Utbildningsutskottets betänkande

1989/90:UbUl

Vissa läroplansfrågor m.m.

1989/90

UbUl

Motionerna

1987/88:Ub246 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari —såvitt nu är i
fråga —yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att komplettera allmän och särskild
kurs med också andra former av grupperingar för individualisering.

1988/89:Ub202 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (båda fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att med
förtur se över innehållet i ämnet maskinskrivning i grundskolan och
samtidigt överväga en ny ämnesbeteckning, förslagsvis ord- och textbehandling.

1988/89:Ub203 av Sonja Rembo (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en sådan översyn av grundskolans
läroplan att skolans undervisning i realiteten kommer att motsvara
de krav på kristendomsundervisningens innehåll som anges i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär sådana åtgärder att grundutbildning
och fortbildning av lärare ges ett sådant innehåll att lärare
med undervisningsskyldighet i religionskunskap får möjlighet att skaffa
sig erforderliga kunskaper i kristendom.

1988/89:Ub205 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att äldrekunskap får en tydligare och starkare skrivning i
grundskolans läroplan för samtliga stadier.

1988/89:Ub207 av Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en grundlig översyn av mobbningen
i skolan samt förslag om aktiviteter för att stävja dessa tendenser,

2. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till direktiv för lärare
och skolledning om vad dessa får, kan och skall göra vid mobbning
eller våldshandlingstendenser i skolan.

1988/89:Ub208 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en översyn av bildämnets roll i skolsystemet med 1

1 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 1

särskilt beaktande av behovet av att stärka dess ställning i gymnasiet
och att tillgodose behovet av kompetenta lärare på alla nivåer och i
alla skolformer.

1988/89:Ub211 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till en förbättrad och utvidgad sex- och
samlevnadsundervisning i gymnasieskolan.

1988/89:Ub213 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari —såvitt nu är i fråga
—yrkas

4. att riksdagen beslutar ändra skollagen avseende skolmåltider i
enlighet med vad som i motionen anförts.

1988/89:Ub219 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utarbetande av en basstandard för skolmåltider,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att varje skola bör utarbeta en plan för skolmåltidsverksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att elevvården bör ha det övergripande ansvaret
för skolmåltiderna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lärarnas tjänstgöring i samband med skolmåltiderna.

1988/89:Ub222 av Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att föra upp maskinskrivning på grundskolans
timplan som ett ordinarie ämne.

1988/89:Ub223 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av mer allsidig skolundervisning och därmed uppmärksammandet
av den kooperativa företagsformen.

1988/89:Ub224 av Birgitta Rydle och Elisabeth Fleetwood (båda m)
vari —såvitt nu är i fråga —yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
försöksverksamhet med utökat timtal för språkintresserade elever i
grundskolan i såväl engelska som B-språk bör genomföras.

1988/89:Ub225 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att skolans utbildning om kost och hälsa förbättras.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So443.

1988/89:Ub227 av Barbro Sandberg och Karl-Göran Biörsmark (båda
fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om delad klass i ämnet bild på grundskolans
högstadium.

1989/90:UbUl

1988/89:Ub228 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ämnet bamkunskap i grundskolan.

1988/89:Ub230 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konkretisering av målen för trafikantutbildningen
i skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ Sr i uppdrag att verka
för att varje elev, oberoende av rektorsområde, får ta del av en
kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar till att öka elevens
förmåga att klara sig i trafiken.

1988/89:Ub237 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lärares uppsägningstid.

1988/89:Ub246 av Ingegerd Anderlund och Margit Sandéhn (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen aniörts om behovet av förbättrad trafikundervisning.

1988/89:Ub252 av Jan Andersson och Birthe Sörestedt (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anpassad studiegång och skolans samarbete med
andra myndigheter och föreningar.

1988/89:Ub259 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att begränsa arbetsmiljörisker
för landets skolelever.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So251.

1988/89:Ub262 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari —såvitt nu är i
fråga —yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hälsofostran som ett obligatoriskt moment i
skolans undervisning.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So477.

1988/89:Ub271 av Håkan Holmberg (fp) vari —såvitt nu är i fråga
—yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet att förstärka B- och C-språkens ställning
i den svenska skolan (delvis).

1988/89:Ub273 av Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk
dansundervisning i grundskolan.

1988/89:Ub275 av Larz Johansson m.fl. (c) vari —såvitt nu är i fråga
—yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av läroplanen vad gäller antalet hemkunskapstimmar
i grundskolan,

1989/90:UbUl

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av sammanhängande undervisning/arbetspass
för hemkunskapsiektionerna i grundskolan.

1988/89:Ub283 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av
gymnastik och gymnastikbetygets betydelse.

1988/89:Ub286 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist
(båda fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom förstärkta
insatser för lärarnas fortbildning förbättra religionskunskapsämnets
ställning i grundskolan.

1988/89:Ub288 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsmiljön på skolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för att skolan skall utgöra en
bra arbetsmiljö för både personal och elever,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av översyn av lagar och förordningar
som gör det tveksamt för lärare att ingripa i kontroverser inom skolan.

1988/89:Ub290 av Rosa Östh och Kersti Johansson (båda c) vari
—såvitt nu är i fråga —yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att undervisningen i hemkunskap
i grundskolan utökas med en veckotimme per stadium.

1988/89:Ub299 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari —såvitt nu är i fråga
—yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lärarnas behov av handledare för att lösa sådana
problem i undervisningssituationen som inte är av pedagogisk natur.

1988/89:Ub305 av Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att återinföra ämnet teckning i grundskola och gymnasium.

1988/89:Ub306 av Ingela Mårtensson och Margareta Fogelberg (båda
fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om SÖ:s anvisningar i vad avser djurförsök i
undervisningen.

