Utbildningsutskottets betänkancde 1989/90:UbU28

Elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet

1 detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1989/90:61 om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetel (arbetsmarknadsdepartementet) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:61 om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetel föreslagit all riksdagen antar det av lagrådet granskade lagförslaget.

Motionerna

1989/90:UblO av Ann-Cathrine Haglund m.fl; (m) vari yrkas

1. atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för en god arbetsmiljö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alt elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetel inte skall inkräkta på undervisningen.

1989/90:Ubll av Ylva Johansson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar om en sådan ändring i den av regeringen föreslagna förändringen av arbetsmiljölagen 6 kap. 17 § att följande tillförs som ett nytt stycke efter det första stycket: "Elevskyddsombud äger rätt att delta i skyddskommittésammanträde med yttrande- och förslagsrätt.",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av de studerandes möjligheter att påverka arbetsmiljön,

3. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar om sådan ändring i den av regeringen föreslagna förändringen av arbetsmiljölagen 6 kap. 18 § att följande tillförs före det sista stycket: "Elevskyddsombud har rätt att påkalla det biträde från representant för rikstäckande elevorganisation som behövs för genomförandet av uppdraget.".

1 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 28

1989/90 UbU28

4. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar 1989/90:UbU28
om sådan ändring i sekretesslagen 14 kap. 7 §: att första stycket ändras

till "_ _ — företrädare för arbetsorganisation, skyddsombud eller elevskyddsombud som uppnått myndig ålder", atl tredje stycket ändras till "— — — företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté, elevskyddsombud som uppnått myndig ålder eller den som deltar i anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

5. all riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar
om sådan ändring i den av regeringen föreslagna arbetsmiljölagen 6
kap. 18 § att: "Elevskyddsombuden har rätt till den information som
behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som

är föremål för tystnadsplikt- —" ändras till: "Elevskyddsombuden

har rätt till den information som behövs för uppdraget. De elevskyddsombud som ej uppnått myndighetsålder äger ej rätt till den information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt.",

6. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevskyddsombudens inflytande över utbildningen av elevskyddsombud,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av elevskyddsombudens utbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet till extraundervisning,

9. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arvodering av elevskyddsombuden inom högskolan,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevskyddsombudens möjlighet att sprida information,

11. att riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen beslutar om sådan ändring i den av regeringen föreslagna förändringen av arbetsmiljölagen 6 kap. 18 § att följande stycke tillförs det första stycket: "Finns vid ett arbetsställe fler elevskyddsombud får ett av ombuden utses som elevhuvudskyddsombud med uppgift all samordna elevskyddsombudens verksamhet."

1989/90:Ubl2 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår det genom regeringens proposition 1989/90:61
framlagda förslaget i 6 kap. 17 § andra stycket till lag om ändring i
arbetsmiljölagen (1977:1160),

2. att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, gör sådan ändring i
arbetsmiljölagen alt förälder får rätt att företräda elever i lägre årskurs
än årskurs 7 i egenskap av elevskyddsombud enligt lagen.

1989/90:Ub2l8 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans arbetsmiljö, elevskyddsombud och företagshälsovård för elever.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A217. 2

1989/90:Ub258 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas 1989/90:UbU28

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans arbetsmiljö och ansvaret för denna,

2. atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevskyddsombud på alla stadier eller i andra hand föräldraombud för de elevgrupper som ej har rösträtt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att decentralisera beslut om skolan ända ner till den enskilda skolans styrelse,

4. atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans elevantal.

Utskottet

1 proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning föreslogs bl.a. att företrädare för eleverna skall medverka i skolans skyddsarbete för att stärka elevernas ställning och ge dem möjlighet att påverka och ta ansvar för sin arbetsmiljö. Enligt förslaget skulle två elevföreträdare utses för varje årskurs på högstadiet och bland dem två adjungeras till skolans skyddskommitté. För gymnasieskolan och vuxenutbildningen framlades liknande förslag. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (bet. 1988/89:UbU7). Ulskoltel anförde därvid aU alla elever — oavseU stadium och skolform — borde engageras i skolans skyddsarbete. När del gällde eleverna på låg- och mellanstadierna kunde derjis medverkan i skolans skyddsarbete, enligt utskottets uppfattning, inte regleras på motsvarande sätt som för äldre elever. De yngre eleverna borde dock ges möjlighet att på olika sätt delta i skolans miljöarbete. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr. 1988/89:95).

En arbetsgrupp (A 1987:D) med uppgift att se över vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen (1977:1160, 1988:53) avlämnade i december 1988 betänkandet (Ds 1989:5) Elevmedverkan i arbetsmiljöarbetel, m.m.

Regeringen föreslår i proposition 1989/90:61 om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet vissa ändringar i arbetsmiljölagen. Förslag till ändring i 1 kap. 2 § innebär att arbelsmiljölagen blir tillämplig på grundskolans låg- och mellanstadier i samma utsträckning som för närvarande gäller på skolområdet i övrigt. I 6 kap. beträffande samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare föreslås i propositionen att två nya paragrafer införs. Elever på grundskolans högstadium, i gymnasieskolan och studerande på högre utbildningsnivåer och i vuxenutbildning ges därigenom tillfålle all bl.a. medverka i miljöarbetet på arbetsstället genom elevskyddsombud.

Andringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.

