Utbildningsutskottets betänkande

Motionerna

1988/89:Ub262 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari —såvitt nu är i
fråga —yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hälsofostran som ett obligatoriskt moment inom
vissa utbildningslinjer för blivande personal inom förskola, skola samt
hälso- och sjukvård.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So477.

1988/89:Ub265 av Erik Holmkvist m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande informationen i skolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värdet av utbildning i alkoholfrågor för lärare,
journalister, socionomer m.fl.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So257.

1988/89:Ub502 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
uppdrag till UHÄ beträffande utbildning och forskning på livsmedelsområdet.

1988/89:Ub515 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grund- och forskarutbildning i alternativa metoder.

1988/89:Ub525 av Bengt Kindbom m.fl (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
etikregler för forskning och statistik grundad på administrativa data
m.m.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:K408.

1988/89:Ub530 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskollärarnas
utbildning i kost- och näringslära.

1988/89:Ub549 av Åke Gustavsson och Kersti Johansson (s, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

1989/90: UbU2

Vissa utbildningsplanefrågor m.m.

1989/90

UbU2

1 Riksdagen 1989/90.14sami. Nr 2

motionen anförts om att utbildning för personal som arbetar med barn
och barnfamiljer också bör omfatta utbildning om utländska adoptivbarn.

1988/89:Ub553 av Gudrun Schyman (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att läkarna i sin utbildning resp.
fortbildning bör fa utökade kunskaper i toxikologi, så att de känner
igen tungmetallförgiftningssymtom hos patienterna.

1988/89:Ub554 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att kurser i ortopedisk medicin skall ingå i sjukgymnasters
och läkares grundutbildning.

1988/89:Ub571 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkning av utbildningen i miljörätt.

1988/89:Ub578 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av etiska nämnder vid högskolors
olika fakulteter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sammansättningen av etiska nämnder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om funktioner av etiska nämnder.

1988/89:Ub580 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbildning om demenssjukdomar för sjukvårdspersonal.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So459.

1988/89:Ub592 av Inga-Britt Johansson och Berit Löfstedt (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av resurser för att långsiktigt förankra
konsumentfrågorna inom den nya grundskollärarutbildningen.

1988/89:Ub613 av Birger Andersson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag på förlängd och fördjupad
flygteknikerutbildning enligt vad som anförts i motionen.

1988/89:Ub627 av Ylva Annerstedt och Hadar Cars (båda fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att utbildning i alternativa metoder till djurförsök
införs i universitetens grund- och forskarutbildning på medicinska
och biologiska linjer.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo536.

1988/89:Ub638 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (båda fp) vari

— såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om linje i skol- och utbildningsadministration vid
högskolan i Orebro.

1989/90: UbU2

1988/89:Ub640 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad
undervisning i klinisk mykologj under primär- och vidareutbildningen
av läkare.

1988/89:Ub687 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om införande av en teologie magisterexamen i
enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:Ub711 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar ge regeringen till känna att utbildning i alternativa metoder
till djurförsök skall ingå i högskolans grund- och forskarutbildning
med medicinsk och biologisk inriktning.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo537.

1988/89:Ub738 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
forsknings- och utvecklingsarbetet vid skoladministrativa institutet vid
högskolan i Falun—Borlänge.

1988/89:Ub770 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att det finns ett stort behov av
utbildade miljöjurister.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo962.

1988/89:Ub803 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om idrottslärarutbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr502.

1988/89:Ub809 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utbildning i handikappkunskap för
SYO-funktionärer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökad undervisning om olika handikapp
i vårdyrkesutbildningarna.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf266.

1988/89:Ub812 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbildningstimmar i arbetsmiljöfrågor
och arbetsvetenskap vid tekniska högskolor och gymnasier
(delvis).

1988/89:Ub813 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari —såvitt nu är i fråga
—yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flygteknikerutbildning i Västerås.

1989/90:UbU2

1988/89:Ub823 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari —såvitt nu är i fråga
—yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningens betydelse för kulturen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr314.

