samlade medelsbehovet under detta anslag beräknas i propositionen
till 77 767 000 kr. för budgetåret 1990/91.

I motion 1989/90:Ub75 (fp) framhålls att anslaget till den odontologiska
fakulteten vid universitetet i Göteborg är lägre i jämförelse med
övriga odontologiska fakulteter i landet med utgångspunkt i anslagsbeloppet
per av riksdagen inrättad tjänst som professor. Motionärerna
föreslår mot denna bakgrund att fakultetsanslaget för odontologiska
fakulteten i Göteborg skall jämställas med övriga odontologiska fakulteter
i landet.

Utskottet anser inte att endast de kriterier, som tas upp i motion
1989/90:Ub75, kan ligga till grund för anslagsfördelningen till de
odontologiska fakulteterna i landet. Som motionärerna själva framhåller
har den odontologiska fakulteten vid universitetet i Göteborg även
fått t.ex. omfattande rådsmedel för sin forskningsverksamhet. När det
gäller anslagsbeloppet under Odontologiska fakulteterna har utskottet
inget att erinra mot medelsberäkningen. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till proposition 1989/90:90 och med avslag på motion
1989/90:Ub75 till Odontologjska fakulteterna för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 77 767 000 kr.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget i propositionen beträffande
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991192 och 1992/93 under
förevarande anslag.

19. E 7. Farmaceutiska fakulteten

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen i propositionen
och föreslår beträffande anslagsbeloppet att riksdagen till Farmaceutiska
fakulteten för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
27 414 000 kr.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag beträffande riktlinjer för
resursförstärkningar för budgetåren 1991192 och 1992193 under förevarande
anslag.

1989/90: UbU25

129

9 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 25

20. E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m.m.

Tjänster sorn professor

I propositionen föreslås (s. 275) att tre tjänster som professor skall
återbesättas med ändrat ämnesinnehåll. Utskottet bemyndigar regeringen
att ändra ämnesinnehållet i enlighet med regeringens förslag.

Förslag om inrättande av en tjänst som professor i ekologisk miljökonsekvensanalys
vid universitetet i Umeå framförs i motion 1989/90:Ubl41
(mp) yrkande 26. Detta förslag har förts fram i anslagsframställningen
från universitetet. Motionärerna hänvisar vidare till att universitetet i
Umeå är det enda universitet som har utbildning inom miljö- och
hälsoskyddsområdet. Kostnaderna har av motionärerna beräknats till
1,7 milj.kr. för budgetåret 1990/91.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att forskningsområdet är
mycket angeläget och bemyndigar således regeringen att inrätta tjänsten
som professor i ekologisk miljökonsekvensanalys vid universitetet i
Umeå den 1 juli 1990. Utskottet tillstyrker därmed motion 1989/90:
Ubl41 yrkande 26 delvis. Vad gäller resurser för professuren kommer
utskottet senare under detta avsnitt att beräkna 1,7 milj.kr. för detta
ändamål. Utskottet förutsätter att kostnader för basutrustning för professuren
ingår i detta belopp.

I motion 1989/90:Ub74 (fp) föreslås att en tjänst som professor inom
nutritionsområdet inrättas vid universitetet i Umeå. Motionären anser
att en enhet för grundvetenskapligt biologiskt förankrad forskning bör
tillskapas och ledas av en professor.

Utskottet konstaterar att förslag om en sådan professur inte förts
fram av vare sig UHÄ eller universitetet i Umeå. Utskottet hänvisar i
övrigt till den särskilda resurs som enligt förslag i propositionen
kommer att anvisas till varje matematisk-naturvetenskaplig fakultet för
tidsbegränsade insatser av kvalificerade forskare fr.o.m. budgetåret
1991/92.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1989/90:Ub74.

Marin naturvetenskaplig forskning

I propositionen konstateras (s. 275) att regering och riksdag under
budgetåret 1988/89 genomfört en rad förstärkningar av den miljörelaterade
marina forskningen i Sverige. Tre marina centra för grundläggande
forskning och miljöövervakning, knutna till universiteten i Stockholm,
Göteborg och Umeå har inrättats. Särskilda medel har anvisats
för utrustning m.m. Ett antal tjänster, däribland tre professurer, har
inrättats.

Regeringen föreslår inom ramen för de insatser som görs för miljörelaterad
forskning en betydande förstärkning av verksamheten vid de
marina centra. För treårsperioden 1990/91 — 1992/93 föreslås medelsanvisningen
öka med sammanlagt 16 milj.kr. För budgetåren 1990/91

1989/90:libU25

130

och 1991/92 föreslås 6 milj.kr. per år, medan resterande 4 milj.kr.
föreslås för budgetåret 1992/93. Förstärkningen föreslås fördelas med 4
milj.kr. till universitetet i Stockholm, 5,5 milj.kr. till universitetet i
Göteborg och 2,5 milj.kr. till universitetet i Umeå. Resterande belopp
om 4 milj.kr. är tills vidare ofördelat och står till regeringens disposition.
Härtill anmäls i propositionen (s. 221) att särskilda medel kommer
att avsättas för upprustning av lokalerna vid fältstationerna Askö
och Kristineberg.

I propositionen föreslås vidare att ansvaret för vissa nationella samordningsuppgifter
avseende samtliga marina centra bör åvila universitetet
i Göteborg. Sådana samordningsuppgifter har bl.a. tidigare åvilat
delegationen för samordning av havsresursverksamheten som lades ned
den 31 december 1989. I propositionen föreslås därför en överföring av
800 000 kr. till det marina centret vid universitetet i Göteborg.

I fyra motioner berörs frågor som gäller den marina naturvetenskapliga
forskningen. Motionerna 1989/90:Ub39 (m) och 1989/90:Ub583 (c)
avser marin forskning vid universitetet i Lund, medan motionerna
1989/90:Ubl04 (c) och 1989/90:Ub516 (c, fp) avser marin forskning på
Gotland resp. en marin forskningsstation på Seskarö i Bottenviken. I
motion 1989/90:Ub55 (c) begärs förslag om utbyggd verksamhet vid det
marina centret i Göteborg.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen redan vid behandlingen
av föregående forskningsproposition beslöt att universiteten
i Stockholm, Göteborg och Umeå skulle la ett samlat ansvar för den
marina naturvetenskapliga forskningen. Därvid bestämdes också vilka
kustavsnitt resp. universitet har att ansvara för, nämligen universitetet i
Stockholm kuststräckan avseende Östersjökusten mellan Ålands hav
och Bornholm, universitetet i Göteborg kuststräckan Bornholm—Skagerrak
och universitetet i Umeå Bottenhavet och Bottenviken.

I förgående års budgetproposition föreslogs efter utredning av UHA
att tre marina centra skulle inrättas med fältstationerna Askö, Kristineberg
och Norrbyn. Vid föregående riksmöte behandlades ett stort antal
motioner om bl.a. inrättande av ytterligare fältstationer. Utskottet
anförde då bl.a. (bet. 1988/89:UbU25 s. 27):

Utskottet vill stryka under vad riksdagen vid flera tillfällen anfört då
det gäller en organisation för den marina naturvetenskapliga forskningen,
nämligen att denna är mycket resurskrävande och att de
tillgängliga resurserna måste koncentreras för att de skall kunna utnyttjas
så effektivt och slagkraftigt som möjligt. Utskottet finner ingen
anledning för riksdagen att nu inta en annan ståndpunkt. Utskottet vill
också erinra om att det ankommer på de tre universitet som fått
huvudansvaret för uppbyggnaden av den nya organisationen för den
marina naturvetenskapliga forskningen att inom sitt bevakningsområde
organisera verksamheten på ett rationellt sätt. Som redovisats ingår i
detta bl.a. att verka för en ansvarsfördelning avseende ali marin
naturvetenskaplig forskning inom området.

Utskottet finner ingen anledning att frångå de tidigare redovisade
synpunkterna och har heller inga invändningar mot de i propositionen

1989/90: UbU25

131

föreslagna resursförstärkjiingarna. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår motionerna 1989/90:Ub39, 1989/90:Ub55, 1989/90:Ubl04,
1989/90:Ub516 och 1989/90:Ub583.

Botaniska trädgårdar

Betänkandet (SOU 1988:68) De botaniska trädgårdarnas verksamhet
och finansiering redovisas tillsammans med remissynpunkterna i propositionen
(s. 277—278). Enligt regeringen visar utredningen och remissynpunkterna
mycket tydligt att de botaniska trädgårdarna spelar
en väsentlig roll för universitetens utbildning och forskning i botaniska
ämnen. Samtidigt framgår det också att trädgårdarna fyller andra
betydelsefulla funktioner som folkbildningsinstitutioner, för skolan
och för rekreation. Trädgårdarna utgör således enligt regeringen en
länk för kontakter mellan universiteten och samhället, som borde
kunna utnyttjas bättre för att informera om naturmiljön och om
aktuell forskning. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att 1,5
milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall disponeras av de fyra botaniska
trädgårdarna för program- och utställningsverksamhet om universitetens
miljöforskning.

Tre av de botaniska trädgårdarna, nämligen de i Stockholm, Uppsala
och Lund, ingår i resp. universitets organisation, medan den i Göteborg
har kommunal huvudman. För verksamheten vid den botaniska
trädgården i Göteborg utgår i enlighet med ett avtal mellan staten och
kommunen ett statligt bidrag, som för närvarande är 1,5 milj.kr. per
år. Göteborgs kommun anser att statsbidraget väsentligt understiger
vad som kan vara rimligt, t.ex. i jämförelse med statens kostnader för
de övriga botaniska trädgårdarna. Förhandlingar pågår med Göteborgs
kommun om storleken av det fortsatta statsbidraget. Statsbidraget till
botaniska trädgården utbetalas från universitetets anslagspost under
ifrågavarande anslag. I propositionen föreslås slutligen att bidraget
fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall anvisas under en särskild anslagspost
under anslaget.

Ett stort antal motioner — många från 1990 års allmänna motionstid
— innehåller synpunkter på statsbidragets storlek i framtiden. I
motion 1989/90:Ub27 (c) nämns ett belopp (8 milj.kr.), medan det i
motionerna 1989/90:Ub28 (s), 1989/90:Ub47 (m), 1989/90:Ub559 (m)
yrkande 1, 1989/90:Ub563 (fp), 1989/90:Ub598 (vpk), 1989/90:Ub674
(c) och 1989/90:Ub692 (mp) talas om statens andel av de totala
kostnaderna. 1 motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 23 delvis hävdas
slutligen att principen bör vara att alla trädgårdar behandlas på ett
likartat sätt.

Utskottet vill för sin del hävda att den enda rimliga utgångspunkten
för en bedömning av omfattningen av statens bidrag är att staten skall
svara för de kostnader som är direkt hänförliga till den grundläggande
högskoleutbildningens, forskarutbildningens och forskningens behov.
Statens kostnader för botaniska trädgården i Göteborg bör i princip
motsvara kostnaderna för de statliga botaniska trädgårdar som huvudsakligen
används för grundutbildning, forskarutbildning och forskning.

1989/90:UbU25

132

Vad utskottet anfört om statens bidrag till botaniska trädgården i
Göteborg bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub27,
1989/90:Ub28, 1989/90:lFb47, 1989/90:Ubl41 yrkande 23 delvis,

1989/90:Ub559 yrkande 1, 1989/90:Ub563, 1989/90:Ub598, 1989/90:
Ub674 och 1989/90:Ub692 som sin mening ge regeringen till känna.

Tre motioner tar upp ett par övriga frågor som rör de botaniska
trädgårdarna. I den nyss nämnda motionen 1989/90:Ubl41 yrkande 23
hävdas vidare att de botaniska trädgårdarna bör prioriteras och att
strävan bör vara att det det skall finnas cirka fem större trädgårdar
spridda över landet samt lokala, mindre trädgårdar i varje län för att
stimulera kunskapen om vår växtvärld och dess betydelse.

I motionerna 1989/90:Ub559 (m) yrkande 2 och 1989/90:Ub738 (m)
föreslås att en av de botaniska trädgårdarna skall fa ställning som
ansvarsträdgård, vilket är en parallell till systemet med ansvarsmuseum
inom kulturområdet. I den förstnämnda motionen föreslås denna
uppgift åvila trädgården i Göteborg och i den senare motionen trädgården
i Uppsala.

Utskottet är inte berett att förorda vare sig någon utökning av
antalet botaniska trädgårdar eller att någon av de nuvarande skall ges
en speciell ställning.

Med det anförda avstyrks motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 23
delvis, 1989/90:Ub559 yrkande 2 och 1989/90:Ub738.

Centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå

Centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå (CMF) tillkom efter
förslag i 1987 års forskningsproposition. Det är en tvärvetenskaplig
samarbetsorganisation mellan universitetet i Umeå, Sveriges lantbruksuniversitet
och försvarets forskningsanstalt (FOA). Centret disponerar
innevarande år 4,4 milj.kr., vilket anvisas under universitetets anslagspost
under ifrågavarande anslag. I propositionen anmäls att en utvärdering
av centrets forskningsprogram och organisation bör göras av UHÄ
i samråd med de samverkande myndigheterna inför nästa proposition
om forskning. Regeringen beräknar i propositionen en resursförstärkning
om 1 milj.kr. för CMF och den nyinrättade enheten för miljökemi
vid universitetet fr.o.m. budgetåret 1991/92.

Åtta motionsyrkanden gäller frågan om resurser till CMF. I motion
1989/90:Ub96 (s) yrkande 2 begärs ett uttalande av riksdagen att de i
propositionen föreslagna resurserna skall användas för ett större samverkansprojekt
inom ett ramprogram om Bottniska viken.

En förstärkning om 4 milj.kr. redan budgetåret 1990/91 föreslås i
fem motioner, nämligen i motionerna 1989/90:Ub82 (m), 1989/90:
Ubl08 (vpk), 1989/90:Ubl 15 (fp), 1989/90:Ubl21 (fp, c, vpk) yrkande
1 och 1989/90:Ubl32 (c, vpk, mp). I den förstnämnda motionen
föreslås att denna satsning skall finansieras med medel från arbetslivsfonden.
I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 22 föreslås en förstärkning
under treårsperioden med 9,6 milj.kr., vilket är i enlighet med

1989/90: UbU25

133

CMF:s anslagsframställning, och slutligen föreslås i motion

1989/90:Ubl40 (c) yrkande 3 en årlig ökning av CMF:s resurser med 1
milj.kr. utöver den förstärkning som regeringen föreslagit.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utnyttjandet av medel från arbetslivsfonden är inte en fråga för
riksdagen, varför motion 1989/90:Ub82 avstyrks.

Då en utvärdering skall göras av centrets forskningsprogram och
organisation inför nästa treårsperiod, bedömer utskottet det mindre
lämpligt att nu ytterligare öka resurstillskottet. Utskottet föreslår därför
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl08, 1989/90:Ubl 15,
1989/90:Ubl21 yrkande 1, 1989/90:Ubl32, 1989/90:Ubl40 yrkande 3
och 1989/90:Ubl41 yrkande 22, samtliga delvis.

Vad gäller användningen av de resurser som tilldelas CMF anser
utskottet att detta är ett beslut som åvilar centret. Riksdagen bör
således inte uttala sig om medlens användning vad gäller specifika
projekt, varför motion 1989/90:Ub96 yrkande 2 bör avslås.

I två motioner, nämligen 1989/90:Ub96 (s) yrkande 1 och 1989/90:
Ubl21 (fp, c, vpk) yrkande 2, föreslås att styrelsen för CMF skall
kompletteras med representanter för högskolan i Luleå och miljöövervakande
myndigheter i området.

Utskottet konstaterar att företrädare för universitetet i Umeå, lantbruksuniversitetet,
försvarets forskningsanstalt (FOA), arbetsmiljöfonden
samt naturvårdsverket ingår i styrelsen för CMF. Frågan om
styrelsens sammansättning speglar således väl såväl de samverkande
myndigheterna som miljöintressen. Huruvida styrelsen skall kompletteras
med ytterligare företrädare ankommer på regeringen att avgöra.
Motionerna 1989/90:Ub96 yrkande 1 och 1989/90:Ubl21 yrkande 2
avstyrks därför av utskottet.

Nationella forskningsanläggningar

De nationella forskningsanläggningarna, som tillkom genom förslag i
1987 års forskningsproposition, innebär en profilering och resurskoncentration
till vissa högskolor som byggt upp särskild kompetens och
gjort betydande investeringar i lokaler och utrustning. I propositionen
anmäls att regeringen har för avsikt att uppdra åt UHÄ och naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) att göra en analys av anläggningarnas
resursbehov, framför allt vad gäller det nationella utnyttjandet,
men också på vilket sätt man bäst tar till vara de ekonomiska fördelarna
med att koncentrera detta slag av verksamhet till en plats i landet.
Vidare bör uppdraget omfatta en översyn av nuvarande former för
anslagsfördelning i syfte att bättre markera anläggningarnas särställning.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 28 begärs en utvidgning av det
aviserade utredningsuppdraget till UHÄ och NFR. Enligt motionärernas
uppfattning bör uppdraget även innefatta vilka skyldigheter det
medför att vara värd för en nationell anläggning, hur en sådan bäst
utnyttjas och om det finns behov av ytterligare nationella anläggningar.

1989/90:UbU25

134

Utskottet finner det angeläget att en utredning genomförs. Utskottet
utgår därvid från att utredningsuppdraget i princip också kommer att
innefatta den typ av frågeställningar som motionärerna tar upp. Enligt
utskottets mening ankommer det på regeringen att närmare utforma
utredningsdirektiven, varför motion 1989/90:Ubl40 yrkande 28 avstyrks.

Förstärkningar om 2,5 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91 begärs i
motionerna 1989/90:Ub63 (m) och 1989/90:Ub76 (fp) för The Svedberglaboratoriet
vid universitetet i Uppsala. Motionärerna anser att
driftsanslagen inte är tillräckliga för att investeringarna skall kunna
utnyttjas optimalt.

Utskottet vill erinra om att det belopp som under universitetets
anslagspost under fokultetsanslaget i regleringsbrev kommer att anges
för The Svedberglaboratoriet är ett minimibelopp för att garantera
anläggningens basfinansiering och de nationella uppgifterna. Vidare
kan universitetet i Uppsala tillskjuta ytterligare medel från sitt fakultetsanslag.
Därutöver kan naturligtvis medel sökas från forskningsråd
eller andra externa finansiärer. Utskottet vill också erinra om att
laboratoriet redan tidigare erhållit betydande resursförstärkningar för
sin verksamhet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1989/90:Ub63 och 1989/90:Ub76, båda delvis.

Miljöforskning i Göteborg

Universitetet i Göteborg har tillsammans med Chalmers tekniska högskola
bildat en gemensam organisation för miljöforskning, som enligt
regeringen representerar en mycket bred tvärvetenskaplig kompetens
inom miljöforskningsområdet från materialforskning till miljöeffekter.

I propositionen beräknas — inom ramen för de föreslagna miljöforskningsinsatserna
— en förstärkning av resurserna för vardera högskoleenheten
med 0,5 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93.

I tre motioner begärs ytterligare resurser till den tvärvetenskapliga
miljöforskningen i Göteborg. Förstärkningar redan budgetåret 1990/91
föreslås med 0,5 milj.kr. till vardera högskoleenheten i motion
1989/90:Ubl40 (c) yrkande 2 och med 350 000 kr. till vardera enheten
i motion 1989/90:Ubl50 (fp) yrkandena 1 och 2. Enligt den förstnämnda
motionen bör resurserna successivt utökas med sammanlagt 1
milj.kr. per år under treårsperioden. I motion 1989/90:Ubl41 (mp)
yrkande 21 föreslås en förstärkning om 0,5 milj.kr. till vardera enheten
budgetåret 1991/92 och därefter sammanlagt ytterligare 1 milj.kr.
budgetåret 1992/93.

Utskottet anser för sin del det inte möjligt att anslå ytterligare
resurser till den miljövetenskapliga forskningen i Göteborg utöver den
förstärkning om sammanlagt 1 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93 som
föreslagits i propositionen. Utskottet avstyrker därför motionerna
1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl41 yrkande 21 samt
1989/90:Ubl50 yrkandena 1 och 2, båda delvis.

1989/90:UbU25

135

Utskottet vill i övrigt erinra om de medel som enligt propositionen
ställs till forskningsrådens och sektorsorganens förfogande för forskning
inom miljöområdet.

Resurser under treårsperioden

I propositionen föreslås för budgetåret 1990/91 ett anslagsbelopp om
700 598 000 kr.

Utskottet har tidigare under detta avsnitt behandlat frågor som gäller
resurser för budgetåret 1990/91. Med hänvisning till utskottets ställningstagande
till en tjänst som professor i ekologisk miljökonsekvensanalys
vid universitetet i Umeå föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl4l (mp) yrkande 26 delvis och med
anledning av proposition 1989/90:90 till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på (700 598 000 + 1 700 000 =) 702 298 000 kr. Detta innebär att
utskottet avstyrker samtliga övriga motioner med krav på ökningar av
anslagsbeloppet, dvs. motionerna 1989/90:Ub63, 1989/90:Ub76,

1989/90:Ubl08, 1989/90:Ubl 15, 1989/90:Ubl21 yrkande 1, 1989/90:
Ubl32, 1989/90:Ubl40 yrkande 3, 1989/90:Ubl41 yrkandena 21 och 22
samt 1989/90:Ub 150 yrkande 1, samtliga delvis.

Vad gäller resursförstärkningar i övrigt för budgetåren 1991/92 och
1992/93 under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m.m. föreslår utskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts
i propositionen.

Övrigt

I motion 1989/90:Ub762 (s) föreslås att statens kulturråd och UHÄ bör
fa i uppdrag att tillsammans med den nybildade föreningen Naturhistoriska
museers samarbetsorganisation (NAMSA) utarbeta förslag om
statligt stöd till de naturhistoriska universitetsmuseerna, då dessa enligt
motionärerna tilldelas alltför små resurser.

Enligt utskottets mening ankommer det på resp. universitet att inom
ramen för sina resurser beakta behoven också för de naturhistoriska
universitetsmuseerna, som kan spela en viktig roll såväl för grundutbildning
som för forskningsinformation. Det är således fakulteternas
och i sista hand högskolestyrelsernas ansvar att se till att så sker. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub762.

21. E 9. Tekniska fakulteterna

Tjänster som professor

I propositionen förordas (s. 286) att nio tjänster som professor inom
tekniska fakulteter återbesätts med ändrat ämnesinnehåll.

Två motioner, nämligen motionerna 1989/90:Ub23 (m) och

1989/90:Ubl03 (c, fp), behandlar regeringens förslag att ersätta professuren
i brobyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH) med en

1989/90:UbU25

136

professur i träforskning med inriktning mot träteknik eller träkemi vid
samma högskola. Motionärerna påpekar att såväl UHA som KTH
förordat att professuren återbesätts med oförändrat ämnesinnehåll.
Vidare påpekas att professuren är den enda i landet inom sitt område
och att det mot bakgrund av behovet av kompetens inom detta område
vore olyckligt om denna inte kunde återbesättas.

Vidare har tekniska högskolan i Stockholm den 8 maj 1990 i
skrivelse till utbildningsutskottet anfört att högskolan instämmer i
regeringens bedömning att det föreligger ett behov av en professur i
träforskning men att KTH i valet mellan de bägge professurerna
prioriterar en återbesättning av professuren i brobyggnad före en ny
professur inom området träforskning.

Utskottet anser inledningvis — mot bakgrund av att våra resurser är
begränsade — att det är angeläget att det sker en noggrann prövning av
ämnesinnehållet när en professur blir ledig. Så sker också i dag, ofta i
fullt samförstånd mellan berörd högskoleenhet, UHÄ, regering och
riksdag.

Utskottet anser att regeringen bör kunna göra en annan bedömning
än UHÄ och berörd högskoleenhet gjort. Utskottet anser dock att
skälen härför bör redovisas.

I de nu aktuella fallet är det enda skäl som redovisats i propositionen
att den förordade professuren i träforskning bör ses mot bakgrund
av det ökade behovet av forskning med anknytning till skogsindustrins
förnyelse. Behovet av en professur i brobyggnad berörs däremot inte i
propositionen. Regeringen gör heller ingen bedömning av möjligheterna
till extern finansiering av någon av de aktuella professurerna.

Utskottet konstaterar vidare att enligt skrivelsen från tekniska högskolan
är båda dessa professurer angelägna, men att professuren i
brobyggnad är den som högskolan prioriterar främst.

Utskottet anser mot bakgrund av vad som anförts att professuren i
brobyggnad bör bibehållas med oförändrat ämnesinnehåll. Vad gäller
professuren i träforskning vill utskottet slutligen peka på att en högskoleenhet
själv kan inrätta en professur under förutsättning att finansiering
kan ordnas.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub23 och 1989/90:Ubl03 avslår propositionens förslag att ändra
ämnesinnehållet för tjänsten som professor i brobyggnad.

Utskottet har inga invändningar mot de övriga förslagen i propositionen
om ändrat ämnesinnnehåll för tjänster som professor. Utskottet
föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehållet
för tjänster som professor i övrigt.

En tjänst som professor i ekologiskt byggande föreslås i motionerna
1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 9 och 1989/90:Ub760 (mp). Enligt den
förstnämnda motionen bör vidare vid alla omprövningar av ämnesinnehållet
i tjänster som professor inom sektionerna för arkitektur och
vattenbyggnad ämnesinnehållet i fortsättningen alltid utgå från ekolo -

1989/90:UbU25

137

giska förutsättningar. I den sistnämnda motionen från 1990 års allmänna
motionstid föreslås 3 milj.kr. för uppbyggnad av en professur med
kringresurser.

Utskottet konstaterar att förslag om en sådan professur inte förts
fram av vare sig UHÄ eller någon teknisk högskola. Med hänvisning
härtill och av statsfinansiella skäl avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub 141 yrkande 9 och 1989/90:Ub760 delvis.

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 10 föreslås en tjänst som
professor i järnvägsteknik vid universitetet i Linköping. Resurser till
professuren, 5 milj.kr., skall enligt motionärerna tas från ett av dem
förordat anslag till forskning och utveckling av miljövänliga och
energisnåla transportsystem. Frågan om inrättande av ett sådant anslag
bereds av trafikutskottet.

Utskottet konstaterar att det är fullt möjligt för universitetet i
Linköping att inrätta en professur i järnvägsteknik om resurser finns,
t.ex. från ett anslag vid något eller några sektorsorgan. Utskottet finner
således inte att någon åtgärd av riksdagen är påkallad, varför motion
1989/90:Ubl41 yrkande 10 avslås.

En tjänst som professor i metallurgi vid högskolan i Luleå föreslås i
motion 1989/90:Ub29 (vpk). Motionärerna anser att professuren behövs
för att stärka Luleås ställning som metallurgiskt centrum.

Utskottet konstaterar inledningsvis att förslag om en sådan professur
inte förts fram av vare sig UHÄ eller tekniska högskolan i Luleå.
Utskottet konstaterar också att motionären inte anvisat några resurser
till professuren. Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker
utskottet motion 1989/90:Ub29.

I tre motioner, nämligen motionerna 1989/90:Ub98 (s), 1989/90:Ubl38
(c) och 1989/90:Ub601 (s), lämnas förslag om inrättande av ytterligare
tjänster som professor, nämligen en professur i teknisk datalogi i anslutning
till datatekniklinjen vid universitetet i Lund, en professur i
förnybara energisystem vid högskolan i Falun—Borlänge resp. en
professur i telekommunikation. I den sistnämnda motionen hänvisas
till en eventuell delfinansiering av externa finansiärer.

Utskottet konstaterar när det gäller forskningsresurser till datatekniklinjen
vid universitetet i Lund att UHÄ i sin anslagsframställning
visserligen prioriterat detta, men att UHÄ till skillnad från motionärerna
och universitetet inte föreslagit någon professur i teknisk datalogi
utan i stället en ökning av resurserna till fakulteten med 2 milj.kr.

Utskottet vill när det gäller professuren vid högskolan i Falun—Borlänge
dels hänvisa till vad utskottet tidigare under avsnitt 7
anfört om forskning vid de mindre och medelstora högskolorna, dels
också vad gäller forskning om energisystem till vad utskottet senare
kommer att anföra under avsnitt 26 om forskningsrådsnämndens ansvar
och resurser för sådan forskning.

Vad gäller professuren i telekommunikation konstaterar utskottet att
förslag om en sådan professur inte förts fram av vare sig UHÄ eller
någon teknisk högskola. Utskottet konstaterar också att motionären

1989/90: UbU25

138

inte anvisat några resurser till professuren, utöver en förhoppning om
viss delfinansiering av externa finansiärer. Utskottet har vid sin tidigare
behandling av ett liknande motionsyrkande (bet. 1988/89:UbU25, rskr.
207) pekat på möjligheten för en högskoleenhet att själv inrätta professurer
om finansieringen är ordnad.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub98, 1989/90:Ubl38 och 1989/90:Ub601.

I propositionen föreslås (s. 286 resp. 289) att regeringen får riksdagens
bemyndigande att inrätta två tjänster som professor vid tekniska högskolan
i Stockholm den 1 juli 1990, nämligen i teknikhistoria och i
plasmafysik med fusionsforskning. Båda dessa professurer finns redan
inrättade dels av högskolestyrelsen vid KTH, dels av regeringen vid
NFR och kräver inga nya resurser.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta de
tjänster som professor som föreslagits i propositionen.

Förstärkning av olika forskningsområden

I motion 1989/90:Ub582 (s) begärs ett uttalande av riksdagen om
behovet av samordning av forskning och högre utbildning inom livsmedelsområdet.
Motionären anser att den förstärkning av forskningen
inom förädlingsledet som nu görs bör förläggas till universitetet i Lund
som redan har kompetens på området och inte till lantbruksuniversitetet
i Ultuna.

1 två motioner, nämligen motionerna 1989/90:Ub37 (c) och 1989/90:
Ub505 (s) begärs uttalanden om stöd till den konsumenttekniska
forskningen vid Chalmers tekniska högskola resp. stöd för centrum för
rehabiliteringsteknik (CERTEC) vid universitetet i Lund.

Med anledning av de tre motionerna vill utskottet anföra följande.

Utskottet utgår från att regeringen vid fortsatta överväganden om
förstärkningar av forskningen inom livsmedelsområdet tar hänsyn till
den kompetens som finns inom området vid universitetet i Lund såväl
som den kompetens som finns inom lantbruksuniversitetet utan att
riksdagen gör något särskilt uttalande därom.

Vad gäller den konsumenttekniska forskningen konstaterar utskottet
att en professur i konsumentteknik inrättades vid Chalmers tekniska
högskola efter förslag i 1987 års forskningsproposition och att den
konsumenttekniska forskningen vid Chalmers tekniska högskola i den
nu aktuella propositionen förslås fa en förstärkning av basresurserna
med 500 000 kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Slutligen konstaterar utskottet vad gäller CERTEC:s verksamhet att
det i propositionen föreslås en rad insatser för äldreforskningen. Bl.a.
föreslås inrättande av ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd som
avses få ett samordnande ansvar för såväl äldreforskning som handikappforskning,
i vilket ingår t.ex. teknik för äldre och andra resurssvaga
grupper. Enligt utskottets mening bör det således i princip finnas
goda möjligheter för CERTEC att ansöka om forskningsmedel med
längre varaktighet.

1989/90:UbU25

139

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub37, 1989/90:Ub505 och 1989/90:Ub582.

Resurser under treårsperioden

I propositionen föreslås för budgetåret 1990/91 ett anslagsbelopp om
763 003 000 kr. för de tekniska fakulteterna.

Utskottet har tidigare under detta avsnitt och det närmast föregående
avsnittet (20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.) behandlat
frågor som gäller resurser under ifrågavarande anslag för
budgetåret 1990/91.

Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
proposition 1989/90:90 till Tekniska fakulteterna för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 763 003 000 kr. Detta innebär
att utskottet avstyrker samtliga motioner med krav på ökningar av
anslagsbeloppet, dvs. motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 2, 1989/90:
Ubl50 yrkande 2 och 1989/90:Ub760, samtliga delvis.

I motion 1989/90:Ub62 (fp) begärs att de 2 milj.kr. som regeringen
föreslagit budgetåret 1991/92 skall satsas på kollektivtrafikforskning vid
universitetet i Lund i stället skall anslås till tekniska högskolan i
Stockholm.

Utskottet vill när det gäller resurserna för kollektivtrafikforskningen
hänvisa dels till UHÄ:s bedömning att universitetet i Lund liksom
tekniska högskolan i Stockholm båda har goda förutsättningar för
denna forskning, dels till ambitionen att i första hand förstärka högskoleenheter
utanför Stockholmsregionen.

Vad gäller resursförstärkningar för budgetåren 1991192 och 1992193
under anslaget Tekniska fakulteterna föreslår utskottet att riksdagen
med avslag på motion 1989/90:Ub62 godkänner de riktlinjer som
angetts i propositionen.

Övrigt

Behovet av ett forskningsprogram för en effektiv och rationell förebyggande
räddningstjänst påpekas i motion 1989/90:Ubl01 (s). Motionären
anser att det i dag saknas en samlad bedömning av den grundläggande
forsknings- och utvecklingsverksamhet som finns inom området, varför
riksdagen bör begära ett förslag om inrättande av ett forskningsprogram
för de angivna säkerhetsfrågorna.

Den typ av forskningsprogram som motionären efterlyser torde
enligt utskottets uppfattning i första hand åvila organ med sektorsansvar
såsom räddningsverket och kemikalieinspektionen. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl01.

I motion 1989/90:Ub822 (mp) yrkande 4 från 1990 års allmänna
motionstid anser motionärerna att riksdagen skall besluta att träteknisk
och träkemisk forskning dels skall få kraftigt ökade resurser, dels skall
lokaliseras till högskolan i Sundsvall—Härnösand.

Utskottet konstaterar inledningsvis att motionärerna inte preciserat
någon resursnivå. Utskottet vill vad gäller lokaliseringen till Sundsvall

1989/90:UbU25

140

hänvisa till vad utskottet tidigare anfört under avsnitt 7 om forskningen
vid de mindre och medelstora högskolorna. Avslutningsvis vill
utskottet erinra om de forskningsresurser som redan finns inom träforskningsområdet
dels vid tekniska högskolan i Stockholm, dels vid
Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:
Ub822 yrkande 4.

22. E 10. Temaorienterad forskning

Temaorienterad forskning och forskarutbildning bedrivs vid universitetet
i Linköping inom ramen för en sektion av den filosofiska
fakulteten.

Universitetsstyrelsen i Linköping har lagt fram förslag till en långsiktig
utbyggnad av den temaorienterade forskningen. UHÄ:s förslag
till utbyggnadsplan för temaforskningen har redovisats inom ramen för
UHÄ:s anslagsframställning. UHÄ anser i likhet med universitetsstyrelsen
att en förstärkning av basresurserna för den temaorienterade
forskningen bör komma i första hand under den kommande treårsperioden.

Som ett led i regeringens strävan att långsiktigt bygga upp vetenskaplig
kompetens inom områden som är av betydelse för utvecklingen inom
skilda samhällssektorer, föreslås i propositionen att vissa förstärkningar
tillförs tema Barn (+ 1 000 000 kr). Vidare beräknas medel för en
professur inom tema Kommunikation (+ 1 000 000 kr.). Regeringen
beräknar det samlade medelsbehovet under anslaget till 31 029 000 kr.
för budgetåret 1990/91.

När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion 1989/90:Ub92 (m)
yrkande 7 att riksdagen anvisar 500 000 kr. till universitetet i Linköping
för litteraturförsörjning till humanistisk forskning. Motionärerna
hänvisar till regeringens förslag under anslaget E 1. Humanistiska
fakulteterna om en förstärkning av medlen för de vetenskapliga bibliotekens
verksamhet inom det humanistiska området. Även i motionerna
1989/90:Ubl 10 (s) yrkande 2 och 1989/90:Ubll7 (fp, c) yrkande 2
begärs medel till universitetsbiblioteket i Linköping för humanistisk
litteraturförsörjning i likhet med vad som anvisas till de humanistiska
fakulteterna vid övriga universitet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

För budgetåret 1990/91 föreslås i propositionen en viss uppräkning
av förevarande anslag. Utskottet anser att en ytterligare förstärkning av
basresurserna för den temaorienterade forskningen vid universitetet i
Linköping inte nu bör göras. Utskottet föreslår således att riksdagen
med bifall till proposition 1989/90:90 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub92 yrkande 7, 1989/90:Ubl 10 yrkande 2 och 1989/90:Ubll7
yrkande 2 till Temaorienterad forskning för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 31 029 000 kr.

1989/90:UbU25

141

I motion 1989/90:Ub81 (vpk) framhålls att konsumentforskningen är
tvärvetenskaplig till sin karaktär och att denna forskning inte kan
hänföras till något särskilt universitetsämne. Mot denna bakgrund och
då behovet av konsumentforskning är stort föreslår motionären att ett
nytt tema, benämnt Konsument, bör inråttas vid den temaorienterade
forskningen som bedrivs vid universitetet i Linköping .

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

1 sin utvärdering av den temaorienterade forskningen framhåller
UHÄ att denna forskning har förutsättningar att utvecklas till en
internationellt framstående institution. Ett huvudproblem är dock,
enligt vad som framkommit vid utvärderingen, att uppnå tillräcklig
storlek på lärarstaben så att varje tema kan belysas tillräckligt allsidigt.
Förslag om inrättande av ett nytt tema i enlighet med vad som föreslås
i motion 1989/90:Ub81 har varken framförts av universitetet i Linköping
eller UHÄ. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör
avslå motion 1989/90:Ub81.

När det gäller riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992193 föreslås vissa förstärkningar till forskningsområdet hälsoekonomi
inom tema Hälso- och sjukvården i samhället budgetåret
1991/92 (+ 400 000 kr.) och budgetåret 1992/93 (+ 500 000 kr.).
Vidare beräknas medel för inrättande av en tjänst som professor inom
tema Barn den 1 juli 1991 (+ 1 500 000 kr.).

I motion 1989/90:Ub92 (m) yrkande 6 begärs att universitetet i
Linköping fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall få 5 milj.kr. som särskild
fakultetsresurs. Motionärerna hänvisar till regeringens förslag att
fr.o.m. budgetåret 1991/92 anvisa medel till de humanistiska och de
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för att göra det möjligt att
finansiera högskolelektorers forskning på i huvudsak de villkor som
gäller för rådens forskartjänster. Vid universitetet i Linköping finns
inga separata humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteter.
Den filosofiska fakulteten är där odelad och gemensam för lärarna
inom såväl matematik och naturvetenskap som samhällsvetenskap och
humaniora. Det är, enligt motionärerna, inte acceptabelt att universitetet
i Linköping av organisatoriska skäl inte får del av den särskilda
fakultetsresursen. Liknande yrkanden framförs i motionerna 1989/90:
UbllO (s) yrkande 1 och 1989/90:Ubl 17 (fp, c) yrkande 1.

Utskottet konstaterar att regeringens målsättning med den särskilda
fakultetsresursen, nämligen att aktivera en samplanering och gemensam
forskning inom berörda fakulteter, delvis är uppfylld i den temaorienterade
forskningen vid universitetet i Linköping. Mot denna
bakgrund och med hänsyn till regeringens förslag om ytterligare resursförstärkningar
under förevarande anslag för budgetåren 1991/92
och 1992/93 anser utskottet att riksdagen bör godkänna de riktlinjer
för resursförstärkningar som angetts i propositionen för budgetåren
1991/92 och 1992/93 samt avslå motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 6,
1989/90:Ubl 10 yrkande 1 och 1989/90:Ubll7 yrkande 1.

1989/90:UbU25

142

23. E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete

Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har successivt tillförts de
konstnärliga högskolorna sedan dessa år 1977 inordnades i högskoleorganisationen.

Av UHÄ:s anslagsframställning framgår att de befintliga resurserna
för konstnärligt utvecklingsarbete i förhållande till resurserna för den
konstnärliga grundutbildningen fortfarande är mycket begränsade.
Inom vissa områden uppgår de endast till ca 5% av grundutbildningens
resurser. Det konstnärliga utvecklingsarbetet har, anför UHÄ, inte
externt ekonomiskt stöd från forskningsråd och andra myndigheter
som forskningen utan saknar nästan helt ekonomiska bidrag från
källor utanför högskolan.