1. Elevers och studerandes medverkan i i989/90:UbU28

arbetsmiljöarbetet

Regeringen föreslår alt de som genomgår utbildning skall av huvudmannen för utbildningen ges tillfålle alt genom elevskyddsombud medverka i skyddsarbetet på arbetsstället. Arbetsmiljölagen lägger fast principen att elever skall ha rätt all själva kunna påverka sin arbetsmiljö. Inte minst viktig är den altilydpåverkan som en medverkan i arbetsmiljöarbetel kan innebära. Enligt regeringen är det därför väsentligt att elever och studerande kan medverka i arbetsmiljöarbetet i organiserade former, i l.ex. skyddskommittéer och skyddsronder. Allmänt bör gälla atl elevskyddsombuden skall beredas tillfålle att delta i skyddsarbetet i alla väsentliga avseenden, t.ex. när del gäller planering av nya eller ändrade lokaler. Regler om elevernas representation i skoläns skyddskommitté bör införas i arbetsmiljöförordningen (1977:1166, 1989:368).

Utskottet anser atl regeringens förslag i denna del (6 kap. 17 § första stycket) överensstämmer med den grundsyn om ett ökat inflytande och medansvar för eleverna i skolans hela verksamhet som utskottet tidigare Ställt sig bakom (jfr bet. 1988/89:UbU7, s. 31 f.). Som framgår av propositionen har eleverna sedan länge deltagit i skolans skyddsverksamhet. 1 syfte att öka elevernas engagemang för sin arbetsmiljö och positivt påverka deras attityder i detta hänseende är det enligt utskottets uppfattning väsentligt all eleverna nu kan medverka i skolans skyddsverksamhet i organiserade former. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar det i proposition 1989/90:61 framlagda förslaget till lag om ändring i arbelsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § första stycket.

I motion 1989/90:Ubll (vpk) yrkande 1 föreslås förslagsrätt för elevskyddsombuden i skyddskommittén. Enligt motionärerna är del en förutsättning för att elevskyddsombudens förslag och åsikter skall tas på allvar att de har en lagstadgad rätt all lägga fram förslag och få dem behandlade i skyddskommittén. Motionärerna föreslår att elevskyddsombudens förslagsrätt skrivs in i det av regeringen framlagda förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen genom atl följande tillförs som ett nytt stycke efter det första stycket: "Elevskyddsombud äger rätt att delta i skyddskommitté-sammanträde med yttrande- och förslagsrätt."

Riksdagen behandlade bl.a. frågan om förslagsrätt för elevskyddsom
bud i samband med beslutet (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr.
1988/89:95) om skolans utveckling och styrning. Utskottet anförde att
elevföreträdare i skolans skyddskommitté är all betrakta som adjunge
rade ledamöter och därför inte kan ha förslagsrätt och beslutanderätt.
Som även framhålls i propositionen kan en fullständig anpassning till
de förhållanden som gäller för arbetstagarnas ledamöter i skyddskom
mittén inte ske beroende på att verksamheten i skyddskommittén till
stor del regleras i avtal. Utskottet förutsätter dock att elevernas syn
punkter kommer att beaktas i skyddskommitténs arbete så att de i 4
enlighet med intentionerna i propositionen kommer all få ett reellt

inflytande i skolans skyddsverksamhet. Enligt vad utskottet erfarit 1989/90:UbU28

kommer en översyn av arbetsrättslagstiftningen att göras. Utskottet utgår från atl det vid denna översyn skapas förutsättningar för att elevskyddsombuden förutom yttranderätt även skall ges förslagsrätt i skyddskommittén. Detta bör riksdagen med anledning av proposition 1989/90:61 och motion 1989/90:Ubll yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringen föreslår alt arbetsmiljölagen görs tillämplig på i princip allt praktiskt och teoretiskt arbete som utförs under utbildning. Enligt regeringen är det nu befogat att låta arbelsmiljölagen omfatta hela skolan, särskilt med tanke på att de skador som inträffar på mellanstadiet enligt gjorda undersökningar är fler än de som inträffar på högstadiet. Vidare kan elevmedverkan i lämpliga former vara av värde även på nivåer som ligger under högstadiet. Regeringen anser dock att de föreslagna reglerna om organiserad elevmedverkan i skolans skyddsverksamhet inte bör gälla för elever i årskurserna 1—6 i grundskolan eller motsvarande ungdomsutbildning. Enligt föredragande statsrådet finns det dock inget som hindrar att eleverna i takt med sin mognad får möjlighet att i olika former vid sidan av det organiserade skyddsarbetet delta i skolans arbetsmiljöarbete.

I motionerna 1989/90:Ubl2 (mp) yrkande 1, 1989/90:Ub218 (fp) delvis och 1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis bör elevmedverkan i skolans skyddsverksamhet kunna gälla för lägre årskurser än årskurs 7 och i princip även för lågstadiet. Enligt motionärerna bör riksdagen därför avslå regeringens förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning (jfr bet. 1988/89:UbU7) att yngre elevers medverkan i skolans skyddsverksamhet inte kan regleras på motsvarande sätt som för äldre elever och studerande. Utskottet vill dock understryka viklen av att även dessa elever bör ges möjlighet att på olika sätt delta i skolans miljöarbete. Utifrån bestämmelserna i 3 kap. grundskoleförordningen om elevers rätt till information och samråd i frågor av stor betydelse för dem bör de yngre elevernas medverkan i skolans arbetsmiljö och skyddsverksamhet kunna organiseras i lämpliga former. Utskottet tillstyrker sålunda den av regeringen föreslagna begränsningen när det gäller elevmedverkan i skyddsverksamheten för yngre elever enligt 6 kap. 17 § andra stycket. Med del anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis.

