Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU25

Forskning

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen dels i proposition 1989/90:90 under de inledande avsnitten 2—10 samt avsnitt 17. Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dels i pro­position 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under av­snitt B. Skolväsendet punkt B 7. Forskning inom skolväsendet och avsnitt I. Lokalförsörjning m.m. punkt I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. jämte motioner.

Punkterna E 21 och E 22 under avsnitt 17.2 samt avsnitt 17.3 Forskning för kultur behandlas av kulturutskollel i betänkande 1989/90:KrU23.

Utbildningsutskottet har berett vissa utskott möjlighet att inkomma med yuranden. Yttranden från näringsutskottet (1989/90:NU8y), jord­bruksutskottet (1989/90:JoU6y) och kulturutskottet (1989/90:KrU6y) är fogade till detta betänkande som bilaga 1—3.

Propositionerna Proposition 1989/90:90

Inledningsavsnitten 2—10

Regeringen har föreslagit att riksdagen godkänner de allmänna riktlin­jer för forskningspolitiken under perioden 1990/91 — 1992/93 som framgår av avsnitten 2—10 (s. 21 — 101).

Avsnitt 17.1 Grundforskning och forskarutbildning

Regeringen har under avsnitt 17.1 (s. 157—230) föreslagit

1.   att riksdagen antar förslag till lag om ändring i högskolelagen (1977:218),

2.   att riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m.m.,

Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

1989/90 UbU25

3. au riksdagen godkänner aU studiemedel fr.o.m. den 1 juli 1993  1989/90:UbU25

inte längre skall utgå för forskarutbildning.

Avsnitt 17.2 Anslagsberäkningar för forskning och forskar­utbildning

Regeringen    har    under    punkt    E    1.    Humanistiska   fakulteterna (s. 236-243) föreslagit

1.     att riksdagen bemyndigar regeringen alt ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med förslaget,

2.  att   riksdagen   bemyndigar   regeringen   att   inrätta   tjänster   som
professor i enlighet med vad som förordats,

3.  att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 301 735 000 kr.,

4.  att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen     har     under     punkt     E     2.    Teologiska    fakulteterna (s. 243-245) föreslagit

1.   att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänst som professor i enlighet med vad som förordats,

2.   att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 25 037 000 kr.,

3.  att   riksdagen  godkänner  de   riktlinjer  för  resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 3. Juridiska fakulteterna (s. 245—248) föreslagit

1.   att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänst som professor i enlighet med vad som förordats,

2.   att  riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  inrätta en  tjänst som professor i enlighet med vad som förordats,

3.   att  riksdagen  till Juridiska fakulteterna  för budgetåret  1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 30 092 000 kr.,

4.   att riksdagen godkänner de resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna (s. 248-258) föreslagjt

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor I enlighet med vad som förordats,

2.    att   riksdagen   bemyndigar  regeringen  atl   inrätta  tjänster  som professor i enlighet med vad som förordats,

3.    att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budget­året 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 364 373 000 kr.,

4.    att  riksdagen   godkänner  de   riktlinjer  för  resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen    har    under    punkt    E    5.    Medicinska    fakulteterna (s. 258-268) föreslagit

 

1. att riksdagen bemyndigar regeringen atl ändra ämnesinnehåll för        1989/90:UbU25
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats,

2.  all riksdagen bemyndigar regeringen att Inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats,

3.   atl riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 735 023 000 kr.,

4.   att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen    har    under    punkt    E   6.    Odonlologiska    fakulteterna (s. 268-271) föreslagjt

1.     att riksdagen bemyndigar regeringen all ändra ämnesinnehåll för
en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats,

2.  att riksdagen till Odoniologjska fakulteterna för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 77 767 000 kr.,

3. alt riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen    har    under    punkt    E    7.    Farmaceutiska    fakulteten (s. 271-272) föreslagit

1.     att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 27 414 000 kr.,

2.  atl riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fa­kulteterna m.m. (s. 272—283) föreslagjt

1.   all riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänster som professor i enlighet med vad som förordals,

2.   att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 700 598 000 kr.,

3.   att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 9. Tekniska fakulteterna (s. 284—292) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats,

2.   atl riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats,

3.   att riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 763 003 000 kr.,

4.   att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen    har   under   punkt   E    10.   Temaorienterad   forskning (s. 292-294) föresfagit

1. att riksdagen till Temaorienterad forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 31 029 000 kr..

 

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för   1989/90:UbU25

budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete (s. 294—297) föreslagit

1.   atl riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats,

2.   att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 12 759 000 kr.,

3.   att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 12. Vissa särskilda utgifter för forsk­ningsändamål (s. 297—302) föreslagit

1.   att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 53 548 000 kr.,

2.   att riksdagen godkänner de medelsförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m. (s. 302—304) föreslagit att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1  161  132 000 kr.

Regeringen har under punkt E 14. Forskningsrådsnämnden (s. 304-307) föreslagit

1.   att riksdagen till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 63 630 000 kr.,

2.   att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (s. 307—310) föreslagit

1.   att riksdagen till Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå­det för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 152 181 000 kr.,

2.   att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 16. Medicinska forskningsrådet (s. 311-314) föreslagit

1.   att riksdagen till Medicinska forskningsrådet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 286 469 000 kr.,

2.  att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet (s. 314-320) föreslagit

1.   att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet för budget­året 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 386 973 000 kr.,

2.   att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

 

Regeringen har under punkt E 18. Rymdforskning (s. 320—321) före-            1989/90:UbU25

slagjt

1.   att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 26 269 000 kr.,

2.   att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåret 1991/92 som angetts.

Regeringen har under punkt E 19. Europeisk forskningssamverkan (s. 321—324) föreslagit att riksdagen till Europeisk forskningssamver­kan för budgetåret 1990/91 anvisar eU förslagsanslag på 282 610 000 kr.

Regeringen har under punkt E 20. Kungl. biblioteket (s. 324—326) föreslagjt

1.   att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 75 474 000 kr.,

2.   alt riksdagen godkänner de riktlinjer lör resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 23. Institutet för rymdfysik (s. 328—329) föreslagjt att riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 30 847 000 kr.

Regeringen har under punkt E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik (s. 329-330) föreslagit

1.   atl riksdagen till Manne Siegbahninstitutet för fysik för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 19 132 000 kr.,

2.   all riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåret 1992/93 som angetts.

Regeringen har under punkt E 25. Polarforskning (s. 330—332) före­slagjt att riksdagen till Polarforskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 17 410 000 kr.

Regeringen har under punkt E 26. Vissa bidrag till forskningsverksam­het (s. 333—336) föreslagit alt riksdagen till Vissa bidrag till forsk­ningsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 17 931 000 kr.

Regeringen har under punkt I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. (s. 336—337) föreslagjl

1.   all riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffiiing av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som förordals i del föregående,

2.   atl riksdagen under reservationsanslaget till Inredning och utrust­ning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar 84 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1989/90:100 bilaga 10.

 

Avsnitt 17.4 Forskning inom skolväsendet                                        1989/90:UbU25

Regeringen har under punkt B 7. Forskning inom skolväsendet (s. 342—345) föreslagit all riksdagen under reservationsanslaget Forsk­ning inom skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar 4 456 000 kr. utöver vad som har föreslagits i proposition 1989/90:100 bilaga 10.

Avsnitt 17.5 Forskning om högskolan

Regeringen har under punkt D 1. Universitets- och högskoleämbetet (s. 345—346) föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för re­sursförstärkning för budgetåret 1991/92 som angetts.

Proposition 1989/90:100 bilaga 10

Regeringen har under avsnitt B. Skolväsendet punkt B 7. Forskning inom skolväsendet (s. 117—118) föreslagjt

9. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 20 796 000 kr.

Regeringen har under avsnitt 1. Lokalförsörjning punkt I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. (s. 483—485) föreslagjt

4.   att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

5.   att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högsko­leenheterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 446 000 000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1989/90:90

1989/90:Ub22 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, c, m, mp, vpk) vari yrkas atl riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i vad gäller förändrad ställning för statens psykologisk-pedagogiska bibliotek som sin mening ger regeringen till känna att 1987 års riksdagsbeslut beträf­fande detta bibliotek skall ligga fast.

1989/90:Ub23 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om bevarandet av professuren i brobyggnad.

1989/90:Ub24 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas

1.    att riksdagen till högskolan i Karlstad anslår 45 milj.kr. utöver regeringens förslag,

2.    att riksdagen till högskolan i Örebro anslår 45 milj.kr. utöver regeringens förslag.

 

1.    alt  riksdagen  till  högskolan  i  Växjö anslår 45  milj.kr. utöver   1989/90:UbU25 regeringens förslag,

2.    atl riksdagen till högskolan i Sundsvall—Härnösand anslår 36 milj.kr. utöver regeringens förslag,

3.    atl riksdagen till högskolan i Luleå anslår 21 milj.kr. utöver regeringens förslag.

1989/90:Ub25 av Lennart Brunander och Rune Thorén (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar om inrättandet av en professur i kommu­nal ekonomi vid Göteborgs universitet.

1989/90:Ub26 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om behovet av ordinarie professur i specialpedagogik vid HLS.

1989/90:Ub27 av Rune Thorén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till botaniska trädgården i Göteborg.

1989/90:Ub28 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till Göteborgs botaniska trädgård.

1989/90:Ub29 av Bengt Hurtig (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvän­digheten av att inrätta en professur i metallurgi vid högskolan i Luleå.

1989/90:Ub30 av Maja Bäckström och Leo Persson (båda s) vari yrkas

1.    all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det socialvetenskapliga forskningsrådet får ett uttalat programansvar för fritidsforskningen,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsättandel av professuren i nationalekonomi med särskild inriktning på turism och rekreation skjuts på framtiden, men atl de tillgängliga resurserna avsätts för atl bygga upp forsknings­området,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt i motionen anförts om betydelsen av frilids- och rekreations­forskning.

l989/90:Ub31 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Lars Ahlmark (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar att under anslaget E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna för pressarkivet vid Uppsala universitet för budgetåret 1990/91 anvisa 1 109 000 kr. utöver rege­ringens förslag.

1989/90:Ub32 av Margitta Edgren och Rune Rydén (fp, m) vari yrkas

1.    att riksdagen hos regeringen begär en professur i japanska som placeras i Lund,

2.    att riksdagen beslutar att medel till professuren tas från det föreslagna Bidrag till ett institut för Japanstudier.

 

1989/90:Ub33 av Margitta Edgren och Rune Rydén (fp, m) vari yrkas 1989/90:UbU25

1.   atl riksdagen hos regeringen begär en professur i utrikeshandels-rätt, placerad vid universitetet i Lund,

2.   att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av professur i europeisk integrationsrält vid universitetet i Stockholm.

1989/90:Ub34 av Karin Falkmer (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisningsskyldighel vid Sveriges idrottshög­skola för de i motionen omnämnda professurerna,

2.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildning med anknytning till Sveriges idrottshögskola.

1989/90:Ub35 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (båda s) vari yrkas

1.    all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade forskningsinsatser inom områ­det turism—fritid,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur med inriktning mot forskning om turismens sociala och kulturella funktioner.

1989/90:Ub36 av Jan-Erik Wikström m.fl. (, m, c, vpk, mp) vari yrkas

1.  att riksdagen bemyndigar regeringen all inrätta professurer på det konstnärliga utvecklingsarbetets område i enlighet med vad som föror­dats i motionen,

2.  alt riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen i budgetpropositionerna för 1991/92 och 1992/93 med förslag till kom­pletterande resurser.

1989/90:Ub37 av Stina Gustavsson och Karin Starrin (båda c) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerställande av den konsumenttekniska forsk­ningen vid Chalmers tekniska högskola.

1989/90:Ub38 av Stina Eliasson (c) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för doktorandtjänster och utbildningsbidrag utformas så att forskarutbildningen kan bedrivas på dellid eller kan kombineras med tjänstgöring vid museer och andra institutioner med forskarinriktning.

1989/90:Ub39 av Bertil Persson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marinbiologisk forskning i Lund.

1989/90:Ub40 av Lena Boström (s) vari yrkas

1. atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsresurser till kvinnovetenskaplig forsk­ning,

 

2. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i       1989/90:UbU25

motionen anförts om könskvotering vid tillsättande av professorstjän-sler när likvärdig vetenskaplig kompetens föreligger.

1989/90:Ub41 av Rune Rydén m.fl. (m, s, fp, c, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen med avslag på regeringens förslag om inrättandet av en professur i rältssociologj med socialpolitisk inriktning beslutar inrätta en professur i sociologi med inriktning på socialpolitik vid Lunds universitet.

1989/90:Ub42 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas all riksdagen hos regeringen begär förslag till kompletterande behörighetsbestämmelser när det gäller högre lärartjänst inom vissa kunskapsområden av hög­skolan.

1989/90:Ub43 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas

1.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen til! känna vad i motionen anförts om ökat stöd från fakulteterna till de mindre och medelstora högskolorna,

2.  all riksdagen med avslag på propositionen beslutar att studiemedel även fortsättningsvis skall kunna utgå för forskarutbildning.

1989/90:Ub44 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, fp, c, vpk, mp) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträflande en professur i teckenspråk vid Stock­holms universitet.

1989/90:Ub45 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar atl högskolan för lärarutbildning i Stock­holm erhåller medel för forskningsstödjande åtgärder av samma om­fattning som föreslås för de mindre och medelstora högskolorna atl finansieras av medel till regeringens disposition,

2.   att riksdagen beslutar att en professur i specialpedagogik snarast inrättas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

1989/90:Ub46 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel till förmån för forum för kvinno- och jäm­ställdhetsstudier vid högskolan i Örebro.

1989/90:Ub47 av John Rignell (m) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens långsiktiga ansvar för och engagemang i Göteborgs botaniska trädgård.

1989/90:Ub48 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel till förmån för forum för kvinno- och jäm­ställdhetsstudier vid högskolan i Örebro.

1989/90:IJb49 av Marianne Andersson i Vårgårda och Karin Starrin (båda c) vari yrkas

 

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till  känna vad  i 1989/90:UbU25 motionen anförts om en utvärdering av JÄMFO:s verksamhet,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om vilken organisationsform som bäst gagnar kvinnoforskning,

3.   att riksdagen beslutar att delegationen för jämställdhet (JÄMFO) skall bibehållas tills utredning skett och beslut om fortsatt organisation fattats,

4.   all riksdagen beslutar att till Centra/Fora för kvinnliga forskare anslå ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj.kr. förhöjt belopp,

5.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vidgning av inriktningen för jämställdhetspro­fessuren i ekonomi.

1989/90:Ub50 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en långsiktig plan för att öka kvinnoforskningen,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett förtydligande av begreppen jäm­ställdhetsforskning och kvinnoforskning.

1989/90:Ub51 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande en särskild fakultet för vårdforskning.

l989/90:Ub52 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att en professur i japanska skall inrättas vid Lunds universitet,

2.   att riksdagen beslutar att en professur i utrikeshandelsrätt skall inrättas vid Lunds universitet,

3.   atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sakkunnigförfarandet vid tillsättande av tjänst som professor.

l989/90:Ub53 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammansättningen av det i propositionen föreslagna socialvetenskapliga forskningsrådet.

1989/90:Ub54 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskningsresurser till högskolan i Sundsvall—Härnösand.

1989/90:Ub55 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om utbyggd verksamhet vid det marina cen­
tret i Göteborg för samordning av forsknings- och utvecklingsverksam­
het inom den marina sektorn i enlighet med vad som anförts i
motionen.                                                                                                           10

 

1989/90:Ub56 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen          1989/90:UbU25

som sin mening ger regeringen till känna att kvinnornas situation inom forskarutbildning och forskning särskilt uppmärksammas.

1989/90:Ub57 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i statsvetenskap med inriktning på säkerhetspolitik vid StocJchoJms universitet,

2.   att riksdagen för budgetåret 1990/91 beslutar atl anslå ytterligare 500 000 kr. under utbildningsdepartementets anslag E 4. Samhällsve­tenskapliga fakulteterna för alt inrätta en professur i statsvetenskap med inriktning på säkerhetspolitik vid Stockholms universitet.

1989/90:Ub58 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pressarki­vet vid Uppsala universitet.

1989/90:Ub59 av Margareta Fogelberg och Ingela Mårtensson (båda fp) vari yrkas att riksdagen i enlighet med av UHÄ tidigare framlagt förslag beslutar att fakultetsbegreppet etableras inom det konstnärliga området samt att stöd för detta ges genom författningsändringar, vilket innebär alt konstnärlig fakultet skall kunna finnas vid högskoleenhet med konstnärlig utbildning efter beslut av regeringen.

1989/90:Ub60 av Ulla Orring och Karin Israelsson (fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en professur i psykologi med inriktning mot äldre vid universitetet i Umeå.

1989/90:Ub61 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveck­lingen av högskolan i Karlstad till universitet.

1989/90:Ub62 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen godkän­ner de riktlinjer som regeringen angett för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 (E 9) med den ändring däri som föreslagits i motionen.

1989/90:Ub63 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Lars Ahlmark (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar all anslaget till The Svedberg-laboratoriet för budgetåret 1990/91 höjs med 2 500 000 kr. utöver vad som föreslås i prop. 1989/90:90 och att anslaget till Matema­tisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. i konsekvens därmed räknas upp i motsvarande mån.

1989/90:Ub64 av Gustav Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till institutionen för freds- och konfliktfbrskning vid Uppsala universitet för internationell konfliktlösningsforskning.

 

1989/90:Ub65 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som       1989/90:UbU25

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en samlokalisering av SBL med KI:s institutioner och SBL:s laboratorier.

1989/90:Ub66 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i ämnet mänskliga rättigheter.

1989/90:Ub67 av Maria Leissner m.fl. (fp) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att inrätta en ny professur i multietnisk forskning vid Uppsala universitet,

2.   atl riksdagen för budgetåret 1990/91 beslutar att anslå ytterligare 500 000 kr. under utbildningsdepartementets anslag E 1. Humanistiska fakulteterna, totalt 302 235 000 kr., för att inrätta en professur i multietnisk forskning vid Uppsala universitet.

1989/90:Ub68 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas

1.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en vårdfakultet,

2.   att riksdagen hos regeringen ber förslag till anslag för forskarut­bildning av lärare på vårdlärarutbildning och vårdforskning inom samhällsvetenskaplig fakultet.

l989/90:Ub69 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att professuren i engelska, särskilt modern engelska, vid Umeå universitet skall återbesättas med oförändrat innehåll.

l989/90:Ub70 av Daniel Tarschys m.fl. (fp, s, m, c, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen i anslutning till sitt beslut om anslagsliteln E 15 som sin mening ger regeringen till känna alt humanistisk-samhällsvelenskapli-ga forskningsrådet bör ges ett särskilt ansvar för forskning om turkiska språken och turkisk kultur.

l989/90:Ub71 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (båda fj)) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om öronmärkning och ökning av medel för forsk­ning vid anförda högskolor,

2.   att riksdagen från regeringen begär förslag om hur målet att fler studerande på de mindre högskolorna skall genomgå forskarutbildning skall kunna genomföras,

3.   atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fakulteternas skyldighet att fördela anslagen även till de mindre högskolorna bör skärpas enligt de förslag som redovisas i motionen.

1989/90:Ub72 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid inrättandet av ett socialvetenskapligt forskningsråd de medelstora hög­skolorna och högskolan i Östersund blir representerade i elektorsför-

 

samlingen  för  val av representanter för  forskarna  i  rådet samt att            1989/90:UbU25

företrädarna för samhällsvetenskaperna vid dessa högskolor bereds möjlighet alt kandidera till de platser i rådet som avser forskare.

1989/90:Ub73 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (båda fp) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om all högskolan i Örebro, Växjö och Karlstad i framtiden bör få behålla rättmätig del av. den rörliga resursen.

1989/90:Ub74 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om atl en professur för grundvetenskapligt orienterad forskning inom nutritions-området tillskapas vid universitetet i Umeå.

1989/90:Ub75 av Elver Jonsson och Erling Bager (båda fp) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om atl fakullelsanslaget för odoniologjska fakulteten i Göteborg måste jämställas med övriga odoniologjska fakulteter.

1989/90:Ub76 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till The Svedberg-laboratoriet.

1989/90:Ub77 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de kliniska assistentljänsterna,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildningsresurser för läkarutbild­ningen,

3.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisningsmeriter vid tjänstetillsättningar.

1989/90:Ub78 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tjänsten som klinisk assistent,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet att kombinera andra tjänster än läkar­tjänster med undervisning inom vårdutbildningarna.

1989/90:Ub79 av Hugo Bergdahl och Kjell Johansson (båda fp) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationen av forskningen vid högskolan i Eskilstuna—Västerås,

2.   atl riksdagen beslutar att fördela medlen till forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna, på sätt som anförts i motionen.

1989/90:Ub80 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
universiteten och de regionala högskolorna skall arrangera introduk­
tionskurser för studenter om forskning,                                                            13

 

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till  känna vad i  1989/90:UbU25 motionen anförts om fakulteternas ansvar för handledning av dokto­rander, handledarutbildning, doktoranders arbetsbelastning, individuel­la tidsplaner och meritvärdering av handledningsuppdraget,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna atl en poänggjvande kurs i pedagogik bör inleda doktorandutbildningen.

1989/90:Ub81 av Elisabeth Persson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett tema Konsument vid universitetet i Linköping.

1989/90:Ub82 av Hans Dau (m) vari yrkas atl riksdagen under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, universitetet i Umeå, för budgetåret 1990/91 anvisar ett med 4 milj.kr. förhöjt anslag till Cent­rum för miljövetenskaplig forsknings förfogande, att finansieras i enlig­het med vad som i motionen anförts.

1989/90:Ub83 av Margareta Gärd och Göran Engström (m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att två tjänster som klinisk lärare alternativt klinisk assistent bör inrättas vid Akademiska sjukhuset i Uppsala men med tjänstgöring inom ramen för verksamheten vid Stiftelsen LFVI (Lugnels idrottsvetenskapliga in­stitut).

1989/90:Ub84 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen beträffande forskarutbildade lektorer i gymnasieskolan som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lägsta antal tjänster, ledigkungörande, behörighetsförklaring m.m. och utbild­ning.

1989/90:Ub85 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fjp, m, c, mp) vari yrkas aU riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletterande medel som ersättning för avvecklingen av ijänstebrevsrätten för universitet, högskolor och forskningsbibliotek.

l989/90:Ub86 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade fakulletsanslag så att grundforskningens möjligheter ökas.

1989/90:Ub87 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att den i propositionen föreslagna professuren i turism förläggs till Öster­sund.

1989/90:Ub88 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen hos regeringen begär att de kliniska amanuenstjän­sterna tills vidare kvarstår,

2.  att riksdagen hos regeringen begär en ny omedelbar utredning om dessa tjänster i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Ub89 av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i företagsekonomi med inrikt­ning mot företagsstrategi vid universitetet i Linköping.

 

1989/90:Ub90 av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fj)) vari yrkas          1989/90:UbU25

alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur i medicinsk genetik vid Hälso­universitetet i Linköping.

1989/90:Ub91 av Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström (båda s) vari yrkas

1.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fasta resurser för hushållsekonomiskt inriktad forskning vid universitetens samhällsvetenskapliga fakulteter,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett ramprogram "Hushållen och ekonomin" initieras i forskningsrådsnämndens regj.

1989/90:Ub92 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att vid Stockholms universitet inrätta en professur i säkerhetspolitisk forskning,

2.   alt riksdagen beslutar atl vid Uppsala universitet inrätta en professur med inriktning på utrikes- och säkerhetspolitik,

3.   att riksdagen beslutar att vid Linköpings universitet inrätta en professur i företagsekonomi,

4.   att riksdagen med avslag på regeringens förslag atl vid Lunds universitet inrätta en professur i rältssociologj med socialpolitisk in­riktning beslutar att vid Lunds universitet inrätta en professur i sociologi med inriktning på socialpolitik,

5.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogiska meriter vid tillsättning av tjänst som högskolelektor,

6.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fr.o.m. budgetåret 1991/92 Linköpings universitet bör anvisas 5 000 000 kr. som särskild fakultetsresurs i enlighet med vad som i motionen an­förts,

7.   att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 till Linköpings universitet anvisa 500 000 kr. för litteraturförsörjning till humanistisk forskning i enlighet med vad som i motionen anförts,

8.   att riksdagen avslår regeringens förslag atl under reservationsan­slaget Forskning inom skolväsendet anvisa 4 456 000 kr. utöver vad som har föreslagits i proposition 1989/90:100 bilaga 10,

9.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av användning och fördelning av den forskningsstödjande resursen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av vetenskaplig kompetens hos de organ
som fördelar medel för forskningsstödjande verksamhet.

1989/90:Ub93 av Roland Brännström och Rlnaldo Karlsson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökad forskning kring sjukdomen
familjär amyloidos.                                                                                             .,

 

1989/90:Ub94 av Margit Gennser (m) vari yrkas aU riksdagen som sin          1989/90:UbU25

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida inriktningen av vetenskapliga satsningar vid de större univer­siteten och framfor allt om en mera generös medelstilldelning vad gäller Lunds universitet.

1989/90:Ub95 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av professurer i vuxen- och yrkespedagogik.

1989/90:Ub96 av Monica Öhman och Mats Lindberg (båda s) vari yrkas

1.    all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om komplettering av styrelsen för CMF i Umeå,

2.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av CMF:s utökade resurser.

1989/90:Ub98 av Birger Rosqvist och Margjt Sandéhn (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av forskningsresurser för datateknik­linjen i Lund.

1989/90:Ub99 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad forskning vid högskolan i Växjö.

1989/90:Ubl00 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forsknings- och utvecklingsverksamhet till stöd för kommu­nernas verksamhet.

1989/90:Ubl01 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskningsprogram för en effektiv och rationell förebyggan­de räddningstjänst.

1989/90:Ubl02 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser till en samlad forskningsinsats för folkbildning och folkligt kulturarbete.

1989/90:Ubl03 av Karin Söder m.fl. (c, fp) vari yrkas aU riksdagen beslutar, att professuren i ämnet brobyggnad vid Kungliga tekniska högskolan bibehålls.

1989/90:Ubl04 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträf­fande stöd till marin forskning på Gotland.

1989/90:Ubl05 av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s) vari yrkas

16

 

1.  atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i   l989/90:UbU25
motionen anförts om att högskoleutbildningen på Gotland skall ges

samma status och utvecklingsmöjligheter som övriga mindre högsko­lor,

2.  atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående medel för forskningsstödjande åtgärder i
anslutning till högskoleutbildning på Gotland.

1989/90:Ubl06 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, fp, c, vpk, mp) vari yrkas au riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning bör få i uppdrag all utreda förutsättningarna för forskarstu­derande/doktorander att tillgodoräkna sig ATP-år för sin forskarfid.

1989/90:Ubl07 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1.   att riksdagen till E 15. Humanislisk-samhällsvetenskapliga forsk­ningsrådet för budgetåret 1990/91 anslår 7 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagjt att användas i enlighet med vad som anförts i motionen,

2.   all riksdagen till E 15. Humanislisk-samhällsvetenskapliga forsk­ningsrådet för budgetåret 1990/91 anslår 3 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagjt all användas i enlighet med vad som anförts i motionen,

3.   att riksdagen till E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk­ningsrådet för budgetåret 1990/91 anslår 3 000 000 kr. utöver vad regeringen löreslagit att användas till forskning om alternativ till fångelse,

4.   att riksdagen till E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk­ningsrådet för budgetåret 1990/91 anslår 2 500 000 kr. för forskning inom frivårdens samhällstjänst m.m.

1989/90:Ubl08 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas aU riksdagen under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, universitet­et i Umeå, anvisar eU med 4 milj.kr. förhöjt anslag fr.o.m. budgetåret 1990/91 till Centrum för miljövetenskaplig forsknings förfogande.

1989/90:Ubl09 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas aU riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i företagsekonomi med inriktning mot företagsstrategi vid universitetet i Linköping.

l989/90:Ubll0 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en särskild fakultelsresurs till univer­sitetet i Linköping,

2.    aU riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till universitetsbiblioteket i Linköping för humanistisk litteralurförsörjning.

1989/90:Ublll av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inrättande av en professur i kommunal ekonomi och organisafion vid              17

universitetet i Göteborg.

2 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

1989/90:Ubll2 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (båda s) 1989/90:UbU25

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetsgrunderna för tjänst som högskolelek­tor.

l989/90:Ubll4 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alt regeringens planeringsarbete inför nästa forsk­ningsproposition tar upp de dubbla regionala aspekterna (exempelvis Stockholm—Uppsala),

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de regionala frågorna ägnas särskild uppmärk­samhet,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en breddning och en omfördelning av forsk­ningsanslagen och i konsekvens därmed prioritering av de små och medelstora högskolorna (inklusive Luleå),

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en successiv uppbyggnad av framtida fasta forskningsresurser och att dessa samtidigt fastläggs och planeras.

1989/90:Ubll5 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förstärkning av CMF:s resurser.

1989/90:Ubll6 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om atl möjligheten till tjänster som forskningsassistent skall finnas kvar tills vidare.

1989/90:Ubll7 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till högskolelektorers forskning vid filoso­fiska fakulteten I Linköping,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till den humanistiska forskningen vid universitetet i Linköping,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Temas doktorandutbildning vid universitetet i Linköping.

1989/90:Ubll8 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i nästa forskningsproposition analysera och korrigera obalansen mellan Lunds universitet och landets övriga universitet.

l989/90:Ubll9 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, vpk, mp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till centra/fora för kvinnoforskning,

2.    att riksdagen som sin  mening ger regeringen till känna vad i                    18 motionen anförts om forskningsrådsnämndens särskilda ansvar.

 

1.    att  riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i  1989/90:UbU25 motionen anförts om forskning om kvinnliga forskares och forskarstu­derandes villkor,

2.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om doktorand- och forskartjänster samt en professur i kvinnoforskning med inriktning på teknik,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av kvinnoforskningens resurser un­der den kommande treårsperioden.

1989/90:Ubl20 av Margitta Edgren m.fl. (fj), s, m, c, vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska resurser för de forskningseiiska kommittéernas interna utbildning.

1989/90:Ubl21 av Britta Bjelle m.fl. (fp, c, vpk) vari yrkas

1.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till centrum för miljövetenskaplig forskning för forskning om miljöförhållandena i Bottenviken,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att styrelsen för CMF kompletteras med repre­sentanter för Luleå tekniska högskola och miljöövervakande myndig­heter i området.

1989/90:Ubl22 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den föreslagna professuren i turism bör förläggas till högskolan i Falun—Borlänge, varvid befatt­ningen kunde tillföras Uppsala universitet med undervisnings- och forskningsarbetet huvudsakligen förlagt till högskolan i Falun—Bor­länge.

1989/90:Ubl23 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen tili känna vad i motionen anförts om tillämpningen av principen om full kostnads­täckning vad gäller av forskningsråden finansierad forskning,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obalansen mellan grundutbildning och forsk­ning,

3.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om fortsatt överföring av medel från sektorsforskning till grundforskning i enlighet med vad i motionen anförts,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsrådens departementstillhörighet,

5.   atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsbidrag och doktorandtjänster,

6.   alt riksdagen beslutar anslå 10 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit för doktorandtjänster,

7.  att riksdagen begär att regeringen under treårsperioden skall
återkomma till riksdagen med en realistisk plan för doktorandutbild­
ningen i enlighet med vad i motionen anförts,                                                  19

 

8. att riksdagen beslutar för budgetåret 1990/91 anslå 25 000 000 kr.      1989/90:UbU25
utöver vad regeringen föreslagit på anslaget I 2. Inredning och utrust­
ning av lokaler vid högskoleenheterna m.m., dvs. 555 000 000 kr.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
åliggande för högskolelektorer att forska bör omfatta en tredjedel av
arbetstiden,

10.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna all åliggande att forska i tjänsten skall omfatta alla högskolelektorer som avlagt doktorsexamen,

11.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befordringsgrunderna för tjänst som högskolelek­tor,

12.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisningsskyldighet inom grundutbildningen för innehavare av exlernfinansierade tjänster,

13.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på doktorsexamen för alla tjänster inom högskolan,

14.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om anslagssyslemets utformning för högskolorna i enlighet med vad i motionen anförts,

15.   atl riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts all högskolorna fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall få tillgodogöra sig influt­na lokalhyror från externfinansierad verksamhet,

16.   att riksdagen beslutar att de resurser som tilldelas de mindre och medelstora högskolorna för forskning skall fördelas enligt de principer som angivits i motionen,

17.   att riksdagen beslutar atl medlen till lärarutbildningarnas forsk­nings- och utvecklingsarbete skall, i enlighet med vad som anförts i motionen, anvisas UHÄ.

1989/90:Ubl24 av Arne Mellqvisl m.fl. (s) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en professur inom ämnesområdet barnomsorgsforskning vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm,

2.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av barnomsorgsforskning­ens framtida inriktning och omfattning.

1989/90:Ubl25 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkter för forskningen,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att motivera därtill lämpade människor att satsa på en forskarkarriär,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan grundutbildning och forsk­ning och om ett samlat budgetförslag för hela högskole- och forsk­ningsområdet,

20

 

4. att riksdagen som sin  mening ger regeringen till känna vad i        1989/90:UbU25
motionen anförts om behovet av all delta som likaberättigad part i

EG:s forskningsprogram,

5.   all riksdagen hos regeringen begär preciserat förslag om överfö­ring av ca 30% av resurserna för sektoriell FoU till fakulteter och forskningsråd i enlighet med vad som i motionen anförts,

6.   alt riksdagen hos regeringen begär en inventering av styrgrupper och programråd samt därav föranledda förslag om avveckling av vissa organ i enlighet med vad som i motionen anförts,

7.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolans möjligheter att biträda i utredningar m.m.,

8.   atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagning till forskarutbildning,

9.   atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet atl genomgå forskarutbildning som "privatist",

 

10.  atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av alt slå vakt om en humanistisk forskningstradition,

11.  alt riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att studiemedel även framdeles skall kunna utgå för forskarutbildning,

12.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna atl även i framliden vara tjänstle­dig för alt inneha högre tjänst,

13.  att riksdagen beslutar atl för budgetåret 1990/91 för inrättande av ytterligare doktorandljänsler anslå 50 milj.kr. utöver regeringens för­slag att fördelas proportionellt mellan berörda fakulteter,

14.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av stiftelser och stipendier,

15.  att riksdagen beslutar att omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandljänsler skall vara avslutad senast vid utgången av budgetåret 1995/96,

 

16.   atl riksdagen beslutar att den fullständiga omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandljänsler under den förestående treårs­perioden även skall avse matematisk-naturvelenskaplig fakultet,

17.   all riksdagen beslutar alt doktorsavhandlingar skall betygsättas i enlighet med vad som i motionen anförts,

 

18.   att riksdagen beslutar atl forskning i tjänsten på cirka en tredjedel av arbetstiden skall åligga högskolelektorer i enlighet med vad som i motionen anförts,

19.   alt riksdagen beslutar att samtliga forskningsbehöriga högskole­lektorer skall ha forskning som en av sina väsentliga arbetsuppgifter senast budgetåret 1993/94,

20.   alt riksdagen hos regeringen begär en plan för hur målet med en högskola där det absoluta flertalet lärare är forskarutbildade skall nås i enlighet med vad som i motionen anförts,

21

 

21.                                                                                                 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i                                                                                       1989/90:UbU25
motionen anförts om nylillträdande högskoleadjunkters möjligheter atl

erhålla medel för icke disputerade adjunkters forskarutbildning,

22.   att riksdagen avslår regeringens förslag att omvandla tjänster som klinisk amanuens till klinisk assistent,

23.   att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till tjänster på del medicinska området i enlighet med vad som i motionen anförts,

24.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att ge dispens från kravet på prak­tisk/pedagogisk utbildning för atl inneha tjänst som gymnasielektor,

25.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att stärka autonomin hos högskolor och universitet,

26.   att riksdagen beslutar att ansvaret för handikappforskning även i fortsättningen skall åvila forskningsrådsnämnden,

27.   att riksdagen beslutar atl samtliga forskningsråd skall organiseras på ett likartal sätt och inordnas under ett och samma departement i enlighet med vad som anförts i motionen,

 

28.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitet på den forskning som bedrivs vid små och medelstora högskolor och användningen av härför anslagna medel,

29.    atl riksdagen beslutar att för anskaffiiing och ersättning av utrustning för budgetåret 1990/91 anvisa ett engångsanslag om 500 milj.kr. utöver regeringens förslag,

30.    att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 för forskning inom kulturområdet till humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings­rådet anvisa 756 000 kr.

1989/90:Ubl26 av Arne Mellqvisl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel för forskning inom skolväsendel vid de små och medelstora högskolorna med grundskollärarutbildning.

1989/90:Ubl27 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas

1.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av egna forskningsresurser vid högskolan i Eskilstuna—Västerås,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ytterligare ekonomisk förstärkning till högskolan i Eskilstuna—Västerås under anslaget E 12.

1989/90:Ubl28 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av medel för forskning till de små och medelstora hög­skolorna.

1989/90:Ubl29 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
professur med inriktning mot kommunal ekonomi och organisation
vid universitetet i Göteborg.                                                                              22

 

1989/90:Ubl30 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas aU riksdagen som            1989/90:UbU25

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om vikten av säkerhetspolitisk forskning/utbildning med särskild inriktning på icke-militärt motstånd/icke-våld såsom i motionen förordas.

1989/90:Ubl31 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas aU riksda­gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett samhällsvetenskapligt fakultetsanslag vid högsko­lan i Luleå.

1989/90:Ubl32 av Börje Hörnlund m.fl. (c, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, universitetet i Umeå, anvisar ett med 4 milj.kr. förhöjt anslag fr.o.m. budgetåret 1990/91, till Centrum för miljövetenskaplig forsknings för­fogande.

1989/90:Ubl33 av Birger Andersson (c) vari yrkas

1.   alt riksdagen till tvålänshögskolan Eskilstuna-Västerås anvisar ytterligare 5 milj.kr. utöver regeringens förslag för budgetåret 1990/91,

2.   att riksdagen beslutar fortsätta uppbyggnaden av forskningsansla­get för tvålänshögskolan Eskilstuna—Västerås under perioden 1991/92—1992/93 i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Ubl34 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas

1.    att riksdagen beslutar anslå 2,5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit till forskningsresurser vid högskolan i Kalmar under budget­året 1990/91 samt att ytterligare 5 milj.kr. anslås under de två följande åren under planeringsperioden,

2.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fast forskningsorganisation för högskolorna i Kalmar, Växjö och Karlskrona—Ronneby — Sydostuniversitetet.

1989/90:Ubl35 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur i miljörätt skall inrättas,

2.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en professur i internationell miljörätt.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo26.

1989/90:Ubl36 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att forskning kring turismen utvecklas och byggs upp,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de humanistiska ämnenas betydelse i den fortsat­ta uppbyggnaden av professurer med anknytning till turism.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr26.

23

 

1989/90:Ubl37 av Göthe Knutson (m) vari yrkas                              1989/90:UbU25

1.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sådan förtydli­gande författningsreglering att s.k. etikkommittéer alltid skall anses vara särskilda myndigheter,

2.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om komplettering av högskolelagen (1977:218) med innebörd att svensk högskoleforskning måste ske inom ramen för svensk lagstiftning, och att begreppet forskarelik inte innebär rätt atl sätta gällande lag ur spel i experiment­syfte eller annat syfte,

3.   att riksdagen begär förslag till lagändring i data- och sekretessla­garna med den innebörden att begreppet "skada" får den definition som allmänheten ger den och inte den annorlunda, egna definition som forskningsetablissemangel anser att allmänheten bör godta,

4.   att riksdagen som sin mening uttalar all medel från anslaget E 4 till Samhällsvetenskapliga fakulteterna också används för att universi­tetet i Stockholm skall kunna bereda dem som så önskar möjlighet att få sina personuppgifter i Metropolil-projektet raderade under kom­mande budgetår enligt regeln om informerat samtycke med hjälp av s.k. bakålidenlifiering,

5.   att riksdagen som sin mening uttalar att medel från anslaget E 5 till Medicinska fakulteterna också används för att Karolinska institutet under kommande budgetår dels skall tillskriva alla registrerade i det s.k. Kista-projektet om informerat samtycke, dels skall låta diarieföra samtliga sekrelessbelagda handlingar som detta projekt insamlat.

1989/90:Ubl38 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i förnybara energisy­stem vid högskolan i Falun —Borlänge.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N41.

1989/90:Ubl39 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningspolitikens inriktning,

2.    att riksdagen till Forskningsrådsnämnden anslår 5 000 000 kr. per år under treårsperioden för nordiskt forskningssamarbete i enlig­het med vad som i motionen anförts,

3.    att riksdagen till Forskningsrådsnämnden anslår 2 000 000 kr. per år under treårsperioden för korrektiv EG-forskning i enlighet med vad som i motionen anförts,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försvarsforskning,

5.    att riksdagen till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1990/91 anslår ytterligare 40 000 000 kr. som en överföring från Försvarets forskningsanstalt,

6.    att riksdagen för budgetåret 1990/91 beslutar anslå 750 000 kr. utöver regeringens förslag till Uppsala universitet för freds- och kon­fliktforskning,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad  i                   24 motionen anförts om etiska nämnder.

 

1.    all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i    1989/90:UbU25 motionen anförts om en professur i ämnet forskningsetik,

2.    atl riksdagen till doktorandtjänster under treårsperioden anslår 240 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

 

10.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om doktorandljänsler på dellid,

11.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogiska meriter vid Ijänsletillsällning,

12.   att riksdagen till Forskningsrådsnämnden anslår 15 000 000 kr. till försöksverksamhet med s.k. vetenskapsbutiker,

13.   att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings­rådet anslår 10 000 000 kr. till en ny lågjnkomstulredning,

14.   alt riksdagen överför 1 800 000 kr. för undervisningsforskning direkt till universitetet i Stockholm/högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Göteborg och ej till universitetens samhällsvetenskapliga fakulteter,

15.   att riksdagen till universitetet i Lund—Malmö, universitetet i Linköping, universitetet i Uppsala och universitetet i Umeå för budget­året 1990/91 anslår 500 000 kr. till vartdera universitet för undervis­ningsforskning,

16.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnoforskningens betydelse för en helhetssyn på samhällsutvecklingen,

17.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förstärkta resurser till kvinnoforsk­ningen,

18.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ompriorileringar av resurser så alt kvinnoper­spektivet får en plats i all forskning,

19.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inrätta forskartjänster för kvinno­forskning på alla forskningsråd,

20.   all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om all professuren i ekonomi med inriktning mot kvinnoforskning bör ges ett bredare innehåll,

21.   atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnoperspektiv i läromedel,

22.   all riksdagen beslutar anslå 16 000 000 kr. som basresursför-siärkning till Centra/fora för kvinnovetenskaplig forskning,

 

23.    att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag atl under Forskningsrådsnämnden inrätta ett sekretariat som har det övergripan­de ansvaret för kvinnoforskningen,

24.    att riksdagen till Kvinnovetenskaplig tidskrift beslutar anslå ytterligare 150 000 kr. för budgetåret 1990/91,

25.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av doktorandtjänster både på hel- och deltid för kvinnliga forskare vid fakulteterna.

25

 

l989/90:Ubl40 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas                        1989/90:UbU25

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om humaniora,

2.   att riksdagen anvisar 1 milj.kr. utöver regeringens förslag till den tvärvetenskapliga miljöforskning som bedrivs i samarbete med Göte­borgs universitet och Chalmers tekniska högskola,

3.   att riksdagen anvisar 1 milj.kr. utöver regeringens förslag till centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå i enlighet med vad som anförts i motionen,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring juridiska aspekter vid miljöbrolt,

5.   att riksdagen anvisar 2 milj.kr. utöver regeringens förslag till forskning kring folkbildning och föreningsliv i enlighet med vad som anförts i motionen,

6.   att riksdagen anvisar 3 milj.kr. utöver regeringens förslag till initierande av tvärvetenskapliga projekt i enlighet med vad som anförts i motionen,

7.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetskontroll och utvärdering av forskning bedriven med fakulletsmedel,

 

8.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildningens dimensionering,

9.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handledning vid forskarstudier,

 

10.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av licentiatexamen,

11.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vetenskaplig grundkurs och uppluckring av linjesystemet,

12.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan högre utbildning och forsk­ning,

13.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkta insatser på gymnasieskolan,

14.   att riksdagen anvisar 50 milj.kr. utöver regeringens förslag till omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster i enlighet med vad som anförts i motionen,

15.   att riksdagen avslår regeringens förslag om atl avskaffa möjlighe­ten att bedriva forskarstudier och uppbära studiemedel i enlighet med vad som anförts i motionen,

16.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om doktorandtjänster som heltidstjänster,

17.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsutbildade högskolelärare,

18.   att riksdagen avslår regeringens förslag om omvandling av tjäns­ter som klinisk amanuens till tjänster som klinisk assistent i enlighet med vad som anförts i motionen,

19.   au riksdagen avslår regeringens förslag om avskaffande av tjänst          26 som forskningsassistent i enlighet med vad som anförts i motionen.

 

10.   att riksdagen som sin  mening ger regeringen till känna vad i 1989/90:UbU25 motionen anförts om tjänst som gymnasielektor och forskare,

11.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogisk merilering,

12.   all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogiska meriter från gymnasieskolan,

13.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om omvandling av s.k. L 17-lektorat till högskolelektorat i enlighet med vad som anförts i motionen,

14.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av övrig personal inom högskolan,

15.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet,

16.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkt anslags­tilldelning till forskningsråden på grund av nya principer för förvalt­ningsavgifter i enlighet med vad som anges i motionen,

17.   att riksdagen hos regeringen begär en precisering av begreppet "full kostnadstäckning" vid finansiering av externa medel i enlighet med vad som anförts i motionen,

18.   atl riksdagen hos regeringen begär en utvidgning av utredningen om nationella forskningsanläggningar i enlighet med vad som anförts i motionen,

19.   att riksdagen anvisar 10 milj.kr. utöver regeringens förslag till internationellt samarbete utanför EG:s program t enlighet med vad som anförts i motionen,

 

30.   att riksdagen anvisar 5 milj.kr. utöver regeringens förslag till internationalisering av forskarutbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

31.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationalisering av examenstitlar,

32.   att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utländska gästforskares situation i enlighet med vad som anförts i motionen,

33.   att riksdagen anvisar 1 milj.kr. utöver regeringens förslag till försök med s.k. vetenskapsbutiker i enlighet med vad som anförts i motionen,

34.   att riksdagen till inrättande av professur i nationalekonomi med särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi under anslaget E 4 Samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisar ett anslag på 500 000 kr. i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Ubl41 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1.   att riksdagen hos regeringen begär alt en parlamentarisk utred­ning får i uppgift att förbereda eU radikalt annorlunda forskningspoli-tiskt program inför 1992/93 års riksmöte enligt vad som anförts i motionen,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att internationellt samarbete inom forskning skall gälla alla länder obe­roende av ekonomiska unioner,                                                       -_

 

3. atl   riksdagen   som  sin   mening ger   regeringen  till  känna  all        1989/90:UbU25
resurserna för samverkan med EG huvudsakligen bör användas för

humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsetik och forskarnas ansvar,

5.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etiska nämnder vid högskolors olika fakulteter,

6.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetande av en etisk kodex för forskare,

 

7.  att riksdagen beslutar om en professur i teckenspråk i Slockhoim,

8.  att riksdagen beslutar om en professur i alternativ medicin,

9. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
professur i ämnet ekologiskt byggande bör inrättas vid en av de
tekniska högskolorna samt att vid avgångar ämnesinnehåll för övriga
professurer inom arkitektur och väg- och vattenbyggnad bör ändras till
att utgå från ekologiska förutsättningar,

10.   atl riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur i järnvägsteknik,

11.   att riksdagen avvisar propositionens förslag om att valet av sakkunniga för professur skall kunna överklagas,

12.   atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om didaktisk forskning,

13.   all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kliniska tjänster inom de medicinska fakulteter­na,

14.   all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om profileringen av forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna,

15.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om full kostnadstäckning för av industrin externt finansierad uppdragsforskning,

16.   atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsad kostnadstäckning för av forskningsråd finansierad forskning,

17.   atl riksdagen beslutar att de tre för förelagsekonomi reserverade professurerna i stället reserveras för professurer i ekologisk ekonomi,

18.   alt riksdagen beslutar att varje forskningsråd skall innehålla en expert från vartdera av de övriga stora råden,

19.   all riksdagen beslutar atl en professur i humanekologi inrättas med placering i ekologihusel vid universitetet i Lund,

20.   atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödjande av möjligheter för tvärvetenskapliga satsningar,

21.   all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökning av den resursram som i propositionen föreslagits för tvärvetenskaplig miljöforskning i Göteborg,

22.   att riksdagen beslutar atl till CMF i Umeå under en treårsperiod

anslå 9,6 milj.kr.,                                                                                               28

 

23.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i  1989/90:UbU25 motionen anförts om botaniska trädgårdar,

24.    alt riksdagen beslutar att öka insatserna när det gäller samban­den mellan rekreation, turism och hälsa i stället för en professur i turism och rekreation,

25.    att riksdagen beslutar anslå 5 milj.kr. per år under budgetåren 1990/91 — 1992/93 till del naturvetenskapliga forskningsrådet för aU intensifiera den limnologjska forskningen,

26.    atl riksdagen beslutar anslå 1,7 milj.kr. för budgetåret 1990/91 för inrättande av en professur vid Umeå universitet i ekologisk miljö­konsekvensanalys,

27.    att riksdagen beslutar anslå 10 milj.kr. per år för budgetåren 1990/91 — 1992/93 till det naturvetenskapliga forskningsrådet för grön biologjsk grundforskning.

1989/90:Ubl42 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen till institutionen för freds- och konfliklforskning vid Uppsala universitet för budgetåret 1990/91 anslår 1 600 000 kr. för upprättandet av en internationell kunskapsbank om försvarsindustrien omställning i enlig­het med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:U13.

1989/90:Ubl43 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande sambandet mellan forskning och högre utbildning,

2.   atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande avvägningen mellan fakultetsanslag och forskningsrådsmedel,

3.   all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande omfattningen av utrednings- och utveck­lingsverksamhet vid universitetsinstitutioner,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande forskarbyar och sciencepark-etableringar,

5.   att riksdagen till forskning vid mindre och medelstora högskolor för 1990/91 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 55 500 000 kr. förhöjt anslag att fördelas enligt de riktlinjer och till de ändamål som anges i motionen,

6.   att riksdagen beslutar godkänna riktlinjerna för den förstärkta medelstilldelningen till forskning vid mindre och medelstora högsko­lor fram t.o.m. budgetåret 1994/95,

7.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande utveckling av högskolorna i Växjö, Örebro, Karlstad och Sundsvall—Härnösand till universitet före år 2000,

8.   all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande utveckling av nätverksuniversitet och lokala kunskapsmiljöer,

9.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskningsanknytning av lärar- och vårdutbild-               29

ningarna.

 

10.   att  riksdagen   hos  regeringen  begär  förslag om  etablering av        1989/90:UbU25
fakulteter  för utbildningsforskning i enlighet  med vad som anges i

motionen,

11.  atl riksdagen till ett nytt anslag. Doktorandtjänster vid vårdhög­skolorna för 1990/91 anvisar 12 500 000 kr. att fördelas enligt de principer som anges i motionen,

12.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande vårdhögskolans tjänstestruktur,

13.  att riksdagen beslutar att lärartjänst inom högskolan skall ge möjlighet till forskning på minst en tredjedel av tjänstens omfattning enligt de riktlinjer som anges i motionen,

14.  atl riksdagen beslutar att till lokaler och utrustning för forskning anvisa 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

 

15.   att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan för kraftig förstärkning av lokal- och ulrustningsanslagen för 1991/92 och 1992/93,

16.   att riksdagen avslår regeringens förslag till medelsanvisning till EG:s fusionsforskningsprogram (E 19).

l989/90:Ubl44 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av föreslagna professurer i jäm­ställdhetsforskning,

2.    att riksdagen beslutar till stöd för verksamheten vid centra för kvinnoforskning och kvinnoforskning vid universitet och hökolor anvisa ett reservationsanslag om 5 000 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N45.

1989/90:Ubl45 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att högskolan i Karlstad bör få fasta forskningsresurser i enlighet med vad som anförs i motionen,

2.   att riksdagen under anslagsposten E 12 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål beslutar anvisa högskolan i Karlstad 7 413 000 kr. för budgetåret 1990/91,

3.   atl riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om den årliga ökningstakten av anslaget för forskning till högskolan i Karlstad,

4.   att riksdagen beslutar inrätta en professur i tjänsteforskning med huvudsaklig tjänstgöring vid Centrum för tjänsteforskning vid högsko­lan i Karlstad.

1989/90:Ubl46 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utbildningar inom vårdområdet i enlighet med vad som anges i motionen.

1989/90:Ubl47 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att för budgetåret 1990/91 anslå ytterligare 9 milj.kr. under
utbildningsdepartementets  anslag  E 16.   Medicinska  forskningsrådet,         30

totalt 296 469 000 kr. för att öka stödet till demensforskningen.

 

1989/90:Ubl48 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas aU riksda-           l989/90:UbU25

gen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för dokto­randtjänster och utbildningsbidrag utformas så att forskarutbildning kan kombineras med tjänstgöring vid museer och andra institutioner med forskningsinriktning.

1989/90:Ubl49 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolestyrelsernas ansvar för jämställdheten och om rekryteringsdagar riktade till kvinnor,

2.   all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildning för studerande vid de kommu­nala vårdhögskolorna,

3.   att riksdagen beslutar att lärartjänster där undervisning och forsk­ning skall kunna kombineras skall inrättas inom vårdutbildningarna,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsrådens sammansättning,

5.   att riksdagen under anslaget E 12 anslagspost 5 anvisar 1 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagjt för budgetåret 1990/91.

1989/90: Ub 150 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1.   att riksdagen för budgetåret 1990/91 till E 8. Matematisk-naturve­tenskapliga fakulteterna m.m. anslår 350 000 kr. utöver regeringens förslag, eller sammanlagt 700 948 000 kr., att användas till miljösek­tionen i Göteborg,

2.   att riksdagen för budgetåret 1990/91 till E 9. Tekniska fakulteter­na anslår 350 000 kr. utöver regeringens förslag, eller sammanlagt 763 353 000 kr., att användas till miljösektionen i Göteborg,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo25.

1989/90:Ubl51 av Arne Mellqvisl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade resurser vid högskolorna i Falun—Borlänge och Gävle—Sandviken.

1989/90:A23 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökade forskningsanslag till högskolan i Växjö.

Motioner väckta med anledning av proposition 1989/90:76

1989/90:A64 av Mona Saint Cyr m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och utveckling kring skärgårdsfrågor.

1989/90:A69 av Sigge Godin (fj)) vari yrkas

1. att riksdagen som sin  mening ger regeringen  till  känna vad  i
motionen  anförts om  utbildningens och  forskningens  betydelse för             31

Västernorrlands läns utveckling.

 

1989/90:A87 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas                      1989/90:UbU25

2. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fasta forskningsresurser till högskolan i Eskilstuna—Västerås.

1989/90:A94 av Görel Thurdin (c) vari yrkas

4. atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningslinjer och förslag vid högskolan i Sundsvall—Härnösand.

Motioner från allmänna motionstiden 1990

1989/90:So201 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

9. atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en professur i Lund i neuropsykologj med inriktning på tidig diagnostik av ålderssjukdomar och utveckling av neurofysiologiska metoder.

1989/90:So323 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av resurser och forskning till kvin­
nosjukdomar.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.

1989/90:So467 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

1.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning om svårartad foglossning i samband
med graviditet.

1989/90:So471 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas

2.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den medicinska och biologiska kvinnoforsk­
ningen bör ges prioritet.

1989/90:Ub501 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

5.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrät­tande av nya fakulteter och universitet,

6.    alt riksdagen hos regeringen begär alt en organisationskommitté tillsätts för att senast 1992 framlägga förslag till utvecklingsplan för högre utbildning och forskning.

1989/90:Ub502 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande och finansiering av en professur i internationell mödrahälsovård med medel bl.a. från SIDA och SAREC.

1989/90:Ub505 av Birthe Sörestedt och Jan Andersson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om  behovet av stöd för CERTEC:s verksamhet inriktad på                  32

teknik för äldre.

 

1989/90:Ub507 av Maja Bäckström och Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas        1989/90:UbU25 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i arbetarkultur placerad inom ämnet etnologi vid Göteborgs universitet.

1989/90:Ub515 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

11. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildningens forskningsanknytning.

1989/90:Ub516 av Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en marinbiologisk forskningsstalion på Seskarö.

1989/90:Ub521 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att klyftan mellan å ena sidan sektorsanslag och å andra sidan fakultets- och forskningsrådsanslag ej tillåts öka,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alt prövning av medelstilldelning till nystartade projekt inom tillämpad forskning enligt förslaget ovan godkänns och verkställs,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tvärvetenskaplig forskning stöds så som i motionen anförts.

1989/90:Ub523 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas au riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snar uppbyggnad av fasta forskningsresurser och en fast gemensam forskningsorganisation för högskolorna i Växjö, Kalmar och Karlskrona—Ronneby.

1989/90:Ub541 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas

3. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av fasta forskningsresurser till högskolan i Kalmar.

1989/90:Ub543 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas alt riksda­gen som sin mening ger regeringen till känna att två professurer bör inrättas inom del utrikes- och säkerhetspolitiska ämnesområdet vid universiteten i Stockholm och Uppsala.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:U405.

1989/90:Ub559 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till Göteborgs botaniska trädgård,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Göteborgs botaniska trädgård som ansvarsträd­gård.

1989/90:Ub563 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas atl riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

finansiering och huvudmannaskap vad gäller Göteborgs botaniska träd-         33

gård.

3 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

1989/90:Ub569 av Margareta Fogelberg och Siw Persson (fp) vari yrkas       l989/90:UbU25

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur i miljörätt förslagsvis i Uppsala.

1989/90:Ub575 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas atl riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av ett Sydostuniversitet gemensamt för högskolorna i Kalmar, Växjö och Karlskro­na—Ronneby.

l989/90:Ub580 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning vid högskolan i Sundsvall—Härnösand.

1989/90:Ub582 av Lennart Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av samordning av forskning och högre utbildning inom livs­medelsområdet till Lunds universitet.

1989/90:Ub583 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för marinekologisk forskning vid Lunds universitet så att en fast enhet för sådan forskning kan etableras med anknytning till limnologjska institutionen vid universitetet.

1989/90:Ub584 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas 1. att  riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolan i Karlstad successivt bör byggas ul till ett universitet,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslivsforskning vid högskolan i Karlstad,

6.    att  riksdagen som sin  mening ger regeringen till  känna vad  i motionen anförts om en professur i tjänsteforskning.

1989/90:Ub588 av Bengt-Ola Rytlar m.fl. (s, m, c, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en professur i teckenspråk.

l989/90:Ub596 av Lars Ernestam m.fl. (fp, c) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en professur i forskning inom området socialförsäkring—försäkrings­medicin—rehabilitering i Örebro.

1989/90:Ub598 av Viola Claesson och Alexander Chrisopoulos (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ökad statlig finansiering motsvarande minst hälften av kostnaderna för Göteborgs botaniska trädgård.

l989/90:Ub601 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en professur i telekommunikation.

1989/90:Ub609 av Ingemar Eliasson och Jan-Erik Wikström (fp) vari

yrkas                                                                                                                  34

 

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i   1989/90:UbU25 motionen anförts om förstärkt säkerhetspolitisk forskning,

2.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i statsvetenskap med inriktning på säkerhetspolitik vid Stockholms universitet.

1989/90:Ub610 av Martin Olsson och Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om utvecklande av ell milisvenskt universitet utreds allsidigt.

1989/90:Ub617 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

2. all riksdagen beslutar atl för budgetåret 1990/91 utöver regering­ens förslag anvisa 500 milj.kr. som engångsanslag för nyanskaffiiing och ersättning av utrustning,

7. alt riksdagen hos regeringen begär förslag om att behöriga lärare vid universitet och högskolor skall bedriva forskning i tjänsten i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Ub625 av Rune Rydén m.fl. (m, s, fp, c, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Latinamerikainslitulet.

1989/90:Ub628 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och forskning vid högskolorna i skogslänen.

1989/90:Ub629 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts vad gäller högskolans i Östersund roll för utveckling­en av Norrlands inland, behovet av permanenta forskningsresurser och resurser för en utbyggnad av ekonomisk, informationsteknologisk och turistulbildning m.m. (delvis).

1989/90:Ub630 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och forskning vid högskolan i Karlstad (delvis).

1989/90:Ub634 av Nils Nordh och Ingegerd Elm (s) vari yrkas aU riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förstärkning av resurserna till högskolan i Jönköping.

1989/90:Ub645 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för alt finna former för graderade betyg på doktorsavhandlingar.

1989/90:Ub654 av Arne Mellqvisl och Iris Mårtensson (s) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och forskning vid högskolorna i Bergslagshög­skolan Norr.

35

 

1959 90:L"b665 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas aU riksdagen          l989/90:UbU25

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en professur i forskning inom området socialförsäkring och rehabilite­ring till Örebro.

l989/90:Ub667 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om livsme­delsvetenskaplig forskning och utbildning i Norrland.

l989/90:Ub674 av Rune Thorén m.fl. (c) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering och huvudmannaskap vad gäller Göteborgs botaniska träd­gård.

l989/90:Ub679 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en professur i kommunal ekonomi vid Göteborgs universitet.

l989/90:Ub680 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Inrättan­det av en professur i kvinnoforskning med inriktning mot teknik vid högskolan i Luleå.

1989/90:Ub681 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur i reumatologi vid Uppsala universitet.

l989/90:Ub682 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att resurser skapas för forskning och för utbildning av forskare inom högskoleområdet Falun —Borlänge—Gävle—Sandviken—Garpenberg.

l989/90:Ub688 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas aU riksdagen som sin mening ger regeringen till känna atl ett center för arktisk forskning vid universitetet i Umeå skall etableras.

1989/90:Ub692 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utökad statlig finansiering av Göteborgs botaniska trädgård till minst hälften av driftkostnaderna.

l989/90:Ub710 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att universitetsforskningen i södra Sverige i framtiden bör garanteras lika goda förutsättningar i form av anslag som de övriga universiteten i landet. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A444.

1989/90:Ub711 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om behovet av en professur I försäkringsrätt vid samhällsvetenskaplig fakultet.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N309.

36

 

1989/90:Ub712 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) vari yrkas          1989/90:UbU25

1.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förstärkning av forskning och utbildning på miljörättens område,

2.    all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i miljörätt.

1989/90:Ub723 av Ulfa Orring (fp) vari yrkas

2. all riksdagen hos regeringen begär förslag om en åtgärdsplan för ersättning av försliten inredning.

1989/90:Ub724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

20. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet, D 1, för budgetåret 1990/91 anslår 436 750 000 kr., utöver vad regeringen har föreslagit för upprustning av lokaler och utrustning.

1989/90:Ub725 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planeringen för ett universitet i Karlstad,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbelslivsforskning och tjänsteforskning vid hög­skolan i Karlstad.

l989/90:Ub727 av Carl Frick och Krister Skånberg (mp) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en professur för miljö- och energjsystemanalys i ämnet miljövård, särskilt systemanalys av åtgärdsstrategjer.

1989/90:Ub738 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär större hänsynstagande till de botani­ska trädgårdarnas speciella situation med levande samlingar och att därvid övervägs alt göra Uppsala universitets botaniska trädgård till ansvarsmuseum för de botaniska trädgårdarna.

1989/90:Ub752 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättandet av lokal, regional och nationell nämnd eller motsvarande med informativa, kunskapsspridande och kontrollerande funktioner.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So532.

1989/90:Ub753 av Anita Stenberg och Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas all riksdagen beslutar dels att forskning inom alternativ vård skall stimuleras och ges ökade ekonomiska resurser, dels att utbildning i alternativ vård skall ske inom vårdutbildningen, dels att en professur i alternativ medicin inrättas.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So533.

1989/90:Ub757 av Ingrid Sundberg m.fl. (m, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garantier för Lunds universitet med dess tekniska högskola till samma utveckling som övriga stora universitet i landet,

37

 

2.  att riksdagen begär atl regeringen  tillsätter en  utredning med 1989/90:UbU25
uppgift alt utreda förutsättningarna för inrättande av nätverksuniversi­
tet i syfte att stärka högskolorna i södra Sverige.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A461.

1989/90:Ub758 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

28. att riksdagen till utrustning och lokaler för grundutbildningen anvisar 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagjt.

1989/90:Ub760 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar  att   under  en   ny  anslagspost  anslå  3 000 000  kr.  till  en professur med institution i ämnet ekologiskt byggande. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo247.

1989/90:Ub762 av Berndt Ekholm och Maj-Inger Klingvall (s) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statens kulturråd och UHÄ bör få i uppdrag att tillsammans med NAMSA utarbeta förslag om statligt stöd till de naturhistoriska universitetsmuseerna.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr375.

1989/90:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

24. atl riksdagen under anslaget I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. anvisar 15 milj.kr. utöver vad regeringen föreslår för budgetåret 1990/91.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

30.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och etiska nämnder,

31.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsstudier utan djurförsök.

1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fj)) vari yrkas

20. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lektorstjänster i gymnasieskolan.

1989/90:Ub820 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

3.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolan i Växjö—Sydostuniversitelet (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A458.

1989/90:Ub822 av Eva Goés och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

2.    att riksdagen beslutar att ett universitet skall inrättas i Sundsvall,

3.     att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur och när Sundsvalls universitet inrättas,

4.     att riksdagen beslutar att träteknisk och träkemisk forskning samlas till och byggs ut på nuvarande högskola i Sundsvall.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar atl för budgetåret 1990/91 från anslaget B 7. Forskning inom skolväsendet till Lill E. Forskning och forskarutbild­ning överföra 15 000 000 kr.,

38

 

43. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högsko-        1989/90:UbU25 leenhelerna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av 946 000 000 kr.

Utskottet 1. Inledning

År 1979 godkände riksdagen riktlinjer för den framtida forskningspla­neringen som bl.a. innebär atl regeringen varje valperiod skall föreläg­ga riksdagen en proposition som mera samlat presenterar regeringens forskningspolitik (prop. 1978/79:119, UbU 1978/79:44, rskr. 1978/79: 391). Vid riksmötet 1981/82 framlades den första forskningspropositio­nen enligt dessa riktlinjer (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37, SoU 1981/82:54, JoU 1981/82:40, AU 1981/82:17, rskr. 1981/82:397-400). Våren 1984 överlämnades den andra forskningspropositionen till riks­dagen (prop. 1983/84:107, UbU 1983/84:28, rskr. 1983/84:401; proposi­tionen remitterades till ytterligare nio utskott, jfr UbU 1983/84:28 s. 15). Den tredje forskningspropositionen behandlades av riksdagen våren 1987 (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26, FiU 1986/87:26, JuU 1986/87:27, UU 1986/87:16, FöU 1986/87:9, SfU 1986/87:23, SoU 1986/87:28, KrU 1986/87:16, TU 1986/87:27, JoU 1986/87:19, NU 1986/87:33, AU 1986/87:16, BoU 1986/87:19, rskr. 1986/87:282-294).

Till innevarande riksmöte har regeringen i proposition 1989/90:90 om forskning föreslagit riksdagen att godkänna de allmänna riktlinjer för forskningspolitiken under perioden 1990/91 — 1992/93 som framgår av de inledande avsnitten 2—10. I de efterföljande avsnitten läggs fram förslag beträffande frågor om forskning som avser resp. departements verksamhetsområde.

De inledande avsnitten saml avsnitt 17 med undanlag av avsnitten 17.2 punkterna E 21 och E 22 (anslag till arkivet för ljud och bild) och 17.3 Forskning för kultur har remitterats till utbildningsutskottet. Propositionens övriga avsnitt har helt eller delvis remitterats till fi­nansutskottet (1989/90:FiU28), justitieutskottet (1989/90:JuU29), lagut­skottet (19S9/90:LU22), utrikesutskottet (1989/90:UU20), socialutskottet (1989/90:SoU19), kulturutskottet (1989/90:KrU23), trafikutskottet (1989/90:TU26), jordbruksutskottet (1989/90:JoU17), näringsutskoltet (1989/90:NU40), arbetsmarknadsulskotlel (1989/90:AU25) och bostads­utskottet (1989/90:BoU19).

1 detta betänkande behandlar utbildningsutskottet proposition 1989/90:
90 i de delar som remitterats till utskottet samt proposition 1989/90:
100 bilaga 10 punkterna B 7. Forskning inom skolväsendet och I 2.
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. Ut­
skottet behandlar nu också motioner om forskning som väckts dels
med anledning av proposition 1989/90:90 (129 motioner med samman­
lagt 350 yrkanden), dels under den allmänna motionstiden år 1990 (65         -'

 

motioner med sammanlagt 80 yrkanden), dels slutligen med anledning         1989/90:UbU25

av proposition 1989/90:76 om regionalpolitik för 90-lalel (4 motionsyr­kanden). Totalt behandlas således 434 motionsyrkanden av utbildnings­utskottet i delta betänkande.

1 början av betänkandet (avsnitten 1 — 12) tas upp dels vissa övergri­pande frågor som berör samtliga departements forskning, dels de för utbildningsdepartementet gemensamma frågorna. 1 den senare delen av betänkandet (avsnitten 13—39) behandlas de frågor som rör medelsan­visningen under de olika anslagen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Utbildningsutskottet har berett finans-, justitie-, lag-, utrikes-, social-, kultur-, trafik-, jordbruks-, närings-, arbetsmarknads- och bostadsut­skotten tillfålle atl yttra sig till utbildningsutskottet i första hand beträffande avsnitten 2.2, 3.4, 4.4 och 4.5 i propositionen. Närings-, jordbruks- och kulturutskotten har inkommit med yttranden (1989/90: NU8y, 1989/90:JoU6y resp.l989/90:KrU6y). Yttrandena är fogade som bilagorna 1—3 till detta betänkande.

Utskottet har gjort en sammanställning av det totala antalet regerings­förslag samt motioner och motionsyrkanden som behandlats av resp. utskott.

Sammanställning av utskottens ärendebehandling

Utskott                                 Regeringsförslag  Motioner Yrkanden

 

Finansutskot tet

2

9

16

Just i t ieutskot tet

4

35

66

Lagutskottet

1

2

2

Utrikesutskottet

4

9

11

Socialutskottet

7

43

61

Kulturutskottet

6

7

15

UtbiIdningsutskot tet

68

198

434

Trafikutskottet

6

24

48

Jordbruksutskot tet

16

50

116

När ingsutskottet

26

25

78

Arbetsmarknadsutskot tet

8

10

12

Bostadsutskottet

II

16

33

Totalt:                                                159                     428     892

I samband med riksdagsbehandlingen av proposition 1989/90:90 har de tolv utskotten således sammantaget behandlat 159 regeringsförslag och 428 motioner med sammanlagt 892 motionsyrkanden, dvs. 1 051 olika förslag.

2. Internationellt samarbete

I 1990 års forskningsproposition beräknas de direkta resursförstärk­
ningarna till internationella ändamål under åren 1990/91—1992/93
uppgå till sammanlagt 126 milj.kr. utöver pris- och löneomräkningar.
Av dessa medel utgör 70 milj.kr. medel för utvidgat deltagande i EG:s
nuvarande ramprogram och 56 milj.kr. förstärkningar av bilaterala
insatser.                                                                                                            q

 

Till dessa insatser kommer ett åtagande från regeringens sida atl när           1989/90:UbU25

underlag föreligger återkomma med förslag om täckande av kostnader­na för upp till fullständigt medlemskap i EG:s ramprogram för forsk­ning för 1990—1994. Kostnaderna för deltagande i programmet på samma nivå som EG-slaterna kan uppskattas till närmare 400 milj.kr. årligen (prop. s. 118).

Frågan om svenskt deltagande i EG:s ramprogram för forskning berörs i två motioner, nämligen 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 4 och 1989/90: Ubl41 (mp). 1 den förstnämnda motionen föreslås atl riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att del är nödvändigt atl Sverige deltar som likaberättigad part i EG.s forskningsprogram. I den sistnämnda motionen hemställs alt riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna all resurserna för samverkan med EG huvudsak­ligen bör användas för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (yrkande 3) samt att internationellt samarbete inom forskning skall gälla alla länder oberoende av ekonombka sammanslutningar (yrkande 2). I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkandena 29 och 30 föreslås dels att 10 milj.kr. anvisas utöver regeringens förslag till internationellt samar­bete utanför EG:s program så att inte forskarutbyte med länder utanför EG försummas, dels att 5 milj.kr. anvisas utöver regeringens förslag för att skapa goda förutsättningar inom forskarutbildningen för framti­da utbyte och samarbete. I motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 2 och 3 slutligen föreslås dels atl 5 milj.kr. per år anvisas till internationellt samarbete mellan de nordiska länderna och andra länder, dels att 2 milj.kr. per år anvisas till korrektiv EG-forskning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

I propositionen (s. 25—26) framhålls all förhandlingarna med EG i vad gäller programmet 1990—1994 bör syfta till ett fullständigt delta­gande på ramprogramnivå med motivet att ell fullständigt deltagande ger bättre möjligheter att påverka verksamhetens innehåll och inrikt­ning än samverkan ad hoc. Regeringen anmäler atl den avser fortsätta förhandlingarna om svenskt deltagande i EG:s FoU-program på en nivå som innebär ett så starkt inflytande som möjligt i den fortsatta planeringen av samarbetet och att målet är ett fullständigt svenskt deltagande i EG:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling under åren 1990—1994. När det gäller inriktningen av samverkan med EG framhålls slutligen i propositionen atl ramprogrammet för EG:s FoU-insatser t.o.m. 1994 i sin huvudinriktning ligger väl i linje med den svenska FoU-politiken, eftersom miljö- och energifrågor liksom yngre forskares internationella rörlighet har fått ökad tyngd i EG:s FoU-insatser.

