Utbildningsutskottets betänkande
1989/90:UbU13

Anslag till grundskolor, m.m.

1989/90

UbU13

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag sorn regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
avsnitt B. Skolväsendet punkt Bil. Bidrag till driften av grundskolor
m.m. jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har under punkt B 11 (s. 124—136) föreslagit

15. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om
undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk för
elever i fristående skolor,

16. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om
minskning av statsbidraget till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift
för grundskolan fr.o.m. redovisningsåret 1989/90,

17. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om
inriktningen av utvecklingsarbetet med stöd av medel för särskilda
utvecklingsinsatser,

18. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om
disposition av bidrag till särskilda utvecklingsinsatser,

19. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 21 368 700 000 kr.

Motionerna

1989/90:Ub203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om likvärdiga ekonomiska resurser för kommunerna
i ett kommande statsbidragssystem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högst 25 elever i varje klass,

1 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 13

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avskaffa det särskilda basresursmedeltalet för
mellanstadiet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om 25 som delningstal för klasser med elever från
såväl låg- som mellanstadiet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grundskolans indelning i stadier,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utväxling av stimulansbidrag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stimulansbidrag med 100 000 000 kr. till läromedel.

1989/90:Ub215 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utformningen av ett nytt statsbidragssystem,

2. att riksdagen hos regeringen begär en ökning av statsbidraget för
lärarlöner i grundskolan till att täcka hälften av kostnaderna för det
totala skolväsendet.

1989/90:Ub219 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
till kristna och andra fristående grundskolor och gymnasieskolor
utifrån principen om att stöd skall utgå på samma sätt som stöd
utgår till skolor i offentlig regi.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So608.

1989/90:Ub225 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt elevrelaterat
statsbidragssystem i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Ub226 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade valmöjligheter
på högstadiet i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Ub269 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om överlevnadsbidrag till vissa nedläggningshotade
skolor för budgetåret 1990/91 på tilläggsbudget.

1989/90:Ub283 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av bestämmelserna för bidrag till de två
estniska skolorna så att riksdagens beslut om statsbidragens andel kan
upprätthållas.

1989/90:Ub289 av Mona Saint Cyr och Margareta Gard (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att skapa ökade förutsättningar för att driva små
skolor på landsbygden och behovet av ett annorlunda bidragssystem.

1989/90:Ub306 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag
till de fristående skolorna.

1989/90:UbU13

1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolans språkundervisning (delvis),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitetshöjande åtgärder inom grundskolan,

4. att riksdagen till överlevnadsstöd till fristående skolor anvisar
10 000 000 kr.

1989/90:Ub317 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 2 milj.kr. utöver
regeringens förslag till anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor
m.m., för utvecklingsarbete för att främja elevers inflytande i enlighet
med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att språkvalet i grundskolan bör utökas med fler
valmöjligheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försöksverksamheten med dubbelt tillval i grundskolans
högstadium,

5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 anslå 1 milj.kr.
utöver regeringens förslag för utvecklingsarbete i anslutning till försöksverksamheten
med dubbelt tillval till anslaget B 11. Bidrag till
driften av grundskolor m.m.,

7. att riksdagen till särskilt stöd till skolor i glesbygd för budgetåret
1990/91 anslår 10 milj.kr.,

9. att riksdagen till lokalt utvecklingsarbete i skolan, i enlighet med
vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 34 milj.kr.
utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av
grundskolor m.m.,

10. att riksdagen till syo-verksamheten i grundskolan, i enlighet med
vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 50 milj.kr.
utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av
grundskolor m.m.,

12. att riksdagen till minskade undervisningsgrupper i grundskolan,
i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91
anslår 250 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget Bil. Bidrag
till driften av grundskolor m.m.,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan för hur
klasstorleken successivt skall minska till maximalt 25 elever i hela
grundskolan,

14. att riksdagen beslutar att delningstalet för B-klasser åk 3/4 skall
vara detsamma som för lågstadiet,

15. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till anslaget B 11. Bidrag till
driften av grundskolor m.m. anslår 16 milj.kr. utöver regeringens
förslag för att B-klasser åk 3/4 inte skall vara större än 25 elever.

1989/90:Ub318 av Ylva Johansson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen för kompletteringsfortbildning för lärarna för budgetåret
1990/91 anslår 30 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget
Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m.

1989/90:UbU13

1989/90:Ub323 av Britta Sundin och Bo Forslund (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dubbelt tillval i grundskolans högstadium.

1989/90:Ub326 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
övergångsbestämmelser för vissa lärare.

1989/90:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt statsbidragssystem
för skolan i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
pågående utredning om ett nytt statsbidragssystem för skolan bör
inriktas på ett i huvudsak elevrelaterat bidrag, som kan disponeras fritt
av den enskilda skolan,

23. att riksdagen beslutar att statsbidrag under budgetåret 1990/91
från anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m. skall gälla
lika för de fristående skolorna enligt vad i motionen anförts.

1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett elevanknutet
statsbidragssystem för grundskolan,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
till de fristående skolorna enligt de riktlinjer som presenterats
i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortbildningsstöd till lärare vid fristående skolor
med statsbidrag,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om återinförande av statsbidrag till tjänster som

huvudlärare och institutionsföreståndare,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad 1

motionen anförts om ökad möjlighet till språktillval på grundskolans

högstadium och om gymnasieskolans språkprogram (delvis),

25. att riksdagen beslutar att inte anslå några medel till samlad
skoldag och därmed under anslaget Bil anslår 18 milj.kr. mindre än
vad regeringen föreslagit.

1989/90:Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om två främmande språk som tillval i grundskolan
utöver det obligatoriska ämnet engelska.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

14. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för den
del av förstärkningsresursen som avser undervisning anvisar 822,5
milj.kr. utöver regeringens förslag samt att anslaget finansieras i enlighet
med vad som i motionen anförts,

1989/90:UbU13

15. att riksdagen beslutar att 66 milj.kr. avseende Särskilda utvecklingsinsatser
under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. i
stället skall tillföras den del av förstärkningsresursen som avser undervisning,

16. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till driften av
grundskolor m.m. överföra 400 milj.kr. från den icke undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen till den del som avser undervisning
samt att till Fortbildning m.m. överföra 100 milj.kr.,

17. att riksdagen beslutar att från anslaget Bidrag till driften av
grundskolor m.m. för den del som avser kompletteringsutbildning till
anslaget Fortbildning m.m. överföra 66 milj.kr.,

18. att riksdagen beslutar att från anslaget Bidrag till driften av
grundskolor m.m. för den del av anslaget för Lokal skolutveckling som
avser fortbildning till anslaget Fortbildning m.m. överföra 255 milj.kr.,

19. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för den
del som avser undervisning i hemspråk samt stödundervisning i svenska
för budgetåret 1990/91 anvisar 894 000 000 kr.,

20. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 21 260 900 000 kr.

