Utbildningsutskottets betänkande

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
avsnitt D Grundläggande högskoleutbildning punkterna D 7. Utbildning
för vårdyrken och D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m.m. jämte motioner.

Propositionen

1. Utbildning för vårdyrken

Regeringen har under punkt D 7 (s. 245—259) föreslagit

15. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i
enlighet med vad som i propositionen förordats,

17. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 476 040 000 kr.

Hemställan 16 under denna punkt behandlar utskottet i betänkande
1989/90:UbU18.

2. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Regeringen har under punkt D 11 (s. 293—297) föreslagit

28. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla ADB-linjen om
40 poäng fr.o.m. budgetåret 1990/91,

29. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursfördelning avseende
budgetåren 1990/91 — 1992/93 som angivits i propositionen,

30. att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
214 780 000 kr.

1989/90:UbU21

Anslag till utbildning för vårdyrken m.m.

1989/90

UbU21

ÅTTONDE HUVUDTITELN

1 Riksdagen 1989190. 14 samt. Nr 21

Motionerna

1989/90:Ub531 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande
av forskartjänster inom medicinsk mykologi och utökad undervisning i
klinisk mykologi under primär- och vidareutbildningen av läkare.

1989/90:Ub532 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att en rehabiliteringslinje innefattande 40 platser med
inriktning mot sjukgymnastik med start 1992/93 förläggs till hälsohögskolan
i Jönköping.

1989/90:Ub540 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning
av förutsättningarna för en ändrad intagning av studenter med samiskoch
finskspråkig bakgrund till läkarlinjen för att därmed på sikt främja
tillgängligheten av hälso- och sjukvård till minoritetsbefolkningen enligt
förslaget.

1989/90:Ub554 av Sonia Karlsson och Viola Furubjelke (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att laboratorieassistentutbildningen
bör utökas till 100 poäng.

1989/90:Ub555 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utökad sjukgymnastutbildning i Lund.

1989/90:Ub562 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
utökad receptarie- och apotekarutbildning.

1989/90:Ub567 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av att förlägga logopedutbildning till Umeå.

1989/90:Ub571 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att kurser i ortopedisk medicin skall ingå i sjukgymnasters
och läkares grundutbildning.

1989/90:Ub573 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning om ekonomiskt stöd till psykoanalytisk
utbildning.

1989/90:Ub576 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av
antalet utbildningsplatser på receptarie- och apotekarlinjerna.

1989/90:Ub578 av Ulf Melin och Anders Björck (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik
vid hälsohögskolan i Jönköping 1992/93,

1989/90: UbU21

2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att förlänga utbildningen från 100 till
120 poäng.

1989/90:Ub581 av Aina Westin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
inrätta en fördjupningskurs i arbetsterapi inom vårdhögskolan i Stockholm.

1989/90:Ub586 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet att starta 130-poängsutbildning i diagnostisk radiologi för
utbildning av röntgensköterskor vid vårdhögskolan i
Lund—Helsingborg.

1989/90:Ub590 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att antalet platser vid tandläkarlinjen vid Karolinska institutet år
1990/91 skall vara 100 inom ramen för befintligt antal platser.

1989/90:Ub593 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att friskvårdspedagogiska linjen inrättas som
allmän linje vid högskolan i Gävle—Sandviken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökning av antalet nybörjarplatser vid friskvårdslinjen.

1989/90:Ub602 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av utökad farmaceutisk utbildning i enlighet med UHÄ:s äskande.

1989/90:Ub606 av Ingrid Andersson och Iréne Vestlund (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förlängning av laboratorieassistentutbildningen
och påbyggnadslinjerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anpassning av laboratorieassistentutbildningen
till nordisk arbetsmarknad samt till EG.

1989/90:Ub616 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att tandläkarutbildningen till viss del
integreras med läkarutbildningen och till viss del med övriga tandvårdsutbildningar,
det senare lämpligen genom en integrerad tandhälsovårdsskola,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf299.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tandläkarhögskolornas utveckling till regiontandvårdsinstitut.

1989/90: UbU21

1989/90:Ub618 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kvalitetshöjande
åtgärder inom logopedutbildningen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny dimensionering
av utbildning i psykoterapi,

9. att riksdagen beslutar att apotekar- och receptarielinjerna utökas
med 40 platser vardera i enlighet med vad som i motionen anförts,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny utbildning av
sjukgymnaster i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Ub621 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en harmonisering av vårdutbildningarna i Norden
och en anpassning till vårdutbildningarna inom EG-området,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
antagning till sjuksköterskeutbildning efter vårdinriktade kompletteringskurser
från gymnasieskolans treåriga teoretiska utbildningar bör
ske parallellt med antagning från gymnasieskolans omvårdnadslinje för
att bredda och förbättra rekryteringen,

5. att riksdagen hos regeringen begär att behovet av påbyggnadsutbildning
för vårdpersonal utreds i enlighet med vad som i motionen
anförts,

6. att riksdagen beslutar att laboratorieassistentlinjen förlängs med
10 poäng,

7. att riksdagen hos regeringen begär att påbyggnadsutbildningen i
klinisk cytologi förlängs med 16 poäng till 40 poäng,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förlängd påbyggnadsutbildning
i blodgruppsserologi,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett enhetligt statligt huvudmannaskap för all
högskoleutbildning.

1989/90:Ub627 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att fastställa att antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen
vid Karolinska institutet budgetåret 1990/91 skall vara 100.

1989/90:Ub646 av Bertil Persson och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrad utbildning av röntgensjuksköterskor.

1989/90:Ub669 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om påbyggnadsutbildningar för operationssköterskor
och för sjuksköterskor inom äldrevård,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om laboratorieassistentutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
försöksverksamheten med treårig sjuksköterskeutbildning skall avslutas
och utbildningen permanentas,

1989/90:UbU21

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vidgade möjligheter till individuella studiegångar
inom vårdyrkena,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gemensamt statligt huvudmannaskap för alla
vårdyrken inom högskolan,

1989/90:Ub672 av Karin Israelsson och Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av logopeder vid Umeå universitet.

1989/90:Ub678 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att fastställa att antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen vid Karolinska
institutet budgetåret 1990/91 skall vara 100.

1989/90:Ub686 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
utbildningen till sjukgymnast bör förlängas.

1989/90:Ub700 av Gunilla Andersson och Lisbeth Staaf-Igelström (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fler utbildningsplatser på apoteksresp.
receptarieutbildning.

1989/90:Ub722 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förlängd och förbättrad arbetsterapeututbildning.

1989/90:Ub724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lokalisering av
logopedutbildning till Umeå,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förlängning av
logopedutbildningen till 160 poäng,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förlängning av
rehabiliteringslinjen med inriktning mot sjukgymnastik till 120 poäng,

15. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för budgetåret
1990/91 anslår 7 780 000 kr. för att behålla alla utbildningsplatserna
på tandläkarutbildningen vid Karolinska institutet,

16. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för budgetåret
1990/91 anslår 150 000 kr., utöver regeringens förslag, för psykoterapiutbildning,

17. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för budgetåret
1990/91 anslår 620 000 kr. för 40 nya platser på receptarielinjen.

1989/90:Ub730 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av sjukgymnaster vid Hälsohögskolan i Jönköping.

1989/90:Ub736 av Lola Björkquist och Inger Koch (fp,m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en anpassning av laboratorieassistenternas utbildning
till EG och till den nordiska arbetsmarknaden.

1989/90:UbU21

1989/90:Ub740 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att friskvårdslinjen vid högskolan Gävle—Sandviken
skall vara en allmän utbildningslinje.

1989/90:Ub742 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas

3. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående 30 elevplatser på friskvårdspedagogiska
linjen.

1989/90:Ub748 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att friskvårdslinjen vid högskolan i Gävle—Sandviken blir
allmän utbildningslinje och att antalet nybörjarplatser utökas med 30
till 60.

1989/90:Ub749 av Kersti Johansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en plan för en utbyggnad av logopedutbildningen.

1989/90:Ub751 av Barbro Westerholm och Ingrid Ronne-Björkqvist
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av kliniska formakologer och
farmaceuter och utbildningsplatser för dessa.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So530.

1989/90:Ub758 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

17. att riksdagen beslutar att utöka antalet nybörjarplatser på receptarielinjen
med 40 budgetåret 1990/91,

18. att riksdagen beslutar att utöka antalet nybörjarplatser på apotekarlinjen
med 40 budgetåret 1990/91,

19. att riksdagen beslutar förlänga rehabiliteringslinjen till 120
poäng,

20. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utbildningar
inom vårdområdet i enlighet med vad som anges i motionen,

21. att riksdagen beslutar att till D 7. Utbildning för vårdyrken
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 048 000 kr.
förhöjt anslag.