Som andrahandsalternativ när det gäller yngre elevers medverkan i skolans skyddsarbete finns i motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 2, 1989/90:Ub218 delvis och l989/90:Ub258 yrkande 2 delvis förslag om vårdnadshavares medverkan i skolans skyddsverksamhet Motionärerna anser att vårdnadshavare till elever bör kunna företräda elever i lägre årskurser än årskurs 7 i grundskolan när det gäller arbetet i skolans skyddsverksamhet.

Utskottet delar regeringens uppfattning i propositionen att avsikten 5

med föreliggande förslag är att eleverna skall medverka i skolans

1* Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 28

skyddsverksamhet genom elevskyddsombud utsedda bland eleverna. I 1989/90:UbU28

propositionen anförs (s. 17): "Genom medverkan skall eleverna ha möjlighet atl påverka sin arbetsmiljö samt som en förberedelse för arbetslivet lära sig atl delta i det samspel mellan olika parter som förutsätts i arbetsmiljölagen." Utskottet utgår från att vårdnadshavare till elever på grundskolans låg- och mellanstadier har möjlighet att på annat sätt medverka i skolans miljöarbete i en för eleverna positiv riktning (jfr 3 kap. 1 — 12 §§ grundskoleförordningen om samverkansformer). Mot denna bakgrund föreslår utskottet atl riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 2, 1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis.

Beträffande lagbestämmeben om yngre elevers medverkan i skolans skyddsverksamhet föreslås i motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1, l989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis, atl riksdagen avslår det i proposition 1989/90:61 framlagda förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket.

Utskottet föreslår i konsekvens med vad utskottet anfört i del föregående att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:61 och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1, 1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis antar det i proposition 1989/90:61 framlagda förslaget till lag om ändring i arbelsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket.

2. Elevskyddsombudens rätt till information, m.m.

I 6 kap. 18 § i det av regeringen framlagda förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen anges vbsa förutsättningar för elevskyddsombudens medverkan i skyddsverksamheten. Elevskyddsombuden skall utses av eleverna och väljas bland dem. Huvudmannen för utbildningen åläggs att svara för att elevskyddsombuden får utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. Slutligen ges elevskyddsombuden rätt att ta del av de uppgifter som behövs för uppdraget med undantag av sådana uppgifter som omfattas av tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket arbetsmiljölagen, dvs. uppgifter om yrkeshemligheter, arbetsförfarande, affårsförhållande, enskildas personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. Inom offentlig verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).

I motion 1989/90:Ubll (vpk) framförs förslag till tillägg och ändringar i regeringens förslag till ändring i arbetsmiljölagen i vad avser 6 kap. 18 §.

Enligt motionärerna är det befogat att ge eleverna möjlighet atl välja ett av elevskyddsombuden till elevhuvudskyddsombud för att samordna elevskyddsombudens verksamhet (yrkande 11). Följande stycke bör tillföras som ett nytt andra stycke i del av regeringen framlagda förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 18 §:

"Finns vid ett arbetsställe fler elevskyddsombud får ett av ombuden
utses som elevhuvudskyddsombud med uppgift att samordna elev
skyddsombudens verksamhet." 6

Enligt motionärerna bör elevskyddsombuden ges rätt alt la hjälp i sitt 1989/90:UbU28 arbete av t.ex. centralt anställda funktionärer inom olika elevorganisationer (yrkande 3). Detta bör regleras i arbetsmiljölagen genom följande tillägg före det sista stycket i den av regeringen föreslagna 6 kap. 18 §:

"Elevskyddsombud har rätt att påkalla det biträde från representant för rikstäckande elevorganisation som behövs för genomförandet av uppdraget."

Motionärerna vänder sig vidare mot regeringens förslag all elevskyddsombuden inte skall ges möjlighet att ta del av sådana uppgifter som omfattas av tystnadsplikt. Moiionärerna delar bedömningen i propositionen att omyndiga elever inte bör få ta del av sekrelessbelagda uppgifter. De anser däremot att det inte finns anledning att hindra myndiga elevskyddsombud att ta del av hemlig information i likhet med vad som gäller för skyddsombuden. Mot denna bakgrund föreslås (yrkande 5) följande ändring i 6 kap. 18 § tredje stycket:

"Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undanlag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt — — _" ändras till "Elevskyddsombuden har rätt till den information .som behövs för uppdraget. De elevskyddsombud som ej uppnått myndighetsålder äger ej rätt till information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt — — —"

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

När det först gäller möjligheten att välja ett av elevskyddsombuden till elevhuvudskyddsombud utgår utskottet från att utsedda elevskyddsombud i skyddskommittén i praktiken kommer atl få ett ansvar för att samordna elevernas verksamhet i miljöarbetet. Något tillägg i det av regeringen framlagda förslaget till lag om ändring i arbelsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 18 § är enligt utskottets uppfattning inte motiverat.

Utskottet avstyrker även motionsyrkandet om all elevskyddsombuden skall kunna få hjälp i sitt arbete av t.ex. centralt anställda funktionärer inom olika elevorganisationer. Utskottet utgår från att elevskyddsombuden på egen hand skaffar sig den information som fordras för att fullgöra uppdragen i skyddsverksamheten. Detta utesluter självfallet inte att centrala elev- och studerandeorganisationer kan bistå eleverna och de studerande med upplysningar och ge dem råd i olika skyddsfrågor. Utskottet vill även erinra om bestämmelsen i 6 kap. 2 § arbelsmiljölagen om regionalt skyddsombud. Sådant skyddsombud, som utses utanför kretsen av arbetstagare på arbetsstället, kan medges bistå arbetstagarna på arbetsställe med ett mindre antal arbetstagare. Denna bestämmelse är självfallet även tillämplig på mindre arbetsställen inom skol- och utbildningsväsendet. Ett särskilt tillägg i denna fråga bör således inte införas i 6 kap. 18 § regeringens förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen.