De direkta, bilaterala forskarkontakternas betydelse betonas särskilt i propositionen. De forskarinitierade internationella kontakterna är grunden, enligt regeringen, för det internationella samarbetet och har avgörande betydelse för kvalitetsutvecklingen av den svenska forsk­ningen. De grundläggande resurserna för detta samarbete kommer från

de medel institutionerna själva förfogar över. Som redovisas i proposi-

41

 

tionen kan det samtidigt ibland finnas anledning att i ett övergångsske-        l989/90:UbU25 de  ge  särskilt  stöd  till  samarbete  med   länder  där  uppbyggande av direkta kontakter är förknippat med särskilda kostnader.

De bilaterala satsningarna i forskningspropositionen som redovisas under utbildningsdepartementels huvudtitel uppgår under de tre åren till 46 milj.kr. Huvuddelen av tillskottet återfinns under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Under detta anslag — anslagsposten Forskarutbyte med utlandet — föreslås att nuvarande belopp om 6 milj.kr. för Svenska institutets stipendieverksamhet, pri­märt för forskarstuderande och yngre forskare, ökas med 4 milj.kr. budgetåret 1991/92 och med ytterligare 2 milj.kr. budgetåret 1992/93, dvs. vid periodens slut en fördubbling av nuvarande belopp. Vidare kommer under detta anslag atl fr.o.m. budgetåret 1991/92 utgå 15 milj.kr. och fr.o.m. 1992/93 ytterligare 15 milj.kr. — alliså vid perio­dens slut 30 milj.kr. — för initiering av samarbete med nya samarbets-länder, framför allt i Östeuropa. Även västeuropeiska länder, där ett särskilt inilialstöd kan vara behövligt, och utomeuropeiska länder (Latinamerika, Sydostasien) kan komma i fråga i vad gäller kostnader för att stimulera inledningen till nya samarbetskontakter. I den nämn­da resursramen om 46 milj.kr. ingår också 10 milj.kr. under anslagen E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och E 19. Europeisk forskningssamverkan.

Även andra av regeringens förslag innebär förstärkningar av den svenska forskningens internationella kontakter. Under jordbruksdepar­tementets huvudtitel föreslås sålunda en förstärkning av Sveriges lant­bruksuniversitets internationella kontakter med 1 milj.kr. och under utrikesdepartementets huvudtitel att ett reservationsanslag på 3 milj. kr. skall tas upp på riksstalen för bidrag till ett institut för Japanstu­dier vid Handelshögskolan (under perioden sammanlagt 9 milj.kr.).

Vidare anmäls i propositionen att regeringen avser återkomma till riksdagen med förslag om en förstärkning med 10 milj.kr. till Veten­skapsakademien för utveckling av forskningssamarbetet med Sovjet­unionen. Nämnas bör även den biståndsmoliverade forskningen, för vilken medel avsätts ur biståndsramen. Således anvisas 360 milj.kr. för forskningsstöd genom styrelsen för u-landsforskning (SAREC), varav närmare 30 milj.kr. avser u-landsforskning vid svenska universitet och högskolor.

Av propositionen framgår alltså alt det internationella samarbetet
enligt regeringens uppfattning skall ges större bredd än enbart samver­
kan med EG. Det noteras i propositionen atl den senaste tidens
politiska skeende i Europa har tillfört en ny dimension i utvecklingen
av forskningens internationalisering och fått till följd dramatiska för­
ändringar i förutsättningarna för forskningssamarbetet. Regeringens
grundsyn är, som framgår av propositionen, att det vetenskapliga
samarbetet över gränserna när det gäller grundforskning i första hand
bör bygga på forskarnas egna initiativ. Fakultetsmedlen ger också
ökade möjligheter för universiteten och högskolorna att utveckla inter­
nationella kontakter.                                                                                          42

 

Utskottet konstaterar alt motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 4 om   1989/90:UbU25

Sveriges dellagande i EG:s forskningsprogram och 1989/90:Ubl41 yr­kande 2 om internationellt samarbete inom forskningen får anses vara tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Med hänvisning härtill och till vad som i övrigt redovisats föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 4, 1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ubl40 yrkandena 29 och 30 samt 1989/90:Ubl41 yrkandena 2 och 3. Utskottet har för sin del inte något att erinra mot vad som i propositionen anförts om allmänna riktlinjer för det internationella samarbetet.

Vissa inlernalionaliseringsfrågor inom högskoleområdet berörs i mo­tion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 31. Motionärerna anser aU UHÄ bör ges i uppdrag atl med prioritet arbeta på att internationalbera svenska examensbenämningar.

Utskottet erinrar om att en arbetsgrupp inom UHÄ (UHA-rapport 1989:3 Ny examensordning i högskolan) redan har lagt fram förslag om anpassning av de svenska examensbenämningarna till en interna­tionellt mer lättförståelig struktur m.m. Utskottet förutsätter för sin del all utredningsarbetet kommer att resultera i erforderlig internationali­sering av den svenska högskolan i nu berört avseende. Därmed avstyr­ker utskottet motion 1989/90:140 yrkande 31.

I motion 1989/90:140 (c) yrkande 32 hemställs atl riksdagen skall begära en översyn av utländska gästforskares situation. Det sägs i motio­nen att dessa forskare i dagsläget i skattehänseende behandlas som vore de forskare med vanliga, svenska anställningsvillkor.

Utskottet erinrar om att regeringen under innevarande riksmöte lagt fram proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbe­skattning. Av propositionen (s. 348) framgår bl.a. följande.

Särregler om skattelättnader för utländska forskare som tillfålligt arbetar i Sverige tillkom år 1984 (prop. 1984/85:76, SkU 22, rskr. 70, SFS 1984:947). Reglerna är endast tillämpliga vid tillfållig anställning eller tillfålligt uppdrag som avser kvalificerat forsknings- eller utveck­lingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att betydande svårigheter föreligger för en rekrytering inom landet. Skatte­lättnad kan medges under en längsta tid av två år eller — om särskilda skäl finns — längst fyra år under en tioårsperiod.

Skattelättnaderna består i dels att forskaren endast behöver ta upp 70% av lönen till beskattning, dels att han inte behöver skatta för viss kostnadsersättning. Således undantas från beskattning ersättning för kostnader som forskaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för bostad här i landet, för flyttning till eller från Sverige, för egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och hemlandet eller i form av avgifter för barns skolgång här i landet samt slutligen för förmån av fri eller delvis fri bostad. En särskild forskarskattenämnd som är knuten tiil riksskatteverkel prövar om förutsättningarna för skattelätt­naderna är uppfyllda.

Bakgrunden till skattelättnaderna enligt  1984 års lag är i princip                    43

densamma som för bestämmelserna om skattefrihet för kostnadsersätt-

ningar som utges av Slockhoim International Peace Research Instilute          1989/90:UbU25

(SIPRJ), dvs. svårigheter all rekrytera kvalificerade utländska forskare till Sverige. Föredragande statsrådet har beträffande kostnadsersättning­ar som utges av SIPRI föreslagit alt dessa även fortsättningsvis skall vara skattefria. I konsekvens härmed bör enligt statsrådet även skatte­friheten beträffande kostnadsersättningar enligt 1984 års lag kvarstå.

Regeringens förslag i propositionen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning innebär sammanfattningsvis atl 1984 års lag justeras i så måtto att skattelättnaden för 30% av löneinkomsten slopas men att forskarskattenämnden även fortsättningsvis beslutar om huruvida för­utsättningarna är uppfyllda för skattefrihet för kostnadsersättningarna. Övergångsvis innebär detta atl det även efter den 1 januari 1991 kan finnas forskare som åtnjuter skallelättnad beträffande löneinkomster enlig beslut som forskarskattenämnden fattat enligt de äldre reglerna.

Med hänvisning till vad utskottet här redovisat föreslår utskottet atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 32. Samtidigt vill utskottet tillägga atl det är angeläget att effekterna av en förändring av nuvarande regler noga följs och att kompletterande åtgärder vidtas om så skulle behövas.

3. Den grundläggande forskningen

Villkoren för den grundläggande forskningen

Det är nu ungefår tio år sedan riksdagen fattade beslut om en ny form av forskningspropositioner som innebär atl regeringen vart tredje år ger en samlad redovisning och bedömning av svensk forskning och utveckling. Såväl regeringens förslag som riksdagens beslut under tioårsperioden har utgått från att universitet och högskolor bör ha huvudansvaret för den forskning som finansieras med allmänna medel. I 1984 års forskningsproposition gällde huvudfrågorna avvägningen mellan grundforskning, sektorsforskning och näringslivets forsknings-och utvecklingsverksamhet, liksom högskoleforskningens kvalitet och forskarnas arbetsvillkor. Dessa frågor är av så grundläggande karaktär att de också kom all framstå som centrala i 1987 års forskningsproposi­tion. Resursförstärkningarna i denna riktades huvudsakligen mot hög­skolan, med tonvikt på rekryteringen av nya generationer forskare.

Även i den nu aktuella forskningspropositionen för regeringen fram förslag som syftar till att stärka i första hand högskolans insatser för landets långsiktiga kunskapsförsörjning.

1 propositionen framhålls att det är nödvändigt atl stärka den
svenska grundforskningen och forskarutbildningen. Kunskaperna mås­
te fördjupas för att lösa inte bara dagens problem utan också för att
skapa beredskap för morgondagens. Samhället kommer i ökad ut­
sträckning inom alla verksamhetsområden att behöva alltmer kvalifice­
rad arbetskraft. Det innebär ett ökat behov av personer med forskarut­
bildning. Visserligen, säger regeringen, har grundforskning och forsk-              . ,
arutbildning     tillförts     resursförstärkningar     genom     samtliga     de

 

forskningspropositioner som lagts fram under 1980-talet, men de statli-       1989/90:UbU25

ga insatserna inom grundforskning och forskarutbildning har inte vuxit i samma takt som de resurser som avsatts för forskning och utveckling inom näringslivet.

Regeringen   föreslår   därför   i   årets   forskningsproposition   kraftiga förstärkningar  för  grundforskning och  forskarutbildning.   Resurstill­skotten koncentreras till vissa områden: -studiefinansiering inom forskarutbildningen

-   forskningsråden

-   riktade insatser för forskningsorganisationen i högskolan -forskningsstödjande verksamhet vid de mindre och medelstora hög­skolorna

-vetenskaplig utrustning

-förbättringar i högskolans lokalsituation

Grundforskning och forskarutbildning bedrivs inom utbildningsdepar­tementets verksamhetsområde huvudsakligen vid ca 1 000 institutio­ner, vilka är organiserade i ell fyrtiotal fakulteter, knutna till elva högskoleenheter på sju orter. Inom högskolan finns för närvarande 1 600 professurer. Att tillgodose kraven inte bara på kvalitet utan också på bredd i forskning och forskarutbildning har emellertid med­fört att många forskningsmiljöer inom högskolan är alltför små. Studi­er visar atl det krävs en viss omfattning på verksamheten för atl skapa en kreativ forskningsmiljö. Forskning är också ofta, konstaterar rege­ringen, resurskrävande, med avseende på såväl personal som andra resurser.

Regeringen lade hösten 1988 fram en proposition om formerna för högskolepolitiken (prop. 1988/89:65, UbU9, rskr. 148). I propositionen slogs fast att tre huvudprinciper skall ligga till grund för den svenska högskolepoliliken.

En första princip är hög och likvärdig kvalitet inom hela högskolan. Forskningsresurserna inom högskolan skall fördelas så atl den forsk­ning som bedrivs skall kunna möta det internationella vetenskapssam­hällets kvalitetskrav.

Den andra principen är en sammanhållen högskoleorganisation. Till skillnad från vad som är fallet t.ex. på den europeiska kontinenten har Sverige i görligaste mån undvikit alt skapa fristående forskningsinsti­tut. All forskning bör bedrivas med beaktande av de kvalitetskrav som gäller för verksamheten inom högskolan.

Som en tredje princip gäller att planeringen av forskning och utbildning i huvudsak bör vara mål- och resultatorienterad. Genom att riksdag och regering anvisar anslag till utbildningssektorer och fakulte­ter anges de ändamål som anslagsmedlen är avsedda för. Universitet och högskolor får därefter själva avgöra hur verksamheten skall orga­niseras och genomföras.

Finansiering av grundforskning inom högskolan sker både via hög­skolans fakultetsanslag och via forskningsråden. Forskningsrådsorgani­sationen spelar därför, enligt regeringen, en väsentlig roll i den svenska grundforskningen.

 

Utskottet kan inledningsvis, mot bakgrund av de ställningstaganden de       1989/90:UbU25

politiska partierna i riksdagen redovisat i sina resp. motioner i anslut­ning till 1990 års forskningsproposition, konstatera att uppfattningen om den svenska forskningens organisation, inriktning och styrformer i mycket överensstämmer med regeringens.

Även om samstämmigheten kring forskningspolitikens huvudsakliga inriktning är omfattande återfinns bland motionerna några yrkanden som tar upp grundläggande frågor i svensk forskning.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 1 anförs au den fria forskning­en är en av hörnstenarna för utvecklingen i det svenska samhället. Den skall enbart styras av inomvetenskapliga kriterier och sambandet mellan forskning och grundläggande utbildning måste vara tydligt och fast. I motionen betonas värdet av teknisk och naturvetenskaplig forskning och den betydelse denna forskning har för utvecklingen, men motionärerna framhåller också nödvändigheten av alt slå vakt om del humanistiska perspektivet. Det är också vikfigt atl balansen mellan grundforskning och tillämpad forskning är väl awägd.

Forskningspolitikens inriktning behandlas också i motion 1989/90: Ubl39 (vpk) yrkande 1. Principerna om forskningens självständighet, dess kritiska prövning och oväld är utgångspunkter som motionärerna inledningsvis lyfter fram som nödvändiga för en kvalitativt högtstående forskning. Att forskningens resultat ständigt görs tillgängliga är en annan fundamental princip. Vidare anförs att resurser måste avsättas som medger att forskningsvärlden kan uppfylla de politiska intentio­nerna.

En annan inställning till forskningspolitikens inriktning förs fram i motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 1. I motionen begärs att en parlamentarisk utredning tillsätts för atl förbereda ett radikalt annor­lunda forskningspoliliskt program. Utredningen bör planera sitt arbete så atl en proposition kan föreläggas 1992/93 års riksmöte. Det är, enligt motionärerna, nödvändigt att den föreslående diskussionen baseras på en kunskapssyn som tar mer hänsyn till mänskliga och miljövänliga utgångspunkter än till industrins eventuella tillämpningar. Ett realise­rande av ett sådant program kräver radikala omvärderingar på flera områden inom forskningen, menar moiionärerna.

Utskollets bedömning är att innehållet i de två förstnämnda motio­nerna inte i någon avgörande omfattning awiker från den inriktning av den svenska forskningspolitiken som regeringen för fram i proposi­tionen. Kring forskningens grundprinciper råder, som utskottet tidiga­re konstaterat, en betydande samstämmighet. Utskottet finner inte att dessa motionärer i något avseende vill ändra på dessa principer eller på forskningens huvudsakliga inriktning.

En särskild utredning om ett radikalt annorlunda forskningspro­gram, vilken förordas i den tredje motionen, kan inte anses påkallad. Riksdagen kommer under riksmötet 1992/93 atl föreläggas en proposi­tion om forskning. I anslutning till denna blir det i vanlig ordning möjligt att komma med förslag till inriktning av forskningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1989/90:Ubl25                46

yrkande 1, 1989/90:Ub 139 yrkande 1 och 1989/90:Ubl41 yrkande 1.

 

Högskoleenheter med fakultetsorganisation finns, som tidigare nämnts,        1989/90:UbU25 på sju orter i landet. I forskningspropositionen åskådliggörs hur fakul-telsresurserna   fördelar  sig  regionalt.   Förutom   de  absoluta  värdena redovisas  också   hur   resurserna  är  fördelade   i   relation   till  antalet invånare i olika delar av landet.

I fyra motioner kommenteras den geografiska fördelningen av forsk­ningsresurserna. 1 motionerna 1989/90:Ub94 (m) och 1989/90:Ubll8 (fp) konstateras att regeringens nu framlagda förslag innebär större satsningar på de medelstora och mindre högskolorna vilket ger mindre utrymme för de etablerade och internationellt erkända universiteten. Detta är enligt motionärerna beklagligt. Vidare anförs att förslagen i forskningspropositionen leder till en geografisk snedfördelning i den meningen att universitetet i Lund missgynnas. Detta måste, menar motionärerna, rättas till inför nästa treårsperiod. I motion 1989/90:Ub710 (mp) anförs att det är väsentligt all universitetet i Lund inte får sina resurser beskurna. Speciellt vill moiionärerna värna om forskning och undervisning inom miljöområdet. Slutligen hävdas i motion 1989/90:Ub757 (m, fp) yrkande 1 att universitetet i Lund och dess tekniska högskola i framtiden måste garanteras lika goda förutsätt­ningar i form av anslag som de övriga universiteten i landet.

Utskottet konstaterar inledningsvis att det är förenat med vissa svårigheter att göra rättvisande jämförelser mellan universiteten när del gäller forskningsresurser och förändringar i dessa. En anledning är att förändringar i anslagsbeloppen inte enbart föranleds av forsknings­politiska prioriteringar utan till stor del också kan bero på tekniska anslagsöverföringar, som förändrar finansieringsbilden utan att verk­samhetens omfattning påverkas. En annan anledning är att de bedöm­ningar motionärerna grundar sig på enbart har fakultelsanslagen som utgångspunkt. Resurser som kommer forskningen till del anvisas också över de statliga anslagen till vetenskaplig utrustning och investeringar i lokaler. Härtill kommer atl en betydande del av de samlade forsknings­resurserna är s.k. externa medel och atl de varierar mellan högskoleen­heter med fasta forskningsresurser.

Utskottet kan i sak inte dela motionärernas uppfattning att universi­tetet i Lund skulle missgynnas när det gäller tilldelningen av statliga forskningsmedel. Av forskningspropositionen (s. 234) framgår atl av de förstärkningar som kan hänföras till orter (sammanlagt 210 milj.kr.) är det enbart Göteborg och Stockholm som får absoluta tillskott som är större än de som föreslås för Lund. Då skall erinras om att det såväl i Göteborg som Stockholm finns flera enheter med fasta forskningsre­surser.

Det är den forskningsstruktur som utvecklats på de olika orterna i landet som skall vara avgörande för den resursfördelning riksdagen — och även externa finansiärer — gör med hänsyn till de insatsområden som över åren prioriteras. Utskottet finner inga bärande skäl för atl relatera fördelningen av forskningsresurser till befolkningstalen i olika delar av landet.

47

 

Mot   bakgrund   av   vad   utskottet   nu   anfört   avstyrks   motionerna       1989/90:UbU25

1989/90:Ub94, 1989/90:Ub 118, 1989/90:Ub710 och 1989/90:Ub757 yr­kande 1.

Vissa avvägningsfrågor

De två huvuduppgifterna för den svenska högskoleorganisationen är grundläggande högskoleutbildning saml forskning och forskarutbild­ning. Den grundläggande högskoleutbildningens förutsättningar, di­mensionering och resurser har tidigare år behandlats av riksdagen utifrån de förslag regeringen lagt fram i de årliga budgetpropositioner­na. Forskningens och forskarutbildningens villkor har under 1980-talet behandlats i anslutning till de särskilda propositioner om forskning som under senare år presenterats vart tredje år. En övergång till ell mer långsiktigt planeringsperspekliv för hela högskolan kommer att ske fr.o.m. budgetåret 1993/94 då ett nytt styr- och anslagssystem slutligen införs. Men redan i årets budgetproposition och åtföljande riksdagsbehandling har ett längre tidsperspektiv börjat tillämpas även på den grundläggande högskoleutbildningen.

I fyra motionsyrkanden berörs sambandet mellan högskolans resurser för grundläggande utbildning resp. forskning och forskarutbildning.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 3 anförs att de treåriga forsk­ningspropositionerna visserligen skapar förutsättningar för ell mer långsiktigt agerande men all grundutbildningens behov därigenom på ett olyckligt sätt separeras från forskningens behov. Grundutbildning­ens samband med forskning, menar motionärerna, måste vara entydigt om Sverige skall kunna leva upp till kravet att bedriva en högskoleut­bildning på vetenskaplig grund. Moiionärerna anser del vara till nack­del för hela verksamheten i högskolan att riksdagen behandlar forsk­ning och grundläggande högskoleutbildning var för sig. De treåriga planeringsperioderna bör därför utvidgas till att gälla ett samlat förslag för hela högskoleområdet.

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 2 konstaleras, med hänvisning till UHÄ:s senaste anslagsframställning, att det på åttiotalet uppstått en obalans mellan forskning och grundläggande utbildning. Forskningen har enligt motionärerna klarat sig relativt bra, bl.a. tack vare tillskot­ten från externa källor, medan grundutbildningens anslag urholkals. Vidare konstateras att förslagen i årets budgetproposition i vad gäller den grundläggande högskoleutbildningen var återhållsamma, medan förslagen i den nu föreliggande forskningspropositionen är mer gene­rösa. Motionärerna efterlyser därför dels ökade resurser till vissa grundutbildningsanslag, dels en omläggning av anslagssystemel så att resurserna för grundutbildning och forskning slås samman. Inför kom­mande års budgetpropositioner bör riksdagen ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om obalansen mellan grundutbildning och forskning.

I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 1 anförs att den nu framlagda forskningspropositionen visar på en viss vilja atl satsa på forskning. En central uppgjft för forskningen inom högskolan är emellertid också att

 

ge stöd till den grundutbildning som under kommande år skall förse 1989/90:UbU25 det svenska arbetslivet med väl kvalificerad akademiskt utbildad perso­nal. Denna för forskningen viktiga uppgift har enligt moiionärerna inte beaktats i forskningspropositionen. Bl.a. mot denna bakgrund anses det därför angelägel att riksdagen nu av regeringen begär att satsningar på forskningen också skall åtföljas av satsningar på den högre utbildningen. Kvaliteten på forskningen i Sverige, menar motio­närerna, är starkt beroende av kvaliteten i den högre utbildningen samt atl den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering är anpassad till de olika behoven i samhället.

Liknande synpunkter förs slutligen fram i motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 12. Där anförs att en satsning på forskning är av stor betydelse för Sveriges framtid. Men en satsning på forskning hjälper föga om rekryteringsunderlaget inte är tillräckligt eller om den utbildning som föregår forskarutbildningen har bristande kvalitet. För atl skapa förut­sättningar för en kvalitativt god forskning krävs därför enligt motionä­rerna ökade resurser till den grundläggande utbildningen. Motionärer­na anser vidare att det i framtiden kan finnas skäl atl slå samman den det i budgetpropositionen som berör grundläggande högskoleutbild­ning och den forskningspolitiska propositionen till en högskolepolitisk proposition.

Ulskoltel vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Huvuddelen av grundforskningen bedrivs i dag parallellt med grundläggande högskoleutbildning vid institutioner inom högskolan. I stor utsträckning är samma personer engagerade inom båda verksam­hetsområdena. Enighet råder om att denna integration har stora förde­lar såväl för forskningen som för grundutbildningen.

Under föregående riksmöte fattade riksdagen beslut om ett nytt styr-och anslagssystem för högskolan (bet. 1988/89:UbU9, rskr. 1988/89: 148). En av de principiella utgångspunkterna är atl såväl grundläggan­de högskoleutbildning som forskning skall planeras och få resurser i ett parallellt treårsperspektiv. I full skala kommer denna omläggning att äga rum inför budgetåret 1993/94. Utskottet anser alt denna tids­mässiga samordning gör det möjligt att i större utsträckning än vad som hittills varit fallet väga högskolans olika uppgifter och resursbehov mot varandra.

Vidare vill utskottet hänvisa till den behandling av den grundläggan­
de högskoleutbildningen som skett under innevarande riksmöte. I
betänkande 1989/90:UbU18 (s. 9) har utskottet bl.a. anfört aU dimen­
sioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen är av stor
betydelse för den framtida utvecklingen såväl när det gäller atl förse
arbetsmarknaden med välutbildad personal som för den enskilde indi­
videns kunskapsbehov. Utskottet har därvid utgått från att den redovis­
ning av de framlida dimensioneringsbehoven som UHA gjort analyse­
ras och läggs till grund för nödvändiga förändringar av grundutbild­
ningen i så god tid som möjligt. Något ytterligare bakgrundsmaterial
härvidlag har utskottet inte bedömt vara nödvändigt. Förutsättningarna
för att bygga ut den grundläggande utbildningen får alltså anses vara           49

4 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

uppfyllda. Utskottet utgår från att regeringen i kommande budgetbe-           l989/90:UbU25

handlingar beaktar den grundläggande högskoleutbildningens krav på finansiella resurser.

I propositionen föreslår regeringen att den redan tidigare beslutade principen om full kostnadstäckning när det gäller externt finansierad verksamhet inom högskolan skall tillämpas fullt ut fr.o.m. budgetåret 1990/91. Såvitt utskottet kan bedöma kan härigenom anslagen till grundutbildning i någon utsträckning avlastas vissa gemensamma åta­ganden, vilket något förbättrar resurssituationen för den reguljära grundutbildningen inom högskolan.

Utskottet vill också fästa uppmärksamheten på att förstärkningar inom forskning och forskarutbildning på sikt bidrar till en kvalitets­höjning också av den grundläggande utbildningen. Det är av stor betydelse för all högskoleutbildning att den ges av lärare som har nära kontakt med forskning och att dessa kan förmedla kunskaper på grundval av utvecklingen inom de olika ämnena. Högskoleutbildning är och förblir den viktigaste kanalen för alt föra ut forskningsresultat i praktisk tillämpning. I den föreliggande propositionen föreslås flera åtgärder för att i detta avseende förstärka sambanden mellan utbildning och forskning inom högskolan. Även delta kommer att förbättra förhållandena för den grundläggande utbildningen.

UtskoUet delar i allt väsentligt de farhågor för obalans mellan grundläggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbild­ning som kommit till uttryck i motionerna. Enligt utskottets mening finns det två aspekter som måste beaktas. En är det kvantitativa sambandet mellan grundutbildning samt forskarutbildning och forsk­ning. Den grundläggande högskoleutbildningen måste vara så dimen­sionerad att den kan svara mot arbetsmarknadens behov av utbildade, men också göra det möjligt för ett tillräckligt antal studerande att gå vidare till forskarutbildning. Den andra aspekten har kvalitativa ut­gångspunkter. Det måste alltid vara hög kvalitet i såväl grundutbild­ning som forskning och forskarutbildning. Delta är nödvändigt för att åstadkomma samspel mellan de båda verksamhetsgrenarna.

Utskottet har i det föregående framhållit att övergången till ett nytt styr- och anslagssystem, med tidsmässig samordning i planeringsarbetet när det gäller såväl utbildning som forskning, skapar bättre förutsätt­ningar för en bedömning av högskolans samlade resursbehov. Utskottet utgår från att regeringens förslag till riksdagen i föreliggande frågor fr.o.m. nästa treårsperiod presenteras i ett sammanhang.

Utskottet finner Inte att de nu behandlade motionsyrkandena föran­leder några uttalanden utöver de klarlägganden utskottet gjort i det föregående. Därmed avstyrks motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 2, l989/90:Ubl25 yrkande 3, 1989/90:Ubl40 yrkande 12 samt 1989/90: Ubl43 yrkande 1.

I två motioner berörs avvägningen mellan resurser för grundforskning resp. externt finansierad forskning.

50

I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 3 konstateras att universitet och  högskolor tas i anspråk  inte bara för tillämpad forskning utan

 

också i betydande utsträckning för utrednings- och utvecklingsverk- 1989/90:UbU25 samhet. Det är naturligt att många intressenter söker den bästa kompe­tens som finns att tillgå också för dessa ändamål. Enligt motionärerna är det dock angeläget att man vid universitet och högskolor noga ger akt på utvecklingen så att utrednings- och utvecklingsverksamhet inte blir det dominerande inslaget i verksamheten vid vissa institutioner. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1989/90:Ub521 (mp) yrkande 1 konstateras all den verk­samhet vid högskolan som finansieras med externa medel vuxit kraftigt under det senaste decenniet. Enligt motionärerna bör därför inte klyftan mellan å ena sidan anslag från sektorsorganen och å andra sidan fakultets- och forskningsrådsanslag tillåtas öka. I samma motion, yrkande 2, efterlyses en särskild prövning då medel skall tilldelas nystartade projekt som avser tillämpad forskning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Universitets- och högskolesektorn i Sverige har en stark ställning jämfört med andra länder. Sektorns andel av de totala utgifterna för forskning och utveckling (FoU) är i Sverige drygt 27%, vilket procen­tuellt är den näst högsta av OECD-länderna. Detta följer bl.a. av att Sverige i största möjliga utsträckning undvikit att skapa särskilda institut med sektorsforskningsuppgifter. Svensk forskningspolitik har i stället inneburit att universitet och högskolor har betraktats som "samhällets samlade forskningsinstitut", där forskning utförs oberoen­de av finansieringsform.

Utskottet delar regeringens bedömning att utförandet av forskning även fortsättningsvis bör koncentreras till universitet och högskolor. Den nu framlagda forskningspropositionen innehåller, som utskottet tidigare redovisat, också förslag till en rad åtgärder i syfte att stärka grundforskningen. Utskottet noterar vidare att de statliga sektorsorga­nen numera i större utsträckning än vad som tidigare varit fallet tilldelar universitet och högskolor medel som främjar den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden.

UtskoUet utgår vidare från att högskolestyrelserna, som är de organ på lokal nivå som har det samlade ansvaret för medelsförvaltningen, uppmärksammar den typ av balansproblem som motionärerna pekar på.

Utskottet anser det självklart att forskare fritt skall få söka och också ta emot medel till sådana forskningsprojekt som är till gagn för den egna institutionen och som faller inom ramen för den verksamhet som där bedrivs.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande 3 samt 1989/90:Ub521 yrkandena 1 och 2.

Forskningsrådsorganisationen

51

Forskningsråd eller motsvarande organ finns i alla med Sverige jämför­bara länder. Deras uppgifter kan variera något. En huvuduppgift är dock alltid atl fördela anslagsmedel till forskningsprojekt efter veten­skapliga bedömningar. De beslutsfattande organen domineras av före-

 

trädare för vetenskapssamhället. Forskningsråden blir härigenom cen-         1989/90:UbU25

trala organ i forskningssystemet. De fungerar alltså som normgivare och deras beslut blir ofta avgörande för forskningens inriktning.

I propositionen konstateras att det i dag finns tre forskningsråd inom utbildningsdepartementets område, nämligen humanislisk-sam-hällsvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet och na­turvetenskapliga forskningsrådet. Statens delegation för rymdverksam­het fyller en forskningsrådsfunklion inom sitt område. Inom det tek­niska fakultelsområdel finns inget självständigt forskningsråd. En forskningsrådsfunklion finns dock inom styrelsen för teknisk utveck­ling (STU). Inom de lantbruksvetenskapliga, skogsvetenskapliga och veterinärmedicinska fakulletsområdena finns skogs- och jordbrukets forskningsråd, vilket dock för närvarande inte har en majoritet forska­re i sin styrelse.

Forskningsråden kompletteras av forskningsrådsnämnden (FRN), som skall stödja forskning främst Inom områden som är angelägna från samhällets synpukt. Nämnden skall härvid beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning. FRN har också som en viktig uppgift att stödja främst mot allmänheten riktad forskningsinformation.

Regeringen konstaterar vidare atl forskningsrådens verksamhet har en strategisk betydelse i den svenska forskningsorganisationen. Rådsan­slagens andel av de totala resurserna för forskning på eget programans­var är dock fortfarande för låg inom vissa fakultetsområden. För framför allt del tekniska, men också det samhällsvetenskapliga fakul­tetsområdet, är andelen rådsmedel av de totala resurserna för forskning på eget programansvar betydligt lägre än för t.ex. del naturvetenskapli­ga fakultetsområdet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det vid sidan av de befintliga forskningsråden inrättas två nya forskningsråd, nämligen ett teknikvetenskapligt och ett socialvetenskapligt. De föreslås, liksom skogs- och jordbrukets forskningsråd, en sammansättning där forskare är i majoritet.

En nytt teknikvetenskapligt forskningsråd

Forskningsrådsfunktionen för teknisk grundforskning ligger för närva­rande inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Rådsfunklionen inom STU inrättades på försök den 1 december 1984 inom ramen för STU:s kunskapsulvecklingsprogram. Denna funktion har nu funnits i fem år. Den har sedan tillkomsten mött ett mycket starkt gensvar hos landets tekniska forskare. Anslagsmedlen har dock varit blygsamma i förhållande till verksamhetsområdets storlek och kostnaderna för tek­nisk forskning. STU har endast i mycket begränsad omfattning omför­delat medel för att öka stödet till den tekniska grundforskningen.

Regeringen föreslår i forskningspropositionen att ett nytt fristående
teknikvetenskapligt forskningsråd inrättas den 1 juli 1990 under indu­
stridepartementet för att stärka den tekniska grundforskningen och
därmed avsluta den försöksverksamhet som har bedrivits inom STU.
Det teknikvetenskapliga forskningsrådet bör enligt regeringen utgå från         -

 

den hittills bedrivna försöksverksamheten och byggas upp under en 1989/90:UbU25

period fram till mitten av 1990-talet då rådet planeras få en omfattning som bättre svarar mot behoven.

Näringsutskoltet har berells tillfålle att yttra sig över inrättandet av ett teknikvetenskapligt forskningsråd. Yttrandet är fogat som bilaga 1 till detta betänkande.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 27 delvis anförs aU det teknik-vetenskapliga forskningsrådets autonomi bör markeras genom att det förs till utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Rådets uppgjft skall enligt motionärerna i första hand vara att bevilja medel för grundläggande teknisk forskning. Den svenska industrins omedelbara behov av forskningsstöd bör tillgodoses genom insatser i annan form. I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 4 delvis anför motionärerna att de kan acceptera att forskningsråd kan inrättas under andra departement än utbildningsdepartementet. Men, menar motionärerna, det ställ­ningstagandet är ingalunda självklart. Del vore därför värdefullt om regeringen inför nästa forskningsproposition gjorde en seriös analys av alternativet att samla alla råd av grundforskningskaraktär under utbild­ningsdepartementet.

Inget yrkande rörande frågan om ett nytt teknikvetenskapligt råd från centerpartiet har hänvisats till utbildningsutskottet. Dess yrkanden har av kammaren remitterats till näringsutskoltet. Motiveringen för partiels ståndpunkt återfinns emellertid i motion 1989/90:Ubl43. Av denna framgår att rådet enligt centerpartiet bör inrättas som ett miljö-och teknikvetenskapligt forskningsråd. Del nya forskningsrådet bör tillhöra utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Inte heller vänsterpartiet kommunisterna har framställt något sär­skilt yrkande som hänvisats till utbildningsutskottet. I motion 1989/90:N42, som av kammaren remitterats till näringsutskottet och till vilken motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ubl39 (vpk), till­styrks regeringens förslag om inrättande av detta forskningsråd. Partiet ställer sig emellertid tveksamt till att rådet, såsom regeringen föreslår, skall ligga inom industridepartementets verksamhetsområde. Rimligare vore, anförs det, atl grundforskningen samlas under utbildningsdepar­tementet. Man förklarar sig dock beredd att acceptera den föreslagna lösningen som en övergångsform under den kommande treårsperioden under förutsättning att verksamheten utvärderas.

I näringsutskoltets yttrande konstateras att det teknikvetenskapliga forskningsrådet enligt regeringens förslag blir en myndighet lydande omedelbart under regeringen och utan direkt organisatorisk samord­ning med något annat statligt organ. Det kan, anför utskottet, under sådana omständigheter diskuteras huruvida riksdagen bör uttala någon mening om rådets departementstillhörighet. Enligt näringsutskottet måste det främst ankomma på regeringen att ta ställning till hur arbetet inom regeringens kansli skall organiseras.

Näringsutskottet finner därför inga skäl till att riksdagen skulle göra ett uttalande i fråga om forskningsrådens departementstillhörighet.

53

 

Näringsutskottet har avslutningsvis ingenting atl erinra mot att kon- 1989/90:UbU25

sekvenserna av det teknikvetenskapliga forskningsrådels departement­stillhörighet utvärderas i samband med arbetet på nästa flerårsprogram för forskningspolitiken.

Utbildningsutskottet vill först notera att några invändningar mot inrättandet av ett fristående teknikvetenskapligt forskningsråd inte rests. När det gäller departementstillhörigheten vill utskottet redovisa att det inte har något att erinra mot att rådet, i enlighet med regering­ens förslag, förs till industridepartementets verksamhetsområde den 1 juli 1990. Utbildningsutskottet utgår från att departementstillhörighe­ten utvärderas och att regeringen i endera av de två nästkommande propositionerna om forskning redovisar vilka konsekvenser för grund­forskningen som följer av anknytningen till ett annat departement än utbildningsdepartementet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl23 yr­kande 4 och 1989/90:Ubl25 yrkande 27, båda delvis.

Ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd

Delegationen för social forskning är ett sektorsorgan knutet till social­departementet. Delegationen har under de senaste åren utvecklat sitt arbetssätt så att det blivit alltmer likt forskningsrådens. Delegationen för social forskning kan enligt regeringens bedömning utan större förändringar uppfylla de krav som bör ställas på ett grundforsknings­råd.

Undersökningar har visat att det samhällsvetenskapliga området är dåligt försett med rådsmedel. En betydande källa är det humanistisk­samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Detta råd skall emellertid tillgo­dose ett mycket brett fåll av discipliner. Enbart en kraftig ökning av dess resurser är därför enligt regeringens mening inte till fyllest för att tillgodose de behov av grundläggande forskning som finns inom det socialvetenskapliga området.

Som ett led i strategin att stärka och vidga forskningsrådssystemel föreslår regeringen att ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd inrättas under socialdepartementet för att ersätta både delegationen för social forskning och delegationen för invandrarforskning. Regeringen anför också atl det är angeläget att det socialvetenskapliga forskningsrådets insatsområde avgränsas i förhållande till de humanistisk-samhällsveten-skapliga och medicinska forskningsråden. Det socialvetenskapliga forskningsrådet bör därför i första hand inrikta sin verksamhet på grundforskning och tillämpad forskning inom de social- och invand-rarpolitiska områdena. Det nya rådet föreslås också få ett samordnings­ansvar för såväl äldreforskning som invandrarforskning, handikapp­forskning samt icke-medicinsk hälso- och sjukvårdsforskning inriktad mot bl.a. folkhälsa, hälsoekonomi och vårdorganisation.

Socialutskottet har beretts tillfålle att yttra sig över inrättandet av ett socialvetenskapligt forskningsråd. Utskottet har avstått från denna möj-

54

 

lighet   och    i   stället   behandlat    hithörande   frågor   i   betänkandet      1989/90: UbU25

1989/90:SoU19 Forskning inom socialdepartementets verksamhetsom­råde.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 27 delvis tar motionärerna i första hand avstånd från förslaget att ett särskilt socialvetenskapligt forskningsråd inrättas. Den vetenskapliga kompetensen att bedöma forskningens relevans, menar motionärerna, är väl representerad i såväl det humanistisk-samhällsvelenskapliga som det medicinska forsk­ningsrådet. I andra hand yrkar motionärerna, för det fall riksdagen beslutar inrätta ell socialvetenskapligt forskningsråd, att det inordnas bland övriga forskningsråd inom utbildningsdepartementets verksam­hetsområde. I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 4 delvis anförs, som tidigare redovisats, att moiionärerna kan acceptera att forskningsråd inrättas under andra departement än utbildningsdepartementet, men att en seriös utvärdering bör göras inför nästa forskningsproposition.

Inget yrkande rörande det socialvetenskapliga forskningsrådet från centerpartiet har hänvisats till utbildningsutskottet. Partiets yrkande har av kammaren remitterats till socialutskottet. Motiveringen för partiets ståndpunkt återfinns emellertid i motion 1989/90:Ubl43. Av denna framgår att partiet tillstyrker Inrättandet av ett socialvetenskap­ligt forskningsråd men att det bör tillhöra utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Inte heller vänsterpartiet kommunisterna har framställt något sär­skilt yrkande som hänvisats till utbildningsutskottet. Partiets yrkande har av kammaren remitterats till socialutskottet. Motivering för par­tiets ståndpunkt återfinns emellertid i motion 1989/90:Ubl39. Av den­na framgår att partiet tar avstånd från regeringens förslag. Något särskilt socialvetenskapligt forskningsråd bör inte inrättas och de me­del som rådet föreslås disponera bör enligt motionärerna i stället föras över till det humanistlsk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Socialutskottet har i siu betänkande om forskning (1989/90:SoU19) anfört att det finns starka skäl som talar för atl det inrättas ett särskilt socialvetenskapligt forskningsråd. Vilket departement som det föreslag­na rådet bör sortera under ser socialutskottet närmast som en praktisk fråga. En fördel med den av regeringen föreslagna knytningen till socialdepartementet är enligt socialutskottet att forskningens behov på ett naturligt sätt kommer att beaktas i anslutning till prövningen av socialhuvudtitelns övriga anslag.

Utbildningsutskottet har inte heller något att erinra mot att det
inrättas ett fristående socialvetenskapligt forskningsråd, som ersätter
både delegationen för social forskning och delegationen för invandrar­
forskning. Utskottet ansluter sig likaså till regeringens förslag att det
nya rådet förs till socialdepartementets verksamhetsområde den 1 juli
1990. Utskottet utgår från atl även det socialvetenskapliga forskningsrå­
dets departementstillhörighet utvärderas i anslutning till endera av de
två nästkommande propositionerna om forskning med avseende på
effekterna på grundforskningen. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 4 och 1989/90:Ubl25 yrkande 27,           55

båda delvis.

 

Ny sammansättning för skogs- och jordbrukets forskningsråd         l989/90:UbU25

1 propositionen konstateras att skogs- och jordbrukets forskningsråd
arbetar på i stort sett samma sätt som grundforskningsråden. Under det
senaste året har detta råd också utvecklat en disciplinär inre organisa­
tion, vilket innebär att rådet i fortsättningen i ökad utsträckning får
underlag för att göra insatser där de ger bäst resultat oavsett inom
vilken fakultet eller högskola detta sker. Regeringen anser atl skogs-
och jordbrukets forskningsråd nu också bör ges en tydligare karaktär
av grundforskningsråd. Rådets styrelse avses därför i fortsättningen få
en majoritet av representanter från vetenskapssamhället. Dessa bör
vara valda genom elektorsförsamlingar i likhet med vad som gäller för
övriga grundforskningsråd.

Jordbruksutskottet har beretts tillfålle atl yttra sig över frågor kring skogs- och jordbrukets forskningsråd.  Yttrandet är fogat som bilaga

2 till detta betänkande.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 27 delvis anförs atl skogs- och jordbrukets forskningsråd i likhet med andra grundforskningsråd bör samlas till utbildningsdepartementets verksamhetsområde. I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 4 delvis anför motionärerna alt de nu kan acceptera forskningsråd under andra departement än utbildningsdepar­tementet, men att en seriös utvärdering avseende departementstillhö­righeten bör görEis inför nästa forskningsproposition.

I jordbruksutskottets yttrande konstateras inledningsvis att skogs-och jordbrukets forskningsråd enligt sin instruktion skall undersöka behovet av forskning som gagnar de areella näringarna och angränsade områden samt främja och stödja sådan forskning. Den största mottaga­ren av anslag från rådet är Sveriges lantbruksuniversitet. Enligt utskot­tet talar flera faktorer som rör forskningens inriktning för atl rådet även i fortsättningen tillhör jordbruksdepartementets verksamhetsom­råde.

Utbildningsutskottet tillstyrker regeringens förslag att skogs- och jordbrukets forskningsråd får den ändrade sammansättning som före­slås i propositionen. I och med att rådets styrelse får en majoritet av representanter för vetenskapssamhället får rådet en klar karaktär av grundforskningsråd. Utskottet anser att rådet tills vidare skall tillhöra jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Utskottet förutsätter emellertid alt den i det föregående aviserade utvärderingen av forsk­ningsrådens departementstillhörighet också omfattar skogs- och jord­brukets forskningsråd.

Med det anförda avstyrks motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 4 och 1989/90:Ubl25 yrkande 27, båda delvis.

Övriga frågor rörande forskningsråden

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 18 efterlyses en starkare sam­
verkan mellan de olika forskningsråden, bl.a. i syfte att underlätta
tvärvetenskapliga satsningar. Enligt motionärerna skulle detta kunna
åstadkommas genom att varje forskningsråd   innehåller en expert från          c

vart och ett av de övriga större forskningsråden.

 

Utskottet finner att den sammansättning råden har med ledamöter  1989/90:UbU25

utsedda av regeringen och en bred representation från vetenskapssam­hället är väl awägd för all fullgöra de uppgifter som ankommer på råden. Ett särskilt ansvar för större projekt, ofta av tvärvetenskaplig karaktär, åvilar också forskningsrådsnämnden där forskningsråden är representerade. Utskottet föreslår därför atl motion 1989/90:Ubl41 yrkande 18 avslås.

1 två motionsyrkanden berörs val till och representation i det socialve­tenskapliga forskningsrådet. Motionärerna bakom motionerna 1989/90: Ub53 (s) och 1989/90:Ub72 (fp) anser att lärare vid de medelstora högskolorna och högskolan i Östersund bör bli representerade i elek­torsförsamlingen för val av forskarrepresentanterna i rådet och att lärarna vid dessa högskolor bör få möjlighet att kandidera till platser i rådet.

Utskottet vill erinra om att de elektorsförsamlingar som utser före­trädare för vetenskapssamhället i forskningsråden utses av fakultetskol­legierna. För att tillhöra ell fakultetskollegjum ställer högskoleförord­ningen vissa krav på vetenskaplig bakgrund. Lärare vid de medelstora och mindre högskolorna som uppfyller dessa krav tillhör ett fakultets­kollegium på någon universitetsort. Sådana lärare/forskare kan också kandidera till en plats i råden. Motionärernas yrkanden torde därmed vara tillgodosedda, varför motionerna 1989/90:Ub53 och 1989/90:Ub72 avstyrks.

4. Det samhällsstyrda forsknings- och utvecklingsarbetet

I Sverige stöds den områdesorienterade forskningen, den s.k. sektors­forskningen, av en stor mängd forskningsfinansierande organ och myndigheter under de olika departementen. Varje samhällssektor har därmed ansvar för att bedöma, formulera, initiera och finansiera sina egna forsknings- och utvecklingsbehov. Sveriges forskningspolitik utgår vidare från att forskningen i huvudsak skall utföras inom universitet och högskolor. Därför har med vissa undantag inga speciella forsk­ningsinstitut tillskapats, såsom skett i vår omvärld. Den svenska model­len innebär således ofta alt sektorsforskningen beställs och finansieras från ett organ medan den utförs av ett annat, i många fall universitet och högskolor. Seklorsforskningen, liksom annan externt finansierad forskning, påverkar därmed i hög grad högskolans resurs- och arbetssi­tuation.

Regeringen föreslår i forskningspropositionen dels att medel över­
förs från vissa sektorsorgan för att tillskapa ett teknikvetenskapligt
forskningsråd, dels alt delegationen för social forskning och delegatio­
nen för invandrarforskning ombildas till ett socialvetenskapligt forsk­
ningsråd. Enligt regeringens bedömning kommer den grundläggande
forskningen inom dessa områden att stärkas i betydande omfattning. 1
propositionen föreslås även vissa andra överföringar från sektorsorga-         57

 

nen   till   fakulletsanslag  och   råd.   I  syfte  att  kvalitativt  stärka  den        1989/90:UbU25

sektoriella forskningen och förbättra samspelet mellan sektorsorganen

och högskolan lämnar regeringen vidare förslag om

-ökad långsiktighet och bredd i medelstilldelningen,

-översyn av sektorsorganens besluts- och beredningsprocesser,

- vissa strukturförändringar.

Det sektorsfinansierade forsknings- och utvecklingsarbetet utgår i första hand från problem som är identifierade av och relevanta för den berörda samhällssektorn. Sektorsforskningen innebär därför inte sällan satsningar på nya områden av tvärvetenskaplig karaktär. Även om det ligger i den tillämpade forskningens natur att samhällsrelevansen är ett avgörande kriterium får, hävdar regeringen, avkall inte göras på kra­ven på en god vetenskaplig kvalitet.

Regeringen har i de senaste forskningspropositionerna betonat beho­vet av långsiktigt forskningsstöd med sektoriella medel. Den karllägg­ning av svensk sektorsforskning som gjorts (Ds 1989:3) visar att knappt 6% av de totala sektorsforskningsresurserna utgick som långsiktigt stöd budgetåret 1987/88. Långsiktigt stöd definieras då som särskilt inrättade tjänster vid universitet och högskolor, olika typer av s.k. basstöd, dvs. medel som mer ospecificerat tilldelas institutioner eller högskolor och slutligen projektmedel som ges en varaktighet av mer än tre år. Långsiktigheten varierar mellan olika forskningsorgan, men del finns uppgifter som tyder på atl dessa satsningar ökat över tiden. I syfte att bygga upp stabila forskarmiljöer och stimulera fri och kreativ forsk­ning anser regeringen det mycket angeläget att denna utveckling fort­sätter och att de resurser som avsätts till långsiktigt stöd kan öka. Regeringen anser vidare alt åtminstone de stora seklorsorganen bör stödja vissa större och bredare projekt där stor frihet lämnas åt forskarna.

I två motionsyrkanden begärs förslag om att medel från den sekto­riella forskningen skall överföras till grundforskningen.

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 3 konstaterar motionärerna att visserligen har flera åtgärder redan vidtagits för att stärka den långsik­tigt inriktade grundforskningen men att ytterligare överföringar från sektorsforskningen måste göras. Förutom ett nödvändigt tillskott till grundforskningen kan det enligt motionärerna också gagna den huma­nistiskt inriktade forskningen, eftersom denna haft svårt att hävda sig i en utveckling där kortsiktiga nyttoaspekter fått en alltför dominerande plats i forskningsplaneringen. I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 5 framhålls att kvaliteten på forskningen i många fall skulle vinna på att medel överförs från sektorsorganen till högskoleorganisationen. Som en första etapp föreslår motionärerna att ca 30% av departementens medel för sektoriell forskning förs över till fakulteterna och forsk­ningsråden. Huvuddelen av överföringen bör komma till stånd under den kommande treårsperioden.

Utskottet konstaterar att sektoriellt motiverad och finansierad forsk­
ning, som i betydande utsträckning utförs vid universitet och högsko­
lor, är väsentlig för att vidareutveckla viktiga samhällssektorer. Utskot-          58
tet delar regeringens syn att utförandet av forskning även fortsättnings-

 

vis bör koncentreras till universitet och högskolor. Finansieringen av l989/90:UbU25

forskningen bör däremot kunna ske från skilda håll. Det centrala är att forskarsamhället har tillräckligt med medel för forskning på eget programansvar och därigenom kan trygga den långsiktiga kunskaps­uppbyggnaden i högskolan. Utskottet delar vidare regeringens bedöm­ning atl vissa medel bör överföras från sektoriell forskning till forsk­ning på eget programansvar och därvid kanaliseras via forskningsrå­den. Rådsorganisationen har goda möjligheter att väga olika insatser mot varandra. Förstärkta forskningsrådsanslag bör framför allt, som också regeringen föreslår, komma de forskningsområden till del som i dag har alltför begränsade resurser för forskning på eget programans­var. Utskottet erinrar om att regeringen i propositionen föreslagit atl ca 200 milj.kr. skall överföras från sektorsorgan till den långsiktiga kunskapsutvecklingen i ett utvidgat forskningsrådssyslem. Vissa överfö­ringar görs också till den fasta forskningsorganisationen inom högsko­lan. Några ytterligare överföringar till grundforskningen under den nu aktuella treårsperioden anser utskottet inte vara möjliga. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 3 och 1989/90:Ubl25 yrkande 5.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 6 berörs det antal sektors­organ som disponerar medel för forsknings- och utvecklingsarbete. Motionärernas förslag att föra över resurser från sektorsorganen till högskolan och forskningsråden gör del enligt dem möjligt alt överväga avveckling av vissa sektorsforskningsorgan. De medel som i dag förde­las av sådana organ bör enligt moiionärerna i stället efter strikt vetenskapliga kriterier fördelas av forskningsråden. Därutöver bör forskning som finansieras av andra statliga organ i ökad grad föras över till högskolans institutioner. Motionärerna efterlyser en inventering av vilka styrgrupper och programråd som finns. Därefter bör regeringen inför riksdagen redovisa vilka organ som kan avvecklas.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Antalet organ som finansierar eller utför sektorsforskning är mycket stort. Utskottet anser i likhet med regeringen att de sektoriella intresse­na i första hand bör tillgodoses genom ett samspel mellan forskare och sektorsintressen utan regeringens närmare inblandning. Regeringen eller organ som är knutna till departementen bör därför inte ha till uppgift att fördela medel till forskare. Utskottet erinrar om all det i detta betänkande tillstyrkt regeringens förslag att avveckla delegationer­na för social forskning resp. invandrarforskning och i stället inrätta ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd. Även för vissa andra forsknings­områden, som exempelvis arbetsmarknadspolitisk forskning och aids-forskning, föreslår regeringen förändringar som innebär ett ökat ansvar för forskningsrådsorganisationen och högskolan. Några förändringar därutöver för den sektoriella forskningens organisation finner utskottet inte nu bor göras. Utskottet vill slutligen hänvisa till att regeringen i propositionen aviserat en översyn av sektorsorganens besluts- och beredningsformer. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl25 yrkande 6.

 

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 7 föreslås atl forskare vid hög-        1989/90:UbU25 skolan i ökad utsträckning skall kunna medverka i offentliga utredning­ar.

Utskottet anser att det är viktigt att forskare medverkar i offentliga utredningar. Redan tidigare har forskare i betydande utsträckning deltagit i det offentliga utredningsarbetet. Sådant deltagande är fortfa­rande vanligt. Enligt utskottels mening bör emellertid inte riksdagen göra något särskilt uttalande härom, varför motionsyrkandel avstyrks.

5. Forskarutbildningen

Inledning

I propositionen framhålls alt forskaren är den viktigaste resursen i all forskning. Tillgången på goda forskare är därför av avgörande betydel­se. Regeringen finner att flera faktorer talar för att behovet av forskar­utbildade kommer att öka. Samtidigt har UHÄ i rapporten Forskarut­bildningen (UHÄ-rapport 1989:7 s. 109) visat atl antalet forskarutbilda­de inom flera fakultetsområden kan komma all minska på längre sikt.

För att främja en god tillgång på goda forskare i framliden föreslås i propositionen att de forskarstuderandes villkor förbättras. Främst avses detta ske genom att doktorandtjänst blir den normala studiefinansie­ringsformen i stället för nuvarande utbildningsbidrag. Därför föreslås i propositionen (s. 181) ett medelstillskott om sammanlagt 100 milj.kr. för att omvandla utbildningsbidrag till doktorandljänsler under den närmaste treårsperioden. Inom de tekniska fakulteterna föreslås sådana tillskott att omvandling av alla utbildningsbidrag skall kunna göras redan budgetåret 1990/91. Regeringen anser att återstående utbildnings­bidrag bör omvandlas till doktorandtjänster under påföljande treårspe­riod (1993/94-1995/96). Från och med budgetåret 1993/94 bör enligt propositionen studiemedel inte utgå för forskarutbildning.

När del gäller rekryteringen till forskarutbildningen pekar regering­en på fakultetsnämndernas och UHÄ:s ansvar. Ett mål bör vara atl studerande oavsett utbildningsort söker sig till forskarutbildning. Detta skall gälla både kvinnor och män. Enligt högskoleförordningen får numera till forskarutbildning endast antas del antal studerande som kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievill­kor i övrigt. I propositionen sägs att det normala bör vara att de som antas till forskarutbildning har för avsikt att på heltid, eller i det närmaste heltid, ägna sig ål studierna. Därutöver bör del dock kunna finnas doktorander som bedriver sin forskarutbildning jämsides med reguljärt yrkesarbete. Även i dessa fall skall del klart preciseras på vilken sikt studierna planeras och vilka krav detta ställer både på institutionen och på den studerande.

Utskottet anser i likhet med regeringen att tillgång på goda forskare
är av största betydelse för vårt land. Forskarutbildningen måste därför
planeras så att tillgången på forskare hålls uppe även på längre sikt.       „

UHÄ har i sin rapport om forskarutbildningen (s. 109) visat att så inte

 

kommer all vara fallet om 25 år, om det genomsnittliga antalet avlagda 1989/90: UbU25 doktorsexamina per år och åldersfördelningen bland de examinerade förblir oförändrade. Redan för alt bibehålla ett oförändrat antal perso­ner med forskarutbildning i landet skulle den årliga examinationen av doktorer behöva öka med 50% inom humanistisk fakultet, 70% inom samhällsvetenskaplig och 10—20% inom matematisk-naturvetenskaplig och teknisk fakultet till början av 2000-talel, allt enligt UHÄ:s rapport. En metod att öka antalet forskarutbildade är att effektivisera forskar­utbildningen så att en större andel än för närvarande av de antagna också avlägger doktorsexamen. Som framgår av regeringens uttalande i föregående forskningsproposition 1986/87:80 (bilaga 6 s. 26) är just detta syftet med den nyssnämnda bestämmelsen om att en institution endast får anta så många doktorander som den kan erbjuda godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt. Utskottet delar regeringens uppfattning att institutionerna måste ta ett verkligt ansvar också för de doktorander som av olika skäl vill bedriva forskar­studier jämsides med yrkesarbete.

Studiefinansiering i forskarutbildningen

Från en högskoleenhet kan doktorander i dag få studiefinansiering antingen i form av utbildningsbidrag eller i form av doktorandtjänst. Högskolans kostnader för en doktorandtjänst är betydligt högre än för ett utbildningsbidrag. Doklorandljänst är dock för den forskarstuderan­de klart förmånligare. Riksdagen har därför (1988/89:UbU25 s. 17) begärt en plan för omvandling av kvarvarande utbildningsbidrag till doktorandtjänster. I propositionen föreslås nu att det under treårsperio­den satsas 100 milj.kr. på detta. Beloppet anges räcka för att omvandla cirka två tredjedelar av de kvarvarande utbildningsbidragen till dokto­randtjänster.

I flera motioner ifrågasätts om den föreslagna summan på 100 milj.kr. är tillräcklig för att omvandla så många utbildningsbidrag som regeringen anger. I motion 1989/90:Ubl23 (fp) uttrycks farhågor för att regeringens förslag skall leda till att antalet studiestödsrum minskar. Motion 1989/90:Ubll7 (fp, c) yrkande 3 tar särskilt upp situationen för Tema vid universitetet i Linköping. Där har inrättats fler utbild­ningsbidrag än vad som ålagts universitetet av statsmakterna. Både anslaget E 10. Temaorienterad forskning och externa anslag har därvid tagits i anspråk. Enligt motionärerna leder regeringens förslag till att Tema måste minska sin antagning till forskarutbildning, vilket vore synnerligen olyckligt. I motion 1989/90:Ubl23 yrkande 5 hävdas att undantag från principen att utbildningsbidragen skall omvandlas till doktorandljänsler bör kunna göras för utländska studerande. I samma motion yrkande 7 begärs att regeringen skall återkomma till riksdagen med en mer realistisk plan för doktorandulblldningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet vill erinra om att det för forskarutbildningen — till skillnad från grundläggande högskoleutbildning — inte finns några centralt fastställda antagningstal. Dimensioneringen skall fastställas ut-

 

ifrån tillgängliga resurser (prop. s. 176). Grundprincipen för studiefi-  1989/90:UbU25

nansieringen i forskarutbildningen bör vara att de studerande förord­nas på doktorandljänsler. Detta bör vara utgångspunkten vid beräk­ningen av vilka resurser som inom ramen för fakultetsanslagen minst skall avsättas för studiefinansiering i forskarutbildningen. Eftersom kostnaden för att ersätta ett utbildningsbidrag med en doktorandtjänst är hög, är del nödvändigt att låta denna omvandling sträckas ut över flera år. Utskottet anser, mot bakgrund av de behov av forskarutbilda­de som kan förutses i framtiden, att antalet studiestödsrum inte kan tillåtas minska I förhållande till det antal som statsmakterna i dag har avsatt särskilda resurser för under fakultetsanslagen. Kostnaderna för att omvandla utbildningsbidrag till doktorandtjänster kan variera både inom och mellan fakulteter och högskoleenheter, eftersom lönerna bestäms i lokala förhandlingar. De medelstillskott som för detta ända­mål föreslås i propositionen är beräknade utifrån en schablon för kostnaden per omvandling. Högskoleenheterna bör vara skyldiga att använda hela det belopp som anges för omvandling inom resp. fakultet till det ändamålet och således omvandla det antal utbildningsbidrag som dessa tillskott räcker till.

Såväl i motion 1989/90:Ubl23 yrkande 5 som i synpunkter som framförts från högskoleenheterna till utskottet har del framhållits att utbildningsbidrag kan vara en lämpligare studiestödsform än dokto­randtjänst för utländska studerande. Utskottet anser för sin del att utbildningsbidrag även framdeles bör kunna förekomma i speciella situationer, t.ex. för utländska studerande.

I regeringens och UHA:s kalkyler för omvandlingen har inte ingått de utbildningsbidrag som finansieras med andra medel än de av statsmakterna avsatta medlen Inom fakultetsanslagen. I nästa forsk­ningsproposition bör klargöras om sådana utbildningsbidrag skall före­komma i framtiden och i så fall i vilken omfattning.

Vad utskottet här anfört om omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster bör riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ubll7 yrkande 3 och 1989/90: Ubl23 yrkandena 5 och 7 som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 15 hemställs att riksdagen nu skall besluta att omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster skall vara avslutad vid utgången av budgetåret 1995/96.

Regeringen uttalar i propositionen (s, 181) att återstående utbild­ningsbidrag (jfr beräkningarna i UHÄ-rapport 1989:7 s. 24) bör om­vandlas under perioden 1993/94-1995/96.

Utskottet anser aU yrkande 15 i motion 1989/90:Ubl25 därmed är tillgodosett, varför det bör avslås av riksdagen.

Fyra motioner innehåller förslag om ytterligare medel för doktorand-
tjänster I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 6 föreslås 10 milj.kr.
utöver regeringens förslag för budgetåret 1990/91 för att antalet studie-
finansieringsrum åtminstone skall kunna bibehållas på nuvarande
nivå. I motion  1989/90:Ubl25 (m) yrkande 13 föreslås ytterligare 50              62

milj.kr. budgetåret 1990/91 för inrättande av ytterligare doktorandtjän-

 

ster. Även i motion l989/90:Ubl40 (c) föreslås ytterligare 50 milj.kr.   1989/90:UbU25

för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster (yrkande

14).   Motionärerna  anser  att antalet  studiestödsrum   måste öka, om

antalet disputerade skall kunna nå upp till 2 000 per år (yrkande 8). I

motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 9 föreslås ytterligare 240 milj.kr.

utöver regeringens förslag. Därav avser 90 milj.kr. omvandling av alla

utbildningsbidrag under treårsperioden och 50 resp. 100 milj.kr. ökat

antal studiestödsrum budgetåren 1991/92 resp. 1992/93.

Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka medelsökningar för forskarutbildningen utöver vad regeringen har föreslagjt. Motions­yrkandena avstyrks.

Takten för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster inom de olika fakulteterna tas upp i motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 16. Motionärerna vill att samtliga utbildningsbidrag inom de matematisk­naturvetenskapliga fakulteterna skall vara omvandlade till doktorand­tjänster vid treårsperiodens slut.

Enligt utskottels mening kan en sådan prioritering av matematisk-naturvetenskaplig fakultet inte göras på bekostnad av övriga fakulteter. Eftersom utskottet inte är berett att tillstyrka ytterligare medel bör riksdagen avslå motion l989/90:Ubl25 yrkande 16.

Regeringen föreslår atl studiemedel fr.o.m. den 1 juli 1993 inte längre skall utgå för forskarutbildning (s. 230). Delta awisas i motionerna 1989/90:Ub43 (m) yrkande 2 och l989/90:Ubl25 (m) yrkande 11. Motionärerna anser att forskarstuderande som ser studielån som en möjlighet atl delfinansiera sin forskarutbildning bör kunna uppbära studiemedel. Även i motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 15 awisas regeringens förslag med hänvisning till att möjligheten att kunna påbörja forskarstudierna med studiemedel betyder mycket inom huma­niora, samhällsvetenskap och teologi där resursbristen är stor. Skepsis mot regeringens förslag uttrycks också i motion 1989/90:Ubl23 (fp).

Utskottet delar regeringens bedömning att studiemedel inte är en lämplig finansieringsform för forskarstudier. Den bör så snart som möjligt ersättas med doktorandtjänster. Utskottet har liksom regering­en inte funnit det möjligt att för den förestående treårsperioden tillskjuta resurser för att öka antalet studiefinansieringsrum inom fakultetsanslagen. Behovet av forskarutbildade är så stort atl utskottet inte anser sig kunna medverka till en åtgärd som kan beräknas minska antalet personer som avlägger doktorsexamen. Frågan hur ett avskaf­fande av rätten till studiemedel under forskarutbildning påverkar antalet doktorsexamina bör belysas i nästa forskningsproposition och bedömas tillsammans med de förslag som där framläggs om resurser för doktorandtjänster. Även lämpligheten av att i framtiden tillåta att studiemedel används övergångsvis i början av forskarutbildningen, i de fall institutionen kan förutse att en doktorandtjänst kommer att finnas tillgänglig inom kort, bör belysas. Utskottet föreslår atl riksdagen med anledning  av   motionerna   l989/90:Ub43   yrkande  2,   1989/90:Ubl25

63

 

yrkande 11 och 1989/90:Ubl40 yrkande 15 samt med avslag på propo-        1989/90:UbU25 sition 1989/90:90 som sin mening ger regeringen till känna vad utskot­tet anfört om studiemedel under forskarutbildning.

I fyra motioner, nämligen 1989/90:Ub38 (c), l989/90:Ubl39 (vpk) yrkandena 10 och 25, 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 16 och 1989/90: Ubl48 (fp) hemställs att doktorandtjänst skall kunna innehas på deltid. Enligt motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 10 och 25 samt 1989/90:Ubl40 yrkande 16 behövs detta för att forskarutbildningen skall kunna rekrytera andra grupper, inte minst kvinnor. Enligt mo­tionerna 1989/90:Ub38 och 1989/90:Ubl48 behöver museerna en bety­dande ökning av antalet forskarutbildade som väljer museiinriktning. Museerna behöver forskarutbildade med yrkeserfarenhet, och motionä­rerna vill därför att man skall kunna kombinera forskarutbildning med tjänstgöring vid museer m.fl. institutioner. Över de två sistnämn­da motionerna har kulturutskottet avgivit yttrande (1989/90:KrU6y) som bifogas detta betänkande som bilaga 3.

Doktorandtjänster skall enligt gällande förordning (1985:310) inrät­tas för heltidstjänstgöring. Dessa tjänster omfattas av samma ledighets­lagar som gäller i övrigt på arbetsmarknaden och av de bestämmelser som gäller särskilt för statliga tjänster. Det innebär t.ex. rätt till föräldraledighet, ledighet för vård av närstående m.m. Innehavaren kan också beviljas partiell tjänstledighet t.ex. för atl jämsides utöva annan deltidstjänst. I det senare fallet förutsätts att arbetsgivaren, dvs. högskoleenheten, bedömer det ligga i dess intresse att ledigheten bevil­jas.

Enligt utbildningsutskottets mening är bestämmelserna i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. samt tjänstledig­hetsförordningen (1984:11) 8 § till fyllest för att ge doktorander möjlighet att ha doklorandljänst och därvid kombinera doktorandstu­dierna med ansvar för yngre barn. Bestämmelsen alt doktorandtjänsten skall inrättas för heltidstjänstgöring inskränker inte dessa möjligheter. Den ger däremot doktoranden tryggheten att ha en heltidstjänst att återgå till efter eventuell föräldraledighet. Partiell tjänstledighet från doktorandtjänst för atl parallellt utöva annan tjänst l.ex. vid ett mu­seum bör enligt utskottets mening kunna förekomma, men endast om såväl doktoranden som högskoleenheten bedömer att denna anordning är bra för forskarutbildningen. Även i del fallet är det en trygghet för doktoranden att ha en heltidstjänst inom högskolan.

De resurser som frigörs när doktorander av olika skäl är tjänstlediga

helt  eller  delvis  från  doktorandtjänst  bör  högskoleenheterna såvitt

möjligt använda för att skapa ytterligare studiefinansieringsrum. Tiden

under vilken en studerande kan få vara förordnad på doktorandtjänst

är högst sex år, dock ej längre tid än som motsvarar forskarutbildning

på heltid i fyra år. Denna tid kan utsträckas ytterligare högst två år

bl.a. om den studerande varit föräldraledig och varit berättigad till

föräldrapenning.

Utskottet finner alltså atl gällande regler ger tillräckligt utrymme                      , ,

64 både för atl förena föräldraansvar med doktorandstudier och deltids-

 

tjänstgöring vid t.ex. museer med sådana studier. Riksdagen bör därför       l989/90:UbU25

avslå motionerna 1989/90:Ub38, 1989/90:Ubl39 yrkandena 10 och 25, 1989/90:Ub 140 yrkande 16 samt 1989/90:Ubl48.

Övriga forskarutbildningsfrågor

I motion 1989/90:Ubl06 (m, fp, c, vpk, mp) föreslås ett uppdrag till regeringen all utreda förutsättningarna för doktorander att tillgodoräk­na sig ATP-år för sin forskarlid.

Utskottet konstaterar att såväl innehav av doktorandtjänst som av utbildningsbidrag för doktorander ger ATP-poäng enligt lagen om allmän försäkring. De doktorander som varken har anställning av något slag eller utbildningsbidrag tillgodoräknas inte ATP-poäng. Ut­skottet anser inte att det finns skäl att överväga ATP-poäng i dessa fall. Yrkandet avstyrks.

Frågor om rekryteringen till forskarutbildning tas upp i ett antal motio­ner. I motion l989/90:Ub71 (fp) yrkande 2 framförs farhågor för att de studerande vid de mindre högskolorna kommer atl missgynnas vid antagning tiil forskarutbildning, om regeringens förslag antas av riksda­gen. Motionärerna vill därför att regeringen skall komma med förslag om hur målet att fler studerande vid de mindre högskolorna skall genomgå forskarutbildning skall kunna genomföras. I motion 1989/90:Ub80 (fp) yrkande 1 föreslås att riksdagen skall ge regeringen till känna att universiteten och de regionala högskolorna skall anordna introduktionskurser för studenter om forskning i syfte atl öka rekryte­ringen. 1 motion 1989/90:Ubl25 (m) begärs åtgärder i syfte att motive­ra därtill lämpade personer att satsa på en forskarkarriär (yrkande 2). Motionärerna anser att löneutjämningen i Sverige gått så långt alt den som satsar på en forskarkarriär inom ett område där forskningen inte leder till kommersiella tillämpningar måste vara något av en idealist. De åtgärder regeringen föreslår är enligt motionärerna (yrkande 8) inte tillräckliga för att Sverige i framtiden skall kunna rekrytera tillräckligt många till forskarutbildning. Motionärerna bejakar värdet av arbete i forskarlag men vill (yrkande 10) värna om den i grunden humanistiska forskningstradition som slagit vakt om ett fritt sökande efter kunskap. I motion 1989/90:Ubl40 (c) erinreis (yrkande 11) om tidigare framförda förslag om vetenskaplig grundkurs i början av den grundläggande utbildningen och om uppluckring av linjesystemet — bådadera åtgärder som skulle främja rekryteringen till forskarutbild­ning genom att väcka intresse och utveckla ett kritiskt synsätt hos de studerande. Vidare föreslås (yrkande 13) förstärkta informationsinsats­er i gymnasieskolan om vad det innebär att forska och att syo-konsulenier får bättre utbildning för detta.

Utskottet delar regeringens uppfattning att ett stort ansvar vilar på
fakultetsnämnder och institutioner att finna former för en rekrytering
till forskarutbildning som får till resultat atl unga människor med
intresse och särskild fallenhet för forskning kommer in i denna
utbildning. Det är anmärkningsvärt att hittills ytterst litet synes ha                 65

gjorts  för  att   rekrytera  studerande  vid  de   mindre  och   medelstora

5 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

högskolorna till forskarutbildning. Vilka konkreta insatser som bäst 1989/90:UbU25 främjar en ökad och förbättrad rekrytering till forskarutbildning kan inte avgöras på nationell nivå. De torde behöva variera både mellan högskoleenheter, mellan fakulteter och kanske mellan ämnen inom samma fakultet. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motio­nerna 1989/90:Ub71 yrkande 2, 1989/90:Ub80 yrkande 1, 1989/90: Ubl25 yrkandena 2, 8 och 10 samt l989/90:Ubl40 yrkandena 11 och 13.

I motion I989/90:Ubl25 (m) yrkande 9 sägs att även när handledarka-paciteten är otillräcklig för att anta flera forskarstuderande bör institu­tionen normalt inte kunna vägra studerande som vill genomgå utbild­ningen som privatbter all göra detta.

Utskottet konstaterar att den som är behörig att antas till forskarut­bildning har rätt atl avlägga doktorsexamen även om han inte har blivit antagen till utbildningen. Riksdagen bör därför avslå motion 1989/90:Ubl25 yrkande 9.

I motionerna 1989/90:Ub80 (fp) yrkande 2 och 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 9 understryks handledningens betydebe för forskarutbildning­ens effektivitet. I den sistnämnda motionen hävdas all handledarna behöver göras bättre medvetna om de regler som omgärdar forskarut­bildningen och om sitt ansvar för att avhandlingsarbetena ges sådant omfång att de kan genomföras inom den stipulerade tidsramen.

Utskottet instämmer med motionärerna när det gäller handledning­ens betydelse men anser inte atl de åtgärder som föreslås i motionerna är av det slag som bör beslutas av riksdagen. Riksdagen bör således avslå motionerna l989/90:Ub80 yrkande 2 och 1989/90:Ubl40 yrkande 9.

Licentiatexamens återinförande begärs i motion 1989/90:Ubl40 (c) yr­kande 10.

Utskottet konstaterar att licentiatexamen numera kan avläggas inom samtliga fakulteter. Yrkandet avstyrks.

Förslag om graderade betyg i doktorsexamen framförs i två motioner. Enligt motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 17 bör doktorsavhandlingar betygsättas med underkänd, godkänd eller väl godkänd. I motion 1989/90:Ub645 (m) begärs en utredning för att finna former för graderade betyg på doktorsavhandlingar.

