Utbildningsutskottets betänkande

1989/90:UbU17

Anslag till vuxenutbildning

1989/90

UbU17

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
avsnitt C. Vuxenutbildning punkterna C 1. Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna, C 2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,
C 3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m., C 4.
Bidrag till studieförbunden m.m., C 6. Bidrag till driften'av folkhögskolor
m.m., C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet och C 8.
Bidrag till kontakttolkutbildning jämte motioner.

Punkten C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m.
behandlar utskottet tillsammans med proposition 1989/90:102 i betänkandet
1989/90:UbU27.

Utbildningsutskottet har från kulturutskottet inhämtat yttrande över
proposition 1989/90:100 bilaga 10, punkt C 4. Bidrag till studieförbunden
m.m. jämte motioner i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde.
Yttrandet (1989/90:KrU2y) är fogat till detta betänkande
som bilaga.

Propositionen

1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

Regeringen har under punkt C 1 (s. 172—176) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om
minskning av statsbidraget till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift
för den kommunala utbildningen för vuxna fr.o.m. redovisningsåret
1989/90,

2. att riksdagen till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 621 598 000 kr.

2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

Regeringen har under punkt C 2 (s. 176—178) föreslagit

3. att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 25 269 000 kr. j

1 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 17

3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m.m.

Regeringen har under punkt C 3 (s. 178—179) föreslagit

4. att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

5 827 000 kr.

4. Bidrag till studieförbunden m.m.

Regeringen har under punkt C 4 (s. 179—184) föreslagit

5. att riksdagen till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 166 633 000 kr.

5. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

Regeringen har under punkt C 6 (s. 184—188) föreslagit

7. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om
folkhögskolans undervisningsvolym,

8. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om
minskning av statsbidraget till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift,

9. att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 674 288 000 kr.

6. Bidrag till viss central kursverksamhet

Regeringen har under punkt C 7 (s. 188—189) föreslagit

10. att riksdagen godkänner att 41 400 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1990/91 används till att finansiera anslaget,

11. att riksdagen till Bidrag till viss central kursverksamhet för
budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på 41 400 000 kr.

7. Bidrag till kontakttolkutbildning

Regeringen har under punkt C 8 (s. 189—190) föreslagit

12. att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 4 252 000 kr.

Motionerna

1989/90:Ub217 av Anita Jönsson och Ingegerd Wärnersson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av korttidsutbildning för elevassistenter.

1989/90:Ub220 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till utbildningsdepartementets anslag till
särvuxutbildningen för budgetåret 1990/91 anslå ytterligare 30 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit.

1989/90:UbU17

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So227.

1989/90:Ub236 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
tivsmedelstekniskt vuxengymnasium i Kristianstad.

1989/90:Ub237 av Sonia Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examensrätt
vid Vadstena folkhögskola.

1989/90:Ub254 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppdragsutbildningens finansiering,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av gränser och
rollfördelning inom vuxenutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheterna till omfördelning av timramar
inom komvux,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studieförbundens rätt att själva utforma sin
verksamhet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bidrag till kursplanebundna universitetscirklar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändrade regler för bidrag till folkhögskolor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten för elever från annat nordiskt land
att studera vid folkhögskola.

1989/90:Ub261 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att definitionen för "glesbygd" ur
vuxenutbildningssynpunkt skall omprövas.

1989/90:Ub263 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att folkhögskolekommittén får i uppdrag att beakta vad i
motionen anförts om folkhögskolan som framtidsresurs.

1989/90:Ub267 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att slå samman timramarna för allmänna ämnen
och yrkesämnen inom kommunal vuxenutbildning till en gemensam
timram,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en försöksverksamhet inleds
inom komvux i ett antal kommuner innebärande friare former för
intensifierad uppsökande verksamhet och andra insatser för att stimulera
korttidsutbildade till studier samt möjlighet att avgiftsbelägga vissa
komvux-kurser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om obalansen i bidragsutvecklingen för kommunal
vuxenutbildning och studieförbund,

5. att riksdagen beslutar att kursplanebundna universitetscirklar
skall berättiga till statsbidrag,

1989/90:UbU17

6. att riksdagen för budgetåret 1990/91 under anslaget C 6. Bidrag
till driften av folkhögskolor anslår totalt 9 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit — 7 000 000 kr. motsvarande ca 8 800 bidragsveckor,
samt 2 000 000 kr. för att möjliggöra för ca 250 elever från
övriga nordiska länder att studera på svenska folkhögskolor,

7. att riksdagen för budgetåret 1990/91 C 1. Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna anslår 1 612 598 000 kr., vilket innebär en
besparing på 9 000 000 kr. och en minskning av riksramarna för
kommunal vuxenutbildnings gymnasieskolekurser med 30 000 undervisningstimmar,

8. att riksdagen för budgetåret 1990/91 under anslaget C 7. Bidrag
till viss central kursverksamhet anslår 41 400 000 kr. mindre än vad
regeringen har föreslagit och därmed avskaffar detta anslag.

1989/90:Ub282 av Kjell-Arne Welin och Siw Persson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i bidragsbestämmelserna
för studieförbunden så att bidragen motsvarar verksamheten
under det aktuella verksamhetsåret.

1989/90:Ub288 av Ulla Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av resurser inom den yrkesinriktade gymnasieutbildningen
och den kommunala vuxenutbildningen i Kronobergs län (delvis).

1989/90:Ub292 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
volymresurser bör skapas för startandet av nya folkhögskolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
presumtiva huvudmän ges prioritet vid tilldelning av sådana volymresurser
i enlighet med vad som framkommer i motionen.

1989/90:Ub293 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att nivån för att starta ett nytt
studieförbund bör sänkas till 10 000 studiecirkeltimmar per år.

1989/90:Ub299 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att statsbidrag till studieförbundens verksamhet
för handikappade skall fördelas mellan studieförbunden i relation till
motsvarande redovisade verksamhet.

1989/90:Ub301 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar om regler för dispens från taket för anhörigas
teckenspråksutbildning på folkhögskolorna.

1989/90:Ub303 av Elisabeth Persson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till Bidrag för studieförbunden m.m. för budgetåret
1990/91 anslår 4 000 000 kr. utöver regeringens förslag för att trygga
studieförbundet SISU:s expansionsmöjligheter,

2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen i sin
bidragsfördelning till studieförbunden skapar skäligt expansionsutrymme
för SISU under kommande år.

1989/90:UbU17

1989/90:Ub304 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om en utökning av antalet timmar för
kommunal vuxenutbildning,

4. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av fler timmar inom kommunal vuxenutbildning i Kronobergs
län.

1989/90:Ub307 av Mona Saint Cyr m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Vadstena folkhögskola bör fa rätten att såväl utbilda som examinera
kantorer.

1989/90:Ub308 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till studieförbunden m.m. (anslag C 4) för
budgetåret 1990/91 anslår 54 800 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit,

2. att riksdagen anslår 1 080 000 kr. till Vuxenutbildningscentrum i
Linköping,

3. att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. (anslag
C 6) för budgetåret 1990/91 anslår 8 400 000 kr. utöver vad regeringen
anslagit eller således 682 688 000 kr.

1989/90:Ub309 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till studieförbundens handikappverksamhet.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So296.

1989/90:Ub312 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
samhällsstödet till folkbildningen.

1989/90:Ub313 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av stödet till vuxenutbildning.

1989/90:Ub314 av Göran Åstrand och Lars Ahlmark (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av vuxenutbildningens struktur och
organisation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning av medel till studieförbundens kulturverksamhet.

1989/90:Ub332 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
anslaget C 4 utöver regeringens förslag tillför 22 500 000 kr. för
bidrag till kulturverksamhet.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr364.

1989/90:Ub336 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om allas rätt till en utbildningsnivå motsvarande två
års gymnasieskola,

1989/90:UbU17

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjning av bidraget till studietimmar med högre
schablonbidrag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjning av bidraget till studiecirklar inom stödområdena
A, B och C,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studiecirkelverksamheten bland handikappade,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om cirklar med friare regler,

6. att riksdagen hos regeringen begär att försök med korta studiecirklar
inleds i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjning av anslagsposten till kulturverksamhet,

8. att riksdagen till anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m.m.,
anslår 46 630 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således
1 213 263 000 kr.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om antalet elevveckor vid folkhögskolorna,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilda resurser för mottagandet av nordiska
elever vid folkhögskolorna,

11. att riksdagen till anslaget C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor
m.m. anslår 9 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit
eller således 683 288 000 kr.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om folkhögskolans frihet och att åldersgränsen för
antagning sänks till 16 år,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillräckliga resurser och för budgetåret 1990/91
anslår ytterligare 7 000 000 kr. under anslaget C 6. Bidrag till driften
för folkhögskolor m.m.

1989/90:Ub820 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av gymnasieskolan samt kommunal
vuxenutbildning och dess försöksverksamhet i Kronobergs län (delvis),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppfinnarutbildningen på Grimslövs folkhögskola.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A458.

1989/90:Ub822 av Eva Goés och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om data för handikappade hos Statens skola för
vuxna i Härnösand.

1989/90: UbU 17

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående kommunal utbildning för vuxna samt till
Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag av 1 546 598 000 kr.,

29. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till studieförbunden
m.m. avskaffa tilläggsbidragen till studiecirklar i samhällsinriktade
ämnen, matematik och svenska,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minskning av antalet bidragstimmar med högre
schablonbidrag,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studiecirkelsammankomsternas längd,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kursplanebundna universitetscirklar,

33. att riksdagen till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 991 633 000 kr.,

34. att riksdagen godkänner att ytterligare 111 400 000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1990/91 används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till
studieförbunden m.m.,

35. att riksdagen avvisar regeringens förslag att anvisa 41 400 000
kr. till Bidrag till viss central kursverksamhet.

Utskottet

1. Vuxenutbildningens struktur m.m.

Regeringen utfärdade den 21 juni 1989 myndighetsspecifika direktiv
för en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1991/92—1993/94
från skolöverstyrelsen (SÖ). Framställningen skall avse all den verksamhet
inom vuxenutbildningen som SÖ är ansvarig för. I sitt arbete
skall SÖ särskilt belysa verksamhetsområdena kommunal utbildning
för vuxna (komvux) och grundutbildning för vuxna (grundvux) och
genom en resultatanalys visa hur prestations- och resursutvecklingen
varit samt bedöma hur den bedrivna verksamheten stämmer med de
allmänna målen för utbildningarna. Då uppdragsutbildningen fatt stor
omfattning i anslutning till komvux, bör enligt direktiven utvecklingen
noggrant kartläggas och analyseras och effekterna på komvux organisation
och innehåll redovisas. Regeringen konstaterar att komvux befinner
sig i gränslandet till gymnasieskolan, folkhögskolan, arbetsmarknadsutbildningen
och högskolans fristående kurser. Att tydligare än i
dag ge de olika samhälleliga utbildningsanordnarna bestämda uppdrag
och egna profiler anses angeläget. En sådan profilering bör enligt
direktiven underlätta en rationell lokal och regional dialog mellan de
olika utbildningsanordnarna och göra det möjligt att samutnyttja materiella
och personella resurser bättre än vad som görs i dag. I en

1989/90: UbU 17

framtidsanalys för komvux och grundvux skall SÖ närmare precisera
och komma med förslag till komvux uppgifter med utgångspunkt i en
tydligare profilering i förhållande till andra utbildningsanordnare. En
bedömning av framtida målgrupper bör även redovisas. En övergång
från minskad regelstyrning till ökad målstyrning bör även förberedas.
Detta kräver förbättrade instrument för utvärdering.

Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att se över
vuxenutbildningsområdets struktur och organisation i syfte att under
år 1991 presentera ett program för vuxenutbildningen på kort och lång
sikt. SÖ:s fördjupade anslagsframställning kommer bl.a. att utgöra
underlag för regeringens ställningstagande beträffande den framtida
vuxenutbildningen.

I motionerna 1989/90:Ub254 (m) yrkande 2 och 1989/90:Ub314 (m)
yrkande 1 behandlas ett antal principfrågor i vad gäller utbildningen
för vuxna. En huvuduppgift för vuxenutbildningen är enligt den
förstnämnda motionen att minska bildnings- och utbildningsskillnaderna
mellan medborgarna. Den som i sin ungdom inte fått möjlighet att
tillägna sig kunskaper och färdigheter motsvarande dagens obligatoriska
skola skall ha den möjligheten i vuxen ålder. En annan huvuduppgift
för vuxenutbildningen är enligt motionärerna att tillgodose de
utbildningsbehov som uppstår genom förändringar i arbetslivet. Det
ökade internationella samarbetet inom svenskt näringsliv förutsätter
bl.a. goda språkkunskaper. För att klara omställningen inom arbetslivet
krävs både en god grundutbildning och möjligheter till fort- och
vidareutbildning. Motionärerna ifrågasätter om nuvarande utbildningsformer
är de mest lämpade för att möta det framtida behovet av
vuxenutbildning. Mot denna bakgrund begärs en utredning om vuxenutbildningens
struktur och organisation. Det är viktigt att utreda gränsdragningen,
rollfördelningen och möjligheterna till samordning mellan
högskolan, komvux, studieförbunden, folkhögskolan och arbetsmarknadsutbildningen.
I motion 1989/90:Ub314 begärs en analys av arbetsfördelningen
mellan studieförbund, komvux och AMU.

Utskottet har inledningsvis redovisat regeringens avsikt att se över
vuxenutbildningsområdets struktur. Utskottet utgår från att de frågor,
som enligt motionerna 1989/90:Ub254 och 1989/90:Ub314 närmare bör
utredas, kommer att omfattas av regeringens översyn. Utskottet finner
således att motionärernas yrkanden i stort är tillgodosedda, varför
motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 2 och 1989/90:Ub336 yrkande 1
avstyrks.

Genom att erbjuda ett stort utbildningsutbud för vuxna kan samhället
enligt motion 1989/90:Ub336 (c) yrkande 1 medverka till att utjämna
utbildningsklyftor mellan olika generationer och mellan olika grupper
i samhället. Nya utbildningsklyftor uppstår dock då utbildningsnivån
höjs för den generation som senast går igenom det reguljära skolväsendet.
Som grund för utvecklingen inom vuxenutbildningsområdet bör
riksdagen enligt motionärerna fatta ett principbeslut om allas rätt till en
utbildningsnivå motsvarande två års gymnasiestudier.

1989/90:UbU17

Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till att regeringen
under år 1991 kommer att presentera ett program för vuxenutbildningen
på kort och lång sikt. Utskottet utgår från att sådana principiella
frågor som utbildningsnivå, rätten till utbildning, vuxenutbildningens
målgrupper m.m. kommer att behandlas i regeringens program för
vuxenutbildningen. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionsyrkande!
anser utskottet inte vara påkallat, varför det avstyrks.

2. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

Omfattningen av kommunal utbildning för vuxna och
anslagsbeloppet m.m.

