Utbildningsutskottets betänkande
1989/90:UbU14
Anslag till utlandsskolor m.m.
1989/90
UbU14
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
avsnitt B. Skolväsendet punkterna B 12. Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m.m., B 13. Sameskolor, B 14. Specialskolan m.m.:
Utbildningskostnader, B 15. Specialskolan m.m.: Utrustning m.m.,
B 16. Bidrag till driften av särskolor m.m. och B 17. Kostnader för
viss personal vid statliga realskolor jämte motioner.
Propositionen
1. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Regeringen har under punkt B 12 (s. 137—140) föreslagit
20. att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade grunder
för statsbidrag till kompletterande svensk undervisning på ort med
utlandsskola,
21. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 43 979 000 kr.
2. Sameskolor
Regeringen har under punkt B 13 (s. 140—142) föreslagit
22. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 19 558 000 kr.
3. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader
Regeringen har under punkt B 14 (s. 142—144) föreslagit
23. att riksdagen till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 259 911 000 kr.
1
1 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 14
4. Specialskolan: Utrustning m.m.
1989/90:UbU 14
Regeringen har under punkt B 15 (s. 144—145) föreslagit
24. att riksdagen till Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 9 533 000 kr.
5. Bidrag till driften av särskolor m.m.
Regeringen har under punkt B 16 (s. 145—148) föreslagit
25. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 918 700 000 kr.
6. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
Regeringen har under punkt B 17 (s. 148—149) föreslagit
26. att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Motionerna
1989/90:Ub250 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kravet på att lärare som undervisar döva och
hörselskadade inom en femårsperiod skall ha kompetens att undervisa
med stöd av teckenspråk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grundskollärarnas ökade möjligheter att lära sig
teckenspråk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minimikrav för en lärare med hörselskadad elev.
1989/90:Ub277 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statliga anslag för att garantera en kontinuerlig
grundorganisation för kunskapscentra för rörelsehindrade barn och
ungdomar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flera centra för rörelsehindrade barn och ungdomar.
1989/90:Ub296 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att ställa medel till förfogande för ett högstadium vid svenska
skolan i Fuengirola i enlighet med vad som anförts i motionen.
1989/90:Ub301 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
ingående analys över utbildningen av lärare i de dövas teckenspråk på
aktuella skolorter utförs enligt vad som anförts i motionen.
1989/90:Ub309 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om satsning på resurscentra med utåtriktad verksamhet.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So296.
1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högstadieundervisning vid svenska skolan på
Costa del Sol (Fuengirola),
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gymnasieundervisning vid svenska skolan i Kenya
(Nairobi),
7. att riksdagen till svensk undervisning i utlandet anvisar
2 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
45 979 000 kr.
1989/90:Ub315 av Berith Eriksson m.fl. (vpk) vari yrkas att
250 000 kr. utöver regeringens förslag, eller således 19 808 000 kr.,
tillförs B 13. anslaget för sameskolor för planering, integrering och
samordning av samisk undervisning vid kommunala skolor.
1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högstadiet vid den svenska skolan på Costa del
Sol,
16. att riksdagen för budgetåret 1990/91 under anslaget B 12. Bidrag
till svensk undervisning i utlandet m.m. anslår ett belopp som är
5 000 000 kr. högre än det regeringen föreslagit.
Utskottet
1. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Statsbidrag till svensk undervisning i utlandet utgår enligt förordningen
(1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet. Statsbidrag
till utlandsskola utgår i form av bidrag till kostnader för
lärarlöner med belopp som i princip motsvarar lönen för motsvarande
lärartjänst vid svensk grundskola (grundresurs) samt för kompletterande
undervisningstimmar (kompletteringsresurs). Bidrag till skolans lokalkostnader
utgår med 60 % av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler.
Statsbidrag i form av särskilt driftbidrag utgår med 16
% av lönekostnader och vissa pensionskostnader. Vidare utgår statsbidrag
till korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning
och svensk undervisning vid internationell skola. Överenskommelse
har den 15 september 1982 träffats mellan Finland, Norge och
Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område.