Yrkanden om återinförande av graderade betyg i forskarutbildning­
en har framförts vid flera riksmöten under 1980-talel (jfr UbU
1983/84:28 s. 19 och UbU 1986/87:26 s. 25). Liksom tidigare hänvisar
utskottet till att en graderad betygsättning sannolikt skulle medföra
förlängd utbildningstid till doktorsexamen. Betyget godkänd skall stå
för en godtagbar vetenskaplig kvalitet på avhandlingarna och skall inte
ges om avhandlingen inte håller sådan kvalitet. För den fortsatta
forskarkarriären fungerar systemet med antagning av oavlönade docen­
ter som ett bedömningsinstrument. Utskottet avstyrker motionsyrkan­
dena.                                                                                                                 66

 

I motion 1989/90:Ub80 (fp) yrkande 3 föreslås att en poänggivande kurs        1989/90:UbU25 i pedagogik skall inleda forskarutbildningen. Siftet är att doktorander som inom sin doklorandljänst åläggs atl undervisa vid institutionen skall vara bättre rustade för denna uppgjft.

Utskottet konstaterar att frågan om i vilken omfattning doktorander skall undervisa avgörs lokalt. På vilket sätt doktorander och andra som undervisar vid institutionerna skall få de för denna uppgjft nödvändiga kunskaperna i pedagogik bör också vara en lokal fråga. Yrkandet avstyrks.

6. Vissa tjänsteorganisatoriska frågor

Inledning

Genom 1986 års lärartjänstreform infördes en enhetlig iärartjänstorga-nisation i högskolan. Flertalet tidigare tjänstekategorier ersattes av tjänster som professor, högskolelektor och högskoleadjunkt samt for­skarassistent. Samtidigt infördes en enhetlig och mer generell reglering av innehållet i lärartjänsterna. Därigenom skulle fler högskolelärare, i mån av kompetens och resurser, kunna medverka i forskning inom ramen för sin tjänstgöring. För fakultetsområdena skapades s.k. rörliga resurser för forskning. Högskoleenheterna fick ökad frihet i valet mellan olika slags lärarinsatser och vid fördelningen av uppgifter mellan lärarna. Samtliga arbetsuppgifter inom högskolan kan ingå i en lärartjänst oavsett hur denna finansieras. Högskoleenheterna skall nu­mera således innefatta också den externt finansierade verksamheten i underlaget för lärartjänster.

Den nya lärartjänstorganisationen innebär atl anställnings- och ar­betsvillkor, som gäller på arbetsmarknaden i övrigt, nu också tillämpas inom högskolan. Inte minst gäller detta med avseende på anställnings­tryggheten. Det normala skall vara att lärare inom högskolan anställs med tillsvidareförordnande i stället för ett antal tidsbegränsade förord­nanden.

Tjänst som professor

I mars 1988 tillkallade regeringen en särskild utredare som skulle se över proceduren vid tilbättande av tjänst som professor m.m. Denne överlämnade i maj 1989 betänkandet (SOU 1989:50) Professorstillsätt­ning.

Den största gruppen av tjänster som professor inom högskolan tillsätts av regeringen med fullmakt. De frågor om professorstillsättning m.m. som nämnda utredning berör är inte av den karaktären att riksdagens godkännande behövs. Det ankommer på regeringen att fatta de beslut om ändring i högskoleförordningen som utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter föranleder.

Förfarandet att tillsätta professurer skiljer sig från det för andra
tjänster.   Förslagsslällande  organ   för   tjänsterna   inom   högskolan  är     67

tjänsteförslagsnämnder som är knutna till fakultets- eller sektionsnivå.

 

Nämnderna avger förslag direkt till regeringen när del gäller tjänster            1989/90:UbU25

som tillsätts av denna, i andra fall tillställs förslagen rektorsämbetet vid resp. högskoleenhet.

I tjänsteförslagsnämnderna ingår vid sidan av sex fasta ledamöter tre sakkunniga som utses för det särskilda ärendet. De sakkunniga skall vara särskilt förtrogna med tjänstens ämne, och de skall avge skriftliga utlåtanden om de sökandes skicklighet. Tjänsteförslagsnämnden skall avge ett motiverat förslag i tillsättningsärendet. Detta förslag får för tjänster som tillsätts av regeringen överklagas hos regeringen.

I forskningspropositionen aviserar regeringen sin avsikt atl i högsko­leförordningen ta in en bestämmelse om att de sökande skall beredas tillfålle ta del av och yttra sig över de förslag till sakkunniga som lagts fram innan beslut fattals i frågan. Regeringen anför att i tillsättnings­ärenden riktas ofta kritik mot valet av sakkunniga. Del hävdas ibland att hela ärendet kan styras genom detta val. Denna kritik kommer sällan fram förrän de sakkunniga lagt fram sina yttranden. Detta kan bl.a. få till följd att klaganden yrkar atl nya sakkunniga skall utses, något som skulle betyda en avsevärd fördröjning av det enskilda ärendet.

I två motionsyrkanden redovisas tveksamhet till den förändring i högskoleförordningen som regeringen aviserat i förevarande fråga. I motion 1989/90:Ub52 (c) yrkande 3 framhålls att högskoleförordning­en inte bör ändras i syfte atl ge de sökande tillfålle att yttra sig över valet av sakkunniga. Detta bör riksdagen som sin mening ge regering­en till känna. I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 11 föreslås all riksdagen avvisar propositionens förslag atl valet av sakkunniga skall kunna överklagas.

Utskottet konstaterar att det är regeringen som utser de professorer som tillsätts med fullmakt. Detta sker på förslag från de tjänsteförslags­nämnder som finns vid fakulteter och sektioner. Såvitt utskottet erfarit innebär den förändring i högskoleförordningen som regeringen avise­rat vad gäller valet av sakkunniga inte att valet formellt skall kunna överklagas. Avsikten är att bereda de sökande tillfålle att avge sina synpunkter på valet av sakkunniga. Utskottet finner ingen anledning att ifrågasätta den bedömning regeringen redovisat, nämligen att den eventuella försening av ett ärende som härigenom kan uppstå kommer att uppvägas av alt diskussioner om de sakkunnigas lämplighet inte skall behöva uppstå längre fram under ärendets behandling. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub52 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 11.

I motion 1989/90:Ub40 (s) yrkande 2 betonas att antalet kvinnliga professorer måste öka. En metod som bör övervägas är könskvotering förutsatt att den vetenskapliga kompetensen bedöms likvärdig.

Utskottet anser för sin del att bestämmelserna i jämställdhetslagen är tillräckliga i detta avseende. Med det anförda avstyrks motion 1989/90: Ub40 yrkande 2.

68

 

Tjänst som högskolelektor och högskoleadjunkt m.m.                     1989/90:UbU25

I den nu föreliggande forskningspropositionen framhåller regeringen att på sikt bör för alla lärartjänster inom högskolan — med undantag av tjänsterna inom det konstnärliga området — krävas avlagd doktors­examen. Härigenom ges formella möjligheter för alla lärare atl i tjänsten medverka i högskolans forskning.

Måbättningen att alla högskolelärare skall ha avlagt doktors­examen för behörighet till tjänst kommenteras i tre motionsyrkanden.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 17 redovisas en positiv inställ­ning till att samtliga lärare i högskolan på sikt skall ha genomgått forskarutbildning. Enligt motionärerna är detta en förutsättning för att man skall kunna kräva forskning i tjänsten. Men målsättningen åtföljs inte av några åtgärdsförslag. Därför efterlyser motionärerna ett pro­gram för hur samtliga lärare inom högskolan skall nå denna utbild­ningsnivå och därigenom få möjlighet atl bedriva forskning inom ramen för sin tjänst. Motionärerna pekar särskilt på behoven när det gäller de mindre och medelstora högskolorna samt lärarutbildnings-och vårdutbildningsområdena där antalet forskarutbildade lärare är förhållandevis lågt.

Liknande synpunkter framförs i motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 20. Motionärerna är beredda atl stödja åtgärder som syftar till en höjning av högskolans kvalitet, men anser att mer systematiska åtgär­der måste vidtas. Därför bör regeringen ges i uppdrag att i nästa budgetproposition lägga fram en plan för hur målet att få en högskola där flertalet lärare är forskarutbildade skall nås.

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 13 delar motionärerna i prin­cip regeringens ambition att på sikt alla lärartjänster inom högskolan bör innehas av personer som avlagt forskarexamen. Motionärerna anser dock att det finns fler områden inom högskolan än det konstnär­liga, där kravet på doktorsexamen knappast kan ställas generellt. Det gäller t.ex. vissa lärare inom lärar- och vårdutbildningarna. Riksdagen bör därför redan nu uttala att kravet inte kan få riktigt den räckvidd regeringen tycks förutsätta.

Utskottet delar regeringens bedömning att det i princip för tjänst som lärare i högskolan bör krävas avlagd doktorsexamen. Undanlag måste dock göras för områden som det konstnärliga inom vilka behö­righetsvillkoren på grund av verksamhetens art bör vara annorlunda. Förutsättningarna för alt kräva avlagd doktorsexamen vid tillträde till lärartjänst varierar självfallet mellan olika utbildningsområden. Utskot­tet vill i sammanhanget peka på att tjänster som högskoleadjunkt kan ha betydelse för rekryteringen av lärare med framstående kvalifikatio­ner inom praktikgrundade kunskapsområden. Dessa lärare har inte kvalificerat sig genom forskarutbildning, ofta därför att deras skicklig­het inte lämpligen kan uttryckas i de krav som ställs i en doktorsexa­men.

Utvecklingen mot en högskola där alla lärare i princip har doktors­examen måste enligt utskottets mening ses på lång sikt. Ett steg i den riktningen tas under den nu kommande treårsperioden i och med att

 

resurser tillställs de mindre och medelstora högskolorna bl.a. för att 1989/90:UbU25 den redan anställda lärarstaben skall ges möjligheter att i förekomman­de fall genomgå forskarutbildning. Med tanke på del långa tidsperspek­tiv den nu behandlade frågan måste sättas in i finner utskottet del svårt atl upprätta särskilda planer för hur den av regeringen uttalade mål­sättningen skall realiseras. Med hänvisning till vad utskottet nu anfört avstyrks motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 13, 1989/90:Ubl25 yrkan­de 20 och 1989/90:Ubl40 yrkande 17.

Innevarande budgetår har riksdagen anvisat 11 634 000 kr. för forsk­ningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa medel kan bl.a. användas till lärares forskarutbildning. 1 forsk­ningspropositionen föreslås en uppräkning av dessa medel med 30 milj.kr. totalt för den nu aktuella treårsperioden.

1 motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 21 anförs att det inte bör komma i fråga att nylillträdande innehavare av högskoleadjunkts­tjänster skall komma i åtnjutande av de medel som anslås för icke disputerade adjunkters forskarutbildning.

När det gäller de medel som föreslås anvisade till de mindre och medelstora högskolorna för forskningsstödjande åtgärder utgår utskot­tet från att, när medlen används för lärares forskarutbildning, del är lärare som länge innehaft tjänst som i första hand skall ges möjlighet atl exempelvis fullfölja en avbruten forskarutbildning. Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl25 yrkande 21.

Ett viktigt inslag i den nya lärartjänslorganisationen för högskolan, som infördes år 1986, var att lärare med intresse och kompetens för forskning i vidgad omfattning skulle beredas tillfålle att inom ramen för sin tjänst bedriva forskning eller delta i forsknings- och utveck­lingsprojekt. Det skulle inte längre vara förbehållet innehavare av endast vissa tjänster att ägna sig åt forskning. Konkret berörde föränd­ringen framför allt mellannivån inom högskolans lärarorganisation. Tidigare hade på denna nivå funnits dels docenttjänster, främst avsedda för forskning, dels universitetslektorstjänster, avsedda för undervisning och andra uppgifter inom högskoleutbildningen. Dessa tjänster ersattes nu av tjänster som högskolelektor.

I forskningspropositionen framhålls att det är angeläget att högskole­lektorer mer än vad som nu är fallet får möjlighet att forska eller medverka i forskning. För atl markera att forskning skall betraktas som en av flera arbetsuppgifter för behöriga innehavare av högskole­lektorstjänst bör enligt regeringen högskoleförordningen ändrsis i så måtto att det liksom för professorer och forskarassistenter föreskrivs att högskolelektorer skall bedriva forskning.

Till följd av att forskning blir ett åliggande i tjänsten för högskole­lektorer bör enligt propositionen befordringsgrunderna för dessa tjäns­ter ändras så att de inte kan tillsättas på en bedömning av främst pedagogiska meriter.

1 tre motionsyrkanden kommenteras tilbättningsgrunderna för tjänst
som högskolelektor I motion l989/90:Ubl40 (c) yrkande 21 framhålls               70

att det bör klargöras atl tillsättning av tjänst som högskolelektor skall

 

ske utifrån en sammanvägd bedömning av pedagogiska meriter och 1989/90:UbU25 forskningsmeriter. Motionärerna menar atl goda insikter i pedagogik och metodik är av stor vikt för forskare som undervisar. Därför bör pedagogiska meriter väga tungt vid tjänstetillsättningar. I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 11 konstateras att regeringens förslag till en ändring av befordringsgrunderna är logiskt, men det får enligt motionärerna inte innebära att hänsyn i fortsättningen inte las till pedagogiska meriter. Liknande synpunkter förs fram i motion 1989/90: Ubl39 (vpk) yrkande 11. Där hävdas att ökade möjligheter till forsk­ning inte får medföra att värdet av pedagogiska meriter tonas ner. Pedagogiska meriter skall även fortsättningsvis väga lika tungt. I mo­tion 1989/90:Ub92 (m) yrkande 5 slutligen refereras till det starka samband som finns mellan forskning och grundläggande högskoleut­bildning. Mot denna bakgrund menar motionärerna att pedagogiska meriter även i framtiden skall kunna vägas in vid tillsättning av tjänst som högskolelektor.

Utskottet konstaterar inledningsvis att det i dag enligt högskoleför­ordningen finns möjligheter alt fåsta vikt vid olika slags skicklighet vid tillsättning av tjänst som högskolelektor. Särskild vikt kan fästas vid antingen vetenskaplig skicklighet eller pedagogisk skicklighet eller vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet i lika mån. Högskolestyrelsen skall senast vid ledigförklarandel av tjänsten besluta om vilken av befordringsgrunderna det skall fåstas särskild vikt vid.

Utskottet finner att den förändring regeringen nu föreslår beträf­fande tillsättningsgrunderna för tjänst som lektor innebär alt hänsyn även fortsättningsvis skall tas till pedagogisk skicklighet. Vad som kommer att följa jämfört med förhållandena i dag är att ledigkungö-randet av tjänster som tillsätts uteslutande på grund av förvärvad pedagogisk skicklighet upphör.

De nuvarande högskolelektorerna utgör inte någon homogen grupp. Bland dagens lektorer finns exempelvis ett stort antal personer som tillsatts huvudsakligen på pedagogiska meriter och för arbetsuppgifter inom grundläggande högskoleutbildning. Varken för de berörda indivi­derna eller för verksamheten inom högskolan är del lämpligt att skyldigheten att forska införs generellt för dem som redan har tjänst som högskolelektor. I anslutning till att forskning föreslås bli ett åliggande i tjänsten för högskolelektorer instämmer utskottet i rege­ringens bedömning att det inte längre skall vara möjligt att få en tjänst som lektor enbart på en bedömning av pedagogisk skicklighet. De nya reglerna bör, som regeringen föreslagit, kunna införas för sådana tjänster som ledigförklaras efter den 1 juli 1990. Med hänvisning till det anförda, av vilket det framgått att pedagogiska meriter även fortsätt­ningsvis skall tillmätas betydelse vid tillsättning av tjänst som högskole­lektor, avstyrks motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 5, 1989/90:Ubl23 yrkande 11, 1989/90:Ubl39 yrkande 11 och 1989/90:Ubl40 yrkande 21.

71

 

I   motion   1989/90:Ubl40  (c)  yrkande   22  anförs  aU   personer  som       l989/90:UbU25

undervisar i högskolan måste få möjlighet att tillgodoräkna sig under­vbning i gymnasieskolan som merit vid tjänstetilbättningar.

Utskottet erinrar om all nu gällande bestämmelser om merilering genom pedagogisk skicklighet inte är begränsad enbart till högsko­leområdet. Pedagogisk skicklighet kan förvärvas inom ett antal områ­den. Då utskottet finner att motionärernas yrkande i huvudsak är tillgodosett avstyrks motionen.

Högskolelektor skall, som alla lärare i högskolan, ägna sig ål utbild­ning, egen fortbildning och administrativt arbete. Lektor skall bedriva eller medverka i forskning inom ramen för tjänsten i den omfattning som fastställs lokalt. I forskningspropositionen framhålls atl det är angeläget all högskolelektorerna mer än vad som nu är fallet får möjlighet atl forska eller medverka i forskning.

1 flera motionsyrkanden berörs omfattningen av högskolelektorernas forskning.

I fyra yrkanden begärs att den arbetstid som högskolelektorer skall ägna ål forskning skall regleras med avseende på omfattningen. I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 18 anförs atl det finns starka skäl för att i högskoleförordningen reglera den arbetstid som lektorerna skall ägna åt forskning. Moiionärerna menar atl planeringsarbetet på lokal nivå underlättas och att onödiga spänningar och konflikter därigenom undviks. Enligt motionärerna bör alla behöriga universi­tets- och högskolelärare åläggas forskning i tjänsten motsvarande unge­får en tredjedel av arbetstiden. Ett motsvarande yrkande förs också fram i motion 1989/90:Ub617 (m) yrkande 7. I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 9 välkomnas regeringens resonemang om möjlighet till forskning i tjänsten för forskningskompetenta högskolelektorer. För att ambitionen med forskning i tjänsten skall kunna förverkligas anser motionärerna atl det är nödvändigt att statsmakterna uttalar en åsikt om vilken omfattning forskningen skall ha. Motionärerna menar att forskningen i princip skall omfatta minst en tredjedel av arbetstiden. Även i motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 13 anser motionärerna atl principen om forskningens omfattning för lektorerna är så central all den bör regleras i högskoleförordningen. Forskningsandelen i tjänsten bör uppgå till minst en tredjedel av arbetstiden. Motionärerna vill dock understryka att forskning i tjänsten måste kunna organiseras på ett flexibelt sätt.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är och måste vara de lokala högskoleorganen som svarar för fördelning av arbetsuppgifter och arbetsledning. Centrala föreskrifter bör alltså inte utfårdas. I vilken utsträckning forskning skall ingå i tjänsten bör således inte anges i l.ex. högskoleförordningen utan bestämmas individuellt vid fördelning av arbetsuppgifterna inom institutionen. Detta gäller enligt utskottets uppfattning såväl omfattningen av forskningsuppgifterna som förläggningen i tiden av sådant arbete. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 9, 1989/90:Ubl25 yrkan­de 18, 1989/90:Ubl43 yrkande 13 och 1989/90:Ub617 yrkande 7.

 

Frågan om skyldighet att forska i tjänsten vad gäller högskolelektorer          1989/90:UbU25

berörs i två motionsyrkanden. I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 19 ges en rad exempel på hur befintliga resurser inom högskolesystemet utan svårighet skulle kunna omfördelas i syfte att finansiera högskole­lektorers forskning. Målsättningen bör enligt motionärerna vara att samtliga forskningsbehöriga lektorer budgetåret 1993/94 har forskning som en av sina väsentliga arbetsuppgifter. I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 10 anförs att skyldigheten atl forska bör gälla alla högskolelek­torer som är forskarutbildade.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Ulskotiet har i det föregående redovisat all det inte har något att invända mot regeringens förslag att befordringsgrunderna för högskole­lektorer ändras så att de inte längre kan tillsättas på en bedömning av främst pedagogiska meriter. Denna förändring avses införas för tjänster som lektor som ledigförklaras efter den 1 juli 1990. En följd härav blir således all inslagen av vetenskaplig merilering kommer all öka, vilket gör del möjligt att erbjuda forskningsuppgifter till flera lektorer.

Utskottet vill dock erinra om att många lektorer som nu innehar tjänster har anställts för grundutbildningens behov. Utskottet anser att det är viktigt att den stora gruppen redan anställda stimuleras till insatser inom forskning, men med hänsyn till de grunder på vilka innehavarna fått sina tjänster är det mindre lämpligt att införa en generell skyldighet atl forska i tjänsten. Givetvis kommer som hittills även lektorer, som inte har skyldighet att forska i tjänsten att kunna ägna sig åt detta i mån av tillgång på resurser, t.ex. genom att medel för forskningstid anvisas från den s.k. rörliga resursen. Utskottet anser vidare all större krav än genomgången forskarutbildning måste ställas när en tjänsteinnehavare skall få möjlighet att forska I tjänsten. Utskot­tet delar regeringens bedömning att för personer som redan är förord­nade som högskolelektor skall bestämmelsen att forskning skall ingå i tjänsten gälla om de antagils eller antas som oavlönade docenter. Utskottet bedömer att denna definition av forskningskompetens är snävare än vad motionärerna grundat sina yrkanden på vad gäller skyldigheten för lektorer atl forska. Med anledning härav avstyrks motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 10 och 1989/90:Ubl25 yrkande 19.

Tjänst som forskningsassistent

I propositionen anförs att även den externt finansierade verksamheten inom utbildning och forskning är ett reguljärt inslag i högskolans verksamhet. Inga särskilda anställningsformer eller tjänstekategorier skall användas för denna verksamhet. En av följderna härav är att tjänst som forskningsassistent (ibland även benämnd forskare) endast skall inrättas när ingen annan tjänst kan komma i fråga. Tjänst som forskningsassistent är en arvodestjänst, som alltså inte behöver ledig­förklaras. Tjänsten kan tillsättas antingen med tillsvidareförordnande eller med tidsbegränsat förordnande.

73

Av propositionen framgår att på många håll inom högskolan inrättas fortfarande ett stort antal tjänster som forskningsassistent, uppenbarli-

 

gen  ulan  iakttagande av den föreskrift  i  högskoleförordningen som           1989/90:UbU25

säger all sådan tjänst skall inrättas endast i undantagsfall. Mot bak­grund av att den externt finansierade verksamheten skall utföras inom ramen för den reguljära tjänsteorganisationen konstaterar regeringen alt de tidigare gjorda förändringarna i tjänsteorganisationen inte visat sig vara tillräckliga. Den enhetliga lärartjänstorganisationen bör, anför regeringen, nu genomföras konsekvent genom att tjänstekategorin forskningsassistent avskaffas. Nya tjänster som forskningsassistent bör inte inrättas efter den 1 juli 1991. I den mån behov finns av tidsbe­gränsade anställningar för arbete inom forskningsprojekt m.m. föreslår regeringen atl möjligheterna till projektanställning utnyttjas.

I två motionsyrkanden tas avstånd från regeringens förslag att tjän­stekategorin forskningsassistent skall awecklas. I motion 1989/90: Ubl40 (c) yrkande 19 hemställs atl riksdagen avslår regeringens för­slag. Vidare anförs att en avveckling under inga omständigheter kan accepteras förrän effekterna av omvandlingen av studiestöd från utbild­ningsbidrag till doktorandtjänster har utvärderats. I motion 1989/90: Ubll6 (fp) framhålls att tjänst som forskningsassistent medger en betydelsefull flexibilitet både för den enskilde forskaren och för den institution vid vilken han är verksam. Tjänst som forskningsassistent bör därför tills vidare finnas kvar inom högskolan.

Utskottet anser att den tjänstekonstruktion i högskolan som nu finns för lärare och forskare är ändamålsenlig och att den konsekvent bör tillämpas över högskolans hela verksamhetsområde. Många av dem som i dag har tjänst som forskningsassistent eller forskare skulle sannolikt ha kunnat förordnas som högskolelektor. En förutsättning för atl alla högskolelektorer skall kunna ges rimlig tid för medverkan i forskning är att arbetsuppgifterna fördelas på ett enhetligt sätt inom högskolan. Stora delar av arbetsuppgifterna inom högskolan bör enligt utskottets mening inte knytas till tjänster vid sidan om högskolans lärarorganisation. Det förekommer vidare att tjänst som forskningsassi­stent används för personer som fullgör sin egen forskarutbildning. Här bör enligt utskottets mening de reguljära studiestödsinstrumenten i stället användas. För olika former av forskningsarbete kan i särskilda fall möjligheterna till projektanställning utnyttjas. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubll6 och 1989/90:Ubl40 yrkande 19.

Vissa tjänsteorganisatoriska frågor inom lärarutbildningen m.m.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1989/90:Ub42 (m) och 1989/90:Ubll2 (s). Enligt den sistnämnda motionen behöver vissa högskolelärare inom lärarutbildningen ha kompetens av annat slag än doktorsexamen, nämligen särskild pedagogisk skicklighet visad i lärar­utbildningsverksamhet och undervisning på skolområdet. Enligt mo­tion 1989/90:Ub42 finns del viktiga kunskapsområden inom högskolan

som inte låter sig inrymmas i en doktorsexamen inom gängse fakultets-

o                                                                                                                        74

ämnen. Dokumenterad praktisk skicklighet pa t.ex. lärarutbildnings-

 

området bör ge behörighet till vissa av lektorstjänsterna inom högsko-        1989/90:UbU25 lan   på  samma  sätt  som  konstnärlig skicklighet  ger  behörighet   till lektorsljänster på det konstnärliga området.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt riksdagens beslut våren 1985 om ny arbets- och tjänsteorgani­sation för lärare i den statliga högskolan (prop. 1984/85:57, UbU 1984/85:9, rskr. 1984/85:115) skall det inom högskolan huvudsakligen finnas tre kategorier av lärartjänster, nämligen tjänster som professor, högskolelektor och högskoleadjunkt. För samtliga dessa tre tjänstetyper gäller enligt 19 kap. 21 § högskoleförordningen som allmänt behörig­hetsvillkor atl den är behörig till lärartjänst, som har den vetenskapliga och pedagogiska skicklighet och den förmåga i övrigt som behövs for att fullgöra tjänsten väl. Kravet på vetenskaplighet har i denna behörig­hetsparagraf av allmän natur en myckel vid innebörd.

I 19 kap. 23 § anges all behörig till andra lärartjänster än tjänst som professor eller adjungerad professor är den som har genomgått allmän utbildningslinje eller motsvarande grundläggande högskoleutbildning, som är av betydelse för tjänsten, eller på annat sätt har förvärvat motsvarande kunskaper och erfarenheter.

De särskilda behörighetsvillkoren för tjänst som just högskolelektor anges i 19 kap. 24 § på följande sätt: För behörighet till tjänst som högskolelektor krävs, utöver vad som anges i 23 §, att ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskapliga kompetens eller ha kompetens av annat slag.

När del gäller begreppet kompetens av annat slag inom de kun­skapsområden som före 1977 års högskolereform låg utanför universi­teten m.m. vill utskottet erinra om alt utskottet vid sitt nyssnämnda ställningstagande våren 1985 till förslaget om en kategori högskolelek­torer anförde "att det på vissa områden av högskolans utbildningar kan komma ifråga annan utbildning och andra erfarenheter än de som följer av doktorsexamen för att betraktas som behörig till tjänst som högskolelektor". Utskottet fann att högskolans nya kunskapsområden väl kunde tillgodoses inom den föreslagna ramen (UbU 1984/85:9, s. 12).

Enligt utskottets mening bör ifrågavarande motionsyrkanden med det anförda kunna anses vara i stort tillgodosedda. Motionerna 1989/90:Ub42 och 1989/90:Ubll2 avstyrks därför.

Enligt   motion   1989/90:Ubl40  (c)  yrkande  23  bör  alla s.k.  L 17-lektorat omvandlas till högskolelektorat.

Utskottet har inhämtat att dessa personliga L 17-lektorat har förts på övergångsstat. När innehavarna genom pensionering eller av annat skäl lämnar tjänsterna, dras dessa in. Med hänvisning till vad utskottet här redovisat avstyrks motionsyrkandel.

75

 

Forskarutbildade gymnasielektorer                                                  1989/90:UbU25

Enligt proposition 1989/90:90 är gymnasieskolan ett viktigt verksam­hetsområde för forskarutbildade. I fyra motioner behandlas frågor om utbildning av lektorer för gymnasiet, behörighet till lektorsljänsl m.m.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 20 efterlyses inför nästa forsk­ningsproposition en utredning som undersöker möjligheterna för gym­nasielektor att kombinera undervisning i gymnasieskola med forskning i tjänsten. Detta skulle kunna vara dels en stimulans för gymnasielek­torer, dels något värdefullt för forskningen.

Enligt motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 24 är ett av skälen till att gymnasielektoraten är svåra att rekrytera till att det inte finns någon lämplig pedagogisk utbildning för personer med doktorsexamen. Rege­ringen bör enligt motionärerna skyndsamt vidta åtgärder för att avhjäl­pa den svaga rekryteringen till gymnasielektoraten. Man bör också kunna överväga atl ge dispens från praktisk-pedagogisk utbildning för den som är ämnesteoretiskt behörig och som visat sig besitta den pedagogiska kompetens som kan krävas för tjänst som gymnasielektor.

Även i motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 20 föreslås en sådan uppläggning av den praktisk-pedagogiska utbildningen för blivande gymnasielektorer atl rekryteringen stimuleras.

I motion 1989/90:Ub84 (fp, m, c) anförs att del är av nationellt intresse att tjänsteorganisationen för lektorer finns kvar i gymnasiesko­lan. Enligt motionärernas mening bör inför kommunaliseringen den 1 januari 1991 slås fast att antalet lektorstjänster i riket skall vara lika stort som i dag (närmare 3 000) och att vakanta lektorsljänster skall ledigkungöras åtminstone vartannat år. Eljest finns, som tidigare kon­staterats i riksdagen, stor risk för att tjänsterna av ekonomiska eller andra skäl inte ledigkungörs.

Det är också viktigt att klara ut, säger motionärerna, hur frågor om särskild behörighetsförklaring och dispenser när del gäller dessa tjäns­ter skall lösas i framtiden. Eftersom det är staten som utformar behörighetsbestämmelserna för tjänsterna, är det naturligt att statlig myndighet hanterar sådana frågor.

Motionärerna erinrar slutligen om den praktisk-pedagogjska utbild­ning för blivande lektorer som för närvarande anordnas vid universite­ten i Lund och Umeå saml vid högskolan för lärarutbildning i Stock­holm med sammanlagt 24 platser. Antalet intagningsplatser inom denna särskilda praktisk-pedagogiska utbildning behöver enligt motio­närerna snarast utökas.

Utskottet vill med anledning av mofionsyrkandena anföra följande.

Utskottet delar uppfattningen att gymnasielektorerna genom sitt ämneskunnande och vetenskapliga synsätt betytt och betyder mycket för atl hos elever i gymnasieskolan väcka intresse för fortsatta högsko­lestudier. Även rekryteringen till forskarutbildningen främjas av att det finns tjänster på arbetsmarknaden för vilka krävs fullgjord forskarut­bildning.

Frågan om en särskild praktisk-pedagogisk utbildning för gymnasie­
lektorer   har   utskottet   behandlat   i   sitt   betänkande   1988/89:UbU22   "

 

(s. 15). Enligt en av utbildningsmodellerna skall utbildningen bedrivas        1989/90:UbU25 på heltid på universitetsort med ersättning till studerande motsvarande utbildningsbidrag för doktorand (UHÄ-FS 1989:52; ersättning till stu­derande utbetalas av skolöverstyrelsen till högskoleenhet från gymna­sieskolanslaget).

Enligt vad utskottet erfarit finns det nu inför läsåret 1990/91 betyd­ligt fler behöriga sökande till den nya lektorsutbildningen än det finns platser. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om atl riksdagen bemyndigat regeringen att ändra planeringsramen för ämneslärarlin­jens praktisk-pedagogjska utbildning om 40/20 poäng för att förhindra brist på behöriga gymnasielärare (1989/90:UbU22, s. 14). Det ankom­mer på regeringen att med anledning därav göra erforderlig ändring av bestämmelserna om lokalisering och dimensionering av den särskilda utbildningen av lektorer under treårsperioden.

Det är viktigt att det på högskolans olika ämnesinstitutioner och i lokala högskoletidningar lämnas information om dels all den särskilda utbildningen för lektorer finns, dels att gymnasieskolan erbjuder en alternativ arbetsmarknad för dem som avlagt doktorsexamen i ämne för lektorstjänst eller inom angränsande ämnesområden (jfr skolöver­styrelsens föreskrifter om examen för behörighet till tjänst som lektor). Vissa resurser för information m.m. krävs också för alt den nya lektorsutbildningen skall bli framgångsrik.

Rekryteringen av lektorer till gymnasieskolan är i myckel beroende av hur attraktiva arbetsuppgifterna som gymnasieleklor är för personer med doktorsexamen. Vid många högskolor, kanske främst de mindre, finns behov av deltidstjänstgörande lärare inom olika ämnesområden. Därför är det — som UHÄ framhållit i sin skrivelse om lektorsutbild­ning — angeläget att när så är lämpligt utnyttja möjligheterna att kombinera tjänstgöring inom gymnasieskola och högskola. Men också innehållet i en gymnasielektorstjänst bör vara sådant att man tillvaratar den forskarutbildades särskilda kompetens och stimulerar till fortsatt utveckling. Skolöverstyrelsen har således i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 förklarat sig beredd att närmare pröva möjligheter­na att förena lektorstjänster med något slag av utvecklings- och utvär­deringsansvar för olika ämnen i gymnasieskolan. Utskottet utgår från att eventuella förslag med denna inriktning prövas i positiv anda.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att riksdagen vid sitt beslut om kommunalt reglerade lärartjänster i skolväsendet samtidigt slog fast att det även fortsättningsvis skall finnas behörighetsbestämmelser för samtliga tjänster, för vilka staten nu fastställer sådana (1989/90:UbU9, s. 9). Det är enligt utskottets mening nödvändigt att genom behörig­hetsbestämmelser för olika slag av lektorstjänst markera de utbild­ningskrav m.m. som gäller när lektors- resp. adjunktsljänst ledigkun­görs i gymnasieskolan. Utskottet utgår från att antalet lektorstjänster i gymnasieskolan genom kommunaliseringen inte minskas. I övrigt hän­visar utskottet till UbU 1981/82:37 (s. 61) och UbU 1986/87:27 (s. 30).

Med hänsyn till vad utskottet här har anfört anser utskottet att
ifrågavarande  motionsyrkanden i stort är tillgodosedda, varför de av-           77

styrks.

 

Tjänster inom det kliniska området                                                   1989/90:UbU25

I forskningspropositionen anför regeringen alt de regler som gäller för övriga lärartjänster i högskolan också i största möjliga utsträckning bör gälla för lärartjänsterna inom det medicinska området. Tjänsterna som klinisk lärare och lärare i medicinskt ämne med klinisk anknytning bör enligt vad regeringen föreslår ersättas med tjänster som högskole­lektor med tillsvidareförordnanden. Arbetstidens fördelning mellan uppgifter inom utbildning och forskning bör som för övriga högskole-leklorstjänster avgöras genom lokala beslut.

Regeringen anför vidare atl tjänst som högskolelektor inom det medicinska området bör kunna förenas med läkartjänst på specialistni­vå. Tjänstgöringen bör kunna rymma en tredjedel klinisk tjänstgöring. Vidare föreslås att tjänst som klinisk amanuens skall ersättas med arvodestjänst som klinisk assistent.

1   motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 23 hemställs atl riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till tjänster inom det medicinska området. Motionärerna anser att regeringens förslag till förändring inte är väl genomtänkt. En viktig utgångspunkt måste vara all tjänsterna utformas så att behoven av forskning, undervisning och klinisk tjänst­göring tidsmässigt kan tillgodoses. I motion 1989/90:Ub77 (fp) yrkande

2   framhålls att för att tillgodose den medicinska utbildningens behov krävs ell flexibelt tjänstesystem inom ramen för vilket det anges hur de samlade resurserna skall fördelas mellan hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. 1 samma motion, yrkande 3, betonas atl för lärarbefatt-ningar men också för klinikchefstjänster och andra tjänster med perso­nalledande ansvar inom en klinik bör såväl utbildnings- som forsk­ningsmeriter tillmätas värde vid tillsättning av tjänst. I motion 1989/90:Ub78 (fp) yrkande 2 efterlyses möjligheter att kombinera andra tjänster än läkartjänster med undervisning inom vårdutbildning­arna. Motionärerna anger som exempel tjänst som ingenjör, laborato­rieassistent och sjukgymnast.

Utskottet hänvisar inledningsvis till vad som i det föregående (s. 72) redovisats i detta betänkande, nämligen att arbetstidens fördelning mellan uppgifter inom utbildning och forskning bör avgöras genom lokala beslut. Vad gäller den kliniska tjänstgöringen delar utskottet regeringens bedömning att omfattningen bör regleras i arbetstidsavtal. Härigenom bör behoven av såväl klinisk tjänstgöring som utbildning och forskning kunna tillgodoses. Ulskotiet bedömer mot bakgrund härav att tjänstekonstruktionen inom det kliniska området med hänsyn till uppgifterna är ändamålsenlig. Vad gäller förslaget om förening av tjänst inom vårdutbildningen med annan tjänst än läkartjänst delar utskottet regeringens bedömning att någon sådan generell möjlighet nu inte bör ges. Regeringen bör dock i särskilda fall kunna medge att så sker. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub77 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ub78 yrkande 2 samt 1989/90:Ubl25 yrkande 23.

78

 

I  forskningspropositionen   föreslås att  tjänst  som  klinisk amanuens         1989/90:UbU25

ersätts med arvodestjänst som klinbk assbtent speciellt avsedd för ut­bildning och forskning inom det medicinska området. För behörighet till tjänsten föreslås gälla att den sökande har avlagt läkarexamen eller att den sökande bedriver forskarstudier. Förslaget innebär alt resurser motsvarande den tredjedel av nuvarande tjänster som avser sjukvårds­arbete skall disponeras av sjukvårdshuvudmannen för inrättande av läkartjänster. Syftet med den nya tjänsten som klinisk assistent är atl ta till vara och utveckla den mångsidighet som utmärker dagens tjänst som klinisk amanuens samtidigt som en renodling av högskoleuppgjf-terna garanterar atl resursen inte i samma utsträckning som hittills tas i anspråk för sjukvård.

Tjänsten som klinisk assistent innebär atl en särskild tjänstekategori inrättas för medicinsk utbildning och forskning. På sikt bör enligt regeringens mening även dessa delar av högskolan använda de tjänste­kategorier som ingår i den gemensamma tjänsteorganisationen. Rege­ringens förslag innebär därför att arvodestjänst som klinisk assistent bör få finnas under en övergångsperiod på fem år. Sådan tjänst bör få tillsättas för högst tre år. Under övergångsperioden bör berörda hög­skolor samt universitets- och högskoleämbetet (UHA) förbereda över­gång till ett system där normalt endast de reguljära tjänstetyperna i högskolan används inom medicinsk utbildning och forskning. Enligt regeringens förslag skall de som nu innehar tjänst som klinisk ama­nuens inneha denna tjänst förordnandeperioden ut.

I motionerna 1989/90:Ub77 (fp) yrkande 1 och 1989/90:Ub78 (fp) yrkande 1 välkomnas en tjänst som klinisk assistent. Motionärerna anför att de medicinska fakulteterna har ett stort behov av denna tjänstetyp. Det behövs ett betydande antal lärare på mellannivå för utbildning och handledning av de läkarstuderande under den praktiska tjänstgöringen på sjukhus eller vårdcentral. Enligt motionärerna är det önskvärt att tjänst som klinisk assistent införs utan att man på förhand bestämmer att den skall avskaffas efter en viss tid.

I motionerna 1989/90:Ub88 (vpk) yrkandena 1 och 2, 1989/90: Ubl25 (m) yrkande 22, 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 18 och 1989/90: Ubl41 (mp) yrkande 13 tas avstånd från regeringens förslag. Tjänst som klinisk amanuens bör kvarstå och Inte ersättas med den föreslagna assistenttjänsten. Samfållt framhåller motionärerna den stora betydelse de kliniska amanuenserna har för den medicinska grundutbildningen eftersom tjänstekonstruktionen innebär en garanterad resurs för grund­utbildningen. Regeringens förslag medför all såväl uppgifter inom forskning som utbildning skall tillgodoses inom assistenttjänsten. Risk­en är uppenbar enligt motionärerna att detta negativt påverkar den grundläggande utbildningens behov av lärarinsatser.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att förslaget om klinisk assi­
stent tillkommit för att garantera resurser för den samlade verksamhe­
ten inom högskolan. Utskottet har noterat att en del av den kritik som
från flera håll riktats mot dagens tjänstekonstruktion bottnat i att de
kliniska amanuenserna i alltför stor utsträckning tagils i anspråk för               79

sjukvårdsarbete. Utskottet finner det därutöver naturligt att avvägning-

 

en mellan högskolans olika arbetsuppgifter, i likhet med vad som 1989/90:UbU25 gäller för andra tjänster, avgörs genom lokala beslut. Utskottet utgår härvid från att berörda högskoleenheter verkar för atl tillräckliga resurser avsätts för den grundläggande medicinska utbildningen och atl den förändring av tjänstekonstruktionen som nu förordas i sig inte innebär en prioritering av forskningsuppgifter. Ej heller får omdaning­en av läkarutbildningen hindras av tjänstekonstruklionen.

Utskottet anser att tjänst som klinisk assistent bör kunna förekomma under de närmaste fem åren. Före utgången av denna femårsperiod bör en utvärdering ske av tjänstetypen klinisk assistent med avseende på dess betydelse för grundutbildning resp. forskning och forskarut­bildning inom del medicinska området. Denna utvärdering får läggas till grund för övervägande om tjänsterna därefter skall finnas kvar. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub77 yrkande 1, 1989/90:Ub78 yrkande 1, 1989/90:Ub88 yr­kandena 1 och 2, l989/90:Ubl25 yrkande 22, 1989/90:Ubl40 yrkande 18 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt lagen (1982:764) om vbsa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala häbo- och sjukvården som har upplåtits för grund­läggande utbildning av läkare, m.m. får regeringen förordna alt en tjänst för specialistutbildad läkare skall vara förenad med en tjänst för lärare vid en högskoleenhet. Regeringen föreslår nu att denna fråga i stället skall regleras i högskolelagen (1977:218), där bestämmelser tas in som bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestäm­mer att meddela föreskrifter om förening av lärartjänst med tjänst för specialistutbildad läkare eller annan tjänst vid sjukvårdsenhet som har upplåtits för medicinsk utbildning och forskning.

1 bilagorna 4 och S till detta betänkande återges regeringens förslag dels till lag om ändring i högskolelagen (1977:218), dels till lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m.m.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de här redovisade lagförslagen.

Övriga frågor

I motion 1989/90:Ubl23 () yrkande 12 redovisas farhågor för hur högskolorna skall kunna finansiera lektorernas forskning utan att grundutbildningen på kort sikt blir lidande. Motionärerna föreslår därför att de externt finansierade forskarna i högskolan skall åläggas en undervbningsskyldighet, förslagsvis uppgående till 10%

Utskottet erinrar om att 1986 års lärartjänslreform innebär att
högskoleenheterna också skall innefatta den externt finansierade verk­
samheten i underlaget för lärartjänster. Utskottet har i det föregående
redovisat att avvägningen mellan arbetsuppgifter för utbildning och
forskning ankommer på den lokala högskolenivån. Med del anförda
avstyrks motion 1989/90:Ubl23 yrkande 12.                                                     80

 

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 24 betonas att personal av bety-        1989/90:UbU25 delse   för   forskningen   —   ingenjörer,   laboratorieassistenter   m.fl.   — måste få möjlighet till personalutveckling bl.a. i form av fakulletsvisa utvecklingsprogram.

Utskottet gör ingen annan bedömning än moiionärerna att sådana åtgärder är synnerligen viktiga för de samlade forskningsuppgifterna inom en fakultet. Eftersom det ankommer på de lokala högskoleenhe­terna att utforma och genomföra sådana utvecklingsinsatser anser utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande. Med det anförda avstyrks motion 1989/90:Ubl40 yrkande 24.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 12 anförs att när det allmänna skolväsendel kommunaliseras måste möjligheterna till tjänstledighet för att inneha högre tjänst m.m. finnas kvar. Moiionärerna befarar att ett antal personer annars utestängs från möjligheterna alt bedriva högre studier eller forskning.

Med hänvisning till att denna typ av frågor bör regleras i avtal mellan berörda parter eller genom en allmän rekommendation till skolhuvudmännen från kommunförbund och landstingsförbund av­styrker utskottet motion 1989/90:Ubl25 yrkande 12.

I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 12 framhålls att det är angeläget att tjänstestrukturen inom den landstingskommunala vårdhögskolan utfor­mas på samma sätt som i den statliga högskolan. I motion 1989/90:Ubl49 (fp) yrkande 3 framhålls att del inom den kommunala högskolan skall finnas tjänster som delas mellan egen forskning och undervisning samt vårdarbete. Den rörliga forskningsresurs inom an­slaget Medicinska fakulteterna som regeringen föreslår för den kom­munala högskolan bör kunna användas för kombinationstjänster för yrkeskategorier som har sin verksamhet inom kommunal vårdhögsko-fa.

Utskottet delar regeringens bedömning atl del är angelägel all ande­len lärare som avlagt doktorsexamen ökar inom den kommunala högskolan. Detta är en första förutsättning för ett närmande till den statliga högskolans struktur. En sådan anpassning måste dock ses i ett långt tidsperspektiv. Som anges i propositionen är landstingsförbundet berett all verka för att de nuvarande tjänsterna som FoU-lärare under den kommande treårsperioden ersätts med tjänster som högskolelektor. Utskottet vill hänvisa till att regeringen i årets forskningsproposition under anslaget till de medicinska fakulteterna föreslagit en s.k. rörlig resurs för lärare inom den kommunala högskolan. Härigenom skapas möjligheter för denna lärarkategori atl förutom sina åtaganden inom grundutbildningen också medverka i forskningsarbete. Med det anför­da avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande 12 och 1989/90:Ubl49 yrkande 3.

6 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

7. Forskning vid de mindre och medelstora            l989/90:UbU25

högskolorna

I propositionen konstateras inledningsvis (s. 41—43) att en grundtanke i den sammanhållna högskolan som infördes år 1977 är att all verk­samhet skall bygga på vetenskaplig grund. Fasta forskningsresurser finns visserligen inte vid alla högskoleenheter, men forskning skall bedrivas vid alla universitet och högskolor. Vid de mindre och medel­stora högskolorna bedrivs verksamheten i projektform. Forskningen har enligt regeringen ökat dramatiskt i omfattning vid dessa högskolor under del senaste årtiondet. Ökningen hänför sig dock huvudsakligen till uppdrag som utförs för näringslivet eller statliga myndigheter. Forskning på eget programansvar förekommer fortfarande endast i begränsad omfattning. Genom 1987 års forskningsproposition tillkom särskilda medel för att stödja och utveckla forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna.

Vidare konstaterar regeringen att endast en mindre del av lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna har genomgått forskarut­bildning, vilket givetvis påverkar möjligheterna att utvidga forskningen vid dessa högskolor. Enligt regeringen bör därför särskilda åtgärder vidtas för att låta lärare vid dessa högskolor fullfölja studier till doktorsexamen.

Frågor som rör forskning vid de de mindre och medelstora högsko­lorna har utretts särskilt inför denna proposition. De yttranden som företrädare för universitet och högskolor avgivit över utredningens betänkande (SOU 1989:27) Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna visar enligt propositionen att det nu föreligger goda förutsättningar för forskningssamverkan mellan högskoleenheterna med fakultetsorganisation och de mindre och medelstora högskolorna. Genom en utökad samverkan anses de samlade forskningsresurserna inom högskolan, såväl personella som materiella, kunna utnyttjas på bästa sätt. En utveckling av detta slag är enligt regeringen av stor betydelse inte bara för högskolan internt utan också för del omgivande samhället, såväl lokalt som regionalt och nationellt. Ett bättre resursut­nyttjande, vilket förutsätter en bättre integrering av lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna i den samlade högskolans forsk­ningsarbete, är därför i allra högsta grad ett gemensamt intresse för alla högskoleenheter.

I inledningen till utbildningsdepartementets avsnitt i propositionen konstateras (s. 200—204) att en enhetlig tjänsteorganisation tillämpas inom högskolan, vilket innebär att alla forskningskompetenta högsko­lelektorer i princip har samma möjligheter att i mån av tillgång till resurser bedriva forskning i tjänsten. Alla forskarutbildade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna ingår på samma sätt som lärarna vid universiteten i fakullelskollegierna. Dagens organisation innebär att medel för forskning och forskarutbildning anvisas under fakultetsanslag, vilka således är gemensamma för flera högskoleenheter. I bilaga 10 a till högskoleförordningen anges vilka universitet och högskolor som hör ihop fakultetsvis.

 

Fakultetsorganens verksamhetsområde

1989/90: UbU25

Verksamhetsområdet för fakulletsorganen vid universiteten i Stock­holm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå samt vid Chal­mers tekniska högskola skall omfatta även de högskoleenheter som anges i nedanstående uppställning.

Högskoleenhet

Fakulletsorganen vid universiieiei i

 

Stockholm   Uppsala    Linköping   Lund   Göteborg

samt

Chalmers tekniska högskola

Umeå

 

Högskolan för lärarutbildning i Sth Högskolan i Eskilstuna/Västerås Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Örebro Högskolan i Jönköping Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad Högskolan i Skövde Högskolan i Sundsvall/Härnösand Högskolan i Östersund

X X X X

X X X X X

X X X

X X

 

Högskoleförordningen bilaga 10 a (SFS 1989:646)

Innebörden av detta är bl.a. att lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna kan ansöka om tid för egen forskning från de rörliga resurser som fördelas av berörda fakultets- och sektionsnämnder. Övergångsvis har föreskrivits all vissa minimibelopp skall avsättas för forskningstid för lärarna vid dessa högskolor.

I ett relativt stort antal motionsyrkanden framförs förslag som gäller utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande av nya fakulteter och universitet. I motionerna 1989/90:Ub501 och 1989/90:Ubl43 (båda c) skisseras i yrkandena 5 resp. 7 en modell för hur högskolorna i Växjö, Örebro, Karlstad och Sundsvall—Härnösand skall kunna ut­vecklas till universitet före år 2000. I yrkande 6 i motion 1989/90: Ub501 begärs att en organisationskommitté skall tillsättas för atl senast år 1992 framlägga förslag till utvecklingsplan för den skisserade ut­byggnaden. Slutligen föreslås i yrkande 8 i motion 1989/90:Ubl43 ett

83

 

uttalande om utveckling av s.k. nätverksuniversitet samt lokala kun- 1989/90:UbU25

skapsmiljöer, dvs. samverkan mellan flera högskolor resp. samverkan med myndigheter och företag på högskoleorten.

Förslag att inrätta nätverksuniversitet för högskolorna i Växjö, Kal­mar och Karlskrona—Ronneby framförs också I motionerna 1989/90: Ubl34 (c) yrkande 2, 1989/90:Ub523 (c), 1989/90:Ub575 (s), 1989/90: Ub757 (m, fp) yrkande 2 och 1989/90:Ub820 (fp) yrkande 3 delvis. I motionerna l989/90:Ub654 (s) och 1989/90:Ub682 (fp) begärs förstärk­ningar av forskningsorganisationen vid högskolorna i Falun—Bor­länge, Gävle—Sandviken och lantbruksuniversitetets avdelning i Gar­penberg.

I motion 1989/90:Ub99 (s) framförs förslag om förstärkning av forskningen vid högskolan i Växjö. Förslag att utveckla högskolan i Karlstad till universitet framförs i motionerna l989/90:Lrb61 (fp), l989/90:Ubl45 (c) yrkande 1, 1989/90:Ub584 (m) yrkande 1 och 1989/90:Ub725 (c) yrkande 1. Förstärkning av forskningsorganisation­en vid högskolan i Sundsvall—Härnösand efterlyses i motionerna 1989/90:Ub54 (s), 1989/90:Ub580 (s) och 1989/90:A69 (fj)) yrkande 1. I motion 1989/90:Ub822 (mp) begärs dels att riksdagen skall besluta om inrättandet av ett universitet i Sundsvall (yrkande 2), dels att regering­en skall återkomma med förslag till plan för inrättandet (yrkande 3). En utredning om utveckling av ett mittsvenskt universitet med högsko­lorna i Sundsvall—Härnösand och Östersund som bas begärs i motion 1989/90:Ub610 (c).

Förslag rörande fasta forskningsresurser o.d. vid de mindre högsko­lorna i övrigt framförs rörande högskolan i Eskilstuna—Västerås i motionerna 1989/90:Ub79 (fp) yrkande 1, l989/90:Ubl27 (s) yrkande 1 och 1989/90:A87 (s) yrkande 2, högskolan i Jönköping i motion l989/90:Ub634 (s), högskolan i Kalmar i motion 1989/90:Ub541 (c) yrkande 3 saml högskolan i Östersund i motion 1989/90:Ub629 (s) yrkande 1 delvis.

En prioritering av de små och medelstora högskolorna samt högsko­lan i Luleå begärs i yrkande 3 i motion 1989/90:Lrbll4 (s), och i yrkande 4 begärs en successiv utbyggnad av framtida fasta forskningsre­surser. I yrkandena 1 och 2 i samma motion pekas på betydelsen av de regionala aspekterna och att dessa måste ägnas särskild uppmärksam­het inför nästa forskningsproposition. I motion 1989/90:Ub628 (s) begärs en omfördelning av forskningsresurserna från Stockholmsområ­det till högskolorna i skogslänen.

I motion 1989/90:Ubl31 (s) slutligen framförs förslag att inrätta ett samhällsvetenskapligt fakultetsanslag vid högskolan i Luleå. Motionä­rerna påpekar vidare att lärarna inom del samhällsvetenskapliga områ­det vid högskolan saknar fakultetstillhörighet.

Utskottet är inte berett att förorda att fasta forskningsresurser tillförs
några av de mindre eller medelstora högskolorna. Utskottet delar
regeringens bedömning att det bör finnas goda förutsättningar för
forskningssamverkan mellan dem och högskoleenheterna med fast
forskningsorganisation och att en sådan samverkan är den bästa garan-       84

tin för en hög kvalitet i högskolan inom såväl grundutbildning som

 

forskning.  Sådana samverkansformer  måste  utvecklas utifrån   lokala        1989/90:UbU25

förutsättningar och kan utformas som nätverk mellan de berörda högskoleenheterna. Utskottet vill slutligen peka på strävan i proposi­tionen att inte koncentrera forsknings- och utvecklingsarbete till vissa regioner, i första hand Stockholmsregionen, för att därigenom låta övriga regioner få del av de positiva effekterna av forskningsverksam­het med hög kvalitet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker ulskotiet motio­nerna 1989/90:Ub54, 1989/90:Ub61, 1989/90:Ub79 yrkande 1, 1989/90: Ub99, 1989/90:Ubll4, 1989/90:Ubl27 yrkande 1, 1989/90:Ubl34 yr­kande 2, 1989/90:Ubl43 yrkandena 7 och 8, 1989/90:Ubl45 yrkande 1, 1989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, 1989/90:Ub523, 1989/90:Ub541 yrkande 3, 1989/90:Ub575, 1989/90:Ub580, 1989/90:Ub584 yrkande 1, 1989/90:Ub610, 1989/90:Ub628, 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub634, 1989/90:Ub654, 1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725 yrkan­de 1, 1989/90:Ub757 yrkande 2, 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub822 yrkandena 2 och 3, 1989/90:A69 yrkande 1 saml 1989/90:A87 yrkande 2.

Vad gäller förslaget i motion 1989/90:Ubl31 att inrätta en samhälls­vetenskaplig fakultet vid högskolan i Luleå och inledningsvis anslå 3 milj.kr. till densamma är inte utskottet berett att tillstyrka detta yrkande. Eftersom lärarna vid högskolan i Luleå, bortsett från dem som tillhör teknisk fakultet, saknar fakultetstillhörighet bör dessa enligt utskottets mening i likhet med lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna tillhöra lämplig fakultet vid högskoleenhet med fakultetsorganisalion, i detta fall universitetet i Umeå. Utskottet utgår från att bilaga 10 a till högskoleförordningen kommer all ändras i detta avseende. Med hänvisning till del anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl31.

Fem motionsyrkanden gäller frågan om fördelning av medel från den rörliga resursen på fakultetsanslagen till de mindre och medelstora högskolorna. I motionerna 1989/90:Ub43 (m) yrkande 1, 1989/90:Ub71 (fp) yrkandena 1 och 3, 1989/90:Ub73 (fp) samt 1989/90:Ubl28 (s) delvis uttrycks oro för att dessa högskolor inte skall få sin rättmätiga del av den rörliga resursen i och med att något belopp inte längre kommer att vara öronmärkt för dem.

Utskottet konstaterar inledningsvis att den rörliga resursen som används för att finansiera lärarnas egen forskning är en del av resp. fakultets anslag och att några belopp inte preciseras inom denna ram vare sig i propositionen eller i de senaste årens regleringsbrev. Där­emot angavs i den föregående forskningspropositionen (prop. 1986/87: 80 bil. 6 s. 14) att fakultetsnämnderna vid fördelningen av de rörliga resurserna under en övergångsperiod inte skulle få avsälla mindre än genomsnittet av de tre senaste årens tilldelning till var och en av de mindre högskoleenheterna. Enligt utskottets uppfattning bör denna garantiregeJ nu ha tillämpats under en tillräckligt lång övergångspe­riod. Ansökningar från lärarna vid de mindre och medelstora högsko­leenheterna bör fr.o.m. budgetåret 1990/91 prövas enligt samma krite-

 

rier som gäller för lärare vid högskoleenhet med fast forskningsorgani-         1989/90:UbU25

sation. Utskottet utgår från att fakultetsnämnderna kommer atl tillse att så sker.

Med hänvisning till del anförda avstyrker utskottet motionerna l989/90:Ub43 yrkande 1, l989/90:Ub71 yrkandena 1 och 3, 1989/90: Ub73samt 1989/90:Ubl28 delvis.

I propositionen föreslås liksom i föregående forskningsproposition att medel ställs till förfogande för olika forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna under anslagsposten 1 under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Tillskot­ten omfattar 10 milj.kr. budgetåret 1990/91, ytterligare 12 milj.kr. år 1991/92 och ytterligare 8 milj.kr. år 1992/93, dvs. en sammanlagd höjning med 30 milj.kr. utöver pris- och löneomräkning. Medlen skall dels stimulera lärare vid de mindre och medelstora högskolorna all ansöka om forskningsstöd och projektanslag hos forskningsråd och andra forskningsfinansiärer, dels användas för stöd till forskarutbild­ning av lärarna. Den resurs som föreslås under anslaget E 12 för forskningsstödjande verksamhet kommer därmed budgetåret 1992/93 atl vara drygt 40 milj.kr.

Enligt regeringen (prop. s. 204) bör medlen för forskningsstödjande åtgärder anvisas direkt till berörda högskoleenheter i stället för att som hittills fördelas av UHÄ. UHÄ skall dock göra en utvärdering av de gjorda insatserna för att belysa dels hur anvisade medel använts, dels — och framför allt — vilka effekter åtgärderna haft på forskningens omfattning i stort vid de berörda högskolorna.

Frågan om användningen av resurserna för forskningsstödjande åtgär­der behandlas i ett antal motionsyrkanden.

I motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 28 anförs att den forskning som bedrivs vid de mindre och medelstora högskolorna måste vara av hög kvalitet och atl tilldelningen av medel skall styras av samma vetenskapliga kriterier som övrig forskning. Det finns därför enligt motionärerna anledning atl se till att de anslagna medlen uteslutande används för de i propositionen angivna ändamålen. Ett liknande resonemang förs i motion 1989/90:Ub92 (m) yrkande 9 där motionä­rerna efterlyser en redovisning av användningen av resurserna efter en försöksperiod. I yrkande 10 i samma motion begärs ett uttalande om att fördelningen av medel bör göras inom resp. högskola av organ som besitter vetenskaplig kompetens. Om sådan kompetens saknas inom högskolan bör enligt motionärerna sakkunniga tillkallas för att göra den vetenskapliga bedömningen.

De resurser som föreslås tilldelas de mindre och medelstora högsko­lorna borde enligt motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 16 — av omsorg om verksamhetens kvalitet — i första hand fördelas av forsk­ningsrådsnämnden (FRN) i enlighet med förslaget i betänkandet (SOU 1989:27) Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Motio­närerna anser vidare att styrelserna vid dessa högskolor skall ta ansvar för hela verksamheten, således även forskningen på eget programans­var, och att de bör uppmuntras att söka samarbete med de forsknings-

 

institutioner som bäst kompletterar den egna forskningen. I konse-  1989/90:UbU25

kvens härmed borde den rörliga resursen fördelas direkt till berörda högskoleenheter. I andra hand kan dock motionärerna acceptera att de medel för forskningsstödjande åtgärder som regeringen föreslår förde­las mellan högskolorna på sätt som regeringen föreslagit. Fördelningen inom högskolorna bör dock enligt moiionärerna ske efter prövning av en vetenskapligt sakkunnig och oberoende grupp. Med hänsyn till den stora andelen icke-forskarulbildade lärare vid de berörda högskolorna bör medlen under den närmaste sexårsperioden i huvudsak användas till att ge lärarna tillfålle till forskarutbildning.

1 motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 14 hävdas alt de resurser som nu föreslås för de mindre och medelstora högskolorna huvudsakligen skall komma de institutioner till godo som har goda förutsättningar alt utföra forskning av hög vetenskaplig kvalitet. Enligt motionärerna krävs för god forskning en viss kritisk massa, varför motionärerna begär ett uttalande av riksdagen om profilering av forskningen vid de berörda högskolorna.

Utskottet vill understryka all utgångspunkten för förslagen i proposi­tionen har varit atl forskningen vid de mindre och medelstora högsko­lorna skall bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för annan forskning. Utskottet delar regeringens uppfattning alt ansvaret för de medel, som skall användas för forskning i egentlig mening, skall ligga på de nuvarande fakultets- och forskningsrådsorganen också när det gäller forskningsverksamhet som bedrivs vid de mindre och medelstora högskolorna. De resurstillskott som i propositionen föreslås under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål möjliggör en rad åtgärder för att underlätta för lärarna vid dessa högskolor atl ansöka om medel för forskning och att genomföra forskningsprojekt. Som exempel kan nämnas finansiering av tid för förstudier och utarbetande av kvalificerade projektplaner, resor och deltagande i seminarier och vetenskapliga konferenser samt inköp av vetenskaplig litteratur.

En betydligt större andel forskarutbildade lärare är, som också framgår av propositionen, en viktig förutsättning för atl kraven på kvalitet skall kunna upprätthållas vid de mindre högskolorna. Inte minst viktigt i detta sammanhang är givetvis stöd till forskarutbildning för de lärare som ännu inte avlagt doktorsexamen. Utskottet utgår därför från att vid fördelningen av de medel som anslås under anslaget E 12 betydande hänsyn tas till behovet att forskarutbilda lärare vid dessa högskolor.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub92 yrkandena 9 och 10, 1989/90:Ubl23 yrkande 16 samt 1989/90:Ubl25 yrkande 28.

Vad gäller profilering av forskningverksamheten instämmer utskot­tet i motionärernas uppfattning alt profilering kan vara nödvändig för att uppnå en viss kritisk massa. Detta gäller även för forskningsverk­samhet vid de större högskoleenheterna, varför utskottet anser att det

87

 

inte är meningsfullt för riksdagen atl göra ett uttalande av den generel-        1989/90:UbU25 la karaktär som begärs i motion 1989/90:Ubl4l yrkande 14. Yrkandet bör avslås av riksdagen.

Förslag om ytterligare resurser för forskningsstödjande åtgärder vid en eller flera av de mindre och medebtora högskolorna under anslaget E 12 framförs i ett stort antal motioner.

I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 5 föreslås för budgetåret 1990/91 en höjning med 5 milj.kr. till högskolorna i Växjö, Örebro, Karlstad och Sundsvall—Härnösand, en höjning med 2,5 milj.kr. till övriga högskolor, 0,5 milj.kr. till högskoleutbildning på Gotland och 5 milj.kr. till UHA:s disposition, dvs. sammanlagt 55,5 milj.kr. utöver regeringens förslag om 22 676 000 kr. för ifrågavarande budgetår. I yrkande 6 i samma motion föreslås motsvarande förstärkningar för de därpå följande budgetåren t.o.m. budgetåret 1994/95, dock föreslås högskoleutbildning på Gotland få ytterligare 1 milj.kr. varje budgetår. Totalt skulle därmed de mindre och medelstora högskolorna förstärkas med 279,5 milj.kr. under en femårsperiod.

I motion 1989/90:Ub24 (vpk) föreslås för treårsperioden i yrkandena 1, 2 och 3 en förstärkning av högskolorna i Karlstad, Örebro resp. Växjö med vardera 45 milj.kr., i yrkande 4 en förstärkning av högsko­lan i Sundsvall —Härnösand med 36 milj.kr. och slutligen i yrkande 5 en förstärkning av högskolan i Luleå med 21 milj.kr. Totalt skulle därmed dessa högskolor förstärkas med 192 milj.kr. under en treårspe­riod.

För högskolan i Växjö föreslås i motion 1989/90:A23 (c, fp) yrkande 1 en förstärkning med 10 milj.kr. per år. Förstärkningar av resurserna för högskolan i Karlstad föreslås i motion 1989/90:Ubl45 (c), vari begärs ytterligare 5 milj.kr. för budgetåret 1990/91 (yrkande 2) och ytterligare 5 milj.kr. per år under de fyra följande åren (yrkande 3). För högskolan i Sundsvall—Härnösand begärs i motion 1989/90:A94 (c) yrkande 4 ett uttalande dels om vissa utbildningslinjer, dels atl forskningsresurserna inte är tillräckliga. Beträffande de bristande forsk­ningsresurserna hänvisar motionären till motion 1989/90:Ubl43 vari 5 milj.kr. ytterligare begärs för forskning vid bl.a. högskolan i Sunds­vall— Härnösand.

Förstärkningar av resurserna för högskolan I Gävle—Sandviken ge­nom omdisposition föreslås i motion 1989/90:Ubl51 (s) utan precise­ring av belopp. Fyra motionsyrkanden avser högskolan i Eskilstu­na—Västerås. I motion 1989/90:Ub79 (fj)) yrkande 2 begärs en icke­preciserad större del av resurserna. En utökning med 1,7 milj.kr. under treårsperioden till totalt 3,9 milj.kr. begärs i motion 1989/90:Ubl27 (s) yrkande 2. I motion 1989/90:Ubl33 (c) begärs i yrkande 1 för budgetåret 1990/91 5 milj.kr. utöver regeringens förslag och i yrkande 2 en fortsatt uppbyggnad av anslaget till högskolan i Eskilstuna-Västerås för budgetåren 1991/92 och 1992/93. Högskolan i Kalmar föreslås i motion l989/90:Ubl34 (c) yrkande 1 förstärkas med 2,5   milj.kr.   per   år   under  treårsperioden.   En   markant  ökning  av

 

medlen till forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora        1989/90:UbU25 högskolorna begärs i motion 1989/90:Ubl28 (s) delvis utan närmare precisering av några belopp.

Slutligen begärs i motion 1989/90:Ubl05 (c) i yrkande 1 alt högsko­leutbildning på Gotland skall ges samma status och utvecklingsmöjlig­heter som övriga mindre högskolor. I yrkande 2 begärs atl 400 000 kr. skall avsällas budgetåret 1990/91, ytterligare 150 000 kr. budgetåret 1991/92 och ytterligare 100 000 kr. för budgetåret 1992/93 för forsk­ningsstödjande åtgärder för berörda lärare.

Utskottet anser för sin del att del inte är rimligt att för den aktuella treårsperioden anvisa ytterligare medel till de mindre och medelstora högskolorna utöver den förstärkning om 30 milj.kr. som regeringen föreslagit under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsän­damål i propositionen. Vad gäller högskoleutbildning på Gotland — för vilken resurser anvisas till länsstyrelsen — konstaterar utskottet att de lärare som anlitas för att genomföra den utbildningen i de flesta fall är anställda av någon annan högskoleenhet och därmed inordnade i sitt forskningssammanhang. Utskottet anser att resurser för forsknings­stödjande åtgärder, den rörliga resursen på fakultelsanslagen och övriga forskningsresurser skall kunna tas i anspråk endast av lärare som är anställda av någon högskoleenhet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub24 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5 samtliga delvis, 1989/90:Ub79 yrkande 2, 1989/90:Ubl05 yrkandena 1 och 2 delvis, 1989/90:Ubl27 yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl28 delvis, 1989/90:Ubl33 yrkandena 1 delvis och 2, 1989/90:Ubl34 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ubl43 yrkande­na 5 delvis och 6, 1989/90:Ubl45 yrkandena 2 delvis och 3, 1989/90: Ubl51, 1989/90:A23 yrkande 1 delvis saml 1989/90:A94 yrkande 4 och tillstyrker de resursförstärkningar för treårsperioden som förordats i propositionen.

8. Vissa frågor rörande forskningssamverkan

Kostnaderna för externt finansierad verksamhet

Av propositionen framgår att redan i slutet av 1960-talet föreskrevs att universitet och högskolor skulle tillämpa principen om full kostnads­täckning för externt finansierad verksamhet Nuvarande bestämmelser återfinns i förordningen om externt finansierad verksamhet vid hög­skoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (UHÄ-FS 1982:113). Till förordningen har UHÄ utfårdat tillämpnings­föreskrifter.

I propositionen konstateras att av olika skäl har principen om full kostnadstäckning inte tillämpats i praktiken, framför allt inte med avseende på verksamhet som betalas av andra statliga myndigheter. Detta har lett till att högskolans egna anslag framför allt till forskning och forskarutbildning, men i viss mån också till grundläggande utbild-

89

 

ning, fått finansiera kostnader som avsett externfinansierad verksam-        1989/90:UbU25 het. Högskolan har härigenom subventionerat främst olika forsknings­finansiärer.

I enlighet med vad som angetts i 1987 års forskningsproposition saml i 1988 års proposition om formerna för högskolepolitiken skall principen om fuU kostnadstäckning tillämpas fullt ut inom högskolan fr.o.m. budgetåret 1990/91. Riksdagen hade inte något all erinra mot detta (1988/89:UbU9, rskr. 148).

I den nu framlagda forskningspropositionen anför regeringen att det är ett livsvillkor för grundforskning och forskarutbildning att den externt finansierade verksamheten inom högskolan faktiskt bär alla de kostnader som den föranleder. Den externt finansierade verksamheten har nu en sådan omfattning att en stor del av högskolans basorganisa­tion är dimensionerad utifrån denna. Omfattningen av den externt finansierade verksamheten innebär således att kostnaderna för denna inte är att betrakta som marginalkostnader. De externa finansiärerna, slår regeringen fast, måste bära sin andel av de samlade kostnaderna inom högskolan.

Mot bakgrund av atl de externa finansiärerna skall täcka alla kostna­der som är förknippade med deras samverkan med olika universitet och högskolor anser regeringen det inte vara rimligt att centralt ange storleken på den kostnadstäckning högskolan skall ta ut. Det ankom­mer på högskolorna att själva besluta om den interna budgeten och bedöma hur olika omkostnader skall täckas. Kostnadsstrukturen och storleken av olika kostnader kan därför variera mellan olika högsko­leenheter. Det ankommer på UHÄ som tillsynsmyndighet för högsko­lan att se till att principen om full kostnadsläckning tillämpas konse­kvent.

Av propositionen framgår vidare att forskningsråden övergångsvis varit undantagna från kravet på full kostnadstäckning. De skall enligt regeringens förordning intill utgången av budgetåret 1989/90 endast betala ett omkostnadspålägg om 3%. En konsekvent tillämpning av principen om full kostnadstäckning innebär atl forskningsråden fr.o.m. budgetåret 1990/91 också står för kostnader, inkl. "overheadkostna-der", som är förknippade med projekt som finansieras med rådsmedel. I så måtto kommer principen om full kostnadstäckning också att tillämpas med avseende på forskningsråden.

Enligt motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 27 bör riksdagen hos
regeringen begära en precisering av begreppet full kostnadstäckning
vid finansiering med externa medel. 1 motion 1989/90:Ubl23 (fp)
yrkande 1 konstateras att del nu gått tre år sedan riksdagen uttalade att
principen om full kostnadstäckning skulle gälla. Motionärerna väl­
komnar de förslag som nu förs fram i forskningspropositionen. Liksom
regeringen anser moiionärerna emellertid det olämpligt alt centralt
ange den nivå som svarar mot full kostnadstäckning. Riksdag och
regering bör överlåta fastställandet av nödvändiga avgifter till högsko­
lorna som bör samråda med forskningsråden. Om problem skulle
uppstå i anslutning till tolkningen av vad uttrycket full koslnadstäck-               90

ning  innebär,  bör det enligt  motionärerna ankomma  på  UHÄ att

 

bedöma rimligheten i avgifterna. I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkan-           1989/90:UbU25

de 15 framhålls att det är nödvändigt att principen om full kostnads­täckning fullt ut tillämpas vad gäller av industrin finansierad forsk­ning. Uppbyggnaden av infrastrukturen inom högskolan måste grun­das, menar motionärerna, på rent inomvetenskapliga behov och inte styras av industrins behov. I motion 1989/90:Ub86 (c) anförs atl i verkligheten bedrivs i Sverige endast en mindre del av den vetenskapli­ga forskningen med medel från utbildningsdepartementets fakultetsan­slag. Detta är i och för sig inte fel, men motionären pekar på flera olägenheter detta får för grundforskningen och möjligheten att finan­siera denna. Den enda rimliga konsekvensen är enligt motionären att öka fakultetsanslagen.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att del för högskolan är nöd­vändigt att principen om full kostnadstäckning när det gäller externt finansierad verksamhet tillämpas fullt ut fr.o.m. budgetåret 1990/91. Under lång tid har högskolan subventionerat framför allt olika forsk­ningsfinansiärer genom att låta dessa, utan erforderlig ersättning, ut­nyttja faciliteter som varit nödvändiga för forskningsprojektens genom­förande. Detta har exempelvis gällt personella resurser, lokaler och utrustning, litteralurservice saml administrativ service i allmänhet. Forskningsråden har under en övergångsperiod varit undantagna från kravet på fiill kostnadstäckning. Såvitt utskottet kan bedöma har inte heller bidragen från andra externfinansiärer i alla avseenden täckt kostnader som uppstått i anslutning till den externt finansierade verk­samheten. Följden av detta är all högskolan från de anslag som riksdagen direkt anvisar för grundforskning och grundläggande hög­skoleutbildning fått avsätta resurser för en basorganisation som också skall betjäna den externt finansierade verksamheten i samma omfatt­ning som den reguljära utbildningen och forskningen. Framför allt fakultetsanslagen som primärt avser grundforskning och forskarutbild­ning har härigenom blivit åderlåtna.

