Utbildningsutskottets betänkande
1989/90:UbU12

Anslag till fortbildning m.m.

1989/90

UbU12

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
avsnitt B. Skolväsendet punkterna B 8. Fortbildning m.m., B 9.
Nationell utvärdering och prov samt B 10. Särskilda insatser inom
skolområdet jämte motioner.

Propositionen

1. Fortbildning m.m.

Regeringen har under punkt B 8 (s. 118—120) föreslagit

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta åtgärder för att
förbättra tillgången på lärare i enlighet med vad som redovisats under
inledningen (avsnitt 2.8),

11. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 101 882 000 kr.

2. Nationell utvärdering och prov

Regeringen har under punkt B 9 (s. 121—122) föreslagit

12. att riksdagen till Nationell utvärdering och prov för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 21 009 000 kr.

3. Särskilda insatser inom skolområdet

Regeringen har under punkt B 10 (s. 123—124)
dels berett

13. riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
om köp av tjänster från specialskolorna,

dels föreslagit

14. att riksdagen till Särskilda insatser inom skolområdet för budgetåret
1990/91 anvisar ett anslag på 349 180 000 kr.

1 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 12

Motionerna

1989/90:UbU12

1989/90:Ub203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar att återföra inbesparade statsbidrag —
107 000 000 kr. — till anslaget B 10. Särskilda insatser inom skolområdet.

1989/90:Ub204 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en rikstäckande fortbildningsplan
inom miljö- och naturresursområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att högskolan i Kalmar bör ges möjlighet att

delta i utvecklingen och genomförandet av en sådan plan.

1989/90:Ub247 av Sigge Godin och andre vice talman Christer Eirefelt
(fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortbildningen av idrottslärare.

1989/90:Ub253 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personkretsen
för utbildning i teckenspråk.

1989/90:Ub287 av Barbro Sandberg och Sigge Godin (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om teckenspråksundervisning för hörande barn till hörselskadade
teckenspråksanvändande föräldrar eller syskon.

1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen till särskilda insatser inom skolområdet anslår
107 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således
456 180 000 kr.,

10. att riksdagen för fortbildning av yrkeslärare ansiår 12 000 000
kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 113 882 000 kr.

1989/90:Ub317 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fortbildning för lärare i miljöfrågor,

18. att riksdagen till fortbildning för lärare i miljöfrågor för budgetåret
1990/91 anslår 10 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B
8. Fortbildning m.m.,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fortbildning för lärare i datakunskap,

20. att riksdagen till fortbildning för lärare i datakunskap för budgetåret
1990/91 anslår 5 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget
B 8. Fortbildning m.m.

1989/90:Ub318 av Ylva Johansson m.fl. (vpk.) vari yrkas

2. att riksdagen för fortbildning i anslutning till försöksverksamheten
med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan för budgetåret
1990/91 anslår 12,1 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 8.
Fortbildning m.m.

1989/90:Ub515 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reaktivering av tidigare utbildade lärare som nu
ej är verksamma inom läraryrket,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av kompletterande utbildning för obehöriga
lärare.

1989/90:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ämnesstudier i fortbildningen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den ämnesinriktade fortbildningen för lärare
skall uppgå till sammanlagt minst 20 poäng under en tioårsperiod,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att häva lärarbristen.

1989/90:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lärares kompletteringsutbildning.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om längden på lärarutbildningen och hur fortbildningen
kan utformas (delvis),

21. att riksdagen beslutar att anvisa 10 000 000 kr. under budgetåret
1990/91 till fortbildning,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om omfördelning av anslaget under B 8. Fortbildning
m.m. med 20 000 000 kr. från oex-lärare etc. till fortbildning av
grundskollärare.

1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av fortbildningsinsatserna.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av lärarnas fortbildning,

11. att riksdagen beslutar om överföringar till anslaget Fortbildning
m.m. i enlighet med vad i motionen anförts samt att till anslaget för
budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag av 525 182 000 kr.,

12. att riksdagen beslutar att från det av regeringen föreslagna
anslaget Särskilda insatser inom skolområdet till anslaget Bidrag till
driften av grundskolor m.m. överföra 320 milj.kr. till den del av
förstärkningsresursen som avser undervisning,

1989/90: UbU 12

13. att riksdagen beslutar att anslaget B 10 erhåller benämningen
Regionala åtgärder för elever med handikapp samt att till anslaget för
budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag av 29 180 000 kr.

Utskottet

1. Fortbildning m.m.

Från anslaget betalas bl.a. kostnader för skolledarutbildning och för
sådana övriga utbildningsinsatser där skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar
för genomförandet. SO ansvarar därvid för att vissa angelägna utbildningar
kommer till stånd, såsom vissa riksrekryterande kurser och
andra utbildningsinsatser för lärare i yrkesämnen samt kurser för
personal vid specialskolan, sameskolan samt fristående skolor på gymnasial
nivå. Vidare disponerar SÖ medel för fortbildning av (ysiklärare
i ämnet elektronik. Inom anslaget disponerar SÖ även medel, som i
styrande och stimulerande syfte fördelas på kommuner för att täcka
kostnader för viss utbildning, som kommunerna själva ansvarar för.
Under innevarande år fördelas således medel till lokala fortbildningsinsatser
i anslutning till utvecklingsarbetet i gymnasieskolan samt för
utbildning av lärare vid skolor som skall medverka i den skolförlagda
delen inom grundskollärarlinjen.

Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Grundutbildning
för lärare i ungdomsskolan

I budgetpropositionen (s. 24) redovisas en analys av orsakerna till den
tilltagande bristen på behöriga lärare i ungdomsskolan. Analysen visar
bl.a. att andelen obehöriga lärare i grundskolan och gymnasieskolan
har ökat något under de senaste åren. Problemen med lärarförsörjningen
varierar i landet men situationen är allvarligast i Storstockholmsområdet
och i Norrlands inland. Föredragande statsrådet konstaterar
att frågan om i vilken utsträckning ännu fler obehöriga lärare måste
anställas i skolan i framtiden beror på bl.a. dimensioneringen av
lärarnas grundutbildning. En ökad dimensionering av lärarnas grundutbildning
kan emellertid börja få effekt på lärartillgången i skolan
först i mitten på 1990-talet. För att behovet av lärare skall kunna
tillgodoses även under de närmast kommande åren bör, enligt föredragande
statsrådet, också andra åtgärder vidtas än rena grundutbildningsinsatser.
Bl.a. kan anordnas särskilda utbildningar för obehöriga
lärare (s.k. oex-utbildningar), kompletteringsutbildningar av olika slag
samt reaktiveringskurser för sådana lärare som av olika anledningar
har lämnat yrket. Under detta anslag beräknas 35 milj.kr. för sådana
åtgärder och för en ökad dimensionering av grundutbildningen för
lärare i ungdomsskolan. Regeringen föreslår att riksdagen bör bemyndiga
regeringen att vidta åtgärder för att förbättra tillgången på lärare.

1 motionerna 1989/90:Ub801 (m) yrkande 17, 1989/90:Ub803 (fp)
yrkande 21 och 1989/90:Ub515 (c) yrkandena 7 och 8 föreslås ett antal

1989/90:UbU 12

åtgärder för att förbättra tillgången på lärare i ungdomsskolan. I
motion 1989/90:Ub801 framhålls att kvalitetskraven i olika slag av
kompletteringsutbildningar för obehöriga lärare måste sättas högt. I
motion 1989/90:Ub803 understryks vikten av att obehöriga lärares
kompetens verkligen förstärks genom olika utbildningsinsatser och
slutligen föreslås i motion 1989/90:Ub515 att SÖ och universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) skall ges resurser för att utforma ett lämpligt
kursutbud för reaktiveringskurser för utbildade lärare som lämnat
yrket.

Utskottet delar föredragande statsrådets och motionärernas uppfattning
att särskilda insatser bör göras för att tillgodose behovet av
behöriga lärare i ungdomsskolan på kort sikt. Utskottet utgår från att
kvalitetskraven därvid ställs högt. På denna grund föreslår utskottet att
riksdagen bemyndigar regeringen att vidta åtgärder för att förbättra
tillgången på lärare i enlighet med vad som redovisats i budgetpropositionen
under inledningen (avsnitt 2.8) och avslår motionerna
1989/90:Ub515 yrkandena 7 och 8, 1989/90:Ub801 yrkande 17 och
1989/90:Ub803 yrkande 21. Utskottet erinrar i detta sammanhang om
att riksdagen hos regeringen begärt förslag till åtgärder för att trygga
lärarförsörjningen till de tekniska utbildningarna i bl.a. gymnasieskolan
(jfr bet. 1988/89:UbU30). Det är angeläget att kvalificerade personer
i näringslivet förmås att söka sig till undervisningsuppgifter i
gymnasieskolan.

Vad gäller ökad dimensionering av grundutbildningen för lärare i
ungdomsskolan hänvisar utskottet till betänkande 1989/90:UbU22.

Fortbildningens allmänna inriktning

I regeringens proposition 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap
för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syo-funktionärer aviserades
en kraftfull satsning på utveckling och fortbildning av skolans
personal. Tre olika typer av fortbildningsbehov borde tillgodoses, nämligen
dels den enskilde lärarens behov av utveckling, dels de behov
som grundas på de specifika förhållandena vid en viss skola eller i en
viss kommun, dels sådana behov som definieras av de nationella behov
och ambitioner som finns för skolan. Riksdagen beslöt (bet.
1989/90:UbU9, rskr. 58) med anledning av propositionen att regeringen
bör återkomma med förslag till dels ett program om hur lärarnas
fortbildning skall organiseras för att tillgodose de olika typer av behov
som angetts, dels ett särskilt stipendiesystem för den individuellt motiverade
fortbildningen.

Frågan om fortbildningens inriktning m.m. tas upp i motionerna
1989/90:Ub801 (m) yrkande 10, 1989/90:825 (m) yrkande 10 och
1989/90:Ub807 (fp) yrkande 17. Motionärerna framhåller att ämneskunskaper
är den viktigaste grunden för lärarens verksamhet. Fortbildningen
för lärare bör därför inriktas på ämnesfördjupning. I motion
1989/90:Ub804 (mp) yrkande 13 delvis anförs att återkommande
ämnesfortbildning bör vara en förutsättning i ali lärarutbildning.

1989/90:UbU 12

1* Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 12

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att lärares möjligheter
till fortbildning bör förbättras. Genom det avtal som parterna på det
statliga området har träffat i slutet av år 1989 har förutsättningarna för
lärarfortbildningen ökat i olika avseenden. Utskottet instämmer vidare
i vad som anförs om återkommande fortbildning i propositionen (s.
23), nämligen att skolpersonalen måste få "möjlighet att under hela sin
yrkesverksamma period regelbundet komplettera och fördjupa sina
kunskaper och färdigheter i olika avseenden. Sådana utvecklingsmöjligheter
är nödvändiga för att öka personalens kompetens och därmed
också kvaliteten i skolarbetet."