1989/90:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen beslutar att logopedutbildningen förlängs till 160
poäng i enlighet med vad i motionen anförts,

14. att riksdagen beslutar att antalet intagningsplatser på sjukgymnastutbildning
skall bestämmas till 100 fler än regeringen föreslagit,

15. att riksdagen beslutar bestämma antalet antagningsplatser vid
receptarieutbildningen till 40 fler än vad regeringen föreslår,

16. att riksdagen till S:t Lukasstiftelsens påbyggnadsutbildning i
psykoterapi för budgetåret 1990/91 anvisar 800 000 kr.,

17. att riksdagen under anslaget D 7. Utbildning för vårdyrken,
anslår 9 900 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret
1990/91.

1989/90: UbU21

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vårdutbildningen, dess längd, intagning och
innehåll,

28. att riksdagen till påbyggnadsutbildningen i psykoterapi vid S:t
Lukasstiftelsen för budgetåret 1990/91 under anslaget D 7. Utbildning
för vårdyrken anslår 800 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1989/90:Ub805 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fler platser i vårdutbildningen med tonvikt på en permanentning av
den treåriga sjuksköterskeutbildningen och rätten att omfördela ej
utnyttjade platser inom gymnasieskolan till vårdinriktad komvuxutbildning
(delvis).

1989/90:Ub811 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökad undervisning om olika handikapp
i vårdyrkesutbildningarna och utbildningarna för byggnadssektorn
(delvis),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökningen av utbildningstiden för sjukgymnaster
och arbetsterapeuter till tre år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökning av antalet utbildningsplatser för logopeder.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So260.

Utskottet

I det följande behandlas anslagen Utbildning för vårdyrken och Bidrag
till kommunal högskoleutbildning m.m.

1. Utbildning för vårdyrken

I detta avsnitt behandlar utskottet planeringsramar m.m. för samtliga
linjer inom vårdyrkessektorn, såväl inom den statliga som inom den
kommunala högskolan.

Dimensionering och lokalisering av vissa vårdutbildningar

Tandläkarlinjens dimensionering har under 1980-talet successivt minskat
från 500 till 260 nybörjarplatser. Detta har skett dels genom att
antalet utbildningsplatser vid universiteten i Göteborg och Umeå har
minskats, dels genom att hela enheten för tandläkarutbildning i Malmö
(universitetet i Lund) avvecklats med början budgetåret 1984/85. I
slutet av sjuttiotalet gjordes också en kraftig reduktion av utbildningsvolymen
i Stockholm.

1989/90:UbU21

En översyn av tandvårdsutbildningarna i sin helhet har slutforts
under år 1989. Utredningen har redovisat sina förslag i betänkandet
Utbildningar för framtidens tandvård (SOU 1989:28). I betänkandet
behandlas bl.a. tandläkarlinjens lokalisering och dimensionering.

I budgetpropositionen ansluter sig föredragande statsrådet till utredningens
förslag och remissinstansernas positiva inställning till att tandläkarutbildningen
återupptas i Malmö med universitetet i Lund som
huvudman för utbildningen. Inom ramen för nuvarande dimensionering
(sammanlagt 260 platser) föreslås tandläkarlinjens nybörjarplatser
budgetåret 1990/91 omfördelade så att utbildningen skall kunna återupptas
i Malmö. Linjen anses böra omfatta 80 nybörjarplatser vid
Karolinska institutet i Stockholm — en minskning med 40 platser —
80 platser i Göteborg, 60 platser i Umeå och 40 platser i Malmö.

Föredragande statsrådet utgår från att det är möjligt att på nytt bygga
upp en tandläkarutbildning i Malmö utan att de totala kostnaderna för
linjen i landet ökar. Statsrådet räknar heller inte med några tillkommande
investeringskostnader vid enheten för tandläkarutbildning i
Malmö.

För Karolinska institutet innebär regeringens förslag om en minskning
av antalet nybörjarplatser med 40 en anslagsminskning under den
nu aktuella treårsperioden. I propositionen är denna reducering beräknad
till 500 000 kr. för budgetåret 1990/91, 1 000 000 kr. för budgetåret
1991/92 och 2 000 000 kr. för budgetåret 1992/93. För budgetåret
1992/93 beräknas även en besparing under anslaget Vissa tandvårdskostnader
på 7 280 000 kr. för Karolinska institutet.

I fyra motioner yrkas att antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen
vid Karolinska institutet skall vara fler än de 80 som föreslås i
budgetpropositionen. I motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 15 delvis
föreslås att antalet platser vid Karolinska institutet skall vara oförändrat,
dvs. 120. Av denna anledning skall anslagsbeloppet enligt motionen
inte reduceras. I motionerna 1989/90:Ub590 (s), 1989/90:Ub627
(fp, m, c) och 1989/90:Ub678 (fp) föreslås att antalet nybörjarplatser på
tandläkarlinjen vid Karolinska institutet skall minskas från 120 till
100, dvs. vara 20 fler än vad som föreslagits i budgetpropositionen.
Någon motsvarande reducering av utbildningsvolymen vid andra enheter
föreslås inte i motionerna.

Utskottet anser att dimensioneringen av tandläkarutbildningen, med
tanke på de framtida behoven av utbildade, i flera avseenden är
svårbedömbar. Flera samverkande faktorer måste beaktas. Av betydelse
för dimensioneringen är bl.a. den nuvarande och förväntade examinationen
från högskolorna. Utskottet noterar att antalet examinerade från
tandläkarlinjen är påfallande lågt. Tillgänglig statistik från de senaste
åren visar att det endast är 50—60% av de antagna som fullföljer
utbildningen. En orsak till den låga examinationsfrekvensen är att
antalet behöriga sökande till linjen under stor del av åttiotalet legat på
en låg nivå. Utskottet har vid tidigare riksmöte (UbU 1987/88:24, rskr.
276) fäst uppmärksamheten på de problem som hänger samman med
svårigheten att rekrytera sökande till tandläkarutbildningen. En relativt
stor del av de studerande som antas till utbildningen har inte

1989/90: UbU21

svenska som modersmål. Utskottet har erfarit att detta förhållande
försämrar möjligheterna för många studerande att fullfölja utbildningen
eller hålla föreskriven studietakt. Utskottet förutsätter att UHÄ i
samverkan med de berörda högskoleenheterna vidtar åtgärder i syfte
att säkerställa att de studerande under utbildningens gång lar sådana
kunskaper i svenska att de kan fullfölja undervisningen inom de
odontologiska ämnena. Utskottet förutsätter också att UHÄ och högskoleenheterna
även i övrigt ägnar fortsatt uppmärksamhet åt frågor
kring rekrytering till och examination i tandläkarutbildningen.

De uppgifter om de studerandes val av utbildningsort som statistiska
cenralbyrån (SCB) i olika sammanhang redovisat visar att de studerande
ofta väljer en utbildning som finns i närheten av bostadsorten. Vad
gäller tandläkarutbildningen noterar utskottet att tillgängliga uppgifter
visar att tandläkarna i stor utsträckning stannar kvar i den region där
de utbildat sig. Utskottet delar den bedömning regeringen gjort att det
inom kort finns risk för brist på tandläkare i den södra delen av
landet. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att tandläkarutbildningen
återupptas i Malmö fr.o.m. budgetåret 1990/91 och att
utbildningen där dimensioneras för 40 nybörjare.

Enligt vad utskottet erfarit finns det i dag ett hundratal vakanta
tjänster som tandläkare. Av dessa återfinns åtminstone hälften i de län
som huvudsakligen rekryterar tandläkare från Karolinska institutet.
Aven om det råder viss osäkerhet om det framtida behovet av tandläkare
och hur många utbildade som kommer att examineras från
linjen, anser utskottet, i likhet med motionärerna, att minskningen av
utbildningsvolymen vid Karolinska institutet inte skall vara så stor som
regeringen föreslagit. Utskottet anser därför att antalet nybörjarplatser
på tandläkarlinjen vid Karolinska institutet skall vara 100 fr.o.m.
budgetåret 1990/91.

Tandläkarutbildningen kommer därmed att vara dimensionerad för
sammanlagt 280 nybörjarplatser, fördelade på 100 platser i Stockholm,
40 platser i Malmö, 80 platser i Göteborg och 60 platser i Umeå.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub590, 1989/90:Ub627 och 1989/90:Ub678 samt med anledning
av proposition 1989/90:100 och motion 1989/90:Ub724 yrkande
15 delvis fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen i enlighet
härmed.

Apotekar- och receptarielinjerna finns vid universitetet i Uppsala. Apotekarlinjen
omfattar 160 poäng och är dimensionerad för 80 nybörjare.
Receptarieutbildningen består av två inriktningar, nämligen en
40-poängsutbildning med 220 nybörjarplatser, avsedd för yrkesverksamma
apotekstekniker, och en 80-poängsutbildning med 80 nybörjarplatser.

Föredragande statsrådet förordar oförändrade planeringsramar för
båda linjerna under treårsperioden.

