Utbildningsutskottets betänkande

1989/90:UbU19

Anslag till utbildning för tekniska yrken

1989/90

UbU19

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt
D. Grundläggande högskoleutbildning m.m. punkt D 5. Utbildning för tekniska
yrken jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har under punkt D 5 (s. 214-235) föreslagit

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
textilingenjörslinjen, om 80 poäng den 1 juli 1990,

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla kemistlinjen och matematikerlinjen
fr.o.m. budgetåret 1990/91,

9. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet
med vad som i propositionen har förordats,

11. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 1214158000 kr.

Hemställan 10 under denna punkt behandlar utskottet i betänkande
1989/90:UbU18.

Motionerna

1989/90:Ub255 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utveckla utbildningar på mellaningenjörsnivå i respektive
Filipstad-Hällefors och Karlskoga och på mellanekonominivå i
Karlskoga (delvis).

1989/90:Ub508 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett uppdrag
till UHÄ i enlighet med innehållet i motionen.

1989/90:Ub510 av Lars Sundin och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning
av lantmätare vid Chalmers tekniska högskola. 1

1 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 19

1989/90:Ub519 av Birger Andersson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag på förlängd och fördjupad flygteknikerutbildning,
enligt vad i motionen anförts.

1989/90:Ub527 av Larz Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att vidga ramen för ingenjörsutbildningen med 30
nybörjarplatser förlagda till Nyköping,

2. att riksdagen - därest yrkande 1 ej vinner bifall - beslutar att 30 nybörjarplatser
av den i budgetpropositionen föreslagna ramen för högskolan
Eskilstuna-Västerås skall lokaliseras till Nyköping.

1989/90:Ub529 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av antalet nybörjarplatser
på miljö- och hälsoskyddslinjen, det angelägna i att förändra
innehållet i utbildningen samt behovet av att ge kvalificerade fortbildningskurser.

1989/90:Ub544 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriska
inslag av arbetsmiljökunskap i ingenjörsutbildningar och andra tekniska utbildningar
på olika nivåer.

1989/90:Ub545 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en
utredning om arkitektutbildning vid högskolan i Luleå.

1989/90:Ub547 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat antal platser
vid väg och vatten- samt samhällsbyggnadstekniska linjerna vid högskolan i
Luleå.

1989/90:Ub552 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avdelningen
för avfallshantering och återvinningsteknik vid Lunds universitet förses med
basresurser för utbildning och forskning i avfallsfrågor.

1989/90:Ub553 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kemiteknisk 80-poängslinje i Kristianstad.

1989/90:Ub556 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om omedelbar utökning av miljö- och hälsoskyddsinspektörsutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljö- och hälsoskyddsinspektörsutbildning i Lund,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompletteringsutbildning inom miljöområdet för andra grupper
i samhället.

1989/90:Ub558 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en utökning av planeringsramen för utbildning
för tekniska yrken i enlighet med vad i motionen anförts,

1989/90:UbU19

2. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1990/91
anslår 391000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 1214 549 000
kr.

1989/90:Ub560 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av snabb utökning av utbildningen inom miljö- och hälsoskyddssektorn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en strategi för miljö- och hälsoskyddsutbildningen på längre sikt.

1989/90:Ub565 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökning
av nybörjarplatserna vid de tekniska linjerna från 150 till 180,

3. att riksdagen beslutar att till den textila utbildningen vid högskolan i
Borås anslå ytterligare 1 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Ub570 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fjärde
utbildningsort för arkitektutbildningen med lokalisering till Umeå.

1989/90:Ub584 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att högskolan i Karlstad tillförs ytterligare platser
för en elektroingenjörsutbildning 1990/91 genom en tidsmässig omfördelning
av platser.

1989/90:Ub591 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av
en lantmäterilinje vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

1989/90:Ub604 av Ewy Möller och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om att dimensioneringen av ingenjörsutbildningen vid högskolan
i Kalmar blir 240 nybörjarplatser.

1989/90:Ub611 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbildningsinsatser inom miljö- och hälsoskyddsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förläggning av utbildning till Umeå,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åtgärder vidtas för kompletteringsutbildning enligt skissat förslag
samt att även en påbyggnadslinje på 20-40 poäng tillkommer.

1989/90:Ub614 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lämpligheten
i att förlägga utbildning av lantmätare vid Chalmers tekniska högskola.

1989/90:Ub618 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förläggning av försöksutbildningen av tekniker,

4. att riksdagen beslutar att avstå från vidare utbyggnad av naturvetarlin -

1989/90: UbU19

jen och överföra motsvarande resurser till anslaget D 10. Lokala och individuella
linjer samt fristående kurser,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder rörande miljövårdsfrågor
i den högre utbildningen i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Ub629 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fr.o.m. den 1 juli 1990 starta försöksverksamhet med byggnadsingenjörslinje,
40 p, vid högskolan i Östersund.

1989/90:Ub630 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och
forskning vid högskolan i Karlstad (delvis).

1989/90:Ub632 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att vidga ramen för ingenjörsutbildningen med 30 nybörjarplatser
förlagda till Ljungby.

1989/90:Ub637 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet platser
vid högskolan för elever från teknisk gymnasielinje.

1989/90:Ub638 av Birger Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en civilingenjörsutbildning
- elektroniklinjen (180 p) - vid högskolan Eskilstuna-Västerås, förlagd
till Västerås,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny civilingenjörslinje -processteknik - samt att den nya linjen inrättas vid högskolan EskilstunaVästerås,
förlagd till Västerås.

1989/90:Ub649 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att UHÄ får i uppdrag att göra en översyn av utbildningsplaner för
arkitekter och hälsovårdsinspektörer.

1989/90:Ub650 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av
den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen vid universitetet i Linköping.

1989/90:Ub655 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en kemiteknisk
ingenjörsutbildning vid högskolan i Halmstad.

1989/90:Ub656 av Börje Nilsson m.fl. (s, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande
av de lokala linjerna polymertekniklinjen, 80 poäng, och formtekniklinjen,
80 poäng, som separat allmän utbildningslinje.

1989/90:Ub657 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning
av 80 poängs kemiteknisk ingenjörsutbildning till högskolan i Halmstad.

1989/90:Ub660 av Birger Andersson (c) vari yrkas

1989/90: UbU19

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare 30 nya platser per år inom ingenjörsutbildningen vid
högskolan i Eskilstuna-Västerås för planeringsperioden 1990/91-1992/93 utöver
vad regeringen föreslagit.

1989/90:Ub664 av Stig Alemyr (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att, inom
ramen för tillgängliga utbildningsplatser, högskolan i Kalmar tilldelas 240
nybörjarplatser på den nya tvååriga ingenjörsutbildningen.

1989/90:Ub675 av Rune Thorén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lantmätare
i Västsverige samt att lantmätarutbildning förläggs till Chalmers tekniska
högskola i Göteborg.

1989/90:Ub676 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att brandingenjörsutbildningen
bör utökas och någon del av utbildningen förläggas till norra
Sverige.

1989/90:Ub685 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en högskoleutbildning i
kemi i Skellefteå.

1989/90:Ub687 av Maj-Inger Klingvall (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om linjen för industriell
teknik i Norrköping.

1989/90:Ub693 av Sven-Olof Petersson m.fl. (c, s, m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dimensioneringen
och utbyggnaden av ingenjörsutbildning vid högskolan i Karlskrona-Ronneby.

1989/90:Ub695 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att kemiingenjörslinjen inom den nya ingenjörsutbildningen
skall finnas vid högskolan i Kristianstad.

1989/90:Ub698 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen i Linköping,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hänsynstagande till lokala variationer i det befintliga kursutbudet
om reformen delvis skall finansieras genom överföring av medel från LIFanslaget.

1989/90: Ub699 av Leif Marklund och Monica Öhman (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet att inrätta en linje för processteknik i Luleå.

1989/90:Ub706 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas

2. att regeringen i övrigt beaktar vad i motionen anförts om en skyndsam
översyn av miljöutbildningen.

1989/90:UbU19

1989/90:Ub714 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, vpk, mp) vari yrkas att riksda -

gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturvetarlinjens
finansiering.

1989/90:Ub716 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen
beslutar öka anslaget D 5 i proposition 1989/90:100 bilaga 10 med
3603000 kr. för att fullfölja vissa utbildningar i Malmö.

1989/90:Ub718 av Karin Söder m.fl. (c, m, fp, mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelningen
till civilingenjörsutbildningarna.

1989/90:Ub720 av Hans Nyhage och Lars Sundin (m, fp) vari yrkas att riksdagen
besutar att antalet elevplatser vid den tvååriga ingenjörsutbildningen
vid högskolan i Borås skall vara 180 i enlighet med vad som angivits i motionen.

1989/90:Ub724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

18. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken, D 5, för budgetåret
1990/91 anslår 700 000 kr. för 20 nya platser på miljö- och hälsoskyddslinjen,

19. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken, D 5, för budgetåret
1990/91 anslår 14000 000 kr., utöver vad regeringen har föreslagit för den
nya matematisk-naturvetenskapliga utbildningen.

1989/90:Ub725 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökad teknisk utbildning vid högskolan i Karlstad,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av anslag för att kunna fortsätta anordna tekniskt basår
vid högskolan i Karlstad för läsåret 1989/90.

1989/90:Ub728 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, fp, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om datavetenskaplig utbildning inom den matematisk-naturvetenskapliga
linjen vid Stockholms universitet.

1989/90:Ub747 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
att låta produktionstekniker- och industriell teknik-linjerna kvarstå i befintlig
omfattning.

1989/90:Ub750 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnadstakten av SIM-utbildningen vid högskolan i Eskilstuna-Västerås.