1988/89:Ub309 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att invandrarbarn skall ha rätt till fyra
timmars hemspråksundervisning per vecka varav två timmar inom
schemats ram samt att denna undervisning skall ske från tre års ålder
och upp till och med klass 9,

2. att riksdagen beslutar att hemspråksundervisningen skall ske även
på samiska,

1989/90:UbUl

3. att riksdagen beslutar att enspråkiga förskolegrupper och hemspråksklasser
skall inrättas, när föräldrarna till barnen så önskar och
när förutsättningarna i övrigt finns,

4. att riksdagen beslutar att enspråkiga förskolegrupper och hemspråksklasser,
där de inrättas, skall undervisas även på svenska i
alltmer ökande grad,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
finska språkets ställning i Sverige bör stärkas, utan att för den skull få
officiell status,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheten att ha enspråkiga finsktalande daghemsgrupper och hemspråksklasser
i grundskolan skall bedömas generöst om föräldrar och
barn efterfrågar sådan verksamhet,

7. att riksdagen beslutar att kulturkunskap skall införas i skolan som
en viktig del i undervisningen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf545.

1988/89:Ub311 av Kersti Johansson och Rune Backlund (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökad utbildning och fortbildning för
att undervisning i religionskunskap skall ske av behöriga lärare.

1988/89:Ub319 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en "timme till förfogande" bör
införas i grundskolan enligt vad i motionen anförts.

1988/89:Ub325 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (båda m) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande av det
kristna budskapets ställning inom ämnet religionskunskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta förkunskapskrav
för lärare i läroämnet religionskunskap,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan utbildning
och fortbildning för lärare i religionskunskap att de goda förutsättningarna
i Lgr 80 kan uppnås.

!988/89:Ub332 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari —såvitt nu är i fråga
—yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om läromedel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om frivilliga standardprov och frivilliga centrala
prov,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur elevernas
möjligheter att bedriva självstudier under likvärdiga förhållanden kan
öka i enlighet med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bestraffningar i skolan,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur kunskap och
engagemang i skolfrågor skall öka hos de förtroendevalda i de lokala
skolstyrelserna i enlighet med vad som i motionen anförts,

1989/90: UbUl

1* Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 1

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om B-språk på grundskolans högstadium,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning för att se över situationen för de
elever som har de största svårigheterna i skolan i syfte att förbättra
deras möjligheter samt att se över användningen av den anpassade
studiegången i syfte att minska användningen av denna åtgärd.

1988/89:Ub335 av Leif Marklund och Lahja Exner (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överföring av körkortsutbildningen till gymnasieskolan.

1988/89:Ub336 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen av
regeringen begär förslag om förbättrad utbildning i elementär naturkunskap
inom skolan m.m.

1988/89:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skolans internationalisering och om skolans
språkprogram (delvis).

1988/89:Ub804 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till statsbidragssystem
som innebär att bidragen för hemspråksträning och hemspråksundervisning
slås samman i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf502.

1988/89:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den språkliga träningens betydelse,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om individuella studieplaner,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anpassad studiegång.

1988/89:Ub817 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samarbete mellan lärarhögskolorna och de fristående
skolorna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behoven av att komplettera allmän och särskild
kurs med också andra former av grupperingar för individualisering,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tryggare skolmiljö,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om återinförande av statsbidrag till tjänster som
huvudlärare och institutionsföreståndare,

1989/90:UbUl

34. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jubileumsaktiviteter i samband med firandet av
150-årsminnet av beslutet om allmän folkskola.

1988/89:Ub828 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildämnet i skolan och dess behov av och
möjligheter till utveckling,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder på bildundervisningens
område i form av forskningsanknytning och utvecklingsarbete på
vetenskaplig grund,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att
förbättra lärarutbildningen för bildlärare,

4. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som medför att
utbildningen till lärare i bild utvecklas i samklang med vad som
angetts i yrkande 2,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildens betydelse i invandrarundervisning och
flyktingarbete.

1988/89:Ub835 av Lars De Geer m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att granska, godkänna och komplettera
vid undervisningen på gymnasial nivå använda böcker, andra
läromedel och kursplaner inom turistundervisningen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen erhåller i
uppdrag att i samarbete med lämpliga organisationer utarbeta enhetliga
betygsnormer för turistundervisningen, så att jämförbarhet erhålls mellan
elever som gått ut olika skolor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
under uppbyggnad varande projekten till turistutbildning i Globen i
Stockholm och vid Grythyttans Värdshus.i Örebro län bör stödjas med
lämpliga medel — som ej nödvändigtvis behöver innebära utgifter
(delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr521.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande att antal motioner, som avser
läroplansfrågor m.m. inom skolväsendet.

Grundskolan

Språkundervisningen i grundskolan tas upp i fyra motioner.

I motion 1988/89:Ub224 (m) yrkande 3 begärs försöksverksamhet
med utökat timtal för språkintresserade elever i grundskolan i såväl
engelska som B-språk. Enligt motion 1988/89:Ub271 (fp) delvis bör en
förstärkt språkundervisning i grundskolan (B- och C-språk) komma

1989/90: UbUl

till stånd. I motionerna 1988/89:Ub332 (vpk) yrkande 10 och
1988/89:Ub801 (c) yrkande 7 delvis begärs förslag om att två främmande
språk skall vara obligatoriska på grundskolans högstadium. Goda
språkkunskaper för alla elever är av stor betydelse i en alltmer
internationaliserad värld. I den sistnämnda motionen anförs också att
riksdagen bör göra ett "förtydligande" om att ämnet engelska skall
studeras på lågstadiet. Enligt motionärerna flyttas numera genom lokala
beslut starten av undervisningen i engelska till årskurs 4 på mellanstadiet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

I årets budgetproposition (1988/89:100 bil. 10 s. 35 ff.) behandlas
ungdomsskolans internationalisering. Föredragande statsrådet anför
bl.a. att en viktig förutsättning för internationellt engagemang är
språkkunskaper och erinrar om försöksverksamheten med s.k. dubbelt
tillval på grundskolans högstadium, som ger fler elever möjlighet att
läsa ett språk utan att avstå från annat tillvalsämne. Utskottet har i
samband med behandlingen av propositionen om skolans utveckling
och styrning (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) inte haft något att
erinra mot denna försöksverksamhet. Utskottet anser att en utvärdering
av försöksverksamheten med dubbelt tillval bör avvaktas innan
riksdagen fattar beslut om ändring i läroplan för grundskolan (Lgr 80)
i vad gäller språkundervisningen.

