Utrikesutskottets betänkande
1989/90: UU14

Vissa anslag m.m. inom

utrikesdepartementets område 1989/90

UU14

I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition
1989/90:100, bil. 5, avseende anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesdepartementet
m.m.), anslagen B 1 —B 5 och B 8 under littera B
(Bidrag till vissa internationella organisationer), littera D (Information
om Sverige i utlandet), anslagen E 4—E 6 under littera E (Utrikeshandel
och exportfrämjande), samt littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska
frågor m.m.) jämte de motioner som väckts i anslutning
till dessa delar av propositionen.

TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen framlägger i bilaga 5 (utrikesdepartementet) följande förslag
under littera A, B, D, E och F:

A. Utrikesdepartementet m.m.

1. att riksdagen godkänner vad som anförs om omdisponering av
medel mellan anslagen Al. Utrikesförvaltningen, A2. Utlandstjänstemännens
representation, A5. Honorärkonsuler och D3. Övrig information
om Sverige i utlandet,

2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 1 156 255 000 kr.,

3. att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 18 145 000 kr.,

4. att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,

5. att riksdagen till Flonorärkonsuler för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 12 666 000 kr.,

6. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller
inom internationell organisation för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 45 407 000 kr.,

7. att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 1 750 000 kr.,

1 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 14

8. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 10 161 000 kr.,

9. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 9 530 000 kr.,

10. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

3 740 000 kr.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer
(B1-B5 och B8)

1. att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 117 806 000 kr.,

2. att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 240 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 19 182 000 kr.,

4. att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
16 500 000 kr.,

5. att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 26 000 000 kr.,

6. att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 4 463 000 kr.

D. Information om Sverige i utlandet

1. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 59 736 000 kr.,

2. att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för
utlandet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
47 743 000 kr.,

3. att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 15 187 000 kr.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande (E4—E6)

1. att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 89 000 kr.,

2. att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret
1990/91 anvisar ett ramanslag på 8 683 000 kr.,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om
stöd till marknadsföring får lämnas till ett belopp på högst

4 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Stiftelsen Östekonomiska institutet för budgetåret
1990/91 anvisar ett anslag på 2 080 000 kr.

1989/90: UU14

F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

1. att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 4 552 000 kr.,

2. att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK) för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
3 432 000 kr.,

3. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 26 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 18 266 000 kr.,

5. att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning
och nedrustning för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
16 306 000 kr.,

6. att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 7 932 000 kr.

Motionerna

1989/90:U208 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar anslå 100 milj.kr. till Bidraget till internationella
organisationer, Världsnaturfonden, att användas för reningsprojektet
i Wisla,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo749.

5. att riksdagen beslutar anslå 100 milj.kr. till pilotanläggningar för
luftrening i de baltiska republikerna,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo749.

1989/90:U210 av Larz Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen till det i motionen angivna samverkansprojektet för
budgetåret 1990/91 anslår 600 000 kr.,

1989/90:U212 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ för att upprätta
en svensk ambassad i Vientiane,

1989/90:U225 av Nic Grönvall (m) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till anslaget Utrikesdepartementet
F 3 anslår 500 000 kr. till FN:s center för transnationella
bolag,

2. att riksdagen beslutar att sådant bidrag skall utgå under ytterligare
fyra budgetår efter nästa budgetårs utgång,

1989/90:U242 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen anslår 300 milj.kr. för budgetåret 1990/91 till angelägna
projekt på kort sikt i Polen enligt vad som angetts i motionen,

4. att riksdagen anslår 500 milj.kr. för budgetåret 1990/91 till långsiktigt
strukturellt stöd i Polen enligt vad som angetts i motionen,

1989/90:UU14

5. att riksdagen hos regeringen begär att en miljöattachétjänst inrättas
i Tallinn enligt vad som angetts i motionen,

6. att riksdagen anslår 200 milj.kr. för budgetåret 1990/91 till miljöförbättringar
i Baltikum enligt vad som angetts i motionen.

1989/90:U245 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utformningen av stödet till Östeuropa.

1989/90:U246 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
27. att riksdagen till F 3. Information, studier och forskning om
freds- och nedrustningssträvanden m.m. anvisar 10 milj.kr. för budgetåret
1990/91.

1989/90:U301 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges
Radios utlandssändningar.

1989/90:U302 av Marianne Andersson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att tillföra Svenska institutet 2 milj.kr. för
att förbättra villkoren för utsända svenska lektorer.

1989/90:U303 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en
ambassad nu bör inrättas i Costa Rica.

1989/90:U304 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
för budgetåret 1990/91 anslår 3 762 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit eller således 22 028 000 kr.

1989/90:U307 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp,c,mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av grundbidrag för Sveriges Världsfederalister.

1989/90:U308 av Ingela Mårtensson och Inger Schörling (fp,mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet att inom ramen för anslaget F 3 öka
grundbidraget för Samarbete för fred.

1989/90:U309 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslaget Information, studier och forskning
om freds- och nedrustningssträvanden m.m., Utrikesdepartementet
F 3, för budgetåret 1990/91 och i framtiden festställs till 1 %o av
den årliga försvarsbudgeten,

2. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1990/91 anslår
10 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således totalt
36 000 000 kr.

1989/90:U310 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av statsbidrag till Dag Hammarskjöld-biblioteket.

1989/90:UU14

1989/90:U311 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att förstärka generalkonsulatet i
Jerusalem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att en lönad konsul utses vid konsulatet
i Jerusalem.

1989/90:U312 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
anslaget F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m. stegvis uppräknas till en promille av försvarsanslaget.

1989/90:U313 av Karin Söder (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SlPRI:s
behov av ytterligare medel för forskning.

1989/90:U409 av Håkan Holmberg och Jan-Erik Wikström (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av en kunskapsbank vid institutionen
för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet med inriktning
på forskning och information om militär omställning.

1989/90:U410 av Gudrun Schyman och Bertil Måbrink (vpk) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en kunskapsbank för
omställningsfrågor inrättas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att i kompletteringspropositionen
återkomma med förslag på en avgift för finansiering, i enlighet
med motionens förslag.

1989/90:U411 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en
summa motsvarande en promille av Sveriges försvarsbudget skall avsättas
för fredsinitiativ via fredsrörelsen eller andra organisationer, som
arbetar för nedrustning, solidaritet och internationell förståelse.

1989/90:U419 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättande av en kunskapsbank om försvarsindustrien omställning från
militär till civil produktion i olika länder.

1989/90:U423 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 6 400 000 kr. ur
anslaget F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m. till ovanstående kommission.

1989/90:U424 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av ökade forskningsresurser inom UD:s
ansvarsområde, (delvis)

1989/90:UU14

1* Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 14

1989/90:U425 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 1989/90:UU14

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till det folkrörelseinriktade fredsarbetet,

1989/90:U426 av Paul Ciszuk m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att för budgetåret 1990/91 anslå 1 600 000 kr. för inrättande
av en kunskapsbank för försvarsindustrien omställning.

1989/90:U502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad rekrytering av kvinnor till toppbefattningar
inom FN.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A802.

1989/90:U514 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svensk representation i Vilnius,

4. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1990/91
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr.
förhöjt förslagsanslag på 1 159 255 000 kr. för att möjliggöra en
förstärkt svensk närvaro i de baltiska republikerna i enlighet med vad i
motionen anförts,

8. att riksdagen för att möjliggöra sändningar på litauiska till Sveriges
Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1990/91
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr.
förhöjt reservationsanslag på 48 743 000 kr.,

1989/90:U518 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

17. att riksdagen till ett nytt anslag A 10. Stöd till Östeuropa anslår
450 000 000 kr. för budgetåret 1990/91,

18. att riksdagen beslutar att anslaget Stöd till Östeuropa förvaltas av
BITS, i den del anslaget omfattar tekniskt stöd eller stöd till rådgivning
m.m. och av Svenska institutet i den del anslaget omfattar stöd till
folkrörelsekontakter och kulturellt utbyte,

19. att riksdagen beslutar att 100 milj.kr. av anslaget bör reserveras
som grundkapital i en särskild kreditfond för Östeuropa med en total
utlåning på förmånliga villkor på 750 milj.kr. för budgetåret 1990/91.

1989/90:U536 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upprättande av kontor för Sveriges exportråd i
Riga och Vilnius samt fortsatt utbyggnad av den konsulära verksamheten,

7. att riksdagen beslutar att från den nya anslaget A 10 Stöd till
Östeuropa reservera 3 500 000 kr. att användas för lantbruksutbildning
i Family Farms For Estonias (FFFE) regi.

1989/90:U542 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sveriges EG-delegation i Bryssel bör förses med miljöexpertis,

1989/90:U551 av Lars Werner m.fl. (vpk.) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar inrätta en fond som årligen kan dela ut
25 milj.kr. för att befrämja besöksutbyte mellan Sverige och Sovjetunionen
i enlighet med vad som anförs i motionen.

1989/90:U608 av Kent Carlsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att låta en ungdomsdelegat ingå i den svenska
delegationen vid FN:s generalförsamlings höstsessioner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad information till ungdomar om FN.

1989/90:U619 av Görel Bohlin (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att UD
bör inventera inom FN-familjen sådana organ/institutioner som är på
väg att upprättas/alternativt flyttas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att på
basis av denna inventering Sveriges FN-ambassadör bör bemyndigas att
verka för att något eller några av dessa organ/institutioner förläggs till
Sverige,

1989/90:U632 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det
önskvärda i nya och fördjupade former vad avser relationerna till
republiken Kina (Taiwan).

1989/90:U638 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljöattachéer,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822.

A. Utrikesdepartementet m.m.

Propositionen (s. 16 — 27)

Utrikesförvaltningens verksamhet sammanhänger med de ständiga förändringarna
i de internationella relationerna. Under de närmaste åren
kommer detta sannolikt att på en rad områden medföra en intensifierad
verksamhet, föranledd bl.a. av utvecklingen i Sovjetunionen och
Östeuropa, de växande förbindelserna mellan EFTA och EG, konferensen
om samarbete och säkerhet i Europa, utvecklingen i Tredje
världen samt fredsbevarande styrkor och observatörverksamhet genom
FN m.m.

För att i god tid möjliggöra en planering av utrikesförvaltningens
verksamhet under 90-talet har utrikesdepartementet nyligen låtit utföra
ett antal utredningar. Dessa, Utrikesförvaltningens inriktning och organisation
(UD 87), De statliga insatserna inom Sverigeinformationen
och kulturutbytet med utlandet (IKU-utredningen) samt UD:s presstjänst
(Presstjänstutredningen), har samtliga numera avlämnat sina
betänkanden. Härutöver har en särskild översyn genomförts av vissa

1989/90: UU14

personalpolitiska frågor. Beredning av dessa utredningar pågår inom
departementet, men vissa slutsatser har enligt regeringen redan kunnat
dras. Det kan för övrigt framhållas, att ingen av utredningarna kommer
att föranleda någon särskild proposition, utan förändringar kommer
att genomföras successivt.