Den externt finansierade verksamheten, framför allt vid de högsko­leenheter som har fast forskningsorganisation, är inte längre en margi­nell företeelse. Omfattningen har under senare år vuxit kraftigt. Beho­vet för högskoleorganisationen att få täckning för de kostnader som följer av nya åtaganden har därför ökat.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det skulle vara olämpligt att centralt fastställa omfattningen på det omkostnadspålägg externfinansiärerna skall lämna till högskolan. Det bör ankomma på den lokala högskoleenheten atl, utifrån kostnadsstruklur, organisation m.m., bedöma vilket påslag som krävs för att principen om full kostnadstäckning skall vara uppfylld. UHÄ har som tillsynsmyndighet för högskolan ett särskilt ansvar för att högskoleenheternas bedöm­ningar är rimliga.

Såvitt utskottet erfarit finns det inom högskolan, bl.a. utifrån de
årliga redovisningar UHÄ begär in från enheterna, en god insikt om
vilka kostnader som externfinansiärerna skall bidra till. Mot bakgrund
härav   avstyrks   motion   1989/90:Ubl40   yrkande   27.   I   motionerna       91

1989/90:Ubl23 yrkande   1  och   1989/90:Ubl41  yrkande  15  har, som

 

framgått, redovisats en positiv inställning till en tillämpning av princi- 1989/90:UbU25 pen om full kostnadstäckning. Då utskottet finner atl yrkandena i huvudsak överensstämmer med vad regeringen föreslagit i propositio­nen och vad utskottet i det föregående anfört får motionärernas krav anses vara tillgodosedda, varför de nämnda motionsyrkandena avstyrks. En konsekvens av den förändring som genomförs fr.o.m. budgetåret 1990/91 när del gäller kostnadsläckning från externt finansierad verk­samhet blir att resurser inom fakultetsanslagen frigörs för sådana ändamål som de primärt är till för. Därmed torde också yrkandet i motion 1989/90:Ub86 vara tillgodosett, varför den avstyrks.

Utskottet har i det föregående redovisat att forskningsråden övergångs­vis varit undantagna från kravet på full kostnadstäckning.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 26 anförs att principen om ett likvärdigt omkostnadspålägg på alla externa medel inom högskolan är riktig. Det är enligt moiionärerna dock angeläget atl övergången till ett sådant system åtföljs av en förstärkning av forskningsrådens resurser. Motionärerna hävdar all de samlade förslagen i propositionen i själva verket kan leda till reala minskningar när det gäller resurserna till den direkta forskningsverksamhet som finansieras av råden. 1 motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 16 konstaleras all den forskning som bedrivs med rådsmedel har bedömts på grundval av rent vetenskapliga kvalifikationer och snarast är till gagn för forskningen vid högskolans institutioner. Principen om full kostnadstäckning bör därför inte tillämpas lika rigoröst som när det gäller annan externt finansierad verksamhet. I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 2 anförs alt det är angeläget att del råder balans mellan fakultetsanslag och forsknings­rådsmedel. Utgångspunkten, hävdar motionärerna, måste vara att fa­kultelsanslagen ger institutionerna en fast grund för den fria grund­forskningen. Enligt motionärerna synes den nu framlagda forsknings­propositionen lägga något större vikt vid forskningsråden. Inför kom­mande forskningspropositioner är det angeläget atl delta balanspro­blem beaktas.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

Utskottet delar den uppfattning som utmärker årets forskningspro­position, nämligen att en av de mest angelägna åtgärderna är alt stärka den svenska grundforskningen. Regeringen föreslår också en rad åtgär­der för att detta skall kunna realiseras. Även en konsekvent tillämp­ning av principen om full kostnadsläckning vid externfinansiering kommer att medverka till en förstärkning av resurserna till grund­forskning. Fakultelsanslagen kommer nämligen atl i betydande omfatt­ning avlastas åtaganden som uppstått till följd av alt den externt finansierade verksamheten ökat kraftigt under det senaste decenniet. Fakultetsanslagen kommer i större utsträckning att kunna användas för grundforskning och forskarutbildning. Atl principen om full kost­nadstäckning nu också kommer atl tillämpas på råden innebär inte enligt utskottets mening att den samlade resursmängden för grund­forskning inom högskolan minskar eftersom fakultetsanslagen i större utsträckning kan användas till sådan forskning, dvs. den forskning som

 

råden genom projektmedel bidragit till. I detta avseende kommer den          1989/90:UbU25

föreslagna förändringen när det gäller kostnadsläckning också att vara till gagn för forskningsrådens syften.

Som framhålls i propositionen skall fakultetsanslagen även kunna användas i projekt som har forskningsråden som medfinansiär. Del kan t.ex. gälla forskare eller bilrädespersonal som avlönas från fakul­telsanslagen eller utrustning som tillhör institutioner vid högskolan men som används i samfinansierade projekt. Om forskningsråden i likhet med andra forskningsfinansiärer fullt ul svarar för sin del av kostnaderna när det gäller exlernfinansierade projekt i allmänhet, får högskolan ökade möjligheter all samfinansiera projekt och därmed avlasta forskningsråden vissa kostnader.

Utskottet har mot denna bakgrund inga invändningar mot att prin­cipen om full kostnadstäckning fr.o.m. budgetåret 1990/91 även tilläm­pas när det gäller forskningsrådsorganisationen. Utskottet förutsätter alt högskolan samråder med forskningsråden om kostnadstäckningen då det gäller forskningsprojekt där såväl högskola som forskningsråd går in som finansiärer. Med del anförda avstyrks motionerna 1989/90: Ubl40 yrkande 26, 1989/90:Ubl41 yrkande 16 och 1989/90:Ubl43 yr­kande 2.

Högskolornas möjlighet att ta ut kompensation för lokalkostnader då den externt finansierade verksamheten kräver lokallillskott utsträcks fr.o.m. budgetåret 1990/91 till att omfatta samtliga externa finansiärer. Regeringen föreslår atl universitet och högskolor skall få disponera de influtna medlen för lokalkostnadsändamål. Detta innebär att inkomst­posterna under anslaget tills vidare skall kvarstå.

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 15 begärs aU högskolorna fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall få tillgodogöra sig influtna lokalhyror från externt finansierad verksamhet och disponera dem fritt inom ramen för högskolans verksamhet.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

Utskottet anser att det är rimligt att de externa finansiärerna med­verkar till atl lösa de lokalproblem som finns på många håll i högskolan. I det nya anslags- och budgetsystem, som nu successivt införs för den statliga verksamheten i dess helhet, skall lokalkostnader i princip behandlas på samma sätt som kostnader för verksamheten i övrigt. Detta innebär att de statliga lokalbrukarna får ett ökat kostnads­ansvar för sin lokalförsörjning.

För högskoleområdet gäller att det nya styr- och anslagssystemet införs till fullo budgetåret 1993/94 då anslagsslrukturen inom högsko­lan ändras. Utskottet delar regeringens bedömning att en friare an­vändning av den lokala högskoleenhetens samlade resurser, inkl. resur­ser för lokalkostnadsändamål, får anstå till nästa planeringsperiod. Utskottet erinrar om all regeringen aviserat att varje högskoleenhet skall tilldelas ett anslag för lokalkostnader. Detta bör enligt regeringen genomföras senast fr.o.m. budgetåret 1993/94. Med det anförda avstyrks motion l989/90:Ubl23 yrkande 15.

 

Avslutningsvis vill utskottet anföra följande.                                    l989/90:UbU25

En konsekvent tillämpning av principen om full kostnadstäckning innebär inte att kostnaderna för högskolans gemensamma service m.m. ökar. Vad som ändras är fördelningen av kostnadsansvaret mellan olika finansiärer. Denna förskjutning av ansvaret kommer att gagna framför allt den fria grundforskningen i och med att fakultetsanslagen avlastas kostnader som uppstått till följd av den externt finansierade verksamheten. Utskottet förutsätter att de intäkter som framgent kom­mer alt flyta in till högskolan från externfinansiärerna disponeras så att de kompenserar de merkostnader som uppkommer på olika ställen inom en högskoleenhet.

Högskolans medverkan i stiftelser m.m.

Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället har fram­för allt under 1980-talet utvecklats myckel snabbt och delvis i nya former. Denna utveckling har allmänt sett varit värdefull och har lett till breddade kontakter bl.a. mellan högskolan och näringslivet.

Högskolan kan samverka med samhället i övrigt på flera sätt. Högskolans reguljära organisation kan utnyttjas för uppdragsverksam­het på såväl utbildnings- som forskningsområdet. Samverkan kan också ske genom enskilda lärares bisysslor. På senare tid har samverkan i ökande utsträckning fått formen att högskolan medverkar i olika typer av särorganisalioner såsom stifieber, aktiebolag m.m.

I forskningspropositionen konstaleras att det är högskolestyrelserna som har del samlade ansvaret för den verksamhet som bedrivs inom högskolan. Detta innebär att styrelserna måste ha överblick över hela utbildnings- och forskningsverksamheten samt möjligheter att besluta om verksamheten inom hela högskolans ansvarsområde. Om universi­tet och högskolor i ökande omfattning engageras i särorganisalioner blir det enligt regeringens bedömning svårare för styrelserna att utöva sill ansvar på ett tillfredsställande sätt. Regeringens grundinställning är därför atl kontakterna i första hand bör ske genom den reguljära högskoleorganisationen och inte i särorganisalioner, såsom stiftelser. Universitet och högskolor bör fortsättningsvis inte få ingå i stiftelser utan regeringens medgivande i varje enskilt fall. Av propositionen framgår att regeringen avser att ändra högskoleförordningen i enlighet med delta.

I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 4 framhålls att en betydelsefull form för atl introducera forskningsresultat är att etablera forskarbyar m.m. De kan enligt motionärerna erbjuda en lämplig övergång mellan uppdragsforskning inom högskolans ram och kommersiellt driven verksamhet där forskningsresultat omsätts i produkter och tjänster. Forskarbyarna har också en viktig uppgift i att hjälpa små och medel­stora företag utan egen forskning med produktutveckling. Detta bör ske i nära samarbete med utvecklingsfonden.

Utskottet delar regeringens bedömning att kontakterna mellan hög­skola och näringsliv är värdefulla. I likhet med regeringen anser utskottet  att sådant samarbete  i  första  hand  måste  utvecklas  Inom

 

ramen för den reguljära högskoleorganisationen. Utskottet har inget att      1989/90:UbU25

invända mot att högskoleförordningen ändras i de avseenden regering­en angivit. Utskottet delar också motionärernas redovisade uppfattning att forskarbyar, science park-anläggningar m.m. är av stor betydelse för högskolans samverkan med det omgivande samhället. Sådant samarbete bör ske inom ramen för de reguljära organisationsformer som gäller för högskoleområdet. Med del anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl43 yrkande 4.

I två motioner efterlyses försöksverksamhet med s.k. vetenskaps­butiker.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 33 framhålls att forskning i dag huvudsakligen bedrivs av organ som har goda finansiella förutsättning­ar, vilket innebär atl finansiellt svagare grupper inte kan få sina problem belysta. Moiionärerna hänvisar till försök som gjorts med vetenskapsbutiker i bl.a. Nederländerna och Finland. Dessa fungerar som förmedlare av kontakter mellan forskare, forskarstuderande och olika grupper som har frågeställningar de vill ha belysta. Liknande försök bör göras i Sverige och motionärerna vill att riksdagen anslår I milj.kr. till ett sådant projekt.

Liknande tankegångar förs fram i motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 12. Resurssvaga grupper såsom fackföreningar, miljögrupper, kvinnogrupper, fredsorganisationer m.fl. har små möjligheter att få forskning utförd av kvalificerade forskare inom högskolan. Motionä­rerna hänvisar till positiva erfarenheter från försöksverksamhet med vetenskapsbutiker i Nederländerna, Belgjen, Västtyskland, Frankrike och Storbritannien. De vanligaste projekten behandlar områden som arbetsmiljö, boende, transporter, miljöfrågor, samt frågor om jämställd­het och kvinnors rättigheter. Försöksverksamhet bör på motsvarande sätt prövas i Sverige. Motionärerna föreslår all 15 milj.kr. anvisas för sådan försöksverksamhet. Medlen bör disponeras av forskningsråds­nämnden.

Utskottet konstaterar att sådan forskning som de båda motionerna berör utförs inom högskolan med medel som anvisas av de statliga sektorsorganen. Sektorsorganens uppgjft är atl tillgodose bl.a. sådana forskningsbehov som efterlyses i motionerna. Till uppgifterna för hög­skolan hör att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. En väl utbyggd organisation med bl.a. kontaktsekreterare har ökat möjligheterna för grupper och enskilda att ta del av forskningsresultat. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl39 yrkan­de 12 och 1989/90:Ubl40 yrkande 33.

1 motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 14 anförs att den förändring i beskattningen av stifieber och stipendier som nu diskuteras kan få till följd atl resurserna för forskning och forskarutbildning minskar. En eventuell utökad beskattning bör enligt motionärerna inte utformas så att en resursminskning uppstår.

Utskottet anser att det ännu är för tidigt att bedöma denna fråga.
Stiftelse- och föreningsskattekommitténs betänkande bereds för närva-        95

 

rande i finansdepartementet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet        1989/90:UbU25 motion 1989/90:Ubl25 yrkande 14.

9. Vissa forskningsetiska frågor

I propositionen anför regeringen att de rättsliga och andra regler som gäller för samhällelig verksamhet i övrigt också skall gälla för forsk­ningen. De etiska bedömningar av skilda slag som måste göras utöver vad som formellt regleras måste här — liksom i samhället i övrigt — göras av dem som på skilda sätt är involverade i verksamheten. Ansvaret för sådana eliska bedömningar bör inte skiljas från ansvaret i övrigt för verksamheten.

Regeringen tillkallade i februari 1988 en särskild utredare för att granska vissa forskningseiiska frågor. Utredaren har avgivit betänkan­det (SOU 1989:74) Forskningsetisk prövning — organisation, informa­tion och utbildning. Utredningen har endast arbetat med sådana etiska frågor som kan uppkomma i anslutning till själva forskningsarbetet och som primärt hör samman med den forskning som har mänskliga individer som forskningbjekt.

I propositionen konstaterar regeringen att den övervägande delen av all forskning som har människor som forskningsobjekt är medicinskt inriktad. Del var också inom medicinsk forskning som behoven av etisk rådgivning och granskning av uppläggning, syfte och metoder först gav sig till känna och konkretiserades i form av utarbetande av forskningsetiska regler och tillskapande av forskningsetiska kommit­téer.

Inom den medicinska forskningen har det på forskarnas initiativ byggts upp en granskningsorganisation som väl läcker den medicinska forskning som i dag bedrivs. Förutom ell system med regionala forsk­ningsetiska kommittéer knutna till de medicinska fakulteterna finns på central nivå medicinska forskningsrådets arbetsgrupp för samordning av kommittéernas verksamhet. Dessa kommittéer har en rådgivande funktion.

Inom samhällsvetenskaplig forskning, liksom inom medicinsk, måste stundom mycket stora mängder data om grupper av individer samlas in och bearbetas. För att resultat skall kunna uppnås måste uppgifter ibland insamlas som spänner över längre tidsperioder. Denna s.k. longitudinella uppläggning är ofta avgörande för möjligheterna att förstå och förklara orsakerna till olika problem.

För etisk prövning av annan forskning än den rent medicinska finns
humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådels (HSFR) kommitté
för forskningsetiska frågor, som dels granskar de projekt för vilka
forskningsmedel söks från rådet, dels projekt som remitteras från
andra forskningsfinansiärer, t.ex. forskningsrådsnämnden (FRN) och
Riksbankens jubileumsfond. Delegationen för social forskning (DSF)
har också inrättat en kommitté för forskningsetiska frågor för gransk­
ning av projektansökningar ställda till delegationen.                                        q

 

Det nu redovisade innebär alltså atl den medicinska forskning samt        1989/90:UbU25 annan forskning som får medel från någon av de större forskningsfi­nansiärerna  och   innefattar   någon  form  av  försök   med   människor underkastas etiska bedömningar.

När det gäller hantering och bearbetning av stora mängder data som avser uppgifter om människor är regeringens inställning att datalagen bör gälla generellt. Också upprättandel, utnyttjandet och skötseln av register för forskningsändamål bör prövas i den ordning som gäller för andra dataregister. Regeringen erinrar om att den nyligen tillsatta utredningen om översyn av datalagen (Ju 1989:02, dir. 1989:26) avser att la upp datalagens förhållande till forskning, statistik och massme­dier under år 1990.

Regeringen anför vidare att det för hela högskolan måste finnas genomtänkta former för behandling av etiska frågor i forskningsarbe­tet. Den lokala organisation som krävs bör utgå från att kommittéers och andra organs insatser när det gäller forskningsetiska frågor har rådgivande funktioner. Därmed ankommer del på berörda myndighe­ter att närmare besluta om utformningen av rådgivande och beredande organ för etiska frågor. De förslag som den nämnda forskningsetiska utredningen lagt fram anser regeringen ger ett värdefullt underlag för den fortsatta utbyggnaden av en forskningsetisk granskningsorganisa­tion.

I fem motionsyrkanden föreslås etbka nämnder eller motsvarande organ. Gemensamt för yrkandena är en mer formellt reglerad institu­tion än den rådgivande funktion nuvarande kommittéer har. I yrkan­dena berörs också nämndernas funktion och sammansättning.

I motionerna 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 7 och 1989/90:Ub752 (vpk) konstateras inledningsvis att de etiska kommittéer som i dag finns, främst i anslutning till medicinsk forskning, enbart har rådgi­vande funktioner. Enligt motionärerna är detta inte tillräckligt. I stället efterlyses forskningsnämnder med ett bredare ansvar. Dessa nämnder bör kunna finnas såväl lokalt, regionalt som nationellt. I nämnderna skall finnas juridisk expertis och forskare, men majoriteten skall vara lekmän. Förutom kontroll och tillsyn skall dessa nämnder ha till uppgjft att sprida information om etiska frågeställningar. Förslag om etiska nämnder förs även fram i motionerna 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 5 och 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 30. En etisk nämnd skall enligt motionärerna bl.a. ha till uppgift att bedöma forskningens risker i olika avseenden. En annan viktig uppgift är rådgivning till forskare. I en etisk nämnd skall ingå forskare och representanter för samhället. Forskarna bör inte vara i majoritet. I motion 1989/90:Ubl37 (m) yrkande 1 föreslås att etiska kommittéer alltid skall ha status av särskilda myndigheter.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet anföra följande.

De eliska kommittéer som förordats av den forskningsetiska utred­
ningen skall enligt denna endast ha rådgivande uppgifter. Eliska frågor
måste primärt behandlas inom den reguljära högskoleorganisationen,
dvs. av de enskilda  forskarna,  av  arbetsledning och styrelser  inom             97

institutionerna.  I   propositionen  ställer sig  regeringen  bakom  dessa

7 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

ställningstaganden.  Även  utskottet delar  bedömningen alt de etiska          1989/90:UbU25

frågeställningarna skall behandlas i kommittéer som har en rådgivande funktion. Några nämnder med den mer reglerande funktion som vissa motionärer efterlyser bör således inte införas. Att kommittéerna förblir beredande och rådgivande organ innebär följaktligen atl det ankom­mer på de berörda högskoleenheterna atl besluta om deras utformning m.m. Några centrala föreskrifter I detta avseende bedömer utskottet inte nödvändiga. Som framhållits i den forskningsetiska utredningen finns det numera god erfarenhet av forskningsetisk prövning. Samman­fattningsvis finns det därför ingen anledning att införa centrala före­skrifter för en fungerande granskningsorganisation. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl37 yrkande 1, 1989/90: Ubl39 yrkande 7, 1989/90:Ubl41 yrkande 5, 1989/90:Ub752 och 1989/90:Ub804 yrkande 30.

Till de viktigaste uppgifierna för de etbka kommittéerna hör informa­tion och rådgivning. I motion 1989/90:Ubl20 (fp, s, m, c, vpk) anförs all de etiska kommittéerna måste garanteras ekonomiska resurser så att ledamöterna ges möjlighet till nödvändig utbildning i etik och etisk analys. Lekmännen i kommittéerna kan dessutom behöva viss utbild­ning i vetenskaplig metodik. De eliska kommittéerna bör också ha resurser till att dels följa upp den information och de råd de ger till forskarna, dels medverka i information till allmänheten.

Utskottet delar motionärernas bedömning att de etiska kommittéer­na har en väsentlig funktion att fylla i högskolan. Inte minst gäller detta rådgivning och spridning av information i etiska frågor. 1 del decentraliserade anslagssystem som numera gäller för högskoleområdet är del däremot mindre lämpligt att specifikt ange resurser för det ändamål motionärerna efterlyser. Utskottet förutsätter emellertid att de lokala högskolestyrelserna inser vikten av de etiska kommittéernas arbete och alt de också inom ramen för de resurser de disponerar beaktar behoven av utbildning för ledamöterna i de etiska kommittéer­na. Med det anförda avstyrker utskottet motion l989/90:Ubl20.

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 6 begärs att riksdagen gör ett positivt uttalande om införandet av en etbk kodex för forskare.

Utskottet anser i likhet med motionärerna atl en etisk kodex kan lyfta fram problem och vägleda forskare i olika etiska frågeställningar. Utskottet erinrar om att det under inflytande av Helsingforsdeklaratio-nen 1964 om forskningsetik inom medicinsk forskning och dess revi­derade versioner vuxit fram både allmänetiska och forskningsetiska kommittéer i ett flertal länder i Europa under framför allt 1970-talet. De möjligheter och risker som uppkom genom datorbaserade person­register ledde också till ett brett internationellt intresse för integritets-problemen. Internationella regler har också utarbetats bl.a. inom OECD. Det finns i dag således i det internationella forskarsamhället ett flertal rekommendationer m.m. som syftar till att vägleda forskare i etiska  frågeställningar.   Det  är  emellertid  en   uppgift  för  de  lokala

•'                                                                                              98

 

högskolemyndigheterna att  utforma de rekommendationer o.d. som            1989/90:UbU25

erfordras för verksamheten inom högskolan. Med det anförda avstyr­ker utskottet motion 1989/90:Ubl41 yrkande 6.

I motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 31 efterlyses alternativ till djurförsök inom forskningen.

Utskottet delar regeringens inställning att djurförsök bara skall an­vändas i sådan forskning där det är angeläget från allmän synpunkt att försök utförs, bl.a. med beaktande av betydelsen av den kunskap som kan vinnas med försöket. Det är således viktigt atl i största möjliga utsträckning begränsa användningen av djur för vetenskapligt ändamål. Den centrala försöksdjursnämnden (CFN) har till uppgjft all verka för att användningen av försöksdjur begränsas genom att främja utveckling av alternativa metoder. Riksdagen har även fortlöpande anslagit resur­ser till nämnden för all fri. nja utvecklingen av alternativa och kom­pletterande metoder till djurförsök. Med det anförda avstyrker utskot­tet motion 1989/90:Ub804 yrkande 31.

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 4 anförs att begreppet forsk­ningsetik måste breddas. Enligt motionärerna måste det också innefatta forskarens lojalitet mot samhället och mot framtida generationer.

Utskottet konstaterar att regeringen i forskningspropositionen valt att enbart behandla vissa frågor i anslutning till forskningsverksamhe­ten, såsom djurförsök, dalaintegritet och frågor inom vårdområdet. I ett vidare sammanhang ingår självfallet också atl etiskt bedöma vilka konsekvenser forskningen får för del framtida samhället. Med hänvis­ning till det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl41 yrkande 4.

I motion 1989/90:Ubl37 (m) yrkandena 2—5 tas eU antal frågor upp som rör individers rättssäkerhet i anslutning till forskningsprojekt m.m. I yrkande 2 anförs att gällande svensk lagstiftning inte får sältas ur spel. I yrkande 3 anförs all begreppet "skada" inte får ges en annan innebörd inom forskningen än vad som gäller för samhället i övrigt. I yrkandena 4 och 5 hemställs att berörda fakulletsanslag skall få använ­das för nödvändiga kontakter mellan individer som deltar i forsknings­projekt och forskare.

Utskottet finner inte att riksdagen bör göra något uttalande med anledning av motionen, eftersom även forskningen måste omfattas av de lagar och bestämmelser som gäller i samhället. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl37 yrkandena 2, 3, 4 och 5.

10. Lokaler och utrustning m.m.

Lokaler för forskning och forskarutbildning

I propositionen uppskattas kostnaden för de av högskolans lokaler som

används tiil forskning och forskarutbildning till ungefår hälften av det

totala lokalkostnadsanslaget på knappt 1,6 miljarder kronor innevaran-        99

de budgetår (s. 219). Detta betyder enligt propositionen all lokalkost-

 

naderna utgör ca 15% av de sammanlagda driftmedlen för forskning.           1989/90:UbU25

Vidare påpekas att olika typer av lokalförbättrande åtgärder i många fall har prioriterats högre i högskoleenheternas anslagsframställningar än samtliga andra förslag till förstärkningar. Hänvisning görs också i propositionen till UHÄ:s och byggnadsstyrelsens gemensamma priori­teringslista som upptar ett tiotal byggnadsobjekl som på olika sätt är betydelsefulla för att förbättra forskningens situation.

Regeringens förslag till förstärkning av grundforskning och forskar­utbildning uppgår sammanlagt till 635 milj.kr. Det konstateras med anledning härav i propositionen (s. 220) atl den utökade verksamhet som blir resultatet av denna förstärkning givetvis leder till krav på lokaler, utrustning och inredning. Vidare erinras om att lokalförsörj­ningen för universitet och högskolor liksom för övriga förvaltnings­myndigheter fortsättningsvis skall hanleras i termer av årskostnader (jfr prop. 1989/90:100 bil. 9 s. 34). Regeringen föreslår därför i propositio­nen en successiv ökning till 45 milj.kr. under treårsperioden för att finansiera de ökade lokalkostnader som föranleds av förstärkningsför­slagen i propositionen. Av detta belopp beräknas ca 30 milj.kr. tas i anspråk för de byggnadsobjekt för forskningsändamål som i propositio­nen föreslås skall föras upp på investeringsplanen för treårsperioden. För övriga verksamhetsförändringar under treårsperioden återstår såle­des 15 milj.kr. för att täcka ökade lokalkostnader. Medlen för ökade lokalkostnader har i propositionen beräknats under anslagsposten till regeringens disposition under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål.

Regeringen föreslår att följande byggnadsobjekt förs upp på investe­ringsplanen för treårsperioden: - Nybyggnad för ekologi vid universitetet i Lund

-Nybyggnad för matematik och informationsteknologi vid universitet­et i Umeå -Lokalförbättringar vid Asko marinbiologiska fåltstation -Lokalförbättringar vid Kristinebergs marinbiologiska fåltstation

Utskottet anser det i princip tillfredsställande att resurser beräknats i propositionen för de ökade lokalkostnader som blir en följd av de relativt stora utökningar av forskningsverksamheten som föreslås i propositionen.

Utrustning m.m. för forskning och grundutbildning

I propositionen konstateras inledningsvis all utrustning för forsknings­
ändamål för närvarande finansieras inom ramen för högskolans fakul­
tetsanslag och anslagen till forskningsråden (motsv.) saml med forsk­
ningsrådsnämndens (FRN) särskilda medel för inköp av dyrbar veten­
skaplig utrustning och under senare år i begränsad utsträckning med
den s.k. UHÄ-ramen. I vissa fall har också forskningsutrustning finan­
sierats inom ramen för de regionalpolitiska satsningarna. Under den
innevarande treårsperioden har sammanlagt 600 milj.kr. — enligt en
överenskommelse mellan Svenska bankföreningen och regeringen —            100

givits som bidrag från vissa affärsbanker till utrustning för forsknings-

 

ändamål. Därtill kommer privata donationer till  relativt omfattande   l989/90:UbU25

belopp (ca 150 milj.kr. årligen under perioden 1985—1987). Enligt propositionen uppgick under år 1988 högskolans totala investeringar i forskningsutrustning till ca 550 milj.kr.

De av forskningsrådsnämnden fördelade medlen för dyrbar veten­skaplig utrustning, den s.k. FRN-ramen, uppgår innevarande budgetår till 103 milj.kr. Dessa medel används för nyinvesteringar i forsknings­utrustning — i första hand för de forskningsprojekt som finansieras av forskningsråden och motsvarande.

Regeringen konstaterar i propositionen att ulrustningsfrågorna även fortsättningvis bör ges hög prioritet. I propositionen föreslås därför att FRN-ramen budgetåret 1990/91 skall ökas till 226 milj.kr. För de två följande budgetåren föreslås höjningar till 246 milj.kr. resp. 253 milj.kr., dvs. en total höjning av beloppet för FRN-ramarna med 150 milj.kr. under treårsperioden. För ökningen om 123 milj.kr. av kost­nadsramen för 1990/91 beräknas en höjning av anslaget I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. med 84 milj.kr. utöver de 446 milj.kr. som föreslogs i årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 483—485). Det innebär att regeringen räknat med att cirka två tredjedelar av kostnadsramen kommer all förbrukas under budgetåret 1990/91.

I två motioner, nämligen i 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 8 och l989/90:Ubl43 (c) yrkande 14, begärs ytterligare höjningar av FRN-ramen för budgetåret 1990/91. I den förstnämnda motionen begärs en höjning med 25 milj.kr. och i den sistnämnda en höjning med 50 milj.kr.

Utskottet anser atl den höjning om sammanlagt 150 milj.kr. som i propositionen föreslås för FRN-ramarna under treårsperioden- är väl awägd när det gäller den typ av utrustning som finansieras från FRN-ramen. Utskottet föreslår således atl riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 8 och 1989/90:Ubl43 yrkande 14, båda delvis.

Utskottet kommer senare under avsnittet 37 (anslaget I 2) att åter­komma till de av regeringen begärda bemyndigandena och anslagsbe­räkningarna.

Basulrustning till forskning liksom utrustning till grundutbildning finansieras antingen medelst de medel som står till UHÄ:s disposition, den s.k. UHÄ-ramen, eller medelst fakultets- och sektorsanslagen. Med UHÄ-ramen, som i propositionen föreslås uppgå till 194 milj.kr. under budgetåren 1990/91 — 1992/93, finansieras numera dels ny utrust­ning till nya eller utökade verksamheter, dels s.k. riktade utrustnings­insatser till speciellt eftersatta områden. I övrigt förutsätts fr.o.m. innevarande budgetår all ersättningsanskaffning av utrustning och även inredning ske inom ramen för befintliga medel, dvs. inom sektors- och fakultetsanslagen (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 483-484). Principen aU resurser för anskaffning av utrustning bör vägas mot andra resursbehov torde accepteras av de flesta inom högskolan. Däremot råder delade

101

 

meningar om huruvida de resurser som i dag finns är tillräckliga för        l989/90:UbU25 att med oförändrad verksamhetsvolym ge grundutbildningen och forsk­ningen en rimlig utrustningsstandard.

Svenska akademiska rektorskonferensen har i skrivelse till regering­en (utbildningsdepartementet) den 19 september 1989 pekat på den brist på resurser som enligt rektorskonferensens mening finns inom högskolan för utrustning, men även för ersättningsanskaffning av in­redning och mindre ombyggnadsarbeten. Rektorskonferensen uppskat­tar de sammanlagda medelsbehoven till 500—600 milj.kr. per år.

I eu antal motioner från 1990 års allmänna motionstid refereras till rektorskonferensens skrivelse. I motion 1989/90:Ub617 (m) yrkande 2 begärs, liksom för övrigt i motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 29, ett engångsanslag om 500 milj.kr. för nyanskaffning och ersättning av utrustning. Som en direkt konsekvens härav beräknas i motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 43 anslaget 1 2 till 946 milj.kr. i stället för de 446 milj.kr. som föreslås i 1990 års budgetproposition. I motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 24 begärs att 15 milj.kr. ytterligare skall anvisas under anslaget I 2 för utrustning till grundutbildning, även om motionärerna egentligen anser atl resurserna borde anvisas under sektorsanslagen. Till utrustning och lokaler för grundutbildningen föreslås i motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande 28 ytterligare 50 milj.kr. I motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 20 föreslås 436 750 000 kr. på ett anslag till UHÄ:s disposition för upprustning av lokaler och utrust­ning.

1 yrkande 15 i motion 1989/90:Ubl43 (c) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära en plan för en kraftig förstärkning av lokal-och ulrustningsanslagen för forskning och högre utbildning under budgetåren 1991/92 och 1992/93. En åtgärdsplan för ersättning av försliten inredning vid universitetet i Umeå begärs i motion 1989/90: Ub723 (fp) yrkande 2.

Utskottet konstaterar inledningsvis alt del råder olika uppfattningar om hur stora resurstillskott som är rimliga för att i första hand tillgodose grundutbildningens behov av utrustning, men också forsk­ningens behov av tidsenlig basulrustning. UHÄ har i sin anslagsfram­ställning — med hänvisning till sina begränsade budgetdirektiv — endast fört fram i sammanhanget blygsamma förslag om förstärkningar av vissa sektorsanslag för att möjliggöra en viss ersättningsanskaffning av utrustning till grundutbildningen. Sammanlagt föreslår UHÄ i sitt budgetförslag 29,7 milj.kr. för delta ändamål.

Utskottet anser att det är nödvändigt att få ett bättre underlag för sina bedömningar av vad som kan anses vara rimliga resurstillskott för utrustning, inredning m.m. inför nästa treårsperiod. Regeringen bör därför överväga hur stora resurser för utrustning, inredning och mind­re lokalförbätlringar som bör tillföras dels anslagen till grundutbild­ning och forskning, dels kostnadsramarna till UHÄ:s, FRN:s resp. byggnadsstyrelsens disposition. Självfallet bör också möjligheter till omfördelningar mellan olika anslag prövas. Vad utskottet anfört om

102

 

underlag för framtida resursförstärkningar för utrustning m.m. bör riks-        1989/90:UbU25 dagen med anledning av motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande 15 och 1989/90;Ub723 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

I avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att vissa ytterligare resurser bör anvisas redan budgetåret 1990/91 för att tillgodose grund­utbildningens behov av utrustning, då stora svårigheter föreligger att få donationer för sådana ändamål.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90: Ubl25 yrkande 29, 1989/90:Ub617 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 20, 1989/90:Ub758 yrkande 28, 1989/90:Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 bör anvisa 25 milj.kr. under ett nytt anslag till utrustning, benämnt Utrustning till grundutbildning, för budgetåret 1990/91. Detta anslag bör fördelas sektorsvis på högskoleenheter av UHÄ. Vidare bör UHÄ inför 1991 års budgetproposition lämna förslag till fördelning av motsvarande belopp på aktuella anslag till grundläg­gande högskoleutbildning. Det särskilda anslaget till utrustning kom­mer således endast att finnas under budgetåret 1990/91.

11. Vissa jämställdhetsfrågor

Inledning

Formellt råder jämställdhet mellan kvinnor och män i vårt samhälle. Reellt skiljer sig kvinnors och mäns levnadsvillkor i väsentliga avseen­den. Skillnaderna är till icke ringa del historiskt betingade.

I den förra forskningspropositionen (1986/87:80) anförde föredragande statsrådet atl jämställdhetsperspektivel i forskningen rör inte mindre än tre olika behov. Principiellt bör de betraktas åtskilda, men de kan inte i praktiken tillgodoses oberoende av varandra. Statsrådet fortsatte:

För det första är det av grundläggande vetenskapligt intresse att teckna en tydligare bild av skillnaderna mellan manligt och kvinnligt i fråga om språk, kultur, politik liksom i fråga om sjukdomars utbredning och orsaker. Detta senare har bl.a. uppmärksammats av medicinska forskningsrådet. För det andra finns det behov av att från en rent sektoriell, arbetsmarknadspolitisk synpunkt genom forskning söka ut­värdera olika tänkbara strategier för att på sikt åstadkomma en jämna­re fördelning mellan kvinnor och män på skilda yrkesområden. För det tredje och slutligen finns det — som jag inledningsvis anförde — anledning att se med stort allvar på det förhållandet att kvinnor är så starkt underrepresenterade just inom forskning och högre utbildning.

Mot bakgrund härav är det enligt min mening av största vikt, all det vid universiteten skapas och vidmakthålls miljöer, som är positiva till jämställdhetsforskning, forskning rörande kvinnligt och manligt inom olika ämnen samt till en starkare ställning för kvinnor inom forsk­ningen som yrke.

103

 

Jämställdhet mellan kvinnor och män i forskarsamhället                  1989/90:UbU25

Det dröjde förhållandevis länge, innan kvinnor på allvar började göra sig gällande inom forskning och forskarutbildning. Ända fram till på 1950-talel var andelen kvinnor i denna del av samhället praktiskt taget försumbar.

Även om skillnaderna är stora mellan olika fakultelsområden är kvinnorna fortfarande i minoritet inom forskning och forskarutbild­ning. Utvecklingen mot jämställdhet har dröjt. I propositionen redovi­sas atl inom forskarutbildningen har andelen kvinnor först under 1980-talel börjat öka kraftigt och uppgår nu till 32% av de nyantagna. Även här är dock variationerna stora mellan fakultetsområdena, från 19% inom teknisk fakultet till 60% inom den farmaceutiska. Totalt svarar kvinnorna i dag för ungeSr en fjärdedel av antalet avlagda doktorsexamina.

Av propositionen framgår vidare all kvinnornas andel inom forskar­utbildning och forskning relativt väl avspeglar deras andel inom den grundläggande högskoleutbildningen. Inom teknisk fakultet är andelen kvinnliga doktorander till och med högre än andelen kvinnliga civilin­genjörer. Ett undantag är dock det samhällsvetenskapliga fakultetsom­rådet. Här sjunker kvinnornas andel dramatiskt mellan den grundläg­gande utbildningen och forskarutbildningen. De skillnader som finns mellan kvinnor och män inom forskningen uppkommer enligt propo­sitionen (s. 200) inte primärt inom forskarutbildnings- och forsknings­organisationen utan avspeglar förhållandena på lägre utbildningsni­våer.

.Åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare tas upp i fyra motioner. Enligt motion 1989/990:Ub50 (s) yrkande 1 kan åtgärderna bestå i att kvinnliga forskare får verka som handledare för kvinnliga doktoran­der, ingå i betygsnämnder och utses till opponenter för kvinnors avhandlingar m.m. 1 motion l989/90:UbS6 (s) påpekas att rekrytering­en till forskarutbildning följer ett mycket traditionellt mönster där kvinnor och studerande från högskolor som saknar fasta forskningsre­surser i liten utsträckning går vidare till forskarutbildning. Motionärer­na anser att förslag av strategisk betydelse för att rekrytera kvinnor till forskarutbildning saknas i propositionen. I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 25 understryks vikten av att kvinnor får stöd och förebilder inom högskolan. Motionärerna vill att medel anslås för atl initiera ell projekt med detta syfte. Enligt motion l989/90:Ubl49 (fp) yrkande 1 bör högskolornas styrelser ställa krav på att varje institution skall rapportera i verksamhetsplanen och årsberättelsen hur jämställdheten utvecklas. Motionärerna anser att UHÄ bör ta initiativ till att styrelser­na skall ställa sådana krav.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.

Regeringen har både i den förra forskningspropositionen och i
proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet starkt
strukit under vikten av att öka andelen kvinnor i forskarutbildning
och forskning inom högskolan. Som ett särskilt problem har regering-            104

en pekat på atl rekrytering både till forskarutbildning och till kompe-

 

tensgjvande vikarialstjänster ofta har skett genom s.k. handplockning,        1989/90:UbU25

vilket missgynnat kvinnor. UHÄ har på regeringens uppdrag meddelat

föreskrifter för tillsättning av vikariat inom lärartjänslorganisationen

(UHÄ-FS 1986:83). En korrekt fillämpning av gällande bestämmelser

är enligt regeringen av strategisk betydelse. Riksdagen har inte haft

något att erinra mot vad regeringen har anfört i dessa avseenden.

Utskottet anser att del nu ankommer på de lokala organen och befattningshavarna att utforma sina rekryteringsåtgärder både till forsk­arutbildning och till lärartjänster inom högskolan på sådant sätt att kvinnor stimuleras att söka och blir rättvist bedömda vid urval mellan sökande. Som utskottet anfört i del föregående är det anmärkningsvärt atl hittills ytterst litet synes ha gjorts för all rekrytera studerande vid de mindre och medelstora högskolorna till forskarutbildning. Eftersom kvinnor ofta är mer lokalt bundna än män är det sannolikt att fler kvinnor kan rekryteras till forskarutbildning om rekryleringsinsatserna tar sikte även på mindre och medelstora högskolor och vårdhögskolor. Högskolestyrelserna har ansvaret för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet inom sitt område och för atl utbildningsverksamheten be­drivs enligt de riktlinjer som statsmakterna har meddelat och där en ökad rekrytering av kvinnor till forskarutbildning är ett klart uttalat mål. De åtgärder som nämns i de aktuella motionerna är goda exem­pel som kan tjäna som förebilder. De konkreta formerna för högsko­leenheternas arbete i detta avseende bör dock inte regleras av riksda­gen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 1, 1989/90:Ub56, 1989/90:Ubl40 yrkande 25 samt 1989/90:Ubl49 yrkande 1.

Forskningsrådens sammansättning är otillfredsställande enligt motion 1989/90:Ubl49 (fp) yrkande 4. Råden består huvudsakligen av manliga ledamöter. Inom ramen för de kriterier som bör styra dessa tillsätt­ningar bör enligt motionärerna ambitionen att åstadkomma en jämna­re könsfördelning markeras.

Utskottet erinrar om förordningen om jämställdhet i statlig verksam­het (SFS 1984:803). När eU fakultetskollegium förbereder val av elek­torer till ett forskningsråd skall kollegiet verka för att göra det möjligt att välja mellan personer av båda könen, om det kan ske inom ramen för sakliga urvalsgrunder. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl49 yrkande 4.

Ökat stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning

En målmedveten satsning har under de senaste årtiondena skett på reformer inom olika samhällsområden som gynnat en utveckling mot jämställdhet mellan kvinnor och män. Forskning om kvinnor och män ur ett kvinno- och jämställdhetsperspekliv och forskning om relationer mellan könen är omistlig i arbetet för att nå jämställdhets­målen. Den ger kunskap om ojämlikheter mellan könen som fortfa-

105

 

rande finns kvar och analyserar orsakerna till de ojämlika villkoren.   1989/90.:UbU25

Därmed kan den också ge underlag för åtgärder som kan undanröja kvarstående hinder.

I de forskningspropositioner som har lagts fram under 1980-talet har jämställdhetsforskning hört till de områden som prioriterats. Vid uni­versitetet i Göteborg inrättades år 1982 en professur i kvinnohistoria. Genom 1984 års forskningsproposition tillkom fem forskartjänster i jämställdhetsforskning vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk­ningsrådet. Ytterligare en sådan tjänst inrättades senare där. Sedan den 1 juli 1987 finns vidare vid rådet en gästprofessur för framstående kvinnlig forskare (Kerstin Hesselgrens professur).

I proposition 1989/90:90 framläggs förslag om ökat stöd till kvinno-och jämställdhetsforskningen dels genom resursförstärkning till fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning, dels genom inrättande av tre professurer i kvinno- och jämställdhelsforskning varav två inom samhällsvetenskaplig och en inom medicinsk fakultet. Samtidigt före­slår regeringen att delegationen för jämställdhetsforskning (JÄMFO) läggs ner och alt forskningsrådsnämnden (FRN) tilldelas medel för ett informationsprogram för jämställdhetsforskning.

Frågan om resurser till fora för kvinnliga forskare behandlar utskot­tet under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål.

I motion 1989/90:Ub50 (s) yrkande 3 sägs att ett förtydligande behövs av begreppen jämställdhetsforskning och kvinnoforskning, eftersom jämställdhetsforskning internationellt är ett okänt begrepp. Motionä­rerna anser alt det måste vara regeringens och riksdagens ansvar alt klargöra vad de olika forskningsdisciplinerna innefattar. Detta bör inte överlåtas på forskarna. I motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 16 framhåller motionärerna atl kvinnoforskningen är nödvändig för all spegla hela samhällsutvecklingen och för att ge en helhetssyn på forskningen. Den tillför forskningen något som inte tidigare behand­lats, bidrar till att rätta till missuppfattningar och visar på att en annan infallsvinkel på ell problem ger andra förklaringar. I motion 1989/90:Ubll9 (fp, s, m, c, vpk, mp) yrkande 3 pekas på behovet av forskning om kvinnliga forskares och forskarstuderandes villkor, en forskning som enligt motionärerna med fördel kan bedrivas inom de s.k. fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.

Med anledning av dessa motionsyrkanden vill utskottet anföra föl­jande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om kvinnoforskningens betydelse och om behovet av forskning om kvinnliga forskares och forskarstuderandes situation. Sådan forskning förekommer i dag inom UHÄ:s program Uppföljning och policystudier. Utskottet anser inte att riksdagen bör gå in på detaljerade definitioner av olika forskningsom­råden. Utskottet, som alltså inte anser att riksdagen bör göra de uttalanden som föreslås i motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 3, 1989/90:UbU9 yrkande 3 och 1989/90:Ubl39 yrkande 16, föreslår aU

riksdagen avslår dessa.

106

 

I motion 1989/90:Ub49 (c) diskuteras regeringens förslag att lägga ner        1989/90:UbU25 JÄMFO. Motionärerna anser att regeringen borde utvärdera JÄMFO:s verksamhet (yrkande 1) och utreda vilken organisationsform som bäst gagnar kvinnoforskningen (yrkande 2). Intill dess borde JÄMFO bibe­hållas (yrkande 3).

Regeringen föreslår att FRN vid JÄMFO:s nedläggning skall ges medel för ett informationsprogram för jämställdhebforskning. Överflyttan­det av det centrala ansvaret för kvinno- och jämställdhetsforskningen fill FRN innebär enligt motion 1989/90:Ubll9 (fp, s, m, c, vpk, mp) yrkande 2 ett steg i rätt riktning. Det ter sig dock otillräckligt att detta ansvar enbart skall omfatta information. Motionärerna ser däri en uppenbar risk för en tillbakagång och svårigheter med nytillväxt för kvinno- och jämställdhetsforskningen. 1 motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 23 föreslås att riksdagen skall uppdra åt regeringen att under FRN inrätta ett sekretariat som har det övergripande ansvaret för kvinnoforskningen.

Utskottet anser att kvinno- och jämställdhetsforskning är ett tvärve­tenskapligt forskningsområde som lämpar sig väl för FRN att ta ett särskilt ansvar för. FRN bör dock inte enbart ägna sig åt information om denna forskning ulan också initiera och stödja sådan, såsom JÄMFO hittills har gjort. Ytterligare medel bör för detta ändamål tillföras FRN när JÄMFO enligt regeringens förslag läggs ner den 1 juli 1991. Utskottet anser att FRN för kvinno- och jämställdhelsforsk­ning bör tillföras för budgetåret 1991/92 dels de forskningsmedel som hittills fördelats av civildepartementet efter beredning i JÄMFO (ca 1,5 milj.kr.), dels ett tillskott på 2 milj.kr. och för budgetåret 1992/93 ytterligare 2 milj.kr. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna l989/90:Ub49 yrkandena 1, 2 och 3, 1989/90:Ubll9 yrkande 2 samt 1989/90:Ubl39 yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.

Ytterligare doktorand-, forskar- och professorstjänster i kvinnoforskning fö­reslås i tre motioner.

De tjänster som hittills efter beslut av statsmakterna har inrättats inom området kvinno- och jämställdhetsforskning har avsett humanis­tisk och samhällsvetenskaplig forskning. I propositionen föreslås nu även en professur i medicinsk kvinnoforskning. En professur i kvinno­forskning med inriktning på teknik föreslås i motionerna 1989/90:Ubll9 yrkande 4 och 1989/90:Ub680 (fp). Motionärerna pekar på den alltför ringa andelen kvinnor inom den tekniska forskningen och forskarutbildningen. Enligt motionärerna finns kompetenta sökan­de till en professur i kvinnoforskning med inriktning mot teknik. Forskartjänster i kvinnoforskning vid de övriga forskningsråden (ut­över HSFR) föreslås i motionerna 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 19 och 1989/90:Ubll9 yrkande 4. I sistnämnda motion föreslås också doktorandtjänster knutna till forskartjänsterna.

Utskottet anser att FRN bör ges i uppdrag att utreda hur kvinno­
forskning med inriktning på naturvetenskap och teknik bör stödjas.                .

 

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna           1989/90:UbU25

l989/90:Ubll9 yrkande 4, 1989/90:Ubl39 yrkande 19 och 1989/90: Ub680 som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 21 hävdas atl det behövs resurser för läromedebutveckling för att kvinnoforskningen skall kunna ingå som en självklar del av grundutbildningarna.

Utskottet anser det angeläget att den forskning med kvinnoperspek­tiv som finns görs känd för de studerande i högskolans grundutbild­ning. Av riksdagen anvisade särskilda medel för läromedelsutveckling förekommer inte på högskoleområdet, ulan den litteratur som används i utbildningen kommer fram på andra sätt. Med hänvisning härtill föreslår utskottet all riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl39 yrkande 21.

Resursfrågor i övrigt för kvinnoforskningen inom högskolan berörs i fyra motioner. Enligt motion 1989/90:Ub50 (s) yrkande 2 bör det nu bli aktuellt atl anta en aktionsplan för ett ökat stöd och en långsiktig inriktning vad gäller kvinno- och jämställdhetsforskning, liksom redan skett i Danmark. I motionerna 1989/90:Ubll9 yrkande 5 och 1989/90:Ubl39 yrkande 17 sägs att kvinnoforskningens resurser under den kommande treårsperioden bör ökas betydligt mer än vad regering­en föreslagit i proposition 1989/90:90. Enligt sistnämnda motion yr­kande 18 är det viktigt att även omprioritera redan anslagna resurser så att kvinnoperspektivet får en plats i all forskning. I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 6 föreslås att riksdagen skall anvisa 3 milj.kr. utöver regeringens förslag till initierande av tvärvetenskapliga projekt, då detta kan vara ett sätt att rekrytera fler kvinnor till forskningen.

Utskottet hänvisar till sina förslag i det föregående om 4 milj.kr. till FRN och om uppdrag till FRN atl utreda hur kvinnoforskning med inriktning på naturvetenskap och teknik bör stödjas saml i del följande (avsnitt 24) om ökat stöd (2 milj.kr) till fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Därigenom kan motionerna 1989/90:Ubll9 yrkande 5, 1989/90:Ubl39 yrkande 17 och 1989/90:Ubl40 yrkande 6 anses i huvudsak tillgodosedda, varför de avstyrks. De ompriorileringar som avses i motion 1989/90:Ubl39 yrkande 18 kan enligt utskottets uppfatt­ning i första hand bli aktuella på lokal nivå och hos forskningsråden och bör inte bli föremål för beslut av riksdagen. Utskottet föreslår atl riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 2 och 1989/90: Ubl39 yrkande 18.

12. Uppföljning och utvärdering

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 14 begärs förslag till eU nytt styr-och anslagssystem för universitet och högskolor i vad gäller grundläg­gande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning. Enligt motionärerna bör riksdagen anvisa medel till varje högskoleenhet sektorsvis, gemensamt för grundutbildning och  forskning.  I  motion

108

 

1989/90:Ubl25 (m) yrkande 25 begärs åtgärder för atl stärka autono-        1989/90:UbU25 min hos universitet och högskolor genom att ge den egna verksamhe­ten en stark ekonomisk bas.

Under föregående riksmöte ställde sig riksdagen bakom proposition 1988/89:65 om formerna för högskolepolitiken (bet. UbU9, rskr. 148). Varje statlig högskoleenhet skall fr.o.m. budgetåret 1993/94 tilldelas ell samlat anslag för grundläggande högskoleutbildning samt ell anslag för lokalkostnader. Vidare skall de enheter som har fakultetsorganisation erhålla ett anslag för forskning och forskarutbildning. Regeringens förslag innebar bl.a. att ett nytt budgettänkande skall införas inom högskolan när det gäller såväl den grundläggande högskoleutbildning­en som forskning och forskarutbildning. I propositionen framhölls att det nya budgellänkandet bl.a. innebär en övergång till en fördjupad verksamhetsprövning vart tredje år, treårsbudget, och införande av en ny typ av anslag, s.k. ramanslag, som medger en friare disposition av anslagsmedlen över mer än ett budgetår. För högskolans del skall övergången till det nya budgetsystemet ske budgetåret 1993/94 för att möjliggöra en samtidig riksdagsbehandling av dels den grundläggande högskoleutbildningen, dels forskning och forskarutbildning. Efter att ha inhämtat underlag från de lokala enheterna skall UHÄ avge en fördjupad anslagsframställning för sitt ansvarsområde första gången den I september 1992. Innebörden av den nyssnämnda propositionen var också all det treåriga perspektivet skulle tillämpas för den grundläg­gande högskoleutbildningen redan fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Enligt utskottets mening bör 1989 års riksdagsbeslut om styr- och anslagssystem för högskolan ligga fast. Utskottet, som belräfende ställ­ningstaganden i olika delfrågor hänvisar till sitt av riksdagen godkända betänkande 1988/89:UbU9, föreslår att riksdagen avslår ifrågavarande motionsyrkanden.

1 motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 7 konstateras alt Sverige är ett litet land och alt vi inte kan vara självförsörjande inom forskningen. De satsningar vi gör måste vara noga övervägda så atl vi får de bästa tänkbara resultat av våra satsade medel. Motionärerna efterlyser bättre möjligheter till kvalitetskontroll och utvärdering av forskning som be­drivs med fakultetsmedel.

Utskottet vill för sin del framhålla att det ligger i allas intresse att forskningsresurserna i vårt land används på rätt sätt. I propositionen konstateras att den svenska grundforskningen internationellt sett håller en hög kvalitativ nivå. Det visar såväl utvärderingar som kvantitativa studier av hur olika forskningsresultat citeras. Starkt bidragande till den höga kvaliteten på svensk forskning är att i princip alla statliga medel, som anvisas för forskning, skall fördelas och användas efter vetenskaplig kvalitetsprövning. Vetenskapligt högt kompetenta organ har ansvaret för detta, såväl inom högskolan som inom forskningsråds­organisationen. Av propositionen framgår vidare att de olika forsk­ningsorganen skall ta fram ett eget underlag för en ändamålsenlig och effektiv resursanvändning.

 

Utskottet, som hänvisar till vad som i övrigt anförts om uppföljning        1989/90:UbU25 och utvärdering i propositionen (s. 89 f.), föreslår atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 7.

Ett annat slag av uppföljning tas upp i motion 1989/90:Ub85 (fp, m, c, mp), nämligen de verkliga kostnaderna för de statliga högskoleenheter­na vid förlust av tjänstebrevsrätten. Enligt motionärerna står det redan nu klart alt de medel som beräknats som ersättning inte kommer att täcka de faktiska kostnaderna. Detta har, heter det i motionen, vitsor­dats av postens statistikavdelning när det gäller t.ex. universitetet i Uppsala. Motionärerna föreslår att UHÄ får regeringens uppdrag att efter lokala undersökningar redovisa en mer realistisk bild av ifi-ågava-rande kostnader än de tidigare gjorda skattningarna.

Frågan om ersättning till universitet och högskolor för den förlorade tjänstebrevsrätten anmäldes redan i budgetpropositionen (bil. 10 s. 211) men tas upp på nytt i forskningspropositionen (s. 235—236), Utskottet har inte något att invända mot att de statliga högskoleenhe­terna gör en redovisning av sina kostnader med anledning av den förlorade tjänstebrevsrätten. UHÄ bör få regeringens uppdrag atl pröva vad som bör vara skälig kompensation för enheternas eventuella merkostnader. Regeringen bör sedan förelägga riksdagen de förslag som UHÄ:s prövning kan föranleda.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1989/90: Ub85 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en uppföljning av kostnaderna för förlorad tjänstebrevsrätt vid de statliga högskoleenheterna.

Utskottet vill i detta sammanhang för de följande budgetåren erinra om att riksdagen begärt en öppen redovisning av prb- och löneomräk­ningen för högskolan och forskningsråden samt att denna redovisning skall göras för varje anslagspost (UbU 1987/88:20, s. 8-9, rskr. 1987/88:206; bet. l989/90:UbU18, s. 12, rskr. 228; bet. 1989/90:KU30 s. 30 och s. 243, rskr. 258).

När det gäller allmänna riktlinjer i övrigt för forskningspolitiken under perioden 1990191 — 1992/93 föreslår utskottet avslutningsvis att riksda­gen godkänner vad som anförts i proposition 1989/90:90 under avsnit­ten 2—10 i den mån inte annat framgår av riksdagens beslut på grundval av avsnitten 11 — 12, 14—15 och 18—23 i propositionen.

13. E 1. Humanistiska fakulteterna

Tjänster som professor

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att ändra ämnesinnehåll för tjänster som professor i enlighet med förslag i propositionen (s. 238).

1 motion 1989/90:Ub69 (fp) hemställs att professuren i engelska, särskilt modern engelska, skall återbesättas med oförändrad benämning i stället för atl enligt regeringens förslag återbesättas i engelska utan närmare bestämning.

 

Utskottet   tillstyrker   regeringens   förslag   och   avstyrker   motion            1989/90:UbU25

1989/90: Ub69.

I motionerna 1989/90:Ub44 (m, fp, c, vpk, mp), 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 7 och 1989/90:Ub588 (s, m, c, vpk, mp) begärs inrättande av en tjänst som professor i teckenspråk. Tjänsten föreslås förlagd till universitetet i Stockholm, där undervisning och forskning i tecken­språk vuxit fram inom institutionen för lingvistik och under 1980-talel har bidragit till en förändring av teckenspråkets ställning bl.a. inom skolan.

Utskottet delar motionärernas och UHÄ:s bedömning att en profes­sur i teckenspråk bör inrättas och föreslår alt riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub44, 1989/90:Ubl41 yrkande 7 och 1989/90: Ub588 bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i teckenspråk vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1990.

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 19 begärs att en professur i humanekologi skall inrättas vid universitetet i Lund i anslutning till satsningen på ett ekologjhus där.

Utskottet anser att ämnet humanekologi är av sådan betydelse att det bör vara företrätt vid mer än ett universitet. Vid universitetet i Göte­borg finns redan en institution för humanekologi men ingen av regeringen inrättad professur. Utskottet anser därför att två tjänster som professor i humanekologi bör Inrättas den 1 juli 1991, en vid universitetet i Lund och en vid universitetet i Göteborg. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl41 yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1989/90:Ub67 (fp) yrkande 1 hemställs om en professur i multietnbk forskning vid universitetet i Uppsala.

Utskottet noterar att ett centrum för multietnisk forskning finns vid universitetet i Uppsala och finansieras med befintliga anslag. En ut­byggnad av verksamheten med en professur kan för närvarande inte prioriteras. Motionsyrkandet avstyrks.

I motionerna l989/90:Ub32 (fp, m) yrkandena 1 och 2 samt 1989/90: Ub52 (c) yrkande 1 föreslås att en professur i japanska skall inrättas vid universitetet i Lund. Motionärerna invänder mot förslaget i propo­sitionen (s. 119) att ett institut för Japanstudier skall inrättas i Stock­holm med anslag under tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet). 1 motion 1989/90:Ub32 föreslås att professuren finansieras med de medel som regeringen föreslagit till det nämnda institutet.

Utskottet konstaterar att det föreslagna institutet för Japansludier har en annan inriktning än grundforskning i japanska. Motionsyrkan­dena avstyrks.

I motion 1989/90:Ub507 (s) föreslås en professur i arbetarkultur Inom ämnet etnologi vid universitetet i Göteborg.

Utskottet hänvisar till regeringens förslag om särskilda medel till universitetet i Lund för forskning om arbetets historia (500 000 kr. budgetåret 1991/92). Motionsyrkandet avstyrks.

 

I   motion   1989/90:Ubl39  (vpk)   yrkande   8  föreslås  en   professur   i        1989/90:UbU25 forskningsetik som enligt motionärerna bör placeras vid någon av de filosofiska institutionerna.

Utskottet erinrar om atl det vid de svenska universiteten finns två professurer i etik inom de teologiska fakulteterna och tre professurer i praktisk filosofi inom de humanistiska fakulteterna. Inom praktisk filosofi är etik ett centralt delområde. Regeringen har vidare föreskrivit att professur i medicinsk etik fr.o.m. den 1 juli 1991 skall finnas Inrättad vid medicinska forskningsrådet. Utskottet anser därför atl det inte finns behov av att inrätta en särskild professur i forskningsetik, varför riksdagen bör avslå motion 1989/90:Ubl39 yrkande 8.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen atl inrätta de nya tjänster som professor som förordats i propositionen, nämligen i tvåspråkighelsforskning den 1 juli 1990 vid universitetet i Stockholm saml i masskommunikationsforskning den 1 juli 1991 vid universitetet i Stockholm och den 1 juli 1992 vid universitetet i Göteborg. Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag om medel till och placering av en professur i lingvistik och en i logik, som regeringen vid föregående riksmöte bemyndigades att inrätta den 1 juli 1990.

Centrum för arktisk forskning

I motion 1989/90:Ub688 (fp) hemställs att riksdagen skall uttala att ett centrum för arktbk forskning skall etableras vid universitetet i Umeå. Centret skulle innebära en utvidgning och breddning av det centrum för arktisk kulturforskning som redan finns vid universitetet.

Utskottet erinrar om att centrumbildningar kan komma till stånd genom lokala beslut och finansieras genom lokalt beslutade avsättning­ar från t.ex. olika fakultetsanslag. Motionsyrkandel avstyrks.

Anslagsbeloppet m.m.

När det gäller anslagsbeloppet 1990/91 tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 1989/90:90 med det tillägget att ytterligare 800 000 kr. bör tillskjutas 1990/91 för att finansiera professuren i teckenspråk. Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub67 (fp) yrkande 2 om medel till en professur i multietnisk forskning till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (301 735 000 -i- 800 000 =) 302 535 000 kr.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag till riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991192 och 1992193 men före­slår därutöver, som framgått av det föregående, att två professurer i humanekologi skall inrättas den 1 juli 1991. För dessa bör regeringen i nästa budgetproposition beräkna sammanlagt 1 600 000 kr.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 1 sägs atl forskningen inom
den humanistiska sektorn är starkt koncentrerad till de största och                112

 

äldsta universiteten. Motionärerna vill att riksdagen skall uttala att de          1989/90:UbU25

yngre  och   mindre   universiteten   långsiktigt  skall  få  ökade  resurser inom de humanistiska fakulteterna.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något sådant uttalande. Yrkandet avstyrks.

14. E 2. Teologiska fakulteterna

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att ändra ämnesinnehåll för en tjänst som professor. Utskottet tillstyrker regeringens begäran.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen i propositionen och föreslår beträffande anslagsbeloppet att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 25 037 000 kl-.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992193 under föreva­rande anslag.

15. E 3. Juridiska fakulteterna                                       '

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att ändra ämnesinnehåll för en tjänst som professor. Utskottet tillstyrker regeringens begäran.

I propositionen föreslås en ny tjänst som professor, nämligen i euro­peisk integrationsrält vid universitetet i Stockholm. Regeringen hänvi­sar till atl del vid universitetet i Stockholm har utvecklats en betydan­de forskning och forskarutbildning som särskilt inriktats på de rättsliga relationerna mellan Sverige och EG.

I motionerna 1989/90:Ub33 (fp, m) föreslås aU det i stället skall inrättas en professur i utrikeshandelsrätl vid universitetet i Lund, vilket även UHÄ föreslagit. Motionärerna hänvisar till atl det vid universitetet i Lund finns en lokalt inrättad professur i utrikeshandels­rätt, finansierad av tidsbegränsade medel från en stiftelse. Även i motion 1989/90:Ub52 (c) yrkande 2 föreslås en professur i utrikeshan­delsrätt i Lund.

Utskottet anser inte att det anförts tillräckliga skäl för att frångå regeringens bedömning och avstyrker således motionerna 1989/90: Ub33 och 1989/90:Ub52 yrkande 2. Regeringen bör få begärt bemyndi­gande att inrätta en professur i europeisk integrationsrält vid universi­tetet i Stockholm den 1 juli 1992.

En professur i miljörätt begärs i tre motioner, nämligen 1989/90:
Ubl35 (m) yrkande 1, 1989/90:Ub569 (fp) och 1989/90:Ub712 (c)
yrkande 2. I den förstnämnda motionen begärs också (yrkande 2) atl
regeringen skall förbereda Inrättandet av en professur i internationell
miljöräu och återkomma till riksdagen med förslag därom så snart
behovet klarlagts och resurserna inventerats.                                                ' '3

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

8 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har un-  1989/90:UbU25

der ett antal år aktivt främjat forskningen inom området miljörätt bl.a. genom en forskartjänst i ämnet. Regeringen anmäler i propositionen (s. 309) sin avsikt att inrätta en professur i ämnet vid HSFR. Motioner­na l989/90:Ubl35 yrkande 1, 1989/90:Ub569 och 1989/90:Ub712 yr­kande 2 får därmed anses vara tillgodosedda, varför de bör avslås av riksdagen. Förslag om inrättande av professur i internationell miljörätt har inte förts fram från vare sig UHÄ, HSFR eller någon av de juridiska fakulteterna. Utskottet anser inte att riksdagen nu har under­lag för något ställningstagande angående en professur i detta ämne, varför motionsyrkandet avstyrks.

1 motion 1989/90:Ub712 (c) yrkande 1 framhålls behovet av en för­stärkning av forskning och utbildning på miljörättens område. Motionärer­na vill att det skall byggas upp fasta institutioner för miljörätt vid de juridiska fakulteterna. I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 4 föreslås ett forskningsprojekt inom den samhällsvetenskapliga fakulteten kring beslutsprocesser och hantering av miljömål i domstolarna.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra föl­jande.

Genom inrättandet av en rådsprofessur i miljörätt ges delta ämne en fastare plats i forskningsorganisationen. Riksdagen har senast under innevarande riksmöte (bet. l989/90:UbU7 s. 15, rskr. 57) instämt i regeringens bedömning att miljöfrågornas ställning i den grundläggan­de högskoleutbildningen är så viktig att dessa frågor även i fortsättning­en bör följas med stor uppmärksamhet. Del närmare innehållet i juristlinjen och andra grundutbildningar ankommer det dock på de lokala linjenämnderna (motsv.) att besluta om. Institutionsindelningen inom högskoleenheterna är också en lokal fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90: Ub 140 yrkande 4 och 1989/90:Ub712 yrkande 1.

I motion 1989/90:Ub66 (s) begärs att en professur i ämnet mänskliga rättigheter snarast inrättas.

Utskottet hänvisar till sitt uttalande i samma fråga vid 1986/87 års riksmöte (UbU 1986/87:26 s. 59). Yrkandet avstyrks.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till anslagsbelopp för budgetåret 1990/91 och föreslår att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservations­anslag på 30 092 000 kr.

Likaså föreslår utskottet atl riksdagen godkänner de av regeringen angivna riktlinjerna för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93.

114

 

16. E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

l989/90:UbU25

Tjänster som professor

Regeringen begär riksdagens bemyndigande atl ändra ämnesinnehåll i en tjänst som professor . Utskottet tillstyrker regeringens begäran.

I proposition 1989/90:90 föreslår regeringen inrättande av sammanlagt 18 professurer inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna under pe­rioden 1990/91—1992/93. Av dessa anges 11 vara motiverade av behov av långsiktig kunskapsuppbyggnad inom vissa sektorsområden.

De av regeringen föreslagna professurerna avser följande ämnen eller områden och högskoleenheter:

Ar

Ämne/område

Högskoleenhet

Psykologi

Nationalekonomi med inriktning mot internationella finansiella och monetära frågor Biblioteks- och informations-vetenskap Journal i s t i k Massmediefor skn i ng Statsvetenskap, särskilt va I forskning Vårdpedagogik

Socialt arbete med inriktning mot äldre människor Sociologi med inriktning mot äldre männi skor Psykologi med inriktning mot äldre männi skor Sociologi med inriktning mot hand i kapp

Handikappforskning med beteende­ vetenskaplig inriktning Rättssociologi med socialpolitisk i nr i ktni ng

Sociologi med inriktning mot soc i a 1 po 1 i t i k

Sociologi med inriktning mot soc ia1 pol i t t k

Nationalekonomi med särskild in­riktning mot socialpolitik Socialt arbete med inriktning mot fami1jepoli t ik Nationalekonomi med inriktning mot turism och rekreation

i Uppsala  1992 i Stockholm 1990

Uni v. Univ.

Univ. i Göteborg  1991

 

Un i v .

Göteborg

1991

Univ.

Lund

1991

Univ.

Göteborg

1991

Univ.

Göteborg

1991

Uni v .

Stockholm

1990

Un i v.

Uppsala

1991

Univ.

Göteborg

1992

Uni v .

Uppsala

1990

Univ.

Göteborg

1990

Un i v .

Lund

1990

Un i v.

Stockholm

1991

Uni v.

Umeå

1992

Un t v.

Göteborg

1991

Univ.

Göteborg

1991

Uni v.

Umeå

1990

 

I propositionen förordas att två tjänster som professor i kvinno- och jämställdhetsforskning skall inrättas den 1 juli 1991 inom samhällsve­tenskaplig fakultet, den ena avseende ekonomisk forskning och den andra ett samhällsvetenskapligt ämne av betydelse för studiet av våld mot kvinnor. Regeringen föreslår att UHÄ skall ges i uppdrag att i samråd med HSFR lämna förslag till närmare precisering av ämnesin­nehåll samt lokalisering av tjänsterna.

I motionerna 1989/90:Ub41 (m, s, fp, c, vpk, mp) samt 1989/90:Ub92 (m) yrkande 4 hemställs att den av regeringen föreslagna professuren i rättssociologi med socialpolitbk inriktning i stället skall inrättas i socio-

115

 

logi med inriktning på socialpolitik. Motionärerna menar att regering-            1989/90:UbU25

ens förslag till ämnesavgränsning leder till en alltför snäv specialise­ring.

Utskottet, som delar motionärernas bedömning, noterar att sökande med forskningsmeriter inom rättssociologi kan komma i fråga för tjänsten även med den av motionärerna föreslagna vidare ämnesav-gränsningen. Riksdagen bör därför med bifall till motionerna 1989/90:Ub41 och l989/90:Ub92 yrkande 4 samt med avslag på propo­sition 1989/90:90 bemyndiga regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en tjänst vid universitetet i Lund som professor i sociologi med inriktning mot socialpolitik.

Förslaget om en professur i nationalekonomi med inriktning på lurbm och rekreation ifrågasätts i fyra motioner. Enligt motion 1989/90:Ub30 (s) yrkande 2 är turism- och rekreationsforskningen mångvetenskaplig och dessutom eftersatt. Forskningsområdet borde byggas upp från grunden, inte från toppen. Det är enligt motionärerna därför felaktigt att nu inrätta en professur i nationalekonomi med inriktning på detta område. Enligt motion l989/90:Ubl41 (mp) yrkande 24 bör riksdagen öka insatserna när del gäller sambanden mellan rekreation, turism och hälsa i stället för att inrätta den föreslagna professuren i nationaleko­nomi med inriktning på turism och rekreation. Lokaliseringen av den av regeringen föreslagna professuren till universitetet I Umeå diskute­ras I motionerna 1989/90:Ub87 (c) och 1989/90:Ubl22 (fp). Enligt den sistnämnda motionen bör professuren knytas till universitetet i Uppsa­la och förläggas till högskolan i Falun—Borlänge. I den förra motio­nen föreslås förläggning till Östersund.

Enligt utskottets mening finns inte skäl att frångå regeringens be­dömning att en professur bör inrättas i nationalekonomi med inrikt­ning på turism och rekreation. Utskottet har under avsnitt 7 förklarat sig inte vara berett atl förorda att fasta forskningsresurser tillförs någon av de mindre högskolorna. Riksdagen bör därför med avslag på motio­nerna 1989/90:Ub30 yrkande 2, l989/90:Ub87, 1989/90:Ubl22 och 1989/90:Ubl4l yrkande 24 bemyndiga regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en tjänst vid universitetet i Umeå som professor i nationaleko­nomi med inriktning på turism och rekreation.

Inriktningen av den av regeringen föreslagna professuren i kvinno- och
jämställdhetsforskning med Inriktning på ekonomi tas upp I två motio­
ner. Enligt motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 20 bör tjänsten ges
en bredare inriktning än den I propositionen föreslagna. Enligt motion
l989/90:Ub49 (c) yrkande 5 bör den föreslagna professuren vidgas till
att även omfatta kvinnors obetalda arbete och socialförsäkringssyste­
mets betydelse. De av regeringen föreslagna tre professurernas (inkl. en
vid medicinsk fakultet) lokalisering diskuteras i motion l989/90:Ubl44
(c) yrkande 1. Moiionärerna förordar att tjänsterna inrättcis utanför de
stora universitetsorterna bl.a. med hänsyn till kvinnors sämre syssel­
sättningsmöjligheter och den större kvinnoutflyttningen från regionalt
utsatta områden.                                                                                              116

 

Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa den beredning av 1989/90:UbU25

frågan om tjänsternas ämnesinnehåll och lokalisering som regeringen planerat. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1989/90:Ub49 yrkan­de 5, 1989/90:Ubl39 yrkande 20 och 1989/90:Ubl44 yrkande 1.

I  motion   1989/90:Ub60 (c)  föreslås att  professuren   i psykologi med inriktning mot äldre skall placeras vid universitetet i Umeå i stället för vid universitetet i Göteborg. Utskottet avstyrker förslaget.

När det gäller regeringens förslag om nya tjänster som professor i övrigt föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:90.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag om medel till och placering av en tjänst som professor i psykologi, som regering­en vid föregående riksmöte bemyndigades atl inrätta den 1 juli 1990.

I flera motioner framförs ett antal ytterligare förslag om nya professu­rer.

I motion 1989/90:Ubl4l (mp) yrkande 17 begärs en professur i ekolo-gbk ekonomi.