När det gäller frågan om elevskyddsombudens rätt till information
för att på ett tillfredsställande sätt kunna medverka i arbetsmiljöarbetet
delar utskottet föredragande statsrådets uppfattning alt elevskyddsom
buden inte skall ha rätt till sådana uppgifter som omfattas av tystnads- 7
plikt. I detta avseende bör elevskyddsombuden inte jämställas med

skyddombuden, som enligt 6 kap. 9 § arbelsmiljölagen har rätt all få 1989/90:UbU28

tillgång till även hemlig information i enlighet med 14 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100). Det kan gälla t.ex. personuppgifter i anpassningsärenden eller företagshemligheter. I detta avseende bör enligt utskottets uppfattning inte någon fullständig anpassning göras till de förhållanden som gäller för anställda. Atl myndighetsåldern skulle utgöra ett kriterium för rätten att även få del av sekrelessbelagda uppgifter, vilket föreslås i motion 1989/90:Ubll, är enligt utskottets uppfattning inte tillämpbart i delta sammanhang.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet all riksdagen med bifall till proposition 1989/90:61 och med avslag på motion 1989/90:Ubll yrkandena 3, 5 och 11 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 18 §.

Beträffande lagförslaget i övrigt hemställer utskottet att riksdagen antar det av regeringen framlagda förslaget om lag om ändring i arbetsmiljölagen.

Enligt motion 1989/90:Ubll (vpk) yrkande 4 bör uppnådd myndighetsålder för elevskyddsombuden vara avgörande för deras rätt att även få del av sekrelessbelagda uppgifter. Mot denna bakgrund föreslås i motionen ändring i 14 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) i dels första stycket, dels tredje stycket enligt bilaga 4 som Reservantens förslag betecknade lydelse till lag om ändring i sekretesslagen.

I konsekvens med utskottets ställningstagande när det gäller elevskyddsombudens rätt till sådana uppgifter som omfattas av tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket arbetsmiljölagen anser utskottet det inte heller motiverat att riksdagen beslutar om ändring i 14 kap. 7 § sekretesslagen i enlighet med motionsyrkandet. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubll yrkande 4.

,3. Elevskyddsombudens rätt till ledighet och utbildning, m.m.

Enligt motion 1989/90:UblO (yrkande 2) är det inte rimligt att eleverna skall avstå från ordinarie undervisning för att syssla med arbetsmiljöfrågor. Elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetet får inte inkräkta på undervisningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Frågor om ledighet för elevskyddsombuden i ungdomsskolan för att
på olika sätt medverka I skolans arbetsmiljöarbete bör enligt utskottets
uppfattning avgöras på lokal nivå. Utskottet utgår från att skolledning
en i möjligaste mån undviker att använda undervisningstid för skydds
ronder, sammanträden i skyddskommittén m.m. Utskottet vill påpeka
att i gymnasieskolan finns möjlighet att inom schemats ram använda
TTF-tid (TTF, timme till förfogande) för skyddsverksamhet. Utskottet
förutsätter vidare att det föreliggande förslaget om reglering i lag av „

bl.a. elevernas medverkan i skolans skyddsverksamhet kommer att leda

till bättre planering och genomförande av skyddsverksamheten än vad l989/90:UbU28

som hittills har kunnat ske i skolorna. Med hänvisning till del anförda föreslår utskottet atl riksdagen avslår motion 1989/90:UblO yrkande 2.

Frågan om extraundervisning för elevskyddsombuden tas upp i motion 1989/90:Ubll (vpk). Motionärerna anser all elevskyddsombuden i ungdomsskolan, inom kommunal utbildning för vuxna och i folkhögskolor skall ges möjlighet till extra undervisning för atl ersätta den lektionstid som elevskyddsombuden använder för skyddsarbetet (yrkande 8). Enligt motionärerna är det motiverat all elevskyddsombuden inom högskolan i stället för atl få extraundervisning arvoderas för arbetet i skyddsverksamheten (yrkande 9).

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Stödundervisning m.m. för elever i grundskolan regleras i 5 kap. grundskoleförordningen. I 3 § anges beträffande stödundervisning under en begränsad tid, att stödundervisning får anordnas för elever som på grund av deltagande i sammanträden med arbetsenhetskonferenser eller klasskonferenser gått miste om lektioner. Även i gymnasieskolan finns resurser för stödundervisning inom ramen för timmar för för-slärkningsändamål (17 kap. 21 § gymnasieförordningen). I grundskolan beslutar rektor om stödresursens användning (5 kap. 1 § grundskoleförordningen). I gymnasieskolan skall styrelsen för skolan fastställa en plan med allmänna riktlinjer för användningen av timmar för förslärkningsändamål (17 kap. 31 § gymnasieförordningen). Till kostnader för stödundervisning inom komvux lämnas statsbidrag i form av s.k. schablontillägg (4 a kap. 10 § vuxenutbildningsförordningen).

I propositionen anför föredragande statsrådet atl behovet av extra undervisning torde vara aktuellt endast i ungdomsskolan och i begränsad omfattning. Enligt föredragande statsrådet kan nuvarande föreskrifter om stödundervisning behöva kompletteras.