När det gäller ämnet engelska i grundskolan förekommer det enligt
timplanen på lågstadiet med två veckotimmar, på mellanstadiet med
tio veckotimmar och på högstadiet med nio veckotimmar. Som allmän
timplanebestämmelse gäller att skolstyrelsen får, om särskilda skäl
föreligger, besluta om jämkning mellan stadierna i fördelningen av
antalet stadieveckotimmar i ämnena. Den sammanlagda tiden per
ämne i grundskolan får dock inte ändras. Enligt vad utskottet erfarit är
det vanligt att studiet av engelska startar först på mellanstadiet. Utskottet
förutsätter självfallet att gällande allmänna bestämmelse om jämkning
i timplanen följs, dvs. att särskilda skäl verkligen skall föreligga
vid skolstyrelsens beslut om jämkning beträffande såväl ämnet engelska
som andra ämnen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1988/89:Ub224 yrkande 3, 1988/89:Ub271 delvis, 1988/89:Ub332 yrkande
10 och 1988/89:Ub801 yrkande 7 delvis.

I motion 1988/89:Ub273 (c) föreslås obligatorisk dansundervisning i
grundskolan . Motionären anser att dans har en från social synpunkt
stor betydelse i umgänget mellan pojkar och flickor. Med hjälp av
dans skulle ungdomsorganisationerna kunna knyta ett större antal
ungdomar till sig än vad som i dag är fallet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Enligt läroplan för grundskolan (Lgr 80) ingår dans i ämnena idrott
och musik. I idrott är dans ett huvudmoment, som skall förekomma
på samtliga stadier. Utskottet konstaterar således att dans är ett obligatoriskt
inslag i grundskolans undervisning. Härmed anser utskottet att
motionärens yrkande är tillgodosett, varför motion 1988/89:Ub273

1989/90: UbUl

avstyrks. Utskottet vill till detta lägga följande. I propositionen
(1988/89:4) om skolans utveckling och styrning har frågan om dansen i
skolan behandlats. Dansprojekt har sedan läsåret 1985/86 prioriterats i
utvecklingsarbetet med kultur i skolan. Enligt föredragande statsrådet
bör den särskilda satsningen på dans inom ramen för kultur i skolan
fortsätta. Riksdagen har inte haft något att erinra mot det fortsatta
arbetet med kultur i skolan (bet. 1988/89:UbU7, rskr. 95).

I motion 1988/89:Ub336 (m) begärs förslag om förbättrad utbildning i
elementär naturkunskap i skolan. Syftet är att alla elever skall kunna ta
del av den allmänna debatten i miljöfrågor.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Naturorienterande ämnen och miljöundervisning har hög prioritet i
skolans försöks- och utvecklingsarbete. I 1988 års budgetproposition
(prop. 1987/88:100, bil. 10 s. 67—72) behandlades olika frågor när det
gäller miljöundervisningen i grundskolan, gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning. Riksdagen har bl.a. beslutat om medel till
länsskolnämnderna för s.k. miljöresurspersoner och inköp av tjänster
från miljöorganisationerna samt för utvecklingsarbetet med s.k. naturskolor
(UbU 1987/88:11, rskr. 161). Skolöverstyrelsen (SÖ) och statens
naturvårdsverk samverkar vid planering och genomförande av motivationshöjande
åtgärder för skolornas miljöundervisning. SÖ har vidare
stött miljökampanjen Det naturliga steget under år 1989. Eleverna på
högstadiet och i gymnasieskolan har fatt ta del av det material som
producerats i anslutning tili kampanjen. Utskottet vill slutligen erinra
om riksdagens beslut (prop. 1988/89:100, bet. UbU13, rskr. 282) om
bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet och högstadiet. Då
syftet med detta arbete på högstadiet bl.a. är att fä till stånd en ökad
ämnessamverkan, i första hand mellan de ämnen som ingår i den
samhälls- och naturorienterande ämnessektorn, utgår utskottet från att
miljöfrågor — som exempel på ämnesövergripande tema — kommer
att belysas i detta utvecklingsarbete.

Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärens yrkande är
tillgodosett, varför motion 1988/89:Ub336 avstyrks.

I motion 1988/89:Ub205 (s) aktualiseras behovet av undervisning i
äldrekunskap i grundskolan . Motionärerna hänvisar till målen för de
samhälls- och naturorienterande ämnena i läroplan för grundskolan
(Lgr 80) och pekar på att undervisning om bl.a. människors olika
åldrar och utveckling skall förekomma på samtliga stadier i grundskolan.
Motionärerna anser dock att läroplanen på detta område är för
allmänt skriven. I en ny läroplan för grundskolan bör äldrekunskap
enligt motionärerna få en tydligare och starkare skrivning.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att kunskap om den äldre
generationen är av stor vikt. Eleverna i grundskolan bör på olika sätt
få kännedom om äldre människors levnadsförhållanden i dagens samhälle.
Utskottet finnér att gällande läroplan ger förutsättningar för att
skapa kontakter mellan elever och äldre människor. Som exempel vill
utskottet nämna det fria studievalet (lokala tillvalskurser, temastudier

1989/90: UbU 1

och fria aktiviteter) samt studie- och yrkesorientering (syo) med den
praktiska yrkesorienteringen (prao), som skall ge eleverna erfarenheter
från olika arbetslivssektorer (bl.a. vårdområdet).