UHÄ har i sin anslagsframställning, med stöd av bedömningar som
såväl universitetet som Apoteksbolaget gjort, föreslagit att receptarielin -

1989/90: UbU21

1* Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 21

jen om 80 poäng utökas med 40 nybörjarplatser budgetåret 1990/91
och att apotekarlinjen utökas med 40 nybörjarplatser fr.o.m. budgetåret
1991/92.

I motionerna 1989/90:Ub562 (c), 1989/90:Ub576 (s), 1989/90:Ub602
(c), 1989/90:Ub618 (m) yrkande 9 och 1989/90:Ub700 (s) begärs en
utökning av dimensioneringen av såväl apotekarlinjen som 80-poängsutbildningen
för receptarier med 40 platser för vardera linjen i den
takt som UHÄ föreslagit. Flera av motionärerna hänvisar till den
bedömning Apoteksbolaget gjort om ett ökat behov av utbildade apotekare
och receptarier.

I motionerna 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 17 delvis,
1989/90:Ub758 (c) yrkande 17 och 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 15
föreslås att receptarielinjen budgetåret 1990/91 får 40 fler antagningsplatser
än vad regeringen föreslagit. 1 motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande
18 föreslås att apotekarlinjen redan budgetåret 1990/91 utökas med
40 platser. I motion 1989/90:Ub751 (fp) slutligen pekas, förutom
behovet av 80 nya platser inom de farmaceutiska utbildningarna, också
på behovet av kliniska farmakologer.

Utskottet, som tagit del av den redovisning Apoteksbolaget gjort av
behovet av utbildad farmaceutisk arbetskraft under nittiotalet, anser att
utbildningsvolymen för såväl apotekar- som receptarielinjen måste
utökas de närmaste åren. Motiven är dels statens avtal med Apoteksbolaget
angående apoteksväsendet, dels de stora pensionsavgångarna hos
nu yrkesverksam personal. Härtill kommer att antalet utbildade med
famaceutisk bakgrund också måste svara mot de behov som finns inom
läkemedelsindustrin och den farmaceutiska forskningen.

De farmaceutiska utbildningarna är laborativa och därmed relativt
kostsamma. En utökning av utbildningsvolymen vid universitetet i
Uppsala kan, enligt vad utskottet bedömer, heller inte göras utan att
ytterligare medel för utrustning tillskjuts. De sammantagna resursbehoven
är av den storleken att utskottet inte finnér det möjligt att
tillgodose behovet av ett utökat antal platser i sin helhet när det gäller
båda linjerna redan budgetåret 1990/91. En successiv utbyggnad under
treårsperioden bedömer dock utskottet vara möjlig.

Mot bakgrund av vad som nu anförts om de farmaceutiska utbildningarna
föreslår utskottet att apotekarlinjen resp. receptarielinjen
budgetåret 1990/91 vardera skall dimensioneras för 20 nybörjarplatser
utöver vad regeringen föreslagit. Planeringsramen för apotekarlinjen
blir därmed 100 och ramen för receptarieutbildningen blir totalt 320.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition
1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub562, 1989/90:Ub576, 1989/90:
Ub602, 1989/90:Ub618 yrkande 9, 1989/90:Ub700, 1989/90:Ub724 yrkande
17 delvis, 1989/90:Ub751, 1989/90:Ub758 yrkandena 17 och 18
samt 1989/90:Ub803 yrkande 15 fastställer planeringsramar för dessa
linjer i enlighet härmed.

Utskottet konstaterar att behovet av ytterligare resurser för utrustning
för receptarielinjen budgetåret 1990/91 uppgår till 500 000 kr.
För apotekarlinjen uppgår behovet till 800 000 kr. Utskottet avser i
ett annat betänkande (1989/90:UbU25) föreslå att de medel UHÄ

1989/90:UbU21

disponerar för utrustning under anslaget I 2. Inredning och utrustning
av lokaler vid högskoleenheterna m.m. räknas upp i motsvarande
omfattning.

Vidare föreslår utskottet att såväl apotekar- som receptarielinjen
under den nu aktuella treårsperioden vardera tillförs ytterligare 20
nybörjarplatser. Därmed kommer planeringsramarna för ifrågavarande
linjer sammantaget under perioden att öka med 40 platser för resp.
linje. Utskottet utgår från att regeringen i kommande budgetpropositioner
återkommer med förslag till en sådan utbyggnad av de farmaceutiska
utbildningarna som utskottet föreslagit, liksom de medelsbehov
som följer av en fortsatt utbyggnad. Utskottet vill i detta sammanhang
också fästa uppmärksamheten på de behov av ytterligare medel
för utrustning som såväl UHÄ som universitetet i Uppsala bedömt
vara nödvändiga vid en utbyggnad av farmaceutisk utbildning. För
receptarielinjen innebär detta ett behov av ytterligare 500 000 kr. och
för apotekarlinjen ett behov av ytterligare 800 000 kr. det år utbildningen
börjar. För apotekarlinjen tillkommer därutöver utrustningsbehov
i de senare årskurserna.

Vad utskottet anfört om dimensionering av och resurser för apotekar-
och receptarielinjerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Påbyggnadslinjen utbildning i psykoterapi, 60 poäng, finns vid Karolinska
institutet med 24 nybörjarplatser, vid universitetet i Lund med 16
nybörjarplatser och vid universitetet i Umeå likaledes med 16 nybörjarplatser.

I budgetpropositionen föreslås att det sammanlagda platsantalet för
utbildningen i fråga minskas till 48 genom att antalet nybörjarplatser
vid Karolinska institutet minskar från 24 till 16. Samtidigt föreslås att
anslaget för vart och ett av budgetåren under treårsperioden minskar
med 150 000 kr.

I motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 16 delvis anförs att antalet
platser i psykoterapiutbildningen vid Karolinska institutet skall vara
oförändrat, dvs. 24. Som en konsekvens härav förordas i motionen
också en uppräkning av förevarande anslag med 150 000 kr. vad avser
budgetåret 1990/91.

I motion 1989/90:Ub618 (m) yrkande 8 efterlyses förslag till ny
dimensionering av utbildningen i psykoterapi med hänsyn till att
antalet platser vid Karolinska institutet bör vara oförändrat och att
utbildningen under den nu aktuella treårsperioden också bör inrättas
vid universitetet i Göteborg.

Utskottet har inget att invända mot att antalet utbildningsplatser i
psykoterapi vid Karolinska institutet minskas från 24 till 16. Utskottet
har erfarit att det varit svårt att fylla nu tillgängligt antal platser med
tillräckligt kvalificerade sökande. Utskottet förutsätter emellertid att en
fortsatt utbyggnad av den statliga utbildningen i psykoterapi kommer
till stånd och att regeringen då den så bedömer lämpligt förelägger
riksdagen förslag i denna fråga. Mot bakgrund av vad som nu anförts
om dimensionering och lokalisering av utbildning i psykoterapi av -

1989/90: UbU21

styrks motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 8 och 1989/90:Ub724 yrkande
16 delvis. Antalet nybörjarplatser i psykoterapiutbildningen kommer
således budgetåret 1990/91 att i enlighet med proposition
1989/90:100 sammanlagt vara 48, fördelat på 16 platser vardera vid
Karolinska institutet, universitetet i Lund och universitetet i Umeå.
Utskottet har inget att invända mot regeringens beräkning vad gäller
medelsbehovet för utbildningen vid Karolinska institutet.

Vid sidan av högskolans utbildning anordnas legitimationsgrundande
utbildning i psykoterapi av stiftelser m.fl. samt av vissa landsting som
fortbildning.

I motionerna 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 16 delvis och
1989/90:Ub804 (mp) yrkande 28 delvis begärs att riksdagen av statliga
medel skall anvisa 800 000 kr. till S:t Lukasstiftelsen för den påbyggnadsutbildning
i psykoterapi som stiftelsen anordnar.

Utskottet är inte nu berett att tillstyrka att riksdagen permanent
anvisar medel till S:t Lukasstiftelsen. Utskottet har emellertid erfarit att
regeringen, av medel som den disponerar och med hänsyn till att
utbildningen vid stiftelsen bedömts vara av hög kvalitet, i januari 1990
anvisat ett belopp på 600 000 kr. till S:t Lukasstiftelsen. Yrkandena i
de båda motionerna 1989/90:Ub803 yrkande 16 delvis och
1989/90:Ub804 yrkande 28 delvis torde därmed i huvudsak vara tillgodosedda,
varför de avstyrks.

Logopedlinjen finns vid Karolinska institutet och vid universiteten i
Lund och Göteborg med 24 nybörjarplatser vid resp. läroanstalt.
Antagning sker på två orter varje budgetår, antalet nybörjarplatser på
linjen är därmed 48 per läsår.