När det gäller elevskyddsombuden inom högskolan vill utskottet hänvisa till förordningen (UHÄ-FS 1989:27) om ersättning till ledamöter i styrelser m.fl. organ inom högskolan. 1 denna förordning bemyndigar regeringen styrelse för högskoleenhet att meddela de föreskrifter som kan erfordras om arvoden till ledamöter och suppleanter i organ inom högskolan.

Med del anförda anser utskottet att syftet med motion 1989/90:Ubll yrkandena 8 och 9 är tillgodosett, varför motionen avstyrks.

När det gäller finansiering av elevskyddsombudens utbildning är del enligt motion 1989/90:Ubll (vpk) yrkande 7 inte realistiskt aU utbildningen skall finansieras med befintliga anslag.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandel anföra följande.

I propositionen hänvisas till arbetsgruppens (A 1987:D) beräkning
av kostnaderna för reformen. Med utgångspunkt i en genomsnittlig
utbildningstid om en dag till en kostnad per individ till 200 kr.
beräknas den totala årliga kostnaden för utbildningen av elevskydds
ombud i arbetsmiljöarbetet uppgå till ca 2 milj.kr. I propositionen
hänvisas vidare till förordningen (1982:608, 1989:377) om statsbidrag 9

till lokal skolutveckling m.m., i vilken anges att bidragsdelen för lokalt

utvecklingsarbete får användas till utvecklingsarbete som har till syfte 1989/90:UbU28

att främja och stärka elevernas inflytande och medbestämmande. Föredragande statsrådet är av den uppfattningen att kostnader för utbildning av elevskyddsombuden ryms inom ramen för de medel som på detta sätt disponeras för utvecklingsarbete inom grundskolan, gymnasieskolan och kommunal utbildning för vuxna. Beträffande universitet, högskolor, folkhögskolor m.fl. anser föredragande statsrådet atl kostnader för reformen bör kunna täckas inom ramen för befintliga medel för verksamheten.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning atl elevskyddsombudens utbildning bör kunna finansieras med befintliga medel och i enlighet med gällande bestämmelser om statsbidrag för lokal skolutveckling i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion l989/90:Ubll yrkande 7, varför den avstyrks.

I motion 1989/90:Ubll (vpk) anförs att elevskyddsombudens utbildning i arbetsmiljöfrågor är av central betydelse för att elever och studerande skall kunna ta sitt ansvar och medverka till en bättre arbetsmiljö. När det gäller ansvaret för utbildningen av elevskyddsombuden ställer sig moiionärerna positiva till regeringens förslag att skolhuvudmännen skall se till att elevskyddsombuden får adekvat utbildning för sitt uppdrag. Motionärerna anser dock inte att skolhuvudmännen skall kunna avgöra i vilken regi utbildningen skall ske. Elevskyddsombuden bör själva få avgöra detta. Ansvaret för utbildningens organisation bör därför åläggas elevskyddsombuden och huvudmannen gemensamt (yrkande 6). När det gäller förutsättningarna att sprida information om skyddsverksamheten till elever och studerande bör enligt motionärerna huvudmannen för utbildningen medverka till atl sådan information trycks och blir distribuerad (yrkande 10). Slutligen föreslås i motionen att systemet med elevskyddsombud skall utvärderas efter cirka tre år för atl bedöma om ytterligare lagstiftning eller andra insatser behövs för att stärka de studerandes möjligheter att påverka sin arbetsmiljö (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

När del gäller de i motionen aktualiserade frågorna om ansvaret för utbildningen och förutsättningarna för all informera elever och studerande om skyddsverksamheten vill utskottet hänvisa till bestämmelserna i gällande förordningar om samråd inom skolväsendet (3 kap. grundskoleförordningen, 7 kap. gymnasieförordningen, 1 kap. 7—9 §§ vuxenutbildningsförordningen) och liknande bestämmelser inom andra utbildningar och inom högskolan (jfr 16—31 §§ högskolelagen). Utskottet anser att elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet är av sådan betydelse att bl.a. frågor om planering och genomförande av elevskyddsombudens utbildning samt vissa praktiska saker när det gäller information om skyddsverksamheten bör tas upp i skolans ordinarie samverkansorgan och få en för verksamheten tillfredsställande lösning enligt intentionerna bakom regeringens förslag om elevmedverkan i

arbetsmiljöarbetel. Utskottet utgår från all delta även blir fallet inom l989/90:UbU28

andra utbildningar och inom högskolan. När det gäller frågan om

utvärdering av reformen förutsätter utskottet vidare atl myndigheterna

inom skolväsendet och högskolan inom ramen för sin allmänna tillsyn

av verksamheten kommer atl följa upp elevernas och de studerandes

reella möjligheter att medverka i arbetsmiljöarbetet. Med hänvisning

till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1989/90:Ubll yrkandena 2, 6 och 10.

4. Skolmiljön

I tre motioner las frågan upp om skolmiljöns betydelse för skolans hela verksamhet. I motion 1989/90:UblO (m) yrkande 1 framhålls att utöver den fysiska miljön har även andra faktorer betydelse för skolmiljön som helhet. Vilka krav som ställs på eleverna, hur arbetet utvärderas eller hur regler utformas är enligt moiionärerna viktiga förutsättningar för arbetet i skolan. Enligt motion 1989/90:Ub218 (fp) delvis måste skolan, som en arbetsplats bland andra, erbjuda sunda och säkra miljöer för både lärare, elever och övrig personal. Enligt moiionärerna är det i skolan som de första och vikliga stegen tas mot ell ökat arbetsmiljömedvelande. I samma motion förelås alt den kommunala företagshälsovården även bör omfatta eleverna. I motion 1989/90:Ub258 (mp) understryks vikten av den psykosociala miljön i skolan. Del arbetssätt som bedrivs i undervisningen och skolledningens och lärarnas attityder har därvid stor betydelse för eleverna (yrkande 1). Besluten om skolan bör decentraliseras och fattas av en lokal styrelse på varje skolenhet (yrkande 3). Denna styrelse skall bestå av elever, föräldrar och skolpersonal. För all kunna överblicka och påverka vad som händer i skolan bör elevantalet på varje skolenhet vara begränsat till ca 250—400 elever på de lägre stadierna (yrkande

4).