Utskottet finner det, med hänvisning till det anförda, inte påkallat
att iksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion
1988/89:Ub205, varför den avstyrks.

Gymnasieskolan

I motion 1988/89:Ub835 (fp) behandlas vissa frågor inom turismutbildningen
i gymnasieskolan . Motionärerna anser att det finns brister i
denna utbildning när det gäller läromedel, kursplaner och lärarkompetens.
SÖ bör enligt motionärerna få i uppdrag att lägga upp kursplaner
och fastställa läromedel för studievägar inom turismområdet (yrkande
1). SÖ bör vidare utarbeta enhetliga betygsnormer för turismundervisningen
(yrkande 2). Slutligen bör vissa aktuella projekt inom
turism- och restaurangnäringarna stödjas (yrkande 6).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

I gymnasieskolan förekommer studievägar inom turism som dels
påbyggnadsutbildningar — med anknytning till livsmedelsteknisk linje
och ekonomisk linje — , dels regionalt arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar
(RA-kurser), dels en grundskoleanknuten specialkurs.
SÖ fastställer tim- och kursplaner för påbyggnadsutbildningar
och specialkurser, medan länsskolnämnderna beslutar om RA-kurser.
När det gäller läromedel för skolväsendets utbildning vill utskottet
erinra om riksdagens beslut om viss ämnesgranskning av läromedel.
Statens institut för läromedel (SIL) skall ta initiativ till en sådan (prop.
1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95). Regeringen avser återkomma med
förslag om medel i nästa års budgetproposition för denna verksamhet.

Beträffande motionärernas krav på enhetliga betygsnormer för turismutbildningen
vill utskottet påpeka att samma regler för betygsättning
som normalt gäller för gymnasieskolan (9 kap. 55—69 §§ gymnasieförordningen,
SÖ-FS 1988:50, 1989:18) även skall gälla för här
berörda studievägar. Utskottet utgår från att länsskolnämnderna i sin
systematiska granskning av verksamheten i gymnasieskolan följer betygsättningen
på studievägar inom turismområdet.

Utskottet anser slutligen att frågan om stöd till de i motionen
angivna projekten inom turismområdet i första hand bör prövas av
skolmyndigheterna på lokal och regional nivå.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1988/89:Ub835 yrkandena 1, 2 och 6.

I motion 1988/89:Ub335 (s) hemställs att riksdagen skall göra ett
uttalande om att körkortsutbildningen successivt bör överföras från
privata körskolor till gymnasieskolan.

Utskottet har vid riksmötet 1984/85 behandlat ett liknande yrkande
om körkortsutbildning. Utskottet var då av bl.a. samhällsekonomiska
skäl inte berett att tillstyrka ett förslag om körkortsutbildning för alla
elever inom ramen för den reguljära undervisningen. Med samma
motivering avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub335.

1989/90:UbUl

I motion 1988/89:Ub211 (s) framförs förslag om en förbättrad sex- och
samlevnadsundervisning i gymnasieskolan . Motionärerna anser att skolan
har fått en alltmer framträdande roll när det gäller information om
aktuella problem såsom HIV/aids. Sex- och samlevnadsundervisningen
bör enligt motionärerna ges ett helhetsperspektiv med samverkan
mellan olika ämnen. Det bör därvid övervägas att knyta sex- och
samlevnadsundervisningen till vissa obligatoriska ämnen.

Utskottet erinrar om att SÖ i sin anslagsframställning för budgetåret
1990/91 redovisar att socialdepartementet gett bidrag för informationsoch
utbildningsinsatser i det HIV/aids-förebyggande arbetet i skolan
motsvarande totalt 6,8 milj.kr. för budgetåren 1987/88—1989/90. Enligt
utskottets mening bör HIV/aids-frågorna kunna behandlas såväl inom
ramen för sex- och samlevnadsundervisningen på TTF-tid (timme till
förfogande) som i vissa ämnen i gymnasieskolan. Det är viktigt att
denna undervisning följer en plan så att undervisningen kan nå alla
elever i gymnasieskolan. Med hänsyn till redovisade informations- och
utbildningsinsatser och vad som i övrigt anförts anser utskottet det inte
påkallat att riksdagen nu gör något uttalande med anledning av motion
1988/89:Ub211, varför den avstyrks.

För grundskolan och gymnasieskolan gemensamma
frågor

I motion 1988/89:Ub283 (fp) aktualiseras vissa frågor i ämnet idrott i
grundskolan och gymnasieskolan. Enligt motionären bör inslaget av
gymnastik inom ämnet idrott ges större utrymme i kursplanerna. Vidare
bör ämnet idrott "lyftas fram som ett värdefullare ämne än som görs
i dag".

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Ämnet idrott förekommer på samtliga stadier i grundskolan och på
samtliga linjer i gymnasieskolan. Enligt kursplanen för idrott i läroplan
för grundskolan (Lgr 80) är gymnastik ett av tio huvudmoment i
ämnet. Det skall förekomma på grundskolans samtliga stadier. Enligt
kursplanen (Lgr 80, s. 90) skall eleverna pröva många olika former av
idrott. "I högre årskurser bör de ges möjlighet att utveckla sin färdighet
i de aktiviteter som speciellt intresserar dem samt stimuleras att
planera sin egen fysiska träning." I gymnasieskolan tillämpas en ny
kursplan för idrott från läsåret 1989/90 (Läroplaner 1987:75 och 76).
Ämnets huvudmoment är följande: träningslära, ergonomi och hälsa,
idrottsaktiviteter, rörelse, rytm och dans samt friluftsliv. Av målbeskrivningen
framgår (Läroplaner 1987:76, s. 8) "att idrotten i skolan
främst har ett hälsoinriktat syfte. Eleverna behöver därför i skolans
idrottsundervisning få en bas av kunskaper och färdigheter i sådan
hälsobefrämjande fysisk aktivitet som passar alla elever för att var och
en därefter på fritiden skall kunna ägna sig åt valfri idrott som
rekreation, motion eller tävling. För att eleverna skall få intresse för
regelbunden fysisk träning och på egen hand kunna planera och ta
ansvar för sin träning är det lämpligt att de efterhand individuellt får
välja några aktiviteter inom ramen för lokalt planerat valalternativ."

