Utbildningsutskottets betänkande

1989/90:UbU3

Vissa skolfrågor m.m

1989/90

UbU3

Motionerna

1988/89:Ub214 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att barn i Sverige fr.o.m. läsåret 1992/93
skall börja skolan det år de fyller sex,

2. att riksdagen beslutar att möjlighet skall finnas för elever och
föräldrar att senarelägga skolstarten ett år,

3. att riksdagen beslutar att ett elevbaserat statsbidragssystem för
skolan skall införas fr.o.m. den 1 juli 1992 i enlighet med vad som i
motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan, timplan
och kursplan för grundskolan i enlighet med vad som i motionen
anförts,

5. att riksdagen beslutar att fortbildning för i första hand lågstadiets
lärare skall organiseras i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen beslutar att möjligheter till vidareutbildning skapas
för förskollärare och barnskötare i enlighet med vad som i motionen
anförts,

7. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet med tidigarelagd
skolstart får påbörjas fr.o.m. läsåret 1990/91,

8. att riksdagen beslutar att möjligheter till kompletteringsutbildning
efter genomgången grundskola skall erbjudas senast från den tidpunkt
då de första eleverna lämnar den reformerade grundskolan.

1988/89:Ub236 av Birgitta Rydle och Karl-Gösta Svenson (båda m) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen utfärdar direktiv beträffande
ämnet svenska som andraspråk i enlighet med SÖ:s förslag.

1988/89:Ub266 av I-ars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

5. att riksdagen beslutar att ämnet svenska som andraspråk införs
som eget ämne i gymnasieskolan och komvux och att ämnet ger
allmän behörighet för högskolestudier på samma sätt som ämnet
svenska.

1988/89:Ub276 av Larz Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utlåning av kvalitetsvideofilm, 1

1 Riksdagen 1989190. 14 sami. Nr 3

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svenska som andraspråk.

1988/89:Ub277 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
svenska som andraspråk i gymnasieskolan.

1988/89:Ub289 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari — såvitt nu är
i fråga — yrkas

4. att riksdagen beslutar att betyg skall avges i ämnet svenska som
andraspråk.

1988/89:Ub297 av Ulla Tillander och Karin Israelsson (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beslut om sänkt skolpliktsålder.

1988/89:Ub307 av Lars Leijonborg och Erling Bager (båda fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag på hur staten
kan stödja att Bräcke Östergård i Göteborg kan utvecklas till ett
nationellt kunskaps- och resurscentrum för undervisning av svårt
rörelsehindrade elever i grundskolan.

1988/89:Ub315 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statliga anslag för att garantera en kontinuerlig
grundorganisation för kunskapscentra för rörelsehindrade barn och
ungdomar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flera centra för rörelsehindrade barn och ungdomar.

1988/89:Ub316 av Lars Leijonborg m.fl. (fp, s, m, c, vpk, mp) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär upprättandet av ett åtgärdsprogram
för elever med svåra läs- och skrivsvårigheter med bl.a. de inslag
som tagits upp i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om hur elever med
svåra läs- och skrivsvårigheter kostnadsfritt skall fa tillgång till läromedel
inlästa på band.

1988/89:Ub323 av Stig Bertilsson m.fl. (m. s, c, fp, mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genomförande av samordnat skolprojekt mellan specialskolan
Vänerskolan och grundskolan i Vänersborgs kommun.

1988/89:Ub324 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vissa timplaneförslag inför nästa översyn av läroplan för grundskolan.

l988/89:Ub804 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

1989/90: UbU3

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående svenska som andraspråk.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf502.

1988/89:Ub817 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolplikt från sex års ålder,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svenska som andraspråk.

1988/89:Ub824 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolstart vid sju års ålder och att intagning sker
höst och vår,

8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om val av B-språk.

1988/89:FÖ512 av Birgitta Hambraeus och Sven-Olof Petersson (båda
c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om undervisning i självskydd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om undervisning i strålningsmätning.

Utskottet
Skolstarten, m.m.

I motion 1988/89:Ub214 (m) konstateras beträffande barns skolstart att
Sverige och övriga nordiska länder har en internationellt sett sen
sådan. Motionärerna föreslår att barn i Sverige fr.o.m. läsåret 1992/93
skall börja skolan det år de fyller sex år (yrkande 1). Enligt motionärerna
leder en tidigare skolstart till en bättre utveckling för barnen när
det gäller kunskaper, personlighet och social mognad. Barns mognad
är dock inte knuten till en viss ålder. En tidigarelagd skolstart bör
därför förenas med rätten för föräldrar/vårdnadshavare att uppskjuta
skolstarten för sitt barn, om detta passar barnet bättre (yrkande 2).
Motionärerna anser vidare att lågstadiet bör vara årskurslöst och
organiseras flexibelt så att eleverna får utvecklas i sin egen takt och får
tillräckligt med tid att befästa kunskaper och färdigheter. En tidigarelagd
skolstart bör enligt motionärerna inte innebära en generell förlängning
av den sammanlagda skoltiden om nio grundskoleår. I motion
1988/89:Ub817 (fp) yrkande 1 föreslås däremot en förlängning av
tiden i grundskolan från nio till tio år genom införande av skolstart
vid sex års ålder. Detta ger bl.a. mer tid för inlärning av baskunskaper
i grundskolan, och förutsättningar skapas för en mjukare övergång
från förskola till skola. Enligt motion 1988/89:Ub297 (c) är det nu hög

1989/90:UbU3

1* Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 3

tid att riksdagen fattar ett principbeslut om en tidigarelagd skolstart.
Skolan bör ta till vara den tid i barnens utveckling då de är särskilt
receptiva och motiverade. Slutligen föreslås i motion 1988/89:Ub824
(mp) yrkande 5 att barnen liksom i dag skall börja skolan det år de
fyller sju år men att intagningen bör ske både höst och vår. Föräldrar/vård
nadshavare bör i samråd med lärarna besluta när det är lämpligt
för barnet att börja skolan. Enligt motionärerna bör skolan organiseras
i årskurslösa stadier med olika former av åldersblandad undervisning.