Frågan om en utökad och delvis förändrad fortbildning bereds för
närvarande inom det s.k. skolprojektet inom utbildningsdepartementet.
Något uttalande i enlighet med motionärernas yrkanden anser utskottet
inte vara påkallat, varför motionerna 1989/90:Ub801 yrkande 10,
1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 17 och
1989/90:Ub825 yrkande 10 avstyrks.

I motion 1989/90:Ub801 (m) yrkande 11 föreslås att alla lärare bör
erbjudas att delta i åmnesinriktad fortbildning om sammanlagt 20
poäng under en tioårsperiod.

Utskottet hänvisar till riksdagens beslut (prop. 1987/88:100 bil. 10,
UbU1987/88:12, rskr. 1987/88:203) om riktlinjer för ett tioårigt fortbildningsprogram
för lärarna i grundskolan med anledning av den nya
lärarutbildningen. Utskottet finner det inte motiverat att riksdagen nu
fattar beslut om ytterligare ett långsiktigt program för lärares fortbildning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub801 yrkande
11.

Speciella fortbildningsinsatser

1 motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkandena 17 och 18 delvis behandlas
bl.a. miljöundervisningen i skolan. Motionärerna anser att miljöundervisningen
bör stärkas i både grundskolan och gymnasieskolan. Miljöfrågorna
måste integreras på ett naturligt sätt i ett flertal ämnen. Mot
denna bakgrund föreslås en ökad fortbildning för lärare i
miljöfrågor (yrkande 17). Riksdagen bör under detta anslag anvisa 10
milj. kr. utöver regeringens förslag för att finansiera fortbildning i
miljöfrågor (yrkande 18 delvis).

Utskottet utgår från att fortbildning i miljöfrågor såväl som andra
väsentliga frågor kommer att kunna organiseras inom ramen för det
program för fortbildning som regeringen senare kommer att redovisa
för riksdagen. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub317 yrkandena 17 och 18 delvis.

Även i motion 1989/90:Ub204 (s) anförs att behovet av fortbildning av
lärare inom miljö- och naturresursområdet är stort. Enligt motionären
bör en rikstäckande fortbildningsplan inom miljö- och naturresursområdet
utarbetas (yrkande 1). Högskolan i Kalmar, som enligt motionären
bedriver en kvalificerad utbildning inom miljöområdet, bör i samråd
med SO och UHÄ få i uppdrag att framlägga förslag till en sådan
fortbildningsplan (yrkande 2).

1989/90:UbU12

Utskottet behandlade likalydande yrkanden under föregående riksmöte
(bet. 1988/89:UbU12). Utskottet hänvisade bl.a. till det arbete
som SÖ och länsskolnämnderna gjort i syfte att förstärka miljöundervisningen
i skolan. Frågor om fortbildningens organisation inom skolväsendet
bereds inom regeringskansliet. Med det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub204.

Frågan om fortbildning i datakunskap tas upp i motion 1989/90:Ub317
(vpk) yrkandena 19 och 20 delvis. En undersökning om dataundervisningen
i Stockholms skolor har bl.a. visat att endast hälften av eleverna
på högstadiet har fått undervisning i datakunskap. Motionärerna
drar den slutsatsen att lärarna saknar nödvändiga kunskaper i datafrågor
och föreslår därför en förstärkt fortbildning i datakunskap (yrkande
19). Riksdagen bör under detta anslag anvisa 5 milj. kr. utöver
regeringens förslag för att finansiera en förstärkt fortbildning i datakunskap
(yrkande 20 delvis).

Utskottet vill först erinra om riksdagens beslut (prop. 1983/84:100
bil. 10, UbU18, rskr. 222) om att utöka tiden för dataundervisning på
grundskolans högstadium till två stadieveckotimmar, motsvarande ca
70 lektioner. I anslutning till detta beslut om dataundervisning har en
eller två lärare per högstadieskola getts möjlighet att genomgå en
kvalificerad fortbildning på dataområdet i syfte att de skall dels kunna
föra vidare sina kunskaper till sina kolleger, dels kunna svara för en
del av dataundervisningen. I gymnasieskolan ingår datalära som en
integrerad del i bl.a. samhällskunskap och matematik. För de lärare i
gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning som skall svara för
undervisningen i datalära har högskolan anordnat olika fortbildningskurser.

Sedan datalära infördes i grundskolan har verksamheten utvärderats
av SÖ. Av utvärderingen framgår bl.a. att en omfattande fortbildning
har genomförts i datakunskap och att de lärare som tidigare var
bekanta med datatekniken, lärare i naturorienterande ämnen, har varit
de som i första hand deltagit i de längre fortbildningskurserna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub317 yrkandena 19 och 20 delvis.

I motion 1989/90:Ub247 (fp) yrkande 2 anförs att ämnet idrott i
gymnasieskolan har en stor uppgift att fylla när det gäller att förbereda
eleverna för inträdet på arbetsmarknaden. Med hänsyn till bl.a. de
ökande arbetsskadorna i samhället bör enligt motionärerna kunskaperna
i ergonomi förbättras. Mot bakgrund av brister på detta område i
tidigare lärarutbildning anser motionärerna att fortbildning i
ergonomi för lärare i idrott bör upprätthållas på en hög nivå så länge
fortbildningsbehovet kvarstår. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet hänvisar till den nya kursplanen i ämnet idrott för gymnasieskolan
som tillämpas från läsåret 1989/90. Enligt ämnets mål skall
undervisningen bidra till att eleverna "blir medvetna om betydelsen av
god arbets- och fritidsmiljö, funktionellt arbetssätt och riktig arbetsteknik
— — —". Ergonomi och hälsa är ett av fem huvudmoment i
ämnet.