1989/90:UbU14
3
I motionerna 1989/90:Ub296 (fp), 1989/90:Ub310 (c) yrkande 5 och
1989/90:Ub807 (fp) yrkande 15 föreslås att högstadieundervisning skall
fa anordnas vid svenska skolan i Fuengirola i Spanien. Samtliga motionärer
anser att elevunderlaget är av sådan omfattning att det motiverar
även undervisning på grundskolans högstadium vid den svenska skolan
i Fuengirola. Enligt motionärerna bör statligt stöd från Norge och
Finland, för dessa länders elever som undervisas vid skolan, kunna
påräknas.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Av budgetpropositionen (s. 139) framgår att skolöverstyrelsen (SÖ)
på regeringens uppdrag gjort en översyn av undervisningen på högstadienivå
vid de svenska utlandsskolorna. Vidare har SÖ den 11 september
1989 redovisat dels en analys av orsakerna till kostnadsutvecklingen
för korrespondensundervisningen vid de svenska utlandsskolorna,
dels de åtgärder som SÖ avser att vidta beträffande kostnadsutvecklingen
för LiberHermods korrespondensmaterial. Enligt föredragande statsrådet
avser regeringen återkomma med förslag till riksdagen när ärendet
slutbehandlats inom regeringskansliet. Utskottet anser att riksdagen
bör avvakta regeringens förslag i denna fråga och avstyrker därmed
motionerna 1989/90:Ub296, 1989/90:Ub310 yrkande 5 och
1989/90:Ub807 yrkande 15.
I motion 1989/90:Ub310 (c) yrkande 6 konstateras att det inte finns
svenska utlandsskolor på gymnasial nivå trots att antalet äldre elever
ökar vid de svenska utlandsskolorna till följd av att allt flera svenska
medborgare har utlandstjänstgöring. Enligt motionärerna är den korrespondensundervisning
som nu erbjuds dessa elever inte till fyllest.
Mot denna bakgrund föreslås att den svenska skolan i Nairobi i Kenya,
som har statsbidrag till undervisning på samtliga stadier i grundskolan,
1 försöks- och utvecklingssyfte även tilldelas statsbidrag för lärarledd
gymnasieundervisning. Kostnaden för denna undervisning beräknas till
2 milj.kr. per år.
Utskottet hänvisar till förordningen (1978:591, 1989:260) om statsbidrag
till svensk undervisning i utlandet. Denna gäller undervisning
som anordnas som svensk grundskola (utlandsskola), korrespondensundervisning,
kompletterande svensk undervisning samt undervisning
vid internationell skola. Utskottet finner inte tillräckliga skäl för
närvarande föreligga för anordnande av gymnasieundervisning vid
svenska skolan i Nairobi i annan form än korrespondensundervisning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub310 yrkande 6.
Utskottet erinrar för övrigt om den försöksverksamhet med korrespondensundervisning
samt visst inslag av internationalisering av undervisningen
på gymnasienivå som pågår vid svenska utlandsskolan i Bryssel
(IB-utbildning). För att förstärka handledningen vid korrespondensstudierna
på gymnasienivå vid svenska skolan i Bryssel föreslår regeringen
i propositionen att ett utökat statsbidrag får utgå budgetåret 1990/91
med 300 000 kr.
1989/90:UbU14
Enligt 37 § förordningen om statsbidrag till svensk undervisning i
utlandet får statsbidrag till kompletterande svensk undervisning på en ort
4
med utlandsskola lämnas endast om särskilda skäl föreligger. Bestämmelserna
har tillämpats på så sätt att särskilda skäl ansetts föreligga om
den kompletterande svenska undervisningen gällt elever i en lokal
eller internationell skola på skolstadier, som utlandsskolan inte omfattar
eller om elever bott så långt från utlandsskolan att de rimligtvis
inte kunnat vara elever vid skolan. I budgetpropositionen föreslår
regeringen att reglerna för statsbidrag till kompletterande svensk undervisning
ändras så att huvudmannen för svensk utlandsskola på en
ort får bedöma om kompletterande svensk undervisning skall finnas
vid sidan om utlandsskolan.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i proposition
1989/90:100 föreslås om ändrade grunder för statsbidrag till kompletterande
svensk undervisning på ort med utlandsskola.