Regeringen fastställer för varje redovisningsår det antal undervisningstimmar
av olika slag (riksramar) som får disponeras i riket. Timmarna
fördelas enligt förordningen (1987:736, 1989:613) om timramar för
kommunal utbildning för vuxna. Riksramar fastställs särskilt för
grundvux, grundskolekurser (etapp 1), gymnasieskolekurser i allmänna
ämnen (etapperna 2—4) och gymnasieskolekurser i yrkesämnen och
särskilda yrkesinriktade kurser (yrkesutbildning). SÖ skall för varje
redovisningsår fördela varje riksram på länsramar. Vid denna fördelning
skall hänsyn tas till att länen har olika behov av undervisningstimmar
beroende på sådana faktorer som utbildningsnivå, arbetsmarknadsförhållanden
och näringsliv samt till de varierande möjligheterna
att genomföra utbildning av olika slag. På regional nivå skall länsskolnämnden
fördela varje länsram på kommunramar för varje redovisningsår.

I avvaktan på riksdagens beslut om bidrag till kommunal utbildning
för vuxna för budgetåret 1990/91 har regeringen den 11 januari 1990
fastställt följande preliminära riksramar att tillämpas av SÖ i enlighet
med föreskrifterna i förordningen om timramar för kommunal utbildning
för vuxna:

1. Grundvux 1 267 000 undervisningstimmar

2. Grundskolekurser (etapp 1) 767 000 undervisningstimmar

3. Gymnasieskolekurser i allmänna
ämnen (etapperna 2-4) 1 059 000 undervisningst immar

4. Gymnasieskolekurser i yrkesämnen
och särskilda yrkesinriktade
kurser (yrkesutbildning) 831 000 undervisningst immar

Regeringen har också fastställt den preliminära timramen för särvux
enligt 48 § förordningen (1988:816) om vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda till 59 000 undervisningstimmar.

Den preliminära totalramen för budgetåret 1990/91 uppgår således
till 3 983 000 undervisningstimmar. 1 jämförelse med budgetåret
1989/90 motsvarar detta en ökning med 3 200 undervisningstimmar.
Timramen för särvux ökar med 4 550 undervisningstimmar och övriga
timramar minskar något.

1989/90: UbU 17

När det gäller anslagsbeloppet under bidrag till kommunal utbildning
för vuxna föreslås i motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 28 en minsk -

ning av beloppet med 75 milj.kr. Riksdagen bör således anvisa ett
förslagsanslag på 1 546 598 000 kr. för budgetåret 1990/91. Motionärerna
anser att en besparing för kommunal utbildning för vuxna bör
ske av statsfinansiella skäl. Genom bättre samordning och effektivisering
av insatserna bör en sådan besparing kunna ske. Minskningen av
anslaget bör dock enligt motionärerna inte drabba undervisningsinsatserna
för grundvux och särvux. Även i motion 1989/90:Ub267 (fp)
yrkande 7 föreslås en reducering av anslagsbeloppet med 9 milj.kr.
genom att riksramarna för gymnasieskolekurser minskas med 30 000
undervisningstimmar. I motion 1989/90:Ub220 (fp) yrkande 1 anförs
att antalet undervisningstimmar för utbildningen inom särvux är otillräckligt
med hänsyn till de psykiskt utvecklingsstördas rätt till vuxenutbildning.
Mot denna bakgrund föreslås att anslagsbeloppet ökar med
30 milj.kr. för budgetåret 1990/91 utöver regeringens förslag. Med
hänsyn till reduceringen av beloppet i motion 1989/90:Ub267 föreslås
anslagsbeloppet uppgå till totalt 1 642 598 000 kr. I motion
1989/90:Ub304 (c) yrkande 2 understryks vikten av att vidareutbilda
den vuxna generationen. Speciellt ökar behoven inom yrkeslivet. Det
är vidare viktigt att höja kompetensnivån hos dem som har en ofullständig
skolgång. Mot denna bakgrund föreslås att riksdagen beslutar
om en utökning av antalet timmar för kommunal vuxenutbildning.

Utskottet är inte berett att tillstyrka en minskning av den totala
utbildningsvolymen för kommunal utbildning för vuxna för budgetåret
1990/91. Utskottet vill instämma i vad föredragande statsrådet anför i
inledningen till avsnittet Skola och vuxenutbildning i årets budgetproposition
(s. 19).

Den snabba utvecklingen mot ett mera kompetenskrävande och kunskapsintensivt
arbetsliv kommer utan tvekan att skärpa anspråken på
vuxenutbildningen. I ett arbetsliv och i ett samhälle där kunskaper och
utbildning blir allt viktigare kommer de strategiska investeringarna att
bestå i det som många ännu inte vant sig vid att betrakta som
investeringar — nämligen människors kunskaper och erfarenheter.

Utskottet anser att totalramen för kommunal utbildning för vuxna för
budgetåret 1990/91 är väl avvägd. Vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda får därmed en utökad timram budgetåret 1990/91.
När det gäller resurser för utbildningen inom särvux vill utskottet
erinra om att särvux-kommittén (U 1988:15) nyligen avgett betänkandet
(SOU 1990:11) Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda.
Ärendet bereds inom regeringskansliet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna
1989/90:Ub220 yrkande 1, 1989/90:Ub267 yrkande 7, 1989/90:Ub304
yrkande 2 och 1989/90:Ub825 yrkande 28 till Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna, för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 1 621 598 000 kr.

1989/90:UbU17

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en minskning av statsbidraget
till sjukförsäkringsavgift, och folkpensionsavgift för den kommunala
utbildningen för vuxna fr.o.m. redovisningsåret 1989190.

Kommunal utbildning för vuxna i Kronobergs län

I motionerna 1989/90:Ub288 (s) delvis, 1989/90:Ub304 (c) yrkande 4
och 1989/90:Ub820 (fp) yrkande 1 delvis föreslås att Kronobergs län
tilldelas flera undervisningstimmar inom kommunal utbildning för
vuxna. Motionärerna anser att länet fått en omotiverat stor reducering
av undervisningstimmar under de senaste åren.

Som utskottet nyss redovisat ankommer det på SO att handlägga
frågor om fördelning av riksramar på länsramar enligt gällande bestämmelser.
SÖ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90
utförligt redovisat de kriterier som ligger till grund för SÖ:s fördelningsbeslut.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till SÖ:s ansvar för
dessa frågor anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna
1989/90:Ub288 delvis, 1989/90:Ub304 yrkande 4 och 1989/90:Ub820
yrkande 1 delvis.

Uppdragsutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen

I motion 1989/90:Ub254 (m) yrkande 1 tas frågan upp om uppdragsutbildningen
inom den kommunala vuxenutbildningen. Motionärerna
hemställer att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna
att uppdragsutbildningen skall vara självfinansierad och att den inte får
inkräkta på ordinarie undervisning.

Utskottet hänvisar till förordningen (1965:65, 1988:741) om uppdragsutbildning
i anslutning till kommunal vuxenutbildning. När det
gäller uppdragsutbildningens finansiering anges i 2 § att huvudmannen
mot särskild ersättning från en uppdragsgivare för dennes räkning i
anslutning till komvux får anordna utbildning för personer som uppdragsgivaren
utser. I 9—11 §§ finns bestämmelser om den ekonomiska
regleringen av uppdragsutbildningen i förhållande till staten. Vidare
slås det fast i 3 § samma förordning att uppdragsutbildningen inte får
försämra förutsättningarna för den reguljära utbildningen och möjligheterna
att få sådan utbildning.

Utskottet vill i detta sammanhang även hänvisa till SO:s granskning
av skola och vuxenutbildning läsåret 1988/89 (SÖ, R 1989:45/Rapporter
— Planering, uppföljning, utvärdering). SÖ konstaterar bl.a. att
variationerna är mycket stora mellan olika kommuner när det gäller
uppdragsutbildningens administration. En del kommuner satsar särskilda
resurser på ledning av uppdragsutbildningen. I de flesta kommuner
är det dock någon av skolledarna inom komvux som fått till
uppgift att ansvara för uppdragsutbildningen inom ramen för sin
ordinarie tjänst eller på övertid. Enligt SÖ bör kommunerna se över
skolledarnas arbetsbelastning inom komvux med hänsyn till förekomsten
av uppdragsutbildning.

Utskottet vill slutligen erinra om regeringens myndighetsspecifika
direktiv för en fördjupad anslagsframställning för budgetåren

1989/90: UbU 17

1991/92—1993/94 från SÖ. Som utskottet tidigare redovisat anges det i
dessa direktiv att uppdragsutbildningens utveckling noggrant bör kartläggas
och analyseras och effekterna på komvux organisation och
innehåll redovisas. I analysen bör det enligt direktiven ingå en redovisning
av principerna för prissättningen av sådan uppdragsutbildning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub254 yrkande 1.

Omfördelning mellan kommunramar

Enligt förordningen (1987:736, 1989:613) om timramar för kommunal
utbildning för vuxna får en kommun när det gäller kommunramarna
enligt 10 § under ett redovisningsår genom omfördelning öka eller
minska varje kommunram med högst 10%, dock alltid med 300
undervisningstimmar.

När det gäller kommunramarna anses i motion 1989/90:Ub254 (m)
yrkande 4 att nuvarande bestämmelser ger alltför små möjligheter till
omfördelning mellan de olika timramarna. Med ett friare system
skapas förutsättningar för ett ändamålsenligt utnyttjande av resurserna.
Länsskolnämnderna bör därför få medge att en kommun får göra en
större omfördelning mellan kommunramarna än vad nu gällande
bestämmelser tillåter. I motion 1989/90:Ub267 (fp) yrkande 1 föreslås
att uppdelningen i de två kommunramarna för gymnasieskolekurser i
allmänna ämnen (etapperna 1—4) resp. gymnasieskolekurser i yrkesämnen
och särskilda yrkesinriktade kurser (yrkesutbildning) slopas
och ersätts med en gemensam timram för gymnasieutbildning. Enligt
motionärerna skulle en sådan förändring av timramarna ge en kommun
möjlighet att bättre anpassa verksamheten tili de aktuella behoven.

Utskottet utgår från att SÖ i sitt arbete med en fördjupad anslagsframställning
för budgetåren 1991/92—1993/94 för vuxenutbildningen
kommer att behandla statsbidragsfrågorna. Enligt vad föredragande
statsrådet anför i budgetpropositionen (s. 15 och s. 175) görs även en
analys av statsbidragssystemet för bl.a. den kommunala vuxenutbildningen
inom ramen för det s.k. skolprojektet i utbildningsdepartementet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 4 och 1989/90:Ub267 yrkande
1.

Kommunal vuxenutbildning i glesbygd

I vuxenutbildningsförordningen (1985:288, 1989:703) finns bestämmelser
om minsta antal deltagare i kurs. Enligt 3 kap. 12 § får en kurs
startas om antalet studerande beräknas varaktigt uppgå till lägst tolv
eller i glesbygd åtta. Med ett utnyttjande av särskild delram enligt
3 kap. 76 § samma förordning får kurs startas om antalet studerande
beräknas varaktigt uppgå till lägst fem. Glesbygdsbegreppet följer bestämmelserna
om vilka stödområden som får regionalpolitisk! stöd,
med undantag av orter där det finns treåriga teoretiska linjer av
gymnasieskolan.

1989/90:UbU17

I motion 1989/90:Ub261 (c) föreslås att glesbygdsbegreppet bör omprövas
när det gäller den kommunala vuxenutbildningen. Motionärerna
anser att det finns glesbygd även utanför stödområdena och exemplifierar
med Ovanåkers kommun.

Utskottet hänvisar till bestämmelserna om systemet med s.k. särskild
delram som innebär att en viss andel av en kommuns totala timresurs
för kommunal vuxenutbildning får användas på ett friare sätt än övriga
timmar. Enligt utskottets uppfattning innebär systemet med särskild
delram att utbildningsbehoven i mindre kommuner med få studerande
bör kunna tillgodoses. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub261.

Försöksverksamhet

I motion 1989/90:Ub267 (fp) yrkande 2 begärs att en försöksverksamhet
inleds inom komvuxorganisationen i ett antal kommuner innebärande
intensifierad uppsökande verksamhet och särskilda ekonomiska
och pedagogiska insatser för att stimulera korttidsutbildade till studier
samt möjlighet att avgiftsbelägga vissa komvuxkurser som är att betrakta
som hobbybetonade.

Utskottet vill först hänvisa till 3 kap. 2 § vuxenutbildningslagen
(1984:1118, 1989:257) i vilken det slås fast att varje kommun genom
lämpliga åtgärder skall söka nå dem i kommunen som har rätt till
grundvux och motivera dem att delta i utbildningen. Enligt 4 a kap.
27 § vuxenutbildningsförordningen utgår statsbidrag i form av schablontillägg
till kommunerna för bl.a. information om vuxenutbildning,
uppsökande verksamhet och studiehandledning för vuxenstuderande.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1989/90:Ub267 yrkande 2.

Utbildning av elevassistenter

I motion 1989/90:Ub217 (s) uppmärksammas behovet av utbildning av
elevassistenter för handikappade elever och elever med svårigheter.
Enligt motionärerna utgör elevassistenterna en mycket heterogen
grupp när det gäller grundutbildning och arbetslivserfarenhet. Flertalet
assistenter är kvinnor. Att arbeta som elevassistent är enligt motionärerna
både krävande och ansvarsfullt. För arbetet fordras kunskaper
om såväl skolans förhållanden som elevens handikapp eller svårigheter
av annat slag. Enligt motionärerna bör riksdagen göra ett uttalande om
behovet av korttidsutbildning för elevassistenter.

Enligt utskottets uppfattning är det när det gäller utbildningsinsatser
för denna personalgrupp väsentligt att insatser utgår från individuella
behov och önskemål. Det finns inget som hindrar att kurser för
elevassistenter anordnas som särskilda yrkesinriktade kurser eller som
uppdragsutbildning för kommunens räkning inom den kommunala
vuxenutbildningen. På så sätt bör utbildningens inriktning, omfattning
och uppläggning i övrigt kunna anpassas till lokala förhållanden. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub217.

1989/90: UbU 17

Utbildning i livsmedelsteknik

1989/90:UbU17

I motion 1989/90:Ub236 (s) föreslås att ett livsmedelstekniskt vuxengymnasium
inrättas i Kristianstads kommun. Det finns enligt motionärerna
ett stort behov av vuxenutbildning inom livsmedelsområdet och
vidareutbildning för anställda inom livsmedelsindustrin i Kristianstads
län.

Utskottet vill erinra om att det enligt vuxenutbildningsförordningen
(1985:288, 1989:703) finns möjlighet att inom kommunal vuxenutbildning
anordna dels samtliga utbildningar som finns i gymnasieskolan,
dels särskilda yrkesinriktade kurser. En kommun kan således själv
besluta om utbildningsutbudets inriktning inom ramen för tilldelade
timresurser. Därutöver kan uppdragsutbildning förekomma enligt förordningen
(1986:65, 1988:741) om uppdragsutbildning i anslutning till
kommunal vuxenutbildning. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub236.

3. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

Innevarande års utbildning vid statens skolor för vuxna får omfatta
27 350 undervisningstimmar. I årets budgetproposition räknar föredragande
statsrådet med ett oförändrat antal undervisningstimmar för
budgetåret 1990/91.

Beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader
föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett förslagsanslag
på 25 269 000 kr. Då utskottet inte har något att erinra mot
medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition
1989/90:100 till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 25 269 000 kr.

I motion 1989/90:Ub822 (mp) yrkande 6 om utbildning och forskning
i Västernorrlands län efterlyses bl.a. vissa kurser på distans inom
datorområdet för handikappade.