När det gäller skolmiljön vill utskottet hänvisa till riksdagens behandling av proposition 1989/90:41 (bet. 1989/90:UbU9, rskr. 1989/90:58) om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet. Utskottet konstaterade bl.a. atl skolmiljön är av varierande standard men atl kommunerna, som har ansvaret för att hålla goda skollokaler, har börjat en upprustning av sina skollokaler. Utskottet ansåg dock atl statliga åtgärder behövdes och alt dessa till sin volym och sin utformning skulle vara sådana att de verkar snabbt och atl de kraftigt stimulerar kommunerna till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna. Riksdagen beslutade därför anvisa 300 milj.kr. per år i 1990 års prisläge till kommunerna under en tioårsperiod för förbättringar av skolornas fysiska miljö. När del gäller frågorna i motion 1989/90:Ub258 om eU decentraliserat beslutsansvar vill utskottet hänvisa till riksdagens behandling av regeringens förslag om skolans utveckling och styrning vid riksmötet 1988/89 (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95).

Med hänvisning till det anförda föreslår ulskoltel att riksdagen avslår 1989/90:UbU28

motionerna 1989/90:Ubl0 yrkande 1, 1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258 yrkandena 1, 3 och 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande elevers och studerandes medverkan i skyddsverk
samheten

atl riksdagen antar det i proposition 1989/90:61 framlagda förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § första stycket,

2. beträffande förslagsrätt för elevskyddsombud

all riksdagen med anledning av proposition 1989/90:61 och motion 1989/90:Ubll yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande yngre elevers medverkan i skolans skyddsverksam
het

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:61 i denna del och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis, godkänner vad utskottet anfört,

res. 1 (fp, mp)

4. beträffande vårdnadshavares medverkan i skolans skyddsverk
samhet

all riksdagen med bifall till proposition 1989/90:61 i denna del och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 2, 1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis godkänner vad utskottet anfört,

res. 2 (fp, mp)

5. beträffande lagbestämmeben om yngre elevers medverkan i
skolans skyddsverksamhet

atl rikdagen med bifall till proposition 1989/90:61 och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis, antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket,

res. 3 (fp, mp)

res. 4 (fp, mp)

6. beträffande vbsa förutsättningar för elevskyddsombudens
medverkan i skyddsverksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:61 och med avslag på motion 1989/90:Ubll yrkandena 3, 5 och 11 antar det i propositionen framlagda förslaget såvitt avser 6 kap. 18 §,

res. 5 (vpk)
1. beträffande lagförslaget i övrigt
alt riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
arbetsmiljölagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt under momenten 1, 5 och 6, i2

8. beträffande ändring i 14 kap. 7 § sekretesslagen 1989/90:UbU28
all riksdagen avslår motion 1989/90:Ubll yrkande 4,

res. 6 (vpk)

9. beträffande elevskyddsombudens ledighet för skyddsarbetet
att riksdagen avslår motion 1989/90:UblO yrkande 2,

res. 7 (m)

10. beträffande extraundervbning för elevskyddsombud m.m. atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ubll yrkandena 8 och 9,

11. beträffade finansiering av elevskyddsombudens utbildning att riksdagen avslår motiori 1989/90:Ubll yrkande 7,

res. 8 (vpk)

12. beträffande ansvaret för utbildningen av elevskyddsombud
m.m.

att riksdagen avslår på motion 1989/90:Ubll yrkandena 2, 6 och 10,

13. beträffande skolmiljön

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:UblO yrkande 1, 1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258 yrkandena 1, 3 och 4.

res. 9 (m)

res. 10 (mp)

Stockholm den 19 april 1990 På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafeson (s), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfetedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (vpk), Eva Goés (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m) och Marianne Jönsson (c).

Reservationer

1. Yngre elevers medverkan i skolans skyddsverksamhet (mom. 3)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

deb att den del av utskottels yttrande som på s. 5 börjar med "Utskot
tet vidhåller" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att elevskyddsombud bör
finnas på alla stadier i skolan. Även de yngre eleverna kan ha
kunskaper, överblick och mognad för att medverka i skolans skyddsar- 13

bete på ett organiserat sätt. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall

till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1, 1989/90:Ub218 och 1989/90:UbU28

1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis, saml med avslag på proposition 1989/90:61 i denna del godkänner vad utskottet anfört.

deb atl moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträfende yngre elevers medverkan i skolans skyddsverksam
het

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande

1, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis,
samt med avslag på proposition 1989/90:61 i denna del godkän
ner vad utskottet anfört,

2. Vårdnadshavares medverkan i skolans
skyddsverksamhet (mom. 4)

Vid avslag på reservation 1

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fjj) och Eva Goés (mp) anser

deb alt den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet delar" och på s. 6 slutar med "yrkande 2 delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att vårdnadshavare till elever bör kunna fungera som skyddsombud för eleverna i de sex första klasserna i grundskolan. De skulle därvid bl.a. företräda dem i skolans skyddskommitté och delta i skyddsronder.