1989/90: UbU 12

Utskottet anser i likhet med motionärerna att lärarnas kunskaper i
ergonomi är en viktig förutsättning för undervisningen i idrott enligt
den nya kursplanen. Utskottet förutsätter att skolmyndigheterna i sitt
tillsynsansvar vidtar åtgärder om lärare i idrott i gymnasieskolan har
bristfälliga kunskaper inom området ergonomi. När det gäller att
besluta om fortbildningsresursernas användning på den enskilda skolan
utgår utskottet från att fortbildningsbehov föranledda av nya eller
ändrade kursplaner i ämnen prioriteras. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub247 yrkande
2.

I motion 1989/90:Ub310 (c) yrkande 10 och 1989/90:Ub318 (vpk)
yrkande 2, båda delvis, föreslås att riksdagen anvisar medel till fortbildning
för yrkeslärare i anslutning till försöksverksamheten med treårig
yrkesutbildning i gymnasieskolan. Motionärerna anser att sådan fortbildning
är angelägen. Enligt motion 1989/90:Ub310 bör riksdagen
anvisa 12 milj.kr. under detta anslag för fortbildning för yrkeslärare. I
motion 1989/90:Ub318 föreslås 12,1 milj. kr. för samma ändamål.

Utskottet vill erinra om att fortbildning för lärare i anslutning till
försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan kan
ske under tid då eleverna har arbetsplatsförlagd utbildning. Under
anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor beräknas 4,85
milj.kr. för kostnader för s.k. introduktionsfortbildning av lärare i
anslutning till försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning.
Särskilda medel till fortbildning för yrkeslärare bör därför inte anvisas
under förevarande anslag. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub310 yrkande 10 och 1989/90:Ub318 yrkande 2, båda
delvis.

Enligt motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 22 bör medlen till fortbildning
under detta anslag i första hand satsas på behöriga lärare i
tjänst. Enligt motionärerna bör en omfördelning av medel inom
anslaget göras så att 20 milj.kr. av beräknade 35 milj.kr. till särskilda
utbildningar för obehöriga lärare m.m. används för ordinarie fortbildning.

Utskottet anser att särskilda åtgärder bör vidtas för att klara lärarbristen
på kort sikt. Beräknat belopp under detta anslag för särskilda
utbildningar för obehöriga lärare m.m. är enligt utskottets uppfattning
väl avvägt. Som föredragande statsrådet påpekar i budgetpropositionen
(s. 22) uppgår tillgängliga ekonomiska resurser för fortbildning för
lärare till ca 500 milj.kr. per år i grundskola, gymnasieskola och
kommunal vuxenutbildning. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 22.

Anslagsbeloppet

Beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. föreslår regeringen
att riksdagen för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 101 882 000 kr. Enligt motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 11 bör
genom överföring av medel från anslagen B 2. Länsskolnämnderna

1989/90: UbU 12

och Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m. (sammanlagt 423,3
milj.kr.) riksdagen anvisa 525 182 000 kr. för budgetåret 1990/91 samlat
under förevarande anslag. I motion 1989/90:Ub310 (c) yrkande 10
delvis föreslås att riksdagen anvisar 12 milj.kr. utöver regeringens
förslag, dvs. 113 882 000 kr. Begärda anslagsökningar i motionerna
1989/90:Ub317 (vpk) yrkandena 18 och 20 samt 1989/90:Ub318 (vpk)
yrkande 2 (samtliga delvis) beräknas till 27,1 milj. kr., vilket motsvarar
ett anslagsbelopp på totalt 128 982 000 kr. Slutligen föreslås i motion
1989/90:Ub804 (mp) yrkande 21 att riksdagen anslår 10 milj. kr.
utöver regeringens förslag, dvs. 111 882 000 kr. för budgetåret
1990/91.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående avstyrks
yrkandena om medel till fortbildning i miljöfrågor och i datakunskap
samt till fortbildning för yrkeslärare. Likaså avstyrker utskottet förslagen
om överföring av medel från vissa anslag till detta anslag. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 10, 1989/90:Ub317 yrkandena
18 och 20, 1989/90:Ub318 yrkande 2 (samtliga delvis),
1989/90:Ub804 yrkande 21 och 1989/90:Ub825 yrkande 11 till Fortbildning
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
101 882 000 kr.

2. Nationell utvärdering och prov

Från detta anslag bekostas framställning av sådana standardprov för
grundskolan som som avses i 6 kap. 10 § grundskoleförordningen
(1988:655), framställning av centrala prov för gymnasieskolan enligt 9
kap. 56 § gymnasieförordningen (1987:743) samt framställning av prov
för yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan och prov för kommunal
vuxenutbildning (komvux) enligt vuxenutbildningsförordningen
(1985:288). Vidare utgår medel för att täcka vissa kostnader för den
nationella utvärdering av elevers kunskaper, färdigheter och attityder
som riksdagen tidigare beslutat om (prop. 1986/87:100,
UbU1986/87:l 1, rskr. 1986/87:146 och prop. 1987/88:100
UbU1987/88:13, rskr. 1987/88:204).

Beträffande anslagsbeloppei beräknas det samlade medelsbehovet under
anslaget till 21 009 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
att riksdagen till Nationell utvärdering och prov för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 21 009 000 kr.

3. Särskilda insatser inom skolområdet

Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag enligt förordningen
(1987:738) om statsbidrag till särskilda insatser inom skolområdet. SÖ
fördelar de medel som anvisats under anslaget mellan länen i huvudsak
med utgångspunkt i elevantal i grundskolorna och gymnasieskolorna
i resp. län. Länsskolnämnderna fördelar medlen till dels kommuner
som tar på sig regionala undervisningsinsatser, dels kommuner som
har behov av resurstillskott för undervisning av handikappade och
sjuka elever eller elever med andra särskilda behov.

