Utbildningsutskottets betänkande

5&s

1989/90:UbU15

Anslag till gymnasieskolor, m.m.

1989/90

UbU15

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt
B. Skolväsendet punkterna B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor och B
19. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföijningsansvar för ungdom
under 18 år m.m. jämte motioner.

Propositionen

Bidrag till driften av gymnasieskolor

Regeringen har under punkt B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor (s.
149-165)

dels föreslagit

27. att riksdagen godkänner vad som i propositionen föreslagits om ramar
för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1990/91,

28. att riksdagen godkänner vad som i propositionen föreslagits om ramar
för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1991/92,

29. att riksdagen godkänner propositionens förslag om planeringsramar
för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1992/93,

30. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om minskning
av statsbidraget till sjukförsäkringsavgift ogh folkpensionsavgift för
gymnasieskolan fr.o.m. redovisningsåret 1989/90,

31. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 6240845000 kr.,

dels berett

32. riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om inriktningen
för direktramarna för budgetåren 1993-1995.

1

1 Riksdagen 1080/90. 14 sami. Nr 15

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m.m.

Regeringen har under punkt B 19. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. (s. 165-167) föreslagit

33. att riksdagen till Bidrag till kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
188 056000 kr.

Motionerna

1989/90:Ub214 av Göran Engström och Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att driftsbidraget
för gymnasieskolan inte får minskas med olika procenttal grundat på huvudman
och/eller utbildningsområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en förändring
av nuvarande reglering skall ske redan till budgetåret 1990/91.

1989/90:Ub224 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en försöksverksamhet med musik och drama integrerad i
undervisningen förläggs till gymnasieskolan i Ljusdal.

1989/90:Ub229 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare
platser i den reformerade yrkesutbildningen.

1989/90:Ub231 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärlingsutbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N223.

1989/90:Ub234 av Anneli Hulthén och Kent Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nödvändiga åtgärder för att förhindra och förebygga onödig skuldsättning i
ungdomsåren.

1989/90:Ub238 av Sonia Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom omfördelning
inom den av regeringen föreslagna budgetramen tilldela Motala kommun
åtta platser för inrättande av ett seglingsgymnasium.

1989/90:Ub255 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att a) bilda en samverkansregion, bestående av gymnasieregionerna
Karlskoga, Kristinehamn och Filipstad, där även kommunerna
Degerfors, Storfors och Hällefors ingår och som kallas Örebro-Värmland
gymnasieregionblock, b) inom gymnasieregionblocket i tillämpliga delar
få använda den föreslagna kommande gymnasieskolans struktur redan
fr.o.m. 1991/92, c) etablera gymnasieregionblocket som andra intagningsnivå
när 16-åringarna söker till gymnasieskolan, d) synkronisera försöksverksamheten
med ÖGY (6000-försöket) över länsgränsen inom blocket,

1989/90:UbU15

2

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ge berörda länsskolnämnder befogenheter att
överföra årselevplatser till varandras områden varigenom nämnderna sålunda
kan medverka i den önskade utvecklingen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ställa resurser till förfogande för särskilda utbildningsinsatser
för yrkesverksamma med kort eller bristfällig utbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samordna erforderliga elevtransporter mellan gymnasieorterna
över länsgränsen när behoven kan preciseras.

1989/90:Ub259 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
inrätta en treårig naturbrukslinje i Gävleborgs län.

1989/90:Ub264 av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström Nyvall (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om borttagandet av restriktion för att bevilja gymnasial lärlingsutbildning.

1989/90:Ub270 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för att finansiera
ackvisitörer till utbildningsplatser i småföretag.

1989/90:Ub273 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 16 intagningsplatser
inom industriell teknisk linje tilldelas Hällefors.

1989/90: Ub284 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna behovet att utveckla gymnasiet i Skellefteå till ett
idrottsgymnasium med allmän orientering och skidorientering som nya grenar.

1989/90:Ub286 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ändring av gymnasieskolförordningen och om mindre icke gymnasieortskommuners
möjligheter att få bedriva gymnasieutbildning.

1989/90:Ub288 av Ulla Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser
inom den yrkesinriktade gymnasieutbildningen och den kommunala
vuxenutbildningen i Kronobergs län (delvis).

1989/90:Ub294 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmän tillgång
till instrument för strålningsmätning för gymnasieskolorna.

1989/90:Ub297 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av antalet försöksplatser
inom den reformerade yrkesutbildningen med 4000 platser.

1989/90:Ub300 av Carl-Johan Wilson och Ulf Melin (fp, m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

1989/90:UbU15

3

om att regionalt rekryterade idrottsgymnasier i Eksjö, Jönköping och Vetlanda-den
s.k. Smålandsmodellen-skall godkännas och inackorderingstilllägg
utgå till elever, som rekryteras utanför resp. gymnasieregion.

1989/90:Ub302 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bandygymnasium
i Filipstad.

1989/90:Ub304 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

I. att riksdagen beslutar att de treåriga yrkesinriktade linjerna får den av
skolöverstyrelsen föreslagna dimensioneringen,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad
tilldelning av elevplatser i treåriga yrkesinriktade linjer i Kronobergs län.

1989/90:Ub307 av Mona Saint Cyr m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
analysera förutsättningarna för ett motorsportgymnasium i Östergötland.

1989/90:Ub309 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om startandet av idrottsgymnasier för handikappade.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So296.

1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet platser i försöksverksamheten med gymnasial yrkesutbildning,

9. att riksdagen för den utökade försöksverksamheten anslår 24 000 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit,

II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasieskolans direktram,

12. att riksdagen för det utökade antalet platser inom direktramen anslår
9600000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

13. att riksdagen till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 18600000 kr. reducerat anslag
eller således 169456000 kr.,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om delningstal inom JST-sektorn,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avstämningsdatum i gymnasieskolans statsbidragssystem,

16. att riksdagen till återföring av resurser i gymnasieskolan anslår
35 000000 kr.

1989/90:Ub317 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

11. att riksdagen till syo-verksamheten i gymnasieskolan, i enlighet med
vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 25 milj.kr. utöver
regeringens förslag till anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dimensioneringen av gymnasieskolan,

22. att riksdagen beslutar att antalet intagningsplatser i gymnasieskolan
läsåret 1990/91 skall vara 127 600, dvs. 600 fler platser än vad regeringen föreslagit,

1989/90:UbU15

4

23. att riksdagen till 600 ytterligare platser i gymnasieskolan för budgetåret
1990/91 anslår 17,5 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18.
Bidrag till driften av gymnasieskolor,

24. att riksdagen beslutar att försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning
i gymnasieskolan utökas med 510 platser utöver regeringens förslag
till en ny treårig energiteknisk utbildning,

25. att riksdagen till en ny treårig energiteknisk utbildning för budgetåret
1990/91 anslår 3,2 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18. Bidrag
till driften av gymnasieskolor,

26. att riksdagen till extra kostnader i samband med försöksverksamheten
med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan för budgetåret 1990/91 anslår

20 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18. Bidrag till driften av
gymnasieskolor.

1989/90:Ub325 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att försök med treårig energiteknisk linje i gymnasieskolan skall startas
läsåret 1990/91.

1989/90:Ub542 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade möjligheter att kombinera studier med idrott.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr504.

1989/90:Ub759 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Hallands
läns utbildningsbehov (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A462.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildning i gymnasiet.

1989/90:Ub805 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler platser i
vårdutbildningen med tonvikt på en permanentning av den treåriga sjuksköterskeutbildningen
och rätten att omfördela ej utnyttjade platser inom gymnasieskolan
till vårdinriktad komvuxutbildning (delvis).

1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta gymnasier med riksintagning också i teoretiska ämnen,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökad försöksverksamhet med treåriga yrkesutbildningar,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildning.

1989/90:Ub810 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottsgymnasier,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr509.

1989/90:UbU15

5

1* Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 15

1989/90:Ub812 av Ingela Mårtensson och Håkan Holmberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om införandet av engelska B- och C-språk som
ordinarie ämnen på gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antagning till högskolestudier för dem som saknar formell meritering
i engelska.

1989/90:Ub814 av Ulf Melin m.fl. (m, s, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försöksverksamhet med en teknikerutbildning lokaliseras till
Värnamo.

1989/90:Ub819 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar att antalet intagningsplatser vid idrottsgymnasierna
ökas till 800.

1989/90:Ub820 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning
och dess försöksverksamhet i Kronobergs län (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A458.

1989/90:Ub821 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en bättre fördelning av gymnasieutbildningen i Stockholms
län.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A460.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

21. att riksdagen avslår förslaget om utökad försöksverksamhet med treårig
yrkesinriktad gymnasieutbildning och beslutar att anslaget Bidrag till
driften av gymnasieskolor minskas med 10 milj.kr.,

22. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag till driften av
gymnasieskolor anvisa 3 milj.kr. för information om förändringen av gymnasieskolan,

23. att riksdagen till delposten gymnasial lärlingsutbildning anvisar 30
milj.kr. utöver regeringens förslag,

24. att riksdagen beslutar att undervisningen för invandrare på gymnasienivån
inriktas på stödundervisning i svenska samt att för ändamålet anvisa
35 milj.kr.

25. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 6230445000 kr.,

26. att riksdagen till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m.m. anvisar ett förslagsanslag på
158056000 kr.

1989/90:Ub827 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms län.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A297.

1989/90:UbU15

6

Utskottet

1989/90:UbU15

Bidrag till driften av gymnasieskolor

Gymnasieskolans dimensionering beslutas årligen av riksdagen. Planeringssystemet
regleras i gymnasieförordningen (1987:743,1989:708). Det innebär
bl.a. att elevplatsramar i gymnasieskolan fastställs för varje budgetår. Riksdagen
beslutar om slutliga ramar för de två närmaste budgetåren och planeringsramar
för ett tredje budgetår. För hela riket fastställs därvid en totalram.
Den är uppdelad på dels en ram för utbildningar, vilka eleverna kan
påbörja direkt efter grundskolan (direktramen), dels en ram för kurser för
invandrarungdom och för utbildningar som kräver viss ålder, praktik eller
utbildning utöver grundskolan för tillträde (lilla ramen). Förordningen (SÖFS
1989:50) om ramar för elevplatser i gymnasieskolan redovisningsåren
1989/90-1991/92 grundar sig på det senaste riksdagsbeslutet (prop.

1988/89:100, bet. 1988/89:UbU15, rskr. 1988/89:283).

I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag till dimensionering
av gymnasieskolan för de närmaste tre åren men också en inriktning för de
två år som följer närmast därefter mot bakgrund av den kraftiga minskning
av elevunderlaget som kommer på sikt.

Elevplatsramar för budgetåret 1990/91, m.m.

Antalet intagningsplatser inom direktramen för budgetåret 1990/91

Riksdagens beslut våren 1989 om gymnasieskolans dimensionering innebar
bl.a. en slutlig ram om 127000 intagningsplatser för budgetåret 1990/91.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91
mot bakgrund av aktuell statistik över antalet 16-åringar i landet föreslagit
att antalet intagningsplatser inom gymnasieskolans direktram för budgetåret
1990/91 skall öka med 600 platser till 127 600 platser, vilket motsvarar ca 1,14
plats per 16-åring.

