Utbildningsutskottets betänkande
1989/90:UbU22

Anslag till utbildning för
undervisningsyrken

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
avsnitt D. Grundläggande högskoleutbildning punkt D 8. Utbildning
för undervisningsyrken jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har under punkt D 8 (s. 260—275) föreslagit

18. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i
enlighet med vad som i propositionen förordats,

19. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra planeringsramen
för grundskollärarlinjen utifrån de skäl som i propositionen angetts,

21. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 859 673 000 kr.

Hemställan 20 under denna punkt behandlar utskottet i betänkande
1989/90:UbU18.

Motionerna

1989/90:Ub279 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om läro medelskunskap i lärarutbildningen.

1989/90:Ub329 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ettämnesutbildningen på bildlärarutbildningen.

1989/90:Ub504 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kombinationen hemkunskap-teknik i grundskollärarutbildningen.

1

1989/90

UbU22

1 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 22

1989/90:Ub509 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att grundskollärarlinjens gren för
senarelärare med inriktning mot naturorienterande ämnen inrättas i
Luleå.

1989/90:Ub515 av Larz iohansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lärarutbildningens dimensionering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningens lokalisering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökade informationsinsatser för att öka antalet
sökande till lärarutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av tillträdeskraven till lärarutbildningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompletteringsutbildning för sökande med otillräckliga
förkunskaper,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att rekrytera äldre sökande med
arbetslivserfarenhet till lärarutbildningen,

9. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av lärarutbildningen
avseende dess nationella likvärdighet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om engelska som en obligatorisk del i utbildningen
av lärare för årskurserna 1 till 7,

12. att riksdagen anvisar 50 000 000 kr. utöver regeringens förslag
för att finansiera de föreslagna åtgärderna för att främja rekryteringen
av lärare.

1989/90:Ub518 av Jan Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att en förskollärarutbildning omfattande 100 poäng lokaliseras
till Helsingborg.

1989/90:Ub520 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av grundskollärarlinjen vid högskolan
i Skövde med 90 platser från budgetåret 1990/91,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid högskolan i
Skövde med 60 platser under den kommande treårsperioden.

1989/90:Ub525 av Hans Nyhage (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att reguljär förskollärarutbildning återupptas
vid högskolan i Borås fr.o.m. den 1 juli 1990,

2. att riksdagen beslutar att 60 nybörjarplatser lokaliseras till den
angivna förskollärarutbildningen inom ramen för de i budgetpropositionen
föreslagna utbildningsplatserna.

1989/90: UbU 22

2

1989/90:Ub526 av Lennart Brunander och Marianne Andersson i
Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att vid Borås högskola
inrätta en förskollärarlinje med 60 nybörjarplatser.

1989/90:Ub528 av Lars Sundin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en lokalisering av 60 utbildningsplatser till en
förskollärarlinje i Borås,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att högskolan i Borås skall ges ansvar för
förskollärarlinjen i Borås.

1989/90:Ub542 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elevplatser för handikappidrott.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr504.

1989/90:Ub546 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
grundskollärarutbildning åk 4—9 i Luleå med inriktningar NO, SO
och musik.

1989/90:Ub549 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
förlägga grundskollärarutbildning till högskolan i Örebro.

1989/90:Ub568 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningsarvode vid vissa lärarutbildningar.

1989/90:Ub574 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge UHÄ i uppdrag att göra en total översyn
av förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utbildningarna ersätts med en barn- och
ungdomspedagogisk linje hösten 1991.

1989/90:Ub584 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en decentraliserad utbildning av
förskollärare.

1989/90:Ub585 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättande av grundskollärarlinje vid högskolan i
Skövde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättande av förskollärarlinje vid högskolan i

Skövde med 60 platser under den kommande treårsperioden.

1989/90: UbU22

3

1989/90:Ub589 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om i första hand inrättande av grundskollärarlinjen
vid högskolan i Skövde med 90 platser, i andra hand tilldelning av
ytterligare 60 platser till universitetet i Göteborg för att möjliggöra
utlokalisering av ytterligare platser till Skövde,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid högskolan i
Skövde med 60 platser under den kommande treårsperioden.

1989/90:Ub594 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utökad förskollärarutbildning.

1989/90:Ub607 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förskollärar- och fritidspedagogutbildning vid Uppsala universitet.

1989/90:Ub618 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om utökning
av utbildningen av förskollärare med 102 platser på 100-poängsnivå.

1989/90:Ub619 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i
lärarutbildningarna ämneskunskaper skall betygsättas efter en skala
med minst tre betygsgrader,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i
lärarutbildningarna lärarskicklighet skall betygsättas efter en skala med
minst tre betygsgrader.

1989/90:Ub620 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utbildning av lärare för elever med (aloch
språksvårigheter skall vara en inriktning inom den specialpedagogiska
påbyggnadsutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de specialpedagogiska påbyggnadsutbildningarnas
innehåll,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vetenskaplig förankring av den specialpedagogiska
påbyggnadsutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om påbyggnadsutbildningen med inriktning mot
elever med "komplicerad inlärningssituation".

1989/90:Ub622 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildlärarutbildningen.

1989/90:Ub623 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att anordna kompletterande utbildning för lärare

1989/90: UbU 22

4

resp. SYO-funktionärer så att yrkesvalslärartjänster åter kan inrättas
och besättas med tjänsteinnehavare, som har lämplig kombinationsutbildning.

1989/90:Ub624 av Marianne Carlström och Margit Sandéhn (s) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hushållslärarbehovet och hushållslärarutbildningarna
i Umeå och Uppsala,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att planera en långsiktig utökning av hushållslärarutbildningarna
på 120 och 160 poäng.

1989/90:Ub630 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbildning och forskning vid högskolan i Karlstad (delvis).

1989/90:Ub642 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid högskolan i
Skövde med 60 platser under den kommande treårsperioden.

1989/90:Ub652 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
grundskollärarutbildningens inriktning mot årskurserna 4—9 vid högskolan
i Falun—Borlänge.

1989/90:Ub658 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Lars
Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om en omfördelning av
utbildningsplatserna inom förskollärarutbildningen till Uppsala i enlighet
med vad i motionen anförts.

1989/90:Ub684 av Lars Ernestam m.fl. (fp, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att omgående utreda förutsättningarna att förlägga grundskollärarutbildning
till Örebro.

1989/90:Ub689 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utökat antal utbildningsplatser för
förskollärar- och fritidspedagoglinjerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ny och förlängd barn pedagogisk
utbildning.

1989/90:Ub696 av Ulla Orring och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hushållslärarutbildningarna i Umeå och Uppsala,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en långsiktig
utökning av hushållslärarutbildningarna på 120 och 160 poäng.

1989/90: UbU22

5

1* Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 22

1989/90:Ub702 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förläggning av förskollärarutbildning till högskolan i Borås.

1989/90:Ub703 av Göran Engström (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta
ytterligare 30 platser på förskollärarlinjen på högskolan i Falun—Borlänge
fr.o.m. budgetåret 1990/91.

1989/90:Ub704 av Göran Engström och Hugo Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
inrätta en allmän utbildningslinje inom trafiksäkerhetsområdet förlagd
till högskolan i Falun—Borlänge fr.o.m. läsåret 1990/91.

1989/90:Ub707 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hushållslärarutbildningarna i Umeå och
Uppsala tillförs 12 platser vardera enligt UHA:s förslag,

2. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna behovet av en
långsiktig utökning av både 120- och 160-poängsutbildning av hushållslärare.

1989/90:Ub708 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering
av högskolan för lärarutbildning till Södertälje.

1989/90:Ub709 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att den återupptagna förskollärarutbildningen sker med
Borås högskolas huvudmannaskap.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A443.

1989/90:Ub713 av Rune P dén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till etappindelning av
grundskollärarlinjens gren för årskurserna 1 — 7,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det —
så länge bristen på lärare i matematik och naturorienterande ämnen
består i grundskolan — skall anordnas en särskild praktisk-pedagogisk
utbildning om 40 poäng för dem som har en ämnesutbildning om 140
poäng i naturorienterande ämnen med eller utan matematik, varav
minst 40 poäng i minst tre ämnen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
universitets- och högskoleämbetet skall få i uppdrag att överföra vissa
vakanta antagningsplatser i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Ub719 av Karin Söder m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en plan beträffande musiklärarutbildningens utveckling
och ekonomiska förutsättningar i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1989/90:Ub724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en ny
barn- och ungdomspedagogisk linje på 120 poäng,

1989/90:UbU22

6

7. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken, D 8, för
budgetåret 1990/91 anslår 25 000 000 kr. för inrättande av 1 000 nya
platser på barn- och ungdomspedagogisk linje utöver vad regeringen
har planerat för motsvarande utbildningar,

8. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken, D 8, för
budgetåret 1990/91 anslår 1 000 000 kr., utöver vad regeringen har
föreslagit, för åtgärder för att öka intresset att fullgöra hela utbildningen
på den nya barn- och ungdomspedagogiska linjen.

1989/90:Ub725 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas

5. att riksdagen, med ändring av tidigare beslut, beslutar att ämneslärarutbildningen
för gymnasielärare åter skall upptas vid högskolan i
Karlstad,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om decentraliserad förskollärarutbiidning i Värmland.

1989/90:Ub733 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
till musiklärarlinjen för budgetåret 1990/91 anslår 21 563 000 kr.
utöver regeringens förslag.

1989/90:Ub735 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, vpk, mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resurstilldelningen till Konstfackskolan.

1989/90:Ub740 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att antalet nybörjarplatser vid högskolan
Gävle—Sandviken utökas på det sätt som i motionen anförts vad gäller
ekonomlinjen, YTH kontorslinjen, förskollärarutbildningen samt friskvårdslinjen
(delvis).

1989/90:Ub741 av Marianne Andersson i Vårgårda och Göran Engström
(c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utöka antalet platser på bildlärarlinjen
med 24,

2. att riksdagen beslutar att anslaget D 9. Utbildning för kultur- och
informationsyrken, räknas upp med 1 milj.kr.,

3. att riksdagen beslutar att en växling av obesatta platser skall ske
från grundskollärarutbildning till bildlärarlinjen.

1989/90:Ub758 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

22. att riksdagen beslutar att inrätta ytterligare 300 nybörjarplatser
på förskollärarlinjen,

23. att riksdagen till D 8. Utbildning för undervisningsyrken anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 8 400 000 kr. förhöjt
anslag.

1989/90:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att behålla duktiga lärare i yrket,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny inriktning av
lärarutbildningen i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90: UbU22

7

1989/90:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett återetablerande av förskollärarlinjen i Borås,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barn- och ungdomspedagogisk utbildning,

20. att riksdagen beslutar att anvisa 3 milj.kr. för ämneslärarutbildningens
utlandsförlagda del i enlighet med vad i motionen anförts,

22. att riksdagen under anslaget D 8. Utbildning för undervisningsyrken
anvisar 3 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för
budgetåret 1990/91.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om praktik i lärarutbildningen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om längden på lärarutbildningen och hur fortbildningen
kan utformas (delvis).