1988/89:Ub824 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari —såvitt nu är i fråga

— yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om praktik i lärarutbildningen,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning och etiska nämnder,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsstudier utan djurförsök.

1988/89:Ub837 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari —såvitt nu är i
fråga —yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn med avseende på
vad vårdyrkena kräver av sina utövares empati och hur detta skall
påverka intagningsreglerna.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So546.

1988/89:Jo532 av Birger Schlaug och Åsa Domeij (båda mp) vari
—såvitt nu är i fråga —yrkas

5. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen sägs om
införande av obligatorisk utbildning i alternativa metoder till djurförsök
i universitetets grund- och forskarutbildning på medicinska och
biologiska linjer,

6. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen sägs
om etisk utbildning.

Utskottet

Utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer

När allmänna utbildningslinjer i högskolan inrättas eller förändras i
väsentlig mån godkänner riksdagen riktlinjer för utbildningen på linjen.
Utifrån dessa riktlinjer styrs det mera detaljerade innehållet i
utbildning på linjen av utbildningsplaner och kursplaner. För en
allmän utbildningslinje skall enligt 3 kap. 13 § högskoleförordningen
(1977:263, ändrad 1988:1060) finnas en lokal utbildningsplan vid varje
läroanstalt som anordnar linjen. För vissa allmänna utbildningslinjer
som anges i bilaga 11 till högskoleförordningen skall det dessutom
finnas centrala utbildningsplaner. Detta gäller huvudsakligen linjer
som leder till yrken där det finns olika former av officiellt festställd
legitimation eller behörighetskrav, dvs. framför allt inom sektorerna
för utbildning för vårdyrken och undervisningsyrken (jfr prop.
1987/88:100, UbU 1987/88:20, rskr. 1987/88:205). Enligt 3 kap. 15 §
högskoleförordningen fastställs lokal utbildningsplan av linjenämnd

1989/90: UbU 2

och central utbildningsplan av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ). Kursplan för kurs som ingår i allmän utbildningslinje fastställs
av linjenämnd (3 kap. 20 och 22 § högskoleförordningen).

Med hänvisning till den gällande ordningen för hur utbildningsplaner
och kursplaner fastställs har riksdagen vid tidigare riksmöten
avstyrkt motionsyrkanden om ändringar och kompletteringar av innehållet
i allmänna utbildningslinjer (senast hösten 1988 i
1988/89:UbU5).

I ett antal motioner väckta under den allmänna motionstiden vid
riksmötet 1988/89 har åter yrkanden framförts som gäller innehållet i
allmänna utbildningslinjer. Ett flertal av dessa yrkanden överensstämmer
med yrkanden som riksdagen behandlat tidigare. Yrkandena redovisas
i det följande.

Motion 1988/89: Ämne:

Ub812 (s) delvis arbetsmiljöfrågor m.m. i

tekn i sk ut biIdning

Jo532 (mp) yrk.5 och 6 alternativa metoder i fråga om

djurförsök i biologisk och
medicinsk utbildning m.m.

d i to

dito

di to

dito

adoptionskunskap i viss social
utbiIdni ng

miljörätt i jur istut biIdningen
dito

toxikologi i läkarutbildningen

ortopedisk medicin i sjukgymnast -och läkarutbildningen

kunskap om demenssjukdomar i
utbildning av sjukvårdspersonal

kl i ni sk mykologi i
IäkarutbiIdn i ngen

empati i sjukvårdsutbiIdning

hälsofostran i utbildning av
personal för förskola, skola samt
hälso- och sjukvård

alkoholfrågor i lärår-,
journal ist -, socionomutbiIdning
m.m.

kostkunskap i
för skollärarutbiIdning

UbSIS (s)

Ub627 (fp)

Ub711 (c)

Ub824 (mp) yrk. 23
Ub549 (s,c)

Ub571 (fp) yrk. 1
Ub770 (vpk)

Ub553 (vpk)

Ub554 (fp)

Ub580 (fp)

Ub640 (fp)

Ub837 (fp) yrk. 1
Ub262 (fp) yrk. 2

Ub265 (m)