Regeringen föreslår att antalet intagningsplatser enligt riksdagens beslut
vid riksmötet 1988/89 skall ligga fast. Enligt föredragande statsrådet ligger
det ett värde i att på detta sätt stå fast vid den tidigare beslutade dimensioneringen,
som länsskolnämnderna och skolhuvudmännen i sin planering utgått
ifrån.

I motionerna 1989/90:Ub310 (c) yrkande 11 och 1989/90:Ub317 (vpk) yrkande
22, båda delvis, föreslås att antalet intagningsplatser inom direktramen
skall uppgå till 127 600, dvs. i enlighet med SÖ:s förslag. Enligt yrkande

21 delvis i den sistnämnda motionen bör gymnasieskolan vara dimensionerad
så att samtliga 16-åringar kan få plats.

Utskottet anser att ökningen av antalet 16-åringar enligt den senaste befolkningsstatistiken
är marginell och inte bör föranleda ändring av riksdagens
tidigare beslut om det totala antalet intagningsplatser inom gymnasieskolans
direktram. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub310 yrkande 11 och 1989/90:Ub317 yrkandena 21 och 22 (samtliga
delvis) och godkänner regeringens förslag beträffande antalet intagningsplatser
inom gymnasieskolans direktram för budgetåret 1990/91. 7

Delramen för försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning

1989/90:UbU15

Försöksverksamhet med treårig gymnasial yrkesutbildning startade läsåret
1988/89 (prop. 1987/88:102, UbU 1987/88:31, rskr. 1987/88:366). Under läsåret
1989/90 har försöket omfattat 10000 intagningsplatser inom ramen för
det totala antalet intagningsplatser i årskurs 1 (direktramen). En av målsättningarna
i försöksverksamheten har varit att genomföra s.k. fullskaleförsök
inom vissa utbildningsinriktningar, dvs. koncentrerade försök med många
studievägar i några större regioner (jfr UbU 1987/88:31 s. 11). För att vissa
fullskaleförsök skall kunna genomföras föreslår regeringen att antalet intagningsplatser
i försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning skall utökas
med 1 200 intagningsplatser fr.o.m. budgetåret 1990191, dvs. till 11 200 platser.

1 ett antal motioner behandlas omfattningen av försöksverksamheten med
treårig yrkesutbildning. Enligt motion 1989/90:U825 (m) yrkande 21 delvis
bör riksdagen få ta ställning till kostnaderna för hela reformen av en treårig
yrkesutbildning, innan beslut fattas om en utökad försöksverksamhet för
budgetåret 1990/91. Regeringens förslag om ytterligare 1 200 intagningsplatser
i försöksverksamheten bör därför avslås av riksdagen. I motion
1989/90:Ub807 (fp) yrkande 22 delvis föreslås att försöksverksamheten utökas
med 4000 platser till totalt 14000 för budgetåret 1990/91. Utökningen
av försöksverksamheten bör enligt motionärerna finansieras genom överföring
av medel från anslaget B 19. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. Även i motion
1989/90:Ub310 (c) yrkande 8 delvis föreslås en utökad försöksverksamhet
med 4000 intagningsplatser. Enligt motionärerna är det viktigt att samtliga
intagningsplatser inom samma utbildningsinriktning i en kommun omfattas
av försöksverksamheten. I motionerna 1989/90:Ub229 (s), 1989/90:Ub297
(fp) och 1989/90:Ub304 (c) yrkande 1, samtliga delvis, framförs förslag om
utökat antal intagningsplatser för budgetåret 1990/91. Slutligen föreslås i
motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkande 24 delvis att försöksverksamheten utökas
med 510 intagningsplatser i syfte att starta försöksverksamhet med treårig
energiteknisk linje fr.o.m. läsåret 1990/91.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Regeringen har den 15 september 1988 tillkallat en särskild utredare med
uppgift att utvärdera försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning
i gymnasieskolan (Dir. 1988:62). Kommittén (U 1988:16) för utvärdering
av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan
(UGY) har hittills avlämnat två betänkanden, nämligen (SOU
1989:90) Utvärdering av försöksverksamhet med yrkesinriktad utbildning i
gymnasieskolan och (SOU 1989:106) 6000 platser och 10000 platser för försök
i gymnasieskolan - Hur, var och varför?

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är angeläget
att vissa s.k. fullskaleförsök kan genomföras inom ramen för den totala försöksverksamheten.
Mot denna bakgrund finner utskottet den föreslagna ökningen
om 1200 platser för budgetåret 1990/91 lämplig. När det gäller en
ytterligare ökning av antalet intagningsplatser i försöksverksamheten vill utskottet
erinra om förutsättningarna för den pågående utvärderingen. Enligt

utredningens direktiv skall en samlad utvärdering av försöksverksamheten
redovisas senast den 1 september 1991. Den första gruppen elever (6000),
som ingick i försöksverksamheten läsåret 1988/89, kommer att slutföra
tredje årets arbetsplatsförlagda utbildning under våren 1991. Det är alltså
endast denna mindre elevgrupps erfarenheter av den arbetsplatsförlagda utbildningen
i försöksverksamheten, som kan utvärderas helt och fullt inom
den tidsram som gäller för utvärderingen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motionerna 1989/90:Ub229, 1989/90:Ub297, 1989/90:Ub304 yrkande 1,
1989/90:Ub310 yrkande 8, 1989/90:Ub317 yrkande 24, 1989/90:Ub807 yrkande
22 och 1989/90:Ub825 yrkande 21, samtliga delvis, godkänner vad
som förordats i proposition 1989/90:100 i denna del.

Delramen för lärlingsutbildning

Enligt motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 23 delvis är lärlingsutbildning ett
reellt alternativ till den skolförlagda yrkesutbildningen. Lärlingsutbildningen
bör därför öka i omfattning. I motionerna 1989/90:Ub231 (fp) och
1989/90:Ub807 yrkande 23 (fp) framhålls att lärlingsutbildningen spelar stor
roll för småindustrin och det svenska hantverket. Enligt motionärerna bör
statsbidragen till de företag som tar emot lärlingar förbättras. I motion
1989/90:Ub804 (mp) yrkande 7 anförs att yrkesutbildningen i gymnasieskolan
i större omfattning bör ske i form av lärlingsutbildning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Gymnasial lärlingsutbildning regleras i 14 kap. gymnasieförordningen
(1987:743). Den gymnasiala lärlingsutbildningen innebär bl.a. att en lärling
som är anställd hos ett företag också är elev i gymnasieskolan. Företaget åtar
sig att ge lärlingen yrkesutbildning enligt en kursplan som skolstyrelsen fastställer.
Den gymnasiala lärlingsutbildningen omfattar mer än 150 yrken. I
budgetpropositionen beräknas 3 200 årselevplatser för lärlingsutbildning för
budgetåret 1990/91. Länsskolnämnden bestämmer hur många intagningsplatser
en kommun får inrätta för gymnasial lärlingsutbildning för varje redovisningsår.
Till företag som skolstyrelsen godkänner för gymnasial lärlingsutbildning
utgår bidrag med belopp per elev och lärotimme som SÖ för
varje redovisningsår bestämmer för berörda yrken med ledning av det belopp
som fastställs för närmast jämförlig inbyggd utbildning.

Utskottet har under de senaste riksmötena behandlat likartade motionsyrkanden
om utökad lärlingsutbildning. Utskottet har därvid understrukit att
lärlingsutbildningen är ett komplement till gymnasieskolans stora utbud av
studievägar och att den är särskilt lämplig för utbildning i hantverksyrken
och andra små yrken.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub231,1989/90:Ub804 yrkande 7,1989/90:Ub807 yrkande
23 och 1989/90:Ub825 yrkande 23 delvis.

Enligt motion 1989/90:Ub264 (fp) finns bestämmelser i gymnasieförordningen
vilka begränsar omfattningen av lärlingsutbildning i en kommun.
Dessa restriktioner bör slopas.

I 14 kap. 19 § gymnasieförordningen anges att gymnasial lärlingsutbild -

1989/90: UbU 15

9

ning endast får anordnas om utbildning för yrket normalt inte kan erhållas
på linje eller specialkurs. Utskottet finner denna begränsning för att anordna
gymnasial lärlingsutbildning i en kommun motiverad i dagens läge. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1989/90: Ub264.

Till detta vill utskottet lägga följande. I budgetpropositionen (bil. 10 s. 11-15) redovisas regeringens pågående arbete när det gäller frågan om ett ökat
lokalt ansvar för verksamheten i skolan med utgångspunkt i riksdagens beslut
om skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4, bet.
1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95). Utgångspunkten är att kommunen skall ha
ett samlat driftsansvar för skolan. Föredragande statsrådet anger bl.a. att en
översyn pågår inom regeringskansliet om bl.a. skollagen och andra författningar
i syfte att systematisera och förenkla bestämmelserna. Vidare bereds
inom regeringskansliet statsbidragsfrågan. En av utgångspunkterna därvid
är att kommunens möjligheter att disponera statsbidraget skall bli större.

Gymnasieskolans årselevplatser för budgetåret 1990191

Riksdagens beslut vid riksmötet 1988/89 beträffande gymnasieskolans dimensionering
innebar bl.a. att antalet elevplatser inom gymnasieskolans lilla
ram skall uppgå till 32450 årselevplatser för läsåret. Regeringen föreslår att
detta antal ligger fast. Inom de 32450 årselevplatserna bör liksom innevarande
läsår minst 1 500 platser beräknas för kurser för invandrarungdom och
450 årselevplatser för viss teknisk utbildning på gymnasial nivå i Stockholms
stad (f.d. Stockholms Tekniska Institut).

Beträffande ramar för årselevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1990/91
föreslår utskottet att riksdagen fastställer antalet årselevplatser i gymnasieskolans
direktram till 307 240 och antalet årselevplatser i gymnasieskolans
lilla ram till 32450 för budgetåret 1990/91. Med avslag på samtliga motioner
i denna fråga, nämligen motionerna 1989/90:Ub229, 1989/90:Ub297,
1989/90:Ub304 yrkande 1, 1989/90:Ub310 yrkandena 8 och 11

1989/90:Ub317 yrkandena 21, 22 och 24, 1989/90:Ub807 yrkande 22 och
1989/90:Ub825 yrkande 21, samtliga delvis, föreslår utskottet att riksdagen
godkänner vad som förordats i proposition 1989/90:100 i denna del.

Vissa planeringsfrågor

I ett antal motioner begärs omfördelning av elevplatser i gymnasieskolans
elevplatsramar.