I flera motioner föreslås en utökning av antalet platser i logopedutbildningen.
I motionerna 1989/90:Ub749 (c) och 1989/90:Ub811 (m)
yrkande 4 redogörs allmänt för bristen på utbildade logopeder. Någon
preciserad ökning i linjens dimensionering förs inte fram. I motionerna
1989/90:Ub567 (fp), 1989/90:Ub672 (c) och 1989/90:Ub724 (vpk)
yrkande 12 föreslås att utbildning av logopeder också skall förläggas
till universitetet i Umeå.

Utskottet konstaterar att UHÄ i sin anslagsframställning inte gjort
någon annan bedömning av dimensioneringen budgetåret 1990/91 än
den regeringen gjort. Det finns således inget konkret förslag om ökad
dimensionering eller ny lokalisering av linjen. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1989/90:Ub567, 1989/90:Ub672, 1989/90:
Ub724 yrkande 12, 1989/90:Ub749 och 1989/90:Ub811 yrkande 4 och
tillstyrker regeringens förslag. Planeringsramarna för logopedlinjen bör
därför fastställas i enlighet med vad regeringen föreslagit.

Utskottet återkommer senare i detta betänkande till frågan om
förlängning av logopedlinjen.

Rehabiliteringslinjen har två inriktningar, en mot sjukgymnastik och
en mot arbetsterapi. Den statliga sjukgymnastutbildningen vid Karolinska
institutet och universitetet i Lund föreslås få oförändrade planeringsramar
om 144 resp. 104 nybörjarplatser nästa budgetår. Även

1989/90:UbU21

planeringsramarna för linjens båda inriktningar mot arbetsterapi och
sjukgymnastik inom den kommunala högskolan föreslås vara oförändrade,
dvs. 436 resp. 292 nybörjarplatser.

I motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 14 föreslås att utbildningen av
sjukgymnaster ökar med 100 platser. Det bör enligt motionärerna
ankomma på UHÄ att fördela platserna. I motion 1989/90:Ub555 (c)
anförs att det är brist på utbildade sjukgymnaster i Skåne. Därför bör
enligt motionärerna utbildningsvolymen öka vid universitetet i Lund.
En lokalisering av sjukgymnastutbildningen till den kommunala högskolan
i Jönköping efterlyses i motionerna 1989/90:Ub532 (s),
1989/90:Ub578 (m) yrkande 1 och 1989/90:Ub730 (c). Utbildningen i
Jönköping bör enligt motionärerna starta budgetåret 1992/93 och vara
dimensionerad för 40 nybörjare.

Utskottet noterar vad föredragande statsrådet anfört i budgetpropositionen,
nämligen att det är möjligt för landstingskommuner (motsvarande)
att utnyttja tomma platser på en utbildningslinje för att öka
intaget på en annan. Utskottet är inte nu berett att föreslå någon
utökning av platserna på rehabiliteringslinjen vad gäller den aktuella
treårsperioden. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1989/90:Ub532, 1989/90:Ub555, 1989/90:Ub578 yrkande 1,
1989/90:Ub730 och 1989/90:Ub803 yrkande 14 samt fastställer planeringsramar
för rehabiliteringslinjen i enlighet med regeringens förslag.

Vad gäller frågan om utbildningens längd återkommer utskottet i
det följande.

Hälso- och sjukvårdslinjen inom den kommunala högskolan är innevarande
budgetår dimensionerad för 4 411 nybörjarplatser. Regeringen
föreslår att planeringsramarna för hälso- och sjukvårdslinjen skall vara
oförändrade under den kommande treårsperioden.

I motion 1989/90:Ub646 (m) konstateras att bristen på röntgensjuksköterskor
är ett stort problem. Inom ramen för tillgängliga resurser
bör enligt motionärerna en omfördelning ske så att utbildningen av
röntgensjuksköterskor kan öka. Även i motion 1989/90:Ub586 (c)
berörs utbildningen av röntgensjuksköterskor. I motionen konstateras
att bristen på utbildad personal är stor i landets södra del. Det är
därför enligt motionärerna önskvärt att såväl den reguljära utbildningen
om 90 poäng som försöksutbildningen om 130 poäng kan ges vid
vårdhögskolan i Lund—Helsingborg.

Utskottet vill åter erinra om att planeringsramarna enligt budgetpropositionen
(bil. 10 s. 254) skall ses som en riktlinje och att det är
möjligt för utbildningshuvudmannen att inom dessa ramar och med
beaktande av de resurser som anvisats göra omfördelningar mellan
olika utbildningslinjer. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
med avslag på motionerna 1989/90:Ub586 och 1989/90:Ub646 fastställer
planeringsramarna för hälso- och sjukvårdslinjen i enlighet med
regeringens förslag.

Vad gäller frågan om utbildningens längd återkommer utskottet i
det följande.

1989/90: UbU21

Friskvårdspedagogisk utbildning ges i form av en lokal utbildningslinje
om 80 poäng vid högskolan i Gävle—Sandviken. Högskolestyrelsen har
fastställt att utbildningen skall vara dimensionerad för 30 elever.

Motionerna 1989/90:Ub593 (s) yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub740
(m) yrkande 2, 1989/90:Ub742 (c) yrkande 3 samt 1989/90:Ub748 (mp)
tar alla upp den friskvårdspedagogiska utbildningen vid högskolan i
Gävle—Sandviken ur samma aspekt, nämligen att utbildningen bör
vara en allmän utbildningslinje och att antalet nybörjarplatser bör ökas
från 30 till 60.

Utskottet konstaterar att det inte finns något av UHÄ berett förslag
om att omvandla utbildningen till en allmän utbildningslinje. Utskottet
erinrar om att det ankommer på högskolestyrelsen att fastställa
dimensioneringen vad gäller lokala utbildningslinjer. Med det anförda
avstyrks motionerna 1989/90:Ub593 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub740
yrkande 2, 1989/90:Ub742 yrkande 3 samt 1989/90:Ub748.

Anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen till Utbildning för vårdyrken
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

476 040 000 kr.

I flera motioner föreslås, huvudsakligen mot bakgrund av yrkanden
om ändrade planeringsramar, förändringar i anslagsbeloppet.

Enligt motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande 21 bör anslaget budgetåret
1990/91 räknas upp med 2 048 000 kr. Anslagsökningen motiveras av
40 nya utbildningsplatser vardera på apotekar- och receptarielinjen.

I motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 17 delvis föreslås att riksdagen
under förevarande anslag anvisar 9 900 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit för budgetåret 1990/91. Anslagsökningen motiveras bl.a. av
en utbyggnad av rehabiliteringslinjen med 100 nya platser, av receptarielinjen
med 40 nya platser samt ett bidrag till S:t Lukasstiftelsen för
utbildning i psykoterapi.

I motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 15 delvis föreslås en sådan
uppräkning av anslagsbeloppet som svarar mot ett oförändrat antal
utbildningsplatser på tandläkarlinjen vid Karolinska institutet. I samma
motion, yrkande 16 delvis, föreslås en höjning av anslagsbeloppet
med 150 000 kr. mot bakgrund av att antalet utbildningsplatser i
psykoterapi vid Karolinska institutet skall vara oförändrat. Slutligen
föreslås i motionen, yrkande 17 delvis, en uppräkning av anslagsbeloppet
med 620 000 kr. budgetåret 1990/91 för att möjliggöra en utbyggnad
av receptarieutbildningen med 40 nybörjarplatser.

I motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 28 delvis begärs 800 000 kr.
utöver vad regeringen beräknat. Beloppet avser utbildning i psykoterapi
vid S:t Lukasstiftelsen.

Vad gäller beräkningen av anslaget vill utskottet först hänvisa till
den bedömning av den grundläggande utbildningens finansiering i ett
treårsperspektiv som utskottet redovisat i betänkandet Vissa för den
grundläggande högskoleutbildningen gemensamma frågor och anslag

1989/90: UbU21

(1989/90:Ubl8 s. 12—13). I nämnda betänkande anförs bl.a. att utskottet
beträffande budgetåren 1991/92 och 1992/93 förutsatt att regeringen
i förekommande fall återkommer med preciserade anslagsberäkningar.

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att dimensioneringen
av tandläkarutbildningen vid Karolinska institutet skall vara
100 nybörjarplatser, eller 20 fler än regeringen föreslagit. Mot bakgrund
härav föreslår utskottet att anslagsbeloppet under förevarande
anslag för budgetåret 1990/91 ökas med 250 000 kr. i förhållande till
regeringens förslag.

Vidare har utskottet föreslagit att antalet nybörjarplatser på receptarielinjen
ökas med 20 budgetåret 1990/91. Mot bakgrund härav föreslår
utskottet att anslagsbeloppet under förevarande anslag för budgetåret
1990/91 ökas med 310 000 kr.