1989/90:UbU 1

Inom ramen för den nationella utvärderingen av skolan har SÖ och
länsskolnämnderna bl.a. granskat ämnet idrott under läsåret 1987/88. I
SÖ:s rapport av granskningen (Granskningen av skola och vuxenutbildning
1987/88, R 89:1) drar SÖ inga generella slutsatser om gymnastikinslaget
i ämnet idrott i grundskolan. En fortsatt granskning av
ämnet har skett under läsåret 1988/89. Utskottet utgår från att såväl de
klasslärarare som ansvarar för ämnet idrott i grundskolan som lärarna
i idrott följer intentionerna i kursplanerna i vad gäller inslaget av
gymnastik inom ämnet idrott.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub283.

I motion 1988/89:Ub309 (mp) yrkande 7 föreslås att kulturkunskap bör
införas som en viktig del av undervisningen i skolan. Enligt motionärerna
behöver svenskarna få bättre kunskaper om sin egen kultur för
att kunna förstå och uppskatta andra kulturer. På så sätt kan "kulturkollisioner"
undvikas i samband med invandringen till vårt land.

Utskottet anser att nyssnämnda utvecklingsarbete avseende kultur i
skolan (s. 9) är av stor betydelse även i detta sammanhang. Som
redovisats har riksdagen under föregående riksmöte fattat beslut om
det fortsatta arbetet med kultur i skolan.

I gymnasieskolan har försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap
pågått sedan år 1984 vid tio gymnasieskolor i landet. SÖ har gjort en
utvärdering av de fyra första åren av försöket. SÖ konstaterar att stor
vikt har lagts vid huvudmomentet Kulturmöten och kulturkonflikter,
särskilt vid skolor i områden med många invandrarelever. Utskottet
vill även erinra om vad som anförs i årets budgetproposition om en
internationalisering av ungdomsskolan (prop. 1988/89:100 bil. 10 s.
35—38). Riksdagen har godkänt regeringens konkreta förslag i denna
fråga (bet. 1988/89:UbUll, rskr. 203).

Med det anförda anser utskottet att syftet med motion
1988/89:Ub309 yrkande 7 är tillgodosett, varför den avstyrks.

Frågan om bestraffningar i skolan tas upp i motion 1988/89:Ub332
(vpk) yrkande 7. Motionärerna anser att alla typer av bestraffningar för
elever såsom hemanmärkning, kvarsittning m.m. måste tas bort. Enligt
motionärerna måste dock ordningsregler finnas. Dessa regler skall
arbetas fram gemensamt av alla i skolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Utskottet har tidigare i sitt betänkande UbU 1986/87:12 (s. 10 f.)
redovisat vilka rättsregler som gäller i skolan. Utskottet vill på nytt
erinra om att skolan har ett tillsynsansvar för eleverna under skoldagen.
Bestämmelser om åtgärder för elevers tillrättaförande finns i
grundskoleförordningen (6 kap. 24—25 §§) och gymnasieförordningen
(9 kap. 86- 90 §§).

Riksdagen har vid föregående riksmöte i samband med behandlingen
av propositionen om skolans utveckling och styrning (prop.
1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) beslutat om ett antal åtgärder för ökat
inflytande och medansvar i skolan för elever och föräldrar. Utskottet
anförde bl.a. följande (bet. UbU7 s. 30 f.): "Skolans uppgift är viktig
när det gäller att aktivt påverka eleverna till att omfatta en samhälls -

1989/90:UbUl

syn, som bygger på demokratiska värderingar samt medborgerliga
rättigheter och skyldigheter. Skolan skall även förbereda dem för ett
yrkesliv, där medbestämmande och medansvar skall prägla verksamheten.
Även föräldrar och vårdnadshavare bör få insyn i ungdomsskolans
verksamhet."

Utskottet anser liksom tidigare att denna grundsyn skall prägla
skolans hela verksamhet, även frågan om fastläggande av principer för
ordningsregler i grundskolan, gymnasieskolan och inom kommunal
vuxenutbildning (jfr prop. 1988/89:4 s. 36—45). Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub332 yrkande 7.

I motion 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 9 förordas ett samarbete mellan
lärarhögskolor och fristående skolor .

Riksdagen avslog ett likalydande yrkande vid riksmötet 1987/88 (bet.
UbU 1987/88:14) med hänvisning till att inget hindrar att kontakt tas
direkt mellan högskoleenheter med lärarutbildning och fristående skolor
när det gäller studiebesök m.m. Enligt vad utskottet nu erfarit
förekommer ett samarbete mellan högskoleenheter med lärarutbildning
och fristående skolor inom den nya grundskollärarutbildningen.
Genom studiebesök m.m. får de studerande stifta bekantskap med den
pedagogik som tillämpas vid t.ex. Waldorfckolor.

Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkande är
tillgodosett, varför motion 1988/89:Ub817 yrkande 9 avstyrks.

Vissa lärarfrågor

I motion 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 31 begärs att statsbidrag till
tjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare återinförs i grundskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Riksdagen avslog vid riksmötet 1987/88 (bet. UbU 1987/88:3) ett
liknande yrkande. Utskottet framhöll bl.a. att det nya systemet med
lärare som har specialfunktioner, som tillämpats sedan läsåret 1982/83,
innebär vissa fördelar genom att tillgängliga resurser kan utnyttjas på
ett mera flexibelt sätt än tidigare. Skolledningsorganisationen kan
därmed anpassas till lokala förutsättningar och behov.

