Utbildningsutskottets betänkande

I detta betänkande behandlas förslag sorn regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:100 (utbildningsdepartementet) under avsnitt B.
Skolväsendet punkterna B 1. Skolöverstyrelsen, B 2. Länsskolnämnderna,
B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet, B 4. Statens institut
för läromedel, B 5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.
och B 6. Stöd för produktion av läromedel jämte motioner.

Propositionen

1. Skolöverstyrelsen

Regeringen har under punkt B 1 (s. 103—106) föreslagit

1. att riksdagen till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 149 696 000 kr.

2. Länsskolnämnderna

Regeringen har under punkt B 2 (s. 106—108) föreslagit

2. att riksdagen till Länsskolnämnderna för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 168 553 000 kr.

3. Stöd för utveckling av skolväsendet

Regeringen har under punkt B 3 (s. 108—112) föreslagit

3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om
särskilt bidrag till lokal skolutveckling,

4. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 53 585 000 kr.

4. Statens institut för läromedel

Regeringen har under punkt B 4 (s. 112—114) föreslagit att riksdagen
till Statens institut för läromedel för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 24 986 000 kr.

1989/90:UbUll

Anslag till centrala och regionala
myndigheter på skolområdet m.m.

1989/90

UbUll

ÅTTONDE HUVUDTITELN

1 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 11

5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.

1989/90: UbU 11

Regeringen har under punkt B 5 (s. 115) föreslagit

6. att riksdagen till Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 11 248 000 kr.

6. Stöd för produktion av läromedel

Regeringen har under punkt B 6 (s. 115—116) föreslagit

7. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till stöd
för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som i
propositionen har förordats,

8. att riksdagen till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 4 770 000 kr.

Motionerna

1989/90:yb279 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om granskningen av läromedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsstipendier för läroboksförfattare.

1989/90: Ub295 av Margit Gennser och Margaretha af Ugglas (m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stipendier till gymnasiestudier vid United World
Colleges samt inrättandet av fortbildningsanslag för svenska lärares
tjänstgöring vid samma organisations skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om meritvärdet av tjänstgöring vid United World
Colleges skolor.

1989/90:Ub301 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ytterligare medel för videohjälpmedel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en analys av läromedelsbehovet för
döva och gravt hörselskadade.

1989/90:Ub305 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning för att bl.a. föreslå åtgärder för att
göra skolans undervisning mer jämställd mellan flickor och pojkar,

2. att riksdagen för information till lärarna om forskningens resultat
vad gäller könsskillnader i undervisningen för budgetåret 1990/91
anslår 500 000 kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 3. Stöd för
utveckling av skolväsendet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en handledning för läro mede Isförfattare i NOämnen.

1989/90:Ub309 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anpassning av läromedel/studiematerial och undervisning
för handikappade.

Motiveringen återfinns t motion 1989/90:So296.

1989/90:Ub317 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

16. att riksdagen till fredsfrågor och internationell förståelse, i enlighet
med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår
300 000 kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 3. Stöd för
utveckling av skolväsendet.

1989/90:Ub318 av Ylva Johansson m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen för ökade reskostnader i samband med fortbildning i
anslutning till försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan
för budgetåret 1990/91 anslår 3 milj.kr. utöver regeringens
förslag till anslaget B 3. Stöd till utveckling av skolväsendet.

1989/90:Ub334 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till anslaget B 4. Statens institut för läromedel för
budgetåret 1990/91 anslår 1 926 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 26 912 000 kr. för framtagande av vissa läromedel till
elever med funktionsnedsättningar,

2. att riksdagen till anslaget B 2. Länsskolnämnderna för budgetåret
1990/91 anslår 1 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller
totalt 170 053 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So315.

1989/90:Ub338 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
låta utreda en kraftig reduktion av SÖ:s centrala kansli.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi732.

1989/90:Ub340 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om
behovet av konsulenter vid länsskolnämnderna.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So542.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att avveckla

SÖ,

19. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 reducera anslaget
B 1. Skolöverstyrelsen med 30 000 000 kr.,

20. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 anslaget B 2.
Länsskolnämnderna skall reduceras med 10 000 000 kr.

1989/90: UbU 11

1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen beslutar att inte ge bidrag til! löntagarorganisationerna
inom skolans område och därmed under anslaget B 1. Skolöverstyrelsen
anslår 3 580 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

1989/90:Ub811 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om länsskolnämndernas ansvar för utbildningen av
handikappade.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So260.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga bidraget till löntagarorganisationernas
verksamhet med skolinformation,

2. att riksdagen beslutar att avslå de medel som föreslås för information
om läroplanen,

3. att riksdagen till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag av 144 114 000 kr.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen till Länsskolnämnderna för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag av 148 553 000 kr.,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Länsskolnämndernas
medverkan i lokalt utvecklingsarbete samt Lokal skolutveckling
anvisa 36,5 milj.kr. samt att riksdagen beslutar överföra motsvarande
belopp till Bidrag till driften av grundskolor m.m. och den del av
förstärkningsresursen som avser undervisning,

6. att riksdagen beslutar att minska delposten Centralt utvecklingsarbete
under anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet med 10
milj.kr.,

7. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag av 7 085 000 kr.,

8. att riksdagen till Statens institut för läromedel för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 9 986 000 kr.