I utredningen UD 87 håller sig förslagen inom ett oförändrat kostnadsutrymme.
Reformer inom utrikesförvaltningens område skall följaktligen
finansieras genom besparingar inom pågående verksamhet.
Omprioriteringar kommer således även i fortsättningen att ske inom
sådana verksamheter som direkt styrs av UD. Vidare kan enligt regeringen
ytterligare indragningar av utlandsmyndigheter bli aktuella,
eftersom personalminskning vid bestående myndigheter endast undantagsvis
kan komma i fråga. Nedläggningar av utlandsmyndigheter är
dock alltid utrikespolitiskt en mycket känslig fråga.

Ett antal organisatoriska förändringar som föreslagits i UD 87 har
redan vidtagits. Som exempel nämner regeringen att handelsavdelningens
ansvar för frågor rörande konsolidering av utländska skulder, där
bilaterala skuldförhandlingar utgör del, övergått till finansdepartementet,
att administrativa avdelningens tjänster minskat med närmare tio
procent, att flera verksamhetsgrenar överförts från departementet till
regeringskansliets förvaltningskontor, att handelsavdelningen tillförts
ett antal nya tjänster med anledning av integrationsprocessen mellan
EFTA-länderna och EG samt till följd av regeringens satsning på
Central- och Östeuropa, att ett ökat nordiskt samarbete bl.a. på det
konsulära området inletts samt att ytterligare delegering till utlandsmyndigheterna
av tidigare centralstyrd administrativ verksamhet skett.

Principbeslut har dessutom fettats om uppdelning av en av departementets
politiska enheter, om utökning av departementets kapacitet
för säkerhetspolitisk analys, om avslutande av försöksverksamheten
med så kallade koordinatörer vid departementets handelsavdelning, om
förstärkning av departementets personalenhet samt om departementets
fortsatta befattning med arvsärenden så länge inkomsterna för verksamheten
täcker dess kostnader.

I anslutning till betänkandet från UD 87-utredningen har en särskild
översyn gjorts av vissa personalpolitiska frågor. Översynen har
främst syftat till att utreda de särskilda problemen kring chefsutveckling,
personalutveckling och kompetensförsörjning. Beslut har redan
fettats att vidta en rad av i översynen föreslagna åtgärder.

Vad gäller IKU-utredningen är en av dess viktigaste slutsatser att den
pågående utvecklingen i Europa kräver särskilda insatser inom informations-
och kulturområdet. Bl.a. föreslår utredningen att en kulturattachétjänst
inrättas vid ambassaden i Moskva. Detta förslag är under
genomförande.

1989/90: UU14

Utskottet

1989/90:UU14

Utskottet har tagit del av regeringens redogörelse för den planerade
användningen av utrikesförvaltningens resurser. Genom särskilda föredragningar
av företrädare för utrikesdepartementet har kompletterande
information inhämtats.

I tidigare budgetbetänkanden (senast 1988/89:UU17) har utskottet
konstaterat att ökande krav ställs på utrikesförvaltningen. Det har bl.a.
gällt behovet att följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde,
deltagandet i den allt snabbare utvecklingen på det internationella
nedrustningsområdet samt Sveriges deltagande i det västeuropeiska
ekonomiska samarbetet. Utskottet gör i dessa avseenden samma bedömning
som tidigare.

Härtill kommer den mycket snabba demokratiseringsprocessen under
det senaste året i Central- och Östeuropa, vilken ställer den
svenska utrikespolitiken inför nya utmaningar och möjligheter. Såväl
utvecklandet av Sveriges bilaterala förbindelser med de länder som nu
demokratiseras som ett fullvärdigt svenskt deltagande i arbetet på att
åstadkomma en ny framtida alleuropeisk fredsordning kommer enligt
utskottets mening att ställa större krav utrikesförvaltningens resurser.

Parallellt med dessa djupgående förändringar i vårt närområde har
avspänningen mellan supermakterna bidragit till att förutsättningarna
ökat för en fredlig lösning av flera regionala konflikter i Tredje
världen. Den svenska utrikesförvaltningen har aktivt medverkat i ffedssträvandena.

Liksom tidigare kvarstår också det internationella miljöarbetet som
en allt viktigare uppgift för utrikesförvaltningen.

Utvecklingen innebär alltså att de samlade kraven på utrikesförvaltningen
ute och hemma inte kommer att minska, utan snarast öka.
Utrikesförvaltningen har under senare år i likhet med andra delar av
statsförvaltningen tvingats till en hård rationalisering och i många fall
nedskärningar av verksamheten. Det Sr självfallet inte uteslutas att
vissa verksamheter även framdeles måste skäras ned eller helt bortfalla
och andra tillkomma. Det finns enligt utskottets mening dock skäl att
åter erinra om vad riksdagen uttalat, nämligen att omfattningen av de
indragningar som kan göras i utrikesförvaltningens verksamhet noga
måste vägas mot de överordnade nationella intressen som kan komma
att påverkas.

En effektivt fungerande utrikesförvaltning kräver tillräckliga personalresurser
och — inte minst — att personalen kan erbjudas sådana
anställningsvillkor att den stannar kvar. Traditionellt har personalavgången
från utrikesförvaltningen varit låg. En viss ökning har emellertid
kunnat konstateras. Utskottet noterar att en företagen undersökning
visar att de genomsnittliga lönerna för utrikesdepartementets hemmastationerade
personal är lägre än motsvarande löner i regeringskansliet
i stort. En sådan skillnad är svår att motivera och bör inte tillåtas bli
en bidragande orsak till ökade avgångar i utrikesförvaltningen.

En särskild svårighet ligger i den s.k. medföljandeproblematiken,
vilken utskottet tidigare behandlat. Enligt utskottets mening måste

utrikesförvaltningen ges möjlighet att sörja för att dess anställda och
medföljande makar får acceptabla ekonomiska villkor, utomlands och
hemma. Detta kan ske på olika sätt; i första hand genom förbättrade
möjligheter till yrkesarbete för den medföljande eller genom ekonomisk
kompensation för utebliven inkomst samt förbättrade pensionsförmåner.

Därtill kommer att den medföljandes, dvs. i de flesta fall hustruns,
roll hittills har undervärderats. Både genom eget yrkesarbete och
genom stödfunktion till den utsände spelar den medföljande en viktig
roll för utrikesförvaltningen.

I ett antal motioner framförs förslag om förändringar i utrikesförvaltningens
utlandsorganisation. I yrkande 7 i motion U212 (vpk) föreslås
upprättande av en svensk ambassad i Laos huvudstad Vientiane. Utskottet
konstaterar att Sverige har en ambassad i Vientiane, vilken genom
sidoackreditering leds av Sveriges ambassadör i Bangkok. Såväl ambassadören
som hans medarbetare besöker regelbundet ambassadkansliet i
Vientiane, vilket löpande förestås av chefen för SIDA:s biståndskontor.
Denne är anmäld som chargé d’affaires a.i. Arrangemanget fungerar
tillfredsställande.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 7 i motion
U212.

I motion U303 (s) föreslås inrättande av en ambassad i Costa Ricas
huvudstad San José. Utskottet konstaterar att av budgetskäl skulle en
ambassad inte kunna upprättas i San José utan att en motsvarande
indragning av en utlandsmyndighet skedde någon annanstans. Sveriges
förbindelser med Costa Rica sköts för närvarande genom en sidoackrediterad
ambassadör i Nicaragua samt regionalt ansvariga handläggare
vid ambassaden i Guatemala, vilka när så är påkallat vistas i San José.
Härtill kommer värdefulla insatser från Sveriges honoräre generalkonsul
på platsen. Genom traditionell nordisk samverkan finns ytterligare
en möjlighet att tillvarata svenska intressen genom den norska ambassaden
i San José. Sammantaget fungerar dessa arrangemang väl.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion U303.

I yrkande 1 i motion U311 (s) föreslås en förstärkning av svenska
konsulatet i Jerusalem. I yrkande 2 i samma motion föreslås att en
lönad konsul skall utses vid samma konsulat.

Systemet med honorära generalkonsulat och konsulat — ibland
förstärkta med en utsänd tjänsteman — används med goda resultat på
många håll. Bruket har av besparingsskäl under senare år ökat. Utskottet
konstaterar att konsulatet i Jerusalem har utfört ett mycket förtjänstfullt
arbete, och att arbetsbördan särskilt under de senaste åren
har ökat. Utskottet delar motionärens uppfattning att en förstärkning
av konsulatet därför är motiverad. Utskottet noterar också att utrikesministern
i riksdagen positivt besvarat frågan om regeringen är beredd
till förstärkningar.

1989/90:UU14

En fektor som särskilt bidragit till behovet av förstärkningar är den
ökade svenska biståndsinsatsen till Västbanken och Gaza. Av detta skäl
har konsulatet fett en tillfällig förstärkning. Detta har också på olika
sätt rustats upp genom bidrag från utrikesdepartementet under senare
tid. Enligt vad utskottet inhämtat kommer regeringen att pröva huruvida
ytterligare åtgärder kan bli nödvändiga.

Utskottet avstyrker därmed yrkandena 1 och 2 i motion U311.

I några yrkanden framförs förslag om Sveriges representation i Baltikum.
I yrkande 3 i motion U514 (m) föreslås upprättande av en
svensk representation i Vilnius, f yrkande 4 i samma motion föreslås
en höjning av anslaget till utrikesförvaltningen med 3 000 000 kr. för
detta ändamål samt för resursförstärkningar till de konsulära avdelningskontor
som är under uppbyggnad i Tallinn och Riga. I yrkande 5
i motion U536 (c) föreslås upprättande av kontor för Sveriges exportråd
i Riga och Vilnius samt fortsatt utbyggnad av den konsulära
verksamheten.

Utskottet konstaterar att Sverige sedan början av december 1989 har
ett fungerande avdelningskontor till generalkonsulatet i Leningrad
inrymt i provisoriska lokaler i Tallinn med två utsända UD-tjänstemän
samt lokalanställd personal. Härtill kommer att Exportrådet inom kort
väntas ha en lokalanställd tjänsteman placerad på avdelningskontoret.

Förhandlingar med de estniska myndigheterna om större, permanenta
lokaler pågår enligt vad utskottet inhämtat sedan en tid. Den
hittillsvarande verksamheten kommer att utvärderas inom kort. I det
sammanhanget kommer också slutlig ställning att tas till organisationen
av verksamheten vid det planerade avdelningskontoret i Riga.
Avdelningskontoret kommer inom kort att börja fungera, och en
utsänd diplomat från generalkonsulatet i Leningrad kommer också att
inom kort tills vidare och på försöksbasis stationeras i Riga.

