Utbildningsutskottets betänkande
1989/90: UbU 18

Vissa för den grundläggande
högskoleutbildningen gemensamma 1989/90

frågor och anslag UbU 18

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag sorn regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
avsnitt Högskoleutbildning (s. 31—53) och i inledningen till avsnitt D.
Grundläggande högskoleutbildning m.m. (s. 191 — 200) samt vissa förslag
rörande budgetåren 1991/92 och 1992/93 under punkterna
D 5—D 10, förslag under punkterna D 1. Universitets- och högskoleämbetet,
D 2. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna, D 3.
Vissa tandvårdskostnader och D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m.m. samt slutligen förslag under avsnittet I. Lokalförsörjning
m.m. och punkten I 1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
jämte motioner.

Punkten I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. behandlar utskottet tillsammans med proposition
1989/90:90 i betänkandet 1989/90:UbU25.

Propositionen

1. Allmänna frågor

Regeringen har under avsnitt D. Grundläggande högskoleutbildning
m.m. (s. 191-200, 214-293)

dels föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om överföringar
mellan anslag för högskolan i enlighet med vad som har förordats,

10. 13. 16. 20. 23. resp. 26. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
resurser och dimensionering avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93
som angetts i propositionen,

dels

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om utvecklingen av högskoleutbildningen under budgetperioden
1990/91-1992/93.

1

1 Riksdagen 1989190. 14 sami Nr 18

2. Universitets- och högskoleämbetet

1989/90:UbU18

Regeringen har under punkt D 1 (s. 202—204) föreslagit

3. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 114 139 000 kr.

3. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna

Regeringen har under punkt D 2 (s. 204—207) föreslagit

4. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 760 445 000 kr.

4. Vissa tandvårdskostnader

Regeringen har under punkt D 3 (s. 208) föreslagit

5. att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 59 441 000 kr.

5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

Regeringen har under punkt D 4 (s. 209—213) föreslagit

6. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 117 060 000 kr.

6. Lokalförsörjning m.m.

Regeringen har under avsnitt I. Lokalförsörjning m.m. (s. 479—480)

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen
anförts om lokalförsörjningen m.m. för högre utbildning och forskning.

7. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

Regeringen har under punkt I 1 (s. 481—482) föreslagit

3. att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 13 100 000 kr.

Motionerna

1989/90:Ub337 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om aktiva idrottares möjlighet till studier.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr526.

1989/90:Ub501 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen tili känna vad i
motionen anförts om utvecklingen av lokala studiecentra,

2. att riksdagen hos regeringen begär att lokala studiecentra skall
anses som särskild inrättning för service enligt högskoleförordningen,

2

3. att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av högskoleförordningen
att det klargörs att högskola kan förlägga linjeutbildningar
även till andra orter än högskolans huvudsakliga lokaliseringsort.

1989/90:Ub512 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
jämställdhet i utbildningen (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A802.

1989/90:Ub514 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att en högskola skall uppföras i Kiruna med den inriktning som i
motionen anförts.

1989/90:Ub517 av Birger Andersson och Larz Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en uppdelning av högskolan Eskilstuna—Västerås
i två separata högskoleenheter,

2. att, samtidigt med riksdagsbeslutet, om bifall ges till yrkande 1,
riksdagen hos regeringen begär att en interimstyrelse tillsätts för resp.
ny högskoleenhet med uppgift att inleda uppbyggnaden av resp. högskoleenhet.

1989/90:Ub534 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ekonomisk kompensation för studeranderepresentanter.

1989/90:Ub535 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utbildningen vid lanthushållsskolor skall ge
meritpoäng.

1989/90:Ub541 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rättvis fördelning av utbildningsresurserna till
Kalmar län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ökad resurstilldelning till högskolan i Kalmar.

1989/90:Ub550 av Gunilla Andersson och Lisbeth Staaf-Igelström (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser för att fa fler manliga förskollärare.

1989/90:Ub577 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
högskoleutbildning på Södertörn.

1989/90:Ub584 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en tillbyggnad av högskolebyggnaden i Karlstad.

1989/90:Ub605 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokalisering av centrala antagningen för statliga högskolor till Sundsvall.

1989/90:UbU18

3

1989/90:Ub617 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av självständiga universitet och högskolor,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att höja
högskolans kvalitet och anpassa dimensioneringen till framtida behov,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att avgiftsbelägga ansökningar
till högre utbildning,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrade regler
för behörighet och urval i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utbildningen
inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet i enlighet med vad
som i motionen anförts,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningens kvalitet vid de nya högskolorna,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt styr- och
anslagssystem för högskoleområdet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om anpassning av den högre utbildningen för att ta

bort hinder för internationellt utbyte,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om svenskt deltagande i ERASMUS och COMETT.

1989/90:Ub618 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beslut rörande högskoleutbildning på Södertörn.

1989/90:Ub630 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbildning och forskning vid högskolan i Karlstad (delvis).

1989/90:Ub643 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Göteborgs universitet får äga sina egna lokaler.

1989/90:Ub661 av Rune Rydén och tredje vice talman Bertil Fiskesjö
(m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tillbyggnad av genetiska institutionen
vid Lunds universitet.

1989/90:Ub668 av Oskar Lindkvist och Erkki Tammenoksa (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökat stöd för konstfackskolans internationaliseringsarbete.

1989/90:Ub669 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär försök i enlighet med vad i
motionen anförts om förändrade antagningsregler på vårdutbildningarna
där hänsyn tas till de sökandes lämplighet för uppgiften,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur tillgången på
tvåspråkig personal skall kunna förbättras.

1989/90: UbU 18

4

1989/90:Ub671 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
studerandeutbyte mellan internationella ekonomlinjen bl.a. i Lund
och utländska universitet och högskolor.

1989/90:Ub673 av Ingela Mårtensson och Margareta Fogelberg (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om djurhuset vid Sahlgrenska sjukhuset.

1989/90:Ub677 av Olle Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
fortsatt utbyggnad av högskolan i Eskilstuna—Västerås.

1989/90:Ub715 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas att
riksdagen under anslaget D 4 till UHÄ:s disposition för budgetåret
1990/91 anslår ett belopp om 33 683 000 kr.

1989/90:Ub721 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgiftssystem för ansökningar till högskola och universitet.

1989/90:Ub723 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en byggnadsplan för kommande investeringar
inom universitetsområdet i Umeå som skall upprättas av byggnadsstyrelsen.

1989/90:Ub724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot avgiftsbeläggning
av högskoleansökningar,

2. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet, D 1, för
budgetåret 1990/91 anslår 10 000 000 kr., utöver vad regeringen har
föreslagit, till studievägledning,

3. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet, D 1, anslår
8 000 000 kr., utöver vad regeringen har föreslagit, till försöksverksamhet
med vetenskaplig grundkurs,

4. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.,
D 4, för budgetåret 1990/91 anslår 2 000 000 kr., utöver vad regeringen
har föreslagit, till en fond för översättning,

5. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.,
D 4, för budgetåret 1990/91 anslår 1 000 000 kr., utöver vad regeringen
har föreslagit, till en internationell konferens.

1989/90:Ub725 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en hög prioritering för om- och
utbyggda lokaler vid högskolan i Karlstad.

1989/90:Ub726 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av den centrala antagningen till den statliga
högskolan med CSN och lokalisering av verksamheten till Sundsvall.

1989/90: UbU 18

5

1989/90:Ub729 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utlokalisering av 500 årsstudieplatser från Stockholms universitet till
Södertörn.

1989/90:Ub732 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samfinansierade utbildningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av formerna för
uppdragsutbildning inom den högre utbildningen,

3. att riksdagen hos regeringen begär att i den ovan nämnda utredningen
skyndsamt redovisas hur den "samfinansierade" utbildningen
bedrivs.

1989/90:Ub745 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behörighet för högskolestudier.

1989/90:Ub758 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om högskolans dimensionering
och lokalisering dels för budgetåren 1991/92 och 1992/93,
dels för perioden fram till år 2000 enligt de riktlinjer som anges i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande högskolans roll inom fort- och vidareutbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande nya högskolor,

4. att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av linjesystemet
enligt de riktlinjer som anges i motionen,

5. att riksdagen till D 4. Vissa särskilda utgifter m.m. inom högskolan
anvisar ytterligare 3 000 000 kr. att användas för internationaliseringsarbete
inom högskolan,

6. att riksdagen avvisar förslaget om avgiftsbeläggning av ansökan till
högskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande organisationen av ett råd för grundutbildningsfrågor,

8. att riksdagen till ett nytt anslag betecknat Råd för grundutbildningsfrågor
anvisar 5 800 000 kr. att avräknas mot anslaget D 4.

1989/90:Ub759 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Hallands läns utbildningsbehov (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A462.

1989/90:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nytt anslags- och
styrsystem för högskolan i enlighet med de riktlinjer som anförts i
motionen,

1989/90:UbU18

6

2. att riksdagen under anslaget D 1. Universitets- och högskoleämbetet,
anvisar 5 720 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit för
budgetåret 1990/91,

3. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om ett grundutbildningsråd,

4. att riksdagen under anslaget D 4. Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m., anvisar 5 800 000 kr. mindre än vad regeringen
föreslagit för budgetåret 1990/91,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grundutbildningars kvalitet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avgifter på ansökningar till högskolan,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrade tillträdesregler
i högskolan med ledning av vad i motionen anförts.

1989/90:Ub813 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om filosofi som förberedande kurs på högskolan.

1989/90:Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förkunskapskrav i språk för vissa högskoleutbildningar.

1989/90:Ub821 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en fortsatt omfördelning av högskoleutbildning
till den södra länsdelen med sikte på att skapa ett "Södertörns universitet".

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A460.

1989/90:Ub824 av Karl Erik Olsson och Pär Granstedt (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att i olika utbildningssammanhang
föra in undervisning i etiska frågeställningar (delvis).
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K257.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

36. att riksdagen beslutar att under anslaget Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m. minska anslaget för administrativt utvecklingsarbete
samt för utveckling av datorsystem för den centrala antagningen
med 12 milj.kr.,

37. att riksdagen beslutar att under anslaget Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m. för internationalisering anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag fördubblat anslag av 10 milj.kr.,

38. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av 115 060 000
kr.

1989/90:Ub826 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om linjeval och utveckling av de mindre högskolorna.

1989/90:UbU18

7

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.

1989/90:UbU18

1989/90:Ub827 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av regionalpolitiska hänsyn vid utbyggnad
av universitets- och högskoleutbildning i Stockholms län.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A297.

Utskottet
Allmänna frågor

Den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering

Utbildningen inom högskolan skall planeras med hänsyn till samhällets
behov av utbildade och individens önskan att förkovra sig. Denna
dubbla inriktning har varit vägledande för planeringen av antalet
nybörjarplatser i högskolan och vid ställningstaganden till den årliga
dimensioneringen av högskoleutbildningen. Från och med budgetåret
1990/91 sker en övergång till treåriga planeringsperioder också för den
grundläggande högskoleutbildningen. Detta ställer ökade krav på långsiktiga
beslut när det gäller högskolans dimensionering.

Bl.a. av denna anledning fick universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) i maj 1988 regeringens uppdrag att utreda behovet av högskoleutbildade
och rekryteringen till högskolan fram till år 2000. I oktober
1989 överlämnade UHÄ sin slutrapport.

I rapporten föreslås att regering och riksdag fastställer följande
riktpunkter:

Antalet nybörjarplatser på utbildningslinjer bör under perioden
fram till år 2000 öka med ca 8 000 (utöver den ökning som följer av
reformen av ingenjörsutbildningen).

Antalet årsstudieplatser på fristående kurser bör under perioden
fram till år 2000 öka med ca 10 000.

Det innebär en ökning av antalet nybörjarplatser på linjer från drygt

39 000 platser till ca 47 000 platser och av antalet årsstudieplatser på
fristående kurser (inklusive lokala och individuella linjer) från drygt

40 000 platser till ca 50 000 platser.

Regeringen tar i årets budgetproposition ingen ställning till de
långsiktiga förslagen i UHÄ:s rapport. Något ytterligare utredningsmaterial
bedöms för närvarande inte vara erforderligt.

I två motioner efterlyses ställningstaganden till en mer långsiktig
dimensionering.

I motion 1989/90:Ub617 (m) yrkande 3 konstateras att efterfrågan på
högskoleutbildning väntas öka i framtiden. UHÄ har redovisat behovet
av högskoleutbildade och rekryteringen till högskolan fram till år 2000
och dragit slutsatsen att dimensioneringen måste öka redan på 1990-ta -

8

let. Eftersom högskoleutbildningen är en av de viktigaste frågorna
inför framtiden måste ställning snarast tas till en nödvändig utbyggnad
såväl i kvalitativt som i kvantitativt hänseende.