Det konstnärliga utvecklingsarbetets särart i förhållande till forskning
betonas i UHÄ:s anslagsframställning. Verksamheten bygger på
konstnärlig grund och avser utveckling och förnyelse av de konstnärliga
uttrycksmedlen utan bindningar till vetenskapliga metoder och
formkrav. Företrädare för de konstnärliga utbildningarna har emellertid
i skilda sammanhang framhållit att utbildningarna och lärarna
inom dessa är beroende av såväl konstnärliga som vetenskapliga kunskapstraditioner.
UHÄ framhöll därför inför 1987 års forskningsproposition
att i den samlade kunskapsutvecklingen inom det konstnärliga
området måste också forskning i gängse mening kunna utnyttjas. UHÄ
förutsatte att detta sker i samverkan mellan de konstnärliga högskolorna/institutionerna
och högskoleinstitutioner med forskningsresurser
inom bl.a. de humanistiska, tekniska och beteendevetenskapliga områdena.

I anslagsframställningen inför 1990 års forskningsproposition har UHÄ
föreslagit bl.a. åtta professurer som är förenade med konstnärligt
utvecklingsarbete.

I propositionen föreslås att en professur i kördirigering och körsång
inrättas vid musikhögskolan i Stockholm den 1 juli 1991.

I motion 1989/90:Ub36 (fp, m, c, vpk, mp) yrkandena 1 och 2 läggs
fram förslag om att ytterligare tre professurer skall inrättas den 1 juli
1991, nämligen i orgelspel vid universitetet i Lund, i musikdramatisk
gestaltning vid universitetet i Göteborg samt i musikdramatisk gestaltning
vid Operahögskolan i Stockholm. De övriga av UHÄ föreslagna
fyra professurerna föreslår motionärerna inrättade den 1 juli 1992,
nämligen en professur i koreografi vid Danshögskolan, i violinspel vid
universitetet i Lund, i musikalisk instudering vid Operahögskolan i
Stockholm samt i dramatik vid Dramatiska institutet/Teaterhögskolan i
Stockholm.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Sverige har på berörda konstnärliga områden förpliktande traditioner
och en stark internationell position. Ett inrättande av de av
motionärerna föreslagna professurerna skulle ge en välmotiverad stimulans
åt de konstnärer, som vill ägna sig åt utvecklingsarbete på
högskolenivå. Mot denna bakgrund föreslår utskottet i enlighet med
motion 1989/90:Ub36 yrkande 1 att ifrågavarande tre professurer inrät -

1989/90: UbU25

143

tas den 1 juli 1991 och övriga fyra professurer den 1 juli 1992. Regeringen
bör få bemyndigande att inrätta dels den i propositionen
föreslagna tjänsten, dels de av utskottet förordade tjänsterna.

Till dessa sju professurer bör anvisas sammanlagt 1,8 milj.kr. för budgetåret
1991/92 och sammanlagt ytterligare 2,4 milj.kr. för budgetåret
1992/93. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion
1989/90:36 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om medel för dessa tjänster.

I motion 1989/90:Ub59 (fp) föreslås att konstnärlig fakultet skall kunna
finnas vid högskoleenhet med konstnärlig utbildning efter beslut av
regeringen.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

UHÄ har år 1988 framlagt förslag att fakultetsbegreppet skall etableras
för konstnärligt utvecklingsarbete och att en fakultetsorganisation
skall kunna inrättas vid en konstnärlig högskoleenhet, om så önskas.
Föredragande statsrådet anförde i proposition 1988/89:100 (bil. 10,
s. 265) följande i ärendet:

Användningen av de medel, som ställs till förfogande för konstnärligt
utvecklingsarbete, måste i likhet med vad som gäller för medlen under
fakultetsanslagen, prövas av professionellt kompetenta organ. Jag är
dock inte beredd att tillstyrka inrättandet av konstnärliga fakulteter.
Fakultetsorganisationen har utvecklats för att passa universitetens arbete
inom forskning och forskarutbildning. Det konstnärliga utvecklingsarbetet
bör få möjlighet att utveckla egna traditioner.

Jag förordar därför en organisation för planering och medelsfördelning
som är bättre anpassad för konstnärligt utvecklingsarbete och de
sinsemellan mycket olika högskoleenheterna för konstnärlig utbildning.
Vid varje berörd högskoleenhet skall finnas ett rådgivande organ
för planering, beredning och fördelning av medel för konstnärligt
utvecklingsarbete. Detta rådgivande organ, som bör kunna vara av
varierande storlek, bör till en tredjedel bestå av personer verksamma
inom högskoleenheten, till en tredjedel av personer från andra högskoleenheter
med verksamhet inom området och till en tredjedel av
personer, som är konstnärligt yrkesverksamma utanför högskolan.

Riksdagen hade inte något att erinra mot vad statsrådet anfört (bet.
1988/89:UbU25, rskr. 207).

Som alltid när en ny organisation införs och prövas, får det efter en
tid övervägas om den fungerar bra för sitt ändamål eller om den
behöver förändras i något avseende. Med det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub59.

Utskottet tillstyrker att anslaget Konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret
1990/91 förs upp på riksstaten med 12 759 000 kr. Medlen
skall bl.a. användas till en rörlig resurs för lärare, projektmedel m.m.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag till riktlinjer
för resursförstärkningar i övrigt för budgetåren 1991/92 och 1992193.

1989/90:UbU25

144

24. E 12. Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål

Under detta anslag anvisas medel för en rad forskningsändamål under
sex olika anslagsposter. I propositionen föreslås ett reservationsanslag
på 53 548 000 kr. för budgetåret 1990/91.

Under en anslagspost föreslår regeringen medel till de s.k. fora för
kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Medel för detta ändamål har
tidigare anslagits under anslaget till samhällsvetenskapliga fakulteterna
men överflyttas nu till förevarande anslag, eftersom den forskning det
handlar om inte enbart gäller samhällsvetenskapliga ämnen. Regeringen
föreslår en ökning av denna anslagspost budgetåret 1990/91 med 1,2
milj.kr. utöver pris- och löneomräkning.

Ett flertal motioner innehåller förslag som gäller anslagsposten till
fora.

Enligt motion 1989/90:Ubl 19 (fp, s, m, c, vpk, mp) har fora i dag en
verksamhet som är mycket mer omfattande än den som beskrivs i
propositionen. De har en nyckelroll när det gäller att stärka kvinnoforskningen.
Fora fungerar inom universitetsvärlden som stöd och
inspiration för ämnen och inriktningar som helt saknar kvinnoforskningsansats
eller har en mycket svag sådan. De behövs också som ett
nätverk för vetenskapligt utbyte för kvinnliga forskare inom discipliner
som accepterat kvinnoforskningen som en inriktning. Motionärerna
anser att den medelsförstärkning som regeringen föreslår är otillräcklig
om man vill uppnå en förstärkning som kommer samtliga fora
till del (yrkande 1).

I motion 1989/90:Ub40 (s) yrkande 1 föreslås medel till fora för
forskningsprojekt. I motion 1989/90:Ubl49 (fp) yrkande 5 föreslås 1
milj.kr. utöver förslaget i propositionen. I motion 1989/90:Ubl44 (c)
yrkande 2 föreslås ett anslagsbelopp på 5 milj.kr. för fora, vilket är

1 549 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit. I motion 1989/90:
Ub49 (c) yrkande 4 föreslås 5 milj.kr. utöver regeringens förslag. I
motion 1989/90:Ubl39 (vpk) föreslås 16 milj.kr. som basresursförstärkning
till fora (yrkande 22) samt ytterligare 150 000 kr. till Kvinnovetenskaplig
tidskrift (yrkande 24). I motionerna 1989/90:Ub46 (m) och
1989/90:Ub48 (s) föreslås att medlen till fora även skall komma det
relativt nybildade forum för kvinno- och jämställdhetsstudier vid högskolan
i Örebro till del.

Utskottet anser att de s.k. fora har strategisk betydelse för kvinnoforskningen
i Sverige, eftersom de fungerar som nätverk mellan kvinnor
som eljest i universitetsmiljön ofta har svårt att fa uppmärksamhet
och gehör för sina forskningsproblem och sina resultat. En viktig roll
spelar Kvinnovetenskaplig tidskrift, för vilken de olika fora i tur och
ordning tar på sig ansvaret och till vilken medel anvisas under anslagsposten
till fora. Forum-verksamheten (inkl. Kvinnovetenskaplig tidskrift)
bör därför enligt utskottets mening förstärkas. Utskottet förordar
att anslagsposten till fora budgetåret 1990/91 utökas med ytterligare 2
milj.kr. utöver regeringens förslag (dvs. en total ökning med sammanlagt
3,2 milj.kr.). Det nybildade forum för kvinno- och jämställdhets -

1989/90: UbU25

145

10 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 25

studier vid högskolan i Örebro bör också få del av resurserna till fora.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1989/90:Ub40 yrkande 1, 1989/90:Ub46, 1989/90:Ub48, 1989/90:Ub49
yrkande 4, 1989/90:Ubl 19 yrkande 1, 1989/90:Ubl39 yrkandena 22
och 24, 1989/90:Ubl44 yrkande 2 samt 1989/90:Ubl49 yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna.

Sina ställningstaganden när det gäller medel för forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor har utskottet tidigare
redovisat i avsnitt 7 av detta betänkande.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag beträffande
övriga anslagsposter under detta anslag.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört under avsnitt 7 om
resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora
högskolorna samt till vad utskottet här anfört om fora för kvinnliga
forskare och kvinnoforskning föreslår utskottet beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och
motionerna 1989/90:Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl39 yrkandena 22
samt 24, 1989/90:Ubl44 yrkande 2 och 1989/90:Ubl49 yrkande 5,
samtliga delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub24 yrkandena
1, 2, 3, 4 och 5, 1989/90:Ubl05 yrkande 2, 1989/90Ubl27 yrkande

2, 1989/90:Ubl33 yrkande 1, 1989/90:Ubl34 yrkande 1, 1989/90:Ubl43
yrkande 5, 1989/90:Ubl45 yrkande 2 samt 1989/90:A23 yrkande 1,
samtliga delvis, till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (53 548 000 +

2 000 000 =) 55 548 000 kr.

Regeringen föreslår i propositionen vissa resursförstärkningar för budgetåren
1991/92 och 1992193. För internationell stipendieverksamhet,
främst avsedd för forskarstuderande, föreslås en ökning med 4 milj.kr.
budgetåret 1991/92 och ytterligare 2 milj.kr. budgetåret 1992/93.
Fr.o.m. budgetåret 1991/92 förordar regeringen att 15 milj.kr. anvisas
under detta anslag till visst bilateralt forskningssamarbete, i första hand
med Östeuropa. Beloppet föreslås ökat med ytterligare 15 milj.kr.
budgetåret 1992/93. Under anslagsposten till regeringens disposition
beräknas för ökade lokalkostnader budgetåret 1991/92 ytterligare 12
milj.kr. och budgetåret 1992/93 ytterligare 28 milj.kr. Fr.o.m. budgetåret
1991/92 beräknar regeringen vidare 300 000 kr. för ökade kostnader
för forskningsstatistik.

När det gäller ökade lokalkostnader hänvisar utskottet till avsnitt 10
av detta betänkande. Utskottet har i övrigt inget att erinra mot regeringens
förslag utan föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts i
propositionen.

1989/90: UbU25

146

25. E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och
forskning m.m.

I propositionen redovisas under avsnitt 17.1.11 (s. 221—225) regeringens
överväganden med anledning av betänkandet (SOU 1989:29) Samarbete
kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. Utredningens
förslag bör enligt regeringens mening genomföras, vilket bl.a.
innebär att beslut om vilka enheter inom sjukvården som upplåts för
utbildning på läkarlinjen och forskning inom det medicinska området
i fortsättningen bör fattas lokalt. Vidare bör investeringsersättningarna
på förordat sätt tillföras driftersättningarna. Ett nytt samarbetsavtal
med sjukvårdshuvudmännen om läkarutbildning och forskning har
träffats den 19 december 1989 och godkänts för statens del av regeringen
den 18 januari 1990.

Det nya systemet får vissa organisatoriska konsekvenser bl.a. för den
förhandlingsverksamhet som främst bedrivs av statens förhandlingsnämnd.
En särskild utredare föreslår i betänkandet (SOU 1989:91)
Statligt förhandlingsarbete att förhandlingsnämnden avvecklas, vilket
också förordats i 1990 års budgetproposition av dåvarande chefen för
finansdepartementet. Då förutvarande former för investeringsersättningar
för läkarutbildning och medicinsk forskning ändras bortfaller
också behovet av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
(NUU-nämnden), vilken därmed kan avvecklas. Enligt propositionen
kommer förhandlingar om statliga ersättningar till klinisk odontologisk
utbildning och forskning i fortsättningen att ske i annan organisatorisk
form.

Beräkningar av medelsbehovet för läkar- och tandläkarutbildningarna
samt forskning m.m. för budgetåret 1990/91 redovisas under förevarande
anslag (s. 302—304). Det sammanlagda medelsbehovet uppgår
enligt propositionen till 1 161 132 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk
utbildning och forskning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 1 161 132 000 kr.

26. E 14. Forskningsrådsnämnden

Forskningsrådsnämnden (FRN) fick genom 1987 års forskningsproposition
vissa samordningsuppgifter avseende handikappforskning. I propositionen
(s. 180) föreslås nu att ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd
tillskapas. Enligt regeringen bör det nya rådet överta samordningsansvaret
för handikappforskningen. De medel för handikappforskning
som nämnden hittills anvisats bör därför i fortsättningen
beräknas under femte huvudtiteln.

Enligt motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 26 bör handikappforskningen
även fortsättningsvis ingå i den verksamhet som FRN svarar
för. Motionärerna har i annat sammanhang yrkat avslag på regeringens
förslag om ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd.

1989/90: UbU25

147

Utskottet, som hänvisar till sitt eget och socialutskottets ställningstagande
i denna fråga (jfr s. 55), föreslår att riksdagen avslår motion
1989/90:Ubl25 yrkande 26.

Regeringen framhåller att FRN har byggt upp en betydande och bred
kompetens inom miljöområdet. Enligt regeringen är FRN väl lämpad
att svara för fortsatta analyser samt utveckling av flervetenskaplig
forskning med betydelse för förhållandet människa, samhälle, naturresurser,
miljö och energi. Regeringen understryker vikten av att ta till
vara de kunskaper som vunnits genom det särskilda stödet till allmänna
energisystemstudier inom energiforskningsprogrammet. Regeringen
föreslår i enlighet härmed ökade medel under förevarande anslag
(+2 000 000 kr. budgetåret 1990/91, +4 000 000 kr. budgetåret
1992/92, +3 000 000 kr. budgetåret 1992/93). Som ett led i en utveckling
av programmet för allmänna energisystemstudier föreslås FRN
fr.o.m. budgetåret 1990/91 disponera 4 milj.kr. under tolfte huvudtiteln,
anslaget Energiforskning.

I motion 1989/90:Ub727 (mp) föreslås inrättande av en tjänst som
professor i miljö- och energisystemanalys, särskilt systemanalys av åtgärdsstrategier.
Enligt motionärerna bör forskningsområdet omfatta
sambandet mellan miljöproblem och olika åtgärdsstrategier för energiförsörjningen
i framtiden. En sådan forskningsverksamhet bör även
medverka till att den nuvarande forskningen på miljö- och energiområdet
får sin tyngdpunkt på förebyggande åtgärdsstrategier.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I propositionen (s. 306) framhåller regeringen att systemteknisk
kompetens inom miljöområdet är viktig. Enligt utskottets mening bör
regeringen ge FRN i uppdrag att inför nästa forskningsproposition
lägga fram förslag om vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas inom
energisystemområdet och därvid överväga inrättandet av en tjänst som
professor i miljö- och energisystemanalys med den inriktning som
anges i motionen. Detta bör riksdagen med anledning av motion
1989/90:Ub727 som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt motion 1989/90:Ub91 (s) yrkande 2 blir behovet av kunskaper
om hushållens ekonomi alltmera uttalat i vårt samhälle. Framför allt
behövs fasta resurser för forskning och forskarutbildning med speciell
inriktning på hushållens ekonomi i vid mening. Motionärerna föreslår
därför att forskning inom ett ramprogram "Hushållen och ekonomin"
initieras av FRN.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I propositionen (s. 453 f.) under civildepartementets verksamhetsområde
redovisas vilka resurser som hittills satsats inom konsumentforskningens
område. Regeringen konstaterar att konsumentforskningen
haft svårt att etablera sig vid universitet och högskolor. Området är
genom sin mångvetenskapliga karaktär splittrat på flera vetenskapliga
discipliner. Mot denna bakgrund anser regeringen att den konsumentpolitiska
forskningen bör ges ett aktivt stöd för att kunna etablera sig
långsiktigt. Tidigare erfarenheter av konsumentverkets stöd till sektors -

1989/90: UbU25

148

forskningen på konsumentområdet är goda. Regeringen anser därför
att konsumentverket bör få förstärkta resurser för sådan forskning och
beräknar 2 milj.kr. för bl.a. sådana insatser under budgetåret 1990/91.

När det gäller basresurser för konsumentteknisk forskning vid Chalmers
tekniska högskola, där det sedan år 1987 finns en tjänst som
professor i konsumentteknik, beräknar regeringen 500 000 kr. under
anslaget E 9. Tekniska fakulteterna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub91 yrkande 2.

Under förevarande anslag beräknas av regeringen totalt 63 630 000 kr.
för budgetåret 1990/91.

När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion 1989/90:Ubl39 (vpk)
yrkande 5 att riksdagen anslår ytterligare 40 milj.kr. till FRN genom
överföring av motsvarande medel från försvarets forskningsanstalt
(FOA). Enligt motionärerna måste försvarsforskningen ge substans åt
nedrustningsarbetet. Intresset för de civila delarna av försvarsforskningen
torde öka om FOA:s inflytande minskar på forskningsområdet.
Frågor om sårbarhet och beredskapshänsyn har särskild betydelse,
framhåller motionärerna (yrkande 4).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Överstyrelsen för civil beredskap (OCB) har i sin anslagsframställning
för budgetåret 1990/91 anmält att det finns behov av ett s.k.
ramforskningsprogram om sårbarhet och beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen
och att OCB tillsammans med företrädare för universitet
och högskolor samt olika myndigheter och organisationer inom totalförsvarets
civila del har utarbetat förslag till sådant program.

Regeringen framhåller i propositionen (s. 123) att samhällets sårbarhet
måste minskas på olika viktiga områden. Datasäkerheten är ett
sådant område som är av central betydelse inte bara för totalförsvaret
utan även för samhället i stort. Inom den civila delen av totalförsvaret
sker nu en stegvis övergång från särskilda beredskapsåtgärder till mer
generella beredskapshänsyn på flera områden, framhålls det i propositionen.
Enligt regeringen bör en grundläggande forskningsverksamhet
i syfte att skapa kunskap om samhällets sårbarhet försöksvis påbörjas.
En fortsatt försöksverksamhet efter budgetåret 1990/91 får enligt regeringen
övervägas i anslutning till 1991 års totalförsvarsbeslut.

Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte har något att
erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till proposition 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:
Ubl39 yrkandena 4 och 5 till Forskningsrådsnämnden för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 63 630 000 kr.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i proposition 1989/90:90
anges beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1991/92 och 1992/93 under förevarande anslag.

I två motioner, nämligen 1989/90:Ubl41 yrkande 20 och 1989/90:
Ub521 yrkande 3 (båda mp), framförs förslag om stöd till tvärvetenskaplig
forskning. I den förstnämnda motionen framhålls vikten av att

1989/90: UbU25

149

samverkan skapas mellan de olika forskningsråden och att gemensamma
satsningar görs på projekt som innefattar såväl humaniora som
naturvetenskap, såväl teknik som medicin. Forskningsrådsnämnden
bör särskilt beakta tvärvetenskapliga aspekter vid sin prioritering av
projekt.

Utskottet hänvisar till förordningen (SFS 1977:35, 1987:502) med
instruktion för forskningsrådsnämnden enligt vilken det åligger nämnden
att ta initiativ till och stödja forskning främst inom områden som
är angelägna från samhällets synpunkt och härvid beakta behovet av
tvär- och mångvetenskaplig forskning (2 §). Vidare åligger det nämnden
särskilt enligt 3 § att främja samordning och samarbete mellan
forskningsråden inom utbildnings- och jordbruksdepartementens verksamhetsområden
samt, i vad avser teknisk grundforskning, mellan
forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling. Vidare skall FRN
främja samarbetet mellan forskningsråden å ena sidan och andra
myndigheter och organ å andra sidan i frågor som avser initiativ tili
forskning, vetenskaplig bedömning av forskning eller finansiering av
forskning. Av FRN:s 16 ledamöter utses en ledamot av humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet, en av medicinska forskningsrådet,
en av naturvetenskapliga forskningsrådet, en av skogs- och jordbrukets
forskningsråd samt en av styrelsen för teknisk utveckling.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motionärernas

yrkanden i stort är tillgodosedda, varför motionerna 1989/90:Ubl41

yrkande 20 och 1989/90:Ub521 yrkande 3 avstyrks.

27. E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet

Enligt propositionen ökas humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets
(HSFR) anslag med 17 milj.kr. för budgetåret 1990/91
förutom pris- och löneomräkning. För budgetåret 1991/92 föreslås
därutöver 3,5 milj.kr. för forskning inom området arbetsmarknadspolitik
samt 1,2 milj.kr. för utveckling av forskningssamarbete med EGländerna.
För budgetåret 1992/93 föreslås ytterligare 1 milj.kr. för

forskning inom området arbetsmarknadspolitik samt 1 milj.kr. för

översättningskostnader för att svensk forskning i växande utsträckning
skall nå ut i det internationella forskarsamhället.

I motion 1989/90:Ub70 (fp, s, m, c, vpk, mp) föreslås att HSFR skall
ges ett särskilt ansvar för forskning om turkiska språk och turkisk
kultur. Motionärerna hänvisar till att turkiskan är ett viktigt invandrarspråk
i Sverige samtidigt som turkologi är en viktig hjälpvetenskap
vid studiet av svensk historia.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ålägga HSFR ett särskilt ansvar
för forskningen i turkiska språk. Sådan forskning kan givetvis fa stöd
av rådet på samma villkor som annan språkvetenskaplig forskning.
Yrkandet avstyrks.

1989/90: U b U 25

150

I två motioner framförs förslag om ökat anslagsbelopp till HSFR.

Enligt motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 30 föreslås anslagsbeloppet
utökat med 756 000 kr. för forskning inom kulturområdet. Förslaget
sammanhänger med ett i annat sammanhang framfört förslag om
nedläggning av statens kulturråd.

I motion 1989/90:Ubl07 (vpk) föreslås sammanlagt 16 milj.kr. ytterligare
till HSFR för forskning rörande vård av missbrukare, vård av
unga, alternativ till fängelse samt frivårdens samhällstjänst (yrkandena
1-4).

I motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 13 föreslås ytterligare 10
milj.kr. till en ny låginkomstutredning.

Utskottet vill med anledning av det sistnämnda motionsyrkandet
anföra följande.

I motion 1989/90:So309 (c), som behandlas av socialutskottet, föreslås
resurser till institutet för social forskning för en ny levnadsnivåundersökning.
Socialutskottet har i sitt betänkande 1989/90:SoU19 med
anledning av forskningspropositionen uttalat att utskottet förutsätter att
en sådan undersökning kommer till stånd och helt eller delvis Finansieras
av det föreslagna nya socialvetenskapliga forskningsrådet. Utbildningsutskottet
har erfarit att ett antal forskningsorgan — HSFR, delegationen
för social forskning, Riksbankens jubileumsfond, arbetsmiljöfonden,
statens råd för byggnadsforskning, skolöverstyrelsen och UHÄ
— under FRN:s samordningsansvar söker arbeta fram en finansieringsplan
för att möjliggöra projektet. Mot denna bakgrund avstyrker
utbildningsutskottet motion 1989/90:139 yrkande 13.

Utbildningsutskottet anser att regeringens förslag om anslag budgetåret
1990/91 till HSFR är väl avvägt och ger utrymme för angelägna
förstärkningar av den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen.
Motionerna 1989/90:Ubl07 och 1989/90:Ubl25 yrkande 30
avstyrks.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens riktlinjer för resursförstärkningar
för budgetåren 1991/92 och 1992193.

28. E 16. Medicinska forskningsrådet

Regeringen föreslår en sammanlagd ökning av medicinska forskningsrådets
(MFR) resurser med 18 milj.kr. budgetåret 1990/91, ytterligare
14,8 milj.kr. budgetåret 1991/92 och slutligen ytterligare 3 milj.kr.
budgetåret 1992/93, en ökning med 35,8 milj.kr. vid periodens slut
jämfört med innevarande budgetår. Ökat stöd om 1 milj.kr. kommer
bl.a. att ges till forskning om demenssjukdomar.

För MFR beräknas i propositionen ett anslag om totalt 286 469 000
kr. för budgetåret 1990/91.

När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion 1989/90:Ubl47 (fp)
att demensforskningen skall ges ökade resurser utöver vad som regeringen
har föreslagit i propositionen. Motionärerna hänvisar till riksdagens
uttalande (bet. 1989/90:SoU12, rskr. 60) om ökad forskning

1989/90: UbU25

151

kring demenssjukdomarnas orsaker och möjligheter till behandling.
Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att anslaget till MFR för
stöd till demensforskningen ökas med ytterligare 9 milj.kr.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I socialutskottet hölls en offentlig utfrågning om demens och demensvård
den 19 oktober 1989. Det framkom därvid bl.a. att flera
projekt har inletts som rör forskning kring demenssjukdomar och
möjligheterna till rehabilitering. Forskningen kring demenssjukdomar
har fatt en kraftigt ökad uppmärksamhet under senare tid.

Under avsnittet Forskning för ökad välfärd (prop. s. 61 ff.) behandlas
bl.a. forskningen om äldre. Forskningsrådsnämnden och delegationen
för social forskning har på regeringens uppdrag kartlagt den
nuvarande forskningen om äldre och lämnat förslag till fortsatta insatser.
Kartläggningen visar att forskningen inom detta område är en tväroch
mångvetenskaplig verksamhet som berör flera kunskapsområden.
Regeringen föreslår därför ökade resurser för forskning om äldre
under den kommande treårsperioden. Genom inrättande av professurer
i psykologi, sociologi och socialt arbete, samtliga tre med inriktning
på äldreproblem, kommer forskningen enligt regeringens uppfattning
att få en fast förankring i högskolan. Utskottet har under avsnitt
16 i detta betänkande tillstyrkt dessa tre tjänster som professor.

Inom ramen för det nya socialvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde
föreslås i propositionen att tre programområden ges särskild
prioritet, nämligen forskning om omsorgen om äldre och omvårdnadsforskning,
utvärderingsforskning samt forskning om de äldre
och ekonomin. Regeringen föreslår, inkl. satsningarna inom högskolan,
en ökning av resurserna för forskning om äldre med totalt 10,2
milj.kr. vid periodens slut jämfört med innevarande budgetår (prop.
s. 64). Regeringen föreslår slutligen att det socialvetenskapliga forskningsrådet
får ett samordnande ansvar för forskningen om äldre.

Utskottet har inhämtat att det i dag bedrivs en omfattande forskning
kring senil demens, åldersproblem och Alzheimers sjukdom med medel
från MFR. För detta ändamål anvisas i propositionen ytterligare 1
milj.kr. för budgetåret 1990/91.

Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte har något att
erinra mot anslagsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till proposition 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:
Ubl47 till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 286 469 000 kr.

I motion 1989/90:Ub93 (s) framhålls behovet av ökad forskning om
familjär amyloidos.

Utskottet har behandlat ett liknande yrkande vid tidigare tillfällen.
Utskottet har då bl.a. anfört att riksdagen inte bör göra något uttalande
om bidrag från forskningsråd när det gäller särskilda forskningsprojekt
(jfr UbU 1986/87:26 s. 110). Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1989/90:Ub93.

1989/90:UbU25

152

Utskottet har inget att erinra mot vad som föreslås i proposition
1989/90:90 beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1991/1992 och 1992193 under förevarande anslag.

29. E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet

I propositionen föreslås en ökning av naturvetenskapliga forskningrådets
(NFR) resurser med 16,7 milj.kr. för budgetåret 1990/91 utöver
sedvanlig löne- och prisomräkning. För budgetåret 1991/92 föreslås en
ytterligare ökning med 23,9 milj.kr. och för budgetåret 1992/93 ytterligare
10 milj.kr. Sammanlagt föreslås således en förstärkning av NFR:s
resurser med 50,6 milj.kr. under treårsperioden.

Ytterligare förstärkningar av NFR:s resurser under treårsperioden föreslås
i motion 1989/90:Ubl41 (mp). I yrkande 25 föreslås en resursförstärkning
om 5 milj.kr. per år utöver regeringens förslag för en
intensifiering av den limnologiska forskningen, dvs. forskning om
miljön i inlandsvatten. Vidare föreslås i yrkande 27 en ökning av
anslagsbeloppet för budgetåret 1990191 med ytterligare 10 milj.kr. för
"grön biologisk grundforskning", dvs. grundforskning om de ekologiska
processerna. Denna ökning bör enligt motionärerna kvarstå även
under de två därpå följande budgetåren.

Utskottet konstaterar att de resursökningar inom miljöområdet som
i propositionen (s. 231) föreslagits för NFR uppgår till sammanlagt 13
milj.kr. under treårsperioden, varav 4 milj.kr. avser budgetåret
1990/91. NFR har sedan lång tid stött miljörelaterad forskning. I denna
forskning ingår, förutom olika riktade insatser inom miljöområdet,
t.ex. forskning om skog och miljö, toxikologisk grundforskning samt
marin miljöforskning också ett stort antal forskningsprojekt rörande
ekosystem, markforskning i vid mening och hydrologisk forskning.
Utskottet utgår från att forskningsrådet inom ramen för de föreslagna
resursförstärkningarna i vanlig ordning kommer att väga behoven av
olika forskningsinsatser mot varandra. Utskottet avstyrker därmed motion
1989/90:Ubl41 yrkandena 25 och 27.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen i
enlighet med propositionen anvisar ett anslagsbelopp på 386 973 000
kr. under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1990/91.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer för
resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts i
propositionen.

30. E 18. Rymdforskning

Den svenska rymdforskningen baseras på deltagande i det internationella
rymdsamarbetet och på ett nationellt program. Statens delegation
för rymdverksamhet fördelar medel till den grundforskning som finansieras
från anslaget. I propositionen föreslås en förstärkning av medlen

1989/90: UbU25

153

för projektverksamhet med 2 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1991/92. För
budgetåret 1990/91 föreslås ett reservationsanslag på 26 269 000 kr. för
rymdforskning.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med propositionen anvisar
ett anslagsbelopp på 26 269 000 kr. under anslaget Rymdforskning för
budgetåret 1990/91.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer för
resursförstärkningar för budgetåret 1991/92 som angetts i propositionen.

31. E 19. Europeisk forskningssamverkan

Från detta anslag bestrids kostnaderna för medlemsavgifter till vissa
internationella forskningsorganisationer och för visst forskningssamarbete
med de europeiska gemenskaperna, EG. Fr.o.m. budgetåret
1990/91 föreslås i propositionen att medlemsavgiften för SCIENCEprogrammet,
beräknat till 9,2 milj.kr., anvisas under förevarande anslag.

I propositionen redovisas (s. 316—317) under anslaget till NFR, som
sedan 1987 års forskningsproposition har det samlade ansvaret för
fusionsforskningsprogrammet, regeringens bedömningar av detta program.
Mot bakgrund av en vetenskaplig utvärdering med deltagande av
internationell expertis föreslås i propositionen att Sverige bör delta i
fusionssamarbetet även under den kommande treårsperioden. NFR har
beräknat kostnaderna för deltagandet i fusionsforskningsprogrammet
till 53,8 milj.kr. för budgetåret 1990/91.

För budgetåret 1990/91 föreslås i propositionen ett anslagsbelopp på
sammanlagt 282 610 000 kr. under anslaget Europeisk forskningssamverkan.

I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 16 föreslår motionärerna avslag
på regeringens förslag till medelsanvisning under det aktuella anslaget
till EG:s fusionsforskningsprogram.

Utskottet vill för sin del ansluta sig till regeringens uppfattning att
fusionssamarbetet bör fortsätta under den nu aktuella treårsperioden
och att samarbetet därefter bör prövas i anslutning till ställningstagandet
till forskningssamarbetet med EG inför nästa treårsperiod som
inleds budgetåret 1993/94. Utskottet avstyrker således motion 1989/90:
Ubl43 yrkande 16.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen i
enlighet med propositionen till Europeisk forskningssamverkan för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 282 610 000 kr.

1989/90:UbU25

154

32. E 20. Kungl, biblioteket

1989/90:UbU25

Under detta anslag anvisas dels medel till Kungl, biblioteket, dels
bidrag till Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet.

För budgetåret 1990/91 föreslås i propositionen ett anslagsbelopp på
sammanlagt 75 474 000 kr. under anslaget Kungl, biblioteket.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med propositionen till
Kungl, biblioteket för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 75 474 000 kr.

I propositionen föreslås vidare förstärkningar för Kungl, biblioteket
(KB) med sammanlagt 965 000 kr. under resten av treårsperioden,
varav 400 000 kr. för budgetåret 1991/92 och 565 000 kr. för budgetåret
1992193. För Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet föreslås i propositionen
en förstärkning av bidraget till institutet fr.o.m. budgetåret 1992/93
med 300 000 kr.

Utskottet har inget att invända mot de föreslagna förstärkningarna
för KB. Däremot anser utskottet att förstärkningen av bidraget till
Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet bör göras redan fr.o.m. budgetåret
1991/92 i stället för fr.o.m. budgetåret 1992/93, vilket föreslagits i
propositionen (jfr rättelseblad). Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av propositionen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som utskottet angett.

33. E 23. Institutet för rymdfysik

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Institutet för
rymdfysik för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

30 847 000 kr.

34. E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik

I propositionen föreslås ett reservationsanslag på 19 132 000 kr. för
budgetåret 1990/91 till Manne Siegbahninstitutet, vilket innefattar en
uppräkning för att täcka institutets verkliga lönekostnader. För budgetåret
1992/93 föreslås vidare i propositionen att institutets resurser för
forskning i anslutning till den nya acceieratorn och lagringsringen
CRYR1NG förstärks med 500 000 kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med propositionen anvisar
ett anslagsbelopp på 19 132 000 kr. under anslaget Manne Siegbahninstitutet
för fysik för budgetåret 1990/91.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer för
resursförstärkningar för budgetåret 1992/93 som angetts i propositionen.

155

35. E 25. Polarforskning

1989/90:UbU25

Från anslaget bestrids vissa kostnader för planering och genomförande
av svensk polarforskningsverksamhet i Arktis och Antarktis. I propositionen
föreslås ett reservationsanslag på 17 410 000 kr. för budgetåret
1990/91 till dessa ändamål.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med propositionen anvisar
ett anslagsbelopp på 17 410 000 kr. under anslaget Polarforskning för
budgetåret 1990/91.

36. E 26. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

Under anslaget har i propositionen beräknats medel för de statliga
bidragen till Vetenskapsakademien samt de svenska instituten i utlandet.
I propositionen föreslås ett reservationsanslag på 17 931 000 kr.
för budgetåret 1990/91 för dessa ändamål.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med propositionen anvisar
ett anslagsbelopp på 17 931 000 kr. under anslaget Vissa bidrag till
forskningsverksamhet för budgetåret 1990/91.

37. I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m.

Från detta reservationsanslag betalas utgifter för inredning och utrustning
av lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdeparten entets
verksamhetsområde samt vid vissa statliga institutioner inom bl.a. skoloch
kulturområdet.

Av anslaget disponerar byggnadsstyrelsen en anslagspost för en inredningsplan,
vars kostnadsramar fastställs av regeringen i regleringsbrev,
medan utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH)
disponerar en anslagspost för en utrustningsplan, vars kostnadsramar
på motsvarande sätt fastställs av regeringen. En anslagspost under
anslaget står till regeringens disposition.

Inrednings- och utrustningsplanerna innehåller dels särskilda kostnadsramar
för enskilda objekt, dels s.k. fördelningsramar för bl.a.
större kompletteringar och riktade insatser. De i inrednings- och
utrustningsplanerna upptagna kostnadsramarna anger det högsta belopp
för vilket inredning resp. utrustning får anskaffas. Sedan budgetåret
1986/87 anges kostnadsramarna i ett viss prisläge och justeras
således med hänsyn till prisutvecklingen. För tiden den 1 januari 1988
till den 1 januari 1989 beräknar byggnadsstyrelsen prisförändringen för
inredning till genomsnittligt + 10%, medan UUH har beräknat prisförändringen
för utrustning till genomsnittligt + 1%.

Anslagsbehovet för ett budgetår utgör en erfarenhetsmässigt grundad
skattning av det samlade betalningsutfallet under budgetåret i fråga.

156

Utskottet har tidigare i detta betänkande under avsnittet 10. Lokaler
och utrustning m.m. behandlat frågor om resurser för utrustning och
inredning dels under den nu aktuella treårsperioden, dels under nästföljande
treårsperiod.

Vidare har utskottet i sitt betänkande Anslag till utbildning för
vårdyrken m.m. (bet. 1989/90:UbU21 s. 10—11, rskr. 232) bedömt att
den utökning av de farmaceutiska utbildningarna som utskottet förordat
inte kan ske utan att ytterligare medel för utrustning tillskjuts.
Utskottet anmälde därför sin avsikt att i det nu aktuella betänkandet
föreslå en uppräkning av de medel som UHÄ disponerar under
ifrågavarande anslag med 1,3 milj.kr.

Med hänvisning till vad som anförts under avsnitt 10 i detta betänkande
och i betänkande 1989/90:UbU21 föreslår utskottet att UHÄramarna
under treårsperioden uppräknas med 1,3 milj.kr. till 195,3
milj.kr. Utskottet har inte några invändningar mot de övriga kostnadsramar
för inredning och utrustning som föreslås under ifrågavarande
anslag dels i budgetpropositionen, dels i forskningspropositionen. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med bifall till proposition
1989/90:90, med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 10 samt
med avslag på motionerna 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 8 och 1989/90:
Ubl43 (c) yrkande 14, båda delvis, bemyndigar regeringen att besluta
om anskaffning av inredning och utrustning inom de kostnadsramar
som förordats av utskottet.

Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört om kostnadsramar för
inredning och utrustning föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
proposition 1989/90:90, med anledning av proposition 1989/90:100
bilaga 10 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande
8 och 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 14, båda delvis, till Inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (446 000 000 + 84 000 000
+ 1 300 000 =) 531 300 000 kr.

38. Forskning inom skolväsendet. Utvecklingsarbete
m.m. inom lärarutbildningarna

Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 10
s. 118) föreslagit att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på
20 796 000 kr. till forskning inom skolväsendet. Vid sin anmälan till
budgetpropositionen anförde föredraganden att ytterligare anslagsbehov
kunde bli aktuella i samband med forskningspropositionen. Regeringen
återkommer nu till detta.

I proposition 1989/90:90 om forskning föreslås under anslaget Forskning
inom skolväsendet 4 456 000 kr. utöver vad som har föreslagits i
budgetproposition, dvs. för anslaget sammanlagt 25 252 000 kr. I
propositionen anförs att den fortsatta decentraliseringen kräver ökad
kunskap om hur förändringen av skolans styrning påverkar skolarbe -

1989/90: U b U25

157

tets villkor. Stödet bör framför allt avse finansiering av forskning,
motsvarande hela tjänster och erforderliga forskningsresurser i anslutning
till dessa.

I motion 1989/90:Ub92 (m) yrkande 8 yrkas avslag på regeringens
förslag att till skolöverstyrelsens (SÖ) sektorsforskning under reservationsanslaget
Forskning inom skolväsendet anvisa 4 456 000 kr. utöver
vad som föreslagits i budgetpropositionen. I motion 1989/90:Ub825
(m) yrkande 9 föreslås att riksdagen för budgetåret 1990/91 från
anslaget B 7. Forskning inom skolväsendet skall överföra 15 milj.kr.
till andra forskningsändamål under avsnitt E. Forskning och forskarutbildning.

