Utbildningsutskottets betänkande
1989/90:UbU20

Anslag till utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag sorn regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
avsnitt D. Grundläggande högskoleutbildning punkt D 6. Utbildning
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har under punkt D 6 (s. 235—244) föreslagit

12. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i
enlighet med vad som i propositionen förordats,

14. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
486 081 000 kr.

Hemställan 13 under denna punkt behandlar utskottet i betänkande
1989/90:UbU18.

Motionerna

1989/90:Ub255 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att utveckla utbildningar på mellaningenjörsnivå
i respektive Filipstad—Hällefors och Karlskoga och på
mellanekonomnivå i Karlskoga (delvis).

1989/90:Ub513 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett besöks- och turistnäringsinstitut i Kalmar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en förlängning av turismutbildningen
inom högskolan från 80 poäng till 120 poäng.

1989/90

UbU20

1 Riksdagen 1989/90:20. 14 sami. Nr 20

1989/90:Ub520 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser på ekonomlinjen
(140 poäng) vid högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret 1990/91.

1989/90:Ub522 av Lars Sundin och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar lokalisera ekonomlinjens fördjupningsblock Redovisning
och småföretagsekonomi till högskolan i Borås budgetåret
1991/92.

1989/90:Ub533 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomlinjen
vid högskolan i Borås.

1989/90:Ub548 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokalisering av allmänna påbyggnadslinjen i socialt arbete till högskolan
i Örebro.

1989/90:Ub557 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utöka turismlinjen till att omfatta 120 poäng.

1989/90:Ub564 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av vissa
utbildningar på Göteborgs universitet.

1989/90:Ub565 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fördjupningsalternativ i redovisning och småföretagsekonomi vid högskolans
ekonomlinje.

1989/90:Ub587 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett
nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt inrättas inom högskolan.

1989/90:Ub589 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser på ekonomlinjen
(140 poäng) vid högskolan i Skövde.

1989/90:Ub592 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
antagning till YTH Kontorslinjen.

1989/90:Ub608 av Anders Svärd m.fl. (c, m, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokalisering av allmänna påbyggnadslinjen i socialt arbete
till högskolan i Örebro.

1989/90:Ub618 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen avslår regeringens förslag till nedskärning av ekonomlinjen.

1989/90:UbU20

1989/90:Ub626 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
ändring av prop. 1989/90:100, bilaga 10, D 6 till AES-sektorn på
Stockholms universitet anslår 8 470 000 kr. utöver regeringens förslag.

1989/90:Ub629 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts vad gäller högskolans i Östersund roll för utvecklingen
av Norrlands inland, behovet av permanenta forskningsresurser och
resurser för en utbyggnad av ekonomisk, informationsteknologisk och
turistutbildning m.m. (delvis).

1989/90:Ub631 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av förslaget i proposition 1989/90:100,
Bilaga 10, D 6, anslår 300 000 kr. till psykologlinjen utöver regeringens
förslag,

2. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag att tillse
att det av riksdagen beviljade extra anslaget i sin helhet används till att
avlasta psykologstudenternas kostnader för egenterapin.

1989/90:Ub633 av Birthe Sörestedt och Karin Wegestål (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett oförändrat antal utbildningsplatser vid
ekonomlinjen vid Lunds universitet.

1989/90:Ub635 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de
framtida anslagen för AES-utbildning med särskild inriktning på
Lunds universitet.

1989/90:Ub636 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att antalet platser inom ekonomutbildningen vid Lunds universitet
skall vara oförändrat.

1989/90:Ub639 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att statistikerlinjen vid universitetet i Linköping inrättas
fr.o.m. den 1 juli 1990 som allmän utbildningslinje samt att linjen
finansieras genom att motsvarande lokala linje avvecklas.

1989/90:Ub647 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att dimensioneringsförändringen av ekonomlinjerna får
anstå till dess mera detaljerat underlag rörande effekterna av en sådan
förändring föreligger.

1989/90:Ub648 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en ökning av antalet nybörjarplatser på psykologlinjen
bör påbörjas stegvis fr.o.m. läsåret 1991/92.

1989/90:Ub651 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att inrätta statistikerlinjen vid universitetet i Linköping som allmän
linje.

1989/90:UbU20

1989/90:Ub653 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättande av en systemvetenskaplig linje vid högskolan i Falun—Borlänge.

1989/90:Ub662 av Rune Rydén m.fl. (m, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
den systemvetenskapliga linjen, utbildningsfrågor och dess finansiering.

1989/90:Ub666 av Mats Lindberg och Roland Brännström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ADB-linjen inrättas som en allmän utbildningslinje
vid Umeå universitet.

1989/90:Ub670 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
dimensioneringen av ekonomutbildningen.

1989/90:Ub690 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av utökade resurser till psykologlinjen.

1989/90:Ub691 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av systemvetenskaplig linje med 30
platser läsåret 1990/91 vid högskolan Falun—Borlänge på det sätt som
anförts i motionen.

1989/90:Ub701 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
högskolelinje anpassad för detaljhandeln.

1989/90:Ub724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

10. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken, D 6, för budgetåret 1990/91 anslår 27 000 000 kr.
utöver vad regeringen har föreslagit.

1989/90:Ub734 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
fastställa planeringsramen till 60 nybörjarplatser för ekonomlinjen
140 poäng vid högskolan i Gävle—Sandviken fr.o.m. budgetåret
1990/91.

1989/90:Ub740 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att antalet nybörjarplatser vid högskolan
Gävle—Sandviken utökas på det sätt som i motionen anförts vad gäller
ekonomlinjen, YTH kontorslinjen, förskollärarutbildningen samt friskvårdslinjen
(delvis).

1989/90:Ub742 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående 30 elevplatser på ekonomlinjen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående 30 elevplatser på YTH-linjen.

1989/90: UbU20

1989/90:Ub744 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att antalet årsstudieplatser på YTH-kontorslinjen ökas fr.o.m.
1991/92, så att antagning sker varje läsår.

1989/90:Ub755 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta en linje med inriktning mot turism vid högskolan
i Trollhättan—Uddevalla.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr523.

1989/90:Ub758 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

14. att riksdagen avvisar förslaget om reducering av antalet nybörjarplatser
på ekonomlinjen,

15. att riksdagen avvisar förslaget om finansiering av internationella
ekonomlinjen genom överförande av medel från LIF-anslaget,

16. att riksdagen beslutar att till D 6. Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 3 780 000 kr. förhöjt anslag.