Utskottet vill erinra om att kostnader för stödåtgärder för hörselskadade,
synskadade eller rörelsehindrade studerande vid statens skolor
för vuxna får bestridas med medel under detta anslag. Detta gäller även
för studerande som deltar i distansundervisning och som på grund av
handikappets art inte kan delta i undervisning vid skolan. Statens
skola för vuxna i Härnösand har utarbetat kurser inom datorområdet
för handikappade vuxenstuderande. Något uttalande av riksdagen i
enlighet med motionsyrkandet anser utskottet inte vara påkallat, varför
det avstyrks.

4. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Statens skolor
för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 5 827 000 kr.

5. Bidrag till studieförbunden m.m.

I inledningen till proposition 1989/90:100 bil. 10 (s. 19) anmäler
föredragande statsrådet att det inom utbildningsdepartementet pågår en
omfettande översyn av vuxenutbildningens struktur och organisation.
Avsikten är att regeringen nästa år skall förelägga riksdagen ett förslag
till strategi för vuxenutbildningen på kort och lång sikt. Förslagen i
SÖ:s rapport Studieförbunden inför 90-talet och den debatt som förts
inom studieförbunden med anledning av denna kommer att ingå i
underlaget för regeringens överväganden bl.a. om ett nytt system för
statsbidrag till studieförbunden.

Schablonbidragen

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att det totala antalet studietimmar
med det högre schablonbidraget försöksvis skall ligga fest
under treårsperioden 1989/90—1991/92 (prop. 1988/89:100, bet.
UbU17, rskr. 202). Under vart och ett av dessa budgetår skall statsbidrag
enligt den högre schablonen utgå till 6 725 500 studietimmar.
Högschablontimmarnas fördelning mellan studieförbunden skall för
1989/90 bestämmas av SÖ enligt förordningen om statsbidrag till
studiecirklar och därefter ligga fast under treårsperioden, såvida inte
något studieförbund mycket kraftigt minskar sin verksamhet. I det
senare fallet har SÖ bemyndigande att omfördela bidragen.

1 propositionen föreslås nu att bidragsbeloppet för det högre schablonbidraget
skall höjas med 5 kr. till 108 kr. per studietimme. Det
lägre schablonbidraget föreslås vara oförändrat 30 kr. per studietimme.

Det högre schablonbidragets belopp berörs i motion 1989/90:Ub336 (c)
yrkande 2. Där begärs att det högre schablonbidraget skall höjas med
10 kr. i stället för med 5 kr. Motionärerna pekar på att bidraget
urholkats. Man vill därför återge bidraget dess ursprungliga värde.

När det gäller bidragsbeloppen tillstyrker utskottet regeringens förslag
att det högre schablonbidraget skall höjas med 5 kr. till 108 kr.
och att det lägre schablonbidraget skall vara oförändrat 30 kr. Riksdagen
bör således avslå motion 1989/90:Ub336 yrkande 2 .

Antalet högschablontimmar är som nyss nämnts festställt för en treårsperiod.
Förändringar i ett studieförbunds totala verksamhetsvolym
påverkar alltså inte dess tillgång på högschablontimmar under denna
treårsperiod såvida det inte rör sig om mycket stora minskningar. En
fortgående ökning av ett studieförbunds verksamhet påverkar inte dess
tillgång på högschablontimmar under treårsperioden.

I motion 1989/90:Ub303 (vpk) yrkande 1 hemställs att 4 milj.kr.
anvisas utöver regeringens förslag för att idrottsrörelsens studieförbund
SISU skall få ytterligare 40 000 högschablontimmar. Gällande regler
medför enligt motionären att SISU får högre schablonbidrag för bara
40% av sina studietimmar, medan ett annat studieförbund kan få det
högre bidraget för 80% av sin verksamhet.

I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 30 föreslås en kraftig minskning
av antalet studietimmar med högre schablonbidrag.

1989/90:UbU17

Utskottet anser för sin del inte att det finns skäl att nu ändra
föregående riksmötes beslut om antalet högschablontimmar, och föreslår
därför att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub303 yrkande 1
och 1989/90:Ub825 yrkande 30.

Tilläggsbidragen

Regeringen föreslår att tilläggsbidraget för studiecirklar inom den s.k.
friare resursanv dningen skall höjas med 1 kr. till 44 kr. Tilläggsbidraget
till handikappcirklar föreslås också höjt med 1 kr. till 31 kr.
Alla övriga riktade tilläggsbidrag föreslås i propositionen utgå med
oförändrat belopp.

1 motion 1989/90:Ub336 yrkande 3 hävdas att kostnaderna för
cirkelverksamhet i glesbygd ökat på grund av skattereformen, inte
minst genom de ökade bensinkostnaderna. Motionärerna föreslår att
tilläggsbidraget för cirklar inom stödområdena A, B och C, som nu
utgår med 15 kr., skall höjas med 10 kr. per studietimme. 1 motion
1989/90:Ub308 yrkande 1 delvis föreslås också ökat stöd till studiecirkelverksamhet
i glesbygd.

När det gäller tilläggsbidragens belopp ansluter sig utskottet till regeringens
förslag. Utskottet föreslår således att riksdagen avslår motion
1989/90:Ub308 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub336 yrkande 3.

Enligt motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 29 bör samtliga tilläggsbidrag
avskaffas utom de som gäller cirklar med handikappade deltagare
eller som bedrivs i glesbygd. Motionärerna hävdar att riksdagen genom
tilläggsbidragen styr studieförbundens verksamhet, vilket anses felaktigt.
Styrning av studieförbundens verksamhet avvisas också i motion
1989/90:Ub254 (m) yrkande 5 delvis.

Utskottet konstaterar att tilläggsbidragen har en styrande effekt på
studieförbundens verksamhet och att denna effekt är avsiktlig. Tilläggsbidraget
till studiecirklar i svenska, matematik och samhällsinriktade
ämnen har tillkommit för att främja sådana studier som är viktiga för
människor med kort skolutbildning. Utskottet föreslår att riksdagen
avslår motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 5 delvis och 1989/90:Ub825
yrkande 29.

Kursplanebundna universitetscirklar

År 1983 avskaffades rätten att få statsbidrag till sådana universitetscirklar
som följer av högskolemyndighet fastställda planer. I motionerna
1989/90:Ub254 yrkande 6, 1989/90:Ub267 (fp) yrkande 5 och
1989/90:Ub825 yrkande 32 hävdas att sådana universitetscirklar är
utmärkta för att sprida akademisk bildning och utbildning till människor
i glesbygd och på små orter. Därför föreslås i motionerna att
kursplanebundna universitetscirklar åter skall bli berättigade till statsbidrag.
I sistnämnda motion föreslås också att sådana cirklar skall fa
ett i förhållande till andra cirklar förhöjt statsbidrag.

Förslag av denna innebörd har framförts årligen sedan bidraget
avskaffades. Utskottet hänvisar nu liksom de senaste åren till vad som

1989/90:UbU17

anfördes i betänkandet UbU 1986/87:22 s. 22 och föreslår att riksdagen
avslår motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 6, 1989/90:Ub267 yrkande 5
och 1989/90:Ub825 yrkande 32.

Cirklars och cirkelsammankomsters längd

För att berättiga till statsbidrag skall en studiecirkel omfatta minst 15
studietimmar, fördelade på minst fyra veckor. Vidare finns bestämmelser
om sammankomsternas längd. Särskilda bestämmelser gäller för de
cirklar som bedrivs inom ramen för s.k. friare resursanvändning.

I motion 1989/90:Ub336 yrkande 6 föreslås att en försöksverksamhet
skall inledas med korta studiecirklar. Sådana skulle omfatta minst nio
studietimmar fördelade på minst tre sammankomster och utlagda över
en period av minst tio dagar. Sådana cirklar skulle lämpa sig väl på
kultur- och hantverksområdet liksom för intensivstudier i aktuella
samhällsämnen.

I motion 1989/90:Ub825 yrkande 31 föreslås att cirkelsammankomster
på fyra timmar skall berättiga till statsbidrag så länge verksamheten
ryms inom den ekonomiska totalram som riksdagen beslutar.

Utskottet erinrar om att anslaget Bidrag till studieförbunden är ett
förslagsanslag. Statsbidrag enligt den lägre schablonen utgår till alla
studiecirklar som uppfyller de villkor som anges i förordningen.
Förändringar i dessa villkor kan komma att påverka antalet studietimmar
totalt sett. De i motionerna föreslagna förändringarna skulle
sannolikt komma att öka antalet studietimmar som berättigar till
statsbidrag. Mot bakgrund av att hela systemet för statsbidrag till
studieförbunden för närvarande är under övervägande inom utbildningsdepartementet
anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna
1989/90:Ub336 yrkande 6 och 1989/90:Ub825 yrkande 31.

Möjligheterna för nya studieförbund att få statsbidrag

Som nämnts ovan fastställde riksdagen vid föregående riksmöte antalet
studietimmar med högre schablonbidrag till 6 725 500 för vart och ett
av budgetåren 1989/90, 1990/91 och 1991/92. Fördelningen mellan
studieförbunden fastställdes för 1989/90 i förhållande till det genomsnittliga
antalet statsbidragsberättigade studietimmar under de tre senaste
redovisningsåren. Fördelningen av högschablontimmarna skulle
också ligga fest under alla tre åren.

I motion 1989/89:Ub282 (fp) föreslås att bidragsbestämmelserna skall
ändras så att bidragen motsvarar verksamheten under det aktuella
verksamhetsåret. Motionärerna anser att den nu gällande ordningen
missgynnar idrottsrörelsens relativt nybildade studieförbund SISU.
Även motion 1989/90:Ub303 slår vakt om SISU. Motionärerna föreslår
att skolöverstyrelsen i sin bidragsfördelning till studieförbunden skall
skapa skäligt expansionsutrymme för SISU (yrkande 2).

För att bli berättigad till statsbidrag måste ett studieförbund kunna
redovisa minst 50 000 studietimmar per år under tre år. Denna
"tröskel" föreslås i motion 1989/90:Ub293 (mp) sänkt till 10 000

1989/90:UbU 17

2 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 17

studietimmar. Motionären anser att den höga tröskeln gör det i praktiken
omöjligt för de nya folkrörelserna, t. ex. miljörörelsen, fredsrörelsen
och kvinnorörelsen, att starta egna studieförbund.

Utskottet utgår från att frågan om reglernas inverkan på bildandet
av nya studieförbund ingår i de överväganden som nu pågår inom
utbildningsdepartementet beträffande ett nytt statsbidragssystem. I avvaktan
på regeringens aviserade förslag bör riksdagen avslå motionerna
1989/90:Ub282, 1989/90:Ub293 och 1989/90:Ub303 yrkande 2.

Omfördelning av studietimmar inom den s.k. friare
resursanvändningen

Inom ramen för tio procent av antalet högschablontimmar får varje
studieförbund bedriva cirklar med friare regler i fråga om antalet
studietimmar, antalet cirkeldeltagare m.m. Dessa timmar skall användas
främst för verksamhet för korttidsutbildade och andra med motsvarande
särskilda behov. För dessa timmar utgår ett särskilt tilläggsbidrag.

I motion 1989/90:Ub336 yrkande 5 föreslås att timmar inom denna
ram som ett studieförbund inte utnyttjar skall omfördelas till andra
studieförbund. Därmed skulle syftet med bestämmelsen om friare
resursanvändning — att nå fler cirkeldeltagare — bättre tillgodoses.

Utskottet konstaterar att en sådan omfördelning inte har förutsetts
vid riksdagens beslut 1987 om den friare resursanvändningen (prop.
1986/87:100 bil. 10, UbU 1986/87:22 s. 14 f., rskr. 258). Mot bakgrund
av att regeringen aviserat ett förslag till riksdagen nästa år om bl.a.
statsbidragen till studieförbunden bör riksdagen inte nu ändra reglerna.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub336 yrkande
5.

Kulturverksamhet

I propositionen föreslås att anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet
ökas med 5 milj.kr. till 130 milj.kr. Ökningen utgör fyra procent. För
anslagsposten Bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden
föreslås en ökning med 141 000 kr. (prisomräkning) till
3 678 000 kr.

Ett ytterligare höjt anslagsbelopp till kulturverksamhet föreslås i två
motioner, nämligen 1989/90:Ub332 (vpk) och 1989/90:Ub336 (c).

I motion 1989/90:Ub332 anförs att urholkningen av bidraget leder
till att antalet kulturgrupper sjunker och att allt större del av kulturgruppernas
verksamhet förs över till studiecirklar. Motionärerna hemställer
att bidraget till kulturverksamhet skall höjas med 22,5 milj.kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till den nivå som kulturrådet föreslagit
i sin anslagsframställning.

Enligt motion 1989/90:Ub336 yrkande 7 är den av regeringen föreslagna
ökningen med 5 milj.kr. nästa budgetår otillräcklig. Därför
föreslår motionärerna att bidraget skall höjas med ytterligare 5 milj.kr.
till totalt 135 milj.kr.

1989/90:UbU17

Det nu gällande systemet för fördelning av bidrag till kulturverksamhet
mellan studieförbunden baseras på uppgifter från förbunden till
kulturrådet om statsbidragsberättigade kostnader. Förbundens utgifter
för kulturverksamhet i glesbygd samt för invandrare och handikappade
får tas upp till 100%, medan 75% av övriga kostnader Sr tas upp. På
grundval av de sålunda framräknade utgifterna beräknar kulturrådet
vilken andel av det totala statliga bidraget som varje förbund är
berättigat till. Vid beräkningen tas hänsyn till vilka kostnader förbunden
haft under de tre senaste åren för att skapa en jämnare utveckling
av bidraget vid förändringar i verksamheten.

En ny utformning av bidragen föreslås i motionerna 1989/90:Ub254
yrkande 5 delvis och 1989/90:Ub314 (m) yrkande 2. Motionärerna
anser att det nuvarande systemet medför stora påfrestningar på studieförbundens
ekonomi. Bidragsgivningen bör därför förändras så att
studieförbunden får frihet att själva utforma verksamheten och besluta
om vilka verksamhetsområden man vill främja. Enligt motionärernas
uppfattning skulle studieförbunden få bättre planeringsmöjligheter om
varje förbund fick en egen kostnadsram.

Utbildningsutskottet har den 6 februari 1990 berett kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna i de delar de
berör kulturutskottets verksamhetsområde.

Kulturutskottets yttrande 1989/90:KrU2y är fogat som bilaga till
detta betänkande.

Kulturutskottet påpekar att bidraget till kulturverksamhet inom
studieförbunden förstärktes med 17,5 milj.kr. genom beslut vid föregående
riksmöte. Mot den bakgrunden tillstyrker kulturutskottet regeringens
förslag om en höjning av anslagsposten med 5 milj.kr. och
avstyrker bifall till motionerna 1989/90:Ub332 och 1989/90:Ub336
yrkandena 7 och 8.

När det gäller formerna för de statliga stödet till kulturverksamhet i
studieförbunden hänvisar kulturutskottet till utbildningsministerns uttalande
i budgetpropositionen att dessa bör bedömas i samband med
den översyn som pågår av hela regelverket för studieförbundens verksamhet.
Denna översyn avses leda till att regeringen år 1991 förelägger
riksdagen ett förslag till strategi för vuxenutbildningen på kort och
lång sikt. Mot den bakgrunden avstyrker kulturutskottet bifall till
motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 5 och 1989/90:Ub314 yrkande 2.