Ub530 (m)

1989/90:UbU2

UbS92 (s)

konsumentkunskap i
grundskollärarutbildningen

Ub803 (m) yrk. 2

handikappkunskap i
idrottslärarutbiIdningen

1989/90: UbU2

Ub809 (m) yrk. 1 och 2

handikappkunskap i utbildning av
studie- och yrkesrådgivningspersonal
samt av vårdpersonal

Ub823 (m) yrk. 1

kulturkunskap i lärarutbildningen

Ub824 (mp) yrk. 9

praktik i lärarutbildningen.

Utskottet har inledningsvis redovisat att innehållet i utbildning på
allmänna utbildningslinjer regleras av utbildningsplaner och kursplaner,
vilka inte fastställs av riksdag och regering utan av högskolemyndigheter.
Utskottet förutsätter självfallet att ansvariga högskolemyndigheter
vid behov ändrar sådana planer utan att riksdagen påpekar att så
bör ske, t.ex. när nya kunskaper och forskningsresultat föreligger, vilka
har betydelse för utbildningen på området, eller när nya lagar och
bestämmelser inom ett område antagits, vilka påverkar exempelvis
juridisk och social utbildning. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår samtliga här redovisade motionsyrkanden.

Examensbenämningar

Enligt 7 kap. 10 § högskoleförordningen skall studerande som godkänts
i viss utbildning få utbildningsbevis över utbildningen. UHA kan
enligt 7 kap. 15 § föreskriva att det till utbildningsbeviset skall knytas
en examensbenämning. Denna skall översättas till engelska språket
enligt de närmare föreskrifter som meddelas av UHÄ.

I motion 1988/89:Ub687 (m) anförs att utbildning på den religionsvetenskapliga
linjen leder till ett utbildningsbevis, i vilket examensbenämningen
teologie kandidatexamen används. Denna examensbenämning
skall enligt utbildningsbeviset översättas med Degree of Bachelor
of Divinity avseende den allmänna grenen av linjen om 140 poäng och
med Degree of Master of Divinity avseende den särskilda grenen av
linjen om 160 poäng på vilken blivande präster studerar. Motionären
anser att det för de båda grenarna på linjen borde finnas skilda
examensbenämningar även på svenska, nämligen teologie kandidatexamen,
resp. teologie magisterexamen. Detta bör riksdagen begära hos
regeringen.

Utskottet konstaterar att det ankommer på UHÄ att besluta om
examensbenämningar. UHÄ har nyligen låtit utarbeta en rapport, Ny
examensordning i högskolan (UHÄ-rapport 1989:3), i vilken bl.a.
föreslås införande av en magisterexamen avseende studier om minst
160 poäng. Denna skall bygga på kandidatexamen och innefatta ytterligare
fördjupningsstudier om 40 poäng. Inom det teologiska området
skall magisterexamen bygga på en teologie kandidatexamen, i vilken
ingår nödvändig fördjupning inom "magisterkursens" område eller
inom annat område som kan ge nödvändig kompetens för studierna.
Rapporten är utsänd på remiss till den 1 december 1989. Mot bakgrund
av det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub687.

Livsmedelsutbildning m.m.

1989/90: UbU2

Enligt motion 1988/89:Ub502 (fp) bör riksdagen hos regeringen begära
att UHÄ får i uppdrag att utreda och komma med förslag om livsmedelsutbildning
i Norrland. Motionären redovisar att det i Norrland
finns livsmedelsutbildning endast på gymnasial nivå. 1 syfte att öka
möjligheterna till livsmedelsförädling inom Norrland, att underlätta
rekryteringen av lärare till den existerande gymnasiala livsmedelsutbildningen
och att underlätta forskarrekrytering bör enligt motionärens
mening yrkesteknisk utbildning för livsmedelsindustrin samt livsmedelsforskning
etableras i Norrland.