1989/90:UbU12

Enligt förordningen (1984:75) om regional samverkan i fråga om
undervisning för elever med handikapp är landet indelat i fem planeringsregjoner.
I varje region finns en planeringsberedning som skall
samordna och planera insatserna så att befintliga resurser utnyttjas på
bästa möjliga sätt. Vid länsskolnämnden på varje regions huvudort
finns en handikappkonsulent. Dessutom finns vid länsskolnämnderna
en regional pedagogisk stödorganisation i form av konsulenter för
olika handikappgrupper.

I föregående års budgetproposition (prop. 1988/89:100 s. 38 f.) redovisade
regeringen förslag till åtgärder när det gäller utbildning i teckenspråk.
En åtgärd var att hörande elever med döva föräldrar eller döva
syskon skulle få undervisning i teckenspråk. Utskottet hade inte något
att erinra mot regeringens förslag (bet. 1988/89:UbU12).

I motionerna 1989/90:Ub253 (s) och 1989/90:Ub287 (fp) föreslås att
personkretsen för teckenspråksundervisning skall vidgas, så att även
hörande barn till hörselskadade teckenspråksanvändande föräldrar eller
syskon får sådan undervisning. Motionärerna anför att allt fler
hörselskadade personer numera använder teckenspråk för att få en
säkrare social kommunikation.

Utskottet vill först erinra om att planeringsberedningarna har ett
samordningsansvar för utbildningsinsatserna för teckenspråksundervisningen
för hörande elever med döva föräldrar eller syskon (jfr bet.
1988/89:UbU12). Denna undervisning, som startade läsåret 1988/89,
genomförs inom ramen för de regionalt tillgängliga resurserna som
anvisats för planeringsberedningarnas verksamhet. Utskottet har inhämtat
att antalet hörande elever i grundskolan och gymnasieskolan
till hörselskadade föräldrar eller syskon kan beräknas till ca 2 500
elever. Uppgiften är dock osäker. Med utgångspunkt i SÖ:s kalkyler
för teckenspråksundervisning (jfr bet. 1988/89:UbU3 s. 4) kan behovet
av undervisningsvolym beräknas till ca 1 250 lärarveckotimmar per år.
Kostnaden beräknas till ca 10,5 milj.kr. Motionärerna anvisar inga
medel till finansiering av kostnaderna för utbildning i teckenspråk för
hörande elever till hörselskadade föräldrar eller syskon. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub253 och
1989/90:Ub287.

Enligt vad föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen (s. 124)
bör den kunskap som specialskolorna besitter även kunna utnyttjas för
handikappade elever inom resp. region, vilka integrerats i det kommunala
skolväsendet. Regeringen föreslår därför att medlen för regionala
åtgärder i mindre omfattning även får användas för köp av tjänster från
specialskolan för de insatser som planeringsberedningen bedömer att
regionens handikappade elever behöver.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om köp av tjänster från specialskolorna
och föreslår att riksdagen utan erinran lägger proposition
1989/90:100 i denna del till handlingarna.

Det samlade medelsbehovet för anslaget beräknas för budgetåret till
349 180 000 kr.

1989/90:UbU12

Enligt motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 12 delvis bör kommuner
och skolor själva besluta i frågor om fördelning av resurser för elever
som behöver särskilt stöd. Endast en mindre del av resurserna för stöd
till handikappade elever bör fördelas av länsskolnämnderna. Mot denna
bakgrund bör en överföring göras av medel motsvarande 320
milj.kr. till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen
under anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m. Motionärerna
anför vidare att förevarande anslag bör benämnas "Regionala
åtgärder för elever med handikapp". Beträffande anslagsbeloppet föreslås
att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på 29 180 000 kr.
(yrkande 13).

I motionerna 1989/90:203 yrkande 10 och 1989/90:310 yrkande 2
(båda c) erinras om att den arbetskonflikt på skolområdet som ägde
rum under slutet av höstterminen år 1989 ledde till att många elever
gick miste om en del av sin undervisning. Motionärerna anser att
statsverket har gjort en besparing i form av ej utbetalda statsbidrag till
skolhuvudmännen. Mot denna bakgrund bör en återföring göras av
inbesparade medel till detta anslag. Ett belopp på 107 milj. kr. bör
således överföras för budgetåret 1990/91. Medlen bör användas till stöd
för sådana elever som till följd av konflikten kommit efter i undervisningen.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut (prop. 1987/88:100,
UbU1987/88:13, rskr. 204) om att nya principer för kostnadsfördelningen
mellan stat, värdkommun och hemkommun för regionala
undervisningsinsatser tillämpas från läsåret 1989/90. När det gäller
överföring av medel från detta anslag till anslaget B 11. Bidrag till
driften av grundskolor m.m. behandlade utskottet ett likartat yrkande
under föregående riksmöte (bet. 1988/89:UbU12). Utskottet anförde då
att en sådan överföring skulle innebära att den verksamhet som
planeringsberedningarna ansvarar för inte längre skulle kunna bedrivas
på ett sätt som gagnar de handikappade eleverna. Riksdagen avslog
yrkandet. Utskottet har inte funnit att något nytt har framkommit i
ärendet som bör föranleda riksdagen att ändra sitt ställningstagande i
vad gäller överföring av medel från detta anslag till anslaget Bil.
Bidrag till driften av grundskolor m.m.