Utbildningsutskottet ansluter sig till kulturutskottets bedömning och
föreslår att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 5
delvis, 1989/90:Ub314 yrkande 2, 1989/90:Ub332 och 1989/90:Ub336
yrkande 7.

Verksamhet för handikappade

Till studiecirklar som vänder sig till handikappade eller syftar till att
informera om olika slags handikapp utgår tilläggsbidrag. Utskottet har
ovan tillstyrkt förslaget i propositionen om höjning av til läggsbidraget
med 1 kr. till 31 kr. per studietimme.

1989/90:UbU17

Utöver tilläggsbidrag till studiecirklar finns en särskild anslagspost
för bidrag till studieförbundens verksamhet för handikappade. Bidraget
skall användas till kostnader för 1. pedagogisk verksamhet för handikappade,
2. produktion av studiematerial samt tekniska och organisatoriska
stödåtgärder för handikappade, 3. utbildning av funktionärer i
studieförbunden och deras medlemsorganisationer för att öka kunskapen
om handikapp, 4. assisterande ledare i cirklar med minst fem
handikappade deltagare, 5. tolk för döva, dövblinda, hörselskadade och
talskadade samt personlig assistans. Med stöd av förordningen
(1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m. (32 §) fördelas bidraget
av SÖ mellan studieförbunden enligt särskilda grunder, som fastställs
av SÖ efter samråd med studieförbunden. Grunderna fastställdes
senast år 1987. Mellan 45 och 60% av det totala bidraget fördelas till
verksamhet enligt punkterna 1—3 ovan.

Studiecirkelverksamhet nyttjas enligt motion 1989/90:Ub309 (c) yrkande
2 i alltför liten utsträckning av handikappade. Verksamhetens
tillgänglighet och statsbidragssystemet antas vara bidragande orsaker till
detta. Motionärerna anser också att bl.a. cirkelledare måste skaffa sig
kunskap om de handikappades situation och att bättre utformade
studiematerial behövs.

Motionerna 1989/90:Ub299 (fp) och 1989/90:Ub336 yrkande 4 tar
upp frågan om fördelningen mellan studieförbunden av bidraget till
verksamhet för handikappade. I båda motionerna sägs att den nu
tillämpade fördelningsprincipen är att man går efter antalet medlemsorganisationer
i resp. studieförbund, vilket motionärerna anser orättvist.
Enligt dem bör bidraget i stället fördelas i proportion till motsvarande
redovisad verksamhet. I motion 1989/90:Ub336 framhålls vidare
som angeläget att speciella medel avsätts för anpassning av studiematerial
även för psykiskt utvecklingsstörda, dementa och afatiker.

Enligt vad utskottet har inhämtat används antalet medlemsorganisationer
inom de olika studieförbunden inte som fördelningsgrund av
anslagsposten för verksamhet för handikappade. Den ovan nämnda
bestämmelsen att grunderna för fördelningen skall fastställas av SÖ
efter samråd med studieförbunden ger dessa goda möjligheter att
påverka fördelningen. Volymen av ett studieförbunds verksamhet för
handikappade bör enligt utskottets mening inte vara ensamt avgörande
för bidraget. När det gäller pedagogiskt utvecklingsarbete på detta
område är det t.ex. befogat att ta hänsyn till hur de föreslagna
projekten bidrar till den samlade kunskapen inom studieförbunden
om handikappades studiesituation.

Hela konstruktionen av det statliga stödet till studieförbunden övervägs
nu inom utbildningsdepartementet. En proposition i frågan väntas
nästa år. Mot den bakgrunden och med hänvisning till vad som nyss
anförts anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1989/90:
Ub299, 1989/90:Ub309 yrkande 2 och 1989/90:Ub336 yrkande 4.

1989/90:UbU17

Anslagsbeloppet

1989/90:UbU17

Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet under anslaget till
1 166 633 000 kr. Enligt regeringens förslag skall anslaget Bidrag till
studieförbunden tillföras 70 milj.kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom inkomst från vuxenutbildningsavgiften.

Skillnaden i bidragsutvecklingen när det gäller kommunal vuxenutbildning
å ena sidan och studieförbunden å den andra påtalas i två
motioner, 1989/90:Ub267 (fp) yrkande 3 och 1989/90:Ub313 (s). Det
finns enligt motionärerna risk för att studieförbunden tvingas höja sina
deltagaravgifter så mycket att ett av de grundläggande folkbildningsmålen
äventyras, nämligen att nå utbildningsmässigt eller kulturellt eftersatta
grupper.

I motion 1989/90:Ub303 (vpk) yrkande 1 delvis föreslås ett anslagsbelopp
som med 4 milj.kr. överstiger regeringens förslag. Höjningen
avser ökat antal högschablontimmar till SISU.

I motion 1989/90:Ub308 (vpk) yrkande 1 delvis föreslås ett belopp
som med 54,8 milj.kr. överstiger regeringens förslag. Höjningen avser
det högre schablonbidraget, stöd till studier i glesbygd, studieförbundens
centrala organisationskostnader, deras pedagogiska verksamhet
samt verksamhet för handikappade.

I motion 1989/90:Ub336 (c) yrkande 8 föreslås ett belopp som med
46 630 000 kr. överstiger regeringens förslag. Höjningen avser det
högre schablonbidraget, stöd till studier i glesbygd samt kulturverksamhet.

I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 33 föreslås ett belopp som är
175 milj.kr. lägre än det i propositionen föreslagna. Minskningen
uppnås genom att samtliga tilläggsbidrag avskaffas utom de som berör
cirklar med handikappade deltagare eller som bedrivs i glesbygd samt
genom ett minskat antal högschablontimmar. I samma motion yrkande
34 föreslås att ytterligare 111,4 milj.kr. från vuxenutbildningsavgiften
skall användas för att delvis finansiera detta anslag. Motionärerna vill
ta dessa medel från anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,
som föreslås avvecklas, och från anslaget Vuxenstudiestöd m.m. på
vilket motionärerna föreslår besparingar.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag när det
gäller antalet högschablontimmar, bidragsbelopp för schablonbidragen
och olika tilläggsbidrag, bidrag till kulturverksamhet och till verksamhet
för handikappade och avstyrkt de motionsförslag som berör de
nämnda bidragen.

För bidragen till studieförbundens centrala organisationskostnader
och till deras pedagogiska verksamhet samt till Folkbildningsförbundet
och länsbildningsförbunden föreslås i propositionen enbart prisomräkning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på dessa punkter.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag till
anslagsbelopp för Bidrag till studieförbunden och avstyrker motionerna
1989/90:Ub267 yrkande 3, 1989/90:Ub303 yrkande 1 delvis, 1989/90:
Ub308 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub313, 1989/90:Ub336 yrkande 8
samt 1989/90:Ub825 yrkandena 33 och 34.

Övrigt

I motion 1989/90:Ub312 (s) framhålls folkbildningens och studiecirkelns
betydelse för en rättfärdig fördelningspolitik i ett kommande
kunskapssamhälle. Motionärerna vill att man i samband med den i
propositionen aviserade förändringen av statsbidragen till studieförbunden
skall ta hänsyn till såväl de särskilda problem som de möjligheter
som är förknippade med folkrörelserna och deras bildningsorganisationer.

Enligt utskottets uppfattning har regeringen i budgetpropositionerna
både föregående och innevarande år givit uttryck för samma värderingar
som motionärerna. Därför finns det enligt utskottets bedömning
inte behov av något särskilt uttalande från riksdagens sida. Riksdagen
bör således avslå motion 1989/90:Ub312.

6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

Antalet bidragsveckor, särskilda bidrag samt
medelsberäkningen

Innevarande budgetår uppgår den statsbidragsberättigade undervisningsvolymen
för folkhögskolans reguljära verksamhet till 701 050 bidragsveckor.
Skolöverstyrelsen (SÖ) har i sin anslagsframställning för budgetåret
1990/91 bedömt att denna totalvolym måste ökas med 8 747
bidragsveckor till följd av att nya folkhögskolor har tillkommit under
senare år. Föredragande statsrådet förordar dock, med hänvisning till
folkhögskolekommitténs uppgift att komma med förslag till hur den
statsbidragsberättigade undervisningsvolymen skall fördelas mellan
folkhögskolorna (dir. 1988:16 samt 1989:36), att antalet bidragsveckor
för budgetåret 1990/91 skall vara oförändrat, dvs. 701 050 bidragsveckor.

Frågan om ett ökat antal bidragsveckor berörs i flera motionsyrkanden.
I motionerna 1989/90:Ub267 (fp) yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub308
(vpk) yrkande 3 delvis och 1989/90:Ub336 (c) yrkande 9 begärs att
antalet bidragsveckor skall ökas med ca 8 800, minst 8 750 resp. 8 747
för att den nuvarande bidragskonstruktionen skall kunna upprätthållas.
I motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 25 delvis anförs att full
kostnadstäckning skall ges redan för budgetåret 1990/91, vilket kräver
ytterligare resurser. Liknande resonemang förs i motion 1989/90:
Ub292 (mp), vari speciellt svårigheterna att starta nya folkhögskolor
påpekas. 1 motion 1989/90:Ub301 (mp) yrkande 4 begärs ytterligare
bidragsveckor för att folkhögskolornas teckenspråksundervisning för
anhöriga till döva eller hörselskadade skall få tillräcklig omfattning.

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att den statsbidragsberättigade
undervisningsvolymen för den reguljära verksamheten
skall vara oförändrad i avvaktan på folkhögskolekommitténs förslag till
fördelning. Utskottet anser således att motionerna 1989/90:Ub267 yrkande
6 delvis, 1989/90:Ub292, 1989/90:Ub308 yrkande 3 delvis,
1989/90:Ub336 yrkande 9 och 1989/90:Ub804 yrkande 25 delvis bör
avslås av riksdagen.

1989/90: UbU 17

Vad gäller teckenspråksundervisningen för anhöriga till döva eller
hörselskadade vill utskottet erinra om vad utskottet anförde i sitt
betänkande 1989/90:UbU3 (s. 2—5). Undervisning för anhöriga äger
bl.a. rum vid Västanviks folkhögskola i Leksand. Enligt regeringens
förslag har särskilda resurser beräknats för tolkutbildning och ökad
teckenspråkslärarutbildning vid Västanviks folkhögskola, bl.a. med
motiveringen att övrig teckenspråksutbildning inte skall behöva minskas.
Utskottet finner att regeringens förslag indirekt innebär ett stöd
för teckenspråksutbildning för anhöriga. Med denna motivering bör
motion 1989/90:Ub301 yrkande 4 avslås.

I tre motioner föreslås ett särskilt bidrag om sammanlagt 2 milj.kr. till
de folkhögskolor som tar emot nordiska elever, nämligen i motionerna
1989/90:Ub267 (fp) yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub308 (vpk) yrkande 3
delvis och 1989/90:Ub336 (c) yrkande 10. Vid svenska folkhögskolor
studerar för närvarande enligt motionärerna ca 250 nordiska elever.
För dessa elever utgår emellertid i regel inga landstingskommunala
bidrag, vilket innebär en belastning för berörd folkhögskola. I motion
1989/90:Ub254 (m) yrkande 8 föreslås att ett "clearingsystem" inrättas
genom Nordiska rådet, som delar ut stipendier till ett sammanlagt
värde av 600 000 D.kr. per år.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
underlätta för de svenska folkhögskolorna att ta emot elever från de
övriga nordiska länderna, varför utskottet tillstyrker förslaget att ett
särskilt bidrag om sammanlagt 2 milj.kr. skall utgå till folkhögskolor
som tar emot nordiska elever. Det särskilda bidraget bör enligt utskottets
mening anvisas som en särskild anslagspost under anslaget.

Vad utskottet anfört om stöd för nordiska elever bör riksdagen med
bifall till motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub308
yrkande 3 delvis och 1989/90:Ub336 yrkande 10 samt med anledning
av motion 1989/90:Ub254 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till
känna.

I motion 1989/90:Ub254 (m) yrkande 7 begärs ändrade regler för
beräkningen av statsbidraget. Motionärerna föreslår ett minskat statsbidrag
till kurser som pågår kortare tid än en vecka.

Utskottet anser, med hänvisning till folkhögskolekommitténs uppdrag
att utvärdera folkhögskolans statsbidragssystem, vari enligt direktiven
ingår en mer specifik bedömning av olika skolors ekonomiska
situation där hänsyn bl.a. bör tas till verksamhet med kortare kurser,
att inga ändringar nu skall göras av statsbidragssystemet. Utskottet
föreslår således att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub254 yrkande 7.

Stiftelsen Vuxenutbildarcentrum i Linköping har under budgetåren
1986/87—1988/89 erhållit ett särskilt bidrag om ca 1 milj.kr. per år.
Vid bildandet av stiftelsen bedömdes verksamheten på sikt kunna
bedrivas på uppdragsbasis. I 1989 års budgetproposition bedömde
föredragande statsrådet att stiftelsen efter utgången av innevarande
budgetår borde ha funnit sådana former för sin fortsatta verksamhet att
statsbidrag inte längre borde utgå. SÖ föreslår i sin anslagsframställ -

1989/90: UbU 17

ning, efter ansökan från stiftelsen, att ett permanent bidrag om sammanlagt
1 645 000 kr. (inkl. pris- och löneomräkning) skall utgå
fr.o.m. budgetåret 1990/91. Föredragande statsrådet har emellertid ansett
det mera naturligt att hänföra huvuddelen av de uppgifter SÖ vill
ålägga centret till universitetet i Linköping, varför statsrådet inte
tillstyrker något bidrag till Vuxenutbildarcentrum.

I motion 1989/90:Ub308 (vpk) yrkande 2 delvis anförs att verksamheten
vid Vuxenutbildarcentrum bör stödjas av staten och att ett
särskilt anslag om 1 080 000 kr. bör utgå.

Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning att stora delar av
de uppgifter som SÖ vill ålägga centret naturligt låter sig inordnas i
den forskning kring vuxenutbildning och folkbildning som pågår vid
universitetet i Linköping. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub308 yrkande 2 delvis.

Utskottet har inga invändningar mot vad som i propositionen förordas
om minskning av statsbidraget till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift.

Vad gäller beräkningen av anslagsbeloppet hänvisar utskottet till vad
som tidigare anförts om särskilt bidrag om 2 milj.kr. för nordiska
elevers studier. Utskottet föreslår således att riksdagen med anledning
av proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 6
delvis, 1989/90:Ub308 yrkande 3 delvis och 1989/90:Ub336 yrkande 11
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub308 yrkande 2 och
1989/90:Ub804 yrkande 25, båda delvis, för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 676 288 000 kr.

Direktiv till folkhögskolekommittén m.m.

Som tidgare nämnts tillkallades under år 1988 en kommitté för att
utreda vissa frågor som rör folkhögskoleverksamheten. Huvuduppgiften
för kommittén bör enligt direktiven (dir. 1988:16) vara att överväga
folkhögskolans roll och uppgifter i förhållande till andra utbildningsanordnare.
En annan viktig uppgift är att utvärdera folkhögskolans
statsbidragssystem. Enligt tilläggsdirektiv (dir. 1989:36) skall kommitténs
arbete vara slutfört den 1 september 1990.