Även i motion 1989/90:Ub758(c) yrkande 1 tas som utgångspunkt
den analys av dimensioneringsbehoven som UHA redovisat. Vidare
anförs att Sverige riskerar att få en sjunkande andel högskoleutbildade
bland de yrkesverksamma i framtiden. Redan nu är andelen högskoleutbildade
i Sverige förhållandevis låg jämfört med många andra
länder på jämförbar utvecklingsnivå. En kraftig utbyggnad av den
högre utbildningen i landet måste därför komma till stånd. I motionen
föreslås därför att riksdagen nu lägger fast budget och dimensioneringstal
för budgetåret 1990/91, att UHÄ:s rapport om dimensionering
remitteras till högskolor, arbetsmarknadens parter, branschorganisationer
m.fl. och att regeringen i 1991 års budgetproposition lägger fram
förslag till dimensionering för budgetåren 1991/92 och 1992/93, bl.a.
utifrån den nämnda remissbehandlingen.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna
anföra följande.

Utskottet delar uppfattningen att dimensioneringen av den grundläggande
högskoleutbildningen är av stor betydelse för den framtida
utvecklingen såväl när det gäller att förse arbetsmarknaden med välutbildad
personal som för den enskilde individens kunskapsbehov. De
behov av ett ökat antal utbildningstillfällen inom högskolan som UHÄ
pekat på vill utskottet inte ifrågasätta. Utskottet har å andra sidan
förståelse för uppfattningen att högskoleutbildningens behov av resurser
måste vägas mot andra angelägna samhällsbehov. Utskottet utgår
från att det material som nu finns om dimensioneringsbehoven fram
till år 2000 analyseras och bearbetas så att nödvändiga förändringar i
grundutbildningens dimensionering kan göras i så god tid som möjligt.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub617 yrkande
3 och 1989/90:Ub758 yrkande 1.

I propositionen anför föredragande statsrådet att högskoleutbildningens
dimensionering nära hör samman med kapacitetsutnyttjandet i utbildningen.
Olika åtgärder som kan förbättra kapacitetsutnyttjandet måste
övervägas. En sådan åtgärd anses vara att avgiftsbelägga ansökningarna
för nybörjare i högskolan. Det anmäls i budgetpropositionen, att UHÄ
avses fa i uppdrag att lämna förslag till ett system för att lägga avgift på
ansökningar från de nybörjare som söker plats i högskolan genom den
centrala antagningen. Syftet med avgiftsbeläggningen är att förbättra
utnyttjandet av nybörjarplatserna.

1 fem motionsyrkanden redovisas tveksamhet till avgiftsbeläggning. 1
motionerna 1989/90:Ub617 (m) yrkande 4, 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande
1, 1989/90:Ub758 (c) yrkande 6 och 1989/90:Ub803 (fp) yrkande
6 markeras ett klart avståndstagande från en sådan avgiftsbeläggning.
Något uppdrag till UHÄ att utarbeta förslag i detta hänseende bör
enligt motionärerna inte ges. I motion 1989/90:Ub721 (s) anförs att en
minskning av antalet ansökningar till högskolan visserligen kan åstadkommas
genom en avgiftsbeläggning, men att en sådan åtgärd också

1989/90:UbU18

9

kan leda till att den sociala snedrekryteringen till högskolan ökar.
Detta bör, enligt motionärerna, riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Enligt utskottets mening finns det all anledning att genom olika
åtgärder försöka förbättra kapacitetsutnyttjandet i den grundläggande
högskoleutbildningen. Detta gäller såväl åtgärder för att fylla tillgängligt
antal nybörjarplatser som att förbättra genomströmningen i flertalet
utbildningar.

Utskottet konstaterar vidare att något förslag om avgiftsbeläggning på
ansökningar till högskoleutbildning inte har förelagts riksdagen. Det är
däremot regeringen obetaget att begära förslag från underställd myndighet
för sitt eget beredningsarbete. Utskottet delar emellertid i sak
den tveksamhet som förts fram i motionerna. Andra åtgärder för att
förbättra kapacitetsutnyttjandet i högskoleutbildningen bör prövas. Utskottet
utgår från att regeringen noga överväger frågan på nytt mot
bakgrund av vad utskottet har anfört. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet nu motionerna 1989/90:Ub617 yrkande 4, 1989/90:Ub721,
1989/90:Ub724 yrkande 1, 1989/90:Ub758 yrkande 6 och 1989/90:
Ub803 yrkande 6.

Grundutbildningens struktur och villkor

I motionerna 1989/90:Ub617 (m) yrkande 6, 1989/90:Ub758 (c) yrkande
4 och 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 5 efterlyses en uppluckring av
linjesystemet. Detta kan bl.a. åstadkommas genom förbättrade möjligheter
till fördjupade ämnesstudier, ökat utbud av fristående kurser
inom det f.d. filosofiska området samt större frihet för de studerande
att välja mellan olika utbildningsalternativ. Härigenom skulle också
kvaliteten i högskoleutbildningen komma att stärkas. Frågan om en
gemensam vetenskaplig grundkurs tas upp i motion 1989/90:Ub724
(vpk) yrkande 3. I motionen begärs att riksdagen under anslaget D 1.
Universitets- och högskoleämbetet anvisar 8 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit för att en försöksverksamhet med vetenskaplig
grundkurs skall kunna komma till stånd vid fem högskoleenheter.
Innehållet i enskilda utbildningar tas upp i två motioner. En förberedande
kurs i filosofi som introduktion till högskolestudier föreslås i
motion 1989/90:Ub813 (fp) yrkande 2. I motion 1989/90:Ub824 (c)
delvis begärs att undervisning i etiska frågeställningar förs in i olika
utbildningssammanhang.

Utskottet vill inledningsvis erinra om de bestämmelser om examensbenämningen
“filosofie kandidatexamen" som infördes år 1986. Dessa
bestämmelser innebär goda möjligheter för de studerande som önskar
läsa fristående kurser att dels fördjupa sina ämnesstudier, dels relativt
fritt kombinera ämnen inom det f.d. filosofiska fakultetsområdet. Vidare
är numera utbildningsplanernas uppläggning för det stora flertalet
utbildningslinjer en angelägenhet för den lokala högskoleenheten. Det
är således i hög grad de enskilda högskoleenheternas ansvar att enskilt
eller samlat överväga vilka förändringar som lämpligen bör göras för
att det skall tillgodose sådana önskemål som framförs i de aktuella

1989/90: UbU 18

10

motionerna. Några ytterligare överväganden eller ställningstaganden i
detta avseende bedömer utskottet inte nu vara nödvändiga. Det bör
således ankomma på UHÄ och de lokala högskoleenheterna att verka
för att studier på fristående kurser blir ett attraktivt och kvalitativt väl
motiverat alternativ till linjestudier. Med det anförda avstyrks motionerna
1989/90:Ub617 yrkande 6, 1989/90:Ub758 yrkande 4 och
1989/90:Ub803 yrkande 5.

Frågan om vetenskaplig grundkurs övervägs för närvarande av den
kommitté som antagit namnet högskoleutredningen (Dir. 1989:7). Motion
1989/90:Ub724 yrkande 3 avstyrks därför.

Vad slutligen gäller innehållet i enskilda utbildningar är det, som
utskottet tidigare anfört, en angelägenhet för de lokala högskoleenheterna.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub813 yrkande 2 och 1989/90:Ub824 delvis.

Ett råd för grundutbildningsfrågor

I budgetpropositionen (s. 43) föreslås att ett speciellt råd för grundutbildningsfrågor
skapas inom UHÄ. Under en försöksperiod av tre år
skall rådet ha möjlighet att anslå medel till projekt för utveckling av
den grundläggande utbildningen. Rådet skall därmed kunna medverka
till att skapa debatt och uppmärksamhet kring utbildningsinsatser av
nydanande och principiellt intresse. För budgetåret 1990/91 föreslås
rådet disponera 5 800 000 kr.

Två motioner behandlar förslaget om ett råd för grundutbildningsfrågor.
1 motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 3 avvisas förslaget och i
motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande 7 anförs att rådet, i förhållande till
UHÄ, måste ges en fristående ställning.

Utskottet anser det viktigt att kvalitetsfrågorna i den grundläggande
högskoleutbildningen ägnas ökad uppmärksamhet. Utskottet har inget
att invända mot att ett särskilt råd inrättas vid UHÄ och att rådet för
en försöksperiod av tre år får disponera särskilda medel för att stimulera
den grundläggande utbildningen. Med det anförda avstyrks motionerna
1989/90:Ub758 yrkande 7 och 1989/90:Ub803 yrkande 3.

Grundutbildningens finansiering

I motionerna 1989/90:Ub617 (m) yrkandena 1 och 9 och

1989/90:Ub803 (fp) yrkande 1 begärs förslag till ett nytt styr- och
anslagssystem.

Under föregående riksmöte ställde sig riksdagen bakom proposition
1988/89:65 om formerna för högskolepolitiken (bet. UbU9, rskr. 148).
Varje statlig högskoleenhet skall fr.o.m. budgetåret 1993/94 tilldelas ett
samlat anslag för grundläggande högskoleutbildning samt ett anslag för
lokalkostnader. Vidare skall de enheter som har fakultetsorganisation
erhålla ett anslag för forskning och forskarutbildning. Regeringens
förslag innebar bl.a. att ett nytt budgettänkande skall införas inom
högskolan när det gäller såväl den grundläggande högskoleutbildningen
som forskning och forskarutbildning. I propositionen framhölls att
det nya budgettänkandet bl.a. innebär en övergång till en fördjupad

1989/90: UbU 18

11

verksamhetsprövning vart tredje år, treårsbudget, och införande av en
ny typ av anslag, s.k. ramanslag, som medger en friare disposition av
anslagsmedlen över mer än ett budgetår. För högskolans del skall
övergången till det nya budgetsystemet ske budgetåret 1993/94 för att
möjliggöra en samtidig riksdagsbehandling av dels den grundläggande
högskoleutbildningen, dels forskning och forskarutbildning. Efter att
ha inhämtat underlag från de lokala enheterna skall UHÄ avge en
fördjupad anslagsframställning för sitt ansvarsområde första gången den
1 september 1992. Innebörden av den nyss nämnda propositionen var
också att det treåriga perspektivet skulle tillämpas för den grundläggande
högskoleutbildningen redan fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Enligt utskottets mening bör 1989 års riksdagsbeslut om styr- och
anslagssystemet i högskolan ligga fast, varför motionerna 1989/90:
Ub617 yrkandena 1 och 9 samt 1989/90:Ub803 yrkande 1 avstyrks.

Förslagen i årets budgetproposition, som innebär att förändringar i
resurser och dimensionering preciseras för budgetåret 1990/91 och att
vissa riktlinjer anges för de två därpå följande budgetåren, skall således
ses mot bakgrund av att ett nytt anslagssystem kommer att införas i
högskolan fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Framför allt för de lokala högskoleenheterna hade det, enligt utskottets
bedömning, varit önskvärt att resurser och dimensionering för
budgetåren 1991/92 och 1992193 varit mer konkret redovisade. Under
vissa anslag är det exempelvis inte möjligt att överblicka vilka konsekvenser
förslagen får för enskilda högskoleenheter. Övergången till ett
treårigt budgetsystem för den grundläggande högskoleutbildningen är
självfallet förenat med vissa svårigheter. Det bör dock vara möjligt att i
nästa års budgetproposition göra erforderliga preciseringar. Såvitt utskottet
kan bedöma bör detta kunna ske utan att ytterligare underlag
begärs av högskoleenheterna. Uppdrag som regeringen givit eller ger
UHA skall naturligtvis redovisas på föreskrivet sätt.

Utskottet vill i detta sammanhang ännu en gång erinra om riksdagens
beslut om en öppen redovisning av pris- och löneomräkningen för
högskolans samtliga anslagsposter. Regeringens budgetförslag måste innehålla
en redovisning av dels beräknad pris- och löneomräkning för
det första året i treårsperioden, dels förslag till resursförändringar för
verksamhet för resp. budgetår i perioden. Denna redovisning skall
göras för varje anslagspost.

Syftet med den treårsbudget som skall läggas fast för nästa period,
dvs. 1993/94—1995/96, måste vara att förändringar i resurstilldelning
och dimensionering kan utläsas av de enskilda högskoleenheterna för
vart och ett av de tre budgetåren. Av särskild vikt är att förändringar
när det gäller de allmänna utbildningslinjerna klart kan överblickas.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts är utskottet inte berett att i
detalj ta ställning till förslagen i årets budgetproposition beträffande
den grundläggande högskoleutbildningen i vad avser budgetåren
1991/92 och 1992/93. Vissa ställningstaganden kommer utskottet dock
när det gäller resurser och dimensionering att redovisa under resp.
anslag. Att utskottet inte gör en total bedömning för treårsperioden

1989/90:UbU18

12

beror, som nämnts, på att de ekonomiska konsekvenserna för perioden
inte är belysta i alla avseenden. Utskottet vill heller inte utesluta att
förändringar i dimensioneringen under de två sista åren i treårsperioden
utöver vad regeringen föreslagit kan bli nödvändiga.