1989/90:Ub806 av Maja Bäckström och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de blivande grundskollärarnas utbildning i ämnet
idrott.

1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

18. att riksdagen beslutar att de graderade betygen i lärarutbildningen,
såväl ämnesbetygen som betygen i undervisningsskicklighet, återin förs.

1989/90:Ub810 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om idrottslärarutbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr509.

1989/90:Ub820 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolan i Växjö-Sydostuniversitetet (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A458.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

40. att riksdagen beslutar att antalet platser på förskollärarlinjen
skall minskas med 102 i förhållande till regeringens förslag,

41. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att
under budgetperioden kunna öka utbildningen av grundskollärare
samt besluta om utbildningens lokalisering.

Utskottet

Av propositionen framgår bl.a. att andelen obehöriga lärare i grundoch
gymnasieskolan har ökat under de senaste åren. Orsakerna till den
uppkomna situationen anses vara flera. En är uppgången i elevkullarnas
storlek. En annan är att lärare i särskilt storstadsområden lämnar

1989/90:UbU22

8

yrket mera frekvent än tidigare. Ytterligare en orsak är att pensionsavgångarna
bland lärarna nu ökar kraftigt. Behovet av nya lärare ökar
därför.

Lärarutbildningen är i dag underdimensionerad sett i förhållande till
det faktiska behovet av nya lärare. Samtidigt står ett betydande antal
utbildningsplatser obesatta. Det gäller bl.a. grundskollärarlinjen samt
den praktisk-pedagogiska utbildningen för adjunkter och lektorer i
gymnasieskolan.

För särskilda insatser för att förbättra tillgången på lärare i ungdomsskolan
— inkl. ökad dimensionering av grundutbildningen av
lärare — föreslås under anslaget B 8. Fortbildning m.m. att 35 milj.kr.
anvisas för budgetåret 1990/91. Det bör enligt propositionen ankomma
på regeringen att bestämma hur dessa medel skall fördelas mellan å
ena sidan ökad antagning till den grundläggande lärarutbildningen och
å andra sidan särskilda utbildningar och kurser. Vidare bör det enligt
propositionen ankomma på regeringen att avgöra till vilka högskolor
medel skall fördelas samt vilka närmare föreskrifter som kan behövas
för genomförandet.

Grundskollärarlinjen om 140—180 poäng

Planeringsramarna för grundskollärarlinjen är innevarande budgetår
1 980 nybörjarplatser för utbildningen av lärare för årskurserna 1 — 7
(140 poäng) och 972 nybörjarplatser för utbildning av lärare för
årskurserna 4—9 (180 poäng). Inom den förstnämnda inriktningen om
140 poäng var ungefär en tredjedel av nybörjarplatserna i slutet av
september 1989 obesatta. När det gäller den sistnämnda inriktningen
var antalet nybörjarplatser i stort ianspråktagna om man bortser från
specialiseringen praktisk-estetiskt ämne (bild, hemkunskap, musik, träoch
metallslöjd resp. textilslöjd) och annat ämne. Ungefär tre fjärdedelar
av nybörjarplatserna för denna specialisering var obesatta. Generellt
sett har svårigheter förelegat att rekrytera tillräckligt många behöriga
sökande till fördjupningsalternativ m.m. i matematik och naturorienterande
ämnen inom linjens båda inriktningar.

I propositionen föreslås oförändrade planeringsramar för båda inriktningarna.
Enligt föredragande statsrådet är det svårt att på förhand
bedöma hur rekryteringen till utbildningen kommer att se ut under
budgetperioden. Det är därför ingen god lösning att redan nu binda en
ökad dimensionering till ett antal bestämda högskoleenheter. Föredragande
statsrådet anser att regeringen bör bemyndigas att under budgetperioden
öka dimensioneringen av grundskollärarutbildningen. Vidare
bör det ankomma på regeringen att avgöra till vilka högskoleenheter
utbildningsplatserna skall lokaliseras. Detta innebär att de högskoleenheter
som har ett överskott på sökande kan få utökad planeringsram
när alla platser fyllts.

Mot bakgrund av det stora behovet av lärare för grundskolan föreslås
i motion 1989/90:Ub515 (c) yrkande 1 delvis att grundskollärarlinjens
inriktning mot årskurserna 1 — 7 dimensioneras för en årlig antagning
av 2 500 studerande fr.o.m. budgetåret 1990/91 och de närmaste

1989/90:UbU22

9

fem åren därefter. Grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna
4—9 bör dimensioneras för en antagning av 1 700 studerande budgetåret
1990/91. Det bör finnas beredskap att kraftigt höja antagningskapaciteten
redan år 1992 med ytterligare 700 platser till 2 400 nybörjarplatser.

I motion 1989/90:825 (m) yrkande 41 avvisas regeringens begäran
om ett bemyndigande att öka planeringsramarna för grundskollärarlinjen.
Motionärerna anser inte regeringens förslag vara en realistisk väg
för att öka lärarutbildningskapaciteten och därmed tillgången på lärare.
För att skapa reella förutsättningar för att tillgodose lärarutbildningsbehovet
framförs i motion 1989/90:Ub801 (m) yrkande 16 förslag
till utbildning som kompletterar nuvarande utbildning av lärare för
årskurserna 4—9, nämligen ett system av fristående kurser om sammanlagt
140 poäng i sådana ämnen som ingår i lärarutbildningen
(studier om minst 60 poäng i svenska och likartade ämnen samt minst
40 poäng i annat ämne). Dessa studier bör följas av en avslutande
praktisk-pedagogisk utbildning, som bör stå öppen även för dem som
först efter fullbordade ämnesstudier bestämmer sig för läraryrket.

Enligt motion 1989/90:Ub713 (m, fp, c, mp) yrkandena 1 och 2 bör
— som ett alternativ till utbildningen om 180 poäng av lärare för
årskurserna 4—9 i matematik och naturorienterande ämnen — en
särskild praktisk-pedagogisk utbildning m.m. om 40 poäng anordnas.
Utbildningen bör vända sig till dem som inom ramen för 140 poäng i
matematik och naturorienterande ämnen eller enbart i naturorienterande
ämnen har minst 40 poäng i minst tre ämnen. Viss utbildning i
teknik bör kunna anordnas i anslutning till den praktisk-pedagogiska
utbildningen. Vidare anförs att utbildningen av lärare för årskurserna
1—7 bör organiseras i två etapper så att hänsyn kan tas även till de
många studerande som tycker att utbildningen är för lång och därmed
för kostsam att genomgå eller som i första hand önskar undervisa på
lågstadiet åtminstone i början av sin verksamhet. Den andra etappen
bör kunna genomföras vid ett senare tillfälle. Den första etappen bör
ge behörighet till undervisning i årskurserna 1 — 3 och när den andra
etappen har genomgåtts får läraren behörighet att undervisa i årskurserna
1 — 7. Om utbildningen organiseras med möjlighet till etappavgång
kan också antalet nybörjarplatser för denna inriktning av grundskollärarlinjen
ökas inom oförändrad kostnadsram.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det — för att
lösa rekryteringsproblemen — är nödvändigt med en ökad flexibilitet
vid dimensioneringen av grundskollärarlinjen. Det är ingen god lösning
att redan nu binda en ökad planeringsram till ett antal bestämda
högskoleenheter. Högskoleenhet som har ett överskott på sökande bör
kunna fa en utökad planeringsram när alla platser fyllts med behöriga
sökande. Det bör, med hänsyn till de speciella omständigheterna,
ankomma på regeringen att fatta beslut om vid vilka högskoleenheter
med relevant inriktning av grundskollärarlinjen planeringsramen skall
utökas. Regeringen bör alltså få begärt bemyndigande och motionerna
1989/90:Ub515 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 41 avslås
av riksdagen.

1989/90: UbU22

10

När det gäller utnyttjande av kompletterande anordningar (tillgodoräknande
av annan grundutbildning, resp. etappavgång) på ett mer
systematiskt sätt för att öka utbildningskapaciteten för grundskollärarlinjen
anser utskottet att denna fråga är för tidigt väckt. Enligt bestämmelserna
i 7 kap. högskoleförordningen (1977:263) har studerande rätt
att tillgodoräkna sig annan utbildning när de antagits till grundskollärarlinjen.
Frågan om sådant tillgodoräknande prövas av linjenämnden
(motsvarande) efter framställning av den studerande. Utskottet förutsätter
att högskoleförordningens bestämmelser tillämpas på ett generöst
sätt.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att högskolan för lärarutbildning
i Stockholm avser göra försök med en kompletterande lärarutbildning
för sådana studerande som avslutat någon av naturvetarlinjerna
(fysikerlinjen, kemistlinjen, biologlinjen) och som vill bli lärare i
årskurserna 4—9 av grundskolan. Utbildningen avses bedrivas under
tre eller fyra terminer på halvfart kombinerad med halvtidstjänstgöring
som lärare med lön under utbildningstiden. Utbildningen omfattar
praktisk-pedagogisk utbildning, handledning under lärartjänstgöringen
och vid behov viss ämneskomplettering.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1989/90:Ub713 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:Ub801
yrkande 16.

Frågan om en förlängning av grundskollärarlinjens utbildning för lärare i
årskurserna 1 — 7 för att inrymma bl.a. utbildning i engelska har utskottet
tidigare under detta riksmöte behandlat i betänkande
1989/90:UbU7 (s. 11). Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub515 (c) yrkande 10 och 1989/90:Ub804 (mp) yrkande
13 delvis.

Frågor om informationsinsatser m.m. för att öka antalet sökande till
lärarutbildning, översyn av tillträdeskraven till lärarutbildningen,
kompletteringsutbildning för sökande med otillräckliga förkunskaper
och rekrytering av äldre sökande med arbetslivserfarenhet tas upp i
motion 1989/90:Ub515 (c) yrkandena 3, 4, 5 och 6.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

UHÄ har av regeringen tilldelats 1 milj.kr. för särskilda informationsinsatser
år 1989 resp. år 1990. I år har medlen till största delen
fördelats till de enskilda högskoleenheterna för lokala insatser. En
mindre del har använts för samlade insatser för information till
särskilt svårrekryterade utbildningar, t.ex. specialiseringar med hemspråk
eller praktisk-estetiska ämnen. Enligt vad utskottet har erfarit
gör högskoleenheterna stora informationsinsatser när det gäller syofunktionärer
i skolväsendet inom resp. upptagningsområde. UHÄ har
också skickat ut särskilda syo-meddelanden om grundskollärarutbildningen
till samtliga syo-funktionärer i landet.