Utskottet

1. Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) är central förvaltningsmyndighet för utbildning
under högskolenivån. SÖ är som sakkunnigt beredningsorgan för
skolfrågor den myndighet som skall ta till vara skolväsendets intressen
gentemot andra samhällssektorer. En av SÖ:s uppgifter är att förse
regeringen med underlag för bedömningar på lång sikt. SÖ skall
vidare stödja och främja verksamheten inom skola och vuxenutbildning,
bedriva lärop lansarbete och svara för utvärdering samt fullgöra
de uppdrag och uppgifter som regeringen bestämmer.

I motion 1989/90:Ub338 (fp) efterlyses en översyn av bl.a. SÖ.
Enligt motionären omprövas alltför sällan verksamheter som en gång

1989/90:UbUl 1

införts. Det är önskvärt att resurser kan föras bort från den centrala
nivån och ner i organisationen. I motion 1989/90:Ub804 (mp) föreslås
en minskning av anslaget till SÖ budgetåret 1990/91 med 30 000 000
kr. (yrkande 19). Syftet är att minska den centrala byråkratin i den
framtida skolan. I samma motion (yrkande 18) begärs också en utredning
med syfte att på sikt avveckla SÖ.

Under anslaget Skolöverstyrelsen finns bl.a. en anslagspost Bidrag
till löntagarorganisationer, vilken tas upp med 3 725 000 kr. Medlen
avser bidrag till löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformatörer
och information om utbildning och rekrytering av handledare
på arbetsplatser. I två motioner, 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 11 och
1989/90:Ub825 (m) yrkande 1, föreslås att riksdagen inte längre skall
ge ekonomiskt bidrag till sådana insatser. Löntagarorganisationerna bör
själva kunna bedriva denna verksamhet i önskad omfattning. Av detta
skäl bör anslaget till Skolöverstyrelsen budgetåret 1990/91 minskas
med det belopp som i budgetpropositionen finns uppfört under anslagsposten.

Den ökning av anslaget till Skolöverstyrelsen med 2 milj.kr. som
avser informationsinsatser om grundskolans läroplan bör enligt motion
1989/90:Ub825 (m) yrkande 2 inte komma till stånd. I avvaktan på att
målen för skolan förtydligas bör inga medel anvisas för detta ändamål.

Utskottet erinrar när det gäller anslagsbeloppet först om att SÖ
enligt regeringens direktiv för vart och ett av budgetåren 1990/91 och
1991/92 ålagts att redovisa en fortsatt rationalisering av de administrativa
arbetsuppgifterna motsvarande 2% av anslagets storlek. I budgetpropositionen
är denna reduktion för det första budgetåret beräknad till

2 832 000 kr. Någon ytterligare besparing anser utskottet inte skälig.
Utskottet vill härtill lägga att en förenkling av regelsystemet för skolan
och nya metoder för uppföljning och utvärdering av skolverksamheten
kan få vissa konsekvenser för SÖ:s organisation.

Utskottet vill understryka att SÖ har en viktig roll som informationsspridare
till olika målgrupper på skolväsendets område. Det är
angeläget att elever och föräldrar får ökade kunskaper om skolan och
skolans övergripande mål. Utskottet har därför inget att erinra mot att
SÖ tilldelas det föreslagna engångsbeloppet på 2 milj.kr. för sådana
informationsinsatser.

Utskottet har i flera tidigare sammanhang behandlat motionsyrkanden
rörande bidragen till löntagarorganisationerna. Utskottet har då
konstaterat att samarbetet mellan skolan och näringslivet successivt
ökat. Det är därvid viktigt att det råder goda kontakter mellan företrädare
för de enskilda skolenheterna och företrädare för de anställda vid
de företag som upplåter utbildningsplatser för eleverna och ansvarar
för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Mot denna bakgrund anser
utskottet att bidragen till löntagarorganisationerna för närvarande fyller
en funktion.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i
övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition
1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub338, 1989/90:

1989/90: UbU 11

1* Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 11

Ub804 yrkandena 18 och 19, 1989/90:Ub807 yrkande 11 och 1989/90:
Ub825 yrkandena 1, 2 och 3 till Skolöverstyrelsen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 149 696 000 kr.

2. Länsskolnämnderna

Regeringen föreslår riksdagen att till Länsskolnämnderna för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 168 553 000 kr. Medel beräknas
bl.a. för ytterligare två tjänster som RH-konsulent och en halvtidstjänst
som konsulent för dövblinda vuxna.

Motion 1989/90:Ub334 (vpk) yrkande 2 tar upp behovet av ytterligare
tjänster som konsulent vid länsskolnämnderna. Enligt motionen finns
det inga särskilda konsulenttjänster för utvecklingsstörda rörelsehindrade
elever. Anslagsbeloppet för budgetåret 1990/91 bör räknas upp
med 1 500 000 kr. för att möjliggöra inrättandet av fem sådana
tjänster. Också i motion 1989/90:Ub340 (fp) pekas på behovet av
konsulenttjänster vid länsskolnämnderna med särskild kännedom om
MDB (Minimal Brain Dysfunction) och rörelsehinder bland barn och
ungdom.

I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 4 förordas en fortsatt rationalisering
av de administrativa arbetsuppgifterna vid länsskolnämnderna.
Anslagsbeloppet bör därför kunna reduceras med 20 milj.kr. i förhållande
till förslaget i budgetpropositionen. I motion 1989/90:Ub804
(mp) yrkande 20 föreslås en reducering av anslaget budgetåret 1990/91
med 10 milj.kr. En fortsatt decentralisering inom skolväsendet skulle,
enligt motionen, möjliggöra en minskning av anslagsbeloppet.

