Utrikesutskottets betänkande
1989/90:UU20

Forskning

1989/90

UU20

I detta betänkande behandlas avsnitt 12 (Utrikesdepartementets verksamhetsområde)
i regeringens proposition 1989/90:90 om forskning, de
motioner som väckts i anslutning till ifrågavarande avsnitt samt vissa
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Propositionen (s. 111 — 119)

1989/90:90 bilaga 12 vari yrkas

1. att riksdagen under reservationsanslaget Utredningar inom det
nedrustnings- och säkerhetspolitiska området under tredje huvudtiteln
för budgetåret 1990/91 anvisar 600 000 kr. utöver vad som föreslagits i
prop. 1989/90:100 bil. 5,

2. att riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m.m. under
tredje huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar 400 000 kr. utöver
vad som föreslagits i prop. 1989/90:100 bil. 5,

3. att riksdagen till Bidrag till ett institut för Japanstudier under
tredje huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 3 000 000 kr.,

4. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
avseende institutet för Japanstudier för budgetåren 1991/92 och
1992/93 som angivits.

Propositionen anger att utrikes- och säkerhetspolitisk forskning samt
u-landsforskning är central från utrikespolitisk synpunkt. Forskning av
betydelse för Sveriges ekonomiska relationer med omvärlden är enligt
propositionen också viktig.

Propositionen sammanfattar forskningsresurserna inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde. I nedanstående tabell redovisas endast
reformer. Till dessa förändringar kommer för budgetåret 1990/91
kompensation för pris- och löneförändringar.

1 Riksdagen 1989/90. 9 sami. Nr 20

Reformer (milj.kr.)

1989/90:UU20

	anvi sat 1989/90	förslag beräknat 1990/91 1991/92	beräknat 1992/93
Nedrustning, freds- och
konf 1iktforskning	38,9 (1)	-	-
Internationell politik	3,3	+ 0,6	-
Fo 1 k r ä 11	1,7	♦ 0,4 (2)	-
Bidrag till ett institut
för Japanstudier	-	+ 3,0	-
U-1 ands for skn i ng	315,0	- (3) -	-
Styrelsen för u-lands-
forskning (SAREC)	11,1	- (4)

'i beloppet ingår en engångsanvisning om 7,5
‘I budgetprop. 1989/90:100 bil. 5 begärs ytterligare +0,7

*1 budgetprop. 1989/90:100 bil. 5 begärs +45,0

4I budgetprop. 1989/90:1(X) bil. 5 begärs +4,3

I tre olika avsnitt redogör propositionen för utrikes- och säkerhetspolitiskt
motiverad forskning, biståndsmotiverad forskning resp. forskning
motiverad från utrikeshandelssynpunkt.

1. Utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning
(s. 111-114)

Neutralitetspolitiken ställer enligt propositionen krav på en självständig
värdering av för vårt land viktiga förhållanden och utvecklingstendenser
i omvärlden. Sverige har mot denna bakgrund i hög grad
intresse av forskning kring frågor av betydelse för vår utrikespolitik.

Detta gäller forskning inom det centrala säkerhetspolitiska området
men även inom folkrätt och andra discipliner. Man bör enligt propositionen
härvid beakta att det på det utrikespolitiska området finns
behov dels av tillämpad forskning med relativt kort tidshorisont, dels
av forskning av mera långsiktig karaktär.

1.1 Inventering av forskningen — resultat och bedömning

Propositionen anger att utrikesutskottet i betänkande UU 1986/87:16
(s. 5) uttalade att regeringen bl.a. borde göra en inventering av den för
svensk utrikes- och säkerhetspolitik relevanta forskning som utförs av
institutioner i Sverige, såväl på det akademiska fältet som inom den
offentliga förvaltningen. Detta tillkännagavs regeringen genom
rskr. 1986/87:285.

Den begärda inventeringen har utförts och, genom skrivelse den 26
oktober 1989 från utrikesministern, delgivits riksdagens utrikesutskott.

Inventeringen visar enligt propositionen i flera fall att en minskning
av verksamheten skett under en följd av år. Denna utveckling äger
rum under det att Sverige kontinuerligt konfronteras med komplicerade
säkerhetspolitiska frågor knutna till ofta svåröverskådliga och snabba
förändringar i den omedelbara omvärlden, samtidigt som underlag
för politiska bedömningar från statsmakternas sida efterfrågats i ökan- 2

de grad.

Till denna bild skall enligt propositionen läggas att den sektorsfinansierade
högskoleforskningen inom det utrikes- och säkerhetspolitiska
området alltid varit av liten omfattning.

Regeringen anser att man bör skilja mellan å ena sidan grundforskningen
inom för säkerhetspolitiken relevanta ämnesområden och å
andra sidan den mera behovsinriktade forskning och långsiktiga utredningskapacitet
som utgör ett d vekt stöd för utrikespolitiska bedömningar.
Propositionen anger att båda behövs, och de kan inte ersätta
varandra.

Regeringen framhöll redan i föregående forskningsproposition att
olika vägar bör prövas att fördjupa den internationellt inriktade utbildningen
och säkerhetspolitiska forskningen, främst med anknytning till
ämnet statsvetenskap. Denna bedömning stöds av att den företagna
inventeringen visar på ett behov av ytterligare insatser på detta område.
Regeringen finner det angeläget att denna ambition nu förs vidare.
Inte minst mot bakgrund av traditionen i svensk utrikespolitik är det
också angeläget att den folkrättsliga forskningen i Sverige får ökat stöd.