Vid föregående riksmöte redovisade utskottet, med anledning av ett
motsvarande motionsyrkande, att samtliga yrkestekniska linjer utom
linjen för byggnadsteknik numera sammanförts till en linje, nämligen
linjen för industriell teknik. Syftet med denna sammanslagning är att
öka flexibiliteten och decentralisera beslutsprocessen för den yrkestekniska
utbildningen (UbU 1987/88:22, rskr. 1987/88:207 och
1988/89:UbU5 s. 17). Det ankommer således inte längre på riksdagen
att fatta beslut om lokalisering av de olika inriktningarna inom den
yrkestekniska utbildningen. Utskottet anser därför att riksdagen inte
bör begära den i motionen föreslagna utredningen. Utskottet erinrar
om att riksdagen fattar beslut vart tredje år i fråga om inriktningen av
forskningspolitiken. Nästa forskningsproposition kommer att föreläggas
riksdagen våren 1990. Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen
avslår motion 1988/89:Ub502.

Flygteknikerutbildning

Två motioner väckta under allmänna motionstiden 1989 rör flygteknisk
utbildning. I motion 1988/89:Ub613 (c, m, fp) redovisas att viss
flygteknisk utbildning i dag ges dels inom gymnasieskolan (på den
tvååriga fordonstekniska linjens gren för flygmekaniker och på en
ettårig påbyggnadskurs i flygplansunderhåll, som bygger på fordonsteknisk
linje), dels vid högskolan i Eskilstuna—Västerås på en ettårig
kurs, dvs. omfattande 40 poäng. Motionärerna anser att utvecklingen
inom flygindustrin kräver en längre teknikerutbildning i högskolan.
Därför bör riksdagen hos regeringen begära förslag om en 60 poängs
utbildning förlagd till högskolan i Eskilstuna—Västerås. Även i motion
1988/89:Ub813 (s) yrkande 6 begärs att flygteknikerutbildningen vid
högskolan i Eskilstuna—Västerås skall förlängas.

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte om en ny tvåårig ingenjörsutbildning
inom högskolan, som skall bygga på treårig teknisk linje
inom gymnasieskolan och successivt införas åren 1989/90—1993/94.
Den nya ingenjörslinjen skall förstärka och ersätta den utbildning som
i dag ges inom årskurs 4 på gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje
(prop. 1988/89:90. 1988/89:UbU30, rskr. 1988/89:280). 1 detta sammanhang
förordades också införande av en ny teknikerutbildning som ett
alternativ till ingenjörsutbildningen. Teknikerutbildningens organisation
och inriktning avsågs utredas av UHÄ och skolöverstyrelsen (SO).
Utskottet förutsatte att resultaten av denna utredning skall föreligga i

god tid före läsåret 1993/94, då det fjärde året på gymnasieskolans
tekniska linje skall vara helt avvecklat. UHÄ och SÖ har sedermera
fått regeringens uppdrag att till den 15 januari 1990 utreda behov och
utformning m.m. av en sådan teknikerutbildning. Mot denna bakgrund
bör utredningen om teknikerutbildning avvaktas, varför riksdagen
bör avslå motionerna 1988/89:Ub613 och 1988/89:Ub813 yrkande
6.

Utbildning i skol- och utbildningsadministration

Riksdagen bör enligt två motioner göra uttalanden om utbildning och
forskning i skol- och utbildningsadministration.

Enligt motion 1988/89:Ub638 (fp) yrkande 1 bör uttalandet gälla
inrättande av en allmän linje i skol- och utbildningsadministration vid
högskolan i Örebro. Motionärerna redovisar att det redan finns en
lokal utbildningslinje där i skol- och utbildningsadministration om 60
poäng och att denna fått ett stort antal sökande. Vidare redovisas att ett
avtal ingåtts mellan högskolan i Örebro, universitetet i Uppsala och
högskolan för lärarutbildning i Stockholm om inrättande av en skolledarhögskola
med skolledarutbildning, forskarutbildning och forskning.
Motionärerna anför att en tjänst som professor med inriktning mot
ämnet skol- och utbildningsledning bör inrättas och placeras i Örebro.