Utskottet har också föreslagit att antalet antagningsplatser till apotekarlinjen
budgetåret 1990/91 skall öka med 20. Mot bakgrund härav
föreslår utskottet att anslagsbeloppet under förevarande anslag för
budgetåret 1990/91 ökas med 700 000 kr.

Utskottet har i det föregående också redovisat vilka behov av utrustningsmedel
under anslaget I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. som följer av dimensioneringsförändringarna.

Sammantaget innebär således de förslag till förändringar i vissa
vårdutbildningars dimensionering som utskottet i det föregående tillstyrkt
en ökning av anslagsbeloppet under förevarande anslag med
1 260 000 kr. för budgetåret 1990/91.

Utskottet har tidigare avstyrkt förslag som gäller utökning av antalet
platser i psykoterapiutbildningen i förhållande till regeringens förslag
liksom en utökning av rehabiliteringslinjen. Utskottet har också avstyrkt
yrkanden om bidrag till S:t Lukasstiftelsen för utbildning i
psykoterapi. Som tidigare redovisats återfinns yrkanden vad gäller
dessa sistnämnda utbildningar i motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 16
delvis, 1989/90:Ub803 yrkande 16 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande
28 delvis.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub758
yrkande 21, 1989/90:Ub724 yrkandena 15 och 17, båda delvis, samt
1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis och med avslag på motionerna
1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis, 1989/90:Ub803 yrkande 16 delvis
samt 1989/90:Ub804 yrkande 28 delvis till Utbildning för vårdyrken
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (476 040 000
+ 1 260 000 = ) 477 300 000 kr.

Vad gäller budgetåren efter budgetåret 1990/91 vill utskottet anföra
följande.

Utskottet har i det föregående föreslagit att såväl apotekar- som
receptarielinjen under den nu aktuella treårsperioden vardera skall
öka med ytterligare 20 platser utöver de planeringsramar som föreslagits
för budgetåret 1990/91. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer
med förslag härom liksom med erforderliga beräkningar vad
gäller dels förevarande anslag, dels också behoven av utrustningsmedel.

1989/90:UbU21

Utskottet har i det föregående förordat att dimensioneringen av
tandläkarutbildningen vid Karolinska institutet skall vara högre än vad
regeringen föreslagit. Detta får konsekvenser för anslagsbeloppets storlek
för ytterligare fyra budgetår. Utskottet är inte nu berett att ta
ställning till de anslagsmässiga konsekvenserna för Karolinska institutet
fr.o.m. budgetåret 1991/92. Regeringen bör återkomma med förnyade
beräkningar med utgångspunkt i att nuvarande grundutbildningskostnader
och den del av tandvårdskostnaderna som avser grundutbildning
skall minskas med hänsyn till att antalet platser reduceras.

Utbildningens längd för vissa vårdutbildningar och behovet av
påbyggnadsutbildningar

Logopedlinjen omfattar i dag 120 poäng.

I motionerna 1989/90:Ub618 (m) yrkande 7, 1989/90:Ub724 (vpk)
yrkande 13 och 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 13 begärs att utbildningen
förlängs med ett år, dvs. från 120 poäng till 160 poäng.

Utskottet noterar att UHÄ i sin senaste anslagsframställning föreslagit
att utbildningen av logopeder bör förlängas från 120 poäng till 160
poäng. En sådan förlängning skulle enligt UHÄ vara möjlig att genomföra
inom ramen för oförändrade ekonomiska resurser om antagningstillfällena
ytterligare glesades ut. Regeringen har i budgetpropositionen
redovisat att den inte nu är beredd att ta ställning till UHÄ:s förslag.
UHÄ anmodas återkomma i nästa års anslagsframställning med kompletterande
uppgifter om tillgång på och behov av logopeder. Enligt
regeringen bör UHÄ då också pröva om en förlängning av utbildningen
kan ske med bibehållande av den nuvarande antagningsordningen.

Mot bakgrund av att UHÄ redan nästa år förväntas återkomma med
förslag som rör en eventuell förlängning av logopedutbildningen finner
utskottet ingen anledning att nu redovisa några ställningstaganden
i denna fråga. Med det anförda avstyrks motionerna 1989/90:Ub618
yrkande 7, 1989/90:Ub724 yrkande 13 och 1989/90:Ub803 yrkande 13.

Utskottet kommer i det följande att redogöra för ett antal motionsyrkanden
som rör några av de medellånga vårdutbildningarnas längd. Därefter
redovisas utskottets samlade bedömning.

Rehabiliteringslinjen har två inriktningar, en mot sjukgymnastik
och en mot arbetsterapi. Båda grenarna omfattar 100 poäng vilket
motsvarar en utbildningstid på två och ett halvt år.

En förlängning av rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik
från 100 poäng till 120 poäng föreslås i motionerna 1989/90:Ub578
(m) yrkande 2, 1989/90:Ub618 (m) yrkande 10, 1989/90:Ub686 (fp)
och 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 14. Genomgående anförs i motionerna
att utbildning till sjukgymnast i Sverige är kortare än motsvarande
utbildning i jämförbara länder. I motion 1989/90:Ub722 (s)
föreslås att utbildningen med inriktning mot arbetsterapi likaledes bör
förlängas till 120 poäng. Slutligen begärs i motionerna 1989/90:Ub758
(c) yrkande 19 och 1989/90:Ub811 (m) yrkande 3 en förlängning av

1989/90:UbU21

rehabiliteringslinjen till 120 poäng beträffande linjens båda inriktningar.
I den förstnämnda motionen påtalas särskilt behovet när det gäller
utbildningen av sjukgymnaster.

Hälso- och sjukvårdslinjen omfattar 80 alternativt 90 poäng beroende
på inriktning. Den gängse rekryteringsbasen är gymnasieskolans
vårdlinje, grenen för hälso- och sjukvård. Det finns också kurser inom
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen som ger behörighet
till hälso- och sjukvårdslinjen. För närvarande bedrivs också
försöksverksamhet för elever som inte genomgått gymnasieskolans
vårdlinje (motsvarande). Försöksverksamheten innebär att utbildningen
på hälso- och sjukvårdslinjen i högskolan förlängs med ett år.

I budgetpropositionen redovisar föredragande statsrådet att han under
den nu aktuella treårsperioden har för avsikt att ta initiativ till en
översyn av hälso- och sjukvårdslinjens grundutbildning avseende bl.a.
antalet inriktningar, eventuella alternativa studiegångar beroende på
förkunskaper, utbildningens längd samt benämning.

I motionerna 1989/90:Ub621 (m) yrkande 4, 1989/90:Ub669 (fp)
yrkande 4 och 1989/90:Ub805 (s) delvis föreslås att försöksverksamheten
med förlängd utbildning på hälso- och sjukvårdslinjen skall avslutas
och utbildningen permanentas. För elever med annan bakgrund än
gymnasieskolans vårdlinje, grenen för hälso- och sjukvård, kommer
utbildningen i högskolan därmed att bli treårig.

Laboratorieassistentutbildningens samtliga inriktningar omfattar normalt
90 poäng.

I motionerna 1989/90:Ub554 (s), 1989/90:Ub606 (s) yrkandena 1 och

2, 1989/90:Ub621 (m) yrkande 6, 1989/90:Ub669 (fp) yrkande 3 och
1989/90:Ub736 (fp, m) föreslås en förlängning av laboratorieassistentlinjen
från 90 till 100 poäng. De motiv som samfällt anförs är att det
råder brist i överensstämmelse mellan utbildningens längd och kraven
på innehållet i utbildningen. Utbildningens längd bör enligt motionärerna
också anpassas till den nordiska arbetsmarknaden och till vad
som gäller inom EG.