Utskottet vill hänvisa till riksdagens beslut vid föregående riksmöte
(prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) när det gäller frågan om
skolstart vid sex års ålder. Utskottet anförde i sitt betänkande bl.a. att
det är angeläget att minska och utjämna sådana skillnader som kan
skapa svårigheter vid övergången från förskola till grundskola. Utskottet
framhöll att det är naturligt att sträva efter en ökad flexibilitet i
verksamheterna vilket kan underlätta strävan att anpassa verksamheten
till varje enskilt barns förutsättningar och intressen. Utskottet redovisade
även skollagens bestämmelser i fråga om möjlighet till skolgång vid
sex års ålder och vissa frågor i anslutning därtill (s. 41—42).

Då utskottet inte funnit att något nytt har framkommit i frågan om
barns skolstart sedan riksdagen vid föregående riksmöte avslog motioner
med likartade yrkanden avstyrker utskottet motionerna
1988/89:Ub214 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub297, 1988/89:Ub817 yrkande
1 och 1988/89:Ub824 yrkande 5.

I motion 1988/89:Ub214 (m) föreslås ett antal åtgärder som är knutna
till tidigarelagd skolstart. Som en konsekvens av en tidigare skolstart
bör, enligt motionärerna, läroplan för grundskolan (Lgr 80) ses över.
Detta översynsarbete bör vara klart till läsåret 1991/92 (yrkande 4).
Lågstadiets lärare bör erbjudas fortbildning i bl.a. utvecklingspsykologi
och metodik (yrkande 5), och möjligheter till vidareutbildning bör
skapas för förskollärare och barnskötare (yrkande 6). Försöksverksamhet
med tidigare skolstart bör inledas läsåret 1990/91 (yrkande 7).
Slutligen föreslår motionärerna att eleverna bör ges möjlighet till ett
kompletterande studieår efter grundskolan (yrkande 8).

Utskottet föreslår som en konsekvens av sitt tidigare ställningstagande
till barns skolstart att riksdagen bör avslå även yrkandena 4, 5, 6, 7
och 8 i motion 1988/89:Ub214.

I samma motion framförs även förslag till ett elevbaserat statsbidragssystem
för grundskolan (yrkande 3). Statsbidraget bör konstrueras så att
det beräknas per elev och att det följer eleven oavsett val av skola. Det
nya statsbidraget bör införas den 1 juli 1992.

Riksdagen behandlade frågan om ett nytt statsbidragssystem för
grundskolan vid föregående riksmöte (prop. 1988/89:4, bet. UbU7,
rskr. 95). 1 proposition 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap
för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syo-funktionärer anför
föredragande statsrådet bl.a. följande (s. 11): "Som jag anförde i kompletteringspropositionen
(prop. 1988/89:150 bil. 7) är det därför nödvändigt
att det utgår specialdestinerat statsbidrag till kommunerna för

1989/90: UbU3

skolverksamheten av samma storleksordning som i dag. Det måste
enligt min mening ta hänsyn till regionala skillnader och andra
strukturella faktorer som bidrager till kommuners skiftande behov av
resurser för skolverksamheten samt till resursbehovet hos elever med
särskilda behov, t.ex. handikappade elever. Jag räknar med att under
nästa budgetår återkomma till regeringen med förslag till riksdagen
när det gäller statsbidrag till de olika skolformerna."

1 avvaktan på regeringens förslag till ett nytt statsbidragssystem för
grundskolan föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1988/89:Ub214 yrkande 3.

1 motion 1988/89:Ub324 (m, fp, c) framförs förslag till ändring i
grundskolans timplaner. Motionärerna anser att skolstyrelsens möjlighet
till jämkning i timplanerna i enlighet med de allmänna timplanebestämmelserna
kan leda till att en elev vid byte av skola inte har samma
förutsättningar som övriga elever när det gäller studiet av engelska.
Vidare kan en elev genom flyttning från en skola till en annan gå
miste om undervisning i sådana ämnen som barnkunskap och musik,
vilka till följd av ett litet antal stadieveckotimmar kan förläggas till
valfri årskurs på högstadiet. Enligt motionärerna bör det i nästa
läroplansöversyn prövas om det i timplanerna kan anges i vilken
årskurs undervisning i engelska skall börja och i vilken årskurs eller
vilka årskurser på högstadiet barnkunskap resp. musik skall studeras.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

I grundskolans timplaner anges för varje stadium det sammanlagda
antalet veckotimmar i stadiets tre årskurser i olika ämnen och ämnesgrupper
(stadieveckotimmar). Rektor beslutar om stadieveckotimmarnas
fördelning på årskurser inom stadiet. Som allmän timplanebestämmelse
gäller att skolstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, besluta
om jämkning mellan stadierna i fördelningen av antalet stadieveckotimmar
i ämnena. Den sammanlagda tiden per ämne i grundskolan får
dock inte ändras. När det gäller denna möjlighet till jämkning i
grundskolans timplaner har utskottet i sitt betänkande 1989/90:UbUl
slagit fast "att särskilda skäl verkligen skall föreligga vid skolstyrelsens
beslut om jämkning beträffande såväl ämnet engelska som andra
ämnen". Beträffande ämnena barnkunskap och musik vill utskottet
hänvisa till förordning (Läroplaner 1988:98) om ändring i förordningen
(Läroplaner 1980:3) om timplaner och föreskrifter för timplaner i
1980 års läroplan för grundskolan, punkt 19: "Om en elev, som har
genomgått årskurs 8 vid en skolenhet där undervisning i barnkunskap
eller musik inte har förekommit i årskurserna 7 och 8, genomgår
årskurs 9 vid någon annan skolenhet där undervisning i barnkunskap
eller musik inte förekommer i årskurs 9, skall, om eleven önskar det,
undervisning anordnas i ämnet eller ämnena i den omfattning som är
möjlig."

Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på nästa läroplansöversyn
avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub324.

1989/90: UbU3

Läs- och skrivsvårigheter

1989/90:UbU3

I motion 1988/89:Ub316 (fp, s, m, c, vpk, mp) begärs insatser för elever
med grava läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) i skolan. Enligt motionärerna
är det viktigt att sådana skrivsvårigheter upptäcks och identifieras
så tidigt som möjligt och att elever med dyslexi lar adekvat hjälp av
speciallärare. Skolöverstyrelsen (SÖ) och universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) bör utforma ett samlat handlingsprogram med bl.a.
fortbildningsinsatser för lärare i alla skolformer, riktlinjer för speciallärarnas
arbete och utarbetande av ett supplement till läroplan för
grundskolan (Lgr 80) med riktlinjer för bedömning och betygsättning
av elever med dyslexi (yrkande 1). Motionärerna föreslår vidare att
dyslektiska elever i likhet med synskadade och blinda elever får
tillgång till läromedel inlästa på band, s.k. talböcker, utan särskilda
kostnader för eleverna (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Olika åtgärder har under de senaste åren vidtagits för att öka
lärarnas kompetens för att kunna hjälpa elever med svårigheter i
skolan. Vid riksdagens beslut (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr. 366)
om den nya grundskollärarutbildningen framhölls att alla blivande
lärare måste fa insikter i vilka svårigheter eleverna kan ha, orsakerna
till dessa svårigheter och hur skolan kan hjälpa dessa elever. Av
utbildningsplanen för grundskollärarlinjen framgår att utbildning i
specialpedagogik motsvarande minst 10 poäng skall ingå i utbildningen
för alla lärare i grundskolan. När det gäller nu verksamma lärare i
grundskolan har fortbildning i specialpedagogik varit ett prioriterat
fortbildningsområde under de senaste åren (jfr 1985 års budgetproposition
s. 13). Riksdagen har beslutat (prop. 1987/88:100 bil. 10, UbU 12,
rskr. 203) om en plan för kompletterande fortbildning för i tjänst
varande lärare. Ett viktigt inslag i den kompletterande fortbildningen
är en obligatorisk fortbildning för alla lärare om 2—3 veckor med en
inriktning mot specialpedagogik i vid mening. Utskottet vill vidare
erinra om vad som anfördes i proposition 1988/89:4 om skolans
utveckling och styrning när det gäller specialpedagogik i skola och
lärarutbildning (s. 80): "Organiserandet av de specialpedagogiska insatserna
i grundskolan skall bygga på att alla lärare i sin allmänna
lärarkompetens har grundläggande kunskaper i specialpedagogik. Skolan
skall också ha tillgång till lärare med en fördjupad specialpedagogisk
utbildning — speciallärare — för att den skall kunna ge adekvat
stöd åt elever med svårare och mer specifika problem." Riksdagen
beslutade i enlighet med regeringens förslag i denna del (bet.
1988/89:UbU7, rskr. 95).

I enlighet med förslag i nyssnämnda proposition beslutade riksdagen
även om en ny specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. I denna fråga
anförde utskottet bl.a. följande (bet. 1988/89:UbU7, s. 49): "Det är även
viktigt att de som skall bli speciallärare för barn med läs- och skrivsvårigheter
(dyslexi) får en gedigen kunskap om barns språkutveckling
och språkliga svårigheter."

Utskottet har inhämtat att SÖ på initiativ av Föreningen mot läs- och
skrivsvårigheter (FMLS, Skrivknuten) avser att publicera en skrift om
läs- och skrivsvårigheter i serien Skola i utveckling. Denna skrift, som
avses ges ut i januari 1990, kommer att innehålla ett antal uppsatser
med bl.a. konkreta förslag om hur man på olika sätt kan hjälpa elever
med läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Mot denna bakgrund bör det enligt utskottets mening finnas goda
förutsättningar att främst i grundskolan förbättra insatserna för elever
med olika svårigheter i skolan. Utskottet anser att regeringen bör
överväga vad som ytterligare kan göras i fråga om fortbildning för att
öka lärarnas och speciallärarnas kompetens i att undervisa elever med
grava läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av dessa överväganden bör
anmälas för riksdagen.

När det gäller läromedel för elever med grava läs- och skrivsvårigheter
har utskottet vidare inhämtat att statens institut för läromedel (SIL)
genom rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPHSYN)
i Solna har möjlighet att producera talböcker även för elever
med läs- och skrivsvårigheter under förutsättning att upphovsrättsfrågan
klarläggs och att medel ställs till förfogande. Den årliga kostnaden
för inläsning, kopiering och distribution beräknas till ca 8,5 milj.kr.
Utskottet anser att regeringen bör ta initiativ till åtgärder i upphovsrättsfrågan
beträffande talböcker för ifrågavarande elevgrupp och överväga
hur kostnaderna för produktion m.m. av talböcker för elever med
grava läs- och skrivsvårigheter kan fördelas mellan stat och kommun.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet med anledning av motion 1988/89:Ub316 anfört
om insatser för elever med grava läs- och skrivsvårigheter samt läromedel
för dessa elever.