1989/90:Ub754 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggningen
av ett ökat antal utbildningsplatser för utbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo861.

1989/90:Ub756 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna
att trygga fortsatt sjöbefälsutbildning.

1989/90:UbU19

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T637.

1989/90:Ub758 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande medelsberäkningen för naturvetarlinjen,

10. att riksdagen avvisar förslaget om finansiering av naturvetarlinjen
1992/93 genom överförande av medel från LIF-anslaget,

11. att riksdagen beslutar att inrätta ytterligare 60 nybörjarplatser på miljö-
och hälsoskyddslinjen (120 p),

12. att riksdagen hos regeringen begär en samlad översyn av utbildningsbehovet
på högskolenivå för miljövårdens personal enligt de riktlinjer som
anges i motionen,

13. att riksdagen till D 5. Utbildning för tekniska yrken anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 4000000 kr. utökat anslag.

1989/90:Ub761 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av en omfattande utbyggnad av utbildningen för miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo879.

1989/90:Ub802 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat behov av
samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen i den tekniska utbildningen.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K410.

1989/90:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om teknisk utbildning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningarna inom ”Kockumspaketet”.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljökunskap införs som ett obligatoriskt ämne från förskolan
till och med högskolan (delvis),

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökade platser på miljö- och hälsoskyddslinjen och att dessa bör
förläggas till Östersund och Kalmar,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörer,

26. att riksdagen anvisar 5000000 kr. under anslaget D 5. Utbildning för
tekniska yrken till naturvetarlinjen,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om naturvetarlinjen och möjlighet att minska bristen på miljö- och
hälsoskyddsutbildade.

1989/90:Ub809 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av utbildningar
där handikappkunskap måste ingå för att trygga de handikappades
boende- och närmiljö.

1989/90:UbU19

1989/90:Ub811 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad undervisning om olika handikapp i vårdyrkesutbildningarna
och utbildningarna för byggnadssektorn (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So260.

1989/90:Ub814 av Ulf Melin m.fl. (m, s, fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försöksverksamheten med en ettårig teknikerutbildning bör
ligga hos de kommunala huvudmännen.

1989/90:Ub819 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar att försöksverksamheten med ettårig utbildning
för tekniker skall förläggas till gymnasieskolan.

1989/90:Ub820 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om maskiningenjörsutbildningen i Ljungby.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A458.

1989/90:Ub821 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en tvåårig
teknisk högskoleutbildning bör etableras i Norrtälje och Huddinge.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A460.

1989/90:Ub822 av Eva Goés och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljövänlig inriktning på utbildningar i teknik m.m.

Utskottet

Miljö- och hälsoskyddslinjen m.m.

Miljö- och hälsoskyddslinjen finns sedan drygt tio år vid universitetet i
Umeå, där 30 studerande antas varje termin. Behovet av personal inom miljö-
och hälsoskyddsområdet har ökat kraftigt inom kommuner, statliga myndigheter
och näringsliv bl.a. på grund av skärpt lagstiftning. Regeringen
uppdrog därför den 13 april 1989 åt universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att göra en översyn av utbildningen inom miljöskyddsområdet.
Översynen skulle avse dels dimensionering, innehåll och organisation av miljö*
och hälsoskyddslinjen, dels behovet av fortbildning och vidareutbildning
inom miljöområdet för olika grupper i yrkeslivet. Inom ramen för uppdraget
skulle UHÄ med förtur utreda möjligheterna att anordna kompletteringsutbildning
för personer med tidigare naturvetenskaplig eller teknisk utbildning
samt låta anordna sådan utbildning. UHÄ redovisade i skrivelse till regeringen
den 4 oktober 1989 förslag till kompletteringsutbildning. Regeringen
har i beslut den 15 februari 1990 dels anvisat medel (780 000 kr.) för kompletteringsutbildning
vid högskolan i Kalmar under vårterminen 1990, dels angivit
förutsättningarna för planeringen av kompletteringsutbildning på ytterligare
två orter under läsåret 1990/91. Resterande del av översynen av utbild -

1989/90:UbU19

ning inom miljö- och hälsoskyddsområdet avser UHÄ efter remiss till berörda
intressenter under våren 1990 att redovisa till regeringen under hösten
1990.

Ett stort antal motioner från den allmänna motionstiden 1990 rör sådana
frågor som ingår i det nyss nämnda regeringsuppdraget till UHÄ.

I allmänna ordalag begärs skyndsam utredning och förslag rörande miljöoch
hälsoskyddsutbildningen i motionerna 1989/90:Ub560 (s) yrkande 2,
1989/90:Ub611 (fp) yrkande 1, 1989/90:Ub758 (c) yrkande 12 och
1989/90:Ub618 (m) yrkande 6 delvis.

I åtta motioner begärs utökningar av miljö- och hälsoskyddslinjen. Förslag
som gäller budgetåret 1990/91 återfinns i motionerna 1989/90:Ub556 (c) yrkandena
1 och 2 (omedelbar utökning förlagd till Lund), 1989/90:Ub724
(vpk) yrkande 18 (+20 platser om möjligt i andra delar av landet till en kostnad
av 700000 kr.) och 1989/90:Ub758 yrkandena 11 och 13 delvis (+60 platser
till andra delar av landet till en kostnad av 2 milj.kr.). Motionerna
1989/90:Ub529 (s) delvis (minst +40 platser) och 1989/90:Ub804 (mp) yrkande
15 (utökning i Kalmar och Östersund) avser utökningar budgetåret
1991/92, medan tidpunkten för ökningen inte preciserats i motionerna
1989/90:Ub611 yrkande 2 (+30 platser i Umeå), 1989/90:Ub754 (s) (+60
platser i Stockholm) och 1989/90:Ub761 (vpk) (+60 platser vid minst ytterligare
ett universitet).

I motionerna 1989/90:Ub529 delvis, 1989/90:Ub611 yrkande 3 delvis och
1989/90:Ub804 yrkande 17 behandlas frågor om behovet av och innehållet i
fortbildning och vidareutbildning. I den först nämnda motionen berörs också
behovet av förändring av innehållet i miljö- och hälsoskyddslinjen.

Slutligen tas frågan om kompletteringsutbildningen upp i sex motionsyrkanden,
nämligen i motionerna 1989/90:Ub556 yrkande 3, 1989/90:Ub560
yrkande 1, 1989/90:Ub611 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub618 yrkande 6 delvis,
1989/90:Ub706 (c) yrkande 2 och 1989/90:Ub804 yrkande 27.

Utskottet konstaterar inledningvis att regeringens uppdrag till UHÄ att se
över miljö- och hälsoskyddsutbildningen inte slutförts annat än vad gäller
den del av uppdraget som avser kompletteringsutbildning. Frågor om dimensionering,
lokalisering, innehåll och organisation av miljö- och hälsoskyddslinjen
liksom behovet av fortbildning och vidareutbildning för olika
grupper inom yrkeslivet kommer således att behandlas i den redovisning
som UHÄ avser att göra hösten 1990 till regeringen.

Då behovet av utbildad personal inom miljö- och hälsoskyddsområdet är
mycket stort utgår utskottet från att förslag som föranleds av denna redovisning
kommer att framläggas i 1991 års budgetproposition, så att riksdagen
under nästa riksmöte kommer att ha tillgång till det beslutsunderlag som nu
saknas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub529, 1989/90:Ub556 yrkandena 1 och 2,1989/90:Ub560
yrkande 2, 1989/90:Ub611 yrkandena 1, 2 och 3 delvis, 1989/90:Ub618 yrkande
6 delvis, 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis, 1989/90:Ub754, 1989/90:
Ub758 yrkandena 11 och 12,1989/90:Ub761 samt 1989/90:Ub804 yrkandena
15 och 17. Utskottet föreslår således att riksdagen faställer den i propositio -

1989/90:UbU19

1* Riksdagen 1989190. 14 sami Nr 19

nen föreslagna planeringsramen för miljö- och hälsoskyddslinjen om 60 platser
i Umeå för budgetåret 1990/91.

Vad gäller kompletteringsutbildningen för personer med naturvetenskaplig
utbildning konstaterar utskottet att de motionsyrkanden som tar upp
denna fråga har blivit tillgodosedda genom det tidigare nämnda regeringsbeslutet.
Beslutet innebär nämligen att 780000 kr. anvisas innevarande budgetår
till en ettårig utbildning i Kalmar för 30 studerande. Vad gäller budgetåret
1990/91 skall enligt regeringsbeslutet utbildning starta på ytterligare två
högskoleorter, dels i Stockholm, dels i sydvästra Sverige. Enligt vad utskottet
har erfarit avser regeringen att anvisa erforderliga medel för kompletteringsutbildningarna
på de tre orterna inom ramen för de medel som kommer
att stå till regeringens disposition budgetåret 1990/91. Utskottet föreslår med
hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub556
yrkande 3, 1989/90:Ub560 yrkande 1, 1989/90:Ub611 yrkande 3 delvis,
1989/90:Ub618 yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub706 yrkande 2 och 1989/90:
Ub804 yrkande 27.

Vissa civilingenjörsutbildningar m.m.