1.2 Arktisk konflikt- och säkerhetsforskning

Enligt regeringens uppfattning finns det ett utökat behov av att studera
frågor med anknytning till Sveriges närområden. Som framgår av
nämnda inventering har det bland forskarna under senare år uppstått
ett förnyat intresse för det nordiska området. Ett initiativ med denna
geografiska inriktning är den av universitetet i Umeå föreslagna satsningen
på arktisk konflikt- och säkerhetsforskning inom området
internationell politik. Regeringen avser att till budgetåret 1991/92
föreslå att 250 000 kr. beräknas för inrättande av en doktorandtjänst
vid universitetet i Umeå för forskarstuderande inom ämnet statsvetenskap
med inriktning på internationell politik.

1.3 Forskartjänster med inriktning på internationell politik

Även annan forskning i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor inom
ämnet statsvetenskap bör enligt propositionen förstärkas. En satsning
på tjänster under professorsnivå för disputerade forskare är, enligt
regeringens uppfattning, då en lämplig åtgärd.

Vid statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Lund finns
goda förutsättningar för en långsiktig kunskapsuppbyggnad med inriktning
mot internationell politik. Regeringen anser det därför motiverat
att till budgetåret 1991/92 beräkna 750 000 kr. till universitetet i Lund
i detta syfte.

1.4 Ökad satsning på öststatsforskning

Särskilda medel lämnas för stöd till forskning med öststatsinriktning.
Den snabba politiska utvecklingen i Östeuropa, med implikationer för
Sveriges närområde, motiverar att stödet utökas. Detta bör ske genom
att anslaget Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området förstärks med 600 000 kr. budgetåret 1990/91.

1* Rik s,lagen IWKVO. 9 sami. Nr 20
Rättelse: S. 13 råd 16-33 Ny text

1989/90: UU 20

1.5 Ökat samarbete på folkrättens område

Den folkrättsliga forskningen är en fråga som enligt propositionen
regeringen prioriterar. Mellan utrikesdepartementet och universitetens
juridiska fakulteter är ett fördjupat samarbete på väg att etableras.
Regeringen anser att ytterligare 400 000 kr. bör anvisas budgetåret
1990/91 så att ambitionen kan höjas och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
inom högskolan stärkas.

2. Biståndsmotiverad forskning (s. 114—117)

Regeringen har i 1990 års budgetproposition behandlat anslagsfrågorna
för u-landsforskning.

För budgetåret 1990/91 föreslår regeringen' i budgetpropositionen
(prop. 1989790:100 bil. 5) att 360 milj.kr. anvisas för forskningsstöd
genom SAREC under anslaget Andra biståndsprogram.

Forskning utgör en av förutsättningarna för att länderna skall kunna
övervinna sina utvecklingsproblem. Behovet av forskning för att finna
vägar att lösa olika utvecklingsproblem är stort. Forskningsstöd för att
stärka u-ländernas egen kapacitet för forskning och för att söka stödja
specifika u-landsrelaterade frågor är enligt regeringen SARECs främsta
uppgift.

Som en särskild insats för svensk u-landsforskning har regeringen i
enlighet med 1987 års forskningspolitiska beslut (prop. 1986/87:80
bil. 2, UU16, rsk. 285) utsett innehavare till de första av sex professurer
inom områdena utvecklingsekonomi, statsvetenskap och miljö. Vid
beredningen av dessa tillsättningsärenden har SAREC funnit att ytterligare
förstärkning behövs inom vissa ämnesområden. I budgetpropositionen
föreslås därför att SAREC tillförs medel för att inrätta doktorandtjänster
förlagda till miljöer och områden där det finns särskilda
behov av att långsiktigt stärka forskningskompetensen.

Det faktum att visst stöd till u-landsforskning i Sverige ingår i
SARECs uppgifter får enligt propositionen inte undanskymma att
SAREC i första hand är en biståndsmyndighet med uppgift att främja
forskning som kan underlätta u-ländernas utveckling mot ökat självbestämmande
och mot ekonomisk och social rättvisa. Det allmänna
utbildningsväsendet och universiteten har huvudansvaret för att sörja
för kunnande och forskning på olika områden, inklusive utvecklingssamarbetet.

Den biståndsfinansierade forskningen syftar i första hand till att
förstärka basen för utvecklingssamarbetet, men genom stödet utvecklas
också kompetensen för internationellt samarbete i stort.

De institut med geografisk inriktning som är av särskild relevans för
utvecklingssamarbetet är Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, Latinamerikainstitutet
i Stockholm och Nordiska institutet för Asienstudier
i Köpenhamn.

Regeringen anser att personbyte med u-länder inom högre utbildning
och forskning är ett viktigt inslag i verksamhet som syftar till att
stärka forskningskapacitet i u-länder. Regeringen anser att det är

1989/90:UU20

biståndsmyndigheternas uppgift att utifrån ett sådant grundläggande
positivt synsätt arbeta vidare med personbyte inom ramen för myndigheternas
respektive program.

3. Forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt
(s. 117-119)

3.1 Europeiskt forskningssamarbete

Under de senaste åren har enligt propositionen samarbetet mellan
Sverige och EG utvecklats starkt. Parterna har funnit det vara av
ömsesidigt intresse att gemensamt angripa problem inom en rad olika
områden. Samarbetet har vidgats också till områden utanför
frihandelsavtalets ram.

Ett stort intresse för svensk medverkan i forskningssamarbetet har
visats. Som tidigare har nämnts är stora delar av EG:s ramprogram nu
också öppna för svenskt deltagande på projekt- eller programnivå.

Det ramprogram som nu finns för EGs FoU-insatser t.o.m. år 1994
ligger i sin huvudinriktning väl i linje med den svenska FoU-politiken.
Regeringen avser därför fortsätta förhandlingarna om svenskt deltagande
i detta program på en nivå som innebär ett så starkt inflytande som
möjligt i den fortsatta planeringen av samarbetet. Syftet är ett fullständigt
svenskt deltagande i EGs ramprogram för forskning och teknisk
utveckling under åren 1990—1994.

För fullständigt deltagande i programmet kan kostnaden för svensk
del beräknas motsvara Sveriges BNP-andel, dvs. 3,5 % av den totala
budgeten för EGs FoU-program. Det är enligt propositionen inte
möjligt att nu mer exakt ange det medelsbehov som kan uppkomma. I
propositionen anges att regeringen återkommer till riksdagen i anslagsfrågan
när tillräckligt underlag för riksdagens ställningstagande föreligger.

3.2 Bidrag till ett institut för Japanstudier

Enligt propositionen blir förbindelserna mellan Japan och Östasien å
ena sidan och Sverige och Europa å andra sidan allt mer intensiva.
För att tillvarata och utnyttja denna utveckling krävs bredare och
djupare kontakter mellan de geografiska områdena.

Forskningen i Sverige om Östasien står enligt propositionen i dag
inte i relation till områdets ekonomiska och politiska betydelse. Både
näringsliv och statsförvaltning frågar efter ökad kvalificerad akademisk
kompetens om Östasien.

Inom Handelshögskolan i Stockholm finns framskridna planer att
etablera ett forskningsinstitut med huvudsaklig inriktning på Japans
ekonomi.

Institutet avses bli utformat i likhet med Stiftelsen Östekonomiska
Institutet. Det skall enligt regeringens uppfattning sålunda vara en
självständig organisation men samtidigt vara knutet till Handelshögskolan,
så att institutet kan ta del av skolans etablerade forskning på det
ekonomiska området. Det planerade institutet föreslås finansieras dels

1989/90: UU 20

genom medel från svenska staten och näringslivet, dels av intressenter i
Japan. För att institutet skall nå framgång är det nödvändigt med en
stabil ekonomisk bas, lämpligen i form av en fond vars storlek angivits
till ca 100 milj.kr. Härigenom kan en verksamhet av tillräcklig omfattning
finansieras. Institutet avses enligt propositionen kunna inleda sin
verksamhet under följande två förutsättningar

1. att från svensk sida 50 milj.kr. kan samlas in och

2. att staten och övriga bidragsgivare anser sig kunna göra den bedömningen
att de japanska bidrag som en fondering om 100 milj.kr.
förutsätter kan komma till stånd.

Mot bakgrund av Japans alltmer framträdande ställning i världsekonomin
liksom på en mängd andra områden har enligt propositionen
det föreslagna projektet bedömts som utomordentligt angeläget för att
bygga upp erforderlig kompetens och för att hävda svenska intressen i
världens mest expansiva region.

Staten bör enligt propositionen fa utse en representant i institutets
styrelse. Statens bidrag till det planerade institutet avses enligt propositionen
lämnas med ett belopp på 3 milj.kr. under vart och ett av
budgetåren 1990/91, 1992/92 och 1992/93.

Motioner

Väckta under allmänna motionstiden

I motion 1989/90:U246 av Margaretha af Ugglas (m) yrkande 26
hemställs att riksdagen beslutar inrätta två professurer i säkerhetspolitik
vilka finansieras under anslaget F 1. Utredning inom det nedrustnings-
och säkerhetspolitiska området samt för budgetåret 1990/91
anvisa 2 milj.kr. utöver regeringens förslag.

I motion 1989/90:U424 av Pär Granstedt m.fl. (c) yrkande 2 delvis
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av ökade forskningsresurser inom UDs
ansvarsområde.

I motion 1989/90:U425 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 10
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en förstärkning av fredsforskningen.

Väckta i anslutning till propositionen

1989/90:U8 av Karin Söder m.fl. (c, m, fp, vpk, mp) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen
av nordiskt samarbete inom forskningen.

1989/90:U9 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen tillkänna vad i motionen anförts om
igångsättandet av ett forskningsarbete med syfte att utveckla demokratin
i de länder som vill samarbeta i det föreslagna forskningsprojektet.

1989/90:UU20

1989/90:U10 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen tili känna vad i motionen anförts om den
biståndsmotiverade forskningen.

Motiveringen återfinns i motion Jo25.

1989/90:U 11 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
att avdela ambassadpersonal till bevakning av miljöforskning.
Motiveringen återfinns i motion Jo27.

1989/90:U12 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till anslaget Utredningar inom det nedrustnings- och
säkerhetspolitiska området anslår 2 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit för budgetåret 1990/91,

Motiveringen återfinns i motion Ubl39.