Framför allt när det gäller anslagsberäkningar förutsätter utskottet
att regeringen i nästa års budgetproposition återkommer med sådana
preciseringar m.m. som utskottet i det föregående efterlyst. Vad utskottet
anfört om utvecklingen av högskoleutbildningen i vad gäller resurser
och dimensionering m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Regeringen begär liksom tidigare år riksdagens bemyndigande för att fa
göra överföringar mellan anslag för högskolan.

Utskottet, som utgår från att dessa överföringar begränsas till sådana
justeringar regeringen normalt vidtar, tillstyrker att regeringen får det
begärda bemyndigandet för budgetåret 1990/91.

Grundutbildningens lokalisering

I motion 1989/90:Ub501 (c) yrkande 3 begärs att en ändring görs i
högskoleförordningen så att det klargörs att även linjeutbildning kan
förläggas till andra orter än högskoleorten. Rådande tveksamhet om
lokalisering av grundläggande utbildning måste elimineras.

Utskottet vill erinra om att ansvaret för utbildningsplanering i
regionalt hänseende förändrades i och med regionstyrelsernas avskaffande.
Samordningsfrågor mellan olika högskoleenheter och mellan
den statliga och kommunala högskoleutbildningen skall lösas av högskoleenheterna
själva eller genom UHA:s medverkan.

Att riksdagen fattar beslut om förläggning av allmänna utbildningslinjer
till högskoleenheter innebär enligt utskottet att riksdagen anger
vilken högskoleenhet som är ansvarig för utbildningen i fråga, men att
det är högskoleenheten själv som, utifrån de bedömningar enheten gör,
avgör till vilken ort eller vilka orter utbildningen skall lokaliseras.

När det gäller lokaliseringen av lokala och individuella linjer och
fristående kurser är det självfallet högskolestyrelsen som helt avgör
frågan om utbildningens lokalisering.

Det finns alltså numera möjligheter för högskoleenheterna att i
betydande utsträckning fetta beslut om utbildningens lokalisering. Detta
kan exempelvis ske genom att del av en allmän utbildningslinje
lokaliseras till en annan ort än högskoleorten. Det är även möjligt för
en högskolestyrelse att, med beaktande av rekryteringsunderlag och
olika orters behov, låta en utbildning eller del av en utbildning
cirkulera mellan flera orter. Kraven på att det finns lärare, lokaler och
utrustning för utbildningen i fråga måste emellertid alltid vara uppfyllda.
Lokalisering av högskoleutbildning är i mycket också en ekonomisk
fråga för den utbildningsansvariga högskoleenheten. Varje högskolestyrelse
får anses vara den instans, som är bäst skickad att väga
relevanta ekonomiska, pedagogiska och rekryteringsmässiga synpunkter
mot varandra i det enskilda fallet. Regeringens förslag och riksda -

1989/90: UbU 18

13

gens beslut bör således i normalfallet avse en viss bestämd högskoleenhet
och endast undantagsvis den ort, till vilken allmän utbildningslinje
eller del av linje skall förläggas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det av nuvarande
bestämmelser i högskoleförordningen inte klart framgår vilka befogenheter
en högskolestyrelse har då det gäller att förlägga utbildningar på
allmänna linjer till annan ort än högskoleorten. Utskottet föreslår att
riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub501 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om lokalisering
av allmänna utbildningslinjer.

I årets budgetproposition tar föredragande statsrådet upp frågan om
utbyggd högskoleutbildning i södra delen av Stockholms län. Inledningsvis
konstateras att slutligt ställningstagande till lokalisering av lärarutbildningen
i Stockholmsregionen först kan tas efter ytterligare analys
av olika frågor. Detta bör emellertid enligt statsrådet inte vara något
hinder för att utbildningsinsatserna i övrigt förstärks på Södertörn med
huvudsaklig koncentration till Haninge. Utbildningsverksamhet som i
dag finns vid universitetet i Stockholm och tekniska högskolan (KTH)
bör enligt honom kunna förläggas till de södra länsdelarna. En riktpunkt
för den fortsatta planeringen bör enligt statsrådet vara att
universitetets utbildning på Södertörn, inklusive de delar som KTH
kan komma att medverka i, inom ramen för nu tillgängliga resurser,
senast budgetåret 1992/93 bör omfatta ca 500 årsstudieplatser.

I ett antal motioner berörs högskoleutbildningen i den södra delen
av Stockholms län.

En positiv inställning till en utbyggnad av högskoleutbildningen på
Södertörn redovisas i motionerna 1989/90:Ub821 (c) yrkande 2 och
1989/90:Ub827 (fp) yrkande 2. Ett genomförande av förslaget utan
några resurstillskott skulle enligt motion 1989/90:Ub577 (vpk) få
mycket allvarliga konsekvenser för utbildningens kvalitet såväl vid
universitetet som i de södra länsdelarna. I motionerna 1989/90:Ub618
(m) yrkande 2 och 1989/90:Ub729 (m) anförs att en lokalisering av
utbildning till Södertörn är en angelägenhet för de berörda högskoleenheterna
och att det inte ankommer på riksdagen att besluta i
denna fråga.

Riksdagens beslut om förläggning av grundläggande högskoleutbildning
innebär, som utskottet tidigare konstaterat, att riksdagen anger
vilken högskoleenhet som har ansvaret för utbildningen i fråga, men
att högskoleenheten i sin tur kan avgöra vart utbildningen skall
förläggas. Beslut om dimensionering innebär att riksdagen för linje
eller grupper av linjer anger riktvärden för hur många studerande som
kan antas till utbildningen. När det gäller fristående kurser anges för
varje högskoleenhet endast det totala antalet årsstudieplatser för vilket
resurser anvisats.

Mot bakgrund av vad utskottet i det föregående anfört om lokalisering
av utbildning finner utskottet att riksdagen inte bör fatta något
beslut om omfattningen av sådan högskoleutbildning som universitetet
i Stockholm och KTH kan förlägga till de södra länsdelarna. Det bör

1989/90:UbU18

14

ankomma på de berörda högskoleenheterna att själva pröva vilken
högskoleutbildning som kan förläggas till Södertörn. Med detta uttalande
är yrkandena i motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 2 och
1989/90:Ub729 tillgodosedda. Motionerna 1989/90:Ub577, 1989/90:
Ub821 yrkande 2 och 1989/90:Ub827 yrkande 2 avstyrks.

Förslag om inrättande av nya högskoleenheter tas upp i fyra motionsyrkanden.

I motion 1989/90:Ub514 (c) begärs att en högskola med inriktning
mot rymd-, data- och informationsteknologi inrättas i Kiruna. I motion
1989/90:Ub517 (c) yrkande 1 föreslås att högskolan i Eskilstuna—Västerås
delas upp i två separata högskoleenheter. I samma motion
(yrkande 2) begärs, under förutsättning att högskoleenheten delas
upp, att en interimsstyrelse tillsätts på resp. ort. I motion 1989/90:
Ub758 (c) yrkande 3 betonas nödvändigheten av att lokalisera högskoleutbildning
till ytterligare orter. Högskolan i Eskilstuna—Västerås bör
delas i två enheter. Högskoleutbildningen i södra delen av Stockholms
län bör bli en självständig enhet. Därutöver bör högskoleenheter
inrättas i Kiruna och Skellefteå.

Utskottet hänvisar till behandlingen av motsvarande yrkanden vid
förra riksmötet (bet. 1988/89:UbU18, rskr. 194). Riksdagen slog då fast
att några ytterligare högskoleenheter inte skall inrättas. Motionerna
1989/90:Ub514, 1989/90:Ub517 yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub758
yrkande 3 avslås sålunda. Utskottet erinrar om att det den 1 juli 1990
kommer att finnas 36 statliga högskoleenheter. Härtill kommer ett
trettiotal landstingskommunala enheter.

Utbildningsutbudet vid de mindre högskolorna berörs i några motioner.

I motion 1989/90:Ub617 (m) yrkande 8 framhålls att det är viktigt
att värna om kvaliteten vid de mindre enheterna. De måste ha en
realistisk ambitionsnivå och ett begränsat utbildningsutbud. De måste
vidare, enligt motionärerna, profilera sig så att lokala behov och
förutsättningar kan tas till vara och utvecklas.

I motion 1989/90:Ub541 (c) yrkandena 1 och 2 efterlyses ökade
resurser till utbildningen i Kalmar län, och i motion 1989/90:Ub759
(c) delvis anförs att utbildningsbehoven i Halland inte är tillgodosedda.
En fortsatt utbyggnad av verksamheten vid högskolan i Eskilstuna—Västerås
begärs i motion 1989/90:Ub677 (s).

Utskottet anser att riksdagen inte skall göra något av de uttalanden
som begärs och föreslår därför att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub541 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub617 yrkande 8, 1989/90:
Ub677 samt 1989/90:Ub759 delvis.

Fortbildning och vidareutbildning m.m.

I motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande 2 uppmärksammas de ökade
behoven av fortbildning och vidareutbildning. I den diskussion som nu
förs om högskolans framtida dimensionering anses det nödvändigt att
beakta även dessa behov.

1989/90:UbU18

15

Enligt utskottets uppfattning kommer behoven av fortbildning och
vidareutbildning i allt större omfattning att behöva vägas mot behoven
av ungdomsutbildning. Det ankommer på de lokala högskoleenheterna
att göra sådana avvägningar och att också fortlöpande förändra utbildningsutbudet
så att det svarar mot olika studerandegruppers behov.
Fortbildning eller vidareutbildning kan efterfrågas av flera skäl. Det
kan vara fråga om grundläggande färdigheter i basämnen. Det kan
också gälla utbildning för att ta del av nya rön inom ett visst verksamhetsområde.
Utskottet anser det inte nödvändigt att riksdagen gör något
uttalande om vikten av att särskilt beakta behoven vad gäller fortbildning
och vidareutbildning. Med det anförda avstyrks motion
1989/90:Ub758 yrkande 2.

Högskolans fortbildning och vidareutbildning kan organiseras på flera
sätt. Förutom den reguljära utbildningen på framför allt fristående
kurser förekommer också uppdragsutbildning.

I motion 1989/90:Ub732 (m) berörs olika möjligheter att finansiera
uppdragsutbildningen. Motionärerna efterlyser en redovisning av formerna
för uppdragsutbildning mot bakgrund av att reguljär högskoleutbildning
och uppdragsutbildning samfinansierats.

Utskottet vill erinra om de särskilda bestämmelser (SFS 1985:1037)
som gäller för uppdragsutbildning och av vilka det bl.a. framgår att
uppdragsutbildning inte får motsvara allmän utbildningslinje och att
principen om fullständig kostnadstäckning skall gälla. Det ankommer
slutligen på de lokala högskoleorganen att se till att uppdragsverksamheten
inte inkräktar på högskolans reguljära utbildningsverksamhet.
Med det anförda anser utskottet att yrkandena i motionen är tillgodosedda,
varför motion 1989/90:Ub732 avstyrks.

I motion 1989/90:Ub501 (c) yrkandena 1 och 2 redovisas positiva
erfarenheter från de lokala studiecentra som knutits till universitetet i
Umeå och som syftar till att göra utbildningen mer tillgänglig för
yrkesverksamma. I motionen begärs att det skall vara möjligt att göra
dessa centra till särskilda inrättningar för service i högskolan.

Utskottet konstaterar att denna möjlighet redan finns enligt bestämmelserna
i 16 kap. högskoleförordningen, varför motion 1989/90:
Ub501 yrkandena 1 och 2 avstyrks.

Jämställdhet

Enligt motion 1989/90:Ub826 (c) yrkande 2 kan en utveckling vid de
mindre högskolorna, som innebär bredare linjeval och fler ämnen,
gynna kvinnorna. I motion 1989/90:Ub550 (s) efterlyses kraftfullare
åtgärder för att rekrytera manliga studerande till förskollärarutbildningen.
1 motion 1989/90:Ub512 (fp) delvis anförs att jämställdhetsfrågorna
måste beaktas i all utbildning.

Utskottet behandlade innevarande riksmöte (bet. 1989/90:UbU6) frågor
om jämställdhet såväl när det gäller ungdomsskolan som högsko -

1989/90:UbU18

16

lan. Utskottet anser inte några uttalanden därutöver nödvändiga. Motionerna
1989/90:Ub512 delvis, 1989/90:Ub550 och 1989/90:Ub826 yrkande
2 avstyrks.