Beträffande Sveriges representation i Vilnius återstår enligt vad
utskottet erferit fortfarande vissa överväganden som bl.a. påverkas av
erfarenheterna av upprättandet av avdelningskontoren i Tallinn och
Riga. Utskottet konstaterar att en utgångspunkt för övervägandena om
svensk representation i Baltikum har varit det föreliggande behovet att
lösa konkreta ärenden av konsulär natur, inte minst viseringsfrågor.
Dessa har för lettiska och framför allt estniska medborgares del blivit
så omfattande att inrättandet av lokala avdelningskontor blivit den
naturliga lösningen. Kontakterna mellan Sverige och Litauen har ännu
inte nått motsvarande nivå, men den svenska utgångspunkten har varit
att dessa förbindelser bör kunna utvecklas på samma sätt som förbindelserna
med Estland och Lettland. Nyligen har det litauiska parlamentet
antagit en deklaration om återupprättande av Litauens nationella
oberoende. Utskottet utgår ifrån att regeringen noga följer den
fortsatta utvecklingen och dess innebörd för utformningen av en
svensk närvaro i Vilnius. En sådan blir också alltmer aktuell i den takt
som kontakterna blir tätare.

1989/90:UU14

Beträffande Exportrådets verksamhet i Lettland och Litauen har
utskottet inhämtat att rådet räknar med att under det närmaste året
bygga ut sin representation. Takten och omfattningen blir bl.a. beroende
av erfarenheterna från verksamheten i Tallinn.

Utskottet konstaterar att det finns ett stort behov att effektivt förmedla
information och kontakter mellan individer, organisationer och
företag i Sverige och de baltiska länderna och finner det angeläget att
detta behov kan tillgodoses på ett effektivt sätt. Utskottet anser det
sålunda angeläget att de officiella kontakterna med de baltiska länderna
byggs ut. Formerna härför får prövas löpande.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 4 i motion U514 och
betraktar yrkande 3 i motion U514 samt yrkande 5 i motion U536
som besvarade.

I tre motioner föreslås förstärkningar av miljöexpertisen inom utrikesförvaltningen.
I yrkande 3 i motion U542 (mp) föreslås att Sveriges
EG-delegation i Bryssel förses med miljöexpertis, och i yrkande 6 i
motion U638 (c) föreslås att miljöattachéer skall utses vid strategiskt
viktiga ambassader. I yrkande 5 i motion U242 (vpk) föreslås att en
miljöattachétjänst inrättas vid det konsulära avdelningskontoret i Tallinn.

Bevakningen av miljöfrågorna, såväl av olika länders inhemska
miljöfrågor som av de stora internationella miljöproblemen, blir enligt
utskottets mening en allt viktigare uppgift för utrikesförvaltningen.
Ehuru förvaltningens egen personal på detta område nedlägger ett
betydande och förtjänstfullt arbete, krävs i vissa fall en expertis som
normalt endast specialister på miljöområdet besitter.

Läget beträffande specialattachéernas ansvar för miljöbevakningen är
något oklart sedan miljöfrågorna 1986 överfördes från jordbruksdepartementet
till miljödepartementet. Viss miljöbevakning sker fortfarande
genom de fem lantbruksråd som är verksamma vid utlandsmyndigheter,
men den verksamheten ingår inte primärt i deras arbetsuppgifter.
Utskottet noterar att utredningen om utrikesförvaltningens inriktning
och organisation (UD 87) föreslår att en förändrad avvägning bör göras
mellan de fem existerande lantbruksattachéerna och behovet av miljöattachéer.
Utredningen anser bl.a. att inrättandet av en tjänst som
miljöattaché i Nairobi, där FN:s miljöorgan UNEP har sitt säte, är
motiverat.

Utskottet ställer sig bakom dessa synpunkter men finner det motiverat
med en bredare prövning av behovet av miljöspecialister vid
utlandsmyndigheterna. En förstärkning av dylik expertis vid svenska
myndigheter utomlands bör naturligtvis bedömas inte bara i ljuset av
utrikesförvaltningens egna behov utan mot bakgrund av andra fackdepartements
och hela det svenska samhällets intressen. Även om finansieringen
av nyinrättade tjänster som miljöattachéer därmed i första
hand kan komma att falla under en annan huvudtitel, anser utskottet
det motiverat att regeringen med anledning av motionerna företar en
samlad utredning av behovet av miljöexpertis vid utlandsmyndigheterna.

1989/90: UU14

Vad ovan anförts i anledning av yrkande 3 i motion U542, yrkande
6 i motion U638 och yrkande 5 i motion U242 bör enligt utskottet
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motion U632 (m) föreslås nya och fördjupade former för Sveriges
relationer med Taiwan. Förslaget måste bedömas mot bakgrund av att
Sverige i likhet med övriga OECD-länder anser att det endast finns ett
Kina. I konsekvens med denna inställning har Sverige liksom andra
västländer diplomatiska förbindelser med Peking och inte med Taipei,
och vi erkänner Folkrepubliken Kina såsom representerande Kina i
Förenta nationerna.

Samtidigt har den taiwanesiska ekonomin utvecklats mycket framgångsrikt
under 1980-talet, och Taiwan har blivit en av Sveriges viktigaste
och mest expansiva marknader i Asien. Ett betydande antal
svenska företag är representerade i Taiwan. 1 Taipei har också sedan ett
antal år tillbaka det svenska näringslivet ett särskilt representationskontor
(SITRO, Swedish Industries Trade Representative Office), vilket
utför ett värdefullt arbete för att förmedla kontakter och underlätta
handeln. De flesta västländer har kontor av motsvarande slag.

Intresset för fördjupade ekonomiska kontakter är enligt vad utskottet
erfarit så stort att dét skulle kunna motivera en utvidgning av SITRO:s
verksamhet. Det torde också finnas vissa möjligheter för direkt stöd till
näringslivets ansträngningar i Taiwan. Exportrådet kan t.ex. på lämpligt
sätt medverka till att presentera svensk teknologi i Taiwan och till
att främja nya svensk-taiwanesiska affärsmöjligheter.

Medan utskottet således delar motionärens syn på en utvidgning i
dessa avseenden av kontakterna med det taiwanesiska näringslivet,
föranleder motion U632 ingen vidare åtgärd.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U632.

I yrkande 1 i motion U608 (s) föreslås att en ungdomsdelegat skall ingå
i den svenska delegationen till FN:s höstsession. Företrädare för enskilda
organisationer inbjuds normalt att delta i den svenska FN-delegationen.
Vilka som inbjuds varierar med hänsyn till dagordningen. På en
sådan ad hoc-bas har ungdomsrepresentanter tidigare deltagit 1984 och
1985 i samband med det internationella ungdomsåret. På motsvarande
sätt kommer ungdomsrepresentanter, liksom övriga folkrörelserepresentanter,
även i fortsättningen att beredas tillfälle att ingå i den
svenska FN-delegationen när särskilda skäl föreligger.

I yrkande 2 i samma motion föreslås att för ungdomar intressanta
frågor skall dokumenteras och spridas till en bred grupp av ungdomar
i Sverige. Utskottet vill med anledning härav uttala att Svenska FNförbundet
har till uppgift att samordna den allmänna informationen
om FN bl.a. till de enskilda organisationerna i Sverige, men att
ansvaret för informationen om FN-arbetet åvilar organisationerna
själva. Ett brett underlag för informationsverksamheten kan erhållas
genom utrikesdepartementet och Svenska FN-förbundet.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U608.

1** Riksdagen 1989190. 9sami. Nr 14

Rättelse: S. 28 rad 20 Står: till Stiftelsen Rättat till: till Stiftelsen Rad 10-12 nedifrån
Står: 7,8,9 Rättat till: 5,6,7

1989/90:UU14

Samarbete med Baltikum och Central- och
Östeuropa

I ett betydande antal motioner framläggs förslag om medel för svenskt
samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa. 1 budgetpropositionen
redovisas regeringens planer att till detta ändamål avsätta
1 miljard kronor under en treårsperiod. Av beloppet kommer 900
milj.kr. att belasta biståndsanslaget och redovisas under tredje huvudtiteln.
Utskottet kommer att behandla dessa anslagsförslag i betänkandet
om internationellt utvecklingssamarbete (1989/90:UU15).

Samarbete i större skala med Baltikum, Central- och Östeuropa
utgör ett nytt område under tredje huvudtiteln, och de medel som
äskats har i motionerna på varierande sätt hänförts till olika anslag.
Vilket anslag som därvid anvisats har i viss mån berott på motionärernas
åsikter beträffande biståndsanslagets ianspråktagande för detta samarbete.
Så specificeras det t.ex. i yrkande 17 i centerpartiets partimotion
U518 att 450 milj.kr. skall anslås till ett nytt anslag A 10 under tredje
huvudtiteln Utrikesdepartementet. Stöd till Östeuropa i syfte att markera
att biståndsmedel inom ramen för enprocentsmålet ej skall tas i
anspråk för detta syfte.

Medan folkpartiet och miljöpartiet i sina motioner intar samma
hållning som centerpartiet i denna fråga har deras motioner tekniskt
utformats så att de i anslagsyrkandena föreslår inrättandet av nya
anslagsposter under anslaget C. Internationellt utvecklingssamarbete,
vilket — för att enprocentsmålet skall förbli ograverat av de nya
insatserna i Östeuropa — enligt motionärerna skall uppjusteras med
ett belopp som motsvarar de nya anslagsposterna. Folkpartiet föreslår
på detta sätt att 300 milj.kr. anvisas till ett särskilt anslag kallat
Demokratisk samhällsuppbyggnad under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete
genom SIDA. Miljöpartiet föreslår på motsvarande sätt
1 000 milj.kr. till miljöförbättringar i Östeuropa under anslaget C 1.
Bidrag till internationella biståndsprogram.

Vänsterpartiet kommunisterna har i sin motion U242 ej tagit ställning
till till vilket anslag de föreslagna medlen för bistånd till Polen på
800 milj.kr. och till Baltikum på 200 milj.kr. skall föras, men partiet
delar uppfattningen att mede! för detta slags samarbete ej skall belasta
enprocentsramen för biståndet.

I moderata samlingspartiets motion U514 föreslås däremot liksom i
budgetpropositionen att medel för östsamarbetet skall belasta biståndsanslaget.
Motionärerna föreslår i detta syfte två nya anslag under
anslaget C 3. Andra biståndsprogram: det som kallas Samarbetsprogram
med Baltikum anvisas 100 milj.kr. och det som betecknas Direkt
utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa tillförs 300 milj.kr.