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om 3 000 000 kr. i bidrag
till ett institut för Japanstudier,

Motiveringen återfinns i motion Ubl39.

3. att riksdagen till SAREC anslår 15 000 000 kr. utöver regeringens
förslag för budgetåret 1990/91.

Motiveringen återfinns i motion Ubl39.

1989/90:U13 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen för
budgetåret 1990/91 anslår 1 500 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit till F 5, Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning.

Utskottet

Utrikespolitisk forskning m.m.

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att Sverige
i hög grad har intresse av att det inom landet bedrivs forskning
kring frågor av utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. Sverige i likhet
med andra länder konfronteras kontinuerligt med komplicerade internationella
problem. Snabba förändringar i vår omvärld accentuerar
behovet av underlag för de politiska bedömningar som efterfrågas.

Internationell säkerhet och nedrustning, säkerheten i Sveriges närområde,
den europeiska integrationen, utvecklingen i olika regioner
inkl. regionala konflikter, internationella organisationer, är exempel
på områden inom vilka studier, forskning och kompetensuppbyggnad
är av stor betydelse.

Forskningen i Sverige på det utrikes- och säkerhetspolitiska området
sker dels i form av grundforskning i första hand inom universiteten,
dels i form av en i högre grad behovsinriktad och tillämpad forskning
som ett mer direkt stöd för utrikespolitiska bedömningar.

Under anslaget F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor disponerar
utrikesdepartementet medel för bl.a. forskning. Över anslaget
kanaliseras bl.a. bidrag till Utrikespolitiska institutet och Stockholms

1989/90: UU20

internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för forskningsändamål.
Vidare utgår medel till den del av verksamheten vid försvarets forskningsanstalt
(FOA) som syftar till att stödja utrikesdepartementets
arbete i internationella förhandlingar om rustningsbegränsning och
nedrustning. Över en annan anslagspost inom F-anslaget går medel
bl.a. som projektbidrag för studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden.

Utskottet konstaterar att en betydande och huvudsakligen tillämpad
forskningsverksamhet således finansieras över utrikesdepartementets
budget.

Utskottet konstaterar att viktig grundforskning med inriktning på
internationell politik bedrivs vid universiteten, framför allt inom de
statsvetenskapliga institutionerna men även inom andra institutioner.
Några av de statsvetenskapliga professurerna innehas av forskare med
inriktning på internationell politik. Inom freds- och konfliktforskningen
har särskilda professurer inrättats. Det bör vidare nämnas att den
områdesinriktade forskningen utökats inom ramen för särskilda institut,
som Nordiska Affikainstitutet och Latinamerikanska institutet
liksom genom specialisering inom vissa institutioner och forskningsprogram.

Utrikesutskottet behandlade bl.a. utrikes- och säkerhetspolitisk
forskning i sitt betänkande UU 1986/87:16 som utarbetades i anslutning
till regeringens proposition 1986/87:80 om forskning.

I betänkandet tog utskottet upp frågan om åtgärder för att förstärka
regeringens möjligheter att få kvalificerat underlag för sina långsiktiga
utrikes- och säkerhetspolitiska ställningstaganden. Utskottet uttalade
därvid att en inventering borde göras av den för svensk utrikes- och
säkerhetspolitik relevanta forskning som utförs i Sverige, såväl på det
akademiska fältet som inom den offentliga förvaltningen.

Inventeringen redovisades av utrikesdepartementet i oktober 1989.
Utskottet finner utredningen vara en värdefull och översiktlig genomgång
av den utrikes- och säkerhetspolitiska forskningen och studieverksamheten
i Sverige.

Utskottet välkomnar att den gjorda inventeringen tagits som utgångspunkt
för ett antal förslag till förstärkning av forskningsinsatser som
inryms i den nu aktuella forskningspropositionen.

Europeisk säkerhet är ett synnerligen viktigt område för svensk
utrikespolitik. Utvecklingen i Europa och de perspektiv som nu kan
skönjas vad gäller framväxten av ett nytt säkerhetssystem ställer också
krav på nya forskningsinsatser. Utskottet anser att det därför finns skäl
att under de närmaste åren överväga ökade satsningar på utrikes- och
säkerhetspolitisk forskning med inriktning på Europa. Det bör i
sammanhanget noteras att behovet i hög grad gäller grundforskning
som bör ha en viss varaktighet. Utskottet anser att forskningspropositionen
tagit fasta på de nämnda behoven i sina förslag såväl vad avser
grundforskning som tillämpad forskning. En utökning av insatserna
bör kunna övervägas under kommande år.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att förstärka anslaget F 1,
Tredje huvudtiteln (Utrikesdepartementet) Utredningar inom det ned -

1989/90:UU20

rustnings- och säkerhetspolitiska området med 600 000 kr. bl.a. mot
bakgrund av det angivna behovet av öststatsstudier. En sådan förstärkning
av den öststatsforskning som finansieras över anslaget är väl
motiverad i synnerhet mot bakgrund av händelseutvecklingen i Central-
och Östeuropa. Utskottet noterar att av staten understödd Östeuropaforskning
även äger rum vid bl.a. Utrikespolitiska Institutet, vid
universiteten och vid det nyligen upprättade och till Handelshögskolan
knutna Östekonomiska Institutet. Enligt utskottet är ytterligare medel
för ändamålet för närvarande inte erforderliga.

Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U12 (vpk) vilket förordar en
ytterligare förstärkning av anslaget F 1. Utredningar inom det nedrustnings-
och säkerhetspolitiska området med 2 milj.kr. för öststatsforskning.

Utskottet vill i sammanhanget vidare erinra om att regeringen i
budgetpropositionen lagt fram förslag om samarbete med Östeuropa.
Förslagen behandlades i utrikesutskottets betänkanden 1989/90:UU15
och 1989/90:UU16.

Motion U9 (mp) föreslår igångsättandet av ett tvärvetenskapligt
forksningsprojekt tillsammans med de baltiska staterna för att bl.a.
utveckla demokratin. Utskottet konstaterar att forskning utgör ett av
de prioriterade områdena i det av regeringen föreslagna Östeuropasamarbetet.
En administrativ ordning har etablerats för beredning av
enskilda insatser inom ramen för detta östsamarbete. Förslaget i nämnda
yrkande kan enligt utskottets mening bli föremål för prövning
inom ramen för denna beredning.

Härmed besvaras motion U9 (mp).

I motion U13 (c) föreslås att anslaget F 5. Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning tillförs ytterligare 1,5 milj.kr. I
yrkande 2 i motion U424 (c) förordas att ökade forskningsresurser
ställs till förfogande inom utriksedepartementets verksamhetsområde.
Motionärerna anger bl.a. att en otillfredsställande neddragning av
FOA:s forskning om europeisk säkerhet skett genom att anslaget
belastats hårt av ett antal andra angelägna insatser och att en förstärkning
därför bör ske. I yrkande 10 i motion U425 (vpk) föreslås en
förstärkning av fredsforskningen.

Utskottet tillstyrkte budgetpropositionens förslag till medelsram för
anslagsposten F 5. i samband med behandlingen av betänkandet om
UD:s budget (1989/90:UU14). Utskottet ser inte anledning att ändra
detta ställningstagande. Beredningen av anslagsposten F 5. sker efter
förslag från och i nära samråd med FOA. Den omfördelning av
medlen som regeringen förordar i bugdetpropositionen har föreslagits
med utgångspunkt i FOAs eget förslag.

Utskottet gör bedömningen att de medel som står till buds inom
F-anslaget medger fortsatt forskning i huvudsak av tillämpad karaktär
inom FOA också vad gäller europeisk säkerhet. Det kan vidare noteras
att FOA tillförs medel för forskning över försvarsdepartementets budget
och via försvarsstaben. Aven denna forskning kommer UD till del.

1989/90: UU20

Betydande medel för forskning om europeisk säkerhet finansieras
också över andra anslagsposter inom F-anslaget, exempelvis F 1. Utredningar
inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området och
F 6. Utrikespolitiska institutet. Även anslagsposten F 3. Information,
studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
inbegriper forskningsinsatser. Mot bakgrund av vad som ovan anförts
gör utskottet bedömningen att ytterligare medelstilldelning för närvarande
inte är erforderlig.

Härmed avstyrks motion U13 (c), yrkande 2 i motion U424 (c) samt
yrkande 10 i motion U425 (vpk).

Utskottet välkomnar att forskningspropositionen såvitt kan bedömas
för första gången föreslår direkt sektorstöd för forskning inom internationell
politik vid universiteten. Förslagen ligger i linje med vad
utskottet ovan anfört om behoven av grundforskning om internationell
politik. Förslagen avser dels stöd till långsiktig kunskapsuppbyggnad
vid Lunds universitet i form av medel för forskning på mellannivå
(750 000 kr.), dels medel till Umeå universitet för en doktorandtjänst
avseende arktisk konflikts- och säkerhetsforskning (250 000 kr.). Utskottet
ser vidare positivt på att forskningsresurser fördelas på flera
orter i landet. Förslagen behandlas anslagsmässigt av utbildningsutskottet
där även ett antal yrkanden om inrättande av professurer inom
ämnet internationell politik behandlas, eftersom anslag till universitetsväsendet
faller under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget i motion U246 (m) om
att finansiera inrättandet av två professurer över anslagsposten F 1.
Utskottets allmänt positiva syn på ökade insatser för stöd till grundforskning
inom internationell politik framgår av vad som i betänkandet
anförts i anslutning till forskningspropositionens förslag.

Härmed avstyrks yrkande 26 i motion U246 (m).

För en liten och alliansfri stat som Sverige har folkrätten en särskild
betydelse för utrikespolitiken. Utskottet välkomnar och tillstyrker
forskningspropositionens förslag om att tillföra anslaget F. Nedrustnings-
och säkerhetspolitiska frågor under tredje huvudtiteln
400 000 kr. med syftet att ytterligare stödja studier och forskning om
folkrätt.

Utskottet välkomnar vidare forskningspropositionens förslag om bidrag
till ett institut om Japanstudier. De motiveringar som anges i
propositionen för förslaget — de alltmer intensifierade förbindelserna
mellan Sverige å ena sidan och Japan och Östasien å andra sidan samt
den snabba ekonomiska utvecklingen i Japan och Östasien — finner
utskottet vara väl underbyggda. Härmed tillstyrks förslaget att anslå
3 milj.kr. som bidrag till ett institut för Japanstudier under budgetåret
1990/91. Vidare tillstyrks de riktlinjer för resursförstärkningar avseende
institutet som angivits för budgetåren 1991/92 och 1992/93.