Utskottet erinrar om att länsskolnämndernas arbetsuppgifter och
organisation kan komma att ges en delvis förändrad inriktning och
utformning som följd av översynen med anledning av riksdagens beslut
om dels skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4. bet. UbU7,
rskr. 95), dels en ny regional statlig förvaltning (prop. 1988/89:154, bet.
1989/90:BoU4, 9, rskr. 1989/90:89). I avvaktan på att detta arbete
slutförs bör enligt utskottets mening ingen reducering av anslaget ske.

Regeringens förslag i budgetpropositionen om en utökning av antalet
tjänster som konsulent med sammanlagt två och en halv tjänst
överensstämmer med de behov som SÖ redovisat. Någon ytterligare
utökning av antalet tjänster bör därför inte göras. Den kompetens som
kommer att finnas totalt inom den regionala stödverksamheten för
elever med olika handikapp bör, enligt utskottets bedömning, också
kunna tillgodose de behov som efterlyses i motionerna 1989/90:Ub334
yrkande 2 och 1989/90:Ub340.

Då utskottet inte har något att invända mot föredragande statsrådets
medelsberäkning i övrigt under anslaget föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna
1989/90:Ub334 yrkande 2, 1989/90:Ub340, 1989/90:Ub825 yrkande 4,
1989/90:Ub804 yrkande 20 till Länsskolnämnderna för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 168 553 000 kr.

1989/90:UbUl 1

I motion 1989/90:Ub811 (m) yrkande 2 anförs att länsskolnämnderna
bör spela en mer pådrivande roll vad gäller de handikappades möjlighet
till utbildning.

Utskottet utgår från att länsskolnämnderna, i enlighet med förordningen
med instruktion för den statliga skoladministrationen
(1988:815), tar sin del av ansvaret för utveckling, samordning och
planering av utbildningen för handikappade elever. Utskottet finner
det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning
av motion 1989/90:Ub811 yrkande 2, varför den avstyrks.

3. Stöd för utveckling av skolväsendet

Enligt föredragande statsrådet bör bestämmelserna i förordningen
(1983:238) om särskilt statsbidrag till lokal skolutveckling ändras så att
skolöverstyrelsen (SÖ) direkt till berörda kommuner kan anvisa extra
bidrag för lokal skolutveckling när det uppkommer höga resekostnader
till följd av stort avstånd till högskola.

Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna förändringen.

Anslaget till stöd för utveckling av skolväsendet föreslås i årets
budgetproposition ändrat i flera avseenden bl.a. som följd av anslagsöverföringar
till och från anslaget.

I och med utgången av 1989/90 upphör den anslagspost som finansierat
försöks- och utvecklingsarbete inom gymnasieskolan. Härigenom
minskas anslaget med 15 984 000 kr.

Innevarande budgetår anvisas under anslaget medel för resestipendier
för lärare i ungdomsskolan. Enligt föredragande statsrådet bör
1 500 000 kr. fr.o.m. nästa budgetår föras över till anslaget D 4. Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m.m.

De medel under anslaget som finns anvisade för kostnader för
försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning inom gymnasieskolan
bör enligt föredragande statsrådet föras över till anslaget B 18. Bidrag
till driften av gymnasieskolor. Härigenom minskas anslaget med

8 000 000 kr. budgetåret 1990/91.

Medel för centralt utvecklingsarbete anvisas innevarande budgetår
under anslaget B 7. Forskning inom skolväsendet. Dessa medel
(15 771 000 kr.) bör, enligt föredragande statsrådet, föras över till
förevarande anslag.

I flera motioner föreslås ändringar i anslagsbeloppet budgetåret
1990/91.

Enligt motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 5 bör länsskolnämndernas
roll tonas ner till förmån för en ökad decentralisering av verksamhet
i kommuner och skolor. Medlen under anslagsposterna Regional
verksamhet till stöd för utveckling av skolväsendet och Bidrag till
kommunernas lokala skolutveckling om sammanlagt 36,5 milj.kr. bör
därför föras över till anslaget B 11. Enligt samma motion (yrkande 6)
bör försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning
inte utvidgas. Den anslagspost som förts upp för centralt utvecklingsar -

1989/90: UbU 11

bete bör enligt motionärerna minskas med 10 milj.kr. Anslaget bör för
budgetåret 1990/91 föras upp med sammanlagt 7 085 000 kr. (yrkande

7).

I motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkande 16 föreslås en ökning av
anslaget budgetåret 1990/91 med 300 000 kr. Förslaget innebär en
uppräkning av anslagsposten Insatser inom undervisning för internationell
förståelse m.m.

I motion 1989/90:Ub318 (vpk) yrkande 3 föreslås att riksdagen för
budgetåret 1990/91 anslår 3 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit
under förevarande anslag. Ökningen motiveras av de ökade resekostnader
som uppstår i samband med fortbildning i anslutning till försöksverksamheten
med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. I
motion 1989/90:Ub305 (vpk) yrkande 2 föreslås en ökning av förevarande
anslag med 500 000 kr. Medlen skall, enligt motionärerna,
användas för att informera lärare i skolan om påvisade könsskillnader
i undervisningen.

Av statsfi nansie lia skäl finner utskottet det inte möjligt att ytterligare
höja anslagsbeloppet. Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub305
yrkande 2, 1989/90:Ub317 yrkande 16, 1989/90:Ub318 yrkande 3 och
1989/90:Ub825 yrkandena 5, 6 och 7 till Stöd för utveckling av
skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
53 585 000 kr.

I motion 1989/90:Ub295 (m) yrkande 1 föreslås att staten anslår medel
för dels svenska gymnasieelevers studier vid United World Colleges, dels
svenska lärares tjänstgöring och vistelse vid dessa skolor.