Vissa antagningsfrågor m.m.

Bestämmelser om antagning återfinns i högskoleförordningens 5 kap.
Tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Genom riksdagens beslut
kommer nya tillträdesregler att gälla fr.o.m. antagningen till
hösten 1991.

Två motioner tar upp generella aspekter på tillträdesreglerna. I
motion 1989/90:Ub617 (m) yrkande 5 anförs att tillträdesreglerna i
största möjliga mån måste beakta de sökandes faktiska kunskaper.
Behörighetsreglerna skall garantera att de som antas också har tillräckliga
förkunskaper för att klara av de tilltänkta studierna. I motion
1989/90:Ub803 (fp) yrkande 7 framhålls att i ett antal avseenden är
reglerna för antagning till högskolan betingade av vilket betygssystem
som tillämpas inom skolan. I den översyn som nu görs av betygssystemet
måste detta beaktas. I båda motionerna förespråkas att den allmänna
behörigheten skärps till genomgången treårig gymnasieutbildning.

Antagningsfrågor av mer speciell karaktär tas upp i ytterligare ett
antal motioner.

I motion 1989/90:Ub745 (s) begärs att dispens skall kunna ges från
kraven på förkunskaper i engelska. Skärpta kunskaper i engelska och
franska eller tyska förordas i motion 1989/90:Ub818 (m, fp, c, mp)
yrkande 5 när det gäller tillträde till vissa utbildningar inom högskolan.
Motionärerna anser att detta är önskvärt i fråga om bl.a. sökande
till civilingenjörslinjer, ekonomlinjen och läkarlinjen. I motion
1989/90:Ub669 (fp) yrkande 1 efterlyses förändrade antagningsregler
för vårdutbildningarna. Större hänsyn bör tas till de sökandes lämplighet
för den framtida yrkesrollen. Det är angeläget, sägs det slutligen i
motion 1989/90:Ub535 (c) yrkande 1, att det rekryteras studerande
med både teoretiska och praktiska kunskaper i kostfrågor till vårdutbildningar
och förskollärarutbildningen. Extra meritpoäng för konsumentekonomisk
utbildning vid lanthushållsskolor skulle härvid öka
intresset för sådan utbildning.

Utskottet finner inte nu anledning att föreslå några förändringar av
de tillträdesregler som skall tillämpas inom högskolan fr.o.m. läsåret
1991/92. De nya reglerna bör i större utsträckning än i dag göra det
möjligt att ta hänsyn till de studerandes individuella förutsättningar,
något som efterlysts i flera motioner. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1989/90:Ub535 yrkande 1, 1989/90:Ub617 yrkande
5, 1989/90:Ub669 yrkande 1, 1989/90:Ub745, 1989/90:Ub803 yrkande
7 och 1989/90:Ub818 yrkande 5.

1 ett motionsyrkande, nämligen 1989/90:Ub669 (fp) yrkande 7, berörs
tvåspråkig personal med högskoleutbildning. Förslag till hur tillgången
på sådan personal skall kunna förbättras efterlyses.

Utskottet noterar att en rad åtgärder vidtagits för att öka tillgången
till tvåspråkig personal inom skilda samhällssektorer. Exempelvis kan

2 Riksdagen 1989190. 14 sami Nr 18

Rättelse: S. 20 rad 12 Står: 1 760 000 000 Rättat till: 1 760 445 000 S. 28 råd 29 Står
1 760 455 000 Rättat till: 1 760 445 000

1989/90: UbU 18

17

tvåspråkighet användas för att motivera förtur vid antagning till vissa
utbildningslinjer. Några ytterligare åtgärder bedömer inte utskottet
nödvändiga, varför motion 1989/90:Ub669 yrkande 7 avstyrks.

Övriga högskolefrågor

Enligt motion 1989/90:Ub337 (c) yrkande 1 är det angeläget att underlätta
för aktiva idrottsutövare att bedriva studier på såväl gymnasie- som
högskolenivå.

Utskottet erinrar om att sådana åtgärder som efterlyses i motionen
kan vidtas av de enskilda utbildningsanordnarna, varför motionen
avstyrks.

1 motion 1989/90:Ub534 (vpk) begärs att ekonomisk kompensation skall
utgå till de studeranderepresentanter som ingår i beslutande organ på
olika nivåer i högskoleorganisationen.

Utskottet noterar att UHÄ utfärdat bestämmelser som innebär att
studeranderepresentanter i högskolestyrelse numera har rätt att uppbära
arvode. Vidare finns möjlighet för den lokala högskolestyrelsen att
besluta om att arvode också skall utgå till studeranderepresentanter i
andra organ. Med det anförda avstyrks motionen.

2. Universitets- och högskoleämbetet

I budgetpropositionen beräknas anslaget till universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) till 114 139 000 kr., varav 68 737 000 kr. till anslagsposten
Förvaltningskostnader och 10 469 000 kr. till anslagsposten
Drift, underhåll och utveckling av datasystem för central antagning
av studerande.

Två motionsyrkanden gäller anslaget till UHÄ. I motion
1989/90:Ub803 (fp) yrkande 2 begärs att riksdagen för budgetåret
1990/91 skall anvisa 5 720 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit.
Av detta belopp avser 2 milj.kr. minskade förvaltningskostnader
och resterande belopp medel för datasystem för den centrala antagningen.
I den andra motionen, 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 2, begärs
att riksdagen skall anvisa 10 milj.kr. ytterligare för förstärkt studievägledning
inom högskolan.

Utskottet vill inledningsvis påpeka att de medel under anslaget, som
avser UHÄ:s förvaltningskostnader, har minskats med 2% i förhållande
till innevarande år, vilket motsvarar 1 298 000 kr. Utskottet finner
det inte rimligt att minska förvaltningskostnaderna ytterligare med
tanke på de arbetsuppgifter som ålagts UHÄ, inte minst när det gäller
tillsyn, utvärdering och uppföljning samt utvärdering av utländska
examina. Vad gäller medel för drift, underhåll och utveckling av
datasystem för central antagning av studerande konstaterar utskottet att
dessa kostnader är direkt relaterade till antalet sökande till de utbildningar
inom högskolan som har central antagning.

När det gäller förslaget om ytterligare resurser för studievägledning
för att nå ut till nya grupper av studerande kan utskottet konstatera
dels att något sådant förslag inte framlagts i UHÄ:s anslagsframställning

1989/90:UbU18

18

för den grundläggande högskoleutbildningen avseende den aktuella
treårsperioden, dels att eventuella medel till sådan verksamhet borde
tilldelas högskoleenheterna direkt och inte den centrala myndigheten.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub724 yrkande 2 och 1989/90:Ub803 yrkande 2 samt tillstyrker
regeringens förslag att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
114 139 000 kr.

Två motioner gäller omlokalisering av den centrala antagningsverksamheten
vid UHÄ till Sundsvall, nämligen motionerna 1989/90:Ub605 (s)
och 1989/90:Ub726 (c). Motionärerna hänvisar till utredningsförslag att
samlokalisera den centrala antagningen med centrala studiestödsnämnden
(CSN), som påvisat stora administrativa och ADB-tekniska samordningsvinster.

Enligt vad utskottet inhämtat har Sundsvalls kommun i skrivelse till
regeringen återigen aktualiserat frågan om lokalisering av centrala
antagningen till Sundsvall. Ärendet har av regeringen (utbildningsdepartementet)
remitterats till UHÄ för yttrande. 1 UHÄ:s yttrande som
avlämnades i december 1989 framhålls antagningsverksamhetens allt
starkare behov av samverkan med övriga UHÄ och högskolan i stort,
vilket bl.a. avspeglar sig i UHÄ:s nya organisation och i de nya
tillträdesregler som träder i kraft inför antagningen till höstterminen
1991. Slutligen framhålls i yttrandet att stora vinster kan uppnås både
ekonomiskt och servicemässigt gentemot de studerande genom samverkan
mellan UHÄ och CSN. En sådan samverkan, som för övrigt redan
diskuteras mellan myndigheterna, kräver dock inte samlokalisering.
Frågan bereds för närvarande i utbildningsdepartementet, och utskottet
finner ingen anledning för riksdagen att göra något uttalande av den
karaktär som motionärerna efterlyser. Riksdagen bör således avslå
motionerna 1989/90:Ub605 och 1989/90:Ub726.

3. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna

Utskottet konstaterar inledningsvis att det inte heller i årets budgetproposition
är möjligt att för varje högskoleenhet utläsa hur stor del av de
beräknade lokalkostnadsökningarna som beror på utökade eller upprustade
lokaler resp. hur stor del som beror på hyreshöjningar för
befintliga lokaler (jfr UbU 1984/85:35 s. 3, UbU 1987/88:21 s. 4 och
1988/89:UbU18 s. 19). I propositionen redovisas dock att byggnadsstyrelsen,
som utarbetar underlag för UHÄ:s anslagsframställning, beräknat
att av den totala kostnadsökningen om drygt 172 milj.kr. är ca 105
milj.kr., eller drygt 60%, att hänföra till prisomräkning och marknadsanpassning
av hyran för befintliga lokaler.

Enligt vad utskottet inhämtat från byggnadsstyrelsen är det fullt
möjligt att göra en motsvarande redovisning per högskoleenhet, av
tidsmässiga skäl i form av en komplettering till UHÄ:s anslagsframställning.
Byggnadsstyrelsen räknar med att kunna lämna dessa kom -

1989/90: UbU 18

19

pletterande uppgifter håsten 1990 i så god tid att den av utskottet
begärda fullständiga redovisningen i budgetpropositionen skall kunna
lämnas fr.o.m. år 1991.

Utskottet konstaterar vidare att den av föregående riksmöte beslutade
förändringen att varje högskoleenhet skulle tilldelas ett eget anslag
för lokalkostnader fr.o.m. budgetåret 1990/91 (prop. 1988/89:65, bet.
UbU9, rskr. 148) enligt budgetpropositionen kommer att vara genomförd
senast fr.o.m. budgetåret 1993/94, dvs. då övriga anslagsförändringar
för högskolan skall göras.

Utskottet tillstyrker slutligen regeringens förslag att riksdagen till
Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 1 760 445 000 kr.

4. Vissa tandvårdskostnader

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
59 441 000 kr.

5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

Allmänt

Under detta anslag anvisas medel för verksamhet inom högskoleområdet
för vilken medel inte ställs till förfogande under annat anslag. Bl.a.
föreslås riksdagen anvisa medel till UHÄ:s disposition för internationalisering
av högskoleutbildningen och för administrativt utvecklingsarbete
i högskolan samt för ett grundutbildningsråd (se s. 11 i detta
betänkande). Under anslaget föreslås även bidrag till Svenska institutet
dels för uppbyggnaden av ett informations- och dokumentationscentrum
i syfte att främja utbytet mellan Sverige och andra länder på
högskole- och gymnasienivå, dels för vissa insatser inom undervisning
för internationell förståelse m.m.

Internationaliseringsåtgärder

I propositionen har föredragande statsrådet beräknat medel för Sveriges
deltagande i EG:s utbildningsprogram COMETT. Innevarande år
har 5 milj.kr. anslagits för detta ändamål under den anslagspost som
står till regeringens disposition (prop. 1988/89:150 bil. 7, bet. UbU32,
rskr. 330). Årskostnaderna för Sveriges deltagande beräknas nu till ca

10 milj.kr. I propositionen föreslås att dessa kostnader skall belasta de
internationaliseringsmedel som står till UHÄ:s disposition. Dessa föreslås
därför öka med 5 307 000 kr.

I sex motioner berörs frågor om resurser för ökat studerandeutbyte. I
motionerna 1989/90:Ub715 (m, fp, c, mp) och 1989/90:Ub617 (m)
yrkande 11 påpekas att den i propositionen föreslagna finansieringen
av COMETT-programmet kommer att ske på bekostnad av övrigt
studerandeutbyte som UHÄ tagit initiativ till och som finansieras med
det tillskott om 5 milj.kr. som utbildningsutskottet förordade under

1989/90: UbU 18

20

föregående riksmöte. I den sistnämnda motionen påpekas också att det
inför kommande förhandlingar om svenskt deltagande i EG:s ERASMUS-program
är angeläget att ytterligare öka resurserna för studerandeutbyte
i stället för att begränsa dem. För att uppfylla dessa båda
syften föreslår samma motionärer i motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande
37 att 10 milj.kr. utöver regeringens förslag bör anvisas för internationaliseringsåtgärder.
Ytterligare 3 milj.kr. föreslås i motion 1989/90:
Ub758 (c) yrkande 5 för i första hand ökat studerandeutbyte. Slutligen
berörs i två motioner enskilda utbildningars behov av resurser för
internationalisering. I motion 1989/90:Ub671 (c) beräknas merkostnaden
för en termin utomlands för samtliga studerande på den internationella
ekonomlinjen uppgå till 2 250 000 kr. Denna kostnad bör
enligt motionärerna belasta UHÄ:s medel för internationalisering. Inga
preciserade belopp nämns i motion 1989/90:Ub668 (s) som gäller
konstfackskolans behov av stöd för sitt internationaliseringsarbete. Motionärerna
hävdar bara att resurserna är för små för att förverkliga
konstfackskolans internationella program.