Svenska som andraspråk i gymnasieskolan

Enligt nu gällande bestämmelser (gymnasieförordningen 10 kap.
48—54 §§) kan elever som har ett annat språk än svenska som
hemspråk (invandrarelever) få extra undervisning i svenska. Denna
undervisning kan anordnas i form av stödundervisning eller som
svenska som andraspråk. I det senare fallet sker undervisningen i
utbyte mot timmar i den ordinarie undervisningen. Högst en veckotimme
i ämnet svenska får bytas ut mot svenska som andraspråk. Betyg
sätts inte i svenska som andraspråk.

Riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:100, bil. 10, bet. UbU
1988/89:17, rskr. 202) att svenska som andraspråk inom kommunal
vuxenutbildning skall utgöra ett eget ämne och ingå i etappsystemet
som etapp 2. Betyg från komvuxkurser i svenska som andraspråk ger
inte allmän behörighet för högskolestudier.

1989/90:UbU3

I ett antal motioner behandlas frågan om svenska som andraspråk i
gymnasieskolan.

I motion 1988/89:Ub289 (m) yrkande 4 föreslås att betyg bör sättas i
svenska som andraspråk. Även i motion 1988/89:Ub817 (fp) yrkande
38 föreslås betygsättning i svenska som andraspråk om antalet veckotimmar
uppgår till minst två. Motionärerna anser att svenska som
andraspråk bör ha status som ett självständigt ämne. Det bör kunna
studeras helt eller delvis i utbyte mot ämnet svenska och/eller något
annat ämne eller som utökad studiekurs. Liknande förslag finns i
motion 1988/89:Ub804 (fp) yrkande 6. Enligt motionärerna bör svenska
som andraspråk ha en egen kursplan med målsättningen att ge en
kompetens som motsvarar det ordinarie svenskämnet. Därför bör
svenska som andraspråk, anser motionärerna, även ge behörighet för
högskolestudier. Förslag om att svenska som andraspråk skall utgöra
ett eget ämne, betygsättas och ge allmän behörighet för högskolestudier
framförs även i motionerna 1988/89:Ub276 (c) yrkande 21,

1988/89:Ub266 (vpk) yrkande 5 och 1988/89:Ub277 (s). I motion
1988/89:Ub236 (m) betonas att betyg i svenska som andraspråk kan
utgöra en värdefull prognos beträffande elevens möjligheter till fortsatta
studier. Vad gäller behörighet för högskolestudier måste dock betyg

i ämnet svenska krävas. Slutligen föreslås i motion 1988/89:Ub824
(mp) yrkande 8 delvis att svenska för invandrare skall kunna väljas
som B-språk.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Språkfärdigheterna i svenska hos elever med annat språk än svenska
som hemspråk varierar vid intagningen till gymnasieskolan. Vissa
elever har haft möjlighet att studera svenska som andraspråk i grundskolan.
Andra elever har endast kunnat genomgå kurser för invandrarungdom.
Enligt utskottets mening bör undervisningen i svenska för
invandrarelever i gymnasieskolan förbättras och gällande bestämmelser
om extra undervisning i svenska i gymnasieförordningen ändras. Målsättningen
för undervisningen bör vara att invandrareleverna får ett väl
fungerande språk utöver sitt modersmål, så att de kan följa den
ordinarie undervisningen på studievägen och så snart som möjligt bli
delaktiga i det svenska kultur- och samhällslivet. Med hänsyn till dessa
elevers skiftande grundkunskaper i svenska anser utskottet att det bör
finnas olika vägar för att nå detta mål. För vissa invandrarelever bör
den ordinarie undervisningen i svenska på studievägen — liksom fallet
är i dag — vara till fyllest. För andra elever med sämre grundkunskaper
i svenska kan utskottet för sin del tänka sig olika alternativ.

Utskottet vill först i likhet med samtliga motionärer slå fast att
svenska som andraspråk bör betygsättas. Detta ligger i linje med vad
som riksdagen tidigare beslutat i vad gäller svenska som andraspråk
inom kommunal vuxenutbildning. Betygsättning förutsätter vidare att
svenska som andraspråk har en egen kursplan och att det utgör ett eget
ämne i gymnasieskolan. Enligt utskottets uppfattning bör elever som så
önskar ges möjlighet att både följa den ordinarie undervisningen i
svenska och delta i undervisningen i svenska som andraspråk. Syftet
därmed är att invandrareleverna inte skall gå miste om den sociala

1989/'90:L,bU3

gemenskap som inte sällan kommer till uttryck inom klassens ram vid
undervisningen i ämnet svenska. I detta fall bör undervisningen i
svenska som andraspråk bytas ut mot annat ämne, förslagsvis C-språk
eller annat tillvals- eller alternativämne eller studeras som utökad
studiekurs (gymnasieförordningen 10 kap. 58 §). Elever, som bedöms
ha så bristfälliga kunskaper i svenska att de inte kan följa den
ordinarie undervisningen i svenska på ett tillfredsställande sätt, bör ha
möjlighet att helt byta ut undervisningen i ämnet svenska mot undervisningen
i svenska som andraspråk. Dessa olika alternativ för undervisningen
i svenska som andraspråk bör framgå av timplanebestämmelserna
för gymnasieskolan.