1989/90:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av AES-sektorn,

11. att riksdagen beslutar om kvalitetsförstärkning av ekonomlinjen
i enlighet med vad i motionen anförts,

12. att riksdagen under anslaget D 6. Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken, anvisar 3 780 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit för budgetåret 1990/91.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mellannivåutbildningen för ekonomer.

Utskottet

ADB-linjen

I propositionen föreslås att ADB-linjen 60 poäng skall inrättas vid
högskolan i Orebro samt universiteten i Linköping, Lund och Göteborg.
Dessa högskoleenheter har slutit avtal med respektive Örebro,
Norrköpings, Malmö och Göteborgs kommuner, som hittills anordnat
ADB-linjen 40 poäng som kommunal högskoleutbildning. I de fall då
sådan överenskommelse inte träffats mellan kommun och motsvarande
högskoleenhet skall, enligt riksdagens beslut år 1986 (prop.
1985/86:100 bil. 10, bet. UbU22, rskr. 297), ADB-linjen där överföras
till gymnasieskolan.

I motion 1989/90:Ub666 (s) föreslås att ADB-linjen 60 poäng skall
inrättas vid universitetet i Umeå samtidigt som ADB-linjen 40 poäng i

1989/90:UbU20

1’ Riksdagen 1989190:20. 14 sami. Nr 20

Umeå kommun överförs till gymnasieskolan. Motionärerna anser det
angeläget att ADB-linjen 60 poäng kan anordnas av universitetet i
Umeå med förläggning till Skellefteå.

Utskottet konstaterar att en förutsättning för inrättande av ADBlinjen
60 poäng vid en statlig högskoleenhet har varit att den tidigare
40-poängslinjen på orten upphör och att de resurser som finansierat
denna kan tas i anspråk för den nya 60-poängslinjen. Eftersom universitetet
i Umeå och Umeå kommun inte kommit överens om ett sådant
"övertagande" skall enligt riksdagens nyss nämnda beslut ADB-linjen
40 poäng övergå till gymnasieskolan. Ett samtidigt införande av den
längre linjen vid universitetet i Umeå skulle medföra en kostnadsökning
som utskottet inte kan tillstyrka. Utskottet föreslår att riksdagen
avslår motion 1989/90:Ub666.

Ekonomlinjen

I propositionen föreslås att planeringsramarna inom sektorn för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken (AES) skall minskas 1990/91
med 270 nybörjarplatser. Minskningen bör enligt propositionen koncentreras
till ekonomlinjen och fördelas på de sex universiteten.

Propositionens förslag avvisas i motionerna 1989/90:Ub618 (m) yrkande
5 och 1989/90:Ub758 (c) yrkande 14. Enligt den förstnämnda
motionen är förslaget dåligt underbyggt, och motionärerna anser att
riksdagen snarast måste få ta ställning till hela den framtida dimensioneringen
av grundläggande högskoleutbildning.

Enligt motionerna 1989/90:Ub647 (fp) och 1989/90:Ub670 (c) får
ingrepp i ekonomlinjens dimensionering vid universiteten återverkningar
på ekonomutbildningen i hela landet. Motionärerna hänvisar
till ett påbörjat utvärderingsprojekt vid ett antal högskoleenheter och
menar att någon dimensioneringsförändring inte bör göras under den
tid som detta arbete pågår.

I motion 1989/90:Ub633 (s) och 1989/90:Ub636 (m) begärs att platsantalet
på ekonomlinjen vid universitetet i Lund inte skall minskas. I
propositionen föreslås en minskning där med 55 platser till 235
nybörjarplatser. Antalet förstahandssökande till AES-sektorn i Lund är
enligt motionärerna betydligt högre än genomsnittet för riket. En
minskning av planeringsramen för ekonomlinjen i Lund sägs också
äventyra utbildningens kvalitet.

Förslag om ökning av platsantalet på ekonomlinjen vid vissa högskoleenheter
framförs i några motioner.

I motionerna 1989/90:Ub734 (vpk) och 1989/90:Ub742 (c) yrkande 1
föreslås att ytterligare 30 nybörjarplatser skall inrättas vid högskolan i
Gävle—Sandviken. Den nuvarande planeringsramen, 30 platser, anses
utgöra en alltför liten bas för att en stabil utbildning med god kvalitet
skall kunna byggas upp. Även i motion 1989/90:Ub740 (m) yrkande 1
föreslås en utökning med 30 nybörjarplatser på ekonomlinjen i Gävle—Sandviken,
som enligt motionären har lokal- och lärarresurser för
en ökad intagning på bl.a. denna linje.

1989/90: U b U20

Högskolan i Skövde föreslås i motion 1989/90:Ub520 (c) yrkande 1
och 1989/90:Ub589 (s) yrkande 1 få sin planeringsram för ekonomlinjen
utökad från 60 till 90 nybörjarplatser. De 30 ytterligare platserna
föreslås därvid avse fullständig ekonomlinje om 140 poäng. Genom
utökningen skulle högskolan kunna erbjuda flera fördjupningsalternativ.

En kraftig utbyggnad av ekonomlinjen i Östersund föreslås i motion
1989/90:Ub629 (s) yrkande 1 för att ge ett kraftfullt stöd för den
fortsatta näringslivsutvecklingen i Norrlands inland.

Utskottet vill beträffande planeringsramar för ekonomlinjen anföra
följande.

Utskottet konstaterar att de studerandes efterfrågan på utbildningen
är stor och att arbetsmarknaden hittills har kunnat ta emot dem som
genomgått ekonomlinjen. Tillväxten av antalet ekonomer i yrkesverksam
ålder kommer att vara ganska hög under hela nittiotalet, och det
är svårt att med säkerhet förutsäga arbetsmarknadens nyrekryteringsbehov
på flera års sikt. Utskottet finner därför inte anledning att frångå
regeringens bedömning att planeringsramen bör minskas 1990/91 med
270 nybörjarplatser. En utökning av ptatsantalet i Gävle—Sandviken
och Östersund från 30 till 60 nybörjarplatser skulle därför kräva
ytterligare minskningar, utöver de i propositionen föreslagna, vid
större högskoleenheter, något som utskottet inte kan tillstyrka. Utökning
till 90 nybörjarplatser vid högskolan i Skövde avstyrks av samma
skäl. Utskottet anser att minskningen inte kan fördelas lämpligare på
annat sätt än som föreslås i propositionen. Utskottet föreslår således att
riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 avslår motionerna
1989/90:Ub520 yrkande 1, 1989/90:Ub589 yrkande 1, 1989/90:Ub618
yrkande 5, 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub633, 1989/90:
Ub636, 1989/90:Ub647, 1989/90: Ub670, 1989/90:Ub734, 1989/90:Ub740
yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub742 yrkande 1 och 1989/90:Ub758 yrkande
14.