Utskottet, som noterar att varken UHÄ eller något av universiteten har föreslagit en sådan tjänst, föreslår all riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 17.

I motion 1989/90:Ub92 (m) yrkande 3, l989/90:Ub89 (c, fp) och 1989/90:Ubl09 (s) föreslås en professur \ företagsekonomi vid universi­tetet i Linköping. Enligt de två sistnämnda motionerna bör tjänsten ges en inriktning mot företagsstrategi.

Riksdagen bör enligt utskottets mening av statsfinansiella skäl avslå motionerna 1989/90:Ub89, 1989/90:Ub92 yrkande 3 och 1989/90:Ubl09.

I motion l989/90:Ubl40 (c) yrkande 34 föreslås en professur i natio­nalekonomi med särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi. Motionärerna avser en tjänst som skall delas mellan univer­sitetet i Uppsala och Sveriges lantbruksuniversitet i form av två halv­tidstjänster. Inom anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna föreslås 500 000 kr. och i motion l989/90:Jo27, som behandlas av jordbruksutskottet, föreslås samma belopp under anslaget till lant­bruksuniversitetet.

Utskottet föreslår att riksdagen av statsfinansiella skäl avslår motion l989/90:Ubl40 yrkande 34.

1 motionerna 1989/90:Ub26 (s) och 1989/90:Ub45 (m) yrkande 2 föreslås en professur i specialpedagogik vid högskolan för lärarutbild­ning i Stockholm.

Utskottet vill till detta anföra följande.

Vid universitetet i Göteborg finns en av regeringen inrättad profes­sur  i  specialpedagogik.  En av  högskolestyrelsen  inrättad  tjänst som

 

professor i ämnet finns vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm.            1989/90:UbU25

UHA har inte fört fram förslag om ytterligare en av regeringen inrättad professur i ämnet. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Fyra motioner tar upp frågor om professurer inom området säkerhets­politik. I motionerna 1989/90:Ub57 (fp) och 1989/90:Ub609 (fp) yrkan­de 2 föreslås en professur i statsvetenskap med inriktning på säkerhels-polifik vid universitetet i Stockholm. 1 motion 1989/90:Ub92 (m) föreslås en professur i säkerhetspolitisk forskning vid universitetet i Stockholm (yrkande 1) och en professur med inriktning på utrikes-och säkerhetspolitik vid universitetet i Uppsala (yrkande 2). Enligt motion 1989/90:Ub543 (m) bör två professurer inom det utrikes- och säkerhetspolitiska området inrättas vid universiteten i Stockholm och Uppsala.

Utskottet hänvisar till att regeringen i propositionen dels (s. 252) föreslår sammanlagt 1 milj.kr. till långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området säkerhetspolitisk forskning vid universiteten i Lund och Umeå, dels (s. 114) under utrikesdepartementets huvudtitel föreslår en ökning med 600 000 kr. (utöver pris- och löneomräkning) av anslaget Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna l989/90:Ub57, l989/90:Ub92, 1989/90:Ub543 och 1989/90:Ub609 yr­kande 2.

Utöver de nu redovisade förslagen framförs i några motioner ytterliga­re förslag om nya professurer enligt följande sammanställning:

Stotion         Åmne/område                          Högskoleenhet

1989/90:

Ubl24 (s)   Barnomsorgsforskning                               Högsk. för

yrk.l                                                                                lärarutb.i

Stockholm Ub711 (s)    Försäkringsrätt

Ub25 (c)    Korrmunal ekonomi                                    Univ. i Göteborg

Ub679 (fp)   Komnunal ekonomi                                  Univ. i

Göteborg

Ubl11 (s)    Kontnunal ekonomi och organisation Univ. i Göteborg Ubl29 (m)    Kommunal ekonomi och organisation Univ. i Göteborg Ub665 (s)   Socialförsäkring och rehabili-   Högsis. i Örebro

ler i ng Ub596 (fp,c) Socialförsäkring-försäkrings-    Högsk. i Örebro

med i cin-rchabi1 i tering
Ubl45 (c)   Tjänsteforskning                                        Högsk. i Karlstad

yrk. 4

Ub584 (m)   Tjänsteforskning                                      Högsk. i Karlstad

yrk. 6

Ub725 (c)   Tjänsteforskning                                       Högsk. i Karlstad

yrk. 7 del vi s

Ub35 (s)    Turismens sociala och kulturella yrk. 2       funkt ioner

Ubl36 (m)    Professurer i turism med inrikt-yr|£. 1-2    ning på både kultur och natur Ub95 (s)    Vuxen- och yrkespedagogik

Utskottet hänvisar till att regeringen i proposition 1989/90:90 före-               I ig

slår särskilda medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området

 

barnomsorg samt  inrättande  av  fyra  professurer  med  inriktning på          1989/90:UbU25

socialpolitik. Vissa av de i motionsyrkandena framförda forskningsbe­hoven kommer därigenom att kunna i någon mån tillgodoses. Utskot­tet föreslår aU riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub25, 1989/90: Ub35 yrkande 2, 1989/90:Ub95, 1989/90:Ubl 11, 1989/90:Ubl24 yrkan­de 1, 1989/90: Ubl 29, 1989/90:Ubl36, 1989/90:Ubl45 yrkande 4, 1989/90:Ub584 yrkande 6, 1989/90:Ub596, 1989/90:Ub665, 1989/90: Ub679, 1989/90:Ub711 och 1989/90:Ub725 yrkande 7 delvis.

Förstärkningar i övrigt för vissa områden

Utöver professurer föreslås i proposition 1989/90:90 särskilda förstärk­ningar för vbsa områden. Det gäller Stillahavsasienforskning, barnom­sorgsforskning, vårdvetenskap, socialt arbete, ekonomi med socialpoli­tisk inriktning, det sociala arbetets teori och metod samt säkerhetspoli­tisk forskning.

Behov av förstärkningar för forskningen inom freds- och konfliktforsk­ning framförs i tre motioner. Vid institutionen för freds- och konflikl­forskning vid universitetet i Uppsala finns en internationellt uppmärk­sammad databas över pågående internationella konflikter. I motioner­na 1989/90:Ub64 (s) och 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 6 begärs resur­ser inom fakultetsanslaget för att denna verksamhet och den forskning den ger möjlighet till skall kunna fortsättas. I motion l989/90:Ubl42 (c) begärs 1,6 milj.kr. för upprättandet av en internationell kunskaps­bank om försvarsindustrien omställning.

Utskottet anser det inte möjligt att inom utbildningsdepartementets huvudtitel inrymma särskilda förstärkningar för de i motionerna an­givna ändamålen. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1989/90: Ub64, 1989/90:Ubl39 yrkande 6 och 1989/90:Ubl42.

Utöver professurer samt de nyss nämnda förstärkningarna föreslås i ett antal motioner särskilda förstärkningar av vissa andra forskningsområ­den enligt följande:

Motion      Område                                                       Högskoleenhet

1989/90:

Ub584 (m)   Arbetslivsforskning                                Högsk. i Karlstad

yrk. 5

Ub630 (s)   Arbetslivsforskning                                 Högsk. i

Karlstad

delvis

Ub725 (c)   Arbetslivsforskning                                 Högsk. i Karlstad

yrk. 7 del vi s

Ubl02 (s)    Folkbildning och folkligt        Univ. i Linköping kul turarbete

Ubl40 (c)   Folkbildning och föreningsliv

yrk. 5

Ub91 (s)    Hushållsekonomiskt inriktad

yrk. 1       forskning

UblOO (s) Forsknings- och utvecklingsverk­samhet till stöd för kommunernas verksamhet

Ub609 (fp)   Säkerhetspolitisk forskning

yrk. 1

119

 

Ubl30 (c)    Säkerhetspolitisk forskning med                                                                   1 QS9/90"l Ibl J2S

särskild inriktning på icke­militärt motstånd/icke-våld

Ub35 (s)    Turism-fri t id

yrk. 1

A64 (m)     Forskning och utveckling kring

yrk. 7      skärgårdsfrågor

Utskottet föreslår med anledning av motionerna 1989/90:Ubl02 och l989/90:Ubl40 yrkande 5 att 1 milj.kr. anvisas budgetåret 1990/91 till universitetet i Linköping för folkbildningsforskning. Vad utskottet an­fört om foikbildningsforskning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1 motion 1989/90:A64 begärs att riksdagen skall ge regeringen till känna att en särskild forskningsgrupp bör tillskapas för att följa utveck­lingen inom skärgården.

Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att göra något uttalande om hur forskning om skärgården bör vara organiserad. Yrkandet avstyrks.

I övrigt finner utskottet inte skäl att tillstyrka de begärda särskilda resursförstärkningarna utan föreslår att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub35 yrkande 1, 1989/90:Ub91 yrkande 1, 1989/90:Ubl00, 1989/90:Ubl30, 1989/90:Ub584 yrkande 5, 1989/90:Ub609 yrkande 1, l989/90:Ub630 delvis och 1989/90:Ub725 yrkande 7 delvis.

I motion 1989/90:Ub30 (s) framhålls betydelsen av fritids- och rekrea­tionsforskning (yrkande 3) och begärs att det nya socialvetenskapliga forskningsrådet skall ges ett uttalat programansvar för fritidsforskning­en (yrkande 1).

Utskottet anser inte att det finns skäl att ge något forskningsråd ett särskilt programansvar för detta område. Yrkandena avstyrks.

I motion 1989/90:Ubl24 (s) yrkande 2 begärs en översyn av barnom­sorgsforskningens framtida inriktning och omfattning.

Enligt utskottets mening bör inte riksdagen begära en sådan översyn. Motionsyrkandel avstyrks.

Regeringen föreslår i propositionen att statens psykologbk-pedagogbka bibliotek i fortsättningen skall erhålla medel under anslagsposten till universitetet i Stockholm i stället för under en egen anslagspost. Det skulle därmed bli högskolestyrelsen för universitetet i Stockholm som får avgöra vilka resurser som skall tilldelas statens psykologisk-pedago­giska bibliotek. I motion 1989/90:Ub22 (fp, m, c, vpk, mp) avvisas regeringens förslag, som enligt motionärerna i praktiken innebär atl universitetet i Stockholm tillförs en väsentlig resurs och att landets övriga lärosäten fråntas en viktig tillgång.

Riksdagen avslog år 1987 (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26 s. 38,
rskr. 1986/87:282) ett motsvarande förslag från regeringen. Utskottet
anser att dess tidigare invändningar fortfarande är bärande. Riksdagen
bör därför med bifall till motion 1989/90:Ub22 avslå proposition
1989/90:90 i denna del.                                                                                   '-

 

I   motionerna   1989/90:Ub31   (m)  och   1989/90:Ub58  (fp)  föreslås aU   1989/90:UbU25

riksdagen till universitetet i Uppsala skall anvisa 1 109 000 kr. till pressarkivet. Pressarkivet har enligt motionärerna och enligt anslags­framställningen från universitetet i Uppsala stor nationalbibliografisk betydelse. Dess verksamhet sägs inte kunna fortsättas, om inte en permanent finansiering kan säkras.

Utskottet anser pressarkivets verksamhet viktig inte minst för den samhällsvetenskapliga forskningen. Det är dock nödvändigt atl inrym­ma dess finansiering inom de medel som står till universitetels förfo­gande bl.a. under de olika fakultetsanslagen. Med hänvisning härtill föreslår utskottet atl riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub31 och 1989/90:Ub58.

I motion 1989/90:Ub68 (fp) yrkande 2 begärs ett förslag till anslag för forskarutbildning av lärare inom vårdlärarutbildningen och för värdforsk­ning inom samhälbvetenskaplig fakultet Motionären hänvisar till de särskilda medel som i proposition 1989/90:90 föreslås avsatta inom anslaget Medicinska fakulteterna till en rörlig resurs för lärare inom den kommunala delen av högskolan. Enligt motionären utesluts ge­nom denna konstruktion de lärare som utbildar vårdlärare.

Utskottet erinrar om att vårdlärarutbildningen anordnas vid fem av universiteten samt högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Lärare i vårdlärarutbildningen som avlagt doktorsexamen har samma möjlighe­ter som övriga lärare vid statliga högskoleenheter att få del av den rörliga resursen för forskning inom den fakultet de tillhör. Särskilda medel för forskarutbildning av högskolans lärare föreslås i propositio­nen enbart för lärare vid enheter som inte själva har fakultetsorganisa­tion (vårdhögskolor och mindre och medelstora statliga högskolor). Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub68 yrkande 2.

I motion 1989/90:Ub625 (m, s, fp, c, vpk, mp) framhålls att Latiname­rika-institutet vid universitetet i Stockholm bör förstärkas som svenskt centrum för dokumentation, information och forskning om Latiname­rika. Motionärerna påpekar att endast en mindre del av verksamheten finansieras med permanenta anslag och att en stor andel av personalen utgörs av lönebidragsanställda. En utbyggnad och en mer permanent finansiering anses angelägen mot bakgrund av såväl det ökade intresset för Latinamerika som önskemålet att uppfylla de krav som statsmakt­erna ursprungligen ställde för verksamheten.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

I proposition 1989/90:90 (avsnitt 12, s. 117) anförs att en översyn bör göras av inriktning och institutionell förankring av forskningen om Latinamerika.

Latinamerika-institutet är knutet till universitetet i Stockholm såsom
sådan inrättning som avses i 16 kap. 13 § högskoleförordningen
(1977:263). UtskoUet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om en förstärkning av Latinamerika-institutets resurser.
Bl.a.  bör därigenom en avsevärt större del av verksamheten kunna              121

 

bedrivas   med   fast  anställd   personal.  Vad   utskottet   här  anfört  bör   1989/90:UbU25

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub625 som sin mening ge regeringen till känna.

Anslagsbeloppet m.m.

När det gäller anslagsbeloppet 1990/91 föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på 364 373 000 kr.

Med hänvisning till sitt ställningstagande ovan till folkbildnings­forskning föreslår utskottet att riksdagen med anledning av propositio­nen och motion 1989/90:Ubl40 yrkande 5 till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (364 373 000 +  I 000   000 =) 365 373 000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts i proposition 1989/90:90.

17. E 5. Medicinska fakulteterna

Tjänster som professor

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att ändra ämnesinnehåll för tjänster som professor.

Utskottet tillstyrker ändrat ämnesinnehåll för totalt elva tjänster som professor fr.o.m. den 1 juli 1990 i enlighet med vad som förordats i propositionen (s. 262).

Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande atl inrätta tjänster som professor.

Regeringen föreslår att fem personliga professurer ersätts av perma­nenta professurer, nämligen dels i strukturbiokemi (tidigare i tumör­biologi) vid Karolinska institutet, dels i utvecklingsbiologj (tidigare i tumörbiologi) vid Karolinska institutet, dels i molekylär immunologi vid Karolinska institutet, dels I internationell barnhälsovård vid uni­versitetet i Uppsala, dels ock I försöksdjursvetenskap vid universitetet i Uppsala. Tjänsten som professor I molekylär Immunologi föreslås inrättad den I juli 1990, övriga tjänster i samband med innehavarnas pensionsavgång. Regeringen förutsätter att dessa tjänster finansieras inom ramen för befintliga resurser.

Regeringen förordar vidare att en tjänst som professor i epidemiolo­gi med hälso- och sjukvårdsforskning inrättas den I juli 1990 vid universitetet i Umeå samt en tjänst som professor i medicinsk kvinno­forskning den 1 juli 1991. UHÄ skall få i uppdrag att precisera ämnesinnehåll och föreslå lokalisering av sistnämnda professur.

Tre professurer i smittskydd, särskilt klinisk immunologi, särskilt klinisk parasitologi resp. särskilt klinisk virologi föreslås inrättade vid Karolinska  institutet den   1 juli  1990. Innehavarna av dessa tjänster

122

 

skall   tillika   vara  avdelningsföreståndare   vid   statens   bakteriologiska   1989/90:UbU25

laboratorium (SBL). Kostnaderna för dessa tjänster beräknas till 4,5 milj.kr. och har beaktats vid medelsberäkningen.

Genom överföring av medel från medicinska forskningsrådet (MFR) föreslås slutligen att tre tjänster som professor inrättas inom högskolan den 1 juli 1990, nämligen en professur i hälso- och sjukvårdsforskning med särskild inriktning på utvecklingsländerna, en professur i barome­dicin och en professur i hälso- och sjukvårdsforskning.

Utskottet tillstyrker inrättandet av totalt 13 tjänster som professor vid medicinska fakulteterna i enlighet med vad som förordals i propo­sition 1989/90:90.

I motion 1989/90:So201 (m) yrkande 9 hävdas att den medicinska forskningen om demenssjukdomar är åsidosatt i förhållande till annan medicinsk forskning. Mot denna bakgrund föreslås inrättande av en tjänst som professor i neuropsykologi med inriktning på tidig diagnostik av ålderssjukdomar och utveckling av neurofysiologiska metoder vid universitetet i Lund.

Utskottet vill erinra om att regeringen under anslaget E 16. Medi­cinska forskningsrådet har föreslagit att ytterligare resurser skall ställas till förfogande för MFR:s stöd till forskning om demenssjukdomar. Regeringen beräknar för detta ändamål 1 milj.kr. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:So201 yrkande 9.

Till detta vill utskottet lägga följande. I propositionen (s. 63 f.) under avsnittet Satsningar på en god hälsa och vård redovisas att forskningsrådsnämnden och delegationen för social forskning på rege­ringens uppdrag kartlagt den nuvarande forskningen om äldre och lämnat förslag till fortsatta insatser. Mot denna bakgrund föreslår regeringen ökade resurser för forskning om äldre under den komman­de treårsperioden. Genom inrättande av professurer i psykologi, socio­logi och socialt arbete, samtliga tre med inriktning på äldreproblem, kommer forskningen enligt regeringen att få en fast förankring i högskolan. Utskottet har tidigare under anslaget E 4. Samhällsveten­skapliga fakulteterna tillstyrkt regeringens förslag om inrättande av dessa tre professurer.

I motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 8 och 1989/90:Ub753 delvis (båda mp) föreslås inrättande av en tjänst som professor i alternativ medicin. Enligt motionärerna bör tyngdpunkten inom hälso- och sjuk­vården förskjutas från traditionell medicinsk behandling till alternativa behandlingsformer.

Utskottet erinrar om att varken de enskilda högskoleenheterna eller UHÄ i sina anslagsframställningar har fört fram förslag om inrättande av en professur i alternativ medicin. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 8 och 1989/90:Ub753 delvis.

I motion 1989/90:Ub502 (s) hävdas atl Sverige är ett föregångsland när det gäller förebyggande mödra- och  barnhälsovård. Sverige är sedan

123

 

många år en av de största bidragsgivarna till de internationella organi-        1989/90:UbU25

sationer som arbetar med dessa frågor. För internationell barnhälso­vård finns en professur vid universitetet i Uppsala. Däremot saknas det, enligt moiionärerna, inom området internationell mödrahälsovård en Institutionell bas för forskning, undervisning och konsultverksam­het. Det är därför angeläget att en tjänst som professor i internationell mödrahäbovård inrättas i syfte att möjliggöra en samlad svensk sats­ning på u-landsinriktad forskning och forskarutbildning inom mödra­hälsovården. Finansieringen av en sådan professur skulle enligt motio­närerna lämpligen kunna ske med resurser från bl.a. styrelsen för internationell utveckling (SIDA) och styrelsen för u-landsforskning (SAREC) samt från fristående fonder och humanitära organisationer.

Utskottet behandlade ett liknande yrkande vid riksmötet 1987/88 (UbU 1987/88:28, rskr. 1987/88:277). Utskottet pekade då på möjlighe­ten för berörda högskoleenheter att inom ramen för resurser från t.ex. SIDA och SAREC inrätta en extra tjänst som professor. Utskottet konstaterar att en professur i internationell mödrahälsovård inte förts fram i regeringens förslag till förstärkning av forskningsorganisationen inom de medicinska fakulteterna för den kommande treårsperioden. Utskottet vill ånyo peka på möjligheten för berörda högskoleenheter att själva inom ramen för externa medel i enlighet med vad som anförts i motionen inrätta en tjänst som professor i internationell mödrahälsovård. Med det anförda förslår utskottet atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ub502.

I motion 1989/90:Ub681 (fp) begärs inrättande av en tjänst som profes­sor i reumatologi vid universitetet i Uppsala. Enligt motionärerna är akademiska sjukhuset i Uppsala del enda undervisnings- och region­sjukhus i landet som saknar reumatologisk klinik.

Utskottet noterar att varken UHÄ eller universitetet i Uppsala i sina anslagsframställningar har fört fram förslag om inrättande av en tjänst som professor i reumatologi. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub681.

1 motion 1989/90:Ub90 (c, fp) föreslås inrättande av en tjänst som professor i medicinsk genetik vid universitetet i Linköping.

Utskottet konstaterar atl UHÄ i sin anslagsframställning inte fört fram förslag om en tjänst som professor i medicinsk genetik. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1989/90:Ub90.

Resurser för viss forskning

I motion 1989/90:Ub83 (m, c) begärs medel för att inrätta vissa tjänster vid Lugnets idrottsvetenskapliga institut (LFVI) i Falun. För del utvecklings- och forskningsarbete som bedrivs på det idrottsmedicinska området inom institutet behövs, enligt motionärerna, fasta resurser i form av två tjänster som klinisk lärare alternativt klinisk assistent. Tjänsterna bör inrättas vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

124

Utskottet vill erinra om att tjänster som högskolelektor och klinisk assistent kan inrättas Inom högskolan för utbildning och forskning vid

 

medicinsk fakultet. Den i motionen aktualiserade frågan är inte av den         1989/90:UbU25

art   all   den   bör   avgöras   av   riksdagen.   Härmed   avstyrks   motion

1989/90:Ub83.

I motionerna 1989/90:So323 (c) yrkande 4, 1989/90:So467 (c) yrkande 1 och l989/90:So471 (s) yrkande 2 föreslås förstärkningar av medicinsk kvinnoforskning. Resurser och forskning bör i högre grad inriktas på sjukdomar som drabbar kvinnor mest. 1 motion l989/90:So467 begärs bl.a. medel till ett forskningsprogram med syfte att skapa underlag för profylaktiska Insatser när det gäller symfyseolos — foglossning vid graviditet.

Utskottet vill med anledning av motionerna, som väcktes under 1990 års allmänna motionstid, anföra följande.

Enligt den nu föreliggande propositionen är det angeläget att få till stånd en kvalitativt högtstående medicinsk forskning där kvinnors specifika behov när det gäller hälsa och sjukdomar uppmärksammas. En professur i medicinsk kvinnoforskning föreslås därför inrättad den 1 juli 1991. Regeringen avser att ge UHÄ i uppdrag att precisera ämnesinnehåll samt föreslå lokalisering av en sådan professur. Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkanden i stort är tillgodosedda, varför motionerna 1989/90:So323 yrkande 4, 1989/90:So467 yrkande 1 och 1989/90:So471 yrkande 2 avstyrks.

I motion l989/90:Ub667 (s) påtalas behovet av livsmedebvetenskaplig forskning. Enligt motionärerna har ett förslag om närings- och livsme­delsvetenskaplig forskning utarbetats inom universitetet i Umeå. En sådan forskning bör främst förläggas till den medicinska fakulteten vid universitetet i Umeå där det, enligt motionärerna, finns förutsättningar atl skapa en god forskningsmiljö för detta ändamål.

Utskottet vill påpeka att UHÄ i sin anslagsframställning inte priori­terat resurser för det i motion 1989/90:Ub667 aktualiserade forsknings­området. Härmed föreslår utskottet alt riksdagen avslår motion 1989/90:Ub667.

Forskningsanknytning av vårdutbildningar

125

UHÄ har på regeringens uppdrag dels utrett samverkan för forsknings­anknytning mellan statlig och kommunal högskola, dels sett över möjligheterna till forskarutbildning och forskning för lärarna i den kommunala högskolan. Enligt vad regeringen anför i propositionen (s. 192) måste andelen lärare med doktorsexamen öka inom den kommunala högskoleutbildningen. Forskarutbildning av lärare inom den kommunala högskolan kan i vissa delar vara en uppgift som ligger hos arbetsgivaren. Enligt regeringen är landstingsförbundet berett att under den kommande treårsperioden verka för att tjänster som FoU-lärare ersätts med tjänster som högskolelektor. Inför en övergång till den tjänsteorganisation som nu gäller i den statliga delen av högskolan är personalutvecklingsåtgärder av detta slag en angelägen åtgärd. Rege­ringen konstaterar vidare att forskarstuderande med medellång vårdut­bildning som bakgrund oftast finns inom områden som är angelägna

 

ur hälso-, sjukvårds- och omsorgssynpunkt. Enligt regeringen är det 1989/90:UbU25

angeläget att stimulera forskning inom dessa områden. Regeringen förordar att resurserna för forskning under förevarande anslag för­stärks genom att 7 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93 anvisas för en särskild rörlig resurs för lärare inom den kommunala delen av högsko­lan. Övergångsvis bör denna resurs även kunna användas för forskarut­bildning av sådana lärare.

När det gäUer forskningsanknytning av vårdutbildningar är det enligt motion 1989/90;Ubl43 (c) yrkande 9 (delvis) angeläget att den lands­tingskommunala vårdhögskolans tjänstestruktur snarast utformas på samma sätt som inom den statliga högskolan.

Utskottet delar regeringens uppfattning att andelen lärare med dok­torsexamen inom den kommunala högskoleutbildningen bör öka och atl forskarutbildningen av lärare bör stimuleras. Utskottet ser med tillfredsställelse på att landstingsförbundet är berett att under den kommande treårsperioden vidta åtgärder för att anpassa nuvarande tjänsteorganisation till den som gäller inom den statliga delen av högskolan. Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas önskemål i stort är tillgodosett, varför motion l989/90:Ubl43 yrkande 9 (delvis) avstyrks.

Anslagsfrågor

Det samlade medelsbehovet under anslaget beräknas i propositionen till 735 023 000 kr. för budgetåret 1990/91.

När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 11 att riksdagen anvisar 12,5 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit i proposition 1989/90:90 för budgetåret 1990/91. Medels­ökningen avses utgöra en ny anslagspost, benämnd Doktorandljänsler vid vårdhögskolorna. Syftet är atl stödja en utveckling av tjänstestruk­turen inom vårdhögskolorna mot vad som för närvarande gäller inom den statliga delen av högskolan. Statsmakterna bör därför ställa ca 50 doktorandtjänster till vårdhögskolornas förfogande, dvs. i princip två tjänster per landsting.

Utskottet är av statsfinasiella skäl inte berett tillstyrka detta yrkande om 12,5 milj.kr. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposi­tion 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Ubl43 yrkande 11 till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reserva­tionsanslag på 735 023 000 kr.

Regeringen begär riksdagens godkännande av dess riktlinjer för resurs­förstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93. Utskottet har inget att erinra mot de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90.

126

 

övriga frågor                                                                                     1989/90:UbU25

I två motioner, nämligen 1989/90:Ub68 (fj)) yrkande 1 och motion 1989/90:Ub5l (c) föreslås inrättande av en särskild vårdfakultet. Med en egen fakultet kan vårdforskningen stärkas och profilera dels sina karaktärsämnen, dels sin tvärvetenskapliga karaktär.

UtskoUet behandlade ett liknande yrkande under föregående riks­möte (bet. 1988/89:UbU25). Utskottet anförde då aU berörda fakulteter skall ansvara för verksamheten och dess kvalitet även när en del av forskningsarbetet förläggs till en vårdhögskola eller till sjukvårdsorga­nisationen. Som utskottet nyss redovisat anser regeringen del angeläget att stimulera sådan forskning som bedrivs inom områden som är angelägna ur hälso-, sjukvårds- och omsorgssynpunkt.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet det inte påkallat atl riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna 1989/90:Ub51 och 1989/90:Ub68 yrkande 1, varför de avstyrks.

Motion 1989/90:Ub34 (m) tar upp vbsa forsknings-och utbildningsfrågor vid den blivande idrottshögskolan i Stockholm. Motionären erinrar om att det för närvarande finns ett antal professurer med idrottsinriktning i Stockholm, nämligen deb tre professurer vid institutionen för fysio­logi III och en professur i idrottsmedicin, finansierad av Tipstjänst och försäkringsbolaget Folksam, samtliga vid Karolinska institutet, deb en professur i idrottspedagogik vid högskolan för lärarutbildning i Stock­holm, deb en ännu ej tillsatt professur i idrottshistoria vid universitet­et i Stockholm. Dessa sex professurer inom idrottsområdet bör enligt motionären förenas med undervisningsskyldighet vid den blivande idrottshögskolan i Stockholm. Den samlade kompetensen inom idrot­tens olika ämnesområden och kringvetenskaper kan på så sätt tas till vara inom idrottshögskolan. Genom att dessa forskare samlas på ett ställe med bevarad fakultetsanknytning kan en vetenskaplig miljö som genererar forskning och utbildning på hög nivå skapas till gagn för ämnet idrott. Vidare understryker motionären att det vid den nya idrottshögskolan även bör bedrivas forskarutbildning. Det är väsentligt atl denna utbildning anordnas med anknytning till berörda fakulteter.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Idrottshögskoleutredningen (dir. 1989:42) har avlämnat slutbetänk­andet (SOU 1990:3) En idrottshögskola i Stockholm — struktur, organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område. Utredningens förslag bereds för närvarande inom regerings­kansliet. Utskottet, som erinrar om riksdagens tillkännagivande beträf­fande vissa professurers anknytning till forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idroU (UbU 1985/86:24 s. 8—10), anser att regeringens kommande förslag till en självständig högskoleenhet på idrottens område bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub34.

Enligt motion 1989/90:Ubl49 (fp) yrkande 2 är en \\kt\g förutsättning för forskarutbildning för  de  studerande  vid   bl.a.   utbildningarna  till

127

 

sjukgymnast,  sjuksköterska  och   laboratorieassistent   att   grundutbild-   l989/90:UbU25

ningarna ger behörighet, dvs. alt de omfattar 120 poäng. Vidare bör linje- och kurssystemet planeras så att karaktärsämnena förstärks.

Utskottet har under innevarande riksmöte (bet. l989/90:UbU21 s. 18, rskr. 232) uttalat att det nu finns anledning alt mera Ingående pröva om de medellånga vårdutbildningarnas längd är lämpligt anpas­sad till de förändrade krav som från olika utgångspunkter kan ställas på dessa utbildningar. Med hänsyn till riksdagens uttalande beträffande behovet av en översyn av de medellånga vårdutbildningarna anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1989/90:Ubl49 yrkande 2.

Med samma motivering avstyrker utskottet även motion 1989/90: Ubl46 (c), i vilken det begärs en översyn av utbildningar inom vårdom­rådet med särskild hänsyn till vårdpersonalens utbildning i vissa reha­biliteringsfrågor.

I motion l989/90:Ub753 (mp) delvis föreslås att vårdstuderande skall få utbildning i alternativ medicin.

Vid tidigare tillfållen (jfr UbU 1985/86:3) har utskottet redovisat att detaljer i vårdutbildningarnas innehåll styrs av utbildningsplaner fast­ställda av UHÄ och kursplaner fastställda av de lokala högskoleenhe­terna. Då den aktualiserade frågan inte är ett ärende för riksdagen, avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub753 delvis.

I motion 1989/90:Ub65 (s) aktualiseras frågan om samlokalbering av vbsa forskningsresurser inom smittskyddsområdet med anledning av re­geringens förslag i propositionen om inrättande av tre tjänster som professor i smittskydd vid Karolinska institutet den 1 juli 1990 genom överföring av medel från statens bakteriologiska laboratorium (SBL). Innehavarna av dessa tjänster skall tillika vara avdelningsföreståndare vid SBL. Enligt motionärerna är det väsentligt att SBL:s smittskydds­funktion inte enbart samordnas med den forskning som sker vid Karolinska institutet utan även med den centrala laboratorieverksam­heten inom den kliniska mikrobiologin som bedrivs vid olika sjuk­vårdsinrättningar inom Stockholms läns landsting. Mot denna bak­grund bör enligt motionärerna SBL:s smittskyddsfunktion samordnas med Stockholms läns landstings mikrobiologiska laboratorium och med Karolinska institutets institutioner inom klinisk immunologi och virologi vid Huddinge sjukhus.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Under socialdepartementets verksamhetsområde, anslaget E 10. Sta­tens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter (prop. s. 133) redovisas bakgrunden till de organisatoriska förändringar som föreslås i propositionen när det gäller inrättande av tre tjänster som professor vid Karolinska institutet, vilkas innehavare samtidigt skall vara avdelningsföreståndare vid SBL. Som framgår av propositionen ankommer det på regeringen att utfårda erforderliga föreskrifter om bl.a. hur berörda avdelningar och institutioner bör samarbeta. Utskot­tet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksda-

128

 

gen gör något särskilt uttalande med anledning av motion  1989/90:            1989/90:UbU25

Ub65, varför den avstyrks.

18. E 6. Odontologiska fakulteterna

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få ändra ämnesinnehål­let för en tjänst som professor vid universitetet i Göteborg från odonto­logisk rönlgendiagnostik till oral diagnostisk radiologi. Utskottet till­styrker den föreslagna ändringen.

Det samlade medelsbehovet under detta anslag beräknas i propositio­nen till 77 767 000 kr. för budgetåret 1990/91.

1 motion l989/90:Ub75 (fp) framhålls att anslaget till den odontolo­giska fakulteten vid universitetet i Göteborg är lägre i jämförelse med övriga odontologjska fakulteter i landet med utgångspunkt i anslagsbe­loppet per av riksdagen inrättad tjänst som professor. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att fakullelsanslaget för odoniologjska fakulteten i Göteborg skall jämställas med övriga odonlologiska fakul­teter i landet.

Utskottet anser inte att endast de kriterier, som tas upp i motion 1989/90:Ub75, kan ligga till grund för anslagsfördelningen till de odontologiska fakulteterna i landet. Som moiionärerna själva framhål­ler har den odontologiska fakulteten vid universitetet i Göteborg även fått t.ex. omfattande rådsmedel för sin forskningsverksamhet. När det gäller anslagsbeloppet under Odontologjska fakulteterna har utskottet inget att erinra mot medelsberäkningen. Utskottet föreslår att riksda­gen med bifall till proposition 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Ub75 till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 77 767 000 kr.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget i propositionen beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 un­der förevarande anslag.

19. E 7. Farmaceutiska fakulteten

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen i propositionen och föreslår beträffande anslagsbeloppet alt riksdagen till Farmaceutis­ka fakulteten för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 27 414 000 kr.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 under föreva­rande anslag.

129

9 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

20. E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna        i989/90:UbU25

m.m.

Tjänster som professor

I propositionen föreslås (s. 275) alt tre tjänster som professor skall återbesättas med ändrat ämnesinnehåll Utskottet bemyndigar regering­en atl ändra ämnesinnehållet i enlighet med regeringens förslag.

Förslag om inrättande av en tjänst som professor i ekologbk miljökonse­kvensanalys vid universitetet i Umeå framförs i motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 26. Detta förslag har förts fram i anslagsframställningen från universitetet. Motionärerna hänvisar vidare till att universitetet i Umeå är det enda universitet som har utbildning inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Kostnaderna har av motionärerna beräknats till 1,7 milj.kr. för budgetåret 1990/91.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att forskningsområdet är mycket angeläget och bemyndigar således regeringen att inrätta tjäns­ten som professor i ekologisk miljökonsekvensanalys vid universitetet I Umeå den 1 juli 1990. Utskottet tillstyrker därmed motion 1989/90: Ubl4l yrkande 26 delvis. Vad gäller resurser för professuren kommer utskottet senare under detta avsnitt att beräkna 1,7 milj.kr. för detta ändamål. Utskottet förutsätter alt kostnader för basulrustning för pro­fessuren ingår i detta belopp.

I motion 1989/90:Ub74 (fp) föreslås att en tjänst som professor inom nutritionsområdet inrättas vid universitetet i Umeå. Motionären anser att en enhet för grundvetenskapligt biologiskt förankrad forskning bör tillskapas och ledas av en professor.

Utskottet konstaterar att förslag om en sådan professur inte förts fram av vare sig UHÄ eller universitetet i Umeå. Utskottet hänvisar i övrigt till den särskilda resurs som enligt förslag i propositionen kommer att anvisas till varje matematisk-naturvetenskaplig fakultet för tidsbegränsade insatser av kvalificerade forskare fr.o.m. budgetåret 1991/92.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub74.

Marin naturvetenskaplig forskning

I propositionen konstateras (s. 275) att regering och riksdag under budgetåret 1988/89 genomfört en rad förstärkningar av den miljörelale-rade marina forskningen i Sverige. Tre marina centra för grundläggan­de forskning och miljöövervakning, knutna till universiteten i Stock­holm, Göteborg och Umeå har inrättats. Särskilda medel har anvisats för utrustning m.m. Ett antal tjänster, däribland tre professurer, har inrättats.

Regeringen föreslår inom ramen för de insatser som görs för miljö-
relaterad forskning en betydande förstärkning av verksamheten vid de
marina centra. För treårsperioden 1990/91 — 1992/93 föreslås medelsan-    130

visningen öka med sammanlagt   16  milj.kr.  För budgetåren   1990/91

 

och   1991/92 föreslås 6 milj.kr.  per år,  medan  resterande 4  milj.kr.           1989/90:UbU25

föreslås för budgetåret 1992/93. Förstärkningen föreslås fördelas med 4 milj.kr. till universitetet i Slockhoim, 5,5 milj.kr. till universitetet i Göteborg och 2,5 milj.kr, till universitetet i Umeå. Resterande belopp om 4 milj.kr. är tills vidare ofördelat och står till regeringens disposi­tion. Härtill anmäls i propositionen (s. 221) att särskilda medel kom­mer att avsättas för upprustning av lokalerna vid fåltstationerna Asko och Kristineberg.

I propositionen föreslås vidare att ansvaret för vissa nationella sam­ordningsuppgifter avseende samtliga marina centra bör åvila universi­tetet i Göteborg. Sådana samordningsuppgifter har bl.a. tidigare åvilat delegationen för samordning av havsresursverksamheten som lades ned den 31 december 1989. I propositionen föreslås därför en överföring av 800 000 kr. till det marina centret vid universitetet i Göteborg.

I fyra motioner berörs frågor som gäller den marina naturvetenskap­liga forskningen. Motionerna 1989/90:Ub39 (m) och 1989/90:Ub583 (c) avser marin forskning vid universitetet i Lund, medan motionerna 1989/90:Ubl04 (c) och 1989/90:Ub516 (c, fp) avser marin forskning på Gotland resp. en marin forskningsstation på Seskarö i Bottenviken. I motion 1989/90:Ub55 (c) begärs förslagom utbyggd verksamhet vid det marina centret i Göteborg.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen redan vid be­handlingen av föregående forskningsproposition beslöt att universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå skulle få ett samlat ansvar för den marina naturvetenskapliga forskningen. Därvid bestämdes också vilka kustavsnilt resp. universitet har att ansvara för, nämligen universitetet i Stockholm kuststräckan avseende Östersjökusten mellan Ålands hav och Bornholm, universitetet i Göteborg kuststräckan Born­holm—Skagerrak och universitetet i Umeå Bottenhavet och Bottenvi­ken.

I förgående års budgetproposition föreslogs efter utredning av UHÄ att tre marina centra skulle inrättas med fåltstationerna Asko, Kristine­berg och Norrbyn. Vid föregående riksmöte behandlades ett stort antal motioner om bl.a. inrättande av ytterligare fåltstationer. Utskottet anförde då bl.a. (bet. l988/89:UbU25 s. 27):

Utskottet vill stryka under vad riksdagen vid flera tillfållen anfört då det gäller en organisation för den marina naturvetenskapliga forsk­ningen, nämligen att denna är mycket resurskrävande och alt de tillgängliga resurserna måste koncentreras för att de skall kunna ut­nyttjas så effektivt och slagkraftigt som möjligt. Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu Inta en annan ståndpunkt. Utskottet vill också erinra om att det ankommer på de tre universitet som fått huvudansvaret för uppbyggnaden av den nya organisationen för den marina naturvetenskapliga forskningen att inom sitt bevakningsområde organisera verksamheten på ett rationellt sätt. Som redovisats ingår i detta bl.a. att verka för en ansvarsfördelning avseende all marin naturvetenskaplig forskning inom området.

Utskottet  finner   ingen  anledning att  frångå  de  tidigare  redovisade

synpunkterna och har hellei inga invändningar mot de i propositionen           131

 

föreslagna resursförstärkningarna. Utskottet föreslår därför att riksda-         1989/90:UbU25

gen avslår motionerna 1989/90:Ub39, 1989/90:Ub55, 1989/90:Ubl04, 1989/90:Ub516och l989/90:Ub583.

Botaniska trädgårdar

Betänkandet (SOU 1988:68) De botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering redovisas tillsammans med remissynpunkterna i pro­positionen (s. 277—278). Enligt regeringen visar utredningen och re­missynpunkterna mycket tydligt atl de botaniska trädgårdarna spelar en väsentlig roll för universitetens utbildning och forskning i botani­ska ämnen. Samtidigt framgår det också att trädgårdarna fyller andra betydelsefulla funktioner som folkbildningsinstitutioner, för skolan och för rekreation. Trädgårdarna utgör således enligt regeringen en länk för kontakter mellan universiteten och samhället, som borde kunna utnyttjas bättre för att informera om naturmiljön och om aktuell forskning. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att 1,5 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall disponeras av de fyra botani­ska trädgårdarna för program- och utställningsverksamhet om universi­tetens miljöforskning.

Tre av de botaniska trädgårdarna, nämligen de i Stockholm, Uppsala och Lund, ingår i resp. universitets organisation, medan den i Göte­borg har kommunal huvudman. För verksamheten vid den botanbka trädgården i Göteborg utgår i enlighet med ett avtal mellan staten och kommunen ell statligt bidrag, som för närvarande är 1,5 milj.kr. per år. Göteborgs kommun anser att statsbidraget väsentligt understiger vad som kan vara rimligt, t.ex. i jämförelse med statens kostnader för de övriga botaniska trädgårdarna. Förhandlingar pågår med Göteborgs kommun om storleken av det fortsatta statsbidraget. Statsbidraget till botaniska trädgården utbetalas från universitetets anslagspost under ifrågavarande anslag. I propositionen föreslås slutligen alt bidraget fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall anvisas under en särskild anslagspost under anslaget.

Ett stort antal motioner — många från 1990 års allmänna motions­tid — innehåller synpunkter på statsbidragets storlek i framtiden. I motion 1989/90:Ub27 (c) nämns ett belopp (8 milj.kr.), medan det i motionerna 1989/90:Ub28 (s), 1989/90:Ub47 (m), 1989/90:Ub559 (m) yrkande 1, 1989/90:Ub563 (fp), 1989/90:Ub598 (vpk), 1989/90:Ub674 (c) och 1989/90:Ub692 (mp) talas om statens andel av de totala kostnaderna. I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 23 delvis hävdas slutligen att principen bör vara att alla trädgårdar behandlas på ett likarlat sätt.

Utskottet vill för sin del hävda att den enda rimliga utgångspunkten
för en bedömning av omfattningen av statens bidrag är att staten skall
svara för de kostnader som är direkt hänförliga till den grundläggande
högskoleutbildningens, forskarutbildningens och forskningens behov.
Statens kostnader för botaniska trädgården i Göteborg bör i princip
motsvara kostnaderna för de statliga botaniska trädgårdar som huvud-         132

sakligen används för grundutbildning, forskarutbildning och forskning.

 

Vad utskottet anfört om statens bidrag till botaniska trädgården i  1989/90:UbU25

Göteborg bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub27, 1989/90:Ub28, 1989/90:Ub47, 1989/90:Ubl41 yrkande 23 delvis, 1989/90:Ub559 yrkande 1, 1989/90:Ub563, 1989/90:Ub598, 1989/90: Ub674 och l989/90:Ub692 som sin mening ge regeringen till känna.

Tre motioner tar upp ett par övriga frågor som rör de botaniska trädgårdarna. I den nyss nämnda motionen l989/90:Ubl41 yrkande 23 hävdas vidare att de botaniska trädgårdarna bör prioriteras och atl strävan bör vara att det det skall finnas cirka fem större trädgårdar spridda över landet samt lokala, mindre trädgårdar i varje län för att stimulera kunskapen om vår växtvärld och dess betydelse.

I motionerna 1989/90:Ub559 (m) yrkande 2 och 1989/90:Ub738 (m) föreslås att en av de botaniska trädgårdarna skall få ställning som ansvarsträdgård, vilket är en parallell till systemet med ansvarsmuseum inom kulturområdet. I den förstnämnda motionen föreslås denna uppgift åvila trädgården i Göteborg och i den senare motionen trädgår­den i Uppsala.

Utskottet är inte berett att förorda vare sig någon utökning av antalet botaniska trädgårdar eller att någon av de nuvarande skall ges en speciell ställning.

Med del anförda avstyrks motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 23 delvis, 1989/90:UbS59 yrkande 2 och 1989/90:Ub738.

Centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå

Centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå (CMF) tillkom efter förslag i 1987 års forskningsproposition. Det är en tvärvetenskaplig samarbetsorganisation mellan universitetet i Umeå, Sveriges lantbruks­universitet och försvarets forskningsanstalt (FOA). Centret disponerar innevarande år 4,4 milj.kr., vilket anvisas under universitetets anslags­post under ifrågavarande anslag. I propositionen anmäls att en utvärde­ring av centrets forskningsprogram och organisation bör göras av UHÄ i samråd med de samverkande myndigheterna inför nästa proposition om forskning. Regeringen beräknar i propositionen en resursförstärk­ning om 1 milj.kr, för CMF och den nyinrättade enheten för miljöke­mi vid universitetet fr.o.m. budgetåret 1991/92.

Åtta motionsyrkanden gäller frågan om resurser till CMF. I motion 1989/90:Ub96 (s) yrkande 2 begärs ett uttalande av riksdagen att de i propositionen föreslagna resurserna skall användas för ett större sam­verkansprojekt inom ett ramprogram om Bottniska viken.

En förstärkning om 4 milj.kr. redan budgetåret 1990/91 föreslås i fem motioner, nämligen i motionerna 1989/90:Ub82 (m), 1989/90: Ubl08 (vpk), 1989/90:Ubll5 (fp), 1989/90:Ubl21 (fp, c, vpk) yrkande 1 och 1989/90:Ubl32 (c, vpk, mp). I den förstnämnda motionen föreslås att denna satsning skall finansieras med medel från arbetslivs­fonden. I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 22 föreslås en förstärk­ning under treårsperioden med 9,6 milj.kr., vilket är i enlighet med

, 133

 

CMF:s    anslagsframställning,     och     slutligen     föreslås     i     motion     1989/90:UbU25

1989/90:Ubl40 (c) yrkande 3 en årlig ökning av CMF:s resurser med I milj.kr. utöver den förstärkning som regeringen föreslagjt.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utnyttjandet av medel från arbetslivsfonden är inte en fråga för riksdagen, varför motion 1989/90:Ub82 avstyrks.

Då en utvärdering skall göras av centrets forskningsprogram och organisation Inför nästa treårsperiod, bedömer utskottet det mindre lämpligt att nu ytterligare öka resurstillskottet. Utskottet föreslår därför au riksdagen avslår motionerna 1989/90: Ubl 08, 1989/90:Ubll5, 1989/90:Ubl21 yrkande I, 1989/90:Ubl32, 1989/90:Ubl40 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 22, samtliga delvis.

Vad gäller användningen av de resurser som tilldelas CMF anser utskottet att detta är ett beslut som åvilar centret. Riksdagen bör således inte uttala sig om medlens användning vad gäller specifika projekt, varför motion l989/90:Ub96 yrkande 2 bör avslås.

I två motioner, nämligen 1989/90:Ub96 (s) yrkande 1 och 1989/90: Ubl21 (fp, c, vpk) yrkande 2, föreslås att styreben för CMF skall kompletteras med representanter för högskolan i Luleå och miljööver­vakande myndigheter i området.

Utskottet konstaterar att företrädare för universitetet i Umeå, lant­bruksuniversitetet, försvarets forskningsanstalt (FOA), arbetsmiljöfon­den samt naturvårdsverket ingår i styrelsen för CMF. Frågan om styrelsens sammansättning speglar således väl såväl de samverkande myndigheterna som miljöintressen. Huruvida styrelsen skall komplet­teras med ytterligare företrädare ankommer på regeringen att avgöra. Motionerna 1989/90:Ub96 yrkande 1 och 1989/90:Ubl21 yrkande 2 avstyrks därför av utskottet.

Nationella forskningsanläggningar

De nationella forskningsanläggningarna, som tillkom genom förslag i 1987 års forskningsproposition, innebär en profilering och resurskon­centration till vissa högskolor som byggt upp särskild kompetens och gjort betydande investeringar i lokaler och utrustning. 1 propositionen anmäls att regeringen har för avsikt all uppdra åt UHÄ och naturve­tenskapliga forskningsrådet (NER) att göra en analys av anläggningar­nas resursbehov, framför allt vad gäller det nationella utnyttjandet, men också på vilket sätt man bäst tar till vara de ekonomiska fördelar­na med att koncentrera detta slag av verksamhet till en plats i landet. Vidare bör uppdraget omfatta en översyn av nuvarande former för anslagsfördelning i syfte att bättre markera anläggningarnas särställ­ning.

I motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 28 begärs en utvidgning av det
aviserade utredningsuppdraget till UHÄ och NER. Enligt motionärer­
nas uppfattning bör uppdraget även innefatta vilka skyldigheter del
medför att vara värd för en nationell anläggning, hur en sådan bäst
utnyttjas och om det finns behov av ytterligare nationella anläggningar.       134

 

Utskottet finner del angeläget att en utredning genomförs. Utskottet           1989/90:UbU25

utgår därvid från att utredningsuppdraget i princip också kommer all innefatta den typ av frågeställningar som motionärerna tar upp. Enligt utskottets mening ankommer det på regeringen atl närmare utforma utredningsdirektiven, varför motion 1989/90:Ubl40 yrkande 28 av­styrks.

Förstärkningar om 2,5 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91 begärs i motionerna 1989/90:Ub63 (m) och 1989/90:Ub76 (fp) för The Sved­berglaboratoriet vid universitetet i Uppsala. Motionärerna anser all driftsanslagen inte är tillräckliga för att investeringarna skall kunna utnyttjas optimalt.

Utskottet vill erinra om att det belopp som under universitetets anslagspost under fakultetsanslaget i regleringsbrev kommer att anges för The Svedberglaboratoriet är ett minimibelopp för att garantera anläggningens basfinansiering och de nationella uppgifterna. Vidare kan universitetet i Uppsala tillskjuta ytterligare medel från sitt fakul­letsanslag. Därutöver kan naturligtvis medel sökas från forskningsråd eller andra externa finansiärer. Utskottet vill också erinra om att laboratoriet redan tidigare erhållit betydande resursförstärkningar för sin verksamhet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet atl riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub63 och 1989/90:Ub76, båda delvis.

Miljöforskning i Göteborg

Universitetet i Göteborg har tillsammans med Chalmers tekniska hög­skola bildat en gemensam organisation för miljöforskning, som enligt regeringen representerar en mycket bred tvärvetenskaplig kompetens inom miljöforskningsområdet från materialforskning till miljöeffekter. I propositionen beräknas — inom ramen för de föreslagna miljöforsk­ningsinsatserna — en förstärkning av resurserna för vardera högsko­leenheten med 0,5 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93.

I tre motioner begärs ytterligare resurser till den tvärvetenskapliga miljöforskningen i Göteborg. Förstärkningar redan budgetåret 1990/91 föreslås med 0,5 milj.kr. till vardera högskoleenheten i motion 1989/90:Ubl40 (c) yrkande 2 och med 350 000 kr. till vardera enheten i motion 1989/90:Ubl50 (fp) yrkandena 1 och 2. Enligt den förstnämn­da motionen bör resurserna successivt utökas med sammanlagt 1 milj.kr. per år under treårsperioden. I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 21 föreslås en förstärkning om 0,5 milj.kr. till vardera enhe­ten budgetåret 1991/92 och därefter sammanlagt ytterligare 1 milj.kr. budgetåret 1992/93.

Utskottet anser för sin del det Inte möjligt att anslå ytterligare
resurser till den miljövetenskapliga forskningen i Göteborg utöver den
förstärkning om sammanlagt 1 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93 som
föreslagits i propositionen. Utskottet avstyrker därför motionerna
1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl41 yrkande 21 samt
1989/90:Ubl50 yrkandena 1 och 2, båda delvis.                                             135

 

Utskottet vill i övrigt erinra om de medel som enligt propositionen  1989/90:UbU25

ställs till forskningsrådens och sektorsorganens förfogande för forsk­ning inom miljöområdet.

Resurser under treårsperioden

I propositionen föreslås för budgetåret 1990/91 ett anslagsbelopp om 700 598 000 kr.

Utskottet har tidigare under detta avsnitt behandlat frågor som gäller resurser för budgetåret 1990/91. Med hänvisning till utskottets ställ­ningstagande till en tjänst som professor i ekologisk miljökonsekvens­analys vid universitetet i Umeå föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 26 delvis och med anledning av proposition 1989/90:90 till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag på (700 598 000 -i- 1 700 000 =) 702 298 000 kr. Delta innebär atl utskottet avstyrker samtliga övriga motioner med krav på ökningar av anslagsbeloppel, dvs. motionerna l989/90:Ub63, l989/90:Ub76, l989/90:Ubl08, 1989/90:UbU5, 1989/90:Ubl21 yrkande 1, 1989/90: Ubl32, 1989/90:Ubl40 yrkande 3, 1989/90:Ubl41 yrkandena 21 och 22 samt 1989/90:Ubl50 yrkande 1, samtliga delvis.

Vad gäller resursförstärkningar i övrigt för budgetåren 1991192 och 1992193 under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. föreslår utskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer som an­getts i propositionen.

Övrigt

1 motion 1989/90:Ub762 (s) föreslås att statens kulturråd och UHÄ bör få i uppdrag atl tillsammans med den nybildade föreningen Naturhi­storiska museers samarbetsorganisation (NAMSA) utarbeta förslag om statligt stöd till de naturhbtorbka universitetsmuseerna, då dessa enligt motionärerna tilldelas alltför små resurser.

Enligt utskottets mening ankommer det på resp. universitet att inom ramen för sina resurser beakta behoven också för de naturhistoriska universitetsmuseerna, som kan spela en viktig roll såväl för grundut­bildning som för forskningsinformation. Det är således fakulteternas och i sista hand högskolestyrelsernas ansvar att se till att så sker. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub762.

21. E 9. Tekniska fakulteterna

Tjänster som professor

I propositionen förordas (s. 286) att nio tjänster som professor inom tekniska fakulteter återbesätts med ändrat ämnesinnehåll.

Två    motioner,    nämligen    motionerna    l989/90:Ub23    (m)    och
1989/90:Ubl03 (c, fp), behandlar regeringens förslag att ersätta profes-        136

suren i brobyggnad vid leknbka högskolan i Stockholm   (KTH) med en

 

professur i träforskning med inriktning mot träteknik eller träkemi vid            1989/90:UbU25

samma   högskola.   Motionärerna   påpekar  att  såväl   UHÄ  som   KTH

förordat  atl   professuren   återbesätts   med  oförändrat  ämnesinnehåll.

Vidare påpekas att professuren är den enda i landet inom sitt område

och att det mot bakgrund av behovet av kompetens inom detta område

vore olyckligt om denna inte kunde återbesättas.

Vidare har tekniska högskolan i Stockholm den 8 maj 1990 i skrivelse till utbildningsutskottet anfört att högskolan instämmer i regeringens bedömning att det föreligger ett behov av en professur i Iräforskning men att KTH i valet mellan de bägge professurerna prioriterar en återbesätlning av professuren i brobyggnad före en ny professur inom området träforskning.

Utskottet anser inledningvis — mot bakgrund av alt våra resurser är begränsade — att det är angeläget att det sker en noggrann prövning av ämnesinnehållet när en professur blir ledig. Så sker också i dag, ofta i fullt samförstånd mellan berörd högskoleenhet, UHÄ, regering och riksdag.

Utskottet anser att regeringen bör kunna göra en annan bedömning än UHÄ och berörd högskoleenhet gjort. Utskottet anser dock att skälen härför bör redovisas.

I de nu aktuella fallet är det enda skäl som redovisats i propositio­nen att den förordade professuren i träforskning bör ses mot bakgrund av del ökade behovet av forskning med anknytning till skogsindustrins förnyelse. Behovet av en professur i brobyggnad berörs däremot inte i propositionen. Regeringen gör heller ingen bedömning av möjligheter­na till extern finansiering av någon av de aktuella professurerna.

Utskottet konstaterar vidare att enligt skrivelsen från tekniska hög­skolan är båda dessa professurer angelägna, men att professuren i brobyggnad är den som högskolan prioriterar främst.

Utskottet anser mot bakgrund av vad som anförts att professuren i brobyggnad bör bibehållas med oförändrat ämnesinnehåll. Vad gäller professuren i träforskning vill utskottet slutligen peka på alt en hög­skoleenhet själv kan inrätta en professur under förutsättning att finan­siering kan ordnas.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub23 och 1989/90:Ubl03 avslår propositionens förslag att änd­ra ämnesinnehållet för tjänsten som professor i brobyggnad.

Utskottet har inga invändningar mot de övriga förslagen i propositio­nen om ändrat ämnesinnnehåll för tjänster som professor. Utskottet föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen atl ändra ämnesin­nehållet för tjänster som professor i övrigt

En tjänst som professor i ekologbkt byggande föreslås i motionerna 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 9 och 1989/90:Ub760 (mp). Enligt den förstnämnda motionen bör vidare vid alla omprövningar av ämnesin­nehållet i tjänster som professor inom sektionerna för arkitektur och vattenbyggnad ämnesinnehållet i fortsättningen alltid utgå från ekolo-

137

 

giska förutsättningar. I den sistnämnda motionen från 1990 års allmän-       1989/90:UbU25

na motionslid föreslås 3 milj.kr. för uppbyggnad av en professur med

kringresurser.

Utskottet konstaterar att förslag om en sådan professur inte förts fram av vare sig UHÄ eller någon teknisk högskola. Med hänvisning härtill och av statsfinansiella skäl avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 9 och 1989/90:Ub760 delvis.

I motion 1989/90:Ubl41 (mp) yrkande 10 föreslås en tjänst som professor i järnvägsteknik vid universitetet i Linköping. Resurser till professuren, 5 milj.kr., skall enligt motionärerna tas från ett av dem förordat anslag till forskning och utveckling av miljövänliga och energisnåla transportsystem. Frågan om inrättande av ett sådant anslag bereds av trafikutskottet.

Utskottet konstaterar att det är fullt möjligt för universitetet i Linköping att inrätta en professur i järnvägsteknik om resurser finns, t.ex. från ett anslag vid något eller några sektorsorgan. Utskottet finner således inte alt någon åtgärd av riksdagen är påkallad, varför motion 1989/90:Ubl41 yrkande 10 avslås.

En tjänst som professor i metallurgi vid högskolan i Luleå föreslås i motion 1989/90:Ub29 (vpk). Motionärerna anser att professuren be­hövs för att stärka Luleås ställning som metallurgiskt centrum.

Utskottet konstaterar inledningsvis att förslag om en sådan professur inte förts fram av vare sig UHÄ eller tekniska högskolan i Luleå. Utskottet konstaterar också att motionären inte anvisat några resurser till professuren. Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub29.

I tre motioner, nämligen motionerna 1989/90:Ub98 (s), l989/90:Ubl38 (c) och 1989/90:Ub601 (s), lämnas förslag om inrättande av ytterligare tjänster som professor, nämligen en professur i teknisk datalogi i an­slutning till datatekniklinjen vid universitetet i Lund, en professur i förnybara energisystem vid högskolan i Falun—Borlänge resp. en professur i telekommunikation. I den sistnämnda motionen hänvisas till en eventuell delfinansiering av externa finansiärer.

Utskottet konstaterar när det gäller forskningsresurser till datalek-nikJinjen vid universitetet i Lund att UHA i sin anslagsframställning visserligen prioriterat detta, men atl UHA till skillnad från motionä­rerna och universitetet inte föreslagit någon professur i teknisk datalo­gi utan i stället en ökning av resurserna till fakulteten med 2 milj.kr.

Utskottet vill när det gäller professuren vid högskolan i Fa­lun—Borlänge dels hänvisa till vad utskottet tidigare under avsnitt 7 anfört om forskning vid de mindre och medelstora högskolorna, dels också vad gäller forskning om energisystem till vad utskottet senare kommer att anföra under avsnitt 26 om forskningsrådsnämndens an­svar och resurser för sådan forskning.

Vad gäller professuren i telekommunikation konstaterar utskottet att förslag om en sådan professur inte förts fram av vare sig UHÄ eller någon  teknisk  högskola.  Utskottet konstaterar också att motionären

 

inte anvisat några resurser till professuren, utöver en förhoppning om          l989/90:UbU25

viss delfinansiering av externa finansiärer. Utskottet har vid sin tidigare behandling av ett liknande motionsyrkande (bet. 1988/89:UbU25, rskr. 207) pekat på möjligheten för en högskoleenhet atl själv inrätta profes­surer om finansieringen är ordnad.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker utskottet motio­nerna 1989/90:Ub98, 1989/90:Ubl38 och 1989/90:Ub601.

I propositionen föreslås (s. 286 resp. 289) att regeringen får riksdagens bemyndigande att inrätta två tjänster som professor vid tekniska hög­skolan i Stockholm den 1 juli 1990, nämligen i teknikhistoria och i plasmafysik med fusionsforskning. Båda dessa professurer finns redan inrättade dels av högskolestyrelsen vid KTH, dels av regeringen vid NER och kräver inga nya resurser.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta de tjänster som professor som föreslagits i propositionen.

Förstärkning av olika forskningsområden

I motion 1989/90:Ub582 (s) begärs ett uttalande av riksdagen om behovet av samordning av forskning och högre utbildning inom livs­medelsområdet. Motionären anser att den förstärkning av forskningen inom förädlingsledet som nu görs bör förläggas till universitetet i Lund som redan har kompetens på området och inte till lantbruksuniversite­tet i Ulluna.

1 två motioner, nämligen motionerna 1989/90:Ub37 (c) och 1989/90: Ub505 (s) begärs uttalanden om stöd till den konsumentiekniska forskningen vid Chalmers tekniska högskola resp. stöd för centrum för rehabiliteringsteknik (CERTEC) vid universitetet i Lund.

Med anledning av de tre motionerna vill utskottet anföra följande.

Utskottet utgår från att regeringen vid fortsatta överväganden om förstärkningar av forskningen inom livsmedelsområdet tar hänsyn till den kompetens som finns inom området vid universitetet i Lund såväl som den kompetens som finns inom lantbruksuniversitetet utan att riksdagen gör något särskilt uttalande därom.

Vad gäller den konsumenttekniska forskningen konstaterar utskottet att en professur i konsumentteknik inrättades vid Chalmers tekniska högskola efter förslag i 1987 års forskningsproposition och att den konsumenttekniska forskningen vid Chalmers tekniska högskola i den nu aktuella propositionen förslås få en förstärkning av basresurserna med 500 000 kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Slutligen konstaterar utskottet vad gäller CERTEC:s verksamhet att
det i propositionen föreslås en rad insatser för äldreforskningen. Bl.a.
föreslås inrättande av ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd som
avses få ett samordnande ansvar för såväl äldreforskning som handi­
kappforskning, i vilket ingår t.ex. teknik för äldre och andra resurssva­
ga grupper. Enligt utskottets mening bör det således i princip finnas
goda möjligheter för CERTEC att ansöka om forskningsmedel med
längre varaktighet.                                                                                          139

 

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker utskottet motio-        1989/90:UbU25 nerna 1989/90:Ub37, 1989/90:Ub505 och 1989/90:Ub582.

Resurser under treårsperioden

I propositionen föreslås för budgetåret 1990/91 ett anslagsbelopp om 763 003 000 kr. för de tekniska fakulteterna.

Utskottet har tidigare under delta avsnitt och del närmast föregående avsnittet (20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.) be­handlat frågor som gäller resurser under ifrågavarande anslag för budgetåret 1990/91.

Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 763 003 000 kr. Detta inne­bär alt utskottet avstyrker samtliga motioner med krav på ökningar av anslagsbeloppet, dvs. motionerna l989/90:Ubl40 yrkande 2, 1989/90: Ubl50 yrkande 2 och 1989/90:Ub760, samtliga delvis.

I motion 1989/90:Ub62 (fp) begärs att de 2 milj.kr. som regeringen föreslagjt budgetåret 1991/92 skall satsas på kollektivtrafikforskning vid universitetet i Lund i stället skall anslås till tekniska högskolan i Stockholm.

Utskottet vill när det gäller resurserna för kollektivtrafikforskningen hänvisa dels till UHÄ:s bedömning att universitetet i Lund liksom tekniska högskolan i Stockholm båda har goda förutsättningar för denna forskning, dels till ambitionen att i första hand förslärka hög­skoleenheter utanför Stockholmsregionen.

Vad gäller resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992193 under anslaget Teknbka fakulteterna föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub62 godkänner de riktlinjer som angetts i propositionen.

Övrigt

Behovet av ett forskningsprogram för en effektiv och rationell förebyg­gande räddningstjänst påpekas i motion 1989/90:Ubl01 (s). Motionären anser att det i dag saknas en samlad bedömning av den grundläggande forsknings- och utvecklingsverksamhet som finns inom området, varför riksdagen bör begära ett förslag om inrättande av ett forskningspro­gram för de angivna säkerhetsfrågorna.

Den typ av forskningsprogram som motionären efterlyser torde enligt utskottets uppfattning i första hand åvila organ med sektorsan­svar såsom räddningsverket och kemikalieinspektionen. Med hänvis­ning härtill avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubl01.

I motion 1989/90:Ub822 (mp) yrkande 4 från 1990 års allmänna motionstid anser motionärerna atl riksdagen skall besluta att träteknbk och träkembk forskning dels skall få kraftigt ökade resurser, dels skall lokaliseras till högskolan i Sundsvall—Härnösand.

Utskottet konstaterar inledningsvis att motionärerna inte preciserat              140

någon resursnivå. Utskottet vill vad gäller lokaliseringen till Sundsvall

 

hänvisa till vad utskottet tidigare anfört under avsnitt 7 om forskning-          1989/90:UbU25

en vid de mindre och medelstora högskolorna. Avslutningsvis vill utskottet erinra om de forskningsresurser som redan finns inom trä­forskningsområdet dels vid tekniska högskolan i Stockholm, dels vid Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90: Ub822 yrkande 4.

22. E 10. Temaorienterad forskning

Temaorienterad forskning och forskarutbildning bedrivs vid universi­tetet i Linköping inom ramen för en sektion av den filosofiska fakulteten.

Universitetsstyrelsen i Linköping har lagt fram förslag till en lång­siktig utbyggnad av den temaorienterade forskningen. UHÄ:s förslag till utbyggnadsplan för temaforskningen har redovisats inom ramen för UHÄ:s anslagsframställning. UHÄ anser i likhet med universitetsstyrel­sen att en förstärkning av basresurserna för den temaorienterade forskningen bör komma i första hand under den kommande treårspe­rioden.

Som ett led i regeringens strävan att långsiktigt bygga upp vetenskaplig kompetens inom områden som är av betydelse för utvecklingen inom skilda samhällssektorer, föreslås i propositionen att vissa förstärkningar tillförs tema Barn (+ 1 000 000 kr). Vidare beräknas medel för en professur inom tema Kommunikation (+ I 000 000 kr.). Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet under anslaget till 31 029 000 kr. för budgetåret 1990/91.

När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion 1989/90:Ub92 (m) yrkande 7 att riksdagen anvisar 500 000 kr. till universitetet i Linkö­ping för litteraturförsörjning till humanistisk forskning. Motionärerna hänvisar till regeringens förslag under anslaget E 1. Humanistiska fakulteterna om en förstärkning av medlen för de vetenskapliga biblio­tekens verksamhet inom det humanistiska området. Även i motionerna 1989/90:UbllO (s) yrkande 2 och 1989/90:Ubl 17 (fp, c) yrkande 2 begärs medel till universitetsbiblioteket i Linköping för humanistisk litteraturförsörjning i likhet med vad som anvisas till de humanistiska fakulteterna vid övriga universitet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

För budgetåret 1990/91 föreslås i propositionen en viss uppräkning av förevarande anslag. Utskottet anser att en ytterligare förstärkning av basresurserna för den temaorienterade forskningen vid universitetet i Linköping inte nu bör göras. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 7, 1989/90:Ubl 10 yrkande 2 och 1989/90:Ubll7 yrkande 2 till Temaorienterad forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 31 029 000 kr.

141

 

1 motion 1989/90:Ub81 (vpk) framhålls au konsumentforskningen är            1989/90:UbU25

tvärvetenskaplig till  sin   karaktär och  att denna  forskning inte  kan

hänföras till något särskilt universitetsämne. Mot denna bakgrund och

då behovet av konsumentforskning är stort föreslår motionären att ett

nytt tema, benämnt Konsument, bör inrättas vid den temaorienterade

forskningen som bedrivs vid universitetet i Linköping .

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

1 sin utvärdering av den temaorienterade forskningen framhåller UHÄ att denna forskning har förutsättningar att utvecklas till en internationellt framstående institution. Ett huvudproblem är dock, enligt vad som framkommit vid utvärderingen, att uppnå tillräcklig storlek på lärarstaben så att varje tema kan belysas tillräckligt allsidigt. Förslag om inrättande av ett nytt tema i enlighet med vad som föreslås i motion 1989/90:Ub81 har varken framförts av universitetet i Linkö­ping eller UFLÄ. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1989/90:Ub81.

När det gäller riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 föreslås vissa förstärkningar till forskningsområdet hälso­ekonomi inom tema Hälso- och sjukvården i samhället budgetåret 1991/92 (-1- 400 000 kr.) och budgetåret 1992/93 (+ 500 000 kr.). Vidare beräknas medel för inrättande av en tjänst som professor inom tema Barn den 1 juli 1991 (+ 1 500 000 kr.).

I motion 1989/90:Ub92 (m) yrkande 6 begärs att universitetet i Linköping fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall få 5 milj.kr. som särskild fakultelsresurs. Motionärerna hänvisar till regeringens förslag att fr.o.m. budgetåret 1991/92 anvisa medel till de humanistiska och de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för att göra det möjligt att finansiera högskolelektorers forskning på i huvudsak de villkor som gäller för rådens forskartjänster. Vid universitetet i Linköping finns inga separata humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulte­ter. Den filosofiska fakulteten är där odelad och gemensam för lärarna inom såväl matematik och naturvetenskap som samhällsvetenskap och humaniora. Det är, enligt moiionärerna, inte acceptabelt att universi­tetet i Linköping av organisatoriska skäl inte får del av den särskilda fakultetsresursen. Liknande yrkanden framförs i motionerna 1989/90: UbllO (s) yrkande I och 1989/90:Ubll7 (fp, c) yrkande 1.

Utskottet konstaterar atl regeringens målsättning med den särskilda fakultetsresursen, nämligen att aktivera en samplanering och gemen­sam forskning inom berörda fakulteter, delvis är uppfylld i den tema­orienterade forskningen vid universitetet i Linköping. Mot denna bakgrund och med hänsyn till regeringens förslag om ytterligare re­sursförstärkningar under förevarande anslag för budgetåren 1991/92 och 1992/93 anser utskottet atl riksdagen bör godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i propositionen för budgetåren 1991/92 och 1992/93 samt avslå motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 6, 1989/90:UbllO yrkande 1 och 1989/90:Ubll7 yrkande 1.

142

 

23. E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete               i989/90:UbU25

Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har successivt tillförts de konstnärliga högskolorna sedan dessa år 1977 inordnades i högskoleor­ganisationen.

Av UHÄ:s anslagsframställning framgår att de befintliga resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete i förhållande till resurserna för den konstnärliga grundutbildningen fortfarande är mycket begränsade. Inom vissa områden uppgår de endast till ca 5% av grundutbildning­ens resurser. Det konstnärliga utvecklingsarbetet har, anför UHÄ, inte externt ekonomiskt stöd från forskningsråd och andra myndigheter som forskningen utan saknar nästan helt ekonomiska bidrag från källor utanför högskolan.

Del konstnärliga utvecklingsarbetets särart i förhållande till forsk­ning betonas i UHA:s anslagsframställning. Verksamheten bygger på konstnärlig grund och avser utveckling och förnyelse av de konstnärli­ga uttrycksmedlen utan bindningar till vetenskapliga metoder och formkrav. Företrädare för de konstnärliga utbildningarna har emeller­tid i skilda sammanhang framhållit atl utbildningarna och lärarna inom dessa är beroende av såväl konstnärliga som vetenskapliga kun­skapstraditioner. UHA framhöll därför inför 1987 års forskningspropo­sition att i den samlade kunskapsutvecklingen inom det konstnärliga området måste också forskning i gängse mening kunna utnyttjas. UHÄ förutsatte att detta sker i samverkan mellan de konstnärliga högskolor­na/institutionerna och högskoleinstitutioner med forskningsresurser inom bl.a. de humanistiska, tekniska och beteendevetenskapliga områ­dena.

I anslagsframställningen inför 1990 års forskningsproposition har UFLÄ föreslagjt bl.a. åtta professurer som är förenade med konstnärligt utvecklingsarbete.

I propositionen föreslås att en professur i kördirigering och körsång inrättas vid musikhögskolan i Stockholm den 1 juli 1991.

I motion l989/90:Ub36 (fp, m, c, vpk, mp) yrkandena 1 och 2 läggs fram förslag om att ytterligare tre professurer skall inrättas den 1 juli 1991, nämligen i orgelspel vid universitetet i Lund, i musikdramatisk gestaltning vid universitetet i Göteborg saml i musikdramatisk gestalt­ning vid Operahögskolan i Stockholm. De övriga av UHÄ föreslagna fyra professurerna föreslår motionärerna inrättade den 1 juli 1992, nämligen en professur i koreografi vid Danshögskolan, i violinspel vid universitetet i Lund, i musikalisk instudering vid Operahögskolan i Slockhoim samt i dramatik vid Dramatiska institutet/Teaterhögskolan i Stockholm.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Sverige har på berörda konstnärliga områden förpliktande traditio­
ner och en stark internationell position. Ett inrättande av de av
motionärerna föreslagna professurerna skulle ge en välmotiverad sti­
mulans åt de konstnärer, som vill ägna sig åt utvecklingsarbete på
högskolenivå. Mot denna bakgrund föreslår utskottet i enlighet med             143

motion 1989/90:Ub36 yrkande 1 att ifrågavarande tre professurer inrät-

 

tas den 1 juli 1991 och övriga fyra professurer den 1 juli 1992. Rege-           1989/90:UbU25

ringen bör få bemyndigande atl inrätta dels den i propositionen föreslagna tjänsten, dels de av utskottet förordade tjänsterna.