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 17 yrkas avslag på att ifrågavarande
4 456 000 kr. skall användas av SÖ för forskning, som verket
själv styr inriktningen på. Medlen bör inte gå till SÖ utan till UHÄ för
fördelning på berörda högskoleenheter med lärarutbildning. Lärarutbildningen
bör med dessa medel fa ett eget ansvar för forsknings- och
utvecklingsarbete inom sitt arbetsområde.

Utskottet delar regeringens uppfattning att ytterligare medel bör
anvisas till SÖ:s skolforskning för de ändamål och med det belopp som
anges i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på
motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 8, 1989/90:Ubl23 yrkande 17 och
1989/90:Ub825 yrkande 9 samt med bifall till proposition 1989/90:100
till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 25 252 000 kr.

Härtill vill utskottet lägga följande. Utvecklingsarbete inom lärarutbildningen,
vilket naturligt anknyter till grundutbildningens inriktning
och innehåll, är betydelsefullt för utvecklingen av lärarprofessionen.
Detta bör beaktas vid fördelningen av de resurser som står till förfogande
för verksamhet inom sektorn för undervisningsyrken och för
forskningsanknytning. Utskottet utgår från att behovet av resurser för
detta utvecklingsarbete beaktas när resurstillskott i nästa forskningsproposition
fördelas på olika ändamål.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion 1989/90:Ubl43
(c) yrkandena 9 delvis och 10, i vilket begärs förslag om etablering av
fakulteter för undervisningsforskning, med början vid högskolan för
lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Linköping. Likartade
önskemål framförs i motion 1989/90:Ub515 (c) yrkande 11.

Utskottet är inte berett tillstyrka en uppbyggnad av en ny fakultetsorganisation
av det slag som motionärerna förespråkar. Utskottet erinrar
i sammanhanget om att 10 kap. 17 § högskoleförordningen öppnar
möjligheten för högskolestyrelse att inrätta rådgivande och beredande
organ efter vad den finner lämpligt (jfr rådet för utbildningsforskning
och utvecklingsarbete inom lärarutbildningen vid universitetet i Göteborg).
På ett sådant organ inom lärarutbildningens område kan ansvaret
läggas för bedömningen av frågor som rör bl.a. praktiskt utvecklingsarbete
inom lärarutbildningen. Regeringen har i annat sammanhang
föreskrivit att det vid högskoleenheter med konstnärlig utbild -

1989/90:UbU25

158

ning skall finnas ett råd för konstnärligt utvecklingsarbete för planering,
beredning och fördelning av medel för konstnärligt utvecklingsarbete.

Utskottet erinrar vidare om vad det under avsnitt 17 anfört i fråga
om rr.otionsförslag om vårdfakulteter. Berörda fakulteter inom den
befintliga organisationen bör vid forskning och forskarutbildning kunna
ansvara för verksamheten och dess kvalitet inom de ämnen som har
relevans för lärarutbildningarna inom högskolan.

Med hänvisning till vad sorn anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1989/90:Ubl43 yrkandena 9 delvis och 10 samt
1989/90:Ub515 yrkande 11.

Enligt motion 1989/90:Ubl26 (s) behövs vid de mindre och medelstora
högskolorna med grundskollärarutbildning medel för sko Iforskning.

Utskottet vill peka på att anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål upptar 16 anslagsposter som disponeras av de
mindre och medelstora högskolorna. Vidare står det lärare vid dessa
högskolor fritt att ansöka om medel hos olika sektorsorgan. Med
hänvisning härtill avstyrks motion 1989/90:Ubl26.

Enligt motion 1989/90:Ub45 (m) yrkande 1 föreligger stora behov av
forskningsstödjande åtgärder för högskolan för lärarutbildning i Stockholm
(HLS). HLS får inte del i de 30 milj.kr. som föreslås för de
mindre eller medelstora högskolorna under anslaget Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål. Vissa av de medel, som under anslaget
står till regeringens disposition, bör enligt motionen i stället få användas.
I motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkandena 14 och 15 föreslås för
universiteten och HLS under ett särskilt anslag för undervisningsforskning
3,8 milj.kr. för nästa budgetår och i motion 1989/90:Ubl41 (mp)
yrkande 12 begärs för samma ändamål 2 milj.kr. för budgetåret
1990/91 och 3 milj.kr. för vart och ett av de två följande budgetåren.

Utskottet är inte berett att nu föreslå de åtgärder som begärs i
motionerna. Yrkandena avstyrks därför.

39. Forskning om högskolan

Under anslagsposten 6. Forskning om högskolan under anslaget D 1.
Universitets- och högskoleämbetet anvisas medel för utvecklings- och
forskningsarbete om högskolan. I propositionen föreslås att resurserna
för denna forskning förstärks med 1 milj.kr. fr.o.m. budgetåret
1991/92.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
för budgetåret 1991192 för forskning om högskolan som
angetts i propositionen.

1989/90:UbU25

159

Hemställan

1989/90:UbU25

Utskottet hemställer

Internationellt samarbete

1. beträffande allmänna riktlinjer för internationellt samarbete
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 4,
1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ubl40 yrkandena 29
och 30 samt 1989/90:Ubl41 yrkandena 2 och 3,

res. 1 (c)
res. 2 (vpk)
res. 3 (mp)

2. beträffande anpassning av de svenska examensbenämningarna
till internationella förhållanden

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 31,

3. beträffande utländska gästforskares villkor

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 32,

res. 4 (c)

Den grundläggande forskningen

4. beträffande forskningspolitikens huvudsakliga inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 1,
1989/90:Ub 139 yrkande 1 och 1989/90:Ubl41 yrkande 1,

res. 5 (mp)

5. beträffande den geografiska fördelningen av forskningsresurserna att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub94, 1989/90:Ubll8,
1989/90:Ub710 och 1989/90:Ub757 yrkande 1,

6. beträffande sambandet mellan högskolans resurser för grundläggande
utbildning resp. forskning och forskarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 2,
1989/90:Ub 125 yrkande 3, 1989/90:Ubl40 yrkande 12 och
1989/90:Ubl43 yrkande 1,

7. beträffande avvägningen mellan resurser för grundforskning
resp. externt finansierad forskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande 3 samt
1989/90:Ub521 yrkandena 1 och 2,

res. 6 (mp)

8. beträffande ett nytt teknikvetenskapligt forskningsråd
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande
och 1989/90:Ubl25 yrkande 27 delvis,

9. beträffande ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande
och 1989/90:Ubl25 yrkande 27 delvis,

10. beträffande skogs- och jordbrukets forskningsråd
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande
och 1989/90:Ubl25 yrkande 27 delvis,

11. beträffande experter i forskningsråden
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 18,

res. 7 (mp)

4 delvis

12. beträffande val till och representation i det socialvetenskapli- 1989/90:UbU25
ga forskningsrådet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub53 och 1989/90:

Ub72,

Det samhällsstyrda forsknings- och utvecklingsarbetet

13. beträffande överföring av medel till grundforskningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 3 och
1989/90:Ubl25 yrkande 5,

res. 8 (m)
res. 9 (fp)

14. beträffande antalet sektorsorgan

att riksdagen avslår motion !989/90:Ubl25 yrkande 6,

res. 10 (m) - villk. 8

15. beträffande forskares medverkan i offentliga utredningar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 7,

res. 11 (m)

Forskarutbildningen

16. beträffande målet att alla utbildningsbidrag skall omvandlas
till doktorandtjänster

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och
motionerna 1989/90:Ubl 17 yrkande 3 samt 1989/90:Ubl23 yrkandena
5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

17. beträffande tidpunkten då omvandlingen av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster skall vara avslutad

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 15,

18. beträffande ytterligare medel för doktorandtjänster

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande

6, 1989/90:Ubl25 yrkande 13, 1989/90:Ubl39 yrkande 9 samt
1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 godkänner vad som anförts i
proposition 1989/90:90,

res. 12 (m)
res. 13 (fp)
res. 14 (c)
res. 15 (vpk)

19. beträffande takten för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster inom de olika fakulteterna

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ubl25 yrkande 16
godkänner vad som anförts i proposition 1989/90:90,

res. 16 (m)
res. 17 (mp)

20. beträffande studiemedel under forskarutbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub43 yrkande
2, 1989/90:Ubl25 yrkande 11 och 1989/90:Ubl40 yrkande
15 samt med avslag på proposition 1989/90:90 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

161

11 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 25

21. beträffande doktorandtjänster på deltid

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub38, 1989/90:Ubl39
yrkandena 10 och 25, 1989/90:Ubl40 yrkande 16 samt 1989/90:
Ubl48,

22. beträffande utredning av förutsättningarna för forskarstuderande
att tillgodoräkna sig ATP-år

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl06,

23. beträffande rekrytering till forskarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub71 yrkande 2,
1989/90:Ub80 yrkande 1, 1989/90:Ubl25 yrkandena 2, 8 och 10
samt 1989/90:Ubl40 yrkandena 11 och 13,

res. 18 (m)

24. beträffande möjligheten att avlägga doktorsexamen som privatist att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 9,

25. beträffande handledning i forskarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub80 yrkande 2 och
1989/90: Ub 140 yrkande 9,

res. 19 (fp)

26. beträffande återinförande av licentiatexamen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 10,

27. beträffande betygsättning av doktorsavhandlingar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 17 och
1989/90:Ub645,

res. 20 (m)

28. beträffande poänggivande kurs i pedagogik i forskarutbildningen att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub80 yrkande 3,

res. 21 (fp, vpk)

Vissa tjänsteorganisatoriska frågor

29. beträffande tillsättande av tjänst som professor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub52 yrkande 3 och
1989/90:Ubl41 yrkande 11,

res. 22 (m, c)
res. 23 (mp)

30. beträffande antalet kvinnliga professorer

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub40 yrkande 2,

31. beträffande målsättningen att alla högskolelärare skall ha
avlagt doktorsexamen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 13,
1989/90:Ubl25 yrkande 20 och 1989/90:Ubl40 yrkande 17,

res. 24 (m)
res. 25 (fp)
res. 26 (c)

32. beträffande tjänst som högskoleadjunkt

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 21,

res. 27 (m)

33. beträffande tillsättningsgrunderna för tjänst som högskolelektor -

1989/90:UbU25

162

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 5,
1989/90:Ubl23 yrkande 11, 1989/90:Ubl39 yrkande 11 och
1989/90:Ubl40 yrkande 21,

34. beträffande undervisning i gymnasieskolan som merit vid
tjänstetillsättningar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 22,

35. beträffande omfattningen av högskolelektorernas forskning
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 9,
1989/90:Ubl25 yrkande 18, 1989/90:Ubl43 yrkande 13 och
1989/90:Ub617 yrkande 7,

res. 28 (m, fp, c)

36. beträffande skyldighet att forska i tjänsten

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 10 och
1989/90:Ubl25 yrkande 19,

res. 29 (m, fp)

37. beträffande tjänst som forskningsassistent

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubll6 och 1989/90:
Ubl40 yrkande 19,

res. 30 (c)

38. beträffande kompetens av annat slag än doktorsexamen för
behörighet till högskolelektorat

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub42 och 1989/90:
Ubll2,

39. beträffande s.k. L 17-lektorat från tiden före den 1 juli
1986

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 23,

40. beträffande forskarutbildade gymnasielektorer

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub84, 1989/90:Ubl25
yrkande 24, 1989/90:Ubl40 yrkande 20 och 1989/90:Ub807 yrkande
20,

41. beträffande tjänster inom det medicinska området

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub77 yrkandena 2 och

3, 1989/90:Ub78 yrkande 2 samt 1989/90:Ubl25 yrkande 23,

res. 31 (m)
res. 32 (fp)

42. beträffande tjänst som klinisk assistent

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub77 yrkande
1, 1989/90:Ub78 yrkande 1, 1989/90:Ub88, 1989/90:Ubl25
yrkande 22, 1989/90:Ubl40 yrkande 18 och 1989/90:Ubl41 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

res. 33 (c, mp)

43. beträffande lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa
läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälsooch
sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning av
läkare m.m.

att riksdagen antar det i proposition 1989/90:90 framlagda lagförslaget,

1989/90: UbU25

163

44. beträffande lag om ändring i högskolelagen (1977:218)

att riksdagen antar det i proposition 1989/90:90 framlagda lagförslaget,

45. beträffande de externt finansierade forskarnas undervisningsskyldighet att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl23 yrkande 12,

res. 34 (m, fp)

46. beträffande personalutveckling

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 24,

47. beträffande tjänstledighet för att inneha högre tjänst m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 12,

res. 35 (m)

48. beträffande tjänstestrukturen inom den landstingskommunala
vårdhögskolan

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande 12 och
1989/90:Ubl49 yrkande 3,

res. 36 (c, mp)
res. 37 (fp)

Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

49. beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande
av nya fakulteter och universitet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub54, 1989/90:Ub61,
1989/90:Ub79 yrkande 1, 1989/90:Ub99, 1989/90:Ubl 14, 1989/90:
Ubl27 yrkande 1, 1989/90:Ubl31, 1989/90:Ubl34 yrkande 2,
1989/90:Ubl43 yrkandena 7 och 8, 1989/90:Ubl45 yrkande 1,
1989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, 1989/90:Ub523, 1989/90:
Ub541 yrkande 3, 1989/90:Ub575, 1989/90:Ub580, 1989/90:
Ub584 yrkande 1, 1989/90:Ub610, 1989/90:Ub628, 1989/90:
Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90: Ub634, 1989/90:Ub654,

1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725 yrkande 1, 1989/90:Ub757 yrkande
2, 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub822 yrkandena

2 och 3, 1989/90:A69 yrkande 1 samt 1989/90:A87 yrkande 2,

res. 38 (c)
res. 39 (mp)

50. beträffande den rörliga resursen på fakultetsanslagen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub43 yrkande 1,
1989/90:Ub71 yrkandena 1 och 3, 1989/90:Ub73 samt 1989/90:
Ubl28 delvis,

51. beträffande användningen av resurser för forskningsstödjande
åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub92 yrkandena 9 och

10, 1989/90:Ub 123 yrkande 16, 1989/90:Ubl25 yrkande 28 samt
1989/90:Ubl41 yrkande 14,

res. 40 (fp)
res. 41 (mp)

52. beträffande resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medelstora högskolorna

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub24 yrkandena
1, 2, 3, 4 och 5, samtliga delvis, 1989/90:Ub79 yrkande 2,

1989/90:UbU25

164

1989/90:Ubl05 yrkandena 1 och 2 delvis, 1989/90:Ubl27 yrkande
2 delvis, 1989/90:Ubl28 delvis, 1989/90:Ubl33 yrkandena 1
delvis och 2, 1989/90:Ubl34 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ubl43
yrkandena 5 delvis och 6, 1989/90:Ubl45 yrkandena 2 delvis och

3, 1989/90:Ubl51, 1989/90:A23 yrkande 1 delvis samt 1989/90:
A94 yrkande 4 godkänner vad som föreslagits i proposition
1989/90:90,

res. 42 (c)
res. 43 (vpk)

Vissa frågor rörande forskningssamverkan

53. beträffande full kostnadstäckning för externt finansierad
verksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub86, 1989/90:
Ubl23 yrkande 1, 1989/90:Ubl40 yrkande 27 och 1989/90:
Ubl41 yrkande 15 godkänner vad som i propositionen anförts
om full kostnadstäckning,

54. beträffande forskningsråden och full kostnadstäckning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 26,
1989/90:Ubl41 yrkande 16 och 1989/90:Ubl43 yrkande 2,

res. 44 (c)
res. 45 (mp)

55. beträffande kompensation för lokalkostnader

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl23 yrkande 15,

res. 46 (m, fp, mp)

56. beträffande högskolans medverkan i stiftelser m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl43 yrkande 4,

res. 47 (c)

57. beträffande vetenskapsbutiker

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl39 yrkande 12 och
1989/90:Ubl40 yrkande 33,

res. 48 (c)
res. 49 (vpk)

58. beträffande beskattning av stiftelser m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 14,

res. 50 (m)

Vissa forskningsetiska frågor

59. beträffande etiska nämnder, deras funktion och sammansättning att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl37 yrkande 1,
1989/90:Ubl39 yrkande 7, 1989/90:Ubl41 yrkande 5, 1989/90:
Ub752 och 1989/90:Ub804 yrkande 30,

res. 51 (vpk, mp)

60. beträffande de etiska kommittéernas uppgifter vad gäller
information och rådgivning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl20,

61. beträffande etisk kodex för forskare

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 6,

res. 52 (mp)

1989/90:UbU25

165

62. beträffande alternativ till djurförsök

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 31,

res. 53 (mp)

63. beträffande begreppet forskningsetik

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 4,

res. 54 (mp)

64. beträffande individers rättssäkerhet i anslutning till forskningsprojekt
m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl37 yrkandena 2, 3, 4

och 5,

Lokaler och utrustning m.m.

65. beträffande FRN-ramarnas storlek under treårsperioden

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 8 och
1989/90:Ubl43 yrkande 14, båda delvis,

res. 55 (fp)
res. 56 (c)

66. beträffande underlag för framtida resursförstärkningar för
utrustning m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande
15 och 1989/90:Ub723 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

67. beträffande ett nytt anslag till utrustning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande
29, 1989/90:Ub617 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 20,
1989/90:Ub758 yrkande 28, 1989/90:Ub803 yrkande 24 och
1989/90:Ub825 yrkande 43 till Utrustning till grundutbildning för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 25 000 000
kr.,

res. 57 (m)
res. 58 (c)
res. 59 (vpk)

Vissa jämställdhetsfrågor

68. beträffande åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 1,

1989/90:Ub56, 1989/90:Ubl40 yrkande 25 och 1989/90:Ubl49
yrkande 1,

res. 60 (c)

69. beträffande forskningsrådens sammansättning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl49 yrkande 4,

res. 61 (fp, mp)

70. beträffande kvinno- och jämställdhetsforskningens innehåll
och betydelse

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 3,

1989/90:Ubl 19 yrkande 3 och 1989/90:Ubl39 yrkande 16,

71. beträffande delegationen för jämställdhetsforskning och
forskningsrådsnämndens roll i fråga om kvinnoforskningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub49 yr -

1989/90:UbU25

166

kandena 1, 2 och 3, 1989/90:Ubl 19 yrkande 2 samt 1989/90:
Ubl39 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

72. beträffande ytterligare doktorand-, forskar- och professorstjänster
i kvinnoforskning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ubl 19 yrkande
4, 1989/90:Ubl39 yrkande 19 och 1989/90:Ub680 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

73. beträffande resurser för utveckling av läromedel med kvinnoperspektiv
för högskolans grundutbildning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl39 yrkande 21,

res. 62 (vpk)

74. beträffande resursförstärkningar i övrigt för kvinnoforskningen
inom högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 2,
1989/90:Ubl 19 yrkande 5, 1989/90:Ubl39 yrkandena 17 och 18
samt 1989/90:Ubl40 yrkande 6,

res. 63 (c)

Uppföljning och utvärdering

75. beträffande styr- och anslagssystem för universitet och högskolor att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 14 och
1989/90:Ubl25 yrkande 25,

76. beträffande allmänna riktlinjer för uppföljning och utvärdering att

riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ubl40 yrkande 7
godkänner vad som förordats i proposition 1989/90:90,

77. beträffande uppföljning av kostnaderna för förlorad tjänstebrevsrätt att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub85 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

78. beträffande allmänna riktlinjer i övrigt för forskningspolitiken
under perioden 1990/91 — 1992193

att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1989/90:
90 under avsnitten 2—10 i den mån inte annat framgår av
riksdagens beslut på grundval av avsnitten 11 — 12, 14—15 och
18—23 i propositionen,

E 1. Humanistiska fakulteterna

79. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor
att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub69 bemyndigar
regeringen att ändra ämnesinnehållet i tjänster som professor i
enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:90,

80. beträffande tjänst som professor i teckenspråk

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub44, 1989/90:
Ubl41 yrkande 7 och 1989/90:Ub588 bemyndigar regeringen att
inrätta en tjänst som professor i teckenspråk vid universitetet i
Stockholm i enlighet med vad utskottet förordat,

1989/90:UbU25

167

81. beträffande tjänster som professor i humanekologi

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl41 yrkande
19 bemyndigar regeringen att inrätta två tjänster som professor i
humanekologi vid universitetet i Lund resp. universitetet i Göteborg
i enlighet med vad utskottet förordat,

res. 64 (m)

82. beträffande tjänst som professor i multietnisk forskning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub67 yrkande 1,

res. 65 (fp, vpk)

83. beträffande tjänst som professor i japanska

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub32 samt 1989/90:
Ub52 yrkande 1,

res. 66 (m,fp, c)

84. beträffande tjänst som professor i arbetarkultur
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub507,

85. beträffande tjänst som professor i forskningsetik
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl39 yrkande 8,

res. 67 (vpk)

86. beträffande inrättande av tjänster som professor i övrigt

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta nya tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:90,

87. beträffande centrum för arktisk forskning vid universitetet i
Umeå

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub688,

88. beträffande anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna att

riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och med
avslag på motion 1989/90:Ub67 yrkande 2 till Humanistiska fakulteterna
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 302 535 000 kr.,

res. 68 (m, c) - villk. 66
res. 69 (fp) - villk. 65 och 66
res. 70 (vpk) - villk. 65

89. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991192 och
1992193 under anslaget Humanistiska fakulteterna

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och med
avslag på motion 1989/90:Ubl40 yrkande 1 godkänner de riktlinjer
för resursförstärkningar som utskottet angett,

res. 71 (c)

E 2. Teologiska fakulteterna

90. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänst som professor
att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i
proposition 1989/90:90,

91. beträffande anslagsbeloppet under Teologiska fakulteterna
att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 25 037 000 kr.,

1989/90: UbU25

168

92. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och
1992/93 under anslaget Teologiska fakulteterna

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

E 3. Juridiska fakulteterna

93. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänst som professor
att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
en tjänst som professor i enlighet med förslaget i proposition
1989/90:90,

94. beträffande tjänst som professor i europeisk integrationsrätt
att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub33 och
1989/90:Ub52 yrkande 2 bemyndigar regeringen att inrätta en
tjänst som professor i europeisk integrationsrätt vid universitetet
i Stockholm i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:90,

res. 72 (1 fp)

95. beträffande tjänst som professor i miljörätt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl35, 1989/90:Ub569
och 1989/90:Ub712 yrkande 2,

96. beträffande förstärkning av forskning och utbildning på
miljörättens område

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 4 och
1989/90:Ub712 yrkande 1,

res. 73 (c)
res. 74 (mp)

97. beträffande tjänst som professor i mänskliga rättigheter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub66,

98. beträffande anslagsbeloppet under Juridiska fakulteterna

att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 30 092 000 kr.,

99. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och
1992/93 under anslaget Juridiska fakulteterna

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

100. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänst som professor
att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i
proposition 1989/90:90,

101. beträffande tjänst som professor i rättssociologi med socialpolitisk
inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub41 och
1989/90:Ub92 yrkande 4 och med avslag på proposition 1989/90:
90 bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst vid universitetet i
Lund som professor i sociologi med inriktning mot socialpolitik

i enlighet med vad utskottet förordat,

1989/90:UbU25

169

102. beträffande tjänst som professor i nationalekonomi med
inriktning på turism och rekreation

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub30 yrkande

2, 1989/90:Ub87, 1989/90:Ubl22 och 1989/90:Ubl41 yrkande 24
bemyndigar regeringen att vid universitetet i Umeå inrätta en
tjänst som professor i nationalekonomi med inriktning på turism
och rekreation i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:90,

res. 75 (mp)

103. beträffande tjänster som professor i kvinno- och jämställdhetsforskning att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub49 yrkande 5,
1989/90:Ubl39 yrkande 20 och 1989/90:Ubl44 yrkande 1,

104. beträffande regeringens förslag till nya tjänster som professor
i övrigt

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub60 bemyndigar
regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad
som förordats i proposition 1989/90:90,

105. beträffande tjänst som professor i ekologisk ekonomi
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 17,

res. 76 (mp)

106. beträffande tjänst som professor i företagsekonomi

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub89, 1989/90:Ub92
yrkande 3 delvis samt 1989/90:Ubl09,

res. 77 (m)

107. beträffande tjänst som professor i nationalekonomi med
särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 34 delvis,

res. 78 (c)

108. beträffande tjänst som professor i specialpedagogik

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub26 och 1989/90:Ub45
yrkande 2 båda delvis,

res. 79 (m)

109. beträffande tjänster som professor för säkerhetspolitisk
forskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub57 delvis, 1989/90:
Ub92 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub543 och 1989/90:Ub609 yrkande
2,

res. 80 (m)
res. 81 (fp)

110. beträffande övriga förslag om tjänster som professor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub25, 1989/90:Ub35
yrkande 2, 1989/90:Ub95, 1989/90:Ubl 11, 1989/90:Ubl24 yrkande
1, 1989/90:Ubl29, 1989/90:Ubl36, 1989/90:Ubl45 yrkande 4,
1989/90:Ub584 yrkande 6, 1989/90:Ub596, 1989/90:Ub665,

1989/90:Ub679, 1989/90:Ub711 och 1989/90:Ub725 yrkande 7
delvis,

1989/90:UbU25

170

111. beträffande freds- och konfliktforskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub64, 1989/90:Ubl39
yrkande 6 delvis och 1989/90:Ubl42 delvis,

res. 82 (vpk)

112. beträffande folkbddningsforskning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ubl02 och
1989/90:Ubl40 yrkande 5, båda delvis, som sin. mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om folkbildningsforskning,

113. beträffande forskning om skärgården

att riksdagen avslår motion 1989/90:A64 yrkande 7,

res. 83 (m)

114. beträffande förstärkningar i övrigt av vissa ämnesområden
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub35 yrkande 1,
1989/90: Ub91 yrkande 1, 1989/90:Ubl00, 1989/90:Ubl30,

1989/90:Ub584 yrkande 5, 1989/90:Ub609 yrkande 1, 1989/90:
Ub630 delvis och 1989/90:Ub725 yrkande 7 delvis,

115. beträffande programansvar för fritidsforskningen m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub30 yrkandena 1 och 3,

116. beträffande översyn av barnomsorgsforskningens framtida
inriktning och omfattning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl24 yrkande 2,

117. beträffande statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub22 avslår proposition
1989/90:90,

118. beträffande pressarkivet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub31 och 1989/90:Ub58
delvis,

res. 84 (m, fp, vpk)

119. beträffande Latinamerika-institutet

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och
motion 1989/90:Ub625 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

120. beträffande anslag för forskarutbildning av lärare inom
vårdlärarutbildningen och för vårdforskning inom samhällsvetenskaplig
fakultet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub68 yrkande 2,

res. 85 (1 fp)

121. beträffande anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90, med
bifall till motionerna 1989/90:Ubl02 och 1989/90:Ubl40 yrkande
5 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub26, 1989/90:
Ub31, 1989/90:Ub45 yrkande 2, 1989/90:Ub57, 1989/90:Ub58,

1989/90:Ub92 yrkande 3, 1989/90:Ubl39 yrkande 6, 1989/90:
Ubl40 yrkande 34 och 1989/90:Ubl42, samtliga delvis, till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 365 373 000 kr.,

res. 86 (m) - villk. 77, 79, och 84
res. 87 (fp) - villk. 81 och 84

1989/90:UbU25

171

res. 88 (c) - villk. 78

res. 89 (vpk) - villk. 82 och 84

122. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992/93 i övrigt under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna att

riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

Medicinska fakulteterna

123. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor att

riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:90,

124. beträffande regeringens förslag till nya tjänster som professor att

riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:90,

125. beträffande tjänst som professor i neuropsykologi
att riksdagen avslår motion 1989/90:So201 yrkande 9,

res. 90 (m)

126. beträffande tjänst som professor i alternativ medicin

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 8 och
1989/90:Ub753 delvis,

res. 91 (mp)

127. beträffande tjänst som professor i internationell mödrahälsovård att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub502,

128. beträffande tjänst som professor i reumatologi
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub681,

129. beträffande tjänst som professor i medicinsk genetik
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub90,

130. beträffande tjänster vid Lugnets idrottsvetenskapliga
institut

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub83,

131. beträffande medicinsk kvinnoforskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:So323 yrkande 4,
1989/90:So467 yrkande 1 och 1989/90:So471 yrkande 2,

132. beträffande livsmedelsvetenskaplig forskning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub667,

133. beträffande forskningsanknytning av vårdutbildningarna
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl43 yrkande 9 delvis,

res. 92 (c)

134. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska fakulteterna
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med
avslag på motion 1989/90:Ubl43 yrkande 11 till Medicinska fakulteterna
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 735 023 000 kr.,

res. 93 (c)

1989/90:UbU25

172

135. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992/93 under anslaget Medicinska fakulteterna

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

136. beträffande inrättande av vårdfakultet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub51 och 1989/90:Ub68
yrkande 1,

res. 94 (l fp, c, mp)

137. beträffande vissa utbildnings- och forskningsfrågor vid den
blivande idrottshögskolan i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub34,

138. beträffande förutsättningar för forskarutbildning vid kommunala
vårdhögskolor

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl49 yrkande 2,

139. beträffande översyn av utbildningar inom vårdområdet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl46,

140. beträffande utbildning i alternativ vård

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub753 delvis,

141. berträffande samlokalisering av vissa forskningsresurser
inom smittskyddsområdet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub65,

Odontologiska fakulteterna

142. beträffande ändrat ämnesinnehåll för en tjänst som professor att

riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:90,

143. beträffande anslagsbeloppet under Odontologiska fakulteterna att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med
avslag på motion 1989/90:Ub75 till Odontologiska fakulteterna
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
77 767 000 kr.,

144. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992/93 under anslaget Odontologiska fakulteterna

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

Farmaceutiska fakulteten

145. beträffande anslagsbeloppet under Farmaceutiska fakulteten att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Farmaceutiska
fakulteten för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 27 414 000 kr.,

146. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992/93 under anslaget Farmaceutiska fakulteten

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

1989/90:UbU25

173

E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.

147. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänster som
professor

att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:90,

148. beträffande tjänst som professor i ekologisk miljökonsekvensanalys
vid universitetet i Umeå

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 26
delvis bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i
ekologisk miljökonsekvensanalys vid universitetet i Umeå i enlighet
med vad utskottet förordat,

149. beträffande tjänst som professor inom nutritionsområdet vid
universitetet i Umeå

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub74,

150. beträffande marin naturvetenskaplig forskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub39, 1989/90:Ub55,
1989/90:Ubl04, 1989/90:Ub516 och 1989/90:UbS83,

151. beträffande statens bidrag till botaniska trädgården i Göteborg att

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub27,
1989/90:Ub28, 1989/90:Ub47, 1989/90:Ubl41 yrkande 23 delvis,
1989/90:Ub559 yrkande 1, 1989/90:Ub563, 1989/90:Ub598,

1989/90:Ub674 och 1989/90:Ub692 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

152. beträffande botaniska trädgårdar i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 23 delvis,
1989/90:Ub559 yrkande 2 och 1989/90:Ub738,

res. 95 (mp)

153. beträffande resurser till centrum för miljövetenskaplig forskning
i Umeå

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub82, 1989/90:
Ub96 yrkande 2, 1989/90:Ubl08 delvis, 1989/90:Ubl 15 delvis,
1989/90:Ubl21 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ubl32 delvis, 1989/90:
Ubl40 yrkande 3 delvis och 1989/90:Ubl41 yrkande 22 delvis
godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i
proposition 1989/90:90,

res. 96 (c, vpk, mp)

154. beträffande sammansättning av styrelsen för centrum för
miljövetenskaplig forskning i Umeå

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub96 yrkande 1 och
1989/90:Ubl21 yrkande 2,

155. beträffande utredningsuppdrag om nationella forskningsanläggningar att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 28,

156. beträffande resurser till The Svedberglaboratoriet i Uppsala -

1989/90:UbU25

174

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub63 och
1989/90:Ub76, båda delvis, godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

157. beträffande resurser till miljöforskning i Göteborg

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande

2 delvis, 1989/90:Ubl41 yrkande 21 samt 1989/90:Ubl50 yrkandena
1 och 2, båda delvis, godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

res. 97 (fp)
res. 98 (c)
res. 99 (mp)

158. beträffande anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetens
kap liga fakulteterna m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 26
delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt med avslag
på motionerna 1989/90:Ub63, 1989/90:Ub76, 1989/90:Ubl08,
1989/90:Ubl 15, 1989/90:Ubl21 yrkande 1, 1989/90:Ubl32,

1989/90:Ubl40 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ubl41 yrkande 22
samt 1989/90:Ubl50 yrkande 1, samtliga delvis, till Ma tematisknaturvetenskapliga
fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 702 298 000 kr.,

res. 100 (fp) - villk. 97
res. 101 (c) - villk. 96 och 98
res. 102 (vpk, mp) - villk. 96

159. beträffande resursförstärkningar i övrigt för budgetåren
1991/92 och 1992/93 under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m.

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

160. beträffande de naturhistoriska universitetsmuseerna
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub762,

E 9. Tekniska fakulteterna

161. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänsten som professor
i brobyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub23 och
1989/90:Ubl03 avslår förslaget i propositionen att ändra ämnesinnehållet
för tjänsten,

162. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor
i övrigt

att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:90,

163. beträffande tjänst som professor i ekologiskt byggande

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 9 och
1989/90:Ub760 delvis,

res. 103 (mp)

164. beträffande tjänst som professor i järnvägsteknik vid universitetet
i Linköping

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 10,

1989/90: UbU25

175

165. beträffande tjänst som professor i metallurgi vid högskolan

i Luleå

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub29,

res. 104 (vpk)

166. beträffande tjänster som professor i övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub98, 1989/90:
Ubl38 och 1989/90:Ub601 bemyndigar regeringen att inrätta
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:90,

167. beträffande förstärkningar inom vissa forskningsområden
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub37, 1989/90:Ub505
och 1989/90:Ub582,

168. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska fakulteterna

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 2, 1989/90:Ubl50
yrkande 2 och 1989/90:Ub760, samtliga delvis, till Tekniska fakulteterna
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 763 003 000 kr.,

res. 105 (fp) - villk. 97
res. 106 (c) - villk. 98
res. 107 (mp) - villk. 103

169. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992/93 under anslaget Tekniska fakulteterna

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub62 godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition
1989/90:90,

170. beträffande forskningsprogram för en effektiv och rationell
förebyggande räddningstjänst

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl01,

171. beträffande träkemisk och träteknisk forskning vid högskolan
i Sundsvall—Härnösand

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub822 yrkande 4,

res. 108 (mp)

Temaorienterad forskning

172. beträffande anslagsbeloppet under Temaorienterad forskning att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 7, 1989/90:Ubl 10
yrkande 2 och 1989/90:Ubll7 yrkande 2 till Temaorienterad
forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

31 029 000 kr.,

res. 109 (m)

173. beträffande inrättande av ett tema Konsument vid universitetet
i Linköping

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub81,

res. 110 (vpk)

174. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992/93 under anslaget Temaorienterad forskning

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkande

1989/90:UbU25

176

6, 1989/90:Ubl 10 yrkande 1 och 1989/90:Ubll7 yrkande 1 godkänner
de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition
1989/90:90,

res. lil (m)

Eli. Konstnärligt utvecklingsarbete

175. beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och med
bifall till motion 1989/90:Ub36 yrkande 1 bemyndigar regeringen
att inrätta dels en tjänst som professor i enlighet med vad
som förordats i propositionen, dels sju tjänster som professor i
enlighet med vad som förordats av utskottet,

176. beträffande medel för vissa nya professurer budgetåren
1991/92 och 1992/93

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub36 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

177. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt utvecklingsarbete att

riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 12 759 000 kr.,

178. beträffande konstnärlig fakultet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub59,

179. beträffande resursförstärkningar i övrigt för budgetåren
1991/92 och 1992193 under anslaget Konstnärligt utvecklingsarbete att

riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

180. beträffande fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning att

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub40 yrkande
1, 1989/90:Ub46, 1989/90:Ub48, 1989/90:Ub49 yrkande 4
delvis, 1989/90:Ubll9 yrkande 1, 1989/90:Ubl39 yrkandena 22
och 24, båda delvis, 1989/90:Ubl44 yrkande 2 delvis samt
1989/90:Ubl49 yrkande 5 delvis som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

res. 112 (vpk)

181. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och
motionerna 1989/90:Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl39 yrkandena
22 samt 24, 1989/90:Ubl44 yrkande 2 och 1989/90:Ubl49 yrkande
5, samtliga delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90:
Ub24 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5, 1989/90:Ubl05 yrkande 2,
1989/90:Ubl27 yrkande 2, 1989/90:Ubl33 yrkande 1, 1989/90:
Ubl34 yrkande 1, 1989/90:Ubl43 yrkande 5, 1989/90:Ubl45 yr -

1989/90: UbU25

177

12 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 25

kande 2 samt 1989/90:A23 yrkande 1, samtliga delvis, till Vissa
särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 55 548 000 kr.,

res. 113 (c) - villk. 42

res. 114 (vpk) - villk. 43 och 112

182. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992/93 under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål att

riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
m.m.

183. beträffande anslagsbeloppet under Vissa ersättningar för
klinisk utbildning och forskning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Vissa
ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 161 132 000 kr.,

Forskningsrådsnämnden

184. beträffande handikappforskning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 26,

res. 115 (m)

185. beträffande inrättande av en tjänst som professor i miljöoch
energisystemanalys

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub727 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

186. beträffande ett ramprogram avseende hushållen och ekonomin att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub91 yrkande 2,

187. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med
avslag på motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 4 och 5 till Forskningsrådsnämnden
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 63 630 000 kr.,

res. 116 (vpk)

188. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992/93 under anslaget Forskningsrådsnämnden

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

189. beträffande stöd till tvärvetenskaplig forskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 20 och
1989/90:Ub521 yrkande 3,

res. 117 (mp)

E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

190. beträffande ett särskilt ansvar för HSFR för forskning om
turkiska språk och turkisk kultur

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub70,

res. 118 (fp, vpk)

1989/90: UbU25

178

191. beträffande anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 30, 1989/90:Ubl07
samt 1989/90:Ubl39 yrkande 13 till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 152 181 000 kr.,

res. 119 (m)
res. 120 (vpk)

192. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992/93 under anslaget Humanistisk-samhållsvetenskapliga
forskningsrådet

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

Medicinska forskningsrådet

193. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med
avslag på motion 1989/90:Ubl47 till Medicinska forskningsrådet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
286 469 000 kr.,

res. 121 (fp)

194. beträffande forskning om familjär amyloidos
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub93,

195. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992193 under anslaget Medicinska forskningsrådet

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet

196. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga
forskningsrådet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 samt med
avslag på motion 1989/90:Ubl41 yrkandena 25 och 27 till Naturvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 386 973 000 kr.,

res. 122 (mp)

197. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992/93 under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

E 18. Rymdforskning

198. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Rymdforskning
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
26 269 000 kr.,

1989/90: UbU25

179

199. beträffande resursförstärkningar för budgetåret 1991/92 under
anslaget Rymdforskning

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

E 19. Europeisk forskningssamverkan

200. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk forskningssamverkan att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med
avslag på motion 1989/90:Ubl43 yrkande 16 till Europeisk forskningssamverkan
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 282 610 000 kr.,

res. 123 (c, mp)

E 20. Kungl, biblioteket

201. beträffande anslagsbeloppet under Kungl, biblioteket

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Kungl,
biblioteket för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 75 474 000 kr.,

202. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991192
och 1992193 under anslaget Kungl, biblioteket

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 godkänner
de riktlinjer för resursförstärkningar som utskottet angett,

E 23. Institutet för rymdfysik

203. beträffande anslagsbeloppet under Institutet för rymdfysik
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Institutet
för rymdfysik för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 30 847 000 kr.,

E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik

204. beträffande anslagsbeloppet under Manne Siegbahninstitutet

för fysik

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Manne
Siegbahninstitutet för fysik för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 19 132 000 kr.,

205. beträffande resursförstärkningar för budgetåret 1992/93 under
anslaget Manne Siegbahninstitutet för fysik

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90,

E 25. Polarforskning

206. beträffande anslagsbeloppet under Polarforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Polarforskning
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
17 410 000 kr.,

1989/90: UbU25

180

E 26. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

207. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till forskningsverksamhet att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Vissa
bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 17 931 000 kr.,

I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m.

208. beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90, med anledning
av proposition 1989/90:100 bilaga 10 samt med avsiag på
motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 8 och 1989/90:Ubl43 yrkande
14, båda delvis, bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. inom de kostnadsramar som förordats av utskottet,

res. 124 (fp) - villk. 55
res. 125 (c) - villk. 56

209. beträffande anslag lill inredning och utrustning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90, med anledning
av proposition 1989/90:100 bilaga 10 samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 8 och 1989/90:Ubl43 yrkande
14, båda delvis, till Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 531 300 000 kr.,

res. 124 (fp) - villk. 55
res. 125 (c) - villk. 56

Forskning inom skolväsendet. Utvecklingsarbete m.m. inom
lärarutbildningarna

210. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet att

riksdagen med bifall till propositionerna 1989/90:90 och
1989/90:100 bilaga 10 samt med avslag på motionerna 1989/90:
Ub92 yrkande 8, 1989/90:123 yrkande 17 och 1989/90:Ub825
yrkande 9 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 25 252 000 kr.

res. 126 (m)
res. 127 (fp, mp)

211. beträffande fakulteter för undervisningsforsk ning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl43 yrkandena 9 delvis
och 10 samt 1989/90:Ub515 yrkande 11,

res. 128 (c)

212. beträffande skolforskning vid mindre och medelstora högskolor att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl26,

213. beträffande forskning och utvecklingsarbete m.m. inom
lärarutbildningen vid vissa större högskoleenheter

1989/90: UbU25

181

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub45 yrkande 1,
1989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 samt 1989/90:Ubl41 yrkande
12,

res. 129 (m)
res. 130 (vpk)
res. 131 (mp)

Forskning om högskolan

214. beträffande resursförstärkningar för budgetåret 1991192 under
anslaget Universitets- och högskoleämbetet
att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som angetts i proposition 1989/90:90.

Stockholm den 22 maj 1990

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg
(s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg
(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s),
Margareta Israelsson (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i
Vårgårda (c), Björn Samuelson (vpk), Ingegerd Wärnersson (s), Jan
Björkman (s), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för internationellt samarbete
(mom. 1)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "internationella samarbetet" bort ha följande
lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen på riksstaten för upp ett nytt reservationsanslag
på 15 000 000 kr., benämnt Vissa internationaliseringsåtgärder.
Dessa medel skall vara ett tillskott till de av regeringen föreslagna
medlen. Tillskottet bör disponeras på följande sätt. Huvuddelen,
10 milj.kr., skall användas för internationellt samarbete utanför EG:s
program, så att forskarutbyte med andra länder inte försummas, och
återstoden, 5 milj.kr., till internationalisering av forskarutbildningen.
Medlen bör fördelas av UHÄ. Utskottet har för sin del i övrigt inte
något att erinra mot vad som i propositionen anförts om allmänna
riktlinjer för det internationella samarbetet.

1989/90:UbU25

182

Vad utskottet här anfört om disposition av medlen bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkandena 29 och 30, med
anledning av motionerna 1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3 samt
1989/90:Ubl41 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1989/90:
Ubl25 yrkande 4 och 1989/90:Ubl41 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för internationellt samarbete
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkandena 29
och 30, med anledning av motionerna 1989/90:Ubl39 yrkandena

2 och 3 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 4 och 1989/90:Ubl41 yrkande
3 till Vissa internationaliseringsåtgärder för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr. samt som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om dispositionen
av dessa medel,

2. Allmänna riktlinjer för internationellt samarbete
(mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "internationella samarbetet" bort ha följande
lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen på riksstaten för upp ett nytt reservationsanslag
på 7 000 000 kr., benämnt Vissa internationaliseringsåtgärder.
Anslaget bör disponeras på följande sätt. Huvuddelen, 5 milj.kr.,
skall användas för internationellt samarbete mellan de nordiska länderna
och andra länder, och återstoden 2 milj.kr., till korrektiv
EG-forskning. Medlen bör fördelas av forskningsrådsnämnden (FRN).
Utskottet har för sin del i övrigt inte något att erinra mot vad som i
propositionen anförts om allmänna riktlinjer för det internationella
samarbetet.

Vad utskottet här anfört om dispositionen av medlen bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3, med anledning
av motionerna 1989/90:Ubl40 yrkandena 29 och 30 samt 1989/90:
Ubl41 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande
4 och 1989/90:Ubl41 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för internationellt samarbete
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 2
och 3, med anledning av motionerna 1989/90:Ubl40 yrkandena
29 och 30 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 4 och 1989/90:Ubl41 yrkande
3 till Vissa internationaliseringsåtgärder för budgetåret 1990/91

1989/90: UbU25

183

anvisar ett reservationsanslag på 7 000 000 kr. samt som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om dispositionen
av dessa medel,

3. Allmänna riktlinjer för internationellt samarbete
(mom. 1)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "I
propositionen" och på s. 43 slutar med "internationella samarbetet"
bort ha följande lydelse:

De direkta — — — ( = utskottet) — — — internationella kontakter.
Den svenska statens resurser för internationellt samarbete bör dels
vara förbehållna grundforskning, dels gälla alla länder oberoende av
ekonomiska sammanslutningar. Utskottet förordar deltagande på programnivå
inom EG enbart i samarbeten som gäller kulturforskning
samt forskning angående miljö- och livskvalitetsfrågor. Däremot bör
programmen för teknisk—industriell forskning bekostas direkt av näringslivet
snarare än av svenska skattemedel. Utskottet har för sin del i
övrigt inte något att erinra mot vad som i propositionen anförts om
allmänna riktlinjer för det internationella samarbetet.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ubl41 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna
1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3, 1989/90:140 yrkandena 29 och 30
samt 1989/90:Ubl25 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för internationellt samarbete
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkandena 2
och 3 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl39 yrkandena

2 och 3, 1989/90:Ubl40 yrkandena 29 och 30 samt 1989/90:
Ubl25 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Utländska gästforskares villkor (mom. 3)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med
"Utskottet erinrar" och på s. 44 slutar med "skulle behövas" bort ha
följande lydelse:

En internationalisering av forskningen kräver att Sverige förmår
intressera utländska forskare att komma hit. Detta förutsätter att Sverige
erbjuder dessa forskare goda villkor under deras vistelse här. Utskottet
anser att en undersökning av utländska gästforskares villkor nu
bör göras. Utgångspunkt för en översyn av regelsystemet bör vara de
förslag som framlagts i betänkandet (SOU 1989:9) Särskild inkomstskatt
för utländska artister m.fl.

1989/90: UbU 25

184

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ubl40 yrkande 32 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande utländska gästforskares villkor

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 32
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Forskningspolitikens huvudsakliga inriktning
(mom. 4)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med
"Utskottets bedömning" och slutar med "1989/90:Ubl41 yrkande 1"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att forskningspolitiken i
flera avseenden radikalt måste förändras. Forskningen måste baseras på
en kunskapssyn som mer tar hänsyn till mänskliga och miljömässiga
utgångspunkter än till industrins eventuella tillämpningar. Forskningspolitiken
skall utmärkas av att överlevnadsfrågor prioriteras. I dagens
samhälle har ofta kraven på ekonomisk tillväxt och olika gruppers
särintressen fatt styra forskningen.

En sådan förändring av forskningspolitiken kan inte åstadkommas
genom detaljförändringar i den nu presenterade forskningspropositionen.
Utskottet föreslår därför i enlighet med motionärerna att en
fördjupad studie av forskningens framtida inriktning görs av en parlamentarisk
utredning. I denna bör även forskare ingå. Utredningen bör
planera sitt arbete så att en proposition om en forskningspolitik enligt
de riktlinjer motionärerna efterlyst kan föreläggas 1992/93 års riksmöte.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:
Ubl41 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl25
yrkande 1 och 1989/90:Ubl39 yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande forskningspolitikens huvudsakliga inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 1 och
1989/90:Ubl39 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. Avvägningen mellan resurser för grundforskning
resp. externt finansierad forskning (mom. 7)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att grundforskningen bör vara fri. För den tillämpade
forskningen anser utskottet, i likhet med motionärerna, att följande

1989/90: UbU25

185

skall gälla. Alla ansökningar om statliga medel till projekt inom
tillämpad forskning skall tillstyrkas enbart om projektets mål är att
förbättra mänsklighetens grundläggande behov eller vår med andra
livsformer gemensamma miljö.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ub521 yrkandena 1 och 2 och med avslag på
motion 1989/90:Ubl43 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande avvägningen mellan resurser för grundforskning
resp. externt finansierad forskning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub521 yrkandena 1
och 2 samt med avslag på motion 1989/90:Ubl43 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Experter i forskningsråden (mom. 11)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med
"Utskottet finner att" och slutar med "yrkande 18 avslås" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att det är svårt att åstadkomma
tvärvetenskapliga satsningar. Detta skulle kunna underlättas
om sambandet mellan de olika forskningsråden stärktes. Utskottet
finner det, i likhet med motionärerna, ändamålsenligt att varje forskningsråd
innehåller en expert från vart och ett av de övriga större
forskningsråden. Expertens uppgift skall vara att stimulera tilldelning
av medel till tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 18 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande experter i forskningsråden
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Överföring av medel till grundforskningen
(mom. 13)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med
"Utskottet konstaterar" och på s. 59 slutar med " 1989/90:Ub 125 yrkande
5" bort ha följande lydelse:

Grundforskning finansieras i huvudsak med medel anvisade över
fakultetsanslagen och med medel som forskningsrådsorganisationen
disponerar. Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är
nödvändigt att den svenska grundforskningen kan ta i anspråk en
större andel av de samlade forskningsresurserna i landet. Den sekto -

1989/90:UbU25

186

riellt motiverade och finansierade forskningen kan visserligen vara av
grundforskningskaraktär men enligt utskottets bedömning finns det
risk för att den i alltför stor utsträckning tillgodoser kortsiktiga nyttoaspekter.
Utskottet förordar därför att medel från den sektoriellt
finansierade forskningen förs över till berörda fakultetsanslag och till
forskningsråden. En utgångspunkt härvidlag bör vara att ca 30% av
övriga fackdepartements samlade resurser för sektorsforskning överförs
till grundforskningen. Regeringen bör ges i uppdrag att lämna ett
preciserat förslag till hur medlen skall fördelas. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 5
och med anledning av motion 1989/90:Ubl23 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande överföring av medel till grundforskningen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 5
och med anledning av motion 1989/90:Ubl23 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Överföring av medel till grundforskningen
(mom. 13)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med
"Utskottet konstaterar" och på s. 59 slutar med " 1989/90:Ub 125 yrkande
5" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att sektoriellt motiverad och finansierad forskning,
som i betydande utsträckning utförs vid universitet och högskolor,
är väsentlig för att utveckla skilda samhällssektorer. Sektorsforskningen
har med andra ord sin givna plats i forskningspolitiken. Det är
emellertid utskottets uppfattning att en analys av forskningens läge i
Sverige år 1990 ger vid handen att en annan avvägning än den
hittillsvarande av förhållandet mellan sektorsforskningen och forskning
på eget programansvar bättre skulle gagna forskningspolitikens
syften. Utskottet stöder därför regeringens förslag om överföringar av
medel från sektorsorgan till den reguljära forskningsorganisationen.

Regeringens förslag är ett resultat av att riksdagen i samband med
behandlingen av den förra forskningspropositionen uppdrog åt regeringen
att komma med förslag på hur resurser kan överföras från
sektorsforskningen till den forskning som bedrivs inom högskolan på
eget programansvar. Regeringen har sökt möta denna beställning med
ett antal åtgärder. En av metoderna är att göra sektorsforskning mer
grundforskningslik. Det sker genom att forskningsråd som kommer att
ligga under andra departement än utbildningsdepartementet ges en
liknande sammansättning som de hittillsvarande forskningsråden. En
annan metod är att regeringen i propositionen föreslår att ca 200
milj.kr. skall överföras från sektorsorgan till den långsiktiga kunskapsutvecklingen
i ett utvidgat forskningsrådssystem.

1989/90: UbU25

187

Utskottet är berett att i huvudsak godta dessa förslag för den kommande
treårsperioden.

Enligt utskottets mening bör riksdagen emellertid göra en liknande
beställning till regeringen inför nästa proposition om forskning, som
den som gjordes för tre år sedan. Utskottet har två grundläggande
motiv för denna inställning:

För det första är det en livsnödvändighet, inte bara för svensk
forskning, utan för det svenska samhället i stort, att grundforskningen
får en större del av den totala forskningskakan. En överföring av
sektorsmedel till forskning på eget programansvar tenderar att leda till
mera grundforskning, även om sambandet inte är helt entydigt.

För det andra ökar en sådan överföring möjligheterna att hävda
humanioras intressen. Utskottet vill varna för en utveckling där kortsiktiga
nyttoaspekter får en alltför dominerande plats i forskningen.

Enligt utskottets mening kan medel som i framtiden överförs från
sektorsorgan tillföras såväl forskningsråden som fakultetsanslagen. I
nästa proposition om forskning bör överföringar föreslås av minst
samma omfattning som i årets, alltså minst 2% av den totala volymen.

Vad utskottet här anfört om det önskvärda i att i nästa proposition
om forskning få ytterligare förslag om överföring av sektorsforskningsmedel
till råds- och fakultetsanslagen bör riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ubl23 yrkande 3 och med anledning av motion
1989/90:Ubl25 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande överföring av medel till grundforskning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 3
och med anledning av motion 1989/90:Ubl25 yrkande 5 som sin
meningen ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Antalet sektorsorgan (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med
"Antalet organ" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat att medel förs över från den
sektoriellt finansierade forskningen till grundforskningen. Som en
följd härav bör det vara möjligt att avveckla vissa sektorsforskningsorgan.
Enligt utskottets mening bör regeringen inventera vilka olika
programråd m.m. som nu existerar och därefter redovisa vilka organ
som kan avvecklas samt lämna förslag till vilka instanser som bör
överta kvarvarande uppgifter. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.

1989/90:UbU25

188

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande antalet sektorsorgan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Forskares medverkan i offentliga utredningar
(mom. 15)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att högskolan i större
utsträckning än i dag bör ges möjlighet att biträda statsmakterna med
utredningsverksamhet. Högskolan skulle då ha ansvaret för den vetenskapliga
kvaliteten i sådana uppdrag. Ett konkret exempel är statliga
utredningar. Enligt utskottets mening skulle kvaliteten och integriteten
i utredningsarbetet förbättras avsevärt om forskare från högskolan i
större omfattning engagerades för sådant arbete. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 7
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande forskares medverkan i offentliga utredningar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Ytterligare medel för doktorandtjänster
(mom. 18)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med
"Utskottet kan" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att resurserna för doktorandtjänster bör ökas budgetåret
1990/91 med 50 milj.kr. så att ytterligare doktorandtjänster kan
inrättas utan att antalet studiestödsrum därvid behöver minska. De
ytterligare medlen bör fördelas proportionellt mellan berörda fakulteter
och inför påföljande budgetår överföras till fakultetsanslagen. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25
yrkande 13 och med anledning av motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande
6, 1989/90:Ubl39 yrkande 9 samt 1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14
dels under ett nytt anslag Doktorandtjänster anvisar ett reservationsanslag
på 50 000 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om fördelningen av medlen.

1989/90: UbU25

189

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande ytterligare medel för doktorandtjänster
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 13
och med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna
1989/90:Ubl23 yrkande 6, 1989/90:Ubl39 yrkande 9 och
1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 dels till Doktorandtjänster
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
50 000 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om fördelningen av medlen,

13. Ytterligare medel för doktorandtjänster
(mom. 18)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med
"Utskottet kan" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att ytterligare 10 milj.kr. bör anvisas för doktorandtjänster
budgetåret 1990/91 i syfte att förhindra att antalet studiestödsrum
minskar. Riksdagen bör därför med bifall till motion
1989/90:Ubl23 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1989/90:
Ubl25 yrkande 13, 1989/90:Ubl39 yrkande 9 och 1989/90:Ubl40 yrkandena
8 och 14 under ett nytt anslag Doktorandtjänster anvisa ett
reservationsanslag på 10 000 000 kr.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande ytterligare medel för doktorandtjänster
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 6
och med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna
1989/90:Ubl25 yrkande 13, 1989/90:Ubl39 yrkande 9 samt
1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 till Doktorandtjänster för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
10 000 000 kr.,

14. Ytterligare medel för doktorandtjänster
(mom. 18)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med
"Utskottet kan" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att de medel regeringen föreslår för omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster inte är tillräckliga. Ytterligare
50 milj.kr. behöver avsättas under de två senare åren i treårsperioden.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkandena 8
och 14 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 6,
1989/90:125 yrkande 13 och 1989/90:Ubl39 yrkande 9 som sin mening
ge regeringen till känna.

1989/90:UbU25

190

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande ytterligare medel för doktorandtjänster
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkandena 8
och 14 samt med anledning av proposition 1989/90:90 och
motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 6, 1989/90:Ubl25 yrkande

13 och 1989/90:Ubl39 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

15. Ytterligare medel för doktorandtjänster
(mom. 18)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med
"Utskottet kan" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att medlen för doktorandtjänster bör ökas kraftigt så
att hela den av regeringen föreslagna omvandlingen av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster kan ske under perioden 1990/91—1992/93
samtidigt som antalet studiestödstillfällen ökas med ca 500. Fakultetsanslagen
bör därför ökas med sammanlagt 240 milj.kr. utöver regeringens
förslag, fördelade på budgetåren 1991/92 och 1992/93. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 9 och med
anledning av motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 6, 1989/90:Ubl25
yrkande 13 samt 1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande ytterligare medel för doktorandtjänster
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 9
samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna
1989/90:Ubl23 yrkande 6, 1989/90:Ubl25 yrkande 13 samt
1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

16. Takten för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster inom de olika fakulteterna
(mom. 19)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Enligt
utskottets mening" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 16" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att utöver de tekniska fakulteterna
även de de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna bör prioriteras
när det gäller omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.
De resurser som tillförs budgetåren 1991/92 och 1992/93
för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster bör därför
fördelas mellan fakulteterna så att samtliga utbildningsbidrag inom de

1989/90:UbU25

191

matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid treårsperiodens slut
har ersatts av doktorandtjänster. Härvid avses de utbildningsbidrag som
finansieras inom ramen för de av statsmakterna särskilt avsatta medlen
inom fakuitetsanslagen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 16 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande takten för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster inom de olika fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Takten för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster inom de olika fakulteterna
(mom. 19)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Enligt
utskottets mening" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 16" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör varken de tekniska eller de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna prioriteras särskilt när det gäller
omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Riksdagen
bör därför avslå motion 1989/90:Ubl25 yrkande 16 och bemyndiga
regeringen att för budgetåret 1990/91 överföra medel från anslaget E 9.
Tekniska fakulteterna till övriga fakultetsansiag så att omvandlingen
kan ske i samma takt inom samtliga fakulteter.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande takten för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster inom de olika fakulteterna
att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ubl25 yrkande 16
bemyndigar regeringen att för budgetåret 1990/91 överföra medel
från anslaget E 9 till övriga fakultetsansiag i enlighet med
vad utskottet anfört,

18. Rekrytering till forskarutbildningen (mom. 23)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 66 slutar med "yrkandena 11 och 13" bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar — — — (= utskottet) — — — samma fakultet.
Utskottet vill understryka vikten av att till forskarutbildning kan
rekryteras även studerande som vill gå egna vägar och inte inordna sig
i något forskarlag. Vad utskottet här anfört om rekrytering till forskarutbildning
bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl25
yrkande 10 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub71 yrkande 2,

1989/90:UbU25

192

1989/90:Ub80 yrkande 1, 1989/90:Ubl25 yrkandena 2 och 8 samt 1989/90:UbU25

1989/90:Ubl40 yrkandena 11 och 13 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande rekrytering till forskarutbildningen
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl25 yrkande
10 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub71 yrkande 2,

1989/90:Ub80 yrkande 1, 1989/90:Ubl25 yrkandena 2 och 8
samt 1989/90:Ubl40 yrkandena 11 och 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort,

19. Handledning i forskarutbildningen (mom. 25)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med
"Utskottet instämmer" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna när det gäller handledningens
betydelse i doktorandutbildningen. De problem i fråga om kvalitet
och genomströmningshastighet i denna utbildning som ibland påtalas,
sammanhänger ofta med brister i handledningen.

Vid beräkningen av anslagen till doktorandutbildningen måste behovet
av kvalificerad handledning enligt utskottets mening tillmätas stor
betydelse. Det går aldrig att utbilda fler doktorander än handledarresurserna
räcker till.

Fakulteterna har givetvis det direkta ansvaret för att handledningen
av blivande doktorer fungerar bra. Det bör enligt utskottets mening
t.ex. vara en självklarhet att handledaren tillsammans med doktoranden
gör upp en individuell studie- och tidsplan för forskarutbildningen.

I fakulteternas ansvar ingår också att handledarna har en viss
utbildning i att vara handledare. Hur institutionerna använder sina
doktorander, med andra ord hur de forskarstuderandes arbetsbelastning
ser ut, bör också följas av fakulteterna.

Statsmakternas ansvar i sammanhanget är självfallet först och främst
att tillse att resurstilldelningen ger fakulteterna en rimlig möjlighet att
leva upp till bl.a. de krav som här angivits. Såvitt utskottet kan
bedöma bör det, med den anslagstilldelning som förordats under de
olika fakultetsanslagen, inte vara omöjligt att inom ramen för den
totala verksamheten ge doktorandhandledningen en sådan prioritet att
god kvalitet kan åstadkommas.

Vad utskottet anfört om handledningens betydelse bör riksdagen
med bifall till motionerna 1989/90:Ub80 yrkande 2 och 1989/90:Ubl40
yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

193

13 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 25

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande handledning i forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub80 yrkande 2
och 1989/90:Ubl40 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

20. Betygsättning av doktorsavhandlingar (mom. 27)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med
"Yrkanden om" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att en graderad betygsättning av doktorsavhandlingar
bör återinföras för att upprätthålla kvaliteten. Avhandlingar bör betygsättas
med något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Fakultetsopponenten och betygsnämndens ledamöter bör ha rätt att i
protokoll anmäla avvikande mening samt skälen för sina ställningstaganden.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ubl25 yrkande 17 och med anledning av motion 1989/90:
Ub645 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande betygsättning av doktorsavhandlingar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 17
och med anledning av motion 1989/90:Ub645 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Poänggivande kurs i pedagogik i forskarutbildningen
(mom. 28)

Lars Leijonborg (fp), Björn Samuelson (vpk) och Margitta Edgren (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att medverkan i institutionens undervisning är en
naturlig uppgift för doktoranderna och är av värde för deras egen
forskarutbildning. En förutsättning för att det skall fungera väl är dock
att doktoranderna har grundläggande insikter i pedagogik. En kurs
som ger sådana bör därför ingå som ett obligatoriskt moment i början
av forskarutbildningen. Riksdagen bör med bifall till motion
1989/90:Ub80 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande poänggivande kurs i pedagogik i forskarutbildningen att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub80 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: UbU25

194

22. Tillsättande av tjänst sorn professor m.m.
(mom. 29)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Marianne Andersson i Vårgårda (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med " 1989/90:Ubl41 yrkande 11"
bort ha följande lydelse:

I propositionen framhålls med rätta den stora betydelsen av att
rekrytering till tjänst som professor sker på ett sådant sätt att den för
tjänsten mest lämpade kan utses. Detta förutsätter en noggrann prövning
av den som söker en ledig tjänst. För att åstadkomma detta finns
ett sakJcunnigförfarande. De som skall bedöma de sökande utses av
fakulteter/sektioner. I propositionen föreslås ingen förändring i detta
avseende. Dock antyds att regeringen har för avsikt att i högskoleförordningen
ta in en bestämmelse om att de sökande skall beredas
tillfälle att ta del av och yttra sig över förslagen till sakkunniga.

Utskottet delar motionärernas bedömning att detta förefaller vara en
mycket märklig ordning. Den som söker en tjänst som professor skall
således kunna avge omdömen om de sakkunniga som skall yttra sig
över den sökandes meriter. Enligt utskottet är det högst oklart vad
sådana omdömen skall ha för effekt. Riksdagen bör därför enligt
utskottets mening uttala att den här berörda förändringen av högskoleförordningen
inte bör genomföras.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub52 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 11 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande tillsättande av tjänst som professor m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub52 yrkande 3
och 1989/90:Ubl41 yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

23. Tillsättande av tjänst som professor m.m.
(mom. 29)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "1989/90:Ubl41 yrkande 11"
bort ha följande lydelse:

I propositionen diskuteras proceduren vid tillsättning av professorer,
och vissa ändringar föreslås också. Utskottet, liksom motionärerna,
invänder mot förslaget att valet av sakkunniga skall kunna överklagas.
Den möjlighet som nu finns att överklaga ett sakkunnigutlåtande är en
nödvändighet ur rättssäkerhetssynpunkt. Utskottet finner att denna
föreskrift är tillräcklig. Någon möjlighet att framföra synpunkter på
valet av sakkunniga bör därför inte införas.

1989/90:UbU25

195

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub52 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 11 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. Målsättningen att alla högskolelärare skall ha
avlagt doktorsexamen (mom. 31)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 70 slutar med "1989/90:Ubl40 yrkande 17"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning att det i princip för alla
tjänster som lärare i högskolan skall krävas avlagd doktorsexamen.
Undantag måste dock göras bl.a. för det konstnärliga området. Utvecklingen
mot en högskola där alla lärare har doktorsexamen måste ses på
lång sikt. Detta utgör enligt utskottets mening emellertid inget hinder
för att det redan nu vidtas mer systematiska åtgärder för att nå den
uppställda målsättningen. Utskottet anser i likhet med motionärerna
att regeringen bör ges i uppdrag att i nästa budgetproposition lägga
fram en plan för hur målet att få en högskola där det absoluta flertalet
lärare är forskarutbildade skall nås. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 20 och
1989/90:Ubl40 yrkande 17 och med anledning av motion 1989/90:
Ubl23 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande målsättningen att alla högskolelärare skall ha
avlagt doktorsexamen

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande
20 och 1989/90:Ubl40 yrkande 17 samt med anledning av motion
1989/90:Ubl23 yrkande 13 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

25. Målsättningen att alla högskolelärare skall ha
avlagt doktorsexamen (mom. 31)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 70 slutar med "1989/90:Ubl40 yrkande 17"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar i princip regeringens ambition att på sikt alla lärartjänster
inom högskolan bör innehas av personer som avlagt forskarexamen.
Utskottet anser dock att det finns fler områden inom högskolan

1989/90:UbU25

196

än det konstnärliga, där Itravet på doktorsexamen knappast kan ställas
generellt. Det gäller t.ex. vissa lärare inom lärår- och vårdutbildningarna.
Riksdagen bör därför redan nu uttala att kravet inte kan la riktigt
den räckvidd regeringen tycks förutsätta.

Aven om den angivna principen kan förverkligas först på relativt
lång sikt är behovet av forskarutbildade i samhället så stort att utskottet
ser med oro på den dimensionering av doktorandutbildningen som
propositionen föreslår. Också med det marginella tillskott av antalet
doktorandtjänster som utskottet i annat sammanhang förordat finns ett
behov av en plan för hur doktorandutbildningen kan byggas ut i
framtiden. Enligt utskottets mening bör regeringen redan till nästa
budgetproposition kunna återkomma med en sådan plan. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23
yrkande 13 och med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande
20 samt 1989/90:Ubl40 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande målsättningen att alla högskolelärare skall ha
avlagt doktorsexamen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 13
och med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 20
samt 1989/90:Ubl40 yrkande 17 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

26. Målsättningen att alla högskolelärare skall ha
avlagt doktorsexamen (mom. 31)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 70 slutar med "1989/90:Ubl40 yrkande 17"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning att det i princip för alla
tjänster som lärare i högskolan skall krävas avlagd doktorsexamen.
Detta är en förutsättning för att man skall kunna kräva forskning i
tjänsten. Undantag måste dock göras bl.a. för det konstnärliga området.
Utvecklingen mot en högskola där alla lärare har doktorsexamen
måste ses på lång sikt. Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna
att målsättningen att alla lärare skall vara forskarutbildade inte åtföljts
av några konkreta förslag till åtgärder. Detta hade enligt utskottet varit
önskvärt. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ubl25 yrkande 20 och 1989/90:Ubl40 yrkande 17 samt
med anledning av motion 1989/90:Ub 123 yrkande 13 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande målsättningen alt alla högskolelärare skall ha
avlagt doktorsexamen

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande

1989/90: UbU25

197

20 och 1989/90:Ubl40 yrkande 17 samt med anledning av motion
1989/90:Ubl23 yrkande 13 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

27. Tjänst som högskoleadjunkt (mom. 32)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med "När
det gäller" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 21" bort ha
följande lydelse:

Vad gäller de medel som föreslås anvisade till de mindre och
medelstora högskolorna för forskningsstödjande åtgärder vill utskottet,
i likhet med motionärerna, klart markera att dessa medel inte skall
kunna tas i anspråk av nya innehavare av adjunktstjänster. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25
yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande tjänst som högskoleadjunkt
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 21
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Omfattningen av högskolelektorernas forskning
(mom. 35)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp),
Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda
(c) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med " 1989/90:Ub617 yrkande 7" bort ha
följande lydelse:

Utskottet noterar att tjänsten som högskolelektor i framtiden blir
samma typ av kombinerad forsknings- och undervisningstjänst som
exempelvis tjänst som professor. Enligt utskottet är principen om
högskolelektorernas forskning så central att den, i enlighet med vad
motionärerna föreslagit, bör regleras i högskoleförordningen. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att forskningsandelen i tjänsten skall
uppgå till minst en tredjedel av arbetstiden. Utskottet förordar att en
sådan bestämmelse tas in i högskoleförordningen. Detta hindrar inte
att arbetsfördelningen inom den lokala högskoleenheten skall kunna
organiseras på ett flexibelt sätt. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 9, 1989/90:Ubl25
yrkande 18, 1989/90:Ubl43 yrkande 13 och 1989/90:Ub617 yrkande 7
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande omfattningen av högskolelektorernas forskning
att riksdagen med bifall motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 9,

1989/90: UbU25

198

1989/90:Ubl25 yrkande 18, 1989/90:Ubl43 yrkande 13 och
1989/90:Ub617 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

29. Skyldighet att forska i tjänsten (mom. 36)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med
"Utskottet vill dock" och slutar med " 1989/90:Ub 125 yrkande 19" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att skyldighet att bedriva
eller medverka i forskning skall kunna åläggas alla högskolelektorer
som är forskarutbildade. Reformen bör genomföras successivt, och det
är naturligt att börja med docentkompetenta högskolelektorer. Målsättningen
bör enligt utskottet vara att alla forskningskompetenta högskolelektorer
budgetåret 1993/94 har forskning som en av sina väsentliga
arbetsuppgifter. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 10 och 1989/90:Ubl25 yrkande 19
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande skyldighet att forska i tjänsten

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande
10 och 1989/90:Ubl25 yrkande 19 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

30. Tjänst som forskningsassistent (mom. 37)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med " 1989/90:Ub 140 yrkande 19" bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna peka på den betydelse
tjänsterna som forskningsassistent har vid övergången från grundutbildning
till forskarutbildning. Vid ett avskaffande av forskningsassistenttjänsterna
kan rekryteringen av forskare försvåras eftersom det
inte är säkert att det finns lediga doktorandtjänster. Utskottet anser
därför att möjlighet att inneha tjänst som forskningsassistent inte bör
avvecklas förrän effekterna av omvandlingen av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster utvärderats. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1989/90:Ubl 16 och 1989/90:Ubl40 yrkande
19 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37. beträffande tjänst som forskningsassistent

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubll6 och
1989/90:Ubl40 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90: UbU25

199

31. Tjänster inom det medicinska området (mom. 41)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med
"Utskottet hänvisar" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 23" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att regeringens förslag till förändring av tjänster
inom det medicinska området är väl genomtänkt. I likhet med motionärerna
anser utskottet att tjänsterna bör utformas så att behoven för
såväl grundläggande utbildning, forskning som klinisk tjänstgöring kan
tillgodoses inom ramen för den tjänstgöringstid som finns att disponera.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett nytt
förslag om tjänsterna inom det medicinska området. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 23
samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub77 yrkandena 2 och 3
samt 1989/90:Ub78 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

41. beträffande tjänster inom det medicinska området
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 23
samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub77 yrkandena 2
och 3 samt 1989/90:Ub78 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

32. Tjänster inom det medicinska området (mom. 41)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med
"Utskottet hänvisar" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 23" bort
ha följande lydelse:

Utskottet hänvisar inledningsvis till vad som i det föregående redovisats
i detta betänkande, nämligen att arbetstidens fördelning mellan
uppgifter inom utbildning och forskning bör avgöras genom lokala
beslut. Vad gäller den kliniska tjänstgöringen delar utskottet regeringens
bedömning att omfattningen bör regleras i arbetstidsavtal. Utskottet
bedömer mot bakgrund härav att tjänstekonstruktionen inom det
kliniska området i dessa delar är ändamålsenlig.

UHÄ har föreslagit att alla lärartjänster inom det medicinska området
skall kunna förenas med tjänster inom sjukvårdsorganisationen.
Förutom läkartjänster gäller detta arbetsterapeuter, ingenjörer, laboratorieassistenter,
logopeder, sjukgymnaster och sjuksköterskor. Regeringen
har inte ställt sig bakom UHÄ:s förslag om tjänsteförening.
Regeringen anför istället att undantag skall kunna medges i vissa fall.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att även detta förslag om
möjlighet till tjänsteförening bör genomföras. För utbildning och
forskning inom vårdområdet är det angeläget att ta till vara möjligheten
att kombinera arbete inom vården med lärartjänster. Även andra

1989/90:UbU25

200

vårdutbildningar än läkarutbildningen borde fä generell tillgång till
denna lärartjänstkonstruktion. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ub78 yrkande 2 samt med med anledning
av motionerna 1989/90:Ub77 yrkandena 2 och 3 samt
1989/90:Ubl25 yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

41. beträffande tjänster inom det medicinska området

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub78 yrkande 2
samt med med anledning av motionerna 1989/90:Ub77 yrkandena
2 och 3 samt 1989/90:Ubl25 yrkande 23 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Tjänst som klinisk assistent (mom. 42)

Larz Johansson (c). Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Claes
Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 80 slutar med "till känna" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med merparten av motionärerna att tjänsten
som klinisk amanuens bör kvarstå. Utskottet avvisar således regeringens
förslag att en ny typ av tjänst, klinisk assistent, införs inom
medicinsk utbildning och forskning. De kliniska amanuenserna är i
dag den största lärarresursen för medicinsk grundutbildning. Tjänstekonstruktionen
garanterar att viss tid av tjänsten skall ägnas åt grundläggande
utbildning. Regeringens förslag att ersätta tjänsten som klinisk
amanuens med en ny tjänst innebär att denna garanti försvinner.
Detta anser utskottet vara allvarligt, inte minst mot bakgrund av de
förändringar av läkarutbildningen som nu aviseras. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub88,
1989/90:Ubl25 yrkande 22, 1989/90:Ubl40 yrkande 18 samt 1989/90:
Ubl41 yrkande 13 och med avslag på proposition 1989/90:90 samt
motionerna 1989/90:Ub77 yrkande 1 och 1989/90:Ub78 yrkande 1 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

42. beträffande tjänst som klinisk assistent

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub88,
1989/90:Ubl25 yrkande 22, 1989/90:Ubl40 yrkande 18 samt
1989/90:Ubl41 yrkande 13 och med avslag på proposition
1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ub77 yrkande 1 och
1989/90:Ub78 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU25

201

34. De externt finansierade forskarnas undervisningsskyldighet
(mom. 45)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med
"Utskottet erinrar om" och slutar med "1989/90:Ubl23 yrkande 12"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas farhågor beträffande hur högskoleenheterna
skall kunna finansiera högskolelektorernas forskning utan att
grundutbildningen på kort sikt blir lidande. En resurs som bör kunna
utnyttjas för grundutbildningen utgör de externt finansierade forskarna.
Utskottet föreslår därför att det skall föreskrivas att dessa forskare
åläggs undervisningsskyldighet inom den grundläggande högskoleutbildningen.
Ca 10% av arbetstiden bör härvid vara en lämplig riktpunkt.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ubl23 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

45. beträffande de externt finansierade forskarnas undervisningsskyldighet att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Tjänstledighet för att inneha högre tjänst m.m.
(mom. 47)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Med
hänvisning till" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 12" bort ha
följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas bedömning att riksdagens beslut
att överföra lärartjänster inom det allmänna skolväsendet till
kommunalt huvudmannaskap kan leda till försämrade möjligheter för
lärarna att få tjänstledigt för att inneha högre tjänst m.m. Detta kan
innebära att ett antal personer avstängs från möjlighet att bedriva
högre studier eller forskning. Möjligheten till tjänstledighet måste
därför ägnas uppmärksamhet när huvudmannaskapet förändras. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25
yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

47. beträffande tjänstledighet för att inneha högre tjänst m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU25

202

36. Tjänstestrukturen inom den landstingskommunala
vårdhögskolan (mom. 48)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Claes
Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "1989/90:Ubl49 yrkande 3" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
den landstingskommunala vårdhögskolans tjänstestruktur utformas på
samma sätt som inom den statliga högskolan. Andelen lärare som
avlagt doktorsexamen måste öka inom den kommunala högskolan i
syfte att skapa en tjänstestruktur där också forskning normalt ingår i
tjänsten. Den rörliga resurs för lärare inom den kommunala högskolan
som föreslås i propositionen under anslaget Medicinska fakulteterna är
värdefull men inte tillräcklig. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ub 143 yrkande 12 och med anledning
av motion 1989/90:Ubl49 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

48. beträffande tjänstestrukturen inom den landstingskommunala
vårdhögskolan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 12
och med anledning av motion 1989/90:Ubl49 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. Tjänstestrukturen inom den landstingskommunala
vårdhögskolan (mom. 48)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "1989/90:Ubl49 yrkande 3" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att tjänstestrukturen inom
den kommunala högskolan måste utvecklas framför allt i syfte att
utvidga lärares möjlighet att bedriva eller medverka i forskning. UHÄ
har föreslagit att det inom den kommunala högskolan skall finnas
tjänster som gör det möjligt att kombinera egen forskning och undervisning
med vårdarbete. Den rörliga forskningsresurs som nu föreslås
för den kommunala högskolan under anslaget Medicinska fakulteterna
bör kunna användas för denna typ av kombinationstjänster. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl49
yrkande 3 och med anledning av motion 1989/90:Ubl43 yrkande 12
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

48. beträffande tjänstestrukturen inom den landstingskommunala
vårdhögskolan

1989/90:UbU25

203

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl49 yrkande 3
och med anledning av motion 1989/90:Ubl43 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. Utbyggnad av fasta forskningsresurser och
inrättande av nya fakulteter och universitet
(mom. 49)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med
"Utskottet är" och på s. 85 slutar med "1989/90:A87 yrkande 2" bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar de motionärers uppfattning som hävdar att en realistisk
utvecklingsmodell måste utformas för den fortsatta utbyggnaden av
fasta forskningsresurser i Sverige och att en sådan utbyggnad inte
enbart får styras av regionalpolitiska skäl. Det innebär bl.a. att forskningens
kvalitet och därmed dess internationella relevans inte får
eftersättas. Utskottet anser att utgångspunkter för en sådan utbyggnad
bl.a. bör vara

att utbyggnaden av festa forskningsresurser vid nya högskolor inte
skall ske på bekostnad av de befintliga forskningsresurserna,
att utbyggnaden bör ske i nära samverkan med forskningen vid de
befintliga universiteten och större högskolorna,
att utbyggnaden skall ske successivt,

att forskningen byggs upp från grunden enligt den modell för stegvis
utbyggnad av festa forskningsresurser och fakultetsorganisation vid de
mindre och medelstora högskolorna som skisseras såväl i motion
1989/90:Ub501 som i motion 1989/90:Ubl43.