Frågan om utökning av arkitektlinjen och etablering av linjen i Norrland behandlades
av föregående års riksmöte (prop. 1988/89:100 bil 10, bet.
UbU 19, rskr. 281). Utskottet hänvisade vid sin behandling av frågan dels till
de övergripande bedömningar av dimensioneringen av grundutbildningen
inom högskolan som UHÄ skulle göra, dels till de kostnader som skulle bli
en följd av en nyetablering. UHÄ har i sin anslagsframställning för den nu
aktuella treårsperioden dels redovisat uppdraget om dimensionering av högskoleutbildningar,
dels för närvarande avstyrkt en nyetablering av arkitektlinjen
av resursskäl. I 1990 års budgetproposition föreslås inte heller någon
lokalisering av linjen till Norrland. Föredragande statsrådet utgår från att
de högskolor till vilka linjen är förlagd - tekniska högskolan i Stockholm,
Chalmers tekniska högskola och universitetet i Lund - och som alla föreslagit
en viss utökning av utbildningen prövar möjligheterna att genom egna
omdispositioner omfördela vissa platser till arkitektutbildningen (prop.
1989/90:100 bil. 10 s. 225).

Två motioner tar upp frågan om etablering av arkitektutbildning i Norrland.
I motion 1989/90:Ub545 (s) begärs en utredning om arkitektutbildning
vid högskolan i Luleå i syfte att starta utbildningen hösten 1991. I motion
1989/90:Ub570 (fp) argumenteras för en förläggning till universitetet i
Umeå, då motionären anser att designutbildningen där skulle kunna medföra
en förnyelse av arkitektutbildningen.

Utskottet vill hänvisa till UHÄ:s bedömning att kostnaderna för en nyetablering
av arkitektlinjen överslagsmässigt kan uppskattas till 15-20 milj.kr.
årligen i fullt utbyggt skick, inkl. resurser för forskning, lokaler och utrustning.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att en eventuell
utökning av arkitektlinjen - av resursskäl - får ske genom omdispositioner
vid de berörda högskoleenheterna. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub545 och 1989/90:Ub570 och föreslår att riksdagen fastställer
planeringsramar för arkitektlinjen i enlighet med vad som föreslagits
i budgetpropositionen.

1989/90:UbU19

Tekniska högskolan i Stockholm har i sin anslagsframställning föreslagit att
industriell ekonomilinjen inrättas vid högskolan med 30 nybörjarplatser genom
motsvarande minskning av antalet platser inom maskintekniklinjen.
Detta förslag förordas i propositionen trots att UHÄ avstyrkt förslaget med
hänvisning till sin önskan att begränsa antalet linjer inom civilingenjörsutbildningarna
(prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 225-226).

I motion 1989/90: Ub803 (fp) yrkande 8 delvis motsätter sig motionärerna
att linjen inrättas i avvaktan på den i budgetpropositionen aviserade översynen
av linjestrukturen inom civilingenjörsutbildningarna.

Utskottet delar statsrådets bedömning att den aviserade översynen inte
bör påverka beslutet att inrätta industriell ekonomilinje också vid tekniska
högskolan i Stockholm. Högskolan bedöms - utan att särskilt resurstillskott
erfordras - ha goda förutsättningar att anordna linjen, som är efterfrågad av
de studerande. Utskottet avstyrker således motion 1989/90:Ub803 yrkande
8 delvis och föreslår att riksdagen fastställer planeringsramen för industriell
ekonomilinjen till 30 platser och planeringsramen för maskintekniklinjen till
250 platser vid tekniska högskolan i Stockholm fr.o.m. budgetåret 1990/91.

I fyra motioner argumenteras för en utökning av lantmäterilinjen och en nyetablering
av linjen vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. I samtliga
motioner - 1989/90:Ub510 (fp), 1989/90:Ub591 (m), 1989/90:Ub614 (s) och
1989/90:Ub675 (c) - anges dels bristen på lantmätare i riket, dels de speciella
svårigheterna att rekrytera lantmätare till tjänster i Västsverige som skäl
härför.

Lantmäterilinjen finns endast inrättad vid tekniska högskolan i Stockholm,
där 90 studerande antas varje år.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett antal yrkanden rörande
utökning av lantmäterilinjen, men då avsåg de flesta yrkandena en lokalisering
till högskolan i Gävle-Sandviken (bet. 1988/89:UbU19 s. 6, rskr.
281). Utskottet konstaterade då, liksom nu, att något förslag om utökning
av linjen inte förts fram av vare sig UHÄ eller av tekniska högskolan i Stockholm.
Inte heller Chalmers tekniska högskola har fört fram något sådant förslag,
utan anser efter vad utskottet erfarit att arbetsfördelningen mellan de
tekniska högskolorna bör vara sådan att lantmäteriutbildningen av resursoch
kompetensskäl endast bör anordnas i Stockholm.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna 1989/90:
Ub510, 1989/90:Ub591, 1989/90:Ub614 och 1989/90:Ub675. Utskottet föreslår
således att riksdagen fastställer den i propositionen föreslagna planeringsramen
om 90 platser för lantmäterilinjen för budgetåret 1990/91.

I ytterligare ett antal motionsyrkanden föreslås förändringar i dimensionering
m.m. av övriga civilingenjörslinjer. I motionerna 1989/90:Ub547 (s) och
1989/90: Ub558 (c) yrkande 1 föreslås med hänvisning till UHÄ:s anslagsframställning
en utökning med sammanlagt 30 platser på samhällsbyggnadstekniska
och väg- och vattenbyggnadstekniska linjerna vid högskolan i Luleå.
Kostnaden för budgetåret 1990/91 har i yrkande 2 i den sistnämnda motionen
uppgivits till 391000 kr. I motion 1989/90:Ub552 (s) föreslås resurser
för såväl utbildning som forskning till avdelningen för avfallshantering och
återvinningsteknik vid universitetet i Lund.

1989/90:UbU19

En linje för processteknik föreslås inrättas vid högskolan i Luleå i motion
1989/90:Ub699 (s) och i motion 1989/90:Ub638 (c) föreslås en motsvarande
linje inrättas vid högskolan i Eskilstuna-Västerås (yrkande 2). I yrkande 1 i
samma motion föreslås att en fullständig elektroniklinje inrättas vid högskolan
i fråga.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att - bortsett från förslaget om utökning
av utbildningarna i Luleå med 30 platser - UHÄ avstått från att föra
fram några förslag i sin senaste anslagsframställning vad gäller utökningar av
civilingenjörsutbildningarna. Förslaget om de miljötekniska utbildningarna
vid högskolan i Luleå var inte heller med bland de förslag som prioriterats
av UHÄ. Vad gäller utbildningarna inom avfallsområdet vill utskottet erinra
om det uppdrag som UHÄ erhöll av regeringen den 21 september 1989 att
utreda och lämna förslag om hur utbildningsinsatserna inom avfallsområdet
kan ökas. Frågor om resurser till forskning kommer utskottet att ta ställning
till senare i vår vid sin behandling av forskningspropositionen (prop.
1989/90:90). Vad gäller lokalisering av fullständig civilingenjörsutbildning
utanför de orter som har teknisk fakultet vill utskottet erinra om vad utskottet
anförde när motsvarande motionsyrkanden rörande högskolan i Eskilstuna-Västerås
behandlades vid föregående riksmöte (bet. 1988/89:UbU19
s. 7, rskr. 281).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub547, 1989/90:Ub552, 1989/90:Ub558 yrkande 1, 1989/90:Ub638
och 1989/90:Ub699 samt fastställer planeringsramar för civilingenjörsutbildningarna
i övrigt i enlighet med vad som föreslagits i propositionen.

I årets budgetproposition föreslås som en konsekvens av tidigare riksdagsbeslut
(prop. 1987/88:64, UbU 1987/88:9, rskr. 1987/88:211 och prop.
1987/88:100 bil. 10, UbU 1987/88:22, rskr. 1987/88:207) att medel för materialfysiklinjen
fr.o.m. budgetåret 1990/91 anvisas under förevarande anslag.
Enligt vad utskottet erfarit genom skrivelse från universitetet i Uppsala, daterad
den 13 mars 1990 har den medelsberäkning som därvid gjorts inte tagit
hänsyn till de speciella omständigheter som låg till grund för den tidigare
medelstilldelningen till linjen. De medel som anvisades som ett led i de särskilda
regionalpolitiska insatserna i delar av Bergslagen motsvarade en årsstudieplatskostnad
av ca 41000 kr., medan de medel som beräknats i budgetpropositionen
(4 195000 kr.) endast motsvarar en årsstudieplatskostnad om
ca 31 000 kr. Universitetet i Uppsala anser att den högre medelstilldelningen
är nödvändig för att de kvalitativa kraven skall kunna fyllas även i fortsättningen.

Utskottet anser att det är rimligt att materialfysiklinjen som bedrivs vid
tre högskolor erhåller samma medelstilldelning som hittills då förutsättningarna
för utbildningen inte har ändrats sedan inrättandet. För materialfysiklinjen
som under budgetåret 1990/91 kommer att ha sammanlagt (3 år x 45
platser =) 135 årsstudieplatser bör således 1350000 kr. utöver regeringens
förslag anvisas för budgetåret 1990/91. Utskottet förutsätter att resursberäkningen
för budgetåren 1991/92 och 1992/93 görs enligt samma principer. Vad
utskottet anfört om resursbehovet för materialfysiklinjen bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:UbU19

Ingenjörsutbildningar

Riksdagen beslutade under föregående riksmöte om en ny, tvåårig ingenjörsutbildning
inom högskolan. Utbildningen skall byggas upp successivt
som försöksverksamhet och vara fullt genomförd budgetåret 1993/94 (prop.
1988/89:90, bet. UbU30, rskr. 280).