I propositionen föreslås att ekonomlinjens fördjupningsdel inrättas med
30 platser 1991/92 vid högskolan i Kristianstad och 1992/93 vid högskolan
i Borås. Regeringen har i sin medelsberäkning för de angivna
budgetåren beaktat detta och beräknat motsvarande minskning av
anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen.

Enligt motionerna 1989/90:Ub522 (fp) och 1989/90:Ub565 (c) yrkande
1 bör fördjupningsdelen inrättas i Borås ett år tidigare, alltså
budgetåret 1991/92, med fördjupningsalternativen redovisning och
småföretagsekonomi. Även i motion 1989/90:Ub533 (m) begärs tidigareläggning.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna
anföra följande.

Regeringens förslag innebär att ekonomlinjen i dess helhet kommer
att kunna genomgås vid samtliga universitet och vid tretton mindre
och medelstora högskolor. Vid sex av dessa — Eskilstuna—Västerås,
Falun—Borlänge, Jönköping, Kristianstad, Borås och Skövde — kan
dock bara halva antalet nybörjare på linjen fullfölja utbildningen där.

1989/90:UbU20

För den andra hälften har en större högskoleenhet — vanligen närmaste
universitet — ansvar för fördjupningsdelen av utbildningen. De
mottagningsansvariga högskoleenheterna får medel för detta ur en
särskild anslagspost Vissa kostnader för ekonomlinjen, som fördelas av
UHÄ. Beloppet under denna anslagspost är beräknat med utgångspunkt
i 75% av det antal studerande som respektive högskoleenhet har
mottagningsansvar för och med ett belopp per studerande som motsvarar
genomsnittskostnaden för ekonomlinjen vid dessa större högskoleenheter.
Denna är betydligt lägre än genomsnittskostnaden för ekonomlinjen
vid de mindre högskoleenheterna.

Efterfrågan från studerande vid de mindre högskolorna på att få
slutföra sin utbildning vid ett universitet har visat sig vara större än
75%, vilket medfört att mottagningsansvariga universitet uppfattar sig
få otillräcklig kostnadstäckning. Enligt uppgift från företagsekonomiska
institutionen vid universitetet i Göteborg började höstterminen
1989 sammanlagt 106 studerande, som genomgått basblocket i Borås
respektive Skövde, ekonomlinjens fördjupningsdel vid universitetet i
Göteborg. Medel hade beräknats för 68 studerande. Utskottet kan
därför inte tillstyrka att anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen
urholkas. Högskolorna i Kristianstad och Borås bör självfallet
tilldelas resurser för fördjupningsdelen enligt samma schablon som
högskolorna i Jönköping och Skövde. Dessa tilldelades 20 000 kr per
årsstudieplats i fördjupningsdelen i enlighet med förslag i budgetpropositionen
1989. Utskottet utgår således från att vid inrättandet av
fördjupningsdelen vid högskolorna i Kristianstad och Borås ytterligare
medel tillskjuts utöver dem som kan överföras från den tidigare
nämnda anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen. Denna anslagspost
måste också i fortsättningen beräknas enligt de principer som
riksdagen fastslog vid föregående riksmöte (jfr. bet. 1988/89:UbU20
s. 7, rskr. 195). Utskottet finner inte anledning att frångå regeringens
förslag om tidpunkt för fördjupningsdelens inrättande i Borås. Vilken
eller vilka fördjupningsinriktningar som skall erbjudas vid en högskoleenhet
avgörs av denna själv. Riksdagen bör därför avslå motionerna
1989/90:Ub522, 1989/90:Ub533 och 1989/90:Ub565 yrkande 1.

En ekonomutbildning på mellannivå föreslås i två motioner. Enligt
motion 1989/90:Ub255 (s) yrkande 5 delvis behöver en utbildning på
mellanekonomnivå utvecklas i Karlskoga. En utbildning på mellannivå
för ekonomer bör prövas enligt motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande

16.

Utskottet hänvisar tili att UHÄ i sin anslagsframställning anmält att
verket planerar en större utvärdering av ekonomlinjen i ett internationellt
perspektiv. Vidare pågår en utvärdering av ekonomutbildningen
vid vissa högskoleenheter. Innan resultat föreligger från dessa utvärderingar
bör inte någon ny allmän utbildningslinje på ekonomiområdet
inrättas. Utskottet avstyrker därför motionerna 1989/90:Ub255
yrkande 5 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 16.

1989/90: UbU20

Kontorslinjen (YTH)

1989/90: U b U20

Kontorslinjen (YTH) om 60 poäng finns inrättad vid högskolan i
Gävle—Sandviken med 30 nybörjarplatser var tredje termin. I motionerna
1989/90:Ub592 (s), 1989/90:Ub740 (m) yrkande 1 delvis och
1989/90:Ub744 (vpk) föreslås att antagning skall ske varje läsår i stället
för var tredje termin. I motion 1989/90:Ub743 (c) yrkande 2 föreslås
en utökning av platsantalet till 60.

Utskottet konstaterar att UHÄ inte föreslagit någon utökning av
antalet nybörjarplatser på kontorslinjen. Samtliga yrkanden avstyrks.

Psykologlinjen

I UHÄ-rapport 1989:17 om högskoleutbildningens framtida dimensionering
finns bl.a. ett avsnitt om psykologlinjen. Där konstateras att
samhället sannolikt behöver lika många psykologer efter sekelskiftet
som för närvarande och att psykologlinjen, för att motsvara detta
behov, omkring sekelskiftet kommer att behöva omfatta minst 375
nybörjarplatser mot dagens 150.

I motion 1989/90:Ub648 (fp) anförs att en ökning av antalet nybörjarplatser
på psykologlinjen bör påbörjas stegvis fr.o.m. läsåret 1991/92.
Motionärerna hänvisar till den bedömning som görs i UHÄ-rapport
1989:17 och till den kompetensförlust som kommer att inträffa när
den s.k. PEG (psykologutbildning efter grundutbildning) avvecklas,
om psykologlinjen inte samtidigt utökas. I motion 1989/90:Ub631
(vpk) yrkande 2 begärs att regeringen skall tillse att det av riksdagen
beviljade extra anslaget i sin helhet används för att avlasta psykologstudenternas
kostnader för egenterapi. Motionären erinrar om riksdagens
beslut 1987 (bet. UbU 1986/87:17 s. 13, rskr. 156) om en förstärkning
av undervisningen på psykologlinjen med 2 milj.kr. 1 samma motion
yrkande 1 föreslås ytterligare 300 000 kr. till psykologlinjen.