Utskottet vill erinra om att kostnader för stipendier till svenska
gymnasieelever för studier vid bl.a. United World College of the
Atlantic och för modersmålsundervisning vid denna skola får bestridas
med medel under detta anslag, anslagsposten Insatser inom undervisning
för internationell förståelse m.m. Enligt vad utskottet erfarit har
SÖ utbetalt till United World College of the Atlantic 150 000 kr. för
att bekosta ett stipendium för en elev under läsåret 1989/90. När det
gäller stipendier för lärare disponerar SÖ under samma anslagspost 1,5
milj.kr. innevarande budgetår för resestipendier enligt förordningen
(SÖ-FS 1989:34) om resestipendier för lärare i ungdomsskolan. Enligt
denna förordning skall SÖ fördela dessa medel efter samråd med
stiftelsen Svenska institutet. Utskottet vill erinra om vad som anförs i
årets budgetproposition (s. lil), nämligen att Svenska institutet i
fortsättningen skall handha denna fördelning efter samråd med SÖ.
Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkande i stort
är tillgodosett, varför motion 1989/90:Ub295 yrkande 1 avstyrks.

När det gäller meritvärdering av tjänstgöring vid skola i utlandet föreslås
i samma motion yrkande 2 att lärare som tjänstgör vid en skola
vid United World Colleges skall få tillgodoräknas meritpoäng vid tillsättning
av tjänst som lärare för sådan tjänstgöring.

1989/90:UbU 11

■

Utskottet hänvisar till förordningen (SÖ-SF 1988:163, 1989:19) om
meritvärdering vid tillsättning av tjänst som tärare. När det gäller
meritpoäng för utlandstjänstgöring anges i 13 § samma förordning att
meritpoäng endast tillgodoräknas tjänstgöring vid sådan utlandsskola
som avses i förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning
i utlandet. Utskottet anser inte att gällande bestämmelser om
meritvärdering vid tillsättning av tjänst som lärare nu skall ändras.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1989/90:Ub295 yrkande 2.

I två yrkanden berörs jämstålldhetsarbetet inom skolan. I motion
1989/90:Ub305 (vpk) yrkande 1 efterlyses en utredning som bl.a. skulle
föreslå åtgärder för att göra skolans undervisning mer jämställd mellan
flickor och pojkar. I samma motion yrkande 3 föreslås att SÖ får i
uppdrag att utarbeta en handledning för läromedelsförfottare i naturorienterande
ämnen i syfte att producera läroböcker som är likvärdiga
för flickor och pojkar.

Utskottet är av den uppfattningen att jämställdhetsfrågorna inom
skolan numera får ökad uppmärksamhet och att åtgärder successivt
vidtas för att förbättra rådande förhållanden. Någon uppmaning från
riksdagens sida till SÖ att utarbeta en handledning för läromedelsförfettare
är inte påkallad. Utskottet hänvisar i övrigt till vad som anförts
i motsvarande ärende hösten 1989 i betänkande 1989/90:UbU6. Med
det anförda avstyrks motion 1989/90:Ub305 yrkandena 1 och 3.

4. Statens institut för läromedel

Statens institut för läromedel (SIL) skall främja produktion av läromedel
och handlägga ärenden enligt förordningen (1974:439) om statsbidrag
till produktion av vissa läromedel. För budgetåret 1990/91 föreslås
en engångsanvisning på 1 130 000 kr. för investeringar i datorutrustning
och grafisk utrustning m.m.

Enligt motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 8 bör verksamheten vid
SIL begränsas till insatser som avser stöd för utveckling av läromedel
för handikappade och för vissa mindre grupper där marknaden inte
kan tillgodose efterfrågan. Det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet
till SIL bör därför kunna reduceras med 15 milj.kr. Riksdagen bör
enligt motionärerna anvisa ett förslagsanslag på 9 986 000 kr. för SIL:s
verksamhet budgetåret 1990/91.

I motion 1989/90:Ub334 (vpk) yrkande 1 föreslås att riksdagen
anvisar 1 926 000 kr. till SIL utöver vad regeringen föreslagit. Medelsökningen
avser läromedel för elever med funktionsnedsättningar. Anslaget
bör enligt motionärerna föras upp med 26 912 000 kr.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär en reducering
av anslaget med 487 000 kr. budgetåret 1990/91 enligt direktiven för
fortsatt rationalisering av de administrativa arbetsuppgifterna. Utskottet
finner inte någon ytterligare reducering av anslaget möjlig. Utskottet
anser att tillgången på läromedel för handikappade elever är av stor
betydelse för att de skall kunna få en med övriga elever likvärdig
utbildning. Utskottet tillstyrker den uppräkning av anslaget som görs

1989/90:UbUl 1

för vissa investeringar m.m. Då utskottet inte har något att erinra mot
medelsberäkningen i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna
1989/90:Ub334 yrkande 1 och 1989/90:Ub825 yrkande 8 till Statens
institut för läromedel för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 24 986 000 kr.

I motion 1989/90:Ub279 (fp) yrkande 2 berörs granskningen av läromedel.
Enligt motionärerna bör riksdagen slå fast att granskarnas utlåtanden
inte skall inkräkta på skolans, lärarnas och elevernas rätt att välja
lärobok efter egen bedömning.

Utskottet delar uppfattningen att granskningsverksamheten inte får
inkräkta på den pedagogiska mångfalden inom kursplanernas ram. Det
är också angeläget att granskningsverksamheten utformas och görs
tillgänglig på ett sådant sätt att den stimulerar till debatt. Med hänvisning
till det anförda avslår utskottet motion 1989/90:Ub279 yrkande 2.