Enligt utskottets mening bör de f.d. universitetsfilialerna — högskolorna
i Örebro, Växjö och Karlstad — samt högskolan i Sundsvall—Härnösand,
vilka delvis redan har betydande forskningsverksamhet,
få en kraftfullare satsning än de övriga. Denna satsning skall
möjliggöra en uppbyggnad av någon eller några fakulteter de närmaste
åren och att dessa högskoleenheter får ställning som universitet före år
2000. Utskottet återkommer senare i detta avsnitt till frågan om
resurser för forskningsverksamheten för samtliga mindre och medelstora
högskoleenheter under den närmaste femårsperioden.

Vidare vill utskottet peka på möjligheten att utveckla s.k. nätverksuniversitet,
dvs. två eller flera högskolor som utformar sina utbildnings-
och forskningsprofiler på ett sådant sätt att de tillsammans kan
erbjuda ett så brett utbud att de närmast kan likställas med fullständiga
universitet, vilket närmare utvecklas i flera av de aktuella motionerna.
Tillsammans med myndigheter och företag på orten bör också lokala
kunskapsmiljöer med vissa profiler kunna utvecklas på flera högskoleorter
i landet.

Slutligen anser utskottet att en särskild organisationskommitté med
parlamentarisk förankring bör tillkallas för att förbereda en utbyggnad
av den högre utbildningen och forskningen i enlighet med de riktlin -

1989/90:UbU25

204

jer som dragits upp i motion 1989/90:Ub501. Organisationkommitténs
arbete bör vara slutfört senast under år 1992 för att en utvecklingsplan
skall kunna framläggas i 1993 års proposition om forskning.

Vad utskottet anfört om utbyggnad av fasta forskningsresurser m.m.
bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl43 yrkandena 7
och 8 samt 1989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, med anledning av
motionerna 1989/90:Ub54, 1989/90:Ub61, 1989/90:Ub79 yrkande 1,
1989/90:Ub99, 1989/90:Ubl 14, 1989/90:Ubl27 yrkande 1, 1989/90:
Ubl34 yrkande 2, 1989/90:Ubl45 yrkande 1, 1989/90:Ub523, 1989/90:
Ub541 yrkande 3, 1989/90:Ub575, 1989/90:Ub580, 1989/90:Ub584 yrkande
1, 1989/90:Ub610, 1989/90:Ub628, 1989/90:Ub629 yrkande 1
delvis, 1989/90:Ub634, 1989/90: Ub654, 1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725
yrkande 1, 1989/90:Ub757 yrkande 2, 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis,
1989/90:Ub822 yrkandena 2 och 3, 1989/90:A69 yrkande 1 samt
1989/90:A87 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

49. beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande
av nya fakulteter och universitet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl43 yrkandena
7 och 8 samt 1989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, med
anledning av motionerna 1989/90:Ub54, 1989/90:Ub61, 1989/90:
Ub79 yrkande 1, 1989/90:Ub99, 1989/90:Ubll4, 1989/90:Ubl27
yrkande 1, 1989/90:Ubl34 yrkande 2, 1989/90:Ubl45 yrkande 1,
1989/90:Ub523, 1989/90:Ub541 yrkande 3, 1989/90:Ub575,

1989/90: Ub580, 1989/90:Ub584 yrkande 1, 1989/90:Ub610,

1989/90:Ub628, 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub634,
1989/90:Ub654, 1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725 yrkande 1,

1989/90:Ub757 yrkande 2, 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis,
1989/90:Ub822 yrkandena 2 och 3, 1989/90:A69 yrkande 1 samt
1989/90:A87 yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90:
Ubl31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

39. Utbyggnad av fasta forskningsresurser och
inrättande av nya fakulteter och universitet
(mom. 49)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med
"Utskottet är" och på s. 85 slutar med "och 1989/90:A87 yrkande 2"
bort ha följande lydelse:

Utskottet är inte berett att förorda att fasta forskningsresurser eller
liknande nu tillförs samtliga mindre och medelstora högskolor. Enligt
utskottets mening bör dock riksdagen nu besluta att högskolan i
Sundsvall—Härnösand skall byggas ut till universitet. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till tidpunkt för inrättandet och
hur uppbyggnaden bör ske.

1989/90: UbU25

205

Vad utskottet anfört om utvecklingen av ett universitet i Sundsvall
bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub822 yrkandena 2 och 3
samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub54, 1989/90:Ubl43 yrkande
7, 1989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, 1989/90:Ub580, 1989/90:
Ub610 samt 1989/90:A69 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.

I övrigt avstyrker utskottet således motionerna 1989/90:Ub61,
1989/90:Ub79 yrkande 1, 1989/90:Ub99, 1989/90:Ubl 14, 1989/90:Ubl27
yrkande 1, 1989/90:Ubl31, 1989/90:Ubl34 yrkande 2, 1989/90:Ubl43
yrkande 8, 1989/90:Ubl45 yrkande 1, 1989/90:Ub523, 1989/90:Ub541
yrkande 3, 1989/90:Ub575, 1989/90:Ub584 yrkande 1, 1989/90:Ub628,
1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub634, 1989/90:Ub654,
1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725 yrkande 1, 1989/90:Ub757 yrkande 2,
1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis och 1989/90:A87 yrkande 2.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

49. beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande
av nya fakulteter och universitet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub822 yrkandena 2
och 3, med anledning av motionerna 1989/90:Ub54, 1989/90:
Ubl43 yrkande 7, 1989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, 1989/90:
Ub580, 1989/90:Ub610 samt 1989/90:A69 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub61, 1989/90:Ub79 yrkande 1,
1989/90:Ub99, 1989/90:Ubl 14, 1989/90:Ubl27 yrkande 1,

1989/90:Ubl31, 1989/90:Ubl34 yrkande 2, 1989/90:Ubl43 yrkande
8, 1989/90:Ubl45 yrkande 1, 1989/90:Ub523, 1989/90:Ub541
yrkande 3, 1989/90:Ub575, 1989/90:Ub584 yrkande 1, 1989/90:
Ub628, 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub634,

1989/90:Ub654, 1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725 yrkande 1,

1989/90:Ub757 yrkande 2, 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis och
1989/90:A87 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

40. Användningen av resurser för forskningsstödjande
åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna
(mom. 51)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 28" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att utgångspunkten måste vara att forskningen
vid de mindre och medelstora högskolorna skall bedrivas med
samma krav på kvalitet som gäller för annan forskning inom högskolan.
Med den utgångspunkten och i ljuset av bl.a. de fakta som 1989
redovisades i utredningen (SOU 1989:27) Forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna, ter sig forskningskvaliteten vid dessa högskolor
som ett angeläget reformområde under kommande år.

En förutsättning för en god kvalitet i såväl forskning som grundutbildning
är att lärarna i största möjliga utsträckning är forskarutbilda -

1989/90: UbU25

206

de. Utskottet anser det inte motiverat att hålla fast vid den nuvarande
organisationen enligt vilken de mindre och medelstora högskolorna
stannar kvar i ett slags filialförhållande till universiteten. I stället
menar utskottet att styrelserna för de mindre och medelstora högskolorna
bör ges ansvar för hela verksamheten, således även forskningen
på eget programansvar, och att de bör uppmuntras att söka samarbete
med de forskningsinstitutioner som bäst kompletterar högskolornas
egen forskning.

Resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och
medelstora högskolorna, som i propositionen föreslås under anslaget
E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, är fördelade på
resp. högskola. Utskottet vill avstyrka detta förslag. I stället bör de
resurser som föreslagits anvisas till forskningsrådsnämnden (FRN).
FRN bör uppdra åt en särskild delegation med vetenskaplig kompetens
att fördela anslaget mellan högskolorna, sedan dessa inkommit med
ansökningar. Enligt utskottets mening utgör en sådan ordning den
bästa garantin för att höga vetenskapliga kvalitetskrav upprätthålls i
verksamheten. Med hänsyn till den stora andelen icke-forskarutbildade
lärare vid de mindre och medelstora högskolorna bör medlen under
den närmaste sexårsperioden i huvudsak användas till att ge lärarna
tillfälle till forskarutbildning.

Vad utskottet anfört om resurserna för forskningsstödjande åtgärder
vid de mindre och medelstora högskolorna bör riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 16 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub92 yrkandena 9 och 10 samt 1989/90:Ubl25 yrkande 28
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

51. beträffande användningen av resurser för forskningsstödjande
åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 16
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkandena 9 och
10, 1989/90:Ubl25 yrkande 28 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. Användningen av resurser för forskningsstödjande
åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna
(mom. 51)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Vad
gäller" och på s. 88 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Vad gäller profilering av forskningsverksamheten instämmer utskottet
i motionärernas uppfattning att profilering av forskningen vid de
mindre och medelstora högskoleenheterna kommer att vara nödvändig
för att dessa skall kunna bedriva forskning som uppfyller kvalitetskraven.
Utskottet anser alltså att medlen för forskningsstödjande åtgärder
skall anvisas till aktiva forskargrupper vid institutioner som har profilerat
sin forskning.

1989/90: UbU25

207

Vad utskottet anfört om användningen av medlen för forskningsstödjande
åtgärder vid de mindre och medelstora högskoleenheterna
bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 14 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

51. beträffande användningen av resurser för forskningsstödjande
åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 14
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkandena 9 och
10, 1989/90:Ubl23 yrkande 16 samt 1989/90:Ubl25 yrkande 28
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. Resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medelstora högskolorna (mom. 52)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "i propositionen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har tidigare i detta betänkande utvecklat sin syn på utbyggnaden
av fasta forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna.
För budgetåret 1990/91 föreslår utskottet att sammanlagt 55,5
milj.kr. skall fördelas till högskolorna i Växjö, Örebro, Karlstad och
Sundsvall—Härnösand med vardera 5 milj.kr., till övriga högskolor
med vardera 2,5 milj.kr. och till högskoleutbildning på Gotland 0,5
milj.kr. Slutligen bör UHÄ tilldelas 5 milj.kr. för att kunna göra
punktvisa förstärkningar när så erfordras. För de därpå följande fyra
budgetåren bör sammanlagda förstärkningar om 56 milj.kr. per år
anvisas enligt samma fördelning, dock bör högskoleutbildning på Gotland
då erhålla en förstärkning om 1 milj.kr. per år.

Vad utskottet anfört om ytterligare resurser för forskningsstödjande
åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna under femårsperioden
bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl05 yrkande

1, 1989/90:Ubl34 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ubl43 yrkandena 5 delvis
och 6 samt 1989/90:Ubl45 yrkandena 2 delvis och 3, med anledning av
proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ub24 yrkandena 1, 2,

3 och 4, samtliga delvis, 1989/90:Ubl05 yrkande 2 delvis,
1989/90:Ubl27 yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl33 yrkandena 1 delvis
och 2, 1989/90:A23 yrkande 1 delvis samt 1989/90:A94 yrkande 4 och
med avslag på motionerna 1989/90:Ub24 yrkande 5 delvis, 1989/90:
Ub79 yrkande 2, 1989/90:Ubl28 delvis samt 1989/90:Ubl51 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

52. beträffande resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medelstora högskolorna

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl05 yrkande

1, 1989/90:Ubl34 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ubl43 yrkandena 5
delvis och 6 samt 1989/90:Ubl45 yrkandena 2 delvis och 3, med

1989/90: UbU25

208

anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:
Ub24 yrkandena 1, 2, 3 och 4, samtliga delvis, 1989/90:Ubl05
yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl27 yrkande 2 delvis, 1989/90:
Ubl33 yrkandena 1 delvis och 2, 1989/90:A23 yrkande 1 delvis
samt 1989/90:A94 yrkande 4 och med avslag på motionerna
1989/90:Ub24 yrkande 5 delvis, 1989/90:Ub79 yrkande 2,
1989/90:Ubl28 delvis samt 1989/90:Ub 151 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. Resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medelstora högskolorna (mom. 52)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "i propositionen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med många motionärer att högskolorna i
Örebro, Växjö, Karlstad, Sundsvall—Härnösand och Luleå nu bör få
en kraftig förstärkning av sina resurser för forskning i syfte att förstärka
bl.a. den regionala utvecklingen. Därigenom möjliggörs ökad forskning
på eget programansvar, vilket bör kunna balansera den nuvarande
situationen med forskning huvudsakligen i projektform. Under
treårsperioden föreslår utskottet för de tre förstnämnda högskolorna en
förstärkning med 15 milj.kr. per år utöver regeringens förslag, medan
högskolan i Sundsvall—Härnösand bör tillföras ytterligare 12 milj.kr.
per år. För högskolan i Luleå föreslås sammanlagt 7 milj.kr. per år,
varav 5 milj.kr. bör tillföras den tekniska forskningen och de resterande
2 milj.kr. avser de humanistiska och samhällsvetenskapliga verksamhetsområdena.
Den totala resursförstärkningen under treårsperioden
uppgår därmed till 192 milj.kr. utöver vad som föreslås i propositionen.

Vad utskottet anfört om ytterligare resurser för forskningsstödjande
åtgärder vid högskolorna i Örebro, Karlstad, Växjö, Sundsvall—Härnösand
och Luleå under treårsperioden bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ub24 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5, samtliga
delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna
1989/90:Ubl43 yrkandena 5 delvis och 6, 1989/90:Ubl45 yrkandena 2
delvis och 3, 1989/90:A23 yrkande 1 delvis samt 1989/90:A94 yrkande

4 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub79 yrkande 2, 1989/90:
Ubl05 yrkandena 1 och 2 delvis, 1989/90:Ubl27 yrkande 2 delvis,
1989/90:Ubl28 delvis, 1989/90:Ubl33 yrkandena 1 delvis och 2,
1989/90:Ubl34 yrkande 1 delvis samt 1989/90:Ubl51 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

52. beträffande resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medelstora högskolorna

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub24 yrkandena 1,

2, 3, 4 och 5, samtliga delvis, med anledning av proposition

1989/90:UbU25

209

14 Riksdagen 1989/90. 14 sami Nr 25

1989/90:90 samt motionerna L989/90:Ubl43 yrkandena 5 delvis
och 6, 1989/90:Ubl45 yrkandena 2 delvis och 3, 1989/90:A23
yrkande 1 delvis samt 1989/90:A94 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ub79 yrkande 2, 1989/90:Ubl05 yrkandena
1 och 2 delvis, 1989/90:Ubl27 yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl28
delvis, 1989/90:Ubl33 yrkandena 1 delvis och 2, 1989/90:Ubl34
yrkande 1 delvis samt 1989/90:Ubl51 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

44. Forskningsråden och full kostnadstäckning
(mom. 54)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 92 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 93 slutar med " 1989/90:Ubl43 yrkande 2"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som utmärker årets forskningsproposition
nämligen att en av de mest angelägna åtgärderna är att stärka
den svenska grundforskningen. Regeringen föreslår också en rad åtgärder
för att detta skall kunna realiseras. Ytterst värdefulla insatser för
grundforskningen görs också av forskningsrådsorganisationen.

Utskottet anser i likhet med flera av motionärerna att principen om
full kostnadstäckning skall tillämpas konsekvent gentemot samtliga
externa finansiärer. Det är dock angeläget att övergången till ett sådant
system åtföljs av en förstärkning av forskningsrådens resurser så att de
reellt inte urholkas. Den ambition som regeringen ger uttryck för i
forskningspropositionen om en förstärkning av forskningsrådens resurser
får enligt utskottet inte förbytas i en real minskning. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 26 samt med
anledning av motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 16 och 1989/90:
Ubl43 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

54. beträffande forskningsråden och full kostnadstäckning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 26
samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 16
och 1989/90:Ubl43 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

45. Forskningsråden och full kostnadstäckning
(mom. 54)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 92 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 93 slutar med " 1989/90:Ubl43 yrkande 2"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med flera av motionärerna att principen om
full kostnadstäckning vad gäller externt finansierad verksamhet inte
skall tillämpas fullt ut vad gäller forskningsråden. De medel råden

1989/90: U b U 2 5

210

anslår till forskningsprojekt har bedömts av rådens experter på grundval
av vetenskapliga kvalifikationer. Det är snarast till gagn för forskningen
vid högskolan att rådsfinansierade projekt utförs. Skulle principen
om full kostnadstäckning tillämpas finns det enligt utskottet risk
för att medlen sprids ut som allmänt stöd åt högskoleinstitutionerna i
stället för att användas till satsningar på forskningsmässigt kvalificerade
projekt. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41
yrkande 16 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande
26 och 1989/90:Ubl43 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

54. beträffande forskningsråden och full kostnadstäckning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 16
samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 26
och 1989/90:Ubl43 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

46. Kompensation för lokalkostnader (mom. 55)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 93 börjar med "För
högskoleområdet" och slutar med "1989/90:Ubl23 yrkande 15" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att vissa av de förändringar
som följer av riksdagens beslut om ett nytt styr- och anslagssystem
för högskolan fr.o.m. budgetåret 1993/94 skulle kunnat genomföras
tidigare. Hit hör den kompensation för lokalkostnader som de externa
finansiärerna skall lämna. Regeringen föreslår för den nu kommande
treårsperioden att universitet och högskolor skall få disponera de
influtna medlen för lokalkostnadsändamål. Utskottet delar motionärernas
bedömning att det redan fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall vara
möjligt att låta universitet och högskolor helt fa tillgodogöra sig
influtna lokalhyror. Inkomstposterna under lokalkostnadsanslaget bör
därmed tas bort. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ubl23 yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

55. beträffande kompensation för lokalkostnader

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: UbU25

211

47. Högskolans medverkan i stiftelser m.m.
(mom. 56)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 94 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 95 slutar med " 1989/90:Ubl43 yrkande 4"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning att kontakterna mellan högskola
och näringsliv är värdefulla. Utskottet instämmer vidare i motionärernas
bedömning att det är angeläget att forskningsresultaten så
snabbt som möjligt kan utnyttjas i produktionen av varor och tjänster.
Forskningsinformation och utveckling av kontaktsekretariaten är av
stor betydelse härför. En annan betydelsefull form för att snabbt
introducera forskningsresultat i produktionen är att etablera s.k. forskarbyar
och "science park-anläggningar" (som IDEON i Lund,
STUNS i Uppsala och UMINOVA i Umeå). De kan enligt utskottet
erbjuda en lämplig övergång mellan uppdragsforskning inom högskolans
ram och kommersiellt driven verksamhet, där forskningsresultat
omsätts i produkter och tjänster. Kontaktsekretariat och forskarbyar
har också en viktig uppgift i att hjälpa små och medelstora 'företag
utan egen forskning med produktutveckling. Detta bör ske i nära
samarbete med utvecklingsfonden. Vad utskottet här anfört om den
stimulans som högskolans medverkan i stiftelser, forskarbyar m.m.
innebär bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 4
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

56. beträffande högskolans medverkan i stiftelser m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

48. Vetenskapsbutiker (mom. 57)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 95 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med " 1989/90:Ub 140 yrkande 33"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har noterat att i flera länder pågår försök med s.k. vetenskapsbutiker.
Dessa fungerar som förmedlare av kontakter mellan
forskare, forskarstuderande och olika grupper som har frågeställningar
som de vill ha belysta. Härigenom kommer också grupper som saknar
finansiella möjligheter i åtnjutande av de tjänster forskningen kan
tillhandahålla. Utskottet anser i likhet med motionärerna att denna
försöksverksamhet är så intressant att den också bör prövas i Sverige.
Utskottet delar motionärernas bedömning att 1 milj.kr. bör anslås till
försöksverksamhet med vetenskapsbutiker. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 33 och med anledning av
motion 1989/90:Ubl39 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till
känna.

1989/90:UbU25

212

dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

57. beträffande vetenskapsbutiker
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 33
och med anledning av motion 1989/90:Ubl39 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

49. Vetenskapsbutiker (mom. 57)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 95 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "1989/90:Ubl40 yrkande 33“
bort ha följande lydelse:

Utskottet har noterat att i flera länder pågår försök med s.k. vetenskapsbutiker.
Dessa fungerar som förmedlare av kontakter mellan
forskare, forskarstuderande och olika grupper som har frågeställningar
som de vill ha belysta. Härigenom kommer också grupper som saknar
finansiella möjligheter i åtnjutande av de tjänster forskningen kan
tillhandahålla. Av särskild betydelse är denna verksamhet för fackföreningar,
miljögrupper, kvinnogrupper, fredsorganisationer och andra
icke-kommersieila organisationer. Utskottet anser i likhet med motionärerna
att försöksverksamheten med vetenskapsbutiker är så intressant
att den också bör prövas i Sverige. Utskottet delar motionärernas
bedömning att 15 milj.kr. bör anslås till försöksverksamhet med vetenskapsbutiker.
Medlen bör disponeras av forskningsrådsnämnden. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 12 och
med anledning av motion 1989/90:Ubl40 yrkande 33 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

57. beträffande vetenskapsbutiker
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 12
och med anledning av motion 1989/90:Ubl40 yrkande 33 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

50. Beskattning av stiftelser m.m. (mom. 58)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 95 börjar med
"Utskottet anser" och på s. 96 slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 14"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att
resurserna för forskning och forskarutbildning inte urholkas som följd
av eventuella förändringar i skattelagstiftningen. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 14 som sin mening ge
regeringen till känna.

1989/90: U b U25

213

dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

58. beträffande beskattning av stiftelser m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51. Etiska nämnder, deras funktion och sammansättning
(mom. 59)

Björn Samuelson (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97 börjar med "De
etiska" och på s. 98 slutar med "yrkande 30" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att de etiska frågeställningarna
i anslutning till forskning är så väsentliga att det inte är
tillräckligt med de rådgivande etiska kommittéer som i dag finns.
Utskottet anser att det inom högskolan i stället bör inrättas särskilda
etiska nämnder. Viktiga uppgifter för dessa nämnder är tillsyn, kunskapsinsamling,
information och rådgivning. Etiska nämnder skall
kunna finnas såväl lokalt, regionalt som nationellt. I dessa nämnder
skall ingå forskare och juridisk expertis, men majoriteten av ledamöterna
skall vara lekmän. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
bifall till motionerna 1989/90:Ubl39 yrkande 7, 1989/90:Ubl41 yrkande
5, 1989/90:Ub752 och 1989/90:Ub804 yrkande 30 samt med anledning
av motion 1989/90:Ubl37 yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

59. beträffande etiska nämnder, deras funktion och sammansättning att

riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl39 yrkande
7, 1989/90:Ubl41 yrkande 5, 1989/90:Ub752 och 1989/90:Ub804
yrkande 30 samt med anledning av motion 1989/90:Ubl37 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

52. Etisk kodex för forskare (mom. 61)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med
"Utskottet anser" och på s. 99 slutar med "yrkande 6" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att en etisk kodex kan
lyfta fram problem och vägleda forskare i olika etiska frågeställningar
som även innefattar forskarens lojalitet mot samhället och mot framtida
generationer. Det är utskottets mening att införande av etisk kodex
för forskare bör uppmuntras och att det direkta ansvaret ligger på de
lokala högskolemyndigheterna. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.

1989/90: UbU25

214

dels att moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

61. beträffande etisk kodex för forskare

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

53. Alternativ till djurförsök (mom. 62)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med
"Utskottet delar regeringens" och slutar "yrkande 31" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att målet bör vara att avveckla användningen av
plågsamma djurförsök i forskningen. För att detta skall vara möjligt
krävs dock att kraftiga resurser satsas på alternativa metoder. Enligt
utskottets mening bör regeringen kraftfullt stimulera utvecklingen av
sådana alternativa metoder. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 31 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

62. beträffande alternativ till djurförsök

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 31
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

54. Begreppet forskningsetik (mom. 63)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att begreppet forskningsetik
måste ges en vidare innebörd. I propositionen har regeringen
endast behandlat etiska frågeställningar i anslutning till djurförsök,
vårdsektorn och dataintegriteten. Dessa överväganden är i och för sig
bra men enligt utskottets mening måste begreppet forskningsetik också
innefatta forskarens lojalitet mot samhället och mot framtida generationer.
Detta kan åstadkommas genom att forskningens effekter på
samhället analyseras och att etiska nämnder inrättas vid högskolorna.
Vad utskottet nu anfört bör utskottet med bifall till motion 1989/90:
Ubl41 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna

dels att moment 63 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

63. beträffande begreppet forskningsetik

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/'90:UbU25

215

55. FRN-ramarnas storlek under treårsperioden
(mom. 65)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 101 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "båda delvis" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att FRN-ramen för budgetåret 1990/91 bör höjas med
ytterligare 25 milj.kr. till totalt 251 milj.kr. Budgetåren 1991/92 och
1992/93 bör ramen uppgå till 271 resp. 278 milj.kr. Vad utskottet
anfört om FRN-ramarnas storlek under treårsperioden bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis och med
anledning av motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14 delvis som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 65 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

65. beträffande FRN-ramarnas storlek under treårsperioden
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8
delvis och med anledning av motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

56. FRN-ramarnas storlek under treårsperioden
(mom. 65)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 101 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "båda delvis" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att FRN-ramen för budgetåret 1990/91 bör höjas med
ytterligare 50 milj.kr. till totalt 276 milj.kr. Budgetåren 1991/92 och
1992/93 bör ramen uppgå till 296 resp. 303 milj.kr. Vad utskottet
anfört om FRN-ramarnas storlek under treårsperioden bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14 delvis och med
anledning av motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 65 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

65. beträffande FRN-ramarnas storlek under treårsperioden
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14
delvis och med anledning av motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

1989/90:UbU25

216

57. Ett nytt anslag till utrustning (mom. 67)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 103 börjar med "I
avvaktan" och slutar med "budgetåret 1990/91" bort ha följande lydelse: I

avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att en större
engångsanvisning bör göras redan budgetåret 1990/91 för att tillgodose
i första hand grundutbildningens behov av utrustning, då stora svårigheter
föreligger att få donationer för sådana ändamål.

Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ubl25 yrkande 29 och 1989/90:Ub617 yrkande 2 samt med
anledning av motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 20, 1989/90:Ub758
yrkande 28, 1989/90:Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43
bör anvisa 500 milj.kr. under ett nytt anslag till utrustning, benämnt
Utrustning till grundutbildning m.rn., för budgetåret 1990/91. Detta
anslag bör fördelas på högskoleenheter av UHÄ.

dels att moment 67 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

67. beträffande ett nytt anslag till utrustning
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande
29 och 1989/90:Ub617 yrkande 2 samt med anledning av motionerna
1989/90:Ub724 yrkande 20, 1989/90:Ub758 yrkande 28,
1989/90:Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 till
Utrustning till grundutbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 500 000 000 kr.,

58. Ett nytt anslag till utrustning (mom. 67)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 103 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "budgetåret 1990/91" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758
yrkande 28 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande
29, 1989/90:Ub617 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 20, 1989/90:
Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 bör anvisa 50
milj.kr. under ett nytt anslag till utrustning, benämnt Utrustning m.m.
till grundutbildning, för budgetåret 1990/91. Detta anslag — — — ( =
utskottet) budgetåret 1990/91.

dels att moment 67 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

67. beträffande ett nytt anslag till utrustning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758 yrkande 28
samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 29,
1989/90:Ub617 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 20, 1989/90:
Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 till Utrustning
m.m. till grundutbildning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 50 000 000 kr.,

1989/90:UbU25

217

59. Ett nytt anslag till utrustning (mom. 67)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 103 börjar med "I
avvaktan" och slutar med "budgetåret 1990/91" bort ha följande lydelse: I

avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att en större
satsning bör göras redan budgetåret 1990/91 för att tillgodose grundutbildningens
behov av utrustning. Det är ett samhälleligt ansvar att
garantera en kvalitativt godtagbar utrustningsstandard.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724
yrkande 20 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande
29, 1989/90:Ub617 yrkande 2, 1989/90:Ub758 yrkande 28, 1989/90:
Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 bör anvisa
436 750 000 kr. under ett nytt anslag till utrustning, benämnt Utrustning
m.m. till grundutbildning, för budgetåret 1990/91. Detta anslag —
(= utskottet) — budgetåret 1990/91.

dels att moment 67 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

67. beträffande ett nytt anslag till utrustning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 20
samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 29,
1989/90:Ub617 yrkande 2, 1989/90:Ub758 yrkande 28, 1989/90:
Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 till Utrustning
m.m. till grundutbildning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 436 750 000 kr.,

60. Åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare
(mom. 68)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 105 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med " 1989/90:Ub 149 yrkande 1" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser — — — (= utskottet) — — — klart uttalat mål.
Medel bör anslås för att initiera ett projekt med syfte att ge kvinnor
stöd och förebilder inom högskolan. De konkreta formerna för högskoleenheternas
arbete med jämställdhetsfrågor bör däremot inte regleras
av riksdagen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ubl40 yrkande 25 och med avslag på motionerna
1989/90:Ub50 yrkande 1, 1989/90:Ub56 samt 1989/90:Ubl49 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

68. beträffande åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 25
och med avslag på motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 1,
1989/90:Ub56 samt 1989/90:Ubl49 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU25

218

61. Forskningsrådens sammansättning (mom. 69)

Lars Leijonborg (fp), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 105 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med " 1989/90:Ub 149 yrkande 4" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det i förordningen (1979:728) om elektorsförsamling
vid forskningsråd bör införas en markering av ambitionen att
åstadkomma en jämnare könsfördelning. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl49 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

69. beträffande forskningsrådens sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl49 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

62. Resurser för utveckling av läromedel med
kvinnoperspektiv för högskolans grundutbildning
(mom. 73)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med
"Utskottet anser det" och slutar med "1989/90:Ubl39 yrkande 21" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser det otillfredsställande att kvinnoperspektivet nästan
helt saknas i den litteratur som används i den grundläggande högskoleutbildningen.
Resurser bör därför avsättas för läromedelsutveckling
för att kvinnoforskningen skall kunna ingå som en självklar del i
grundutbildningen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 21 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 73 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

73. beträffande resurser för utveckling av läromedel med kvinnoperspektiv
för högskolans grundutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 21
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

63. Resursförstärkningar i övrigt för kvinnoforskningen
inom högskolan (mom. 74)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med
"Utskottet hänvisar" och slutar med "1989/90:Ubl39 yrkande 18" bort
ha följande lydelse:

1989/90: UbU25

219

(avsnitt 24) om ökat stöd (2 milj.kr.) till fora för kvinnliga forskare
och kvinnoforskning. Därigenom kan motionerna 1989/90:Ubl 19 yrkande
5 och 1989/90:Ubl39 yrkande 17 anses i huvudsak tillgodosedda.
De omprioriteringar som avses i motion 1989/90:Ubl39 yrkande 18
kan enligt utskottets uppfattning i första hand bli aktuella på lokal
nivå och hos forskningsråden och bör inte bli föremål för beslut av
riksdagen. Till tvärvetenskapliga projekt bör 3 milj.kr. anslås från och
med budgetåret 1991/92. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 6 och med avslag på motionerna
1989/90:Ub50 yrkande 2, 1989/90:Ubl 19 yrkande 5 samt
1989/90:Ubl39 yrkandena 17 och 18 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 74 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

74. beträffande resursförstärkningar i övrigt för kvinnoforskningen
inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 6
och med avslag på motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 2,
1989/90:Ubll9 yrkande 5 samt 1989/90:Ubl39 yrkandena 17 och
18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

64. Tjänster som professor i humanekologi (mom. 81)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. lil börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "regeringen till känna" bort ha
följande lydelse:

Utskottet konstaterar att varken UHÄ eller universitetet i Göteborg i
sina anslagsframställningar har föreslagit en sådan tjänst. Enligt utskottets
mening finns det nu inte underlag för något ställningstagande från
riksdagens sida till motionärernas förslag. Det bör tillhöra ovanligheterna
att riksdagen inrättar professurer som inte prioriterats av UHÄ.
Om regeringen efter utredning finner att en eller flera tjänster som
professor i detta ämne bör inrättas, får förslag därom framläggas i nästa
proposition om forskning. Riksdagen bör således avslå motion 1989/90:
Ubl41 yrkande 19.

dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

81. beträffande tjänster som professor i humanekologi
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 19,

1989/90:UbU25

220

65. Tjänst som professor i multietnisk forskning
(mom. 82)

Lars Leijonborg (fp), Björn Samuelson (vpk) och Margitta Edgren (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. lil börjar med
"Utskottet noterar" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Den multietniska forskningen i Uppsala är enligt utskottets mening
angelägen. Dess fortsatta utveckling bör säkras genom en professur,
vars innehavare kan ta på sig rollen att hålla samman den forskning
som sker inom olika discipliner rörande den internationella migrationens
kulturella och sociala effekter. Utskottet föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att inrätta en sådan tjänst vid universitetet i
Uppsala den 1 juli 1990.

dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

82. beträffande tjänst som professor i multietnisk forskning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub67 yrkande 1
bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i
multietnisk forskning den 1 juli 1990 vid universitetet i Uppsala
i enlighet med vad utskottet förordat,

66. Tjänst som professor i japanska (mom. 83)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp),
Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m). Marianne Andersson i Vårgårda
(c) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. lil börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom UHÄ och motionärerna att en professur i
japanska bör inrättas vid universitetet i Lund där både utbildning och
forskning inom ämnet redan förekommer och där en professur i
kinesiska inrättades år 1987. Riksdagen bör med bifall till motionerna
1989/90:Ub32 och 1989/90:Ub52 yrkande 1 bemyndiga regeringen att
inrätta en tjänst som professor i japanska vid universitetet i Lund den
1 juli 1990.

dels att moment 83 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

83. beträffande tjänst som professor i japanska

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub32 och
1989/90:Ub52 yrkande 1 bemyndigar regeringen att inrätta en
tjänst som professor i japanska vid universitetet i Lund den 1
juli 1990 i enlighet med vad utskottet förordat,

1989/90: UbU25

221

67. Tjänst som professor i forskningsetik (mom. 85)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "1989/90:Ubl39 yrkande 8" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att forskningsetik är en av
1990-talets största frågor och att det därför bör finnas en professur i
ämnet i den svenska högskoleorganisationen. Forskningen om forskningsetik
kan självfallet avse alla fakultetsområden. Med hänsyn till
släktskapen med ämnet filosofi bör professuren i forskningsetik höra
till humanistisk fakultet. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om tidpunkt för inrättande, medel till samt placering av
en tjänst som professor i forskningsetik. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

85. beträffande tjänst som professor i forskningsetik
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

68. Anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna
(mom. 88)

Under förutsättning av bifall till reservation 66

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Marianne Andersson i Vårgårda (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med "När
det gäller" och slutar med "302 535 000 kr." bort ha följande lydelse:
När det gäller anslagsbeloppet 1990/91 tillstyrker utskottet regeringens
förslag i proposition 1989/90:90 med följande tillägg. För professurerna
i teckenspråk och i japanska bör tillskjutas 800 000 kr. vardera.
Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motion 1989/90:
Ub67 yrkande 2 till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på (301 735 000 + 800 000 +

800 000 = ) 303 335 000 kr.

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

88. beträffande anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna att

riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och med
avslag på motion 1989/90:Ub67 yrkande 2 till Humanistiska
fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 303 335 000 kr.,

1989/90: UbU 25

222

69. Anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna
(mom. 88)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 65 och 66

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med "När
det gäller" och slutar med "302 535 000 kr." bort ha följande lydelse:
När det gäller anslagsbeloppet 1990/91 tillstyrker utskottet regeringens
förslag i proposition 1989/90:90 med följande tillägg. Ytterligare
800 000 kr. bör tillskjutas för att finansiera professuren i teckenspråk
och ytterligare 500 000 kr. för professuren i multietnisk forskning
samt 800 000 kr. för professuren i japanska. Utskottet föreslår således
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub67 yrkande 2 till
Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på (301 735 000 + 800 000 + 500 000 + 800 000 =)
303 835 000 kr.

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

88. beträffande anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub67 yrkande 2 och
med anledning av proposition 1989/90:90 till Humanistiska fakulteterna
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
303 835 000 kr.,

70. Anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna
(mom. 88)

Under förutsättning av bifall till reservation 65
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med "När
det gäller" och slutar med "302 535 000 kr." bort ha följande lydelse:
När det gäller anslagsbeloppet 1990/91 tillstyrker utskottet regeringens
förslag i proposition 1989/90:990 med följande tillägg. Ytterligare
800 000 kr. bör tillskjutas för att finansiera professuren i teckenspråk
och 500 000 kr. för att finansiera professuren i multietnisk forskning.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub67 yrkande 2 till Humanistiska fakulteterna för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (301 735 000 +800 000 +
500 000 =) 303 035 000 kr.

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

88. beträffande anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna att

1989/90:UbU25

223

71. Resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och
1992/93 under anslaget Humanistiska fakulteterna
(mom. 89)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 113 börjar med
"Utskottet anser inte" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den nuvarande koncentrationen
av humanistiska forskningsresurser till de största och
äldsta universiteten är olycklig. Den fortsatta planeringen bör inriktas
på att ge de yngre och mindre universiteten ökade resurser på detta
viktiga område. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ubl40 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

89. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och
1992193 under anslaget Humanistiska fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 1
och med anledning av proposition 1989/90:90 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

72. Tjänst som professor i europeisk integrationsrätt
(mom. 94)

Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 113 börjar med
"Utskottet anser inte att det" och slutar med "1 juli 1992" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna och UHÄ att en professur i
utrikeshandelsrätt bör inrättas vid universitetet i Lund. Där finns
redan en lokalt inrättad tjänst finansierad av medel från en stiftelse.
Dessa medel upphör den 31 oktober 1991. För kontinuiteten i forskningen
om aspekter på Sveriges utrikes handelsförbindelser är det av
vikt att professuren säkerställs.

Riksdagen bör således med bifall till motionerna 1989/90:Ub33 och
1989/90:Ub52 yrkande 2 samt med avslag på propositionen bemyndiga
regeringen att den 1 november 1991 inrätta en tjänst som professor i
utrikeshandelsrätt vid universitetet i Lund.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

94. beträffande tjänst som professor i europeisk integrationsrätt
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub33 och
1989/90:Ub52 yrkande 2 samt med avslag på propositionen bemyndigar
regeringen att den 1 november 1991 inrätta en tjänst
som professor i utrikeshandelsrätt vid universitetet i Lund,

1989/90:UbU25

224

73. Förstärkning av forskning och utbildning på
miljörättens område (mom. 96)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 114 börjar med
"Genom inrättandet" och slutar med "1989/90:Ub712 yrkande 1" bort
ha följande lydelse:

Genom inrättandet av en rådsprofessur i miljörätt ges detta ämne en
fastare plats i forskningsorganisationen. Riksdagen har senast under
innevarande riksmöte (1989/90:UbU7 s. 15, rskr. 57) instämt i regeringens
bedömning att miljöfrågornas ställning i den grundläggande
högskoleutbildningen är så viktig att dessa frågor även i fortsättningen
bör följas med stor uppmärksamhet. Det är uppenbart att det är
bristande överensstämmelse mellan lagstiftningens anda och myndigheters
tillämpning av densamma. Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med förslag om medel till ett forskningsprojekt kring beslutsprocesser
och hantering av miljömål i våra domstolar. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40
yrkande 4 och med anledning av motion 1989/90:Ub712 yrkande 1
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 96 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

96. beträffande förstärkning av forskning och utbildning på
miljörättens område

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 4
och med anledning av motion 1989/90:Ub712 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

74. Förstärkning av forskning och utbildning på
miljörättens område (mom. 96)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 114 börjar med
"Genom inrättandet" och slutar med " 1989/90:Ub712 yrkande 1" bort
ha följande lydelse:

Intresset och behovet av kunskaper i miljörätt är i dag mycket stort,
vilket bl.a. visar sig när det gäller konkurrensen om platserna på
kurserna i miljörätt som anordnas vid universitetet i Uppsala.

För att klara forskningsbehovet och undervisningsbehovet i miljörätt
är det inte tillräckligt att inrätta en professur i ämnet. Utskottet anser
att ett lämpligt sätt att utveckla kompetensen är att inrätta ett miljörättsligt
institut och att professuren i miljörätt förläggs dit.