Utskottet delar motionärernas bedömning att en ökning av psykologlinjens
planeringsram hade varit önskvärd jämsides med nedläggningen
av PEG. Med hänvisning till vad utskottet i betänkandet
1989/90:UbU18 (s. 8 f.) anfört om den fortsatta planeringen av dimensioneringen
av högskolans utbildning avstyrks motion 1989/90:Ub648.

Budgetåret 1987/88 skedde en riktad resursförstärkning just till
psykologlinjen med 2 milj.kr. Den var från riksdagens sida otvetydigt
avsedd just för egenterapin på psykologlinjen. Det avsedda ändamålet
angavs inte i regleringsbrevet. Utskottet anser att riktade resursförstärkningar
i framtiden bör på ett tydligare sätt även formellt — genom
notering i regleringsbrev — knytas till det ändamål som riksdagen
avsett. Vad som nu anförts bör riksdagen med anledning av motion
1989/90:Ub631 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Påbyggnadslinjen i socialt arbete

1989/90:UbU20

En påbyggnadslinje t socialt arbete om 40 poäng inrättades genom
beslut vid föregående riksmöte vid universiteten i Stockholm, Göteborg
och Umeå. Utbildningen på linjen bedrivs på halvfart. För andra
årets utbildning beräknas i propositionen medel genom överföring från
anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.
UHÄ har i anslagsframställningen föreslagit att påbyggnadslinjen i
socialt arbete skall inrättas även vid högskolan i Östersund. I propositionen
föreslås att högskolan i Östersund själv skall få avgöra om
påbyggnadslinjen i socialt arbete skall inrymmas inom den förstärkning
av anslaget D 10 vid denna högskola som föreslås i propositionen.

I två motioner, 1989/90:Ub548 (s) och 1989/90:Ub608 (c, m, fp, vpk)
föreslås att denna linje inrättas även vid högskolan i Örebro. Enligt
motionärerna kan detta ske utan ökade kostnader, genom att resurserna
för den nu befintliga lokala linjen inom samma område förs över
från anslaget D 10 till detta anslag.

Utskottet konstaterar att det för närvarande förekommer både en av
statsmakterna inrättad påbyggnadslinje i socialt arbete vid tre av universiteten
och en lokal linje för samma behov vid åtminstone en
högskoleenhet, nämligen högskolan i Örebro. Enligt högskoleförordningen
3 kap. 26 § får lokal utbildningslinje ej inrättas för behov som
tillgodoses genom allmän utbildningslinje eller påbyggnadslinje. Regeringen
erinrar om denna regel i årets budgetproposition när det gäller
ingenjörsutbildning (bil. 10 s. 226). Enligt utskottets mening behövs
denna bestämmelse för att statsmakternas beslut om dimensionering
och förläggning av vissa utbildningar skall få avsedd effekt när det
gäller studerandeunderlag för utbildningarna och bästa möjliga utnyttjande
av den samlade högskoleorganisationens resurser. Bestämmelsen
behöver uppmärksammas mer än hittills i beredningen av förslag om
nya allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer.

En följd av gällande regel är att den befintliga lokala linjen i socialt
arbete i Örebro antingen bör läggas ner eller omvandlas till av statsmakterna
inrättad påbyggnadslinje. UHÄ:s förslag i förra årets anslagsframställning
var att påbyggnadslinjen i socialt arbete skulle få 150
nybörjarplatser och inrättas även vid högskolorna i Örebro och Östersund.
Regeringens förslag och riksdagens beslut blev då endast 60
platser. Utskottet anser sig mot den bakgrunden kunna tillstyrka att
påbyggnadslinjen i socialt arbete om 40 poäng inrättas med 20 nybörjarplatser
fr.o.m. den 1 juli 1990 även vid högskolan i Örebro.

Enligt det gällande planeringssystemet beslutar statsmakterna om
förläggning och dimensionering av allmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer. Sådana linjer finansieras av sektorsanslag. Utskottet
anser det därför inte lämpligt att överlämna åt högskolan i Östersund
att bestämma om påbyggnadslinjen i socialt arbete skall inrättas där.
Både högskolan själv och UHÄ har i sina anslagsframställningar före -

slagit att denna linje skall inrättas i Östersund. Utskottet instämmer i
dessa förslag och beräknar i det följande medel för linjen dels i
Örebro, dels i Östersund genom överföring från anslaget D 10.

Vad utskottet nu anfört om inrättande av linjen vid högskolorna i
Örebro och Östersund bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub548 och 1989/90:Ub608 samt med anledning av proposition
1989/90:100 som sin mening ge regeringen till känna.

Systemvetenskapliga linjen

Inrättande av systemvetenskapliga linjen även vid högskolan i Falun—Borlänge
begärs i motionerna 1989/90:Ub653 (s) och 1989/90:
Ub691 (c). Motionärerna anser att denna linje är viktig för företagen i
regionen, som har svårt att rekrytera sådan personal från storstadsområdena.
Linjen kan enligt motionärerna finansieras av hittills inte
ianspråktagna medel från den s.k. Bergslagspropositionen (prop.
1987/88:64). Dessa medel har t årets budgetproposition (s. 291) tagits
upp under anslaget D 10 på en anslagspost till regeringens disposition.

I motion 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, begärs för högskolan i
Östersund utbyggd systemvetenskaplig utbildning med inriktning mot
telematik. Motionärerna hänvisar till rapporten (Ds 1989:31, 32)
Östersund och Norrlands inland.

I motion 1989/90:Ub662 (m, c) föreslås att systemvetenskapliga linjen
förlängs med 40 poäng till 160 poäng och att linjen får ökad
medelstilldelning och tillräcklig tillgång till teknisk utrustning. Motionärerna
föreslår att förslagen finansieras genom omfördelning av medel
inom berörda anslag.