Ur anslaget utgår också medel för arbetsstipendier för
läroboksförfattare.

I motion 1989/90:Ub279 (fp) yrkande 3 anförs invändningar mot
sådana stipendier. Det finns, menar motionärerna, inga garantier för
att en god idé också blir en bra lärobok. Det är först när boken
utprövats genom användning i skolor av lärare och elever som resultatet
kan bedömas.

Utskottet anser att det ännu är för tidigt att ta slutlig ställning till
denna form av stipendier. Erfarenheterna får utvisa om ett stipendiesystem
av denna typ är ett bra sätt att använda medel, som SIL får att
fördela. Motionsyrkandet bör därför inte nu föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida. Med det anförda avstyrks motion 1989/90:Ub279
yrkande 3.

I motion 1989/90:Ub309 (c) yrkande 1 anförs att de individuella
behoven måste sättas i centrum vad gäller planering av utbildning och
läromedel för handikappade.

Det ankommer på de myndigheter som ansvarar för de handikappades
läromedelssituation att vidta de åtgärder som behövs. Utskottet,
som utgår från att så sker, avstyrker därför motionen.

5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.

Från anslaget betalas kostnader för utveckling och produktion av
läromedel samt information om läromedel för elever med handikapp
samt för minoritets- och invandrarundervisningen. Från anslaget finansieras
även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter
och annan expertis samt köpta produktionstjänster för denna verksamhet.

I motion 1989/90:Ub301 (mp) tas vissa frågor kring utbildningen i
teckenspråk upp. Motionärerna anser att trots att riksdagen de senaste
åren anslagit stora summor för uppbyggnad av utbildningen i teckenspråk
så är fortfarande bristen på vissa läromedel stor. 1 yrkande 1

1989/90:UbUl 1

föreslås att anslagsbeloppet höjs för produktion av läromedel inom
videoområdet. I yrkande 2 efterlyses en analys av läromedelsbehovet i
övrigt för döva och gravt hörselskadade.

Utskottet anser att ytterligare medel till utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
för här berörda elevgrupper inte nu bör anvisas utöver
regeringens förslag. Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen i övrigt, föreslår att riksdagen med bifall till proposition
1989/90:100 och med avslag på motion 1989/90:Ub301 yrkandena
1 och 2 till anslaget Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 11 248 000 kr.

6. Stöd för produktion av läromedel

Ur anslaget utgår bidrag för produktion av läromedel i ämnen där det
är brist på lämpliga läromedel. Bestämmelser om verksamheten finns i
förordningen (1974:439) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel.

Utskottet föreslår att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag
till stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med
vad som förordats i budgetpropositionen, nämligen 3 milj.kr 1991/92,

2 milj.kr. 1992/93, 2 milj.kr 1993/94 och 1,5 milj.kr. 1994/95.

Då utskottet beträffande anslagsbeloppet inte har något att erinra
mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen till anslaget
Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 4 770 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

Skolöverstyrelsen

1. beträffande anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub338, 1989/90:Ub804 yrkandena
18 och 19, 1989/90:Ub807 yrkande 11 samt 1989/90:Ub825 yrkandena
1, 2 och 3 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 149 696 000 kr.,

res. I (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (mp)

Länsskolnämnderna

2. beträffande anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ub334 yrkande 2, 1989/90:Ub340,
1989/90:Ub804 yrkande 20 och 1989/90:Ub825 yrkande 4 till
Länsskolnämnderna för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 168 553 000 kr.,

res. 4 (m)
res. 5 (vpk)
res. 6 (mp)

1989/90:UbUll

3. beträffande handikappades möjlighet till utbildning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub811 yrkande 2,

res. 7 (m)

Stöd för utveckling av skolväsendet

4. beträffande särskilt statsbidrag till lokal skolutveckling

att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om särskilt bidrag
till lokal skolutveckling,

5. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av
skolväsendet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ub305 yrkande 2, 1989/90:Ub317
yrkande 16, 1989/90:Ub318 yrkande 3 samt 1989/90:Ub825 yrkandena
5, 6 och 7 till Stöd för utveckling av skolväsendet för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 53 585 000
kr.,

res. 8 (m)
res. 9 (vpk)

6. beträffande studier vid United World Colleges m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub295 yrkande 1,

7. beträffande meritvärdering av tjänstgöring vid United World
Colleges

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub295 yrkande 2,

8. beträffande jämställdhetsarbetet i skolan

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub305 yrkandena 1 och 3,

res. 10 (vpk, mp)

Statens institut för läromedel

9. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ub334 yrkande 1 och
1989/90:Ub825 yrkande 8 till Statens institut för läromedel för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 24 986 000 kr.,

res. II (m)
res. 12 (vpk)

10. beträffande granskningen av läromedel

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub279 yrkande 2,

res. 13 (m,fp)

11. beträffande arbetsstipendier för läroboksförfattare
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub279 yrkande 3,

res. 14 (m, fp)

12. beträffande handikappades behov av läromedel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub309 yrkande 1,

res. 15 (c)

1989/90: UbU 11

Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.

13. beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 samt med
avslag på motion 1989/90:Ub301 yrkandena 1 och 2 till Utvecklingsinsatser
på läromedelsområdet m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 11 248 000 kr.,

res. 16 (mp)

Stöd för produktion av läromedel

14. beträffande förhandsbesked om statsbidrag

att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till Stöd
för produktion av läromedel Sr lämnas i enlighet med vad som
förordats i proposition 1989/90:100,

15. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för produktion av
läromedel

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Stöd för
produktion av läromedel för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 4 770 000 kr.