Den bästa kompetensen på miljörättsområdet finns i Uppsala, och
dessutom bedrivs forskning på miljöområdet inom ett stort antal
institutioner där. Utskottet anser därför att ett institut för miljörätt bör
placeras i Uppsala.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna 1989/90:
Ubl40 yrkande 4 och 1989/90:Ub712 yrkande 1 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

1989/90: UbU25

225

15 Riksdagen 1989190. 14 sami Nr 25

dels att moment 96 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

96. beträffande förstärkning av forskning och utbildning på
miljörättens område

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande
4 och 1989/90:Ub712 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

75. Tjänst som professor i nationalekonomi med
inriktning på turism och rekreation (mom. 102)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 116 börjar med
"Enligt utskottets mening" och slutar med "turism och rekreation"
bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionären i 1989/90:Ubl41 att ökade
insatser när det gäller sambanden mellan rekreation, turism och hälsa
är mera angelägna än en professur i nationalekonomi med inriktning
på turism och rekreation. Detta bör riksdagen med anledning av
motionerna 1989/90:Ub30 yrkande 2, 1989/90:Ub87, 1989/90:Ubl22
och 1989/90:Ubl41 yrkande 24 samt med avslag på proposition
1989/90:90 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

102. beträffande tjänst som professor i nationalekonomi med
inriktning på turism och rekreation

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub30 yrkande
2, 1989/90:Ub87, 1989/90:Ubl22 och 1989/90:Ubl41 yrkande
24 samt med avslag på proposition 1989/90:90 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

76. Tjänst som professor i ekologisk ekonomi
(mom. 105)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med
"Utskottet, som noterar" och slutar med " !989/90:Ubl41 yrkande 17"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ekologisk ekonomi är den viktigaste och den
mest eftersatta delen av ekonomisk forskning. Regeringen bör därför så
snart som möjligt och senast i nästa proposition om forskning återkomma
till riksdagen med förslag om hur sådan forskning skall kunna
främjas. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av
motion 1989/90:Ubl41 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 105 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

105. beträffande tjänst som professor i ekologisk ekonomi
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl41 yrkande
17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90: UbU25

226

77. Tjänst som professor i företagsekonomi
(mom. 106)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med
"Riksdagen bör" och slutar med "och 1989/90:Ubl09" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att en professur i företagsekonomi
bör inrättas vid universitetet i Linköping, något som även
UHÄ föreslagit med hög prioritet. Riksdagen bör därför med bifall till
motion 1989/90:Ub92 yrkande 3 delvis samt med anledning av motionerna
1989/90:Ub89 och 1989/90:Ubl09 bemyndiga regeringen att den
1 juli 1990 inrätta en tjänst som professor i företagsekonomi vid
universitetet i Linköping.

dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

106. beträffande tjänst som professor i företagsekonomi

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub92 yrkande 3
delvis samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub89 och
1989/90:Ubl09 bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor i företagsekonomi vid universitetet i Linköping, i
enlighet med vad utskottet förordat,

78. Tjänst som professor i nationalekonomi med särskild
inriktning mot sambandet mellan miljö och
ekonomi (mom. 107)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med
"Utskottet föreslår" och slutar med "1989/90:Ubl40 yrkande 34" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att den ökade miljöförstöringen och den minskande
naturresursbasen ger anledning att utöka studierna om sambandet
mellan miljö och ekonomi. Riksdagen bör därför med anledning av
motion 1989/90:Ubl40 yrkande 34 delvis bemyndiga regeringen att den
1 juli 1990 inrätta en tjänst som professor i nationalekonomi med
särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi, gemensam
för universitetet i Uppsala och Sveriges lantbruksuniversitet.

dels att moment 107 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

107. beträffande tjänst som professor i nationalekonomi med
särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl40 yrkande
34 delvis bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor
i nationalekonomi med särskild inriktning mot sambandet
mellan miljö och ekonomi, gemensam för universitetet i Uppsala
och Sveriges lantbruksuniversitet, i enlighet med vad utskottet
förordat,

1989/90: UbU25

227

79. Tjänst som professor i specialpedagogik
(mom. 108)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Vid
universitetet" och på s. 118 slutar med "avstyrker motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

Vid universitetet i Göteborg finns en av regeringen inrättad professur
i specialpedagogik. Den nya specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen
anordnas med samtliga fyra specialiseringar endast vid högskolan
för lärarutbildning i Stockholm. Behovet av forskningsanknytning
av denna utbildning underströks bl.a. av föredragande statsrådet i
proposition 1988/89:4 (s. 89). Utskottet föreslår mot denna bakgrund
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub26 och 1989/90:
Ub45 yrkande 2 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en
professur i specialpedagogik vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

dels att moment 108 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

108. beträffande tjänst som professor i specialpedagogik

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub26 och
1989/90:Ub45 yrkande 2, båda delvis, bemyndigar regeringen att
inrätta en professur i specialpedagogik vid högskolan för lärarutbildning
i Stockholm i enlighet med vad utskottet förordat,

80. Tjänster som professor för säkerhetspolitisk forskning
(mom. 109)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 118 börjar med
"Utskottet hänvisar" och slutar med "1989/90:Ub609 yrkande 2" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att utrikes- och säkerhetspolitik
är ett område av sådan betydelse att enbart medel för långsiktig
kunskapsuppbyggnad inte är till fyllest. Området bör också vara företrätt
genom professurer vid universiteten i Stockholm och Uppsala.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om inrättande av
sådana tjänster samt ämnesinnehåll och resurser för dessa. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:
Ub57, 1989/90:Ub92 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub543 och 1989/90:
Ub609 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 109 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

109. beträffande tjänster som professor för säkerhetspolitisk
forskning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub57 delvis,

1989/90:UbU25

228

1989/90:Ub92 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub543 och 1989/90:
Ub609 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

81. Tjänster som professor för säkerhetspolitisk forskning
(mom. 109)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 118 börjar med
"Utskottet hänvisar" och slutar med "1989/90:Ub609 yrkande 2" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att säkerhetspolitik är ett
område av sådan betydelse att enbart medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad
inte är till fyllest. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionerna 1989/90:Ub57 och 1989/90:Ub609 yrkande 2 samt
med anledning av motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 1 och 2 samt
1989/90:Ub543 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en
professur vid universitetet i Stockholm i statsvetenskap med inriktning
på säkerhetspolitik.

dels att moment 109 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

109. beträffande tjänster som professor för säkerhetspolitisk
forskning

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub57 delvis och
1989/90:Ub609 yrkande 2 samt med anledning av motionerna
1989/90:Ub92 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:Ub543 bemyndigar
regeringen att inrätta en tjänst som professor vid universitetet
i Stockholm i statsvetenskap med inriktning på säkerhetspolitik
i enlighet med vad utskottet förordat,

82. Freds- och konfliktforskning (mom. lil)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 119 börjar med
"Utskottet anser det" och slutar med "1989/90:Ubl42" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det angeläget att arbetet med databasen över pågående
internationella konflikter kan fortsättas. Universitetet i Uppsala bör
för detta ändamål under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1990/91 anvisas 750 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub64 och 1989/90:Ubl39 yrkande 6 samt med avslag på
motion 1989/90:Ubl42 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment lili utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
lil. beträffande freds- och konfliktforskning
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub64 och
1989/90:Ubl39 yrkande 6 delvis samt med avslag på motion
1989/90:Ubl42 delvis som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

1989/90:UbU25

229

83. Forskning om skärgården (mom. 113)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med
"Utskottet anser inte" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att det skapas förutsättningar för en
dräglig tillvaro för den bofasta befolkningen i skärgården, så att en
levande skärgård kan bevaras. En särskild forskningsgrupp bör därför
tillskapas, t.ex. vid universitetet i Linköping, för att arbeta med bl.a.
den marina miljön och med kommunikations- och näringslivsfrågor.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:A64 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande forskning om skärgården
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A64 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

84. Pressarkivet (mom. 118)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp). Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m), Björn Samuelson (vpk) och Margitta Edgren (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 121 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "1989/90:Ub58" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser pressarkivets verksamhet viktig inte minst för den
samhällsvetenskapliga forskningen. Det bör utvecklas vidare som en
resurs för sådan forskning i hela landet. Universitetet i Uppsala bör
därför tillföras särskilda medel för att möjliggöra pressarkivets fortlevnad.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub31 och 1989/90:Ub58 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 118 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
118. beträffande pressarkivet
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub31 och
1989/90:Ub58 delvis som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

85. Anslag för forskarutbildning av lärare inom vårdlärarutbildningen
och för vårdforskning inom samhällsvetenskaplig
fakultet (mom. 120)

Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 121 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "1989/90:Ub68 yrkande 2" bort ha
följande lydelse:

1989/90:UbU25

230

Enligt utskottets mening kommer lärarna i den statliga vårdlärarutbildningen
i ett sämre läge än lärarna vid de kommunala vårdhögskolorna,
när regeringens förslag om en särskild rörlig resurs inom det
medicinska fakultetsanslaget realiseras. Denna resurs bör göras tillgänglig
även för lärare inom den statliga vårdlärarutbildningen. För
vårdutbildningarna relevant forskning bedrivs både inom samhällsvetenskaplig
och inom medicinsk fakultet. Utskottet anser liksom motionären
att det även vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna bör finnas
en motsvarande rörlig resurs som den som i proposition 1989/90:90
föreslagits för medicinsk fakultet. Den bör bara avsedd för vårdforskning
och för forskarutbildning av lärarna inom den kommunala
högskolan och vid vårdlärarlinjen. Riksdagen bör således med bifall
till motion 1989/90:Ub68 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels att moment 120 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

120. beträffande anslag för forskarutbildning av lärare inom
vårdlärarutbildningen och för vårdforskning inom samhällsvetenskaplig
fakultet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub68 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

86. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna (mom. 121)

Under förutsättning av bifall lill reservationerna 77, 79 och 84

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "365 373 000 kr." bort ha följande lydelse: Med

hänvisning till sina ställningstaganden ovan när det gäller
professurer i företagsekonomi och specialpedagogik, till folkbildningsforskning
samt till pressarkivet föreslår utskottet att riksdagen till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på (364 373 000 + 600 000 + 600 000 +

1 000 000 + 1 109 000 =) 367 682 000 kr.

dels att moment 121 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

121. beträffande anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till
motionerna 1989/90:Ub26, 1989/90:Ub31, 1989/90:Ub45 yrkande

2, 1989/90:Ub58, 1989/90:Ub92 yrkande 3, 1989/90:Ubl02 och
1989/90:Ubl40 yrkande 5, samtliga delvis, samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ub57, 1989/90:Ubl39 yrkande 6, 1989/90:
Ubl40 yrkande 34 och 1989/90:Ubl42, samtliga delvis, till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 367 682 000 kr.,

1989/90:UbU25

231

87. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna (mom. 121)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 81 och 84

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "365 373 000 kr." bort ha följande lydelse: Med

hänvisning till sina ställningstaganden ovan till en professur i
statsvetenskap med inriktning på säkerhetspolitik, till folkbildningsforskning
samt till pressarkivet föreslår utskottet att riksdagen till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 364 373 000 + 500 000 + 1 000 000 +

1 109 000 =) 366 982 000 kr.

dels att moment 121 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

121. beträffande anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till
motionerna 1989/90:Ub31, 1989/90:Ub57, 1989/90:Ub58,

1989/90:Ubl02 och 1989/90:Ubl40 yrkande 5, samtliga delvis,
och med avslag på motionerna 1989/90:Ub26, 1989/90:Ub45
yrkande 2, 1989/90:Ub92 yrkande 3, L989/90:Ubl39 yrkande 6,
l989/90:Ubl40 yrkande 34 och 1989/90:Ubl42, samtliga delvis,
till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 366 982 000 kr.,

88. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna (mom. 121)

Under förutsättning av bifall till reservation 78

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "365 373 000 kr." bort ha följande lydelse: Med

hänvisning till sina ställningstaganden ovan till en professur i
nationalekonomi med särskild inriktning mot sambandet mellan miljö
och ekonomi samt till folkbildningsforskning föreslår utskottet att
riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (364 373 000 + 500 000 +
1 000 000 =) 365 873 000 kr.

dels att moment 121 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

121. beträffande anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till
motionerna 1989/90:Ubl02 och 1989/90:Ubl40 yrkandena 5 och
34, båda delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub26,

1989/90:UbU25

232

1989/90:Ub31, 1989/90:Ub45 yrkande 2, 1989/90:Ub57, 1989/90:
Ub58, 1989/90:Ub92 yrkande 3, 1989/90:Ubl39 yrkande 6 och
1989/90:Ubl42, samtliga delvis, till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
365 873 000 kr.,

89. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna (mom. 121)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 82 och 84
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "365 373 000 kr." bort ha följande lydelse: Med

hänvisning till sina ställningstaganden ovan till freds- och
konfliktforskning, till folkbildningsforskning och till pressarkivet föreslår
utskottet att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (364 373 000 +
750 000 + 1 000 000 + 1 109 000 =) 367 232 000 kr.

dels att moment 121 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

121. beträffande anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till
motionerna 1989/90:Ub31, 1989/90:Ub58, 1989/90:Ubl02,

1989/90:Ubl39 yrkande 6, 1989/90:Ubl40 yrkande 5 och
1989/90:Ubl42 samtliga delvis, samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub26, 1989/90:Ub45 yrkande 2, 1989/90:Ub57, 1989/90:
Ub92 yrkande 3 och 1989/90:Ubl40 yrkande 34, samtliga delvis,
till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 367 232 000 kr.,

90. Tjänst som professor i neuropsykologi
(mom. 125)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 123 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "tre professurer" bort ha följande
lydelse:

Utskottet konstaterar att forskningen om demenssjukdomar har intensifierats
under de senaste åren. Det är enligt utskottets uppfattning
angeläget att ytterligare forskningsinsatser görs med inriktning på tidig
diagnostik av ålderssjukdomar och utveckling av neurofysiologiska
metoder. Utskottet tillstyrker att en professur med sådan inriktning
inrättas vid den psykogeriatriska kliniken vid universitetet i Lund.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:So201 yrkande 9
som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: UbU25

233

dels att moment 125 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

125. beträffande tjänst som professor i neuropsykologi

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:So201 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

91. Tjänst som professor i alternativ medicin
(mom. 126)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 123 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "1989/90:Ub753 delvis" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det är nödvändigt med en ökad öppenhet för nya
synsätt på människors hälsa och sjukdomars behandling. Enligt utskottets
mening bör forskning om alternativa behandlingsmetoder stimuleras
och ges ökade resurser. En professur i alternativ medicin bör mot
denna bakgrund inrättas. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ubl41 yrkande 8 och 1989/90:Ub753 delvis som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 126 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

126. beträffande tjänst som professor i alternativ medicin

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande

8 och 1989/90:Ub753 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

92. Forskningsanknytning av vårdutbildningarna
(mom. 133)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 126 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "(delvis) avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill erinra om att vårdutbildningarna till största delen
vuxit fram under landstingskommunalt huvudmannaskap. I likhet med
motionärerna anser utskottet att detta inte Sr hindra en utveckling av
en nära anknytning mellan forskning och utbildning inom vårdsektorn.
Den landstingskommunala vårdhögskolans tjänstestruktur bör
utformas i enlighet med vad som gäller för den statliga högskolan.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 9
delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 133 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

133. beträffande forskningsanknytning av vårdutbildningarna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 9
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90: UbU 25

234

93. Anslagsbeloppet under Medicinska fakulteterna
(mom. 134)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 126 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "på 735 023 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1989/90:Ubl43 yrkande 11
om inrättande av ca 50 doktorandtjänster inom den kommunala högskolan.
Syftet är att stimulera en övergång till den tjänsteorganisation
som nu gäller i den statliga delen av högskolan. Kostnaden beräknas
till 12,5 milj.kr. och medlen bör anvisas under en ny anslagspost,
benämnd Doktorandtjänster vid vårdhögskolorna.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43
yrkande 11 och med anledning av proposition 1989/90:90 till Medicinska
fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på (735 023 000 + 12 500 000 =) 747 523 000 kr.

dels att moment 134 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

134. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 11
och med anledning av proposition 1989/90:90 till Medicinska
fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 747 523 000 kr.,

94. Inrättande av vårdfakultet (mom. 136)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Margitta
Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 127 börjar med
"Utskottet behandlade" och slutar med "de avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att den kommunala högskolan som bl.a. ansvarar för
de medellånga vårdutbildningarna inte har utvecklat sin forskning i
tillräcklig omfattning. En orsak är att det föreligger olika huvudmannaskap
för den kommunala högskolans grundutbildningar och för all
forskarutbildning.

Vårdforskningen är tvärvetenskaplig. Då vårdforskningen saknar en
egen fakultet hänvisas den nu till andra etablerade discipliner för att fa
medel för sin forskning. Därmed riskerar den att förlora sin egen
profil samtidigt som det tvärvetenskapliga perspektivet försvåras. I
likhet med motionärerna anser utskottet att vårdforskningen successivt
bör stärkas och göras självständig med en egen fekultet och egna
forskningsmedel. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub51 och 1989/90:Ub68 yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.

1989/90: UbU25

235

dels att moment 136 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
136. beträffande inrättande av vårdfakultet
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub51 och
1989/90:Ub68 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

95. Botaniska trädgårdar i övrigt (mom. 152)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 133 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "och 1989/90:Ub738" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att de botaniska trädgårdarna är viktiga dels därför
att man i dem kan uträtta arbete med viktigt genetiskt material, dels
därför att de ger många människor insikt i vår värld och om att den är
värd att skydda.

Det bör därför finnas kvalificerade botaniska trädgårdar på fler
ställen än i Stockholm, Göteborg, Lund och Uppsala. Utskottet anser
att målet skall vara totalt fem större trädgårdar spridda över landet och
lokala mindre i varje län.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ubl41 yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.

Däremot anser utskottet att det inte finns anledning att ge någon av
de botaniska trädgårdarna en speciell ställning, varför motionerna
1989/90:Ub599 yrkande 2 och 1989/90:Ub738 avstyrks.

dels att moment 152 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

152. beträffande botaniska trädgårdar i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 23
delvis samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub559 yrkande 2
och 1989/90:Ub738 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

96. Resurser till centrum för miljövetenskaplig forskning
i Umeå (mom. 153)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson
(vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 134 börjar med "Då
en" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att centret för miljövetenskaplig forskning i Umeå
representerar en betydande potential när det gäller den prioriterade
miljövetenskapliga forskningen. Uppbyggnaden av centret är dessutom
förebildlig för ett tvärsektoriellt samarbete. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att den i propositionen föreslagna resursförstärkningen
är alltför blygsam och föreslår därför att centret tilldelas ytterligare 4
milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Vad utskottet anfört om ytterligare resurser för centrum för miljövetenskaplig
forskning i Umeå bör riksdagen med bifall till motionerna

1989/90: UbU25

236

1989/90:Ubl08, 1989/90:Ubll5, 1989/90:Ubl21 yrkande 1 och 1989/90:
Ubl32, samtliga delvis, och med anledning av propositionen samt
motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 22,
båda delvis, som sin mening ge regeringen till känna.

Vad gäller resurser för budgetåret 1990/91 kommer utskottet senare
under detta avsnitt att beräkna 4 milj.kr. för detta ändamål.

dels att moment 153 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

153. beträffande resurser till centrum för miljövetenskap lig forskning
i Umeå

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl08, 1989/90:
Ubl 15, 1989/90:Ubl21 yrkande 1 och 1989/90:Ub 132, samtliga
delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna
1989/90:Ubl40 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 22,
båda delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub82 och
1989/90:Ub96 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

97. Resurser till miljöforskning i Göteborg
(mom. 157)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "båda delvis" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det angeläget att den tvärvetenskapliga miljöforskningen
i Göteborg ges stöd redan under budgetåret 1990/91. Enligt
utskottets mening bör universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska
högskola tilldelas vardera 350 000 kr. för den miljövetenskapliga
forskningen.

Vad utskottet anfört om resurser till miljöforskning i Göteborg bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl50 yrkandena 1 och 2,
båda delvis, samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna
1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis samt 1989/90:Ubl41 yrkande 21
som sin mening ge regeringen till känna.

Vad gäller resurser för budgetåret 1990/91 kommer utskottet senare
under detta och nästa avsnitt att beräkna 350 000 kr. till universitetet i
Göteborg resp. Chalmers tekniska högskola för detta ändamål.

dels att moment 157 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

157. beträffande resurser till miljöforskning i Göteborg
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl50 yrkandena 1
och 2, båda delvis, samt med anledning av proposition 1989/90:
90 och motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis samt
1989/90:Ubl41 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU25

237

98. Resurser till miljöforskning i Göteborg
(mom. 157)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "båda delvis" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det angeläget att den tvärvetenskapliga miljöforskningen
i Göteborg ges stöd redan under budgetåret 1990/91. Enligt
utskottets mening bör universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska
högskola tilldelas vardera 0,5 milj.kr. för den miljövetenskapliga forskningen.
Motsvarande förstärkningar bör enligt utskottets mening sedan
göras under budgetåren 1991/92 och 1992/93.

Vad utskottet anfört om resurser till miljöforskning i Göteborg bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis samt
med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:
Ubl41 yrkande 21 samt 1989/90:Ubl50 yrkandena 1 och 2, båda delvis,
som sin mening ge regeringen till känna.

Vad gäller resurser för budgetåret 1990/91 kommer utskottet senare
under detta och nästa avsnitt att beräkna 500 000 kr. till universitetet i
Göteborg resp. Chalmers tekniska högskola för detta ändamål.

dels att moment 157 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

157. beträffande resurser till miljöforskning i Göteborg
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 2
delvis samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna
1989/90:Ubl41 yrkande 21 samt 1989/90:Ubl50 yrkandena
1 och 2, båda delvis, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

99. Resurser till miljöforskning i Göteborg
(mom. 157)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "båda delvis" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det angeläget att den tvärvetenskapliga miljöforskningen
i Göteborg ges stöd tidigare än vad som föreslagits i propositionen.
Enligt utskottets mening bör universitetet i Göteborg och Chalmers
tekniska högskola tilldelas vardera 0,5 milj.kr. för den miljövetenskapliga
forskningen redan under budgetåret 1991/92 . Motsvarande
förstärkningar bör enligt utskottets mening sedan göras även under
budgetåret 1992/93.

Vad utskottet anfört om resurser till miljöforskning i Göteborg bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 21 samt med
anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ubl40
yrkande 2 samt 1989/90:Ubl50 yrkandena 1 och 2, samtliga delvis, som
sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:UbU25

238

dels att moment 157 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

157. beträffande resurser till miljöforskning i Göteborg

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 21
samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna
1989/90:Ubl40 yrkande 2 samt 1989/90:Ubl50 yrkandena 1 och
2, samtliga delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

100. Anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m. (mom. 158)

Under förutsättning av bifall till reservation 97

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 136 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har tidigare under detta avsnitt behandlat frågor som gäller
resurser för budgetåret 1990/91. Med hänvisning till utskottets ställningstagande
till en tjänst som professor i ekologisk miljökonsekvensanalys
vid universitetet i Umeå och ytterligare resurser till miljöforskning
i Göteborg föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ubl41 yrkande 26 och 1989/90:Ubl50 yrkande 1, båda
delvis, samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna
1989/90:Ubl40 yrkandena 2 samt 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 22,
samtliga delvis, till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (700 598 000
+ 1 700 000 + 350 000 =) 702 648 000 kr. Detta innebär att

utskottet avstyrker samtliga övriga motioner med krav på ökningar av
anslagsbeloppet, dvs. motionerna 1989/90:Ub63, 1989/90:Ub76,

1989/90:Ubl08, 1989/90:Ubll5, 1989/90:Ubl21 yrkande 1 och 1989/90:
Ubl32, samtliga delvis.

dels att moment 158 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

158. beträffande anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande
26 och 1989/90:Ubl50 yrkande 1, båda delvis, med anledning av
proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ubl40 yrkandena
2 och 3 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 22, samtliga delvis,
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub63, 1989/90:Ub76,
1989/90:Ubl08, 1989/90:Ubl 15, 1989/90:Ubl21 yrkande 1 och
1989/90:Ubl32, samtliga delvis, till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 702 648 000 kr.,

1989/90: UbU25

239

101. Anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m. (mom. 158)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 96 och 98

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 136 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har tidigare under detta avsnitt behandlat frågor som gäller
resurser för budgetåret 1990/91. Med hänvisning till utskottets ställningstagande
till en tjänst som professor i ekologisk miljökonsekvensanalys
vid universitetet i Umeå samt ytterligare resurser till centrum
för miljövetenskaplig forskning i Umeå och till miljöforskning i Göteborg
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ubl08, 1989/90:Ubll5, 1989/90:Ubl21 yrkande 1, 1989/90:
Ubl32, 1989/90:Ubl40 yrkande 2 och 1989/90:Ubl41 yrkande 26,
samtliga delvis, samt med anledning av proposition 1989/90:90 och
motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 3, 1989/90:Ubl41 yrkande 22 samt
1989/90:Ubl50 yrkande 1, samtliga delvis, till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på (700 598 000 + 1 700 000 + 4 000 000 + 500 000
=) 706 798 000 kr. Detta innebär att utskottet avstyrker övriga motioner
med krav på ökningar av anslagsbeloppet, dvs. motionerna
1989/90:Ub63 och 1989/90:Ub76, båda delvis.

dels att moment 158 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

158. beträffande anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl08, 1989/90:
Ubll5, 1989/90:Ubl21 yrkande 1, 1989/90:Ubl32, 1989/90:
Ubl40 yrkande 2 och 1989/90:Ubl41 yrkande 26, samtliga delvis,
med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna
1989/90:Ubl40 yrkande 3, 1989/90:Ubl41 yrkande 22 och
1989/90:Ubl50 yrkande 1, samtliga delvis, samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ub63 och 1989/90:Ub76, båda delvis, till
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 706 798 000 kr.,

102. Anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m. (mom. 158)

Under förutsättning av bifall till reservation 96

Björn Samuelson (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 136 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande
lydelse:

1989/90:UbU25

240

Utskottet har tidigare under detta avsnitt behandlat frågor som gäller
resurser för budgetåret 1990/91. Med hänvisning till utskottets ställningstagande
till en tjänst som professor i ekologisk miljökonsekvensanalys
vid universitetet i Umeå och ytterligare resurser till centrum för
miljövetenskaplig forskning i Umeå föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motionerna 1989/90:Ubl08, 1989/90:Ubl 15, 1989/90:
Ubl21 yrkande 1, 1989/90:Ubl32 och 1989/90:Ubl41 yrkande 26,
samtliga delvis, samt med anledning av proposition 1989/90:90 och
motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 3 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 22,
båda delvis, till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (700 598 000 +

1 700 000 + 4 000 000 =) 706 298 000 kr. Detta innebär att utskottet
avstyrker samtliga övriga motioner med krav på ökningar av
anslagsbeloppet, dvs. motionerna 1989/90:Ub63, 1989/90:Ub76,

1989/90:Ubl40 yrkande 2 och 1989/90:Ubl50 yrkande 1, samtliga
delvis.

dels att moment 158 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

158. beträffande anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl08, 1989/90:
Ubl 15, 1989/90:Ubl21 yrkande 1, 1989/90:Ubl32 och 1989/90:
Ubl41 yrkande 26, samtliga delvis, med anledning av proposition
1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 3 och
1989/90:Ubl41 yrkande 22, båda delvis, samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ub63, 1989/90:Ub76, 1989/90:Ubl40 yrkande
2 och 1989/90:Ubl50 yrkande 1, samtliga delvis, till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 706 298 000 kr.,

103. Tjänst som professor i ekologiskt byggande
(mom. 163)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 138 börjar med
"Utskottet konstaterar att förslag" och slutar med "1989/90:Ub760
delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att
inrätta en professur i ekologiskt byggande vid någon av de tekniska
högskolorna. Regeringen bör efter samråd med UHA besluta vilken av
de tekniska högskolorna som har bäst förutsättningar att inrätta professuren
och vid vilken tidpunkt den bör inrättas. Resurser för budgetåret
1990/91 bör enligt utskottets mening anvisas även om professuren inte
inrättas förrän vid en senare tidpunkt.

Vad gäller resurserna för budgetåret 1990/91 kommer utskottet
senare under detta avsnitt att beräkna 3 milj.kr. för detta ändamål. I
detta belopp ingår även utrustnings- och lokalkostnader för professuren.

1989/90:L'bU25

241

16 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 25

Vad utskottet anfört om inrättande av en tjänst som professor i
ekologiskt byggande bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ubl41 yrkande 9 och 1989/90:Ub760 delvis som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 163 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

163. beträffande tjänst som professor i ekologiskt byggande
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande
9 och 1989/90:Ub760 delvis bemyndigar regeringen att inrätta en
tjänst som professor i enlighet med vad utskottet förordat,

104. Tjänst som professor i metallurgi vid högskolan i
Luleå (mom. 165)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 138 börjar med
"Utskottet konstaterar inledningsvis" och slutar med "motion 1989/90:
Ub29" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att
inrätta en professur i metallurgi vid tekniska högskolan i Luleå.
Regeringen bör efter samråd med UHÄ och högskolan i Luleå återkomma
till riksdagen med förslag om dels tidpunkt för inrättande, dels
resurser för professuren.

Vad utskottet anfört om inrättande av en tjänst som professor i
metallurgi vid tekniska högskolan i Luleå bör riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ub29 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 165 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

165. beträffande tjänst som professor i metallurgi vid högskolan
i Luleå

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub29 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

105. Anslagsbeloppet under Tekniska fakulteterna
(mom. 168)

Under förutsättning av bifall till reservation 97

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstagande till en förstärkning
av miljöforskningen i Göteborg föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl50 yrkande 2 delvis samt med anledning
av proposition 1989/90:90 och motion 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis
till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på (763 003 000 + 350 000 =) 763 353 000 kr. Detta
innebär att utskottet avstyrker motion 1989/90:Ub760 delvis.

1989/90: UbU25

242

dels att moment 168 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
168. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl50 yrkande 2
delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 och motion
1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis samt med avslag på motion
1989/90:Ub760 delvis till Tekniska fakulteterna för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 763 353 000 kr.,

106. Anslagsbeloppet under Tekniska fakulteterna
(mom. 168)

Under förutsättning av bifall till reservation 98

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstagande till en förstärkning
av miljöforskningen i Göteborg föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis samt med anledning
av proposition 1989/90:90 och motion 1989/90:Ubl50 yrkande 2 delvis
till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på (763 003 000 + 500 000 =) 763 503 000 kr. Detta
innebär att utskottet avstyrker motion 1989/90:Ub760 delvis.

dels att moment 168 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
168. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub 140 yrkande 2
delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 och motion
1989/90:Ubl50 yrkande 2 delvis samt med avslag på motion
1989/90:Ub760 delvis till Tekniska fakulteterna för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 763 503 000 kr.,

107. Anslagsbeloppet under Tekniska fakulteterna
(mom. 168)

Under förutsättning av bifall till reservation 103
Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstagande till en professur i
ekologiskt byggande föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ub760 delvis och med anledning av proposition
1989/90:90 till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på (763 003 000 + 3 000 000 =) 766 003 000 kr.
Detta innebär att utskottet avstyrker övriga motioner som gäller resurser
för budgetåret 1990/91, dvs. motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 2
och 1989/90:Ubl50 yrkande 2, båda delvis.

1989/90:UbU25

243

dels att moment 168 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

168. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub760 delvis, med
anledning av proposition 1989/90:90 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ubl40 yrkande 2 och 1989/90:Ubl50 yrkande 2,
båda delvis, till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 766 003 000 kr.,

108. Träkemisk och träteknisk forskning vid högskolan
i Sundsvall —Härnösand (mom. 171)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med
"Utskottet konstaterar" och på s. 141 slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
träkemisk och träteknisk forskning ges kraftigt ökade resurser och att
det vid högskolan i Sundsvall—Härnösand finns mycket goda förutsättningar
för att bedriva sådan forskning. Utskottet vill vad gäller lokaliseringen
till Sundsvall hänvisa till vad utskottet tidigare anfört1 under
avsnitt 7 om utvecklingen av högskolan i Sundsvall till ett universitet.
Utskottet anser att regeringen inför nästa proposition om forskning
bör utarbeta ett förslag till kraftfull satsning inom träforskningsområdet
vid högskolan i Sundsvall—Härnösand.

Vad utskottet anfört om träkemisk och träteknisk forskning vid
högskolan i Sundsvall—Härnösand bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub822 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till
känna.

deb att moment 171 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

171. beträffande träkemisk och träteknisk forskning vid högskolan
i Sundsvall—Härnösand

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub822 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

109. Anslagsbeloppet under Temaorienterad
forskning (mom. 172)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 141 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "på 31 029 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill framhålla att den temaorienterade forskningen vid
universitetet i Linköping är ett viktigt komplement till den traditionella
disciplinorienterade forskningen. Även om en humanistisk fakultet
inte är inrättad vid universitetet i Linköping bedrivs självfallet humanistisk
forskning inom de fem teman, som är inrättade. Mot denna

1989/90: UbU25

244

bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning även behov av en
förstärkning av medlen för verksamheten vid universitetsbiblioteket i
Linköping med 500 000 kr. för budgetåret 1990/91.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub92 yrkande 7 och med anledning av proposition 1989/90:90
samt motionerna 1989/90:Ubll0 yrkande 2 och 1989/90:Ubll7 yrkande
2 till Temaorienterad forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 31 529 000 kr.

dels att moment 172 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

172. beträffande anslagsbeloppet under Temaorienterad forskning att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub92 yrkande 7 och
med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna
1989/90:Ubl 10 yrkande 2 och 1989/90:Ubl 17 yrkande 2 till
Temaorienterad forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 31 529 000 kr.,

110. Inrättande av ett tema Konsument vid universitetet
i Linköping (mom. 173)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 142 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "motion 1989/90:Ub81" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att statens stöd till konsumentforskning är ytterst
begränsat i jämförelse med de belopp som varje år läggs ut på reklam
och marknadsföring. Näringslivet förfogar över mycket stora resurser
för konsumentpåverkan.

Konsumentforskningen är tvärvetenskaplig till sin karaktär och
spänner över breda områden, bl.a. beteendevetenskap, ekonomi, teknik,
juridik och samhällsvetenskap. Utskottet anser att konsumentforskning
bör kunna utgöra underlag för att inrätta ett nytt tema,
benämnt Konsument, inom den temaorienterade forskning som bedrivs
vid universitetet i Linköping. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ub81 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 173 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

173. beträffande inrättande av ett tema Konsument vid universitetet
i Linköping

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub81 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

111. Resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och
1992/93 under anslaget Temaorienterad forskning
(mom. 174)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

1989/90:UbU25

245

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 142 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det är av största vikt att också den filosofiska
fakulteten vid universitetet i Linköping tillförs medel motsvarande den
särskilda fakultetsresursen, som anvisas till de humanistiska resp. de
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i landet. En viktig målsättning
med en särskild fokultetsresurs är enligt regeringen att främja
samverkan mellan forskare inom fakultetens olika ämnesområden.
Enligt utskottets uppfattning har universitetet i Linköping genom den
temaorienterade forskningen unika förutsättningar för detta. Den filosofiska
fakulteten bör således — utöver de förstärkningar som föreslår i
propositionen — tillföras ytterligare 5 milj.kr. motsvarande den särskilda
fakultetsresursen som kommer att anvisas för de humanistiska
resp. de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i landet under
budgetåren 1991/92 och 1992/93. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ub92 yrkande 6 och med anledning av proposition
1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ubl 10 yrkande 1 och
1989/90:Ubl 17 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 174 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

174. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991192
och 1992/93 under anslaget Temaorienterad forskning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub92 yrkande 6 och
med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna
1989/90:Ubl 10 yrkande 1 och 1989/90:Ubl 17 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

112. Fora ‘or kvinnliga forskare och kvinnoforskning
(mom. 180)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 145 börjar med
"Utskottet anser" och på s. 146 slutar med "regeringen till känna" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att de s.k. fora har strategisk betydelse för kvinnoforskningen
i Sverige, eftersom de fungerar som nätverk mellan kvinnor
som eljest i universitetsmiljön ofta har svårt att få uppmärksamhet
och gehör för sina forskningsproblem och sina resultat. En viktig roll
spelar Kvinnovetenskaplig tidskrift, för vilken de olika fora i tur och
ordning tar på sig ansvaret och till vilken medel anvisas under anslagsposten
till fora. För att fora skall kunna fullgöra sina tre viktigaste
uppgifter — att ägna sig åt forskning, att bedriva undervisning och att
svara för information och kontaktverksamhet — krävs en kraftig
förstärkning av basresurserna. Aven Kvinnovetenskaplig tidskrift bör fa
förstärkning. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 och 24 samt med anledning av
motionerna 1989/90:Ub40 yrkande 1, 1989/90:Ub46, 1989/90:Ub48,

1989/90:UbU25

246

1989/90:Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl 19 yrkande 1, 1989/90:Ubl44 yrkande
2 och 1989/90:Ubl49 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 180 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

180. beträffande fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 22
och 24, båda delvis, samt med anledning av motionerna 1989/90:
Ub40 yrkande 1, 1989/90:Ub46, 1989/90:Ub48, 1989/90:Ub49 yrkande
4 delvis, 1989/90:Ubl 19 yrkande 1, 1989/90:Ubl44 yrkande
2 delvis och 1989/90:Ubl49 yrkande 5 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

113. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål (mom. 181)

Under förutsättning av bifall till reservation 42

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 146 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "55 548 000 kr." bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i avsnitt 7 om
ytterligare 55,5 milj.kr. till forskningsstödjande åtgärder vid de mindre
och medelstora högskolorna samt till vad utskottet här anfört om fora
för kvinnliga forskare och kvinnoforskning föreslår utskottet beträffande
anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:
Ubl34 yrkande 1, 1989/90:Ubl43 yrkande 5 och 1989/90:Ubl45 yrkande
2, samtliga delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt
motionerna 1989/90:Ub24 yrkandena 1, 2, 3 och 4, 1989/90:Ub49
yrkande 4, 1989/90:Ubl05 yrkande 2, 1989/90:Ubl27 yrkande 2,
1989/90:Ubl33 yrkande 1, 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 och 24,
1989/90:Ubl44 yrkande 2, 1989/90:Ubl49 yrkande 5 samt 1989/90:A23
yrkande 1, samtliga delvis, och med avslag på motion 1989/90:Ub24
yrkande 5 delvis till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (53 548 000 +
55 500 000 + 2 000 000 =) lil 048 000 kr.

dels att moment 181 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

181. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl34 yrkande

1, 1989/90:Ubl43 yrkande 5 och 1989/90:Ubl45 yrkande 2,
samtliga delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 och
motionerna 1989/90:Ub24 yrkandena 1, 2, 3 och 4, 1989/90:
Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl05 yrkande 2, 1989/90:Ubl27 yrkande
2, 1989/90:Ubl33 yrkande 1, 1989/90:Ubl39 yrkandena 22
och 24, 1989/90:Ubl44 yrkande 2, 1989/90:Ubl49 yrkande 5
samt 1989/90:A23 yrkande 1, samtliga delvis, och med avslag på

1989/90:UbU25

247

motion 1989/90:Ub24 yrkande 5 delvis till Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på lil 048 000 kr.,

114. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål (mom. 181)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 43 och 112
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 146 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "55 548 000 kr." bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört under avsnitt 7 om
ytterligare 64 milj.kr. till forskningsstödjande åtgärder vid de mindre
och medelstora högskolorna samt vad utskottet här anfört om kraftigt
förstärkta resurser till fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning
jämte Kvinnovetenskaplig tidskrift föreslår utskottet beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub24
yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5 samt 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 och 24,
samtliga delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna
1989/90:Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl43 yrkande 5, 1989/90:
Ubl44 yrkande 2, 1989/90:Ubl45 yrkande 2, 1989/90:Ubl49 yrkande 5
och 1989/90:A23 yrkande 1, samtliga delvis, samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ubl05 yrkande 2, 1989/90:Ubl27 yrkande 2,
1989/90:Ubl33 yrkande 1 och 1989/90:Ubl34 yrkande 1, samtliga
delvis, till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (53 548 000 kr. +
64 000 000 kr. + 16 000 000 kr. + 150 000 kr. =) 133 698 000 kr.

dels att moment 181 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

181. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub24 yrkandena 1,

2, 3, 4 och 5 samt 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 och 24, samtliga
delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna
1989/90:Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl43 yrkande 5, 1989/90:
Ubl44 yrkande 2, 1989/90:Ubl45 yrkande 2, 1989/90:Ubl49
yrkande 5 och 1989/90:A23 yrkande 1, samtliga delvis, samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ubl05 yrkande 2, 1989/90: Ub 127
yrkande 2, 1989/90:Ubl33 yrkande l och 1989/90:Ubl34 yrkande
1, samtliga delvis, till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
133 698 000 kr.,

1989/90:UbU25

248

115. Handikappforskning (mom. 184)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 148 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "yrkande 26" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att handikappforskningen även i fortsättningen bör
ingå i FRN:s ansvarsområde. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ubl25 yrkande 26 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 184 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
184. beträffande handikappforskning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 26
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

116. Anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden
(mom. 187)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 149 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "på 63 630 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att genom den nuvarande ansvarsfördelningen av
försvarsforskningen kan det inte uteslutas att överblick, samordning
och rationellt resursutnyttjande försvåras. Enligt utskottets mening bör
försvarets forskningsanstalts (FOA) ansvar för försvarsforskningen
minska. Resurser motsvarande 10% av de ca 400 milj.kr. som FOA
för närvarande disponerar för försvarsforskningen bör överföras till
forskningsrådsnämnden. Utskottet föreslår således att riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 4 och 5 samt med anledning
av proposition 1989/90:90 till Forskningsrådsnämnden för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 103 630 000 kr.

dels att moment 187 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
187. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 4
och 5 samt med anledning av proposition 1989/90:90 till Forskningsrådsnämnden
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 103 630 000 kr.,

117. Stöd till tvärvetenskaplig forskning (mom. 189)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 150 börjar med
"Utskottet hänvisar" och slutar med "yrkande 3 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att samhällets behov av tvärvetenskaplig forskning
blir allt större. Goda exempel på tvärvetenskapliga projekt är de teman
som redan är inrättade vid den temaorienterade forskningen vid uni -

1989/90: UbU25

249

versitetet i Linköping. Genom ett ökat samarbete mellan de olika
forskningsråden bör nya projekt med tvärvetenskaplig karaktär kunna
startas. Enligt utskottets mening bör ett nära samband mellan forskningsråden
utformas på så sätt att varje forskningsråd innehåller en
expert från vart och ett av de övriga större forskningsråden. Detta bör
riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 20 och
1989/90:Ub521 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 189 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

189. beträffande stöd till tvärvetenskaplig forskning

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande
20 och 1989/90:Ub521 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

118. Ett särskilt ansvar för HSFR för forskning om
turkiska språk och turkisk kultur (mom. 190)

Lars Leijonborg (fp), Björn Samuelson (vpk) och Margitta Edgren (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 150 börjar med
"Utskottet anser inte" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att en ökad satsning på turkiska
inte bör anstå till nästa proposition om forskning. En lämplig
framkomstväg är då att HSFR ges ett uppdrag att särskilt uppmärksamma
behovet av forskning. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub70 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 190 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

190. beträffande ett särskilt ansvar för HSFR för forskning om
turkiska språk och turkisk kultur

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub70 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

119. Anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (mom. 191)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 151 börjar med
"Utbildningsutskottet anser att" och slutar med "yrkande 30 avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att statens kulturråd bör läggas ner. Av de resurser
som därigenom frigörs bör 756 000 kr. tillföras HSFR för forskning
inom kulturområdet. I övrigt finner utskottet regeringens förslag väl
avvägt. Utskottet föreslår således att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på (152 181 000 + 756 000 =) 152 937 000 kr.