Utskottet konstaterar att någon utökning av planeringsramarna för
systemvetenskapliga linjen inte föreslagits av UHÄ, samt att linjen
under 1980-talet utökats från 290 till 738 nybörjarplatser. I den tidigare
nämnda UHÄ-rapporten om högskoleutbildningens framtida dimensionering
sägs att man inte kan bortse från att det så småningom sker
en mättnad på arbetsmarknaden av specialistutbildade på dataområdet.
Utskottet kan mot den bakgrunden inte tillstyrka en utökning av
systemvetenskapliga linjens planeringsramar. Motionerna 1989/90:
Ub653 och 1989/90:Ub691 avstyrks därför.

För utrustning till systemvetenskapliga linjen har UHA gjort en
riktad satsning under innevarande och föregående budgetår och en
sista etapp planeras för 1990/91. Utskottet anser att motion 1989/90:
Ub662 får anses tillgodosedd i den delen. Respektive högskoleenhet
har ansvar för att sektorsanslaget fördelas på bästa sätt mellan de
allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer som finns vid enheten.
Den omfördelning som föreslås i motionen för förstärkning av
systemvetenskapliga linjen bör därför inte beslutas av riksdagen.

En förlängning av linjen kräver däremot beslut av riksdagen. I årets
anslagsframställning redovisar UHÄ den utredning som verket låtit
genomföra om systemvetenskapliga linjen. UHÄ har inte utifrån denna
utredning sett sig föranlåten att föreslå någon förlängning av linjen.
Genomsnittskostnaden för systemvetenskapliga linjen var 1988/89 näs -

1989/90: UbU20

tan 20 000 kr. per årsstudieplats. En förlängning, som skulle tillföra
sektorn över 700 årsstudieplatser, skulle således kosta över 14 milj.kr.
Därtill skulle komma ytterligare kostnader för utrustning. Utskottet
anser det uteslutet att detta skulle finansieras genom omfördelning
inom förevarande anslag och föreslår att riksdagen avslår motion
1989/90:Ub662.

Turismlinjen

I motionerna 1989/90:Ub557 (s) och 1989/90:Ub513 (s) yrkande 2
föreslås att turismlinjen skall förlängas från nuvarande 80 till 120
poäng. 1 sistnämnda motion yrkande 1 föreslås också att ett besöksoch
turistnäringsinstitut skall förläggas till Kalmar.

Motsvarande yrkanden framfördes vid föregående års riksmöte och
avstyrktes då av utskottet (bet. 1988/89:UbU20 s. 8). Med hänvisning
till vad som då anfördes avstyrker utskottet nu motionerna 1989/90:
Ub513 yrkandena 1 och 2 samt motion 1989/90:Ub557.

I motionerna 1989/90:Ub629 yrkande 1 samt 1989/90:Ub755 föreslås
ökade planeringsramar för turismlinjen genom utökning i Östersund
resp. inrättande av linjen vid högskolan i Trollhättan—Uddevalla.
Utskottet anser inte att det finns underlag för ett beslut om utökade
planeringsramar för turismlinjen. Riksdagen bör därför avslå motionerna
1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub755.

Statistikerlinjen

I motionerna 1989/90:Ub639 (fp, c) och 1989/90:Ub651 (s) föreslås att
statistikerlinjen 120 poäng inrättas vid universitetet i Linköping. En
motsvarande lokal linje finns vid universitetet. Motionärerna föreslår
liksom UHA att statistiker linjen finansieras genom överföring av medel
från anslaget D 10.

Som framgått ovan skall lokala linjer inte inrättas för behov som
tillgodoses genom allmänna linjer. Vårterminen 1990 startade vid
universitetet i Stockholm en lokal statistikerlinje, också den omfettande
120 poäng. Universitetet i Linköping uttrycker i sin anslagsframställning
farhågor för en överetablering om linjen skulle inrättas på
flera orter. Behovet av personer med denna utbildning är nämligen
tydligt, men inte speciellt stort. Utskottet, som konstaterar att det finns
lokala linjer på detta område både i Stockholm och Linköping, är inte
berett att nu förorda att någon av dessa lokala linjer omvandlas till
allmän linje. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1989/90:Ub639
och 1989/90:Ub651.

Utbildningsfrågor i övrigt

Regeringens förslag om kompletterande juridisk utbildning i Umeå
avser utskottet att behandla under nästa riksmöte.

1989/90: U b U 20

En högskolelinje anpassad för detaljhandeln föreslås i motion
1989/90:Ub701 (fp). Motsvarande yrkande framfördes vid föregående

riksmöte och avstyrktes av utskottet med hänvisning till att detta behov
kan tillgodoses inom ramen för ekonomlinjen, utan att riksdagen
behöver fatta något beslut därom. Utskottet avstyrker med samma
motivering motion 1989/90:Ub701.

I motion 1989/90:Ub587 (s) föreslås att ett nytt ämne, benämnt skuldsaneringsrätt,
skall inrättas inom högskolan. Enligt motionären saknar
den traditionella utbildningen av socialsekreterare (dvs. utbildningen
på sociala linjen) ett samlat grepp om en skuldsatts mångfacetterade
problem.

Enligt gällande beslutsordning ankommer det inte på riksdagen att
inrätta ämnen inom den grundläggande högskoleutbildningen eller
föreskriva det närmare innehållet i utbildningslinjerna. För vissa utbildningslinjer,
bl.a. sociala linjen, utfärdar UHÄ central utbildningsplan.
Enligt vad utskottet erfarit förbereder UHÄ för närvarande en ny
central utbildningsplan för sociala linjen. Frågan om behovet av kunskaper
på det område som motionären framhåller kommer att prövas i
det sammanhanget. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1989/90:Ub587.

En översyn av AES-sektorn begärs i motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkande
10. Motionärerna hävdar att linjesystemet inte är helt adekvat och
behovet av kvalitetsförstärkning stort. Vidare pekas på Ingenjörsvetenskapsakademiens
kritik mot ekonomutbildningen och på att rekryteringsproblem
förekommit när det gäller förvaltningslinjen. I motionen
förespråkas också en uppluckring av linjesystemet.

Utskottet hänvisar till det resonemang som förs i propositionen (s.
40 f.) om linjesystemet och möjligheterna att inom ramen för gällande
bestämmelser undanröja en del av de brister som i dag vidlåder
linjeutbildningen på vissa håll. Efterfrågan på utbildningsplatser generellt
sett inom AES-sektorn är stor. Högskoleenheterna har möjlighet
att själva bestämma det exakta antalet platser på olika s.k. b-linjer
inom sektorn inom ramen för det planeringstal för b-linjer som
riksdagen angett. Inom AES-sektorn är samtliga allmänna linjer blinjer
utom linjen för kostekonomi och kostterapi, psykologlinjen och
de tre YTH-linjerna. En högskoleenhet kan alltså flytta platser från
t.ex. förvaltningslinjen till någon annan av b-linjerna, om de studerandes
efterfrågan ger anledning därtill. Utskottet anser inte att motionärerna
har visat på tillräckligt vägande skäl för att en översyn av hela
AES-sektorn skulle behövas. Motion 1989/90:Ub803 yrkande 10 avstyrks.