I motion 1989/90:Ub821 (c) yrkande 1 om utbildningsfrågor i Stockholmsregionen
framhålls att utbildningssystemet där måste få en mer balanserad
struktur. När det gäller gymnasieskolan bör nuvarande skillnader i fördelningen
av teoretiska resp. yrkesinriktade linjer jämnas ut. I motion
1989/90:Ub827 (fp) yrkande 1, som även behandlar utbildningsfrågor i
Stockholms län, konstateras en alltför kraftig inriktning på yrkesinriktade
studievägar i gymnasieskolan i förhållande till näringslivets struktur. Enligt
motionärerna bör behovet av ökad teoretisk utbildning i gymnasieskolan i
Stockholms län tillgodoses bättre. I motion 1989/90:Ub805 (s) delvis behandlas
vissa rekryteringsfrågor inom vårdområdet. Motionärerna konstaterar
att sökandeintresset till vissa vårdutbildningar successivt har minskat un -

1989/90:UbU15

10

der 1980-talet. Mot denna bakgrund krävs åtgärder för att rädda rekryteringsunderlaget.
Motionärerna förslår att det bör ges möjlighet att i ökad
omfattning få anordna vissa vårdutbildningar inom kommunal vuxenutbildning
(komvux). Länsskolnämnderna bör därför ges rätt att omfördela outnyttjade
platser i gymnasieskolan till vårdinriktad utbildning inom komvux.
Slutligen anförs i motion 1989/90:Ub759 (c) delvis att inlandsdelarna i Hallands
län har brister i den gymnasiala utbildningen. Enligt motionärerna bör
olika lösningar prövas i syfte att allmänt förstärka utbildningen på gymnasial
nivå i länets inland.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagens beslut (prop. 1987/88:102, UbU 1987/88:16, rskr. 1987/88:367)
om slopandet av direktramens sektorsindelning syftade till att stärka utbildningsplaneringen
på länsnivå och öka kommunernas möjligheter att organisera
gymnasieskolan efter lokala önskemål och behov. I enlighet med 3 kap.
11—14 §§ gymnasieförordningen fördelar SÖ årselevplatserna mellan länen i
form av länsramar, och länsskolnämnden bestämmer hur många intagningsplatser
som varje huvudman får inrätta för varje studieväg.

När det gäller en utökad dimensionering av vårdutbildningar inom komvux
vill utskottet hänvisa till förordningen (SÖ-FS 1985:152) om överföring
av vissa resurser mellan gymnasieskolans lilla ram och kommunal vuxenutbildning.
Om kurs för vilken länsskolnämnden tilldelat platser inom lilla ramen
inte kommer till stånd, får motsvarande resurser enligt 4§ samma förordning
överföras till undervisningstimmar för gymnasieskolekurser i yrkesämnen
och särskilda yrkesinriktade kurser inom komvux. Förordningen har
tillämpats sedan budgetåret 1985/86 och kommer enligt vad utskottet inhämtat
att gälla tills vidare i avvaktan på beredning av frågan om en ny struktur
för gymnasieskolan. SÖ skall senast den 15 maj 1990 redovisa omfattningen
m.m. av förordningens tillämpning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub759 delvis, 1989/90:Ub805 delvis, 1989/90:Ub821 yrkande
1 och 1989/90:Ub827 yrkande 1.

När det gäller fördelningen av elevplatser i försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning
begärs i motionerna 1989/90:Ub288 (s) delvis, 1989/90:Ub304
(c) yrkande 3 och 1989/90:Ub820 (fp) yrkande 1 delvis ökad tilldelning av
intagningsplatser till gymnasieskolan i Kronobergs län. I motion
1989/90:Ub259 (fp) begärs intagningsplatser för försöksverksamhet med treårig
naturbrukslinje i Gävleborgs län och slutligen föreslås i motion
1989/90:Ub273 (s) att gymnasieskolan i Hällefors kommun tilldelas intagningsplatser
för försöksverksamhet med industriell teknisk linje.

Utskottet vill erinra om förordningen om försöksverksamhet med treåriga
yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan 1988/89-1990/91 (SÖ-FS
1988:84). Enligt 9 8 samma förordning bestämmer SÖ efter samråd med berörda
yrkesnämnder eller motsvarande vilka skolhuvudmän som får delta i
försöksverksamheten. Regeringen har den 8 februari 1990 gett SÖ i uppdrag
att göra en preliminär fördelning av 1 200 intagningsplatser för försöksverksamhet
med treåriga yrkesinriktade linjer. Fördelningen skall ske på sådant
sätt att i första hand Värmlands län och Skellefteå kommun får försöksverk -

1989/90:UbU15

11

samhet i full skala. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub259, 1989/90:Ub273, 1989/90:Ub288 delvis, 1989/90:Ub304 yrkande
3 och 1989/90:Ub820 yrkande 1 delvis.

När det gäller delningstal för klass inom jordbruks-, skogs- och trädgårdsutbitdningar
(JST-utbildningar) föreslås i motion 1989/90:Ub310 yrkande 14
att det bör bli möjligt för länsskolnämnderna att besluta om delningstalet 16
i de fall det bara finns en klass av en JST-utbildning vid en skolenhet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

1 de fall länsskolnämnden bedömer en sådan åtgärd nödvändig får framställning
därom - såsom anges i propositionen - göras till regeringen. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1989/90:Ub310 yrkande 14.

Specialidrott

Riksdagen beslutade vid riksmötet 1988/89 (prop. 1988/89:100, bet.
1988/89:UbU15, rskr. 1988/89:283) att antalet intagningsplatser för specialidrott
vid idrottsgynmasierna skall uppgå till 700 intagningsplatser. SÖ föreslår
i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 att antalet intagningsplatser
skall utökas med 100 till totalt 800.

I motion 1989/90: Ub819 (m) yrkande 9 föreslås en utökning av verksamheten
med specialidrott i enlighet med SÖ:s förslag. Även i motionerna
1989/90:Ub810 (m) yrkande 1 och 1989/90:Ub542 (fp) yrkande 2 framförs
förslag om att fler ungdomar bör få möjlighet att kombinera utbildning med
idrott.

Utskottet vill ånyo stryka under att avsikten med denna form av gymnasieskolstudier
är att underlätta för ungdomar som bedriver intensiv idrottsträning
på elitnivå att kombinera detta med studier i gymnasieskolan. Utskottet
delar föredragande statsrådets uppfattning i propositionen om det nödvändiga
i att inom nuvarande ram för specialidrottsverksamhet ständigt ompröva
organisationen med hänsyn till grenar, platsantal och orter. Mot denna
bakgrund anser utskottet att antalet intagningsplatser vid idrottsgymnasierna
inte bör utökas. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub542 yrkande 2, 1989/90:Ub810 yrkande
1 och 1989/90:Ub819 yrkande 9.

I fyra motioner framförs förslag om anordnande av gymnasieutbildning i
kombination med viss specialidrott. I motion 1989/90:Ub238 (s) föreslås ett
seglingsgymnasium i Motala kommun, i motion 1989/90:Ub284 (fp) ett idrottsgymnasium
med allmän orientering och skidorientering i Skellefteå
kommun, i motion 1989/90:Ub302 (s) ett bandygymnasium i Filipstads kommun
och slutligen i motion 1989/90:Ub307 (m) yrkande 4 ett motorsportgymnasium
i Östergötlands län.

Utskottet vill hänvisa till bestämmelserna i 12 kap. gymnasieförordningen
om kombination med specialidrott. Enligt 3 § är det SÖ som efter samråd
med Sveriges riksidrottsförbund beslutar om vilka kommuner som får anordna
kombinationer med specialidrott i sin gymnasieskola, i hur stor omfattning
det får ske för resp. kommun och på vilken eller vilka idrottsgrenar

1989/90:UbU15

12

som kommunens verksamhet med kombinationer skall inriktas. Med det an- 1989/90:UbU15

förda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub238, 1989/90:Ub284,

1989/90:Ub302 och 1989/90:Ub307 yrkande 4.

Enligt motion 1989/90:Ub309 (c) yrkande 4 innebär idrotten för handikappade
en god möjlighet till både fysisk och psykisk rehabilitering. Mot denna
bakgrund anser motionärerna att idrottsgymnasier för olika grupper av handikappade
bör starta på olika håll i landet.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att handikappidrotten bör få
stöd och stimulans från statsmakternas sida. Det finns inget i gällande bestämmelser
som hindrar att olika idrottsgrenar inom handikappidrotten anordnas
som kombination med specialidrott inom gymnasieskolans ram. En
förutsättning är givetvis att det föreligger intresse från såväl specialförbund
som kommuner med gymnasieskola. Enligt vad utskottet inhämtat har en
grupp handikappade elever sedan 1987/88 studerat vid gymnasieskolan i
Torsby kommun, där gymnasieutbildning i kombination med specialidrott
anordnas i grenarna längdskidåkning och skidskytte. Verksamheten för handikappade
elever kommer dock att upphöra fr.o.m. läsåret 1990/91 på grund
av svårigheter att rekrytera elever.

Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksdagen
gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1989/90:Ub309
yrkande 4, varför den avstyrks.

I motion 1989/90: Ub300 (m, fp) redogörs för en form av regionala idrottsgymnasier
som för närvarande bedrivs i vissa gymnasieortskommuner i Småland.
Den s.k. Smålandsmodellen har utvecklats i samarbete med länsskolnämnd,
berörda kommuner och specialidrottsförbund. Enligt motionärerna
är verksamheten uppbyggd på samma sätt som vid idrottsgymnasier med
riksrekrytering med följande skillnader. Elevområdet är begränsat till viss
region och kommunerna står för samtliga driftskostnader inkl. löner för lärare
i idrott. Eleverna har ingen timplanejämkning och erhåller avgångsbetyg
utan särskild notering om idrottsträning. Motionärerna föreslår att de
regionalt rekryterande idrottsgymnasierna i kommunerna Eksjö, Jönköping
och Vetlanda skall godkännas och att elever som kommer från andra kommuner
skall beviljas inackorderingstillägg i likhet med eleverna vid de riksrekryterande
gymnasieskolorna.

Enligt vad utskottet erfarit har Sveriges riksidrottsförbund efter ett omfattande
beredningsarbete med samtliga specialförbund angående behovet av
utbildning för ungdomar inom svensk elitidrott inte aktualiserat den s.k.
Smålandsmodellen. Utskottet anser att riksrekrytering av elever till viss
idrottsgren är en förutsättning för att kombination med specialidrott på elitnivå
skall få anordnas i gymnasieskolan. Med det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub300.

13

1** Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 15

Elevplatsramar för budgetåret 1991/92 och planeringsramar för
budgetåret 1992/93 samt inriktningen för direktramarna budgetåren 1993-1995

När det gäller ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1991192
föreslås i budgetpropositionen 119000 intagningsplatser och 287900 årselevplatser
för direktramen och 32450 årselevplatser för lilla ramen.

Enligt motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkande 21 delvis bör gymnasieskolan
vara dimensionerad så att samtliga 16-åringar kan få plats.

Utskottet konstaterar att de av regeringen föreslagna ramarna för elevplatser
för budgetåret 1991/92 överensstämmer med riksdagens beslut vid
riksmötet 1988/89 (bet. 1988/89:UbU 15, rskr. 1988/89:283) om planeringsramar
för budgetåret 1991/92. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub317 yrkande 21 delvis
godkänner vad som förordats i proposition 1989/90:100 beträffande ramar
för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1991/92.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till planeringsramar
för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1992193.

När det gäller inriktningen för direktramarna för budgetåren 1993-1995 vill
utskottet erinra om vad som anförs i budgetpropositionen om det beredningsarbete
om gymnasieskolans struktur m.m. som skall ligga till grund för
en ny gymnasieskola på 1990-talet. Mot denna bakgrund anser utskottet att
förutsättningarna för att göra en bedömning av gymnasieskolans dimensionering
för de aktuella åren på 1990-talet är osäkra. Utskottet föreslår med
detta förbehåll att riksdagen utan erinran lägger proposition 1989/90:100 i
denna del till handlingarna.