UHÄ har vidare gjort vissa smärre justeringar i utbildningsplanen
för grundskol lärarlinjen. Fr.o.m. höstterminen 1990 gäller som behörighetskrav
t.ex. medelbetyget 3,0 i ämnen som ingår i viss ämnesgrupp
i lärarutbildningen för årskurserna 1 — 7 i stället för tidigare

1989/90: UbU22

11

krav om minst betyget 3 i vart och ett av ämnena. Vidare kan
antagningsprov ersätta kravet på särskild behörighet i praktisk-estetiska
ämnen.

Enligt vad utskottet inhämtat från UHÄ skall kompletteringsutbildning
för sökande som inte uppfyller behörighetskraven för tillträde till
grundskollärarlinjen ha skett innan den studerande börjar lärarutbildningen.
Enda undantaget är elever från årskurs 3 av teknisk linje som
studerat den kortare kursen i biologi. Utskottet, som delar UHÄ:s
uppfattning i frågan, anser det viktigt att de som antagits till lärarutbildning
under studietiden kan ägna sig helt och fullt åt den egentliga
lärarutbildningen. När det gäller de lärarstuderandes arbetslivserfarenhet
m.m. har UHÄ genom stickprovsundersökningar kunnat konstatera
att mer än hälften av de studerande har mer än ett års arbetslivserfarenhet.

Då motionärernas yrkanden i stort är tillgodosedda med vad utskottet
redovisat, avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub515 yrkandena 3, 4,
5 och 6.

Riksdagen har beslutat att lärarutbildning för grundskolan skall anordnas
vid sammanlagt 15 högskoleenheter. Utbildning på grundskollärarlinjens
båda grenar anordnas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm
samt universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och
Umeå och vid högskolan i Karlstad. Utbildning av lärare för årskurserna
1—7 av grundskolan anordnas dessutom vid högskolorna i Falun—Borlänge,
Gävle—Sandviken, Jönköping, Kalmar, Kristianstad,
Växjö, Luleå och Sundsvall—Härnösand (prop. 1985/86:113, bet.
1985/86:UbU27, rskr. 1985/86:356, bet. UbU 1987/88:25, rskr.
1987/88:333).

I motion 1989/90:515 (c) yrkande 2 föreslås en ökad spridning av
grundskollärarutbildningen. En spridning av denna utbildning till
vissa namngivna orter föreslås i motionerna 1989/90:Ub509 (fp) [Luleå|,
1989/90:Ub520 (c) yrkande 2 [Skövde|, 1989/90:Ub546 (s) [Luleå|,
1989/90:Ub549 (s) [Örebrol, 1989/90:Ub585 (m) yrkande 1 |Skövde|,
1989/90:Ub589 (s) yrkande 2 [Skövde|, 1989/90:Ub652 (s) [Falun—Borlänge],
1989/90:Ub684 (fp, c, vpk) [Örebrol och
1989/90:Ub820 (fp) yrkande 3 delvis [Växjö].

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Grundskollärarlinje finns nu inrättad vid 15 högskoleenheter, nämligen
vid exakt de enheter, som kom i fråga när 1968 års lärarutbildningsreform
var aktuell (prop. 1967:4, SU 51, rskr. 143). Några år
senare uppstod emellertid behov att minska lärarutbildningskapaciteten
och redan år 1976 måste beslutas om avveckling av lärarutbildningslinjer
vid vissa högskoleenheter för att få en väl fungerande
lärarutbildning på övriga orter (prop. 1975/76:89, bet. UbU 1975/76:26,
rskr. 1975/76:268). Den 1 juli 1988 inrättades grundskollärarlinje med
en eller två inriktningar vid 13 högskoleenheter och den 1 juli 1989
vid ytterligare två (prop. 1985/86:113, bet. UbU 1985/86:27, rskr.
1985/86:356; prop. 1987/88:100, bet. UbU 1987/88:25, rskr.
1987/88:333). Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att stor försik -

1989/90: UbU22

12

tighet måste iakttas när det gäller riksdagsbeslut om ökad spridning av
grundskollärarutbildning utöver vad som redan har beslutats. Förläggning
av grundskollärarlinje till ytterligare högskoleenheter kan ge
enheter som i dag anordnar lärarutbildning ännu större problem med
rekryteringen än de nu har. I övrigt vill utskottet hänvisa till vad som i
betänkande 1989/90:UbU18 (s. 13) anförts om utbildningsansvariga
högskoleenheters möjlighet att under vissa förutsättningar lokalisera
t.ex. del av en allmän utbildningslinje till en annan ort än högskoleorten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande
yrkanden om ytterligare utbyggnad av grundskollärarlinjen på nya
orter.

Ämneslärarlinjen om 160—220 poäng.
Ämneslärarlinjens praktisk-pedagogiska utbildning
om 40/20 poäng

Planeringsramarna för ämneslärarlinjen om 160—220 poäng föreslås för
nästa budgetår omfatta oförändrat 212 nybörjarplatser och 150 platser
för praktisk-pedagogisk utbildning om 40/20 poäng. Sistnämnda utbildning
får, enligt vad som anförts i proposition 1985/86:100, anordnas
för dem som har grundläggande ekonomisk eller teknisk högskoleutbildning,
ämnesteoretisk lektorsbehörighet eller ämnesutbildning inom
det matematisk-naturvetenskapliga området, för sistnämnda grupp av
arbetsmarknadsskäl.

I motion 1989/90:Ub515 (c) yrkande 1 delvis föreslås att den del av
ämneslärarlinjen som avser utbildning av lärare för gymnasieskolans
teoretiska ämnen skall omfatta 500 nybörjarplatser budgetåret 1990/91.
Det anförs vidare att det kommer att behövas tre gånger så många
nybörjarplatser för utbildning av lärare i dessa ämnen vid mitten av
1990-talet. Det finns därför skäl, menar motionärerna, att planera för
en successiv ökning av antalet platser på ämneslärarlinjen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Enligt UHÄ:s beräkningar av antagningsbehovet i s.k. allmänna
ämnen bör antalet nybörjarplatser för ämneslärarlinjen om 160—220
poäng under perioden 1990/91 — 1992/93 öka från 212 till ca 800.
Erfarenhetsmässigt kan konstateras att ett förhållandevis begränsat antal
av dem som antagits till fyraårig ämneslärarlinje fullföljer sin
studiegång med avslutande praktisk-pedagogisk utbildning (jfr. 905
nybörjarplatser hösten 1986 och det förhållandet, att det i utbildningen
under det fjärde året 1989/90 finns sammanlagt 636 studerande inkl.
dem som tagits in på linjen vid olika antagningstillfällen före hösten
1986). Utskottet utgår därför från att regeringen vid överväganden om
dimensioneringen av ämneslärarlinjen särskilt uppmärksammar detta
förhållande. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1989/90:515 yrkande 1 delvis.

Utskottet tar i sammanhanget upp en annan fråga som gäller utbildning
av ämneslärare. Enligt uppgift från UHÄ kan platser på linjens
praktisk-pedagogiska utbildning om 40120 poäng inte nyttjas fullt ut på

1989/90: UbU22

13

1** Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 22

grund av nyssnämnda uttalande i 1986 års budgetproposition och
därav föranledda, ännu gällande regleringsbrevsbestämmelser, trots att
platserna är eftersökta av dem som tidigare stimulerats att avlägga
filosofie kandidatexamen i samhälls- eller språkvetenskapliga ämnen
och som nu önskar utbilda sig för läraryrket. För dem finns nämligen
ingen annan utbildningsväg till läraryrket.

Utskottet har inhämtat att regeringen kommer att upphäva nyssnämnda
bestämmelser så att antagningen till praktisk-pedagogisk utbildning
om 40/20 poäng fr.o.m. budgetåret 1990/91 kommer att omfatta
även sökande som avslutat utbildning i samhälls- och språkvetenskapliga
ämnen. För att förhindra brist på behöriga gymnasielärare i
teoretiska ämnen över huvud bör enligt utskottets mening regeringen
bemyndigas att under budgetåren 1990/91 — 1992/93 ändra planeringsramen
för ämneslärarlinjens praktisk-pedagogiska utbildning om 40/20
poäng. Att reguljärt anordna sådan utbildning innebär en möjlighet för
alla dem, som först på ett senare stadium i sina studier eller i sitt
yrkesliv bestämmer sig för att bli lärare, att genomgå en kortare
yrkesinriktad utbildning. Det ger också en smidig möjlighet att växla
från ett annat yrkesområde till läraryrket och bidrar därmed till en
närmare kontakt mellan skola och arbetsliv. Som framgår av budgetpropositionen
skall de medel som föreslås under anslaget B 8. Fortbildning
användas till särskilda insatser för att förbättra tillgången på
lärare i såväl grundskolan som gymnasieskolan, inkl. ökad dimensionering
av grundutbildning.

Med hänvisning till att det vid högskolan i Karlstad finns inrättad
grundskollärarlinje med utbildning av lärare för årskurserna 4—9 av
grundskolan — dagens motsvarighet till tidigare utbildning av högstadielärare
på ämneslärarlinje — avstyrker utskottet motion
1989/90:Ub725 (c) yrkande 5 om ämneslärarlinje vid denna högskola.

Barnavårdslärarlinjen, bildlärarlinjen,
hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen, slöjdlärarlinjen,
textillärarlinjen

I motion 1989/90:Ub735 (fp, m, c, vpk, mp) redovisas att enligt beslut
år 1988 skall antagningen till bildlärarlinjen periodiseras från hösten
1990 så att 24 studerande antas två år av tre vid Konstfackskolan i
Stockholm och ett år av tre vid universitetet i Umeå. Periodiseringen
börjar hösten 1990 med antagning enbart i Umeå. Nyordningen innebär
att endast 24 studerande antas per år i Sverige på bildlärarlinjen.
Alla beräkningar visar, säger motionärerna, att det inte kommer att
finnas väl utbildade bildlärare i tillräckligt antal med den planering
som nu finns med minskning av antagningen till bildlärarlinjen och
bristande rekrytering till grundskollärarlinjens utbildning i bild och
annat ämne.

I motion 1989/90:Ub741 (c) yrkande 1 begärs att antalet nybörjarplatser
på bildlärarlinjen skall ökas med 24. Liknande förslag förs fram
i motionerna 1989/90:Ub329 (mp) yrkande 2 och 1989/90:Ub622 (s).

1989/90: UbU22

14

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna
anföra följande.

UHÄ har i sin anslagsframställning föreslagit att Konstfackskolan i
Stockholm och universitetet i Umeå fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall fä
anta studerande varje år inom bildlärarlinjen och räknar med 32
nybörjarplatser i Stockholm och 24 platser i Umeå. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motionerna
1989/90:Ub329 yrkande 2, 1989/90:Ub622, 1989/90:Ub735 och

1989/90:Ub741 ökar planeringsramen för biidlärartinjen till 48 nybörjarplatser
och anvisar 1 milj. kr. under anslaget för ändamålet för
budgetåret 1990/91. När det gäller resurser och dimensionering avseende
budgetåren 1991/92 och 1992/93 hänvisar utskottet till vad som
uttalats i betänkande 1989/90:UbU18 (s. 12 f.).