Planeringsramar i övrigt. Anslaget

När det gäller planeringsramar i övrigt budgetåret 1990/91 tillstyrker
utskottet regeringens förslag i proposition 1989/90:100.

Regeringen föreslår i propositionen att den åttonde terminen av internationella
ekonomlinjen, som kommer att anordnas för första gången
budgetåret 1990/91, skall finansieras genom överföring av medel från
det s.k. LIF-anslaget (anslaget till lokala och individuella linjer samt

1989/90: UbU20

fristående kurser, D 10). Samma finansiering föreslås för det andra
läsåret av påbyggnadslinjen i socialt arbete som 1989/90 inrättades vid
universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå.

I två motioner avvisas detta sätt att finansiera utbildningarna. Motion
1989/90:Ub758 (c) yrkande 15 tar enbart upp internationella
ekonomlinjen. I motion 1989/90:Ub564 (fp) behandlas båda de nämnda
linjerna vid universitetet i Göteborg. Motionären stryker under
LIF-anslagets betydelse för att tillgodose bl.a. behov av kvalificerad
fortbildning och vidareutbildning, av fria kombinationer av kurser och
av humanistisk utbildning.

Utskottet tillstyrkte inrättandet av internationella ekonomlinjen 160
poäng i betänkandet UbU 1986/87:17. Utskottet uttalade då (s. 6) att
en förlängning av linjen borde kunna finansieras till viss del genom att
man till linjen budgetåret 1990/91 förde över medel som utgår till
enstaka kurser (numera fristående kurser). Skälet till detta var att de
studerande på ekonomlinjen med internationell inriktning tidigare,
enligt vad som uppgavs från högskoleenheterna, i stor omfattning
kompletterade linjeutbildningen med enstaka kurser. Genom linjens
förlängning skulle detta inte längre behövas. Nu föreslås i propositionen
att hela den av UHÄ beräknade kostnaden för den åttonde
terminen av linjen finansieras genom överföring från LIF-anslaget.
Eftersom den åttonde terminen i varje fall till icke obetydlig del
ersätter studier på fristående kurser anser utskottet inte att regeringens
förslag bör avvisas.

När det gäller påbyggnadslinjen i socialt arbete ersätter den lokala
utbildningslinjer. Det har vid många tidigare tillfällen skett överföringar
från LIF-anslaget i sådana situationer. Det faktum att det första året
av linjen finansierades genom resurstillskott utgör enligt utskottets
mening inget bärande skäl att motsätta sig att andra året finansieras så
som regeringen nu har föreslagit. Med detta avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub564 och 1989/90:Ub758 yrkande 15.

Förslag om ändrat anslagsbelopp framförs i flera motioner. I motion
1989/90:Ub631 (vpk) yrkande 1 föreslås en utökning av anslaget med
300 000 kr. till psykologlinjen. Att psykologlinjen behöver ökade
resurser framhålls också i motion 1989/90:Ub690 (s). I motion 1989/90:
Ub724 (vpk) yrkande 10 föreslås en utökning med 27 milj.kr. utöver
regeringens förslag. Motionärerna påtalar att anslaget urholkats och att
undervisningstätheten är mycket låg. I motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande
16 föreslås att anslaget utökas med 3 780 000 kr. utöver regeringens
förslag. Beloppet motsvarar 270 nybörjarplatser på ekonomlinjen,
som motionärerna önskar behålla. Samma utökning av anslaget
föreslås i motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 12, men med motiveringen
att höja resursnivån per plats och därmed kvaliteten på ekonomlinjen.

I motion 1989/90:Ub626 (vpk) hemställs att anslagsposten Universitetet
i Stockholm tillförs 8 470 000 kr. utöver regeringens förslag.
Motionären hänvisar till att universitetet i Stockholm har en betydligt
lägre resursnivå per årsstudieplats inom AES-sektorn än de övriga

1989/90: UbU 20

universiteten. I motion 1989/90:Ub635 (m) hävdas att staten borde
satsa mer pengar inom AES-sektorn, med särskild inriktning på universitetet
i Lund.

Utskottet konstaterar att resursnivån per utbildningsplats vid universiteten
successivt har ökat genom den minskning som gjordes budgetåret
1987/88 av antalet nybörjarplatser på ekonomlinjen och juristlinjen
utan att resurserna därvid minskades. Den förändringen ger effekt
för sista gången, vad ekonomlinjen beträffar, budgetåret 1990/91. Vidare
ökades sektorsanslaget, bl.a. för förstärkning av ekonomlinjen och
psykologlinjen, med 22 milj.kr. genom beslut vid föregående riksmöte.
Utskottet konstaterar som ett faktum att universitetet i Stockholm
under förevarande anslag har en lägre resursnivå än andra högskoleenheter
också efter den förstärkning som universitetet i Stockholm fick
genom riksdagens beslut förra året. UHÄ föreslår i sin anslagsframställning
att en proportionsvis större del av den av UHÄ förordade
förstärkningen under anslaget skall tillfalla universitetet i Stockholm
just av denna anledning. När ett nytt anslagssystem förbereds för
införande budgetåret 1993/94 förutsätter utskottet att bl.a. denna snedfördelning
beaktas och korrigeras.

Inrättandet av påbyggnadslinjen i socialt arbete vid högskolorna i
Örebro och Östersund medför att 640 000 kr. budgetåret 1990/91 bör
överföras till detta anslag från anslaget D 10. Lokala och individuella
linjer samt fristående kurser.

Kostnaderna för kompletterande juristutbildning uppgår enligt propositionen
till 600 000 kr. Detta belopp bör i avvaktan på utskottets
behandling av frågan frånräknas anslagsbeloppet.

Utskottet anser det inte möjligt att nu tillföra utbildningslinjerna
inom AES-sektorn ytterligare resurser. Därför föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag
på motionerna 1989/90:Ub626, 1989/90:Ub631 yrkande 1, 1989/90:
Ub633, 1989/90:Ub635, 1989/90:Ub690, 1989/90:Ub724 yrkande 10,
1989/90:Ub758 yrkande 16 och 1989/90:Ub803 yrkande 12 till Utbildning
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (486 081 000 — 600 000 +
640 000 =) 486 121 000 kr.