Beträffande yrkandet om återföring av inbesparade medel till detta
anslag anser utskottet det inte meningsfullt att riksdagen anvisar extra
resurser för stödundervisning för de elever som kommit efter i undervisningen
till följd av arbetskonflikten under slutet av höstterminen år
1989, då resurserna kan disponeras först fr.o.m. nästa budgetår.

I konsekvens med utskottets ställningstaganden när det gäller dels
överföring av medel från detta anslag till anslaget B 11. Bidrag till
driften av grundskolor m.m., dels återföring av inbesparade statsbidrag
och då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100
och med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 10,
1989/90:Ub310 yrkande 2 och 1989/90:825 yrkande 13 för budgetåret
1990/91 anvisar ett anslag på 349 180 000 kr.

1989/90: UbU 12

Hemställan

1989/90:UbU12

Utskottet hemställer

Fortbildning m.m.

1. beträffande bemyndigande för regeringen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub515 yrkandena 7 och 8,
1989/90:Ub801 yrkande 17 och 1989/90:Ub803 yrkande 21 bemyndigar
regeringen att vidta åtgärder för att förbättra tillgången
på lärare,

res. 1 (m)

2. beträffande fortbildningens inriktning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub801 yrkande 10,
1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis, 1989/90:807 yrkande 17 och
1989/90:Ub825 yrkande 10,

res. 2 (m, fp)
res. 3 (mp)

3. beträffande ämnesinriktad fortbildning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub801 yrkande 11,

res. 4 (m)

4. beträffande fortbildning i miljöfrågor

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub317 yrkandena 17 och 18
delvis,

res. 5 (vpk, mp)

5. beträffande rikstäckande fortbildningsplan inom miljö- och
naturresursområdet m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub204

res. 6 (vpk)

6. beträffande fortbildning i datakunskap

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub317 yrkandena 19 och 20
delvis,

7. beträffande fortbildning i ergonomi

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub247 yrkande 2,

8. beträffande medel till fortbildning för yrkeslårare

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 10 delvis
och 1989/90:Ub318 yrkande 2 delvis,

res. 7 (c, vpk)

9. beträffande omfördelning av medel inom anslaget
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 22,

res. 8 (mp)

10. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 10, 1989/90:Ub317
yrkandena 18 och 20, 1989/90:Ub318 yrkande 2 (samtliga delvis)

och 1989/90:Ub804 yrkande 21 samt 1989/90:Ub825 yrkande 11 till
Fortbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 101 882 000 kr.

res. 9 (m)
res. 10 (c)
res. 11 (vpk)
res. 12 (mp)

Nationell utvärdering och prov

11. beträffande anslagsbeloppet under Nationell utvärdering och
prov

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Nationell
utvärdering och prov för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 21 009 000 kr.,

Särskilda insatser inom skolområdet

12. beträffande utbildning i teckenspråk

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub253 och

1989/90:Ub287,

13. beträffande köp av tjänster från specialskolorna

att riksdagen utan erinran lägger proposition 1989/90:100 i denna
del till handlingarna,

14. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser inom
skolområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 10, 1989/90:Ub310
yrkande 2 samt 1989/90:Ub825 yrkandena 12 och 13 till Särskilda
insatser inom skolområdet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
anslag på 349 180 000 kr.

res. 13 (m)
res. 14 (c)

Stockholm den 29 mars 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Larz Johansson

Närvarande: Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars
Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson
(s). Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Björn Samuelson
(vpk), Eva Goés (mp), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson
(s), Jan Björkman (s) och Lena Öhrsvik (s).

1989/90:UbU12

Reservationer

1989/90:UbU12

1. Bemyndigande för regeringen (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "i gymnasieskolan" bort ha följande lydelse:
Då lärarutbildningen i dag har svårigheter att rekrytera tillräckligt
många sökande finns det enligt utskottets uppfattning skäl att vidta
extraordinära åtgärder för att eleverna i ungdomsskolan skall få undervisning
av kompetenta lärare. Det är därvid viktigt att fånga upp
vikarierande lärare utan formell behörighet, lärare som lämnat yrket
av olika skäl och personer med annan utbildningsbakgrund. Utskottet
vill understryka att kvalitetskraven på utbildningen för dessa grupper
måste ställas högt. Målet måste vara att ge såväl ämnesmässig som
pedagogisk och metodisk kompetens. Som en förutsättning för all
utbildning av lärare måste gälla att utbildningen inriktas på lärarens
kunskapsförmedlande roll. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub801 yrkande 17 och med anledning av proposition
1989/90:Ubl00, motionerna 1989/90:Ub515 yrkande 7 och 8 samt
1989/90:Ub803 yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande bemyndigande för regeringen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub801 yrkande 17
och med anledning av proposition 1989/90:100, motionerna
1989/90:Ub515 yrkandena 7 och 8 samt 1989/90:Ub803 yrkande
21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. Fortbildningens inriktning m.m. (mom. 2)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
instämmer" och slutar med "yrkande 10 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av goda ämneskunskaper hos alla
lärare. Goda ämneskunskaper ger trygghet i lärarrollen. Fortbildning
och vidareutbildning är viktiga inslag i personalutvecklingen. Då fortbildningsinsatserna
för lärare kommer att kunna öka under de närmaste
åren är det utskottets uppfattning att fortbildningen i huvudsak bör
inriktas på ämnesfördjupning i de ämnen som läraren undervisar i.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub801 yrkande
10, 1989/90:Ub807 yrkande 17 och 1989/90:Ub825 yrkande 10 samt
med anledning av 1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande fortbildningens inriktning m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub801 yrkande
10, 1989/90:Ub807 yrkande 17 och 1989/90:Ub825 yrkande 10
samt med anledning av 1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Fortbildningens inriktning m.m. (mom. 2)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
instämmer" och slutar med "yrkande 10 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning kan lärarutbildningen inte ge alla de
kunskaper och färdigheter som läraryrket kräver. Återkommande fortbildning
är därför ett viktigt villkor i all lärarutbildning och möjliggör
en utveckling och förnyelse av skolans verksamhet. Enligt utskottets
uppfattning bör en termins fortbildning för varje lärare minst vart
sjunde år vara en rimlig målsättning. Sådan fortbildning kan med
fördel organiseras inom ramen för s.k. sommaruniversitet. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis och
med anledning av motionerna 1989/90:Ub801 yrkande 10,
1989/90:Ub807 yrkande 17 och 1989/90:825 yrkande 10 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande fortbildningens inriktning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 13
delvis och med anledning av motionerna 1989/90:Ub801 yrkande
10, 1989/90:Ub807 yrkande 17 och 1989/90:Ub825 yrkande
10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