I motion 1989/90:Ub621 (m) yrkande 2 anförs slutligen att vårdutbildningarna
i Sverige bör ges en sådan omfattning att de harmoniserar
med motsvarande utbildningar i Norden och att de också anpassas till
vad som gäller inom EG-området. I motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande
20 efterlyses också en översyn av utbildningarnas längd. I motionen
nämns särskilt utbildningarna till sjuksköterska och sjukgymnast. I
motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 14 anförs att de medellånga
vårdutbildningarna successivt bör förlängas till 120 poäng och att
behovet av fortbildning framgent måste tillgodoses med fristående
kurser.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Merparten av de medellånga vårdutbildningarna återfinns inom den
kommunala högskolan. Utbildningarna har i allt väsentligt en mycket
klar målsättning, nämligen att utbilda för en specifik yrkesroll inom
vårdområdet i det svenska samhället. Detta har givit utbildningarna en
speciell karaktär när det gäller uppläggning och innehåll. För flera av
utbildningarna gäller att den mängd kunskap som skall förmedlas

1989/90:UbU21

under en begränsad tid, bl.a. som följd av forskningens landvinningar,
växer och blir alltmer komplicerad. I och med att den kommunala
högskolan inlemmades i det svenska högskolesystemet har möjligheterna
att från de medellånga vårdutbildningarna gå vidare till forskarutbildning
öppnats, även om grundutbildningen i flera avseenden då
måste kompletteras. I allt ökande omfattning aktualiseras nu jämförelser
mellan de svenska vårdutbildningarna och motsvarande utländska
utbildningar. Möjligheterna för de studerande att förlägga en del av sin
utbildning utomlands eller att efter genomgången utbildning kunna
verka i ett annat land får allt större betydelse.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening nu anledning
att mer ingående pröva om de medellånga vårdutbildningarnas
längd är lämpligt anpassad till de förändrade krav som från olika
utgångspunkter kan ställas på utbildningarna. Utskottets uppfattning är
att en samlad, bred översyn nu måste göras av de medellånga vårdutbildningarnas
längd. Utskottet har i det föregående givit exempel på
sådana medellånga vårdutbildningar där krav på förlängning av utbildningen
rests. Det väsentliga i den översyn utskottet nu föreslår är att
dels pröva utbildningens längd i förhållande till de krav på väl avvägd
utbildning som arbetsmarknaden ställer, dels beakta de anpassningar
till internationella förhållanden som blir alltmer nödvändiga. Behovet
av påbyggnadsutbildningar i anslutning till grundutbildning på linje
bör också omfattas av översynen liksom frågan om hur eventuella
påbyggnadsutbildningar skall organiseras. I förekommande fall bör
också vårdutbildningarnas samverkan med den statliga högskolan belysas,
bl.a. i syfte att underlätta övergångar mellan de olika utbildningsorganisationerna.

Behovet att förändra vissa påbyggnadsutbildningar tas upp i fem
motionsyrkanden. I motion 1989/90:Ub621 (m) yrkande 5 begärs allmänt
att behovet av påbyggnadsutbildning för vårdpersonal ses över. I
samma motion, yrkande 7, föreslås att påbyggnadsutbildningen i klinisk
cytologi, som bygger på genomgången laboratorieassistentutbildning,
förlängs från 24 poäng till 40 poäng. I motionens yrkande 8
föreslås att påbyggnadsutbildningen i blodgruppsserologj, också för
laboratorieassistenter, förlängs från sammanlagt 6 poäng till 20 poäng.
I motion 1989/90:Ub669 (fp) yrkande 2 efterlyses påbyggnadsutbildningar
för operationssköterskor och för sköterskor inom äldrevården. I
motion 1989/90:Ub581 (s) föreslås inrättande av en fördjupningskurs i
arbetsterapi vid vårdhögskolan i Stockholm.

Utskottet vill hänvisa till vad som i det föregående anförts om
behovet av en översyn av de medellånga vårdutbildningarnas längd.
Denna översyn bör också beakta behoven av påbyggnadsutbildningar.

Vad utskottet nu anfört om en bred, samlad översyn av de medellånga
vårdutbildningarnas längd m.m. och behovet av påbyggnadsutbildningar
bör riksdagen med anledning av motionerna
1989/90:Ub554, 1989/90:Ub578 yrkande 2, 1989/90:Ub581,

1989/90:Ub606 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub618 yrkande 10,
1989/90:Ub621 yrkandena 2, 4, 5, 6, 7 och 8, 1989/90:Ub669 yrkandena
2, 3 och 4, 1989/90:Ub686, 1989/90:Ub722, 1989/90:Ub724 yrkande

1989/90:UbU21

14, 1989/90:Ub736, 1989/90:Ub758 yrkandena 19 och 20,

1989/90:Ub804 yrkande 14, 1989/90:Ub805 samt 1989/90:Ub811 yrkande
3 som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga utbildningsfrågor

I motion 1989/90:Ub540 (fp) berörs antagningen till läkarlinjen. Motionären
anser att studerande med samisk eller finskspråkig bakgrund skall
ges extra antagningspoäng alternativt att ett visst antal utbildningsplatser
på läkarlinjen reserveras för sådana studerande. Med hänvisning till
att det numera finns möjlighet för en studerande att åberopa kunskaper
i minoritetsspråk för att fa företräde till högskoleutbildning bl.a.
inom vårdområdet föreslår utskottet att motion 1989/90:Ub540 avslås.

Tandvårdsutbildningarnas organisation och innehåll berörs i motion
1989/90:Ub616 (m). I yrkande 1 anförs att tandläkarutbildningen till
viss del bör integreras med läkarutbildningen och till viss del med
övriga tandvårdsutbildningar. Motionärerna efterlyser försöksverksamhet
vid någon odontologisk fakultet. I yrkande 2 föreslås att tandläkarhögskolorna
på sikt skall utvecklas till regiontandvårdsinstitut för den
mest kvalificerade tandvården och därigenom få en roll som motsvarar
regionsjukhusens.

Utskottet vill först erinra om att föredragande statsrådet i budgetpropositionen,
med anledning av översynen av tandvårdsutbildningarna,
aviserat att senare återkomma med förslag vad gäller tandvårdsutbildningarna.
Utskottet konstaterar att den integrering av utbildningar som
efterlysts kan komma att tillgodoses genom de förslag till ny tandläkarutbildning
som utarbetas vid universitetet i Lund. Mot bakgrund av
det anförda avstyrks motion 1989/90:Ub616.

I tre motioner berörs innehållet i vissa vårdutbildningar. I motion
1989/90:Ub531 (fp) efterlyses utökad undervisning i klinisk mykologi
för läkare och i motion 1989/90:Ub571 (fp) anförs att kurser i ortopedisk
medicin skall ingå i sjukgymnasters och läkares grundutbildning.
I motion 1989/90:Ub811 (m) yrkande 1 delvis pekas på behovet av
ökad undervisning om olika handikapp inom bl.a. vårdutbildningarna.
Vid tidigare tillfällen (jfr UbU 1985/86:3) har utskottet redovisat att
detaljer i vårdyrkesutbildningarnas innehåll styrs av utbildningsplaner
fastställda av UHÄ och kursplaner fastställda av de lokala högskoleenheterna.
Utskottet förutsätter att de utbildningsansvariga myndigheterna
följer utvecklingen på resp. linjes område. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att motionerna 1989/90:Ub531, 1989/90:Ub571 och
1989/90:Ub811 yrkande 1 delvis avslås.

I motion 1989/90:Ub573 (fp) begärs att det skall prövas om statligt
ekonomiskt stöd kan ges till psykoanalytisk utbildning.

Mot bakgrund av att utbildningen i fråga inte är en högskoleutbildning
föreslår utskottet att motionen avslås.

1989/90: UbU21

I motion 1989/90:Ub669 (fp) yrkande 5 anförs att inslagen av individuellt
anpassade studiegångar i vårdutbildningen måste öka i och med
att rekryteringen till dessa utbildningar nu breddas. Hänsyn måste i
större utsträckning tas till tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande om hur
enskilda utbildningar bör organiseras med hänsyn till olika studerandekategorier.
Motion 1989/90:Ub669 yrkande 5 avstyrks därmed.

Huvudmannaskapet för den kommunala högskolan m.m.

I motionerna 1989/90:Ub621 (m) yrkande 9 och 1989/90:Ub669 (fp)
yrkande 6 återfinns förslag om ett enhetligt statligt huvudmannaskap
för all högskoleutbildning. Ett ändrat huvudmannaskap berör en rad
utbildningar inom vårdområdet.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte återigen frågan om
huvudmannaskapet för den kommunala högskolan m.m. (bet.
1988/89:UbU5 s. 18—19, rskr. 41). Utskottet konstaterade då, bl.a. av
finansiella skäl, att någon ändring av huvudmannaskapet för den
kommunala högskolan inte borde genomföras. Utskottet noterar nu att
statens kostnader vid ett förstatligande av den kommunala högskoleutbildningen
inom vårdsektorn i aktuellt pris- och löneläge skulle komma
att öka med åtminstone ca 500—600 milj. kr. Detta belopp grundar
sig på den beräkning som gjordes av huvudmannaskapskommittén
(SOU 1981:9). Utskottet anser inte att de ställningstaganden riksdagen
tidigare gjort i huvudmannaskapsfrågan bör ändras. Mot bakgrund av
det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 9
och 1989/90:Ub669 yrkande 6.

2. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Reservationsanslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
föreslås i propositionen föras upp med 214 780 000 kr. Anslagsberäkningen
grundar sig i huvudsak på förordade planeringsramar för den
kommunala högskolan.

Utskottet hänvisar vad gäller dimensionering och lokalisering av den
landstingskommunala högskoleutbildningen till de ställningstaganden
utskottet gjort i det föregående. Därvid har utskottet också redovisat
behovet av en översyn av utbildningens längd vad gäller de medellånga
vårdutbildningarna.