Utskottet vill inledningsvis erinra om riksdagens beslut under föregående
riksmöte att anslå 5 milj.kr. till ökat studerandeutbyte med
länder såväl inom som utanför EG (bet. 1988/89:UbU18 s. 20, rskr.
194). Utskottet delar de motionärers uppfattning som hävdar att dessa
resurser som tillfördes UHÄ:s internationaliseringsmedel så sent som
innevarande budgetår inte skall tas i anspråk för att täcka de ökande
kostnaderna för COMETT-programmet.

Utskottet anser därför med tillstyrkan av motion 1989/90:Ub715
delvis samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub617 yrkande 11,
1989/90:Ub758 yrkande 5 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 37 att 5
milj.kr. utöver regeringens förslag skall tillföras de medel som står till
UHÄ:s disposition för att möjliggöra ett fortsatt studerandeutbyte med
länder såväl inom som utanför EG.

Vad gäller motionsyrkandena om internationella ekonomlinjen resp.
konstfackskolan konstaterar utskottet att medlen för internationaliseringsåtgärder
under detta anslag står till UHA:s disposition. Dessa
medel fördelas av UHÄ efter ansökan från resp. högskoleenhet, och
det är således inte riksdagens sak att avgöra vilka utbildningar eller
enheter som skall erhålla bidrag. Utskottet vill också erinra om det
uttalande som förutvarande statsrådet gjorde i 1989 års budgetproposition
att högskoleenheterna själva inom sina medelsramar skall beakta
behovet av resurser för internationalisering och att de förstärkningar
av vissa sektorsanslag som då föreslogs, framför allt inom de humanistiska
och samhällsvetenskapliga områdena, bl.a. skulle utnyttjas för en
ökad internationalisering (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 178). Med
hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna 1989/90:Ub668
och 1989/90:Ub671.

Vad utskottet anfört om ytterligare medel för studerandeutbyte m.m.
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:UbU 18

Förutsättningarna för eu internationellt studerandeutbyte berörs i motion
1989/90:Ub617 (m) yrkande 10. I motionen hävdas att den högre

21

utbildningen måste hålla en så hög kvalitet att behörighetsregler,
tillträdesregler, examinationsformer och kompetensnormer inte utgör
hinder för internationellt studerandeutbyte. Motionärerna begär ett
uttalande om att en anpassning måste göras av den svenska högre
utbildningen till internationella förhållanden på en rad angivna områden.

Utskottet anser för sin del att svensk högskoleutbildning i de flesta
fall håller god internationell klass och att denna uppfattning i princip
också delas utomlands. Även om vissa utbildningar formellt sett har
kortare utbildningstid än motsvarande utbildningar i andra länder har
t.ex. UHÄ:s diskussioner med västtyska utbildningsmyndigheter visat
att de ändå accepteras som likvärdiga. Ett ömsesidigt accepterande av
utbildningarna är som motionärerna påpekar grunden för att ett
studerandeutbyte skall fungera. Utskottet vill slutligen framhålla att det
självfallet kan finnas svenska utbildningar som skulle behöva förlängas
på grund av stoffträngsel m.m., men detta får noga övervägas i varje
enskilt fall och inte på grundval av generella uttalanden av den
karaktär som motionärerna efterlyser. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1989/90:Ub617 yrkande 10.

I motion 1989/90:Ub724 (vpk) begärs ytterligare medel för internationaliseringsåtgärder
i övrigt. Således begärs i motionen att 2 milj.kr. skall
anvisas till en fond för översättning av vetenskaplig litteratur på
främmande språk till engelska för att på så sätt göra den tillgänglig för
studerande och forskare dels i Sverige, dels i andra länder (yrkande 4).
Vidare begärs att 1 milj.kr. skall anvisas till en bred alleuropeisk
konferens om utbildningsfrågor i Sverige (yrkande 5).

Utskottet, som delar motionärernas oro över svårigheterna för studerande
och forskare att tillgodogöra sig litteratur på andra främmande
språk än engelska, bedömer inte att den föreslagna fonden är en
realistisk lösning på problemet. Vidare bör frågor om medel till
konferenser beredas i vanlig ordning på myndighets- och regeringsnivå.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1989/90:Ub724 yrkandena 4 och 5, båda
delvis.

Administrativa ändamål

I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 36 begärs att de medel som UHÄ
disponerar under anslaget för administrativa ändamål skall minskas
dels med 1 milj.kr. till det studieadministrativa systemet LADOK, dels
med 11 milj.kr. för utveckling av datorsystem för central antagning.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub825 yrkande
36 med motiveringen att de medel som motionärerna inte anser
skall anvisas är en direkt konsekvens av tidigare riksdagsbeslut, dels ett
beslut om ett nytt studiedokumentationssystem LADOK våren 1985,
dels ett beslut våren 1988 om nya tillträdesregler till högskolan.
Utskottet vill dessutom framhålla att beloppet för utveckling av datorsystem
för antagning dels är ett engångsbelopp, dels avser datorbaserade
system för såväl lokal (6 milj.kr.) som central antagning (5 milj.kr.).

1989/90: UbU 18

22

Anslagsbeloppet

I budgetpropositionen beräknas anslaget till Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m. till 117 060 000 kr.

Utskottet har tidigare i detta betänkande (s. 11) behandlat frågan om
inrättande av ett grundutbildningsråd knutet till UHÄ. I motionerna
1989/90:Ub758 (c) yrkande 8 och 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 4 tas de
anslagsmässiga konsekvenserna för nu aktuellt anslag upp av resp.
motionärer. I båda fallen föreslås en minskning av anslaget med
5 800 000 kr. I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 38 föreslås med
hänvisning till förslag om ökade resurser till internationalisering och
minskade resurser för administrativa ändamål att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på 115 060 000 kr.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om ett grundutbildningsråd
och om ytterligare 5 milj.kr. för ökat studerandeutbyte föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub715 delvis,
med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:
Ub758 yrkande 5 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 38 samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 4 och 5, båda delvis,
1989/90:Ub758 yrkande 8 och 1989/90:Ub803 yrkande 4 till Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på (117 060 000 kr. + 5 000 000 kr. =)
122 060 000 kr.

Svenskt stöd till ett svensk-nederländskt ordboksprojekt

Under utbildningsutskottets studieresa till vissa EG-länder hösten 1989
presenterades ett svensk-nederländskt ordboksprojekt vid utskottets besök
vid universitetet i Groningen. En pilotstudie av möjligheterna att
förverkliga en nederländsk-svensk/svensk-nederländsk ordbok hade just
slutförts vid skandinaviska institutionen med finansiellt stöd från både
det nederländska ministeriet för vetenskap och undervisning och det
svenska utbildningsdepartementet. Pilotstudien hade tillkommit som
ett resultat av överläggningar om de kulturella relationerna mellan
Nederländerna och Sverige i Stockholm i november 1988.

I studien konstaterades inledningsvis att det numera inte finns någon
större nederländsk-svensk/svensk-nederländsk ordbok. Den senast aktuella
större ordboken utkom år 1953 och är starkt föråldrad. Den är
även slutsåld sedan ett antal år. Två mindre ordböcker finns att tillgå i
handeln, men dessa har ett litet omfång och ger bara ringa eller ingen
information om ordens användning och om grammatik. Översättningar
måste i dag göras via ett tredje språk, t.ex. engelska, vilket både är
omständligt och lätt leder till översättningsfel.

I pilotstudien kartlades marknaden för en eventuell ordbok. Ordboken
borde kunna säljas i fyra länder, nämligen i Nederländerna,
Belgien, Sverige och Finland, vilka sammanlagt har ca 30 miljoner
invånare som använder något av de två språken. Det största intresset
för en ordbok torde finnas bland språkstuderande vid de universitet
som erbjuder undervisning i svenska resp. nederländska. Behov torde

1989/90: UbU 18

23

också finnas inom folkbildningen, bland turister och översättare, inom
näringslivet och forskningen samt slutligen hos biblioteken, varav det
finns ungefär ett tusen i såväl Nederländerna som Sverige.

Den tänkbara upplagans storlek bedömdes i pilotstudien till ungefär
tretusen exemplar. Kostnaderna för såväl tryckning som framtagning
av manus torde vara mycket lägre i Nederländerna än i Sverige, vilket
ledde till rekommendationen att manus till ordboken skulle tas fram
vid skandinaviska institutionen vid universitetet i Groningen.

Det enda egentliga problemet för ordboksprojektet bedömdes i pilotstudien
vara finansieringen. Kostnaden för att ta fram manus till
ordboken beräknades uppgå till 400 000 nederländska gulden (ca 1,2
milj.kr.). Den erforderliga summan skulle enligt tidplanen kunna delas
upp på två budgetår, vilket innebär att det svenska bidraget i så fall
skulle uppgå till 100 000 gulden/år (ca 300 000 kr ./år).

Det nederländska ministeriet för undervisning och vetenskap har
sedermera efter anslagsframställning från universitetet i Groningen
beslutat att bidra med hälften av kostnaderna för manusframtagning,
dvs. 200 000 gulden. Detta bidrag ges endast under förutsättning att
den svenska staten bidrar med motsvarande belopp. Kostnader för
tryckning och marknadsföring avses inte ingå i de båda staternas
åtaganden utan förutsätts åvila berörda förlag.

Eftersom den föreslagna ordboken är angelägen för det framtida
samarbetet och utbytet mellan Nederländerna och Sverige inom högre
utbildning, forskning, näringsliv, turism, kultur m.m. föreslår utskottet
med utnyttjande av sin initiativrätt att den svenska staten skall lämna
ett bidrag motsvarande 200 000 nederländska gulden till ordboksprojektet.

Erforderligt belopp skall utbetalas från den anslagspost som står till
regeringens disposition under ifrågavarande anslag. Enligt utskottets
mening bör hela summan utbetalas under budgetåret 1990/91.

Vad utskottet anfört om bidrag till det svensk-nederländska ordboksprojektet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6. Lokalförsörjning m.m.

Fr.o.m. budgetåret 1988/89 redovisas investeringar m.m. för riksdagen i
form av en rullande treårsplan. Regeringen har bemyndigande att
inom denna treårsplan själv besluta om utförande av byggnadsobjekt,
vars kostnader inte överstiger 50 milj.kr. Investeringsplanen, som omfattar
samtliga departements byggnadsobjekt, redovisas under sjunde
huvudtiteln i budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 9). Inom
ramen för treårsplanen beräknas 15 byggnadsobjekt med en investeringskostnad
som överstiger 50 milj.kr. kunna påbörjas under perioden
1990/91—1992/93. Fyra av dessa är avsedda för utbildnings- och forskningsändamål
och har samtliga redovisats tidigare för riksdagen.

För den nu aktuella treårsperioden föreslås en planeringsnivå på

1 400 milj.kr. per år i prisläget den 1 januari 1989, vilket beräknas
motsvara ett medelsbehov för budgetåret 1990/91 om 1 650 000 000
kr. För innevarande budgetår anvisades 1,1 miljarder kronor. Under

1989/90: UbU18

24

avsnittet Investeringar m.m. (s. 33—37) begär finansministern riksdagens
godkännande av treårsplanen för investeringar m.m. och ett
bemyndigande att besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i
riksgäldskontoret inom en ram av två miljarder kronor för Investeringar
m.m.

I bilaga 10 (s. 479—480) till budgetpropositionen bereds riksdagen
tillfälle att ta del av den planerade lokalförsörjningen för högre utbildning
och forskning. Utbildningsministern redogör bl.a. för vissa ytterligare
byggnadsobjekt som bedöms kunna påbörjas under treårsperioden,
nämligen om- och nybyggnad för lärarutbildningen vid högskolan
i Gävle—Sandviken, lokaler för lärarutbildningarna vid högskolan i
Kalmar och universitetet i Uppsala samt nybyggnader för högskolorna
i Örebro och Luleå.

I propositionen om forskning (prop. 1989/90:90 s. 219—221) förordas
därutöver att en nybyggnad för ekologi vid universitetet i Lund
och en nybyggnad för matematik och informationsteknologi vid universitetet
i Umeå förs upp i investeringsplanen för treårsperioden.
Vidare föreslås lokalförbättringar för två marina centra vid universiteten
i Stockholm (Askö) och Göteborg (Kristineberg).