Enligt vad utskottet erfarit är bristande kunskaper i svenska hos de
studerande ett stort problem inom vissa utbildningar i högskolan.
Utskottet anser att villkoren för allmän behörighet inte bör knytas till
svenska som andraspråk. Målet måste vara att allmän behörighet har
samma innebörd för studerande med invandrarbakgrund som den har
för övriga högskolestuderande. Utskottet vill erinra om att elev har rätt
att genomgå särskild prövning (gymnasieförordningen 9 kap. 91 §) för
att uppfylla villkoren för allmän behörighet för högskolestudier.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
1988/89:Ub236, 1988/89:Ub266 yrkande 5, 1988/89:Ub276 yrkande 21,
1988/89:Ub277, 1988/89:Ub289 yrkande 4, 1988/89:Ub804 yrkande 6,
1988/89:Ub817 yrkande 38 och 1988/89:Ub824 yrkande 8 (delvis) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
svenska som andraspråk i gymnasieskolan.

Övriga frågor

1 motion 1988/89:Ub315 (fp) erinras om integrationsutredningens förslag
till förbättringar för bl.a. rörelsehindrade barn och ungdomar.
Med utgångspunkt i den verksamhet för rörelsehindrade som Folke
Bernadottehemmet i Uppsala bedriver föreslår motionärerna att regioninstitutionerna
i egenskap av kunskapscentra för rörelsehindrade
barn och ungdomar garanteras en kontinuerlig grundorganisation av
staten (yrkande 1). Vidare anser motionärerna att det bör finnas fler
än ett centrum för barn och ungdomar med rörelsehinder i landet
(yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Rörelsehindrade barn förutsätts kunna gå i den vanliga grundskolan.
Enligt grundskoleförordningen (5 kap. 14—16 §§) kan dock specialundervisning
i särskild undervisningsgrupp ordnas för elever som har
behov av särskilt stöd på grund av rörelsehinder. I landet finns ca

2 500 rörelsehindrade elever i grundskolan. Ca 90 % av dessa är
individuellt integrerade, dvs. går i vanlig klass. Av de övriga går
flertalet i särskild undervisningsgrupp för rörelsehindrade, "RH-klass".
Några få går i andra särskilda undervisningsgrupper. Rörelsehindrade
barn som behöver inackordering för att kunna deltaga i förskola eller i
grundskoleundervisning skall enligt den s.k. elevhemslagen (lag om
elevhem för vissa rörelsehindrade barn m.fl., SFS 1965:136) få inackor -

1989/90:UbU3

dering i elevhem samt erforderlig vård på landstingens bekostnad.
Staten och berörda kommuner svarar för utbildningskostnaderna för
dessa elever. Staten svarar för kostnaderna för elevhemmen vid de
statliga specialskolorna.

I landet finns fyra s.k. regioninstitutioner för gravt rörelsehindrade
barn och ungdomar, nämligen Bräcke Östergård i Göteborg, Ekhaga i
Linköping, Folke Bernadottehemmet i Uppsala och Ålidhem i Umeå.
Integrationsutredningen ansåg (SOU 1982:19, Handikappade elever i
det allmänna skolväsendet) bl.a. att dessa institutioner skulle kunna
utnyttjas för konsultverksamhet. Utredningen förutsatte ett samarbete
mellan länsskolnämndernas konsulenter för rörelsehindrade elever
(RH-konsulent) och sakkunniga på regioninstitutionerna. Skola och
medicinsk habilitering skulle på så sätt mötas och få ett fruktbart
utbyte av varandra. Vidare ansåg utredningen att det är nödvändigt att
det på några håll i landet samlas särskild kunskap, information m.m.
rörande de enskilda handikappen. Dessa s.k. kunskapscentra skulle
inte bara komplettera länsskolnämnderna i det pedagogiska stödarbetet
utan också kunna anordna kurs- och fortbildningsverksamhet för bl.a.
lärare. 1 proposition 1983/84:27 om åtgärder för elever med handikapp
i det allmänna skolväsendet m.m. förutsatte föredragande statsrådet att
länsskolnämnderna — i första hand genom planeringsberedningen i
resp. region — skall fungera som samordnare av insatserna för elever
med olika handikapp.

Utskottet vill erinra om att stödverksamheten för handikappade
elever inom länsskolnämnderna successivt har byggts ut. För närvarande
finns 23 tjänster som RH-konsulent. Inom ramen för anslaget B 11.
Särskilda insatser inom skolområdet finansieras viss del av den verksamhet
som bedrivs inom regioninstitutionerna. Medlen disponeras av
SÖ och — efter beslut av SÖ om medelsfördelning — av länsskolnämnderna.
Utskottet utgår från att länsskolnämnderna i samråd med
planeringsberedningarna fördelar tillgängliga medel så att regioninstitutionerna
på ett tillfredsställande sätt kan planera och genomföra
undervisningen för rörelsehindrade elever.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1988/89:Ub315.

I motion 1988/89:Ub307 (fp) framförs förslag om ett kunskaps- och
resurscentrum för rörelsehindrade elever vid Bräcke Östergård. Motionärerna
hänvisar till en utredning som gjorts inom planeringsberedningen
för västra regionen. Enligt motionärerna finns vid Bräcke Östergård
en kompetens som är av stort värde för handikappade ungdomar från
olika delar av landet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
förslag om hur staten kan stödja en utveckling av Bräcke Östergård till
ett kunskaps- och resurscentrum med nationella uppgifter.