Anslagsfrågor

I motion 1989/90: Ub325 (vpk) föreslås försöksverksamhet med treårig energiteknisk
linje enligt en kursplan som utarbetats inom SÖ inom ramen för
pågående försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan.
Enligt motionärerna bör en treårig energiteknisk linje ersätta den tvååriga
drift- och underhållstekniska linjen (Du-linjen) i gymnasieskolan med hänsyn
till den ökade tekniknivån inom olika industribranscher och förändrade
kompetenskrav för olika personalkategorier. Försöksverksamheten beräknas
kosta 3,2 milj.kr. för budgetåret 1990/91.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Genom regeringens förordning (SÖ-FS 1988:84) om försöksverksamhet
med treåriga yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan 1988/89-1990/91
har överlämnats åt SÖ att efter samråd med berörda yrkesnämnder eller
motsvarande bestämma vilka skolhuvudmän som skall få delta i försöksverksamheten.
SÖ skall också enligt förordningen fördela intagningsplatser mellan
skolhuvudmännen och bestämma vilka studievägar som huvudmännen
skall anordna.

Med hänsyn till gällande beslutsordning när det gäller pågående försöksverksamhet
med treårig yrkesutbildning anser utskottet att riksdagen bör avslå
motion 1989/90:Ub325.

1989/90: UbU 15

14

I motion !989/90:Ub270 (m) erinras om att en stor del av undervisningen
i försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i årskurs tre skall vara
arbetsplatsförlagd. Enligt motionären kommer det i framtiden att behövas
utbildningsplatser i bl.a. småföretag. Särskilda medel till ackvisitörer för utbildningsplatser
i småföretag bör därför anvisas av riksdagen.

Utskottet utgår frän att frågan om ackvisition av utbildningsplatser i såväl
småföretag som andra företag omfattas av utvärderingen av försöksverksamheten
med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Mot denna
bakgrund anser utskottet att resultatet av denna utvärdering och regeringens
förslag om en reformerad yrkesutbildning bör avvaktas innan frågan om medel
till ackvisitörer för utbildningsplatser prövas. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1989/90: Ub270.

Enligt motion 1989/90:Ub214 (c) har landstingen inte en med kommunerna
likvärdig förutsättning när det gäller att anordna gymnasial utbildning utifrån
förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal
utbildning. Motionärerna anser att reduktionen av statsbidrag till gymnasial
utbildning inte bör variera med huvudman och/eller utbildningsområde
(yrkande 1). En förändring av nuvarande bestämmelser bör ske fr.o.m. budgetåret
1990/91 (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagen beslutade vid riksmötet 1980/81 (prop. 1980/81:KM) bil. 12,
UbU 1980/81:22 och UbU 1980/81:30, rskr. 1980/81:283) om en minskning
med 2 % av vissa statsbidrag till driften av gymnasieskolor. Vid följande riksmöte
beslutade riksdagen (prop. 1981/82:100 bil. 12, UbU 1981/82:18, rskr.
1981/82:233) om en minskning med ytterligare 18 procentenheter av vissa
statsbidrag till landstingskommunernas gymnasieskolor. Detta regleras i förordningen
(1982:610) om ändring i förordningen 1981:449 om minskning av
vissa statsbidrag till kommunal utbildning.

Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att nu ändra sitt
tidigare beslut i frågan, varför utskottet avstyrker motion 1989/90:Ub214.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en minskning av statsbidraget till
sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift för gymnasieskolan fr.o.m. redovisningsåret
1989190.

Beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av gymnasieskolor föreslår
regeringen att riksdagen för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 6240845000 kr. Utökningen av antalet intagningsplatser i försöksverksamheten
med treårig yrkesutbildning och att denna försöksverksamhet
fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall omfatta också årskurs tre föranleder ett ökat
medelsbehov av sammanlagt 36 milj.kr. För planering, information m.m. inför
propositionen om den nya gymnasieskolan beräknas 3 milj.kr. Medelsbehovet
för den gymnasiala lärlingsutbildningen som är dimensionerad för
3200årselevplatser beräknas till 46,1 milj.kr. För hemspråksundervisning
och för extra undervisning i svenska under anslagsposten Särskilt undervisningsbidrag
beräknas totalt 62,4 milj.kr. och för bidrag till studie- och yrkesorientering
60,1 milj.kr.

Enligt motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 21 delvis bör riksdagen avslå

1989/90: UbU 15

15

förslaget om utökad försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning, vilket
innebär att anslaget kan minskas med 10 milj.kr. I stället bör en förstärkning
ske av den gymnasiala lärlingsutbildningen, varför riksdagen bör anvisa 30
milj. kr. utöver regeringens förslag fördetta ändamål (yrkande 23 delvis). Vidare
bör riksdagen avslå regeringens förslag om 3 milj.kr. för information
om planerad förändring av gymnasieskolan (yrkande 22). En besparing bör
också kunna göras på hemspråksundervisning och extra undervisning i
svenska med 27,4 milj.kr. (yrkande 24). Riksdagen bör således (yrkande 25)
till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1990/91 anvisa ett
förslagsanslag på totalt 6230445000 kr., dvs. 10,4 milj.kr. mindre än vad regeringen
har föreslagit i proposition 1989/90:100.

Enligt motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 22 delvis bör riksdagen anvisa
17,5 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. 6258345000 kr. Medelsökningen
avser finansiering av en utökad försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning
med 2 800 platser utöver vad regeringen har föreslagit i budgetpropositionen.
Motionärerna föreslår att den utökade försöksverksamheten
finansieras genom överföring av 17,5 milj.kr. från anslaget B 19. Bidrag till
åtgärder för kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m.
till förevarande anslag.

För att finansiera en utökning av antalet intagningsplatser i försöksverksamheten
med yrkesinriktad utbildning med 4000 platser begärs i motion
1989/90:Ub310 (c) 24 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit i proposition
1989/90:100 (yrkande 9). För finansiering av ytterligare 600 intagningsplatser
för direktramen föreslås 9,6 milj.kr. utöver regeringens förslag (yrkande
12). Slutligen bör den besparing om 35 milj.kr. som drabbat gymnasieskolans
undervisningsresurser till följd av tillämpningen av den s.k. cash
limit-principen återföras (yrkande 16). Totalt bör således riksdagen till Bidrag
till driften av gymnasieskolor anvisa 6309445000 kr., en ökning med
totalt 68,6 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

Enligt motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkande 23 bör riksdagen anvisa 17,5
milj.kr. för att finansiera en utökad direktram. Vidare har försöksverksamheten
med treårig yrkesutbildning enligt motionärerna visat sig medföra betydande
extra kostnader för kommunerna. Mot denna bakgrund bör riksdagen
anslå 20 milj.kr. utöver regeringens förslag (yrkande 26). För att möjliggöra
en utökning av denna försöksverksamhet med en treårig energiteknisk
linje beräknas 3,2 milj.kr. (yrkande 25). I syfte att förbättra syo-verksamheten
i gymnasieskolan föreslår motionärerna 25 milj.kr. utöver vad regeringen
har föreslagit (yrkande 11). Det totala medelsbehovet under anslaget
beräknar motionärerna till 6 306 545000kr., en ökning med 65,7 milj.kr.
jämfört med regeringens förslag.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande:

I konsekvens med utskottets ställningstagande i det föregående föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag
på motionerna 1989/90:Ub310 yrkandena 9, 12 och 16, 1989/90:Ub317 yrkandena
11, 23, 25 och 26, 1989/90:Ub807 yrkande 22 delvis samt
1989/90:Ub825 yrkandena 21 delvis, 22, 23 delvis, 24 och 25 till Bidrag till
driften av gymnasieskolor för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 6240845000 kr.

1989/90:UbU15

16

Vissa läroplansfrågor

1989/90:UbU15

I motion 1989/90:Ub224 (vpk) föreslås försöksverksamhet med att i den reguljära
undervisningen i gymnasieskolan integrera musik och drama. Syftet
är att på detta sätt stärka elevernas självförtroende.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Sedan läsåret 1985/86 har en omfattande försöksverksamhet inom gymnasieskolan
bedrivits inom ramen för utvecklingsarbetet Gymnasieskola i utveckling
(prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412). Försöksverksamheten
har successivt utvärderats av SO. Detta arbete har bl.a. legat
till grund för SÖ:s redovisning av regeringens uppdrag om översyn av de treoch
fyraåriga linjerna i gymnasieskolan. SO:s förslag har remissbehandlats
och bereds för närvarande inom regeringskansliet. I årets budgetproposition
aviseras en proposition om en reformerad gymnasieskola under budgetåret
1990/91.

För lokalt initierad försöksverksamhet finns särskilda medel enligt förordningen
(1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. För budgetåret
1990/91 beräknas anslagsbeloppet för detta ändamål till 68,9 milj. kr.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1989/90:Ub224.

I motion 1989/90:Ub812 (fp) yrkande 1 föreslås att engelska som B-språk och
C-språk införs som ordinarie ämnen i gymnasieskolan. Enligt motionärerna
har många invandrarelever inte de förkunskaper i engelska som svenska elever
har i årskurs 1 av gymnasieskolan. Därför bör olika åtgärder vidtas för
att ge invandrareleverna goda kunskaper i engelska i den svenska gymnasieskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Undervisning i engelska som C-språk i gymnasieskolan har bedrivits som
försöksverksamhet sedan läsåret 1988/89 i vissa kommuner. Det innebär att
eleverna börjar studierna av språket på nybörjarnivå. För närvarande bedrivs
sådan försöksverksamhet vid högst 15 skolenheter i högst tio kommuner
i landet. Enligt vad utskottet inhämtat är erfarenheterna goda av försöksverksamheten
med engelska som C-språk, och intresset från kommunernas
sida har varit större än vad som kunnat förutses.

När det gäller införandet av engelska som B-språk i gymnasieskolan vill
utskottet hänvisa till 10 kap. 17 § gymnasieförordningen, där det anges att
studiet av B-språk bygger på att eleverna i grundskolan har studerat språket
som B-språk under två eller tre år. Enligt vad utskottet erfarit har det inte
förelegat samma behov för invandrareleverna att studera engelska som Bspråk
som engelska som C-språk.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1989/90: Ub812 yrkande 1.

Enligt motion 1989/90:Ub234 krävs förebyggande åtgärder för att förhindra
onödig skuldsättning i ungdomsåren. Information och kunskapsförmedling
om kreditmarknaden och privatekonomiska frågor bör vara obligatoriska inslag
i gymnasieskolans avgångsklasser, anser motionärerna.

Utskottet hänvisar till läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70) och kurspla -

nen (läroplan 1988:82) i ämnet samhällskunskap. Ett av fyra huvudmoment
i detta ämne är politik, ekonomi, arbetsliv och sociala förhållanden. Under
detta moment behandlas sådana frågor som konsumentens villkor och privatekonomi
samt kredit- och penningmarknaden. Utskottet utgår från att
undervisningen i samhällskunskap bedrivs enligt kursplanen. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub234. Till detta vill
utskottet lägga följande. Spardelegationen (Fi 1985:03) har fått riksdagens
uppdrag att öka hushållens sparande. Spardelegationen bedriver en omfattande
informationsverksamhet i skolorna. 1 gymnasieskolan stöder spardelegationen
undervisningen om privatekonomi genom dels fortbildning för lärare,
dels kostnadsfritt undervisningsmaterial. 1 studiedagsarrangemang
samarbetar spardelegationen med resurspersoner från banker, konsumentorganisationer,
försäkringsbolag, kronofogdemyndigheter m.fl. Ett särskilt
gymnasieprojekt som gäller privatekonomi och sparande berör samtliga
gymnasieskolor i landet.