Utskottet avser att i detta betänkande endast behandla de medelsförslag
som uttryckligen hänför sig eller kan hänföras till här behandlade
anslag. Utskottet har ändå funnit det ändamålsenligt att ge ovanstående
bild i stora drag av partiernas olika medelsförslag för östsamarbetet,
även om dessa av formella skäl måste behandlas i två olika betänkan -

1989/90:UU14

den. Den närmare utformningen och inriktningen av Sveriges samarbete
med Baltikum och Central- och Östeuropa kommer att av utskottet
behandlas i ett separat betänkande.

Förutom yrkande 17 i motion U518 (c) om 450 milj.kr. för stöd till
Östeuropa innehåller samma motion förslag i yrkande 18 om medlens
fördelning via BITS och Svenska institutet samt i yrkande 19 om att
100 milj.kr. av anslaget skall reserveras för en särskild kreditfond för
Östeuropa. I yrkande 7 i motion U536 (c) föreslås att 3 500 000 kr.
av det nya anslaget skall användas för lantbruksutbildning i Estland, i
yrkande 5 i motion U208 (c) föreslås 100 milj.kr. till pilotanläggningar
för luftrening i de baltiska republikerna, yrkande 1 i motion U210 (c)
600 000 kr. om samverkansprojekt med Estland rörande pedagogisk
forskning, i yrkande 3 i motion U208 (c) 100 milj.kr. till reningsprojekt
för floden Wisla genom Världsnaturfonden. Hit hör också förslagen
i yrkande 2 i motion U242 (vpk) om 300 milj.kr. i kortsiktigt stöd
till Polen, i yrkande 4 i samma motion om 500 milj.kr. i långsiktigt
stöd till Polen samt i yrkande 6 i samma motion om 200 milj.kr. till
miljöförbättringar i Baltikum. Hit förs även yrkande 4 i motion U551
(vpk) om 25 milj.kr. till främjande av besöksutbyte mellan Sverige och
Sovjetunionen. I detta sammanhang behandlas också förslaget i motion
U245 (s) att medlen till östsamarbetet endast under treårsperiodens
första år skall belasta biståndsanslaget, men att det därefter skall skapas
ett särskilt anslag vid sidan av biståndsanslaget för detta ändamål.

Utskottet ansluter sig till det huvudsakliga syftet bakom samtliga
dessa yrkanden, nämligen att genom samarbete främja utvecklingen i
Baltikum, Central- och Östeuropa. Utskottet delar emellertid inte
motionärernas åsikt att finansieringen av ett sådant samarbete ej skall
kunna belasta det nuvarande anslaget för internationellt utvecklingssamarbete.
Under detta anslag finns i budgetpropositionen förslag som
kan främja flertalet av de i yrkandena anförda målen.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 17, 18 och 19 i motion
U518, yrkande 7 i motion U536, yrkandena 3 och 5 i motion U208,
yrkande 1 i motion U210, yrkandena 2, 4 och 6 i motion U242,
yrkande 4 i motion U551 samt motion U245.

B. Bidrag till vissa internationella
organisationer

Propositionen (s. 28 — 36)

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget (anslaget B 1) för
kalenderåret 1991 beräknas till 79,8 milj.kr. Däri ingår inte kostnaderna
för FN:s fredsbevarande operationer. För vaktstyrkan i Mellersta
Östern (UNDOF) beräknar regeringen att Sveriges andel uppgår till ca

1989/90:UU14

3,3 milj.kr. för kalenderåret 1991. Under förutsättning att mandatet för
FN:s fredsstyrka i södra Libanon (UNIFIL) förlängs, beräknas motsvarande
svenska andel uppgå till 11,6 milj.kr.

Under anslaget upptas också ett belopp om 6,6 milj.kr., vilket utgör
Sveriges beräknade andel av kostnaderna för FN s observatörsstyrka i
Iran—Irak (UNIIMOG) under kalenderåret 1991, förutsatt att mandatet
förlängs. Ett belopp på 422 000 kr. för Sveriges andel av slutfasen
av FN:s observatörsstyrka för övervakandet av det kubanska truppbortdragandet
ur Angola (UNAVEM) under de sju första månaderna
av 1991 tas likaså upp under anslaget.

FN:s säkerhetsråd beslöt i november 1989 att upprätta en observatörsstyrka
för Centralamerika (ONUCA). Den svenska bidragsandelen
för denna styrka beräknas av regeringen till 3,2 milj.kr.

Den fredsbevarande styrkan på Cypern (UNFICYP) finansieras med
frivilliga medel. För nästkommande budgetår räknar regeringen med
att lämna ett oförändrat bidrag motsvarande ca 3 milj.kr., vilket kommer
att avräknas mot Sveriges utestående krav på FN för vårt deltagande
i UNFICYP.

FN:s Namibiakår (UNTAG) förutses enligt de ursprungliga planerna
avsluta sin verksamhet den 1 april 1990. Regeringen föreslår ett belopp
på 11,7 milj.kr. för nya fredsbevarande operationer, vilka kan bli
aktuella under budgetåret 1990/91.

Inom anslaget har också avsatts 585 000 kr. för det allmänna FNarbete
som bedrivs av enskilda organisationer, läroanstalter m.m. I
denna ram ingår 80 000 kr. för täckande av resekostnader för stipendiater
från Sverige, vilka utses av Förenta nationerna.

Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för Sveriges
medlemskap i Nordiska ministerrådet (B 2), Europarådet (B 3),
OECD (B 4), EFTA (B 5) samt ett anslag Övriga internationella
organisationer (B 8), som bl.a. finansierar delar av Sveriges medverkan
i det västeuropeiska forskningssamarbetet. (Anslagen B 6 och B 7
behandlas av näringsutskottet.)

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag avseende anslagen
B 1 — 5 samt B 8.

I motion U619 (m) yrkande 1 föreslås att regeringen undersöker
eventuella planer på att upprätta eller flytta institutioner inom FNfamiljen.
I yrkande 2 i samma motion föreslås att regeringen skall
verka för att få något eller några av sådana organ förlagda till Sverige.

De senaste årens reformdiskussioner inom FN har bl.a. berört
organisatoriska och strukturella frågor. Det innebär att de planer som
finns i dessa avseenden är tämligen väl kända. Något upprättande av
nya FN-organ eller förflyttning av existerande har i detta sammanhang
inte diskuterats.

1989/90:UU14

En rad praktiska och ibland politiska skäl brukar åberopas till stöd
för den placering FN-organen för närvarande har. Sverige har för
närvarande endast två FN-institutioner i landet: Sjöfartsuniversitetet i
Malmö och flyktingkommissariatets Nordenkontor i Stockholm.

Utskottet konstaterar att Sverige i princip är positivt till en eventuell
framtida lokalisering av ytterligare FN-organ till landet. Denna inställning
bör vara vägledande när en diskussion eventuellt med tiden kan
komma att aktualiseras i FN.

Med hänsyn till att frågan dock för närvarande saknar aktualitet
avstyrker utskottet förslagen i yrkandena 1 och 2 i motion U619.

I yrkande 2 i motion U502 (fp) föreslås att regeringen skall verka för
ökad rekrytering av kvinnor till toppbefattningar inom FN och inom
dess styrelser och expertgrupper och att en handlingsplan för detta
upprättas.

Som utskottet konstaterat tidigare (1988/89:UU17) finns det redan ett
antal internationellt antagna dokument, däribland ett aktionsprogram
(ECOSOC-resolution antagen i Wien den 5 mars 1990), som syftar till
att öka jämlikheten mellan män och kvinnor, vari ingår att kvinnor
skall ha lika möjligheter att nå högre befattningar. En viss ökning av
andelen kvinnor på högre FN-tjänster har också skett under andra
hälften av 1980-talet. Denna ökning är emellertid enligt utskottets
mening inte till fyllest.

Genom åren har en rad svenska kvinnor innehaft ledande befattningar
i FN-organ. Som framgår av vad ovan sagts existerar numera en
sådan handlingsplan som motionärerna efterlyser. Enligt utskottets
mening är det därför inte ytterligare dokument som nu erfordras utan
i första hand en bestämd vilja från medlemsländernas sida att föreslå
kvinnliga kandidater till högre poster i de internationella organisationerna.
Det är också angeläget att ledningen för organisationerna,
däribland de nationella representanterna i resp. styrelse, verkar för att
få fram kvinnliga sökande även till högre befattningar.

Ett välkommet steg är att FN:s generalsekreterare beslutat tillsätta en
högre tjänst som särskilt ansvarig för det fortsatta arbetet på handlingsplanens
genomförande. Utskottet finner detta vara ett viktigt steg
framåt och instämmer helt i syftet med motionen. Utskottet finner det
dock inte meningsfullt att föreslå att ytterligare ett internationellt
dokument utarbetas.

Yrkande 2 i motion U502 får därmed anses vara besvarat.

1989/90: UU14

D. Information om Sverige i utlandet

1989/90: UU14

Propositionen (s. 136—140)

Anslagen under detta avsnitt finansierar informationen om Sverige i
utlandet.

Svenska institutet förmedlar information om det svenska samhället
genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier, personutbyte,
kurser, konferenser, bidrag till undervisning i svenska vid utländska
läroanstalter m.m. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till
59 736 000 kr.

För Riksradions programverksamhet för utlandet, vilken för närvarande
sker på nio språk, föreslås ett anslag på 47 743 000 kr. och för
Övrig information om Sverige i utlandet 15 187 000 kr. Under det
sistnämnda anslaget finansieras bl.a. sådan verksamhet som informations-
och erfarenhetsutbyte, vilken samordnas av utrikesdepartementets
press- och informationsenhet samt därtill bidrag till Svensk-internationella
pressbyrån (SIP) och Ingenjörsakademien (IVA). Under
anslaget prioriteras särskilda insatser i Europa, inte minst i Östeuropa
och Baltikum.

Utskottet

1 motion U302 (c) föreslås att Svenska institutet skall tillföras

2 milj.kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen för att
förbättra de ekonomiska villkoren för utsända lektorer i svenska
språket vilka tjänstgör vid utländska undervisningsanstalter. Då dessa
lektorer inte är anställda av svenska myndigheter utan av resp. institution
i det mottagande landet, följer deras löner den generellt ofta
mycket låga lönenivå som tillämpas i resp. land. De flesta sändande
länders myndigheter betalar därför ut olika former av lönetillskott till
utlandslektorerna. Motionärerna pekar på att de svenska utlandslektorerna
får ett väsentligt lägre bidrag hemifrån än t.ex. sina nordiska
kolleger och anser att en så låg ersättning på sikt kan leda till
svårigheter att upprätthålla kvaliteten hos lektorskåren.

Svenska institutets anslagspost för stöd till svenskundervisning utomlands
för innevarande budgetår uppgår till 2 milj.kr., varav drygt
hälften går till utlandslektorerna i form av rese- och expensbidrag.
Resterande medel går till lektorsförmedling, kursverksamhet och läromedelsgåvor.