Utskottet har inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet
som bör föranleda riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande.
Samtidigt vill utskottet hänvisa till 1987 års budgetproposition (prop.
1986/87:100 bil. 10 s. 97 f.) där föredragande statsrådet understryker
vikten av att det finns väl fungerande ämnesinstitutioner i skolan. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub817 yrkande 31.

I motion 1988/89:Ub299 (vpk) yrkande 4 aktualiseras behovet av
kurativa insatser för lärare. Motionärerna föreslår att kuratorer anställs
på skolorna med uppgift att ge lärarna handledning och rådgivning
när det gäller att lösa problem i undervisningssituationer som i första
hand inte är av pedagogisk art.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

1989/90:UbUl

I årets kompletteringsproposition (prop. 1988/89:150, bil. 7) anförde
föredragande statsrådet beträffande utvecklingen av ungdomsskolan att
det är nödvändigt med en ytterligare decentralisering av ansvar och
beslutanderätt från central till lokal nivå. Genom riksdagens beslut
(prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) om skolans utveckling och
styrning har grunden lagts för en sådan utveckling. Föredragande
statsrådet anförde vidare att en bred analys av innebörden och konsekvenserna
av en kommunalisering av bl.a. lärartjänster borde göras.
Ett kommunalt huvudmannaskap innebär enligt föredragande statsrådet
att kommunerna får ansvaret för frågor om löne- och anställningsvillkor
samt personalpolitik i övrigt. Enligt vad utskottet inhämtat
pågår inom regeringskansliet ett analysarbete om konsekvenserna av
ett kommunalt huvudmannaskap för lärartjänster. Mot denna bakgrund
finner utskottet det inte påkallat att riksdagen nu gör något
särskilt uttalande med anledning av motion 1988/89:Ub299 yrkande 4,
varför det avstyrks.

Övriga frågor

I motion 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 34 föreslås att regeringen Sr i
uppdrag att genomföra vissa aktiviteter år 1992 med anledning av
150-årsminnet av beslut om allmän folkskola.

Utskottet har inhämtat att SÖ för närvarande planerar ett firande av
folkskolans 150-årsjubileum. SÖ har bl.a. tagit kontakt med våra
grannländer Danmark och Norge som nyligen planerat och genomfört
riksomfattande jubileumsaktiviteter av liknande slag inom skolväsendet.

Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att föreslå
riksdagen vidta någon särskild åtgärd i denna fråga, varför motion
1988/89:Ub817 yrkande 34 avstyrks.

Slutligen tar utskottet upp ett antal frågor på utbildningsområdet vilka
varit föremål för riksdagsbehandling under föregående riksmöte.
Motionsyrkandena redovisas i nedanstående tablå, där det även framgår
i vilket betänkande ifrågavarande ärende tidigare behandlats av utskottet.

tonesområde/mot ion

Barnkunskap
1988/89:Ub228 (fp)

Bild

1988/89:Ub208 (s)
1988/89:Ub227 (fp)
1988/89:Ub305 (fp)
l988/89:Ub828 (fp)
yrk. 1 - 5

Hemkunskap m.m.
1988/89:Ub225 (s)
1988/89:Ub262 (fp)
yrk. 1

1988/89:Ub290 (c)
yrk. 1

Tidigare utskottsbehandling
1988/89:UbU2 s. 10

1988/89:11bU2 s. 4 f.

l988/89:UbU2 s. 4 f.

1988/89:UbU2 s. 4 f.

1988 / 89: Ubll2 s. 4 f.

1988/89:UbU2 s. 8 f.
1988/89:UbU2 s. 8 f.

1988/89:UbU2 s. 8 f.

1989/90:UbU 1

Ämnesområde/mot ion

Tidigare utskottsbehandling

1989/90: UbUl

Re I i g ionskunskap
1988/89:Ub203 (m)
yrt. 1 - 2
1988/89:Ub286 (fp)
1988/89:Ub311 (s)
1988/89:Ub325 (m)
yrk. 1 - 3

Mask inskr i vn i ng
1988/89:Ub202 (fp)
1988/89:Ub222 (s)

Svenska i
grundskolan
1988/89:Ub806 (m)
yrk. 5

Hemspråk sunderv i sning
1988/89:Ub309 (mp)
yrk. 1 - 6

Bidrag till
hemspråksundervisning
1988/89:Ub804 (fp)
yrk. 5

Trafikantutbildning
1988/89:Ub230 (fp)
yrk. 1 - 2
1988/89:Ub246 (s)

Undervisning om
kooperat ion
1988/89:Ub223 (s)

Individuali ser ing
av undervisningen.
Individuel la
valal temat i v på
grundskolans
högstadium
1987/88:Ub246 (fp)
yrk. 13

1988/89:Ub806 (m)
yrk. 10

1988/89:Ub817 (fp)
yrk. 12

Anpassad studiegång
1988/89:Ub252 (s)
1988/89:Ub332 (vpk)
yrk. 11

1988/89:Ub806 (m)
yrk. 14

Läromede1

1988/89:Ub332 (vpk)
yrk. 1

Prov

1988/89:Ub332 (vpk)
yrk. 2

Hemuppgi f ter
1988/89:Ub332 (vpk)
yrk. 6

Djurförsök i
undervisningen
1988/89:Ub306 (fp)

1988/89:UbU2 s. 6 ff.

1988/89:UMJ2 s. 6 ff.

1988/89:UbU2 s. 6 ff.

1988/89:UbU2 s. 13 f.
1988/89:UbU s. 13 f.

1988/89:UbU2 s. 12 f.

1988/89:UbU2 s. 10 ff.

1988/89:UbU4 s. 9

1988/89:UbU2 s. 14

1988/89:UbU2 s. 14 f.

1988/89:UbU7 s. 13 - 16, 37 f.

1988/89:UbU4 s. 12

1988/89:UbU7 s. 50 ff.

1988/89:UbU7 s. 14 f.