Utbildningen på ADB-linjen skall enligt riksdagsbeslut (prop.
1985/86:100, bet. UbU22, rskr. 297) föras över till den statliga högskolan.
Budgetåret 1990/91 upphör utbildningen i fråga som kommunal
högskoleutbildning. I budgetpropositionen hemställs att riksdagen bemyndigar
regeringen att avveckla ADB-linjen om 40 poäng fr.o.m.
budgetåret 1990/91. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen
begärt bemyndigande.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursfördelning
avseende budgetåren 1990/91 — 1992/93 som angivits i propositionen.

1989/90:UbU21

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen under anslaget
D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 214 780 000 kr. Samtidigt
avstyrks motion 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis i vad gäller kostnader
för en utbyggnad av rehabiliteringslinjen.

Hemställan

Utskottet hemställer

Utbildning för vårdyrken

1. beträffande planeringsramar för tandläkarlinjen

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub590,
1989/90:Ub627 och 1989/90:Ub678 samt med anledning av proposition
1989/90:100 och motion 1989/90:Ub724 yrkande 15
delvis fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet
förordat,

2. beträffande planeringsramar för apotekar- och receptarielinjer na att

riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motionerna 1989/90:Ub562, 1989/90:Ub576, 1989/90:Ub602,

1989/90:Ub618 yrkande 9, 1989/90:Ub700, 1989/90:Ub724 yrkande
17 delvis, 1989/90:Ub751, 1989/90:Ub758 yrkandena 17 och
18 samt 1989/90:Ub803 yrkande 15 fastställer planeringsramar
för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad utskottet förordat
samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om dimensioneringen av linjerna de därpå följande budgetåren,

3. beträffande planeringsramar för utbildning i psykoterapi

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande

8 och 1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis fastställer planeringsramar
i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. I (m)
res. 2 (vpk)

4. beträffande psykoterapiutbildning vid S:t Lukasstiftelsen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub803 yrkande 16 delvis
och 1989/90:Ub804 yrkande 28 delvis,

5. beträffande planeringsramar för logopedlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90: Ub567,
1989/90:Ub672, 1989/90:Ub724 yrkande 12, 1989/90:Ub749 och
1989/90:Ub811 yrkande 4 fastställer planeringsramar i enlighet
med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

6. beträffande planeringsramar för rehabiliteringslinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub532,
1989/90:Ub555, 1989/90:Ub578 yrkande 1, 1989/90:Ub730 och
1989/90:Ub803 yrkande 14 fastställer planeringsramar i enlighet
med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. 3 (fp)

1989/90:UbU21

7. beträffande planeringsramar för hälso- och sjukvårdslinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub586 och
1989/90:Ub646 fastställer planeringsramar i enlighet med vad
som förordats i proposition 1989/90:100,

8. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1989/90:100,

9. beträffande friskvårdspedagogisk linje

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub593, 1989/90:Ub740
yrkande 2, 1989/90:Ub742 yrkande 3 och 1989/90:Ub748,

res. 4 (mp)

10. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 15 och 17 båda delvis,
1989/90:Ub758 yrkande 21 och 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 16
delvis, 1989/90:Ub803 yrkande 16 delvis och 1989/90:Ub804
yrkande 28 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 477 300 000 kr.,

res. 5 (fp) - villk. 3
res. 6 (vpk) - villk. 2

11. beträffande förlängning av logopedlinjen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 7,
1989/90:Ub724 yrkande 13 och 1989/90:Ub803 yrkande 13,

res. 7 (m, fp)

12. beträffande de medellånga vårdutbildningarnas längd

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub554,
1989/90:Ub578 yrkande 2, 1989/90:Ub581, 1989/90:Ub606 yrkandena
1 och 2, 1989/90:Ub618 yrkande 10, 1989/90:Ub621 yrkandena
2, 4, 5, 6, 7 och 8, 1989/90:Ub669 yrkandena 2, 3 och 4,
1989/90:Ub686, 1989/90:Ub722, 1989/90:Ub724 yrkande 14,
1989/90:Ub736, 1989/90:Ub758 yrkandena 19 och 20,

1989/90:Ub804 yrkande 14, 1989/90:Ub805 delvis samt

1989/90:Ub811 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

13. beträffande antagningen till läkarlinjen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub540,

14. beträffande tandvårdsutbildningarnas organisation och innehåll att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub616,

res. 8 (m)

15. beträffande innehållet i vissa vårdutbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub531, 1989/90:Ub571
och 1989/90:Ub811 yrkande 1 delvis,

16. beträffande ekonomiskt stöd till psykoanalytisk utbildning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub573,

17. beträffande individuellt anpassade studiegångar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub669 yrkande 5,

res. 9 (fp)

1989/90:UbU21

18. beträffande vårdutbildningarnas huvudmannaskap

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 9 och
1989/90:Ub669 yrkande 6,

res. 10 (m,fp, vpk, mp)

Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

19. beträffande ADB-linjen

att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla ADB-linjen
om 40 poäng fr.o.m. budgetåret 1990/91,

20. beträffande riktlinjer för resursfördelning avseende budgetåren
1990/91-1992/93

att riksdagen godkänner vad som angivits i propositionen,

21. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub803 yrkande 17
delvis under Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
214 780 000 kr.

res. 11 (fp) - villk. 3

Stockholm den 5 april 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg
(s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m),
Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger
Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c) i Vårgårda,
Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp),
Ylva Johansson (vpk) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Planeringsramar för utbildning i psykoterapi
(mom. 3)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet har" och på s. 12 slutar med "Karolinska institutet" bort ha
följande lydelse:

Utskottet erinrar om att utbildningen i psykoterapi inrättades fr.o.m.
budgetåret 1979/80 vid Karolinska institutet och vid universitetet i
Umeå. Vid detta tillfälle förutsattes att utbildningen på sikt borde
finnas i alla högskoleregioner och successivt byggas ut (prop.

1989/90:UbU21

1978/79:100 bil. 10 s. 474). Utbildning i psykoterapi anordnas numera
också vid universitetet i Lund. Utskottet konstaterar att utbildningen
således endast finns på tre orter. Utbildningen i Stockholm föreslås
också reducerad vad gäller antalet nybörjarplatser. Utskottet anser inte
att den föreslagna utvecklingen av utbildning i psykoterapi stämmer
överens med tidigare uttalanden. Utskottet anser därför, med bifall till
motion 1989/90:Ub618 yrkande 8 samt med anledning av proposition
1989/90:100 och motion 1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis, att antalet
nybörjarplatser vid Karolinska institutet budgetåret 1990/91 skall vara
oförändrat, dvs. 24, och att utbildningen under nu aktuell treårsperiod
också inrättas vid universitetet i Göteborg.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande planeringsramar för utbildning i psykoterapi
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub618 yrkande 8
samt med anledning av proposition 1989/90:100 och motion
1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis fastställer planeringsramar för
budgetåret 1990/91 i enlighet med vad utskottet förordat samt
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om dimensioneringen av linjen de därpå följande budgetåren,

2. Planeringsramar för utbildning i psykoterapi
(mom. 3)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet har" och på s. 12 slutar med "Karolinska institutet" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser inte att den föreslagna reduceringen av antalet
platser inom utbildningen i psykoterapi vid Karolinska institutet skall
genomföras eftersom behovet av utbildade är stort.

Utskottet föreslår, med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 16
delvis och med anledning av motion 1989/90:Ub618 yrkande 8, att
antalet nybörjarplatser i utbildning i psykoterapi vid Karolinska institutet
skall vara 24.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande planeringsramar för utbildning i psykoterapi
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 16
delvis samt med anledning av proposition 1989/90:100 och motion
1989/90:Ub618 yrkande 8 fastställer planeringsramar i enlighet
med vad utskottet förordat,

3. Planeringsramar för rehabiliteringslinjen (mom. 6)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet noterar" och slutar med "regeringens förslag" bort ha
följande lydelse:

1989/90: UbU21

Utskottet noterar att statsrådet i budgetpropositionen pekat på möjligheten
för landstingskommuner (motsvarande) att utnyttja tomma
platser på en utbildningslinje för att öka intaget till en annan. Detta
kan tyvärr inte tillgodose behovet av sjukgymnaster, eftersom rehabiliteringslinjen
inte på någon ort har tomma platser. Utskottet anser
därför, i likhet med motionärerna, att planeringsramarna för rehabiliteringslinjen
budgetåret 1990/91 skall öka med 100 platser. Det bör
ankomma på UHÄ att fördela dessa platser.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande planeringsramar för rehabiliteringslinjen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 14
och med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub532, 1989/90:Ub555, 1989/90:Ub578 yrkande 1 och
1989/90:Ub730 fastställer planeringsramar i enlighet med vad
utskottet förordat,

4. Friskvårdspedagogisk linje (mom. 9)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "samt 1989/90:Ub748" bort ha
följande lydelse:

Utskottet noterar att den friskvårdspedagogiska utbildningen vid
högskolan i Gävle—Sandviken startade 1979. Sedan en fördjupningskurs
införlivats i linjen omfattar denna nu 80 poäng. Högskolan i
Gävle—Sandviken är den enda högskola i landet där det är möjligt att
studera friskvård i form av en sammanhållen utbildningslinje.