Utskottet anser att det av budgetskäl inte är möjligt att tillstyrka den
föreslagna ökningen av Svenska institutets resurser. Däremot anser
utskottet att motionärerna pekar på ett förhållande som inte är tillfredsställande
och förutsätter att Svenska institutet uppmärksammar
problemet inom ramen för sin framtida samlade resursanvändning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U302.

I yrkande 8 i motion U514 (m) föreslås att anslaget till Sveriges
Riksradios programverksamhet för utlandet tillförs 1 milj.kr. för att
möjliggöra sändningar på litauiska. Sveriges Radio AB har för kommande
budgetår begärt budgetökningar på dels 1 300 000 kr. för ett
permanentande av sändningar på estniska och lettiska, dels
650 000 kr. för införande av sändningar på litauiska. I budgetpropositionen
har företaget erhållit det begärda utrymmet för sändningar på
estniska och lettiska. Av budgetskäl har emellertid inte ytterligare
medel kunnat anvisas för sändningar på litauiska.

Utskottet delar budgetpropositionens slutsats beträffande ytterligare
medel till utlandssändningarna. Sveriges kontakter med Litauen är för
närvarande av historiska skäl mindre omfattande än med Estland och
Lettland. Våra strävanden att på sikt utveckla förbindelserna med
Baltikum omfattar emellertid Litauen i lika hög grad som de två andra
baltiska länderna.

Enligt utskottets mening vore det därför önskvärt att sändningar
också på litauiska kunde komma till stånd. Därmed skulle särbehandlingen
av ett baltiskt land kunna undvikas.

Utskottet vill mot den här bakgrunden peka på behovet av flexibilitet
i utlandsprogrammets organisation. I ett läge när inte särskilda
medel kan erhållas har sålunda Sveriges Radio AB möjlighet att via
omprioriteringar under årets lopp påbörja sändningar jämväl på litauiska.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 8 i motion
U514.

I motion U301 (m) föreslås att Sveriges Radios utlandsverksamhet i
ökande grad skall omfatta sändningar på svenska, särskilt av programmen
Kulturnytt och Ekonomiekot. Utskottet konstaterar att såväl
enligt radiolagen som enligt avtalet mellan staten och Sveriges Radio
åvilar det programföretagen att själva avgöra vilka program som skall
sändas. Det kan dock tilläggas att ett av de i motionen nämnda
programmen, Ekonomiekot, sedan något år tillbaka samsänds i utlandsradion.

Utskottet avstyrker därmed motion U301.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

Propositionen (s. 168—172)

Under detta anslag finansieras kostnaderna för de nämnder som är
knutna till krigsmaterielinspektionen (KMI). Kostnaderna för KMI:s
organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare
av krigsmateriel samt expeditionsavgifter för utförseltillstånd.
Kostnaderna för nämnderna beräknas uppgå till 89 000 kr. under
kommande budgetår (anslagsposten E 4).

1989/90:UU14

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) har till uppgift att
främja import till Sverige från u-länderna och därigenom bidra till
dessa länders utveckling. IMPOD:s verksamhet finansieras över biståndsbudgeten.
Under anslagsposten E 5 föreslås för IMPOD:s förvaltningskostnader
ett belopp på 8 683 000 kr.

Stiftelsen Östekonomiska institutet (anslagsposten E 6) bildades 1989
genom ett avtal mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet.
Institutets syfte är att främja kunnandet i Sverige om de ekonomiska
förhållandena i Sovjetunionen och Östeuropa. Det statliga bidraget
för kommande budgetår föreslås bli 2 080 000 kr.

Anslagen E 1, E 2 och E 3 behandlas av näringsutskottet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna E 4 (Krigsmaterielinspektionen),
E 5 (Importkontoret för u-landsprodukter) och E 6
(Stiftelsen Östekonomiska institutet).

F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
m.m.

Propositionen (s. 173—182)

För utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området
(F 1) föreslår regeringen 4 555 000 kr. och för konferensen om
säkerhet och samarbete i Europa (F 2) 3 432 000 kr.

Regeringen föreslår vidare för anslaget Information, studier och
forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. (F 3) ett belopp
på 26 000 000 kr., vilket innebär en ökning med 1 milj.kr., varigenom
en fortsättning av innevarande budgetårs uppräkning av grundbidragen
till olika organisationer fullföljs. Medlen föreslås fördelade på
följande sätt:

Översiktstabell för anslagsframställningar och föreslagna förändringstal -


	Ans lag 1989/90	Beräknad ändring 1990/91 Anslags- Föredraganden f ramställning
Arbetarrörelsens freds-forum	700	+	400	♦	150
Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustn.	375	•F	233	•	375(1)
Internationella kvinno- 200 förbundet för fred och fri-het, Svenska sektionen		250	+	50
Kristna fredsrörelsen	500	+	500	+	150

1989/90: UU14

Kvinnor för fred	200	+		200	+	50
Liv och fred-insti tutet (1	300)(2)	(♦	1	100)(3)	(♦	400)(4)
Myrdal sst i f tel sen	(700) (2)	( +		0) (3)	(	0) (4)
Samarbete för fred	225	+		475	+	125
Svenska FN-förbundet 3 500 (5)	+	1	400 (6)	+	400 (7)
Svenska fredskommit ten	225	+		302	+	75
Svenska freds- och skilje-	700	+		950	+	150
doms föreningen
Svenska läkare mot	700	+		600	+	150
kärnvapen
Sveriges fredsråd	375	+		295	+	325 (1)
Centerns fredsråd	0	+		400	+	200
Dag Hamma r s k j ö1db i b 1.	0	+		275		0
Folkkampanjen mot kärn-	0	+		470	+	200
kraf t/kärnvapen
Stiftelsen Fredshögskolan	0	+		150		0
Stiftelsen Yrkesgrupper	0	+		600	+	200
mot kärnvapen
Svenska ekumeniska nämndens	0	+		250	+	200
f redskommi t té
Sveriges världsfedera1 ister	0	+		80		0
Transnationella stiftelsen	0	(♦		783)(3)	(♦	400)(4)
för freds- och framtids-
forskning
Ungdomens och studenternas	0	+		250		0
FN-förbund
Studier och forskning 2 000(2)	+■	1	883(3)	+	800(4)
Projektstöd 15	300			-	-	1 850
SUMM 25	000		9	963	+	1 000

(1)På grund av omorganisation av Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för
nedrustning har dess anslagsframställning behandlats i anslutning till Sveriges
fredsråds anslagsframställning.

^*Av bidragsposten Studier och forskning går 1 300 000 kr. till Liv och
fred-institutet och 700 000 kr. till Myrdalsstiftelsen.

(3i(Jr bidragsposten Studier och forskning äskas 2 400 000 kr. av Liv ochfredinstitutet,
700 000 kr. av Myrdalsstiftelsen och 783 000 kr. av Transnationella
stiftelsen för Freds- och Framtidsforskning.

(4)Av bidragsposten Studier och forskning föreslås 1 700 000 kr. gå till Liv

och fred-institutet, 700 000 kr. till Myrdalsstiftelsen och 400 000 kr. till

Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning.

,5)lnkl. engångsanslag på 200 000 kr.
t**Inkl. engångsanslag på 500 000 kr.

*7)Inkl. engångsanslag på 200 000 kr.

Bidraget till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
föreslås uppgå till 18 266 000 kr.

Anslaget för Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning (F 5) bekostar ett verksamhetsprogram vid försvarets
forskningsanstalt (FOA), som syftar till att stödja utrikesdepartementets
arbete i internationella förhandlingar för rustningsbegränsning och
nedrustning. Regeringen beräknar för nästkommande budgetår anslagsbehovet
till 16 306 000 kr. Den planerade användningen av medlen
redovisas närmare i budgetpropositionen på s. 179—180.

Fr.o.m. nästkommande budgetår föreslås det bidrag till Utrikespolitiska
institutets informationsverksamhet och förvaltningskostnader, vilket
tidigare utgått dels under anslaget D. Information om Sverige i
utlandet föras över till anslaget F 6. Utrikespolitiska institutet. De
intentioner som institutet redovisat i riktning mot bl.a. en ökad
integrering av informations- och forskningsverksamheten samt en ökning
av programverksamheten är på väg att förverkligas. Regeringen
beräknar anslaget till 7 932 000 kr.

1989/90: UU14

Utskottet

1989/90:UU14

I ett antal motioner föreslås förändringar av F 3-anslagets storlek. I
yrkande 27 i motion U246 (m) föreslås ett belopp på 10 milj.kr. i
stället för budgetpropositionens 26 milj.kr. En sådan förändring skulle
dock uppenbarligen vara oförenlig med vad som utskottet uttalade
under behandlingen av innevarande års budget, nämligen att det var
befogat att anslaget gradvis uppräknades tills det motsvarade en promille
av försvarsanslaget. Utskottet bekräftar giltigheten av detta uttalande.

Utskottet avstyrker därför yrkande 27 i motion U246.

I ett antal yrkanden föreslås en förändring av anslaget i motsatt
riktning, så att det redan under kommande budgetår når upp till den
nivå som motsvarar en promille av försvarsanslaget. Detta föreslås i
yrkande 1 i motion U309 (vpk) samt i motion U312 (s) och motion
U411 (mp). Ett liknande förslag framförs även i yrkande 9 i motion
U425 (vpk). Därtill föreslås i yrkande 2 i motion U309 en ökning av
anslaget med 10 milj.kr. utöver vad som föreslås i budgetpropositionen,
dvs. till 36 milj.kr.

Den uppräkning av anslaget som skett i budgetpropositionen innebär
ett steg i riktning mot målet en promille av försvarsanslaget.
Utskottet delar regeringens bedömning att det finansiella utrymmet
inför nästkommande budgetår inte har medgivit någon större ökning
än den föreslagna. Utskottet vill i detta sammanhang också upprepa
uttalandet från föregående år, nämligen att en uppräkning av anslaget
till en promille av försvarsanslaget självfallet inte bör inkräkta på
utrikesförvaltningens övriga budgetutrymme.

Med det anförda avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion U309, yrkande 9
i motion U425 samt motionerna U312 och U411.

1 ett antal motioner framläggs förslag om bidrag till bestämda organisationer
eller institutioner från anslaget F 3. Det rör sig här om grundbidrag
till organisationerna som sådana, ej till bestämda projekt som
ingår i verksamheten.

Beslut om bidrag av den senare typen, s.k. projektbidrag, fattas av
utrikesministern på förslag av den för ändamålet inrättade beredningsgruppen
för information om freds- och nedrustningssträvanden. Utskottet
tar endast ställning till totalramen för projektstödet, vilken i
budgetpropositionen föreslås minskas med 1 850 000 kr.