1988/89:UbU2 s. 16

1988/89:UbU4 s. 11

Ämnesområde/motion Tidigare utskottsbehandling

1989/90:UbUl

Timme till förfogande
i grundskolan

1988/89:Ub319 (m)	1988/89:UbU2	s.	15 f.
Skolan arbetsmi1jö
m.m.
1988/89:Ub207 (fp)	1988/89:UbU4	s.	4 ff. ,	1988/89:UbU7	s.	33	ff
yrk. 1 - 2
1988/89:Ub259 (fp)	1988/89:UbU4	s.	4 ff.,	1988/89:UbU7	s.	33	ff
1988/89:Ub288 (c)	l988/89:UbU4	s.	4 ff. ,	, 1988/89:UbU7	s.	33	ff
yrk. 1 - 3
1988/89:Ub817 (fp)	1988/89:UbU4	s.	4 ff. ,	, 1988/89:UbU7	s.	33	ff

yrk. 20
Skol mål t ider

1988/89:Ub213 (vpk) 1988/89:UbU4 s. 7

yrk. 4

yrk. 1 - 4

Ti 11sät tning av
lärartjänst

1988/89:Ub237 (fp) 1988/89:UbU4 s. 8

Utbildning för
för t roendeva Ida

1988/89:Ub332 (vpk) 1988/89:UbU7 s. 16

yrk. 8

Utskottet anser att de skäl som utskottet under riksmötet 1988/89
anfört för sina ställningstaganden när det gäller liknande yrkanden
som de här redovisade fortfarande är bärande. Ett stort antal frågor i
motionerna berör ämnesområden som omfattas av den nationella
utvärdering som SÖ och länsskolnämnderna genomför. SÖ har redovisat
det första årets granskning till regeringen (R 89:1 Granskning av
skola och vuxenutbildning 1987/88). Inom flertalet områden har
granskningen fortsatt under läsåret 1988/89.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
samtliga i tablån upptagna motioner, nämligen motionerna
1987/88:Ub246 yrkande 13, 1988/89:Ub202, 1988/89:Ub203,

1988/89:Ub207, 1988/89:Ub208, 1988/89:Ub213 yrkande 4,

1988/89:Ub219, 1988/89:Ub222, 1988/89:Ub223, 1988/89:Ub225,

1988/89:Ub227, 1988/89:Ub228, 1988/89:Ub230, 1988/89:Ub237,

1988/89:Ub246, 1988/89:Ub252, 1988/89:Ub259, 1988/89:Ub262 yrkande
1, 1988/89:Ub275 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub286,

1988/89:Ub288, 1988/89:Ub290 yrkande 1, 1988/89: Ub305,

1988/89:Ub306, 1988/89:Ub309 yrkandena 1-6, 1988/89:Ub311,

1988/89:Ub319, 1988/89:Ub325, 1988/89:Ub332 yrkandena 1, 2, 6, 8
och 11, 1988/89:Ub804 yrkande 5, 1988/89:Ub806 yrkandena 5, 10 och
14, 1988/89:Ub817 yrkandena 12 och 20 samt 1988/89:Ub828.

Hemställan

1989/90: UbUl

Utskottet hemställer

1. beträffande språkundervisningen i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub224 yrkande 3,
1988/89:Ub271 delvis, 1988/89:Ub332 yrkande 10 och
1988/89:Ub801 yrkande 7 delvis,

res. 1 (m, fp. c)

2. beträffande obligatorisk dansundervisning i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub273,

3. beträffande utbildning i elementär naturkunskap
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub336,

4. beträffande undervisning i äldrekunskap i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub205,

5. beträffande turismutbildning i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub835 yrkandena 1 — 2, 6
delvis,

6. beträffande körkortsutbildning i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub335,

7. beträffande sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub211,

8. beträffande inslaget av gymnastik inom ämnet idrott
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub283,

9. beträffande kulturkunskap

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub309 yrkande 7,

10. beträffande bestraffningar i skolan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub332 yrkande 7,

11. beträffande samarbete mellan lärarhögskolor och fristående
skolor

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub817 yrkande 9,

12. beträffande tjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub817 yrkande 31,

res. 2 (m. fp. mp)

13. beträffande kurativa insatser för lärare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub299 yrkande 4,

res. 3 (vpk)

14. beträffande 150-årsminnet av beslut om allmän folkskola
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub817 yrkande 34,

res. 4 (fp)

15. beträffande vissa frågor på utbildningsområdet
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 13,
1988/89:Ub202, 1988/89:Ub203, 1988/89:Ub207, 1988/89:Ub208,
1988/89:Ub213i yrkande 4, 1988/89:Ub219, 1988/89: Ub222,
1988/89:Ub223, 1988/89:Ub225,. 1988/89:Ub227, 1988/89:Ub228,
1988/89:Ub230, 1988/89:Ub237, 1988/89:Ub246, 1988/89:Ub252,
1988/89:Ub259, 1988/89:Ub262 yrkande 1, 1988/89:Ub275 yrkandena
1 och 2, 1988/89:Ub286, 1988/89:Ub288, 1988/89:Ub290
yrkande 1, 1988/89:Ub305, 1988/89:Ub306, 1988/89:Ub309 yrkandena
1-6, 1988/89:Ub311, 1988/89:Ub319, 1988/89:Ub325,
1988/89:Ub332 yrkandena 1, 2, 6, 8 och 11, 1988/89:Ub804
yrkande 5, 1988/89:Ub806 yrkandena 5, 10 och 14,

1988/89:Ub817 yrkandena 12 och 20 samt 1988/89:Ub828.