Övriga frågor

Enligt motion 1989/90:Ub310 (c) yrkande 15 bär avstiimningsclatum för antalet
elever i gymnasieskolan flyttas från den 15 januari till den 15 november
året före. Motionärerna anför att nuvarande avstämningsdatum kan leda tili
bl.a. underskott i en gymnasieskolas budget till följd av en minskning av antalet
elever under läsåret.

Då statsbidragsfrågan för gymnasieskolan för närvarande bereds inom regeringskansliet
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90: Ub310
yrkande 15.

I motion 1989/90:Ub814 (m, fp, s) yrkande 1 begärs att försöksverksamhet
med ettårig teknikerutbildning förläggs till gymnasieskolan i Värnamo kommun.
Motionärerna understryker behovet av yrkesutbildad personal till den
omfattande småindustrin i sydvästra delen av Jönköpings län.

I budgetpropositionen (bil. 10 s. 157 f. och 231 f.) redovisas den planerade
försöksverksamheten med en ettårig teknikerutbildning med såväl kommunal
som statlig huvudman. Lokalisering av försöksverksamhet av detta slag
är inte en fråga för riksdagen. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1989/90:Ub814 yrkande 1.

Frågan om anordnande av gymnasieskola i mindre kommuner tas upp i motion
1989/90:Ub286 (c). Enligt motionärerna bör en kommun själv kunna
få besluta om anordnande av gymnasieutbildning. För att uppnå tillräckligt
elevunderlag bör samverkan ske med komvux-verksamheten och andra
mindre kommuner.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Enligt 5 kap. 2 § skollagen får gymnasieskola anordnas av kommuner och
landstingskommuner efter medgivande av SÖ i varje särskilt fall. Gymnasieortskommuner
kan enligt 8 kap. 1 § gymnasieförordningen anordna s.k. filialutbildning.
Sådan filialutbildning kan förläggas till en närbelägen kommun
som saknar egen gymnasieskola. Filialutbildning får dock endast avse
yrkesinriktade studievägar.

1989/90: UbU 15

18

Utskottet vill erinra om att försöksverksamhet med samarbete mellan
gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning har bedrivits inom ramen
för projektet Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116, UbU
1983/84:29, rskr. 1983/84:412). Försöksverksamheten skall slutligt avrapporteras
av SÖ till regeringen i september 1990. I oktober 1989 tillsattes en interdepartemental
arbetsgrupp (U 1989:D) för utvidgat samarbete mellan
gymnasieskola och vuxenutbildning. Ett skäl till att påskynda utvecklingen
mot ett fördjupat samarbete mellan skolformerna är, enligt föredragande
statsrådet (jfr budgetpropositionen bil. 10 s. 18), den demografiska utvecklingen
under 1990-talet och ett därav ökande behov av samarbete mellan
gymnasieskolan och komvux för att gymnasial utbildning skall kunna bibehållas
på så många orter som möjligt.

Inom regeringskansliet bereds för närvarande frågan om gymnasieskolans
utformning i framtiden. I årets budgetproposition (bil. 10 s. 17) anges i några
punkter inriktningen av detta arbete. BI.a. skall gymnasieskolan vara en
kvalificerad, bred, frivillig ungdomsskola och bestå av ett antal linjer som
alla skall vara treåriga. Varje linje skall ha en egen profil, anförs det vidare,
och varje elev skall få kunskaper i allmänna ämnen för sin personliga utveckling.
Med bl.a. dessa utgångspunkter för gymnasial utbildning och med kravet
på kvalitativt god och likvärdig utbildning i hela landet är det enligt utskottets
uppfattning nödvändigt att frågan om att anordna gymnasieskola
även i framtiden avgörs på central nivå. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1989/90:Ub286.

Enligt motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 13 är det angeläget att elever med
speciella förutsättningar för t.ex. matematik, fysik eller språk får möjlighet
att utvecklas i gymnasieskolan. Därför bör specialgymnasier inrättas med
riksintagning i teoretiska ämnen.

Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid ett flertal tillfällen och senast
vid riksmötet 1988/89 (bet. 1988/89:UbU15 s. 25 f.). I årets budgetproposition
(s. 17) aviseras en proposition under budgetåret 1990/91 beträffande
principerna för utformningen av en för hela gymnasieskolan gemensam läroplan
samt en tidplan för ikraftträdande och genomförande av reformen. Enligt
utskottets uppfattning bör riksdagen avvakta regeringens förslag innan
frågan om anordnande av gymnasieskola med riksintagning i teoretiska ämnen
prövas. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub807 yrkande
13.

I motion 1989/90:Ub255 (s) framförs ett antal förslag till gymnasieskolans
organisation m.m. i Bergslagsregionen. Med utgångspunkt i ett redan påbörjat
samarbete mellan vissa gymnasieregioner i Bergslagen föreslås bl.a. att
intagningen till gymnasieskolan och försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning
skall samordnas inom regionen. Vidare begärs att SÖ:s förslag till
ny studievägsstruktur för studieförberedande utbildning och yrkesutbildning
i gymnasieskolan skall få tillämpas redan fr.o.m. läsåret 1991/92 (yrkande 1).
Enligt motionärerna bör samverkan ske mellan gymnasieregionerna när det
gäller överföring av årselevplatser och elevtransporter mellan gymnasieorterna
(yrkandena 2 och 4). Slutligen bör resurser ställas till förfogande för
särskilda utbildningsinsatser för yrkesverksamma med bristfällig utbildning
(yrkande 3).

1989/90:UbU15

19

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

I 3 kap. 15 8 gymnasieförordningen anges att om kommuner med gymnasieskola
hör till olika län men samma gymnasieregion, skall vardera länsskolnämnden
samråda med den andra för tilldelningen av platser inom det egna
länet. Utskottet har självfallet inget att erinra mot att ett samarbete har etablerats
mellan vissa gymnasieortskommuner inom Bergslagen i syfte att utnyttja
befintliga resurser på ett optimalt sätt med anledning av ett vikande
elevunderlag för gymnasieskolan inom den berörda regionen. När det gäller
den framtida studievägsstrukturen i gymnasieskolan finner utskottet det
dock inte meningsfullt att det av SÖ redovisade förslaget skall börja tillämpas
innan regeringens beredningsarbete är avslutat. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub255 yrkandena
1,2,3 och 4.

I motion 1989/90:Ub812 (fp) yrkande 2 konstateras att invandrarelever ofta
lämnar gymnasieskolan med ett ofullständigt slutbetyg. Detta innebär bl.a.
att de inte uppfyller villkoren för allmän behörighet för högskolestudier. Enligt
motionärerna bör ett utvidgat högskoleprov kunna avgöra om en studerande
uppfyller de allmänna behörighetskraven för högskolestudier i de fall
då gymnasiebetyg saknas.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Tillträde till grundläggande högskoleutbildning regleras i 5 kap. högskoleförordningen.
Som villkor för allmän behörighet anges i 14 § samma förordning
bl.a. att eleven skall ha kunskaper i engelska som motsvarar minst två
årskurser på någon linje i gymnasieskolan. Bestämmelser om högskoleprov
finns i 5 kap. 28 och 38 §§.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på bestämmelsen om särskild
prövning enligt 9 kap. 91 S gymnasieförordningen, som gör det möjligt för
den elev som av någon anledning saknar slutbetyg i ett ämne att skaffa sig
ett sådant.

Med hänvsning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1989/90:Ub812 yrkande 2.

I motion 1989/90:Ub294 (c) föreslås att gymnasieskolorna bör få resurser att
köpa in instrument för strålningsmätning som skall användas vid den ordinarie
undervisningen om joniserande strålning i ämnet fysik på naturvetenskaplig
linje.

Utskottet har under innevarande riksmöte behandlat frågan om undervisning
i strålningsmätning i gymnasieskolan (jfr bet. 1989/90:UbU3 s. 2 f.).
Genom dels statliga bidrag, dels kommunala anslag erhålls medel till utrustning
i gymnasieskolan. Enligt förordningen (1987:708,1988:738) om statsbidrag
till anskaffning av utrustning i gymnasieskolan lämnas bl.a. kompletteringsbidrag
till utrustning med anledning av nya föreskrifter som medför behov
av ny utrustning i vissa karaktärsämnen på studievägar inom bl.a. det
tekniskt-naturvetenskapliga området. SÖ utarbetar utrustningslistor för berörda
ämnen och studievägar och meddelar de föreskrifter som behövs för

1989/90:UbU15

20

verkställigheten av denna förordning (jfr SÖ-FS 1989:79). Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub294.

Frågor om lektorsutbildning och behörighet till lektorstjänster behandlar utskottet
i betänkande 1989/90:UbU25 om forskning.

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m.m.

Ur anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen (1983:583) om statsbidrag
till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år. Enligt förordningen får
kommuner statsbidrag för uppföljningsprogram och administration (allmänt
bidrag). Till arbetsgivare som anställer ungdomar på ungdomsplatser lämnas
bidrag till ungdomsplats. Till kommunerna lämnas bidrag till utbildningsanslag
under ungdomarnas perioder på ungdomsplats. I vissa fall får bidrag
som annars utgår för ungdomsplatser och utbildningsanslag i stället användas
till insatser enligt förordningen (SÖ-FS 1986:120) om försöksverksamhet
med gymnasieutbildning inom ramen för individuella planer. Från anslaget
betalas också kostnader för bidrag till kommuner enligt förordningen
(1983:584) om statsbidrag till utbildning av handledare för skolungdomar
under praktik på arbetsplats.

Det samlade medelsbehovet under anslaget beräknas till 188056000 kr.
för budgetåret 1990/91.

Beträffande anslagsbeloppet föreslås i motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande
26 att riksdagen anvisar ett förslagsanslag på 158 056 000 kr., dvs. 30 milj.kr.
mindre än vad regeringen har föreslagit i budgetpropositionen. Enligt motionärerna
bör behovet av uppföljningsåtgärder kunna minska i rådande arbetsmarknadspolitiska
läge. I motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 22 föreslås
att 17,5 milj. kr. överförs från detta anslag till anslaget B 18. Bidrag till
driften av gymnasieskolor. Enligt motion 1989/90:Ub310 (c) yrkande 13 bör
riksdagen anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 18,6 milj.kr.
reducerat anslag, dvs. 169456000 kr. för budgetåret 1990/91. Anslagsminskningen
motiveras av i motionen framförda förslag om ökat antal intagningsplatser
i försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning och ökat antal intagningsplatser
i gymnasieskolans direktram. Detta bör enligt motionärerna
leda till ett färre antal ungdomar inom kommunernas uppföljningsansvar.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

De olika åtgärderna inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år har varit föremål för en särskild utredning. Den s.k. Skola-Arbete-utredningen
(U1988:ll) har i december 1989 avlämnat betänkandet
(SOU 1989:113) Ungdomars kompetens. Vägar in i framtidens kunskapssamhälle.
Enligt vad föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen
(bil. 10 s. 166) kommer frågan om det kommunala uppföljningsansvaret att
bedömas i sin helhet tillsammans med förslagen om en ny struktur för gymnasieskolan.