Beträffande obesatta platser inom grundskollärarlinjens praktiskestetiska
specialisering i bl.a. ämnet bild hänvisar utskottet till vad som
anförs i frågan i det följande.

När det gäller hushållslärarlinjen föreslås i budgetpropositionen oförändrat
12 nybörjarplatser vid universitetet i Göteborg. UHÄ har i sin
anslagsframställning därutöver föreslagit 12 nybörjarplatser vid universitetet
i Uppsala resp. vid universitetet i Umeå. Vid dessa högskoleenheter
har antagning till hushållslärarlinjen inte skett under läsåren
1988/89 och 1989/90.

Enligt motionerna 1989/90:Ub624 (s), 1989/90:Ub696 (fp) och
1989/90:Ub707 (c) får regeringens förslag förödande effekter för tillgången
på utbildade hushållslärare under kommande år. Starka skäl
talar i stället för en utökning av platserna. Det läraravtal som slöts
hösten 1989 innebär att undervisningsskyldigheten för bl.a. hushållslärare
sänks från 29 veckotimmar till 24 veckotimmar. Detta innebär att
sex hushållslärartjänster kommer att behövas för att genomföra samma
undervisning som i dag utförs inom fem sådana tjänster. Ca 2 000
hushållslärare arbetar i grundskolan. Det kan antas att deras arbetsinsats
motsvarar ca 1 200 heltidstjänster. Hösten 1991 då det nya avtalet
träder i kraft uppstår därmed enligt motionärerna en efterfrågan på
240 hushållslärare. Ytterligare skäl för ökad antagning säges vara att
det råder en hög medelålder bland hushållslärarna. Enligt motionärernas
beräkning försvinner ca 675 lärare ur skolan under en 10-årsperiod,
dvs. en tredjedel av hushållslärarna i grundskolan, på grund av
pensionering. Sammanfattningsvis anser motionärerna att det behövs
en kontinuitet i utbildningsutbudet inom hushållslärarutbildningen för
att inom densamma kunna upprätthålla kompetens och kunnande.
Riksdagen bör därför pröva möjligheten att inrätta utbildningsplatser i
hushållslärarutbildning även i Umeå och Uppsala.

Utskottet, som erinrar om att UHÄ föreslagit en dimensioneringsökning
för hushållslärarlinjen, anser att frågan om linjens dimensionering
för budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör prövas på nytt (jfr bet.
1989/90:UbU18 s. 9 och 13). Med hänvisning härtill och till vad som i

1989/90:UbU22

15

det följande sägs om vakanta platser inom grundskollärarlinjens praktisk-estetiska
specialisering avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub624, 1989/90:Ub696 och 1989/90:Ub707.

I motionerna 1989/90:Ub713 (m, fp, c, mp) yrkande 3 och
1989/90:Ub741 (c) yrkande 3 föreslås att obesatta platser inom grundskollärarlinjens
praktisk-estetiska specialisering (bild, hemkunskap, musik,
trä- och metallslöjd resp. textilslöjd) skall utbytas mot eftersökta
platser på bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen, slöjdlärarlinjen
resp. textillärarlinjen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Det är viktigt att vid de olika lärarutbildningsinstitutionerna i de
praktisk-estetiska ämnena upprätthålla och vidareutveckla den kompetens
och det kunnande som finns där. Om intresset från de studerandes
sida trots förändrade förkunskapskrav fortfarande är lågt när det
gäller studier i praktisk-estetiskt ämne inom ramen för grundskollärarlinjen,
bör i enlighet med UHÄ:s förslag dessa platser kunna utbytas
mot platser inom linjerna för utbildning av lärare i ett praktisk-estetiskt
ämne (ettämnesutbildning). Motsvarande anordning bör också
kunna komma i fråga när det finns tomma platser inom ämneslärarlinjens
praktisk-estetiska utbildningar. Utskottet föreslår att riksdagen
med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ger
regeringen till känna att obesatta platser inom grundskollärarlinjens
och ämneslärarlinjens praktisk-estetiska specialiseringar tillfälligt skall
överföras till barnavårdslärarlinjen, bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen,
musiklärarlinjen, slöjdlärarlinjen och textillärarlinjen, vid behov med
utnyttjande av medel under anslaget B 8. Fortbildning.

Enligt motionerna 1989/90:Ub719 (c, fp) och 1989/90:Ub733 (vpk)
delvis har det skett en successiv minskning av resurserna för musiklärarutbildningen
i Sverige. Denna trend måste enligt motionärerna vändas.
I den sistnämnda motionen begärs också en ökning av resurserna för
utbildningen med 21 563 000 kr. för nästa budgetår.

Utskottet har från UHÄ inhämtat att det av högskoleenheternas
verksamhetsberättelser framgår att utvecklingen av genomsnittskostnaden
per utnyttjad årsstudieplats för musiklärarlinjen inte markant
skiljer sig från motsvarande utveckling för andra praktisk-estetiska
lärarutbildningslinjer. Självfallet kan utvecklingen variera något mellan
högskoleenheter med musiklärarutbildning. Enligt utskottets uppfattning
är det en uppgift för UHÄ att följa utvecklingen — även
anslagsmässigt — inom sitt ansvarsområde. Med hänvisning härtill
avstyrks motionerna 1989/90:Ub719 och 1989/90:Ub733 delvis.

Speciallärarutbildning

I motion 1989/90:Ub620 (m) erinras om att motionärerna vid riksdagens
behandling av frågan om en ny specialpedagogisk påbyggnadslinje
ansåg att regeringens förslag borde kompletteras med en inriktning
som skulle avse utbildning av lärare för elever med tal- och språksvårigheter.
Motionärerna upprepar nu sitt krav med motiveringen att

1989/90: UbU22

16

den beslutade inriktningen för lärare för barn med komplicerad inlärningssituation
inte gör det möjligt att tillgodose behovet av den specialistkompetens
som är nödvändig för att kunna hjälpa de elever som
har tal- och språksvårigheter.

Utskottet har i sitt betänkande 1988/89:UbU7 (s. 49) utgått från att
den påbyggnadsutbildning (40/60 poäng) som skall komma till stånd
för lärare för barn med komplicerad inlärningssituation kommer att
innehålla utbildningsmoment i logopedi och lingvistik av sådan omfattning
att special lärarna lår erforderliga kunskaper för behandling av
barn med språk- och talsvårigheter.

UHA arbetar för närvarande med utbildningens utformning. Utskottet
finner det värdefullt om det åtminstone under den tredje terminen
för speciallärare som så önskar finns möjlighet till specialisering avseende
hjälp åt elever med tal- och språksvårigheter.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motion 1989/90:Ub620.

Utbildningsarvode

Av rekryteringsskäl har utbildningsarvode återinförts vid ett antal
lärarutbildningslinjer under de senaste åren. I motion 1989/90:Ub568
(fp) föreslås införande av ett sådant arvode vid genomgång av linjen för
pedagogik-metodiklärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildning
samt lärare för gymnasieskolans jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsutbildning
(naturbrukslinje).

Utskottet har i ärendet inhämtat följande.

Till pedagogik-metodiklärarlinjen föreligger för närvarande inga rekryteringssvårigheter.
I anslagsframställningen för budgetåren
1990/91 — 1992/93 och i särskild skrivelse till regeringen har UHÄ den
23 oktober 1989 föreslagit att nuvarande lärarutbildning för linjerna
för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel i gymnasieskolan omfattande
20 poäng skall ersättas av en naturbrukslärarlinje om 40 poäng.
Flertalet remissinstanser har i sina yttranden över förslaget till ny
utbildning påpekat nödvändigheten av att införa utbildningsarvode för
att få kvalificerade sökande. Rekryteringen till nuvarande lärarutbildningslinje
är för närvarande synnerligen dålig. UHÄ har vidare i annat
sammanhang redovisat att det av rekryteringsskäl är angeläget att
utbildningsarvode ges också till blivande lärare i tekniska och ekonomiska
ämnen som studerar på ämneslärarlinjen om 40 poäng.

Utskottet hänvisar till den beredning av UHÄ:s förslag till naturbrukslärarlinje
som pågår inom regeringskansliet och avstyrker därmed
motion 1989/90:Ub568.

Förskollärarlinjen m.m.

Antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen är innevarande budgetår
enligt regleringsbrevet 3 276. Planeringsramarna för förskollärarlinjen
föreslås enligt budgetpropositionen (bil. 10, s. 263) omfatta 3 306
nybörjarplatser för nästa budgetår, huvudsakligen i utbildning om 100

1989/90:UbU22

17

poäng. Det anges vidare i en not till planeringsramen att det därutöver
skall finnas 120 platser att fördelas av UHÄ. Det innebär sammanlagt
3 426 nybörjarplatser.

Med särskilda medel av engångskaraktär och utanför planeringsramen
kommer enligt budgetpropositionen viss förskollärarutbildning,
omfattande 120 nybörjarplatser, att starta under nästa budgetår.

Enligt motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 7 delvis behövs ytterligare
1 000 nybörjarplatser för att tillgodose barnomsorgens behov. I
motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande 22 begärs ytterligare 300 nybörjarplatser
utöver regeringens förslag. En helt annan uppfattning möter i
motionerna 1989/90:Ub618 (m) yrkande 11 och 1989/90:Ub825 (m)
yrkande 40, enligt vilka förskollärarlinjens planeringsramar bör minska
med 102 nybörjarplatser i förhållande till regeringens förslag. En
ospecificerad ökning av antalet nybörjarplatser i barnomsorgsutbildningen
önskas i motion 1989/90:Ub689 (s) yrkande 1.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker nu ifrågavarande
motionsyrkanden. Till detta skall läggas upplysningen att regeringen
enligt regeringsförklaring den 7 mars 1990 avser återkomma innevarande
riksmöte med förslag beträffande ökat antal nybörjarplatser för
förskollärarutbildning.

I motionerna 1989/90:Ub574 (s), 1989/90:Ub689 (s) yrkande 2,
1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 6 och 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 19
begärs en översyn av förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen m.m.

Utskottet hänvisar till riksdagens beslut i ärendet under föregående
riksmöte (prop. 1989/90:100, bet. UbU22, rskr. 197). UHÄ har påbörjat
ett arbete med att revidera de nuvarande utbildningsplanerna för
fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna. Arbetet beräknas vara
klart under hösten 1990. De nya utbildningsplanerna avses gälla
fir.o.m. läsåret 1991/92. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Förskollärarlinje finns innevarande riksmöte inrättad vid 18 högskoleenheter
genom särskilt riksdagsbeslut. I propositionen föreslås att
förskollärarlinje skall förläggas till högskolan i
Trollhättan—Uddevalla.