I ett antal motioner föreslås att riksdagen skall göra uttalanden
beträffande enskilda byggnadsobjekt för högre utbildning och forskning.
Motion 1989/90:Ub661 (m, c) avser genetiska institutionen vid
universitetet i Lund, medan motionerna 1989/90:Ub584 (m) yrkande 7,
1989/90:Ub630 (s) delvis och 1989/90:Ub725 (c) yrkande 2 gäller etapp

II av tillbyggnaden av högskolebyggnaden i Karlstad och motion
1989/90:Ub673 (fp) rör djurlokaler vid Sahlgrenska sjukhuset.

I motion 1989/90:Ub723 (fp) yrkande 1 begärs att en särskild investeringsplan
skall upprättas för universitetet i Umeå.

Utskottet vill, liksom tidigare år, hävda principen att den lokalförsörjningsplan
som har upprättats gemensamt av byggnadsstyrelsen och
UHÄ — och som baserats på de prioriteringar som gjorts av enskilda
högskoleenheter — skall följas om inte andra eller nya omständigheter
kan anföras. Detta innebär att riksdagen inte bör göra uttalanden om
enskilda objekt utan förutsätta att regeringen — inom de ekonomiska
ramar som riksdagen anger för investeringar — tar ställning och
beviljar medel till enskilda objekt i den ordning som myndigheterna
föreslagit och enligt gällande bemyndiganden.

De byggnadsobjekt som nämns i de aktuella motionerna är antingen
lägre prioriterade av myndigheterna än de objekt som föreslås påbörjas
under den nu aktuella treårsperioden eller har så oklara planeringsförutsättningar
att det inte tidsmässigt är möjligt att påbörja byggandet
under perioden. Det sistnämnda förhållandet gäller djurlokaler vid
Sahlgrenska sjukhuset, där enligt vad utskottet erfarit först nyligen en
principöverenskommelse nåtts mellan universitetet och sjukhuset beträffande
uppläggning av projektet.

Utskottets principella inställning till den gemensamma lokalförsörjningsplanen
för högre utbildning och forskning innebär att investe -

1989/90:UbU18

25

ringsbehoven för universitetet i Umeå måste prövas tillsammans med
investeringbehoven lör övriga högskoleenheter och inte i särskild
ordning.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks således motionerna
1989/90:Ub584 yrkande 7, 1989/90:Ub630 delvis, 1989/90:Ub661,
1989/90:Ub673, 1989/90:Ub723 yrkande 1 och 1989/90:Ub725 yrkande
2.

Utskottet har sammanfattningsvis inga invändningar mot vad som
anförs i propositionen om lokalförsörjning m.m. för högre utbildning
och forskning.

I motion 1989/90:Ub643 (fp) hävdas att det finns stora brister i statens
sätt att sköta sina lokaler, varför möjligheten att låta universitetet i
Göteborg få ansvara för sina lokaler borde prövas i form av försöksverksamhet.

Utskottet vill erinra om att byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet
för civila statliga myndigheter i frågor om lokalförsörjning,
fastighetsförvaltning och byggproduktion. Denna ordning har valts
därför att den bedömts vara effektiv från samhällsekonomiska utgångspunkter.
Frågan om byggnadsstyrelsens roll som statlig lokalhållare
har varit föremål för ett flertal utredningar under 1980-talet. Utskottet
anser att det i avvaktan på erfarenheterna av anslagsomläggningen för
högskolan inte är befogat att nu ompröva byggnadsstyrelsens roll,
varför motion 1989/90:Ub643 avstyrks.

7. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 13 100 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

Allmänna frågor

1. beträffande dimensionering av högskoleutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub617 yrkande 3 och
1989/90:Ub758 yrkande 1,

res. 1 (m, fp, c)

2. beträffande avgifter på ansökningar till högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub617 yrkande 4,
1989/90:Ub721, 1989/90:Ub724 yrkande 1, 1989/90:Ub758 yrkande
6 och 1989/90:Ub803 yrkande 6,

3. beträffande högskolans linjesystem

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub617 yrkande 6,
1989/90:Ub758 yrkande 4 och 1989/90:Ub803 yrkande 5,

res. 2 (m, fp, c)

4. beträffande vetenskaplig grundkurs

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub724 yrkande 3,

res. 3 (vpk, mp)

1989/90:UbU18

26

5.beträffande innehållet i enskilda utbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub813 yrkande 2 och
1989/90:Ub824 delvis,

6. beträffande ett råd för grundutbildningsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub758 yrkande 7 och
1989/90:Ub803 yrkande 3,

res. 4 (fp)

I. beträffande förslag till nytt styr- och, anslagssystem

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub617 yrkandena 1 och

9 samt 1989/90:Ub803 yrkande 1,

res. 5 (m, fp)

8. beträffande resurser och dimensionering för budgetåren
1991/92 och 1992193, pris- och löneomräkning samt treårsbudget
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande överföringar mellan anslag

att riksdagen bemyndigar regeringen att göra överföringar i
enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

10. beträffande lokalisering av grundutbildning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub501 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

II. beträffande utbyggd högskoleutbildning i södra delen av
Stockholms län

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub577, 1989/90:Ub618
yrkande 2, 1989/90:Ub729, 1989/90:Ub821 yrkande 2 och
1989/90:Ub827 yrkande 2,

12. beträffande inrättande av nya högskoleenheter

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub514, 1989/90:Ub517
yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub758 yrkande 3,

res. 6 (c)

13. beträffande utbildningsutbudet vid de mindre högskolorna
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub541 yrkandena 1 och

2, 1989/90:Ub617 yrkande 8, 1989/90:Ub677 samt 1989/90:Ub759
delvis,

res. 7 (m)

14. beträffande fortbildning och vidareutbildning

att riksdagen avslår motion !989/90:Ub758 yrkande 2,

15. beträffande uppdragsutbildning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub732,

16. beträffande lokala studiecentra

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub501 yrkandena 1 och 2,

17. beträffande jämställdhet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub512 delvis, 1989/90:
Ub550 och 1989/90:Ub826 yrkande 2,

18. beträffande vissa antagningsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub535 yrkande 1,
1989/90:Ub617 yrkande 5, 1989/90:Ub669 yrkande 1, 1989/90:
Ub745, 1989/90:Ub803 yrkande 7 och 1989/90:Ub818 yrkande 5,

res. 8 (m)
res. 9 (fp)

1989/90: UbU18

27

res. 10 (c)
res. 11 (mp)

19. beträffande tvåspråkig personal

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub669 yrkande 7,

res. 12 (fp)

20. beträffande aktiva idrottsutövares möjlighet till studier
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub337 yrkande 1,

res. 13 (c)

21. beträffande ekonomisk kompensation till studeranderepresentanter att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub534,

Universitets- och högskoleämbetet

22. beträffande anslaget Universitets- och högskoleämbetet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 2 och 1989/90:
Ub803 yrkande 2 till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 114 139 000 kr.,

res. 14 (fp)
res. 15 (vpk)

23. beträffande omlokalisering av den centrala antagningsverksamheten
vid UHÄ

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub605 och 1989/90:
Ub726,

Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna

24. beträffande anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Lokalkostnader
m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 1 760 445 000 kr.,

Vissa tandvårdskostnader

25. beträffande anslaget Vissa tandvårdskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Vissa
tandvårdskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 59 441 000 kr.,

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

26. beträffande ytterligare medel för studerandeutbyte m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub715 delvis, med
anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:
Ub617 yrkande 11, 1989/90:Ub758 yrkande 5 delvis och 1989/90:
Ub825 yrkande 37 samt med avslag på motionerna 1989/90:
Ub668 och 1989/90:Ub671 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

res. 16 (m)

27. beträffande förutsättningarna för ett internationellt studerandeutbyte att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub617 yrkande 10,

1989/90: UbU 18

28

res. 17 (m)

28. beträffande ytterligare medel för internationaliseringsåtgärder
i övrigt

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub724 yrkandena 4 och 5,
båda delvis,

res. 18 (vpk)

29. beträffande minskade medel för vissa administrativa ändamål att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub825 yrkande 36,

res. 19 (m)

30. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub715 delvis, med
anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:
Ub758 yrkande 5 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 38 samt
med avslag på motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 4 och 5,
båda delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 8 samt 1989/90:Ub803 yrkande
4 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
122 060 000 kr.,

res. 20 (m) - villk. 16 och 19
res. 21 (fp) - viUk. 4
res. 22 (vpk) - villk. 18

31. beträffande stöd till ett svensk-nederländskt ordboksprojekt
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfort,

Lokalförsörjning m.m.

32. beträffande lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och
forskning

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub584 yrkande

7, 1989/90:Ub630 delvis, 1989/90: Ub661, 1989/90:Ub673,

1989/90:Ub723 yrkande 1 och 1989/90:Ub725 yrkande 2 utan
erinran lägger proposition 1989/90:100 till handlingarna,

33. beträffande försöksverksamhet vid universitetet i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub643,

res. 23 (fp)

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

34. beträffande anslaget Utrustningsnämnden för universitet och
högskolor

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 13 100 000 kr.

1989/90:UbU18

29

Stockholm den 22 mars 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg
(s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Svensson
(s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s),
Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne
Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (vpk), Eva Goés
(mp), Ewa Hedkvist Petersen (s) och Margitta Edgren (fp).

Reservationer

1. Dimensionering av högskoleutbildning (mom. 1)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i
Vårgårda (c) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Efterfrågan på högskoleutbildning väntas öka i framtiden. Andelen
universitets- och högskoleutbildade är i Sverige internationellt sett
relativt liten. Som bl.a. utvisas av UHÄ-rapport 1989:17 riskerar Sverige
att få en sjunkande andel högskoleutbildade bland de yrkesverksamma.

Mot bakgrund av den mycket oroande utveckling UHÄ:s beredningsarbete
pekar mot anser utskottet det nödvändigt att ställningstaganden
till behoven av dimensioneringsökningar i högskolan görs nu.
Flera utbildningslinjer i landet är tidsmässigt så omfattande att effekterna
på arbetsmarknaden inte uppstår förrän efter fyra, fem år.

Eftersom regeringen bedömer att någon ytterligare behovsredovisning,
utöver den UHÄ gjort, inte är nödvändig, bör regeringen snarast
återkomma med förslag till sådana dimensioneringsförändringar i
grundutbildningen som följer av UHA.s analys.

Vad utskottet anfört om dimensionering av högskoleutbildning bör
riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub617 yrkande 3 och
1989/90:Ub758 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande dimensionering av högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub617 yrkande
3 och 1989/90:Ub758 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU18

30

2. Högskolans linjesystem (morn. 3)

1989/90: UbU18

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i
Vårgårda (c), Eva Goés (mp) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 11 slutar med "yrkande 5" bort ha följande
lydelse:

Linjesystemet inom högskolan har kommit att ifrågasättas alltmer.
Framför allt gäller detta det f.d. filosofiska området där yrkesrollen för
flera utbildningar är oklar. Efter den reformering av linjesystemet som
gjorts inom det matematisk-naturvetenskapliga området anser utskottet
det nu befogat att göra en översyn av linjeutbildningarna inom de
humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena.

En uppluckring av linjesystemet är enligt utskottet nödvändig. Förutsättningarna
för ämnesstudier inom bl.a. humaniora och samhällsvetenskap
måste förbättras genom ett ökat utbud av fristående kurser.
För att värna om kvaliteten i sådana kurser måste också resurserna per
utbildningsplats räknas upp. Ökade insatser för studievägledning måste
tillskapas i ett system där ämnesstudier blir ett alternativ till linjeutbildning.

Vad utskottet anfört om högskolans linjesystem bör riksdagen med
bifall till motionerna 1989/90:Ub617 yrkande 6, 1989/90:Ub758 yrkande
4 och 1989/90:Ub803 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande högskolans linjesystem
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub617 yrkande
6, 1989/90:Ub758 yrkande 4 och 1989/90:Ub803 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Vetenskaplig grundkurs (mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Frågan
om" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

En konkret åtgärd för att höja studenternas kritiska förmåga och ge
distans till en ensidig ämnesutbildning är inrättandet av en vetenskaplig
grundkurs i högskolan. En vetenskaplig grundkurs bör exempelvis
innehålla sådana moment som vetenskapsteori, vetenskapshistoria, argumentationsanalys
och logik. För en vetenskaplig grundkurs talar
även behovet av utbildningens internationalisering. För att svenska
studenter skall kunna tillgodogöra sig utbildningar utomlands måste de
ha grundläggande kunskaper om de i det internationella vetenskapssamhället
gängse teorierna.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att en försöksverksamhet
med vetenskaplig grundkurs omfattande 20 poäng prövas.