Utskottet konstaterar att regeringens beräkning av medel till dels uppföljningsprogram,
dels ungdomsplats, dels ock utbildningsinslag för budgetåret
1990/91 utgår från ett mindre antal elever i jämförelse med antalet elever

1989/90:UbU15

21

under innevarande år. Med hänvisning till det anförda och då utskottet finner
det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet väl avvägt föreslår utskottet
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 13 och 1989/90:Ub825 yrkande 26 till
Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under
18 år m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
188056000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande antalet intagningsplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåret 1990191

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 11
och 1989/90:Ub317 yrkandena 21 och 22, samtliga delvis, godkänner
vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. I (c, vpk)

2. beträffande delramen för försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning
för budgetåret 1990191

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub229,
1989/90:Ub297, 1989/90:Ub304 yrkande 1,1989/90:Ub310 yrkande 8,
1989/90:Ub317 yrkande 24, 1989/90:Ub807 yrkande 22 och
1989/90:Ub825 yrkande 21, samtliga delvis, godkänner vad som förordats
i proposition 1989/90:100,

res. 2 (m)
res. 3 (fp, c)
res. 4 (vpk)

3. beträffande delramen för lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub231, 1989/90:Ub804 yrkande
7, 1989/90:Ub807 yrkande 23 och 1989/90:Ub825 yrkande 23
delvis,

res. 5 (m)
res. 6 (fp)
res. 7 (mp)

4. beträffande slopande av vissa restriktioner för lärlingsutbildning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub264,

res. 8 (m, fp, mp)

5. beträffande ramar för årselevplatser i gymnasieskolan för budgetåret
1990191

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub229,
1989/90:Ub297,1989/90:Ub304 yrkande 1,1989/90:Ub310 yrkandena
8 och 11, 1989/90:Ub317 yrkandena 21, 22 och 24, 1989/90:Ub807 yrkande
22 och 1989/90:Ub825 yrkande 21, samtliga delvis, godkänner
vad som förordats i proposition 1989/90:100,

6. beträffande omfördelning av elevplatser

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub759 delvis, 1989/90:Ub805
delvis, 1989/90:Ub821 yrkande 1 och 1989/90:Ub827 yrkande 1,

7. beträffande fördelning av elevplatser i försöksverksamhet med treårig
yrkesutbildning

1989/90: UbU 15

22

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub259, 1989/90:Ub273,
1989/90:Ub288 delvis, 1989/90:Ub304 yrkande 3 och 1989/90:Ub820
yrkande 1 delvis,

8. beträffande delningstal för klass inom jordbruks-, skogs- och
trädgårdsutbildningar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub310 yrkande 14,

res. 9 (c)

9. beträffande antalet intagningsplatser vid idrottsgymnasier

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub542 yrkande 2,
1989/90:Ub810 yrkande 1 och 1989/90:Ub819 yrkande 9,

res. 10 (m)
res. ll(fp)

10. beträffande anordnande av gymnasieutbildning i kombination
med viss specialidrott

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub238, 1989/90:Ub284,
1989/90:Ub302 och 1989/90:Ub307 yrkande 4,

11. beträffande idrottsgymnasier för handikappade
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub309 yrkande 4,

res. 12 (c)

12. beträffande regionala idrottsgymnasier
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub300,

res. 13 (m, fp)

13. beträffande ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret
1991/92

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub317 yrkande 21 delvis
godkänner vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. 14 (vpk)

14. beträffande planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för
budgetåret 1992193

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1989/90:100,

15. beträffande inriktningen för direktramarna för budgetåren 1993-1995

att riksdagen utan erinran lägger proposition 1989/90:100 i denna del
till handlingarna,

16. beträffande försöksverksamhet med treårig energiteknisk linje
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub325,

res. 15 (vpk, mp)

17. beträffande medel till ackvisitörer för utbildningsplatser i småföretag att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub270,

res. 16 (m, fp)

18. beträffande minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub214,

19. beträffande minskning av statsbidrag till sjukförsäkringsavgift
och folkpensionsavgift för gymnasieskolan fr.o.m. redovisningsåret
1989190

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1989/90:100,

1989/90:UbU15

23

20. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av gymnasieskolor att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag
på motionerna 1989/90:Ub310 yrkandena 9,12 och 16,1989/90:Ub317
yrkandena 11, 23, 25 och 26, 1989/90:Ub807 yrkande 22 delvis samt
1989/90:Ub825 yrkandena 21 delvis, 22,23 delvis, 24 och 25 till Bidrag
till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 6 240 845 000 kr.,

res. 17 (m)
res. 18 (fp)
res. 19 (c)
res. 20 (vpk)

21. beträffande försöksverksamhet med musik och drama
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub224,

22. beträffande införande av engelska som B-språk och C-språk i
gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub812 yrkande 1,

23. beträffande åtgärder för att förhindra onödig skuldsättning i
ungdomsåren

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub234,

24. beträffande avstämningsdatum för antalet elever i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub310 yrkande 15,

res. 21 (c, mp)

25. beträffande fördelning av elevplatser i försöksverksamhet med
teknikerutbildning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub814 yrkande 1,

26. beträffande anordnande av gymnasieskola i mindre kommuner
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub286,

27. beträffande anordnande av gymnasieskola med riksintagning i
teoretiska ämnen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub807 yrkande 13,

res. 22 (m, fp)

28. beträffande gymnasieskolans organisation m.m. i Bergslagsregionen att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub255 yrkandena 1, 2, 3 och 4,

29. beträffande allmän behörighet för högskolestudier för invandrarelever att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub812 yrkande 2,

30. beträffande allmän tillgång till instrument för strålningsmätning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub294,

31. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 är m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag
på motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 13,1989/90:Ub807 yrkande 22

1989/90: UbU 15

24

delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 26 till Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. för
budgetåret 199C/91 anvisar ett förslagsanslag på 188056000 kr.

res. 23 (m)
res. 24 (fp)
res. 25 (c)

Stockholm den 19 april 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund
(m), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m). Ingvar
Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård
(m),Carl-Johan Wilson (fp). Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson
(vpk), Eva Goés (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s)
och Marianne Jönsson (c).

Reservationer

1. Antalet intagningsplatser inom gymnasieskolans
direktram för budgetåret 1990/91 (mom. 1)

Marianne Andersson i Vårgårda (c). Björn Samuelson (vpk) och Marianne
Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet anser”
och slutar med ”budgetåret 1990/91” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att gymnasieskolan bör vara
dimensionerad så att samtliga 16-åringar kan få plats. För att göra det möjligt
för den grupp ungdomar som i dag inte kommer in i gymnasieskolan måste
dimensioneringen öka i takt med ökningen av antalet 16-åringar. Mot denna
bakgrund föreslår utskottet i enlighet med SÖ:s förslag i sin anslagsframställning
att antalet intagningsplatser inom gymnasieskolans direktram för budgetåret
1990/91 skall uppgå till 127600 platser, dvs. 600 platser fler än vad
regeringen har föreslagit i budgetpropositionen. Detta bör riksdagen med
bifall till motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 11 och 1989/90:Ub317 yrkandena
21 och 22, samtliga delvis, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande antalet intagningsplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåret 1990191

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 11
och 1989/90:Ub317 yrkandena 21 och 22, samtliga delvis, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU15

25

2. Delramen för försöksverksamhet med treårig
yrkesutbildning för budgetåret 1990/91 (mom. 2)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 9 slutar med ”denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan redan har en sådan omfattning att den kan betecknas
som en förlängd yrkesinriktad utbildning. Innan beslut fattas om en
utökad försöksverksamhet i förhållande till innevarande budgetår är det befogat
att riksdagen får en redovisning av kostnaderna för en fullt genomförd
reform för den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan.

Enligt utskottets uppfattning har de tim- och kursplaner som tillämpas i
den nu pågående försöksverksamheten flera brister. Enligt utskottets mening
behöver inte all utbildning ha samma längd. Inte heller behöver alla
elever ha en gemensam kärna av allmänna ämnen. Principen om att alla elever
som lämnar gymnasieskolan skall ha allmän behörighet för högskolestudier
är enligt utskottets uppfattning inte invändningsfri. Enligt utskottets
uppfattning bör den yrkesinriktade utbildningen formas efter de krav yrket
ställer. Detta gäller inte minst utbildningen i de allmänna ämnena. De måste
väljas så att de stödjer den valda yrkesinriktningen.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub825 yrkande 21 delvis och med avslag på proposition 1989/90:100
i denna del samt motionerna 1989/90:Ub229, 1989/90: Ub297,

1989/90:Ub304 yrkande 1, 1989/90:Ub310 yrkande 8, 1989/90:Ub317 yrkande
24 och 1989/90:Ub807 yrkande 22, samtliga delvis, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande delramen för försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning
för budgetåret 1990191

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 21 delvis
och med avslag på proposition 1989/90:100 i denna del samt motionerna
1989/90:Ub229, 1989/90:Ub297, 1989/90:Ub304 yrkande 1,
1989/90:Ub310 yrkande 8, 1989/90:Ub317 yrkande 24 och

1989/90:Ub807 yrkande 22, samtliga delvis, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Delramen för försöksverksamhet med treårig
yrkesutbildning för budgetåret 1990/91 (mom. 2)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp). Marianne Andersson i Vårgårda
(c) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 9 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit finns det i kommunerna ett stort intresse och
engagemang för den pågående försöksverksamheten med yrkesinriktad utbildning.
Det är därför viktigt att verksamheten utvidgas till en omfattning

1989/90:UbU15

26

som gör det möjligt att få med samtliga intagningsplatser inom samma utbildningsinriktning
i en kommun. Det är enligt utskottets uppfattning olyckligt
om man samtidigt måste anordna såväl tvååriga som treåriga yrkesutbildningar
inom samma studieinriktning. Det är vidare viktigt att nya kursplaner
för yrkesinriktad utbildning prövas. Mot denna bakgrund anser utskottet att
försöksverksamheten bör utvidgas med ytterligare 4 000 platser och omfatta
14000 intagningsplatser budgetåret 1990/91.