I motion U12 (vpk) föreslås att inga medel ges till Japaninstitutet
mot bakgrund av det planerade institutets alltför företagsanpassade
verksamhet. Yrkandet avslås med vad utskottet ovan anfört.

1989/90: UU20

I flerpartimotionen U8 (m, fp, c, vpk, mp) om nordiskt forskningssamarbete
föreslås att riksdagen understryker vikten av ett väl fungerande
nordiskt samarbete på forskningsområdet. Motionen anger vidare
bl.a. betydelsen av ett samlat nordiskt uppträdande i forskningssammanhang,
av att åstadkomma en nordisk hemmamarknad för forskare
samt av att undanröja existerande hinder för samarbete mellan forskare
och forskningsinstitutioner. Vidare redogörs för fördelarna med
nordiskt nätverkssamarbete inom forskningen. Motionärerna betonar
även att de kulturella och sociala forskningsområdena får sin berättigade
plats i det nordiska samarbetet.

Utskottet har under en följd av år behandlat det nordiska samarbetet
i särskilda betänkanden, senast i betänkande 1989/90:UU9. I detta
betänkande anges bl.a. den stora betydelse som det nordiska samarbetet
har. Vidare uttalade utskottet att det krävs en höjning av ambitionsnivån
i det nordiska samarbetet inför de utmaningar som kommer från
den internationella utvecklingen och att det krävs ökad effektivitet och
dynamik. Utskottet angav vidare att det ankommer på Nordiska rådet i
samarbete med ministerrådet att avgöra hur detta skall ske.

Utskottets uttalanden om det nordiska samarbetets stora betydelse
generellt gäller även på forskningens område.

Som regeringen anger i forskningspropositionen har det nordiska
forskningssamarbetet en lång tradition och har utvecklats till att täcka
ett brett fält och ett stort antal aktiviteter. Det formaliserade samarbetet
sker genom Nordiska ministerrådet och dess organ. I forskningspropositionen
Finns en kortfattad sammanfattning av Nordiska ministerrådets
FoU-verksamhet.

Utskottet noterar att en stor del av den verksamhet som finansieras
över Nordiska ministerrådets budget avser forskningsrelaterade insatser.
Utskottet konstaterar vidare att det även via varje enskilt lands
budget kanaliseras betydande medel som kommer nordiskt forskningssamarbete
till del. Härtill kommer forskningsinsatser inom de särskilda
nordiska handlingsplanerna inom olika sakområden, som exempelvis
de nordiska finansministrarnas ekonomiska handlingsplan och den
nordiska handlingsplanen för kulturellt samarbete.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det även inom
internationell politik finns ett nordiskt forskningssamarbete och ett
välfungerande forskningsnätverk inom ramen för Nordiska samarbetskommittén
för internationell politik, inkl. konflikt- och fredsforskning
(NORDSAM).

De förslag som framförs i motion U8 ligger väl i linje med de
riktlinjer för nordiska forskningspolitiska rådets verksamhet under
perioden 1990—1992 som Nordiska rådet antagit. Förslagen avviker
heller inte från regeringens intentioner vad gäller internationellt FoUsamarbete
såsom de anges i forskningspropositionen.

Med det anförda får utskottet tillstyrka motion U8 (m, fp, c, vpk, mp).

I motion Ull (c) föreslås att ambassadpersonal avdelas för bevakning
av miljöforskning.

1989/90:UU20

Utskottet behandlade frågan om förstärkning av miljöexpertisen
inom utrikesförvaltningen i betänkandet om utrikesdepartementets
budget 1989/90:UU14. I detta betänkande uttalade utskottet att bevakning
av miljöfrågor blir en allt viktigare uppgift för utrikesförvaltningen.
Vidare konstaterades att det inom utrikesförvaltningen i vissa fall
kan krävas expertis på mijöområdet. Utskottet refererade till utredningen
om utrikesförvaltningens inriktning och organisation (UD 87)
och dess förslag om en förändrad avvägning mellan de fem existerande
lantbruksattachéerna och behovet av miljöattachéer. Vidare fann utskottet
det motiverat med en bredare prövning av behovet av miljöspecialister
vid utlandsmyndigheterna. Utskottet ansåg det motiverat att
regeringen företar en samlad utredning av behovet av miljöexpertis vid
utlandsmyndigheterna.

Utskottet tolkar detta uttalande som att gälla även bevakning av
miljöforskning.

Därmed får motion Ull (c) anses besvarad.

U-landsforskning

Utskottet behandlade Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), dess
verksamhetsinriktning och dess anslag i betänkandet om internationellt
utvecklingssamarbete (1989/90:UU15). I detta betänkande underströk
utskottet u-landsforskningens betydelse. Vidare konstaterades att
sakanslagen för u-landsforskning ökat starkt under en följd av år och
att regeringens förslag för nästa budgetår (360 milj.kr.) innebär en
ökning med nära 12 % jämfört med innevarande budgetår.

I motion U12 (vpk) anges att en prioriterad uppgift i SARECs
verksamhet bör vara att bygga upp u-ländernas kompetens inom
bioteknik. I yrkande 3 i motion U12 (vpk) föreslås en höjning av
anslaget till SAREC med 15 milj.kr. jämfört med regeringens förslag,
bl.a mot bakgrund av vad motionen anför om forskning inom bioteknik.