Enligt propositionen beräknas det samlade medelsbehovet under detta
anslag till 43 979 000 kr.
Beträffande ans lagsbeloppet föreslås i motion 1989/90:Ub807 (fp)
yrkande 16 att riksdagen anslår ett belopp som är 5 milj.kr. högre än
regeringens förslag, dvs. 48 979 000 kr. Medelsökningen avser finansiering
av bl.a. högstadieundervisning vid svenska skolan i Fuengirola i
Spanien. Enligt motion 1989/90:Ub310 (c) yrkande 7 bör riksdagen till
svensk undervisning i utlandet anvisa 2 milj.kr. utöver regeringens
förslag, dvs. 45 979 000 kr. Medelsökningen avser att finansiera kostnader
för statsbidrag till undervisning på gymnasial nivå vid svenska
skolan i Nairobi i Kenya.
I konsekvens med utskottets ställningstagande när det gäller dels
frågan om högstadieundervisning vid svenska skolan i Fuengirola, dels
gymnasieundervisning vid svenska skolan i Nairobi och då utskottet
inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 7 och 1989/90:Ub807 yrkande 16
till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 43 979 000 kr.
2. Sameskolor
Verksamheten vid sameskolorna regleras i sameskolförordningen
(1967:216), i förordningen (SÖ-FS 1985:64) om försöksverksamhet
med sameskola i Kiruna samt i förordningen (SÖ-FS 1988:78) om
integrerad samisk undervisning i grundskolan. Bestämmelser om tilldelning
av lärarresurser finns i förordningen (1989:640) om lärarresurser
i sameskolan.
Det samlade medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1990/91 är
beräknat till 19 558 000 kr.
Beträffande anslagsbeloppet föreslås i motion 1989/90:Ub315 (vpk)
att riksdagen till förevarande anslag anvisar 19 808 000 kr., dvs.
250 000 kr. utöver regeringens förslag. Medelsökningen avser finansiering
av en heltidstjänst som konsulent inom det sydsamiska området.
1989/90: UbU 14
5
Frågan om att inrätta en tjänst som sydsamisk språklig-pedagogisk
konsult behandlas i budgetpropositionen (s. 141). Föredragande statsrådet
är inte beredd att nu förorda inrättandet av en sådan tjänst.
Föredragande statsrådet avser emellertid senare att föreslå regeringen
att sa mesko Istyre Isen får disponera högst 250 000 kr. av de medel som
frigjorts vid nedläggningen av sameskolan i Änge under vart och ett av
budgetåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93 för expertismedverkan vid
planering och samordning av integrerad samisk undervisning vid kommunala
grundskolor. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag på motion
1989/90:Ub315 till Sameskolor för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 19 558 000 kr.
3. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader
Verksamheten regleras i specialskoleförordningen (1965:478) samt i
förordningen (1988:1384) med instruktion för Tomtebodaskolans resurscenter.
Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen
(1987:721) om lärarresurser i specialskolan m.m. I förordningen
(SÖ-FS 1984:66) meddelas bestämmelser om utveckling av verksamheten
vid specialskolan.
Synskadade elever med ytterligare handikapp undervisas vid en
skolenhet i Örebro (Ekeskolan). Vid Ekeskolan mottas som elever
även synskadade barn utan ytterligare handikapp. Döva och hörselskadade
elever undervisas vid dels fem regionala skolenheter, belägna i
Stockholm (Manillaskolan), Lund (Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan),
Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan),
dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k. externa klasser).
Döva och hörselskadade elever med ytterligare handikapp undervisas
vid en skolenhet i Gnesta (Åsbackaskolan). Vid skolenheten i Sigtuna
(Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade barn med grava språkstörningar
samt hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa
andra komplikationer. Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan
och Hällsboskolan finns specialpedagogiska resurscenter.