UHÄ har i sin kompletterande anslagsframställning under hösten 1989
lämnat förslag om innehåll och inriktning av den fortsatta uppbyggnaden av
ingenjörsutbildningen. UHÄ:s förslag, som också accepteras av föredragande
statsrådet, innebär att utbildningen kommer att organiseras på fyra
nya allmänna utbildningslinjer om 80 poäng, nämligen byggnadsingenjörs-,
elektroingenjörs-, kemiingenjörs- och maskiningenjörslinjerna. Av de nuvarande
allmänna ingenjörslinjerna föreslås att fyra linjer behålls - dataingenjörs-,
driftingenjörs-, brandingenjörs- och textilingenjörslinjerna- , medan
data- och elektroniklinjen samt verkstadsingenjörslinjen upphör och infogas

1 de nya linjerna. Vidare föreslås att vissa lokala linjer upphör (sammanlagd
minskning med 900 platser under uppbyggnadsperioden) samt en motsvarande
resursöverföring från anslaget D 10. Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser. Tidpunkten för övergång från försöksverksamhet till
reguljär verksamhet är statsrådet inte för närvarande beredd att ta ställning
till.

Riksdagens ställningstagande vid föregående riksmöte innebar bl.a. att riksdagen
inte hade några invändningar mot den då föreslagna riktpunkten för
dimensioneringen av ingenjörsutbildningen (6250 platser budgetåret
1993/94). I budgetpropositionen beräknas nu platsantalet till 6410 budgetåret
1993/94. Ökningen om 160 platser beror dels på den av UHÄ föreslagna
överföringen från lokala linjer med ytterligare 100platser, delsen överföring
av 30 platser från driftingenjörslinjen och dels slutligen den i propositionen
föreslagna ökningen av dataingenjörslinjen vid högskolan i Växjö om 30
platser. Innevarande budgetår uppgår antalet nybörjarplatser inom försöksverksamheten
till totalt 1780. I propositionen anges (s. 230) ett förslag till
fördelning av de tillkommande 4630 platserna per högskoleenhet under de
fyra aktuella budgetåren.

Frågan om dimensionering av ingenjörsutbildningen tas upp i ett relativt
stort antal motioner. I motion 1989/90:Ub637 (s) begärs att en översyn skall
göras av det totala antalet nybörjarplatser inom ingenjörsutbildningen så att
dessa motsvarar antalet gymnasieplatser i T4.

Övriga motioner rörande dimensionering avser ökningar eller tidsmässiga
omfördelningar av antalet platser för enskilda högskoleenheter. Således avser
motionerna 1989/90:Ub660 (c) yrkande 2 och 1989/90:Ub750 (s) yrkande

2 högskolan i Eskilstuna-Västerås. Motionärerna begär en snabbare och
jämnare utbyggnadstakt (90 platser/år) än den som föreslås i propositionen.
Motionerna 1989/90:Ub604 (m) och 1989/90:Ub664 (s) gäller högskolan i
Kalmar, och motionärerna begär 60 platser utöver förslaget i propositionen,
dvs. totalt 240 nybörjarplatser. I motion 1989/90:Ub693 (c, s, m) hävdar motionärerna
att det är opsykologiskt och olämpligt att budgetåret 1990/91
minska antalet nybörjarplatser med 30 platser vid högskolan i KarlskronaRonneby,
som dels är ny, dels har liten omfattning. En tidigareläggning till

1989/90: UbU 19

budgetåret 1990/91 av elektroingenjörslinjen vid högskolan i Karlstad föreslås
i tre motioner, nämligen i motionerna 1989/90:Ub584 (m) yrkande 3,
1989/90:Ub630 (s) delvis och 1989/90:Ub725 (c) yrkande 3. Det totala antalet
nybörjarplatser vid högskolan i Borås bör öka med 30 platser till 180 platser
enligt motionerna 1989/90:Ub565 (c) yrkande 2 och 1989/90:Ub720 (m,
fp). Slutligen föreslås i motion 1989/90:Ub629 (s) yrkande 2 en tidigareläggning
av byggnadsingenjörslinjen vid högskolan i Östersund till budgetåret
1990/91 från budgetåret 1993/94.

Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet anförde beträffande
dimensioneringen av ingenjörsutbildningen vid föregående riksmöte. Utskottet
slog då fast att det som angavs i proposition 1988/89:90 endast var
en riktpunkt för budgetåret 1993/94. Utskottet ansåg dock att den angivna
riktpunkten om 6250 platser var väl avvägd utifrån dels det aktuella antalet
intagningsplatser på T-linjen (ca 13000 platser 1988/89), dels övergången
från T3 till andra högskoleutbildningar (civilingenjörsutbildningar, lärarutbildningar
osv.) och till den nya teknikerutbildningen (ca 1800 nybörjarplatser)
samt slutligen direkt till arbetsmarknaden. Utskottet anser att det inte
finns någon anledning att nu ändra den bedömningen, varför motion
1989/90:Ub637 avstyrks. Detta innebär också att alla önskemål om ökning
av antalet nybörjarplatser vid någon enskild högskoleenhet måste motsvaras
av en lika stor minskning vid någon annan enhet. Utskottet anser inte att
sådana förändringar är motiverade, varför motionerna 1989/90:Ub565 yrkande
2, 1989/90:Ub604, 1989/90:Ub664 och 1989/90:Ub720 bör avslås av
riksdagen. Utskottet anser inte heller att en snabbare utbyggnadstakt än den
som föreslagits i propositionen är möjlig, varför motionerna 1989/90:Ub584
yrkande 3, 1989/90:Ub629 yrkande 2,1989/90:Ub630 delvis, 1989/90:Ub660
yrkande 2,1989/90:Ub725 yrkande 3 och 1989/90:Ub750 yrkande 2 avstyrks.
Vad gäller den föreslagna minskningen med 30 platser vid högskolan i Karlskrona-Ronneby
beror den, liksom motsvarande minskning vid högskolan i
Växjö, på att dessa högskoleenheter ingått i ett fullskaleförsök, dvs. att alla
T4-platser omvandlats till högskoleutbildning. Utifrån det i det föregående
redovisade resonemanget beträffande den totala dimensioneringen av ingenjörsutbildningen
jämfört med det totala antalet T4-platser är det rimligt att
nu minska antalet platser från dessa fullskaleförsök. Utskottet avstyrker således
även motion 1989/90:Ub693.

Med hänvisning till vad som anförts godkänner utskottet de i propositionen
föreslagna riktlinjerna för dimensioneringen av ingenjörsutbildningen
för budgetåren 1990/91-1993/94.

Vad gäller lokaliseringen av ingenjörsutbildningen beslöt riksdagen vid föregående
riksmöte godkänna regeringens förslag att i framtiden permanent lokalisera
utbildningen till 42 namngivna kommuner. Ansvaret för utbildningen
skulle åvila 23 högskoleenheter.

I årets budgetproposition (s. 230) föreslås att kemiingenjörslinjen endast
bör inrättas vid en del av högskoleenheterna, nämligen vid tekniska högskolan
i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, universiteten i Uppsala, Linköping
och Lund samt vid högskolorna i Eskilstuna-Västerås, Falun-Borlänge,
Jönköping, Växjö, Karlstad, Borås, Luleå (med placering i Skellef -

1989/90:UbU19

teå) och Sundsvall-Härnösand samt eventuellt vid universitetet i Umeå. Övriga
linjer bör enligt propositionen kunna inrättas vid samtliga högskoleenheter.

Flera motioner tar upp frågan om lokalisering av kemiingenjörslinjen. I
motion 1989/90:Ub685 (fp) begärs en kemilinje i anslutning till träteknikcentrum
i Skellefteå. Motionerna 1989/90:Ub553 (s) yrkande 1,
1989/90:Ub656 (s, m, fp, c) och 1989/90:Ub695 (m) avser högskolan i Kristianstad,
medan motionerna 1989/90:Ub655 (m, fp, c, mp) och 1989/90:Ub657
(s) avser högskolan i Halmstad.

Utskottet konstaterar inledningsvis att yrkandet i motion 1989/90: Ub685
rörande Skellefteå har tillgodosetts i propositionen, varför motionen bör avslås
av riksdagen. Vad gäller övriga önskemål om lokalisering av kemiingenjörslinjen
till ytterligare högskoleenheter delar utskottet UHÄ:s bedömning
att en viss försiktighet bör iakttas vid dimensioneringen av utbildningen dels
på grund av begränsat rekryteringsunderlag, dels därför att kemiområdet
kräver omfattande insatser av specialkompetens och laboratorieutrustning.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub553 yrkande
1, 1989/90:Ub655, 1989/90:Ub656, 1989/90:Ub657 och 1989/90:
Ub695.

I fem motioner föreslås lokalisering av ingenjörsutbildning till andra orter
än dem som riksdagen har beslutat permanent skall ha sådan utbildning. I
motion 1989/90:Ub527 (c) begärs således en lokalisering till Nyköping med
30 nybörjarplatser, medan i motionerna 1989/90:Ub632 (c, fp) och
1989/90:Ub820 (fp) yrkande 2 en motsvarande lokalisering till Ljungby begärs.
I motion 1989/90:Ub821 (c) yrkande 3 begärs en etablering i Norrtälje
och Huddinge och i motion 1989/90:Ub255 (s) yrkande 5 delvis pekas på behovet
av ingenjörsutbildning i Filipstad-Hällefors och i Karlskoga.

Liknande motionsyrkanden behandlades av utskottet vid föregående riksmötes
ställningstagande till lokaliseringen av ingenjörsutbildningen. Riksdagen
gjorde då ett uttalande av innebörden att om det i framtiden skulle visa
sig att dimensioneringen av ingenjörsutbildningen skulle behöva ökas, så
borde denna ökning i första hand förläggas permanent till de orter som föreslogs
i den rapport som låg till grund för propositionen om ingenjörsutbildning.
Utskottet finner ingen anledning att ändra den uppfattning som låg till
grund för uttalandet. Utskottet hänvisar i övrigt till vad som anförts om lokalisering
av grundläggande högskoleutbildning i betänkande 1989/90:UbU18
(s. 13-14). Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna

1989/90:Ub255 yrkande 5 delvis, 1989/90:Ub527, 1989/90:Ub632, 1989/90:
Ub820 yrkande 2 och 1989/90:Ub821 yrkande 3.

I motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 8 delvis hävdas att högskoleenheterna
ej ges tillräckliga planeringsförutsättningar för ingenjörsutbildningen eftersom
information saknas i propositionen om när lokala och allmänna linjer
skall avvecklas.

Enligt utskottets uppfattning bör den information om dimensionering som
givits i propositionen ge högskoleenheterna tillräckligt goda planeringsförutsättningar
t.o.m. budgetåret 1993/94. Vad gäller resurstillskotten för budgetåren
1991/92 och 1992/93 vill utskottet hänvisa till det uttalande om i första

1989/90:UbU19

hand resurser som utskottet i betänkande 1989/90:UbU18 (s. 12-13) föreslagit
att riksdagen skall göra. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis.

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en
allmän utbildningslinje, textilingenjörslinjen om 80 poäng, den 1 juli 1990.
Enligt UHÄ:s förslag i anslagsframställning överförs 20 av de totalt 60 platserna
på textil- och konfektionstekniklinjen vid högskolan i Borås till den nya
linjen utan tillskott av resurser.

Utskottet har inga invändningar mot att regeringen får det begärda bemyndigandet
att inrätta textilingenjörslinjen och föreslår att riksdagen fastställer
planeringsramen för textilingenjörslinjen till 20 platser och planeringsramen
för textil- och konfektionstekniklinjen till 40 platser vid högskolan
i Borås fr.o.m. budgetåret 1990/91.

I motion 1989/90: Ub565 (c) yrkande 3 föreslås att de textila utbildningarna i
Borås skall få ytterligare 1 milj. kr., varav 200 000 kr. avser en permanentning
av den överföring som innevarande budgetår gjordes från Chalmers tekniska
högskola för textilkemiutbildningen. Resterande 800000 kr. avser bemanning
av det gemensamma ”Tekocentret” i Borås.

Enligt vad utskottet har inhämtat har till högskolan i Borås redan anvisats
de resurser som motionären efterlyser för textilkemiutbildningen. Vad gäller
resurser till ”Tekocentret” konstaterar utskottet att någon sådan förstärkning
inte förts fram av UHÄ. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis.

Brandingenjörslinjen finns endast vid universitetet i Lund, där 30 studerande
antas varje år. Enligt motion 1989/90:Ub676 (s) bör dels brandingenjörsutbildningen
ökas, dels lokaliseras också till norra Sverige.

UHÄ har i anslagsframställningen anmält att brandingenjörsutbildningens
omfattning m.m. bör ses över och att UHÄ därefter avser att återkomma
med förslag. Utskottet anser med hänvisning till UHÄ:s aviserade översyn
att motion 1989/90:Ub676 bör avslås och den i propositionen föreslagna planeringsramen
fastställas av riksdagen.

Teknikerutbildningar m.m.

I propositionen redovisas att UHÄ och skolöverstyrelsen (SÖ) fått regeringens
uppdrag att gemensamt utreda och lämna förslag om hur ett alternativ till
ingenjörsutbildningen - teknikerutbildning - kan utformas och organiseras.
Uppdraget skulle redovisas senast den 1 februari 1990, men SÖ har preliminärt
föreslagit en försöksverksamhet med en ettårig teknikerutbildning i
gymnasieskolan. UHÄ har för sin del förordat att försöksverksamheten i sin
helhet förläggs till gymnasieskolan. Föredragande statsrådet anser dock att
det är önskvärt att försöksverksamhet med teknikerutbildning tills vidare
kommer till stånd såväl inom högskolan som gymnasieskolan, så att erfarenheterna
därav kan ligga till grund för de beslut om utbildningen som senare
skall fattas. I propositionen föreslås därför dels försöksverksamhet inom
gymnasieskolan, dels försöksverksamhet inom högskolan. För försöksverk -

1989/90:UbU19

samheten föreslås att 4 650000 kr. ställs till UHÄ:s disposition för försöksverksamhet
med 150 platser inom högskolan.

Förslaget att förlägga försöksverksamheten till såväl högskolan som gymnasieskolan
behandlas i flera motioner. I motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkande
8 delvis anser motionärerna att försöksverksamhet inte skall bedrivas
både i gymnasieskolan och i högskolan, medan motionärerna i motionerna
1989/90:Ub618 (m) yrkande 3, 1989/90:Ub819 (m) yrkande 10 och
1989/90:Ub814 (m, s, fp) yrkande 2 anser att försöksverksamheten endast
skall bedrivas inom gymnasieskolan.

Utskottet har inga invändningar mot den föreslagna försöksverksamheten.
De därvid gjorda erfarenheterna bör enligt utskottets mening ligga till
grund för det slutliga ställningstagandet till om teknikerutbildningen skall
vara högskoleutbildning eller ej. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 3,
1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub814 yrkande 2 och 1989/90:
Ub819 yrkande 10.

I motion 1989/90:Ub519 (c, m, fp) begärs förslag från regeringen om förlängning
av flygteknikerutbildningen till 60 poäng samt att den skall inrättas som
allmän linje och förläggas till högskolan i Eskilstuna-Västerås.

Riksdagen har under innevarande riksmöte behandlat ett likalydande yrkande.
Med hänvisning till vad utskottet då anförde (1989/90:UbU2
s. 7-8) och till att erfarenheterna av den föreslagna försöksverksamheten
med teknikerutbildning bör avvaktas innan ytterligare teknikerlinjer inrättas
inom högskolan avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub519.

Föredragande statsrådet är inte beredd att anslå medel för att finansiera de
utbildningar för vilka hittills anvisats särskilda medel för insatser i Malmöregionen
(prop. 1985/86:125 s. 16, UbU 1985/86:21, rskr. 1985/86:269). För
ifrågavarande utbildningar - produktionsteknikerlinjen, 80 poäng och industriell
tekniklinjen, 60 poäng (YTH) - föreslås inte heller någon höjning
av planeringsramarna i Malmö.

I tre motioner, nämligen motionerna 1989/90:Ub716 (m, fp, c, vpk, mp),
1989/90:Ub747 (s) och 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 9 begärs att utbildningarna
skall få fortsätta. I den först nämnda motionen begärs att 3,6 milj.kr.
skall anslås för detta ändamål, medan motionärerna i den sist nämnda motionen
begär att regeringen skall återkomma på tilläggsbudget med erforderliga
medel. I motion 1989/90:Ub747 hävdas vidare att det är rimligt att åtminstone
låta redan antagna elever fullfölja sin utbildning. Samtliga motionärer
pekar på de stora investeringar som gjorts i lokaler och utrustning och som
inte kommer till användning om utbildningarna läggs ned.

Utskottet anser det självklart att de studerande som antagits till ifrågavarande
utbildningar får fullfölja sina studier, och enligt vad utskottet inhämtat
kommer regeringen att anvisa särskilda medel för detta för budgetåret
1990/91. Därmed är motion 1989/90:Ub747 tillgodosedd i denna del. Däremot
delar utskottet föredragande statsrådets uppfattning att fortsatt intagning
inte skall ske till utbildningarna som finansierats med särskilda medel,
varför inga medel bör anvisas under rubricerade anslag vare sig nu eller på
tilläggsbudget. Vad gäller användningen av de lokaler och den utrustning

1989/90:UbU19

som anskaffats för utbildningarna i fråga anser utskottet att möjligheterna
att utnyttja dessa för den nya ingenjörsutbildningen bör prövas. Med hänvisning
till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motionerna 1989/90:Ub716
delvis, 1989/90:Ub747 och 1989/90:Ub803 yrkande 9.

Två motioner gäller yrkestekniska utbildningar i övrigt. I motion 1989/90:
Ub687 (s) föreslås att linjen för industriell teknik i Norrköping utökas med
30 platser till totalt 60 platser. I motion 1989/90:Ub508 (fp) begärs ett uppdrag
till UHÄ att utreda frågan om livsmedelsutbildning, lokaliserad till
Norrland.

Förslaget att utöka planeringsramen för YTH-utbildningen i Norrköping
behandlades av riksdagen vid föregående riksmöte (bet. 1988/89:UbU19
s. 9, rskr. 281). Utskottet gör nu samma bedömning som då att det inte finns
utrymme för en utökning av planeringsramarna för yrkesteknisk högskoleutbildning,
varför motion 1989/90:Ub687 avstyrks.

Vad gäller den livsmedelstekniska utbildningen har utskottet behandlat
liknande motionsyrkanden vid flera tillfällen under senare år. Vid den senaste
riksdagsbehandlingen (1989/90:UbU2 s. 7) erinrade utskottet om att
samtliga yrkestekniska linjer utom linjen för byggnadsteknik sammanförts
till en linje, linjen för industriell teknik. Syftet med denna sammanslagning
var att öka flexibiliteten och decentralisera beslutsprocessen för den yrkestekniska
utbildningen. Utskottet konstaterade slutligen att det inte ankommer
på riksdagen att begära den i motionen föreslagna utredningen. Utskottet
föreslår med hänvisning till vad utskottet redan tidigare under detta riksmöte
anfört att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub508.

I motion 1989/90:Ub756 (fp) begärs ett uttalande om möjligheterna att
trygga fortsatt sjöbefälsutbildning. 1 motiveringen som återfinns i motion
1989/90:T637 hävdas att en bristsituation är nära förestående.