I fråga om riktlinjer för resurser och dimensionering för budgetåren
1991/92 och 1992/93 hänvisar utskottet till vad som anförts i betänkande
1989/90:UbU18 (s. 12 f.). Utskottet vill i övrigt tillägga följande.
Inrättandet av påbyggnadslinjen i socialt arbete vid högskolorna i
Örebro och Östersund medför att medel för det andra studieåret på
linjen bör föras över till detta anslag från anslaget D 10 budgetåret
1991/92. Utskottet har i det föregående påtalat att inrättandet av
ekonomlinjens fördjupningsdel vid högskolorna i Kristianstad och
Borås endast delvis kan finansieras genom överföring av medel från
anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen.

1989/90: UbU20

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ADB-linjen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub666,

2. beträffande planeringsramar för ekonomlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub520 yrkande

1, 1989/90:Ub589 yrkande 1, 1989/90:Ub618 yrkande 5, 1989/90:
Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub633, 1989/90: Ub636,
1989/90:Ub647, 1989/90:Ub670, 1989/90:Ub734, 1989/90:Ub740
yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub742 yrkande 1 och 1989/90:Ub758
yrkande 14 fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1989/90:100,

res. 1 (m, c)
res. 2 (vpk)

3. beträffande ekonomlinjens fördjupningsdel

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub522, 1989/90:Ub533
och 1989/90: Ub565 yrkande 1,

4. beträffande ekonomutbildning på mellannivå

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub255 yrkande 5 delvis
och 1989/90:Ub804 yrkande 16,

5. beträffande kontorslinjen (YTH)

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub592, 1989/90:Ub740
yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub742 yrkande 2 och 1989/90:Ub744,

6. beträffande ökning av antalet nybörjarplatser på psykologlinjen
fr. o.m. läsåret 1991/92

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub648,

7. beträffande kostnaderna för de studerandes egenterapi på
psykologlinjen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub631 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande påbyggnadslinjen i socialt arbete

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:lib548 och
1989/90:Ub608 samt med anledning av proposition 1989/90:100
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande planeringsramar för systemvetenskapliga linjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub629 yrkande

1 delvis, 1989/90:Ub653 och 1989/90:Ub691 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:100,

10. beträffande förlängning av systemvetenskapliga linjen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub662,

res. 3 (m)

11. beträffande turismlinjen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub513 yrkandena 1 och

2, 1989/90:Ub557, 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis och 1989/90:
Ub755,

12. beträffande inrättande av statistikerlinjen som allmän linje
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub639 och 1989/90:
Ub651,

1989/90: UbU20

13. beträffande utbildningslinje anpassad för detaljhandeln
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub701,

14. beträffande införande av ämnet skuldsaneringsrätt
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub587,

15. beträffande översyn av sektorn för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub803 yrkande 10,

res. 4 (m, fp)

16. beträffande planeringsramar i övrigt för budgetåret 1990191
att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1989/90:100,

17. beträffande anslagsbeloppet m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med avslag på motionerna 1989/90:Ub564, 1989/90:Ub626,
1989/90: Ub631 yrkande 1, 1989/90:Ub635, 1989/90: Ub690,
1989/90:Ub724 yrkande 10, 1989/90:Ub758 yrkandena 15 och 16
samt 1989/90:Ub803 yrkandena 11 och 12 till Utbildning för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 486 121 000 kr.

res. 5 (fp)

res. 6 (c) - villk. I

res. 7 (vpk) - villk. 2

Stockholm den 22 mars 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg
(s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Svensson
(s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s),
Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne
Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (vpk), Eva Goés
(mp), Ewa Hedkvist Petersen (s) och Margitta Edgren (fp).

Reservationer

1. Planeringsramar för ekonomlinjen (mom. 2)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Marianne Andersson i Vårgårda (c) anser

1989/90: UbU20

de långsiktiga förslagen från UHÄ om den grundläggande högskoleutbildningens
dimensionering på framtiden. Ekonomlinjens dimensionering
bör ses i sammanhang med övrig utbildningsdimensionering.
Planeringsramarna för ekonomlinjen bör därför varken ökas eller
minskas i förhållande till de nuvarande. Utskottet föreslår därför att
riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 5,
1989/90:Ub758 yrkande 14, 1989/90:Ub633 och 1989/90:Ub636 och
med avslag på proposition 1989/90:100 bil. 10 och motionerna 1989/90:
Ub520 yrkande 1, 1989/90:Ub589 yrkande 1, 1989/90:Ub629 yrkande 1
delvis, 1989/90:Ub647, 1989/90:Ub670, 1989/90:Ub734, 1989/90:Ub740
yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub742 yrkande 1 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande planeringsramar för ekonomlinjen
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub618 yrkande

5, 1989/90:Ub758 yrkande 14, 1989/90:Ub633 och 1989/90:
Ub636 och med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna
1989/90:Ub520 yrkande 1, 1989/90:Ub589 yrkande 1,
1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub647, 1989/90:Ub670,
1989/90:Ub734, 1989/90:Ub740 yrkande 1 delvis och 1989/90:
Ub742 yrkande 1 fastställer planeringsramar för ekonomlinjen
budgetåret 1990/91 i enlighet med vad utskottet förordat,

2. Planeringsramar för ekonomlinjen (mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de studerandes efterfrågan på utbildningen
är stor och att arbetsmarknaden hittills har kunnat ta emot dem som
genomgått utbildningen. Tillväxten av antalet ekonomer i yrkesverksam
ålder kommer att vara ganska hög under hela 1990-talet, och det
är svårt att med säkerhet förutsäga arbetsmarknadens nyrekryteringsbehov
på flera års sikt. Utskottet finner därför inte anledning att frångå
regeringens bedömning att planeringsramen bör minskas. Dock anser
utskottet att den nuvarande planeringsramen 30 platser vid högskolan i
Gävle—Sandviken är för liten. Den bör ökas till 60 samtidigt som de i
propositionen föreslagna minskningarna vidtas vid universiteten. Övriga
motionsyrkanden om ökat platsantal bör avslås av riksdagen. Utskottet
föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub734, 1989/90:Ub740 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub742
yrkande 1, med anledning av proposition 1989/90:100 samt med avslag
på motionerna 1989/90:Ub520 yrkande 1, 1989/90:Ub589 yrkande 1,
1989/90:Ub618 yrkande 5, 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:
Ub633, 1989/90:Ub636, 1989/90:Ub647, 1989/90:Ub670 och 1989/90:
Ub758 yrkande 14 fastställer planeringsramar i enlighet med vad
utskottet förordat.