Utskottet

Enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för
grundskolan m.m. lämnas statsbidrag till kostnader för driften av
grundskolan i huvudsak i form av basresurser och förstårkningsresurser
. För varje skolenhet beräknas antalet basresurser med hänsyn
till antalet elever i varje årskurs av grundskolan vid enheten. Förstärkningsresurser
lämnas med dels 0,5194 veckotimmar per elev för insatser
för undervisning, dels 0,1107 veckotimmar per elev för andra
särskilda insatser. Vidare lämnas tilläggsbidrag för vissa kostnader,
främst vikariekostnader, med viss procentsats av statsbidraget för basoch
förstärkningsresurserna (7,1 % för redovisningsåret 1988/89). Härutöver
lämnas bidrag för vissa särskilda ändamål, bl.a. skolledningsfunktioner,
viss stödundervisning samt hemspråksundervisning, och
för vissa arbetsgivaravgifter.

Från anslaget betalas vidare kostnader för statsbidrag enligt förordningen
(1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. Även
för detta bidrag gäller ett förskotts- och slutregleringsförfarande.

Ur anslaget utgår bidrag till godkända fristående skolor för skolpliktiga
elever.

Ur anslaget utgår vidare bidrag till lokalt utvecklingsarbete på
grundskolans mellanstadium och högstadium, försöksverksamhet med
datorn som pedagogiskt hjälpmedel, centralt och regionalt utvecklingsarbete
med dataundervisning i skolan, utvecklingsarbete med kultur i
skolan, utvecklingsarbete med samlad skoldag i grundskolan, åtgärder
för undervisning i ämnet matematik, extra bidrag till studie- och

1989/90:UbU 13

1* Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 13

yrkesorientering i glesbygd och bidrag till praktisk arbetslivsorientering
i glesbygd samt för fortbildning av lärare i anslutning till lärarutbildningsreformen.

Särskilda utvecklingsinsatser i grundskolan

I propositionen föreslås att 66 milj.kr. anvisas för särskilda utvecklingsinsatser
i grundskolan. Detta nya bidrag föreslås ersätta tidigare stimulansbidrag
till lokalt utvecklingsarbete på grundskolans mellan- och
högstadium om 32 milj.kr., utvecklingsarbete med kultur i skolan om
16 milj.kr. och utvecklingsarbete med samlad skoldag i grundskolan
om 25 milj.kr. Det kan enligt föredragande statsrådet ifrågasättas om
det är rationellt att hantera flera relativt små bidrag var för sig.
Länsskolnämnderna skall enligt propositionen i fortsättningen få disponera
ett anslagsbelopp för utvecklingsinsatser inom det egna länet,
sedan det samlade anslagsbeloppet fördelats av skolöverstyrelsen (SÖ)
på nämnderna. De särskilda utvecklingsinsatserna skall enligt föredragande
statsrådet avse bl.a. kultur i skolan, projekt som avser samverkan
mellan skola och skolbarnomsorg samt viss ämnessamverkan på högstadiet,
exempelvis inom miljöundervisningen, jämte elevaktiva arbetsformer
och arbetssätt på detta stadium. Vissa riktlinjer för fördelningen
av föreslagna medel redovisas i propositionen.

I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 15 delvis avvisas regeringens
förslag. Statens bidrag till skolväsendet bör enligt motionärerna inte
vara riktat på detta sätt utan satsas på den del av förstärkningsresursen
som avser undervisning. Enligt motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 25
delvis bör föreslaget bidrag till särskilda utvecklingsinsatser minskas
med 18 milj.kr. och uppgå till 48 milj.kr. för nästa budgetår. Enligt
motion 1989/90:Ub203 (c) yrkande 8 delvis bör de särskilda utvecklingsinsatserna
nu inriktas på i första hand två områden, nämligen
miljöområdet och frågor som hänger samman med skolans internationalisering.
Ett bidrag om 25 milj.kr. föreslås för dessa ändamål. I
motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkande 9 föreslås slutligen ett till 100
milj.kr. förhöjt belopp för särskilda utvecklingsinsatser i grundskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Av budgetpropositionen (bil. 10 s. 134) framgår att ifrågavarande
bidrag skall kunna stimulera till konkreta samverkansprojekt inom
t.ex. miljöundervisningen. Av läroplan för grundskolan (Lgr 80) framgår
vidare att skolan skall ge eleverna insikter i internationella frågor
(s. 15, 31 och 60). Mot denna bakgrund och med hänvisning till vad
som i budgetpropositionen (bil. 10 s. 132—135) anförts om hur bidraget
till särskilda utvecklingsinsatser skall användas avstyrker utskottet
ifrågavarande motionsyrkanden och tillstyrker regeringens förslag.

Försöksverksamhet med dubbla valalternativ på
grundskolans högstadium

SÖ har föreslagit att verket skall bemyndigas att medge försöksverksamhet
med dubbelt tillval på grundskolans högstadium genom timplanejämkning,
om den timplanejämkning som fordras uppgår till högst

1989/90: UbU 13

nio stadieveckotimmar. Försöksverksamheten innebär att eleverna kan
samtidigt välja både ett andra främmande språk och ett lokalt tillvalsämne.
I propositionen biträds inte förslaget om bemyndigande. Statsrådet
vill avvakta en av SO aviserad redovisning av pågående försöksverksamhet.

Enligt motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkandena 3 och 4 bör försöksverksamheten
med dubbelt tillval utökas för att senare kunna ligga till
grund för en förändring av det nuvarande tillvalet. Andra språk än
tyska och franska, t.ex. spanska, bör också kunna komma i fråga för
val. Även i motion 1989/90:Ub323 (s) framhålls att det är viktigt att
skolan genom ett system med dubbelt tillval kan tillgodose elevers
behov av ett friare val på högstadiet. Ökade valmöjligheter på högstadiet
efterlyses också i motion 1989/90:Ub226 (m) yrkande 1. Enligt
motion 1989/90:Ub310 (c) yrkande 1 bör det vara möjligt att läsa
ytterligare ett främmande språk på högstadiet. En sådan ordning skulle
lägga en bättre grund för gymnasieskolans språkprogram där tiden
oftast är alldeles för kort för de tillkommande språken. I motionerna
1989/90:Ub807 (fp) yrkande 21 och 1989/90:Ub818 yrkande 1 (m, fp,
c, mp) framhålls värdet av att elever också får möjlighet att studera två
främmande språk utöver engelska om de så önskar. I vår internationaliserade
värld får språkkunskaper enligt motionärerna en ökad betydelse.