Enligt motion 1989/90:Ub309 (c) yrkande 3 bör grundprincipen vara
att handikappade elever får gå i skolan på hemorten. Mot denna
bakgrund bör specialskolorna utvecklas till resurscentra med utåtriktad
verksamhet till kommunernas skolor. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Som nyss redovisats finns inom specialskolans verksamhet fyra specialpedagogiska
resurscentra med olika inriktningar. Enligt förordningen
(1984:75) om regional samverkan i fråga om undervisning för
elever med handikapp är landet indelat i fem planeringsregioner. I
varje region finns det en planeringsberedning som skall ansvara för
samordningen av pedagogiskt stöd åt alla handikappade elever. När det
gäller att utnyttja specialskolornas kunskaper inom resp. region har
utskottet i betänkande 1989/90:UbU12 inte haft något att erinra mot
regeringens förslag i budgetpropositionen om att planeringsberedningarna
bör kunna köpa tjänster från de regionala specialskolorna och att
1989/90:UbU14
6
medlen för regionala åtgärder i mindre omfattning även får användas
för att köpa tjänster från specialskolan för de insatser som planeringsberedningen
bedömer att regionens handikappade elever behöver.
Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkande i
stort är tillgodosett, varför motion 1989/90:Ub309 yrkande 3 avstyrks.
I motion 1989/90:Ub277 (fp) erinras om integrationsutredningens förslag
till förbättringar för bl.a. rörelsehindrade barn och ungdomar.
Motionärerna föreslår att regioninstitutionerna i egenskap av kunskapscentra
för rörelsehindrade barn och ungdomar garanteras en kontinuerlig
grundorganisation av staten (yrkande 1). Vidare anser motionärerna
att det bör finnas fler än ett centrum för barn och ungdomar med
rörelsehinder i landet (yrkande 2).
Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare under detta riksmöte
behandlat likalydande yrkanden (bet. 1989/90:UbU3, rskr. 52). Utskottet
avstyrkte dessa yrkanden med hänvisning till bl.a. länsskolnämndernas
och ptaneringsberedningarnas ansvar när det gäller att fördela
tillgängliga medel till bl.a. regioninstitutionerna. Utskottet anser att det
inte finns anledning för riksdagen att nu ändra uppfattning i frågan,
varför utskottet avstyrker motion 1989/90:Ub277. Till detta vill utskottet
lägga följande. Under innevarande riksmöte kommer riksdagen att
behandla proposition 1989/90:92 om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
ungdomar. Regeringen föreslår bl.a. att speciellt anpassad
gymnasieutbildning, kombinerad med särskilda omvårdnadsinsatser
i form av boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering,
skall kunna anordnas i gymnasieskolan på tre orter i landet.
I motion 1989/90:Ub250 (fp) behandlas frågan om utbildning i teckenspråk
för lärare. Motionärerna anser att alla lärare som undervisar
döva och hörselskadade elever bör ha kompetens att undervisa med
stöd av teckenspråk inom en femårsperiod. SÖ bör fa i uppdrag att
snarast planera fortbildning i teckenspråk (yrkande 1). Även grundskolans
övriga lärare behöver specialutbildning för att kunna undervisa
hörselskadade elever. Därför föreslår motionärerna att det skall ges
ökade möjligheter till utbildning i teckenspråk i såväl den grundläggande
lärarutbildningen som fortbildningen av lärare i grundskolan
(yrkande 2). Slutligen anser motionärerna att det bör vara ett minimikrav
att en lärare som får en hörselskadad elev i sin klass får genomgå
en informationskurs som hörselvården anordnar (yrkande 3).
Riksdagen behandlade under föregående riksmöte frågor om utbildning
och fortbildning av lärare i teckenspråk (bet. 1988/89:UbU14,
rskr. 1988/89:205). På förslag av utskottet avslog riksdagen två yrkanden
om utbildning och fortbildning av lärare i teckenspråk, med
hänvisning till bl.a. dels regeringens förslag till fortbildning i teckenspråk
för specialskolans lärare under en femårsperiod (jfr prop.