Stockholm den 4 oktober 1989

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s). Larz Johansson (c), Ann-Cathrine
Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s). Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson
(s). Margareta Hemmingsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Ewa Hedkvist
Petersen (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp),
Ylva Johansson (vpk) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Språkundervisningen i grundskolan (mom. 1)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Ulf Melin (m) och
Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "yrkande 7 delvis" bort ha följande lydelse:

I dag finns inte möjligheten att som tillval läsa två främmande språk
på högstadiet. Utskottet anser att behovet av bättre språkkunskaper är
så angeläget, att alla elever i grundskolan bör ges möjligheter att
förutom engelska studera två främmande språk på högstadiet. Regeringen
bör uppdra åt SÖ att ta initiativ till en försöksverksamhet med
utökat språktillval på grundskolans högstadium. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: UbUl

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande språkundervisningen i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub271 delvis och
med anledning av motionerna 1988/89:Ub224 yrkande 3,
1988/89:Ub332 yrkande 10 och 1988/89:Ub801 yrkande 7 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.Tjänster som huvudlärare och
institutionsföreståndare (mom. 12)

Ann-Cathrine Haglund (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson
(fp), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 31" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att den tidigare tillämpade
organisationen med tjänster för huvudlärare och institutionsföreståndare
för olika ämnen och ämnesgrupper bör återinföras i grundskolan.
Enligt utskottets uppfattning är det därmed möjligt att stärka
den ämnesmässiga kompetensen i skolan. Utskottet är vidare av den
uppfattningen att skötsel och underhåll av ämnesinstitutioner garanteras
genom tjänster för institutionsföreståndare. Till tjänster som huvudlärare
och institutionsföreståndare bör statsbidrag utgå. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1988/89:Ub817 yrkande 31 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande tjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub817 yrkande 31
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kurativa insatser för lärare (mom. 13)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 14 slutar med "det avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att lärarna bör fa adekvat
rådgivning och handledning i frågor av psykosocial natur. Varken
lärarna själva eller skolledarna har i dag tillräckliga kunskaper om hur
svårigheter av detta slag kan hanteras. Enligt utskottets uppfattning kan
det vara lämpligt att en kurator anställs på skolorna med uppgift att
bistå lärarna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande kurativa insatser för lärare

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub299 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU 1

4. 150-årsminnet av beslut om allmän folkskola
(mom. 14)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Mot
denna" och slutar med "yrkande 34 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att folkskolereformen har haft så avgörande betydelse
för utvecklingen av Sveriges demokrati att jubileet bör uppmärksammas
även utanför skolans område. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1988/89:Ub817 yrkande 34 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande 150-årsminnet av beslut om allmän folkskola
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub817 yrkande 34
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Hemkunskap m.m. (mom. 15)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anför:

Riksdagen har under de två senaste riksmötena behandlat vissa frågor
inom ämnet hemkunskap i grundskolan. Vi hänvisar till tidigare
anmäld uppfattning i dessa frågor, vilken framgår av reservation 1 till
utbildningsutskottets betänkande UbU 1987/88:7.

2. Svenska i grundskolan (mom. 15)

Ann-Catarine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte vissa frågor beträffande
ämnet svenska i grundskolan (bet. 1988/89:UbU2). Vi förutsätter
att den nya kursplanen i svenska leder till en förstärkning av undervisningen
i ämnet svenska i enlighet med vad som anförs i vår motion
1988/89:Ub806 yrkande 5.

3. Hemspråksundervisning (mom. 15)

Claes Roxbergh (mp) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte vissa frågor om
hemspråksundervisningen i skolan. Jag hänvisar därför till vad som
anförts i miljöpartiets motion 1988/89:Ub309 yrkandena 1—6.

1989/90: UbUl

4. Bidrag till hemspråksundervisning (mom. 15)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Vi hänvisar till vår flera gånger tidigare anmälda uppfattning att
hemspråksundervisningen bör koncentreras till forskole-, låg- och mellanstadietid
och att hemspråksundervisning endast i mindre omfattning
skall behövas på högstadiet. Vi anser att de riktlinjer vi förordat i våra
motioner bör kunna utgöra grund för en ytterligare prövning av
hemspråksundervisningens organisation och omfattning.

5. Bidrag till hemspråksundervisning (mom. 15)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte frågan om ett nytt
bidragssystem för hemspråksundervisning i skolan. Vi hänvisar till
tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation
4 till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU4.

6. Individualisering av undervisningen. Individuella
valalternativ på grundskolans högstadium (mom. 15)

Ann-Cathrine Haglund (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson
(fp), Ulf Melin (m) och Margitta Edgren (fp) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte frågan om skolans
utveckling och styrning. I samband med den behandlingen aktualiserades
frågor om individualisering av undervisningen och individuella
valalternativ på grundskolans högstadium. När det gäller de i detta
betänkande behandlade motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 13,
1988/89:Ub806 yrkande 10 och 1988/89:Ub817 yrkande 12 hänvisar vi
till tidigare anmälda uppfattningar, vilka framgår av reservationerna 1
och 22 till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU7.

7. Anpassad studiegång (mom. 15)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte frågan om anpassad
studiegång. Vi hänvisar till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga,
vilken framgår av reservation 5 till utbildningsutskottets betänkande
1988/89:UbU4.

8. Anpassad studiegång (mom. 15)

Ylva Johansson (vpk) anför:

När det gäller frågan om anpassad studiegång i grundskolan hänvisar
jag till tidigare redovisad uppfattning, vilken framgår av reservation 5
till utbildningsutskottets betänkande 1987/88:3.

1989/90: UbUl

9. Läromedel (morn. 15)

1989/90: UbUl

Ylva Johansson (vpk) anför:

Vpk står fast vid riksdagens beslut våren 1989 om gåvoläromedel.
Enligt min mening är det viktigt att det i varje ämne finns basläromedel,
som inte är styrda av privata intressen. Basläromedlen skall ta upp
de grundläggande momenten enligt kursplanerna.

10. Utbildning för förtroendevalda (mom. 15)

Ylva Johansson (vpk) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte frågan om program
för utbildningsinsatser riktade till förtroendevalda inom en kommun.
Jag hänvisar till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken
framgår av reservation 2 till utbildningsutskottets betänkande
1988/89:UbU7.