Enligt vad utskottet erfarit har kontakt förevarit mellan utbildningsdepartementet
och SÖ i den av SÖ aktualiserade tillvalsfrågan. Utskottet
förutsätter att dessa kontakter resulterar i att en utökad försöksverksamhet
med två tillvalsämnen genom timplanejämkning kommer till
stånd på högstadiet redan fr.o.m. läsåret 1990/91. När det gäller tillval
av språk utgår utskottet ifrån att, liksom i nuvarande försöksverksamhet,
spanska skall kunna komma i fråga, om tillgången på timresurser
och behöriga lärare gör detta möjligt. Härmed får berörda yrkanden i
motionerna 1989/90:Ub317 och 1989/90:Ub323 anses vara tillgodosedda,
varför de avstyrks. Även motionerna 1989/90:Ub226 yrkande 1,
1989/90:Ub310 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 21 delvis och
1989/90:Ub818 yrkande 1 avstyrks.

Nytt statsbidragssystem för grundskolan m.m.

Riksdagen har under innevarande riksmöte behandlat frågan om ett
framtida statsbidragssystem för grundskolan (prop. 1989/90:41, bet.
UbU9, rskr. 58). I utskottets betänkande (s. 8) anfördes bl.a. följande.

En grundläggande förutsättning för att upprätthålla en likvärdig standard
inom skolan är att staten även fortsättningsvis svarar för en
betydande del av skolans finansiering. Det kräver enligt utskottets
mening ett specialdestinerat statsbidrag till kommunerna för skolverksamheten.
Utskottet förutsätter att detta specialdestinerade statsbidrag
utformas så att någon kostnadsövervältring från staten på kommunerna
ej kommer att ske. Vid konstruktionen av det nya statsbidraget måste
man därför utgå från minst samma bidragsnivå som vid tidpunkten för
det fulla kommunala huvudmannaskapets ikraftträdande.

1989/90: UbUl 3

Ett nytt statsbidragssystem måste enligt utskottets mening bygga på
principen att alla kommuner ges likvärdiga förutsättningar för att bära
sitt ansvar. Till detta ansvar hör att skolan skall vara likvärdig i
bemärkelsen att den skall ge alla elever en god utbildning oavsett
faktorer som bostadsort, ekonomiska förhållanden, kön och social
bakgrund. Utan att vara uttömmande vill utskottet ange några förhållanden
som åtminstone måste beaktas vid konstruktionen av ett nytt
statsbidragssystem. Regionala skillnader mellan olika landsdelar är
betydande i vårt land. Dessa bör givetvis beaktas. Geografiska skillnader
mellan kommuner, såsom stor glesbygd, speciella kommunikationsproblem
m.m., bör speglas i ett statsbidragssystem. Elevrelaterade
faktorer såsom antalet elever, andel och antal elever med särskilda
behov elever av skilda slag, elever med annat hemspråk än svenska,
m.m.) måste likaledes tillmätas betydelse. För att en likvärdig standard
skall kunna upprätthållas över hela landet i ett längre perspektiv är det
vidare enligt utskottets mening viktigt att vid utformningen av statsbidraget
för grundskolan inom en kommun som ett riktmärke ha en
klasstorlek på högst ca 25 elever. Detta riktmärke får inte ses som ett
delnings tal.

Härutöver vill utskottet ånyo (jfr bet. 1988/89:UbU13 s. 14—16, rskr.
1988/89:282) framhålla som angeläget att vid konstruktionen av ett nytt
statsbidrag den särskilda normeringen av medeltalet elever per basresurs
för grundskolans mellanstadium avvecklas.

Slutligen är det likaledes viktigt för en likvärdig standard att den
samlade skolledarresursen i en kommun, givetvis sedd i relation till
skolväsendets volym, inte sänks under den nuvarande nivån.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition
1989/90:41 och motionerna 1989/90:Ub3 yrkande 2 delvis, 1989/90:Ub6
samt 1989/90:Ub8 yrkandena 3, 4, 5 och 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om utformningen av ett nytt
statsbidrag till grundskolan m.m.

I ett antal motioner behandlas nu frågor, som berör utformning av det
nya statsbidragssystemet för grundskolan.

I motionerna 1989/90:Ub801 (m) yrkande 6, 1989/90:Ub289 (m),
1989/90:Ub807 (fp) yrkande 5 och 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 2
föreslås nuvarande statsbidragssystem i princip ersatt av en särskild
grundresurs per elev. Synpunkter på hur ett basresurssystem m.m. bör
vara utformat i framtiden framförs i motionerna 1989/90:Ub203 (c)
yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6 (högst 25 elever i varje klass, avskaffande av
det särskilda basresursmedeltalet för mellanstadiet, samma delningstal
för samtliga årskurser i grundskolan m.m.) och 1989/90:Ub317 (vpk)
yrkandena 13 och 14 (uppdrag till regeringen att lägga fram en plan
för successiv minskning av klasstorleken till maximalt 25 elever i hela
grundskolan, 25 som delningstal för klass med elever från såväl lågsom
mellanstadiet).

Utskottet anser att riksdagen, i avvaktan på förslag till ett nytt
statsbidragssystem för grundskolan, bör avslå samtliga ifrågavarande
motionsyrkanden. Vidare erinrar utskottet om att enligt 13 § förordningen
om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan m.m.
(1978:345) skall basresurstilldelningen för nästkommande budgetår
vara fastställd senast den 1 april. Det är därför inte praktiskt genomförbart
att mer generellt förändra den fastställda klassorganisationen för
läsåret 1990/91.

1989/90: UbU 13

Vissa frågor rörande fristående skolor

I propositionen föreslås att det skall vara möjligt för en kommun att
räkna in elever vid statsbidragsberättigade fristående skolor i underlaget
för statsbidrag till hemspråksundervisning och studiehandledning på
hemspråket. En sådan kommun skall efter överenskommelse med den
fristående skolan antingen kunna erbjuda dessa elever undervisning
vid kommunens skolor, alternativt överföra medlen till den fristående
skolan.