Till dessa sju professurer bör anvisas sammanlagt 1,8 milj.kr. för bud­getåret 1991/92 och sammanlagt ytterligare 2,4 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1989/90:36 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medel för dessa tjänster.

I motion 1989/90:Ub59 (fp) föreslås atl konstnärlig fakultet skall kunna finnas vid högskoleenhet med konstnärlig utbildning efter beslut av regeringen.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

UFLÄ har år 1988 framlagt förslag att fakultetsbegreppel skall etable­ras för konstnärligt utvecklingsarbete och atl en fakultetsorganisation skall kunna inrättas vid en konstnärlig högskoleenhet, om så önskas. Föredragande statsrådet anförde i proposition 1988/89:100 (bil. 10, s. 265) följande i ärendet:

Användningen av de medel, som ställs till förfogande för konstnärligt utvecklingsarbete, måste i likhet med vad som gäller för medlen under fakultetsanslagen, prövas av professionellt kompetenta organ. Jag är dock inte beredd att tillstyrka inrättandet av konstnärliga fakulteter. Fakultetsorganisationen har utvecklats för atl passa universitetens arbe­te inom forskning och forskarutbildning. Det konstnärliga utvecklings­arbetet bör få möjlighet att utveckla egna traditioner.

Jag förordar därför en organisation för planering och medelsfördel­ning som är bättre anpassad för konstnärligt utvecklingsarbete och de sinsemellan myckel olika högskoleenheterna för konstnärlig utbild­ning. Vid varje berörd högskoleenhet skall finnas ett rådgivande organ för planering, beredning och fördelning av medel för konstnärligt utvecklingsarbete. Detta rådgivande organ, som bör kunna vara av varierande storlek, bör till en tredjedel bestå av personer verksamma inom högskoleenheten, till en tredjedel av personer från andra högsko­leenheter med verksamhet inom området och till en tredjedel av personer, som är konstnärligt yrkesverksamma utanför högskolan.

Riksdagen hade inte något att erinra mot vad statsrådet anfört (bet. 1988/89:UbU25, rskr. 207).

Som alltid när en ny organisation införs och prövas, får det efter en tid övervägas om den fungerar bra för sitt ändamål eller om den behöver förändras i något avseende. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub59.

Utskottet tillstyrker att anslaget Konstnärligt utvecklingsarbete för bud­getåret 1990/91 förs upp på riksstalen med 12 759 000 kr. Medlen skall bl.a. användas till en rörlig resurs för lärare, projektmedel m.m.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag till riktlinjer för resursförstärkningar i övrigt för budgetåren 1991/92 och 1992/93.

144

 

24. E 12. Vissa särskilda utgifter för                     l989/90:UbU25

forskningsändamål

Under delta anslag anvisas medel för en rad forskningsändamål under sex olika anslagsposter. I propositionen föreslås ett reservationsanslag på 53 548 000 kr. för budgetåret 1990/91.

Under en anslagspost föreslår regeringen medel till de s.k. fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Medel för detta ändamål har tidigare anslagits under anslaget till samhällsvetenskapliga fakulteterna men överflyttas nu till förevarande anslag, eftersom den forskning det handlar om inte enbart gäller samhällsvetenskapliga ämnen. Regering­en föreslår en ökning av denna anslagspost budgetåret 1990/91 med 1,2 milj.kr. utöver pris- och löneomräkning.

Ett flertal motioner innehåller förslag som gäller anslagsposten till fora.

Enligt motion l989/90:Ubll9 (fp, s, m, c, vpk, mp) har fora i dag en verksamhet som är mycket mer omfattande än den som beskrivs i propositionen. De har en nyckelroll när det gäller att stärka kvinno­forskningen. Fora fungerar inom universitetsvärlden som stöd och inspiration för ämnen och inriktningar som helt saknar kvinnoforsk­ningsansats eller har en mycket svag sådan. De behövs också som ett nätverk för vetenskapligt utbyte för kvinnliga forskare inom discipli­ner som accepterat kvinnoforskningen som en inriktning. Motionärer­na anser att den medelsförstärkning som regeringen föreslår är otill­räcklig om man vill uppnå en förstärkning som kommer samtliga fora till del (yrkande 1).

I motion 1989/90:Ub40 (s) yrkande I föreslås medel till fora för forskningsprojekt. I motion 1989/90:Ubl49 (fp) yrkande 5 föreslås 1 milj.kr. utöver förslaget i propositionen. I motion 1989/90:Ubl44 (c) yrkande 2 föreslås ett anslagsbelopp på 5 milj.kr. för fora, vilket är 1 549 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit. 1 motion 1989/90: Ub49 (c) yrkande 4 föreslås 5 milj.kr. utöver regeringens förslag. I motion 1989/90:Ubl39 (vpk) föreslås 16 milj.kr. som basresursförstärk­ning till fora (yrkande 22) samt ytterligare 150 000 kr. till Kvinnove­tenskaplig tidskrift (yrkande 24). I motionerna 1989/90:Ub46 (m) och 1989/90:Ub48 (s) föreslås att medlen till fora även skall komma det relativt nybildade forum för kvinno- och jämställdhetsstudier vid hög­skolan i Örebro till del.

Utskottet anser att de s.k. fora har strategisk betydelse för kvinno­
forskningen i Sverige, eftersom de fungerar som nätverk mellan kvin­
nor som eljest i universitetsmiljön ofta har svårt att få uppmärksamhet
och gehör för sina forskningsproblem och sina resultat. En viktig roll
spelar Kvinnovetenskaplig tidskiift, för vilken de olika fora i tur och
ordning tar på sig ansvaret och till vilken medel anvisas under anslags­
posten till fora. Forum-verksamheten (inkl. Kvinnovetenskapllg tid­
skrift) bör därför enligt utskottets mening förstärkas. Utskottet förordar
att anslagsposten till fora budgetåret 1990/91 utökas med ytterligare 2
milj.kr. utöver regeringens förslag (dvs. en total ökning med samman-           145

lagt 3,2 milj.kr.). Det nybildade forum för kvinno- och jämställdhets-

10 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

studier vid högskolan i Örebro bör också få del av resurserna till fora.           l989/90:UbU25

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

l989/90:Ub40 yrkande   1,   1989/90:Ub46,   1989/90:Ub48,  1989/90:Ub49

yrkande  4,   1989/90:Ubll9 yrkande   1,   1989/90:Ubl39 yrkandena  22

och 24, 1989/90:Ubl44 yrkande 2 samt 1989/90:Ubl49 yrkande 5 som

sin mening ge regeringen till känna.

Sina ställningstaganden när det gäller medel för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor har utskottet tidigare redovisat i avsnitt 7 av detta betänkande.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag beträffande övriga anslagsposter under detta anslag.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört under avsnitt 7 om resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna samt till vad utskottet här anfört om fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning föreslår utskottet beträffande anslagsbe­loppet att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 samt 24, 1989/90:Ubl44 yrkande 2 och 1989/90:Ubl49 yrkande 5, samtliga delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub24 yrkande­na I, 2, 3, 4 och 5, 1989/90:Ubl05 yrkande 2, 1989/90Ubl27 yrkande 2, 1989/90:Ubl33 yrkande 1, 1989/90:Ubl34 yrkande 1, 1989/90:Ubl43 yrkande 5, 1989/90:Ubl45 yrkande 2 samt 1989/90:A23 yrkande I, samtliga delvis, till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (53 548 000 + 2 000 000 =) 55 548 000 kr.

Regeringen föreslår i propositionen vissa resursförstärkningar för bud­getåren 1991/92 och 1992/93. För internationell stipendieverksamhet, främst avsedd för forskarstuderande, föreslås en ökning med 4 milj.kr. budgetåret 1991/92 och ytterligare 2 milj.kr. budgetåret 1992/93. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 förordar regeringen atl 15 milj.kr. anvisas under detta anslag till visst bilateralt forskningssamarbete, i första hand med Östeuropa. Beloppet föreslås ökat med ytterligare 15 milj.kr. budgetåret 1992/93. Under anslagsposten till regeringens disposition beräknas för ökade lokalkostnader budgetåret 1991/92 ytterligare 12 milj.kr. och budgetåret 1992/93 ytterligare 28 milj.kr. Fr.o.m. budget­året 1991/92 beräknar regeringen vidare 300 000 kr. för ökade kostna­der för forskningsstatistik.

När det gäller ökade lokalkostnader hänvisar utskottet till avsnitt 10 av detta betänkande. Utskottet har i övrigt inget att erinra mot rege­ringens förslag utan föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts i propositionen.

146

 

25. E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och        l989/90:UbU25 forskning m.m.

I propositionen redovisas under avsnitt 17.1.11 (s. 221—225) regering­ens överväganden med anledning av betänkandet (SOU 1989:29) Sam­arbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. Utredning­ens förslag bör enligt regeringens mening genomföras, vilket bl.a. innebär att beslut om vilka enheter inom sjukvården som upplåts för utbildning på läkarlinjen och forskning inom det medicinska området i fortsättningen bör fattas lokalt. Vidare bör investeringsersättningarna på förordat sätt tillföras driftersättningarna. Ett nytt samarbetsavlal med sjukvårdshuvudmännen om läkarutbildning och forskning har träffats den 19 december 1989 och godkänts för statens del av regering­en den 18 januari 1990.

Det nya systemet får vissa organisatoriska konsekvenser bl.a. för den förhandlingsverksamhet som främst bedrivs av statens förhandlings-nämnd. En särskild utredare föreslår i betänkandet (SOU 1989:91) Statligt förhandlingsarbete att förhandlingsnämnden awecklas, vilket också förordats i 1990 års budgetproposition av dåvarande chefen för finansdepartementet. Då förutvarande former för investeringsersätt­ningar för läkarutbildning och medicinsk forskning ändras bortfaller också behovet av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU-nämnden), vilken därmed kan awecklas. Enligt propositionen kommer förhandlingar om statliga ersättningar till klinisk odontolo­gisk utbildning och forskning i fortsättningen alt ske i annan organisa­torisk form.

Beräkningar av medelsbehovet för lakar- och tandläkarutbildningar­na samt forskning m.m. för budgetåret 1990/91 redovisas under föreva­rande anslag (s. 302—304). Det sammanlagda medelsbehovet uppgår enligt propositionen till 1   161   132 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1   161  132 000 kr.

26. E 14. Forskningsrådsnämnden

Forskningsrådsnämnden (FRN) fick genom 1987 års forskningspropo­sition vissa samordningsuppgifter avseende handikappforskning. I pro­positionen (s. 180) föreslås nu att ett nytt socialvetenskapligt forsk­ningsråd tillskapas. Enligt regeringen bör det nya rådet överta samord­ningsansvaret för handikappforskningen. De medel för handikapp­forskning som nämnden hittills anvisats bör därför i fortsättningen beräknas under femte huvudtiteln.

Enligt motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 26 bör handikappforsk­ningen även fortsättningsvis ingå i den verksamhet som FRN svarar för. Motionärerna har i annat sammanhang yrkat avslag på regeringens förslag om ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd.

147

 

Utskottet, som hänvisar till sitt eget och socialutskottets ställningsta-           l989/90:UbU25

gande i denna fråga (jfr s. 55), föreslår att riksdagen avslår motion l989/90:Ubl25 yrkande 26.

Regeringen framhåller atl FRN har byggt upp en betydande och bred kompetens inom miljöområdet. Enligt regeringen är FRN väl lämpad att svara för fortsalla analyser samt utveckling av flervelenskaplig forskning med betydelse för förhållandet människa, samhälle, naturre­surser, miljö och energi. Regeringen understryker vikten av att ta till vara de kunskaper som vunnits genom det särskilda slödel till allmän­na energisystemstudier inom energiforskningsprogrammet. Regeringen föreslår i enlighet härmed ökade medel under förevarande anslag ( + 2 000 000 kr. budgetåret 1990/91, +4 000 000 kr. budgetåret 1992/92, -H3 000 000 kr. budgetåret 1992/93). Som ett led i en utveck­ling av programmet för allmänna energisystemstudier föreslås FRN fr.o.m. budgetåret 1990/91 disponera 4 milj.kr. under tolfte huvudti­teln, anslaget Energiforskning.

I motion 1989/90:Ub727 (mp) föreslås inrättande av en tjänst som professor i miljö- och energbystemanalys, särskilt systemanalys av åt­gärdsstrategier. Enligt motionärerna bör forskningsområdet omfatta sambandet mellan miljöproblem och olika åtgärdsstrategier för energi­försörjningen i framtiden. En sådan forskningsverksamhet bör även medverka till att den nuvarande forskningen på miljö- och energiom­rådet får sin tyngdpunkt på förebyggande åtgärdsstrategier.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I propositionen (s. 306) framhåller regeringen att systemteknisk kompetens inom miljöområdet är viktig. Enligt utskottets mening bör regeringen ge FRN i uppdrag atl inför nästa forskningsproposition lägga fram förslag om vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas inom energisystemområdet och därvid överväga inrättandet av en tjänst som professor i miljö- och energisystemanalys med den inriktning som anges i motionen. Detta bör riksdagen med anledning av motion l989/90:Ub727 som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt motion 1989/90:Ub91 (s) yrkande 2 blir behovet av kunskaper om hushållens ekonomi alltmera uttalat i vårt samhälle. Framför allt behövs fasta resurser för forskning och forskarutbildning med speciell inriktning på hushållens ekonomi i vid mening. Motionärerna föreslår därför att forskning inom ett ramprogram "Hushållen och ekonomin" initieras av FRN.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

1 propositionen (s. 453 f.) under civildepartementets verksamhets­
område redovisas vilka resurser som hittills salsals inom konsument­
forskningens område. Regeringen konstaterar att konsumentforskning­
en haft svårt att etablera sig vid universitet och högskolor. Området är
genom sin mångvelenskapliga karaktär splittrat på flera vetenskapliga
discipliner. Mot denna bakgrund anser regeringen att den konsument­
politiska forskningen bör ges ett aktivt stöd för att kunna etablera sig
långsiktigt. Tidigare erfarenheter av konsumentverkels stöd till sektors-        148

 

forskningen  på konsumentområdet är goda. Regeringen anser därför          1989/90:UbU25

att konsumentverket bör få förstärkta resurser för sådan forskning och beräknar 2 milj.kr. för bl.a. sådana insatser under budgetåret 1990/91.

När det gäller basresurser för konsumentteknisk forskning vid Chal­mers tekniska högskola, där del sedan år 1987 finns en tjänst som professor i konsumentteknik, beräknar regeringen 500 000 kr. under anslaget E 9. Tekniska fakulteterna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub91 yrkande 2.

Under förevarande anslag beräknas av regeringen totalt 63 630 000 kr. för budgetåret 1990/91.

När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 5 att riksdagen anslår ytterligare 40 milj.kr. till FRN genom överföring av motsvarande medel från försvarets forskningsanstalt (FOA). Enligt motionärerna måste försvarsforskningen ge substans åt nedrustningsarbetet. Intresset för de civila delarna av försvarsforskning­en torde öka om FOA:s inflytande minskar på forskningsområdet. Frågor om sårbarhet och beredskapshänsyn har särskild betydelse, framhåller motionärerna (yrkande 4).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har i sin anslagsframställ­ning för budgetåret 1990/91 anmält att det finns behov av ett s.k. ramforskningsprogram om sårbarhet och beredskapshänsyn i samhälls­utvecklingen och att ÖCB tillsammans med företrädare för universitet och högskolor samt olika myndigheter och organisationer inom total­försvarets civila del har utarbetat förslag till sådant program.

Regeringen framhåller i propositionen (s. 123) atl samhällets sårbar­het måste minskas på olika viktiga områden. Datasäkerheten är ett sådant område som är av central betydelse inte bara för totalförsvaret utan även för samhället i stort. Inom den civila delen av totalförsvaret sker nu en stegvis övergång från särskilda beredskapsåtgärder till mer generella beredskapshänsyn på flera områden, framhålls del i proposi­tionen. Enligt regeringen bör en grundläggande forskningsverksamhet i syfte att skapa kunskap om samhällets sårbarhet försöksvis påbörjas. En fortsatt försöksverksamhet efter budgetåret 1990/91 får enligt rege­ringen övervägas i anslutning till 1991 års totalförsvarsbeslut.

Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90: Ubl39 yrkandena 4 och 5 till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 63 630 000 kr.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i proposition 1989/90:90 anges beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 under förevarande anslag.

I två motioner, nämligen 1989/90:Ubl41 yrkande 20 och 1989/90: Ub521 yrkande 3 (båda mp), framförs förslag om stöd till tvärveten­skaplig forskning. I den förstnämnda motionen framhålls vikten av att

 

samverkan skapas mellan de olika forskningsråden och att gemensam-        l989/90:UbU25

ma satsningar görs på  projekt som  innefattar såväl  humaniora som

naturvetenskap,  såväl   teknik  som   medicin.   Forskningsrådsnämnden

bör särskilt beakta tvärvetenskapliga aspekter vid sin prioritering av

projekt.

Utskottet hänvisar till förordningen (SFS 1977:35, 1987:502) med instruktion för forskningsrådsnämnden enligt vilken det åligger nämn­den att ta initiativ till och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt och härvid beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning (2 §). Vidare åligger det nämn­den särskilt enligt 3 § att främja samordning och samarbete mellan forskningsråden inom utbildnings- och jordbruksdepartementens verk­samhetsområden samt, i vad avser teknisk grundforskning, mellan forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling. Vidare skall FRN främja samarbetet mellan forskningsråden å ena sidan och andra myndigheter och organ å andra sidan i frågor som avser initiativ till forskning, vetenskaplig bedömning av forskning eller finansiering av forskning. Av FRN:s 16 ledamöter utses en ledamot av humanistisk­samhällsvetenskapliga forskningsrådet, en av medicinska forskningsrå­det, en av naturvetenskapliga forskningsrådet, en av skogs- och jord­brukets forskningsråd samt en av styrelsen för teknisk utveckling.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motionärernas yrkanden i stort är tillgodosedda, vai-för motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 20 och 1989/90:Ub521 yrkande 3 avstyrks.

27. E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

Enligt propositionen ökas humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk­ningsrådets (HSFR) anslag med 17 milj.kr. för budgetåret 1990/91 förutom pris- och löneomräkning. För budgetåret 1991/92 föreslås därutöver 3,5 milj.kr. för forskning inom området arbetsmarknadspoli­tik samt 1,2 milj.kr. för utveckling av forskningssamarbete med EG-länderna. För budgetåret 1992/93 föreslås ytterligare 1 milj.kr. för forskning inom området arbetsmarknadspolitik samt 1 milj.kr. för översättningskostnader för att svensk forskning i växande utsträckning skall nå ut i det internationella forskarsamhället.

1 motion 1989/90:Ub70 (fp, s, m, c, vpk, mp) föreslås aU HSFR skall ges ett särskilt ansvar för forskning om lurkbka språk och lurkbk kultur. Motionärerna hänvisar till atl turkiskan är ett viktigt invand-rarspråk i Sverige samtidigt som turkologi är en viktig hjälpvetenskap vid studiet av svensk historia.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ålägga HSFR ett särskilt ansvar för forskningen i turkiska språk. Sådan forskning kan givetvis få stöd av rådet på samma villkor som annan språkvetenskaplig forskning. Yrkandet avstyrks.

150

 

I två motioner framförs förslag om ökat anslagsbelopp till HSFR.     l989/90:UbU25

Enligt motion 1989/90:Ubl25 (m) yrkande 30 föreslås anslagsbelop­pet utökat med 756 000 kr. för forskning inom kulturområdet. Försla­get sammanhänger med ett i annat sammanhang framfört förslag om nedläggning av statens kulturråd.

I motion 1989/90:Ubl07 (vpk) föreslås sammanlagt 16 milj.kr. ytter­ligare tiil HSFR för forskning rörande vård av missbrukare, vård av unga, alternativ till fångelse samt frivårdens samhällstjänst (yrkandena 1-4).

I motion 1989/90:Ubl39 (vpk) yrkande 13 föreslås ytterligare 10 milj.kr. till en ny låginkomslutredning.

Utskottet vill med anledning av det sistnämnda motionsyrkandet anföra följande.

I motion l989/90:So309 (c), som behandlas av socialutskottet, före­slås resurser till Institutet för social forskning för en ny levnadsnivåun­dersökning. Socialutskottet har i slU betänkande 1989/90:SoU19 med anledning av forskningspropositionen uttalat att utskottet förutsätter att en sådan undersökning kommer till stånd och helt eller delvis finan­sieras av det föreslagna nya socialvetenskapliga forskningsrådet. Utbild­ningsutskottet har erfarit att ett antal forskningsorgan — HSFR, delega­tionen för social forskning. Riksbankens jubileumsfond, arbetsmiljö-fonden, statens råd för byggnadsforskning, skolöverstyrelsen och UHÄ — under FRN:s samordningsansvar söker arbeta fram en finansie­ringsplan för att möjliggöra projektet. Mot denna bakgrund avstyrker utbildningsutskottet motion 1989/90:139 yrkande 13.

Utbildningsutskottet anser att regeringens förslag om anslag budget­året 1990/91 till HSFR är väl avvägt och ger utrymme för angelägna förstärkningar av den humanistiska och samhällsvetenskapliga forsk­ningen. Motionerna 1989/90:Ubl07 och 1989/90:Ubl25 yrkande 30 avstyrks.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens riktlinjer för resurs­förstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93.

28. E 16. Medicinska forskningsrådet

Regeringen föreslår en sammanlagd ökning av medicinska forsknings­rådets (MFR) resurser med 18 milj.kr. budgetåret 1990/91, ytterligare 14,8 milj.kr. budgetåret 1991/92 och slutligen ytterligare 3 milj.kr. budgetåret 1992/93, en ökning med 35,8 milj.kr. vid periodens slut jämfört med innevarande budgetår. Ökat stöd om 1 milj.kr. kommer bl.a. att ges till forskning om demenssjukdomar.

För MFR beräknas i propositionen ett anslag om totalt 286 469 000 kr. för budgetåret 1990/91.

När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion 1989/90:Ubl47 (fp)
att demensforskningen skall ges ökade resurser utöver vad som rege­
ringen har föreslagit i propositionen. Motionärerna hänvisar till riks-              ,i
dagens uttalande (bet.  1989/90.SoU12, rskr. 60) om ökad forskning

 

kring demenssjukdomarnas orsaker och  möjligheter till behandling. 1989/90:UbU25

Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att anslaget till MFR för stöd till demensforskningen ökas med ytterligare 9 milj.kr.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I socialutskottet hölls en offentlig utfrågning om demens och de-mensvård den 19 oktober 1989. Det framkom därvid bl.a. att flera projekt har inletts som rör forskning kring demenssjukdomar och möjligheterna till rehabilitering. Forskningen kring demenssjukdomar har fått en kraftigt ökad uppmärksamhet under senare tid.

Under avsnittet Forskning för ökad välfård (prop. s. 61 ff.) behand­las bl.a. forskningen om äldre. Forskningsrådsnämnden och delegatio­nen för social forskning har på regeringens uppdrag kartlagt den nuvarande forskningen om äldre och lämnat förslag till fortsatta insat­ser. Kartläggningen visar att forskningen inom delta område är en tvär-och mångvetenskaplig verksamhet som berör flera kunskapsområden. Regeringen föreslår därför ökade resurser för forskning om äldre under den kommande treårsperioden. Genom inrättande av professu­rer i psykologi, sociologi och socialt arbete, samtliga tre med inrikt­ning på äldreproblem, kommer forskningen enligt regeringens uppfatt­ning att få en fast förankring i högskolan. Utskottet har under avsnitt 16 i detta betänkande tillstyrkt dessa tre tjänster som professor.

Inom ramen för det nya socialvetenskapliga forskningsrådets an­svarsområde föreslås i propositionen att tre programområden ges sär­skild prioritet, nämligen forskning om omsorgen om äldre och om­vårdnadsforskning, utvärderingsforskning samt forskning om de äldre och ekonomin. Regeringen föreslår, inkl. satsningarna inom högsko­lan, en ökning av resurserna för forskning om äldre med totalt 10,2 milj.kr. vid periodens slut jämfört med innevarande budgetår (prop. s. 64). Regeringen föreslår slutligen att det socialvetenskapliga forsk­ningsrådet får ett samordnande ansvar för forskningen om äldre.

Utskottet har inhämtat att det i dag bedrivs en omfattande forskning kring senil demens, åldersproblem och Alzheimers sjukdom med me­del från MFR. För detta ändamål anvisas i propositionen ytterligare 1 milj.kr. för budgetåret 1990/91.

Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte har något att erinra mot anslagsberäkningen föreslår utskottet all riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90: Ubl47 till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 286 469 000 kr.

I  motion   1989/90:Ub93 (s) framhålls behovet av ökad forskning om familjär amyloidos.

Utskottet har behandlat ett liknande yrkande vid tidigare tillfållen. Utskottet har då bl.a. anfört att riksdagen inte bör göra något uttalande om bidrag från forskningsråd när det gäller särskilda forskningsprojekt (jfr UbU 1986/87:26 s. 110). Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub93.

152

 

Utskottet   har  inget  att  erinra  mot vad som  föreslås  i  proposition          1989/90:UbU25

1989/90:90 beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 199II1992 och 1992193 under förevarande anslag.

29. E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet

I propositionen föreslås en ökning av naturvetenskapliga forskningrå­dets (NER) resurser med 16,7 milj.kr. för budgetåret 1990/91 utöver sedvanlig löne- och prisomräkning. För budgetåret 1991/92 föreslås en ytterligare ökning med 23,9 milj.kr. och för budgetåret 1992/93 ytterli­gare 10 milj.kr. Sammanlagt föreslås således en förstärkning av NFR:s resurser med 50,6 milj.kr. under treårsperioden.

Ytterligare förstärkningar av NFR:s resurser under treårsperioden före­slås i motion 1989/90:Ubl4l (mp). I yrkande 25 föreslås en resursför­stärkning om 5 milj.kr, per år utöver regeringens förslag för en intensifiering av den limnologjska forskningen, dvs. forskning om miljön i inlandsvatten. Vidare föreslås i yrkande 27 en ökning av anslagsbeloppet för budgetåret 1990191 med ytterligare 10 milj.kr. för "grön biologisk grundforskning", dvs. grundforskning om de ekologis­ka processerna. Denna ökning bör enligt motionärerna kvarstå även under de två därpå följande budgetåren.

Utskottet konstaterar atl de resursökningar inom miljöområdet som i propositionen (s. 231) föreslagits för NER uppgår till sammanlagt 13 milj.kr. under treårsperioden, varav 4 milj.kr. avser budgetåret 1990/91. NER har sedan lång tid stött miljörelaterad forskning. I denna forskning ingår, förutom olika riktade insatser inom miljöområdet, t.ex. forskning om skog och miljö, toxikologisk grundforskning samt marin miljöforskning också ett stort antal forskningsprojekt rörande ekosystem, markforskning i vid mening och hydrologisk forskning. Utskottet utgår från att forskningsrådet inom ramen för de föreslagna resursförstärkningarna i vanlig ordning kommer atl väga behoven av olika forskningsinsatser mot varandra. Utskottet avstyrker därmed mo­tion 1989/90:Ubl41 yrkandena 25 och 27.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med propositionen anvisar ett anslagsbelopp på 386 973 000 kr. under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts i propositionen.

30. E 18. Rymdforskning

Den svenska rymdforskningen baseras på deltagande i det internatio­
nella rymdsamarbetet och på ett nationellt program. Statens delegation
för rymdverksamhet fördelar medel till den grundforskning som finan-           153

sieras från anslaget. I propositionen föreslås en förstärkning av medlen

 

för projektverksamhet med 2 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1991/92. För            1989/90:UbU25

budgetåret 1990/91 föreslås ett reservationsanslag på 26 269 000 kr. för

rymdforskning.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med propositionen anvisar ett anslagsbelopp på 26 269 000 kr. under anslaget Rymdforskning för budgetåret 1990/91.

Slutligen föreslår utskottet atl riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåret 1991/92 som angetts i propositio­nen.

31. E 19. Europeisk forskningssamverkan

Från detta anslag bestrids kostnaderna för medlemsavgifter till vissa internationella forskningsorganisationer och för visst forskningssamar­bete med de europeiska gemenskaperna, EG. Fr.o.m. budgetåret 1990/91 föreslås i propositionen atl medlemsavgiften för SCIENCE-programmet, beräknat till 9,2 milj.kr., anvisas under förevarande an­slag.

I propositionen redovisas (s. 316—317) under anslaget till NER, som sedan 1987 års forskningsproposition har det samlade ansvaret för fusionsforskningsprogrammet, regeringens bedömningar av detta pro­gram. Mot bakgrund av en vetenskaplig utvärdering med deltagande av internationell expertis föreslås i propositionen att Sverige bör delta i fusionssamarbetet även under den kommande treårsperioden. NER har beräknat kostnaderna för deltagandet i fusionsforskningsprogrammet till 53,8 milj.kr. för budgetåret 1990/91.

För budgetåret 1990/91 föreslås i propositionen ett anslagsbelopp på sammanlagt 282 610 000 kr. under anslaget Europeisk forskningssam­verkan.

I motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 16 föreslår motionärerna avslag på regeringens förslag till medelsanvisning under det aktuella anslaget till EG:s fusionsforskningsprogram.

Utskottet vill för sin del ansluta sig till regeringens uppfattning att fusionssamarbetet bör fortsätta under den nu aktuella treårsperioden och att samarbetet därefter bör prövas i anslutning till ställningstagan­det till forskningssamarbetet med EG inför nästa treårsperiod som inleds budgetåret 1993/94. Utskottet avstyrker således motion 1989/90: Ubl43 yrkande 16.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med propositionen till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 282 610 000 kr.

154

 

32. E 20. Kungl. biblioteket                                 l989/90:UbU25

Under detta anslag anvisas dels medel till Kungl. biblioteket, dels bidrag till Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet.

För budgetåret 1990/91 föreslås i propositionen ett anslagsbelopp på sammanlagt 75 474 000 kr. under anslaget Kungl. biblioteket.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med propositionen till Kungl. biblioteket för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 75 474 000 kr.

I propositionen föreslås vidare förstärkningar för Kungl. biblioteket (KB) med sammanlagt 965 000 kr. under resten av treårsperioden, varav 400 000 kr. för budgetåret 1991192 och S6S 000 kr. för budgetåret 1992/93. För Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet föreslås i propositio­nen en förstärkning av bidraget till institutet fr.o.m. budgetåret 1992/93 med 300 000 kr.

Utskottet har inget att invända mot de föreslagna förstärkningarna för KB. Däremot anser utskottet att förstärkningen av bidraget till Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet bör göras redan fr.o.m. budgetåret 1991/92 i stället för fr.o.m. budgetåret 1992/93, vilket föreslagits i propositionen (jfr rättelseblad). UtskoUet föreslår alt riksdagen med anledning av propositionen godkänner de riktlinjer för resursförstärk­ningar som utskottet angett.

33. E 23. Institutet för rymdfysik

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 30 847 000 kr.

34. E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik

1 propositionen föreslås ett reservationsanslag på 19 132 000 kr. för budgetåret 1990/91 till Manne Siegbahninstitutet, vilket innefattar en uppräkning för att täcka institutets verkliga lönekostnader. För budget­året 1992/93 föreslås vidare i propositionen att institutets resurser för forskning i anslutning till den nya acceleratorn och lagringsringen CRYRING förstärks med 500 000 kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med propositionen anvisar ett anslagsbelopp på 19 132 000 kr. under anslaget Manne Siegbahnin­stitutet för fysik för budgetåret 1990/91.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåret 1992/93 som angetts i propositio­nen.

155

 

35. E 25. Polarforskning                                      1989/90:UbU25

Från anslaget bestrids vissa kostnader för planering och genomförande av svensk polarforskningsverksamhet i Arktis och Antarktis. I proposi­tionen föreslås ett reservationsanslag på 17 410 000 kr. för budgetåret 1990/91 till dessa ändamål.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med propositionen anvisar ett anslagsbelopp på 17 410 000 kr. under anslaget Polarforskning för budgetåret 1990/91.

36. E 26. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

Under anslaget har i propositionen beräknats medel för de statliga bidragen till Vetenskapsakademien samt de svenska instituten i utlan­det. I propositionen föreslås ell reservationsanslag på 17 931 000 kr. för budgetåret 1990/91 för dessa ändamål.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med propositionen anvisar ett anslagsbelopp på 17 931 000 kr. under anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1990/91.

37. I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

Från detta reservationsanslag betalas utgifter för inredning och utrust­ning av lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdeparten entets verksamhetsområde samt vid vissa statliga institutioner inom bl.a. skol-och kulturområdet.

Av anslaget disponerar byggnadsstyrelsen en anslagspost för en in-redningsplan, vars kostnadsramar fastställs av regeringen i reglerings­brev, medan utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) disponerar en anslagspost för en utrustningsplan, vars kostnadsramar på motsvarande sätt fastställs av regeringen. En anslagspost under anslaget står till regeringens disposition.

Inrednings- och utrustningsplanerna innehåller dels särskilda kost­nadsramar för enskilda objekt, dels s.k. fördelningsramar för bl.a. större kompletteringar och riktade insatser. De i inrednings- och utruslningsplanerna upptagna kostnadsramarna anger det högsta be­lopp för vilket inredning resp. utrustning får anskaffas. Sedan budget­året 1986/87 anges kostnadsramarna i ett viss prisläge och justeras således med hänsyn till prisutvecklingen. För tiden den 1 januari 1988 till den 1 januari 1989 beräknar byggnadsstyrelsen prisförändringen för inredning till genomsnittligt -1-10%, medan UUH har beräknat prisför­ändringen för utrustning till genomsnittligt -n 1%.

Anslagsbehovet för ett budgetår utgör en erfarenhetsmässigt grundad skattning av det samlade betalningsutfallet under budgetåret i fråga.

156

 

Utskottet har tidigare i detta betänkande under avsnittet 10. Lokaler           1989/90:UbU25

och utrustning m.m. behandlat frågor om resurser för utrustning och inredning dels under den nu aktuella treårsperioden, dels under näst-följande treårsperiod.

Vidare har utskottet i sitt betänkande Anslag till utbildning för vårdyrken m.m. (bet. 1989/90:UbU21 s. 10—11, rskr. 232) bedömt aU den utökning av de farmaceutiska utbildningarna som utskottet föror­dat inte kan ske utan alt ytterligare medel för utrustning tillskjuts. Utskottet anmälde därför sin avsikt att i det nu aktuella betänkandet föreslå en uppräkning av de medel som UHÄ disponerar under ifrågavarande anslag med 1,3 milj.kr.

Med hänvisning till vad som anförts under avsnitt 10 i detta belänk­ande och i betänkande 1989/90:UbU21 föreslår utskottet aU UHÄ-ramarna under treårsperioden uppräknas med 1,3 milj.kr. till 195,3 milj.kr. Utskottet har inte några invändningar mot de övriga kostnads­ramar för inredning och utrustning som föreslås under ifrågavarande anslag dels i budgetpropositionen, dels i forskningspropositionen. Ut­skottet föreslår därför att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90, med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 10 saml med avslag på motionerna l989/90:Ubl23 (fp) yrkande 8 och 1989/90: Ubl43 (c) yrkande 14, båda delvis, bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning inom de kostnadsramar som förordats av utskottet.

Med hänvisning tiil vad utskottet nyss anfört om kostnadsramar för inredning och utrustning föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90, med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 10 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 8 och 1989/90:Ubl43 (c) yrkande 14, båda delvis, till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (446 000 000 + 84 000 000 + 1 300 000 =) 531 300 000 kr.

38. Forskning inom skolväsendet. Utvecklingsarbete m.m. inom lärarutbildningarna

Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 118) föreslagit all riksdagen anvisar ett reservationsanslag på 20 796 000 kr. till forskning inom skolväsendet Vid sin anmälan till budgetpropositionen anförde föredraganden atl ytterligare anslagsbehov kunde bli aktuella i samband med forskningspropositionen. Regering­en återkommer nu till detta.

I proposition 1989/90:90 om forskning föreslås under anslaget Forsk­ning inom skolväsendet 4 456 000 kr. utöver vad som har föreslagits i budgetproposition, dvs. för anslaget sammanlagt 25 252 000 kr. I propositionen anförs att den fortsatta decentraliseringen kräver ökad kunskap om hur förändringen av skolans styrning påverkar skolarbe-

157

 

tets villkor. Stödet bör framför allt avse  finansiering av forskning,   1989/90:UbU25

motsvarande hela tjänster och erforderliga forskningsresurser i anslut­ning till dessa.

I motion 1989/90:Ub92 (m) yrkande 8 yrkas avslag på regeringens förslag att till skolöverstyrelsens (SÖ) sektorsforskning under reserva­tionsanslaget Forskning inom skolväsendet anvisa 4 456 000 kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 9 föreslås alt riksdagen för budgetåret 1990/91 från anslaget B 7. Forskning inom skolväsendet skall överföra 15 milj.kr. till andra forskningsändamål under avsnitt E. Forskning och forskarut­bildning.

I motion 1989/90:Ubl23 (fp) yrkande 17 yrkas avslag på att ifrågava­rande 4 456 000 kr. skall användas av SÖ för forskning, som verket själv styr inriktningen på. Medlen bör inte gå till SÖ utan till UHÄ för fördelning på berörda högskoleenheter med lärarutbildning. Lärarut­bildningen bör med dessa medel få ett eget ansvar för forsknings- och utvecklingsarbete inom sitt arbetsområde.

Utskottet delar regeringens uppfattning att ytterligare medel bör anvisas till SÖ:s skolforskning för de ändamål och med det belopp som anges i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 8, 1989/90:Ubl23 yrkande 17 och 1989/90:Ub825 yrkande 9 samt med bifall till proposition 1989/90:100 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 25 252 000 kr.

Härtill vill utskottet lägga följande. Utvecklingsarbete inom lärarut­bildningen, vilket naturligt anknyter till grundutbildningens inriktning och innehåll, är betydelsefullt för utvecklingen av lärarprofessionen. Detta bör beaktas vid fördelningen av de resurser som står till förfo­gande för verksamhet inom sektorn för undervisningsyrken och för forskningsanknytning. Utskottet utgår från att behovet av resurser för detta utvecklingsarbete beaktas när resurstillskott i nästa forskningspro­position fördelas på olika ändamål.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion 1989/90:Ubl43 (c) yrkandena 9 delvis och 10, i vilket begärs förslag om etablering av fakulteter för undervbningsforskning, med början vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Linköping. Likartade önskemål framförs i motion 1989/90:Ub515 (c) yrkande 11.

Utskottet är inte berett tillstyrka en uppbyggnad av en ny fakultets­organisation av del slag som motionärerna förespråkar. Utskottet erin­rar i sammanhanget om atl 10 kap. 17 § högskoleförordningen öppnar möjligheten för högskolestyrelse alt inrätta rådgivande och beredande organ efter vad den finner lämpligt (jfr rådet för utbildningsforskning och utvecklingsarbete inom lärarutbildningen vid universitetet i Göte­borg). På ett sådant organ inom lärarutbildningens område kan ansva­ret läggas för bedömningen av frågor som rör bl.a. praktiskt utveck­lingsarbete inom lärarutbildningen. Regeringen har i annat samman­hang föreskrivit att det vid högskoleenheter med konstnärlig utbild-

158

 

ning skall finnas ett råd för konstnärligt utvecklingsarbete för plane- 1989/90:UbU25

ring, beredning och fördelning av medel för konstnärligt utvecklingsar­bete.

Utskottet erinrar vidare om vad det under avsnitt 17 anfört i fråga om m.otionsförslag om vårdfakulteter. Berörda fakulteter inom den befintliga organisationen bör vid forskning och forskarutbildning kun­na ansvara för verksamheten och dess kvalitet inom de ämnen som har relevans för lärarutbildningarna inom högskolan.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet atl riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl43 yrkandena 9 delvis och 10 samt 1989/90:Ub5l5 yrkande 11.

Enligt motion 1989/90:Ubl26 (s) behövs vid de mindre och medelstora högskolorna med grundskollärarutbildning medel för skolforskning.

Utskottet vill peka på att anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål upptar 16 anslagsposter som disponeras av de mindre och medelstora högskolorna. Vidare står det lärare vid dessa högskolor fritt att ansöka om medel hos olika sektorsorgan. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1989/90:Ubl26.

Enligt motion 1989/90:Ub45 (m) yrkande 1 föreligger stora behov av forskningsstödjande åtgärder för högskolan för lärarutbildning i Stock­holm (HLS). HLS får inte del i de 30 milj.kr. som föreslås för de mindre eller medelstora högskolorna under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Vissa av de medel, som under anslaget står till regeringens disposition, bör enligt motionen i stället få använ­das. I motion l989/90:Ubl39 (vpk) yrkandena 14 och 15 föreslås för universiteten och HLS under ett särskilt anslag för undervisningsforsk­ning 3,8 milj.kr. för nästa budgetår och i motion l989/90:Ubl41 (mp) yrkande 12 begärs för samma ändamål 2 milj.kr. för budgetåret 1990/91 och 3 milj.kr. för vart och ett av de två följande budgetåren.

Utskottet är inte berett atl nu föreslå de åtgärder som begärs i motionerna. Yrkandena avstyrks därför.

39. Forskning om högskolan

Under anslagsposten 6. Forskning om högskolan under anslaget D 1. Universitets- och högskoleämbetet anvisas medel för utvecklings- och forskningsarbete om högskolan. I propositionen föreslås att resurserna för denna forskning förstärks med 1 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1991/92.

UtskoUet föreslår atl riksdagen godkänner de riktlinjer för resursför­stärkningar för budgetåret 1991192 för forskning om högskolan som angetts i propositionen.

159

 

Hemställan                                                                                        l989/90:UbU25

Utskottet hemställer

Internationellt samarbete

1.         beträffande allmänna riktlinjer för internationellt samarbete
att   riksdagen   avslår   motionerna   1989/90:Ubl25   yrkande   4,
1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ubl40 yrkandena 29
och 30 samt 1989/90:Ubl41 yrkandena 2 och 3,

res. I (c) res. 2 (vpk) res. 3 (mp)

2.         beträffande anpassning av de svenska examensbenämningarna
till internationella förhållanden

att riksdagen avslår motion l989/90:Ubl40 yrkande 31,

3.            beträffande utländska gästforskares villkor

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 32,

res. 4 (c)

Den grundläggande forskningen

4.            beträffande forskningspolitikens huvudsakliga inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 1, 1989/90:Ub 139 yrkande 1 och 1989/90:Ubl41 yrkande 1,

res. 5 (mp)

5.          beträffande den geografiska fördelningen av forskningsresur­
serna

au riksdagen avslår motionerna l989/90:Ub94, l989/90:Ubl 18, 1989/90:Ub710 och 1989/90:Ub757 yrkande 1,

6.          beträffande sambandet mellan högskolans resurser för grund­
läggande utbildning resp. forskning och forskarutbildning

all riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 2, 1989/90:Ubl25 yrkande 3, 1989/90:Ubl40 yrkande 12 och 1989/90:Ub 143 yrkande 1,

7.          beträffande avvägningen mellan resurser för grundforskning
resp. externt finansierad forskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande 3 saml 1989/90:Ub521 yrkandena 1 och 2,

res. 6 (mp)

8.             beträffande en nyU teknikvetenskapligt forskningsråd

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 4 delvis och 1989/90:Ubl25 yrkande 27 delvis,

9.             beträffande ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 4 delvis och 1989/90:Ubl25 yrkande 27 delvis,

10.             beträffande skogs- och jordbrukets forskningsråd

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 4 delvis och l989/90:Ubl25 yrkande 27 delvis,

11.             beträffande experter i forskningsråden

au riksdagen avslår motion l989/90:Ubl41 yrkande 18,

res.7(mp)                                                                                                          1°

 

12.         beträffande val till och representation i det socialvetenskapli-        1989/90:UbU25
ga forskningsrådet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub53 och 1989/90: Ub72,

Det samhällsstyrda forsknings- och utvecklingsarbetet

13.            beträffande överföring av medel till grundforskningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 3 och l989/90:Ubl25 yrkande 5,

res. 8 (m)

res. 9 (fp)

14.            beträffande antalet sektorsorgan

att riksdagen avslår motion l989/90:Ubl25 yrkande 6,

res. 10 (m) - villk. 8

15.         beträffande forskares medverkan i offentliga utredningar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 7,

res. II (m)

Forskarutbildningen

16.         beträffande målet att alla utbildningsbidrag skall omvandlas
till doktorandtjänster

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ubll7 yrkande 3 samt 1989/90:Ubl23 yr­kandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17.         beträffande tidpunkten då omvandlingen av utbildningsbi­
drag till doktorandtjänster skall vara avslutad

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 15,

18.            beträffande ytterligare medel för doktorandtjänster

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 6, 1989/90:Ubl25 yrkande 13, 1989/90:Ubl39 yrkande 9 samt 1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 godkänner vad som anförts i proposition 1989/90:90,

res. 12 (m)

res. 13 ifp)

res. 14 (c)

res. 15 (vpk)

19.         beträffande takten för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster inom de olika fakulteterna

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ubl25 yrkande 16 godkänner vad som anförts i proposition 1989/90:90,

res. 16 (m)

res. 17 (mp)

20.            beträffande studiemedel under forskarutbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub43 yr­kande 2, 1989/90:Ubl25 yrkande 11 och l989/90:Ubl40 yrkande 15 saml med avslag på proposition 1989/90:90 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

161

11  Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

21.        beträffande doktorandtjänster på deltid                          l989/90:UbU25
att  riksdagen avslår  motionerna  1989/90:Ub38,   1989/90:Ubl39

yrkandena 10 och 25, 1989/90:Ubl40 yrkande 16 samt 1989/90: Ubl48,

22.        beträffande utredning av förutsättningarna för forskarstude­
rande att tillgodoräkna sig ATP-år

au riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl06,

23.           beträffande rekrytering till forskarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna l989/90:Ub71 yrkande 2, 1989/90:Ub80 yrkande I, 1989/90:Ubl25 yrkandena 2, 8 och 10 samt 1989/90:Ubl40 yrkandena 11 och 13,

res. 18 (m)

24.        beträSande möjligheten att avlägga doktorsexamen som pri-
vatbt

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 9,

25.           beträffande handledning i forskarutbildningen

atl riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub80 yrkande 2 och 1989/90:Ubl40 yrkande 9,

res. 19 (fp)

26.           beträffande återinförande av licentiatexamen

atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 10,

27.           beträffande betygsättning av doktorsavhandlingar

atl riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 17 och l989/90:Ub645,

res. 20 (m)

28.         beträffande poänggivande kurs i pedagogik i forskarutbild­
ningen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub80 yrkande 3,

res. 21 (fp, vpk)

Vissa tjänsteorganisatoriska frågor

29.            beträffande tilbättande av tjänst som professor m.m.

all riksdagen avslår motionerna l989/90:Ub52 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 11,

res. 22 (m, c)

res. 23 (mp)

30.            beträffande antalet kvinnliga professorer

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub40 yrkande 2,

31.         beträffande måbättningen att alla högskolelärare skall ha
avlagt doktorsexamen

au riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 13, l989/90:Ubl25 yrkande 20 och 1989/90:Ubl40 yrkande 17,

res. 24 (m)

res. 25 (fp)

res. 26 (c)

32.            beträffande tjänst som högskoleadjunkt

au riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 21,

res. 27 (m)

33.            beträffande tilbättningsgrunderna för tjänst som högskolelek-

tor                                                                                                                    162

 

au    riksdagen    avslår    motionerna    1989/90:Ub92   yrkande   5, 1989/90:UbU25

1989/90:Ubl23 yrkande 11, 1989/90:Ubl39 yrkande 11 och 1989/90:Ubl40 yrkande 21,

34. beträffande undervbning i gymnasieskolan som merit vid
tjänstetilbättningar

atl riksdagen avslår motion l989/90:Ubl40 yrkande 22,

35.    beträffande omfattningen av högskolelektorernas forskning
att   riksdagen   avslår   motionerna   1989/90:Ubl23   yrkande   9,
l989/90:Ubl25   yrkande   18,   1989/90:Ubl43   yrkande   13   och
1989/90:Ub6l7 yrkande 7,

res. 28 (m, fp, c)

36.   beträffande skyldighet att forska i tjänsten

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 10 och 1989/90:Ubl25 yrkande 19,

res. 29 (m, fp)

37.   beträffande tjänst som forskningsassbtent

au riksdagen avslår motionerna l989/90:Ubll6 och 1989/90: Ub 140 yrkande 19,

res. 30 (c)

38.    beträffande kompetens av annat slag än doktorsexamen för
behörighet till högskolelektorat

atl riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub42 och 1989/90: Ubll2,

39. beträffande s.k. L 17-lekiorat från tiden före den 1 juli
1986

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 23,

40.   beträffande forskarutbildade gymnasielektorer

au riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub84, 1989/90:Ubl25 yrkande 24, 1989/90:Ubl40 yrkande 20 och 1989/90:Ub807 yr­kande 20,

41.   beträffande tjänster inom det medicinska området

att riksdagen avslår motionerna l989/90:Ub77 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ub78 yrkande 2 samt 1989/90:Ubl25 yrkande 23,

res. 31 (m)

res. 32 (fp)

42.   beträffande tjänst som klinbk assbtent

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub77 yr­kande 1, 1989/90:Ub78 yrkande 1, 1989/90:Ub88, 1989/90:Ubl25 yrkande 22, l989/90:Ubl40 yrkande 18 och 1989/90:Ubl41 yr­kande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 33 (c, mp)

43. beträffande lag om ändring i lagen (1982:764) om vbsa
läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala häbo-
och sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning av
läkare m.m.

att riksdagen antar det i proposition 1989/90:90 framlagda lagför­slaget,

163

 

44.   beträffande lag om ändring i högskolelagen (1977:218)         1989/90:UbU25 all riksdagen antar det i proposition 1989/90:90 framlagda lagför­slaget,

45.   beträffande de externt finansierade forskarnas undervbnings­skyldighet

att riksdagen avslår motion l989/90:Ubl23 yrkande 12,

res. 34 (m, fp)

46.           beträffande personalutveckling

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 24,

47.        beträffande tjänstledighet för att inneha högre tjänst m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 12,

res. 35 (m)

48.        beträffande tjänstestrukturen inom den landstingskommunala
vårdhögskolan

all riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande 12 och 1989/90:Ubl49 yrkande 3,

res. 36 (c, mp)

res. 37 (fp)

Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

49.         beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrät­
tande av nya fakulteter och universitet

au riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub54, 1989/90:Ub61, 1989/90:Ub79 yrkande 1, l989/90:Ub99, 1989/90:Ubll4, 1989/90: Ubl27 yrkande 1, 1989/90:Ubl31, 1989/90:Ubl34 yrkande 2, 1989/90:Ubl43 yrkandena 7 och 8, 1989/90:Ubl45 yrkande 1, 1989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, 1989/90:Ub523, 1989/90: Ub541 yrkande 3, 1989/90:Ub575, 1989/90:Ub580, 1989/90: Ub584 yrkande 1, 1989/90:Ub610, 1989/90: Ub628, 1989/90: Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90: Ub634, 1989/90: Ub654, 1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725 yrkande 1, 1989/90:Ub757 yrkan­de 2, 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub822 yrkandena 2 och 3, 1989/90:A69 yrkande I samt 1989/90:A87 yrkande 2,

res. 38 (c)

res. 39 (mp)

50.            beträffande den rörliga resursen på fakultelsanslagen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub43 yrkande 1, 1989/90:Ub71 yrkandena 1 och 3, l989/90:Ub73 samt 1989/90: Ubl28 delvis,

51.         beträffande användningen av resurser för forskningsstödjan­
de åtgärder vid de mindre och medebtora högskolorna

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub92 yrkandena 9 och 10, 1989/90:Ubl23 yrkande 16, 1989/90:Ubl25 yrkande 28 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 14,

res. 40 (fp)

res. 41 (mp)

52.          beträffande resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medebtora högskolorna

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub24 yrkande-                  .-j

na  1, 2, 3, 4 och 5, samtliga delvis, 1989/90:Ub79 yrkande 2,

 

1989/90:Ubl05 yrkandena I och 2 delvis, 1989/90:Ubl27 yrkan-      1989/90:UbU25

de 2 delvis, 1989/90:Ubl28 delvis,  1989/90:Ubl33 yrkandena 1

delvis och  2,   1989/90:Ubl34 yrkande  1 delvis,  1989/90:Ubl43

yrkandena 5 delvis och 6, 1989/90:Ubl45 yrkandena 2 delvis och

3, 1989/90:Ub 151,  1989/90:A23 yrkande 1 delvis samt  1989/90:

A94  yrkande  4  godkänner  vad  som  föreslagils  i   proposition

1989/90:90,

res. 42 (c)

res. 43 (vpk)

Vissa frågor rörande forskningssamverkan

53.          beträffande  full  kostnadstäckning för  externt finansierad
verksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub86, 1989/90: Ubl23 yrkande 1, 1989/90:Ubl40 yrkande 27 och 1989/90: Ubl41 yrkande 15 godkänner vad som i propositionen anförts om full kostnadstäckning,

54.            beträffande forskningsråden och full kostnadstäckning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 26, 1989/90:Ubl41 yrkande 16 och 1989/90:Ubl43 yrkande 2,

res. 44 (c)

res. 45 (mp)

55.            beträffande kompensation för lokalkostnader

au riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl23 yrkande 15,

res. 46 (m, fp, mp)

56.         beträffande högskolans medverkan i stifieber m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl43 yrkande 4,

res. 47 (c)

57.            beträffande vetenskapsbutiker

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl39 yrkande 12 och

1989/90:Ubl40 yrkande 33,

res. 48 (c) res. 49 (vpk)

58.            beträffande beskattning av stifieber m.m.

aU riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 14,

res. 50 (m)

Vissa forskningsetiska frågor

59.         beträffande etbka nämnder, deras funktion och sammansätt­
ning

au riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl37 yrkande 1, 1989/90:Ubl39 yrkande 7, l989/90:Ubl41 yrkande 5, 1989/90: Ub752 och 1989/90:Ub804 yrkande 30,

res. 51 (vpk, mp)

60.          beträffande  de etbka kommittéernas uppgifter vad gäller
information och rådgivning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl20,

61.            beträffande etbk kodex för forskare

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 6,

res.52(mp)                                                                                                       165

 

62.         beträffande alternativ till djurförsök                                 1989/90:UbU25
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 31,

res. 53 (mp)

63.            beträffande begreppet forskningsetik

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 4,

res. 54 (mp)

64.          beträffande  individers rättssäkerhet i anslutning till forsk­
ningsprojekt m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl37 yrkandena 2, 3, 4 och 5,

Lokaler och utrustning m.m.

65.            beträffande FRN-ramarnas storlek under treårsperioden

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 8 och 1989/90:Ubl43 yrkande 14, båda delvis,

res. 55 (fp)

res. 56 (c)

66.         beträffande  underlag för framtida resursförstärkningar för
utrustning m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ubl43 yr­kande 15 och 1989/90:Ub723 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

67.            beträffande ett nytt anslag till utrustning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yr­kande 29, 1989/90:Ub617 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 20, 1989/90:Ub758 yrkande 28, 1989/90:Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 till Utrustning till grundutbildning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.,

res. 57 (m)

res. 58 (c)

res. 59 (vpk)

Vissa Jämställdhetsfrågor

68.            beträffande åtgärder för alt öka antalet kvinnliga forskare

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub50 yrkande I, 1989/90:Ub56, 1989/90:Ubl40 yrkande 25 och l989/90:Ubl49 yrkande 1,

res. 60 (c)

69.            beträffande forskningsrådens sammansättning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl49 yrkande 4,

res. 61 (fp, mp)

70.         beträffande kvinno- och jämställdhetsforskningens innehåll
och betydebe

att riksdagen avslår motionerna l989/90:Ub50 yrkande 3, 1989/90:Ubll9 yrkande 3 och 1989/90:Ubl39 yrkande 16,

71.              beträffande   delegationen  för jämställdhelsforskning   och

forskningsrådsnämnderis roll i fråga om kvinnoforskningen

att  riksdagen  med  anledning av  motionerna  1989/90:Ub49 yr-

166

 

kandena   1, 2 och 3,  1989/90:Ubll9 yrkande 2 samt  1989/90:     l989/90:UbU25

Ubl39 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

72.        beträffande ytterligare doktorand-, forskar- och professors­
tjänster i kvinnoforskning

att riksdagen med anledning av motionerna l989/90:Ubl 19 yr­kande 4, 1989/90:Ubl39 yrkande 19 och 1989/90:Ub680 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

73.        beträffande resurser för utveckling av läromedel med kvinno­
perspektiv för högskolans grundutbildning

aU riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl39 yrkande 21,

res. 62 (vpk)

74.        beträffande resursförstärkningar i övrigt för kvinnoforskning­
en inom högskolan

att riksdagen avslår motionerna l989/90:Ub50 yrkande 2, 1989/90:Ubll9 yrkande 5, 1989/90:Ubl39 yrkandena 17 och 18 samt 1989/90:Ubl40 yrkande 6,

res. 63 (c)

Uppföljning och utvärdering

75.        beträffande styr- och anslagssystem för universitet och hög­
skolor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 14 och 1989/90:Ubl25 yrkande 25,

76.        beträffande allmänna riktlinjer för uppföljning och utvärde­
ring

all riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ubl40 yrkande 7 godkänner vad som förordals i proposition 1989/90:90,

77.        beträffande uppföljning av kostnaderna för förlorad tjänste­
brevsrätt

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub85 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

78.        beträffande allmänna riktlinjer i övrigt för forskningspoliti­
ken under perioden 1990/91 -1992/93

att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1989/90: 90 under avsnitten 2—10 I den mån inte annat framgår av riksdagens beslut på grundval av avsnitten 11 — 12, 14—15 och 18—23 i propositionen,

E 1. Humanistiska fakulteterna

79.   beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor att riksdagen med avslag på motion  l989/90:Ub69 bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehållet i tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:90,

80.   beträffande tjänst som professor i teckenspråk

att riksdagen med bifall till motionerna l989/90:Ub44, 1989/90:

Ubl41 yrkande 7 och 1989/90:Ub588 bemyndigar regeringen aU

inrätta en tjänst som professor i teckenspråk vid universitetet i                        ,rn

Stockholm i enlighet med vad utskottet förordat.

 

81.        beträffande tjänster som professor i humanekologi        1989/90:UbU25
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl41 yrkande

19 bemyndigar regeringen att inrätta två tjänster som professor i humanekologi vid universitetet i Lund resp. universitetet i Göte­borg i enlighet med vad utskottet förordat,

res. 64 (m)

82.        beträffande tjänst som professor i multietnbk forskning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub67 yrkande 1,

res. 65 (fp, vpk)

83.           beträffande tjänst som professor i japanska

au  riksdagen  avslår   motionerna   1989/90:Ub32  samt   1989/90:

Ub52 yrkande 1,

res. 66 (m, fp, c)

84.   beträffande tjänst som professor i arbetarkultur att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub507,

85.   beträffande tjänst som professor i forskningsetik att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl39 yrkande 8,

res. 67 (vpk)

86.           beträffande inrättande av tjänster som professor i övrigt

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta nya tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:90,

87.         beträffande centrum för arktbk forskning vid universitetet i
Umeå

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub688,

88.          beträffande   anslagsbeloppet  under Humanbtbka fakulte­
terna

atl riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Ub67 yrkande 2 till Humanbtbka fa­kulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 302 535 000 kr.,

res. 68 (m, c) - villk. 66

res. 69 (fp) - villk. 65 och 66

res. 70 (vpk) - villk. 65

89.         beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991192 och
1992/93 under anslaget Humanbtbka fakulteterna

atl riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Ubl40 yrkande I godkänner de rikt­linjer för resursförstärkningar som utskottet angett,

res. 71 (c)

E 2. Teologiska fakulteterna

90.   beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänst som professor att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för en  tjänst som  professor  i enlighet  med  vad som förordats i proposition 1989/90:90,

91.   beträffande anslagsbeloppet under Teologbka fakulteterna att riksdagen till Teologbka fakulteterna för budgetåret 1990/91

anvisar ett reservationsanslag på 25 037 000 kr.,                                             ,o

 

92.         beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och        1989/90:UbU25
1992/93 under anslaget Teologbka fakulteterna

att  riksdagen  godkänner de  riktlinjer för  resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

E 3. Juridiska fakulteterna

93.   beträfende ändrat ämnesinnehåll för tjänst som professor alt riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för en tjänst som professor i enlighet med förslaget i proposition 1989/90:90,

94.   beträffande tjänst som professor i europebk integrationsrätt att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub33 och 1989/90:Ub52 yrkande 2 bemyndigar regeringen atl inrätta en tjänst som professor i europeisk integrationsrält vid universitetet i Stockholm i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:90,

res. 72 (1 fp)

95.            beträffande tjänst som professor i miljörätt

au riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl35, 1989/90:Ub569 och 1989/90:Ub712 yrkande 2,

96.          beträffande förstärkning av forskning och utbildning på
miljörättens område

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 4 och 1989/90:Ub7l2 yrkande 1,

res. 73 (c)

res. 74 (mp)

97.   beträffande tjänst som professor i mänskliga rättigheter atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ub66,

98.   beträffande anslagsbeloppet under Juridbka fakulteterna

alt riksdagen  till Juridbka fakulteterna för budgetåret  1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 30 092 000 kr.,

99.         beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och
1992193 under anslaget Juridbka fakulteterna

att  riksdagen  godkänner de  riktlinjer för  resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

100.   beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänst som professor att riksdagen bemyndigar regeringen alt ändra ämnesinnehåll för en  tjänst som  professor  i  enlighet  med  vad som förordals  i proposition 1989/90:90,

101.   beträffande tjänst som professor i rättssociologi med social­politbk inriktning

alt   riksdagen   med   bifall   till   motionerna   1989/90:Ub41   och

1989/90:Ub92 yrkande 4 och med avslag på proposition 1989/90:

90 bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst vid universitetet i

Lund som professor i sociologi med inriktning mot socialpolitik

i enlighet med vad utskottet förordat,

169

 

102.  beträffande  tjänst som professor i nationalekonomi med        1989/90:UbU25
inriktning på turbm och rekreation

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub30 yrkande 2, 1989/90:Ub87, 1989/90:Ubl22 och 1989/90:Ubl41 yrkande 24 bemyndigar regeringen att vid universitetet i Umeå inrätta en tjänst som professor i nationalekonomi med inriktning på tu­rism och rekreation i enlighet med vad som förordats i proposi­tion 1989/90:90,

res. 75 (mp)

103.  beträffande tjänster som professor i kvinno- och jämställd­
hetsforskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub49 yrkande 5, 1989/90:Ubl39 yrkande 20 och 1989/90:Ubl44 yrkande 1,

104.  beträffande regeringens förslag till nya tjänster som profes­
sor i övrigt

atl riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub60 bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:90,

105.  beträffande tjänst som professor i ekologbk ekonomi
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 17,

res. 76 (mp)

106.   beträfende tjänst som professor i företagsekonomi

alt riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub89, 1989/90:Ub92 yrkande 3 delvis samt 1989/90:Ubl09,

res. 77 (m)

107.    beträffande  tjänst som professor i nationalekonomi med

särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi

au riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 34 delvis,

res. 78 (c)

108.   beträffande tjänst som professor i specialpedagogik

atl riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub26 och 1989/90:Ub45 yrkande 2 båda delvis,

res. 79 (m)

109. beträffande   tjänster som  professor för säkerhetspolitbk
forskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub57 delvis, 1989/90: Ub92 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub543 och 1989/90:Ub609 yr­kande 2,

res. 80 (m)

res. 81 (fp)

110.   beträffande övriga förslag om tjänster som professor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub25, 1989/90:Ub35 yrkande 2, 1989/90:Ub95, 1989/90:Ublll, 1989/90:Ubl24 yrkan­de 1, 1989/90:Ub 129, 1989/90:Ubl36, 1989/90:Ubl45 yrkande 4, 1989/90:Ub584 yrkande 6, 1989/90:Ub596, 1989/90:Ub665, 1989/90:Ub679, 1989/90:Ub711 och 1989/90:Ub725 yrkande 7 delvis,

170

 

111.                                                                                       beträffande freds- och konfliktforskning          1989/90:UbU25
a«  riksdagen  avslår  motionerna   1989/90:Ub64,   1989/90:Ubl39

yrkande 6 delvis och 1989/90:Ubl42 delvis,

res. 82 (vpk)

112.   beträffande folkbildningsforskning

atl riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ubl02 och 1989/90:Ubl40 yrkande 5, båda delvis, som sin. mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om folkbildningsforsk­ning,

113.   beträffande forskning om skärgården

att riksdagen avslår motion 1989/90:A64 yrkande 7,

res. 83 (m)

114.   beträffande förstärkningar i övrigt av vbsa ämnesområden att    riksdagen   avslår    motionerna    1989/90:Ub35   yrkande    1, 1989/90:Ub91     yrkande     1,     l989/90:Ubl00,     1989/90:Ubl30, 1989/90:Ub584 yrkande  5,  l989/90:Ub609 yrkande  1,  1989/90: Ub630 delvis och 1989/90:Ub725 yrkande 7 delvis,

115.   beträffande programansvar för fritidsforskningen m.m. att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub30 yrkandena 1 och 3,

116.   beträffande översyn av barnomsorgsforskningens framtida inriktning och omfattning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl24 yrkande 2,

117.   beträffande statens psykologbk-pedagogbka bibliotek

alt riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub22 avslår proposi­tion 1989/90:90,

118.   beträffande pressarkivet

au riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub31 och 1989/90:Ub58 delvis,

res. 84 (m, fp, vpk)

119.   beträffande Latinamerika-institutet

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och motion 1989/90:Ub625 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

120. beträffande anslag för forskarutbildning av lärare inom
vårdlärarutbildningen och för vårdforskning inom samhälbveten­
skaplig fakultet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub68 yrkande 2,

res. 85 (1 fp)

121. beträffande anslagsbeloppet under Samhälbvetenskapliga
fakulteterna

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90, med bifall till motionerna 1989/90:Ubl02 och 1989/90:Ubl40 yrkan­de 5 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub26, 1989/90: Ub31, 1989/90:Ub45 yrkande 2, 1989/90:Ub57, 1989/90:Ub58, 1989/90:Ub92 yrkande 3, 1989/90:Ubl39 yrkande 6, 1989/90: Ubl40 yrkande 34 och 1989/90:Ubl42, samtliga delvis, fill Sam­hälbvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 365 373 000 kr.,

res. 86 (m) - villk. 77, 79, och 84                                                             171

res. 87 (fp) - villk. 81 och 84

 

res. 88 (c) - villk. 78                                                                           j989/90:UbU25

res. 89 (vpk) - villk. 82 och 84

122.        beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991192
och 1992/93 i övrigt under anslaget Samhälbvetenskapliga fakulte­
terna

alt riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

Medicinska fakulteterna

123.        beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänster som profes­
sor

att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänster som professor i enlighet med vad som förordals i propo­sition 1989/90:90,

124.        beträffande regeringens förslag till nya tjänster som profes­
sor

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:90,

125.        beträffande tjänst som professor i neuropsykologi
att riksdagen avslår motion 1989/90:So201 yrkande 9,

res. 90 (m)

126.            beträffande tjänst som professor i alternativ medicin

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 8 och 1989/90:Ub753 delvis,

res. 91 (mp)

127.        beträffande tjänst som professor i internationell mödrahäl­
sovård

au riksdagen avslår motion 1989/90:Ub502,

128.   beträffande tjänst som professor i reumatologi att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub681,

129.   beträffande tjänst som professor i medicinsk genetik alt riksdagen avslår motion l989/90:Ub90,

130.           beträffande tjänster vid Lugnets idrottsvetenskapliga
institut

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub83,

131.            beträffande medicinsk kvinnoforskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:So323 yrkande 4, 1989/90:So467 yrkande 1 och 1989/90:So471 yrkande 2, .

132.   beträffande livsmedebvetenskaplig forskning alt riksdagen avslår motion 1989/90:Ub667,

133.   beträffande forskningsanknytning av vårdutbildningarna att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl43 yrkande 9 delvis,

res. 92 (c)

134.         beträffande anslagsbeloppet under Medicinska fakulteterna
att  riksdagen  med  bifall  till  proposition   1989/90:90 och med
avslag på motion 1989/90;Ubl43 yrkande 11 till Medicinska fa­
kulteterna för budgetåret  1990/91 anvisar ett reservationsanslag

på 735 023 000 kr.,                                                                                          172

res. 93 (c)

 

135.         beträffande   resursförstärkningar för budgetåren  1991192        l989/90:UbU25
och 1992/93 under anslaget Medicinska fakulteterna

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

136.           beträffande inrättande av vårdfakultet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub51 och 1989/90:Ub68 yrkande I,

res. 94 (1 fp, c, mp)

137.        beträffande vbsa utbildnings- och forskningsfrågor vid den
blivande idrottshögskolan i Stockholm

au riksdagen avslår motion 1989/90:Ub34,

138.        beträffande förutsättningar för forskarutbildning vid kom­
munala vårdhögskolor

att riksdagen avslår motion l989/90:Ubl49 yrkande 2,

139.   beträffande översyn av utbildningar inom vårdområdet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl46,

140.   beträffande utbildning i alternativ vård

att riksdagen avslår motion l989/90:Lrb753 delvis,

141.         berlräffande   samlokalbering av   vbsa forskningsresurser
inom smittskyddsområdet

all riksdagen avslår motion 1989/90:Ub65,

Odontologiska fakulteterna

142.        beträffande ändrat ämnesinnehåll för en tjänst som profes­
sor

att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i pro­position 1989/90:90,

143.        beträffande anslagsbeloppet under Odontologbka fakulte­
terna

atl riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Ub75 till Odontologbka fakulteter­na för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 77 767 000 kr.,

144.         beträffande   resursförstärkningar för budgetåren   1991/92
och 1992193 under anslaget Odontologbka fakulteterna

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

Farmaceutiska fakulteten

145.         beträffande anslagsbeloppet under Farmaceutbka fakulte­
ten

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Farmaceu­tbka fakulteten för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsan­slag på 27 414 000 kr.,

146.         beträffande   resursförstärkningar för budgetåren   1991/92
och 1992193 under anslaget Farmaceutbka fakulteten

att  riksdagen godkänner de  riktlinjer för  resursförstärkningar                     I73

som angetts i proposition 1989/90:90,

 

E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.                    l989/90:UbU25

147.          beträffande    ändrat    ämnesinnehåll   för    tjänster    som
professor

att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propo­sition 1989/90:90,

148.         beträffande tjänst som professor i ekologbk miljökonse­
kvensanalys vid universitetet i Umeå

atl riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 26 delvis bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i ekologisk miljökonsekvensanalys vid universitetet i Umeå i en­lighet med vad utskottet förordat,

149.        beträffande tjänst som professor inom nutritionsområdet vid
universitetet i Umeå

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub74,

150.           beträffande marin naturvetenskaplig forskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub39, 1989/90:Ub55, 1989/90:Ubl04, 1989/90:Ub5l6 och 1989/90:Ub583,

151.        beträffande statens bidrag till botanbka trädgården i Göte­
borg

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub27, 1989/90:Ub28, 1989/90:Ub47, 1989/90:Ubl41 yrkande 23 delvis, 1989/90:Ub559 yrkande 1, 1989/90: Ub563, 1989/90:Ub598, 1989/90:Ub674 och 1989/90:Ub692 som sin mening ger regering­en till känna vad utskottet anfört,

152.           beträflande botanbka trädgårdar i övrigt

atl riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 23 del­vis, 1989/90:Ub559 yrkande 2 och 1989/90:Ub738,

res. 95 (mp)

153.        beträffande resurser till centrum för miljövetenskaplig forsk­
ning i Umeå

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub82, 1989/90: Ub96 yrkande 2, 1989/90:Ubl08 delvis, 1989/90:Ubll5 delvis, 1989/90:Ubl21 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ubl32 delvis, 1989/90: Ubl40 yrkande 3 delvis och 1989/90:Ubl41 yrkande 22 delvis godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

res. 96 (c, vpk, mp)

154.        beträffande sammansättning av styreben för centrum för
miljö vetenskaplig forskning i Umeå

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub96 yrkande 1 och 1989/90:Ubl21 yrkande 2,

155.        beträflande utredningsuppdrag om nationella forskningsan­
läggningar

au riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl40 yrkande 28,

156.        beträffande resurser till The Svedberglaboratoriet i Upp­
sala

174

 

att   riksdagen   med   avslag   på   motionerna   1989/90:Ub63   och            1989/90:UbU25

1989/90:Ub76, båda delvis, godkänner de riktlinjer för resursför­stärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

157.           beträffande resurser till miljöforskning i Göteborg

atl riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl41 yrkande 21 samt 1989/90:Ubl50 yrkan­dena 1 och 2, båda delvis, godkänner de riktlinjer för resursför­stärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

res. 97 (fp)

res. 98 (c)

res. 99 (mp)

158.        beträffande anslagsbeloppet under Matematbk-naturveten-
skapliga fakulteterna m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 26 delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt med av­slag på motionerna 1989/90:Ub63, l989/90:Ub76, 1989/90:Ubl08, 1989/90:UbU5, 1989/90:Ubl21 yrkande 1, 1989/90:Ubl32, l989/90:Ubl40 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ubl41 yrkande 22 samt 1989/90:Ubl50 yrkande 1, samtliga delvis, till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvi­sar ett reservationsanslag på 702 298 000 kr.,

res. 100 (fp) - villk. 97

res. 101 (c) - villk. 96 och 98

res. 102 (vpk, mp) - villk. 96

159.        beträffande resursförstärkningar i övrigt för budgetåren
1991/92 och 1992/93 under anslaget Matematbk-naturveienskapliga
fakulteterna m.m.