Enligt vad utskottet erfarit gör man från SARECs sida bedömningen
att bioteknik inkl. växtförädling är ett viktigt område för forskningsstöd
till u-länder. SAREC stödjer också ett antal projekt i flera
u-länder inom bioteknikområdet.

Utskottet utgår ifrån att de viktiga insatserna inom bioteknikområdet
kan ske inom ramen för de i budgetpropositionen angivna anslagen.
Utskottet finner således budgetpropositionens medelsförslag för
u-landsforskning ändamålsenligt.

Härmed avstyrks yrkande 3 i motion U12 (vpk).

I yrkande 3 i motion U10 (fp) föreslås att riksdagen till regeringen
uttalar naturvårdsforskningens betydelse i den biståndsmotiverade
forskningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att flora- och faunavård
är betydelsefull för en bärkraftig utveckling i tredje världen. Enligt vad
utskottet erfar finansierar SAREC ett antal insatser inom naturvårdsforkning,
exempelvis rörande skydd för naturparker och program för

1989/90:UU20

bevarandet av regnskogar och naturskogar. Behovet av insatser vad
avser naturvårdsforskning är dock betydligt större. Hoten mot natur
och miljö i u-länderna är i vissa avseenden kanske också de allvarligaste
hoten mot dessa länders framtida utvecklingsmöjligheter. Utskottet
utgår därför från att biståndsmyndigheterna går vidare med ytterligare
natur- och miljövårdsinsatser utöver dem som redan pågår.

Det ankommer på biståndsmyndigheterna att identifiera vilka ytterligare
insatser som kan göras till stöd för naturvård och naturvårdsforskning
i u-länderna.

Med det ovan anförda får yrkande 3 i motion U10 (fp) anses besvarat.

Hemställan

Utskottet som inte har någon invändning mot regeringens framställning
under avsnitt 12 i propositionen 1989/90:90 om forskning hemställer 1.

beträffande öststatsforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:90 avsnitt 12 mom. 1 och med avslag på yrkande 1 i
motion 1989/90:U12 under reservationsanslaget Utredningar
inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåret
1990/91 under tredje huvudtiteln — utöver av riksdagen
tidigare anvisade medel (1989/90:UU14, rskr. 191 — anvisar
600 000 kr.,

res. 1 (vpk)

2. beträffande studier och forskning om folkrätt

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 12
mom. 2 under reservationsanslaget Utredningar m.m. för budgetåret
1990/91 under tredje huvudtiteln — utöver av riksdagen
tidigare anvisade medel (1989/90:UU14, rskr. 191) — anvisar
400 000 kr.,

3. beträffande bidrag till ett institut för Japanstudier

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 12
mom. 3 och 4 samt med avslag på yrkande 2 i motion
1989/90:U12

dels till Bidrag till ett institut för Japanstudier för budgetåret
1990/91 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 3 000 000 kr.,

dels godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar avseende
institutet för Japanstudier för budgetåret 1991/92 och 1992/93
som angivits i propositionen,

res. 2 (vpk)

4. beträffande tvärvetenskapligt forskningsprojekt om demokrati
och Baltikum

att riksdagen förklarar motion 1989/90:U9 besvarad med vad
utskottet anfört,

1989/90: UU20

5. beträffande forskning om europeisk säkerhet och fredsforskning
m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:U13, yrkande 2 i motion
1989/90:U424 och yrkande 10 i motion 1989/90:U425,

res. 3 (c, vpk, mp)

6. beträffande professurer i säkerhetspolitik

att riksdagen avslår yrkande 26 i motion 1989/90:U246,

res. 5 (m)

7. beträffande nordiskt forskningssamarbete

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande ambassadpersonal för bevakning av miljöforskning att

riksdagen förklarar motion 1989/90:U11 besvarad med vad
utskottet anfört,

9. beträffande medel för u-landsforskning angående bioteknik
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1989/90:U12,

res. 6 (vpk)

10. beträffande naturvårdsforskning i u-länderna

att riksdagen förklarar motion 1989/90:U10 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 10 maj 1990
På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Sture Ericson (s), Maj
Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Inger
Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bertil
Måbrink (vpk), Per Gahrton (mp), Kristina Svensson (s), Anneli
Hulthén (s), Eva Björne (m), Arne Mellqvist (s), Bertil Persson (m)
och Håkan Holmberg (fp).

Reservationer

1. Öststatsforskning (mom. 1)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
tillstyrker" och som på s. 9 slutar med "för öststatsforskning" bort
ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den senaste tidens snabba utveckling i Östeuropa
är det också viktigt att öststatsforskningen får ökade resurser. Dels är
det viktigt att främja öststaternas utveckling, dels finns här en stor

1989/90: UU20

potentiell marknad för svenska produkter och tjänster. Det är dock
viktigt att forskningen inte enbart gynnar och inriktas på de svenska
exportföretagens behov och att forskningen samordnas.