Utskottet tillstyrker förslaget. Samtidigt förutsätter utskottet att ett
från en kommun till en fristående skola överfört statsbidrag används
för hemspråksundervisning enligt de regler som gäller för sådan undervisning
i grundskolan.

När en fristående skola förklarats berättigad till statsbidrag (jfr bet.
UbU 1987/88:14 s. 10—13), utgör detta bidrag drygt 40% av det
genomsnittliga statsbidraget per elev i grundskolan (prop. 1982/83:1 s.
31—32, 43 och 45, UbU 1982/83:10 s. 15). Bidraget är elevrelaterat.

I motion 1989/90:Ub269 (fp) konstateras att de fristående skolorna
fortfarande har ekonomiska problem trots statsbidraget, eftersom bidraget
är mycket lågt jämfört med bidragen till det kommunala skolväsendet.
Motionärerna tror visserligen att de fristående skolornas ekonomiska
situation kommer att förbättras i och med införandet av ett nytt
statsbidragssystem för skolväsendet i början av 1990-talet men konstaterar
samtidigt att det ekonomiska läget för skolor med den lägsta
bidragsnivån nu är mycket prekärt, bl.a. för Waldorfckolorna. Flera
skolor hotas av konkurs. För stat och kommun innebär nedläggningar
av fristående skolor att eleverna som gått där måste beredas plats i
grundskolan, vilket enligt motionärerna är mer kostsamt för stat och
kommun än att se till att de fristående skolorna kan leva vidare. I
avvaktan på ett nytt statsbidragssystem för den obligatoriska skolan
föreslår motionärerna — på tilläggsbudget för 1990/91 — ett särskilt
överlevnadsbidrag till fristående skolor som har den lägsta bidragsnivån.
Likartade resonemang förs i motionerna 1989/90:Ub310 (c) yrkande
4 och 1989/90:Ub804 (rap) yrkande 23. I den förstnämnda föreslås i
avvaktan på en kommande proposition om nya statsbidragsregler ett
speciellt bidrag i form av ett överlevnadsstöd för budgetåret 1990/91,
omfattande 10 milj.kr. Enligt den sistnämnda motionen bör riksdagen
besluta att statsbidrag redan fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall utgå från
grundskoleanslaget till fristående skolor på samma grunder som till
kommunala skolor.

Utskottet har tidigare (bet. UbU 1986/87:12) konstaterat att nivån på
statsbidraget till fristående skola självfallet inte är en gång för alla
given. Utskottet utgår från att frågan om statsbidrag till godkänd
fristående skola behandlas i det nu pågående statsbidragsarbetet inom
regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub269, 1989/90:Ub310 yrkande 4 och 1989/90:Ub804 yrkande
23 om ett temporärt stöd.

Med motsvarande motivering avstyrker utskottet likaledes ett antal
motioner som tar upp frågan hur statsbidraget för fristående skolor bör

1989/90:UbU13

vara utformat på längre sikt, nämligen motionerna 1989/90:Ub225 (m)
yrkande 2 och 1989/90:Ub219 (m), 1989/90:Ub807 (fp) yrkandena 6
och 7 och 1989/90:Ub283 (fp) samt motionen 1989/90:Ub306 (mp). I
samtliga motioner föreslås ett elevrelaterat bidrag på samma nivå som
statsbidraget till kommunens skolväsende, när en skola blivit godkänd
av länsskolnämnd i enlighet med skollagens bestämmelser.

Anslaget

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om minskning av statsbidraget
till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift för grundskolan fr.o.m.
redovisningsåret 1989/90.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen till Bidrag till driften av
grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar 21 368 700 000 kr.

I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19
och 20 föreslås att anslaget förs upp med 21 260 900 000 kr., dvs. att
anslaget minskas med 107 000 000 kr. jämfört med regeringens förslag.
Motionärerna har i tidigare sammanhang föreslagit dels en överföring
av vissa medel från förevarande anslag till anslaget Fortbildning
m.m. (— 413,3 milj.kr.), dels en överföring av medel från anslaget
Särskilda insatser inom skolområdet till förevarande anslag (+ 320
milj.kr.). Vidare föreslår motionärerna under förevarande anslag en
minskning av resurserna för hemspråksundervisning och stödundervisning
i svenska samt en överföring till förstärkningsresursens undervisningsbundna
del av dels vissa medel från förstärkningsresursens icke
undervisningsbundna del, dels hela beloppet för särskilda utvecklingsinsatser.

I motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 25 delvis föreslås en minskning
av det av regeringen föreslagna bidraget till särskilda utvecklingsinsatser
med 18 milj.kr.

I motion 1989/90:Ub203 (c) föreslås dels en minskning av det av
regeringen föreslagna bidraget till särskilda utvecklingsinsatser med 41
milj.kr. (yrkande 8 delvis), dels införande av ett stimulansbidrag om
100 milj.kr. till läromedel (yrkande 9).

I motionerna 1989/90:Ub317 (vpk) yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis, 10,
12 och 15 samt 1989/90:Ub318 (vpk) yrkande 1 begärs 3 milj.kr. till
visst utvecklingsarbete, 10 milj.kr. till skolor i glesbygd och 34 milj.kr.
till särskilda utvecklingsinsatser utöver regeringens förslag samt 30
milj.kr. till kompletteringsfortbildning utöver regeringens förslag. Vidare
bör enligt motionärerna syoverksamheten förbättras genom ett
särskilt medelstillskott (+ 50 milj.kr.) och klass med elever från såväl
låg- som mellanstadiet ha talet 25 som delningstal (+ 16 milj.kr.).
Slutligen föreslås 250 milj.kr. för nästa budgetår för att minska undervisningsgruppernas
storlek i grundskolan.

Utskottet avstyrker de i motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis,
1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15
delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 föreslagna anslagsförändringarna. Av
statsfinansiella skäl avstyrks de förslag till anslagsökningar, som förordas
i motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 9, 1989/90:Ub317 yrkandena

1989/90:UbU13

1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15 samt 1989/90:Ub318 yrkande 1.
Riksdagen bör till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 21 368 700 000 kr.