Utvecklingen på arbetsmarknaden visar att det finns ett behov av
friskvårdspedagoger. Inom landsting och kommuner och inom näringslivet
finns arbetsuppgifter som lämpar sig väl. Utbildningen vid
högskolan i Gävle—Sandviken är eftersökt och till stor del också
riksrekryterande. I likhet med motionärerna anser utskottet att linjen
fr.o.m. budgetåret 1990/91 bör bli en allmän utbildningslinje och att
linjen byggs ut så att antalet nybörjarplatser blir 60.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionerna 1989/90:Ub593, 1989/90:Ub740 yrkande 2,
1989/90:Ub742 yrkande 3 samt 1989/90:Ub748 dels bemyndigar regeringen
att inrätta den friskvårdspedagogiska utbildningen som en allmän
utbildningslinje fr.o.m. den 1 juli 1990, dels att planeringsramen
fastställs till 60 nybörjarplatser.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande friskvårdspedagogisk linje
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub593,
1989/90:Ub740 yrkande 2, 1989/90:Ub742 yrkande 3 samt
1989/90:Ub748 bemyndigar regeringen att inrätta den friskvårdspedagogiska
utbildningen som en allmän utbildningslinje och
fastställer planeringsram i enlighet med vad utskottet förordat,

1989/90:UbU21

5. Anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken
(mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 15 börjar med
"Utskottet har tidigare" och slutar med "477 300 000 kr." bort ha
följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag som gäller en utökning
av antalet platser på rehabiliteringslinjen. Som en konsekvens
härav bör förevarande anslag ökas med 1 750 000 kr. Utskottet
kommer i det följande också att föreslå en uppräkning av anslaget D

11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för denna utökning
av studerandeantalet. Utskottet har i det föregående avstyrkt
yrkanden som gäller utökning av utbildning i psykoterapi och bidrag
till S:t Lukasstiftelsen för utbildning i psykoterapi.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub758
yrkande 21, 1989/90:Ub724 yrkandena 15 och 17, båda delvis, och
1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 28 delvis
till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på (476 040 000 + 1 260 000 + 1 750 000 =)

479 050 000 kr.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motionerna 1989/90:Ub758 yrkande 21, 1989/90:Ub724 yrkandena
15 och 17, båda delvis, och 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 16
delvis, 1989/90:Ub803 yrkande 16 delvis samt 1989/90:Ub804
yrkande 28 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 479 050 000 kr.,

6. Anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken
(mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet har tidigare" och slutar med "477 300 000 kr." bort ha
följande lydelse:

Utskottet har tidigare tillstyrkt förslag som gäller en utökning av
antalet platser i psykoterapiutbildningen. Som en konsekvens härav
bör anslaget ökas med 150 000 kr. budgetåret 1990/91. Utskottet har i

1989/90:UbU21

det föregående avstyrkt yrkanden som gäller utökning av rehabiliteringslinjen
och bidrag till S:t Lukasstiftelsen för utbildning i psykoterapi.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis och med anledning
av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena
15 och 17, båda delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 21 och 1989/90:Ub803
yrkande 17 delvis samt med avslag på motion 1989/90:Ub804 yrkande
28 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på (476 040 000 + 1 260 000 + 150 000 =)

477 450 000 kr.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:724 yrkande 16
delvis och med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub724 yrkandena 15 och 17, båda delvis,
1989/90:Ub758 yrkande 21 och 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub803 yrkande 16
delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 28 delvis till Utbildning för
vårdyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 477 450 000 kr.,

7. Förlängning av logopedlinjen (mom. 11)

Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ulf
Melin (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Mot
bakgrund" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Behovet av
välutbildade logopeder ökar i takt med att antalet äldre med komplicerade
sjukdomstillstånd ökar. Det behövs också logopeder som kan ingå
i behandlingsteam inom habiliteringsverksamhet. Utskottet anser i
likhet med UHÄ att logopedutbildningen bör förlängas från 120 poäng
till 160 poäng. Detta bör genomföras utan att antalet antagningstillfällen
minskas.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande förlängning av logopedlinjen

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub618 yrkande

7, 1989/90:Ub724 yrkande 13 och 1989/90:Ub803 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Tandvårdsutbildningarnas organisation och
innehåll (mom. 14)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utskottet vill först" och slutar med "motion 1989/90:Ub616" bort ha
följande lydelse:

1989/90: UbU21

Enligt utskottets bedömning står tandvården i Sverige inför en
omställningsprocess i och med att den utvecklas mot nya områden.
Detta kommer att ställa ändrade krav på tandläkarnas utbildning.
Kursplanerna kommer successivt att behöva förnyas. En ökad biomedicinsk
kunskap är angelägen och kan motivera att tandläkarutbildningen
integreras med läkarutbildningen. Andra delar av tandläkarutbildningen
kan med fördel integreras med övriga tandvårdsutbildningar.
Utskottet finner det angeläget att vid någon av de odontologiska
fakulteterna genomföra försöksverksamhet med integrerad utbildning
för all tandvårdspersonal dvs. även utbildning till tandsköterska, tandhygienist
och tandtekniker.

Utskottet anser det vidare angeläget att den kompetens som utvecklats
vid tandläkarhögskolorna också kommer patienterna till del. Enligt
utskottets mening bör det utredas huruvida dessa skolor skall
kunna utvecklas till regiontand vårdsinstitut för den mest kvalificerade
tandvården och få en roll motsvarande regionsjukhusens.

Riksdagen bör med bifall till motion 1989/90:Ub616 som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande tandvårdsutbtidningarnas organisation och innehåll att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub616 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Individuellt anpassade studiegångar (mom. 17)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det är väsentligt att rekryteringen till vårdutbildningarna
breddas, exempelvis genom att flera utbildningsvägar i gymnasieskolan
ger behörighet eller att personer med olika yrkeserfarenheter
söker sig till utbildningarna i fråga. Inslagen av individuellt anpassade
studiegångar som utgår från den studerandes tidigare utbildning
och erfarenhet bör därför ökas. Riksdagen bör således med bifall till
motion 1989/90:Ub669 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande individuellt anpassade studiegångar
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub669 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: UbU21

10. Vårdutbildningarnas huvudmannaskap (mom. 18) !989/90:UbU21

Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ulf
Melin (m), Margitta Edgren (fp), Ylva Johansson (vpk) och Claes
Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1989/90:Ub621
yrkande 9 och 1989/90:Ub669 yrkande 6 om att den kommunala
högskolan på sikt bör få ett statligt huvudmannaskap. Detta motiveras
bl.a. av att ett enhetligt huvudmannaskap bör medföra ett effektivare
resursutnyttjande, en enhetlig utbildningskvalitet och en starkare anknytning
av vårdutbildningarna till forskningen. Därför bör riksdagen
hos regeringen begära att en utredning görs om ett enhetligt, statligt
huvudmannaskap för all vårdyrkesutbildning.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 9
och 1989/90:Ub669 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande vårdutbildningarnas huvudmannaskap
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub621 yrkande

9 och 1989/90:Ub669 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

11. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. (mom. 21)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "av rehabiliteringslinjen" bort
ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag som gäller en utökning
av antalet platser på rehabiliteringslinjen. Utskottet har därvid
föreslagit en uppräkning av anslaget under Utbildning för vårdyrken.
Mot bakgrund av att rehabiliteringslinjen även finns i den kommunala
högskolan bör även förevarande anslag ökas. Utskottet föreslår att
anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. räknas upp
med 876 000 kr. för den föreslagna utbyggnaden av rehabiliteringslinjen.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt

motion 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis till Bidrag till kommu- 1989/90:UbU21
nal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 215 656 000 kr.,

Särskilt yttrande

Psykoterapiutbildning vid S:t Lukasstiftelsen
(mom. 4)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Landet har behov av fler psykoterapeuter än vad som för närvarande
utbildas inom den statliga högskolan. S:t Lukasstiftelsen bedriver utbildning
till legitimerad psykoterapeut som bedöms som mycket god.

Folkpartiet har föreslagit att staten ekonomiskt skall stödja S:t Lukasstiftelsens
utbildning. I budgetpropositionen föreslår regeringen att
utbildningen i psykoterapi vid Karolinska institutet skall minskas med
8 nybörjarplatser. Detta accepterar vi under förutsättning att den
utbildning som bedrivs vid S:t Lukasstiftelsen ges statligt stöd. Regeringen
har i år givit S:t Lukasstiftelsen ett bidrag på 600 000 kr. Vi
utgår från att ett statligt stöd kommer att utgå även i fortsättningen.

gotab 96497. Slockholm 1990