Utskottet konstaterar att förslagen till planeringsramar är oförändrade i
propositionen jämfört med innevarande år. Vidare konstateras att UHÄ inte
fört fram några förslag om ökningar av de nautiska utbildningarna i sin anslagsframställning.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1989/90:Ub756.

I motion 1989/90:Ub725 (c) yrkande 4 begärs ett uttalande om att högskolan
i Karlstad skall anvisas medel för att kunna fortsätta anordna tekniskt basår.

Utskottet redogjorde tämligen ingående för frågan om tekniskt basår vid
sin behandling av rubricerade anslag vid föregående riksmöte
(1988/89:UbU19 s. 5). Utskottet konstaterar att medel för tekniskt basår i
årets budgetproposition, liksom föregående år, föreslås anvisas under en särskild
anslagspost till regeringens disposition. Det ankommer således på regeringen
att besluta om fördelningen av dessa medel. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub725 yrkande
4.

Matematisk-naturvetenskapliga utbildningar

I samband med inrättandet av den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen
om 160 poäng fr.o.m. budgetåret 1989/90 avvecklades biolog-, fysikeroch
geovetarlinjerna. Antagning till matematikerlinjen och kemistlinjen

1989/90:UbU19

gjordes innevarande budgetår endast vid högskolorna i Växjö resp. Sundsvall-Härnösand.
Dessa högskoleenheter samt UHÄ har inkommit med förslag
om hur dessa linjer bör ersättas med andra utbildningar och hur medlen
skall omdisponeras. I propositionen föreslås därför att antagningen till matematikerlinjen
och kemistlinjen upphör och att dessa linjer avvecklas fr.o.m.
den 1 juli 1990.

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det i propositionen begärda
bemyndigandet att avveckla matematiker- och kemistlinjerna fr.o.m.
budgetåret 1990/91.

I propositionen föreslås att finansieringen av förlängningen av den matematisk-naturvetenskapliga
linjen sker genom att totalt 16 milj.kr. tillförs linjen
under budgetperioden, varav 6 milj.kr. tillförs genom omfördelningar inom
rubricerade anslag under de tre aktuella budgetåren och 10 milj.kr. genom
överföring från anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser budgetåret 1992/93. Statsrådet har därvid dels av statsfinansiella skäl,
dels med hänsyn till att ingen erfarenhet finns av de studerandes val inom
den nya linjen gjort en mer restriktiv bedömning av kostnaderna än vad
UHÄ gjort. UHÄ beräknade nämligen i sin anslagsframställning kostnaderna
till sammanlagt 30,3 milj.kr., varav 7,5 milj.kr. beräknades kunna
överföras från anslaget D 10.

Ett stort antal motioner berör frågan om finansieringen av den matematisk-naturvetenskapliga
linjen. I motion 1989/90:Ub618 (m) yrkande 4 föreslås,
mot bakgrund av att inte tillräckliga resurser kunnat anslås, att riksdagen
skall besluta avstå från vidare utbyggnad av linjen och att följaktligen
överföringen från anslaget D 10 om 10 milj.kr. inte skall göras. Denna överföring
motsätter sig också motionärerna i motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande

10. I yrkandena 9 och 13 delvis i samma motion begärs att linjen skall få
ett ytterligare resurstillskott om 2 milj.kr. under anslaget D 5 för budgetåret
1990/91, medan det i motionerna 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 19 och
1989/90:Ub804 (mp) yrkande 26 föreslås 14 milj.kr. resp. 5 milj.kr. ytterligare.
I motion 1989/90:Ub714 (m, fp, c, vpk, mp) hänvisas till UHÄ:s
medelsberäkningar och beskrivs de konsekvenser som regeringens begränsade
förslag till förstärkningar skulle få för den nya linjen.

Två motioner gäller konsekvenserna av regeringens finansieringsförslag
för universitetet i Linköping, nämligen motionerna 1989/90:Ub650 (s) och
1989/90:Ub698 (fp, c), vari pekas dels på de otillräckliga resurserna för linjen,
dels på de konsekvenser som en så omfattande överföring från anslaget
D 10 skulle få för kursutbudet vid universitetet. I motion 1989/90:Ub728 (m,
fp, c, vpk) begärs förslag om inrättande av datavetenskaplig utbildning inom
den matematisk-naturvetenskapliga linjen vid universitetet i Stockholm.

I motion 1989/90:Ub718 (c, m, fp, mp) pekas på att de omfördelningar
som föreslås under anslaget - till bl.a. matematisk-naturvetenskaplig linje -synes visa på att civilingenjörsutbildningarna kommer att få sammanlagt ca
8 milj.kr. mindre under treårsperioden.

Utskottet anser att det är angeläget att den nya matematisk-naturvetenskapliga
linjen erhåller tillräckliga resurser för att grundtankarna med reformen
skall kunna genomföras, nämligen att dels ge de studerande fördjupade

1989/90:UbU19

kunskaper, dels genom ett ökat kursutbud under senare delen av utbildningen
ge dem ökad valfrihet. Utskottet anser därför att linjen utöver de 16
milj.kr. som regeringen föreslagit bör förstärkas med ytterligare 6 milj.kr.
under den aktuella treårsperioden, varav 1750000 kr. bör tillföras rubricerade
anslag budgetåret 1990/91 resp. 1991/92 och resterande 2,5 milj.kr. budgetåret
1992/93.

Vad gäller den i propositionen föreslagna överföringen om 10 milj.kr. från
anslaget D 10 för budgetåret 1992/93 vill utskottet hänvisa till den av riksdagen
tidigare accepterade principen att för utbildning - i form av lokala linjer
eller fristående kurser - som ersätts av utbildning på allmänna linjer skall
motsvarande medel föras över från det s.k. LIF-anslaget till aktuellt sektorsanslag.
Det fjärde året i den förlängda naturvetarutbildningen ersätter vissa
fristående kurser som finansierats av resp. universitets LIF-anslag. Utskottet
anser därför att det är rimligt att medel som anvisats för sådana kurser på
LIF-anslaget överförs till anslaget D5. Enligt utskottets mening bör UHÄ
göra en bedömning av hur stort belopp som kan föras över för vart och ett
av universiteten. Om det sammanlagda beloppet för överföringarna från de
berörda universiteten inte kommer att uppgå till 10 milj.kr. förutsätter utskottet
att mellanskillnaden tillförs anslaget D5 för budgetåret 1992/93, så
att det totala resurstillskottet till den matematisk-naturvetenskapliga linjen
uppgår till 22 milj.kr. under treårsperioden. Den av utskottet förordade
principen för överföring från LIF-anslaget till D 5 kommer således inte att
påverka andra utbildningar som finansieras av LIF-anslaget.

Vad gäller resursminskningar för övriga tekniska utbildningar som finansieras
inom detta anslag konstaterar utskottet att de av regeringen föreslagna
omfördelningarna inom anslaget - sammanlagt under treårsperioden ca 10
milj. kr. - har beräknats så att de belastar alla högskoleenheter utom högskolan
i Karlskrona-Ronneby proportionellt. Vilka konsekvenser dessa minskningar
kommer att få för enskilda utbildningar beror på de lokala beslut som
fattas rörande fördelningen av resp. anslagspost. Utskottet anser att den av
regeringen föreslagna finansieringsmetoden måste accepteras i rådande
statsfinansiella läge.

Vad gäller datavetenskaplig utbildning vid universitetet i Stockholm vill
utskottet hänvisa till vad UHÄ framför i sin anslagsframställning om att den
datavetenskapliga linjen inte bör lokaliseras till några nya orter och att
Stockholm-Uppsalaområdet bör kunna försörjas med kompetens från den
datavetenskapliga linjen vid universitetet i Uppsala. Huruvida den av motionärerna
efterlysta utbildningen på ett naturligt sätt skulle låta sig inordnas i
den matematisk-naturvetenskapliga linjen kan inte utskottet bedöma, men
detta får i så fall ske inom ramen för de resurser för denna linje som utskottet
i det föregående angett.

Vad utskottet anfört om finansieringen av den matematisk-naturvetenskapliga
linjen under budgetåren 1990/91-1992/93 bör riksdagen med anledning
av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 4,
1989/90:Ub650, 1989/90:Ub698, 1989/90:Ub714, 1989/90:Ub718, 1989/90:
Ub724 yrkande 19 delvis, 1989/90:Ub728, 1989/90:Ub758 yrkandena 9 och
10 samt 1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis som sin mening ge regeringen till
känna.

1989/90:UbU19

Planeringsramar i övrigt

1989/90:UbU19

Utskottet tillstyrker förordade planeringsramar i övrigt för budgetåret
1990/91 och föreslår att riksdagen fastställer dem i enlighet med förslaget i
propositionen.

Anslag till utbildningar inom sektorn för tekniska yrken,
m.m.

I budgetpropositionen (bil. 10 s. 235) beräknas anslaget D 5 Utbildning för
tekniska yrken till 1214158000 kr.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om ytterligare
1350000 kr. till materialfysiklinjen och 1 750000 kr. till den matematisk-naturvetenskapliga
linjen föreslår utskottet att riksdagen med anledning av
proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 19 delvis,
1989/90:Ub758 yrkande 13 och 1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ub558 yrkande 2, 1989/90:Ub565 yrkande 3
delvis, 1989/90:Ub716 delvis och 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis till Utbildning
för tekniska yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på (1214158000 kr. + 1350 000 kr. + 1750000 kr. =) 1217258000
kr.

Utskottet har tidigare i detta betänkande tagit ställning till vad som anförts
i propositionen om dimensionering av och resurser för ingenjörsutbildningen
och matematisk-naturvetenskapliga linjen under budgetåren 1991/92
och 1992/93.