Stockholm den 15 mars 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Bengt Silfverstrand
(s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s),
Margareta Israelsson (s), Berit Lofstedt (s), Birger Hagård (m), Carljohan
Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ewa Hedkvist
Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Birgit Henriksson
(m), Ylva Johansson (vpk) och Gösta Lyngå (mp).

Reservationer

1. Anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen (mom. 1)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet
vill" och på s. 6 slutar med "149 696 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att bidraget till löntagarorganisationerna skall avvecklas.
Vidare avstyrker utskottet den engångsanvisning på 2 milj.kr.
som föreslås för utarbetande av informationsmaterial om bl.a. grundskolans
läroplan. Då utskottet inte har något att erinra mot föredragande
statsrådets medelsberäkning i övrigt finner utskottet att medelsbeho -

1989/90: UbU 11

vet under förevarande anslag bör beräknas till 143 971 000 kr. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena
1 och 2, med anledning av proposition 1989/90:100 och motion
1989/90:Ub825 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1989/90:
Ub338, 1989/90:Ub804 yrkandena 18 och 19 och 1989/90:Ub807 yrkande
11 till anslaget Skolöverstyrelsen för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 143 971 000 kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena 1
och 2, med anledning av proposition 1989/90:100 och motion
1989/90:Ub825 yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1989/90: Ub338, 1989/90:Ub804 yrkandena 18 och 19, 1989/90:
Ub807 yrkande 11 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 143 971 000 kr.,

2. Anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen (mom. 1)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet
har" och på s. 6 slutar med "149 696 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att bidraget till löntagarorganisationerna skall avvecklas.
Då utskottet inte har något att erinra mot föredragande
statsrådets medelsberäkning i övrigt finner utskottet att medelsbehovet
under förevarande anslag bör beräknas till 145 971 000 kr. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 11,
med anledning av proposition 1989/90:100 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub338, 1989/90:Ub804 yrkandena 18 och 19 samt
1989/90:Ub825 yrkandena 1, 2 och 3 till anslaget Skolöverstyrelsen för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 145 971 000 kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 11,
med anledning av proposition 1989/90:100 samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ub338, 1989/90:Ub804 yrkandena 18 och 19
och 1989/90:Ub825 yrkandena 1, 2 och 3 till Skolöverstyrelsen
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
145 971 000 kr.,

3. Anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen (mom. 1)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet
erinrar" och på s. 6 slutar med "149 696 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det väsentligt att besluten inom hela skolväsendet
successivt decentraliseras. Därigenom kommer kostnaderna för de cen -

1989/90:UbUl 1

trala myndigheterna att minska. Mot denna bakgrund bör anslaget till
SÖ minskas med 30 milj.kr. budgetåret 1990/91. Vidare bör en översyn
av SÖ:s verksamhet komma till stånd i syfte att på sikt avveckla SÖ.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804
yrkandena 18 och 19, med anledning av proposition 1989/90:100 samt
med avslag på motionerna 1989/90:Ub338, 1989/90:Ub807 yrkande 11
och 1989/90:Ub825 yrkandena 1, 2 och 3 till anslaget Skolöverstyrelsen
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 119 696 000 kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkandena 18
och 19, med anledning av proposition 1989/90:100 samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ub338, 1989/90:Ub807 yrkande 11
och 1989/90:Ub825 yrkandena 1, 2 och 3 till Skolöverstyrelsen
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
119 696 000 kr.,

4. Anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna
(mom. 2)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
erinrar" och slutar med "168 553 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att länsskolnämnderna ytterligare bör kunna rationalisera
de administrativa uppgifterna. En fortsatt decentralisering inom
skolväsendet bör innebära att vissa av nämndernas tidigare uppgifter
kan reduceras. Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med
motionärerna att en minskning av anslaget till länsskolnämnderna bör
göras med 20 milj.kr. Riksdagen bör med bifall till motion 1989/90:
Ub825 yrkande 4, med anledning av proposition 1989/90:100 samt
med avslag på motionerna 1989/90:Ub334 yrkande 2, 1989/90:Ub340
och 1989/90:Ub804 yrkande 20 till anslaget Länsskolnämnderna för
budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 148 553 000 kr.

dels att moment 2 i i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 4,
med anledning av proposition 1989/90:100 samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ub334 yrkande 2, 1989/90:Ub340 och
1989/90:Ub804 yrkande 20 till Länsskolnämnderna för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 148 553 000 kr.,

5. Anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna
(mom. 2)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Regeringens
förslag" och slutar med "168 553 000 kr." bort ha följande
lydelse:

1989/90:UbUl 1

Utskottet anser att anslagsbeloppet till Länsskolnämnderna budgetåret
1990/91 höjs med 1 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Detta gör det möjligt att inrätta särskilda tjänster som konsulent för
utvecklingsstörda rörelsehindrade elever. Anslagsbeloppet bör därför,
enligt utskottet, beräknas till 170 053 000 kr. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub334 yrkande 2, med anledning
av proposition 1989/90:100 och motion 1989/90:Ub340 samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ub804 yrkande 20 och 1989/90:Ub825
yrkande 4 till anslaget Länsskolnämnderna för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 170 053 000 kr.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub334 yrkande 2,
med anledning av proposition 1989/90:100 och motion
1989/90:Ub340 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub804
yrkande 20 och 1989/90:Ub825 yrkande 4 till Länsskolnämnderna
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
170 053 000 kr.,

6. Anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna
(mom. 2)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
erinrar" och slutar med "168 553 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att, trots att nya uppföljningsuppgifter åläggs länsskolnämnderna,
en ytterligare decentralisering inom skolväsendet är
möjlig. Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med motionärerna
att en minskning av anslaget till länsskolnämnderna bör göras med 10
milj.kr. Riksdagen bör med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande

20, med anledning av proposition 1989/90:100 samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ub334 yrkande 2, 1989/90:Ub340 och 1989/90:
Ub825 yrkande 4 till anslaget Länsskolnämnderna för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 158 553 000 kr.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 20,
med anledning av proposition 1989/90:100 samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ub334 yrkande 2, 1989/90:Ub340 och
1989/90:Ub825 yrkande 4 till Länsskolnämnderna för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 158 553 000 kr.,

1989/90: UbU 11

7. Handikappades möjlighet till utbildning (mom. 3)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
utgår" och slutar med "den avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att länsskolnämnderna, som har en omfattande pedagogisk
stödorganisation i form av konsulenter för olika grupper av
handikappade elever, bör spela en mer pådrivande roll i vad gäller de
handikappades utbildning än i dag. I det utåtriktade utbildningsarbetet
gentemot skolledare, lärare och politiker är det viktigt att ta till vara
den kunskap som representanterna för handikapporganisationerna besitter.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande handikappades möjlighet till utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub811 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av
skolväsendet (mom. 5)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Av
statsfinansiella" och slutar med "53 585 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har inte länsskolnämndernas stöd till
lokal skolutveckling givit sådana resultat som svarar mot insatta resurser.
Länsskolnämndernas roll bör tonas ner och de medel som föreslås
anvisade för regional verksamhet till stöd för utveckling av skolväsendet
och bidrag till kommunernas lokala skolutveckling (sammanlagt
36,5 milj.kr.) bör i stället föras över till anslaget B 11. Bidrag till
driften av grundskolor m.m. Utskottet anser vidare att anslagsposten
för centralt utvecklingsarbete kan reduceras med 10 milj.kr. Anslagsbeloppet
för budgetåret 1990/91 bör mot bakgrund av vad som ovan
redovisats beräknas till 7 085 000 kr.

Riksdagen bör med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena 5, 6
och 7, med anledning av proposition 1989/90:100 samt med avslag på
motionerna 1989/90:Ub305 yrkande 2, 1989/90:Ub317 yrkande 16 och
1989/90:Ub318 yrkande 3 till Stöd för utveckling av skolväsendet för
budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 7 085 000 kr.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av
skolväsendet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena 5,
6 och 7, med anledning av proposition 1989/90:100 samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ub305 yrkande 2, 1989/90:Ub317
yrkande 16 och 1989/90:Ub318 yrkande 3 till Stöd för utveckling
av skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 7 085 000 kr.,

1989/90: UbU 11

9. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av
skolväsendet (mom. 5)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Av
statsfinansiella" och slutar med "53 585 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att möjligheterna till fortbildning måste vara desamma
oavsett i vilken kommun läraren är verksam. Kommuner som
geografiskt ligger långt ifrån högskoleenheterna bör därför kompenseras
för ökade resekostnader. Mot bakgrund härav finner utskottet det
rimligt att anslagsbeloppet höjs med 3 milj.kr.

Enligt utskottets mening är det vidare angeläget att de som arbetar i
skolan informeras om resultaten av den aktuella forskningen om
könsskillnader i skolan. Mot denna bakgrund bör anslaget budgetåret
1990/91 räknas upp med ytterligare 500 000 kr.

Utskottet anser slutligen att insatserna för att öka den internationella
förståelsen i undervisningen måste stärkas. Mot denna bakgrund bör
anslaget budgetåret 1990/91 räknas upp med ytterligare 300 000 kr.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1989/90:Ub305 yrkande 2,
1989/90:Ub317 yrkande 16 och 1989/90:Ub318 yrkande 3, med anledning
av proposition 1989/90:100 samt med avslag på motion
1989/90:Ub825 yrkandena 5, 6 och 7 till Stöd för utveckling av
skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på
57 385 000 kr.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att

riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub305 yrkande

2, 1989/90:Ub317 yrkande 16 och 1989/90:Ub318 yrkande 3,
med anledning av proposition 1989/90:100 samt med avslag på
motion 1989/90:Ub825 yrkandena 5, 6 och 7 till Stöd för utveckling
av skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 57 385 000 kr.,

10. Jämställdhetsarbetet i skolan (mom. 8)

Ylva Johansson (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
är" och slutar med "yrkandena 1 och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar inledningsvis att det enligt läroplanerna för
såväl grundskola som gymnasieskola är skolans uppgift att verka för
jämställdhet mellan kvinnor och män. Trots detta finns fortfarande
stora skillnader mellan könen. Utskottet anser att könsorättvisorna i
klassrummet måste åtgärdas för att på sikt uppnå ett samhälle där
kvinnor och män är jämställda. Utskottet föreslår därför att en särskild
utredning tillsätts för att klarlägga vilken effekt t.ex. könsuppdelade

1989/90:UbUl 1

undervisningsgrupper, lärarnas könsfördelning, lärarutbildningens innehåll
har samt för att föreslå åtgärder för att göra undervisningen i
skolan mer jämställd mellan flickor och pojkar.