Övrigt

I motion 1989/90:Ub807 yrkande 31 begärs att statsbidrag till tjänster
som huvudlärare och institutionsföreståndare återinförs i grundskolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Riksdagen avslog vid riksmötet 1987/88 (bet. UbU 1987/88:3) ett
liknande yrkande. Utskottet framhöll bl.a. att det nya systemet med
lärare som har specialfunktioner, som tillämpats sedan läsåret 1982/83,
innebär vissa fördelar genom att tillgängliga resurser kan utnyttjas på
ett mera flexibelt sätt än tidigare. Skolledningsorganisationen kan
därmed anpassas till lokala förutsättningar och behov.

Utskottet har inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet
som bör föranleda riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande.
Samtidigt vill utskottet hänvisa till 1987 års budgetproposition (prop.
1986/87:100 bil. 10 s. 97 f.) där föredragande statsrådet understryker
vikten av att det finns väl fungerande ämnesinstitutioner i skolan. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub807 yrkande 31.

Riksdagen har fettat beslut om lärartjänster i grundskolan och regler
för behörighet till dessa. Beslutet avser såväl personer som genomgått
utbildning på grundskollärarlinjen som befintliga lärare i skolväsendet
(prop. 1987/88:100, bet. UbU 12, rskr. 203). I samband med beslutet
om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet gav
riksdagen som sin mening regeringen till känna att det är viktigt att
det vid införandet av kommunalt reglerade tjänster för lärare, skolledare,
biträdande skolledare och syofunktionärer liksom nu finns regler
för behörighet till samtliga dessa tjänster (bet. 1989/90:UbU 9, rskr.
58).

Med hänvisning till vad som redovisats anser utskottet att motion
1989/90:Ub326, i vilken begärs att behörighetsbestämmelser till tjänst i
grundskolan snarast utarbetas, är tillgodosedd. Motionen avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande särskilda utvecklingsinsatser
att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkande

8 delvis, 1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande
25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis godkänner
vad som i proposition 1989/90:100 förordats om inriktningen av
utvecklingsarbetet med stöd av särskilda medel samt disposition
av bidrag till ändamålet,

res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (c)
res. 4 (vpk)

1989/90:UbU13

2. beträffande försöksverksamhet med dubbla valalternativ på
grundskolans högstadium

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub226 yrkande 1,
1989/90:Ub310 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub317 yrkandena 3
och 4, 1989/90:Ub323, 1989/90:Ub807 yrkande 21 delvis och
1989/90:Ub818 yrkande 1,

res. 5 (m)
res. 6 (fp, c)

3. beträffande ett framtida statsbidragssystem för grundskolan
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 1, 3,

4, 5 och 6, 1989/90:Ub215, 1989/90:Ub289, 1989/90:Ub310 yrkande
3, 1989/90:Ub317 yrkandena 13 och 14, 1989/90:Ub801
yrkande 6, 1989/90:Ub804 yrkande 2 och 1989/90:Ub807 yrkande
5,

res. 7 (m, fp, mp)
res. 8 (c)

4. beträffande undervisning i hemspråk och studiehandledning
på hemspråk för elever i fristående skolor

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1989/90:100,

5. beträffande överlevnadsbidrag till fristående skolor med låg
statsbidragsnivå

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub269, 1989/90:Ub310
yrkande 4 och 1989/90:Ub804 yrkande 23,

res. 9 (m, fp)
res. 10 (c)
res. 11 (mp)

6. beträffande ett framtida statsbidragssystem för fristående skolor att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub219, 1989/90:Ub225
yrkande 2, 1989/90:Ub283, 1989/90:Ub306 samt 1989/90:Ub807
yrkandena 6 och 7,

res. 12 (m,fp, mp)

7. beträffande statsbidraget till sjukförsäkringsavgift m.m.

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1989/90:100
förordats om minskning av statsbidraget till sjukförsäkringsavgift
och folkpensionsavgift för grundskolan fr.o.m. redovisningsåret
1989/90,

8. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 8 delvis och 9,
1989/90:Ub317 yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15,
1989/90:Ub318 yrkande 1, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och
1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 till
Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 21 368 700 000 kr.,

res. 13. (m)
res. 14 (fp)
res. 15 (c)
res. 16 (vpk)

1989/90:UbU13

9. beträffande huvudlärare och institutionsföreståndare
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub807 yrkande 19,

10. beträffande bestämmelser för behörighet till tjänster i grundskolan att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ub326.

Stockholm den 19 april 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine
Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle
(m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt (s),
Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i
Vårgårda (c), Björn Samuelson (vpk), Eva Goés (mp), Ingegerd Wärnersson
(s), Jan Björkman (s) och Marianne Jönsson (c).

Reservationer

1. Särskilda utvecklingsinsatser (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Av
budgetpropositionen" och slutar med "regeringens förslag" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om en särskild anslagspost
Särskilda utvecklingsinsatser, omfattande 66 milj. kr., bör avvisas.
Enligt utskottets uppfattning bör dessa medel föras över till den del av
förstärkningsresursen som avser undervisningsinsatser, eftersom skolans
resurser bör koncentreras på att ge eleverna goda kunskaper och
färdigheter. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis samt med avslag på proposition
1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis,
1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis och 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande särskilda utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 15
delvis samt med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna
1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub317 yrkande
9 delvis och 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU13

2. Särskilda utvecklingsinsatser (mom. 1)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den dei av utskottets yttrande sorn på s. 6 börjar med "Av
budgetpropositionen" och slutar med "regeringens förslag" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att anslagsposten Särskilda utvecklingsinsatser bör
föras upp med 48 milj.kr. för nästa budgetår, dvs. med ett med 18
milj.kr. lägre belopp än det som regeringen föreslagit. Bakgrunden till
ställningstagandet är att utskottet delar den åsikt som under flera år
framförts av folkpartiet, nämligen att något statsbidrag till samlad
skoldag inte behövs. Det anslagsbelopp utskottet sålunda förordar, 48
milj.kr., motsvarar de tidigare stimulansbidragen till lokalt utvecklingsarbete
på mellan- och högstadiet om 32 milj.kr. och till utvecklingsarbete
med kultur i skolan om 16 milj.kr. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis samt
med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub203
yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis och 1989/90:Ub825
yrkande 15 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande särskilda utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 25
delvis samt med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna
1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub317 yrkande