Försöksverksamheten bör kunna starta läsåret 1991/92 och förläggas
till förslagsvis fem högskoleenheter. Särskilda medel bör anslås för
försöksverksamheten.

Vad utskottet anfört om vetenskaplig grundkurs bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande vetenskaplig grundkurs
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ett råd för grundutbildningsfrågor (mom. 6)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "1989/90:Ub803 yrkande 3" bort ha
följande lydelse:

Utskottet avvisar förslaget att det vid UHÄ inrättas ett särskilt råd
för grundutbildningsfrågor. Utskottet stöder till fullo ambitionen att
stimulera den pedagogiska utvecklingen vid universitet och högskolor
men anser att regeringen valt fel metod för att uppnå dessa syften.

Utskottet anser att parallellen med forskningen inte är relevant.
Forskningsverksamheten styrs främst genom tilldelning av resurser,
och när det gäller selektivt forskningsstöd har forskningsråden ett
direkt ansvar för prioriteringar och avvägningar. Motsvarande förhållande
gäller inte grundutbildningens område.

Vidare anser utskottet att förslaget innebär en återgång till central
tilldelning av medel för pedagogiskt utvecklingsarbete, något som
medvetet övergavs för ett antal år sedan. Ansvaret för att utveckla
grundutbildningens kvalitet måste ligga på högskolestyrelser, linjenämnder
och institutioner.

Regeringens förslag står dessutom i motsats till strävan mot ökad
mål- och resultatstyrning av högskolan. Ett råd med föreslagna uppgifter
kan komma i direkt kollision med de utvärderingsambitioner som
håller på att ta form. Utskottet menar att goda pedagogiska insatser i
stället borde kunna premieras i efterhand.

Vad utskottet anfört om ett råd för grundutbildningsfrågor bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 3 och med
avslag på motion 1989/90:Ub758 yrkande 7 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande ett råd för grundutbildningsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 3
och med avslag på motion 1989/90:Ub758 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU18

32

5. Förslag till ett nytt styr- och anslagssystem
(mom. 7)

Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att de förändringar som
följer av riksdagens beslut om ett nytt styr- och anslagssystem i
högskolan inte är tillräckligt långtgående. I förhållande till nuvarande
system är förändringarna enbart av marginell art.

Utskottet anser att frågan om utformning av det framtida styr- och
anslagssystemet bör bli föremål för nya överväganden. Målsättningen
härvid skall vara att ytterligare öka universitetens och högskolornas
rätt att själva fatta beslut vad gäller planering och genomförande av
undervisning, forskning och investeringar i utrustning och lokaler.

Flera centrala myndigheter, förutom UHÄ, har i dag sin verksamhet
inriktad mot högskolan. Enligt utskottets mening måste organisationen
på nationell nivå anpassas till de omfattande förändringar som ägt rum
på lokal nivå under det senaste decenniet. Frågan om vilka centrala
högskolemyndigheter som skall finnas och vilka förutsättningar som
skall gälla för dem måste också omfattas av den nämnda översynen.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub617 yrkandena 1 och 9 samt 1989/90:Ub803 yrkande 1 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om ett nytt förslag till styroch
anslagssystem för högskolan.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande förslag till nytt styr- och anslagssystem
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub617 yrkandena
1 och 9 samt 1989/90:Ub803 yrkande 1 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. Inrättande av nya högskoleenheter (mom. 12)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet hänvisar" och slutar med "landstingskommunala enheter"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utbildningsväsendets utformning är av stor betydelse
för den regionala utvecklingen. En rättvis fördelning av resurserna
kan bidra till att främja den regionala utvecklingen. Olika regioners
ekonomiska och sysselsättningsmässiga förutsättn;ngar är starkt beroende
av tillgången till utbildning och forskning. Särskilt mot bakgrund
av att antalet platser i högskolan måste byggas ut är det enligt utskottet
nödvändigt att lokalisera högskoleutbildning till ytterligare orter.

Högskolan i Eskilstuna—Västerås bör delas i två fristående högskoleenheter,
och en interimsstyrelse för resp. enhet bör snarast tillsättas.

1989/90:UbU18

33

3 Riksdagen 1989190. 14 sami Nr 18

Högskoleutbildningen i södra delen av Stockholms län bör bli en
självständig högskoleenhet. Därutöver bör, enligt utskottets bedömning,
högskoleenheter inrättas i Kiruna och Skellefteå. Vad utskottet
har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758 yrkande
3 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub514 samt 1989/90:
Ub517 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande inrättande av nya högskoleenheter

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758 yrkande 3
och med anledning av motionerna 1989/90:Ub514 samt 1989/90:
Ub517 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

7. Utbildningsutbudet vid de mindre högskolorna
(mom. 13)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "1989/90:Ub759 delvis" bort ha
följande lydelse:

En rad nya högskolor har tillkommit under de senaste två decennierna.
Utgångspunkten har varit att de skall bidra till uppbyggnad av
teknisk och industriell kompetens och även allmänt höja utbildningsnivån
inom sina regioner. Genom att enheterna är små och har en
lätthanterlig organisation har kontakter snabbt etablerats med näringsliv
och förvaltning. Nya utbildningar har anpassats till lokala krav och
förutsättningar.

Svårigheter att rekrytera behöriga lärare, anskaffa erforderlig utrustning
m.m. leder enligt utskottet till att de mindre högskoleenheterna
måste ha en realistisk ambitionsnivå och ett begränsat utbildningsutbud.
Skall kvaliteten upprätthållas måste de mindre enheterna profilera
sig så att lokala behov och förutsättningar kan tas till vara och
vidareutvecklas. Sådana primärt lokalt inriktade utbildningar kan,
förutsatt att kvaliteten är tillräckligt hög, också bli riksrekryterande.

Utlokalisering av utbildning är ett sätt att möta lokala utbildningsbehov.
En utlokalisering av högre utbildning är emellertid enligt utskottets
mening inte skäl nog för att inrätta nya högskoleenheter.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:617 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub541
yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub677 samt 1989/90:Ub759 delvis som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande utbildningsutbudet vid de mindre högskolorna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub617 yrkande 8
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub541 yrkandena 1 och

2, 1989/90:Ub677 samt 1989/90:Ub759 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU 18

34

8. Vissa antagningsfrågor (mom. 18)

1989/90:UbU18

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet finnér" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets mening är reglerna för antagning till högskolan
betingade av det betygssystem som tillämpas inom skolan. I översynen
av betygssystemet måste detta beaktas.

Utskottet anser vidare att de nuvarande betygen från gymnasieskolan
inte skall anses som definitiva. Genom komplettering skall det vara
möjligt att förbättra betygen.

Utskottet föreslår också att försöksverksamhet bör påbörjas med
viktning av betyg från gymnasieskolan i samband med ansökan till de
längre tekniska utbildningarna i högskolan.

Försöksverksamhet med förändrade antagningsregler bör enligt utskottets
mening också prövas inom vårdutbildningarna så att hänsyn
tas till de sökandes lämplighet för yrkesuppgiften.

Utskottet anser att den allmänna behörigheten vid antagning till
högskolan bör skärpas till att gälla genomgången treårig gymnasielinje.

Utskottet anser det vidare angeläget att tillträdesreglerna till högskolan
ändras så att olägenheterna med taktiska val i gymnasieskolan
undanröjs. Reglerna måste utgå från de sökandes faktiska kunskaper.
Behörighetsreglerna skall enligt utskottet garantera att de som antas
har tillräckliga förkunskaper för att klara av studierna.

En åtgärd som utskottet finner angelägen är att skärpa förkunskapskraven
i språk till vissa utbildningar. Förutom kunskaper i engelska är
det önskvärt att studerande som söker till exempelvis civilingenjörsutbildningen,
naturvetarlinjen, ekonomlinjen och läkarlinjen också har
kunskaper i franska eller tyska. Detta bör anges i utbildningsplanen.
Sådan särskild språkkunskap bör ge extra meritpoäng vid ansökan till
högskolan.

Konsumentekonomisk utbildning bedrivs bl.a. vid lanthushållsskolorna.
Utskottet finner det angeläget att det till vårdutbildningar och
förskollärarutbildningen rekryteras studerande med både teoretiska
och praktiska kunskaper i kostfrågor. För sökande till sådana högskoleutbildningar
bör enligt utskottets mening genomgången konsumentteknisk
utbildning vid lanthushållsskola ge extra meritpoäng.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub535 yrkande 1, 1989/90:Ub617 yrkande 5 och 1989/90:
Ub818 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub669
yrkande 1, 1989/90:Ub745 och 1989/90:Ub803 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande vissa antagningsfrågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub535 yrkande

1, 1989/90:Ub617 yrkande 5 och 1989/90:Ub818 yrkande 5 samt

med avslag på motionerna 1989/90:Ub669 yrkande 1,
1989/90:Ub745 och 1989/90:Ub803 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Vissa antagningsfrågor (mom. 18)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets mening är reglerna för antagning till högskolan
betingade av det betygssystem som tillämpas inom skolan. I översynen
av betygssystemet måste detta beaktas.

Utskottet anser vidare att de nuvarande betygen från gymnasieskolan
inte skall anses som definitiva. Genom komplettering skall det vara
möjligt att förbättra betygen.

Utskottet föreslår också att försöksverksamhet bör påbörjas med
viktning av betyg från gymnasieskolan i samband med ansökan till de
längre tekniska utbildningarna i högskolan.

Försöksverksamhet med förändrade antagningsregler bör enligt utskottets
mening också prövas inom vårdutbildningarna så att hänsyn
tas till de sökandes lämplighet för yrkesuppgiften.

Avslutningsvis anser utskottet att den allmänna behörigheten vid
antagning till högskolan bör skärpas till att gälla genomgången treårig
gymnasielinje.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub669 yrkande 1 och 1989/90:Ub803 yrkande 7 samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ub535 yrkande 1, 1989/90:Ub617 yrkande
5, 1989/90:Ub745 och 1989/90:Ub818 yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande vissa antagningsfrågor m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub669 yrkande
1 och 1989/90:Ub803 yrkande 7 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub535 yrkande 1, 1989/90:Ub617 yrkande 5, 1989/90:
Ub745 och 1989/90:Ub818 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Vissa antagningsfrågor (mom. 18)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse: Konsumentekonomisk

utbildning bedrivs bl.a. vid lanthushållsskolorna.
Utskottet finner det angeläget att det till vårdutbildningar och
förskollärarutbildningen rekryteras studerande med både teoretiska

1989/90:UbU 18

36

och praktiska kunskaper i kostfrågor. För sökande till sådana högskoleutbildningar
bör enligt utskottets mening genomgången konsumentekonomisk
utbildning vid lanthushållsskola ge extra meritpoäng.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub535 yrkande 1 och med avslag på motionerna
1989/90:Ub617 yrkande 5, 1989/90:Ub669 yrkande 1, 1989/90:Ub745,
1989/90:Ub803 yrkande 7 och 1989/90:Ub818 yrkande 5 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande vissa antagnings fr ägor
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub535 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1989/90:Ub617 yrkande 5,
1989/90:Ub669 yrkande 1, 1989/90:Ub745, 1989/90:Ub803 yrkande
7 och 1989/90:Ub818 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

11. Vissa antagningsfrågor (mom. 18)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse: Försöksverksamhet

med förändrade antagningsregler bör enligt utskottets
mening prövas inom vårdutbildningarna så att hänsyn tas till
de sökandes lämplighet för yrkesuppgjften.

Utskottet anser att vid antagning till vårdutbildningar — förutom
formella meriter — hänsyn skall tas till de sökandes människointresse,
deras sätt att kommunicera och förmåga att leva sig in i andras
situationer. Detta förutsätter praktik före utbildningen.

Den första delen av utbildningen bör vara gemensam för de olika
linjerna, och denna del bör vara tvärvetenskapligt upplagd. Ämnen
som vårdetik, döden, människor i kris och samtalsteknik skall ingå i
utbildningen och ständigt tas upp i fortbildning.

Enligt utskottets mening bör vid ansökan till högskoleutbildning
förkunskapskraven i språk skärpas vad gäller vissa utbildningar. Förutom
kunskaper i engelska är det önskvärt att studerande som söker
till exempelvis civilingenjörsutbildningen, naturvetarlinjen, ekonomlinjen
och läkarlinjen också har kunskaper i franska eller tyska. Sådan
särskild språkkunskap bör ge extra meritpoäng vid ansökan till högskolan.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub669 yrkande 1 och 1989/90:Ub818 yrkande 5 som sin
mening ge regeringen till känna.

I övrigt anser utskottet att tillträdesreglerna inte skall ändras, varför
motionerna 1989/90:Ub535 yrkande 1, 1989/90:Ub617 yrkande 5,
1989/90:Ub745 och 1989/90:Ub803 yrkande 7 avstyrks.