Riksdagen har behandlat frågan om Bräcke Östergård vid flera
tillfällen och senast vid riksmötet 1987/88 (UbU 1987/88:14, rskr. 304).
Planeringsberedningen i västra regionen har i samarbete med Göteborgs
allmänna skolstyrelse och styrelsen för Bräcke Östergård utrett
frågan om uppbyggnad av ett kunskapscentrum för rörelsehindrade vid

1989/90: UbU3

Bräcke Östergård. Planeringsberedningen har föreslagit att ett kunskapscentrum
med vissa nationella uppgifter, bl.a. specialpedagogiska
utredningar inom kommunikations- och dataområdet, metodutveckling
i samarbete med rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för
rörelsehindrade (RPH-RH), forsknings- och utvecklingsarbete samt viss
fortbildning, byggs upp vid Bräcke Östergård. För att dessa arbetsuppgifter
skall kunna genomföras har olika organisationsmodeller prövats
bl.a. med hänsyn till frågan om huvudmannaskap.

Utskottet har inhämtat att en försöksverksamhet med kunskapscentrum
vid Bräcke Östergård har startat den 1 augusti 1989 och är
planerad att pågå t.o.m. läsåret 1991/92. Under denna tid utvärderas
verksamheten. Kostnaderna för försöksverksamheten beräknas till totalt
5 475 000 kr. Årligen beräknas ca 300 000 kr. erhållas från
anslaget Bil. Särskilda insatser inom skolområdet.

Med hänvisning till pågående försöksverksamhet vid Bräcke Östergård
och i avvaktan på utvärdering av verksamheten finner utskottet
ingen anledning att föreslå riksdagen att nu vidta någon särskild
åtgärd. Utskottet förutsätter att frågan om ytterligare statligt stöd till
verksamheten vid Bräcke Östergård utöver de medel som beräknas
utgå från anslaget B 11. Särskilda insatser inom skolområdet kommer
att prövas i skolmyndigheternas reguljära budgetberedning. Med detta
avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub307.

1 motion 1988/89:Ub323 (m, s, c, mp) föreslås ett skolprojekt samordnat
mellan specialskolan Vänerskolan och grundskolan i Vänersborgs kommun.
Projektet, som presenterades redan år 1980, innebär en lokalmässig
samverkan mellan specialskolan Vänerskolan och en planerad
treparallellig grundskoleenhet med samtliga stadier. I denna enhet har
även planerats lokaler för kommunala hörselklasser med specialundervisning
i särskild undervisningsgrupp. Enligt motionärerna bör projektet
ge vissa ekonomiska samordningsvinster och även sociala, pedagogiska
och organisatoriska fördelar. I projektet tillgodoses både en
naturligare skolmiljö, de döva elevernas identitetsbehov med den egna
gruppen och teckenspråksmiljön, anför motionärerna.

Utskottet behandlade samma ärende vid riksmötet 1982/83 (UbU
1982/83:20, rskr. 253) och avstyrkte då yrkandet. Utskottet vill nu
erinra om att integrationsutredningen i sitt slutbetänkande (SOU
1982:19) har behandlat frågan om vissa dövskolors lokalmässiga anknytning
till grundskolan. Utredningen anförde bl.a. följande (s. 244):
"Vi anser att målet för döva, liksom för andra grupper av personer
med funktionsnedsättningar, är att fa förutsättningar och möjligheter
för delaktighet och gemenskap med övriga i samhället. Det vi företar
oss för att nå detta mål bör emellertid ske på dövas villkor. Det
innebär att hänsyn tas till dövas behov av grupptillhörighet och behov
av visuell/gestuell kommunikation." Enligt vad utskottet erfarit biträder
varken Sveriges dövas riksförbund (SDR) eller Riksförbundet för
döva och hörselskadade barn (DHB) förslaget till en lokalmässig
samverkan mellan Vänerskolan och den planerade skolenheten i Vänersborg.
Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet.

1989/90:UbU3

Med hänsyn till gällande ordning för beslut i ärenden av detta slag
anser utskottet att riksdagen inte bör göra något uttalande i enlighet
med önskemålet i motion 1988/89:Ub323. Utskottet finner det dock
väsentligt att ärendet får ett snabbt avgörande inom regeringskansliet.
Utskottet avstyrker med detta motion 1988/89:Ub323.

Enligt motion 1988/89:Ub276 (c) yrkande 14 bör utlåning av kvalitetsvideofilm
kunno ske genom skolbiblioteken. Detta skulle kunna motverka
spridningen av kvalitetsmässigt dåliga videofilmer med bl.a.
underhållningsvåld.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Enligt grundskoleförordningen (2 kap. 3 §) skall varje skolenhet ha
ändamålsenliga lokaler och bl.a. bibliotek. Motsvarande krav för skolenhet
med gymnasieskola finns i gymnasieförordningen (4 kap. 2 §).
Skolbibliotekets funktion och uppgifter, omfattning m.m. är frågor
som bör avgöras av skolstyrelsen. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion 1988/89:Ub276 yrkande 14. Till detta vill utskottet
lägga följande. Våldsskildringsutredningen (Dir. 1985:29) har undersökt
behovet av åtgärder för att förhindra att framför allt barn och
ungdomar drabbas av skadeverkningar genom våldsskildring i rörliga
bilder. Utredningen har avgett två betänkanden, dels (SOU 1988:28)
Videovåld II — förslag till åtgärder, dels (SOU 1989:22) Censurlagen

— en modernisering av biografförordningen. Ärendet bereds för närvarande
inom regeringskansliet. Frågan om bibliotekens möjligheter
att få tillgång till kvalitetsfilm på video för utlåning ur Sveriges Radios
och Svenska filminstitutets samlingar har nyligen behandlats av riksdagen
(bet. 1989/90:KrU6). I betänkandet redovisas bl.a. vissa upphovsrättsliga
frågor och pågående överläggningar när det gäller bibliotekens
möjligheter att låna ut film på videogram.