I fråga om riktlinjer för resurser och dimensionering i övrigt under ifrågavarande
anslag för budgetåren 1991/92 och 1992/93 hänvisar utskottet till vad
som anförts i betänkande 1989/90:UbU18 (s. 12-13).

Vissa utbildningsplanefrågor

När en allmän utbildningslinje i högskolan inrättas eller förändras i väsentlig
mån godkänner riksdagen riktlinjer för utbildningen på linjen. Utifrån dessa
riktlinjer styrs det mera detaljerade innehållet i utbildningen av utbildningsplan
och kursplaner. För en allmän utbildningslinje skall enligt 3 kap. 13 §
högskoleförordningen (1977:263, ändrad 1988:1060) finnas en lokal utbildningsplan
vid varje läroanstalt som anordnar linjen. För vissa allmänna utbildningslinjer
som anges i bilaga 11 till högskoleförordningen skall det dessutom
finnas centrala utbildningsplaner. Detta gäller huvudsakligen linjer
som leder till yrken där det finns olika former av officiellt fastställd legitimation
eller behörighetskrav, dvs. framför allt inom sektorerna för utbildning
för vårdyrken och undervisningsyrken (jfr prop. 1987/88:100, UbU
1987/88:20, rskr. 1987/88:205). Enligt 3 kap. 15 § högskoleförordningen fastställs
central utbildningsplan av UHÄ och lokal utbildningsplan av linjenämnd.
Kursplan för kurs som ingår i allmän utbildningslinje fastställs också
av linjenämnd (3 kap. 20 och 22 §§ i högskoleförordningen).

Förslag som gäller innehållet i olika utbildningar inom i första hand sektorn
för tekniska yrken förs fram i sju motioner. Motionerna 1989/90:Ub544

(s), 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 4 delvis och 1989/90:Ub822 (mp) yrkande
5 avser miljökunskap av olika slag, medan motionerna 1989/90:Ub649 (fp),
1989/90:Ub809 (mp) och 1989/90:Ub811 (m) yrkande 1 delvis avser handikappkunskap.
I motion 1989/90:Ub802 (fp) slutligen efterlyses ett ökat inslag
av samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen i den tekniska utbildningen.

Utskottet vill vad gäller frågan om miljöinslag i olika högskoleutbildningar
hänvisa till vad utskottet tidigare under detta riksmöte anförde vid behandlingen
av liknande motionsyrkanden (1989/90:UbU7 s. 12-15). Med hänvisning
härtill och gällande ordning för hur utbildningsplaner och kursplaner
fastställs föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub544,
1989/90:Ub649, 1989/90:Ub802, 1989/90:Ub804 yrkande 4 delvis, 1989/90:
Ub809, 1989/90:Ub811 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub822 yrkande 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub529, 1989/90:Ub556,
1989/90:Ub560, 1989/90:Uböll, 1989/90:Ub618 yrkande 6, 1989/90:
Ub706 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis, 1989/90:Ub754,
1989/90:Ub758 yrkandena 11 och 12, 1989/90:Ub761 samt 1989/90:
Ub804 yrkandena 15,17 och 27 samt fastställer planeringsram i enlighet
med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. I (c, mp)
res. 2 (vpk)

2. beträffande planeringsramar för arkitektlinjen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub545 och 1989/90:Ub570
samt fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i
proposition 1989/90:100,

3. beträffande planeringsramar för industriell ekonomilinjen m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis och fastställer
planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:100,

res. 3 (fp)

4. beträffande planeringsram för lantmäterilinjen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub510, 1989/90:Ub591,
1989/90:Ub614 och 1989/90:Ub675 samt fastställer planeringsram i
enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

5. beträffande planeringsramar för vissa övriga civilingenjörslinjer
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub547, 1989/90:Ub552,
1989/90:Ub558 yrkande 1, 1989/90:Ub638 och 1989/90:Ub699 samt
fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:100,

6. beträffande resursbehovet för materialfysiklinjen

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande dimensionering av ingenjörsutbildningen

1989/90:UbU19

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub565 yrkande 2, 1989/90:
Ub584 yrkande 3, 1989/90:Ub604, 1989/90:Ub629 yrkande 2,
1989/90:Ub630 delvis, 1989/90:Ub637, 1989/90:Ub660 yrkande 2,
1989/90:Ub664, 1989/90:Ub693, 1989/90:Ub720, 1989/90:Ub725 yrkande
3 och 1989/90:Ub750 yrkande 2 samt godkänner de riktlinjer
som förordats i proposition 1989/90:100,

8. beträffande lokalisering av ingenjörsutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub255 yrkande 5 delvis,
1989/90:Ub527, 1989/90:Ub553 yrkande 1, 1989/90:Ub632, 1989/90:
Ub655, 1989/90:Ub656, 1989/90:Ub657, 1989/90:Ub685, 1989/90:
Ub695, 1989/90:Ub820 yrkande 2 och 1989/90:Ub821 yrkande 3,

9. beträffande planeringsförutsättningarna för ingenjörsutbildningen att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis,

res. 4 (fp)

10. beträffande inrättande av textilingenjörslinjen m.m.

att riksdagen dels bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
textilingenjörslinjen om 80 poäng, den 1 juli 1990 i enlighet
med vad som förordats i proposition 1989/90:100, dels faställer planeringsramar
i enlighet med vad utskottet förordat,

11. beträffande resurser till textila utbildningar i Borås
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis,

12. beträffande planeringsram för brandingenjörslinjen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub676 och fastställer planeringsram
i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

13. beträffande försöksverksamhet med teknikerutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 3, 1989/90:
Ub803 yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub814 yrkande 2 och 1989/90:Ub819
yrkande 10,

res. 5 (m, fp, c)

14. beträffande flygteknikerutbildning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub519,

15. beträffande finansiering av vissa utbildningar i Malmö

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub716 delvis, 1989/90:
Ub747 och 1989/90:Ub803 yrkande 9,

res. 6 (fp)

16. beträffande planeringsramar för yrkestekniska linjer i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub508 och 1989/90:Ub687
samt fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i
proposition 1989/90:100,

17. beträffande nautisk utbildning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub756,

18. beträffande tekniskt basår

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub725 yrkande 4,

19. beträffande avveckling av kemistlinjen och matematikerlinjen
att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla kemist- och matematikerlinjerna
fr.o.m. budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som
förordats i proposition 1989/90:100,

1989/90:UbU19

20. beträffande finansiering av den matematisk-naturvetenskapliga
linjen

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub618 yrkande 4, 1989/90:Ub650, 1989/90:Ub698,
1989/90:Ub714, 1989/90:Ub718, 1989/90:Ub724 yrkande 19 delvis,
1989/90:Ub728, 1989/90:Ub758 yrkandena 9 och 10 samt 1989/90:
Ub804 yrkande 26 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

21. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats
i proposition 1989/90:100,

22. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub724 yrkande 19 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 13
och 1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub558 yrkande 2, 1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis,
1989/90:Ub716 delvis och 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis till Utbildning
för tekniska yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 1217258000 kr.,

res. 7 (c, mp) - villk. 1
res. 8 (vpk) - villk. 2

23. beträffande utbildningsplanefrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub544, 1989/90:Ub649,
1989/90:Ub802, 1989/90:Ub804 yrkande 4 delvis, 1989/90:Ub809,
1989/90:Ub811 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub822 yrkande 5.

Stockholm den 3 april 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson
(s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva
Goés (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Margitta Edgren
(fp) och Ylva Johansson (vpk).

Reservationer

1. Planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen m.m.
(mom. 1)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva Goés (mp)
anser

1989/90:UbU19

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Med hänvisning”
och på s. 10 slutar med ”budgetåret 1990/91” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att behovet av miljö- och hälsoskyddsinspektörer
är så stort, bl.a. i kommunerna och vid länsstyrelserna, att dimensioneringen
av utbildningslinjen bör fördubblas till totalt 120 platser under budgetåret
1990/91. De tillkommande 60 platserna bör förläggas till någon annan
högskoleenhet än universitetet i Umeå. Det bör ankomma på regeringen
att avgöra vilken eller vilka enheter som därvid är lämpligast.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Ub758 yrkande 11, med anledning av proposition
1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub556 yrkandena 1 och 2, 1989/90:
Uböll yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis, 1989/90:Ub754,
1989/90:Ub761 och 1989/90:Ub804 yrkande 15 samt med avslag på motionerna
1989/90: Ub529,1989/90:Ub560 yrkande 2,1989/90:Ub611 yrkandena
1 och 3 delvis, 1989/90:Ub618 yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 12
samt 1989/90:Ub804 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om planeringsramar för miljö- och hälsoskyddslinjen för
budgetåret 1990/91.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758 yrkande 11, med
anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub556 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub611 yrkande 2,
1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis, 1989/90:Ub754,1989/90:Ub761 och
1989/90:Ub804 yrkande 15 samt med avslag på motionerna 1989/90:
Ub529,1989/90:Ub556 yrkande 3,1989/90: Ub560,1989/90:Ub611 yrkandena
1 och 3, 1989/90:Ub618 yrkande 6, 1989/90:Ub706 yrkande

2, 1989/90:Ub758 yrkande 12 samt 1989/90:Ub804 yrkandena 17 och
27 fastställer planeringsramar för miljö- och hälsoskyddslinjen i enlighet
med vad utskottet förordat,

2. Planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen m.m.

(mom. 1)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Med hänvisning”
och på s. 10 slutar med ”budgetåret 1990/91” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid att behovet av miljö- och hälsoskyddsinspektörer
är så stort, främst inom kommunerna, att dimensioneringen av utbildningslinjen
snarast bör fördubblas till totalt 120 platser och att linjen bör förläggas
till minst ytterligare ett universitet. Redan under budgetåret 1990/91
bör antalet utbildningsplatser utökas med 20 till totalt 80 platser. De tillkommande
20 platserna kan förläggas till någon annan högskoleenhet än universitetet
i Umeå om regeringen bedömer att det finns förutsättningar härför.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis och 1989/90:Ub761, med
anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub556 yrkandena
1 och 2, 1989/90:Uböll yrkande 2, 1989/90:Ub754,1989/90:Ub758
yrkande 11 och 1989/90: Ub804 yrkande 15 samt med avslag på motionerna

1989/90: UbU19

1989/90:Ub529, 1989/90:Ub560 yrkande 2, 1989/90:Ub611 yrkandena 1 och

3 delvis, 1989/90:Ub618 yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 12 samt
1989/90:Ub804 yrkande 17 sorn sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om planeringsramar för miljö- och hälsoskyddslinjen för budgetåret
1990/91.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 18
delvis och 1989/90:Ub761, med anledning av proposition 1989/90:100
samt motionerna 1989/90:Ub556 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub611
yrkande 2, 1989/90:Ub754, 1989/90:Ub758 yrkande 11 och 1989/90:
Ub804 yrkande 15 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub529,
1989/90:Ub556 yrkande 3,1989/90:Ub560,1989/90:Ub611 yrkandena
1 och 3, 1989/90:Ub618 yrkande 6, 1989/90:Ub706 yrkande 2,
1989/90:Ub758 yrkande 12 samt 1989/90:Ub804 yrkandena 17 och 27
fastställer planeringsramar för miljö- och hälsoskyddslinjen i enlighet
med vad utskottet förordat,

3. Planeringsramar för industriell ekonomilinjen m.m.
(mom. 3)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”fr.o.m. budgetåret 1990/91” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte statsrådets bedömning att beslutet att inrätta industriell
ekonomilinje också vid tekniska högskolan i Stockholm inte påverkas av
den aviserade översynen av linjestrukturen inom civilingenjörsutbildningarna.
Utskottet anser, i likhet med motionärerna och UHÄ, att utbudet av
civilingenjörsutbildningar inte nu bör förändras. Utskottet föreslår således
att riksdagen med bifall till motion 1989/90: Ub803 yrkande 8 delvis fastställer
planeringsramarna för industriell ekonomilinjen till totalt 278 för budgetåret
1990/91, vilket innebär att den i propositionen föreslagna minskningen
från 280 till 250 platser på maskintekniklinjen vid tekniska högskolan i
Stockholm inte skall göras.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande planeringsramar för industriell ekonomilinjen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis
och med anledning av proposition 1989/90:100 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad utskottet förordat,

4. Planeringsförutsättningarna för ingenjörsutbildningen
(mom. 9)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Enligt utskottets”
och på s. 16 slutar med ”yrkande 8 delvis” bort ha följande lydelse:

1989/90:UbU19

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den information om dimensionering
och resurser som givits i propositionen inte ger högskoleenheterna
tillräckligt goda planeringsförutsättningar. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen i 1991 års budgetproposition med precisering av uppgifterna
om tidpunkter för avveckling av såväl allmänna som lokala linjer
under perioden t.o.m. budgetåret 1993/94. Vad gäller resurstillskotten för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 vill utskottet hänvisa till det uttalande om i
första hand resurser som utskottet i betänkande 1989/90:UbU18 (s. 12-13)
föreslagit att riksdagen skall göra. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande planeringsförutsättningarna för ingenjörsutbildningen att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Försöksverksamhet med teknikerutbildning (mom. 13)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m). Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m). Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och
Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med "1989/90:Ub819 yrkande 10” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med flertalet motionärer och UHÄ, att försöksverksamheten
med teknikerutbildning endast skall bedrivas inom gymnasieskolan
och att SÖ skall följa försöksverksamheten. Denna uppfattning bör
riksdagen med bifall till motionerna 1989/90: Ub618 yrkande 3,
1989/90:Ub814 yrkande 2 och 1989/90:Ub819 yrkande 10 samt med anledning
av motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande försöksverksamhet med teknikerutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 3,
1989/90:Ub814 yrkande 2 och 1989/90:Ub819 yrkande 10 samt med
anledning av motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Finansiering av vissa utbildningar i Malmö (mom. 15)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 18 slutar med ” 1989/90:Ub803 yrkande 9” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill inledningsvis erinra om att universitetet i Lund startade utbildningar
för produktionstekniker och industriella tekniker med inriktning
mot verkstadsindustri i samband med att Kockums varv avvecklades. Utbild -

1989/90:UbU19

ningarna förlädes till Malmö och har föranlett investeringar i storleksordningen
40 milj.kr. i byggnader och utrustning.

Enligt universitetets och UHÄ:s bedömningar föreligger fortfarande behov
av utbildningarna, och i resp. anslagsframställning föreslås att 3,6
milj.kr. skall tillföras ifrågavarande anslag för budgetåret 1990/91.

Utskottet anser att dessa utbildningar bör fortsätta till dess regionens behov
av högre utbildningar inom produktionsteknik och industriell teknik är
tillgodosedda. Regeringen bör enligt utskottets mening återkomma på tillläggsbudget
med anvisning av erforderliga medel för fortsatt intagning till
utbildningarna. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub803 yrkande 9 samt med anledning av motionerna
1989/90:Ub716 delvis och 1989/90:Ub747 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande finansiering av vissa utbildningar i Malmö
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 9 samt
med anledning av motionerna 1989/90:Ub716 delvis och 1989/90:
Ub747 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Anslagsbeloppet (mom. 22)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva Goés (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Med hänvisning”
och slutar med ”1217258000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om ytterligare 2 milj.kr.
till 60 nya platser på miljö- och hälsoskyddslinjen, 1350 000 kr. till materialfysiklinjen
och 1750 000 kr. till den matematisk-naturvetenskapliga linjen föreslår
utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 18 och 19, båda delvis, 1989/90:
Ub758 yrkande 13 samt 1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis och med avslag på
motionerna 1989/90:Ub558 yrkande 2,1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis samt
1989/90:Ub716 delvis till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (1214158000 kr. + 2000000 kr. +
1350000 kr. + 1750000 kr. =) 1219258000 kr.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub724 yrkandena 18 och 19, båda delvis, 1989/90:
Ub758 yrkande 13 samt 1989/90: Ub804 yrkande 26 delvis och med avslag
på motionerna 1989/90:Ub558 yrkande 2, 1989/90:Ub565 yrkande
3 delvis samt 1989/90:Ub716 delvis till Utbildning för tekniska
yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
1219258000 kr.,

1989/90:UbU19

8. Anslagsbeloppet (mom. 22)

1989/90: UbU 19

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Med hänvisning”
och slutar med ”1 217258000kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om ytterligare 700 000 kr.
till 20 nya platser på miljö- och hälsoskyddslinjen, 1350000 kr. till materialfysiklinjen
och 1750 000 kr. till den matematisk-naturvetenskapliga linjen föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90: Ub724 yrkande
18 delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub724 yrkande 19 delvis, 1989/90;Ub758 yrkande 13 och
1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub558 yrkande 2, 1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis och

1989/90:Ub716 delvis till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (1214158000 kr. + 700000 kr. +
1350 000 kr. + 1750000 kr. =) 1217958000 kr.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis,
med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub724 yrkande 19 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 13 och
1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub558 yrkande 2, 1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis och
1989/90:Ub716 delvis till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1217958000 kr.,

Särskilda yttranden

1989/90:UbU19

1. Finansiering av den matematisk-naturvetenskapliga
linjen (mom. 20)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anför:

De föreslagna överföringarna från anslaget D 10, LIF-anslaget, till den nya
matematisk-naturvetenskapliga linjen kompenseras väl av den förstärkning
av LIF-anslaget på 80 milj.kr. som vi har begärt för budgetåret 1990/91.
Dessutom skall linjen enligt vad utskottet förordar förstärkas med 6 milj.kr.
Vi har därför inte velat motsätta oss den aktuella överföringen. Vår principiella
kritik mot linjesystemet kvarstår dock. Det bör för flertalet utbildningar
inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet brytas upp och ersättas
med ämneskurser.

2. Finansiering av den matematisk-naturvetenskapliga
linjen (mom. 20)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Den matematisk-naturvetenskapliga linjen skall delvis finansieras genom
överföringar från det s.k. LIF-anslaget, vilket väckt farhågor att utrymmet
för lokala och individuella linjer samt fristående kurser kommer att minska.

Vi vill därför påpeka att vi i betänkande 1989/90:UbU24 kommer att förorda
en annan fördelning av LIF-anslaget, vilken skulle minska de problem
som annars kan komma att uppstå för universiteten vid finansieringen av den
matematisk-naturvetenskapliga linjen.

3. Finansiering av den matematisk-naturvetenskapliga
linjen (mom. 20)

Ylva Johansson (vpk) anför:

Jag vill erinra om att vpk i annat sammanhang föreslagit en förstärkning av
LIF-anslaget om 40 milj.kr.

4. Utbildningsplanefrågor (mom. 23)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anför:

Som utskottet framhåller ankommer det på UHÄ och linjenämnder att fastställa
centrala resp. lokala utbildningsplaner, där det mer detaljerade innehållet
i utbildningen fastslås. Vi vill dock rikta uppmärksamheten på det behov
av ökad undervisning om handikapp inom olika utbildningar, som påtalats
i ett par motioner. Vi förutsätter att frågan prövas i berörda instanser.