Projektbidragen skall enligt gällande riktlinjer avse projekt som
behandlar svenska och internationella freds- och nedrustningssträvanden,
där sådana delaspekter som säkerhetspolitik, miljöfrågor och
bistånd samt relationerna öst—väst och nord—syd kan inkluderas.

I föregående års betänkande (1988/89:UU17) uttalade utskottet härutöver
att karaktären av anslaget F 3 är sådan att den kan motivera
utnyttjande av ett belopp på 2 milj.kr. för folkrörelseanknutet kulturellt
samarbete med vissa Östersjöländer. Uttalandet föranleddes främst
av den snabba utvecklingen i Sovjetunionen och Baltikum. Utskottet

noterar med tillfredsställelse att utrikesdepartementet i samband med
utlysandet av 7 milj.kr. för projektbidrag våren 1990 har meddelat att
särskild hänsyn kommer att tas till projekt som berör utvecklingen i
Östeuropa. Utskottet finner det naturligt att riktlinjerna därvid tolkas
så att projekt vilka syftar till att stärka den demokratiska utvecklingen
i Östeuropa kan räknas som fredssträvanden i anslagets mening.

Till skillnad från projektbidragen redovisas grundbidragen till organisationerna
i budgetpropositionen fördelade på resp. mottagare. Deras
antal har ökat till 15. Härtill kommer tre stiftelser vilka föreslås få icke
projektanknutna bidrag under den nya anslagsposten Studier och
forskning.

Kriterierna för vilka organisationer som kan komma i fråga för
grundbidrag är av generell natur. Bidraget skall vara en hjälp till
självhjälp; en förutsättning är alltså att organisationen med egna resurser
har kraft att bedriva en rimlig verksamhet. Ett annat kriterium är
att organisationen skall ha en viss storlek. För medlemsbaserade organisationer
har därför beslut om bidrag grundats på antalet medlemmar
och verksamhetens volym, mätt i ekonomisk omsättning. För samarbets-
och serviceorgan har verksamhetens volym liksom dess spridningseffekter
vägt tyngre. Av budgetpropositionen framgår att antalet
organisationer som sökt men inte erhållit grundbidrag uppgår till fyra.

Utskottet konstaterar att en tillämpning av de kriterier som redovisats
kräver en relativt noggrann bedömning av resp. organisation. Det
kan inte vara riksdagens uppgift att varje år under budgetarbetet i
detalj granska dessa bedömningar. Utskottet förutsätter därför att de
organisationer som av regeringen föreslås få grundbidrag uppfyller de
redovisade kriterierna.

I motion U307 (fp, c, mp) föreslås att grundbidrag skall utgå till
Sveriges världsfederalister. Enligt vad utskottet inhämtat uppfyller inte
föreningen de kriterier som redovisats ovan.

Motion U307 avstyrks därmed.

I motion U308 (fp, mp) föreslås att organisationen Samarbete för
fred skall få en större höjning av grundbidraget än vad som föreslås i
budgetpropositionen. Utskottet konstaterar att den av regeringen föreslagna
höjningen från 225 000 kr. till 350 000 kr. utgör en 55-procentig
ökning. Utskottet finner inte någon ytterligare höjning motiverad
med hänsyn till intresset att åstadkomma en spridning av bidragen
till ett brett spektrum av organisationer. Därtill har Samarbete för fred
liksom andra organisationer möjlighet att söka projektbidrag.

Utskottet avstyrker därför motion U308.

I motion U310 (s) föreslås att Dag Hammarskjöld-biblio tekel i Uppsala
skall få bidrag från anslaget F 3. Utskottet behandlade en likartad
motion hösten 1989 (1989/90:UU17) och gjorde visserligen en positiv
bedömning av biblioteket men konstaterade att anslaget F 3 ej kunde
användas till stöd för kommunala bibliotek, även om dessa sysslar med
internationell verksamhet. Utskottet gör samma bedömning i år. Utskottet
bedömer bibliotekets insatser som fortsatt värdefulla. Motionä -

1989/90: UU14

rerna anför att en ändring av bibliotekets huvudmannaskap förbereds
och att överläggningar förs mellan olika intressenter om att bilda en
stiftelse som skulle överta huvudmannaskapet. Utskottet noterar detta
och konstaterar att Dag Hammarskjöld-biblioteket har möjlighet att
när ändringen är genomförd ansöka hos regeringen om bidrag. Huruvida
ett bidrag, som utskottet alltså finner önskvärt, lämpligast finansieras
under anslaget F 3 eller eventuellt över någon annan huvudtitel
i budgetpropositionen överlåter utskottet åt regeringen att bedöma.

Motion U310 avstyrks därmed.

1 yrkande 1 i motion U225 (m) föreslås att FN:s centrum för transnationella
företag (UNCTC) skall fa stöd från anslaget F 3. I motiveringen
hänvisas bl.a. till att detta organ utfört ett värdefullt arbete i förberedandet
av en global uppförandekod för transnationella företag samt
generellt har en verksamhet som ligger i de små nationernas intresse.
Utskottet delar motionärens positiva syn på FN:s centrum för transnationella
företag men finner att detta organ inte kan komma i fråga för
här aktuella bidrag, då anslaget F 3 är avsett för stöd till svenska
organisationer och rörelser. Därav följer att utskottet intar motsvarande
hållning till yrkande 2 i samma motion, i vilket föreslås att bidraget
skall utgå under ytterligare lyra år efter nästa budgetårs utgång. Utskottet
konstaterar dock att Sverige redan beslutat om ett bidrag på ca

2 milj.kr. till UNCTC för bl.a. miljökonsekvensbeskrivningen av de
transnationella företagens verksamhet i u-länder.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U225.

I yrkande 1 i motion U423 (mp) föreslås att 6 400 000 kr. skall
anvisas från anslaget F 3 till en utvärdering av det övergripande samhällsansvaret
i samband med de svenska vapensmugglingsaffärerna. Utskottet
konstaterar att detta anslag inte är avsett för det ändamål som
anges i motionen.

Yrkande 1 i motion U423 avstyrks därmed.

I fyra motioner föreslås medel till uppbyggande av en internationell
kunskapsbank för försvarsindustriell omställning vid nedrustning. Det
gäller motion U419 (s), U424 yrkande 2 (delvis), U426 (mp), i vilken
ett bidrag på 1 600 000 kr. föreslås, U409 (fp) samt yrkande 1 i
motion U410 (vpk). I yrkande 2 i motion U410 föreslås att riksdagen
hos regeringen begär förslag till finansiering av verksamheten genom
en omställningsavgift som tas ut av vapenindustrin.

Frågan har på uppdrag av utrikesdepartementet utretts närmare av
institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet,
vilket ledde till att ett förslag framlades i augusti 1988. Syftet med
kunskapsbanken skulle vara att samla praktiska erfarenheter av den
övergång från militär till civil produktion och erfarenheter av nedläggning
av militära enheter som vidtagits på olika håll i världen.

Utskottet gjorde hösten 1989 (1989/90:UU17) ett tillkännagivande
om att utskottet utgick ifrån att regeringen skulle prioritera denna
fråga i nästkommande års budgetarbete, ifall projektet ej rymdes i det

1989/90: UU14

budgetförslag som då behandlades. Hittills har ett bidrag på 60 000 kr.
utgått till institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala
universitet för detta ändamål. Utskottet har inhämtat att utrikesministern
avser att inom ramen för utrikesdepartementets resurser för
utredningsändamål för nästa budgetår avsätta 120 000 kr., vilket innebär
en fördubbling och möjliggör att arbetet kan gå vidare.

Utskottet gör liksom tidigare en positiv bedömning av detta projekt.
I en tid då åtskillig omställning från militär till civil produktion
faktiskt äger rum är det värdefullt om erfarenheterna härifrån kan
dokumenteras och samlas. Samtidigt vill utskottet inför tanken på
speciella åtgärder för försvarsindustrien omställning hänvisa till att
frågan behandlats i det nyligen framlagda betänkandet av 1988 års
utredning om krigsmaterielexporten. Av budgetskäl ansluter sig utskottet
tills vidare till utrikesministerns bedömning av finansieringsmöjligheten
av projektet.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion U410 samt
motion U426 och betraktar motion U409, U419, yrkande 1 i motion
U410 samt yrkande 2 (delvis) i motion U424 som besvarade.

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPR1y har i sin anslagsframställan
begärt ca 5 milj.kr. mer än anslaget för innevarande
budgetår, dvs. en ökning med närmare 30 % till 22 028 000 kr.
Regeringens förslag till ökning uppgår till 1 196 000 kr. till
18 266 000 kr. Härtill sägs i budgetpropositionen att SIPRI i avvaktan
på en allmän genomgång av SIPRIrs ekonomiska läge har möjlighet att
ansöka om ett särskilt engångsbidrag på 500 000 kr. från annat anslag
under tredje huvudtiteln. Utskottet har inhämtat att därmed avses
anslaget A 7. Utredningar m.m.

I motion U313 (c) föreslås att SIPRI efter anhållan skall kunna erhålla
ytterligare medelstillskott utöver de 500 000 kr. som nämns i budgetpropositionen,
bl.a. med hänsyn till att hyreskostnaderna ökat radikalt.
I motion U304 (vpk) föreslås att SIPRI skall få det anslag institutet
självt begärt, dvs. 22 028 000 kr.

Den ovannämnda genomgången av SIPRIis ekonomiska läge har
enligt vad utskottet inhämtat sin bakgrund bl.a. i att SIPRI självt i sin
anslagsframställan tagit upp en diskussion om alternativa finansieringssätt
för institutet. Regeringen har förordnat en utredare, och översynen
kan väntas vara klar till hösten 1990. Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning av möjligheterna att för närvarande anvisa ytterligare
medel till SIPRI.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U304 och U313.

1989/90: UU14

Hemställan

1989/90:UU14

Utskottet hemställer

till litt. A. Utrikesdepartementet m.m.