1 motion 1989/90:Ub526 (c) hemställs att riksdagen beslutar att den
1 juli 1990 inrätta en förskollärarlinje vid högskolan i Borås. Planeringsramen
för högskolan föreslås omfatta 60 nybörjarplatser. Motsvarande
krav framförs också i motionerna 1989/90:Ub525 (m), 1989/90:Ub528
(fp), 1989/90:Ub702 (s), 1989/90:Ub709 (fp) och 1989/90:Ub803 (fp).

Utskottet anser — främst mot bakgrund av det höga sökandetrycket i
regionen — det rimligt att förskollärarlinjen åter inrättas vid högskolan
i Borås (jfr UbU 1983/84:22, s. 6, rskr. 1983/84:240). Denna
högskolas planeringsram för förskollärarutbildning bör omfatta 60
nybörjarplatser för nästa budgetår.

Planeringsramen för högskolan för lärarutbildning i Stockholm
(HLS) omfattar innevarande budgetår 768 nybörjarplatser. Antalet
förstahandssökande per nybörjarplats vid HLS var enligt uppgift från
UHÄ för motsvarande platser inte särskilt stort (0,43 per plats). Därför
bör 60 nybörjarplatser från HLS:s ram för nästa budgetår kunna föras

1989/90:UbU22

18

över till den nya ramen för högskolan i Borås. Det bör, därest
platsbrist uppstår vid HLS, övervägas att till HLS återföra erforderligt
antal platser av ett eventuellt nytillskott till den totala planeringsramen
för förskollärarutbildning. Ett sådant nytillskott har som tidigare
nämnts aviserats i regeringsförklaringen den 7 mars 1990.

Utskottet föreslår således att riksdagen med anledning av ifrågavarande
motionsyrkanden som sin mening ger regeringen till känna att
en förskollärarlinje bör inrättas vid högskolan i Borås den 1 juli 1990
med en planeringsram om 60 nybörjarplatser. När det gäller inrättande
av förskollärarlinje vid högskolan i Trollhättan—Uddevalla har utskottet
inte något att erinra, vilket riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna.

En lokalisering av förskollärarutbildning till Skövde eller en ökad
planeringsram till vissa namngivna högskoleenheter föreslås i motionerna
1989/90:Ub518 (s), 1989/90:Ub520 (c) yrkande 3, 1989/90:Ub584
(m) yrkande 2, 1989/90:Ub585 (m) yrkande 2, 1989/90:Ub589 (s)
yrkande 3, 1989/90:Ub594 (s), 1989/90:Ub607 (s), 1989/90:Ub630 (s)
delvis, 1989/90:Ub642 (fp) yrkande 1, 1989/90:Ub658 (m),

1989/90:Ub703 (c), 1989/90:Ub725 (c) yrkande 6 och 1989/90:Ub740
(m) yrkande 1 delvis.

Utskottet vill erinra om att förskollärarlinje den 1 juli 1990 kommer
att finnas inrättad vid 20 högskoleenheter. Mot denna bakgrund är det
nödvändigt att iaktta försiktighet beträffande inrättande av förskollärarlinje
vid ytterligare högskolor. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa
till vad som i bet. 1989/90:UbU18 (s. 13 f.) anförts om utbildningsansvariga
högskoleenheters möjlighet att under vissa förutsättningar lokalisera
en allmän utbildningslinje helt eller delvis till en annan ort än
högskoleorten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande
motionsyrkanden.

Planeringsramar i övrigt. Anslaget

Utskottet tillstyrker föreslagna planeringsramar i övrigt för budgetåret
1990/91 inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken i den
mån de inte behandlats i det föregående.

I budgetpropositionen (bil. 10 s. 275) beräknas anslaget D 8. Utbildning
för undervisningsyrken till 859 673 000 kr.

Utskottet avstyrker motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkandena 20 och 22,
i vilka begärs 3 milj.kr. för ämneslärarlinjens utlandsförlagda del
utöver regeringens förslag i budgetpropositionen. Utskottet räknar i
likhet med statsrådet med att man inom de resurser som disponeras av
högskoleenheterna skall finna utrymme för att en del av ämneslärarutbildningen
i språk skall kunna förläggas till utlandet.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående avstyrker
utskottet likaledes motionerna 1989/90:Ub758 (c) yrkande 23 och
1989/90:Ub515 (c) yrkande 12, vilka syftar till en ökning av anslaget
med (8,4 + 50 milj.kr. =) 58,4 milj.kr. med anledning av den av
motionärerna föreslagna utökade utbildningsverksamheten.

1989/90:UbU22

19

Enligt utskottets mening bör riksdagen med anledning av vad utskottet
tidigare anfört avslå även motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande
7 delvis (25 milj.kr. till av motionärerna föreslagen utökad förskollärarutbildning)
och yrkande 8 (1 milj.kr. till särskilda åtgärder för
förskollärarutbildning m.m.) samt motion 1989/90:Ub733 (vpk) delvis
(21 563 000 kr. till musiklärarutbildning).

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen, med bifall till motion
1989/90:Ub741 (c) yrkande 2 om 1 milj.kr. till utökad planeringsram
för bildlärarlinjen, för budgetåret 1990/91 till Utbildning för undervisningsyrken
anvisar ett reservationsanslag på (859 673 000 kr.
+ 1 000 000 kr. =) 860 673 000 kr.

1 fråga om riktlinjer för resurser och dimensionering för budgetåren
1991/92 och 1992/93 hänvisar utskottet till vad som anförts i betänkande
1989/90:UbU18 (s. 12 f.) Utskottet har där förutsatt att regeringen i
förekommande fall återkommer med preciserade anslagsberäkningar.

Betyg i lärarutbildningen

I motionerna 1989/90:Ub619 (m) och 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 18
framförs uppfattningen att det var ett misstag att ta bort graderade
betyg i lärarskicklighet och i ämneskunskaper för blivande lärare. För
närvarande skall således bara ges betyget Godkänd resp. Icke godkänd.
Motionärerna framhåller att studerande på t.ex. ämneslärarlinjerna
och på fristående kurser undervisas gemensamt, och att det är orimligt
att olika former för betygsättning förekommer för de olika studerandekategorierna
i samma utbildning, inte minst mot bakgrund av att
betygsättningen på denna nivå kan vara avgörande för antagning till
forskarutbildning.

Eftersom det nya betygssystemet har införts först fr.o.m. läsåret
1987/88, bör erfarenheterna av detta avvaktas. Utskottet har i tidigare
sammanhang slagit fast att den meritvärdering vid tillsättning av lärartjänst
som grundas på inlämnade ansökningshandlingar skall kunna
kompletteras med referenstagning. Detta bör kunna ske även beträffande
nyexaminerade där de fatt sin utbildning. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub619 och 1989/90:Ub807 yrkande 18.

Karriärtjänster som lärare

Enligt motion 1989/90:Ub801 (m) yrkande 13 är det en viktig uppgift
för skolan att vidta åtgärder för att behålla duktiga lärare i yrket.
Motionärerna menar att detta bör vara möjligt genom att särskilda
karriärtjänster som lärare tillskapas.

Utskottet, som ansluter sig till motionens syfte, anser att formerna
för ifrågavarande åtgärder bör avgöras av skolhuvudmännen. S.k. karriärtjänster
kan därvid vara ett medel. Med det anförda bör riksdagen
nu avslå motionen.

1989/90: UbU22

20

Utbildning i studie- och yrkesorientering för lärare
(syo) m.m.

I motion 1989/90:Ub623 (fp) efterlyses en utbildning i syo för
lärare och en utbildning i skolämne för syofunktionärer.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Uppfattningen att det i vissa fall är bra att kombinera syo-tjänstgöring
med undervisning låg till grund för 1981 års riksdagsbeslut om ny
syo-utbildning. I UHÄ:s skrivelse till regeringen i september 1982 om
utbildningsplan m.m. för utbildningen av syo-funktionärer i skolväsendet
föreslogs också en variant av syo-utbildningen om 60 poäng för
lärare. Det skulle vara av intresse om ansvarig högskoleenhet vidtar
sådana anordningar att lärare — med eller utan ekonomiskt stöd från
sin arbetsgivare — kan genomgå sådan inriktning av utbildningen om
60 poäng (t.ex. genom lokal antagning på obesatta platser). Många av
dagens lärare har yrkeserfarenhet från arbetslivet utanför skolan. När
det gäller de lärarstuderande som nu tas in på grundskollärarlinjen har
enligt en preliminär uppgift från UHÄ nästan en fjärdedel mer än fem
års sådan yrkeserfarenhet.

Även syo-funktionär har möjlighet att bedriva kompletterande studier.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub623.

T rafiklärarutbildning

1 motion 1989/90:Ub704 (c) anförs att utbildningen av trafiklärare bör
utvecklas. Trafiklärarutbildningen bör utgöra en allmän utbildningslinje
om 80 poäng, förlagd till högskolan i Falun—Borlänge.

Utskottet har erfarit att trafiksäkerhetsverket i skrivelse den 7 februari
1990 till utbildningsdepartementet framfört som synnerligen angeläget,
att UHÄ skyndsamt ges i uppdrag att planera för trafiklärarutbildning
med beräknad start höstterminen 1991. Parallellt bör enligt
trafiksäkerhetsverket avveckling ske av nuvarande trafiklärarutbildning
i gymnasieskolan.

Utskottet anser, med hänvisning till att frågan bereds i regeringskansliet,
att motion 1989/90:Ub704 bör avslås av riksdagen.

Övrigt

I motion 1989/90:Ub515 (c) yrkande 9 begärs att en utvärdering av
lärarutbildningens nationella likvärdighet kommer till stånd.

Utskottet har erfarit att regeringen har anvisat medel till UHÄ för
en systematisk uppföljning och utvärdering av grundskollärarutbildningen
(jfr prop. 1989/90:41 s. 10). Utskottet anser därför att motionsyrkandet
är tillgodosett, varför det bör avslås av riksdagen.

Enligt motion 1989/90:Ub804 (mp) är praktik ett viktigt inslag i lärarutbildningen.
Praktiken bör läggas in så tidigt som möjligt i utbildningen.
Det bör enligt motionärerna göras klart för de studerande att höga
krav måste få ställas på den som skall utöva läraryrket. De studerande

1989/90: UbU22

21

skall under de inledande studierna och under praktiken ha tillgång till
studie- och yrkesrådgivning. Eventuell övergång till annan utbildning
måste underlättas.

Utskottet utgår från att lärarutbildningen av i dag är så upplagd som
den i allmänna ordalag beskrivs av motionärerna. Med hänvisning
härtill avstyrks motion 1989/90:Ub804 yrkande 12.

I motion 1989/90:Ub279 (fp) yrkande 1 anförs att undervisningen i
läro me de Is kuns kap i lärarutbildningen bör utvidgas. Detta anses riksdagen
som sin mening böra ge regeringen till känna.