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

160.        beträffande de naturhbtorbka universitetsmuseerna
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub762,

E 9. Tekniska fakulteterna

161.        beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänsten som professor
i brobyggnad vid teknbka högskolan i Slockhoim

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub23 och 1989/90:Ubl03 avslår förslaget i propositionen att ändra ämnes­innehållet för tjänsten,

162.        beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor
i övrigt

att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propo­sition 1989/90:90,

163.           beträffande tjänst som professor i ekologbkt byggande

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 9 och 1989/90:Ub760 delvis,

res. 103 (mp)

164.        beträffande tjänst som professor i järnvägsteknik vid univer­
sitetet i Linköping                                                                                            175
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 10,

 

165.        beträffande tjänst som professor i metallurgi vid högskolan        1989/90:UbU25
/ Luleå

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub29,

res. 104 (vpk)

166.           beträffande tjänster som professor i övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub98, 1989/90: Ubl38 och 1989/90:Ub601 bemyndigar regeringen aU inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propo­sition 1989/90:90,

167.   beträffande förstärkningar inom vbsa forskningsområden att  riksdagen  avslår  motionerna   1989/90:Ub37,   1989/90:Ub505 och l989/90:Ub582,

168.   beträffande anslagsbeloppet under Teknbka fakulteterna

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 2, 1989/90:Ubl50 yrkande 2 och 1989/90:Ub760, samtliga delvis, till Teknbka fa­kulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 763 003 000 kr.,

res. 105 (fp) - villk. 97

res. 106 (c) - villk. 98

res. 107 (mp) - villk. 103

169.         beträffande   resursförstärkningar för  budgetåren   1991/92
och 1992/93 under anslaget Teknbka fakulteterna

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub62 godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

170.        beträffande forskningsprogram för en effektiv och rationell
förebyggande räddningstjänst

aU riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl01,

171.        beträffande träkembk och träteknbk forskning vid högsko­
lan i Sundsvall—Härnösand

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub822 yrkande 4,

res. 108 (mp)

Temaorienterad forskning

172.        beträffande  anslagsbeloppet under Temaorienterad forsk­
ning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 7, 1989/90:UbllO yrkande 2 och 1989/90:Ubll7 yrkande 2 till Temaorienterad forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 31 029 000 kr.,

res. 109 (m)

173.        beträffande inrättande av ett tema Konsument vid universi­
tetet i Linköping

atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ub81,

res. 110 (vpk)

174.             beträffande   resursförstärkningar för budgetåren   1991/92

och 1992/93 under anslaget Temaorienterad forskning                                  jy

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkande

 

6, 1989/90:UbllO yrkande 1 och 1989/90:Ubll7 yrkande 1 god-        l989/90:UbU25

känner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i pro­position 1989/90:90,

res. 111 (m)

Ell. Konstnärligt utvecklingsarbete

175.             beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och med bifall till motion 1989/90:Ub36 yrkande 1 bemyndigar regering­en att inrätta deb en tjänst som professor i enlighet med vad som förordals i propositionen, deb sju tjänster som professor i enlighet med vad som förordals av utskottet,

176.         beträffande medel för vbsa nya professurer budgetåren
1991192 och 1992/93

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub36 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

177.         beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt utvecklings­
arbete

att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 12 759 000 kr.,

178.             beträffande koristnärlig fakultet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub59,

179.         beträffande resursförstärkningar i övrigt för budgetåren
1991/92 och 1992/93 under anslaget Konstnärligt utveck­
lingsarbete

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

180.         beträffande fora för kvinnliga forskare och kvinno­
forskning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub40 yr­kande 1, 1989/90:Ub46, 1989/90:Ub48, 1989/90:Ub49 yrkande 4 delvis, 1989/90:Ubll9 yrkande 1, 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 och 24, .båda delvis, 1989/90:Ubl44 yrkande 2 delvis samt l989/90:Ubl49 yrkande 5 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 112 (vpk)

181.         beträffande anslagsbeloppet under Vbsa särskilda utgifter
för forskningsändamål

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 samt 24, 1989/90:Ubl44 yrkande 2 och l989/90:Ubl49 yrkan­de 5, samtliga delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90: Ub24 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5, 1989/90:Ubl05 yrkande 2, 1989/90:Ubl27 yrkande 2, 1989/90:Ubl33 yrkande 1, 1989/90: Ubl34 yrkande 1, 1989/90:Ubl43 yrkande 5, 1989/90:Ubl45 yr-

177

12 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

 

kände 2 samt 1989/90:A23 yrkande 1, samtliga delvis, till Vbsa      l989/90:UbU25

särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 55 548 000 kr.,

res. 113 (c) - villk. 42

res. 114 (vpk) - villk. 43 och 112

182.         beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991192
och 1992/93 under anslaget Vbsa särskilda utgifter för forsknings­
ändamål

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m.

183.         beträffande anslagsbeloppet under Vbsa ersättningar för
klinbk utbildning och forskning m.m.

aU riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Vbsa ersättningar för klinbk utbildning och forskning m.m. för budget­året 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1  161  132 000 kr..

Forskningsrådsnämnden

184.            beträflande handikappforskning

atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl25 yrkande 26,

res. 115 (m)

185.         beträffande inrättande av en tjänst som professor i miljö-
och energbystemanalys

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ub727 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

186.         beträffande ett ramprogram avseende hushållen och ekono­
min

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub91 yrkande 2,

187.         beträflande anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden
att  riksdagen  med  bifall  till  proposition   1989/90:90 och  med
avslag på motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 4 och 5 till Forsk­
ningsrådsnämnden för   budgetåret   1990/91   anvisar   ett   reserva­
tionsanslag på 63 630 000 kr.,

res. 116 (vpk)

188.          beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991192
och 1992/93 under anslaget Forskningsrådsnämnden

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

189.            beträffande stöd till tvärvetenskaplig forskning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 20 och l989/90:Ub521 yrkande 3,

res. 117 (mp)

E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

190.         beträffande ett särskilt ansvar för HSFR för forskning om
lurkbka språk och turkbk kultur

au riksdagen avslår motion 1989/90:Ub70,                                                      178

res. 118 (fp, vpk)

 

191.         beträffande anslagsbeloppet under Humanbtbk-samhälbve-            1989/90:UbU25
tenskapliga forskningsrådet

atl riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med avslag på motionerna l989/90:Ubl25 yrkande 30, l989/90:Ubl07 samt 1989/90:Ubl39 yrkande 13 till Humanbtbk-samhälbveten-skapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reser­vationsanslag på 152 181 000 kr.,

res. 119 (m)

res. 120 (vpk)

192.         beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992/93 under anslaget Humanbtbk-samhälbvetenskapliga
forskningsrådet

all riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

Medicinska forskningsrådet

193.        beträffande anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrå­
det

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Ubl47 till Medicinska forsknings­rådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 286 469 000 kr.,

res. 121 (fp)

194.        beträffande forskning om familjär amyloidos
alt riksdagen avslår motion 1989/90:Ub93,

195.         beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92
och 1992193 under anslaget Medicinska forskningsrådet

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet

196.          beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga
forskningsrådet

atl riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 saml med avslag på motion 1989/90:Ubl41 yrkandena 25 och 27 till Natur­vetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 386 973 000 kr.,

res. 122 (mp)

197.         beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991192
och 1992193 under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

E 18. Rymdforskning

198.            beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Rymd­forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

26 269 000 kr.,

179

 

199.        beträffande resursförstärkningar för budgetåret 1991192 un-        l989/90:UbU25
der anslaget Rymdforskning

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

E 19. Europeisk forskningssamverkan

200.         beträffande  anslagsbeloppet under Europebk forsknings­
samverkan

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 och med' avslag på motion 1989/90:Ubl43 yrkande 16 till Europebk forsk­ningssamverkan för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 282 610 000 kr.,

res. 123 (c, mp)

E 20. Kungl. biblioteket

201.            beträffande anslagsbeloppet under Kungl. biblioteket

aU riksdagen med bifall fill proposition 1989/90:90 till Kungl. biblioteket för budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag på 75 474 000 kr.,

202.          beträffande   resursförstärkningar för  budgetåren   1991/92
och 1992/93 under anslaget Kungl. biblioteket

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 godkän­ner de riktlinjer för resursförstärkningar som utskottet angett,

E 23. Institutet för rymdfysik

203.         beträffande anslagsbeloppet under Institutet för rymdfysik
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Institutet
för rymdfysik för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsan­
slag på 30 847 000 kr.,

E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik

204.         beträffande anslagsbeloppet under Manne Siegbahninstitutet
för fysik

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Manne Siegbahninstitutet för fysik för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 19 132 000 kr.,

205.         beträffande resursförstärkningar för budgetåret 1992/93 un­
der anslaget Manne Siegbahninstitutet för fysik

atl riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90,

E 25. Polarforskning

206.            beträffande anslagsbeloppet under Polarforskning

au riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Polar­forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 17 410 000 kr.,

180

 

E 26. Vissa bidrag till forskningsverksamhet                                    1989/90:UbU25

207.        beträffande anslagsbeloppet under Vbsa bidrag till forsk­
ningsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 till Vbsa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 17 931 000 kr.,

I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

208.           beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90, med anled­ning av proposition 1989/90:100 bilaga 10 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 8 och 1989/90:Ubl43 yrkan­de 14, båda delvis, bemyndigar regeringen att besluta om an­skaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleen­heterna m.m. inom de kostnadsramar som förordats av utskottet,

res. 124 (fp) - villk. 55

res. 125 (c) - villk. 56

209.           beträffande anslag till inredning och utrustning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90, med anled­ning av proposition 1989/90:100 bilaga 10 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 8 och 1989/90:Ubl43 yrkan­de 14, båda delvis, till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reser­vationsanslag på 531 300 000 kr.,

res. 124 (fp) - villk. 55

res. 125 (c) - villk. 56

Forskning inom skolväsendet. Utvecklingsarbete m.m. inom lärarutbildningarna

210.        beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom skolvä­
sendel

att riksdagen med bifall till propositionerna 1989/90:90 och 1989/90:100 bilaga 10 saml med avslag på motionerna 1989/90: Ub92 yrkande 8, 1989/90:123 yrkande 17 och 1989/90:Ub825 yrkande 9 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 25 252 000 kr.

res. 126 (m)

res. 127 (fp, mp)

211.           beträffande fakulteter för undervbningsforsk ning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl43 yrkandena 9 del­vis och 10 samt 1989/90:Ub515 yrkande 11,

res. 128 (c)

212.        beträffande skolforskning vid mindre och medebtora hög­
skolor

au riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl26,

213.          beträffande forskning och utvecklingsarbete m.m.  inom
lärarutbildningen vid vbsa större högskoleenheter

181

 

alt   riksdagen   avslår   motionerna    1989/90:Ub45   yrkande   1,        1989/90:UbU25 1989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 samt 1989/90:Ubl41 yrkan­de 12,

res. 129 (m)

res. 130 (vpk)

res. 131 (mp)

Forskning om högskolan

214. beträffande resursförstärkningar för budgetåret 1991/92 un­der anslaget Universitets- och högskoleämbetet att  riksdagen  godkänner de  riktlinjer för  resursförstärkningar som angetts i proposition 1989/90:90.

Stockholm den 22 maj 1990 På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijon­borg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (vpk), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för internationellt samarbete (mom.    1)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "internationella samarbetet" bort ha föl­jande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen på riksstaten för upp ett nytt reserva­tionsanslag på 15 000 000 kr., benämnt Vissa internationaliseringsåt­gärder. Dessa medel skall vara ett tillskott till de av regeringen före­slagna medlen. Tillskottet bör disponeras på följande sätt. Huvuddelen, 10 milj.kr., skall användas för internationellt samarbete utanför EG:s program, så att forskarutbyte med andra länder inte försummas, och återstoden, 5 milj.kr., till internationalisering av forskarutbildningen. Medlen bör fördelas av UFLÄ. Utskottet har för sin del i övrigt inte något att erinra mot vad som  i propositionen anförts om allmänna

riktlinjer för det Internationella samarbetet.

182

 

Vad utskottet här anfört om disposition av medlen bör riksdagen   1989/90:UbU25

med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkandena 29 och 30, med anledning av motionerna 1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3 saml 1989/90:Ubl41 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1989/90: Ubl25 yrkande 4 och 1989/90:Ubl41 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för internationellt samarbete au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkandena 29 och 30, med anledning av motionerna 1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 4 och 1989/90:Ubl41 yrkan­de 3 till Vbsa internationalberingsåtgärder för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om dispo­sitionen av dessa medel,

2. Allmänna riktlinjer för internationellt samarbete (mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "internationella samarbetet" bort ha föl­jande lydelse:

Utskottet föreslår atl riksdagen på riksstaten för upp ett nytt reserva­tionsanslag på 7 000 000 kr., benämnt Vissa internationaliseringsåtgär­der. Anslaget bör disponeras på följande sätt. Huvuddelen, 5 milj.kr., skall användas för internationellt samarbete mellan de nordiska län­derna och andra länder, och återstoden 2 milj.kr., till korrektiv EG-forskning. Medlen bör fördelas av forskningsrådsnämnden (FRN). Utskottet har för sin del i övrigt inte något att erinra mot vad som i propositionen anförts om allmänna riktlinjer för det internationella samarbetet.

Vad utskottet här anfört om dispositionen av medlen bör riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3, med anled­ning av motionerna l989/90:Ubl40 yrkandena 29 och 30 saml 1989/90: Ubl41 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl25 yrkan­de 4 och 1989/90:Ubl41 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för internationellt samarbete att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3, med anledning av motionerna l989/90:Ubl40 yrkandena 29 och 30 saml 1989/90:Ubl41 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 4 och 1989/90:Ubl4l yrkan­de 3 till Vbsa internationalberingsåtgärder för budgetåret 1990/91

183

 

anvisar ett reservationsanslag på 7 000 000 kr. samt som sin        1989/90:UbU25

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om dispo­sitionen av dessa medel,

3.     Allmänna riktlinjer för internationellt samarbete
(mom.    1)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb atl den del av utskollets yttrande som på s. 41 börjar med "I propositionen" och på s. 43 slutar med "internationella samarbetet" bort ha följande lydelse:

De direkta---------- (= utskottet) — — — internationella kontakter.

Den svenska statens resurser för internationellt samarbete bör dels vara förbehållna grundforskning, dels gälla alla länder oberoende av ekonomiska sammanslutningar. Ulskoltel förordar dellagande på pro­gramnivå inom EG enbart i samarbeten som gäller kulturforskning samt forskning angående miljö- och livskvaliletsfrågor. Däremot bör programmen för teknisk—industriell forskning bekostas direkt av nä­ringslivet snarare än av svenska skattemedel. Utskottet har för sin del i övrigt inte något att erinra mot vad som i propositionen anförts om allmänna riktlinjer för det internationella samarbetet.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3, 1989/90:140 yrkandena 29 och 30 samt 1989/90:Ubl25 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för internationellt samarbete att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl39 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ubl40 yrkandena 29 och 30 saml 1989/90: Ubl25 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4.     Utländska gästforskares villkor (mom. 3)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb alt den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 44 slutar med "skulle behövas" bort ha följande lydelse:

En internationalisering av forskningen kräver att Sverige förmår
intressera utländska forskare att komma hit. Detta förutsätter att Sveri­
ge erbjuder dessa forskare goda villkor under deras vistelse här. Ut­
skottet anser att en undersökning av utländska gästforskares villkor nu
bör göras. Utgångspunkt för en översyn av regelsystemet bör vara de
förslag som framlagts i betänkandet (SOU 1989:9) Särskild inkomst­
skatt för utländska artister m.fl.                                                                         ■ q.

 

Vad   ulskotiet   här  anfört   bör   riksdagen   med   bifall   till   motion        1989/90:UbU25 1989/90:Ubl40 yrkande 32 som sin mening ge regeringen till känna.

deb alt moment 3 i utskottels hemställan bort ha följande lydelse:

3.            beträffande utländska gästforskares villkor

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Forskningspolitikens huvudsakliga inriktning
(mom. 4)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottets bedömning" och slutar med "1989/90:Ubl41 yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att forskningspolitiken i flera avseenden radikalt måste förändras. Forskningen måste baseras på en kunskapssyn som mer tar hänsyn till mänskliga och miljömässiga utgångspunkter än till industrins eventuella tillämpningar. Forsknings­politiken skall utmärkas av att överlevnadsfrågor prioriteras. I dagens samhälle har ofta kraven på ekonomisk tillväxt och olika gruppers särintressen fåll styra forskningen.

En sådan förändring av forskningspolitiken kan inte åstadkommas genom detaljförändringar i den nu presenterade forskningsproposition­en. Utskottet föreslår därför i enlighet med motionärerna att en fördjupad studie av forskningens framtida inriktning görs av en parla­mentarisk utredning. I denna bör även forskare ingå. Utredningen bör planera sitt arbete så atl en proposition om en forskningspolitik enligt de riktlinjer motionärerna efterlyst kan föreläggas 1992/93 års riksmö­te. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90: Ubl41 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 1 och 1989/90:Ubl39 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4.            beträffande forskningspolitikens huvudsakliga inriktning

alt riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 1 samt med avslag på motionerna I989/90:Ubl25 yrkande 1 och 1989/90:Ubl39 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Avvägningen mellan resurser för grundforskning
resp. externt finansierad forskning (mom. 7)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb alt den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att grundforskningen bör vara fri. För den tillämpa-               1S5

de forskningen anser utskottet, i likhet med motionärerna, aU följande

 

skall  gälla.  Alla  ansökningar  om  statliga   medel   till   projekt  inom        1989/90:UbU25 tillämpad forskning skall tillstyrkas enbart om  projektets mål är att förbättra  mänsklighetens grundläggande  behov eller  vår  med andra livsformer gemensamma miljö.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion l989/90:Ub521 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion 1989/90:Ubl43 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

deb att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande avvägningen mellan resurser för grundforskning resp. externt finansierad forskning

aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub521 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion 1989/90:Ubl43 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Experter i forskningsråden (mom.  11)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "UtskoUet finner att" och slutar med "yrkande 18 avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att det är svårt att åstad­komma tvärvetenskapliga satsningar. Detta skulle kunna underlättas om sambandet mellan de olika forskningsråden stärktes. UtskoUet finner det, i likhet med motionärerna, ändamålsenligt att varje forsk­ningsråd innehåller en expert från vart och ett av de övriga större forskningsråden. Expertens uppgift skall vara att stimulera tilldelning av medel till tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 11. beträffande experter i forskningsråden au riksdagen med bifall till motion  l989/90:Ubl41 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Överföring av medel till grundforskningen
(mom.  13)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 59 slutar med "1989/90:Ubl25 yrkan­de 5" bort ha följande lydelse:

Grundforskning finansieras i huvudsak med medel anvisade över
fakultetsanslagen och med medel som forskningsrådsorganisationen
disponerar. Utskottet anser i likhet med motionärerna att del är
nödvändigt att den svenska grundforskningen  kan  ta  i anspråk en             186

större andel av de samlade forskningsresurserna i landet. Den sekto-

 

riellt motiverade och finansierade forskningen kan visserligen vara av 1989/90:UbU25 grundforskningskaraklär men enligt utskottels bedömning finns del risk för att den i alltför stor utsträckning tillgodoser kortsiktiga nyt­toaspekter. Utskottet förordar därför att medel från den sektoriellt finansierade forskningen förs över till berörda fakultetsanslag och till forskningsråden. En utgångspunkt härvidlag bör vara att ca 30% av övriga fackdepartements samlade resurser för sektorsforskning överförs till grundforskningen. Regeringen bör ges i uppdrag all lämna ett preciserat förslag till hur medlen skall fördelas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 5 och med anledning av motion 1989/90:Ubl23 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13. beträffande överföring av medel till grundforskningen au riksdagen med bifall till  motion  1989/90:Ubl25 yrkande 5 och med anledning av motion l989/90:Ubl23 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Överföring av medel till grundforskningen (mom. 13)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 59 slutar med "1989/90:Ubl25 yrkan­de 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar atl sektoriellt motiverad och finansierad forsk­ning, som i betydande utsträckning utförs vid universitet och högsko­lor, är väsentlig för att utveckla skilda samhällssektorer. Seklorsforsk­ningen har med andra ord sin givna plats i forskningspolitiken. Det är emellertid utskottets uppfattning atl en analys av forskningens läge i Sverige år 1990 ger vid handen att en annan avvägning än den hittillsvarande av förhållandet mellan sektorsforskningen och forsk­ning på eget programansvar bättre skulle gagna forskningspolitikens syften. Utskottet stöder därför regeringens förslag om överföringar av medel från sektorsorgan till den reguljära forskningsorganisationen.

Regeringens förslag är ett resultat av atl riksdagen i samband med
behandlingen av den förra forskningspropositionen uppdrog åt rege­
ringen att komma med förslag på hur resurser kan överföras från
sektorsforskningen till den forskning som bedrivs inom högskolan på
eget programansvar. Regeringen har sökt möta denna beställning med
ett antal åtgärder. En av metoderna är att göra seklorsforskning mer
grundforskningslik. Det sker genom att forskningsråd som kommer att
ligga under andra departement än utbildningsdepartementet ges en
liknande sammansättning som de hittillsvarande forskningsråden. En
annan metod är att regeringen i propositionen föreslår atl ca 200
milj.kr. skall överföras från sektorsorgan till den långsiktiga kunskaps­
utvecklingen i ett utvidgat forskningsrådssystem.       •                                  .„_

 

Utskottet är berett att i huvudsak godta dessa förslag för den kom- 1989/90:UbU25

mande treårsperioden.

Enligt utskottets mening bör riksdagen emellertid göra en liknande beställning till regeringen inför nästa proposition om forskning, som den som gjordes för tre år sedan. Utskottet har två grundläggande motiv för denna inställning:

För det första är det en livsnödvändighet, inte bara för svensk forskning, utan för det svenska samhället i stort, att grundforskningen får en större del av den totala forskningskakan. En överföring av sektorsmedel till forskning på eget programansvar tenderar att leda till mera grundforskning, även om sambandet inte är helt entydigt.

För det andra ökar en sådan överföring möjligheterna att hävda humanioras intressen. Utskottet vill varna för en utveckling där kort­siktiga nyttoaspekter får en alltför dominerande plats i forskningen.

Enligt utskottets mening kan medel som i framtiden överförs från sektorsorgan tillföras såväl forskningsråden som fakultetsanslagen. I nästa proposition om forskning bör överföringar föreslås av minst samma omfattning som i årets, alltså minst 2% av den totala volymen.

Vad utskottet här anfört om det önskvärda i att i nästa proposition om forskning få ytterligare förslag om överföring av sektorsforsknings­medel till råds- och fakultetsanslagen bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 3 och med anledning av motion 1989/90:Ubl25 yrkande 5 som sin. mening ge regeringen till känna.

deb att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13. beträffande överföring av medel till grundforskning att riksdagen med bifall till motion  1989/90:Ubl23 yrkande 3 och med anledning av motion 1989/90:Ubl25 yrkande 5 som sin meningen ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Antalet sektorsorgan (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Ann-Cathrine  Haglund,  Birgitta  Rydle och  Birger  Hagård (alla  m) anser

deb att  den  del   av   utskottets  yttrande  som   på  s.   59  börjar   med "Antalet organ" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet har I det föregående förordat att medel förs över från den sektoriellt finansierade forskningen till grundforskningen. Som en följd härav bör del vara möjligt att avveckla vissa sekiorsforskningsor-gan. Enligt utskottets mening bör regeringen inventera vilka olika programråd m.m. som nu existerar och därefter redovisa vilka organ som kan awecklas samt lämna förslag till vilka instanser som bör överta kvarvarande uppgifter. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

 

deb att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1989/90:UbU25

14. beträffande antalet sektorsorgan att riksdagen  med bifall till  motion  1989/90:Ubl25 yrkande 6 .som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Forskares medverkan i offentliga utredningar (mom.  15)

Ann-Cathrine  Haglund,  Birgjtta  Rydle och  Birger  Hagård (alla  m)

deb all den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motionsyrkandel avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna all högskolan i större utsträckning än i dag bör ges möjlighet att biträda statsmakterna med utredningsverksamhet. Högskolan skulle då ha ansvaret för den veten­skapliga kvaliteten i sådana uppdrag. Ett konkret exempel är statliga utredningar. Enligt utskottels mening skulle kvaliteten och integriteten i utredningsarbetet förbättras avsevärt om forskare från högskolan i större omfattning engagerades för sådant arbete. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Lrbl25 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande forskares medverkan i offentliga utredningar aU riksdagen  med bifall till motion  1989/90:Ubl25 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Ytterligare medel för doktorandtjänster (mom.  18)

Ann-Cathrine  Haglund,  Birgitta  Rydle och  Birger  Hagård (alla m)

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

UtskoUet anser att resurserna för doktorandtjänster bör ökas budget­året 1990/91 med 50 milj.kr. så att ytterligare doktorandtjänster kan inrättas ulan att antalet studiestödsrum därvid behöver minska. De ytterligare medlen bör fördelas proportionellt mellan berörda fakulte­ter och inför påföljande budgetår överföras till fakultetsanslagen. Ut­skottet föreslår atl riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 13 och med anledning av motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 6, 1989/90:Ubl39 yrkande 9 samt 1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 deb under ett nytt anslag Doktorandtjänster anvisar ett reservationsan­slag på 50 000 000 kr., deb som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fördelningen av medlen.

189

 

deb att moment 18 i utskollets hemställan bort ha följande lydelse:  1989/90:UbU25

18. beträffande ytterligare medel för doktorandtjänster att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 13 och med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 6, 1989/90:Ubl39 yrkande 9 och 1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 deb till Doktorand­tjänster för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr., deb som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fördelningen av medlen,

13.    Ytterligare medel för doktorandtjänster
(mom.  18)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ytterligare 10 milj.kr. bör anvisas för doktorand­tjänster budgetåret 1990/91 i syfte atl förhindra att antalet studiestöds-rum minskar. Riksdagen bör därför med bifall till motion l989/90:Ubl23 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1989/90: Ubl25 yrkande 13, 1989/90:Ubl39 yrkande 9 och 1989/90:Ubl40 yr­kandena 8 och 14 under ett nytt anslag Doktorandljänsler anvisa ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.

deb atl moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 18. beträffande ytterligare medel för doktorandtjänster att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 6 och med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 13, 1989/90:Ubl39 yrkande 9 samt 1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 till Doktorandtjänster för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.,

14.    Ytterligare medel för doktorandtjänster
(mom. 18)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser alt de medel regeringen föreslår för omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster inte är tillräckliga. Ytterligare
50 milj.kr. behöver avsättas under de två senare åren i treårsperioden.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkandena 8
och 14 samt med anledning av motionerna 1989/90:LTb 123 yrkande 6,
1989/90:125 yrkande 13 och 1989/90:Ubl39 yrkande 9 som sin mening
ge regeringen till känna.                                                                                     ,qr.

 

deb att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1989/90:UbU25

18. beträfende ytterligare medel för doktorandtjänster att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 6, 1989/90:Ubl25 yrkande 13 och 1989/90:Ubl39 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Ytterligare medel för doktorandtjänster
(mom.  18)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att medlen för doktorandljänsler bör ökas kraftigt så att hela den av regeringen föreslagna omvandlingen av utbildningsbi­drag till doktorandtjänster kan ske under perioden 1990/91—1992/93 samtidigt som antalet studiestödstillfållen ökas med ca 500. Fakultets­anslagen bör därför ökas med sammanlagt 240 milj.kr. utöver regering­ens förslag, fördelade på budgetåren 1991/92 och 1992/93. Delta bör riksdagen med bifall Ull motion 1989/90:Ubl39 yrkande 9 och med anledning av motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 6, 1989/90:Ubl25 yrkande 13 saml 1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 som sin mening ge regeringen till känna.

deb atl moment 18 i utskottels hemställan bort ha följande lydelse: 18. beträffande ytterligare medel för doktorandtjänster au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 9 samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 6, 1989/90:Ubl25 yrkande 13 samt 1989/90:Ubl40 yrkandena 8 och 14 som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet anfört,

16. Takten för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster inom de olika fakulteterna
(mom.  19)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom moiionärerna att utöver de tekniska fakulte­
terna även de de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna bör prio-
riterais när det gäller omvandlingen av utbildningsbidrag till dokto­
randtjänster. De resurser som tillförs budgetåren 1991/92 och 1992/93
för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster bör därför             ,gi

fördelas mellan fakulteterna så att samtliga utbildningsbidrag inom de

 

matematisk-naturvetenskapliga   fakulteterna   vid   treårsperiodens   slut        1989/90:UbU25

har ersatts av doktorandtjänster. Härvid avses de utbildningsbidrag som

finansieras inom ramen för de av statsmakterna särskilt avsatta medlen

inom fakultet-sanslagen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall   till   motion   1989/90:Ubl25   yrkande   16  som  sin   mening ge

regeringen till känna.

deb att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande takten för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster inom de olika fakulteterna

au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17.   Takten för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster inom de olika fakulteterna
(mom.  19)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör varken de tekniska eller de matema­tisk-naturvetenskapliga fakulteterna prioriteras särskilt när det gäller omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Riksdagen bör därför avslå motion l989/90:Ubl25 yrkande 16 och bemyndiga regeringen att för budgetåret 1990/91 överföra medel från anslaget E 9. Tekniska fakulteterna till övriga fakultetsanslag så att omvandlingen kan ske i samma takt inom samtliga fakulteter.

deb att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande takten för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster inom de olika fakulteterna att riksdagen med avslag på motion l989/90:Ubl25 yrkande 16 bemyndigar regeringen att för budgetåret 1990/91 överföra me­del från anslaget E 9 till övriga fakultetsanslag i enlighet med vad ulskotiet anfört,

18.   Rekrytering till forskarutbildningen (mom. 23)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Utskottet delar" och på s. 66 slutar med "yrkandena 11 och 13" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar — — — (= utskottet) — — ~ samma fakultet.
Utskottet vill understryka vikten av atl till forskarutbildning kan
rekryteras även studerande som vill gå egna vägar och inte inordna sig
i något forskarlag. Vad utskottet här anfört om rekrytering till forskar­
utbildning bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl25                 192
yrkande 10 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub71 yrkande 2,

 

1989/90:Ub80  yrkande   1,   1989/90:Ubl25  yrkandena  2 och   8  saml        1989/90:UbU25

1989/90:Ubl40 yrkandena 11 och 13 som sin mening ge regeringen till

känna.

deb atl moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 23. beträffande rekrytering till forskarutbildningen att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl25 yrkande 10 saml med avslag på motionerna l989/90:Ub71 yrkande 2, 1989/90:Ub80 yrkande I, l989/90:Ubl25 yrkandena 2 och 8 saml 1989/90:Ubl40 yrkandena 11 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Handledning i forskarutbildningen (mom. 25)

Lars Leijonborg och Margjlta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna när det gäller handledning­ens betydelse i doktorandutbildningen. De problem i fråga om kvalitet och genomströmningshastighet i denna utbildning som Ibland påtalas, sammanhänger ofta med brister i handledningen.

Vid beräkningen av anslagen till doktorandutbildningen måste beho­vet av kvalificerad handledning enligt utskottels mening tillmätas stor betydelse. Det går aldrig att utbilda fler doktorander än handledarre­surserna räcker till.

Fakulteterna har givetvis det direkta ansvaret för att handledningen av blivande doktorer fungerar bra. Det bör enligt utskottets mening t.ex. vara en självklarhet att handledaren tillsammans med doktoran­den gör upp en individuell studie- och tidsplan för forskarutbildning­en.

I fakulteternas ansvar ingår också all handledarna har en viss utbildning i alt vara handledare. Hur institutionerna använder sina doktorander, med andra ord hur de forskarstuderandes arbetsbelast­ning ser ut, bör också följas av fakulteterna.

Statsmakternas ansvar i sammanhanget är självfallet först och främst atl tillse att resurstilldelningen ger fakulteterna en rimlig möjlighet atl leva upp till bl.a. de krav som här angivits. Såvitt utskottet kan bedöma bör det, med den anslagstilldelning som förordats under de olika fakultetsanslagen, inte vara omöjligt att inom ramen för den totala verksamheten ge doktorandhandledningen en sådan prioritet att god kvalitet kan åstadkommas.

Vad utskottet anfört om handledningens betydelse bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub80 yrkande 2 och 1989/90:Ubl40 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

193

13 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

deb att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1989/90:UbU25

25. beträffande handledning i forskarutbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub80 yrkande 2 och  1989/90:Ubl40 yrkande 9 som sin  mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20.    Betygsättning av doktorsavhandlingar (mom. 27)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottels yttrande som på s. 66 börjar med "Yrkanden om" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en graderad betygsältning av doktorsavhandlingar bör återinföras för att upprätthålla kvaliteten. Avhandlingar bör betyg­sättas med något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Fakultetsopponenten och betygsnämndens ledamöter bör ha rätt att i protokoll anmäla avvikande mening samt skälen för sina ställningsta­ganden. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl25 yrkande 17 och med anledning av motion 1989/90: Ub645 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27.            beträffande betygsältning av doktorsavhandlingar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 17 och med anledning av motion 1989/90:Ub645 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21.    Poänggivande kurs i pedagogik i forskarutbild­
ningen (mom. 28)

Lars Leijonborg (fp), Björn Samuelson (vpk) och Margitta Edgren (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att medverkan i institutionens undervisning är en naturlig uppgift för doktoranderna och är av värde för deras egen forskarutbildning. En förutsättning för att det skall fungera väl är dock att doktoranderna har grundläggande insikter i pedagogik. En kurs som ger sådana bör därför ingå som ett obligatoriskt moment i början av forskarutbildningen. Riksdagen bör med bifall till motion 1989/90:Ub80 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

deb att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28.          beträffande poänggivande kurs i pedagogik i forskarutbild­
ningen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub80 yrkande 3 som                    194

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

22.                                                                  Tillsättande av tjänst som professor m.m.                                                               i989/90:UbU25
(mom. 29)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Marianne Andersson i Vårgårda (c) anser .

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med " 1989/90:Ubl41 yrkande 11" bort ha följande lydelse:

I propositionen framhålls med rätta den stora betydelsen av att rekrytering till tjänst som professor sker på ett sådant sätt att den för tjänsten mest lämpade kan utses. Detta förutsätter en noggrann pröv­ning av den som söker en ledig tjänst. För att åstadkomma detta finns ett sakkunnigförfarande. De som skall bedöma de sökande utses av fakulteter/sektioner. I propositionen föreslås ingen förändring i detta avseende. Dock antyds att regeringen har för avsikt att i högskoleför­ordningen ta in en bestämmelse om att de sökande skall beredas tillfålle att ta del av och yttra sig över förslagen till sakkunniga.

Utskottet delar motionärernas bedömning atl detta förefaller vara en mycket märklig ordning. Den som söker en tjänst som professor skall således kunna avge omdömen om de sakkunniga som skall yttra sig över den sökandes meriter. Enligt utskottet är det högst oklart vad sådana omdömen skall ha för effekt, fksdagen bör därför enligt utskottets mening uttala atl den här berörda förändringen av högskole­förordningen inte bör genomföras.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub52 yrkande 3 och 1989/90:Ubl4l yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 29. beträffande tilbättande av tjänst som professor m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub52 yrkande 3 och  1989/90:Ubl41 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23.    Tillsättande av tjänst som professor m.m.
(mom. 29)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "l989/90:Ubl41 yrkande 11" bort ha följande lydelse:

1 propositionen diskuteras proceduren vid tillsättning av professorer,
och vissa ändringar föreslås också. Utskottet, liksom motionärerna,
invänder mot förslaget atl valet av sakkunniga skall kunna överklagas.
Den möjlighet som nu finns att överklaga ett sakkunnigutlåtande är en
nödvändighet ur rättssäkerhetssynpunkt. Utskottet finner att denna
föreskrift är tillräcklig. Någon möjlighet att framföra synpunkter på
valet av sakkunniga bör därför inte införas.                                                    .q-

 

Vad  utskottet  nu anfört bör riksdagen  med bifall till  motionerna  l989/90:UbU25

1989/90:Ub52 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 29. beträffande lilbäitande av tjänst som professor m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub52 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24.   Målsättningen att alla högskolelärare skall ha
avlagt doktorsexamen (mom. 31)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "Utskottet delar" och på s. 70 slutar med " l989/90:Ubl40 yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning att det i princip för alla tjänster som lärare i högskolan skall krävas avlagd doktorsexamen. Undantag måste dock göras bl.a. för det konstnärliga området. Utveck­lingen mot en högskola där alla lärare har doktorsexamen måste ses på lång sikt. Detta utgör enligt utskottets mening emellertid inget hinder för att det redan nu vidtas mer systematiska åtgärder för atl nå den uppställda målsättningen. Utskottet anser i likhet med motionärerna att regeringen bör ges i uppdrag att i nästa budgetproposition lägga fram en plan för hur målet att få en högskola där det absoluta flertalet lärare är forskarutbildade skall nås. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 20 och 1989/90:Ubl40 yrkande 17 och med anledning av motion 1989/90: Ubl23 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande  måbättningen att alla högskolelärare skall ha avlagt doktorsexamen

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 20 och 1989/90:Ubl40 yrkande 17 samt med anledning av mo­tion 1989/90:Ubl23 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Målsättningen att alla högskolelärare skall ha
avlagt doktorsexamen (mom. 31)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "Utskottet delar" och på s. 70 slutar med "1989/90:Ubl40 yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar i princip regeringens ambition att på sikt alla lärar­
tjänster inom högskolan bör innehas av personer som avlagt forskarex-        196
amen. Utskottet anser dock att det finns fler områden inom högskolan

 

än del konstnärliga, där kravet på doktorsexamen knappast kan ställas       1989/90:UbU25

generellt. Det gäller t.ex. vissa lärare inom lärar- och vårdutbildningar­na. Riksdagen bör därför redan nu uttala atl kravet inte kan få riktigt den räckvidd regeringen tycks förutsätta.

Även om den angivna principen kan förverkligas först på relativt lång sikt är behovet av forskarutbildade i samhället så stort atl utskot­tet ser med oro på den dimensionering av doktorandutbildningen som propositionen föreslår. Också med det marginella tillskott av antalet doktorandtjänster som utskottet i annat sammanhang förordat finns ett behov av en plan för hur doktorandutbildningen kan byggas ut I framliden. Enligt utskottets mening bör regeringen redan till nästa budgetproposition kunna återkomma med en sådan plan. Vad utskot­tet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 13 och med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 20 samt 1989/90:Ubl40 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande måbättningen att alla högskolelärare skall ha avlagt doktorsexamen

au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 13 och med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 20 samt 1989/90:Ubl40 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Målsättningen att alla högskolelärare skall ha avlagt doktorsexamen (mom. 31)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "Utskottet delar" och på s. 70 slutar med "1989/90:Ubl40 yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning att det i princip för alla tjänster som lärare i högskolan skall krävas avlagd doktorsexamen. Detta är en förutsättning för atl man skall kunna kräva forskning i tjänsten. Undantag måste dock göras bl.a. för det konstnärliga området. Utvecklingen mot en högskola där alla lärare har doktorsexamen måste ses på lång sikt. Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att målsättningen alt alla lärare skall vara forskarutbildade inte åtföljts av några konkreta förslag till åtgärder. Detta hade enligt utskottet varit önskvärt. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motio­nerna l989/90:Ubl25 yrkande 20 och 1989/90:Ubl40 yrkande 17 samt med anledning av motion 1989/90:Ubl23 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande  måbättningen att alla högskolelärare skall ha
avlagt doktorsexamen
au riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande                      197

 

20 och l989/90:Ubl40 yrkande 17 samt med anledning av mo-        l989/90:UbU25

tion 1989/90:Ubl23 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27.    Tjänst som högskoleadjunkt (mom. 32)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med "När det gäller" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Vad gäller de medel som föreslås anvisade till de mindre och medelstora högskolorna för forskningsstödjande åtgärder vill utskottet, i likhet med motionärerna, klart markera att dessa medel inte skall kunna tas i anspråk av nya innehavare av adjunktstjänster. Vad utskot­tet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 32. beträffande tjänst som högskoleadjunkt att riksdagen med bifall till motion  1989/90:Ubl25 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28.    Omfattningen av högskolelektorernas forskning
(mom. 35)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgår­da (c) och Margitta Edgren (fp) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med "Utskottet delar" och slutar med " 1989/90:Ub617 yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att tjänsten som högskolelektor i framliden blir samma typ av kombinerad forsknings- och undervisningstjänst som exempelvis tjänst som professor. Enligt utskottet är principen om högskolelektorernas forskning så central att den, i enlighet med vad motionärerna föreslagit, bör regleras i högskoleförordningen. UtskoUet anser i likhet med motionärerna att forskningsandelen i tjänsten skall uppgå till minst en tredjedel av arbetstiden. Utskottet förordar att en sådan bestämmelse tas in I högskoleförordningen. Detta hindrar inte att arbetsfördelningen inom den lokala högskoleenheten skall kunna organiseras på ett flexibelt sätt. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 9, l989/90:Ubl25 yrkande 18, 1989/90:Ubl43 yrkande 13 och 1989/90:Ub617 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande omfattningen av högskolelektorernas forskning
att riksdagen med bifall motionerna  1989/90:Ubl23 yrkande 9,             198

 

1989/90:Ubl25   yrkande   18,   1989/90:Ubl43   yrkande   13   och   1989/90:UbU25

1989/90:Ub617 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29.    Skyldighet att forska i tjänsten (mom. 36)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Margjlta Edgren (fj)) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "Utskottet vill dock" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med moiionärerna att skyldighet att bedriva eller medverka i forskning skall kunna åläggas alla högskolelektorer som är forskarutbildade. Reformen bör genomföras successivt, och det är naturligt att börja med docentkompetenta högskolelektorer. Målsätt­ningen bör enligt utskottet vara atl alla forskningskompelenta högsko­lelektorer budgetåret 1993/94 har forskning som en av sina väsentliga arbetsuppgifter. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 10 och 1989/90:Ubl25 yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36.            beträffande skyldighet att forska i tjänsten

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl23 yrkande 10 och 1989/90:Ubl25 yrkande 19 som sin mening ger regering­en till känna vad utskottet anfört,

30.    Tjänst som forskningsassistent (mom. 37)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1989/90:Ubl40 yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna peka på den betydelse tjänsterna som forskningsassistent har vid övergången från grundut­bildning till forskarutbildning. Vid ett avskaffande av fbrskningsassi-stenttjänsterna kan rekryteringen av forskare försvåras eftersom det inte är säkert att det finns lediga doktorandljänsler. Utskottet anser därför atl möjlighet att inneha tjänst som forskningsassistent inte bör awecklas förrän effekterna av omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster utvärderats. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall Ull motionerna l989/90:Ubll6 och 1989/90:Ubl40 yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37.            beträffande tjänst som forskningsassbtent

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubll6 och
1989/90:Ubl40 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,                                                                            1"9

 

31.    Tjänster inom det medicinska området (mom. 41)       i989/90:UbU25

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 23" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att regeringens förslag till förändring av tjänster inom det medicinska området är väl genomtänkt. I likhet med motio­närerna anser utskottet att tjänsterna bör utformas så att behoven för såväl grundläggande utbildning, forskning som klinisk tjänstgöring kan tillgodoses inom ramen för den tjänstgöringstid som finns atl dispone­ra. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om tjänsterna inom det medicinska området. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl25 yrkande 23 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub77 yrkandena 2 och 3 samt 1989/90:Ub78 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 41. beträffande tjänster inom det medicinska området au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 23 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub77 yrkandena 2 och 3 samt 1989/90:Ub78 yrkande 2 som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet anfört,

32.    Tjänster inom det medicinska området (mom. 41)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 23" bort ha följande lydelse:

Utskottet hänvisar inledningsvis till vad som i det föregående redovi­sats i detta betänkande, nämligen att arbetstidens fördelning mellan uppgifter inom utbildning och forskning bör avgöras genom lokala beslut. Vad gäller den kliniska tjänstgöringen delar utskottet regering­ens bedömning att omfattningen bör regleras i arbetstidsavtal. Utskottet bedömer mot bakgrund härav att tjänslekonstruktionen inom del kliniska området i dessa delar är ändamålsenlig.

UHÄ har föreslagit att alla lärartjänster inom det medicinska områ­det skall kunna förenas med tjänster inom sjukvårdsorganisationen. Förutom läkartjänster gäller detta arbetsterapeuter, ingenjörer, labora­torieassistenter, logopeder, sjukgymnaster och sjuksköterskor. Rege­ringen har inte ställt sig bakom UHA:s förslag om tjänsteförening. Regeringen anför istället att undantag skall kunna medges i vissa fall.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att även delta förslag om
möjlighet till tjänsteförening bör genomföras. För utbildning och
forskning inom vårdområdet är det angeläget att ta till vara möjlighe-                 -p.

ten att kombinera arbete inom vården med lärartjänster. Även andra

 

vårdutbildningar än  läkarutbildningen  borde få generell tillgång till  1989/90:UbU25

denna lärartjänstkonstruktion. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub78 yrkande 2 samt med med anled­ning av motionerna 1989/90:Ub77 yrkandena 2 och 3 saml 1989/90:Ubl25 yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

41.            beträffande tjänster inom det medicinska området

au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub78 yrkande 2 saml med med anledning av motionerna 1989/90:Ub77 yrkande­na 2 och 3 samt l989/90:Ubl25 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Tjänst som klinisk assistent (mom. 42)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Utskottet vill" och på s. 80 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med merparten av motionärerna atl tjänsten som klinisk amanuens bör kvarstå. Utskottet avvisar således regering­ens förslag att en ny typ av tjänst, klinisk assistent, införs inom medicinsk utbildning och forskning. De kliniska amanuenserna är i dag den största lärarresursen för medicinsk grundutbildning. Tjänsle­konstruktionen garanterar att viss tid av tjänsten skall ägnas åt grund­läggande utbildning. Regeringens förslag att ersätta tjänsten som kli­nisk amanuens med en ny tjänst innebär atl denna garanti försvinner. Detta anser utskottet vara allvarligt, inte minst mot bakgrund av de förändringar av läkarutbildningen som nu aviseras. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Lrb88, 1989/90:Ubl25 yrkande 22, 1989/90:Ubl40 yrkande 18 samt 1989/90: Ubl41 yrkande 13 och med avslag på proposition 1989/90:90 samt motionerna l989/90:Ub77 yrkande 1 och 1989/90:Ub78 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

deb all moment 42 i utskottels hemställan bort ha följande lydelse:

42.            beträffande tjänst som klinbk assbtent

atl riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub88, l989/90:Ubl25 yrkande 22, 1989/90:Ubl40 yrkande 18 samt l989/90:Ubl41 yrkande 13 och med avslag på proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ub77 yrkande 1 och 1989/90:Ub78 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

201

 

34.    De externt finansierade forskarnas undervisnings-        i989/90:UbU25
skyldighet (mom. 45)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Margitta Edgren (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med "Utskottet erinrar om" och slutar med "1989/90:Ubl23 yrkande 12" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas farhågor beträffande hur högskoleen­heterna skall kunna finansiera högskolelektorernas forskning utan att grundutbildningen på kort sikt blir lidande. En resurs som bör kunna utnyttjas för grundutbildningen utgör de externt finansierade forskar­na. Utskottet föreslår därför att det skall föreskrivas att dessa forskare åläggs undervisningsskyldighet inom den grundläggande högskoleut­bildningen. Ca 10% av arbetstiden bör härvid vara en lämplig rikt­punkt. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 45 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

45. beträffande de externt finansierade forskarnas undervbnings­skyldighet

aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35.    Tjänstledighet för att inneha högre tjänst m.m.
(mom. 47)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Med hänvisning till" och slutar med "1989/90:Ubl25 yrkande 12" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas bedömning att riksdagens be­slut att överföra lärartjänster inom det allmänna skolväsendel till kommunalt huvudmannaskap kan leda till försämrade möjligheter för lärarna att få tjänstledigt för att inneha högre tjänst m.m. Detta kan innebära att ett antal personer avstängs från möjlighet att bedriva högre studier eller forskning. Möjligheten till tjänstledighet måste därför ägnas uppmärksamhet när huvudmannaskapet förändras. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 47 I utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 47. beträffande tjänstledighet för att inneha högre tjänst m.m. aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

202

 

36.    Tjänstestrukturen inom den landstingskommunala       l989/90:UbU25
vårdhögskolan (mom. 48)

Ijirz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskollets yttrande som på s. 81 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "1989/90:Ubl49 yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att den landstingskommunala vårdhögskolans tjänstestruktur utformas på samma sätt som inom den statliga högskolan. Andelen lärare som avlagt doktorsexamen måste öka Inom den kommunala högskolan i syfte att skapa en tjänstestruktur där också forskning normalt ingår i tjänsten. Den rörliga resurs för lärare inom den kommunala högskolan som föreslås i propositionen under anslaget Medicinska fakulteterna är värdefull men inte tillräcklig. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 12 och med anledning av motion l989/90:Ubl49 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 48 i utskottels hemställan bort ha följande lydelse:

48. beträffande tjänstestrukturen inom den landstingskommunala vårdhögskolan

au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 12 och med anledning av motion 1989/90:Ubl49 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37.    Tjänstestrukturen inom den landstingskommunala
vårdhögskolan (mom. 48)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "1989/90:Ubl49 yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att tjänstestrukturen inom den kommunala högskolan måste utvecklas framför allt i syfte att utvidga lärares möjlighet att bedriva eller medverka i forskning. UHÄ har föreslagit att det inom den kommunala högskolan skall finnas tjänster som gör det möjligt att kombinera egen forskning och under­visning med vårdarbete. Den rörliga forskningsresurs som nu föreslås för den kommunala högskolan under anslaget Medicinska fakulteterna bör kunna användas för denna typ av kombinationstjänster. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl49 yrkande 3 och med anledning av motion 1989/90:Ubl43 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

deb atl moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

48. beträffande tjänstestrukturen inom den landstingskommunala
vårdhögskolan                                                                                                 203

 

au riksdagen med bifall fill motion  1989/90:Ubl49 yrkande 3           l989/90:UbU25

och med anledning av motion  l989/90:Ubl43 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. Utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande av nya fakulteter och universitet (mom. 49)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med "Utskottet är" och på s. 85 slutar med "1989/90:A87 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de motionärers uppfattning som hävdar atl en realis­tisk utvecklingsmodell måste utformas för den fortsatta utbyggnaden av fasta forskningsresurser i Sverige och att en sådan utbyggnad inte enbart får styras av regionalpolitiska skäl. Det innebär bl.a. att forsk­ningens kvalitet och därmed dess internationella relevans inte får eftersättas. Utskottet anser att utgångspunkter för en sådan utbyggnad bl.a. bör vara

att utbyggnaden   av  fasta   forskningsresurser   vid   nya   högskolor  inte skall ske på bekostnad av de befintliga forskningsresurserna, att utbyggnaden  bör ske i  nära samverkan  med forskningen  vid de befintliga universiteten och större högskolorna, att utbyggnaden skall ske successivt,

att forskningen byggs upp från grunden enligt den modell för stegvis utbyggnad av fasta forskningsresurser och fakultetsorganisalion vid de mindre och medelstora högskolorna som skisseras såväl i motion 1989/90:Ub501 som i motion 1989/90:Ubl43.

Enligt utskottets mening bör de f.d. universitetsfilialerna — högsko­lorna i Örebro, Växjö och Karlstad — saml högskolan i Sunds­vall—Härnösand, vilka delvis redan har betydande forskningsverksam­het, få en kraftfullare satsning än de övriga. Denna satsning skall möjliggöra en uppbyggnad av någon eller några fakulteter de närmaste åren och att dessa högskoleenheter får ställning som universitet före år 2000. Utskottet återkommer senare i detta avsnitt till frågan om resurser för forskningsverksamheten för samtliga mindre och medelsto­ra högskoleenheter under den närmaste femårsperioden.

Vidare vill utskottet peka på möjligheten att utveckla s.k. nätverks­universitet, dvs. två eller flera högskolor som utformar sina utbild­nings- och forskningsprofiler på ett sådant sätt atl de tillsammans kan erbjuda ett så brett utbud att de närmast kan likställas med fullständiga universitet, vilket närmare utvecklas i flera av de aktuella motionerna. Tillsammans med myndigheter och företag på orten bör också lokala kunskapsmiljöer med vissa profiler kunna utvecklas på flera högsko­leorter i landet.

Slutligen anser utskottet att en särskild organisationskommitté med
parlamentarisk förankring bör tillkallas för att förbereda en utbyggnad
av den högre utbildningen och forskningen i enlighet med de riktlin-              204

 

jer som dragits upp i motion 1989/90:Ub501. Organisationkommitténs          1989/90:UbU25

arbete bör vara slutfört senast under år 1992 för all en utvecklingsplan skall kunna framläggas i 1993 års proposition om forskning.

Vad utskottet anfört om utbyggnad av fasta forskningsresurser m.m. bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl43 yrkandena 7 och 8 saml l989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, med anledning av motionerna 1989/90:Ub54, 1989/90:Ub61, 1989/90:Ub79 yrkande 1, 1989/90:Ub99, 1989/90:Ubl 14, 1989/90:Ubl27 yrkande I, 1989/90: Ubl34 yrkande 2, 1989/90:Ubl45 yrkande 1, 1989/90:Ub523, 1989/90: Ub54l yrkande 3, 1989/90:Ub575, 1989/90:Ub580, 1989/90:Ub584 yr­kande 1, 1989/90:Ub610, 1989/90:Ub628, 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub634, 1989/90:Ub654, 1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725 yrkande 1, 1989/90:Ub757 yrkande 2, 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis, l989/90:Ub822 yrkandena 2 och 3, 1989/90.A69 yrkande 1 samt 1989/90:A87 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

49. beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrät­tande av nya fakulteter och universitet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande­na 7 och 8 samt l989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, med anledning av motionerna 1989/90:Ub54, l989/90:Ub6l, 1989/90: Ub79 yrkande 1, 1989/90:Ub99, 1989/90:Ubll4, 1989/90:Ubl27 yrkande 1, 1989/90:Ubl34 yrkande 2, 1989/90:Ubl45 yrkande 1, 1989/90:Ub523, 1989/90:Ub541 yrkande 3, 1989/90:Ub575, 1989/90:Ub580, 1989/90:Ub584 yrkande 1, l989/90:Ub610, 1989/90:Ub628, l989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub634, 1989/90:Ub654, 1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725 yrkande 1, 1989/90:Ub757 yrkande 2, 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub822 yrkandena 2 och 3, 1989/90:A69 yrkande 1 samt 1989/90:A87 yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90: Ubl3l som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

39. Utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande av nya fakulteter och universitet (mom. 49)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb alt den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med "Utskottet är" och på s. 85 slutar med "och 1989/90:A87 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet är inte berett att förorda att fasta forskningsresurser eller
liknande nu tillförs samtliga mindre och medelstora högskolor. Enligt
utskottets mening bör dock riksdagen nu besluta att högskolan i
Sundsvall—Härnösand skall byggas ul till universitet. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till tidpunkt för inrättandet och
hur uppbyggnaden bör ske.                                                                            -j„_

 

Vad utskottet anfört om utvecklingen av ett universitet i Sundsvall 1989/90:UbU25

bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub822 yrkandena 2 och 3 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub54, 1989/90:Ubl43 yr­kande 7, 1989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, 1989/90:Ub580, 1989/90: Ub6l0 samt 1989/90:A69 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

I övrigt avstyrker utskottet således motionerna l989/90:Ub61, 1989/90:Ub79 yrkande 1, 1989/90:Ub99, 1989/90:Ubl 14, 1989/90:Ubl27 yrkande 1, 1989/90:Ubl31, 1989/90:Ubl34 yrkande 2, 1989/90:Ubl43 yrkande 8, 1989/90:Ubl45 yrkande 1, 1989/90:Ub523, 1989/90:Ub541 yrkande 3, 1989/90:Ub575, l989/90:Ub584 yrkande 1, 1989/90:Ub628, 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub634, 1989/90:Ub654, 1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725 yrkande 1, 1989/90:Ub757 yrkande 2, 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis och 1989/90:A87 yrkande 2.

deb att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

49. beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrät­tande av nya fakulteter och universitet

au riksdagen med bifall fill motion 1989/90:Ub822 yrkandena 2 och 3, med anledning av motionerna l989/90:Ub54, 1989/90: Ubl43 yrkande 7, l989/90:Ub501 yrkandena 5 och 6, 1989/90: Ub580, 1989/90:Ub610 samt 1989/90:A69 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub61, l989/90:Ub79 yrkande 1, 1989/90:Ub99, 1989/90:Ubll4, 1989/90:Ubl27 yrkande 1, 1989/90:Ubl31, 1989/90:Ubl34 yrkande 2, 1989/90:Ubl43 yrkan­de 8, 1989/90:Ubl45 yrkande 1, 1989/90:Ub523, 1989/90:Ub541 yrkande 3, l989/90:Ub575, l989/90:Ub584 yrkande I, 1989/90: Ub628, 1989/90:Ub629 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub634, 1989/90:Ub654, 1989/90:Ub682, 1989/90:Ub725 yrkande 1, 1989/90:Ub757 yrkande 2, 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis och 1989/90:A87 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. Användningen av resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna (mom. 51)

Lars Leijonborg och Margjlta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 28" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att utgångspunkten måste vara att forsk­ningen vid de mindre och medelstora högskolorna skall bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för annan forskning inom högsko­lan. Med den utgångspunkten och i ljuset av bl.a. de fakta som 1989 redovisades i utredningen (SOU 1989:27) Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna, ter sig forskningskvaliteten vid dessa högsko­lor som ett angeläget reformområde under kommande år.

En förutsättning för en god kvalitet i såväl forskning som grundul-                     f,

bildning är att lärarna i största möjliga utsträckning är forskarutbilda-

 

de. Utskottet anser det inte motiverat att hålla fast vid den nuvarande         1989/90:UbU25

organisationen enligt vilken de mindre och medelstora högskolorna stannar kvar i ett slags filialförhåliande till universiteten. 1 stället menar utskottet att styrelserna för de mindre och medelstora högsko­lorna bör ges ansvar för hela verksamheten, således även forskningen på eget programansvar, och att de bör uppmuntras alt söka samarbete med de forskningsinstitutioner som bäst kompletterar högskolornas egen forskning.

Resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna, som i propositionen föreslås under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, är fördelade på resp. högskola. Utskottet vill avstyrka detta förslag. I stället bör de resurser som föreslagits anvisas till forskningsrådsnämnden (FRN). FRN bör uppdra åt en särskild delegation med vetenskaplig kompetens att fördela anslaget mellan högskolorna, sedan dessa inkommit med ansökningar. Enligt utskottets mening utgör en sådan ordning den bästa garantin för att höga vetenskapliga kvalitetskrav upprätthålls i verksamheten. Med hänsyn till den stora andelen icke-forskarutbildade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna bör medlen under den närmaste sexårsperioden i huvudsak användas till att ge lärarna tillfålle till forskarutbildning.

Vad utskottet anfört om resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 16 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkandena 9 och 10 samt l989/90:Ubl25 yrkande 28 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

51. beträffande användningen av resurser för forskningsstödjan­de åtgärder vid de mindre och medebtora högskolorna att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 16 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkandena 9 och 10, 1989/90:Ubl25 yrkande 28 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. Användningen av resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna (mom. 51)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Vad
gäller" och på s. 88 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Vad gäller profilering av forskningsverksamheten instämmer utskot­
tet i motionärernas uppfattning att profilering av forskningen vid de
mindre och medelstora högskoleenheterna kommer atl vara nödvändig
för att dessa skall kunna bedriva forskning som uppfyller kvalitetskra­
ven. Utskottet anser alltså att medlen för forskningsstödjande åtgärder
skall anvisas till aktiva forskargrupper vid institutioner som har profi-            ,,„,.

lerat sin forskning.

 

Vad  utskottet anfört om användningen av medlen för forsknings-  l989/90:UbU25

stödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskoleenheterna bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.

deb all moment 51 i ulskottels hemställan bort ha följande lydelse:

51.         beträfiiande användningen av resurser för forskningsstödjan­
de åtgärder vid de mindre och medebtora högskolorna

au riksdagen med bifall Ull motion 1989/90:Ubl41 yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub92 yrkandena 9 och 10, 1989/90:Ubl23 yrkande 16 samt l989/90:Ubl25 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. Resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna (mom. 52)

Larz Johansson och Marianne /Vndersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i detta betänkande utvecklat sin syn på utbygg­naden av fasta forskningsresurser vid de mindre och medelstora hög­skolorna. För budgetåret 1990/91 föreslår utskottet att sammanlagt 55,5 milj.kr. skall fördelas till högskolorna i Växjö, Örebro, Karlstad och Sundsvall —Härnösand med vardera 5 milj.kr., till övriga högskolor med vardera 2,5 milj.kr. och till högskoleutbildning på Gotland 0,5 milj.kr. Slutligen bör UHÄ tilldelas 5 milj.kr. för att kunna göra punktvisa förstärkningar när så erfordras. För de därpå följande fyra budgetåren bör sammanlagda förstärkningar om 56 milj.kr. per år anvisas enligt samma fördelning, dock bör högskoleutbildning på Got­land då erhålla en förstärkning om 1 milj.kr. per år.

Vad utskottet anfört om ytterligare resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna under femårsperi­oden bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl05 yrkande 1, 1989/90:Ubl34 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ubl43 yrkandena 5 delvis och 6 samt 1989/90:Ubl45 yrkandena 2 delvis och 3, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ub24 yrkandena 1, 2, 3 och 4, samtliga delvis, 1989/90:Ubl05 yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl27 yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl33 yrkandena I delvis och 2, 1989/90:A23 yrkande 1 delvis samt 1989/90:A94 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub24 yrkande 5 delvis, 1989/90: Ub79 yrkande 2, 1989/90:Ubl28 delvis samt 1989/90:Ubl51 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

52.         beträffande resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medebtora högskolorna

att riksdagen med bifall fill motionerna l989/90:Ubl05 yrkande

1, 1989/90:Ubl34 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ubl43 yrkandena 5                    208

delvis och 6 saml 1989/90:Ubl45 yrkandena 2 delvis och 3, med

 

anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:     1989/90:UbU25

Ub24 yrkandena  1, 2, 3 och 4, samtliga delvis, l989/90:Ubl05

yrkande   2   delvis,   l989/90:Ubl27   yrkande   2  delvis,   1989/90:

Ubl33 yrkandena 1 delvis och 2, 1989/90:A23 yrkande 1 delvis

samt   1989/90:A94  yrkande  4  och   med  avslag  på  motionerna

1989/90:Ub24    yrkande    5   delvis,    l989/90:Ub79   yrkande    2,

1989/90:Ubl28 delvis samt  1989/90:Ubl51 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. Resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna (mom. 52)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb atl den del av utskottels yttrande som på s. 89 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med många motionärer att högskolorna i Örebro, Växjö, Karlstad, Sundsvall—Härnösand och Luleå nu bör få en kraftig förstärkning av sina resurser för forskning i syfte all förstär­ka bl.a. den regionala utvecklingen. Därigenom möjliggörs ökad forsk­ning på eget programansvar, vilket bör kunna balansera den nuvaran­de situationen med forskning huvudsakligen i projektform. Under treårsperioden föreslår utskottet för de tre förstnämnda högskolorna en förstärkning med 15 milj.kr. per år utöver regeringens förslag, medan högskolan i Sundsvall—Härnösand bör tillföras ytterligare 12 milj.kr. per år. För högskolan i Luleå föreslås sammanlagt 7 milj.kr. per år, varav 5 milj.kr. bör tillföras den tekniska forskningen och de resteran­de 2 milj.kr. avser de humanistiska och samhällsvetenskapliga verk­samhetsområdena. Den totala resursförstärkningen under treårsperio­den uppgår därmed till 192 milj.kr. utöver vad som föreslås i proposi­tionen.

Vad utskottet anfört om ytterligare resurser för forskningsstödjande åtgärder vid högskolorna i Örebro, Karlstad, Växjö, Sunds­vall—Härnösand och Luleå under treårsperioden bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub24 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5, samtliga delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ubl43 yrkandena 5 delvis och 6, 1989/90:Ubl45 yrkandena 2 delvis och 3, 1989/90:.A23 yrkande 1 delvis samt 1989/90.A94 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub79 yrkande 2, 1989/90: UblOS yrkandena 1 och 2 delvis, l989/90:Ubl27 yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl28 delvis, 1989/90:Ubl33 yrkandena I delvis och 2, 1989/90:Ubl34 yrkande 1 delvis samt l989/90:Ubl51 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

52. beträffande resurser för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medebtora högskolorna

atl riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub24 yrkandena 1,                      p.Q

2, 3, 4 och  5, samtliga delvis,  med anledning av proposition

14 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

1989/90:90 saml motionerna 1989/90:Ubl43 yrkandena 5 delvis    l989/90:UbU25

och 6, 1989/90:Ubl45 yrkandena 2 delvis och 3, 1989/90:A23 yrkande 1 delvis samt 1989/90:A94 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub79 yrkande 2, l989/90:Ubl05 yrkandena 1 och 2 delvis, l989/90:Ubl27 yrkande 2 delvis, 1989/90:Ubl28 delvis, 1989/90:Ubl33 yrkandena 1 delvis och 2, 1989/90:Ubl34 yrkande I delvis samt 1989/90:Ubl51 som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet anfört,

44.    Forskningsråden och full kostnadstäckning
(mom. 54)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 92 börjar med "Utskottet delar" och på s. 93 slutar med "l989/90:Ubl43 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som utmärker årets forskninpro-position nämligen atl en av de mest angelägna åtgärderna är att stärka den svenska grundforskningen. Regeringen föreslår också en rad åtgär­der för att detta skall kunna realiseras. Ytterst värdefulla insatser för grundforskningen görs också av forskningsrådsorganisationen.

Utskottet anser i likhet med flera av motionärerna att principen om full kostnadstäckning skall tillämpas konsekvent gentemot samtliga externa finansiärer. Del är dock angeläget att övergången till ell sådant system åtföljs av en förstärkning av forskningsrådens resurser så att de reellt Inte urholkas. Den ambition som regeringen ger uttryck för i forskningspropositionen om en förstärkning av forskningsrådens resur­ser får enligt utskottet inte förbytas i en real minskning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 26 samt med anledning av motionerna l989/90:Ubl4l yrkande 16 och 1989/90: Ubl43 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 54 i utskollets hemställan bort ha följande lydelse: 54. beträffande forskningsråden och full kostnadstäckning att riksdagen med bifall till motion  1989/90:Ubl40 yrkande 26 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 16 och  1989/90:Ubl43 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

45.    Forskningsråden och full kostnadstäckning
(mom. 54)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 92 börjar med "Utskottet delar" och på s. 93 slutar med "1989/90:Ubl43 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med flera av motionärerna alt principen om
full  kostnadstäckning vad gäller externt finansierad verksamhet inte                      - I rv

skall  tillämpas fullt ut vad gäller forskningsråden.  De medel råden

 

anslår till forskningsprojekt har bedömts av rådens experter på grund-         l989/90:UbU25

val av vetenskapliga kvalifikationer. Det är snarast till gagn för forsk­ningen vid högskolan att rådsfinansierade projekt utförs. Skulle princi­pen om full kostnadstäckning tillämpas finns del enligt utskottet risk för alt medlen sprids ut som allmänt stöd åt högskoleinstitutionerna i stället för all användas till satsningar på forskningsmässigt kvalificerade projekt. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 16 saml med anledning av motionerna 1989/90:Ubl40 yrkan­de 26 och 1989/90:Ubl43 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

54.            beträffande forskningsråden och full kostnadstäckning

au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 16 saml med anledning av motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 26 och 1989/90:Ubl43 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

46. Kompensation för lokalkostnader (mom. 55)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Margjlta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av ulskottels yttrande som på s. 93 börjar med "För högskoleområdet" och slutar med "1989/90:Ubl23 yrkande 15" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att vissa av de förändring­ar som följer av riksdagens beslut om ett nytt styr- och anslagssystem för högskolan fr.o.m. budgetåret 1993/94 skulle kunnat genomföras tidigare. Hit hör den kompensation för lokalkostnader som de externa finansiärerna skall lämna. Regeringen föreslår för den nu kommande treårsperioden att universitet och högskolor skall få disponera de influtna medlen för lokalkostnadsändamål. Utskottet delar motionärer­nas bedömning att det redan fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall vara möjligt att låta universitet och högskolor helt få tillgodogöra sig influtna lokalhyror. Inkomstposterna under lokalkostnadsanslaget bör därmed tas bort. Delta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

55.            beträffande kompensation för lokalkostnader

au riksdagen med bifall Ull motion l989/90:Ubl23 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

211

 

47.                                                                  Högskolans medverkan i stiftelser m.m.     l989/90:UbU25
(mom. 56)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 94 börjar med "UtskoUet delar" och på s. 95 slutar med "1989/90:Ubl43 yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning att kontakterna mellan hög­skola och näringsliv är värdefulla. Utskottet Instämmer vidare i motio­närernas bedömning att del är angelägel att forskningsresultaten så snabbt som möjligt kan utnyttjas i produktionen av varor och tjänster. Forskningsinformation och utveckling av kontaktsekretariaten är av stor betydelse härför. En annan betydelsefull form för att snabbi introducera forskningsresultat i produktionen är att etablera s.k. for­skarbyar och "science park-anläggningar" (som IDEON i Lund, STUNS i Uppsala och UMINOVA i Umeå). De kan enligt utskottet erbjuda en lämplig övergång mellan uppdragsforskning inom högsko­lans ram och kommersiellt driven verksamhet, där forskningsresultat omsätts i produkter och tjänster. Kontaktsekretariat och forskarbyar har också en viktig uppgift i att hjälpa små och medelstora iföretag utan egen forskning med produktutveckling. Detta bör ske i nära samarbete med utvecklingsfonden. Vad utskottet här anfört om den stimulans som högskolans medverkan i stiftelser, forskarbyar m.m. innebär bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 56 I utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 56. beträffande högskolans medverkan i stifieber m.m. aU riksdagen  med bifall till motion  1989/90:Ubl43 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

48.    Vetenskapsbutiker (mom. 57)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. .95 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "1989/90:Ubl40 yrkande 33" bort ha följande lydelse:

Utskottet har noterat att I flera länder pågår försök med s.k. veten­
skapsbutiker. Dessa fungerar som förmedlare av kontakter mellan
forskare, forskarstuderande och olika grupper som har frågeställningar
som de vill ha belysta. Härigenom kommer också grupper som saknar
finansiella möjligheter i åtnjutande av de tjänster forskningen kan
tillhandahålla. Utskottet anser i likhet med motionärerna att denna
försöksverksamhet är så intressant att den också bör prövas i Sverige.
Utskottet delar motionärernas bedömning att 1 milj.kr. bör anslås till
försöksverksamhet med vetenskapsbutiker. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 33 och med anledning av
motion 1989/90:Ubl39 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till              ,.

känna.

 

deb au moment 57 i utskottels hemställan bort ha följande lydelse:  1989/90:UbU25

57. beträffande vetenskapsbutiker au riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl40 yrkande 33 och med anledning av motion  1989/90:Ubl39 yrkande  12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

49.    Vetenskapsbutiker (mom. 57)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 95 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "1989/90:Ubl40 yrkande 33" bort ha följande lydelse:

Utskottet har noterat all i flera länder pågår försök med s.k. veten­skapsbutiker. Dessa fungerar som förmedlare av kontakter mellan forskare, forskarstuderande och olika grupper som har frågeställningar som de vill ha belysta. Härigenom kommer också grupper som saknar finansiella möjligheter i åtnjutande av de tjänster forskningen kan tillhandahålla. Av särskild betydelse är denna verksamhet för fackför­eningar, miljögrupper, kvinnogrupper, fredsorganisationer och andra icke-kommersiella organisationer. Utskottet anser i likhet med motio­närerna att försöksverksamheten med vetenskapsbutiker är så intres­sant att den också bör prövas i Sverige. Utskottet delar motionärernas bedömning alt 15 milj.kr. bör anslås till försöksverksamhet med veten­skapsbutiker. Medlen bör disponeras av forskningsrådsnämnden. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 12 och med anledning av motion 1989/90:Ubl40 yrkande 33 som sin mening ge regeringen till känna.

deb atl moment 57 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 57. beträffande vetenskapsbutiker au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 12 och med anledning av motion  l989/90:Ubl40 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

50.    Beskattning av stiftelser m.m. (mom. 58)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 95 börjar med "Utskottet anser" och på s. 96 slutar med "l989/90:Ubl25 yrkande 14" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att resurserna för forskning och forskarutbildning inte urholkas som följd av eventuella förändringar i skattelagstiftningen. Detta bör riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl25 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.