Utskottet föreslår atl riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 2, 1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis saml med anledning av proposition 1989/90:61 i denna del godkänner vad utskottet anfört.

deb atl moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande vårdnadshavares medverkan i skolans skyddsverk
samhet

aU riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande

2, 1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis
samt med anledning av proposition 1989/90:61 godkänner vad
utskottet anfört,

3. Lagbestämmelsen om yngre elevers medverkan i
skolans skyddsverksamhet (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation I

Lars Leijonborg (), Carl-Johan Wilson (fjp) och Eva Goés (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "andra stycket" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser atl riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ubl2 yrkande 1, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande
2, samtliga delvis, bör avslå del i propositionen framlagda förslaget till 14

lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra 1989/90:UbU28 stycket, som innebär all de yngre eleverna utestängs från en del av den organiserade skyddsverksamheten i skolan.

deb all moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande lagbestämmeben om yngre elevers medverkan i skolans skyddsverksamhet atl riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande

1, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis,
avslår det i proposition 1989/90:61 framlagda förslaget till lag om
ändring i arbelsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket,

4. Lagbestämmelsen om yngre elevers medverkan i
skolans skyddsverksamhet (mom. 5)

Under förutsättning av bifall tdl reservation 2

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "andra stycket" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 2, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis, antar i bilaga 2 som Reservanternas förslag betecknade lydelse till lag om ändring i arbelsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket.

deb att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande lagbestämmeben om yngre elevers medverkan i skolans skyddsverksamhet att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande

2, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis,
samt med anledning av proposition 1989/90:61 antar i bilaga 2
som Reservanternas förslag betecknade lydelse till lag om änd
ring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket,

5. Vissa förutsättningar för elevskyddsombudens
medverkan i skyddsverksamheten (mom. 6)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottels yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet vill" och på s. 8 slutar med "avser 6 kap. 18 §" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna all ett av elevskyddsombuden bör utses till huvudskyddsombud och ha till uppgift att samordna elevskyddsombudens verksamhet i en skolenhet. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag atl en bestämmelse därom införs i arbetsmiljölagen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att elevskyddsombuden
måste ges rätt att i skyddsverksamheten kunna begära hjälp av centralt 15

anställda funktionärer inom olika elevorganisationer. Detta är enligt 1989/90:UbU28 utskottets uppfattning särskilt viktigt i grundskolan och gymnasieskolan. Även denna fråga bör regleras i arbetsmiljölagen.

När det gäller elevskyddsombudens rätt att få del av uppgifter som omfattas av tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket arbetsmiljölagen bör omyndiga elever som fungerar som skyddsombud inte ha en sådan rätt. Däremot finns det ingen grund för all hindra myndiga skyddsombud att la del av samma uppgifter som övriga skyddsombud. Utskottet delar således motionärernas uppfattning atl den föreslagna inskränkningen i 6 kap. 18 § endast skall gälla dem som inte uppnått myndig ålder.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall til! motion 1989/90:Ubll yrkandena 3, 5 och 11 saml med anledning av proposition 1989/90:61 antar det i propositionen framlagda förslaget såvitt avser 6 kap. 18 § med den ändring att paragrafen erhåller i bilaga 3 som Reservantens förslag betecknade lydelse.

deb att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande vissa förutsättningar för elevskyddsombudens medverkan i skyddsverksamheten

atl riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubll yrkandena 3, 5 och 11 samt med anledning av proposition 1989/90:61 antar det i propositionen framlagda förslaget såvitt avser 6 kap. 18 § med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 3 som Reservantens förslag betecknade lydelse,

6, Ändring i 14 kap. 7 § sekretesslagen (mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I konsekvens" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i konsekvens med sitt ställningstagande när del gäller frågan om rätt för myndiga elevskyddsombud atl ta del av uppgifter som omfattas av tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket arbetsmiljölagen att ett förtydligande bör göras i sekretesslagen (1980:100). I 14 kap. 7 § sekretesslagen bör tillägget "elevskyddsombud som uppnått myndig ålder" införas i första resp. tredje stycket.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubll yrkande 4 antar i bilaga 4 som Reservantens förslag betecknade lydelse till lag om ändring i sekretesslagen såvitt avser 14 kap. 7 §.

deb att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträflande ändring i 14 kap. 7 § sekretesslagen au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubll yrkande 4 antar i bilaga 4 som Reservantens förslag betecknade lydelse till lag om ändring i sekretesslagen såvitt avser 14 kap. 7 §,

7. Elevskyddsombudens ledighet för skyddsarbetet i989/90:UbU28
(mom. 9)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

deb all den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna atl elevernas medverkan i skolans skyddsverksamhet inte får inkräkta på undervisningen. Med en god planering av skyddsverksamheten bör det enligt utskottets mening vara möjligt att förlägga sammanträden i skyddskommittén m.m. utanför lektionstid. Respekten för skolans huvuduppgift, nämligen att förmedla kunskaper och fårdigheter måste upprätthållas. Vad utskottet anfört om elevskyddsombudens ledighet för skyddsverksamheten bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:UblO yrkande 2 och med anledning av proposition 1989/90:61 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 9. beträffande elevskyddsombudens ledighet för skyddsarbetet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:UblO yrkande 2 och med anledning av proposition 1989/90:61 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Finansiering av elevskyddsombudens utbildning
(mom. 11)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med "den avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att del inte är realistiskt atl utbildningen av elevskyddsombud skall finansieras med befintliga anslag. Arbetsmiljöarbetet får inte konkurrera med annan angelägen verksamhet i skolan. Utskottet anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur utbildningen av elevskyddsombud skall finansieras. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubll yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 11. beträftande finansiering av elevskyddsombudens utbildning att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubll yrkande 7 och med anledning av proposition 1989/90:61 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Skolmiljön (mom. 13) 1989/90:UbU28