Utskottet har i tidigare sammanhang (jfr bet. 1988/89:UbU7, s. 52)
anfört att sammantaget är det kursplanerna samt lärarnas kunskaper
och ytterst deras grad av professionalism, som skapar efterfrågan på
vissa läromedel och därmed styr utformningen av läromedlen. Det är
därför viktigt att frågor om läromedlens utformning behandlas både i
den grundläggande lärarutbildningen och i fortbildningen av lärare.

Läromedelskunskap och mediakunskap skall enligt gällande utbildningsplan
för grundskollärarlinjen ingå i utbildningen. Den fortsatta
uppföljningen av grundskollärarreformen får visa om några ytterligare
åtgärder kan behövas för att få garantier för att dessa frågor behandlas i
lärarutbildningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub279 yrkande 1.

1 motion 1989/90:Ub542 (fp) anförs att en fortsatt positiv utveckling av
handikappidrotten är beroende av en utökad ledarutbildning. Antalet
antagningsplatser bör bli fler.

Utskottet erinrar om att utbildning av ledare för handikappidrott
sker vid den s.k. specialidrottslärarlinjen vid högskolan för lärarutbildning
i Stockholm (institutionen för idrottslärarutbildning m.m.). För
närvarande finns 45 nybörjarplatser för utbildning av ledare inom
olika idrottsgrenar. Beslut om fördelning av dessa utbildningsplatser på
idrottsgrenar fattas av högskoleenheten i nära samarbete med riksidrottsförbundet.
UHÄ har i anslagsframställningen för budgetåren
1990/91—1992/93 föreslagit att de resurser som nu utgår till ledarutbildningen
inom specialidrottslärarutbildningen i fortsättningen bör
utnyttjas för lokala linjer och fristående kurser i samband med uppbyggnaden
av en idrottshögskola i Stockholm. Detta förslag skall enligt
budgetpropositionen prövas i anslutning till behandlingen av idrottshögskoleutredningens
betänkande (dir. 1989:42).

Såvitt utskottet kan bedöma bör det vara möjligt att i mån av behov
öka omfattningen av ledarutbildningen för handikappidrott. Med hänvisning
till det anförda avstyrks motion 1989/90:Ub542.

För att förbättra möjligheten för handikappade att redan i skolåldern
kunna delta i olika idrottsliga aktiviteter bör enligt motion
1989/90:Ub810 (m) yrkande 2 ökat utrymme ges inom idrottslärarutbildningen
för kunskaper i ett antal frågor som gäller handikappidrotten.

1989/90:UbU22

22

Det aktualiserade ärendet är en utbildningsplanefråga. Utbildningens
utformning i dess olika delar regleras genom en lokal utbildningsplan.
Utskottet förutsätter att handikappidrott tas upp inom idrottslärarutbildningen
i erforderlig utsträckning. Med denna utgångspunkt föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub810 yrkande 2.

Enligt motion 1989/90:Ub806 (s) bör blivande grundskollärare för
årskurserna 1 — 7 fa en mer omfattande utbildning i idrott än de för
närvarande får.

Utskottet konstaterar att ett stort antal avvägningar har måst göras
mellan olika ämnens behov av utrymme i utbildningen, innan central
utbildningsplan har kunnat fastställas för grundskollärarlinjen. Utskottet
utgår från att de utbildningsansvariga har sökt göra dessa avvägningar
på bästa sätt. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1989/90:Ub806.

Frågan om kombination av hemkunskap och teknik i grundskollärarutbildningen
har utskottet behandlat i betänkande 1989/90:UbU7 (s. 12).
Därvid konstaterades redan då att motionärernas önskemål var tillgodosett.
Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motion
1989/90:Ub504.

När det gäller den i motion 1989/90:Ub708 (fp) aktualiserade frågan
om lokalisering av lärarutbildning i Stockholmsregionen hänvisar utskottet
till riksdagens beslut innevarande riksmöte (prop. 1988/89:100, bet.
1989/90:UbU7, rskr. 1989/90:57). Regeringen har utsett en särskild
utredare i ärendet. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub515 yrkande

1 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 41 bemyndigar regeringen
att ändra ramen utifrån de skäl som angetts i proposition
1989/90:100,

res. I (m)
res. 2 (c)

2. beträffande förslag till utbildning som kompletterar nuvarande
grundskollärarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub713 yrkandena 1 och

2 samt 1989/90:Ub801 yrkande 16,

res. 3 (m, fp)
res. 4 (mp)

3. beträffande förlängning av grundskollärarlinjens utbildning
för lärare i årskurserna 1 — 7

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub515 yrkande 10 och
1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis,

res. 5 (c, vpk, mp)
res. 6 (mp)

1989/90: UbU22

23

4. beträffande informationsinsatser m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub515 yrkandena 3, 4, 5

och 6,

res. 7 (c)

5. beträffande ökad spridning av grunds ko Uärarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub509, 1989/90:Ub515
yrkande 2, 1989/90:Ub520 yrkande 2, 1989/90:Ub546,

1989/90:Ub549, 1989/90:Ub585 yrkande 1, 1989/90:Ub589 yrkande
2 1989/90:Ub652, 1989/90:Ub684 och 1989/90:Ub820 yrkande

3 delvis,

6. beträffande planeringsramar för ämneslärarlinjen om
160—220 poäng

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub515 yrkande 1
delvis fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet
med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. 8 (c)

7. beträffande planeringsramar för ämneslärarlinjen om 40/20
poäng (praktisk-pedagogisk utbildning)

att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ramen utifrån de
skäl som utskottet angett samt som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande ämneslärarlinje vid högskolan i Karlstad
att riksdagen avslår motion 1989/90:725 yrkande 5,

9. beträffande planeringsramar för bildlärarlinjen

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med bifall till motionerna 1989/90:Ub329 yrkande 2,
1989/90:Ub622, 1989/90:Ub735 och l989/90:Ub741 yrkande 1
fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med
vad utskottet förordat,

10. beträffande planeringsramar för hushållslärarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub624,
1989/90:Ub696, 1989/90:Ub707 fastställer planeringsramar för
budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:100,

11. beträffande vakanta platser inom grundskollärarlinjens och
ämneslärarlinjens praktisk-estetiska specialiseringar

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub713 yrkande
3 och 1989/90:Ub741 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande resurser för musiklärarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub719 och
1989/90:Ub733 delvis,

res. 9 (vpk, mp)

13. beträffande utbildning av lärare för elever med tal- och
språksvårigheter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub620,

res. 10 (m)

1989/90:UbU22

24

14. beträffande utbildningsarvode vid genomgång av vissa lärarutbildningslinjer att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub568,

15. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande

11, 1989/90:Ub689 yrkande 1, 1989/90:Ub724 yrkande 7 delvis,
1989/90:Ub758 yrkande 22 och 1989/90:Ub825 yrkande 40 festställer
planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med
vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. II (m)
res. 12 (c)
res. 13 (vpk)

16. beträffande översyn av förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub574, 1989/90:Ub689
yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 6 och 1989/90:Ub803 yrkande
19,

res. 14 (fp, vpk, mp)

17. beträffande inrättande av förskollärarlinje vid högskolorna i
Borås och Trollhättan—Uddevalla

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub525,
1989/90:Ub526, 1989/90:Ub528, 1989/90:Ub702, 1989/90:Ub709
och 1989/90:Ub803 yrkande 18 sorn sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande lokalisering av förskollärarutbildning i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub518, 1989/90:Ub520
yrkande 3, 1989/90:Ub584 yrkande 2, 1989/90:Ub585 yrkande 2,
1989/90:Ub589 yrkande 3, 1989/90:Ub594, 1989/90:Ub607,

1989/90:Ub630 delvis, 1989/90:Ub642 yrkande 1, 1989/90:Ub658,
1989/90:Ub703, 1989/90:Ub725 yrkande 6 och 1989/90:Ub740
yrkande 1 delvis,

19. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i
enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

20. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med 9nledning av proposition 1989/90:100, med
bifall till motion 1989/90:Ub741 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1989/9Q:Ub515 yrkande 12, 1989/90:Ub724 yrkandena
7 delvis och 8, 1989/90:Ub733 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande
23 och 1989/90:Ub803 yrkandena 20 och 22 till Utbildning för
undervisningsyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 860 673 000 kr-,

res. 15 (fp)
res. 16 (c)
res. 17 (vpk)

21. beträffande betyg i lärarutbildningen

att riksdagen avslår rnotionerna 1989/90:Ub619 och 1989/90:
Ub807 yrkande 18,

res. 18 (m, fp)

1989/90:UbU22

25

22. beträffande karriärtjänster som lärare

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub801 yrkande 13,

res. 19 (m, fp)

23. beträffande utbildning i studie- och yrkesorientering för
lärare m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub623,

res. 20 (fp)

24. beträffande trafiklärarutbildning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub704,

25. beträffande en utvärdering av lärarutbildningens nationella
likvärdighet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub515 yrkande 9,

26. beträffande praktik i lärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 12,

27. beträffande läro me de Is kuns kap i lärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub279 yrkande 1,

res. 21 (fp)

28. beträffande utbildning av ledare för handikappidrott
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub542 yrkande 1,

29. beträffande utbildning i handikappidrott inom idrottslärarutbildning
för skolväsendets behov

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub810 yrkande 2,

30. beträffande utbildningen i idrott inom grundskollärarlinjens
utbildning för lärare i årskurserna 1 — 7

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub806 yrkande 1,

31. beträffande utbildning av lärare i bl.a. hemkunskap och
teknik

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub504,

32. beträffande lokalisering av lärarutbildning i Stockholmsregionen att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub708.

Stockholm den 3 april 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg
(s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg
(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s),
Margareta Israelsson (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp),
Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goés (mp), Ingegerd Wärnersson
(s), Jan Björkman (s) och Ylva Johansson (vpk).

1989/90: UbU22

26

Reservationer

1989/90: UbU22

1. Planeringsramar för grundskollärarlinjen (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan inte finna att regeringen har ett rimligt underlag för
begärt bemyndigande att få öka planeringsramarna för grundskollärarlinjen.
Planeringsramarna bör vara oförändrade jämfört med innevarande
budgetår. Det är nödvändigt att gå andra vägar, om man vill öka
lärarutbildningskapaciteten. Utskottet kommer in på dessa frågor i det
följande.