1989/90:UbU18

37

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande vissa antagmngsfrågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub669 yrkande
1 och 1989/90:Ub818 yrkande 5 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub535 yrkande 1, 1989/90:Ub617 yrkande 5, 1989/90:
Ub745 och 1989/90:Ub803 yrkande 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12. Tvåspråkig personal (mom. 19)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet noterar" och på s. 18 slutar med "yrkande 7 avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att det vore av stort värde om det inom vårdyrkena i
större utsträckning än vad som nu är fallet fanns tillgång till tvåspråkig
personal. Enligt utskottets uppfattning är det inte acceptabelt att det,
samtidigt som det råder brist på personal i hälso- och sjukvården, finns
flyktingar och invandrare med vårdutbildning som är arbetslösa eller
som väntar på att få en svensk fortbildning. Åtgärder måste vidtas för
att förbättra möjligheterna till utbildning för dessa grupper så att
tillgången på tvåspråkig personal inom vården ökar. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub669 yrkande 7
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande tvåspråkig personal

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub669 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Aktiva idrottsutövares möjlighet till studier
(mom. 20)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det angeläget att underlätta för aktiva idrottsutövare
att bedriva studier såväl på gymnasie- som högskolenivå. Goda studiemöjligheter
bör finnas i samtliga skolor och inte endast vid idrottsgymnasier
och vissa högskolor. Genom att underlätta möjligheterna till
studier på idrottsutövarnas hemorter kan fler skaffa sig utbildning
parallellt med aktiv idrottsutövning. Vad utskottet anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ub337 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande aktiva idrottsutövares möjlighet till studier

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub337 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU18

38

14. Anslaget Universitets- och högskoleämbetet
(mom. 22)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 18 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 19 slutar med "114 139 000 kr." bort ha
följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det är angeläget
att minska byråkratin och detaljstyrningen inom högskolan, dels för att
ge högskoleenheterna större frihet, dels för att frigöra resurser till
utbildnings- och forskningsändamål. Utskottet tillstyrker därför de
förslag om minskning av UHÄ:s förvaltningskostnader med 2 milj.kr.
samt kostnaderna för den centrala antagningen som framförs i motion
1989/90:Ub803 yrkande 2.

När det — ( = utskottet) — centrala myndigheten.

Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 2 och med
avslag på motion 1989/90:Ub724 yrkande 2 till Universitets- och högskoleämbetet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag minskat förslagsanslag på (114 139 000 kr. —
5 720 000 kr. =) 108 419 000 kr.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande anslaget Universitets- och högskoleämbetet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 2,
med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på
motion 1989/90:Ub724 yrkande 2 till Universitets- och högskoleämbetet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
108 419 000 kr.,

15. Anslaget Universitets- och högskoleämbetet
(mom. 22)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "När
det" och på s. 19 slutar med "114 139 000 kr." bort ha följande
lydelse:

När det gäller förslaget om ytterligare resurser för studievägledning
delar utskottet motionärernas uppfattning att studievägledning är ett
bra sätt att nå nya grupper av studerande i syfte att dels öka rekryteringen
totalt till högskolan, dels motverka den ökande sociala snedrekryteringen
och dels slutligen motverka traditionellt könsmässiga studieval.
Utskottet tillstyrker således förslaget i motionen att ställa 10
milj.kr. till UHÄ:s disposition för studievägledning inom högskolan.

Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 2 och med
avslag på motion 1989/90:Ub803 yrkande 2 till Universitets- och hög -

1989/90: UbU 18

39

skoleämbetet för budgetåret 1990/91 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag ökat förslagsanslag på (114 139 000 kr. +

10 000 000 kr. =) 124 139 000 kr.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande anslaget Universitets- och högskoleämbetet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 2,
med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på
motion 1989/90:Ub803 yrkande 2 till Universitets- och högskoleämbetet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
124 139 000 kr.,

16. Ytterligare medel för studerandeutbyte m.m.
(mom. 26)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "utanför EG" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser emellertid att det i hög grad är motiverat att inför
förestående förhandlingar om deltagande i ERASMUS-programmet
ytterligare öka möjligheterna till studerandeutbyte. Därigenom underlättas
för svenska universitet och högskolor att successivt utveckla
kontakter såväl inom som utanför EG-länderna. Utskottet anser i
likhet med motionärerna att medlen för internationalisering bör fördelas
av UHÄ i samverkan med den akademiska rektorskonferensen.
Utskottet anser således med bifall till motionerna 1989/90:Ub617 yrkande
11, 1989/90:Ub715 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 37 samt
med anledning av motion 1989/90:Ub758 yrkande 5 delvis att 10
milj.kr. utöver regeringens förslag skall tillföras de medel som står till
UHÄ:s disposition för att möjliggöra ett vidgat studerandeutbyte med
länder såväl inom som utanför EG. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande ytterligare medel för studerandeutbyte m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub617 yrkande

11, 1989/90:Ub715 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 37, med
anledning av proposition 1989/90:100 samt motion 1989/90:
Ub758 yrkande 5 delvis och med avslag på motionerna 1989/90:
Ub668 samt 1989/90:Ub671 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU18

40

17. Förutsättningarna för ett internationellt
studerandeutbyte (mom. 27)

Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "1989/90:Ub617 yrkande 10" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
svensk högskoleutbildning håller god internationell klass så att den
accepteras som likvärdig utomlands. Ett ömsesidigt accepterande av
utbildningarna är som motionärerna påpekar grunden för att ett
studerandeutbyte skall fungera. Utskottet anser det därför angeläget att
så snart som möjligt undanröja de hinder som finns för att ett brett
studerandeutbyte skall komma till stånd. Sådana hinder kan bero på
utbildningarnas längd, innehåll och uppläggning, men även på utformningen
av behörighets- och urvalsregler. Vad utskottet anfört om
anpassning av den högre utbildningen till internationella förhållanden
bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub617 yrkande 10 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande förutsättningarna för ett internationellt studerandeutbyte att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub617 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Ytterligare medel för internationaliseringsåtgärder
i övrigt (mom. 28)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med “båda delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas oro över svårigheterna för studerande
och forskare att tillgodogöra sig litteratur på andra främmande språk
än engelska och tillstyrker därför att 2 milj.kr. anvisas till den föreslagna
fonden för översättning av vetenskaplig litteratur. Utskottet tillstyrker
också motionärernas förslag att anvisa 1 milj.kr. till en bred
alleuropeisk konferens om utbildning i Sverige. Vad utskottet anfört
om ytterligare medel för internationaliseringsåtgärder bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkandena 4 och 5, båda delvis,
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande ytterligare medel för internationaliseringsåtgärder
i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkandena 4
och 5, båda delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1989/90:UbU18

41

19. Minskade medel för vissa administrativa ändamål
(mom. 29)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Utskottet föreslår" och slutar med "(5 milj.kr.)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
avbyråkratisera högskolan. Detta kan bl.a. åstadkommas genom en
ändring och förenkling av antagningssystemet. Utskottet anser därför
inte att några medel skall anvisas till utveckling av datorsystem för
antagningen och inte heller att ytterligare medel skall anslås för ökade
driftskostnader av det studieadminstrativa systemet LADOK. Vad utskottet
anfört om minskade medel om sammanlagt 12 milj.kr. för vissa
administrativa ändamål bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:
Ub825 yrkande 36 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande minskade medel för vissa administrativa ändamål att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 36
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m. (mom. 30)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 16 och 19

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "122 060 000 kr." bort ha följande lydelse: Med

hänvisning till vad utskottet tidigare anfört under detta anslag,
bl.a. ytterligare 10 milj.kr. för ökat studerandeutbyte och 12 milj.kr.
mindre för vissa administrativa ändamål, och vad som tidigare anförts i
detta betänkande om grundutbildningsrådet föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motionerna 1989/90:Ub715 delvis och 1989/90:
Ub825 yrkande 38, med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motion 1989/90:Ub758 yrkande 5 delvis och med avslag på motionerna
1989/90:Ub724 yrkandena 4 samt 5, båda delvis, 1989/90:Ub758 yrkande
8 och 1989/90:Ub803 yrkande 4 till Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på (117 060 000 kr. + 10 000 000 kr. - 12 000 000 kr. =)

115 060 000 kr.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m.

1989/90:UbU18

42

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub715 delvis
och 1989/90:Ub825 yrkande 38, med anledning av proposition
1989/90:100 samt motion 1989/90:Ub758 yrkande 5 delvis och
med avslag på motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 4 samt 5,
båda delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 8 och 1989/90:Ub803 yrkande
4 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 115 060 000 kr.,

21. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m. (mom. 30)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "122 060 000 kr." bort ha följande lydelse: Med

hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om ett grundutbildningsråd
och om ytterligare 5 milj.kr. för ökat studerandeutbyte föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub715
delvis och 1989/90:Ub803 yrkande 4, med anledning av proposition
1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub758 yrkande 5 delvis och
1989/90:Ub825 yrkande 38 samt med avslag på motionerna 1989/90:
Ub724 yrkandena 4 och 5, båda delvis, samt 1989/90:Ub758 yrkande 8
till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (117 060 000 kr. +
5 000 000 kr. - 5 800 000 kr. =) 116 260 000 kr.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub715 delvis
och 1989/90:Ub803 yrkande 4, med anledning av proposition
1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub758 yrkande 5 delvis
och 1989/90:Ub825 yrkande 38 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub724 yrkandena 4 och 5, båda delvis, samt 1989/90:
Ub758 yrkande 8 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

116 260 000 kr.,

22. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m. (mom. 30)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "122 060 000 kr." bort ha följande lydelse: -

1989/90: UbU 18

43

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om ett grundutbildningsråd
samt om ytterligare 5 milj.kr. för ökat studerandeutbyte och 3
milj.kr. till övriga internationaliseringsåtgärder föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub715 delvis samt
1989/90:Ub724 yrkandena 4 och 5, båda delvis, med anledning av
proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub758 yrkande 5
delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 38 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub758 yrkande 8 och 1989/90:Ub803 yrkande 4 till Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på (117 060 000 kr. + 5 000 000 kr. +

3 000 000 kr. =) 125 060 000 kr.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub715 delvis
samt 1989/90:Ub724 yrkandena 4 och 5, båda delvis, med anledning
av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:
Ub758 yrkande 5 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 38 samt
med avslag på motionerna 1989/90:Ub758 yrkande 8 och
1989/90:Ub803 yrkande 4 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 125 060 000 kr.,

23. Försöksverksamhet vid universitetet i Göteborg
(mom. 33)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "1989/90:Ub643 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motionen att det
finns brister i statens sätt att sköta fastighetsfrågor. Det bekräftas inte
minst av en studie som gjorts av riksrevisionsverket. Att byggnadsstyrelsen
har ansvar för högskolans lokaler medför i många fall onödig
byråkrati och försvårar skötseln av fastigheterna.

Enligt utskottets mening är det önskvärt att ansvaret för lokalfrågorna
läggs på resp. högskola. Utskottet anser därför att det vore värdefullt
att pröva detta i form av den försöksverksamhet som motionärerna
föreslår. Vad utskottet anfört om försöksverksamhet vid universitetet i
Göteborg bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub643 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande försöksverksamhet vid universitetet i Göteborg
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub643 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU18

44

Särskilda yttranden

1989/90: UbU18

1. Högskolans linjesystem (mom. 3)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Vpk har i andra sammanhang föreslagit ökade anslag till både studievägledning
inom högskolan och det s.k. LIF-anslaget. Vi anser att detta
är en riktig väg att möta efterfrågan av mer "fria studier" vad gäller
högskoleutbildning. Detta utesluter självfallet inte en framtida prövning
av nuvarande linjesystem.

2. Ekonomisk kompensation till
studeranderepresentanter (mom. 21)

Björn Samuelson (vpk) anför:

I de flesta av högskolans beslutande organ, såsom högskolestyrelse,
linje- och fakultetsnämnd och institutionsstyrelse, är de studerande
representerade. Det är värdefullt att de studerande härigenom fått
formellt inflytande över sin utbildning. Den tid de studerande avsätter
för att medverka i beslutande organ inkräktar emellertid på den tid
som egentligen är avsedd för studier och som huvudsakligen finansieras
med studielån. Kravet på att studeranderepresentanterna för sina
uppdrag skall kunna erhålla arvode är därför berättigat. Att studeranderepresentanterna
i högskolestyrelsen numera får ekonomisk kompensation
är tillfredsställande. Jag utgår dock från att arvoderingen
genom lokala beslut utsträcks även till studeranderepresentanter i
övriga beslutande högskoleorgan.

45

1