1. att riksdagen godkänner budgetpropositionens omdisponering
av medel mellan anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2.
Utlandstjänstemännens representation, A 5. Honorärkonsuler
och D 3. Övrig information om Sverige i utlandet,

2. att riksdagen med bifall till prop. 1989/90:100, bil. 5, punkt
A 1 och med avslag på yrkande 4 i motion 1989/90:U514 till
Utrikesförvaltningen för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 1 156 255 000 kr.,

res. 1 (m)

3. beträffande inrättande av en svensk ambassad i Laos huvudstad
Vientiane

att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 1989/90:U212,

4. beträffande inrättande av en svensk ambassad i Costa Ricas
huvudstad San José

att riksdagen avslår motion 1989/90:U303,

5. beträffande förstärkning av svenska konsulatet i Jerusalem
att riksdagen avslår motion 1989/90:U311,

6. beträffande svensk representation i Vilnius

att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1989/90:U514 besvarat
med vad utskottet anfört,

7. beträffande upprättande av kontor för Sveriges exportråd i
Riga och Vilnius

att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1989/90:U536 besvarat
med vad utskottet anfört,

8. beträffande förstärkning av miljöexpertisen inom utrikesförvaltningen att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av yrkande 5 i motion U242,
yrkande 3 i motion 1989/90:U542 och yrkande 6 i motion
1989/90: U638,

9. beträffande Sveriges relationer med Taiwan
att riksdagen avslår motion 1989/90:U632,

10. beträffande ungdomsdelegat till FN:s höstsession
att riksdagen avslår motion 1989/90:U608,

11. beträffande samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa att

riksdagen avslår yrkandena 3 och 5 i motion 1989/90:U208,
yrkande 1 i motion 1989/90:U210, yrkandena 2, 4 och 6 i
motion 1989/90:U242, motion 1989/90:U245, yrkandena 17, 18
och 19 i motion 1989/90:U518, yrkande 7 i motion
1989/90:U536 och yrkande 4 i motion 1989/90:U551,

res. 2 (c)
res. 3 (vpk)

12. att riksdagen till Utlands tjänstemännens representation för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 18 145 000
kr.,

13. att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

14. att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 12 666 000 kr.,

15. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat
eller inom internationell organisation för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 45 407 000 kr.,

16. att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 1 750 000 kr.,

17. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 10 161 000 kr.,

18. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 9 530 000 kr.,

19. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare
i utlandet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 3 740 000 kr.,

till litt B. Bidrag till vissa internationella organisationer

20. att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 117 806 000 kr.,

21. beträffande FN-organ till Sverige

att riksdagen avslår motion 1989/90:U619,

22. beträffande rekrytering av kvinnor till FN

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1989/90:U502 besvarat
med vad utskottet anfört,

23. att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret

1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 240 000 000 kr.,

24. att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 19 182 000 kr.,

25. att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD ) för budgetåret 1990/91 anvisar ett

förslagsanslag på 16 500 000 kr.,

26. att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
26 000 000 kr.,

27. att riksdagen till Övriga internationella organisationer

m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
4 463 000 kr.,

till litt. D. Information om Sverige i utlandet

28. beträffande Svenska institutet

att riksdagen med bifall till prop. 1989/90:100, bil. 5, punkt D 1

och med avslag på motion 1989/90:U302 till Svenska

institutet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
59 736 000 kr.,

29. beträffande Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet -

1989/90:UU14

att riksdagen med bifall till prop. 1989/90:100, bil. 5, punkt D 2
och med avslag på yrkande 8 i motion 1989/90:U514 till Sveriges
Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 47 743 000 kr.,

res. 4 (m)

30. beträffande sändningar på svenska i Sveriges Radios utlandsverksamhet att

riksdagen avslår motion 1989/90:U301,

31. att riksdagen till Övrig information om Sverige i
utlandet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
15 187 000 kr.,

till litt. E. Utrikeshandel och exportfrämjande

32. att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 89 000 kr.,

33. att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för
budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på 8 683 000 kr.,

34. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utfästelser
om stöd till marknadsföring får lämnas till ett belopp på
högst 4 000 000 kr.,

35. att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska institutet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på 2 080 000 kr.,

till litt. F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

36. att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och
säkerhetspolitiska området för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 4 552 000 kr.,

37. att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK ) för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 3 432 000 kr.,

38. beträffande storleken på F 3-anslaget

att riksdagen med bifall till prop. 1989/90:100, bil. 5, punkt F 3
och med avslag på yrkande 27 i motion 1989/90:U246, yrkandena
1 och 2 i motion 1989/90:U309, motion 1989/90:U312, motion
1989/90:U411 och yrkande 9 i motion 1989/90:U425 till
Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 26 000 000 kr.,

res. 5 (m)
res. 6 (vpk)
res. 7 (mp)

39. beträffande bidrag till Sveriges världsfederalister
att riksdagen avslår motion 1989/90:U307,

40. beträffande bidrag till Samarbete för fred
att riksdagen avslår motion 1989/90:U308,

41. beträffande bidrag till Dag Hammarskjöld-biblioteket
att riksdagen avslår motion 1989/90:U310,

42. beträffande bidrag till FN:s centrum för transnationella
företag

att riksdagen avslår motion 1989/90:U225,

1989/90:UU14

43. beträffande medel ur F 3-anslaget för utvärdering av samhällsansvaret
i samband med de svenska vapensmugglingsaffärerna att

riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1989/90:U423,

res. 8 (mp)

44. beträffande finansiering av kunskapsbank för försvarsindustrien
omställning

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1989/90:U410 och motion
1989/90: U426,

45. beträffande inrättande av kunskapsbank för försvarsindustrien
omställning

att riksdagen förklarar motion 1989/90:U409, motion
1989/90:U419, yrkande 1 i motion 1989/90:U410 och yrkande 2
(delvis) i motion 1989/90:U424 besvarade med vad utskottet
anfört,

res. 9 (m)
res. 10 (fp, c)

46. beträffande bidrag till SIPRI

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100, bil. 5,
punkt F 4 och med avslag på motion 1989/90:U304 och motion
1989/90:U313 till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI ) för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 18 266 000 kr.,

res II. (c)
res 12. (vpk)

47. att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning
och nedrustning för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 16 306 000 kr.,

48. att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag om 7 932 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1990
På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s),
Sture Ericson (s), Ingemar Eliasson (fp), Alf Wennerfors (m), KarlErik
Svartberg (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c). Bertil Måbrink
(vpk), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Eva Björne
(m) och Marianne Samuelsson (mp).

1989/90:UU14

Reservationer

1. Svensk representation i Vilnius (mom. 2)

Margaretha af Ugglas, Alf Wennerfors och Inger Koch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "I

yrkande 4" och slutar med "Tallinn och Riga." bort ha följande

lydelse:

Utskottet tillstyrker att anslaget till Utrikesförvaltningen räknas upp
med 3 000 000 kr. att användas till en förstärkt svensk närvaro i
Estland, Lettland och Litauen. Utskottet tillstyrker följaktligen yrkande
4 i motion 1989/90:U514.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion

1989/90:U514 och med avslag på medelsförslaget i prop.

1989/90:100 bil. 5 litt. A till Utrikesförvaltningen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 159 255 000 kr.,

2. Samarbete med Baltikum och Central- och
Östeuropa (mom. 11)

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "motion U245." bort ha följande
lydelse:

Likaså delar utskottet den uppfattning som framförs i ett antal
motioner att det är fel att finansiera Östeuropabiståndet inom ramen
för u-landsbiståndet. Det strider enligt utskottets uppfattning mot det
av riksdagen beslutade enprocentsmålet för svenskt bistånd till utvecklingsländerna.
Utskottet som instämmer i den uppfattning om Östeuropabiståndets
uppläggning och inriktning som framkommer i centerns
partimotion U518 anser att ett nytt anslag A 10 bör inrättas under
Utrikesdepartementets huvudtitel och att det för budgetåret 1990/91
bör uppgå till 450 milj.kr. Inom denna ram bör kunna tillgodoses
också de förslag som framförs i motionerna U536, U208 och U210
samtliga från centerpartiet. Även motionerna U242 och U551 från vpk
kan delvis anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan i moment 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa att

riksdagen med bifall till yrkandena 3 och 5 i motion
1989/90-.U208, yrkande 1 i motion 1989/90:U210, yrkandena 17,
18 och 19 i motion 1989/90:U518, yrkande 7 i motion
1989/90:U536 och med anledning av yrkandena 2, 4 och 6 i

motion 1989/90:U242, motion 1989/90:U245 och yrkande 4 i
motion 1989/90:U551 till nytt anslag A 10 för budgetåret 1990/91
anvisar 450 000 000 kr.,

3. Samarbete med Baltikum och Central- och
Östeuropa (mom. 11)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet ansluter sig till" och slutar med "motion U245". bort ha
följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till det huvudsakliga syftet bakom samtliga
dessa yrkanden, nämligen att genom samarbete främja utvecklingen i
Baltikum, Central- och Östeuropa. Bl.a. mot bakgrunden av den oro
som redovisas i många u-länder att utvecklingsbistånd skall styras över
till Öst- och Centraleuropa är det rimligt att stödet till denna del av
världen samlas under ett särskilt anslag betecknat A 10 under tredje
huvudtiteln Utrikesdepartementet. Enligt utskottets mening bör stödet
till Östeuropa i nästa budget koncentreras till miljöinsatser och stöd
till strukturella förändringar i Polen och Baltikum enligt principerna i
motion U242.

Enligt utskottets mening bör också särskilda medel för de bilaterala
parlamentariska kontakterna och annat besöksutbyte mellan Sovjetunionen
och Sverige anvisas i enlighet med yrkande 4 i motion U551.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 2, 4 och 6 i motion
U242 och yrkande 4 i motion U551 och avstyrker yrkandena 17, 18
och 19 i motion U518, yrkande 7 i motion U536, yrkandena 3 och 5 i
motion U208, yrkande 1 i motion U210 och motion U245.

dels att utskottets hemställan i moment 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa att

riksdagen med bifall till yrkandena 2, 4 och 6 i motion
1989/90:U242 och yrkande 4 i motion 1989/90:U551 och med
avslag på yrkandena 17, 18 och 19 i motion 1989/90:U518,
yrkande 7 i motion 1989/90:U536, yrkandena 3 och 5 i motion
1989/90:U208, yrkande 1 i motion 1989/90:U210 och motion
1989/90:U245 till nytt anslag A 10 till stöd för Baltikum, Östoch
Centraleuropa för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 1 025 000 000 kr.,

4. Sveriges Riksradios programverksamhet för
utlandet (mom. 29)

Margaretha af Ugglas, Alf Wennerfors och Inger Koch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "I
budgetpropositionen" och slutar med "motion U514." bort ha följande
lydelse:

1989/90:UU14

I budgetpropositionen har Sveriges Riksradio erhållit det begärda
utrymmet för sändningar på estniska och lettiska. Några medel för
sändningar på litauiska har dock inte anvisats. Utskottet anser det
emellertid önskvärt att sändningar också på litauiska kan komma till
stånd. Därmed skulle särbehandling av ett baltiskt land undvikas.
Sveriges kontakter med Litauen är för närvarande av historiska skäl
mindre omfattande än med Estland och Lettland, men våra strävanden
att på sikt utveckla förbindelserna med Baltikum omfattar Litauen i
lika hög grad som de två andra baltiska länderna.