Den andra motionen om forskning och utbildning i skoladministration,
nämligen 1988/89:Ub738 (s), avser verksamheten vid skoladministrativa
institutet vid högskolan i Falun/Borlänge. Enligt motionen
bedrivs vid detta institut projekt och seminarieverksamhet inom ämnet
skoladministration. Motionärerna förordar att medel ställs till förfogande
för ett centrum förlagt till högskolan i Falun/Borlänge för
utbildning och forskning i skoladministration i u-länder.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

I anslagsframställningen för budgetåret 1990/91 har högskolan i
Örebro fört fram förslag om att inrätta en allmän utbildninglinje om
60 poäng för pedagogik med särskild inriktning mot ledning av skoloch
utbildningsorganisationer. UHÄ har i sin anslagsframställning för
samma år anfört att förslaget bör analyseras ytterligare. Därvid behöver
UHÄ samråda med SÖ och Svenska kommunförbundet. Vidare konstaterar
UHÄ att den nuvarande skolledarutbildningen i Örebro ännu
inte utvärderats. Mot denna bakgrund är UHÄ inte berett att tillstyrka
inrättande av den föreslagna allmänna linjen budgetåret 1990/91. I
avvaktan på resultaten av den utvärdering och analys som UHÄ anser
behövas är inte heller utskottet berett att tillstyrka förslaget om en ny
allmän utbildningslinje i skoladministration. I vad gäller frågor om
medel till och tjänster för forskning vill utskottet erinra om att
regeringen vart tredje år förelägger riksdagen en forskningsproposition
avseende den kommande treårsperioden. Nästa forskningsproposition
kommer att behandlas av riksdagen under våren 1990. Slutligen erinrar
utskottet om att arbetet vid högskoleenheter skall bedrivas vid
institutioner eiler andra arbetsenheter, t.ex. centrumbildningar (26 §
högskolelagen, 1977:218), och att det är högskolestyrelsen som skall

1989/90:UbU2

besluta om indelningen i sådana enheter (15 kap. 2 § högskoleförordningen,
1977:263). Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1988/89:Ub638 yrkande 1 och 1988/89:Ub738.

Forskningsetik

I motion 1988/89:Ub525 (c) yrkas att etikregler skall införas i vad
gäller forskning och statistik grundad på administrativa data i syfte att
bättre garantera den personliga integriteten. Sådana frågor bör prövas i
etikkommittéer där lekmän får ett ökat inflytande.

Begreppet forskningsetik bör enligt motion 1988/89:Ub578 (mp)
vidgas till att avse forskarens lojalitet mot samhället och mot framtida
generationer. Därför bör forskningens effekter på samhället analyseras
och etiska nämnder inrättas vid högskolorna. Sådana nämnder bör ha
till uppgift att bedöma om viss forskning är en risk för samhället och
om den kan ställa forskare inför etiska problem. Nämnderna skall
vidare ge råd till forskare när de fått etiska problem i sin verksamhet.
De skall också bedöma om enskild persons integritet hotas av viss
forskning och bedöma om djurförsök skall betecknas som plågsamma.
I motionen anges hur de föreslagna nämnderna skall vara sammansatta,
bl.a. bör antalet forskare och akademiska lärare inte vara större än
övriga ledamöter och inget kön ha mindre än 40 % av antalet
ledamöter. Även i motion 1988/89:Ub824 (mp) yrkande 22 begärs
etiska nämnder vid högskolorna.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