1989/90:UbU25

250

dels att moment 191 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

191. beträffande anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 30,
med anledning av proposition 1989/90:90 samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ubl07 och 1989/90:Ubl39 yrkande 13 till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 152 937 000 kr.,

120. Anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (mom. 191)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 151 börjar med "I
motion 1989/90:So309" och slutar med "yrkande 30 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att vård- och behandlingsforskningen behöver förstärkas
väsentligt. HSFR bör tillföras 7 milj.kr. för forskning om vård
av missbrukare, 3,5 milj.kr. för forskning om vård av unga, 3 milj.kr.
för forskning om alternativ till fängelse och 2,5 milj.kr. för forskning
inom frivårdens samhällstjänst. Dessutom bör riksdagen nu anslå 10
milj.kr. till HSFR för en ny låginkomstutredning. Utskottet anser inte
att statens kulturråd bör läggas ner. Riksdagen bör således till humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1990/91
anvisa ett reservationsanslag på (152 181 000 + 7 000 000 +

3 500 000 + 3 000 000 + 2 500 000 + 10 000 000 =)

178 181 000 kr.

dels att moment 191 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

191. beträffande anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl07 och
1989/90:Ubl39 yrkande 13, med anledning av proposition
1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Ubl25 yrkande 30
till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 178 181 000 kr.,

121. Anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet
(mom. 193)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 152 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "286 469 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är nödvändigt med
en ökad forskning kring demenssjukdomarna, deras utbredning, orsaker
och möjligheter till behandling. Mot bakgrund av det ökande
antalet människor i hög ålder och de särskilda problem som drabbar
de demenssjuka och deras anhöriga är forskningen viktig. Denna

1989/90: UbU25

251

uppfattning har också kommit till uttryck i socialutskottets betänkande
1989/90:SoU12 (rskr. 60). Vid den offentliga utfrågning som socialutskottet
höll den 19 oktober 1989 om demens och demensvård framkom
tydligt det stora behovet av ytterligare forskning inom området.
Socialutskottets mening var att forskningen kring demens krävde ytterligare
resurser, vilket också blev riksdagens beslut.

Utbildningsutskottet vill vidare anföra följande. Demenssjukdomarna
har länge ansetts obotliga. Men sjukdomsförloppet kan fördröjas,
vilket ger de berörda människorna möjligheter till ett rikare och
värdigare liv än annars. Den senaste tiden har forskningsrön utomlands
och i Sverige också väckt förhoppningar om att ett visst tillfrisknande
skall vara möjligt och demenssjuka alltså kunna återfå vissa
förlorade hjärnfunktioner. En sådan utveckling skulle innebära enorma
välfärdsvinster. Till de uppenbara fördelarna på ett mänskligt plan,
som givetvis är det allt överskuggande, finns också viktiga samhällsekonomiska
effekter.

Medicinska forskningsrådet stöder självfallet redan i viss utsträckning
forskning på detta område. Enligt vad utskottet inhämtat är det
möjligt att rådet inom givna ramar kan komma att prioritera demensforskningen
något högre, vilket mot den angivna bakgrunden naturligtvis
är värdefullt. Avsikten med riksdagens beställning till regeringen i
december måste emellertid ha varit att åstadkomma en substantiell
ökning av rådets resurser för dessa ändamål, utan att den högre
prioriteten behövde drabba andra angelägna forskningsområden.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att regeringens förslag
till medelsökning är helt otillräckligt. Utskottet anser att ytterligare 9
milj.kr. bör anvisas under förevarande anslag för att möjliggöra en
ökning av stödet till demensforskningen. En professur i neuropsykologi
med inriktning på tidig diagnostik av ålderssjukdomar och utveckling
av neurofysiologiska metoder bör kunna finansieras inom denna
utvidgade anslagsram.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ubl47 och med anledning av proposition 1989/90:90 till Medicinska
forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 295 469 000 kr.

dels att moment 193 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

193. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl47 och med
anledning av proposition 1989/90:90 till Medicinska forskningsrådet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
295 469 000 kr..

1989/90:UbU25

252

122. Anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga forskningsrådet
(mom. 196)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 153 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "budgetåret 1990/91" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
NFR får en förstärkning om 5 milj.kr. för att intensifiera den limnologiska
forskningen och att därvid den miljörelaterade forskningen samt
taxonomiskt inriktad ekologi bör prioriteras. Vidare bör en förstärkning
om 10 milj.kr. göras för att öka grundforskningen om de ekologiska
processerna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkandena 25 och 27 dels anvisar ett
reservationsanslag på (386 973 000 + 5 000 000 + 10 000 000 =)
401 973 000 kr. till Naturvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1990/91, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om användningen av resurserna under treårsperioden.

dels att moment 196 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

196. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga
forskningsrådet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkandena 25
och 27 samt med anledning av proposition 1989/90:90 dels till
Naturvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 401 973 000 kr., dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen
av resurserna under treårsperioden,

123. Anslagsbeloppet under Europeisk forskningssamverkan
(mom. 200)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Claes
Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 154 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "på 282 610 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser till skillnad från regeringen att Sveriges deltagande i
EG:s fusionsforskningssamarbete bör upphöra fr.o.m. budgetåret
1990/91, vilket innebär en besparing på ifrågavarande anslag med 53,8
milj.kr.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 16 och med avslag på propositionen
dels till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på (282 610 000 — 53 800 000 =)
228 810 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om Sveriges deltagande i fusionsforskningssamarbetet.

1989/90:UbU25

253

dels att moment 200 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

200. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk forskningssamverkan att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 16
och med avslag på proposition 1989/90:90 dels till Europeisk
forskningssamverkan för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 228 810 000 kr., dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om Sveriges deltagande i det
europeiska fusionsforskningsprogrammet,

124. Kostnadsramar för inredning och utrustning samt
anslag till inredning och utrustning (mom. 208 och
209)

Under förutsättning av bifall till reservation 55

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 157 börjar med "Med
hänvisning11 och slutar med "531 300 000 kr." bort ha följande lydelse: Med

hänvisning till vad som anförts under avsnitt 10 i detta betänkande
och i betänkande 1989/90:UbU21 föreslår utskottet dels en uppräkning
av FRN-ramarna under treårsperioden med 25 milj.kr. utöver
regeringens förslag, dels en uppräkning av UHÄ-ramarna under treårsperioden
med 1,3 milj.kr. till 195,3 milj.kr. Utskottet har inte några
invändningar mot de övriga kostnadsramar för inredning och utrustning
som föreslås under ifrågavarande anslag i budgetpropositionen.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1989/90:
Ubl23 yrkande 8 delvis samt med anledning av propositionerna
1989/90:90 och 1989/90:100 bilaga 10 samt motion !989/90:Ubl43
yrkande 14 delvis bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning inom de kostnadsramar som förordats av
utskottet.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om kostnadsramar för
inredning och utrustning föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis samt med anledning av propositionerna
1989/90:90 och 1989/90:100 bilaga 10 samt motion 1989/90:
Ubl43 yrkande 14 delvis till Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på (446 000 000 + 84 000 000 + 25 000 000 + 1 300 000
= ) 556 300 000 kr.

dels att momenten 208 och 209 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

208. beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8
delvis samt med anledning av propositionerna 1989/90:90 och
1989/90:100 bilaga 10 samt motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14

1989/90:UbU25

254

delvis bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.
inom de kostnadsramar som utskottet förordat,

209. beträffande anslag till inredning och utrustning
att riksdagen med bifall till motion !989/90:Ubl23 yrkande 8
delvis samt med anledning av propositionerna 1989/90:90 och
1989/90:100 bilaga 10 samt motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14
delvis till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
556 300 000 kr.,

125. Kostnadsramar för inredning och utrustning samt
anslag till inredning och utrustning (mom. 208 och
209)

Under förutsättning av bifall till reservation 56

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 157 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "531 300 000 kr." bort ha följande lydelse: Med

hänvisning till vad som anförts under avsnitt 10 i detta betänkande
och i betänkande 1989/90:UbU21 föreslår utskottet dels en uppräkning
av FRN-ramarna under treårsperioden med 50 milj.kr. utöver
regeringens förslag, dels en uppräkning av UHÄ-ramarna under treårsperioden
med 1,3 milj.kr. till 195,3 milj.kr. Utskottet har inte några
invändningar mot de övriga kostnadsramar för inredning och utrustning
som föreslås under ifrågavarande anslag i budgetpropositionen.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1989/90:
Ubl43 yrkande 14 delvis samt med anledning av propositionerna
1989/90:90 och 1989/90:100 bilaga 10 samt motion 1989/90:Ubl23
yrkande 8 delvis bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning inom de kostnadsramar som förordats av
utskottet.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om kostnadsramar för
inredning och utrustning föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14 delvis samt med anledning av
propositionerna 1989/90:90 och 1989/90:100 bilaga 10 samt motion
1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis till Inredning och utrustning av lokaler
vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på (446 000 000 + 84 000 000 + 50 000 000 +

1 300 000 =) 581 300 000 kr.

dels att momenten 208 och 209 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

208. beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14
delvis samt med anledning av propositionerna 1989/90:90 och
1989/90:100 bilaga 10 samt motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8

1989/90: UbU25

255

delvis bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.
inom de kostnadsramar som utskottet förordat,

209. beträffande anslag till inredning och utrustning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14
delvis samt med anledning av propositionerna 1989/90:90 och
1989/90:100 bilaga 10 samt motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8
delvis till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
581 300 000 kr.,

126. Anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet
(mom. 210)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 158 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "25 252 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Stödet till forskning bör i största möjliga utsträckning vara fritt från
statlig styrning. Universiteten skall utan påverkan kunna fullgöra sin
kritiska funktion. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att vissa
medel som fördelas via sektorsorgan, dvs. departement och myndigheter,
förs direkt till universitetens forskningsanslag.

Under förevarande anslag föreslår regeringen i budgetpropositionen
drygt 20 796 000 kr. Utskottet anser att forskning om förskola, grundskola,
gymnasieskola och vuxenutbildning gynnas av att resurserna för
den på inomvetenskapliga grunder bedrivna samhällsvetenskapliga
forskningen ökas. Utskottet föreslår därför att 15 milj.kr. överförs till
annat forskningsändamål under avsnitt E. Forskning.

Utskottet avstyrker regeringens förslag att till Forskning inom skolväsendet
anvisa 4 456 000 kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.

Anslaget bör för budgetåret 1990/91 föras upp med (20 796 000 —
15 000 000 =) 5 796 000 kr.

dels att moment 210 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

210. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet att

riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 8
och 1989/90:Ub825 yrkande 9 samt med avslag på propositionerna
1989/90:90 och 1989/90:100 samt motion 1989/90:Ubl23 yrkande
17 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 5 796 000 kr..

1989/90: UbU25

256

127. Anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet
(mom. 210)

Lars Leijonborg (fp), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 158 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "25 252 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Lärarutbildningarna har — liksom andra yrkesinriktade linjeutbildningar
— behov av en forskningsanknytning, som möjliggör att grundutbildningen
anknyts till aktuell och relevant forskning samt präglas
av ett vetenskapligt förhållningssätt.

Regeringen föreslår att anslaget B 7. Forskning inom skolväsendet
utökas med 4 456 000 kr. för att utveckla forskning som föranleds av
den fortsatta decentraliseringen av skolans verksamhet. Regeringens
förslag kan mot den bakgrunden uppfattas som en förstärkning av
resurserna för SÖ:s skolforskning. Med en sådan skolpolitisk styrning
av medelsanvändningen blir det dock inte möjligt att främja utveckling
av lärarutbildningens forskningsanknytning och därmed verksamt bidra
till lärarutbildningens framtida utveckling. Medlen för forskning
bör därför inte gå till av SÖ beslutade verksamheter. De måste tilldelas
berörd högskola direkt som en långsiktig satsning med frihet för den
lokala högskoleenheten att besluta om närmare användning inom
ramen för målsättningen att främja lärarutbildningens forskningsanknytning.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att ett särskilt anslag på
4 456 000 kr., benämnt Lärarutbildningens forskningsanknytning,
förs upp på riksstaten fr.o.m. den 1 juli 1990. Anslaget bör fördelas av
UHÄ på berörda högskoleenheter.

dels att moment 210 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

210. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och motion
1989/90:Ubl23 yrkande 17, med anledning av proposition
1989/90:90 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkande
8 och 1989/90:Ub825 yrkande 9 dels till Forskning inom
skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 20 796 000 kr., dels till Lärarutbildningens forskningsanknytning
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

4 456 000 kr.,

128. Fakulteter för undervisningsforskning
(mom. 211)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 158 börjar med
"Utskottet är" och på s. 159 slutar med " 1989/90:Ub515 yrkande 11"
bort ha följande lydelse:

1989/90:UbU25

257

17 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 25

Utskottet föreslår att fakulteter med inriktning på undervisningsforskning
nu byggs upp. I första hand bör sådana fakulteter inrättas vid
högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Linköping.
Forskning har redan i dag olika uppläggning och inriktning på
dessa orter, vilket kan ge värdefulla erfarenheter vid eventuell fortsatt
utbyggnad av fakulteter för undervisningsforskning. Riksdagen bör
med bifall till motionerna 1989/90:Ubl43 yrkandena 9 delvis och 10
samt 1989/90:Ub515 yrkande 11 hos regeringen begära förslag med
denna inriktning.

dels att moment 211 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

211. beträffande fakulteter för undervisningsforskning
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl43 yrkandena
9 delvis och 10 och 1989/90:Ub515 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

129. Forskning och utvecklingsarbete m.m. inom
lärarutbildningen vid vissa större högskoleenheter
(mom. 213)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den det av utskottets yttrande som på s. 159 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål upptas
under särskilda anslagsposter medel för forskningsstödjande åtgärder
vid de mindre och medelstora högskolorna. En särskild anslagspost om

9 347 000 kr. upptar dessutom medel till regeringens disposition.
Enligt utskottets mening bör regeringen av dessa medel ställa erforderligt
belopp — lägst 3 milj.kr. — till förfogande för de större högskoleenheter,
inkl. HLS, som anordnar lärarutbildning och som inte från
annan anslagspost under detta anslag erhåller medel. Medlen skall helt
disponeras för forskarutbildning och utvecklingsarbete med anknytning
till lärarutbildningarna. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med anledning av motionerna 1989/90:Ub45 yrkande 1, 1989/90:Ubl39
yrkandena 14 och 15 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 12 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 213 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

213. beträffande forskning och utvecklingsarbete m.m. inom
lärarutbildningen vid vissa större högskoleenheter
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub45 yrkande
1, 1989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 samt 1989/90:
Ubl41 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1989/90:UbU25

258

130. Forskning och utvecklingsarbete m.m. inom
lärarutbildningen vid vissa större högskoleenheter
(mom. 213)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 159 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Den samverkan som i den nya lärarutbildningen förutsätts ske
mellan ämnesinstitutioner inom filosofisk fakultet, pedagogisk institution,
metodikinstitutioner och praktik förutsätter å ena sidan ett ämnesdidaktiskt
medvetande och kunnande inom ämnesinstitutioner och
å andra sidan en kunskap om forskning och ämnesteoretisk utveckling
inom metodikinstitutionerna. Det krävs alltså kraftigt förstärkta insatser
för en höjning av forskningskompetensen just inom de lärarutbildningsinstitutioner
som år 1977 knöts till universiteten. För att stärka
redan pågående verksamhet och för att utveckla nya former, genom
vilka forskarutbildning och forskningskompetens inom undervisningsforskningen
kan höjas, föreslår utskottet att 900 000 kr. tilldelas vart
och ett av universiteten i Stockholm (inkl. HLS) och Göteborg samt
att 500 000 kr. tilldelas vart och ett av universiteten i Lund, Linköping,
Uppsala och Umeå. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 samt med
anledning av motionerna 1989/90:Ub45 yrkande 1 och 1989/90:Ubl41
yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 213 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

213. beträffande forskning och utvecklingsarbete m.m. inom
lärarutbildningen vid vissa större högskoleenheter
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 14
och 15 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub45 yrkande
1 och 1989/90:Ubl41 yrkande 12 dels till Undervisningsforskning
vid vissa större högskoleenheter för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 3 800 000 kr., dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

131. Forskning och utvecklingsarbete m.m. inom
lärarutbildningen vid vissa större högskoleenheter
(mom. 213)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 159 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala och
Stockholm (inkl. HLS) pågår med mycket begränsade ekonomiska
resurser ett synnerligen ambitiöst arbete för att höja forskarkompetensen
inom lärarutbildningarna. Olika modeller och tillvägagångssätt
anpassade till lokala förutsättningar prövas. Utskottet föreslår ett sär -

1989/90:UbU25

259

skilt anslag för budgetåret 1990/91 om 3 000 000 kr. för ändamålet
och att för budgetåret 1991/92 resp. budgetåret 1992/93 anslaget skall
räknas upp med ytterligare 3 000 000 kr. vardera året motsvarande
500 000 kr. till resp. högskoleenhet. Anslaget skall av regeringen
fördelas på högskoleenheterna och disponeras av dem, så att syftet att
höja den formella och reella forskarkompetensen inom sektorn för
undervisningsyrken gynnas. Undervisningsforskningen bör stimuleras,
så att dess tvärvetenskapliga karaktär kan fa komma till uttryck. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:
Ubl41 yrkande 12 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub45
yrkande 1 samt 1989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 213 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

213. beträffande forskning och utvecklingsarbete m.m. inom
lärarutbildningen vid vissa större högskoleenheter
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 12
och med anledning av motionerna 1989/90:Ub45 yrkande 1 samt
1989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 dels till Undervisningsforskning
vid vissa större högskoleenheter för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 3 000 000 kr., dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Utländska gästforskares villkor (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anför:

Vi har i annat sammanhang uppmärksammat skatteproblemen för
gästforskare. I en kommittémotion 1989/90:Sk71 föreslår vi att riksdagen
avslår regeringens förslag om borttagande av viss skattefrihet för
utländska gästforskare.

2. Forskningspolitikens huvudsakliga inriktning
(mom. 4)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anför:

Moderata samlingspartiet har i motion 1989/90:Ubl25 yrkande 5 fört
fram krav på att den svenska grundforskningen skall förstärkas. Detta
kan åstadkommas genom att betydande resurser förs över från den
sektoriellt finansierade forskningen till fakulteter och forskningsråd.
Detta yrkande behandlar utskottet i avsnittet om det samhällsstyrda
forsknings- och utvecklingsarbetet i detta betänkande.

1989/90:UbU25

260

3. Forskningspolitikens huvudsakliga inriktning
(mom. 4)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp),
Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda
(c) och Margitta Edgren (fp) anför:

I motion 1989/90:Fi712 förordar moderata samlingspartiet, folkpartiet
och centerpartiet att löntagarfonderna skall avvecklas. Enligt motionen
skall delar av löntagarfonderna avsättas för att främja forskning vid
främst universitet och högskolor. Tanken är att tillgångarna skall
överföras till ett antal stiftelser, vars avkastning används till finansiering
av forskning. Medel bör därvid avsättas bl.a. till miljöstrategisk
forskning.

Enligt vår mening skulle ett beslut att tillföra högskolan delar av
löntagarfonderna på ett mycket välkommet sätt öka såväl forskningens
resurser som dess självständighet. Ett sådant beslut skulle därför kunna
bli ett av de viktigaste och mest intressanta nya greppen i forskningspolitiken
på länge.

Motionen har emellertid behandlats i finansutskottet (bet.
1989/90:FiU20), varför vi avstår från yrkanden i detta sammanhang.

4. Vissa forskningsråds departementstillhörighet m.m.
(mom. 8—10)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)

anför:

När det gäller förslaget om ett socialvetenskapligt forskningsråd anser
vi att det bör avslås. Om ett sådant råd ändå inrättas är vår uppfattning
att det bör tillhöra utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Detsamma bör gälla för det nya teknikvetenskapliga forskningsrådet
samt skogs- och jordbrukets forskningsråd. Vi hänvisar till reservationerna
1 och 2 till socialutskottets betänkande 1989/90:SoU19 och reservation
7 till näringsutskottets betänkande 1989/90:NU40. I övrigt
hänvisas till motion 1989/90:Ubl25.

5. De nya forskningsrådens departementstillhörighet
m.m. (mom. 8—9)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:

Vår uppfattning är att det av regeringen föreslagna teknikvetenskapliga
forskningsrådet bör utvidgas till ett miljö- och teknikvetenskapligt
forskningsråd och att detta bör höra till utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Vi hänvisar till reservationerna 6 och 7 till näringsutskottets
betänkande 1989/90:NU40.

När det gäller det föreslagna socialvetenskapliga forskningsrådet, är
vår uppfattning att det bör tillhöra utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Vi hänvisar till reservation 2 till socialutskottets betänkande
1989/90:SoU19.

1989/90: UbU25

261

6. Det socialvetenskapliga forskningsrådet (mom. 9) i989/90:UbU25

Björn Samuelson (vpk) anför:

Vänsterpartiet kommunisterna anser att förslaget om ett socialvetenskapligt
forskningsråd bör avslås. Om ett sådant råd ändå inrättas bör
det tillhöra utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Jag hänvisar
till reservationerna 1 och 2 till socialutskottets betänkande 1989/90:
SoU 19.

7. Det teknikvetenskapliga forskningsrådets departementstillhörighet
(mom. 8)

Claes Roxbergh (mp) anför:

Jag hänvisar till miljöpartiets i näringsutskottet anmälda uppfattning
att det nya teknikvetenskapliga rådet bör utvidgas till ett miljö- och
teknikvetenskapiigt forskningsråd och höra till miljödepartementets
verksamhetsområde. Vår uppsättning framgår av reservationerna 6 och
8 till näringsutskottets betänkande 1989/90:NU40.

8. Omfattningen av högskolelektorernas forskning
(mom. 35)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag är inte nu beredd att fastställa varken nedre eller övre gränser för
högskolelektorers forskningsverksamhet inom tjänsten. Att fastställa
sådana centrala direktiv vore enligt min mening att skapa ett stelbent
system för kompetensuppbyggnaden vid exempelvis mindre och medelstora
högskolor. Vpk:s ambition i frågan är helt klar. Vi kommer via
t.ex. representation i högskolestyrelser att kraftigt understödja en ökande
forskningsverksamhet för högskolelektorer utifrån de behov som
finns för att förstärka den vetenskapliga kompetensen.

9. Utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande
av nya fakulteter och universitet (mom. 49)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vi finner det naturligt att de tre högskolorna i Karlstad, Växjö och
Orebro med sina traditioner från uppbyggnaden av universitetsfilialer
och med sitt breda utbildningsutbud bör ges prioritet framför andra
senare tillkomna högskoleenheter när resurserna för fbrskningsstödjande
verksamhet skall fördelas. Vi tror också att dessa högskolor på sikt
kan komma att utvecklas till universitet.

262

10. Utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande
av nya fakulteter och universitet (mom. 49)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Vpk:s förslag om förstärkta forskningsanslag till högskolorna i Karlstad,
Örebro, Sundsvall—Härnösand och Växjö innebär i förlängningen
att det finns förutsättningar för en organisation med fasta forskningsresurser
också på dessa högskolor. Detta är dock något som måste
ske successivt med hänsyn tagen till nationella behov av en långsiktig
kompetensuppbyggnad inom olika vetenskapliga fält. Jag vill därför
inte i nuläget föreslå fasta forskningsresurser vid ytterligare någon
högskola även om detta är ett mål vpk har på sikt inte minst för att
med hjälp av forskningspolitiken medverka till regional utjämning och
social tillväxt.

11. Styr- och anslagssystem för universitet och högskolor
(mom. 75)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte frågan om högskolans
styr- och anslagssystem, m.m. Vi hänvisar till tidigare anmäld
uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 1 till utbildningsutskottets
betänkande 1988/89:UbU9.

12. Styr- och anslagssystem för universitet och högskolor
(mom. 75)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte frågan om högskolans
styr- och anslagssystem, m.m. Vi hänvisar till tidigare anmäld
uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 2 till utbildningsutskottets
betänkande 1988/89:UbU9.

13. Tjänster som professor i humanekologi (mom. 81)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Folkpartiet förordade i parti- och kommittémotioner med anledning
av forskningspropositionen satsningar på miljöforskning om sammanlagt
25 milj.kr. Våra yrkanden på detta område har avstyrkts av
jordbruks- och utbildningsutskotten.

Behandlingen i utbildningsutskottet har emellertid lett fram till en
utskottsmajoritet för en satsning på viss annan miljöforskning, till en
kostnad av ca 5 milj.kr. Det gäller främst professurer i humanekologi
och miljökonsekvensanalys.

Även om vi tror att de av folkpartiet förordade satsningarna på
miljöforskning hade varit riktigare, har vi, sedan det förefaller klart att
våra yrkanden inte kan samla majoritet och i ljuset av betydelsen av en

1989/90:UbU25

263

utbyggnad av miljöforskningen i Sverige, inte motsatt oss de angivna
professurerna. Vi vill inför framtiden emellertid markera att det bör
tillhöra ovanligheterna att riksdagen inrättar professurer som inte
prioriterats av UHÄ och som inte i övrigt motiverats starkare än vad
som skett i dessa fell.

14. Tjänst sorn professor i neuropsykologi
(mom. 125)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vi hänvisar till vår reservation 121 beträffande anslagsbeloppet under
Medicinska forskningsrådet i detta betänkande, i vilken vi föreslår
inrättande av en tjänst som professor i neuropsykologi med inriktning
på tidig diagnostik av ålderssjukdomar och utveckling av neurofysiologiska
metoder. Professuren bör kunna finansieras inom den av oss
föreslagna utvidgade anslagsramen under detta anslag.

15. Forskningsanknytning av vårdutbildningarna
(mom. 133)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vi hänvisar till vår reservation 37 beträffande tjänstestrukturen inom
den landstingskommunala vårdhögskolan under avsnittet Tjänsteorganisatoriska
frågor i detta betänkande. Enligt vår mening bör den
rörliga forskningsresursen för lärare inom den kommunala delen av
högskolan få användas för att inrätta s.k. kombinationstjänster, som
gör det möjligt att kombinera egen forskning och undervisning med
vårdarbete.

16. Inrättande av vårdfakultet (mom. 136)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag hänvisar till vad som anförts i reservation 10 beträffande vårdutbildningarnas
huvudmannaskap i utskottets betänkande 1989/90:
UbU21 (rskr. 232). Ett statligt huvudmannaskap för all vårdutbildning
bör enligt min mening medföra bl.a. en starkare anknytning av vårdutbildningen
till forskningen.

17. Handikappforskning (mom. 184)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag hänvisar till vpk:s särskilda yttrande 6 beträffande ett nytt socialvetenskapligt
forskningsråd under avsnittet Den grundläggande forskningen
i detta betänkande. I konsekvens med vårt ställningstagande i
denna fråga bör FRN även i fortsättningen ansvara för handikappforskningen.

1989/90: UbU 25

264

Näringsutskottets yttrande
1989/90:NU8y

1989/90:UbU25

Bilaga 1

Forskning

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över de delar av avsnitten 2—10 i proposition 1989/90:90 om forskning
jämte motioner som har samband med näringsutskottets beredningsområde.

I enlighet med en promemoria som har överlämnats till näringsutskottet
i samband med remissen har utskottet ägnat särskild uppmärksamhet
åt vissa yrkanden i motionerna 1989/90:Ubl23 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp) och 1989/90:Ubl25 av Carl Bildt m.fl. (m).

Inledande synpunkter

I några av de inledande avsnitt i propositionen som har hänvisats till
utbildningsutskottet behandlas forskning och utveckling inom sektorer
som tillhör näringsutskottets beredningsområde. Detta gäller i första
hand avsnitten 7.3.6, Ett miljövänligt energisystem, och 8, Forskningsoch
utvecklingsarbete i industrisektorn. Innehållet i dessa kan sägas
utgöra en sammanfattning av avsnitt 21 rörande industridepartementets
verksamhetsområde, vilket avsnitt har hänvisats till näringsutskottet
och kommer att — tillsammans med anslutande motioner —
behandlas i näringsutskottets betänkande 1989/90:NU40. Avsnitten
2—10 utmynnar i ett förslag från regeringen att riksdagen skall godkänna
de allmänna riktlinjer för forskningspolitiken under perioden
1990/91 — 1992/93 som framgår av dessa avsnitt.

Näringsutskottet vill framhålla som angeläget att riksdagens ställningstagande
till forskningspropositionen blir helt entydigt och att
således inte vissa frågor blir föremål för självständiga uttalanden av
mer än ett utskott på grundval av formellt skilda men reellt likartade
resonemang i olika delar av propositionen. Därför hemställer näringsutskottet
att utbildningsutskottet inte sakbehandlar avsnitten 7.3.6 och
8 utan beträffande där redovisade frågor hänvisar till näringsutskottets
betänkande 1989/90:NU40.

265

Teknikvetenskapliga forskningsrådets
departementstillhörighet

Regeringen föreslår i avsnitt 21 att ett teknikvetenskapligt forskningsråd
skall inrättas, att ett reservationsanslag på 67 milj. kr. skall anvisas
till rådet för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln (industridepartementet)
och att i propositionen angivna riktlinjer för förstärkning
av rådets resurser för de båda därpå följande budgetåren skall godkännas
av riksdagen. Det nya forskningsrådet skall träda i stället för den
forskningsrådsfunktion för teknisk grundforskning som sedan år 1984
finns vid styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Det ankommer på näringsutskottet att pröva detta förslag och de
yrkanden om avvikelser från det som framförs i motion 1989/90:N44
(c). Näringsutskottets slutliga ställningstagande kommer att redovisas i
betänkandet 1989/90:NU40.

Yrkanden rörande det tilltänkta teknikvetenskapliga forskningsrådet
finns i ytterligare två motioner som har hänvisats till näringsutskottet.
Rådets ställning berörs också i ett par yrkanden av mera generell art i
motioner som har hänvisats till utbildningsutskottet.

Vänsterpartiet kommunisterna stöder enligt motion 1989/90:N42 —
med motivering i motion 1989/90:Ubl39 — regeringens förslag om
inrättande av detta forskningsråd. Partiet ställer sig emellertid tveksamt
till att rådet, såsom regeringen föreslår, skall ligga inom industridepartementets
verksamhetsområde. Rimligare vore, anförs det, att grundforskningen
samlas under utbildningsdepartementet. Man förklarar sig
dock beredd att acceptera den föreslagna lösningen som en övergångsform
under den kommande treårsperioden under förutsättning att
verksamheten utvärderas med avseende på hur placeringen under
industridepartementet har påverkat den tekniska grundforskningen.

Inget yrkande rörande forskningspropositionen från folkpartiets sida
har hänvisats till näringsutskottet. I dess partimotion 1989/90:Ubl23
framförs emellertid synpunkter rörande bl.a. det teknikvetenskapliga
forskningsrådet vilka har starkt släktskap med det nyss refererade
resonemang som åberopas i motion 1989/90:N42 (vpk). Folkpartiet
accepterar att det inrättas forskningsråd under andra departement än
utbildningsdepartementet. Men detta ställningstagande är ingalunda
självklart, betonas det. Placeringen av vissa forskningsråd under social-,
jordbruks- och industridepartementen kan, hävdas det i motionen, ses
som det första steget i ett slags sektorisering av forskningsråden. En
sådan utveckling skulle vara olycklig, menar folkpartiet och rekommenderar
att regeringen inför nästa forskningsproposition gör en seriös
analys av alternativet att alla råd av "grundforskningskaraktär"
samlas under utbildningsdepartementet.

Inte heller moderata samlingspartiet har framställt något särskilt
yrkande rörande förslaget om ett teknikvetenskapligt forskningsråd. I
motion 1989/90:Ubl25 yrkar partiet emellertid på att riksdagen skall
besluta att samtliga forskningsråd skall organiseras på ett likartat sätt
och inordnas under ett och samma departement. Partiet understryker

1989/90:UbU25

Bilaga 1

266

att forskningsprojekten i största möjliga utsträckning skall beslutas
efter inomvetenskapliga bedömningar. Denna princip stöds, hävdas det
i motionen, om ansvaret för grundutbildning och forskning åvilar det
departement som har som huvuduppgift att svara för kunskapsuppbyggnad
och kunskapsutveckling. Vid utskottsbehandlingen har man
från moderata samlingspartiets sida motiverat partiets krav beträffande
forskningsrådens departementstillhörighet med att det bör tas ett samlat
grepp över grundforskningen. I fråga om det föreslagna teknikvetenskapliga
forskningsrådet uttalas i motionen att dess autonomi bör
ytterligare markeras genom att rådet förs till utbildningsdepartementets
ansvarsområde. Motionärerna befarar, framgår det, att en inplacering
under industridepartementet kan medföra att grundläggande teknisk
forskning får stå tillbaka i rådets verksamhet till förmån för tillämpad
forskning av mera omedelbart intresse för industrin.

Centern ger i motion 1989/90:N44 — med motivering i motion
1989/90:Ubl43 — uttryck för en avvikande uppfattning om det nya
forskningsrådets uppgift och benämning. Rådet bör, anförs det, inrättas
som ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd. Detta förslag
kommer näringsutskottet att behandla i sitt betänkande med anledning
av propositionen. Presentationen av förslaget föregås av vissa övergripande
synpunkter på fbrskningsrådsorganisationen. Här sägs att regeringen
har valt en principiellt riktig väg när den satsar mer på
forskningsråd än på sektorsforskningsorgan med anknytning till vissa
myndigheter eller departement. Det betecknas emellertid som en brist
att regeringen inte helt konsekvent fullföljer den angivna intentionen.
Även de nya forskningsråden borde tillhöra utbildningsdepartementet.
Det är annars, hävdas det, risk för att de i alltför hög grad kommer att
sektorsanknytas och i själva verket utvecklas till utpräglade sektorsorgan.
Detta gäller, sägs det vidare, i synnerhet beträffande det teknikvetenskapliga
forskningsrådet, inom vars område behovet av fristående
kunskapsuppbyggnad är särskilt stort.

Näringsutskottet vill först göra några allmänna konstateranden rörande
den nuvarande forskningsrådsorganisationen och det förslag av regeringen
som diskuteras här.

Forskningsråden har, såsom framhålls i propositionen, som en huvuduppgift
att fördela anslagsmedel till forskarinitierade projekt efter
vetenskapliga bedömningar. De beslutsfattande organen domineras av
företrädare för vetenskapssamhället. Den nuvarande förskningsrådsfunktionen
inom STU har en sammansättning som överensstämmer
med övriga forskningsråds. Dess vetenskapliga ledamöter utses av forskarsamhället
enligt en särskild valprocedur. Dessutom finns representanter
för STU och för industrin. Det nya teknikvetenskapliga forskningsrådets
organisation — varom regeringen skall besluta — bör, sägs
det i propositionen (s. 430), motsvara övriga forskningsråds. Rådet bör,
heter det vidare, utses av en sådan samling elektorer att det återspeglar
att teknik även fångar in gränsområden mellan traditionell teknik och

1989/90:UbU25

Bilaga 1

267

på biologin vilande kunskapsutveckling, t.ex. bioteknik och miljöteknik.
Regeringen uttalar att den nuvarande elektorsförsamlingen för
forskningsrådsfunktionen bör breddas i detta hänseende.

Generellt kan sägas att det inte finns något större utrymme för
styrning från riksdagens och regeringens sida av de grundfbrskningsinriktade
forskningsråden. Sedan verksamhetsområdet har preciserats
gäller för statsmakterna huvudsakligen att rådets resurser skall bestämmas,
att vissa personfrågor skall lösas — fåtaliga eftersom flertalet
ledamöter utses av forskarsamhället — och att vissa föreskrifter om
administration, samarbete med andra organ osv. skall utfärdas. En
betydande grad av autonomi är sålunda kännetecknande för forskningsrådsinstitutionen.

Forskningsrådsnämnden, som har till uppgift att ta initiativ till och
stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets
synpunkt, skall — enligt sin instruktion (1988:1201) — i vad avser
teknisk grundforskning främja samordning mellan forskningsråden
och STU. Redan vid nuvarande organisation, med en forskningsrådsfunktion
inom STU, faller sålunda den tekniska likaväl som den
övriga grundforskningen inom forskningsrådsnämndens bevakningsområde.