Vad utskottet anfört om antalet intagningsplatser i försöksverksamhet
med treårig yrkesutbildning för budgetåret 1990/91 bör riksdagen med bifall
till motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 8 och 1989/90:Ub807 yrkande 22,
båda delvis, samt med anledning av proposition 1989/90:100, motionerna
1989/90:Ub229, 1989/90: Ub297, 1989/90:Ub304 yrkande 1 och

1989/90:Ub317 yrkande 24, samtliga delvis, samt med avslag på motion
1989/90:Ub825 yrkande 21 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande delramen för försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning
för budgetåret 1990/91

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 8 delvis,
med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub229, 1989/90:Ub297, 1989/90:Ub304 yrkande 1,

1989/90:Ub317 yrkande 24 och 1989/90:Ub807 yrkande 22, samtliga
delvis, samt med avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkande 21 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Delramen för försöksverksamhet med treårig
yrkesutbildning för budgetåret 1990/91 (mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet vill”
och på s. 9 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att försöksverksamheten för budgetåret
1990/91 bör utökas med 1 200 platser för att möjliggöra fullskaleförsök.
Därutöver föreslår utskottet en utökning av försöksverksamheten med
en treårig energiteknisk linje. För att genomföra denna försöksverksamhet
bör ytterligare 510 intagningsplatser tillföras delramen för försöksverksamheten
för budgetåret 1990/91. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub317 yrkande 24 delvis och med anledning av proposition
1989/90:100, motionerna 1989/90:Ub229, 1989/90:Ub297. 1989/90:Ub304
yrkande 1, 1989/90:Ub310 yrkande 8 och 1989/90:Ub807 yrkande 22, samtliga
delvis, samt med avslag pä motion 1989/90:Ub825 yrkande 21 delvis som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande delramen för försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning
för budgetåret 1990191

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub317 yrkande 24 delvis
och med anledning av proposition 1989/90:100, motionerna

1989/90:Ut>U15

27

1989/90:Ub229, 1989/90: Ub297, 1989/90:Ub304 yrkande 1,

1989/90:Ub310 yrkande 8 och 1989/90:Ub807 yrkande 22, samtliga
delvis, samt med avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkande 21 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Delramen för lärlingsutbildning (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”yrkande 23 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utbildningen till ett stort antal yrken kan bedrivas i
form av lärlingsutbildning. Därför bör den gymnasiala lärlingsutbildningen
öka i omfattning och ges ökade resurser. Informationen om lärlingsutbildningens
förutsättningar och villkor bör intensifieras och riktas till såväl elever
och föräldrar som företagen i arbetslivet. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Ub825 yrkande 23 delvis och med anledning av motionerna
1989/90:Ub231,1989/90:Ub804 yrkande 7 och 1989/90:Ub807 yrkande

23 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande delramen för lärlingsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 23 delvis
och med anledning av motionerna 1989/90:Ub231,1989/90:Ub804 yrkande
7 och 1989/90:Ub807 yrkande 23 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

6. Delramen för lärlingsutbildning (mom. 3)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”yrkande 23 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att näringslivet i dag har brist på yrkesutbildad arbetskraft.
För småföretagen är detta särskilt bekymmersamt eftersom de har
mindre resurser att rekrytera kvalificerad personal eller erbjuda internutbildning.
För dessa företag och för det svenska hantverket spelar den gymnasiala
lärlingsutbildningen en stor roll. Inte sällan får lärlingen fast anställning
i det företag som svarat för lärlingsutbildningen. Mot denna bakgrund bör
åtgärder vidtas för att utveckla den gymnasiala lärlingsutbildningen.

Utskottet delar uppfattningen att statsbidraget till den gymnasiala lärlingsutbildningen
bör förbättras. Statsbidrag bör utgå med 75 % första året,
50 % andra och 25 % tredje året av företagets totala kostnad för lärlingen.

Vad utskottet anfört om lärlingsutbildning bör riksdagen med bifall till
motionerna 1989/90:Ub231 och 1989/90:Ub807 yrkande 23, med anledning
av motionerna 1989/90:Ub804 yrkande 7 och 1989/90:Ub825 yrkande 23 delvis
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande delramen för lärlingsutbildning

1989/90: UbU15

28

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub231 och
1989/90: Ub807 yrkande 23 samt med anledning av motionerna
1989/90:Ub804 yrkande 7 och 1989/90:Ub825 yrkande 23 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Delramen för lärlingsutbildning (mom. 3)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”yrkande 23 delvis” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning
inte fallit väl ut i alla avseenden. Mot denna bakgrund bör den
gymnasiala yrkesutbildningen i större omfattning än för närvarande ske i
form av lärlingsutbildning. Genom lärlingsutbildningen har eleverna större
möjlighet att få ett fast arbete. En omfattande lärlingsutbildning på gymnasial
nivå är en förutsättning för att det svenska hantverket även i framtiden
skall kunna erbjuda ett stort utbud av olika yrkesinriktningar. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 7 och med anledning av
motionerna 1989/90:Ub231, 1989/90:Ub807 yrkande 23 och 1989/90:Ub825
yrkande 23 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande delramen för lärlingsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 7 och med
anledning av motionerna 1989/90:Ub231, 1989/90:Ub807 yrkande 23
och 1989/90:Ub825 yrkande 23 delvis som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. Slopande av vissa restriktioner för lärlingsutbildning
(mom. 4)

Ann-Cathrine Haglund (m). Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger
Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”114 kap.” och
på s. 10 slutar med ”bli större” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att reglerna i 14 kap. 18-19 §§
gymnasieförordningen (1987:743) begränsar tillgången på lärlingsplatser i en
kommun med gymnasieskola. Oavsett om en viss studieväg med yrkesinriktning
finns inom gymnasieskolans organisation i en kommun kan det enligt
utskottets uppfattning ändå finnas skäl att anordna lärlingsutbildning med
samma utbildningsinriktning. Det kan t.ex. gälla ungdomar inom kommunens
uppföljningsansvar som av olika skäl hellre skulle vilja vara lärling än
elev i den reguljära gymnasieskolan. Mot denna bakgrund bör nyssnämnda
bestämmelser i 14 kap. gymnasieförordningen avskaffas. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ub264 som sin mening ge regeringen till
känna.

1989/90:UbU15

29

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande slopande av vissa restriktioner för lärlingsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub264 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Delningstal för klass inom jordbruks-, skogs- och
trädgårdsutbildningar (mom. 8)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 14” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit har antalet sökande till jordbruks-, skogs- och
trädgårdsutbildningarna (JST) sjunkit under senare år. I likhet med SÖ anser
utskottet att en övergång till 16-klass på orter med litet antal sökande kan
leda till att JST-utbildningarna kan behållas i organisationen i kommuner
med vikande elevunderlag. Mot denna bakgrund anser utskottet att länsskolnämnderna
bör ges rätt att besluta om 16 som delningstal för JST-utbildningar
under förutsättning att endast en intagningsklass på studievägen finns
vid skolenheten. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310
yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande delningstal för klass inom jordbruks-, skogs- och
trädgårdsutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Antalet intagningsplatser vid idrottsgymnasier (mom. 9)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att SO i sin anslagsframställning för budgetåret
1990/91 tillstyrkt cU rörslag från Sveriges riksidrottsförbund om en utökning
av a.naiet intagningsplatser vid idrottsgymnasierna med 100 platser. Enligt
SÖ är idrottsrörelsens önskemål väl underbyggt. Mot denna bakgrund anser
utskottet att antalet intagningsplatser vid idrottsgymnasierna bör uppgå till
800 platser för budgetåret 1990/91. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub810 yrkande 1 och 1989/90:Ub819 yrkande 9 samt med anledning
av motion 1989/90:Ub542 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande antalet intagningsplatser vid idrottsgymnasier

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub810 yrkande 1 och
1989/90:Ub819 yrkande 9 samt med anledning av motion
1989/90:Ub542 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

1989/90:UbU15

30

11. Antalet intagningsplatser vid idrottsgymnasier (mom. 9)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med "yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet inhämtat är erfarenheterna från gymnasiestudier i
kombination med specialidrott vid idrottsgymnasierna mycket goda med bra
resultat för såväl utbildningen som idrotten. Enligt utskottets uppfattning
bör denna verksamhet liksom andra möjligheter för att klara kombinationen
gymnasiestudier och elitidrott utvecklas i takt med efterfrågan från elevernas
sida. På sikt bör fler ungdomar få möjlighet att kombinera idrott med utbildning.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90: Ub542 yrkande 2
och med anledning av motionerna 1989/90:Ub810 yrkande 1 samt
1989/90:Ub819 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande antalet intagningsplatser vid idrottsgymnasier
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub542 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1989/90:Ub810 yrkande 1 samt
1989/90:Ub819 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

12. Idrottsgymnasier för handikappade (mom. 11)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”den avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att idrotten i dag har stor betydelse
även för handikappade grupper. Idrotten ger självförtroende och självkänsla.
Handikappidrotten är erkänd och respekterad i den svenska idrottsrörelsen.
Mot denna bakgrund bör det vara möjligt att i olika kommuner i
landet starta idrottsgymnasier för handikappade grupper. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90: Ub309 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande idrottsgymnasier för handikappade
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub309 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Regionala idrottsgymnasier (mom. 12)

Ann-Cathrine Haglund (m). Lars Leijonborg (fp). Birgitta Rydle (m), Birger
Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt vad”
och slutar med "motion 1989/90:Ub300" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att erfarenheterna av den s.k. Smålandsmodellen
är mycket goda. Såväl Sveriges riksidrottsförbund som berörda specialidrottsförbund
har tillstyrkt en försöksverksamhet. Intagningsnämnderna i re -

1989/90:UbU15

31

gionen har bl.a. ansett att denna form av utbildning - ett mellanting mellan
idrottsgymnasier med riksintagning och det s.k. hemortsalternativet för idrottande
elever - är det bästa studiealternativet för idrottsintresserade ungdomar.
Mot denna bakgrund anser utskottet att den verksamhet med regionala
idrottsgymnasier som bedrivs i kommunerna Eksjö, Jönköping och Vetlanda
bör godkännas av SÖ och att de elever som rekryteras utanför resp.
gymnasieregion beviljas inackorderingstillägg enligt gällande regler.

Vad utskottet anfört om regionala idrottsgymnasier bör riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Ub300 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande regionala idrottsgymnasier

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub300 som sin mening ger
regerigen till känna vad utskottet anfört,

14. Ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret
1991/92 (mom. 13)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”budgetåret 1991/92” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att gymnasieskolan bör totaldimensioneras,
dvs. att alla ungdomar under 20 år som önskar utbildning skall
garanteras plats i gymnasieskolan. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub317 yrkande 21 delvis och med anledning av proposition
1989/90:100 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret
1991/92

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub317 yrkande 21 delvis
och med anledning av proposition 1989/90:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

15. Försöksverksamhet med treårig energiteknisk linje
(mom. 16)

Björn Samuelson (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med "motion 1989/90:Ub325” bort ha följande lydelse:

Den tvååriga drift- och underhållstekniska linjen (Du-linjen) är en relativt
ung studieväg i gymnasieskolan. Den omfattar fyra grenar och är inriktad på
drift- och underhållstekniskt arbete inom bl.a. energi-, drift- och underhållsteknik.
Den pågående försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i
gymnasieskolan syftar till att organisera och anpassa utbildningen till näringslivets
krav på kompetens. Genom en successiv modernisering av innehållet
i Du-linjens kursplan har en stor stoffträngsel uppstått i vissa ämnen.
Det är därför viktigt att utbildningen på sikt förlängs med ett år. Utskottet

1989/90:UbU 15

32

tillstyrker motionärernas förslag att en försöksverksamhet med treårig energiteknisk
linje i enlighet med den kursplan som har utarbetats inom SÖ skall
starta fr.o.m. läsåret 1990/91. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub325 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande försöksverksamhet med treårig energiteknisk linje
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub325 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Medel till ackvisitörer för utbildningsplatser i
småföretag (mom. 17)