I två motionsyrkanden tas frågor upp som gäller folkhögskolekommitténs
arbete. I motion 1989/90:Ub263 (c) begärs att kommittén skall
få i uppdrag att beakta vad i motionen anförs om folkhögskolan som
framtidsresurs. Motionären pekar på folkhögskolans möjligheter att
göra insatser för speciellt utsatta grupper såsom flyktingar och invandrare.
Vidare anser motionären att stöd till de folkhögskolor som drivs
av folkrörelserna måste prioriteras vid utformningen av det framtida
statliga stödet till folkhögskolorna. Frågan om fortsatta garantier för
folkhögskolans frihet tas upp i motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande

24. I samma motion föreslås också att åldersgränsen för att studera på
folkhögskola bör sänkas från 18 till 16 år.

1989/90:UbU17

Utskottet vill erinra om att det i direktiven till folkhögskolekommittén
klart slås fest att folkhögskolans frihet att själv profilera sin
verksamhet alltfort utgör en av de viktigaste förutsättningarna för dess
särställning och att detta övergripande mål skall ligga fest.

Vad gäller frågan om generellt sänkt åldersgräns för studier på
folkhögskola anser utskottet att en sådan fråga bör anstå till dess att
folkhögskolekommitténs utredningsmaterial på sedvanligt sätt har beretts
och förelagts riksdagen, vilket avses ske under nästa riksmöte.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1989/90: Ub804 yrkande 24.

Utskottet anser att det inte är lämpligt att på ett så här relativt sent
stadium i kommitténs arbete lämna tilläggsdirektiv, varför motion
1989/90:Ub263 avstyrks.

Frågor rörande enskilda folkhögskolor

Två motioner gäller frågan om kantorsutbildning vid Vadstena folkhögskola,
nämligen motionerna 1989/90:Ub237 (s) och 1989/90:Ub307 (m)
yrkande 3. I motionerna påpekas att Vadstena folkhögskola har kompetenta
lärare, goda undervisningslokaler och instrument för att bedriva
kyrkomusikalisk utbildning. Motionärerna anser att de förslag till
lokalisering av kantorsutbildningen och därmed sammanhängande examinationsrätt
som är aktuella inte tagit tillräcklig hänsyn till dessa
resurser.

Utskottet vill inledningsvis erinra om det yttrande om kyrkomusikerutbildning
m.m. som utskottet lämnade till kulturutskottet under
hösten 1988 (1988/89:UbUly). Utskottet konstaterade då bl.a. att det
råder en principiell motsättning mellan å ena sidan motiverade önskemål
om styrning och reglering av kantorsutbildningens innehåll, examinationsformer,
lokalisering och dimensionering och å andra sidan
utbildningsanordnarnas — i första hand folkhögskolornas — frihet att
självständigt utforma verksamheten. Utskottet ansåg sig dock då ha
goda skäl att tro att svårigheterna inte kommer att bli så stora i
verkligheten, eftersom ett frivilligt samordningsarbete redan hade inletts
mellan bl.a. företrädare för utbildningsanordnarna och svenska
kyrkan. Inom ramen för detta samarbete hade diskuterats utarbetande
av gemensam kursplan enligt samma modell som den folkhögskoleförlagda
fritidsledarutbildningen, ett bibehållande av examinationen —
eventuellt med annan huvudman —, allmän behörighet och lokaliseringsfrågor,
allt i syfte att värna om utbildningens kvalitet. Beträffande
lokaliseringen av utbildningen konstaterades i yttrandet att det inte är
och inte bör vara möjligt för regeringen eller riksdagen att föreskriva
vilka folkhögskolor som skall bedriva kantorsutbildning. I princip kan
utbildningen anordnas på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser
finns och kompetenta lärarkrafter kan rekryteras. Beträffande
dimensionering anförde utskottet slutligen att det inte fanns anledning
för riksdagen att uttala sig om var en eventuell utökning av den

1989/90: UbU 17

sammanhållna kyrkomusikerutbildningen skall ske, utan att denna
fråga bör prövas av bidragsbeviljande instans mot bakgrund av i första
hand den kompetens som kan erbjudas.

Enligt vad utskottet erfarit har samordningsarbetet som omnämndes
i yttrandet nyligen resulterat i att ett förslag lämnats av en arbetsgrupp
för kyrkomusikerutbildning under ledning av Svenska kyrkans utbildningsnämnd.
I detta förslag som avses vara underlag till den utbildningsproposition
som kommer att behandlas av 1990 års kyrkomöte är
utgångspunkten att kantorsutbildningen tills vidare skall begränsas till
fem skolor, nämligen Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna i Ransäter,
Hjo, Oskarshamn och Mellansel. Skälet för denna begränsning
anges huvudsakligen vara ett bristande rekryteringsunderlag. Beträffande
examination föreslår arbetsgruppen att den nuvarande ordningen
med examination under inseende av musikaliska akademiens styrelse
(SFS 1971:195) ersätts av ett examinationsförforande under inseende av
Svenska kyrkan. Arbetsgruppen har också lämnat vissa förslag till
finansiering av kantorsutbildningen dels med medel ur kyrkofonden,
dels förändrade statsbidrag till berörda folkhögskolor.

Utskottet konstaterar således att frågor rörande kantorsutbildningens
lokalisering, dimensionering och examinationsformer är under utredning
av berörda parter. Utskottet finner mot bakgrund av den principiella
inställning till folkhögskolornas verksamhet som utskottet redovisat
utförligt i det tidigare nämnda yttrandet till kulturutskottet ingen
anledning för riksdagen att göra något uttalande om kantorsutbildning
vid Vadstena folkhögskola. Utskottet föreslår således att riksdagen
avslår motionerna 1989/90: Ub237 och 1989/90:Ub307 yrkande 3.

Enligt motion 1989/90:Ub820 (fp) yrkande 4 bör riksdagen göra ett
uttalande om statligt stöd till uppfinnarutbildningen på Grimslövs folkhögskola.

Utskottet behandlade ett likalydande yrkande så sent som under
hösten 1989 (1988/89:UbU5 s. 8). Utskottet anförde då att varje folkhögskola
själv får bestämma sin verksamhet med hänsyn tagen till
skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Det ankommer
således på den enskilda folkhögskolan att i enlighet med folkhögskoleförordningen
avgöra hur tilldelade resurser i form av statsbidragsberättigade
eleweckor skall användas. Med hänvisning till vad utskottet
redan tidigare anfört i denna fråga avstyrks motion 1989/90:Ub820
yrkande 4.

7. Bidrag till viss central kursverksamhet

Föredragande statsrådet föreslår att anslaget förs upp med
41 400 000 kr., en ökning med 1 622 000 kr.

I motionerna 1989/90:Ub267 (fp) yrkande 8 och 1989/90:Ub825 (m)
yrkande 35 hemställs att anslaget skall upphöra.

Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkanden under en
lång föjd av år. Med hänvisning till vad som anfördes under 1987/88
års riksmöte (UbU 1987/88:18 s. 28, rskr. 242) föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 8 och

1989/90:UbU17

1989/90:Ub825 yrkande 35 anvisar det belopp som regeringen begärt
under anslaget. Därmed föreslås också att riksdagen godkänner att
föreslagna medel från vuxenutbildningsavgiften används för att finansiera
anslaget.

8. Bidrag till kontakttolkutbildning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Bidrag till
kontakttolkutbildning för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 4 252 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

Vuxenutbildningens struktur m.m.

1. beträffande utredning av vuxenutbildningens struktur och
organisation

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 2 och
1989/90:Ub314 yrkande 1,

res l. (m)

2. beträffande principbeslut om allas rätt till en utbildningsnivå
motsvarande två års gymnasiestudier

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub336 yrkande 1,

res. 2 (c)

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

3. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub220 yrkande 1, 1989/90:Ub267
yrkande 7, 1989/90:Ub304 yrkande 2 och 1989/90:Ub825 yrkande
28 till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 621 598 000 kr.,

res. 3 (m)
res. 4 (fp)

4. beträffande minskning av statsbidraget till sjukförsäkringsavgift
och folkpensionsavgift för den kommunala utbildningen för
vuxna fr.o.m. redovisningsåret 1989190

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1989/90:100,

5. beträffande kommunal utbildning för vuxna i Kronobergs
län

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub288 delvis, 1989/90:
Ub304 yrkande 4 och 1989/90:Ub820 yrkande 1 delvis,

6. beträffande uppdragsutbildning inom kommunal utbildning
för vuxna

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub254 yrkande 1,

res. 5 (m)

1989/90:UbU17

7. beträffande omfördelning mellan kommunramar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 4 och
1989/90:Ub267 yrkande 1,

res.6 (m)
res. 7 (fp)

8. beträffande glesbygdsbegreppet inom kommunal utbildning
för vuxna

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub261,

9. beträffande försöksverksamhet med friare former för uppsökande
verksamhet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub267 yrkande 2,

res. 8 (fp)

10. beträffande utbildning av elevassistenter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub217,

11. beträffande livsmedelstekniskt vuxengymnasium
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub236,

Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

12. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för vuxna:
Utbildningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Statens
skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 25 269 000 kr.,

13. beträffande kurser inom datorområdet för handikappade
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub822 yrkande 6,

Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m.

14. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för vuxna:
Undervisningsmaterial m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Statens
skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 827 000 kr.,

Bidrag till studieförbunden m.m.

15. beträffande det högre schablonbidragets belopp

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub336 yrkande 2
godkänner vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. 9 (c)

16. beträffande antalet studietimmar med högre schablonbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub303 yrkande 1 delvis
och 1989/90:Ub825 yrkande 30,

res. 10 (m)
res. II (vpk)

17. beträffande tilläggsbidragens belopp

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub308 yrkande
1 delvis och 1989/90:Ub336 yrkande 3 godkänner vad som
förordats i proposition 1989/90:100,

res. 12 (c, vpk)

1989/90:UbU17

18. beträffande avskaffande av vissa tilläggsbidrag

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub254 yrkande 5 delvis och
1989/90:Ub825 yrkande 29,

res. 13 (tn)

19. beträffande kursp lane bundna universitetscirklar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 6,
1989/90:Ub267 yrkande 5 och 1989/90:Ub825 yrkande 32,

res. 14 (m, fp)

20. beträffande studiecirklars och cirkelsammankomsters längd
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub336 yrkande 6 och
1989/90:Ub825 yrkande 31,

res. 15 (m)
res. 16 (fp, c, mp)

21. beträffande möjligheterna för nya studieförbund att få statsbidrag att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub282, 1989/90:Ub293
och 1989/90:Ub303 yrkande 2,

res. 17 (vpk)
res. 18 (mp)

22. beträffande omfördelning av studietimmar inom den s.k.
friare resursanvändningen

att riksdagen avslår motion 1989/90:336 yrkande 5,

res. 19 (fp, c)

23. beträffande bidrag till kulturverksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub254 yrkande

5 delvis, 1989/90:Ub314 yrkande 2, 1989/90:Ub332 och 1989/90:
Ub336 yrkande 7 godkänner vad som förordats i proposition
1989/90:100,

res. 20 (m, fp)
res. 21 (c, mp)
res. 22 (vpk)

24. beträffande bidrag till verksamhet för handikappade

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub299,
1989/90:Ub309 yrkande 2 och 1989/90:Ub336 yrkande 4 godkänner
vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. 23 (m, fp, c)

25. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden
samt användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 3, 1989/90:Ub303
yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub308 yrkande 1 delvis, 1989/90:
Ub313, 1989/90:Ub336 yrkande 8 samt 1989/90:Ub825 yrkandena
33 och 34 till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 166 633 000 kr.,

res. 24 (m) - villk. 10 och 13
res. 25 (c) - villk. 9,12 och 21
res. 26 (vpk) - villk. 11, 12 och 22
res. 27 (mp) - villk. 21

26. beträffande uttalande om samhällsstödet till folkbildningen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub312,

1989/90: UbU 17

Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

27. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub267 yrkande

6 delvis, 1989/90:Ub292, 1989/90:Ub301 yrkande 4, 1989/90:
Ub308 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub336 yrkande 9 och 1989/90:
Ub804 yrkande 25 delvis, godkänner vad som förordats i proposition
1989/90:100,

res. 28 (fp, c, vpk)
res. 29 (mp)

28. beträffande särskilt bidrag för nordiska elever

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub267 yrkande

6 delvis, 1989/90:Ub308 yrkande 3 delvis och 1989/90:Ub336
yrkande 10 samt med anledning av motion 1989/90:Ub254 yrkande
8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

res. 30 (m) - motiv.

29. beträffande ändrade regler för bidragsberäkning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub254 yrkande 7,

res. 31 (m)

30. beträffande bidrag till stiftelsen Vuxenutbildarcentrum
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub308 yrkande 2 delvis,

res. 32 (vpk)

31. beträffande minskning av statsbidraget till sjukförsäkringsavgift
och folkpensionsavgift för folkhögskolorna

att riksdagen godkännner vad som förordats i proposition
1989/90:100,

32. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
folkhögskolor m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub308 yrkande
3 delvis och 1989/90:Ub336 yrkande 11 samt med avslag
på motionerna 1989/90:Ub308 yrkande 2 och 1989/90:Ub804
yrkande 25, båda delvis, till Bidrag till driften av folkhögskolor
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
676 288 000 kr.,

res. 33 (fp, c, mp)
res. 34 (vpk)

33. beträffande direktiv till folkhögskolekommittén m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub263 och 1989/90:
Ub804 yrkande 24,

res. 35 (mp)

34. beträffande kantorsutbildning vid Vadstena folkhögskola

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub237 och 1989/90:
Ub307 yrkande 3,

35. beträffande uppfinnarutbildning på Grimslövs folkhögskola
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub820 yrkande 4,

1989/90: UbU 17

Bidrag till viss central kursverksamhet

36. beträffande användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
till anslaget Bidrag lill viss central kursverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 8 och
1989/90:Ub825 yrkande 35, båda delvis, godkänner att
41 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1990/91 används till att
finansiera anslaget,

res. 36 (m, fp)

37. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till viss central
kursverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 8 och 1989/90:
Ub825 yrkande 35, båda delvis, till Bidrag till viss central kursverksamhet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på
41 400 000 kr.,

res. 36 (m, fp)

Bidrag till kontakttolkutbildning

38. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kontakttolkutbildning att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Bidrag
till kontakttolkutbildning för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 4 252 000 kr.

Stockholm den 15 mars 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg
(s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Ingvar Johnsson (s),
Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carljohan
Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ewa Hedkvist
Petersen (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Birgit Henriksson (m),
Ylva Johansson (vpk) och Gösta Lyngå (mp).