4. Ämnesinriktad fortbildning (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
hänvisar" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att fortbildningen av
lärare måste läggas om. Lärarnas fortbildning bör inriktas på ämnesfördjupning.
Utskottet tillstyrker förslaget att alla lärare bör erbjudas
att delta i ämnesinriktad fortbildning om sammanlagt minst 20 poäng
under en tioårsperiod. Utskottet anser att genomgången fortbildning
bör fa genomslag vid lönesättningen. Hög kompetens skall erkännas i
en differentierad lönesättning. Mer kunskap och särskilt ansvar skall
ge mer lön. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub801
yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:UbU12

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande ämnesinriktad fortbildning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub801 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Fortbildning i miljöfrågor (mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
utgår" och slutar med "och 18 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att miljöfrågorna bör få
ökad uppmärksamhet i skolans undervisning. Det är därvid viktigt att
lärarna samverkar när det gäller undervisningen i miljöfrågor, så att
eleverna får möjlighet att se de ekologiska sambanden inom olika
områden. I syfte att förbättra lärarnas förutsättningar att ge en adekvat
undervisning i miljöfrågor bör enligt utskottets uppfattning fortbildningen
i miljöfrågor prioriteras och utökas. Utskottet föreslår att
riksdagen under detta anslag anvisar 10 milj. kr. utöver regeringens
förslag för fortbildningsinsatser inom miljöområdet. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ub317 yrkandena 17 och 18 delvis
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande fortbildning i miljöfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub317 yrkandena 17
och 18 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

6. Fortbildning i datakunskap (mom. 6)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "och 20 delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att kunskaper i att
använda och kontrollera en dator blir allt viktigare i vårt samhälle.
Med hänvisning till uppgifter från en undersökning om dataundervisningen
i Stockholms skolor är det otillfredsställande att inte alla elever
på grundskolans högstadium får grundläggande kunskaper i datalära.
Mot denna bakgrund delar utskottet motionärernas uppfattning att
fortbildningen i datakunskap bör förstärkas. Riksdagen bör under detta
anslag anvisa 5 milj.kr. utöver regeringens förslag för fortbildning i
datakunskap för lärare. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub317 yrkandena 19 och 20 delvis som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande fortbildning i datakunskap
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub317 yrkandena 19
och 20 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

1989/90:UbU12

7. Medel till fortbildning för yrkeslärare (mom. 8)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c) och Björn Samuelson
(vpk.) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "båda delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 12,1 milj. kr. anslås till fortbildning för lärare i
anslutning till försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan.
Anslagsbeloppet överensstämmer med vad SÖ föreslagit i
sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91. Detta bör riksdagen
med bifall till motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 10 och
1989/90:Ub318 yrkande 2, båda delvis, som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande medel till fortbildning för yrkeslärare

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub310 yrkande

10 och 1989/90:Ub318 yrkande 2, båda delvis, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Omfördelning av medel inom anslaget (mom. 9)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "yrkande 22" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är tillgängliga resurser för fortbildning
för behöriga och i tjänst varande lärare otillräckliga. Fortbildning bör
vara en väsentlig del i skolhuvudmännens program för personalutveckling.
Mot denna bakgrund bör nu i tjänst varande lärare prioriteras i
all fortbildning. Utskottet anser därför att 20 milj.kr. av beräknade 35
milj.kr. under detta anslag avseende utbildningar för obehöriga lärare
m.m. omfördelas och reserveras för den ordinarie fortbildningen.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 22
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande omfördelning av medel inom anslaget

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 22
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
(mom. 10)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "reservationsanslag på 101 882 000 kr."
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen genom överföring av medel från anslagen
B 2. Länsskolnämnderna och Bil. Bidrag till driften av grund -

1989/90: UbU 12

skolor m.m. till anslaget Fortbildning m.m. bör anvisa ett reservationsanslag
på 525 182 000 kr för budgetåret 1990/91. Anslagsökningen
motiveras av en målmedveten satsning på ämnesinriktad fortbildning
för lärare. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub825 yrkande 11 och med anledning av proposition
1989/90:100, motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 10, 1989/90:Ub317
yrkandena 18 och 20, 1989/90:Ub318 yrkande 2 (samtliga delvis) och
motion 1989/90:804 yrkande 21 till Fortbildning m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 525 182 000 kr.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 11
och med anledning av proposition 1989/90:100, motionerna
1989/90:Ub310 yrkande 10, 1989/90:Ub317 yrkandena 18 och 20,
1989/90:Ub318 yrkande 2 (samtliga delvis) och motion
1989/90:Ub804 yrkande 21 till Fortbildning m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 525 182 000 kr.

10. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.

(mom. 10)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "reservationsanslag på 101 882 000 kr."
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag till anslagsbelopp under Fortbildning
m.m. bör öka med 12 milj.kr. för att finansiera fortbildning
för yrkeslärare med anledning av försöksverksamheten med treårig
yrkesutbildning i gymnasieskolan. Utskottet föreslår således att riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 10 delvis och med
anledning av proposition 1989/90:100, motionerna 1989/90:Ub317 yrkandena
18 och 20, 1989/90:Ub318 yrkande 2 (samtliga delvis),
1989/90:Ub804 yrkande 21 och 1989/90:Ub825 yrkande 11 till Fortbildning
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
113 882 000 kr.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 10
delvis och med anledning av proposition 1989/90:100, motionerna
1989/90:Ub317 yrkandena 18 och 20, 1989/90:Ub318 yrkande

2 (samtliga delvis), 1989/90:Ub804 yrkande 21 och
1989/90:Ub825 yrkande 11 till Fortbildning m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 113 882 000 kr.

1989/90: UbU 12

11. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
(mom. 10)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "reservationsanslag på 101 882 000 kr."
bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen anvisa ytterligare medel
till dels fortbildning för yrkeslärare med anledning av försöksverksamheten
med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan (12,1 milj.kr.),
dels fortbildning i miljöfrågor (10 milj.kr.), dels fortbildning i datakunskap
(5 milj.kr.), totalt 27,1 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub317 yrkandena 18 och 20, 1989/90:Ub318 yrkande 2 (samtliga
delvis) och med anledning av proposition 1989/90:100, motionerna
1989/90:310 yrkande 10 delvis, 1989/90:Ub804 yrkande 21 och
1989/90:825 yrkande 11 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 128 982 000 kr.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub317 yrkandena
18 och 20, 1989/90:Ub318 yrkande 2 (samtliga delvis) och
med anledning av proposition 1989/90:100, motionerna
1989/90:Ub310 yrkande 10 delvis, 1989/90:Ub804 yrkande 21
och 1989/90:Ub825 yrkande 11 till Fortbildning m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 128 982 000 kr.

12. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
(mom. 10)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "reservationsanslag på 101 882 000 kr."
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa 10 milj.kr. utöver regeringens
förslag till Fortbildning m.m. för budgetåret 1990/91. Utskottet
föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804
yrkande 21 och med anledning av proposition 1989/90:100, motionerna
1989/90:Ub310 yrkande 10, 1989/90:Ub317 yrkandena 18 och 20,
1989/90:Ub318 yrkande 2 (samtliga delvis) och 1989/90:Ub825 yrkande

11 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 111 882 000 kr.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 21
och med anledning av proposition 1989/90:100, motionerna
1989/90:Ub310 yrkande 10, 1989/90:Ub317 yrkandena 18 och 20,

1989/90: UbU12

1989/90:Ub318 yrkande 2 och 1989/90:Ub825 yrkande 11 (samtliga
delvis) till Fortbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på lil 882 000 kr.

13. Anslagsbeloppet under Särskilda insatser inom
skolområdet (mom. 14)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "på 349 180 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till den i motion 1989/90:Ub825 yrkande 12
delvis framförda uppfattningen att kommunerna själva bör kunna
avgöra var befintliga resurser inom det allmänna skolväsendet bäst
kommer till användning på det lokala planet. Mot denna bakgrund
bör 320 milj. kr. överföras till den undervisningsbundna delen av
förstärkningsresursen under anslaget B 11. Bidrag till driften av
grundskolor m.m. Utskottet anser att endast en mindre del av befintliga
resurser för undervisning för handikappade elever bör fördelas av
länsskolnämnderna efter kommunernas skiftande behov. Mot denna
bakgrund föreslår utskottet att detta anslag benämns "Regionala åtgärder
för elever med handikapp".

Utskottet föreslår att riksdagen till Regionala åtgärder för elever med
handikapp för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
29 180 000 kr.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser inom
skolområdet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena 12
och 13 och med avslag på proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub203 yrkande 10 och 1989/90:Ub310 yrkande 2
till Regionala åtgärder för elever med handikapp för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 29 180 000 kr.

14. Anslagsbeloppet under Särskilda insatser inom
skolområdet (mom. 14)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "på 349 180 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den besparing i form
av ej utbetalda statsbidrag som statsverket gjort till följd av arbetskonflikten
på skolområdet under höstterminen år 1989 bör återföras till
skolverksamheten. Utskottet beräknar att ett belopp på 107 milj.kr.
bör tillföras detta anslag.

1989/90:UbU12

Beträffande anslagsbeloppet under anslaget Särskilda insatser inom
skolområdet föreslår utskottet med bifall till motionerna
1989/90:Ub203 yrkande 10 och 1989/90:Ub310 yrkande 2, med anledning
av proposition 1989/90:100 och med avslag på motion
1989/90:Ub825 yrkandena 12 och 13 att riksdagen till Särskilda insatser
inom skolområdet för budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på
456 180 000 kr., vilket innebär en ökning med 107 milj.kr. i jämförelse
med regeringens förslag.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser inom
skolområdet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub310 yrkande

2, 1989/90:Ub203 yrkande 10 och med anledning av proposition
1989/90:100 och med avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkandena
12 och 13 till Särskilda insatser inom skolområdet för budgetåret
1990/91 anvisar ett anslag på 456 180 000 kr.

1989/90:UbU 12

gotab 96470. Stockholm 1990