1989/90: UbU20

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande planeringsramar för ekonomlinjen
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90: Ub734,
1989/90:Ub740 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub742 yrkande 1,
med anledning av proposition 1989/90:100 samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ub520 yrkande 1, 1989/90:Ub589 yrkande
1, 1989/90:Ub618 yrkande 5, 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis,
1989/90:Ub633, 1989/90:Ub636, 1989/90:Ub647, 1989/90:Ub670
och 1989/90:Ub758 yrkande 14 fastställer planeringsramar i enlighet
med vad utskottet förordat,

3. Förlängning av systemvetenskapliga linjen
(mom. 10)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "En
förlängning" och på s. 12 slutar med "motion 1989/90:Ub662" bort ha
följande lydelse:

Frågan om förlängning av linjen till 160 poäng har tidigare skjutits
på framtiden i avvaktan på den översyn som UHÄ aviserat om
systemvetenskapliga linjen. Resultatet av denna har nu publicerats i
rapporten Systemvetenskaplig utbildning inför 90-talet. Där föreslås att
systemvetenskapliga linjen förlängs med 40 poäng. Utskottet ansluter
sig till utredarnas och motionärernas bedömning och föreslår att
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub662 hos regeringen begär
att förslag om förlängning av den systemvetenskapliga linjen från 120
till 160 poäng föreläggs riksdagen vid nästa riksmöte.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande förlängning av systemvetenskapliga linjen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub662 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Översyn av sektorn för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken (mom. 15)

Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goés (mp) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet hänvisar" och slutar med "yrkande 10 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en översyn av AESsektorn
är behövlig både när det gäller linjeuppsättningen, utbildningskvaliteten
och resursläget. Aven fördelningen av utbildningskapaciteten
inom de samhällsvetenskapliga ämnena mellan linjer och fristående
kurser behöver omprövas. Utskottet föreslår därför att riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90: UbU20

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande översyn av sektorn för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anslagsbeloppet m.m. (mom. 17)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "486 121 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det resursutrymme som frigörs genom minskningen
av planeringsramarna för ekonomlinjen bör kvarstå inom
AES-sektorn för att möjliggöra kvalitetsförstärkningar. Därför föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkandena

11 och 12, med anledning av proposition 1989/90:100 och motion
1989/90:Ub758 yrkande 16 samt med avslag på motionerna 1989/90:
Ub564, 1989/90:Ub626, 1989/90:Ub631 yrkande 1, 1989/90:Ub635,
1989/90:Ub690, 1989/90:Ub724 yrkande 10 och 1989/90:Ub758 yrkande
15 till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
anvisar ett reservationsanslag på (486 081 000 — 600 000 + 640 000
+ 3 780 000 =) 489 901 000 kr.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkandena 11
och 12, med anledning av proposition 1989/90:100 och motion
1989/90:Ub758 yrkande 16 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub564, 1989/90:Ub626, 1989/90:Ub631 yrkande 1,

1989/90:Ub635, 1989/90:Ub690, 1989/90:Ub724 yrkande 10 och
1989/90:Ub758 yrkande 15 till Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken anvisar ett reservationsanslag på
489 901 000 kr.

6. Anslagsbeloppet m.m. (mom. 17)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

I-arz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "486 121 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Med hänvisning till utskottets förslag ovan att planeringsramen för
ekonomlinjen skall vara oförändrad föreslår utskottet att anslaget beräknas
till 3 780 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit i propositionen.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub758 yrkande 16, med anledning av proposition 1989/90:100
och motion 1989/90:Ub803 yrkande 12 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub564, 1989/90:Ub626, 1989/90:Ub631 yrkande 1, 1989/90:

1989/90:UbU20

Ub635, 1989/90:Ub690, 1989/90:Ub724 yrkande 10, 1989/90:Ub758 yrkande
15 och 1989/90:Ub803 yrkande 11 till Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken anvisar ett reservationsanslag på
(486 081 000 - 600 000 + 640 000 + 3 780 000 =) 489 901 000
kr.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758 yrkande 16,
med anledning av proposition 1989/90:100 och motion 1989/90:
Ub803 yrkande 12 samt med avslag på motionerna 1989/90:
Ub564, 1989/90:Ub626, 1989/90:Ub631 yrkande 1, 1989/90:
Ub635, 1989/90:Ub690, 1989/90:Ub724 yrkande 10, 1989/90:
Ub758 yrkande 15 och 1989/90:Ub803 yrkande 11 till Utbildning
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken anvisar ett reservationsanslag
på 489 901 000 kr.

7. Anslagsbeloppet m.m. (mom. 17)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "486 121 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Resursnivån inom AES-sektorn är, trots de gjorda förstärkningarna,
oacceptabelt låg. I särskilt hög grad gäller detta för universitetet i
Stockholm. Anslaget bör därför förstärkas med 35 770 000 kr., varav
8 470 000 kr. avser anslagsposten Universitetet i Stockholm, 300 000
kr. avser psykologlinjen vid de fem universitet som har denna — för
avlastning av de studerandes kostnader för egenterapi — och 600 000
kr. avser ytterligare 30 nybörjarplatser på ekonomlinjen vid högskolan
i Gävle—Sandviken. Det får ankomma på regeringen att fördela återstoden
av förstärkningen mellan anslagsposterna. Utskottet föreslår
således att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub631 yrkande
1, 1989/90:Ub626 och 1989/90:Ub724 yrkande 10, med anledning av
proposition 1989/90:100 och motion 1989/90:Ub690 samt med avslag
på motionerna 1989/90:Ub564, 1989/90:Ub635, 1989/90:Ub758 yrkandena
15 och 16 samt 1989/90:Ub803 yrkandena 11 och 12 till Utbildning
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (486 081 000 — 600 000 +
640 000 + 35 770 000 =) 521 891 000 kr.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub631 yrkande
1, 1989/90:Ub626 och 1989/90:Ub724 yrkande 10, med anledning
av proposition 1989/90:100 och motion 1989/90:Ub690
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub564, 1989/90:Ub635,
1989/90:Ub758 yrkandena 15 och 16 samt 1989/90:Ub803 yrkan -

1989/90:UbU20

dena 11 och 12 till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 521 891 000 kr.

1989/90:UbU20