1989/90:UbU17

Reservationer

1989/90:UbU17

1. Utredning av vuxenutbildningens struktur och
organisation (mom. 1)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det i framtiden behövs en vuxenutbildning av
både allmän och kompetensgjvande karaktär. Det måste finnas en
vuxenutbildning som kan ge såväl bredd som fördjupning och kvalitet.
Enligt utskottets uppfattning är gränserna mellan de olika formerna av
vuxenutbildning oklara. Det bör därför utredas vilken rollfördelning
och organisation den framtida vuxenutbildningen bör ha för att möta
såväl enskilda människors som samhällets behov av mångfald, valfrihet
och kompetens. Det finns exempelvis anledning att klargöra om en
viss utbildning syftar till att ge allmän medborgerlig bildning eller
yrkesutbildning, om utbildningen är av högskolekaraktär eller inte,
om utbildningen är kompetensgivande eller inte i den meningen att
den ger betyg och behörighet inför fortsatta studier eller anställning.
En utredning bör vidare redovisa olika möjligheter för en bättre
samordning mellan utbildningsanordnarna. Detta bör riksdagen med
bifall till motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 2 och 1989/90:Ub314
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utredning av vuxenutbildningens struktur och
organisation

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub254 yrkande

2 och 1989/90:Ub314 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Principbeslut om allas rätt till en utbildningsnivå
motsvarande två års gymnasiestudier (mom. 2)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "det avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning framstår svensk vuxenutbildning som
helt unik vid en internationell jämförelse. Dels därför att den är så
omfattande, dels därför att den är så mångsidig. Insikten om kunskapens
betydelse för såväl individens som samhällets utveckling har
successivt förstärkts. Utskottet vill även understryka utbildningens betydelse
för en balanserad regionalpolitisk utveckling där olika delar av
landet ges möjligheter att hävda sig. Genom att erbjuda ett rikhaltigt
utbud av utbildning för vuxna kan samhället medverka till att utjämna

utbildningsklyftor mellan olika generationer och olika grupper i samhället.
Nya utbildningsbehov uppstår dock ständigt i takt med den
tekniska utvecklingen och kunskapsmassans tillväxt.

Mot denna bakgrund anser utskottet att den samhällsstödda vuxenutbildningen
även i fortsättningen behöver ha en betydande omfattning.
Som grund för den fortsatta utvecklingen inom vuxenutbildningsområdet
bör enligt utskottets uppfattning riksdagen fatta ett principbeslut
om allas rätt till en utbildningsnivå motsvarande två års gymnasiestudier.
Med ett sådant principbeslut av riksdagen kan utbildningsplaneringen
inriktas på att finna de lämpligaste och mest effektiva formerna
för att kompensera dem som inte haft tillgång till gymnasiestudier i
ungdomsåren.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande principbeslut om allas rätt till en utbildningsnivå
motsvarande två års gymnasiestudier

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub336 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna (mom. 3)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "förslagsanslag på 1 621 598 000 kr."
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att vissa besparingar
måste göras inom den kommunala utbildningen för vuxna av statsfinansiella
skäl. Detta bör vara möjligt genom en bättre samordning och
effektivisering av utbildningsinsatserna och genom en flexibel organisation.
Därigenom bör en besparing om 75 milj.kr. kunna göras under
detta anslag. Utskottet förutsätter att minskningen av undervisningsinsatserna
inte drabbar utbildningen för grundvux och särvux. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub825 yrkande 28, med anledning av proposition 1989/90:100
och med avslag på motionerna 1989/90:Ub220 yrkande 1, 1989/90:
Ub267 yrkande 7 och 1989/90:Ub304 yrkande 2 till Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 1 546 598 000 kr.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 28,
med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ub220 yrkande 1, 1989/90:Ub267 yrkande 7
och 1989/90:Ub304 yrkande 2 till Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 1 546 598 000 kr.,

1989/90:UbU17

3 Riksdagen I9K9/90. 14 sami. Nr 17

4. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna (mom. 3)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "förslagsanslag på 1 621 598 000 kr."
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att vuxna psykiskt utvecklingsstörda har rätt
till utbildning inom ramen för särvux (4 a kap. vuxenutbildningslagen).
Särvux är en kompetensinriktad utbildning som syftar till att ge
de vuxna psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att skaffa sig kunskaper
som motsvarar dem som ges i grundsärskolan. Antalet undervisningstimmar
som hittills tilldelats särvux är enligt utskottets mening otillräckligt.
I likhet med motionärerna anser utskottet att ytterligare ca
100 000 undervisningstimmar bör tillföras särvux. Kostnaden för denna
ökning av undervisningstimmar beräknas till 30 milj.kr.

Utskottet anser vidare att antalet undervisningstimmar för gymnasieskolekurser
— i såväl allmänna ämnen som yrkesämnen — bör
minska med 30 000. Därmed kan en besparing på 9 milj.kr. göras.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:
Ub220 yrkande 1 och 1989/90:Ub267 yrkande 7, med anledning av
proposition 1989/90:100 och motion 1989/90:Ub304 yrkande 2 samt
med avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkande 28 till Bidrag till

kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1990/91 anvisar ett

förslagsanslag på 1 642 598 000 kr.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag lill kommunal utbildning
för vuxna

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub220 yrkande
1 och 1989/90:Ub267 yrkande 7, med anledning av proposition
1989/90:100 och motion 1989/90:Ub304 yrkande 2 samt med

avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkande 28 till Bidrag till

kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 1 642 597 000 kr.,

5. Uppdragsutbildning inom kommunal utbildning för
vuxna (mom. 6)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet hänvisar" och på s. 12 slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka de positiva
effekterna av uppdragsutbildningen för skolväsendet. Gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen samt även högskolan får genom
uppdragsutbildningen möjligheter till samarbete med företag och
institutioner inom såväl det privata som det offentliga näringslivet. På
så sätt kan skolans och högskolans undervisning på ett naturligt sätt

1989/90:UbU17

anpassas till arbetslivets villkor. Utskottet vill dock erinra om att all
uppdragsutbildning skall vara självfinansierad och att den inte får
inkräkta på den ordinarie undervisningen. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ub254 yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande uppdragsutbildning inom kommunal utbildning
för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub254 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Omfördelning mellan kommunramar (mom. 7)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet utgår" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att statsbidragssystemet
för den kommunala vuxenutbildningen bör göras mera flexibelt. Nu
gällande bestämmelser om omfördelning mellan kommunramarna är
enligt utskottets uppfattning alltför begränsade. Systemet leder till att
verksamheten styrs av ramar i stället för av de faktiska behoven.

Mot denna bakgrund föreslås att länsskolnämnderna får fatta beslut i
de fall kommunerna begär att få göra en större omfördelning än vad
nu gällande bestämmelser medger. Med ett friare system skapas förutsättningar
för att göra utbildningen mera effektiv och utnyttja tillgängliga
resurser på ett ändamålsenligt sätt. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Ub254 yrkande 4 och med anledning av motion
1989/90:Ub267 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande omfördelning mellan kommunramar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub254 yrkande 4
och med anledning av motion 1989/90:Ub267 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Omfördelning mellan kommunramar (mom. 7)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet utgår" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den nuvarande uppdelningen av undervisningstimmar
för gymnasieskolekurser på två delramar — dels kurser i
teoretiska ämnen (etapperna 2—4), dels yrkesinriktad utbildning —
inte är helt självklar och rymmer flera gränsdragningsproblem. Vissa
ämnen som förekommer i teoretiska kurser är i hög grad yrkesinriktade,
t.ex. sådana ekonomiska ämnen som distribution, redovisning och
administration samt ett stort antal tekniska ämnen. Å andra sidan finns
det inom den yrkesinriktade utbildningen ämnen som till sin karaktär
är teoretiska, t.ex. inom utbildningen i ADB. Utskottet föreslår därför

1989/90:UbU 17

att den nuvarande uppdelningen på två delramar ersätts med en
gemensam ram för gymnasiala kurser. Detta har även SÖ föreslagit i
sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91. Enligt utskottets uppfattning
skulle en totalresurs för gymnasial utbildning underlätta för
kommunerna att planera den kompetensinriktade utbildningen inom
komvux. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub267
yrkande 1 och med anledning av motion 1989/90:Ub254 yrkande 4
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande omfördelning mellan kommunramar
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub267 yrkande 1
och med anledning av motion 1989/90:Ub254 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Försöksverksamhet med friare former för
uppsökande verksamhet (mom. 9)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att nya vägar bör prövas
för att utveckla den kommunala vuxenutbildningen. Därför bör en
försöksverksamhet startas i enlighet med vad som anförs i motion
1989/90:Ub267 yrkande 2. Verksamheten bör avse intensifierad uppsökande
verksamhet och särskilda ekonomiska och pedagogiska insatser
för att stimulera korttidsutbildade till studier. Utskottet anser även att
försöksverksamheten bör innebära rätt för kommun att för vissa kurser
uttaga kursavgifter av de studerande eller deras arbetsgivare. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:267 yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande försöksverksamhet med friare former för uppsökande
verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub267 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Det högre schablonbidragets belopp (mom. 15)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "När
det gäller" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

När det gäller bidragsbeloppen konstaterar utskottet att propositionens
förslag medför en fortsatt urholkning som inte kan accepteras. Det
högre schablonbidraget bör höjas med 10 kr. till 113 kr. per studietimme.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub336 yrkande 2 och med anledning av proposition
1989/90:100 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:UbU17

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande det högre schablonbidragets belopp

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub336 yrkande 2
och med anledning av proposition 1989/90:100 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Antalet studietimmar med högre schablonbidrag
(mom. 16)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 30" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att besparingar är nödvändiga även när det gäller
statens kostnader för studieförbundens verksamhet. De bör göras på
sådant sätt att de inte drabbar verksamhetens kvalitet. Som ett led i de
besparingar som utskottet nedan föreslår bör därför antalet högschablontimmar
minskas. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub825 yrkande 30 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande antalet studietimmar med högre schablonbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 30
och med avslag på motion 1989/90:Ub303 yrkande 1 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Antalet studietimmar med högre schablonbidrag
(mom. 16)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 30" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det angeläget att undanröja den kraftiga obalansen i
andelen högschablontimmar som tilldelas SISU å ena sidan och övriga
studieförbund å den andra.

Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub303 yrkande 1 delvis och med avslag på motion 1989/90:
Ub825 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande antalet studietimmar med högre schablonbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub303 yrkande 1
delvis och med avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkande 30 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

1989/90: UbU 17

4 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 17

12. Tilläggsbidragens belopp (mom. 17)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Ylva
Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 16 börjar med "När
det gäller" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

När det gäller tilläggsbidragens storlek ansluter sig utskottet till
regeringens förslag, utom i fråga om tilläggsbidraget till cirklar i
glesbygd. Kostnaderna för cirkelverksamhet i glesbygd har ökat så
mycket att tilläggsbidraget bör höjas. Detta bör riksdagen med anledning
av motionerna 1989/90:Ub308 yrkande 1 delvis och
1989/90:Ub336 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande tilläggsbidragens belopp

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub308 yrkande
1 delvis och 1989/90:Ub336 yrkande 3 och med anledning
av proposition 1989/90:100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

13. Avskaffande av vissa tilläggsbidrag (mom. 18)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 29" bort ha följande
lydelse:

Staten bör inte genom bidragen styra studieförbundens inriktning
till vissa områden. Tilläggsbidragen till studiecirklar i hemspråk och i
svenska, matematik och samhällsinriktade ämnen innebär en sådan
styrning. Dessa tilläggsbidrag bör därför upphöra. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 5 delvis
och 1989/90:Ub825 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande avskaffande av vissa tilläggsbidrag

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub254 yrkande

5 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 29 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Kursplanebundna universitetscirklar (mom. 19)

Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ulf
Melin (m) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Förslag
av" och på s. 17 slutar med "yrkande 32" bort ha följande lydelse:

Den decentraliserade högskoleutbildning som universitet och högskolor
kan erbjuda inom knappa resurser bör enligt utskottets mening
kunna kompletteras med kursplanebundna universitetscirklar i studieförbundens
regi. Det är av rättviseskäl starkt motiverat att på detta sätt

1989/90:UbU17

kunna erbjuda människor i glesbygd och på små orter en utbildning
som annars blir förbehållen dem som bor i närheten av eller på
högskoleorterna. Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen med
bifall till motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 6, 1989/90:Ub267 yrkande
5 och 1989/90:Ub825 yrkande 32 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande kursplanebundna universitetscirklar

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub254 yrkande

6, 1989/90:Ub267 yrkande 5 och 1989/90:Ub825 yrkande 32 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

15. Studiecirklars och cirkelsammankomsters längd
(mom. 20)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 31" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att en sådan ordning bör införas att fyra bidragsberättigade
studietimmar får medräknas vid varje sammankomst i stället
för tre. Det totala antalet studietimmar får dock inte ökas. Detta bör
beaktas när förslag till nytt statsbidragssystem utformas. Vad som nu
sagts bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 31
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande studiecirklars och cirkelsammankomsters längd
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 31
och med avslag på motion 1989/90:Ub336 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Studiecirklars och cirkelsammankomsters längd
(mom. 20)

Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp),
Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 31" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att förslaget om kortare studiecirklar är intressant
och bör prövas som försöksverksamhet. I avvaktan på det aviserade
förslaget till strategi för vuxenutbildningen under 1990-talet bör i
övrigt inga förändringar göras i reglerna för vilka studiecirklar som
berättigar till statsbidrag. Riksdagen bör således med bifall till motion
1989/90:Ub336 yrkande 6 och med avslag på motion 1989/90:Ub825
yrkande 31 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

1989/90: UbUl 7

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande studiecirklars och cirkelsammankomslers längd
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub336 yrkande 6
och med avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkande 31 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Möjligheterna för nya studieförbund att få
statsbidrag (mom. 21)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet utgår" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att idrottsrörelsens studieförbund SISU inte hämmas
i sin pågående expansion. Den motverkas av att fördelningen av
högschablontimmarna skall ligga fast under en hel treårsperiod. Skolöverstyrelsen
bör enligt utskottets mening få i uppdrag att i sin
bidragsfördelning skapa skäligt expansionsutrymme för SISU. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub303 yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande möjligheterna för nya studieförbund att få statsbidrag att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub303 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1989/90:Ub282 och 1989/90:
Ub293 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

18. Möjligheterna för nya studieförbund att få
statsbidrag (mom. 21)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet utgår" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att kravet på 50 000 studietimmar i tre år är en för
hög tröskel. Utskottet utgår från att reglernas inverkan på bildandet av
nya studieförbund ingår i de överväganden som nu pågår inom utbildningsdepartementet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Ub293, med anledning av motion 1989/90:Ub303
yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90:Ub282 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande möjligheterna för nya studieförbund att få statsbidrag att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub293, med anledning
av motion 1989/90:Ub303 yrkande 2 och med avslag på
motion 1989/90:Ub282 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

1989/90:UbU17

19. Omfördelning av studietimmar inom den s.k.
friare resursanvändningen (mom. 22)

Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och
Marianne Andersson i Vårgårda (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande
lydelse:

Flera av studieförbunden anordnade föregående budgetår verksamhet
som vida översteg de tio procenten, samtidigt som andra studieförbund
redovisade en mindre verksamhet och inte utnyttjade hela den
tillgängliga resursen. Utskottet anser att reglerna bör ändras så att den
för detta ändamål avdelade resursen kan bli fullt utnyttjad. Riksdagen
bör därför med bifall till motion 1989/90:Ub336 yrkande 5 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande omfördelning av studietimmar inom den s.k.
friare resursanvändningen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub336 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Bidrag till kulturverksamhet (mom. 23)

Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ulf
Melin (m) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utbildningsutskottet ansluter" och slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:

Utbildningsutskottet delar motionärernas uppfattning att det nuvarande
bidragssystemet i vad gäller studieförbundens kulturverksamhet
är kostnadsdrivande på ett olyckligt sätt. Det beror på att bidraget
fördelas mellan studieförbunden i relation till redovisade kostnader.
Stödets utformning bör därför förändras. Om varje studieförbund i
stället tilldelats en kostnadsram inom vilket det självständigt fick
utforma sin verksamhet och besluta om vilka områden som borde
främjas skulle friheten öka och den ekonomiska pressen avta.

Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub254 yrkande 5 delvis och 1989/90:Ub314 yrkande 2, med
anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna
1989/90:Ub332 och 1989/90:Ub336 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande bidrag till kulturverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub254 yrkande

5 delvis och 1989/90:Ub314 yrkande 2, med anledning av proposition
1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub332
och 1989/90:Ub336 yrkande 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU17

21. Bidrag till kulturverksamhet (mom. 23)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Gösta
Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utbildningsutskottet ansluter" och slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:

Studieförbundens kulturverksamhet har stor betydelse för utvecklingen
av kulturlivet på regional och lokal nivå. Verksamheten bidrar
också till att förbättra möjligheterna för nya grupper att komma i
kontakt med olika kulturyttringar. Den ger också arbetstillfällen för
kulturarbetare i hela landet.

Utbildningsutskottet anser därför att bidraget till kulturverksamhet
skall utgå med 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub336
yrkande 7, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag
på motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 5 delvis, 1989/90:Ub314 yrkande
2 och 1989/90:Ub332 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande bidrag till kulturverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub336 yrkande 7,
med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 5 delvis, 1989/90:Ub314 yrkande
2 och 1989/90:Ub332 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

22. Bidrag till kulturverksamhet (mom. 23)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utbildningsutskottet ansluter" och slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:

Utbildningsutskottet konstaterar att det statliga bidraget till amatörkulturen
inom bl.a. studieförbundens kulturverksamhet i regeringens
förslag Sr stå tillbaka för bidrag till det institutionella kulturlivet.
Vidare vill utskottet peka på att bidraget till studieförbundens kulturverksamhet
i dag täcker endast omkring 40% av kostnaderna, medan
det från början var tänkt att 75% av kostnaderna skall täckas. Bidraget
till kulturverksamhet har således urholkats. Mot denna bakgrund anser
utskottet att bidraget nästa budgetår bör förstärkas med 27,5 milj.kr. i
enlighet med kulturrådets förslag, dvs. med 22,5 milj.kr. utöver förslaget
i propositionen. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Ub332, med anledning av proposition 1989/90:100
och med avslag på motionerna 1989/90:Ub254 yrkande 5 delvis,
1989/90:Ub314 yrkande 2 samt 1989/90:Ub336 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:UbU 17

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande bidrag till kulturverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub332, med anledning
av proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna
1989/90:Ub254 yrkande 5 delvis, 1989/90:Ub314 yrkande 2 samt
1989/90:Ub336 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

23. Bidrag till verksamhet för handikappade
(mom. 24)

Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Carljohan
Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ulf Melin (m)
och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Enligt
vad utskottet" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är antalet medlemsorganisationer inte
en rättvis grund för bidragsfördelningen. Verksamhetens omfattning
och det därav följande behovet av utvecklingsarbete är också ett mått
på behovet av särskilda insatser. Utskottet föreslår att bidraget till
verksamhet för handikappade fördelas efter den i studieförbundens
redovisning mätbara verksamheten för handikappade. Regeringen bör
ge skolöverstyrelsen i uppdrag att utforma fördelningsreglerna i enlighet
med detta. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1989/90:Ub299 och 1989/90:Ub336 yrkande 4 och med
anledning av motion 1989/90:Ub309 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande bidrag till verksamhet för handikappade

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub299 och
1989/90:Ub336 yrkande 4 samt med anledning av proposition
1989/90:100 och motion 1989/90:Ub309 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Anslagsbeloppet under Bidrag till
studieförbunden samt användningen av medel från
vuxenutbildningsavgiften (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 10 och 13

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkandena 33 och 34" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att besparingar måste göras även på bidragen till
studieförbunden. De bör göras på sådant sätt att statens styrning av
studieförbundens verksamhet minskar och studieförbunden får jämförbara
arbetsvillkor. Anslaget bör minska med 175 milj.kr. genom att
flertalet tilläggsbidrag tas bort och antalet högschablontimmar minskas.

1989/90: UbU 17

Vidare bör ytterligare lil 400 000 kr. av de medel som tillfaller staten
genom vuxenutbildningsavgiften tillföras detta anslag. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena 33
och 34 och med avslag på proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub267 yrkande 3, 1989/90:Ub303 yrkande 1 delvis, 1989/90:
Ub308 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub3l3 och 1989/90:Ub336 yrkande 8
till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 991 633 000 kr. samt godkänner vad utskottet anfört
om vuxenutbildningsavgiften.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande anslagsbeloppet till Bidrag till studieförbunden
samt användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena 33
och 34 och med avslag på proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub267 yrkande 3, 1989/90:Ub303 yrkande 1 delvis,
1989/90:Ub308 yrkande 1 delvis, motion 1989/90:Ub313 och
1989/90:Ub336 yrkande 8 till Bidrag till studieförbunden
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
991 633 000 kr. samt godkänner vad utskottet anfört om vuxenutbildningsavgiften,

25. Anslagsbeloppet under Bidrag till
studieförbunden samt användningen av medel från
vuxenutbildningsavgiften (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 9, 12 och 21

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkandena 33 och 34" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att bidragsbeloppen dels för det högre schablonbidraget,
dels för tilläggsbidrag till glesbygdscirklar bör höjas mer än vad
regeringen har föreslagit. Anslagsbeloppet behöver därför höjas. Dessutom
bör bidraget till kulturverksamhet höjas med 5 milj.kr. utöver
regeringens förslag. Utskottet föreslår därför att riksdagen, med bifall
till motion 1989/90:Ub336 yrkande 8, med anledning av proposition
1989/90:100 och motion 1989/90:Ub308 yrkande 1 delvis och med
avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkandena 33 och 34 till Bidrag till
studieförbunden m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 1 213 263 000 kr.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1989/90: UbU 17

1989/90:Ub825 yrkandena 33 och 34 till Bidrag till studieförbunden
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 213 263 000 kr.,

26. Anslagsbeloppet under Bidrag till
studieförbunden samt användningen av medel från
vuxenutbildningsavgiften (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 11, 12 och 22
Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkandena 33 och 34" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det högre schablonbidraget och bidraget till
glesbygdscirklar bör öka med tillsammans 50 milj.kr. Dessutom bör
bidragen till studieförbundens centrala organisationskostnader, till deras
pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete och till deras verksamhet
för handikappade öka. Kostnaderna för detta beräknas till 4,8
milj.kr. Vidare bör bidraget till kulturverksamhet öka med 22,5
milj.kr. utöver regeringens förslag. Riksdagen bör således, med bifall
till motion 1989/90:Ub308 yrkande 1, med anledning av proposition
1989/90:100 och motion 1989/90:Ub336 yrkande 8 samt med avslag på
motion 1989/90:Ub825 yrkandena 33 och 34 till Bidrag till studieförbunden
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på
1 243 930 000 kr.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag lill studieförbunden
samt användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub308 yrkande 1
delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 och motionerna
1989/90:Ub267 yrkande 3, 1989/90:Ub303 yrkande 1 delvis,
1989/90:Ub313 och 1989/90:Ub336 yrkande 8 samt med avslag
på motion 1989/90:Ub825 yrkandena 33 och 34 till Bidrag till
studieförbunden m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 1 243 930 000 kr.,

27. Anslagsbeloppet under Bidrag till
studieförbunden samt användningen av medel från
vuxenutbildningsavgiften (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservation 21
Gösta Lynga (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkandena 33 och 34" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag när det
gäller antalet högschablontimmar, bidragsbelopp för schablonbidragen

1989/90:UbU17

5 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 17

och olika tilläggsbidrag och bidrag till verksamhet för handikappade
och avstyrkt de motionsförslag som berör de nämnda bidragen. Utskottet
har vidare föreslagit att bidrag till kulturverksamhet skall utgå med

5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.

För bidragen — — — (= utskottet) — dessa punkter.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ub336 yrkande 7, med anledning av proposition
1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 3,
1989/90:Ub303 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub308 yrkande 1 delvis,
1989/90:Ub313, 1989/90:Ub336 yrkande 8 samt 1989/90:Ub825 yrkandena
33 och 34 till Bidrag till studieförbunden m.m. anvisar ett
förslagsanslag på 1 171 633 000 kr.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden
samt användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub336 yrkande 7,
med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 3, 1989/90:Ub303 yrkande 1
delvis, 1989/90:Ub308 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub313,
1989/90:Ub336 yrkande 8 samt 1989/90:Ub825 yrkandena 33 och
34 till Bidrag till studieförbunden m.m. anvisar ett förslagsanslag
på 1 171 633 000 kr.,

28. Folkhögskolans undervisningsvolym (mom. 27)

Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp),
Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "I
likhet" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med SÖ att det samlade behovet av eleweckor
skall bedömas med hänsyn till summan av dels de garanterade
volymerna för varje folkhögskola, som skall fastställas utifrån verksamhetsvolymen
för 1987/88 och 1988/89, dels effekterna av tidigare beslut,
och slutligen vikten av att nya skolor ges tillfälle att öka till ca 4 000
eleweckor vardera. Antalet bidragsveckor bör därför öka med 8 800
till totalt 709 850, vilket motsvarar ett ökat medelsbehov om 7 milj.kr.
Vad utskottet anfört om utökning av folkhögskolans undervisningsvolym
bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 6
delvis, 1989/90:Ub308 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub336 yrkande 9 och
1989/90:Ub804 yrkande 25 delvis samt med anledning av proposition
1989/90:100 och motion 1989/90:Ub292 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub267 yrkande

6 delvis, 1989/90:Ub308 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub336 yrkande
9 och 1989/90:Ub804 yrkande 25 delvis, med anledning av

1989/90:UbU17

proposition 1989/90:100 och motion 1989/90:Ub292 samt med
avslag på motion 1989/90:Ub301 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Folkhögskolans undervisningsvolym (mom. 27)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "I
likhet" och på s. 23 slutar med "yrkande 4 avslås" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med SÖ att det samlade behovet av elevveckor
skall bedömas med hänsyn till summan av dels de garanterade
volymerna för varje folkhögskola, som skall fastställas utifrån verksamhetsvolymen
för 1987/88 och 1988/89, dels effekterna av tidigare beslut,
och slutligen vikten av att nya skolor ges tillfälle att öka till ca 4 000
elevveckor vardera. Antalet bidragsveckor bör därför öka med 8 800
till totalt 709 850, vilket motsvarar ett ökat medelsbehov om 7 milj.kr.
Vid fördelningen av bidragsveckorna bör de nya folkhögskolornas
behov av stöd beaktas särskilt.

Vad gäller teckenspråksundervisning för anhöriga till döva eller
hörselskadade delar utskottet motionärernas uppfattning att det är
angeläget att sådan utbildning kommer till stånd. Om de tilldelade
kvoterna av bidragsveckor för berörda folkhögskolor inte räcker till
för att anordna erforderlig utbildning bör enligt utskottets mening
särskilda medel utgå för överskjutande volym.

Vad utskottet anfört om utökad undervisningsvolym för bl.a. nya
folkhögskolor och teckenspråksundervisning för anhöriga bör riksdagen
med bifall till motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 6 delvis,
1989/90:Ub292, 1989/90:Ub301 yrkande 4, 1989/90:Ub308 yrkande 3
delvis, 1989/90:Ub336 yrkande 9 och 1989/90:Ub804 yrkande 25 delvis
samt med anledning av proposition 1989/90:100 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub267 yrkande

6 delvis, 1989/90:Ub292, 1989/90:Ub301 yrkande 4, 1989/90:
Ub308 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub336 yrkande 9 och
1989/90:Ub804 yrkande 25 delvis samt med anledning av proposition
1989/90:100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

30. Särskilt bidrag för nordiska elever (mom. 28,
motiveringen)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet delar"
och slutar med "under anslaget" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar — (= utskottet) — — — under anslaget.

1989/90:UbU17

Utskottet anser därjämte att Sverige i lämpliga sammanhang bör
verka för att de övriga nordiska länderna på motsvarande sätt underlättar
för svenska elever att studera på deras folkhögskolor.

31. Ändrade regler för bidragsberäkning (mom. 29)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Utskottet anser," och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är rättvist i
den trängda ekonomiska situation som många folkhögskolor befinner
sig i att samma belopp utgår per elevvecka, oavsett hur långa eller
korta kurserna är. Utskottet anser därför att statsbidraget skall reduceras
för kurser som pågår mindre än en vecka. Vad utskottet anfört om
bidragsberäkningen bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:
Ub254 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande ändrade regler för bidragsberäkning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub254 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Bidrag till stiftelsen Vuxenutbildarcentrum
(mom. 30)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2 delvis" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas och SÖ:s uppfattning att stiftelsen
Vuxenutbildarcentrum är värd stöd. Utskottet föreslår därför att ett
permanent bidrag beviljas för stiftelsen. För budgetåret 1990/91 föreslås
ett bidrag om 1 080 000 kr. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ub308 yrkande 2 delvis som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande bidrag till stiftelsen Vuxenutbildarcentrum

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub308 yrkande 2
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,

33. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
folkhögskolor m.m. (mom. 32)

Under förutsättning av bifall till reservation 27 eller 28

Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp),
Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Gösta Lyngå (mp) anser

1989/90: UbU 17

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Vad
gäller" och slutar med "676 288 000 kr." bort ha följande lydelse:

Vad gäller beräkningen av anslagsbeloppet hänvisar utskottet till vad
som tidigare anförts om dels ökad undervisningsvolym motsvarande ett
ökat bidrag om 7 milj.kr., dels ett särskilt bidrag om 2 milj.kr. för
nordiska elevers studier. Utskottet föreslår således att riksdagen med
bifall till motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 6 delvis och 1989/90:
Ub336 yrkande 11, med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motionerna 1989/90:Ub308 yrkande 3 och 1989/90:Ub804 yrkande 25,
båda delvis, samt med avslag på motion 1989/90:Ub308 yrkande 2
delvis för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
683 288 000 kr.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
folkhögskolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub267 yrkande

6 delvis och 1989/90:Ub336 yrkande 11, med anledning av
proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub308 yrkande
3 och 1989/90:Ub804 yrkande 25, båda delvis, samt med
avslag på motion 1989/90:Ub308 yrkande 2 delvis till Bidrag till
driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 683 288 000 kr.,

34. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
folkhögskolor m.m. (mom. 32)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 27 och 31
Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Vad
gäller" och slutar med "676 288 000 kr." bort ha följande lydelse:

Vad gäller beräkningen av anslagsbeloppet hänvisar utskottet till vad
som tidigare anförts om dels ökad undervisningsvolym motsvarande ett
ökat bidrag om 7 milj.kr., dels ett särskilt bidrag om 2 milj.kr. för
nordiska elevers studier, dels slutligen ett särskilt bidrag om 1 080 000
kr. till stiftelsen Vuxenutbildarcentrum. Utskottet föreslår således att
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub308 yrkande 2 delvis och
med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub267 yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub308 yrkande 3 delvis,
1989/90:Ub336 yrkande 11 och 1989/90:Ub804 yrkande 25 delvis för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 684 368 000 kr.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
folkhögskolor m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub308 yrkande 2
delvis och med anledning av proposition 1989/90:100 och motionerna
1989/90:Ub267 yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub308 yrkande

1989/90:UbU 17

3 delvis, 1989/90:Ub336 yrkande 11 samt 1989/90:Ub804 yrkande
25 delvis till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. anvisar
ett förslagsanslag på 684 368 000 kr.,

35. Direktiv till folkhögskolekommittén m.m.
(mom. 33)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Vad
gäller" och slutar med "yrkande 24" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
folkhögskolans frihet garanteras samtidigt som den ges tillräckliga
resurser för att behålla och utveckla sin särart. Utskottet anser vidare
att sådana kurser och projekt som utgör alternativ till tillväxtekonomiskt
tänkande skall gynnas.