9 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Särskilda utvecklingsinsatser (mom. 1)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Av
budgetpropositionen" och slutar med "regeringens förslag" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att de särskilda utvecklingsinsatserna nu bör inriktas
på i första hand två områden, nämligen miljöområdet och frågor som
hänger samman med skolans internationalisering. Riksdagen bör anvisa
25 milj.kr. för ändamålet. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis samt med avslag
på proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub317 yrkande 9
delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande
15 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande särskilda utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub203 yrkande 8
delvis samt med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna
1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande
25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU13

4. Särskilda utvecklingsinsatser (mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Av
budgetpropositionen" och slutar med "regeringens förslag" bort ha
följande lydelse:

Utskottet föreslår att beloppet för särskilda utvecklingsinsatser höjs
till 100 milj.kr. för nästa budgetår, vilket innebär en uppräkning av
anslagsposten med 34 milj. kr. Höjningen är motiverad med anledning
av behovet av ökade kulturinsatser i skolan, för utvecklingsinsatser
gällande ökad ämnessamverkan i t.ex. skolans miljöundervisning m.m.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis, med anledning av proposition
1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8
delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande
15 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande särskilda utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub317 yrkande 9
delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag
på motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis,
1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 15
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Försöksverksamhet med dubbla valalternativ på
grundskolans högstadium (mom. 2)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Enligt
vad" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en vidgad försöksverksamhet i syfte att skapa ett
högstadium med olika valmöjligheter är värdefull. Utskottet förutsätter
att verksamheten utformas i enlighet med den syn på kunskaper och
färdigheter som redovisats i motion 1989/90:Ub801 (m).

Enligt utskottets mening bör ett högstadium med olika valmöjligheter
utformas utifrån följande principer:

- De olika tillvalsmöjligheterna skall anges i läroplanen för att garantera
kvaliteten på tillvalen.

-Varje elev skall ha möjlighet att välja flera alternativ. Valet skall avse
dels ämnen som är obligatoriska (fördjupningskurser), dels sådana
ämnen som inte är obligatoriska för alla (t.ex. ett eller två främmande
språk utöver engelska).

-Antalet tillvalstimmar bör gradvis öka ju längre upp i högstadiet
eleven når.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

1989/90:UbU13

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande försöksverksamhet med dubbla valalternativ på
grundskolans högstadium

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub226 yrkande 1
samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 1
delvis, 1989/90:Ub317 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Ub323,
1989/90:Ub807 yrkande 21 delvis och 1989/90:Ub818 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Försöksverksamhet med dubbla valalternativ på
grundskolans högstadium (mom. 2)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i
Vårgårda (c) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Enligt
vad" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en utvidgning av försöksverksamheten
med två tillvalsämnen på grundskolans högstadium komma till stånd
redan nästa läsår. Regeringen bör snarast ge SÖ ett uppdrag att bedriva
försöksverksamhet genom timplanejämkning. I försöksverksamheten
bör eleverna kunna kombinera ämnena fritt, även två moderna språk.
När det gäller tillval av språk bör, utöver franska och tyska, spanska
kunna komma i fråga, om tillgången på timresurser och behöriga
lärare gör detta möjligt. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande försöksverksamhet med dubbla valalternativ på
grundskolans högstadium

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub310 yrkande
1 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 21 delvis och 1989/90:Ub818
yrkande 1 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub226
yrkande 1, 1989/90:Ub317 yrkandena 3 och 4 och

1989/90:Ub323 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Ett framtida statsbidragssystem för grundskolan
m.m. (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "läsåret 1990/91" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag
till nya statsbidragsbestämmelser utifrån principen att statsbidraget
skall beräknas per elev.

Ett nytt bidragssystem bör vidare vara så utformat att det garanterar
Kommuner i glesbygd sådana resurser att deras små skolor kan fortleva.
Det elevrelaterade bidraget bör t.ex. kunna vara differentierat med

1989/90:UbU13

hänsyn till den geografiska och demografiska situationen i resp. kommun.
En viss miniminivå för undervisningsinsatserna i en kommun
måste garanteras. Det finns mycket att vinna på den överblick och
förenkling som ett elevrelaterat bidragssystem kan ge.

Vad utskottet anfört om ett elevrelaterat statsbidragssystem för
grundskolan bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub289,
1989/90: Ub 801 yrkande 6, 1989/90:Ub804 yrkande 2 och

1989/90:Ub807 yrkande 5 och med avslag på motionerna
1989/90:LTb203 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6 samt 1989/90:Ub317 yrkandena
13 och 14 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande ett framtida statsbidragssystem för grundskolan
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub289,

1989/90:Ub801 yrkande 6, 1989/90:Ub804 yrkande 2 och

1989/90:Ub807 yrkande 5 och med avslag på motionerna

1989/90:Ub203 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6, 1989/90:Ub215,

1989/90:Ub310 yrkande 3 samt 1989/90:Ub317 yrkandena 13 och
14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. Ett framtida statsbidragssystem för grundskolan
m.m. (mom. 3)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "läsåret 1990/91" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att basresurssystemet bör behållas som en beräkningsteknisk
metod när det gäller statsbidrag till grundskolan. Det
särskilda basresursmedeltalet för mellanstadiet bör dock omgående
avskaffas. Vidare bör samma delningstal för basresurser i samtliga
årskurser i grundskolan snarast införas, så att storleken på klasserna i
grundskolan kommer att uppgå till högst 25 elever. Vad utskottet här
anfört i statsbidragsfrågan bör riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub203 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6 samt 1989/90:Ub317 yrkandena
13 och 14 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub289,
1989/90:Ub801 yrkande 6, 1989/90:Ub804 yrkande 2 och

1989/90:Ub807 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande ett framtida statsbidragssystem för grundskolan
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena
1, 3, 4, 5 och 6, 1989/90:Ub215, 1989/90:Ub310 yrkande 3
samt 1989/90:Ub317 yrkandena 13 och 14 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ub289, 1989/90:Ub801 yrkande 6,

1989/90:Ub804 yrkande 2 och 1989/90:Ub807 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU13

9. Överlevnadsbidrag till fristående skolor med låg
statsbidragsnivå (mom. 5)