Med det anförda får utskottet tillstyrka yrkande 1 i motion U12 (vpk)
vilket förordar en ytterligare förstärkning av anslaget F 1. med
2 milj.kr. för öststatsforskning.

dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande öststatsforskning
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1989/90:U12 och
med avslag på forskningspropositionens förslag om ökning av
medlen under tredje huvudtiteln för anslaget F 1. Utredningar
inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Bidrag till ett institut för Japanstudier (mom 3.)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet välkomnar" och slutar med "utskottet ovan anfört" bort ha
följande lydelse:

Regeringen förslår 3 milj.kr. till ett Japaninstitut under vart och ett
av de tre närmaste budgetåren. Institutet skall för övrigt finansieras av
privata medel. Syftet är att stärka landets kompetens när det gäller
Ostasiens ekonomiska centrum.

Om man nu i denna form satsar ytterligare miljoner på utbildning
och forskning om de industrialiserade länderna i Östasien kommer
handel, industrisamarbetet, mediabevakning m.m. att koncentreras på
högt utvecklade stater. Det torde huvudsaklingen bli ekonomisk forskning
— anpassad till företagens behov.

Östasiens snabba industriella utveckling är till stor del ett resultat av
lågt betalt kvinnoarbete, eller snarare flickarbete. Det är unga flickor
(16—25 år) som efterfrågas och som inte är fackligt organiserade.
Forskning vid det föreslagna institutet kommer knappast att behandla
deras levnadsvillkor.

Utskottet finner det viktigare att studera hela Östasien i syfte att
främja hela regionens utveckling och öka Sveriges handel med dess
u-länder. Det tilltänkta institutets starka koppling till privata företag
talar för att detta knappast kommer att ske. Utskottet vill därför avslå
förslaget om 3 milj.kr. i bidrag till institutet för Japanstudier.

Mot bakgrund av det ovan nämnda yrkar utskottet bifall till yrkandet i
motion U12 (vpk).

dels att utskottets hemställan i moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande bidrag till ett institut för Japanstudier
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1989/90:U12 och
med avslag på forskningspropositionens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU20

3. Forskning om europeisk säkerhet och
fredsforskning m.m. (mom. 5)

Pär Granstedt (c), Brigitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (vpk.) och
Per Gahrton (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
tillstyrkte" och på s. 10 slutar med "motion U425 (vpk)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som anförs i motionerna om att
resurserna för fredsforskning behöver stärkas. Särskilt gäller det FOAs
möjligheter att bedriva forskning inom områden av betydelse för
europeisk säkerhet, inklusive området marina rustningar, som framförs
i centermotionerna. Sveriges arbete i ESK-processen kan underlättas
av ökade forskningsunderstöd. Nedfallet av radioaktivitet måste
också bevakas noga. För sådan forskning har utrymmet i praktiken
minskat. Den förstärkning av anslaget F 5. med 1,5 milj.kr. som
föreslås i motion U13 är därför befogad. Utskottet tillstyrker detta
yrkande, vilket också tillgodoser yrkandena i motionerna U424 och
U425.

dels att utskottets hemställan i moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande forskning om europeisk säkerhet och fredsforskning
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U13, yrkande 2 i
motion 1989/90:U424 och yrkande 10 i motion 1989/90:U425
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Forskning om europeisk säkerhet och
fredsforskning m.m. (mom. 5 motiveringen)

Håkan Holmberg (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på
s. 9 börjar med "Utskottet ser inte" och på s. 10 slutar med "motion
U425 (vpk)" bort haft följande lydelse:

Som framhålls i motion U424 och som framhölls i en motion från
folkpartiet i samband med behandlingen av budgetpropositionen avseende
anslag F 5. är dock resurserna på detta område otillräckliga.
Regeringen bör därför enligt utskottets uppfattning återkomma med
förslag till ekonomisk förstärkning för forskning avseende fred och
nedrustning, inbegripet s.k. militära omställningsfrågor. Detta bör ges
regeringen till känna.

5. Professurer i säkerhetspolitik (mom. 6)

Inger Koch och Eva Björne (båda m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet är inte" och slutar med "motion U246 (m)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion U246 (m) om att inrätta två
professurer i säkerhetspolitik. Det är väsentligt att det finns kvalifice -

1989/90:UU20

rad säkerhetspolitisk forskning och undervisning vid våra universitet
för att kunna nå den omfattning och det djup som erfordras för att en
någorlunda bred kompetens skall finnas inom landet.

Denna ena av professurerna bör inrättas vid Stockholms universitet
i säkerhetspolitisk forskning. Den andra professuren bör inrättas vid
Uppsala universitet och inriktas mot utrikes- och säkerhetspolitik.

dels att utskottets hemställan i moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande professurer i säkerhetspolitik
att riksdagen med bifall till yrkande 26 i motion 1989/90:U246
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Medel för u-landsforskning angående bioteknik
(mom. 9)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet utgår" och slutar med "motion U12 (vpk)" bort ha följande
lydelse:

Det måste vara en högt prioriterad uppgift för internationellt forsknings-
och utvecklingsarbete att bidra till att u-länder skaffar sig
kompetens och kunnande att möta denna nya utsugning från de
industrialiserade länderna. Utskottet föreslår därför att SAREC får
ytterligarte 15 milj.kr. och att en prioriterad uppgift blir att såväl i det
bilaterala forskningsstödet som i de internationella programmen verka
för en uppbyggnad av u-ländernas kompetens inom den avancerade
biotekniken.

Med det ovan sagda tillstyrks yrkande 3 i motion U12 (vpk).

dels att utskottets hemställan i moment 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande medel för u-landsforskning angående bioteknik
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1989/90:U12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:UU20