Vad gäller motionärernas förslag att ändra åldersgränsen från 18 till
16 år tillstyrks detta av utskottet, då därigenom elever som kommer
från grundskolan får möjlighet att direkt påbörja studier vid folkhögskola.

Vad utskottet anfört om folkhögskolans frihet och åldersgräns för
antagning bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande
24 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande direktiv till folkhögskolekommittén m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 24
och med avslag på motion 1989/90:Ub263 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. Bidrag till viss central kursverksamhet
(mom. 36—37)

Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ulf
Melin (m) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Utskottet har" och på s. 27 slutar med “finansiera anslaget" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att anslaget bör upphöra. Riksdagen bör således
bifalla motionerna 1989/90:Ub267 yrkande 8 och 1989/90:Ub825 yrkande
35.

dels att momenten 36 och 37 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

36—37. beträffande användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
samt anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub267 yrkande
8 och 1989/90:Ub825 yrkande 35 samt med avslag på proposition
1989/90:100 beslutar att anslaget Bidrag till viss central
kursverksamhet skall upphöra att gälla,

1989/90:UbU17

Särskilt yttrande

1989/90:UbU17

Kantorsutbildning vid Vadstena folkhögskola
(mom. 34)

Birger Hagård (m) anför:

Jag delar utskottets uppfattning att riksdagen inte skall uttala sig om
vilken verksamhet som skall bedrivas vid våra folkhögskolor. Däremot
anser jag att det är märkligt att arbetsgruppen för kyrkomusikerutbildning
som utsetts av Svenska kyrkans utbildningsnämnd ansett att de
resurser och den kompetens som uppenbarligen finns vid Vadstena
folkhögskola i framtiden inte bör utnyttjas när det gäller att utbilda
kyrkomusiker.

Kulturutskottets yttrande
1989/90:2y

Bidrag till studieförbunden m.m.

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 6 februari 1990 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1989/90:100 bil. 10 punkt
C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. jämte motionerna 1989/90:
Ub254 yrkande 5, 1989/90:Ub314 yrkande 2, 1989/90:Ub332 samt
1989/90:Ub336 yrkandena 7 och 8.

Utskottet

I propositionen beräknas till bidrag till kulturverksamhet inom studieförbunden
130 000 000 kr. för nästa budgetår. Förslaget innebär en
ökning med 5 milj.kr. Föredragande statsrådet redovisar att studieförbunden
under verksamhetsåret 1988/89 anordnade 102 869 kulturprogram
med 605 770 medverkande och ca 11,2 miljoner besökande.
Antalet kulturgrupper var 27 475 med 411 581 deltagare. Genom
länsbildningsförbunden anordnades 2 923 kulturprogram med
296 186 deltagare. I propositionen föreslås vidare att anslagsposten
Bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden skall
höjas med 141 000 kr. till 3 678 000 kr.

En höjning av bidraget till kulturverksamhet inom studieförbunden
yrkas i två motioner, nämligen Ub332 (vpk) och Ub336 (c). Motionärerna
erinrar om att den ursprungliga avsikten med bidraget till
kulturverksamhet inom studieförbunden var att täcka 75% av kostnaderna,
medan kostnadstäckningen i dag är omkring 40%.

I motion Ub332 anförs att urholkningen av bidraget kommer att
leda till att antalet kulturgrupper minskas och att allt större del av
kulturgruppernas verksamhet kommer att föras över till studiecirkelverksamhet.
Motionärerna hemställer att bidraget till kulturverksamhet
skall höjas med 22,5 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. till
den nivå som kulturrådet föreslagit.

Enligt motion Ub336 är den av regeringen föreslagna ökningen med

5 milj.kr. nästa budgetår otillräcklig. Därför föreslår motionärerna att
bidraget skall höjas med ytterligare 5 milj.kr. till totalt 135 milj.kr.
(yrkandena 7 och 8).

Utskottet erinrar om att bidraget till kulturverksamhet inom studieförbunden
förstärktes genom beslut vid föregående riksmöte. Bidraget
höjdes med närmare 17,5 milj.kr. Mot denna bakgrund kan utskottet i
år tillstyrka den begränsade höjning med 5 milj.kr. som föreslås i

1989/90:UbU 17

propositionen. Utskottet föreslår därför att utbildningsutskottet med
avslag på motionsyrkandena skall tillstyrka regeringens förslag till
medelsberäkning.

Utbildningsutskottet bör vidare tillstyrka den föreslagna beräkningen
av bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden.

I två andra motioner, nämligen Ub254 (m) yrkande 5 och Ub314 (m)
yrkande 2, förordas en ny utformning av bidragen till studieförbundens
kulturverksamhet.

Det nu gällande systemet för fördelning av bidrag mellan studieförbunden
baseras på uppgifter från förbunden till kulturrådet om statsbidragsberättigade
kostnader. Förbundens utgifter för kulturverksamhet i
glesbygd samt för invandrare och handikappade får tas upp till 100%,
medan 75% av övriga kostnader får tas upp. På grundval av de sålunda
framräknade utgifterna beräknar kulturrådet vilken andel av det totala
statliga bidraget som varje förbund är berättigat till. Vid beräkningen
tas hänsyn till vilka kostnader förbunden haft under de tre senaste
åren för att skapa en jämnare utveckling av bidraget vid förändringar i
verksamheten.

Motionärerna anser att det nuvarande systemet medför stora påfrestningar
på studieförbundens ekonomi. Bidragsgivningen bör därför
förändras så att studieförbunden får frihet att själva utforma verksamheten
och besluta om vilka verksamhetsområden man vill främja.
Enligt motionärernas uppfattning skulle studieförbunden få bättre
planeringsmöjligheter om varje förbund fick en egen kostnadsram.

Utskottet vill först erinra om att statsbidraget till kulturverksamheten
utvärderades i kulturrådets rapport (1986:6) Kultur i studieförbunden.
Enligt rapporten finns det klara indikationer på att ekonomin är
styrande när det gäller den pedagogiska uppläggningen av verksamheten
eftersom det är avsevärt bättre ur ekonomisk synvinkel att arrangera
en verksamhet som studiecirkel än som kulturgrupp. Kulturrådet
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 framfört att det är
olyckligt att man tvingas välja arbetsform inte efter gruppens behov
utan efter statsbidragsvillkor. År 1988 avgav skolöverstyrelsen ett förslag
(R 88:31) till nytt statsbidragssystem för studieförbundens cirkelverksamhet.
Detta förslag har ingående diskuterats inom Folkbildningsförbundet
och studieförbunden. 1 betänkandet (Ds 1989:36) Kultur
i hela landet har frågor om förstärkning av det lokala kulturlivet
behandlats, bl.a. omvandling av nuvarande stöd till studiecirklar i
estetiska ämnen och till kulturgrupper till ett aktivitetsstöd. Betänkandet
har remissbehandlats. Förslag från regeringen i här berörda frågor
har ännu inte förelagts riksdagen.

1 årets budgetproposition anför utbildningsministern att formerna
för det statliga stödet till kulturverksamhet och estetiska cirklar i
studieförbunden bör bedömas i samband med den översyn som pågår
av regelverket för studieförbundens verksamhet i dess helhet. Regeringen
avser att år 1991 förelägga riksdagen ett förslag till strategi för
vuxenutbildningen på kort och lång sikt i samband med att den första
treåriga budgeten för vuxenutbildningen läggs fram.

1989/90: Ub U17

Utskottet kan konstatera att frågor som rör de statliga bidragen till
studieförbunden för närvarande övervägs inom regeringskansliet på
grundval av vad som redovisats i den utvärdering, det förslag och den
utredning som angetts i det föregående samt vid remissbehandling och
genom en omfattande debatt. Enligt utskottets mening bör riksdagen
inte föregripa övervägandena, eftersom riksdagen nästa år får tillfälle
att i ett sammanhang ta ställning till frågor om utformningen av det
framtida, statliga stödet till studieförbunden. Med hänvisning härtill
anser utskottet att utbildningsutskottet bör avstyrka bifall till motionerna
Ub254 yrkande 5 och Ub314 yrkande 2.

Stockholm den 20 februari 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson
(s), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla
Berg (s) och Göran Åstrand (m).

Avvikande meningar

1. Jan Hyttring (c), Stina Gustafsson (c) och Kaj Nilsson (mp) anser att
den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet erinrar" och
slutar med "till medelsberäkning" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser därför, i likhet med vad som hemställs i motion
Ub336, att bidraget till kulturverksamhet skall utgå med 5 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit.

Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att beräkna 135 milj.kr.
till Bidrag till kulturverksamhet.

2. Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "till medelsberäkning"
bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det statliga bidraget till amatörkulturen
inom bl.a. studieförbundens kulturverksamhet i regeringens förslag får
stå tillbaka för bidrag till det institutionella kulturlivet. Vidare vill
utskottet peka på att bidraget till studieförbundens kulturverksamhet i

1989/90:UbU17

dag täcker endast omkring 40% av kostnaderna, medan det från början
var tänkt att 75% av kostnaderna skall täckas. Bidraget till kulturverksamhet
har således urholkats. Mot denna bakgrund anser utskottet att
bidraget nästa budgetår bör förstärkas med 27,5 milj.kr. i enlighet med
kulturrådets förslag, dvs. med 22,5 milj.kr. utöver förslaget i propositionen.
Utbildningsutskottet bör således föreslå riksdagen att med bifall
till motion Ub332 beräkna totalt 152,5 milj.kr. för bidrag till kulturverksamhet.

3. Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m),
Margareta Fogelberg (fp) och Göran Åstrand (m) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med "Utskottet kan" och slutar med
"yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nuvarande bidragssystemet
i vad gäller studieförbundens kulturverksamhet är kostnadsdrivande
på ett olyckligt sätt. Det beror på att bidraget fördelas mellan
studieförbunden i relation till redovisade kostnader. Stödets utformning
bör därför förändras.

Om varje studieförbund i stället tilldelades en kostnadsram inom
vilken det självständigt fick utforma sin verksamhet och besluta om
vilka områden som borde främjas skulle friheten öka och den ekonomiska
pressen avta.

Med hänvisning härtill anser utskottet att utbildningsutskottet bör
tillstyrka bifall till motionerna Ub254 yrkande 5 och Ub314 yrkande

1989/90:UbU17

Innehållsförteckning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

1. Vuxenutbildningens struktur m.m

2. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

Omfattningen av kommunal utbildning för vuxna

och anslagsbeloppet m.m

Kommunal utbildning för vuxna i Kronobergs län .
Uppdragsutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen

Omfördelning mellan kommunramar

Kommunal vuxenutbildning i glesbygd

Försöksverksamhet

Utbildning av elevassistenter

Utbildning i livsmedelsteknik

3. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

4. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m.m

5. Bidrag till studieförbunden m.m

Schablonbidragen

Tilläggsbidragen

Kursplanebundna universitetscirklar

Cirklars och cirkelsammankomsters längd

Möjligheterna för nya studieförbund att fä statsbidrag

Omfördelning av studietimmar inom den s.k. friare
resursanvändningen

Kulturverksamhet

Verksamhet för handikappade

Anslagsbeloppet

Övrigt

6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m

Antalet bidragsveckor, särskilda bidrag samt medelsberäkningen

Direktiv till folkhögskolekommittén m.m

Frågor rörande enskilda folkhögskolor

7. Bidrag till viss central kursverksamhet

8. Bidrag till kontakttolkutbildning

Hemställan

Vuxenutbildningens struktur m.m

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. . .

Bidrag till studieförbunden m.m

Bidrag till driften av folkhögskolor m.m

Bidrag till viss central kursverksamhet

Bidrag till kontakttolkutbildning

Reservationer

1. Utredning av vuxenutbildningens struktur och organisation
(m)

2. Principbeslut om allas rätt till en utbildningsnivå
motsvarande två års gymnasiestudier (c)

3. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna (m)

4. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna (fp)

5. Uppdragsutbildning inom kommunal utbildning för
vuxna (m)

6. Omfördelning mellan kommunramar (m)

7. Omfördelning mellan kommunramar (fp)

8. Försöksverksamhet med friare former för uppsökande
verksamhet (fp)

9. Det högre schablonbidragets belopp (c)

10. Antalet studietimmar med högre schablonbidrag

(m)

11. Antalet studietimmar med högre schablonbidrag
(vpk)

12. Tilläggsbidragens belopp (vpk)

13. Avskaffande av vissa tilläggsbidrag (m)

14. Kursplanebundna universitetscirklar (m, fp)

15. Studiecirklars och cirkelsammankomsters längd

(m)

16. Studiecirklars och cirkelsammankomsters längd (c,
fp. mp)

17. Möjligheterna för nya studieförbund att fa statsbidrag
(vpk)

18. Möjligheterna för nya studieförbund att fa statsbidrag
(mp)

19. Omfördelning av studietimmar inom den s.k. friare
resursanvändningen (fp, c)

20. Bidrag till kulturverksamhet (m, fp)

21. Bidrag till kulturverksamhet (c, mp)

22. Bidrag till kulturverksamhet (vpk)

23. Bidrag till verksamhet för handikappade (m, fp, c) . .

24. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden
samt användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
(m)

25. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden
samt användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
(c)

26. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden
samt användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
(vpk)

27. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden
samt användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
(mp)

1989/90: UbU 17

38
38

28. Folkhögskolans undervisningsvolym (fp, c, vpk) .... 46 1989/90:Ublil7

29. Folkhögskolans undervisningsvolym (mp) 47

30. Särskilt bidrag för nordiska elever (m) 47

31. Ändrade regler för bidragsberäkning (m) 48

32. Bidrag till stiftelsen Vuxenutbildarcentrum (vpk) ... 48

33. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av folkhögskolor
m.m. (fp, c, mp) 48

34. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av folkhögskolor
m.m. (vpk) 49

35. Direktiv till folkhögskolekommittén m.m. (mp) .... 50

36. Bidrag till viss central kursverksamhet (m, fp) 50

Särskilt yttrande

Kantorsutbildning vid Vadstena folkhögskola (m) 51

Bilaga Kulturutskottets yttrande 1989/90:KrU2y 52

96260, Stockholm 1990