Riksdagen bör avslå proposition 1989/90:100 och motion
1989/90:Ub515 yrkande 1 delvis och med bifall till motion
1989/90:Ub825 yrkande 41 fastställa planeringsramar i enlighet med
vad utskottet förordat.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 41
och med avslag på proposition 1989/90:100 och motion
1989/90:Ub515 yrkande 1 delvis fastställer planeringsramar i
enlighet med vad utskottet förordat,

2. Planeringsramar för grundskollärarlinjen (mom. 1)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande
lydelse:

Mot bakgrund av det stora behovet av lärare för grundskolan föreslår
utskottet att grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 1—7
dimensioneras för en årlig antagning av 2 500 studerande fr.o.m.
budgetåret 1990/91 och de närmaste fem åren därefter. Grundskollärarlinjens
inriktning mot årskurserna 4—9 bör dimensioneras för en
antagning av 1 700 studerande budgetåret 1990/91. Det bör finnas
beredskap att kraftigt höja antagningskapaciteten redan år 1992 med
ytterligare 700 platser till 2 400 nybörjarplatser.

Riksdagen bör med avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkande 41,
med anledning av proposition 1989/90:100 och med bifall till motion
1989/90:Ub5l5 yrkande 1 delvis fastställa planeringsramar i enlighet
med vad utskottet förordat och som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

27

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub515 yrkande 1
delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag
på motion l989/90:Ub825 yrkande 41 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad utskottet förordat och som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Förslag till utbildning som kompletterar nuvarande
grundskollärarutbildning (mom. 2)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "När
det" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:

För att skapa realistiska förutsättningar för att öka lärarutbildningskapaciteten
föreslår utskottet att nuvarande utbildning av lärare för
årskurserna 4—9 kompletteras med ett system av fristående kurser om
sammanlagt 140 poäng i sådana ämnen som ingår i lärarutbildningen
(studier om minst 60 poäng i svenska och likartade ämnen samt minst
40 poäng i annat ämne). Dessa studier bör följas av en avslutande
praktisk-pedagogisk utbildning, som bör stå öppen även för dem som
först efter fullbordade ämnesstudier bestämmer sig för läraryrket.

Vad utskottet anfört om utbildning av lärare bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ub801 yrkande 16 och med anledning av
motion 1989/90:Ub713 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande förslag till utbildning som kompletterar nuvarande
grundskollärarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub801 yrkande 16
och med anledning av motion 1989/90:Ub713 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Förslag till utbildning som kompletterar nuvarande
grundskollärarutbildning (mom. 2)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "När
det" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Om det ökande behovet av lärare för grundskolan skall kunna
tillgodoses, är det nödvändigt att göra olika slag av komplement till
den reguljära grundskollärarutbildningen.

Som komplement till direktutbildningen av lärare för årskurserna
4—9 bör en särskild praktisk-pedagogisk utbildning m.m. om 40 poäng
anordnas (på heltid eller på halvfart kombinerad med halvtidstjänstgöring
som lärare på ett timunderlag varom länsskolnämnd fattat särskilt
beslut). Utbildningen bör vända sig till dem, som gått igenom någon av

1989/90: UbU 22

28

naturvetarlinjerna eller den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen
eller sorn avlagt filosofie kandidatexamen med naturvetenskaplig inriktning
om minst 40 poäng i tre ämnen. Viss utbildning i teknik bör
kunna anordnas i anslutning till den praktisk-pedagogiska utbildningen.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub713 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motion
1989/90:Ub801 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande förslag till utbildning som kompletterar nuvarande
grundskollärarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub713 yrkandena 1
och 2 och med anledning av motion 1989/90:Ub801 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Förlängning av grundskollärarlinjens utbildning för
lärare i årskurserna 1 — 7 (mom. 3)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) och Ylva
Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Frågan
om" och slutar med "yrkande 13 delvis" bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om en förlängning av grundskollärarlinjens
utbildning för lärare i årskurserna 1 — 7, vilket föreslås i motionerna
1989/90:Ub515 och 1989/90:Ub804, konstaterar utskottet att UHÄ i sitt
planeringsarbete för grundskollärarlinjen inte fann det möjligt att
inom ramen för 140 poäng anordna utbildning i engelska för samtliga
studerande inom inriktningen mot årskurserna 1—7. Utskottet anser
därför med tillstyrkan av motionerna 1989/90:Ub515 yrkande 10 och
1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis att regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag om en förlängning av utbildningen för lärare
i årskurserna 1 — 7 av grundskolan från 140 poäng till 160 poäng.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande förlängning av grundskollärarlinjens utbildning
för lärare i årskurserna 1 — 7

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub515 yrkande 10
och med anledning av motion 1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Förlängning av grundskollärarlinjens utbildning för
lärare i årskurserna 1—7 (mom. 3)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Frågan
om" och slutar med "yrkande 13 delvis" bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om en förlängning av grundskollärarlinjens
utbildning för lärare i årskurserna 1—7, vilket föreslås i motionerna
1989/90:Ub804 och 1989/90:Ub515, konstaterar utskottet att UHÄ fann

1989/90:UbU22

29

det omöjligt att bl.a. anordna utbildning i engelska för samtliga studeranden
på denna linje. Tiden ansågs inte räcka till och stoffträngseln
skulle bli orimlig. Eftersom inga andra lärarutbildningar än denna
spänner över tre stadier, är det viktigt att förlänga den, inte bara med
hänsyn tagen till engelska. Utskottet anser därför med tillstyrkan av
motion 1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis och med anledning av motion
1989/90:Ub515 yrkande 10 att regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag om en förlängning av utbildningen för lärare

1 — 7 av grundskolan.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande förlängning av grundskollärarlinjens utbildning
för lärare i årskurserna 1 — 7

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 13
delvis och med anledning av 1989/90:Ub515 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Informationsinsatser m.m. (mom 4)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "UHA
har av" och på s. 12 slutar med "och 6" bort ha följande lydelse:

Samtidigt som det är angeläget att planera för en kraftigt utökad
dimensionering av lärarutbildningen får inte glömmas bort att det
under de senaste åren varit svårt att fylla det antal utbildningsplatser
som nu står till buds. Till detta förhållande finns det som bekant
många orsaker: en ny utbildning, skärpta förkunskapskrav, en stor
efterfrågan på arbetsmarknaden i övrigt m.m. Dessa förhållanden får
inte avhålla från beslut att ge lärarutbildningen en tillräcklig omfattning.
Åtgärder bör i stället vidtas för att öka intresset för lärarutbildningen,
helst i en sådan omfattning att det blir konkurrens om
utbildningsplatserna.

Det behövs till att börja med en utökad information såväl till
eleverna på grundskolans högstadium som till gymnasieskolans elever.
Särskilda utbildningsinsatser bör riktas mot skolornas syo-funktionärer
och yrkesvägledare. På många ställen är kunskaperna om den nya
lärarutbildningen ganska bristfällig. Skolöverstyrelsen bör tilldelas särskilda
resurser för sådan information.

Det behövs också bättre möjligheter till kompletteringsutbildning
för sådana sökande som inte fullt ut når upp till förkunskapskraven.
Denna kompletterande utbildning måste ovillkorligen ligga före den
egentliga lärarutbildningen och inte samtidigt som nu är fallet vid en
del högskolor. En väg som borde prövas är den modell med tekniskt
basår som används vid några tekniska högskolor. En annan möjlighet
är att använda kommunal vuxenutbildning för den uppgiften.

Förutsättningar måste även skapas för att rekrytera äldre sökande
med arbetslivserfarenhet till lärarutbildningarna. Utbildningen skulle
vinna på om man fick fler lärarkandidater med arbetslivs- och livserfarenhet.
Samtidigt skulle rekryteringsunderlaget breddas högst avsevärt

1989/90:UbU22

30

och skolan tillföras erfarenheter som många gånger saknas i dag. I
detta syfte bör särskilda informationsinsatser riktas mot kommunal
vuxenutbildning, AMS och folkhögskolorna.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub515 yrkandena 3, 5 och 6 samt med anledning av motion
1989/90:Ub515 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande informationsinsatser m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub515 yrkandena 3,
5 och 6 samt med anledning av motion 1989/90:Ub515 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Planeringsramar för ämneslärarlinjen om 160—220
poäng (mom. 6)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt
UHÄ:s" och slutar med "yrkande 1 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till motionärernas bedömning att den del av
ämneslärarlinjen som avser utbildning av lärare för gymnasieskolans
teoretiska ämnen skall omfatta 500 nybörjarplatser budgetåret 1990/91.
Det kommer vidare att behövas tre gånger så många nybörjarplatser
för utbildning av lärare i dessa ämnen vid mitten av 1990-talet. Det
finns därför skäl planera för en successiv ökning av antalet platser för
ämneslärarlinjen. Vad utskottet anfört om ämneslärarlinjens dimensionering
bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub515 yrkande 1
delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande planeringsramar för ämneslärarlinjen om
160—220 poäng

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub515 yrkande 1
delvis och med anledning av proposition 1989/90:100 fastställer
planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad utskottet
förordat och som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

9. Resurser för musiklärarutbildningen (mom. 12)

Ylva Johansson (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "1989/90:Ub733 delvis" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör behovet av musiklärare i landet redovisas
liksom hur sådana lärare skall kunna utbildas på ett fullgott sätt
vid de olika enheterna för musiklärarutbildning. UHÄ bör göra en
sådan redovisning. Därvid bör även de ekonomiska förutsättningarna
för de olika enheterna att fullgöra sina utbildningsuppgifter klarläggas.

1989/90: UbU22

31

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub719 och med anledning av motion 1989/90:Ub733 delvis
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande resurser för musiklärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub719 och med
anledning av motion 1989/90:Ub733 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Utbildning av lärare för elever med tal- och
språksvårigheter (mom. 13)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "1989/90:Ub620" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den nya specialpedagogiska
påbyggnadsutbildningen bör kompletteras med utbildning av
lärare för elever med tal- och språksvårigheter. Enligt gjorda undersökningar
finns det för närvarande ca 200 000 barn med någon form av
språklig störning i vårt land. Sådana störningar kan yttra sig på många
sätt, i t.ex. talsvårigheter, röststörningar, läs- och skrivsvårigheter, relationsstörningar
m.m. Ofta är den språkliga störningen primär och de
andra svårigheterna en följd av denna störning. Elever som har sådana
störningar måste få hjälp av särskilda lärare med en gedigen specialistkompetens
på språk- och talområdet. Deras främsta uppgift är att
hjälpa eleverna att utveckla sitt språk så att det blir ett fungerande
kommunikationsmedel och möjliggör läs- och skrivinlärning och kunskapsinhämtande.
Mot denna bakgrund bör det alltjämt finnas lärare
med en grundlig utbildning i en specialpedagogik som står på språkvetenskaplig
grund.