Beträffande behandlingen av forskningssektorn inom regeringen och
dess kansli kan följande noteras. Sedan länge tillämpas den ordningen
att ett annat statsråd än utbildningsministern — vid tidpunkten för
regeringens beslut om proposition 1989/90:90 var detta finansminister
Kjell-Olof Feldt — har tilldelats ett övergripande ansvar för forskningsfrågorna.
En särskild enhet inom statsrådsberedningen är avdelad för
sådana frågor. Regeringens kollektiva ansvar för forskningsfrågorna har
poängterats genom den formella gestaltningen av propositionen.

Det nya teknikvetenskapliga forskningsrådet — liksom också det nya
socialvetenskapliga forskningsrådet — blir enligt regeringens förslag en
myndighet lydande omedelbart under regeringen och utan direkt organisatorisk
samordning med något annat statligt organ. Det kan under
sådana omständigheter diskuteras huruvida riksdagen bör uttala någon
mening om rådets departementstillhörighet. Enligt ett enhälligt uttalande
av konstitutionsutskottet (KU 1986/87:17 s. 19 f.) — i överensstämmelse
med ett likaledes enhälligt yttrande av näringsutskottet (NU
1985/86:4y) — måste det främst ankomma på regeringen att ta ställning
till hur arbetet inom regeringens kansli skall organiseras för att regeringen
skall kunna styra landet så effektivt som möjligt. Varje regering
bör, anfördes det i detta sammanhang, inom de ekonomiska ramar
som riksdagen fastställer få fördela arbetet mellan sina medlemmar och
mellan olika delar av regeringskansliet med hänsyn till den parlamentariska
situationen, regeringens sammansättning, olika ärendegruppers
samband och betydelse osv. Riksdagen får sedan, tillädes det, i olika
sammanhang tillfälle att bedöma resultaten av regeringens arbete.

Näringsutskottet finner att inga bärande skäl har anförts för att
riksdagen skulle göra ett sådant uttalande i fråga om forskningsrådens
departementstillhörighet som begärs i motion 1989/90:Ubl25 (m). Mo -

1989/90:UbU25

Bilaga 1

268

tion 1989/90:N44, där centern varnar för att forskningsråd som inte
lyder under utbildningsdepartementet skulle riskera att bli alltför
sektorsanknutna, präglas av bristande konsekvens. Till skillnad från
moderata samlingspartiet för centern inte fram något krav på att skogsoch
jordbrukets forskningsråd — vars karaktär av grundforskningsråd
enligt propositionen (s. 366) skall markeras tydligare — skall överföras
till utbildningsdepartementets område.

Ett forskningsråds tillhörighet till ett fackdepartement torde kunna
ge upphov till bl.a. två slags effekter. Dels kan resursavvägningen
påverkas av vilka övriga aktiviteter som hör till departementets ansvarsområde.
Dels kan möjligheter till samarbete och informationsutbyte
med andra organ och aktiviteter inom detta område tilldra sig
särskild uppmärksamhet. Effekter av dessa slag kan vara fördelaktiga
för den gren av grundforskningen som rådet företräder.

Näringsutskottet har ingenting att erinra mot att, i enlighet med
önskemål i motionerna 1989/90:Ubl23 (fp) och 1989/90:N42 (vpk),
konsekvenserna av det teknikvetenskapliga forskningsrådets departementstillhörighet
utvärderas i samband med arbetet på nästa flerårsprogram
för forskningspolitiken.

Avvägningen mellan grundforskning och
sektorsforskning

I avsnitt 3.2 i propositionen behandlar regeringen vissa avvägningsfrågor
på forskningens område. Därvid erinras om att riksdagen vid
behandlingen av 1987 års forskningsproposition begärde att regeringen
inför den nu förestående planeringsperioden skulle komma med förslag
innebärande att en viss del av anslagen till sektorsforskningen
skulle föras över till högskolans fakultetsanslag m.m. för den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden i högskolan. Regeringen redovisar hur den
har sökt tillmötesgå detta önskemål.

Folkpartiet uttalar i motion 1989/90:Ubl23 att partiet är berett att i
huvudsak godta regeringens förslag i detta hänseende. Det betecknas
emellertid som önskvärt att en fortsatt överföring av resurser i den
angivna riktningen äger rum. Ett yrkande i motionen är att riksdagen
skall begära förslag härom från regeringen.

Ett mera utförligt resonemang i samma angelägenhet förs av moderata
samlingspartiet i motion 1989/90:Ubl25. En permanent överföring
av resurser från sektorsorganen skulle, sägs det i motionen, ge den
inomvetenskapligt motiverade forskningen större utrymme, samtidigt
som den politiska styrningen skulle minska. Enligt ett yrkande i denna
motion skall regeringen anmodas att lägga fram ett preciserat förslag
om överföring av ca 30 % av resurserna för sektoriell forskning och
utveckling till fakulteter och forskningsråd.

Inom näringsutskottets område finansieras en omfattande sektoriell
forskning av stor industriell betydelse via styrelsen för teknisk utveckling
och statens delegation för rymdverksamhet. Vid näringsutskottets

1989/90:UbU25

Bilaga 1

269

behandling av de nämnda motionsyrkandena har klargjorts att dessa
icke syftar till någon inskränkning av resurserna för denna verksamhet;
neddragningen av sektorsforskningen bör, har det anförts från
moderata samlingspartiets sida, avse "politiskt styrd forskning". Näringsutskottet
hänvisar till det sagda och anser sig kunna avstå från att
ytterligare kommentera de berörda motionsyrkandena.

Stockholm den 19 april 1990
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s),
Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), IngaBritt
Johansson (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp),
Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Leif Marklund (s). Mats
Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Kjell Ericsson (c), Björn Kaaling (s)
och Loui Bernal (mp).

Avvikande mening

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Roland Larsson (c), Karin
Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av yttrandet —
under rubriken Teknikvetenskapliga forskningsrådets departementstillhörighet
— som börjar med "Näringsutskottet finner" och slutar med
"för forskningspolitiken" bort ha följande lydelse:

Det refererade uttalandet är emellertid, anser näringsutskottet, inte
relevant vid bedömningen av den nu aktuella frågan. Riksdagen kan
inte bortse från de effekter som ett statligt organs departementstillhörighet
kan få på inriktningen av organets verksamhet. Inplaceringen av
ett grundforskningsråd under ett fackdepartement medför risk för att
rådet kommer att — genom anslagsvillkor, författningsbestämmelser
och informell påverkan — förmås att tillgodose mera kortsiktiga och
direkt nyttobetonade syften till förfång för grundforskningen. Risken
är särskilt påtaglig för ett teknikvetenskapligt forskningsråd med hänsyn
till det starka inflytande som industriintressen kan få inom detta.
Allmänna uttalanden om att forskningsråden skall åtnjuta en långtgående
autonomi skapar inte garantier mot en sådan utveckling som
här antytts.

Riksdagen bör följaktligen — i enlighet med vad som formellt
påyrkas i motion 1989/90:N44 (c) och i sak förordas också i motion
1989/90:Ubl25 (m) — besluta att det planerade nya rådet skall inordnas
under utbildningsdepartementet. Näringsutskottet avser att i sitt
kommande betänkande på grundval av proposition 1989/90:90 föreslå
att så sker. Ett sådant allmänt uttalande rörande forskningsrådsorganisationen
som begärs i motion 1989/90:Ubl25 (m) skulle stå i överens -

1989/90: UbU25

Bilaga 1

270

stämmelse med näringsutskottets uppfattning. Detta konstaterande innebär
inte att näringsutskottet tar ställning i fråga om departementstillhörighet
för skogs- och jordbrukets forskningsråd.

1989/90: UbU25

Bilaga 1

271

Jordbruksutskottets yttrande
1989/90:JoU6y

Forskning

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 20 mars 1990 berett jordbruksutskottet
m.fl. utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 1989/90:90 om
forskning jämte motioner, i de delar propositionen och motionerna
berör respektive utskotts beredningsområde.

Utskottet

I sitt betänkande 1989/90:JoU17 behandlar jordbruksutskottet de delar
av forskningspropositionen jämte motioner som har mera direkt anknytning
till utskottets beredningsområde. I detta yttrande behandlas
endast regeringens förslag angående skogs- och jordbrukets forskningsråd
(SJFR) jämte följdmotionerna Ubl23 yrkande 4 och Ubl25 yrkande
27, båda i motsvarande del.

Regeringens förslag beträffande forskningsråden (prop. s. 35 f.) innebär
i korthet att två nya forskningsråd inrättas under industridepartementet
resp. socialdepartementet, nämligen ett teknikvetenskapligt och
ett socialvetenskapligt forskningsråd. Forskningsråden tilldelas ökade
resurser. Vad särskilt beträffar SJFR anförs i propositionen att detta
forskningsråd arbetar på i stort sett samma sätt som grundforskningsråden.
Regeringen anser att SJFR nu bör ges en tydligare karaktär av
grundforskningsråd. Rådets styrelse bör därför i fortsättningen ha en
majoritet av representanter från vetenskapssamhället. Dessa bör vara
valda genom elektorsförsamlingar i likhet med vad gäller för övriga
grundforskningsråd.

I motion Ubl23 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) anförs att folkpartiet
kan acceptera förslaget att inrätta forskningsråd under andra departement
än utbildningsdepartementet. Placeringen är dock inte självklar.
Det vore enligt motionen av värde om regeringen inför nästa forskningsproposition
gjorde en seriös analys av alternativet att samla alla
råd av grundforskningskaraktär under utbildningsdepartementet.

I motion Ubl25 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att samtliga forskningsråd
organiseras på ett enhetligt sätt och inordnas under utbildningsdepartementet.
Det innebär att det skogs- och jordbruksvetenskapliga
forskningsrådets oberoende ställning bör förstärkas genom att
även detta råd inordnas under utbildningsdepartementet.

Utskottet gör följande bedömning. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
(SJFR) skall enligt sin instruktion undersöka behovet av forskning

1989/90:UbU25

Bilaga 2

272

som gagnar de areella näringarna och angränsande områden samt
främja och stödja sådan forskning. (SFS 1988:866). I avsnitt 18 av
forskningspropositionen redovisas regeringens överväganden rörande
forskningen för de areella näringarna. Av redovisningen framgår att
SJFR ansvarar för finansieringen av både grundforskning, kollektiva
forskningsprogram och tvärvetenskapliga forskningsprogram vilka
samtliga har stark anknytning till jordbruksdepartementets ansvarsområde.
Flera forskningsprogram drivs i nära samarbete med näringen.
Den största mottagaren av anslag från SJFR är Sveriges lantbruksuniversitet.
Den forskning som sålunda finansieras av SJFR är av särskilt
intresse mot bakgrund bl.a. av tidigare och kommande riksdagsbeslut
om jordbrukets miljöanpassning och livsmedelspolitiken i stort. Några
aktuella exempel är forskning om alternativa produktionsformer i
jordbruket och trädgårdsnäringen, bioteknik och alternativa användningsområden
för jordbruksmark som frigörs från livsmedelsproduktion.
FoU-insatser för en bättre djurmiljö i animalieproduktionen och
en förbättrad livsmedelskvalitet har också stor betydelse i detta sammanhang.
Utskottet vill särskilt understryka att riksdagen inom kort
kommer att fatta beslut om livsmedelspolitiken som kan förväntas
innebära en betydande omställning för jordbruksnäringen. Forskning
och utveckling på jordbrukets område har i detta hänseende en särskilt
viktig funktion att fylla. De faktorer som här redovisats talar enligt
utskottets mening starkt för att SJFR även i fortsättningen tillhör
jordbruksdepartementets ansvarsområde.

Med det anförda föreslår jordbruksutskottet att utbildningsutskottet
tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna Ubl23 yrkande
4 och Ubl25 yrkande 27, båda i motsvarande del.

Stockholm den 19 april 1990
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg
(s). Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam
(fp), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s),
Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Inge
Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m) och Anders Nordin
(mp).

1989/90: UbU25

Bilaga 2

273

18 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 25

Avvikande meningar

1. Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m)
anför:

Som anförs i motion Ubl25 bör forskningsprojekten i största möjliga
utsträckning beslutas efter i nom vetenskapliga bedömningar. Detta innebär
enligt vår mening att ansvaret för grundutbildning och forskning
bör åvila det departement som har som huvuduppgift att svara för
kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling, dvs. utbildningsdepartementet.
I enlighet härmed bör skogs- och jordbrukets forskningsråds
oberoende ställning stärkas genom att detta råd organisatoriskt underordnas
utbildningsdepartementet. Utskottet borde således ha tillstyrkt
motion Ubl25 yrkande 27 i motsvarande del.

2. Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anför:

I enlighet med vad som anförs i motion Ubl23 anser vi att frågan om
forskningsrådens departementstillhörighet ingalunda är självklar. Tills
vidare kan regeringens förslag att placera resp. bibehålla forskningsråden
under andra departement än utbildningsdepartementet accepteras.
Placeringen kan emellertid ses som första steget i ett slags sektorisering
av grundforskningsråden. En sådan utveckling vore enligt vår mening
olycklig. Inför nästa forskningsproposition bör regeringen göra en
seriös analys av alternativet att samla alla råd av grundforskningskaraktär
— inklusive skogs- och jordbrukets forskningsråd — under utbildningsdepartementet.
Utskottet borde således ha tillstyrkt motion Ubl23
yrkande 4 i motsvarande del.

1989/90:UbU25

Bilaga 2

274

Kulturutskottets yttrande
1989/90:KrU6y

Forskning

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har genom beslut den 20 mars 1990 berett kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1989/90:90 om forskning
avsnitten 2— 10 jämte motioner.

Utskottet

Proposition 1989/90:90 om forskning har i vad avser avsnitten 17.2
punkterna E 21 och E 22, 17.3 samt 20.2 remitterats till kulturutskottet.
Kulturutskottet kommer att behandla de nämnda propositionsavsnitten
jämte motioner i sitt betänkande 1989/90:KrU23. I betänkandet
kommer kulturutskottet även att beröra sådana mera övergripande
forskningsfrågor som tas upp i de nämnda avsnitten och i de inledande
avsnitten 2—10 i propositionen. Kulturutskottet begränsar sig därför i
detta yttrande till att lämna synpunkter på två motioner som rör
forskarutbildningen.

I propositionen anförs att genomströmningen i forskarutbildningen
är låg och att situationen är otillfredsställande inom humanistisk och
samhällsvetenskaplig fakultet. Mot denna bakgrund anser föredragande
statsrådet att de som antas till forskarutbildning normalt bör ha för
avsikt att ägna sig åt studierna på heltid, eller i det närmaste på heltid.

I motionerna 1989/90:Ub38 (c) och 1989/90:Ubl48 (fp) anförs att
reglerna för doktorandtjänster och utbildningsbidrag bör utformas så
att forskarutbildningen kan bedrivas på deltid i syfte att tillåta de
studerande att kombinera forskarstudierna med viss tjänstgöring vid
museer och andra institutioner med forskningsinriktning. Motionärernas
syfte är att underlätta rekryteringen av forskarutbildade till museer
m.m.

Kulturutskottet anser att det är viktigt att museerna kan rekrytera
forskarutbildade. Det är därför av betydelse att forkarstuderande kan fa
kontakt med museer redan under studietiden. De regler för finansieringen
av forskarstudier genom doktorandtjänster och utbildningsbidrag
som för närvarande gäller, och som inte föreslås ändrade i
propositionen, medger deltidsstudier i viss begränsad utsträckning.
Forskarstudier kan således redan nu kombineras med viss tjänstgöring
t.ex. vid museum. Vidare betonas i propositionen att det vid sidan av
den huvudgrupp av forskarstuderande som har doktorandtjänst eller
uppbär utbildningsbidrag även fortsättningsvis bör kunna finnas doktorander
som bedriver forskarutbildning jämsides med reguljärt yrkesar -

1989/90:UbU25

Bilaga 3

275

bete. Dessa doktoranders studier får läggas upp på längre sikt. Ett
villkor skall dock vara att det klart preciseras på vilken sikt studierna
planeras. Kulturutskottet ser mot bakgrund av den lämnade redovisningen
inte någon grund för den oro som framförs i motionerna över
att forskarstuderande inte skulle få möjlighet att kunna tjänstgöra vid
museer under studietiden. Utskottet förutsätter att ledningarna för de
aktuella universitetsinstitutionerna och för museerna har sådana kontakter
att de kan underlätta för forskarstuderande som så önskar att i
viss utsträckning kunna tjänstgöra vid museerna. Utskottet avstyrker
motionerna.

Stockholm den 19 april 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson
(s), Jan-Erik Wikström (fp). Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s). Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s). Leo Persson
(s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson
(c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström
(s) och Ulla Berg (s).

1989/90:UbU25

Bilaga 3

276

I proposition 1989/90:90 framlagt
Förslag till
Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)

Härigenom föreskrivs att det i högskolelagen (1977:218) skall införas
en ny paragraf, 36 c, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 c §

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om att en tjänst
som lärare vid högskoleenhet skall
vara förenad med tjänst för specialistutbildad
läkare eller annan
tjänst än läkartjänst vid sjukvårdsenhet
som är upplåten för medicinsk
utbildning och forskning. Till
en förenad tjänst får utses endast
den som är behörig till båda tjänsterna.

De tjänster som skall förenas
med en lärartjänst tillsätts i den
ordning som gäller för lärartjänsten.

Innan en lärartjänst som är förenad
med tjänst vid en sjukvårdsenhet
tillsätts skall hälso- och sjukvårdsnämnden
beredas tillfälle att
yttra sig i ärendet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1989/90: UbU25

Bilaga 4

277

1989/90: UbU 25

Bilaga 5

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:764) om vissa läkartjänster
vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården
som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m.m.
dels att 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 3 och 6 §§ skall ha följande lydelse.

I proposition 1989/90:90 framlagt
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa
läkartjänster vid enheter inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården som har
upplåtits för grundläggande utbildning av läkare,
m.m.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Sådan läkartjänst som är förenad
med en lärartjänst vid en högskoleenhet
tillsätts i den ordning som
gäller för lärartjänsten. Vid tillsättningen
skall, utöver de befordringsgrunder
som gäller för lärartjänsten,
beaktas den kliniska skickligheten
i undervisningsämnet.

På förslag till sådan läkartjänst
som avses i första stycket får uppföras
endast den som uppfyller behörighetskraven
för läkartjänsten
eller som socialstyrelsen förklarat
behörig till sådan tjänst.

Tjänsteförslagsnämnden skall bereda
hälso- och sjukvårdsnämnden
tillfälle att, såvitt avser den hälsooch
sjukvårdande verksamheten,
yttra sig över de sökande som
tjänsteförslagsnämnden anser

främst bör komma i fråga till tjänsten.

I 36 c § högskolelagen (1977:
218) finns bestämmelser bl.a. om
att tjänst som lärare vid högskoleenhet
kan vara förenad med
tjänst för specialistutbildad läkare.

6 §

Kliniska amanuenser och medicine
studerande får biträda i hälso-
och sjukvården.

Kliniska assistenter och medicine
studerande får biträda i hälsooch
sjukvården.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

De som vid ikraftträdandet innehar tjänster som kliniska amanuenser
får biträda i hälso- och sjukvården så länge de innehar sådana
tjänster.

278

Översikt av utskottets behandling av
motionerna

	Motionsyrkandei behandlas	i:
Mot ionsyrkandc	Utskottets Utskottets	Reservation Särskilt
nr	text: avsnitt hemställan	yt t rande
1989/90:	nr nr	nr nr

Ub22	16	117		-	-
Ub23	21	161		.	.
Ub24 yrk. 1-5	7,	52,		42, 43,	.
	24	181		113, 114	-
Ub25	16	110		-	-
Ub26	16	108		79	-
Ub27	20	151		-	-
Ub28	20	151		-	.
Ub29	21	165		104	-
Ub30 yrk. 1	16	115		-	-
yrk. 2	16	102		75	-
yrk. 3	16	115		76	.
Ub31	16	118		84	-
Ub32 yrk. 1-2	13	83		66	-
Ub33 yrk. 1-2	15	94		72	-
Ub34 yrk. 1-2	17	137		-	-
Ub35 yrk. 1	16	114		-	-
yrk. 2	16	110		-	-
Ub36 yrk. 1	23	175		-	-
yrk. 2	23	176		-	-
Ub37	21	167		-	-
Ub38	5	21		-	-
Ub39	20	150		-	-
Ub40 yrk. 1	24	180		112	-
yrk. 2	6	30		-	-
Ub41	16	101		-	-
Ub42	6	38		-	-
Ub43 yrk. 1	7	50		-	-
yrk. 2	5	20		-	-
Ub44	13	80		-	-
Ub45 yrk. 1	38	213		129-131	-
yrk. 2	16	108		79	-
Ub46	24	180		112	-
Ub47	20	151		-	-
Ub48	24	180		112	-
Ub49 yrk. 1-3	11	71		-	-
yrk. 4	24	180,	181	112-114	-
yrk. 5	16	103		-	-
Ub50 yrk. 1	11	68		60	-
yrk. 2	11	74		63	.
yrk. 3	11	70		-	-
Ub51	17	136		94	16
Ub52 yrk. 1	13	83		66	.
yrk. 2	15	94		72	-
yrk. 3	6	29		22, 23	-
Ub53	3	12		-	-
Ub54	7	49		38, 39	9,	10
Ub55	20	150		-	-
UbS6	11	68		60	-
Ub57 yrk. 1-2	16	109		80, 81	-
Ub58	16	118		84	-
Ub59	23	178		-	-
Ub60	16	104		-	-
Ub61	7	49		38, 39	9,	10
Ub62	21	169		-	-
Ub63	20	156,	158	100-102	-
Ub64	16	lil		82	-
Ub65	17	141		-	-

1989/90: UbU25

Bilaga 6

279

Motionsyrkandet behandlas i:

Mot ionsyrkande nr 1989/90:	Utskottets text: avsnitt nr	Ut skot tets hemställan nr	Reservat ion nr	Sär ytt nr
Ub66	15	97
Ub67 yrk. 1	13	82	65	-
yrk. 2	13	88	68-70	-
Ub68 yrk. 1	17	136	94	16
yrk. 2	16	120	85	-
Ub69	13	79	-	-
Ub70	27	190	118	.
Ub71 yrk. 1	7	50	-	-
yrk. 2	5	23	18	-
yrk. 3	7	50	-	-
Ub72	3	12	-	-
Ub73	7	50	-	.
Ub74	20	149	-	-
Ub75	18	143	-	-
Ub76	20	156, 158	100-102	.
Ub77 yrk. 1	6	42	33	-
yrk. 2-3	6	41	31, 32	-
Ub78 yrk. 1	6	42	33	-
yrk. 2	6	41	31, 32	-
Ub79 yrk. 1	7	49	38, 39	9.
yrk. 2	7	52	42, 43	-
Ub80 yrk. 1	5	23	18	-
yrk. 2	5	25	19	.
yrk. 3	5	28	21	.
Ub81	22	173	110	.
Ub82	20	153	96	-
Ub83	17	130	-	-
Ub84	6	40	.	.
Ub85	12	77	-	.
Ub86	8	53	-	-
Ub87	16	102	75	.
Ub88 yrk. 1-2	6	42	33	-
Ub89	16	106	77	.
Ub90	17	129	-	.
Ub91 yrk. 1	16	114	-	-
yrk. 2	26	186	-	-
Ub92 yrk. 1-2	16	109	80. 81	.
yrk. 3	16	106	77	-
yrk. 4	16	101	-	.
yrk. 5	6	33	-	-
yrk. 6	22	174	lil	-
yrk. 7	22	172	109	.
yrk. 8	38	210	126, 127	■
yrk. 9-10	7	51	40, 41	.
Ub93	28	194	.	-
Ub94	3	5	-	.
Ub95	16	110	.	-
Ub96 yrk. 1	20	154	-	-
yrk. 2 Ub97	20 153 96 Överlämnad till jordbruksutskottet	-
Ub98	21	166	■	.
Ub99	7	49	38, 39	9,
UblOO	16	114	-	-
UblOl	21	170	-	-
Ubl02	16	112, 121	86-89	.
Ubl03	21	161	.	.
Ubl04	20	150	.	.
UblOS yrk. 1	7	52	42, 43	.
yrk. 2	7, 24	52, 181	42, 43, 113, 114	-
Ubl06	5	22	-	-

1989/90:UbU25

Bilaga 6

280

	Motionsyrkandet behandlas	i:
Mot ionsyrkandc	Utskottets Utskottets	Reservation Särskilt
nr	text: avsnitt hemställan	yttrande
1989/90:	nr nr	nr nr

Ubl07 yrk. 1-4	27	191	119, 120	-
Ubl08	20	153, 158	96, 100-102	-
Ubl09	16	106	77	■
UbUO yrk. 1	22	174	lil	-
yrk. 2	22	172	109	-
Ublll	16	110	-	-
Ubl 12	6	38	-	-
Ubl 13	Över 1 ämnad	till jordbruksutskottet
Ubll4 yrk. 1-4	7	49	38, 39	9, 10
Ubl 15	20	153, 158	96, 100-102	•
Ubl 16	6	37	30	-
Ubl17 yrk. 1	22	174	lil	-
yrk. 2	22	172	109	-
yrk. 3	5	16	-	-
Ubl 18	3	5	-	-
Ubl19 yrk. 1	24	180	112	-
yrk. 2	11	71	-	-
yrk. 3	11	70	-	-
yrk. 4	U	72	-	-
yrk. 5	11	74	63	-
Ubl 20	9	60	-	-
Ubl21 yrk. 1	20	153, 158	96, 100-	102 -
yrk. 2	20	154	-	-
Ubl22	16	102	75	-
Ubl23 yrk. 1	8	53	-	-
yrk. 2	3	6	-	-
yrk. 3	4	13	8, 9	-
yrk. 4	3	8-10	-	4-7
yrk. 5	5	16	-	-
yrk. 6	5	18	12-15	-
yrk. 7	5	16	-	-
yrk. 8	10,	65,	55, 56,	-
	37	208, 209	124, 125	.
yrk. 9	6	35	28	8
yrk. 10	6	36	29	-
yrk. 11	6	33	-	-
yrk. 12	6	45	34	-
yrk. 13	6	31	24-26	-
yrk. 14	12	75	-	11, 12
yrk. 15	8	55	46	-
yrk. 16	7	51	40, 41	-
yrk. 17	38	210	126, 127	■
Ubl24 yrk. 1	16	110	-	-
yrk. 2	16	116	-	-
Ubl25 yrk. 1	3	4	5	2, 3
yrk. 2	5	23	18	-
yrk. 3	3	6	-	-
yrk. 4	2	1	1-3	-
yrk. 5	4	13	8, 9	•
yrk. 6	4	14	10	-
yrk. 7	4	15	11	-
yrk. 8	5	23	18	-
yrk. 9	5	24	-	-
yrk. 10	5	23	18	-
yrk. 11	5	20	-	-
yrk. 12	6	47	35	-
yrk. 13	5	18	12-15	-
yrk. 14	8	58	50	-
yrk. 15	5	17	-	-

1989/90:UbU25

Bilaga 6

281

Motionsyrkandet behandlas i:

Mot ionsyrkande	Utskottets	Utskottets	Reservat ion Särsk i 11
nr	text: avsnitt	hemställan	y11 rande
1989/90:	nr	nr	nr nr

Ubl25	yrk. 16	5	19		16, 17	-
	yrk. 17	5	27		20
	yrk. 18	6	35		28
	yrk. 19	6	36		29
	yrk. 20	6	31		24-26
	yrk. 21	6	32		27
	yrk. 22	6	42		33
	yrk. 23	6	41		31. 32
	yrk. 24	6	40		-
	yrk. 25	12	75		-	11, 12
	yrk. 26	26	184		115	17
	yrk. 27	3	8-	10	-	4-7
	yrk. 28	7	51		40, 41	-
	yrk. 29	10	67		57-59	-
	yrk. 30	27	191		119, 120	-
Ubl26		38	212		-	.
Ubl27	yrk. 1	7	49		38, 39	9, 10
	yrk. 2	7,	52,		42, 43,	-
		24	181		113, 114	.
Ubl28		7	50,	52	42, 43	-
Ubl29		16	110		-	-
Ubl30		16	114		-	.
Ubl31		7	49		38, 39	9, 10
Ubl32		20	153,		96,	-
			158		100-102	.
Ubl33	yrk. 1	7,	52,		42, 43,	-
		24	181		113, 114	.
	yrk. 2	7	52		42, 43	-
Ubl34	yrk. 1	7,	52,		42, 43,	-
		24	181		113, 114	-
	yrk. 2	7	49		38, 39	9, 10
Ubl35	yrk. 1-2	15	95		-	-
Ubl36	yrk. 1-2	16	110		-	-
Ubl37	yrk. 1	9	59		51	-
	yrk. 2-5	9	64			-
Ubl38		21	166		-	-
Ubl39	yrk. 1	3	4		5	2, 3
	yrk. 2-3	2	1		1-3	-
	yrk. 4-5	26	187		116	-
	yrk. 6	16	lil		82	-
	yrk. 7	9	59		51	-
	yrk. 8	13	85		67	-
	yrk. 9	5	18		12-15	-
	yrk. 10	5	21		-	-
	yrk. 11	6	33		-	-
	yrk. 12	8	57		48, 49	-
	yrk. 13	27	191		119, 120	-
	yrk. 14-15	38	213		129-131	-
	yrk. 16	11	70		-	-
	yrk. 17-18	11	74		63	-
	yrk. 19	11	72		-	-
	yrk. 20	16	103		.	-
	yrk. 21	11	73		62	.
	yrk. 22	24	180	181	112-114	-
	yrk. 23	11	71		-	-
	yrk. 24	24	180	181	112-114	-
	yrk. 25	5	21		-	-
Ubl40	yrk. 1	13	89		71	-
	yrk. 2	20,	157	158,	97-102,	-
		21	168		105-107	.
	yrk. 3	20	153,	96,	-

1989/90:UbU25

Bilaga 6

282

Motionsyrkandet behandlas

Motionsyrkande Utskottets Utskottets Reservation Särskilt

nr text: avsnitt hemställan yttrande

1989/90: nr nr nr nr

Ubl40 yrk. 3	20	158	100-102	-
yrk. 4	15	96	73, 74	-
yrk. 5	16	112, 121	86-89	-
yrk. 6	11	74	63	-
yrk. 7	12	76	-	-
yrk. 8	5	18	12-15	-
yrk. 9	5	25	19	-
yrk. 10	5	26	-	-
yrk. 11	5	23	18	-
yrk. 12	3	6	-	-
yrk. 13	5	23	18	-
yrk. 14	5	18	12-15	-
yrk. 15	5	20	-	-
yrk. 16	5	21	-	-
yrk. 17	6	31	24-26	-
yrk. 18	6	42	33	-
yrk. 19	6	37	30	-
yrk. 20	6	40	-	-
yrk. 21	6	33	-	-
yrk. 22	6	34	-	-
yrk. 23	6	39	-	-
yrk. 24	6	46	-	-
yrk. 25	11	68	60	-
yrk. 26	8	54	44, 45	-
yrk. 27	8	53	-	-
yrk. 28	20	155	-	-
yrk. 29-30	2	1	1-3	-
yrk. 31	2	2	-	-
yrk. 32	2	3	4	1
yrk. 33	8	57	48, 49	-
yrk. 34	16	107	78	-
Ubl41 yrk. 1	3	4	5	2.
yrk. 2-3	2	1	1-3	-
yrk. 4	9	63	54	-
yrk. 5	9	59	51	-
yrk. 6	9	61	52	-
yrk. 7	13	80	-	-
yrk. 8	17	126	91	-
yrk. 9	21	163	103	-
yrk. 10	21	164	-	-
yrk. 11	6	29	22, 23	-
yrk. 12	38	213	129-131	-
yrk. 13	6	42	33	-
yrk. 14	7	51	40, 41	-
yrk. 15	8	53	-	-
yrk. 16	8	54	44, 45	-
yrk. 17	16	105	76	-
yrk. 18	3	11	7	-
yrk. 19	13	81	64	13
yrk. 20	26	189	117	-
yrk. 21	20	157	97-99	-
yrk. 22	20	153. 158	96, 100-102	*
yrk. 23	20	151, 152	95	-
yrk. 24	16	102	75	■
yrk. 25	29	196	122	■
yrk. 26	20	148, 158	100-102	-
yrk. 27	29	196	122	-
Ubl42	16	lil	82	-
Ub143 yrk. 1	3	6	-	-
yrk. 2	8	54	44, 45	-

1989/90:UbU25

Bilaga 6

283

	Motionsyrkandet behandlas	i:
Mot ionsyrkande	Utskottets Utskottets	Reservation Särskilt
nr	text: avsnitt hemställan	y11 rande
1989/90:	nr nr	nr nr

Ubl43 yrk. 3	3	7		6
yrk. 4	8	56		47		.
yrk. 5	7.	52,		42,	43,	-
	24	181		113,	114	.
yrk. 6	7	52		42,	43	■
yrk. 7-8	7	49		38,	39	9, 10
yrk. 9	17, 38	133,	211	92,	128	15
yrk. 10	38	211		128		.
yrk. U	17	134		93		-
yrk. 12	6	48		36.	37	■
yrk. 13	6	35		28		8
yrk. 14	10,	65,		55,	56,	-
	37	208,	209	124,	125	.
yrk. 15	10	66		-		.
yrk. 16	31	200		123		-
Ubl44 yrk. 1	16	103		-		-
yrk. 2	24	180,	181	112-	114	■
Ubl45 yrk. 1	7	49		38,	39	9, 10
yrk. 2	7,	52,		42,	43,	.
	24	181		113,	114	-
yrk. 3	7	52		42,	43	-
yrk. 4	16	110		.		■
Ubl46	17	139		-		.
Ubl47	28	193		121		-
Ubl48	5	21		■		.
Ubl49 yrk. 1	11	68		60		.
yrk. 2	17	138		-		.
yrk. 3	6	48		36,	37	-
yrk. 4	11	69		61		-
yrk. 5	24	180,	181	112-	114	-
UblSO yrk. 1	20	157,	158	97-	102	-
yrk. 2	20,	157,		97-	99,	-
	21	168		105-	107	-
Ubl51	7	52		42,	43	-
Ub501 yrk. 5-6	7	49		38,	39	9, 10
Ub502	17	127		-		-
Ub505	21	167		-		-
Ub507	13	84		.		-
Ub515 yrk. 11	38	211		128		-
Ub516	20	150		-		-
Ub521 yrk. 1-2	3	7		6		-
yrk. 3	26	189		117		-
Ub523	7	49		38,	39	9, 10
Ub541 yrk. 3	7	49		38,	39	9, 10
Ub543	16	109		80,	81	-
Ub559 yrk. 1	20	151		-		-
yrk. 2	20	152		95		-
Ub563	20	151		•		-
Ub569	15	95		-		-
Ub575	7	49		38,	, 39	9, 10
Ub580	7	49		38,	. 39	9, 10
Ub582	21	167		-		■
Ub583	20	150		-		-
Ub584 yrk. 1	7	49		38,	, 39	9, 10
yrk. 5	16	114		-		-
yrk. 6	16	110		-		-
Ub588	13	80		-		-
Ub596	16	110		-		-
Ub598	20	151		.		-
Ub601	21	166		-		-

1989/90:UbU25

Bilaga 6

284

Motionsyrkandet behandlas i:

Mot ionsyrkande nr 1989/90:	Utskottets text: avsnitt nr	Utskottets hemställan nr	Reservat ion nr	Särski yttram nr
Ub609 yrk.	1	16	114
yrk.	2	16	109		80, 81	-
Ub610		7	49		38, 39	9,	10
Ub617 yrk.	2	10	67		57-59	-
yrk.	7	6	35		28	8
Ub625		16	119		-	-
Ub628		7	49		38, 39	9,	10
Ub629 yrk.	1 de 1 v	7	49		38, 39	9,	10
Ub630 delvis	16	114		-	-
Ub634		7	49		38, 39	9,	10
Ub645		5	27		20	-
Ub654		7	49		38, 39	9,	10
Ub66S		16	110		-	-
Ub667		17	132		-	-
Ub674		20	151		-	.
Ub679		16	110		.	-
Ub680		11	72		.	.
Ub681		17	128		-	.
Ub682		7	49		38, 39	9,	10
Ub688		13	87		-	-
Ub692		20	151		-	.
Ub710		3	5		-	-
Ub7U		16	110		-	-
Ub712 yrk.	1	15	96		73, 74	.
yrk.	2	15	95		-	-
Ub723 yrk.	2	10	66		-	-
Ub724 yrk.	20	10	67		57-59	.
Ub725 yrk.	1	7	49		38, 39	9,	10
yrk.	7	16	110,	114	.	-
Ub727		26	185		.	.
Ub738		20	152		95	-
Ub752		9	59		51	-
Ub753		17	126,	140	91	■
Ub757 yrk.	1	3	5		-	■
yrk.	2	7	49		38, 39	9,	10
Ub758 yrk.	28	10	67		57-59	-
Ub760		21	163,		103,	.
			168		105-107	.
Ub762		20	160		-	-
Ub803 yrk.	24	10	67		57-59	-
Ub804 yrk.	30	9	59		51	-
yrk.	31	9	62		53	■
Ub807 yrk.	20	6	40		-	-
Ub820 yrk.	3 delv	7	49		38, 39	9.	10
Ub822 yrk.	2	7	49		38, 39	9,	10
yrk.	3	7	49		38, 39	9,	10
yrk.	4	21	171		108	-
Ub825 yrk.	9	38	210		126, 127	-
yrk.	43	10	67		57, 59	-
So201 yrk.	9	17	125		90	14
So323 yrk.	4	17	131		-	.
So467 yrk.	1	17	131		.	.
So471 yrk.	2	17	131		-	-
A23 yrk. 1		7,	52,		42, 43,	.
		24	181.		113, 114	■
A64 yrk. 7		16	113		83	.
A69 yrk. 1		7	49		38, 39	9,	10
A87 yrk. 2		7	49		38. 39	9,	10
A94 yrk. 4		7	52		42, 43	-

1989/90: UbU25

Bilaga 6

285

Innehållsförteckning

1989/90: UbU25

Propositionerna 1

Motionerna 6

Utskottet 39

1. Inledning 39

2. Internationellt samarbete 40

3. Den grundläggande forskningen 44

4. Det samhällsstyrda forsknings- och

utvecklingsarbetet 57

5. Forskarutbildningen 60

6. Vissa tjänsteorganisatoriska frågor 67

7. Forskning vid de mindre och medelstora

högskolorna 82

8. Vissa frågor rörande forskningssamverkan 89

9. Vissa forskningsetiska frågor 96

10. Lokaler och utrustning m.m 99

11. Vissa jämställdhetsfrågor 103

12. Uppföljning och utvärdering 108

13. E 1. Humanistiska fakulteterna 110

14. E 2. Teologiska fakulteterna 113

15. E 3. Juridiska fakulteterna 113

16. E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna 115

17. E 5. Medicinska fakulteterna 122

18. E 6. Odontologiska fakulteterna 129

19. E 7. Farmaceutiska fakulteten 129

20. E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

m.m 130

21. E 9. Tekniska fakulteterna 136

22. E 10. Temaorienterad forskning 141

23. E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete 143

24. E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål . 145

25. E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och
forskning m.m 147

26. E 14. Forskningsrådsnämnden 147

27. E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet 150

28. E 16. Medicinska forskningsrådet 151

29. E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet 153

30. E 18. Rymdforskning 153

31. E 19. Europeisk forskningssamverkan 154

32. E 20. Kungl, biblioteket 155

33. E 23. Institutet för rymdfysik 155

34. E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik 155

35. E 25. Polarforskning 156

36. E 26. Vissa bidrag till forskningsverksamhet 156

37. I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid

högskoleenheterna m.m 156 286

38. Forskning inom skolväsendet. Utvecklingsarbete 1989/90:UbU25

m.m. inom lärarutbildningarna 157

39. Forskning om högskolan 159

Hemställan 160

Reservationer 182

Särskilda yttranden 260

Bilaga 1 Näringsutskottets yttrande 1989/90:NU8y 265

Bilaga 2 Jordbruksutskottets yttrande 1989/90:JoU6y 272

Bilaga 3 Kulturutskottets yttrande 1989/90:KrU6y 275

Bilaga 4 Förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1977:218) 277

Bilaga 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:764) om
vissa läkartjänster vid enheter inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården som har

upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m.m 178

Bilaga 6 Översikt av utskottets behandling av motionerna . . . 279

287