1988/89:100 s. 38 f.), dels riksdagens beslut (prop. 1988/89:4, bet.
1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95) om specialpedagogik i skolan och
specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Utskottet anser att det inte
finns anledning för riksdagen att nu ändra uppfattning i dessa frågor.
Utskottet förutsätter att lärare som undervisar en elev med hörselskada
1989/90:UbU 14
7
får information om skadans art och omfattning genom skolhälsovården
(11 kap. skollagen). Utskottet utgår vidare från att undervisningssituationen
för hörselskadade elever i grundskolan behandlas inom ramen
för skolans elevvårdande verksamhet (3 kap. 31 — 36 §§ grundskoleförordningen).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1989/90:Ub250 yrkandena 1, 2 och 3.
I motion 1989/90:Ub301 (mp) yrkande 3 föreslås att utbildningen av
lärare i de dövas teckenspråk utökas. Enligt motionärerna behärskar
inte lärarna de dövas teckenspråk. Mot denna bakgrund begärs en
ingående analys av lärarnas utbildning i de dövas teckenspråk på aktuella
skolorter.
Utskottet vill erinra om den fortbildning för specialskolans lärare
som har påbörjats under läsåret 1989/90 och som kommer att fortgå
under en femårsperiod. Denna fortbildning tar sin utgångspunkt i
målet om tvåspråkighet (teckenspråk och svenska) för specialskolan,
vilket fastlädes i de kompletterande föreskrifter till läroplan för grundskolan
(Lgr 80) som utfärdades år 1983. Då antalet specialskolor för
döva och hörselskadade elever är begränsat till fem skolenheter är det
utskottets uppfattning att lärarnas utbildningsbakgrund bör vara känd.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub301 yrkande 3.
Det samlade medelsbehovet under anslaget är beräknat till
259 911 000 kr. Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
föreslår utskottet beträffande anslagsbeloppet att riksdagen
med bifall till proposition 1989/90:100 till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
259 911 000 kr.
4. Specialskolan m.m.: Utrustning m.m.
Från anslaget betalas utgifter för läromedel, undervisnings- och arbetsmaterial,
inventarier m.m., bibliotek samt hörsel- och talteknisk
utrustning.
Det samlade medelsbehovet under anslaget beräknas till 9 533 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Specialskolan
m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 9 533 000 kr.
5. Bidrag till driften av särskolor m.m.
Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i landstingskommun
samt kommuner som anordnar särskola i fall som avses i 6
kap. 2 § skollagen (1985:1100) får statsbidrag med 95% av lönekostnaderna
för rektorer, studierektorer, tillsynslärare och lärare vid särskolan.
Även till särskoleverksamhet som anordnas med enskild huvudman
utgår statsbidrag i vissa fall. Bidragsbestämmelserna finns i förord
-
1989/90: UbU 14
8
ningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för särskolan m.m.
samt i förordningen (1988:740) om statsbidrag till fristående särskolor.
Verksamheten regleras i särskoleförordningen (1986:573).
Särskolekommittén (U 1989:08, dir. 1989:20) har till uppgift att
utreda frågan om ett generellt överförande av ansvaret för särskolan
från landstingskommunerna till primärkommunerna. Enligt direktiven
skall kommittén inledningsvis bedöma behovet av underlag inför regeringens
ställningstagande till vissa ansökningar från landstingskommuner
om att fa överlåta huvudmannaskapet för särskolan till kommuner
enligt 6 kap. 2 § skollagen.
Det samlade medelsbehovet under anslaget beräknas till
918 700 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande
anslagsbeloppet att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 918 700 000 kr.
6. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande anslagsbeloppet att
riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
1. beträffande högstadieundervisning vid svenska skolan i Fuengirola
att
riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub296, 1989/90:Ub310
yrkande 5 och 1989/90:Ub807 yrkande 15,
res. 1 (m, fp, c, mp)
2. beträffande gymnasieundervisning vid svenska skolan i Nairo
bi
att
riksdagen avslår motion 1989/90:Ub310 yrkande 6,
res. 2 (c)
3. beträffande förslag om ändrade grunder för statsbidrag till
kompletterande svenskundervisning på ort med utlandsskola
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1989/90:100,
4. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 7 och
1989/90:Ub807 yrkande 16 till Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 43 979 000 kr.,
res. 3 (fp)
res. 4 (c)
1989/90: UbU14
9
Sameskolor
5. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Ub315 till Sameskolor för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 19 558 000 kr.,
res. 5 (vpk, mp)
Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader
6. beträffande resurscentra med utåtriktad verksamhet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub309 yrkande 3,
res. 6 (fp)
7. beträffande kunskapscentra för rörelsehindrade barn och ungdomar
att
riksdagen avslår motion 1989/90:Ub277,
res. 7 (mp)
8. beträffande utbildning i teckenspråk för lärare
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub250,
9. beträffande analys av lärares utbildning i teckenspråk
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub301 yrkande 3,
res. 8 (mp)
10. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader
att
riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Specialskolan
m.m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 259 911 000 kr.,
Specialskolan m.m.: Utrustning m.m.
11. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolan m.m.:
Utrustning m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Specialskolan
m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 9 533 000 kr.,
Bidrag till driften av särskolor m.m.
12. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
särskolor m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Bidrag
till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 918 700 000 kr.,
Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
13. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för viss personal
vid statliga realskolor
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Kostnader
för viss personal vid statliga realskolor för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
1989/90: UbU 14
10
Stockholm den 5 april 1990
På utbildningsutskottets vägnar
Larz Johansson
Närvarande: Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Bengt Silfverstrand
(s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s),
Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne
Andersson i Vårgårda (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd
Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren
(fp), Ylva Johansson (vpk) och Claes Roxbergh (mp).
Reservationer
1. Högstadieundervisning vid svenska skolan i
Fuengirola (mom. 1)
Larz Johansson (c), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan
Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ulf Melin (m),
Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit är svenska skolan i Fuengirola en av de
största svenska utlandsskolorna. Skolan har för närvarande låg- och
mellanstadier men saknar undervisning på högstadiet. Elevunderlaget
är i jämförelse med det vid de fem svenska utlandsskolor som för
närvarande anordnar undervisning på högstadiet tillfredsställande. Mot
denna bakgrund anser utskottet i likhet med motionärerna att det är
befogat att svenska skolan i Fuengirola kan erbjuda en fullständig
grundskoleundervisning för eleverna vid skolan. Detta bör riksdagen
med bifall till motionerna 1989/90:Ub296, 1989/90:Ub310 yrkande 5
och 1989/90:Ub807 yrkande 15 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande högstadieundervisning vid svenska skolan i Fuengirola
att
riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub296,
1989/90:Ub310 yrkande 5 och 1989/90:Ub807 yrkande 15 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
1989/90:UbU14
11
2. Gymnasieundervisning vid svenska skolan i
Nairobi (mom. 2)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
hänvisar" och slutar med "med 300 000 kr." bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att behovet av undervisning
på gymnasial nivå är stort för elever vid svenska utlandsskolor.