På regeringens uppdrag görs en särskild utredning beträffande forskningsetiska
frågor. Den skall avse rättsliga och andra förutsättningar
för forskning som bygger på uppgifter om enskilda individer. Utredaren
skall redovisa hur de medicinska granskningskommittéerna fungerar
och även belysa andra granskningsprocedurer. Därvid skall han
göra en analys av den lagstiftning som gäller och överväga om den bör
anpassas så att större hänsyn tas till forskningens speciella villkor och
behov. I direktiven för utredningen betonas att ingen forskare under
åberopande av forskningens frihet bör kunna företa sig sådant som
strider mot det allmänna rättsmedvetandet i vad avser intrång i den
personliga integriteten. Den samhälleliga regleringen bör vara så utformad
att den inte motverkar utan medverkar till ett ökat ansvarstagande
bland forskarna själva. Utskottet har inhämtat att resultaten av utredningsarbetet
kommer att redovisas i ett betänkande under oktober i år.
Avsikten är att utredningsförslagen efter remiss skall kunna ligga till
grund för förslag i den kommande forskningspropositionen våren
1990. Motionärernas önskemål är så till vida tillgodosedda som att
frågan är under utredning och kommer att bli aktualiserad i riksdagen
under innevarande riksmöte. Utskottet avstyrker härmed motion
1988/89:Ub525.

Etiska regler för forskning som grundas på administrativa uppgifter
om individer är således under utredning inför forskningspropositionen
våren 1990. Inom det medicinska området finns redan etiska nämnder.

I den nya djurskyddslag (1988:534) som riksdagen antog vid riksmötet

1989/90:UbU2

1987/88 (prop. 1987/88:99, JoU 1987/88:22, rskr. 1987/88:327) regleras
frågor om djurförsök samt frågor om användning av genteknik på
djur. Vid föregående riksmöte intogs dessutom bestämmelser om användningen
av genteknik på växter i växtskyddslagen (prop.
1988/89:140, 1988/89:JoU21, rskr. 1988/89:322). I detta sammanhang
anmälde chefen för jordbruksdepartementet sin avsikt att tillkalla en
utredare med uppgift att göra en översyn av forskning och användning
av genteknik på djur och växter mot bakgrund av behovet av en god
framförhållning inom området. Utredningen skall redovisas hösten
1989, och förslag avses föreläggas riksdagen våren 1990. I ett antal
motioner väckta under allmänna motionstiden 1989 togs upp frågor
om effekter av och regler för användning av bioteknik. Motionerna
hänvisades till jordbruksutskottet som beslutat att remittera dem till ett
antal instanser för yttrande, däribland UHÄ, Sveriges lantbruksuniversitet
och vissa forskningsråd. Jordbruksutskottet avser att behandla
motionerna under riksmötet 1989/90.

Utskottet kan konstatera att det inom flera områden redan nu finns
regler och organisation för etiska bedömningar av det slag som berörs i
motionerna. Vidare utreds och övervägs för närvarande frågor om
etikregler. Med hänvisning till det arbete som pågår på detta område
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub578 och
1988/89:Ub824 yrkande 22.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbildningsplaner för vissa allmänna utbildningslinjer att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub262 yrkande 2,
1988/89:Ub265, 1988/89:Ub515, 1988/89:Ub530, 1988/89:Ub549,
1988/89:Ub553, 1988/89:Ub554, 1988/89:Ub571 yrkande 1,

1988/89:Ub580, 1988/89:Ub592, 1988/89:Ub627, 1988/89:Ub640,
1988/89:Ub711, 1988/89:Ub770, 1988/89:Ub803 yrkande 2,

1988/89:Ub809 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub812 delvis,
1988/89:Ub823 yrkande 1, 1988/89:Ub824 yrkandena 9 och 23,
1988/89:Ub837 yrkande 1 och 1988/89:Jo532 yrkandena 5 och 6,

2. beträffande examensbenämning i utbildningsbevis för religionsveienskaptiga
linjen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub687,

3. beträffande livsmedelsutbildning m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub502,

4. beträffande flygteknisk utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub613 och
1988/89:Ub813 yrkande 6,

5. beträffande utbildning i skol- och. utbildningsadministration
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub638 yrkande 1 och
1988/89:Ub738,

1989/90:UbU2

6. beträffande etiska regler och etiska nämnder för forskning
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub525, 1988/89:Ub578
och 1988/89:Ub824 yrkande 22.

res. (mp)

Stockholm den 4 oktober 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Ann-Cathrine
Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson
(s), Margareta Hemmingsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Björn Samuelson
(vpk), Ewa Hedkvist Petersen (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin
(m), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp).