Ann-Cathrine Haglund (m). Lars Leijonborg (fp). Birgitta Rydle (m), Birger
Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet
utgår" och slutar med "motion 1989/90:Ub270” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det kommer att ställas stora krav på företagen när det
gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen inom försöksverksamheten med
treårig yresutbildning i gymnasieskolan. Inte minst gäller detta kvalitetskraven
på utbildningsplatserna i företagen, eftersom det är fråga om kursplanestyrd
undervisning med krav på utbildade yrkeshandledare. Mot denna
bakgrund fordras särskilda platsackvisitörer som har stor personkännedom
och väl känner till företagen och deras verksamhet. Platsackvisition genom
särskilda kontaktpersoner från Småföretagarnas Riksorganisation har visat
sig vara till stor hjälp för gymnasieskolorna. Utskottet föreslår i likhet med
motionären att särskilda medel bör anvisas för att finansiera särskilda platsackvisitörer
till utbildningsplatser i småföretag. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Ub270 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande medel för ackvisitörer till utbildningsplatser i småföretag att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub270 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
gymnasieskolor (mom. 20)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet
vill” och slutar med "förslagsanslag på 6 240 845 000 kr.” bort ha följande lydelse: När

det gäller försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning har regeringen
ännu inte redovisat kostnaderna för en fullt genomförd reform. Under
dessa förutsättningar bör inte pågående försöksverksamhet utökas med
1 200 platser. Det ankommer på regeringen att justera antalet årselevplatser
för gymnasieskolans direktram i enlighet med motion 1989/90: Ub825. Detta

1989/90:UbU15

33

innebär ett minskat medelsbehov av 10 milj.kr. under detta anslag. Vidare
bör inte särskilda medel till information om förändringen av gymnasieskolan
anvisas innan riksdagen fattat beslut om en reform. En besparing om totalt
27,4 milj.kr. bör kunna göras för hemspråksundervisning och extra undervisning
i svenska enligt framförda förslag i motion 1989/90:Ub825. För att stimulera
den gymnasiala lärlingsutbildningen föreslås 30 milj.kr. utöver regeringens
förslag. Sammantaget innebär dessa yrkanden en minskning av förevarande
anslag med 10,4 milj.kr.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub825 yrkandena 21 delvis, 22, 23 delvis, 24 och 25, med anledning
av proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub310 yrkandena
9, 12 och 16 samt 1989/90:Ub317 yrkandena 11,23,25 och 26 samt
1989/90:Ub807 yrkande 22 delvis till Bidrag till driften av gymnasieskolor för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 6230445000 kr.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1990191

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena 21 delvis,
22, 23 delvis, 24 och 25, med anledning av proposition 1989/90:100
och med avslag på motionerna 1989/90:Ub310 yrkandena 9, 12 och

16, 1989/90:Ub317 yrkandena 11, 23, 25 och 26 samt 1989/90:Ub807
yrkande 22 delvis till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 6230445 000 kr.,

18. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
gymnasieskolor (mom. 20)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med "förslagsanslag på 6 240 845 000 kr.” bort ha följande lydelse: Utskottet

föreslår att 17,5 milj. kr. överförs från anslaget B 19. Bidrag till
åtgärder för kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m.
till detta anslag för att finansiera försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning
med 2800 platser utöver regeringens förslag. Det ankommer på regeringen
att justera antalet årselevplatser för gymnasieskolans direktram i enlighet
med motion 1989/90:Ub807. Det totala anslagsbeloppet beräknas således
till 6258345 000 kr. för budgetåret 1990/91.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub807
yrkande 22 delvis och proposition 1989/90:100 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub310 yrkandena 9, 12 och 16, 1989/90:Ub317 yrkandena 11,
23, 25 och 26 samt 1989/90:Ub825 yrkandena 21 delvis, 22, 23 delvis, 24 och
25 till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 6258 345 000 kr.,

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1990/91

1989/90: UbU 15

34

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub807 yrkande 22
delvis och proposition 1989/90:100 samt med avslag på motionerna
1989/90: Ub310 yrkandena 9, 12 och 16, 1989/90:Ub317 yrkandena 11,

23, 25 och 26 samt 1989/90:Ub825 yrkandena 21 delvis, 22, 23 delvis,

24 och 25 till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 6258345000 kr.,

19. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
gymnasieskolor (mom. 20)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
vill" och slutar med ”förslagsanslag på 6240845000 kr.” bort ha följande lydelse: För

att finansiera dels ett utökat antal intagningsplatser inom direktramen
för budgetåret 1990/91, dels en utökning av antalet intagningsplatser i försöksverksamheten
med treårig yrkesutbildning föreslår utskottet att riksdagen
anvisar 9,6 milj.kr. resp. 24 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Det ankommer på regeringen att justera antalet årselevplatser för gymnasieskolans
direktram i enlighet med motion 1989/90:Ub310. Vidare är det utskottets
mening att 35 milj.kr. bör tillföras gymnasieskolans undervisningsresurser
till följd av att den s.k. cash limit-principen för statliga lönekostnadsökningar
m.m. tillämpades på gymnasieskolanslaget under viss tid. Regeringens
bestämmelser för utbetalning av statsbidrag till kommun i vad gäller
gymnasieskolan bör ändras med anledning av utskottets förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkandena
9, 12 och 16, med anledning av proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub317 yrkandena 11, 23, 25 och 26 samt
1989/90:Ub825 yrkandena 21 delvis, 22, 23 delvis, 24 och 25 till Bidrag till
driften av gymnasieskolor för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 6309445000 kr.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1990/91

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkandena 9, 12
och 16, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ub317 yrkandena 11, 23, 25 och 26,
1989/90:Ub807 yrkande 22 delvis och 1989/90:Ub825 yrkandena 21
delvis, 22, 23 delvis, 24 och 25 till Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 6309445000 kr.,

20. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
gymnasieskolor (mom. 20)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
vill" och slutar med "förslagsanslag på 6240845000 kr.” bort ha följande lydelse: -

1989/90: UbU 15

35

Utskottet anser det angeläget att vissa områden inom gymnasieskolan får
ökade resurser utöver vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen för
budgetåret 1990/91.

För att finansiera ytterligare 600 platser i gymnasieskolans direktram för
budgetåret 1990/91 bör 17,5 milj.kr. anslås utöver regeringens förslag. Det
ankommer på regeringen att justera antalet årselevplatser för gymnasieskolans
direktram i enlighet med motion 1989/90:Ub317. Enligt vad utskottet
erfarit är försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan
förenad med stora kostnader i form av lokaler, utrustning m.m.
Mot denna bakgrund bör riksdagen anvisa 20 milj.kr. utöver regeringens förslag
för detta ändamål under förevarande anslag. För att finansiera försöksverksamhet
med en ny treårig energiteknisk utbildning föreslås 3,2 milj.kr.
utöver regeringens förslag. Slutligen anser utskottet att syo-verksamheten
i gymnasieskolan bör förbättras. För detta ändamål bör riksdagen anslå 20
milj.kr. utöver regeringens förslag. Sammantaget beräknas anslagsökningarna
i motion 1989/90:Ub317 uppgå till 65,7 milj.kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90: Ub317 yrkandena
11, 23, 25 och 26, med anledning av proposition 1989/90:100 och
med avslag på motionerna 1989/90:Ub310 yrkandena 9, 12 och 16 samt
1989/90:Ub825 yrkandena 21 delvis, 22, 23 delvis, 24 och 25 till Bidrag till
driften av gymnasieskolor för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 6 306 545 000 kr.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1990/91

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub317 yrkandena 11, 23,

25 och 26, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag
på motionerna 1989/90:Ub310 yrkandena 9,12 och 16,1989/90:Ub807
yrkande 22 delvis samt 1989/90:Ub825 yrkandena 21 delvis, 22,23 delvis,
24 och 25 till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 6306545000 kr.,

21. Avstämningsdatum för antalet elever i gymnasieskolan
(mom. 24)

Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goés (mp) och Marianne Jönsson
(c) anser

%

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Då statsbidragsfrågan"
och slutar med "yrkande 15” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att avstämningsdatum för antalet elever i gymnasieskolan
tidigare var den 15 september, dvs. cirka en månad efter läsårets
start. I det nu gällande statsbidragssystemet är avstämningsdatum den 15 januari,
dvs. vid inledningen av vårterminen. En så sen tidpunkt under läsåret
för avstämning av antalet elever kan leda till vissa planeringssvårigheter för
skolhuvudmännen. Det har bl.a. visat sig att tillgängliga timresurser inte har
kunnat användas på ett optimalt sätt och att underskott i en gymnasieskolas
budget har måst täckas med kommunala medel. Mot denna bakgrund till -

1989/90: UbU 15

36

styrker utskottet motionärernas förslag att avstämningsdatum flyttas från
den 15 januari till den 15 november året före. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Ub310 yrkande 15 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande avstämningsdatum för antalet elever i gymnasieskolan att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Anordnande av gymnasieskola med riksintagning i
teoretiska ämnen (mom. 27)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger
Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 13” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör gymnasieskolan organiseras på ett flexibelt
sätt. Riksdagen har tidigare beslutat att elever med intresse för idrott
och estetiska ämnen kan få ägna sig åt sitt specialintresse genom jämkning
av timplanen. Samma möjligheter till jämkning bör enligt utskottets uppfattning
även ges till elever med intresse för ett i gymnasieskolans timplan upptaget
läroämne, t.ex. matematik, fysik och språk. Mot denna bakgrund bör
specialgymnasier för teoretiska ämnen med riksintagning kunna inrättas.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 13 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande anordnande av gymnasieskola med riksintagning i
teoretiska ämnen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Anslagsbeloppet under Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år
m.m. (mom. 31)

Ann-Cathrine Haglund. Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 22 slutar med ”på 188 056 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser mot bakgrund av rådande konjunktur och det goda läget
på arbetsmarknaden att åtgärderna inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år bör kunna begränsas motsvarande en kostnad av 30
milj. kr. Försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning leder även till att
flera ungdomar får längre utbildningstid i gymnasieskolan

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande
26 och med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna

1989/90:UbU15

37

1989/90:Ub310 yrkande 13 och 1989/90:Ub807 yrkande 22 delvis till Bidrag
till kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 158 056 000 kr.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 26 och
med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub310 yrkande 13 och 1989/90:Ub807 yrkande 22 delvis till
Bidrag till kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 är
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 158056000
kr.

24. Anslagsbeloppet under Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år
m.m. (mom. 31)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 22 slutar med ”på 188056000kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att 17,5 milj.kr. bör överföras från detta anslag till anslaget
B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor i syfte att finansiera en utökning
av antalet intagningsplatser i försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning.

Med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 22 delvis och med anledning
av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 13 och
1989/90:Ub825 yrkande 26 föreslår utskottet att riksdagen till Bidrag till
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 170556000 kr.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 22 delvis
och med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub310 yrkande 13 och 1989/90:825 yrkande 26 till Bidrag till
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 170556000 kr.

25. Anslagsbeloppet under Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år
m.m. (mom. 31)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 22 slutar med ”på 188056000 kr.” bort ha följande lydelse:
Genom en utökning av antalet intagningsplatser i pågående försöksverk -

1989/90:UbU15

38

samhet med treårig yrkesutbildning och en utökning av antalet intagningsplatser
i gymnasieskolans direktram bör omfattningen av åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år kunna reduceras
för budgetåret 1990/91. Mot denna bakgrund bör regeringens förslag till anslagsbelopp
kunna minskas med 18,6 milj.kr.

Med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 13 och med anledning av
proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub807 yrkande 22 delvis
och 1989/90:Ub825 yrkande 26 föreslår utskottet att riksdagen till Bidrag till
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 169 456 000 kr.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:310 yrkande 13 och med
anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub807 yrkande 22 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 26 till
Bidrag till kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 169 456 000
kr.

1989/90:UbU15

39