I motion 1988/89:FÖ512 tas frågan upp om självskyddsutbildning i
skolan. Motionärerna anför att alla människor bör ha nytta av att
kunna ge första hjälpen till en människa vid en olycka. Enligt motionärerna
har civilförsvarsstyrelsen utarbetat en kursplan för undervisning
i personligt skydd. Skolstyrelserna bör rekommenderas att erbjuda
eleverna utbildning i självskydd (yrkande 1). Vidare bör eleverna i
gymnasieskolan få undervisning i strålningsmätning (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

SÖ har tagit initiativ till utbildning i hjärt- och lungräddning.
Instruktörsutbildning för bl.a. skolsköterskor, lärare i idrott och lärare
i naturvetenskapliga ämnen har pågått sedan år 1984. Utskottet har
inhämtat att statens räddningsverk i samarbete med överstyrelsen för
civil beredskap, styrelsen för psykologiskt försvar och centralförbundet
folk och försvar utarbetat ett studiematerial "Är du beredd?" för
grundskolans högstadium. Detta material, som sänts ut i en klassuppsättning
till samtliga högstadieskolor i landet, behandlar frågor om
totalförsvaret och vår beredskap i fred och krig (bl.a. när det gäller
radioaktivt nedsläpp, första hjälpen och skyddsfrågor). Enligt läroplan
för gymnasieskolan (Lgy 70) sker undervisning i strålningsmätning i

1989/90: UbU3

ämnet fysik. Enligt vad utskottet erfarit kan sådan undervisning med
enklare mätutrustning förekomma även i ämnena naturkunskap och
biologi.

Med det anförda anser utskottet att syftet med motion 1988/89:FÖ512
är tillgodosett, varför motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande barns skolstart

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub214 yrkandena 1 och

2, 1988/89:Ub297, 1988/89:Ub817 yrkande 1 och 1988/89:Ub824
yrkande 5,

res. 1 (m)
res. : (fp)

2. beträffande åtgärder till följd av tidigarelagd skolstart

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub214 yrkandena 4, 5, 6, 7
och 8,

res. 3 (ml — villk. I.

3. beträffande elevbaserat statsbidragssystem för grundskolan
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub214 yrkande 3,

res. 4 (m. fp. mp)

4. beträffande ändring i grundskolans timplaner
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub324,

5. beträffande insatser för elever med grava läs- och skrivsvårigheter att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ub316 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande svenska som andra språk i gymnasieskolan

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ub236,
1988/89:Ub266 yrkande 5, 1988/89:Ub276 yrkande 21,

1988/89:Ub277, 1988/89:Ub289 yrkande 4, 1988/89:Ub804 yrkande
6, 1988/89:Ub817 yrkande 38 och 1988/89:Ub824 yrkande 8
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. beträffande kunskapscentra för rörelsehindrade barn och ungdomar att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub315,

8. beträffande kunskaps- och resurscentrum för rörelsehindrade
elever vid Bräcke Östergård

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub307,

res. 5 (m. fp. mp)

9. beträffande skolprojekt samordnat mellan specialskolan Vänerskolan
och grundskolan i Vänersborgs kommun

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub323,

10. beträffande utlåning av kvalitetsvideofilm genom skolbibliotek att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub276 yrkande 14.

res. 6 (c. vpk)

1989/90:UbU3

11. beträffande självskyddsutbildning i skolan
att riksdagen avslår motion 1988/89:FÖ512.

Stockholm den 16 november 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg
(s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt'Silfverstrand (s), Lars Svensson
(s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Hemmingsson
(s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson
(c), Björn Samuelson (vpk), Eva Goés (mp), Ewa Hedkvist Petersen
(s), Ingegerd Wärnersson (s) och Margitta Edgren (fp).

Reservationer

1. Barns skolstart (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det väsentligt att skolan tar till vara den tid i
barnens utveckling då de är särskilt receptiva och motiverade för att
med en lämplig pedagogik lära sig läsa, skriva och räkna. En tidigarelagd
skolstart ger fler elever mera kunskaper. En sen skolstart missgynnar
de elever som inte hemma eller i förskolan kan få utlopp för sitt
spontana intresse för att lära. I synnerhet barn med behov av särskilt
stöd får med nuvarande ordning inte en så god start i livet som eljest
skulle ha varit möjlig. Mot denna bakgrund anser utskottet att skolstartsåldern
bör sänkas till sex år läsåret 1992/93. Föräldrar bör dock
ha rätt att liksom i dag uppskjuta skolstarten ett år om detta anses
passa barnet bättre.

Skolan bör, enligt utskottets uppfattning, ha en organisation som ger
möjlighet till en individuellt avpassad studietakt. Lågstadiet bör vara
årskurslöst och flexibelt till sin omfattning. I en åldersblandad undervisning
ges lärarna möjligheter att anpassa undervisningen till varje
elevs utveckling. Under lågstadietiden skall alla elever få en tillräckligt
god grund för att kunna följa och klara av undervisningen på mellanstadiet.