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
kompletterande förslag rörande utbildningen av lärare för elever med
tal- och språksvårigheter. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub620 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande utbildning av lärare för elever med tal- och
språksvårigheter

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub620 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU22

32

11. Planeringsramar för förskollärarlinjen (mom. 15)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "för förskollärarutbildning" bort
ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11 och
1989/90:Ub825 yrkande 40, enligt vilka förskollärarlinjens planeringsramar
bör minska med 102 nybörjarplatser i förhållande till regeringens
förslag, och avstyrker proposition 1989/90:100 i denna del samt
motionerna 1989/90:Ub689 yrkande 1, 1989/90:Ub724 yrkande 7 delvis
och 1989/90:Ub758 yrkande 22. Den planeringsram som står till
UHÄ:s disposition bör minskas med 102 platser och resterande medel
innehållas.

Utskottet finner den föreslagna utökningen omotiverad, då det i dag
är svårt att fylla alla platser med behöriga sökande. Vidare kan
tillgången på förskollärare bli väsentligt större, om yrket görs tillräckligt
attraktivt och det offentliga monopolet inom barnomsorgen avskaffas.
Många utexaminerade förskollärare skulle då sannolikt vända
tillbaka till det yrke, som de utbildats för.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub618 yrkande

11 och 1989/90:Ub825 yrkande 40 samt med avslag på proposition
1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub689 yrkande 1,
1989/90:Ub724 yrkande 7 delvis samt 1989/90:Ub758 yrkande 22
fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med
vad utskottet förordat,

12. Planeringsramar för förskollärarlinjen (mom. 15)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "för förskollärarutbildning" bort
ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758
yrkande 22, med anledning av proposition 1989/90:100 i denna del
samt motionerna 1989/90:Ub689 yrkande 1 och 1989/90:Ub724 yrkande
7 delvis samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11
och 1989/90:Ub825 yrkande 40 fastställer planeringsramar för förskollärarlinjen
som med 300 platser överstiger regeringens förslag.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758 yrkande 22,
med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub689 yrkande 1 och 1989/90:Ub724 yrkande 7 delvis

1989/90:UbU22

33

samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11 och
1989/90:Ub825 yrkande 40 fastställer planeringsramar för budgetåret
1990/91 i enlighet med vad utskottet förordat,

13. Planeringsramar för förskollärarlinjen (mom. 15)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "för förskollärarutbildning" bort
ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724
yrkande 7 delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 i denna
del samt motionerna 1989/90:Ub689 yrkande 1 och 1989/90:Ub758
yrkande 22 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11
och 1989/90:Ub825 yrkande 40 fastställer planeringsramar för förskollärarlinjen
som med 1 000 platser överstiger regeringens förslag.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 7
delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub689 yrkande 1 och 1989/90:Ub758 yrkande 22
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11 och
1989/90:Ub825 yrkande 40 fastställer planeringsramar för budgetåret
1990/91 i enlighet med vad utskottet anfört,

14. Översyn av förskollärarlinjen och
fritidspedagoglinjen (mom. 16)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp), Eva Goés (mp) och
Ylva Johanson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet hänvisar" och slutar med "samtliga motionsyrkanden" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen hos regeringen skall begära en översyn
av förskollärar- och fritidspedagoglinjerna, som resulterar i en ny
barn- och ungdomspedagogjsk utbildning om 120 poäng. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 6, med anledning
av motionerna 1989/90:Ub574 och 1989/90:Ub689 yrkande 2 samt
med avslag på motion 1989/90:Ub803 yrkande 19 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande översyn av förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 6
och med anledning av motionerna 1989/90:Ub574,
1989/90:Ub689 yrkande 2 samt med avslag på motion
1989/90:Ub803 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU22

34

15. Anslagsbeloppet (mom. 20)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utskottet avstyrker" och på s. 20 slutar med "860 673 000 kr." bort
ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkandena 20 och
22, i vilka begärs 3 milj.kr. för ämneslärarlinjens utlandsförlagda del.
Det är av stor vikt att blivande språklärare under sin utbildning får
vistas en tid i en kulturmiljö där det främmande språket talas. Med
hittillsvarande anslagstilldelning har utlandsvistelserna i flera fall blivit
mycket korta. Likaledes tillstyrker utskottet motion 1989/90:Ub741 (c)
yrkande 2 som avser 1 milj.kr. till ökad planeringsram för bildlärarlinjen.
Motionerna 1989/90:Ub515 (c) yrkande 12, 1989/90:Ub758 (c)
yrkande 23, 1989/90:Ub724 (vpk) yrkandena 7 delvis och 8 samt
1989/90:Ub733 (vpk) delvis avstyrks. Riksdagen bör under anslaget
anvisa (859 673 000 kr. + 3 000 000 kr. + 1 000 000 kr. =)
863 673 000 kr.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100, med
bifall till motionerna 1989/90:Ub803 yrkandena 20 och 22 samt
1989/90:Ub741 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1989/90:Ub515 yrkande 12, 1989/90:Ub724 yrkandena 7 delvis
samt 8, 1989/90:Ub733 delvis och 1989/90:Ub758 yrkande 23 till
Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 863 673 000 kr.,

16. Anslagsbeloppet (mom. 20)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utskottet avstyrker" och på s. 20 slutar med "860 673 000 kr." bort
ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionerna 1989/90:Ub515 (c) yrkande 12 och
1989/90:Ub758 (c) yrkande 23, som syftar till en ökning av resurserna
för lärarutbildning med sammanlagt 58,4 milj.kr. Likaledes tillstyrker
utskottet motion 1989/90:Ub741 (c) yrkande 2 som avser 1 milj.kr. till
ökad planeringsram för bildlärarlinjen. Motionerna 1989/90:Ub803
(fp) yrkandena 20 och 22, 1989/90:Ub724 (vpk) yrkandena 7 delvis
och 8 samt 1989/90:Ub733 (vpk) delvis avstyrks. Riksdagen bör under
anslaget anvisa (859 673 000 kr. + 58 400 000 kr. + 1 000 000 kr.
= ) 919 073 000 kr.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100, med

1989/90: UbU22

35

bifall till motionerna 1989/90:Ub515 yrkande 12, 1989/90:Ub741
yrkande 2 och 1989/90:Ub758 yrkande 23 samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 7 delvis och 8,
1989/90:Ub733 delvis samt 1989/90:Ub803 yrkandena 20 och 22
till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 919 073 000 kr.,

17. Anslagsbeloppet (mom. 20)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 7 och II
Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utskottet avstyrker" och på s. 20 slutar med "860 673 000 kr." bort
ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkandena 7 delvis
och 8, som avser ökade resurser för förskollärarutbildning m.m., samt
motion 1989/90:Ub733 (vpk) delvis, som gäller ökade resurser för
musiklärarutbildning. Likaledes tillstyrker utskottet motion
1989/90:Ub741 (c) yrkande 2, som avser 1 milj. kr. till ökad planeringsram
för bildlärarlinjen. Motionerna 1989/90:Ub803 (fp) yrkandena
20 och 22, 1989/90:Ub515 (c) yrkande 12 och 1989/90:Ub758 (c)
yrkande 23 avstyrks. Riksdagen bör under anslaget anvisa
(859 673 000 kr. + 25 000 000 kr. + 21 563 000 kr. + 1 000 000
kr. =) 907 236 000 kr.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100, med
bifall till motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 7 delvis och 8,
1989/90:Ub733 delvis samt 1989/90:Ub741 yrkande 2 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub515 yrkande 12, 1989/90:Ub758
yrkande 23 samt 1989/90:Ub803 yrkandena 20 och 22 till Utbildning
för undervisningsyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 907 236 000 kr.,

18. Betyg i lärarutbildningen (mom. 21)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Eftersom det" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:
Borttagande av alla andra betyg än Underkänd och Godkänd inom
lärarutbildningen får långtgående negativa konsekvenser inte bara för
kvaliteten i lärarutbildningen utan även för de studerande själva. Det
har aldrig övertygande visats varför man skall ta bort betygen för
blivande lärare vid deras ämnesstudier. Vitsordet Väl godkänd bör
finnas kvar inom lärarutbildningen på samma sätt som för övrig
utbildning inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet. Den

1989/90: UbU22

36

blivande läraren som har skaffat sig goda ämneskunskaper bör enligt
utskottets mening kunna få visa det. Förutsättningarna att bli en bra
lärare är normalt större om man behärskar sina ämnen väl.

Samma synsätt kan också i tillämpliga delar gälla bedömningen av
lärarskicklighet. Förutsatt att bedömningen görs av flera oberoende
metodiklektorer bör en bedömning kunna uttryckas i tre betygssteg.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub619 och 1989/90:Ub807 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande betyg i lärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub619 och
1989/90:Ub807 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

19. Karriärtjänster som lärare (mom. 22)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "avslå motionen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att de
för skolväsendet ansvariga finner former för karriärtjänster som lärare,
med den effekt som motionärerna efterlyser.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub801 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande karriärtjånster som lärare

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub801 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Utbildning i studie- och yrkesorientering för
lärare m.m. (mom. 23)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med " 1989/90:Ub623" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör allvarligt övervägas, om grundskollärarlinjens
utbildning för lärare för årskurserna 4—9 kan innehålla — vid
sidan om specialiseringen praktisk-estetiskt ämne — också specialiseringen
studie- och yrkesorientering 60 poäng jämte ett eller två av
ämnena svenska, engelska, tyska, franska och matematik. När det
gäller krav på arbetslivserfarenhet m.m. för tillträde till denna specialisering,
bör samma krav ställas som för tillträde till syo-linjen. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub623 som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:UbU22

37

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande utbildning i studie- och yrkesorientering för
lärare m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub623 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Läromedelskunskap i lärarutbildningen
(mom. 27)

Lars leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Lärarna är när det gäller val av läromedel nyckelpersoner. De måste
för det första ha en idé om vilka läromedel de behöver. Därefter måste
de, tillsammans med elever och andra lärare, ha sådan överblick över
marknaden att de kan välja rätt läromedel. Enligt uppgift får de
blivande lärarna i dag mycket ytliga kunskaper om läromedel och
deras användningsmöjligheter trots att ämnet finns i utbildningsplanen.
Undervisningen om läromedel inom lärarutbildningen måste därför
byggas ut. Om lärarna redan under sin utbildning får tillfälle att i
större utsträckning än i dag diskutera läromedelsfrågor, är det troligt
att de också kan ställa större krav på bra läroböcker. De skulle också
få bättre förmåga att integrera användningen av böcker med andra
pedagogiska hjälpmedel och metoder. Vad utskottet här anfört om
läromedelskunskap i lärarutbildningen bör riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ub279 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande läromedelskunskap i lärarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub279 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande
Speciallärarutbildning (mom. 13)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

Vi förutsätter att regeringen har erinrat UHÄ om vad utbildningsutskottet
har anfört om innehållet i speciallärarutbildningen för lärare åt
elever med grava läs- och skrivsvårigheter (bet. 1988/89:UbU7 s. 49
och bet. 1989/90:UbU3 s. 6 och 7). Vi avstår därför från yrkanden i
detta sammanhang.

1989/90:UbU22

38

gotab 96501, Stockholm 1990