Ann-Cathrine Haglund (m). Lars Leijonborg (fp). Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "temporärt stöd" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de fristående skolorna fortfarande har ekonomiska
problem trots statsbidraget, eftersom bidraget är mycket lågt
jämfört med bidragen till det kommunala skolväsendet. Utskottet har
noterat att det ekonomiska läget för skolor med den lägsta bidragsnivån
nu är mycket prekärt, bl.a. för Waldorfskolorna. Flera skolor
hotas av konkurs. För stat och kommun innebär nedläggningar av
fristående skolor att eleverna som gått där måste beredas plats i
grundskolan, vilket är mer kostsamt för stat och kommun än att se till
att de fristående skolorna kan leva vidare. Med hänsyn till de särskilda
omständigheterna bör, i avvaktan på ett nytt statsbidragssystem för hela
skolväsendet, ett temporärt bidrag lämnas som gör det möjligt att höja
bidragsnivån för ifrågavarande fristående skolor från ca 40 % till ca
60 % av det genomsnittliga statsbidraget per elev i grundskolan. Nuvarande
bidrag per elev enligt 13 § förordningen (1983:97) om statsbidrag
till fristående skolor för skolpliktiga elever bör alltså höjas med
50 % fr.o.m. den 1 juli 1990. Förslag härom bör snarast läggas fram
på tilläggsbudget för 1990/91. Ett bidrag på denna nivå bör lämnas
även fortsättningsvis, tills ett mer definitivt bidragssystem kommit till
stånd. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub269 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub310 yrkande
4 och 1989/90:Ub804 yrkande 23 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande överlevnadsbidrag till fristående skolor med låg
statsbidragsnivå

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub269 och med
anledning av motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 4 och
1989/90:Ub804 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. Överlevnadsbidrag till fristående skolor med låg
statsbidragsnivå (mom. 5)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

1989/90: UbU 13

hotas av konkurs. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna är
det därför nödvändigt att till fristående skolor som i dag har den lägsta
bidragsnivån lämna någon form av överlevnadsstöd. Utskottet föreslår
att riksdagen skall anvisa 10 milj. kr. för ändamålet, vilket gör det
möjligt att t.ex. höja bidragsnivån till ca 60 % av det genomsnittliga
statsbidraget per elev i grundskolan. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 4 och med
anledning av motionerna 1989/90:Ub269 och 1989/90:Ub804 yrkande
23 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande överlevnadsbidrag till fristående skolor med låg
statsbidragsnivå

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 4
och med anledning av motionerna 1989/90:Ub269 och
1989/90:Ub804 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört samt till Överlevnadsbidrag till fristående
skolor med låg statsbidragsnivå för budgetåret 1990/91 på
riksstaten för upp ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.

11. Överlevnadsbidrag till fristående skolor med låg
statsbidragsnivå (mom. 5)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "temporärt stöd" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de fristående skolorna fortfarande har ekonomiska
problem trots statsbidraget, eftersom bidraget är mycket lågt
jämfört med bidragen till det kommunala skolväsendet. Med hänsyn
till de särskilda omständigheterna bör riksdagen begära att regeringen
omgående fastställer provisoriska statsbidragsbestämmelser för godkända
fristående skolor, att gälla fr.o.m. läsåret 1990/91 tills ett mer
definitivt statsbidragssystem för fristående skolor kommer till stånd.
Dessa provisoriska bestämmelser skall syfta till att samma bidrag, som
utgår till kommun för ett visst antal elever, skall utgå till godkänd
fristående skola som har motsvarande antal elever, när det gäller
basresurser, förstärkningsresurser, tilläggsbidrag, lokal skolutveckling
och bidrag till arbetsgivaravgifter m.m. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 23 och med
anledning av motionerna 1989/90:Ub269 och 1989/90:Ub310 yrkande 4
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande överlevnadsbidrag till fristående skolor med låg
statsbidragsnivå

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 23
och med anledning av motionerna 1989/90:Ub269 och
1989/90:Ub310 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90: UbU 13

12. Ett framtida statsbidragssystem för fristående
skolor (mom. 6)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med
motsvarande" och på s. 10 slutar med "skollagens bestämmelser" bort
ha följande lydelse:

Ett framtida statsbidragssystem för fristående skolor bör vara så
utformat att bidrag utgår per elev. Bidraget bör ligga på samma nivå
som bidraget till kommunal skola och avse bidrag till såväl undervisningsinsatser
i skolan och lärarnas fortbildning som arbetsgivaravgifter
m.m. för verksamheten. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till berörda motionsyrkanden som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande ett framtida statsbidragssystem för fristående skolor att

riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub219,
1989/90:Ub225 yrkande 2, 1989/90:Ub283, 1989/90:Ub306 och
1989/90:Ub807 yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

13. Anslagsbeloppet (mom. 8)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet avstyrker" och på s. 11 slutar med "21 368 700 000 kr."
bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare föreslagit att till anslaget B 8. Fortbildning
m.m. skall överföras från förevarande anslag 58,3 milj.kr. avseende
kompletteringsfortbildning, 255 milj.kr. avseende 80 % av medlen till
lokalt utvecklingsarbete samt 100 milj.kr. av förstärkningsresursens
icke undervisningsbundna del.

Vidare har utskottet förordat att 320 milj.kr. skall överföras från
anslaget B 10. Särskilda insatser inom skolområdet till förevarande
anslag (den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen).

Det av regeringen förordade bidraget om 66 milj.kr. till särskilda
utvecklingsinsatser jämte 400 milj.kr. från förstärkningsresursens icke
undervisningsbundna del samt ytterligare 36,5 milj.kr. från annat
anslag (B 3) föreslås av utskottet överförda till förstärkningsresursens
undervisningsbundna del. Det bör ankomma på regeringen att i 21 §
förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan
m.m. göra erforderliga förändringar av koefficienter för beräkning
av veckotimmar för förstärkningsresurser i enlighet med vad som
förordats i motion 1989/90:Ub825. Detsamma bör ske beträffande
hemspråksundervisning och stödundervisning i svenska enligt 30 och

1989/90:UbU13

32 §§ samma förordning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19
och 20 samt med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna
1989/90:Ub203 yrkandena 8 delvis och 9, 1989/90:Ub317 yrkandena 1,

5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15, 1989/90:Ub318 yrkande 1 och
1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena
14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 samt med avslag på
proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena
8 delvis och 9, 1989/90:Ub317 yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis,

10, 12 och 15, 1989/90:Ub318 yrkande 1 och 1989/90:Ub807
yrkande 25 delvis till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 21 260 900 000
kr. samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

14. Anslagsbeloppet (mom. 8)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet avstyrker" och på s. 11 slutar med "21 368 700 000 kr."
bort ha följande lydelse:

Som utskottet i det föregående redovisat bör anslagsposten Särskilda
utvecklingsinsatser föras upp med 48 milj.kr. för nästa budgetår. Det
innebär en minskning med 18 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.
Anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. bör därför föras
upp med (21 368 700 000 - 18 000 000 =) 21 350 700 000 kr.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 25
delvis och med avslag på proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:lib203 yrkandena 8 delvis och 9, 1989/90:Ub317
yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15, 1989/90:Ub318
yrkande 1 och 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17,

18, 19 och 20 till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 21 350 700 000
kr.,

15. Anslagsbeloppet (mom. 8)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet avstyrker" och på s. 11 slutar med "21 368 700 000 kr."
bort ha följande lydelse:

1989/90: UbU 13

Som utskottet i det föregående redovisat bör anslagsposten Särskilda
utvecklingsinsatser föras upp med 25 milj.kr. för nästa budgetår, en
minskning med 41 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

Utskottet har uppfattningen att det bör finnas en särskild anslagspost
om 100 milj.kr. under anslaget, att användas som stimulansbidrag vid
kommunernas inköp av läromedel.

Anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. bör därför för nästa
budgetår föras upp med (21 368 700 000 — 41 000 000 +

100 000 000 =) 21 427 700 000 kr. Vad utskottet anfört om ett
särskilt stimulansbidrag för kommunernas inköp av läromedel bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub203 yrkandena 8
delvis och 9, med anledning av proposition 1989/90:100 och
med avslag på motionerna 1989/90:Ub317 yrkandena 1, 5, 7, 9
delvis, 10, 12 och 15, 1989/90:Ub318 yrkande 1, 1989/90:Ub807
yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15 delvis,

16, 17, 18, 19 och 20 till Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
21 427 700 000 kr. samt som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

16. Anslagsbeloppet (mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet avstyrker" och på s. 11 slutar med "21 368 700 000 kr."
bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att anslagsposten Särskilda utvecklingsinsatser förs
upp med 100 milj.kr. och anslagsposten Kompletteringsfortbildning
med 88,3 milj.kr., vilket innebär en uppräkning av anslagsposterna
med sammanlagt 64 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

Vidare föreslår utskottet en ny anslagspost under anslaget, benämnd
Vissa undervisningsåtgärder m.m., om 353 milj.kr. Medlen, som skall
fördelas av SÖ, skall kunna användas för minskade undervisningsgrupper
i skolan, 25 elever som delningstal för klasser med elever från
både låg- och mellanstadiet, särskilt stöd till skolor i glesbygd, utvecklingsarbete
för att främja elevers inflytande samt syo-verksamhet.

För att läraren skall kunna ha en rimlig chans att stödja varje elev
måste undervisningsgrupperna i grundskolan minska. Detta kan enligt
utskottets mening ske genom att minska klasstorleken genom mer
undervisning i halvklass eller genom tillfälliga gruppindelningar. Utskottet
föreslår 250 miljoner utöver regeringens förslag för minskning
av undervisningsgrupperna.

1989/90: UbU 13

För att B-kJasserna i åk 3/4 inte skall missgynnas genom att vid
tilldelningen av basresurser betraktas som en mellanstadieklass krävs
det att de skall ha ett delningstal på 25 elever per klass. Utskottet
föreslår därför ett anslag på 16 miljoner för detta ändamål.

Ett särskilt anslag för att ge skolor i glesbygd en möjlighet att
överleva och utvecklas bör enligt utskottets mening finnas. Detta
anslag innebär att man i framtiden kan undvika uppslitande strider
som den i Drevdagen. Utskottet föreslår 10 miljoner som ett särskilt
anslag för glesbygdsskolor.

Utvecklingsarbetet för att främja elevers inflytande gäller elevernas
aktiva deltagande i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen.
Eftersom det enligt SÖ är så att ju högre upp i utbildningen
man kommer desto mindre inflytande får eleverna måste det enligt
utskottets mening finnas medel för ett forskningsanknutet utvecklingsarbete
för att tillgodose elevernas berättigade krav på medinflytande.
Utskottet föreslår 2 miljoner utöver regeringens förslag för sådant
utvecklingsarbete.

För att uppmuntra eleverna att välja sin fortsatta inriktning efter
intresse och möjligheter i stället för klass- och könsbundna val krävs
enligt utskottets mening en kraftigt förstärkt syo-verksamhet. Utskottet
föreslår 75 miljoner till utökad och förbättrad syo-verksamhet.

Anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. bör för nästa
budgetår föras upp med (21 368 700 000 + 64 000 000 +

353 000 000 =) 21 785 700 000 kr.

Vad utskottet här anfört om användningen av de ytterligare medel
som utskottet förordat utöver regeringens förslag bör riksdagen med
bifall till motionerna 1989/90:Ub317 yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12
och 15 samt 1989/90:Ub318 yrkande 1, med anledning av proposition
1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena
8 delvis och 9, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825
yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub317 yrkandena
1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15 samt 1989/90:Ub318 yrkande
1, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 8 delvis och 9,
1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkandena

14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 till Bidrag till driften av
grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 21 785 700 000 kr. samt som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU13

Särskilda yttranden

1989/90:UbU13

1. Ett nytt statsbidragssystem för fristående skolor på
längre sikt (mom. 5)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anför:

I annat sammanhang har vi föreslagit ett helt nytt statsbidragssystem
för grundskolan. Med de förändringar och förenklingar som vi där
föreslagit blir det fullt möjligt att föra över de fristående skolorna till
samma statsbidragssystem som gäller för det allmänna skolväsendet. Då
får också de fristående skolorna möjlighet att verka på likvärdiga
ekonomiska villkor.

Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen i budgetpropositionen
tar ett steg i denna riktning genom att ge de fristående skolorna
tillgång till statsbidraget för hemspråksundervisning och studiehandledning
på hemspråket.

2. Återinförande av huvudlärar- och
institutionsföreståndarskap (mom. 9)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fjp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anför:

De farhågor för ämnesinstitutionerna som motion 1989/90:Ub807 redovisar
finner vi värda att uppmärksamma. De kostnader som sammanhänger
med ett återinförande av huvudlärare och institutionsföreståndare
är emellertid inte klarlagda. Vi avser därför återkomma i
frågan när det under nästa riksmöte blir aktuellt att diskutera utformningen
av ett nytt statsbidrag till skolväsendet.

gotab 96524, Stockholm 1990