Den könsmässiga ojämlikheten i läroböcker i naturorienterande
ämnen är påtaglig. Därför anser utskottet att SÖ skall ges i uppdrag att
utarbeta en handledning för läro medelsförfattare i sådana ämnen.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub305
yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande jämställdhetsarbetet i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub305 yrkandena 1
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

11. Anslagsbeloppet under Statens institut för
läromedel (mom. 9)

Birger Hagård, Ulf Melin och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
konstaterar" och på s. 10 slutar med "24 986 000 kr." bort ha
följande lydelse:

SlL:s utvecklingsarbete vad gäller läromedel av olika slag bör enligt
utskottets uppfattning koncentreras på att tillgodose skolans behov av
läromedel för handikappade och för vissa mindre grupper. En sådan
inriktning av SIL:s verksamhet bör kunna leda till besparingar, och det
är enligt utskottet möjligt att budgetåret 1990/91 minska anslaget med
15 milj.kr. Anslagsbehovet uppgår därmed till 9 986 000 kr.

Med det anförda föreslår utskottet med bifall till motion
1989/90:Ub825 yrkande 8, med anledning av proposition 1989/90:100
och med avslag på motion 1989/90:Ub334 yrkande 1 att riksdagen till
Statens institut för läromedel för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 9 986 000 kr.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 8,
med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på
motion 1989/90:Ub334 yrkande 1 till Statens institut för läromedel
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

9 986 000 kr.,

1989/90:UbUl 1

12. Anslagsbeloppet under Statens institut för
läromedel (mom. 9)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
konstaterar" och på s. 10 slutar med "24 986 000 kr." bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att anslaget till SIL bör utgå med 1 926 000 kr.
utöver regeringens förslag. Bristen på läromedel för elever med funktionsnedsättningar
är fortfarande stor. Det är därför angeläget att öka
produktionen av sådana läromedel som riktar sig till handikappade
elever av olika slag.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ub334 yrkande 1, med anledning av proposition
1989/90:100 och med avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkande 8 till
Statens Institut för läromedel för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 26 912 000 kr.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub334 yrkande 1,
med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på
motion 1989/90:Ub825 yrkande 8 till Statens institut för läromedel
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
26 912 000 kr.,

13. Granskningen av läromedel (mom. 10)

Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ulf
Melin (m) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Våren 1989 infördes nya regler för granskning av läromedel. Utskottet
anser att granskningar kan medföra problem. Bl.a. får granskningen
karaktär av påbud och auktorisation som skolan har svårt att värja sig
emot. Samtidigt kommer granskningen att rymma den subjektivitet
som utmärker normal bokrecensionsverksamhet. Granskarna har vidare
stor möjlighet att centralt påverka undervisningens inriktning genom
att favorisera en speciell pedagogisk eller metodisk lösning av
vissa undervisningsfrågor.

Det är därför angeläget att det finns flera, sinsemellan fristående,
granskningsutlåtanden. Regeringen bör i lämpligt sammanhang slå fast
att granskarnas utlåtanden inte skall inkräkta på skolans, lärarnas och
elevernas rätt att välja lärobok efter egen bedömning.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub279
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

1989/90: UbU 11

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande granskningen av läromedel

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub279 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Arbetsstipendier för läroboksförfattare (mom. 11)

Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fy), Ulf
Melin (m) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Vad gäller arbetsstipendier för läroboksförfattare anser utskottet att
sådana inte bör beviljas redan på projektstadiet. Det är först när boken
utprövats genom användning i skolan bland lärare och elever som
man kan bedöma resultatet av projektidén. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub279 yrkande 3 som sin
mening ge riksdagen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande arbetsstipendier för läroboksförfattare

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub279 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Handikappades behov av läromedel (mom. 12)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Det
ankommer" och slutar med "därför motionen" bort ha följande lydelse: De

individuella behoven måste sättas i centrum vid planering av
utbildning för handikappade. I såväl grund- som gymnasieskolan behövs
ökade stödinsatser. Det är viktigt att skolöverstyrelsen fyller sin
roll som tillsynsmyndighet i detta sammanhang och ser till att kommunerna
fullgör sina skyldigheter. Lärare måste tillägna sig kunskap om
de handikappades situation. Nya metoder för undervisning och bättre
utformade läromedel krävs för att skolverksamheten skall motsvara de
handikappades behov. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Ub309 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande handikappades behov av läromedel

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub309 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbUl 1

16. Anslagsbeloppet under Utvecklingsinsatser på
läromedelsområdet m.m. (mom. 13)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "11 248 000 kr." bort ha följande
lydelse:

De senaste åren har riksdagen anslagit stora summor för utbildning
av såväl teckenspråkslärare som tolkar. Enligt utskottets mening är
dock fortfarande bristen på olika typer av läromedel påtaglig. Det är
därför önskvärt att förevarande anslag räknas upp i första hand för att
möjliggöra en ökad produktion av läromedel inom videoområdet.
Enligt utskottets bedömning bör anslaget ökas med 2 milj.kr. utöver
vad regeringen föreslagit. Riksdagen bör således med bifall till motion
1989/90:Ub301 yrkandena 1 och 2 till anslaget Utvecklingsinsatser på
läromedelsområdet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
på 13 248 000 kr.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub301 yrkandena 1
och 2 och med anledning av proposition 1989/90:100 till Utvecklingsinsatser
på läromedelsområdet m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 13 248 000 kr.,

Särskilt yttrande

Anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel
(mom. 9)

Gösta Lyngå (mp) anför:

Bristen på läromedel för elever med fysiskt och psykiskt handikapp är
fortfarande stor. Det är därför angeläget att en omfördelning kan ske så
att nya hjälp- och läromedel til! dessa grupper kan stimuleras och
produceras.

1989/90: UbU 11