Vad utskottet anfört om barns skolstart bör riksdagen med bifall till
motion 1988/89:Ub214 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av
motionerna 1988/89: Ub297, 1988/89:Ub817 yrkande 1 och

1988/89:Ub824 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: UbU3

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande barns skolstart
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub214
yrkandena 1 och 2 samt med anledning av motionerna
1988/89:Ub297, 1988/89:Ub817 yrkande 1 och 1988/89:Ub824
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Barns skolstart (mom. 1)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att skolplikten i de flesta utvecklade länder
inträder då barnen är fem eller sex år gamla. Skolplikt vid sex års
ålder i Sverige skulle innebära en anpassning till internationella förhållanden.
En förlängning av skolplikten med ett år skulle få till effekt
att det totalt blir mer tid för undervisning i grundskolan. Förutsättningar
skapas för en mjukare övergång från förskola till skola. Skolstart
från sex år innebär inte att den pedagogik som i dag tillämpas i
första klass skall gälla även för sexåringarna. I stället bör en blandning
av förskolans och skolans pedagogik tillämpas. Vid ett införande av
tidigare skolstart anser utskottet att sexåringarna organisatoriskt bör
tillhöra skolan och inte förskolan. Detta innebär att lågstadielärarna
skall ha ansvar för sexåringarnas undervisning. Bytet av nuvarande
förskoleår mot ett motsvarande lågstadieår kan göras utan extra kostnad,
då staten och kommunerna i dag har kostnader för sexåringars
förskola.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion
1988/89:Ub817 yrkande 1 och med anledning av övriga motioner i
ärendet som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande barns skolstart
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub817 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1988/89:Ub214 yrkandena 1
och 2, 1988/89:Ub297 och 1988/89:Ub824 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Åtgärder till följd av tidigarelagd skolstart
(mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
föreslår" och slutar med "motion 1988/89:Ub214" bort ha följande
lydelse:

1989/90: U b U3

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en tidigarelagd skolstart
kräver en översyn av läroplan för grundskolan (Lgr 80). Skolans
huvuduppgift — att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter

— bör vara utgångspunkt för en översyn av lågstadiets organisation
och arbetsformer. Enligt utskottets uppfattning bör ett utvecklingsarbete
sättas i gång för att finna det innehåll och de arbetsmetoder som
bäst gagnar barns utveckling i åldern 6—9 år. En försöksverksamhet
med tidigare skolstart bör inledas läsåret 1990/91.

Med hänsyn till bl.a. den tidigarelagda skolstarten kan eleverna ha
mer varierande kunskaper när de lämnar grundskolan än vad som är
fallet i dag. Därför bör eleverna ges möjlighet att välja ett extra
studieår efter grundskolan om de så önskar. Den extra studietiden bör
användas för kompletterande studier som grund för fortsatt utbildning.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub214
yrkandena 4—8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört om åtgärder till följd av tidigarelagd skolstart.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande åtgärder till följd av tidigarelagd skolstart

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub214 yrkandena 4,

5, 6, 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Elevbaserat statsbidragssystem för grundskolan
(mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goés (mp) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Riksdagen
behandlade" och på s. 5 slutar med "yrkande 3" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör ett nytt statsbidrag till grundskolan
utarbetas. Det bör vara så utformat att det blir möjligt att tillgodose
elevers och föräldrars önskemål att välja skola. De nya bestämmelserna
bör utgå från principen att statsbidraget skall beräknas per elev och
följa elevens val av skola oavsett om denna är fristående eller offentlig.
Det bör även vara så utformat att det garanterar kommuner i glesbygd
sådana resurser att deras små skolor kan fortleva. I likhet med motionärerna
anser utskottet att ett elevbaserat statsbidragssystem för grundskolan
bör införas den 1 juli 1992. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande elevbaserat statsbidragssystem för grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub214 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90: UbU3

5. Kunskaps- och resurscentrum för rörelsehindrade
elever vid Bräcke Östergård (mom. 8)

Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m). Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goés (mp) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Riksdagen har " och på s. 11 slutar med "motion 1988/89:Ub307"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Bräcke Östergård bör utvecklas till ett nationellt
kunskaps- och resurscentrum för undervisning av svårt rörelsehindrade
barn och ungdomar. Ett sådant centrum skulle kunna erbjuda bl.a.
specialpedagogisk träning och utredning, fortbildning för berörd personal
och utbildning för föräldrar. Det skulle även delta i forskning och
utvecklingsarbete när det gäller utbildning av barn och ungdomar med
rörelsehinder.

Mot denna bakgrund är det naturligt att staten i någon form stöder
verksamheten vid Bräcke Östergård. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om hur staten kan medverka i uppbyggnaden av
ett kunskaps- och resurscentrum vid Bräcke Östergård. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub307 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande kunskaps- och resurscentrum för rörelsehindrade
elever vid Bräcke Östergård

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub307 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Utlåning av kvalitetsvideofilm genom skolbibliotek
(mom. 10)

Larz Johansson (c). Marianne Andersson (c) och Björn Samuelson
(vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "på videogram" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Under 1980-talet har videogrammen utvecklats till en viktig distributionsform
för rörliga bilder. Denna utveckling har både positiva och
negativa drag. Ett problem är spridningen av videofilm med grova
våldsinslag. I likhet med motionärerna anser utskottet att skolan bör
bidra till att ge eleverna alternativ till det stora utbudet på marknaden
av kvalitetsmässigt dåliga videofilmer. Regeringen bör utreda möjligheten
för skolbiblioteken att låna ut kvalitetsvideofilm. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1988/89:Ub276 yrkande 14 som sin mening
ge regeringen till känna.

1989/90: UbU3

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande utlåning av kvaluetsvideofilm genom skolbibliotek att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub276 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Insatser för elever med grava läs- och skrivsvårigheter
(mom. 5)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anför:

När det gäller den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen hänvisar
vi till tidigare anmäld uppfattning, vilken framgår av reservation 34 till
utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU7.

1989/90: UbU3

■