Utskottet tillstyrker således förslaget i motion U514 om att anslaget
till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet tillförs
1 000 000 kr. för att möjliggöra sändningar på litauiska.

dels att utskottets hemställan i moment 29 bort ha följande lydelse

29. beträffande Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet att

riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1989/90:U514
och med avslag på prop. 1989/90:100, bil. 5, punkt D 2 till
Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 48 743 000 kr.,

5. Storleken på F 3-anslaget (mom. 38)

Margaretha af Ugglas, Alf Wennerfors och Inger Koch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "En
sådan förändring" och slutar med "motionerna U312 och U411." bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att det svenska föreningslivet inte blir
beroende av riktade bidrag från statsmakten. Skall det civila samhället
värnas måste vi också slå vakt om ett fritt föreningsliv. Därför bör den
styrning som ligger i att statsmakten utpekar verksamhetsinriktningar
för ideella föreningar avskaffas. Med hänsyn till detta föreslås att
anslaget F 3 reduceras till 10 milj.kr. för budgetåret 1990/91.

Utskottet tillstyrker motion U246 yrkande 27.

Utskottet avstyrker också liksom tidigare år att anslaget redan under
kommande budgetår räknas upp till en nivå som motsvarar en promille
av försvarsanslaget som föreslås i motionerna U309, U312, U411 och
U425. Det är främmande för svenska budgetprinciper att höjningen av
ett anslag knyts till höjningen av ett annat. Utskottet anser denna
koppling till försvarsanslaget helt omotiverad.

dels att utskottets hemställan i moment 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande storleken på F 3-anslaget
att riksdagen med bifall till yrkande 27 i motion 1989/90:U246,
med avslag på prop. 1989/90:100 bil. 5, punkt F 3 och yrkandena
1 och 2 i motion 1989/90:U309, motion 1989/90:U312, motion
1989/90:U411 och yrkande 9 i motion 1989/90:U425 till

1989/90:UU14

Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 10 000 000 kr.,

6. Storleken på F 3-anslaget (mom. 38)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Den
uppräkning av" och slutar med "motionerna U312 och U411." bort ha
följande lydelse:

Den internationella fredsrörelsen har haft stor betydelse för den
utveckling av avspänningen som skett. Det är av stor vikt att fredsrörelsen
ges stöd i sitt arbete för det internationella nedrustningsarbetet.
Det är rimligt att anslaget F 3. Information, studier och forskning om
freds- och nedrustningssträvanden m.m. uppräknas med 10 milj.kr. till
36 milj.kr. Med denna uppräkning har målet en promille av försvarsanslaget
uppnåtts i enlighet med yrkandena i motionerna U309, U312
och U411. Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i
motion U309, yrkande 9 i motion U425 samt motionerna U312 och
U411.

dels att utskottets hemställan i moment 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande storleken på F 3-anslaget
att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion
1989/90:U309, yrkande 9 i motion 1989/90:U425, motion
1989/90:U312 och motion 1989/90:U411 och med avslag på
medelsförslaget i proposition 1989/90:100 bilaga 5 litt. F 3 och
yrkande 27 i motion 1989/90:U246 till Information, studier och
forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 36 000 000 kr.,

7. Storleken på F 3-anslaget (mom. 38)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Den
uppräkning" och slutar med "U312 och U411." bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar inte regeringens bedömning att det finansiella utrymmet
för kommande budgetår inte skulle ha medgivit någon större
ökning vad gäller anslaget. Utskottet anser det angeläget att freds- och
nedrustningssträvandena ges ökat utrymme i budgeten och ser det
därför som angeläget att en promille av försvarsbudgeten tillförs detta
arbete.

Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U309,
yrkande 9 i motion U425 samt motionerna U312 och U411.

dels att utskottets hemställan i punkt 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande storleken på F 3-anslaget
att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion
1989/90:U309 och motion 1989/90:U411, med anledning av mo -

1989/90: UU14

tion 1989/90:U312 och yrkande 9 i motion 1989/90:U425 och
med avslag på prop. 1989/90:100, bil. 5, punkt F 3 och yrkande
27 i motion 1989/90:U246 till Information, studier och forskning
om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 35 435 000 kr.,

8. Medel ur F 3-anslaget för utvärdering av
samhällsansvaret i samband med
vapensmugglingsaffärerna (mom. 43)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med
"Utskottet konstaterar" och på s. 24 slutar med "U423 avstyrks därmed.
" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det är viktigt att utvärdera hur vapensmugglingsafiärerna
förändrat våra strävanden på freds- och nedrustningssidan.
Eftersom tillfället förhoppningsvis är unikt och pengar därför inte
finns anslagna för denna typ av händelser anser utskottet att medel
skall anslås från F 3-anslaget i enlighet med vad som framförts i
motion U423.

Utskottet tillstyrker yrkande 1 i motion U423.

dels att utskottets hemställan i moment 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande medel ur F 3-anslaget för utvärdering av samhällsansvaret
i samband med de svenska vapensmugglingsaffärerna att

riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1989/90:U423
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Inrättande av kunskapsbank för försvarsindustrien
omställning (mom. 45)

Margaretha af Ugglas, Alf Wennerfors och Inger Koch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med
"Utskottet gjorde" och slutar med "U424 som besvarade." bort ha
följande lydelse:

Vi erinrar om vad utskottet uttalade förra året och anser inte att
omständigheterna påkallar ett särskilt initiativ och statlig finansiering
av ett projekt som detta. När krigsmaterielindustrin i världen kommer
att genomgå en omstrukturering till följd av internationell nedrustning
eller av andra skäl, är det utskottets uppfattning att i första hand
företagen själva och industrins branschorganisationer bör göra de
utredningar som är nödvändiga för en övergång till annan tillverkning.
En liknande omställning från en industriell produktion till en annan
har förekommit tidigare och förekommer fortlöpande utan att särskilda
kunskapsbanker måste upprättas.

1989/90: UU14

dels att utskottets hemställan i moment 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande inrättande av kunskapsbank för försvarsindustrien
omställning

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:U409, motion
1989/90:U419, yrkande 1 i motion 1989/90:U410 och yrkande 2
(delvis) i motion 1989/90:U424 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Inrättande av kunskapsbank för försvarsindustrien
omställning (mom. 45)

Pär Granstedt (c), Ingemar Eliasson (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp)
och Birgitta Hambraeus (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Samtidigt vill" och slutar med "U424 som besvarade." bort ha följande
lydelse:

Verksamheten vid institutionen för fred och konfliktforskning har
dock, som framgår av motionerna, hittills inte alls kunnat bedrivas på
det sätt som är önskvärt. Riksdagen bör därför som sin mening ge
regeringen till känna att erforderliga medel bör ställas till verksamhetens
förfogande.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U409 och yrkande 2 i
motion U424 och betraktar yrkande 1 i motion U410 och motion
U419 som besvarade med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under punkt 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande inrättande av kunskapsbank för försvarsindustrien
omställning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U409 och yrkande 2
(delvis) i motion 1989/90:U424 och med anledning av yrkande 1
i motion 1989/90:U410 och motion 1989/90:U419 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI (mom. 46)

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Utskottet ansluter sig" och slutar med "U304 och U313." bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt att resurser
finns tillgängliga för en finansiell förstärkning som kan visa sig nödvändig.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion U313 att 500 000
kr. avsätts för detta ändamål.

dels att utskottets hemställan i moment 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande bidrag till SIPRI

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U313, med anledning
av motion 1989/90:U304 och med avslag på prop.

1989/90:UU14

1989/90:100, bil. 5, punkt F 4 till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 18 766 000 kr.,

12. Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) (mom. 46)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Den
ovannämnda genomgången" och på s. 26 slutar med "motionerna
U304 och U313." bort ha följande lydelse:

De stora förändringar som sker i världspolitiken leder till ett större
behov av analyser och forskning om möjligheterna att nå framsteg på
nedrustningens och rustningskontrollens område. Det har heller inte
anförts några argument för att SIPRI inte skulle behöva de medel de
begärt i sin anslagsframställan. SIPRI bör säkras en solid och inflationsskyddad
basfinansiering. Utskottet föreslår därför att det av SIPRI
begärda anslaget på 22 028 000 kr. anvisas.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U304 och anser motion
U313 besvarad.

dels att utskottets hemställan i moment 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI )

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U304 och med
anledning av motion 1989/90:U313 avslår förslaget i prop.
1989/90:100 bil. 5 punkt F 4. och till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 22 028 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Finansieringen av utvecklingssamarbetet med
Östeuropa

Ingemar Eliasson och Karl-Göran Biörsmark anför:

Folkpartiet avvisar regeringens förslag att lägga östbiståndet inom enprocentsramen.
Enprocentsmålet är ett moraliskt bindande åtagande
från Sverige som nation gentemot de fattiga länderna. Nya åtaganden
till andra grupper av länder måste därför läggas utanför enprocentsramen.
Folkpartiet anser att utvecklingssamarbetet med Östeuropa skall
finansieras från en ny anslagspost under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete
genom SIDA betitlad Demokratisk samhällsutveckling i en bred
länderkrets.

För nästa budgetår bör till detta anslag avsättas 300 milj.kr. I den
mån dessa medel inte räcker till för nödvändiga satsningar i Östeuropa
bör regeringen återkomma med begäran om anslag på tilläggsbudget.

1989/90: UU14

Även andra liknande insatser t.ex. i Latinamerika skall kunna
finansieras från ett anslag av denna typ.

2. Åtgärder för att förbättra miljösituationen i öst

Marianne Samuelsson (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna delar utskottets uppfattning att det behövs åtgärder
framför allt för att förbättra miljösituationen i öst. Vi delar dock
inte utskottets uppfattning att detta skall rymmas inom enprocentsmålet
för bistånd.

Vår uppfattning är att en procent av BNI ska gå till de länder som
vi tidigare avsatt dessa medel för. Miljöpartiet har i motion till riksdagen
yrkat på att 1 miljard kronor avsätts till bistånd till Östeuropa.
Detta behandlas under annan anslagspost i enlighet med vad vi yrkat i
vår motion.

3. Kunskapsbank för försvarsindustrien omställning

Marianne Samuelsson (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att en internationell kunskapsbank för att
stimulera övergång från försvarsindustriell forskning till forskning på
andra för samhället angelägna områden är av stor vikt för det kommande
fredsarbetet.

Många orter är i dag beroende av sin försvarsindustri för sysselsättningen.
Risken att förlora arbetstillfällen får inte stå i motsättning till
nedrustningssträvandena. Det får därför ses som ytterst angeläget att vi
tillsammans med övriga försvarsindustrier strävar efter att gå över till
mera civil produktion. De nya hotbilderna på miljösidan kräver också
nytt kunnande om det storskaliga samhällets sårbarhet osv.

Vi kommer därför att återkomma till frågan i samband med att den
forskningspolitiska propositionen behandlas.

1989/9ftUU14

■r.

■ -

■1 ■ •

■ Aj i ! ■ ' ■ . : i . t ■ ’

■

. .

* i ■

■ >J ..

> . ■: • .

,e. .1

: ,.i . ' '

■

• ‘ ' i .• ■

gotab 96305. Stockholm 1990