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård, och Ulf Melin (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "När det" och på s. 12 slutar med "3 och 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser all elevers och lärares arbetsmiljö i största möjliga utsträckning skall vara sådan all den medverkar till att främja det som är skolans huvuduppgift, nämligen all ge alla elever goda kunskaper och fårdigheter. Frågan om den fysiska miljön i skolan är därvid givetvis viktig. Enligt utskottets mening finns del dock andra faktorer som är av grundläggande betydelse för skolmiljön som helhet. Del gäller l.ex. sådana frågor som hur skolans regler utformas, vilka krav som ställs på eleverna och hur arbetet utvärderas i förhållande till uppsatta mål. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:UblO yrkande 1 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub218 delvis och l989/90:Ub258 yrkandena 1, 3 och 4 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13. beträffande skolmiljön aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:UblO yrkande 1 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub218 delvis samt 1989/90:Ub258 yrkandena 1, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Skolmiljön (mom. 13)

Eva Goés (mp) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "När det" och på s. 12 slutar med "3 och 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser atl många skolor i landet har en dålig arbetsmiljö. Enligt utskottets uppfattning är det väsentligt att skolan värnar om en god såväl fysisk som psyko-social arbetsmiljö. När det gäller den fysiska miljön ligger ansvaret i första hand på den kommunala ledningen. En förutsättning för en god psykosocial miljö är atl hela skolans verksamhet grundar sig på ett demokratiskt arbetssätt. Rektorer med ett demokratiskt ledarskap och en god gemenskap mellan lärarna ger en god anda på en skola.

Både skolledning, lärare och elever måste vara engagerade i sin
skolas verksamhet. Varje skolenhet bör därför ha en lokal styrelse som
har beslutsrätt och ansvar för verksamheten i skolan. Makten över
skolan skall således föras ned på den enskilda skolan och in i klass
rummen. För att kunna överblicka och påverka vad som händer i
skolan bör elevantalet vara ca 250—400 elever på de lägre stadierna,
något större på högre skolnivåer. Vad utskottet anfört om skolmiljön
bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub258 yrkandena 1, 3
och 4 samt med anledning av motionerna 1989/9O:Ubl0 yrkande 1 och
1989/90:Ub218 delvis som sin mening ge regeringen till känna. , „

Föreslagen lydebe

1 kap.

2§ Vid tillämpning av 2 kap., 3 kap. 1 — 14 §§, 17 § andra stycket och 18 § samt 7—9 kap. skall med arbetstagare likställas

1. den som genomgår utbild- 1. den som genomgår utbild
ning, dock ej elev i lägre årskurs ning,

än årskurs 7 i grundskolan eller motsvarande,

2. den som under vård i anstalt utför anvisat arbete,

3. värnpliktig och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring eller som deltager i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret.

Nuvarande lydebe

Elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall likställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§.

Elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall likställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. / fråga om elever finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 17 och 18 §§. I fall som avses i första och andra styckena skall vad i lagen sägs om arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet utföres.

6 kap. Samverkan mellan ar- 6 kap. Samverkan mellan ar
betsgivare och arbetstagare belsgivare och arbetstagare m.m.

17 §

De som genomgår utbildning skall av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att genom elevskyddsombud medverka i skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd.

Elevmedverkan gäller dock inte elever i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan eller motsvarande ungdomsutbildning.

1989/90:UbU28
Förslag till Bilaga 3

Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) såvitt avser 6 kap. 18 §

Reservantens förslag:

Elevskyddsombuden utses av eleverna.

Finns vid ett arbetsställe fier elevskyddsombud får ett av ombuden utses som elevhuvudskyddsombud med uppgifi an samordna elevskyddsombudens verksamhet.

Huvudmannen för utbildningen skall se till atl elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget.

Elevskydcbombud har rätt att påkalla det biträde från representant för rikstäckande elevorganbation som behövs för genomförandet av uppdraget

Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget De elevskyddsombud som ej uppnått myndighetsålder äger ej rätt till information om uppgifier som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).

1989/90:UbU28
Förslag till Bilaga 4

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 14 kap. 7 §

Reservantens förslag:

7 § Sekretess enligt 6 kap. 1 — 5, 7 och 8 §§, 7 kap. 8 och 11 §§ samt 8 kap. 2 och 8—10 §§ utgör inte hinder mot att myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorganisation skyddsombud eller elevskyddsombud som uppnått myndig ålder. Denna sekretess hindrar inte heller att myndighet lämnar sådan information till deltagare i särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhel på ett arbetsställe som behövs för verksamheten.

Är den, som erhåller uppgift med stöd av första stycket, knuten till myndigheten på det sätt som anges i 1 kap. 6 §, gäller tor honom samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som gäller hos myndigheten. Han får dock utan hinder av förbudet lämna uppgiften vidare till ledamot i organisationens styrelse, om han underrättar denne om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också för styrelseledamoten.

Utan hinder av att förbud gäller enligt denna lag att lämna ut eller utnyttja uppgift får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté, elevskyddsombud som uppnått myndig ålder eller den som deltar i arbetsanpassnings- och rehablliterings-verkamhel på ett arbetställe utnyttja uppgiften för sitt uppdrag. Därvid får han dock inte röja uppgiften för annan. Lag 1985:322.