Reservation

Etiska regler och etiska nämnder för forskning m.m.
(mom. 6)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "På
regeringens" och på s. 10 slutar med "yrkande 22" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan konstatera att de existerande etiska nämnderna och de
utredningar om etikfrågor som för närvarande pågår endast avser
delfrågor. Det behövs enligt utskottets mening en mera övergripande
lösning på sådana frågor som gäller forskarens lojalitet mot samhället
och mot framtida generationer. Därför bör begreppet forskningsetik
vidgas. Vidare är det nödvändigt att forskningens effekter på samhället
analyseras på ett annat sätt än vad som sker i dag. De forskare som i
sin verksamhet får etiska problem måste dessutom ha en instans att
vända sig till. Därför bör enligt utskottets mening sådana etiska nämnder
inrättas, som föreslås i motionerna 1988/89:Ub578 och
1988/89:Ub824 yrkande 22. Dessa nämnder bör ha följande funktioner:
-bedömning av huruvida viss forskningsaktivitet kan innebära risk
för samhället och ställa forskare inför etiska problem,

-rådgivande verksamhet till forskare som genom sin verksamhet
råkat i etiskt dilemma,

-bedömning av huruvida enskild persons integritet hotas av viss
forskningsverksamhet,

1989/90:UbU2

-bedömning av huruvida visst djurförsök skall betecknas som plågsamt.

Regeringen bör låta utreda formerna och reglerna för verksamheten
vid de förordade övergripande etiska nämnderna för forskning inom
högskolan och återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna

1988/89:Ub578 och 1988/89:Ub824 yrkande 22 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande etiska regler och etiska nämnder för forskning
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub578 och

1988/89:Ub824 yrkande 22 samt med avslag på motion

1988/89:Ub525 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Utbildningsplaner för vissa allmänna
utbildningslinjer (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Frågor om hur behandling och stöd för handikappade kan utformas
bör självfallet vara en integrerad del i utbildningen av såväl SYOfunktionärer
som personal för vårdyrkena. Dessutom kräver olika slag
av handikapp kunskaper om och förståelse för de förutsättningar och
behov som det specifika handikappet aktualiserar. Det bör således av
den lokala utbildningsplanen framgå hur man avser att skapa den
erforderliga kompetensen.

2. Utbildningsplaner för vissa allmänna
utbildningslinjer (mom. 1)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vi anser inte att formerna för fastställande av utbildningsplan bör
ändras men lämnar följande synpunkter:

Att arbeta med dementa är svårt. All personal som arbetar med
dementa måste ges särskild utbildning, och redan i grundutbildningen
måste all sjukvårdspersonal få kunskaper om demenssjukdomarna.

Samhället måste ta konsekvenserna av att vårdyrken kräver speciella
förutsättningar av sin utövare. För att bli en bra klinisk läkare, en bra
sjuksköterska, sjukgymnast eller undersköterska krävs förutsättningar
och förmåga att utveckla inlevelseförmåga. Empati är mänsklig mognad,
sensibilitet och beredskap och vilja till relation med patienter. Vi
menar att det är viktigt att se över vårdutbildningarna med avseende
på vad de kräver av sina utövares förmåga att utveckla och behålla sin
empatiska inställning till patienter/medmänniskor.

1989/90:UbU2

Det är hög tid för en kraftfull nationell samling när det gäller att
förebygga ohälsa och för tidiga dödsfall. Hela samhället måste engageras
i kampen för en god hälsa. Kunskapen om att vissa livsstilar är
hälsofarliga måste spridas till alla grupper i samhället och människor
måste motiveras att använda denna kunskap. Nyckelgrupper i förmedlingen
av kunskap om hälsorisker och positiva livsstilar är, förutom
föräldrarna, personal i förskola och skola samt i hälso- och sjukvården.
Dessa är inte bara kunskapsförmedlare utan också förebilder. De måste
tidigt under studierna få klart för sig sitt ansvar både som kunskapsförmedlare
och förebilder.

1989/90: UbU 2

■t

'■ i 1 i-i