Den korrespondensundervisning som eleverna för närvarande erbjuds
är inte till fyllest. Efter hand som elevstrukturen förändras vid de
svenska utlandsskolorna beroende på att allt flera svenska familjer
återvänder till utlandstjänst i en andra omgång och då har äldre barn,
ökar behovet av gymnasieundervisning. Utskottet tillstyrker motionärernas
förslag att den svenska skolan i Nairobi i försöks- och utvecklingssyfte
tilldelas statsbidrag för lärarledd undervisning på gymnasial
nivå. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande
6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande gymnasieundervisning vid svenska skolan i Nairobi
att
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Anslagsbeloppet under Bidrag till svensk
undervisning i utlandet m.m. (mom. 4)
Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "I
konsekvens" och slutar med "på 43 979 000 kr." bort ha följande
lydelse:
I syfte att dels höja kvaliteten vid de svenska utlandsskolorna, dels
finansiera undervisning på högstadiet vid svenska skolan i Fuengirola
bör riksdagen under detta anslag anvisa 5 milj.kr. utöver regeringens
förslag. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub807 yrkande 16 och med anledning av proposition
1989/90:100 samt motion 1989/90:Ub310 yrkande 7 till Bidrag till
svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 48 979 000 kr.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 16
och med anledning av proposition 1989/90:100 samt motion
1989/90:Ub310 yrkande 7 till Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 48 979 000 kr.,
1989/90:UbU14
12
4. Anslagsbeloppet under Bidrag till Svensk
undervisning i utlandet m.m. (mom. 4)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "I
konsekvens" och slutar med "på 43 979 000 kr." bort ha följande
lydelse:
Utskottet föreslår att anslagsbeloppet under förevarande anslag räknas
upp med 2 milj.kr. i jämförelse med regeringens förslag i syfte att
finansiera statsbidrag för lärarledd undervisning på gymnasial nivå vid
svenska skolan i Nairobi i Kenya. Riksdagen bör således med bifall till
motion 1989/90:Ub310 yrkande 7 och med anledning av proposition
1989/90:100 samt motion 1989/90:Ub807 yrkande 16 till Bidrag till
svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett
förslagsanslag på 45 979 000 kr.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 7
och med anledning av proposition 1989/90:100 samt motion
1989/90:Ub807 yrkande 16 till Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 45 979 000 kr.,
5. Anslagsbeloppet under Sameskolor (mom. 5)
Ylva Johansson (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Frågan
om" och slutar med "på 19 558 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en heltidstjänst som
konsulent inom det sydsamiska området bör inrättas med hänsyn till
en utökad integrerad undervisning för samiska elever. Det i budgetpropositionen
aviserade förslaget till medel till expertismedverkan vid
planering och samordning av integrerad samisk undervisning vid kommunala
skolor är enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub315 och
med anledning av proposition 1989/90:100 till Sameskolor för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 19 808 000 kr.,
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub315 och med
anledning av proposition 1989/90:100 till Sameskolor för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 19 808 000 kr.,
1989/90:UbU14
13
6. Kunskapscentra för rörelsehindrade barn och
ungdomar (mom. 7)
Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "i landet" bort ha följande lydelse:
För syn-, hörsel- och talskadade elever finns ett antal statliga specialskolor,
vars verksamhet finansieras under detta anslag. Dessutom finns
för dessa handikappade elevgrupper statliga specialpedagogiska resurscentra.
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att för elever
med rörelsehinder finns varken specialskolor eller statliga resurscentra.
Det finns emellertid i landet fyra regioninstitutioner för gravt rörelsehindrade
barn och ungdomar. Dessa regioninstitutioner, som vanligen
benämns kunskapscentra, har olika huvudmän. Med utgångspunkt i
den redovisning som görs i motion 1989/90:Ub277 i vad gäller verksamheten
vid Folke Bernadotte-hemmet i Uppsala tillstyrker utskottet
motionärernas förslag om att regioninstitutionerna bör tillförsäkras ett
särskilt statligt anslag som garanterar en viss kontinuerlig grundorganisation
vid dessa institutioner. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ub277 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande Kunskapscentra för rörelsehindrade barn och
ungdomar
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub277 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Analys av lärares utbildning i teckenspråk
(mom. 9)
Claes Roxbergh (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att regeringen tar
initiativ till en analys av lärarnas utbildning i de dövas teckenspråk i
specialskolorna. En sådan analys skulle kunna ge underlag för en
bättre planering av lärarnas fortbildning i teckenspråk på berörda
skolorter. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub301
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande analys av lärares utbildning i teckenspråk
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub301 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
1989/90:UbU 14
14
gotab 96508, Stockholm 1990