213

 

deb att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1989/90:UbU25

58.            beträffande beskattning av stifieber m.m.

aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl25 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51.    Etiska nämnder, deras funktion och sammansätt­
ning (mom. 59)

Björn Samuelson (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 97 börjar med "De etiska" och på s. 98 slutar med "yrkande 30" bort ha följande lydelse:

UtskoUet anser i likhet med motionärerna att de etiska frågeställ­ningarna i anslutning till forskning är så väsentliga all det Inte är tillräckligt med de rådgivande etiska kommittéer som i dag finns. Utskottet anser alt det inom högskolan i stället bör inrättas särskilda etiska nämnder. Vikliga uppgifter för dessa nämnder är tillsyn, kun­skapsinsamling, information och rådgivning. Etiska nämnder skall kunna finnas såväl lokalt, regionalt som nationellt. I dessa nämnder skal! ingå forskare och juridisk expertis, men majoriteten av ledamö­terna skall vara lekmän. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna l989/90:Ubl39 yrkande 7, 1989/90:Ubl41 yrkan­de 5, 1989/90:Ub752 och l989/90:Ub804 yrkande 30 samt med anled­ning av motion 1989/90:Ubl37 yrkande I som sin mening ge regering­en till känna.

deb att moment 59 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

59.         beträffande etbka nämnder, deras funktion och sammansätt­
ning

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl39 yrkande 7, 1989/90:Ubl41 yrkande 5, 1989/90:Ub752 och l989/90:Ub804 yrkande 30 samt med anledning av motion 1989/90:Ubl37 yr­kande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

52.    Etisk kodex för forskare (mom. 61)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "Utskottet anser" och på s. 99 slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att en etisk kodex kan
lyfta fram problem och vägleda forskare i olika etiska frågeställningar
som även Innefattar forskarens lojalitet mot samhället och mot framti­
da generationer. Det är utskottets mening att införande av etisk kodex
för forskare bör uppmuntras och all det direkta ansvaret ligger på de
lokala högskolemyndigheterna. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Ubl4l yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.                                                                                       tij

 

deb att moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: l989/90:UbU25

61.            beträffande etbk kodex för forskare

au riksdagen  med bifall  till  motion   1989/90:Ubl41 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

53.    Alternativ till djurförsök (mom. 62)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb atl den del av utskottels yttrande som på s. 99 börjar med "Utskottet delar regeringens" och slutar "yrkande 31" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser atl målet bör vara att avveckla användningen av plågsamma djurförsök i forskningen. För att detta skall vara möjligt krävs dock att kraftiga resurser satsas på alternativa metoder. Enligt utskottets mening bör regeringen kraftfullt stimulera utvecklingen av sådana alternativa metoder. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 31 som sin mening ge rege­ringen till känna.

deb att moment 62 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

62.            beträffande alternativ till djurförsök

au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

54.    Begreppet forskningsetik (mom. 63)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna atl begreppet forsknings­etik måste ges en vidare innebörd. 1 propositionen har regeringen endast behandlat etiska frågeställningar i anslutning till djurförsök, vårdsektorn och dataintegriteten. Dessa överväganden är i och för sig bra men enligt utskottets mening måste begreppet forskningsetik också innefatta forskarens lojalitet mot samhället och mot framtida genera­tioner. Detta kan åstadkommas genom atl forskningens effekter på samhället analyseras och att etiska nämnder inrättas vid högskolorna. Vad utskottet nu anfört bör utskottet med bifall till motion 1989/90: Ubl41 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna

deb aU moment 63 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

63.            beträffande begreppet forskningsetik

au riksdagen med bifall till motion  1989/90:Ubl41 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

215

 

55.                                                                  FRN-ramarnas storlek under treårsperioden                                                  i989/90:UbU25
(mom. 65)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 101 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "båda delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att FRN-ramen för budgetåret 1990/91 bör höjas med ytterligare 25 milj.kr. till totalt 251 milj.kr. Budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör ramen uppgå till 271 resp. 278 milj.kr. Vad utskottet anfört om FRN-ramarnas storlek under treårsperioden bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis och med anledning av motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 65 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 65. beträffande FRN-ramarnas storlek under treårsperioden au riksdagen med bifall till  motion   1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis och med anledning av motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

56.    FRN-ramarnas storlek under treårsperioden
(mom. 65)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 101 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "båda delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser atl FRN-ramen för budgetåret 1990/91 bör höjas med ytterligare 50 milj.kr. till totalt 276 milj.kr. Budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör ramen uppgå till 296 resp. 303 milj.kr. Vad utskottet anfört om FRN-ramarnas storlek under treårsperioden bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14 delvis och med anledning av motion l989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 65 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 65. beträffande FRN-ramarnas storlek under treårsperioden att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14 delvis och med anledning av motion  1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

216

 

57.                                                                  Ett nytt anslag till utrustning (mom. 67)                                                                  ]989/90:UbU25

Ann-Cathrine Haglund, Birgjtta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb all den del av utskottets yttrande som på s. 103 börjar med "I avvaktan" och slutar med "budgetåret 1990/91" bort ha följande lydel­se:

I avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att en större engångsanvisning bör göras redan budgetåret 1990/91 för att tillgodose i första hand grundutbildningens behov av utrustning, då stora svårig­heter föreligger alt få donationer för sådana ändamål.

Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 29 och 1989/90:Ub617 yrkande 2 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 20, 1989/90:Ub758 yrkande 28, 1989/90:Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 bör anvisa 500 milj.kr. under ett nytt anslag till utrustning, benämnt Utrustning till grundutbildning m.m., för budgetåret 1990/91. Detta anslag bör fördelas på högskoleenheter av UHÄ.

deb att moment 67 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 67. beträfende en nytt anslag till utrustning att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 29 och 1989/90:Ub617 yrkande 2 samt med anledning av motio­nerna 1989/90:Ub724 yrkande 20, 1989/90:Ub758 yrkande 28, 1989/90:Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 till Utrustning till grundutbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvi­sar ett reservationsanslag på 500 000 000 kr.,

58.    Ett nytt anslag till utrustning (mom. 67)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 103 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "budgetåret 1990/91" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758
yrkande 28 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkan­
de 29, 1989/90:Ub6l7 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 20, 1989/90:
Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 bör anvisa 50
milj.kr. under ett nytt anslag till utrustning, benämnt Utrustning m.m.
till grundutbildning, för budgetåret 1990/91. Detta anslag — — — (-
utskottet)------ budgetåret 1990/91.

deb atl moment 67 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
67. beträffande eU nytt anslag till utrustning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758 yrkande 28
samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkande 29,
1989/90:Ub617 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 20, 1989/90:
Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 till Utrustning
m.m. till grundutbildning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reser-       217

vationsanslag på 50 000 000 kr..

 

59.                                                                  Ett nytt anslag till utrustning (mom. 67)                                                                  l989/90:UbU25

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 103 börjar med "I avvaktan" och slutar med "budgetåret 1990/91" bort ha följande lydel­se:

1 avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att en större satsning bör göras redan budgetåret 1990/91 för alt tillgodose grundut­bildningens behov av utrustning. Del är ett samhälleligt ansvar att garantera en kvalitativt godtagbar utruslningsstandard.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724
yrkande 20 saml med anledning av motionerna 1989/90:Ubl25 yrkan­
de 29, 1989/90:Ub617 yrkande 2, 1989/90:Ub758 yrkande 28, 1989/90:
Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 bör anvisa
436 750 000 kr. under ett nytt anslag till utrustning, benämnt Utrust­
ning m.m. till grundutbildning, för budgetåret 1990/91. Detta anslag —
----- (= utskottet)-------- budgetåret 1990/91.

deb att moment 67 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

67.            beträffande ett nytt anslag till utrustning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 20 samt med anledning av motionerna l989/90:Ubl25 yrkande 29, 1989/90:Ub617 yrkande 2, 1989/90:Ub758 yrkande 28, 1989/90: Ub803 yrkande 24 och 1989/90:Ub825 yrkande 43 till Utrustning m.m. till grundutbildning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reser­vationsanslag på 436 750 000 kr.,

60.    Åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare
(mom. 68)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottels yttrande som på s. 105 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1989/90:Ubl49 yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser — — — (= utskottet) — — — klart uttalat mål. Medel bör anslås för att initiera ett projekt med syfte att ge kvinnor stöd och förebilder inom högskolan. De konkreta formerna för hög­skoleenheternas arbete med jämställdhetsfrågor bör däremot inte regle­ras av riksdagen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 25 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 1, 1989/90:Ub56 samt 1989/90:Ubl49 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

deb att moment 68 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

68.         beträffande åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare
aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 25
och   med   avslag   på   motionerna   1989/90:Ub50   yrkande   1,
l989/90:Ub56 samt 1989/90:Ubl49 yrkande  1 som sin mening                       218
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

61.                                                                  Forskningsrådens sammansättning (mom. 69)                                                       l989/90:UbU25

Lars Leijonborg (fp), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 105 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "1989/90:Ubl49 yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det I förordningen (1979:728) om elektorsförsam­ling vid forskningsråd bör införas en markering av ambitionen atl åstadkomma en jämnare könsfördelning. Detta bör riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl49 yrkande 4 som sin mening ge rege­ringen till känna.

deb atl moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 69. beträflande forskningsrådens sammansättning att riksdagen  med bifall till mofion  1989/90:Ubl49 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

62.   Resurser för utveckling av läromedel med
kvinnoperspektiv för högskolans grundutbildning
(mom. 73)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med "Utskottet anser det" och slutar med "1989/90:Ubl39 yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det otillfredsställande att kvinnoperspektivet nästan helt saknas i den litteratur som används i den grundläggande högsko­leutbildningen. Resurser bör därför avsättas för läromedelsutveckling för all kvinnoforskningen skall kunna ingå som en självklar del i grundutbildningen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 73 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

73. beträffande resurser för utveckling av läromedel med kvinno­perspektiv för högskolans grundutbildning

au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

63.   Resursförstärkningar i övrigt för kvinnoforsk­
ningen inom högskolan (mom. 74)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "1989/90:Ubl39 yrkande 18" bort ha följande lydelse:

Utskottet hänvisar till sina förslag i det föregående om 4 milj.kr. till
FRN och om uppdrag till FRN att utreda hur kvinnoforskning med                   219

inriktning på naturvetenskap och teknik bör stödjas samt i det följande

 

(avsniu 24) om ökat stöd (2 milj.kr.) fill fora för kvinnliga forskare    1989/90:UbU25

och kvinnoforskning. Därigenom kan motionerna 1989/90:Ubll9 yr­kande 5 och 1989/90:Ubl39 yrkande 17 anses i huvudsak tillgodosed­da. De ompriorileringar som avses i motion 1989/90:Ubl39 yrkande 18 kan enligt utskottets uppfattning i första hand bli aktuella på lokal nivå och hos forskningsråden och bör inte bli föremål för beslut av riksdagen. Till tvärvetenskapliga projekt bör 3 milj.kr. anslås från och med budgetåret 1991/92. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 6 och med avslag på motio­nerna 1989/90:Ub50 yrkande 2, 1989/90:Ubll9 yrkande 5 samt 1989/90:Ubl39 yrkandena 17 och 18 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 74 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

74. beträffande resursförstärkningar i övrigt för kvinnoforskning­en inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub50 yrkande 2, 1989/90:Ubll9 yrkande 5 saml 1989/90:Ubl39 yrkandena 17 och 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

64. Tjänster som professor i humanekologi (mom. 81)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 111 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "regeringen till känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar all varken UHÄ eller universitetet i Göteborg i sina anslagsframställningar har föreslagit en sådan tjänst. Enligt utskot­tets mening finns det nu inte underlag för något ställningstagande från riksdagens sida till motionärernas förslag. Del bör tillhöra ovanlighe­terna atl riksdagen inrättar professurer som inte prioriterats av UFLÄ. Om regeringen efter utredning finner atl en eller flera tjänster som professor i detta ämne bör inrättas, får förslag därom framläggas i nästa proposition om forskning. Riksdagen bör således avslå motion 1989/90: Ubl41 yrkande 19.

deb att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 81. beträffande tjänster som professor i humanekologi att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl41 yrkande 19,

220

 

65.                                                                  Tjänst som professor i multietnisk forskning                                                          l989/90:UbU25
(mom. 82)

Lars Leijonborg (fj)), Björn Samuelson (vpk) och Margitta Edgren (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 111 börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Den multietniska forskningen i Uppsala är enligt ulskottels mening angelägen. Dess fortsatta utveckling bör säkras genom en professur, vars innehavare kan ta på sig rollen alt hålla samman den forskning som sker inom olika discipliner rörande den internationella migratio-nens kulturella och sociala effekter. Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en sådan tjänst vid universitetet i Uppsala den 1 jufi 1990.

deb att moment 82 i utskottels hemställan bort ha följande lydelse:

82.            beträffande tjänst som professor i multietnbk forskning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub67 yrkande 1 bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i multietnisk forskning den 1 juli 1990 vid universitetet i Uppsala i enlighet med vad utskottet förordat,

66.    Tjänst som professor i japanska (mom. 83)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgår­da (c) och Margjlta Edgren (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 111 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom UHA och motionärerna att en professur i japanska bör inrättas vid universitetet i Lund där både utbildning och forskning inom ämnet redan förekommer och där en professur i kinesiska inrättades år 1987. Riksdagen bör med bifall till motionerna 1989/90:Ub32 och 1989/90:Ub52 yrkande 1 bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i japanska vid universitetet i Lund den 1 juli 1990.

deb att mprrient 83 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

83.            beträffande tjänst som professor i japanska

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub32 och 1989/90:Ub52 yrkande 1 bemyndigar regeringen atl inrätta en tjänst som professor i japanska vid universitetet i Lund den 1 juli 1990 i enlighet med vad utskottet förordat.

221

 

67.                                                                  Tjänst som professor i forskningsetik (mom. 85)                                                        l989/90:UbU25

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av ulskottels yttrande som på s. 112 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "1989/90:Ubl39 yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att forskningsetik är en av 1990-talets största frågor och att det därför bör finnas en professur i ämnet i den svenska högskoleorganisationen. Forskningen om forsk­ningsetik kan självfallet avse alla fakultetsområden. Med hänsyn till släktskapen med ämnet filosofi bör professuren i forskningsetik höra till humanistisk fakultet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om tidpunkt för inrättande, medel till samt placering av en tjänst som professor i forskningsetik. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl39 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

deb att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 85. beträffande tjänst som professor i forskningsetik au riksdagen  med bifall till  motion  1989/90:Ubl39 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

68.    Anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna
(mom. 88)

Under förutsättning av bifall till reservation 66

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgjtta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Marianne Andersson i Vårgårda (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med "När det gäller" och slutar med "302 535 000 kr." bort ha följande lydelse: När det gäller anslagsbeloppet 1990/91 tillstyrker utskottet regering­ens förslag i proposition 1989/90:90 med följande tillägg. För professu­rerna i teckenspråk och i japanska bör tillskjutas 800 000 kr. vardera. Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motion 1989/90: Ub67 yrkande 2 till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (301 735 000 -i- 800 000 + 800 000 = ) 303 335 000 kr.

deb att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

88. beträffande anslagsbeloppet under Humanbtbka fakulteter­na

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Ub67 yrkande 2 till Humanbtbka fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 303 335 000 kr..

222

 

69.    Anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna        i989/90;UbU25
(mom. 88)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 65 och 66

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med "När det gäller" och slutar med "302 535 000 kr." bort ha följande lydelse: När det gäller anslagsbeloppet 1990/91 tillstyrker utskottet regering­ens förslag i proposition 1989/90:90 med följande tillägg. Ytterligare 800 000 kr. bör tillskjutas för att finansiera professuren i teckenspråk och ytterligare 500 000 kr. för professuren i multietnisk forskning saml 800 000 kr. för professuren i japanska. Utskottet föreslår således au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub67 yrkande 2 till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reserva­tionsanslag på (301 735 000 + 800 000 + 500 000 + 800 000 =) 303 835 000 kr.

deb att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

88. beträffande anslagsbeloppet under Humanbtbka fakulteter­na

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub67 yrkande 2 och med anledning av proposition 1989/90:90 till Humanbtbka fakul­teterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 303 835 000 kr.,

70.    Anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna
(mom. 88)

Under förutsättning av bifall till reservation 65

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med "När det gäller" och slutar med "302 535 000 kr." bort ha följande lydelse: När det gäller anslagsbeloppel 1990/91 tillstyrker utskottet regering­ens förslag i proposition 1989/90:990 med följande tillägg. Ytterligare 800 000 kr. bör tillskjutas för att finansiera professuren i teckenspråk och 500 000 kr. för att finansiera professuren i multietnisk forskning. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub67 yrkande 2 till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar eU reservationsanslag på (301 735 000 +800 000 + 500 000 =) 303 035   000 kr.

deb att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

88. beträffande anslagsbeloppet under Humanbtbka fakulteter­na

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub67 yrkande 2 och
med anledning av proposition 1989/90:90 till Humanbtbka fakul­
teterna för budgetåret  1990/91 anvisar ett reservationsanslag på               223
303 035 000 kr..

 

71.                                                                  Resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och                                                     l989/90:UbU25
1992/93 under anslaget Humanistiska fakulteterna

(mom. 89)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 113 börjar med "Utskottet anser inte" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den nuvarande kon­centrationen av humanistiska forskningsresurser till de största och äldsta universiteten är olycklig. Den fortsatta planeringen bör inriktas på att ge de yngre och mindre universiteten ökade resurser på detta viktiga område. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

89. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 under anslaget Humanbtbka fakulteterna att riksdagen med bifall till motion  1989/90:Ubl40 yrkande  1 och med anledning av proposition 1989/90:90 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

72.    Tjänst som professor i europeisk integrationsrätt
(mom. 94)

Margitta Edgren (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 113 börjar med "Utskottet anser inte att det" och slutar med "1 juli 1992" bort ha följande lydelse:

UtskoUet anser liksom motionärerna och UHÄ atl en professur i utrikeshandelsrätt bör inrättas vid universitetet i Lund. Där finns redan en lokalt inrättad tjänst finansierad av medel från en stiftelse. Dessa medel upphör den 31 oktober 1991. För kontinuiteten i forsk­ningen om aspekter på Sveriges utrikes handelsförbindelser är det av vikt att professuren säkerställs.

Riksdagen bör således med bifall till motionerna 1989/90:Ub33 och 1989/90:Ub52 yrkande 2 samt med avslag på propositionen bemyndiga regeringen att den 1 november 1991 inrätta en tjänst som professor i utrikeshandelsrätt vid universitetet i Lund.

deb att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 94. beträffande tjänst som professor i europebk integrationsrätt att   riksdagen   med   bifall   till   motionerna   1989/90:Ub33   och 1989/90:Ub52 yrkande 2 samt med avslag på propositionen be­myndigar regeringen att den 1 november 1991 inrätta en tjänst som professor i utrikeshandelsrätl vid universitetet i Lund,

224

 

73.                                                                  Förstärkning av forskning och utbildning på                                                    i989/90:UbU25
miljörättens område (mom. 96)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 114 börjar med "Genom Inrättandet" och slutar med "l989/90:Ub712 yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Genom inrättandet av en rådsprofessur i miljörätt ges detta ämne en fastare plats i forskningsorganisationen. Riksdagen har senast under innevarande riksmöte (1989/90:UbU7 s. 15, rskr. 57) instämt i rege­ringens bedömning att miljöfrågornas ställning i den grundläggande högskoleutbildningen är så viktig att dessa frågor även i fortsättningen bör följas med stor uppmärksamhet. Det är uppenbart att det är bristande överensstämmelse mellan lagstiftningens anda och myndighe­ters tillämpning av densamma. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om medel till ett forskningsprojekt kring be­slutsprocesser och hantering av miljömål i våra domstolar. Vad utskot­tet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 4 och med anledning av motion 1989/90:Ub712 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 96 i utskottels hemställan bort ha följande lydelse:

96.   beträffande förstärkning  av forskning och utbildning på miljörättens område

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 4 och med anledning av motion 1989/90:Ub712 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

74.    Förstärkning av forskning och utbildning på
miljörättens område (mom. 96)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 114 börjar med "Genom inrättandet" och slutar med "1989/90:Ub712 yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Intresset och behovet av kunskaper i miljörätt är i dag mycket stort, vilket bl.a. visar sig när del gäller konkurrensen om platserna på kurserna i miljöräU som anordnas vid universitetet i Uppsala.

För att klara forskningsbehovet och undervisningsbehovet i miljörätt är det inte tillräckligt att inrätta en professur i ämnet. Utskottet anser au ett lämpligt sätt atl utveckla kompetensen är att inrätta ett miljö-rättsligt institut och att professuren i miljörätt förläggs dit.

Den bästa kompetensen på miljörättsområdet finns i Uppsala, och dessutom bedrivs forskning på miljöområdet inom ett stort antal institutioner där. Utskottet anser därför att ett institut för miljörätt bör placeras i Uppsala.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna 1989/90:
Ubl40 yrkande 4 och 1989/90:Ub712 yrkande I bör riksdagen som sin          ,,,.

mening ge regeringen till känna.

1.5 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

deb att moment 96 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1989/90:UbU25

96.  beträffande förstärkning  av forskning och utbildning på miljörättens område

att riksdagen med anledning av motionerna l989/90:Ubl40 yr­kande 4 och l989/90:Ub712 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

75.    Tjänst som professor i nationalekonomi med
inriktning pä turism och rekreation (mom.  102)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 116 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "turism och rekreation" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionären i 1989/90:Ubl41 att ökade insatser när det gäller sambanden mellan rekreation, turism och hälsa är mera angelägna än en professur i nationalekonomi med inriktning på turism och rekreation. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub30 yrkande 2, 1989/90:Ub87, 1989/90:Ubl22 och 1989/90:Ubl41 yrkande 24 samt med avslag på proposition 1989/90:90 som sin mening ge regeringen till känna.

deb alt moment 102 i utskottets hemställan bon ha följande lydelse:

102.  beträffande tjänst som professor i nationalekonomi med inriktning på turbm och rekreation

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub30 yr­kande 2, 1989/90:Ub87, 1989/90:Ubl22 och 1989/90:Ubl41 yr­kande 24 samt med avslag på proposition 1989/90:90 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

76.    Tjänst som professor i ekologisk ekonomi
(mom.  105)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Ulskoltel, som noterar" och slutar med "l989/90:Ubl41 yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ekologisk ekonomi är den viktigaste och den mest eftersatta delen av ekonomisk forskning. Regeringen bör därför så snart som möjligt och senast i nästa proposition om forskning åter­komma till riksdagen med förslag om hur sådan forskning skall kunna främjas. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl4l yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 105 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
105. beträffande tjänst som professor i ekologbk ekonomi
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl41 yrkande
17  som   sin   mening  ger  regeringen   till   känna   vad   utskottet     226

anfört.

 

77.                                                                  Tjänst som professor i företagsekonomi                                                i989/90:UbU25
(mom.  106)

Ann-Cathrine Haglund, Birgjtta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Riksdagen bör" och slutar med "och 1989/90:Ubl09" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att en professur i företags­ekonomi bör inrättas vid universitetet i Linköping, något som även UFL\ föreslagit med hög prioritet. Riksdagen bör därför med bifall till motion l989/90:Ub92 yrkande 3 delvis saml med anledning av motio­nerna 1989/90:Ub89 och 1989/90:Ubl09 bemyndiga regeringen aU den 1 juli 1990 inrätta en tjänst som professor i företagsekonomi vid universitetet i Linköping.

deb att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

106.            beträffande tjänst som professor i företagsekonomi

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub92 yrkande 3 delvis samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub89 och l989/90:Ubl09 bemyndigar regeringen atl inrätta en tjänst som professor i företagsekonomi vid universitetet i Linköping, i enlighet med vad utskottet förordat,

78.    Tjänst som professor i nationalekonomi med sär­
skild inriktning mot sambandet mellan miljö och
ekonomi (mom.  107)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "1989/90:Ubl40 yrkande 34" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser atl den ökade miljöförstöringen och den minskande naturresursbasen ger anledning att utöka studierna om sambandet mellan miljö och ekonomi. Riksdagen bör därför med anledning av motion 1989/90:Ubl40 yrkande 34 delvis bemyndiga regeringen atl den I juli 1990 inrätta en tjänst som professor i nationalekonomi med särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi, gemen­sam för universitetet i Uppsala och Sveriges lantbruksuniversitet.

deb att moment 107 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

107.         beträffande tjänst som professor i nationalekonomi med
särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ubl40 yrkande
34 delvis bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som profes­
sor i nationalekonomi med särskild inriktning mot sambandet
mellan miljö och ekonomi, gemensam för universitetet i Uppsa­
la och Sveriges lantbruksuniversitet, i enlighet med vad utskottet
förordat,                                                                                                           227

 

79.                                                                  Tjänst som professor i specialpedagogik                                               i989/90:UbU25
(mom.  108)

Ann-Cathrine Haglund, Birgjtta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Vid universitetet" och på s. 118 slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Vid universitetet i Göteborg finns en av regeringen inrättad profes­sur i specialpedagogik. Den nya specialpedagogiska påbyggnadsutbild­ningen anordnas med samtliga fyra specialiseringar endast vid högsko­lan för lärarutbildning i Stockholm. Behovet av forskningsanknytning av denna utbildning underströks bl.a. av föredragande statsrådet i proposition 1988/89:4 (s. 89). Utskottet föreslår mot denna bakgrund aU riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub26 och 1989/90: Ub45 yrkande 2 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en professur i specialpedagogik vid högskolan för lärarutbildning i Stock­holm.

deb att moment 108 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

108.            beträffande tjänst som professor i specialpedagogik

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub26 och 1989/90:Ub45 yrkande 2, båda delvis, bemyndigar regeringen att inrätta en professur i specialpedagogik vid högskolan för lärarut­bildning i Stockholm i enlighet med vad utskottet förordat,

80.    Tjänster som professor för säkerhetspolitisk forsk­
ning (mom.  109)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottels yttrande som på s. 118 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "1989/90:Ub609 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att utrikes- och säkerhets­politik är ett område av sådan betydelse att enbart medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad inte är till fyllest. Området bör också vara före­trätt genom professurer vid universiteten i Slockhoim och Uppsala. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om inrättande av sådana tjänster samt ämnesinnehåll och resurser för dessa. Vad utskot­tet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90: Ub57, 1989/90:Ub92 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub543 och 1989/90: Ub609 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 109 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

109.          beträffande   tjänster  som  professor för  säkerhetspolitbk
forskning

alt riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub57 delvis,

228

 

l989/90:Ub92 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub543 och  1989/90:    1989/90:UbU25

Ub609 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

81.    Tjänster som professor för säkerhetspolitisk forsk­
ning (mom.  109)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 118 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "1989/90:Ub609 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att säkerhetspolitik är ett område av sådan betydelse att enbart medel för långsiktig kunskaps­uppbyggnad inte är till fyllest. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub57 och 1989/90:Ub609 yrkande 2 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub92 yrkande I och 2 samt 1989/90:Ub543 bemyndigar regeringen alt den 1 juli 1990 inrätta en professur vid universitetet i Stockholm i statsvetenskap med inriktning på säkerhetspolitik.

deb alt moment 109 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

109.   beträffande   tjänster  som professor för säkerhetspolitbk forskning

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub57 delvis och 1989/90:Ub609 yrkande 2 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub92 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:Ub543 bemyndi­gar regeringen att inrätta en tjänst som professor vid universitet­et i Stockholm i statsvetenskap med inriktning på säkerhetspoli­tik i enlighet med vad utskottet förordat,

82.    Freds- och konfliktforskning (mom.  111)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 119 börjar med "Utskottet anser det" och slutar med "1989/90:Ubl42" bort ha följande lydelse:

UtskoUet anser det angeläget att arbetet med databasen över pågåen­de internationella konflikter kan fortsättas. Universitetet i Uppsala bör för detta ändamål under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisas 750 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motio­nerna 1989/90:Ub64 och l989/90:Ubl39 yrkande 6 samt med avslag på motion 1989/90:Ubl42 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 111 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
111. beträffande freds- och konfliktforskning
att   riksdagen   med   bifall   till   motionerna   1989/90:Ub64   och
l989/90:Ubl39  yrkande  6 delvis samt  med  avslag på  motion
1989/90:Ubl42 delvis som sin mening ger regeringen till känna            229

vad utskottet anfört.

 

83.                                                                  Forskning om skärgården (mom.  113)                                                               l989/90:UbU25

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med 'Utskottet anser inte" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att del skapas förutsättningar för en dräglig tillvaro för den bofasta befolkningen i skärgården, så all en levande skärgård kan bevaras. En särskild forskningsgrupp bör därför tillskapas, t.ex. vid universitetet i Linköping, för att arbeta med bl.a. den marina miljön och med kommunikations- och näringslivsfrågor. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:A64 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 113. beträffande forskning om skärgården att riksdagen med bifall tiil motion 1989/90:A64 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

84.   Pressarkivet (mom. 118)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fjp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Björn Samuelson (vpk) och Margitta Edgren (fp) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 121 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1989/90:Ub58" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser pressarkivels verksamhet viktig inte minst för den samhällsvetenskapliga forskningen. Det bör utvecklas vidare som en resurs för sådan forskning i hela landet. Universitetet i Uppsala bör därför tillföras särskilda medel för att möjliggöra pressarkivets fortlev­nad. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna l989/90:Ub31 och 1989/90:Ub58 som sin mening ge regeringen fill känna.

deb att moment 118 1 utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 118. beträffande pressarkivet att   riksdagen   med   bifall   till   motionerna   1989/90:Ub31   och 1989/90:Ub58 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

85.   Anslag för forskarutbildning av lärare inom vård­
lärarutbildningen och för vårdforskning inom sam­
hällsvetenskaplig fakultet (mom. 120)

Margitta Edgren (fp) anser

deb att  den  del  av  utskottets yttrande  som  på s.   121   börjar  med

"Utskottet erinrar" och slutar med "l989/90:Ub68 yrkande 2" bort ha             230

följande lydelse:

 

Enligt utskottels mening kommer lärarna i den statliga vårdlärarut-   1989/90:UbU25

bildningen i ett sämre läge än lärarna vid de kommunala vårdhögsko­lorna, när regeringens förslag om en särskild rörlig resurs inom det medicinska fakullelsanslaget realiseras. Denna resurs bör göras till­gänglig även för lärare inom den statliga vårdlärarutbildningen. För vårdutbildningarna relevant forskning bedrivs både inom samhällsve­tenskaplig och inom medicinsk fakultet. Utskottet anser liksom motio­nären att det även vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna bör finnas en motsvarande rörlig resurs som den som i proposition 1989/90:90 föreslagils för medicinsk fakultet. Den bör bara avsedd för vårdforsk­ning och för forskarutbildning av lärarna inom den kommunala högskolan och vid vårdlärarlinjen. Riksdagen bör således med bifall till motion 1989/90:Ub68 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

deb atl moment 120 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

120.         beträffande anslag för forskarutbildning av lärare inom
vårdlärarutbildningen och för vårdforskning inom samhälbveten­
skaplig fakultet

atl riksdagen med bifall till motion l989/90:Ub68 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

86. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga fakulteterna (mom.  121)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 77, 79 och 84

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottels yttrande som på s. 122 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "365 373 000 kr." bort ha följande lydel­se:

Med hänvisning till sina ställningstaganden ovan när det gäller professurer i företagsekonomi och specialpedagogik, till folkbildnings­forskning samt till pressarkivet föreslår utskottet att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (364 373 000 + 600 000 + 600 000 -t 1 000 000 + 1  109 000 =) 367 682 000 kr.

deb att moment 121 i utskottels hemställan bort ha följande lydelse:

121.         beträffande anslagsbeloppet under Samhälbvetenskapliga
fakulteterna

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till
motionerna 1989/90:Ub26, l989/90:Ub3l, 1989/90:Ub45 yrkande
2, l989/90:Ub58, l989/90:Ub92 yrkande 3, l989/90:Ubl02 och
1989/90:Ubl40 yrkande 5, samtliga delvis, saml med avslag på
motionerna l989/90:Ub57, 1989/90:Ubl39 yrkande 6, 1989/90:
Ubl40 yrkande 34 och l989/90:Ubl42, samtliga delvis, till Sam­
hälbvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett              231
reservationsanslag på 367 682 000 kr..

 

87.                                                                  Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga                                     i989/90:UbU25
fakulteterna (mom.  121)

Under förutsättning av bifall till reservationerna SI och 84

Lars Leijonborg och Margjtla Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "365 373 000 kr." bort ha följande lydel­se:

Med hänvisning till sina ställningstaganden ovan till en professur i statsvetenskap med inriktning på säkerhetspolitik, till folkbildnings­forskning samt till pressarkivet föreslår utskottet att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 364 373 000 -i- 500 000 -t- 1 000 000 + 1  109 000 =) 366 982 000 kr.

deb att moment 121 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

121.   beträffande  anslagsbeloppet under Samhälbvetenskapliga fakulteterna

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motionerna 1989/90:Ub3l, 1989/90:Ub57, l989/90:Ub58, 1989/90:Ubl02 och 1989/90:Ubl40 yrkande 5, samtliga delvis, och med avslag på motionerna 1989/90:Ub26, 1989/90:Ub45 yrkande 2, 1989/90:Ub92 yrkande 3, 1989/90:Ubl39 yrkande 6, 1989/90:Ubl40 yrkande 34 och 1989/90:Ubl42, samtliga delvis, till Samhälbvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 an­visar ett reservationsanslag på 366 982 000 kr.,

88.   Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna (mom.  121)

Under förutsättning av bifall till reservation 78

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "365 373 000 kr." bort ha följande lydel­se:

Med hänvisning till sina ställningstaganden ovan till en professur i nationalekonomi med särskild inriktning mot sambandet mellan miljö och ekonomi samt till folkbildningsforskning föreslår utskottet att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (364 373 000 + 500 000 + 1 000 000 =) 365 873 000 kr.

deb att moment 121 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

121.   beträffande  anslagsbeloppel under Samhälbvetenskapliga fakulteterna

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till
motionerna 1989/90:Ubl02 och 1989/90:Ubl40 yrkandena 5 och                    232

34, båda delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub26,

 

1989/90:Ub31, 1989/90:Ub45 yrkande 2, 1989/90:Ub57, 1989/90:   1989/90:UbU25

Ub58, 1989/90:Ub92 yrkande 3, l989/90:Ubl39 yrkande 6 och 1989/90:Ubl42, samtliga delvis, till Samhälbvetenskapliga fakulte­terna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 365 873 000 kr.,

89.   Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna (mom.  121)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 82 och 84

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "365 373 000 kr." bort ha följande lydel­se:

Med hänvisning till sina ställningstaganden ovan till freds- och konfliktforskning, till folkbildningsforskning och till pressarkivet före­slår utskottet atl riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (364 373 000 + 750 000 -I- 1 000 000 -(-  1  109 000 =) 367 232 000 kr.

deb att moment 121 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

121.   beträffande   anslagsbeloppet under Samhälbvetenskapliga fakulteterna

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motionerna 1989/90:Ub31, 1989/90:Ub58, 1989/90:Ubl02, l989/90:Ubl39 yrkande 6, 1989/90:Ubl40 yrkande 5 och 1989/90:Ubl42 samtliga delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub26, 1989/90:Ub45 yrkande 2, 1989/90:Ub57, 1989/90: Ub92 yrkande 3 och 1989/90:Ubl40 yrkande 34, samtliga delvis, till Samhälbvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1990/91 an­visar ett reservationsanslag på 367 232 000 kr.,

90.   Tjänst som professor i neuropsykologi
(mom.  125)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 123 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "tre professurer" bort ha följande lydelse:

233

Utskottet konstaterar att forskningen om demenssjukdomar har in­tensifierats under de senaste åren. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att ytterligare forskningsinsatser görs med inriktning på tidig diagnoslik av ålderssjukdomar och utveckling av neurofysiologiska metoder. Utskottet tillstyrker att en professur med sådan inriktning inrättas vid den psykogeriatriska kliniken vid universitetet i Lund. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:So201 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

 

deb att moment 125 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:    l989/90:UbU25

125.         beträffande tjänst som professor i neuropsykologi

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:So201 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

91.   Tjänst som professor i alternativ medicin
(mom.  126)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 123 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "1989/90:Ub753 delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är nödvändigt med en ökad öppenhet för nya synsätt på människors hälsa och sjukdomars behandling. Enligt ulskot­tels mening bör forskning om alternativa behandlingsmetoder stimule­ras och ges ökade resurser. En professur i alternativ medicin bör mot denna bakgrund inrättas. Detta bör riksdagen med bifall till motioner­na l989/90:Ubl41 yrkande 8 och 1989/90:Ub753 delvis som sin me­ning ge regeringen till känna.

deb att moment 126 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

126.         beträffande tjänst som professor i alternativ medicin

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 8 och 1989/90:Ub753 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

92.   Forskningsanknytning av vårdutbildningarna
(mom. 133)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 126 börjar med "Ulskoltel delar" och slutar med "(delvis) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att vårdutbildningarna till största delen vuxit fram under landstingskommunalt huvudmannaskap. I likhet med motionärerna anser utskottet att detta inte får hindra en utveckling av en nära anknytning mellan forskning och utbildning inom vårdsek­torn. Den landstingskommunala vårdhögskolans tjänstestruktur bör utformas i enlighet med vad som gäller för den statliga högskolan. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 9 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 133 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 133. beträffande forskningsanknytning av vårdutbildningarna att riksdagen med bifall till motion  1989/90:Ubl43 yrkande 9 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

234

 

93.                                                                 Anslagsbeloppet under Medicinska fakulteterna                                                     i989/90:UbU25
(mom. 134)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 126 börjar med "Utskottet är" och slutar med "på 735 023 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1989/90:Ubl43 yrkande 11 om inrättande av ca 50 doktorandljänsler inom den kommunala hög­skolan. Syftet är alt stimulera en övergång till den tjänsteorganisation som nu gäller i den statliga delen av högskolan. Kostnaden beräknas till 12,5 milj.kr. och medlen bör anvisas under en ny anslagspost, benämnd Doktorandljänsler vid vårdhögskolorna.

Ulskoltel föreslår aU riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl43 yrkande 11 och med anledning av proposition 1989/90:90 till Medi­cinska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsan­slag på (735 023 000+12 500   000 =) 747 523 000 kr.

deb att moment 134 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 134. beträfiiande anslagsbeloppet under Medicinska fakulteterna atl riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 11 och  med anledning av proposition  1989/90:90 till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 747 523 000 kr.,

94.   Inrättande av vårdfakultet (mom. 136)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskollets yttrande som på s. 127 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "de avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den kommunala högskolan som bl.a. ansvarar för de medellånga vårdutbildningarna inte har utvecklat sin forskning i tillräcklig omfattning. En orsak är all det föreligger olika huvudman­naskap för den kommunala högskolans grundutbildningar och för all forskarutbildning.

Vårdforskningen är tvärvetenskaplig. Då vårdforskningen saknar en egen fakultet hänvisas den nu till andra etablerade discipliner för atl få medel för sin forskning. Därmed riskerar den alt förlora sin egen profil samtidigt som det tvärvetenskapliga perspektivet försvåras. I likhet med motionärerna anser utskottet att vårdforskningen successivt bör stärkas och göras självständig med en egen fakultet och egna forskningsmedel. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna l989/90:Ub51 och l989/90:Ub68 yrkande 1 som sin mening ge rege­ringen till känna.

235

 

deb att moment 136 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:           1989/90:UbU25

136. beträffande inrättande av vårdfakultet att   riksdagen   med   bifall   till   motionerna   1989/90:Ub51   och 1989/90:Ub68  yrkande   1  som  sin   mening ger  regeringen  till känna vad utskottet anfört,

95.    Botaniska trädgårdar i övrigt (mom.  152)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 133 börjar med "Utskottet är" och slutar med "och 1989/90:Ub738" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de botaniska trädgårdarna är viktiga dels därför atl man i dem kan uträtta arbete med viktigt genetiskt material, dels därför att de ger många människor insikt i vår värld och om att den är värd att skydda.

Det bör därför finnas kvalificerade botaniska trädgårdar på fler ställen än i Stockholm, Göteborg, Lund och Uppsala. Utskottet anser att målet skall vara totalt fem större trädgårdar spridda över landet och lokala mindre i varje län.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.

Däremot anser utskottet alt det inte finns anledning att ge någon av de botaniska trädgårdarna en speciell ställning, varför motionerna l989/90:Ub599 yrkande 2 och 1989/90:Ub738 avstyrks.

deb att moment 152 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 152. beträffande botanbka trädgårdar i övrigt att riksdagen med bifall till motion  1989/90:Ubl41 yrkande 23 delvis samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub559 yrkande 2 och   1989/90:Ub738 som sin  mening ger regeringen till  känna vad utskottet anfört,

96.    Resurser till centrum för miljövetenskaplig forsk­
ning i Umeå (mom.  153)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Sa­muelson (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 134 börjar med "Då en" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att centret för miljövetenskaplig forskning i Umeå representerar en betydande potential när det gäller den prioriterade miljövetenskapliga forskningen. Uppbyggnaden av centret är dessutom förebildlig för ett tvärsektoriellt samarbete. Utskottet delar motionärer­nas uppfattning att den i propositionen föreslagna resursförstärkningen är alltför blygsam och föreslår därför att centret tilldelas ytterligare 4 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Vad utskottet anfört om ytterligare resurser för centrum för miljöve-              -,,,£

tenskaplig forskning i Umeå bör riksdagen med bifall till motionerna

 

1989/90:Ubl08, 1989/90:Ubll5, 1989/90:Ubl21 yrkande 1 och 1989/90:        1989/90:UbU25

Ubl32, samtliga delvis, och med anledning av propositionen samt motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 22, båda delvis, som sin mening ge regeringen till känna.

Vad gäller resurser för budgetåret 1990/91 kommer utskottet senare under detta avsnitt au beräkna 4 milj.kr. för detta ändamål.

deb att moment 153 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

153. beträffande resurser till centrum för miljöveienskaplig forsk­ning i Umeå

au riksdagen med bifall Ull motionerna 1989/90:Ubl08, 1989/90: Ubl 15, 1989/90:Ubl21 yrkande 1 och 1989/90:Ubl32, samUiga delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motioner­na 1989/90:Ubl40 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 22, båda delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub82 och 1989/90:Ub96 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

97. Resurser till miljöforskning i Göteborg (mom. 157)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "båda delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att den tvärvetenskapliga miljöforsk­ningen i Göteborg ges stöd redan under budgetåret 1990/91. Enligt utskottets mening bör universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola tilldelas vardera 350 000 kr. för den miljövetenskapliga forskningen.

Vad utskottet anfört om resurser till miljöforskning i Göteborg bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl50 yrkandena 1 och 2, båda delvis, samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motio­nerna 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis samt 1989/90:Ubl41 yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.

Vad gäller resurser för budgetåret 1990/91 kommer utskottet senare under detta och nästa avsnitt atl beräkna 350 000 kr. till universitetet i Göteborg resp. Chalmers tekniska högskola för detta ändamål.

deb att moment 157 I utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 157. beträflande resurser till miljöforskning i Göteborg att riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl50 yrkandena 1 och 2, båda delvis, samt med anledning av proposition 1989/90: 90 och motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis samt 1989/90:Ubl4l yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

237

 

98.                                                                  Resurser till miljöforskning i Göteborg    i989/90:UbU25
(mom. 157)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "båda delvis" bort ha följande lydelse:

Ulskotiet anser del angelägel alt den tvärvetenskapliga miljöforsk­ningen i Göteborg ges stöd redan under budgetåret 1990/91. Enligt utskottets mening bör universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola tilldelas vardera 0,5 milj.kr. för den miljövetenskapliga forsk­ningen. Motsvarande förstärkningar bör enligt ulskottels mening sedan göras under budgetåren 1991/92 och 1992/93.

Vad utskottet anfört om resurser till miljöforskning i Göteborg bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis saml med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90: Ubl4l yrkande 21 samt 1989/90:Ubl50 yrkandena 1 och 2, båda del­vis, som sin mening ge regeringen till känna.

Vad gäller resurser för budgetåret 1990/91 kommer utskottet senare under detta och nästa avsnitt att beräkna 500 000 kr. till universitetet i Göteborg resp. Chalmers tekniska högskola för detta ändamål.

deb att moment 157 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 157. beträffande resurser till miljöforskning i Göteborg att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motio­nerna l989/90:Ubl41 yrkande 21 samt 1989/90:Ubl50 yrkande­na 1 och 2, båda delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

99.    Resurser till miljöforskning i Göteborg
(mom.  157)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "båda delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att den tvärvetenskapliga miljöforsk­ningen i Göteborg ges stöd tidigare än vad som föreslagils i propositio­nen. Enligt utskottets mening bör universitetet i Göteborg och Chal­mers tekniska högskola tilldelas vardera 0,5 milj.kr. för den miljöve­tenskapliga forskningen redan under budgetåret 1991/92 . Motsvarande förstärkningar bör enligt utskottets mening sedan göras även under budgetåret 1992/93.

Vad utskottet anfört om resurser till miljöforskning i Göteborg bör

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 21 samt med

anledning av proposition  1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ubl40

yrkande 2 saml 1989/90:Ubl50 yrkandena 1 och 2, samtliga delvis, som         -,,o

.,, , _                                                                                                                 2Jö

sin mening ge regeringen till kanna.

 

deb att moment 157 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:           1989/90:UbU25

157.            beträffande resurser till miljöforskning i Göteborg

aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkande 21 samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna l989/90:Ubl40 yrkande 2 samt l989/90:Ubl50 yrkandena 1 och 2, samtliga delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

100. Anslagsbeloppet under Matematisk-naturveten­skapliga fakulteterna m.m. (mom. 158)

Under förutsättning av bifall ull reservation 97

Lars Leijonborg och Margjlta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 136 börjar med "Utskottet har" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare under detta avsnitt behandlat frågor som gäller resurser för budgetåret 1990/91. Med hänvisning till utskottets ställ­ningstagande till en tjänst som professor i ekologisk miljökonsekvens­analys vid universitetet i Umeå och ytterligare resurser till miljöforsk­ning i Göteborg föreslår utskottet alt riksdagen med bifall till motio­nerna 1989/90:Ubl41 yrkande 26 och 1989/90:Ubl50 yrkande 1, båda delvis, samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna l989/90:Ubl40 yrkandena 2 samt 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 22, samtliga delvis, till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (700 598 000 + 1 700 000 + 350 000 =) 702 648 000 kr. Detta innebär att utskottet avstyrker samtliga övriga motioner med krav på ökningar av anslagsbeloppet, dvs. motionerna 1989/90:Ub63, 1989/90:Ub76, l989/90:Ubl08, 1989/90:Ubll5, 1989/90:Ubl21 yrkande 1 och 1989/90: Ubl32, samtliga delvis.

deb att moment 158 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

158.         beträffande anslagsbeloppet under Matematisk-naturveten­
skapliga fakulteterna m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 26 och 1989/90:Ubl50 yrkande I, båda delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ubl40 yrkan­dena 2 och 3 saml l989/90:Ubl4l yrkande 22, samtliga delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub63, 1989/90:Ub76, 1989/90: Ubl 08, 1989/90:Ubll5, 1989/90:Ubl21 yrkande 1 och l989/90:Ubl32, samtliga delvis, till Matematbk-naturveienskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservations­anslag på 702 648 000 kr..

239

 

101.                                                                Anslagsbeloppet under Matematisk-naturveten-                                                     l989/90:UbU25
skapliga fakulteterna m.m. (mom.  158)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 96 och 98

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 136 börjar med "Utskottet har" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare under detta avsniu behandlat frågor som gäller resurser för budgetåret 1990/91. Med hänvisning till utskottets ställ­ningstagande till en tjänst som professor i ekologisk miljökonsekvens-analys vid universitetet i Umeå samt ytterligare resurser till centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå och till miljöforskning i Göte­borg föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90: Ubl 08, 1989/90:Ubll5, 1989/90:Ubl21 yrkande 1, 1989/90: Ubl32, 1989/90:Ubl40 yrkande 2 och 1989/90:Ubl41 yrkande 26, samtliga delvis, samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 3, 1989/90:Ubl41 yrkande 22 samt 1989/90:Ubl50 yrkande 1, samtliga delvis, till Matemalisk-nalurveten­skapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reserva­tionsanslag på (700 598 000 + 1 700 000 + 4 000 000 + 500 000 =) 706 798 000 kr. Detta innebär att utskottet avstyrker övriga motio­ner med krav på ökningar av anslagsbeloppet, dvs. motionerna l989/90:Ub63 och 1989/90:Ub76, båda delvis.

deb att moment 158 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

158. beträffande anslagsbeloppet under Matematbk-naturveien­skapliga fakulteterna m.m.

au riksdagen med bifall till motionerna l989/90:Ubl08, 1989/90: Ubl 15, 1989/90:Ubl21 yrkande 1, 1989/90:Ubl32, 1989/90: Ubl40 yrkande 2 och 1989/90:Ubl41 yrkande 26, samUiga del­vis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 3, 1989/90:Ubl41 yrkande 22 och 1989/90:Ubl50 yrkande I, samtliga delvis, samt med avslag på motionerna l989/90:Ub63 och 1989/90:Ub76, båda delvis, till Matematbk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 706 798 000 kr.,

102.  Anslagsbeloppet under Matematisk-naturveten­
skapliga fakulteterna m.m. (mom.  158)

Under förutsättning av bifall ull reservation 96

Björn Samuelson (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 136 börjar med "Utskottet har" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:

240

 

Utskottet har tidigare under detta avsnitt behandlat frågor som gäller          1989/90:UbU25

resurser för budgetåret 1990/91. Med hänvisning till utskollets ställ­ningstagande till en tjänst som professor i ekologisk miljökonsekvens­analys vid universitetet i Umeå och ytterligare resurser till centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl08, 1989/90:Ubll5, 1989/90: Ubl21 yrkande 1, l989/90:Ubl32 och 1989/90:Ubl41 yrkande 26, samtliga delvis, samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 3 samt 1989/90:Ubl41 yrkande 22, båda delvis, till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (700 598 000 + 1 700 000 + 4 000 000 =) 706 298 000 kr. Detta innebär att utskot­tet avstyrker samtliga övriga motioner med krav på ökningar av anslagsbeloppel, dvs. motionerna 1989/90:Ub63, 1989/90:Ub76, 1989/90:Ubl40 yrkande 2 och 1989/90:Ubl50 yrkande I, samtliga delvis.

deb alt moment 158 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

158. beträffande anslagsbeloppet under Matematbk-naturveten­skapliga fakulteterna m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl08, 1989/90: Ubl 15, l989/90:Ubl21 yrkande 1, 1989/90:Ubl32 och 1989/90: Ubl41 yrkande 26, samtliga delvis, med anledning av proposi­tion 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 3 och 1989/90:Ubl41 yrkande 22, båda delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub63, 1989/90:Ub76, 1989/90:Ubl40 yrkan­de 2 och l989/90:Ubl50 yrkande 1, samtliga delvis, till Matema­tbk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 706 298 000 kr.,

103. Tjänst som professor i ekologiskt byggande (mom.  163)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 138 börjar med "Utskottet konstaterar aU förslag" och slutar med "1989/90:Ub760 delvis" bort ha följande lydelse:

UtskoUet anser i likhet med motionärerna atl det är angelägel att inrätta en professur i ekologiskt byggande vid någon av de tekniska högskolorna. Regeringen bör efter samråd med UHÄ besluta vilken av de tekniska högskolorna som har bäst förutsättningar aU inrätta profes­suren och vid vilken tidpunkt den bör inrättas. Resurser för budgetåret 1990/91 bör enligt utskottets mening anvisas även om professuren inte Inrättas förrän vid en senare tidpunkt.

Vad gäller resurserna för budgetåret 1990/91 kommer utskottet senare under detta avsnitt att beräkna 3 milj.kr. för detta ändamål. I detta belopp ingår även utrustnings- och lokalkostnader för professu-

241

16 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

Vad   utskottet anfört om  inrättande av en  tjänst som  professor  i  l989/90:UbU25

ekologiskt byggande bör riksdagen med bifall till motionerna l989/90:Ubl41 yrkande 9 och 1989/90:Ub760 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 163 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 163. beträffande tjänst som professor i ekologbkt byggande att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 9 och 1989/90:Ub760 delvis bemyndigar regeringen alt inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad utskottet förordat,

104.  Tjänst som professor i metallurgi vid högskolan i
Luleå (mom.  165)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 138 börjar med "Utskottet konstaterar inledningsvis" och slutar med "motion 1989/90: Ub29" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att inrätta en professur i metallurgi vid tekniska högskolan i Luleå. Regeringen bör efter samråd med UHÄ och högskolan i Luleå åter­komma till riksdagen med förslag om dels tidpunkt för inrättande, dels resurser för professuren.

Vad utskottet anfört om inrättande av en tjänst som professor i metallurgi vid tekniska högskolan i Luleå bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub29 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 165 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

165. beträffande tjänst som professor i metallurgi vid högskolan i Luleå

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub29 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

105.  Anslagsbeloppet under Tekniska fakulteterna
(mom.  168)

Under förutsättning av bifall till reservation 97

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstagande till en förstärkning av miljöforskningen i Göteborg föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl50 yrkande 2 delvis samt med anledning av proposition 1989/90:90 och motion 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reserva­tionsanslag på (763 003 000 + 350 000 =) 763 353 000 kr. Detta innebär au utskottet avstyrker motion 1989/90:Ub760 delvis.

242

 

deb att moment 168 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:           l989/90:UbU25

168. beträffande anslagsbeloppet under Teknbka fakulteterna aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl50 yrkande 2 delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 och motion 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis samt med avslag på motion 1989/90:Ub760 delvis till Teknbka fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 763 353 000 kr.,

106.  Anslagsbeloppet under Tekniska fakulteterna
(mom.  168)

Under förutsättning av bifall till reservation 98

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb alt den del av ulskottels yttrande som på s. 140 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstagande till en förstärkning av miljöforskningen i Göteborg föreslår utskottet atl riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis saml med anledning av proposition 1989/90:90 och motion 1989/90:Ubl50 yrkande 2 delvis till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reserva­tionsanslag på (763 003 000 + 500 000 =) 763 503 000 kr. Detta innebär att ulskoltel avstyrker motion l989/90:Ub760 delvis.

deb att moment 168 i ulskottels hemställan bort ha följande lydelse: 168. beträffande anslagsbeloppet under Teknbka fakulteterna aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl40 yrkande 2 delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 och motion l989/90:Ubl50 yrkande 2 delvis samt med avslag på motion l989/90:Ub760 delvis till Teknbka fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 763 503 000 kr.,

107.  Anslagsbeloppet under Tekniska fakulteterna
(mom.  168)

Under förutsättning av bifall till reservation 103

Claes Roxbergh (mp) anser

deb all den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstagande till en professur i ekologiskt byggande föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub760 delvis och med anledning av proposition 1989/90:90 till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (763 003 000 + 3 000 000 =) 766 003 000 kr. Detta Innebär att utskottet avstyrker övriga motioner som gäller resur­ser för budgetåret 1990/91, dvs. motionerna 1989/90:Ubl40 yrkande 2

och 1989/90:Ubl50 yrkande 2, båda delvis.

243

 

deb att moment 168 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:           1989/90:UbU25

168. beträffande anslagsbeloppet under Teknbka fakulteterna att riksdagen med bifall till motion l989/90:Ub760 delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 saml med avslag på motio­nerna 1989/90:Ubl40 yrkande 2 och l989/90:Ubl50 yrkande 2, båda delvis, till Teknbka fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 766 003 000 kr.,

108. Träkemisk och träteknisk forskning vid hög­skolan i Sundsvall —Härnösand (mom.  171)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 141 slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning alt del är angeläget atl träkemisk och träteknisk forskning ges kraftigt ökade resurser och att det vid högskolan i Sundsvall—Härnösand finns mycket guda förutsätt­ningar för att bedriva sådan forskning. Utskottet vill vad gäller lokali­seringen till Sundsvall hänvisa till vad utskottet tidigare anfört under avsnitt 7 om utvecklingen av högskolan i Sundsvall till ell universitet. Utskottet anser att regeringen inför nästa proposition om forskning bör utarbeta ett förslag till kraftfull satsning inom träforskningsområ­det vid högskolan i Sundsvall —Härnösand.

Vad utskottet anfört om träkemisk och träteknisk forskning vid högskolan i Sundsvall —Härnösand bör riksdagen med bifall till mo­tion 1989/90:Ub822 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 171 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

171. beträffande träkembk och träteknbk forskning vid högsko­lan i Sundsvall—Härnösand

au riksdagen  med bifall till  motion  1989/90:Ub822 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

109. Anslagsbeloppet under Temaorienterad forskning (mom.  172)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 141 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "på 31 029 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att den temaorienterade forskningen vid
universitetet i Linköping är ett viktigt komplement till den traditionel­
la disciplinorienterade forskningen. Även om en humanistisk fakultet
inte är inrättad vid universitetet i Linköping bedrivs självfallet huma­
nistisk forskning inom de fem  teman, som är inrättade. Mot denna                 244

 

bakgrund finns det enligt  utskottets  uppfattning även  behov av en            1989/90:UbU25

förstärkning av medlen för verksamheten vid universitetsbiblioteket i Linköping med 500 000 kr. för budgetåret 1990/91.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub92 yrkande 7 och med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ubl 10 yrkande 2 och 1989/90:Ubll7 yrkan­de 2 till Temaorienterad forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 31 529 000 kr.

deb att moment 172 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

172.         beträffande  anslagsbeloppet under Temaorienterad forsk­
ning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub92 yrkande 7 och med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ubll0 yrkande 2 och 1989/90:Ubll7 yrkande 2 till Temaorienterad forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett re­servationsanslag på 31 529 000 kr.,

110.  Inrättande av ett tema Konsument vid universite­
tet i Linköping (mom.  173)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 142 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion l989/90:Ub8r' bort ha följan­de lydelse:

Utskottet anser att statens stöd till konsumentforskning är ytterst begränsat I jämförelse med de belopp som varje år läggs ut på reklam och marknadsföring. Näringslivet förfogar över mycket stora resurser för konsumentpåverkan.

Konsumentforskningen är tvärvetenskaplig till sin karaktär och spänner över breda områden, bl.a. beteendevetenskap, ekonomi, tek­nik, juridik och samhällsvetenskap. Utskottet anser atl konsument­forskning bör kunna utgöra underlag för att inrätta ett nytt tema, benämnt Konsument, inom den temaorienterade forskning som be­drivs vid universitetet i Linköping. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub81 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 173 i utskollets hemställan bort ha följande lydelse:

173.         beträffande inrättande av ett tema Konsument vid universi­
tetet i Linköping

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub81 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

111.  Resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och
1992/93 under anslaget Temaorienterad forskning
(mom.  174)

Ann-Cathrine  Haglund,  Birgitta   Rydle och   Birger  Hagård  (alla  m) anser

245

 

deb att  den  del  av  utskottets yttrande  som  på s.   142  börjar  med        1989/90:UbU25

"Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att det är av största vikt att också den filosofiska fakulteten vid universitetet i Linköping tillförs medel motsvarande den särskilda fakultetsresursen, som anvisas till de humanistiska resp. de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i landet. En viktig målsätt­ning med en särskild fakultetsresurs är enligt regeringen atl främja samverkan mellan forskare inom fakultetens olika ämnesområden. Enligt utskottets uppfattning har universitetet i Linköping genom den temaorienterade forskningen unika förutsättningar för detta. Den filo­sofiska fakulteten bör således — utöver de förstärkningar som föreslår i propositionen — tillföras ytterligare 5 milj.kr. motsvarande den sär­skilda fakultetsresursen som kommer att anvisas för de humanistiska resp. de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i landet under budgetåren 1991/92 och 1992/93. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub92 yrkande 6 och med anledning av proposition 1989/90:90 saml motionerna 1989/90:Ubll0 yrkande 1 och 1989/90:Ubl 17 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 174 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

174. beträffande resursförstärkningar för budgetåren 1991192 och 1992193 under anslaget Temaorienterad forskning att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub92 yrkande 6 och med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:UbllO yrkande 1 och 1989/90:Ubl 17 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

112. Fora 'ör kvinnliga forskare och kvinnoforskning (mom.  180)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 145 börjar med "Utskottet anser" och på s. 146 slutar med "regeringen till känna" bort ha följande lydelse:

UtskoUet anser att de sk. fora har strategisk betydelse för kvinno­
forskningen i Sverige, eftersom de fungerar som nätverk mellan kvin­
nor som eljest i universitetsmiljön ofta har svårt att få uppmärksamhet
och gehör för sina forskningsproblem och sina resultat. En viktig roll
spelar Kvinnovetenskapllg tidskrift, för vilken de olika fora i tur och
ordning tar på sig ansvaret och till vilken medel anvisas under anslags­
posten till fora. För att fora skall kunna fullgöra sina tre viktigaste
uppgifter — att ägna sig åt forskning, att bedriva undervisning och att
svara för information och kontaktverksamhet — krävs en kraftig
förstärkning av basresurserna. Även Kvinnovetenskaplig tidskrift bör få
förstärkning. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till
motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 och 24 samt med anledning av
motionerna   1989/90:Ub40  yrkande   1,   1989/90:Ub46,   1989/90:Ub48,   ,45

 

l989/90:Ub49 yrkande 4, l989/90:Ubll9 yrkande 1, 1989/90:Ubl44 yr-           1989/90:UbU25

kände 2 och l989/90:Ubl49 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

deb att moment 180 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

180.         beträffande fora för kvinnliga forskare och kvinnoforsk­
ning

au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 och 24, båda delvis, samt med anledning av motionerna 1989/90: Ub40 yrkande 1, 1989/90:Ub46, l989/90:Ub48, l989/90:Ub49 yr­kande 4 delvis, l989/90:Ubll9 yrkande 1, 1989/90:Ubl44 yrkan­de 2 delvis och 1989/90:Ubl49 yrkande 5 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

113. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (mom.  181)

Under förutsättning av bifall till reservation 42

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 146 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "55 548 000 kr." bort ha följande lydelse: Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i avsnitt 7 om ytterligare 55,5 milj.kr. till forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna samt till vad utskottet här anfört om fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning föreslår utskottet beträf­fande anslagsbeloppet atl riksdagen med bifall till motionerna 1989/90: Ubl34 yrkande I, 1989/90:Ubl43 yrkande 5 och 1989/90:Ubl45 yrkan­de 2, samtliga delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motionerna 1989/90:Ub24 yrkandena 1, 2, 3 och 4, 1989/90:Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl05 yrkande 2, 1989/90:Ubl27 yrkande 2, l989/90:Ubl33 yrkande 1, 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 och 24, l989/90:Ubl44 yrkande 2, 1989/90:Ubl49 yrkande 5 samt 1989/90:A23 yrkande 1, samtliga delvis, och med avslag på motion 1989/90:Ub24 yrkande 5 delvis till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (53 548 000 + 55 500 000 + 2   000 000 =) 111 048 000 kr.

deb alt moment 181 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

181.         beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl34 yrkande
1, 1989/90:Ubl43 yrkande 5 och 1989/90:Ubl45 yrkande 2,
samtliga delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 och
motionerna 1989/90:Ub24 yrkandena 1, 2, 3 och 4, 1989/90:
Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl05 yrkande 2, 1989/90:Ubl27 yr­
kande 2, 1989/90:Ubl33 yrkande 1, 1989/90:Ubl39 yrkandena 22
och 24, l989/90:Ubl44 yrkande 2, 1989/90:Ubl49 yrkande 5
samt 1989/90:A23 yrkande I, samUiga delvis, och med avslag på                 247

 

motion 1989/90:Ub24 yrkande 5 delvis till Vbsa särskilda utgifter   l989/90:UbU25

för forskningsändamål för budgetåret 1990/91 anvisar ett reserva­tionsanslag på 111 048 000 kr.,

114. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (mom. 181)

Under förutsättning av bifall tdl reservationerna 43 och 112

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 146 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "55 548 000 kr." bort ha följande lydelse: Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört under avsnitt 7 om ytterligare 64 milj.kr. till forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna samt vad utskottet här anfört om kraftigt förstärkta resurser till fora för kvinnliga forskare och kvinnoforskning jämte Kvinnovetenskaplig tidskrift föreslår utskottet beträffande an­slagsbeloppet att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub24 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5 samt 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 och 24, samtliga delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motio­nerna 1989/90:Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl43 yrkande 5, 1989/90: Ubl44 yrkande 2, l989/90:Ubl45 yrkande 2, 1989/90:Ubl49 yrkande 5 och 1989/90:A23 yrkande I, samtliga delvis, saml med avslag på motionerna 1989/90:Ubl05 yrkande 2, 1989/90:Ubl27 yrkande 2, 1989/90:Ubl33 yrkande 1 och 1989/90:Ubl34 yrkande 1, samUiga delvis, till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (53 548 000 kr. + 64 000 000 kr. + 16 000 000 kr. + 150 000 kr. =) 133 698 000 kr.

deb att moment 181 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

181. beträffande anslagsbeloppet under Vbsa särskilda utgifter för forskningsändamål

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub24 yrkandena I, 2, 3, 4 och 5 samt 1989/90:Ubl39 yrkandena 22 och 24, samtliga delvis, med anledning av proposition 1989/90:90 samt motioner­na 1989/90:Ub49 yrkande 4, 1989/90:Ubl43 yrkande 5, 1989/90: Ubl44 yrkande 2, 1989/90:Ubl45 yrkande 2, 1989/90:Ubl49 yrkande 5 och 1989/90:A23 yrkande 1, samtliga delvis, samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl05 yrkande 2, 1989/90:Ubl27 yrkande 2, 1989/90:Ubl33 yrkande 1 och 1989/90:Ubl34 yrkan­de I, samtliga delvis, tiil Vbsa särskilda utgifter för forskningsän­damål för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 133 698 000 kr..

248

 

115.                                                                Handikappforskning (mom.  184)      i989/90:UbU25

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb atl den del av utskottels yttrande som på s. 148 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande 26" bort ha följande lydelse: Utskottet anser alt handikappforskningen även i fortsättningen bör ingå i FRN:s ansvarsområde. Detta bör riksdagen med bifall till mo­tion 1989/90:Ubl25 yrkande 26 som sin mening ge regeringen till känna.

deb atl moment 184 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 184. beträffande handikappforskning att riksdagen med bifall till motion  1989/90:Ubl25 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

116.  Anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden
(mom.  187)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 149 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "på 63 630 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att genom den nuvarande ansvarsfördelningen av försvarsforskningen kan det inte uteslutas att överblick, samordning och rationellt resursutnyttjande försvåras. Enligt utskottets mening bör försvarets forskningsanstalts (FOA) ansvar för försvarsforskningen minska. Resurser motsvarande 10% av de ca 400 milj.kr. som FOA för närvarande disponerar för försvarsforskningen bör överföras till forskningsrådsnämnden. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 4 och 5 saml med anled­ning av proposition 1989/90:90 till Forskningsrådsnämnden för budget­året 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 103 630 000 kr.

deb att moment 187 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 187. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 4 och 5 samt med anledning av proposition 1989/90:90 till Forsk­ningsrådsnämnden för   budgetåret   1990/91   anvisar  ett   reserva-tionsansfag på 103 630 000 kr.,

117.  Stöd till tvärvetenskaplig forskning (mom.  189)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottels yttrande som på s. 150 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "yrkande 3 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser alt samhällets behov av tvärvetenskaplig forskning
blir allt större. Goda exempel på tvärvetenskapliga projekt är de teman        249

som redan är inrättade vid den temaorienterade forskningen vid uni-

 

versiletet  i   Linköping.  Genom  ett ökat  samarbete  mellan  de  olika          1989/90:UbU25

forskningsråden bör nya projekt med tvärvetenskaplig karaktär kunna startas. Enligt utskottets mening bör ett nära samband mellan forsk­ningsråden utformas på så sätt att varje forskningsråd innehåller en expert från vart och ett av de övriga större forskningsråden. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 20 och 1989/90:Ub521 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 189 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

189.            beträffande stöd till tvärvetenskaplig forskning

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl41 yrkande 20 och l989/90:Ub521 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

118.  Ett särskilt ansvar för HSFR för forskning om
turkiska språk och turkisk kultur (mom.  190)

Lars Leijonborg (fp), Björn Samuelson (vpk) och Margitta Edgren (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 150 börjar med "Utskottet anser inte" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att en ökad satsning på turkis­ka inte bör anstå till nästa proposition om forskning. En lämplig framkomstväg är då att HSFR ges ett uppdrag atl särskilt uppmärksam­ma behovet av forskning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub70 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 190 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

190.         beträffande ett särskilt ansvar för HSFR för forskning om
lurkbka språk och turkbk kultur

alt riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub70 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

119.  Anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsve-
tenskapliga forskningsrådet (mom.  191)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 151 börjar med "Utbildningsutskottet anser att" och slutar med "yrkande 30 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser alt statens kulturråd bör läggas ner. Av de resurser som därigenom frigörs bör 756 000 kr. tillföras HSFR för forskning inom kulturområdet. I övrigt finner utskottet regeringens förslag väl awägt. Utskottet föreslår således att riksdagen till Humanistisk-sam-hällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (152 181 000 + 756 000 ==) 152 937 000 kr.

250

 

deb att moment 191 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:           1989/90:UbU25

191. beträffande anslagsbeloppet under Humanbtbk-samhälbve­tenskapliga forskningsrådet

au riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl25 yrkande 30, med anledning av proposition 1989/90:90 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ubl07 och 1989/90:Ubl39 yrkande 13 till Humanbtbk-samhälbvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 152 937 000 kr.,

120.  Anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsve-
tenskapliga forskningsrådet (mom.  191)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb all den del av utskottets yttrande som på s. 151 börjar med "I motion 1989/90:So309" och slutar med "yrkande 30 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att vård- och behandlingsforskningen behöver för­stärkas väsentligt. HSFR bör tillföras 7 milj.kr. för forskning om vård av missbrukare, 3,5 milj.kr. för forskning om vård av unga, 3 milj.kr. för forskning om alternativ till fångelse och 2,5 milj.kr. för forskning inom frivårdens samhällstjänst. Dessutom bör riksdagen nu anslå 10 milj.kr. till HSFR för en ny låginkomslutredning. Utskottet anser inte alt statens kulturråd bör läggas ner. Riksdagen bör således till huma-nistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på (152 181 000 + 7 000 000 + 3 500 000 + 3 000 000 + 2 500 000 + 10 000 000 =) 178 181  000 kr.

deb att moment 191 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

191. beträffande anslagsbeloppet under Humanistbk-samhälbve-lenskapliga forskningsrådet

aU riksdagen med bifall till motionerna l989/90:Ubl07 och l989/90:Ubl39 yrkande 13, med anledning av proposition 1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Ubl25 yrkande 30 till Humanbtbk-samhälbvetenskapliga forskningsrådet för budget­året 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 178 181 000 kr.,

121.  Anslagsbeloppet under Medicinska forsknings­
rådet (mom.  193)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 152 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "286 469 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser I likhet med motionärerna att det är nödvändigt med
en ökad forskning kring demenssjukdomarna, deras utbredning, orsa­
ker och möjligheter till behandling. Mot bakgrund av det ökande
antalet människor i hög ålder och de särskilda problem som drabbar             251

de  demenssjuka  och  deras  anhöriga  är  forskningen  viktig.  Denna

 

uppfattning har också kommit till uttryck i socialutskottels betänkande l989/90:UbU25 1989/90:SoU12 (rskr. 60). Vid den offentliga utfrågning som socialut­skottet höll den 19 oktober 1989 om demens och demensvård fram­kom tydligt det stora behovet av ytterligare forskning inom området. Socialutskottets mening var att forskningen kring demens krävde ytter­ligare resurser, vilket också blev riksdagens beslut.

Utbildningsutskottet vill vidare anföra följande. Demenssjukdomar­na har länge ansetts obotliga. Men sjukdomsförloppet kan fördröjas, vilket ger de berörda människorna möjligheter till ett rikare och värdigare liv än annars. Den senaste tiden har forskningsrön utom­lands och i Sverige också väckt förhoppningar om all ett visst tillfrisk­nande skall vara möjligt och demenssjuka alltså kunna återfå vissa förlorade hjärnfunktioner. En sådan utveckling skulle innebära enor­ma välfårdsvinster. Till de uppenbara fördelarna på ett mänskligt plan, som givetvis är del allt överskuggande, finns också viktiga samhällseko­nomiska effekter.

Medicinska forskningsrådet stöder självfallet redan i viss utsträck­ning forskning på detta område. Enligt vad utskottet inhämtat är det möjligt att rådet inom givna ramar kan komma att prioritera demens­forskningen något högre, vilket mot den angivna bakgrunden naturligt­vis är värdefullt. Avsikten med riksdagens beställning till regeringen i december måste emellertid ha varit att åstadkomma en substantiell ökning av rådets resurser för dessa ändamål, utan alt den högre prioriteten behövde drabba andra angelägna forskningsområden.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att regeringens förslag till medelsökning är helt otillräckligt. Utskottet anser att ytterligare 9 milj.kr. bör anvisas under förevarande anslag för att möjliggöra en ökning av stödet till demensforskningen. En professur i neuropsykolo­gi med inriktning på tidig diagnostik av ålderssjukdomar och utveck­ling av neurofysiologiska metoder bör kunna finansieras inom denna utvidgade anslagsram.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl47 och med anledning av proposition 1989/90:90 till Medi­cinska forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservations­anslag på 295 469 000 kr.

deb att moment 193 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

193. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrå­det

aU riksdagen med bifall fill motion 1989/90:Ubl47 och med anledning av proposition 1989/90:90 till Medicinska forsknings­rådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 295 469 000 kr..

252

 

122.  Anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga forsk-       l989/90:UbU25
ningsrådet (mom.  196)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 153 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "budgetåret 1990/91" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att NER får en förstärkning om 5 milj.kr. för att intensifiera den limnolo-giska forskningen och att därvid den miljörelaterade forskningen samt taxonomiskt inriktad ekologi bör prioriteras. Vidare bör en förstärk­ning om 10 milj.kr. göras för att öka grundforskningen om de ekolo­giska processerna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet atl riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkandena 25 och 27 dels anvisar eU reservationsanslag på (386 973 000 -h 5 000 000 + 10 000 000 =) 401 973 000 kr. till Naturvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen av resurserna under treårsperioden.

deb att moment 196 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

196.    beträffande    anslagsbeloppet   under   Naturvetenskapliga forskningsrådet

aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl41 yrkandena 25 och 27 samt med anledning av proposition 1989/90:90 dels till Naturvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 401 973 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen av resurserna under treårsperioden,

123.  Anslagsbeloppet under Europeisk forskningssam­
verkan (mom. 200)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 154 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "på 282 610 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser till skillnad från regeringen att Sveriges deltagande i EG:s fusionsforskningssamarbete bör upphöra fr.o.m. budgetåret 1990/91, vilket innebär en besparing på ifrågavarande anslag med 53,8 milj.kr.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion l989/90:Ubl43 yrkande 16 och med avslag på propo­
sitionen dels till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på (282 610 000 - 53 800 000 =)
228 810 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad
ulskotiet anfört om Sveriges deltagande i fusionsforskningsamarbetet.              -.-i

 

deb att moment 200 i utskottels hemställan bort ha följande lydelse:            l989/90:UbU25

200.   beträffande   anslagsbeloppet  under Europebk forsknings­samverkan

aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 16 och med avslag på proposition 1989/90:90 dels till Europebk forskningssamverkan för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslags­anslag på 228 810 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Sveriges deltagande i det europeiska fusionsforskningsprogrammet,

124. Kostnadsramar för inredning och utrustning samt anslag till inredning och utrustning (mom. 208 och 209)

Under förutsättning av bifall till reservation 55

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 157 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "531 300 000 kr." bort ha följande lydel­se:

Med hänvisning till vad som anförts under avsnitt 10 i delta betänk­ande och i betänkande 1989/90:UbU21 föreslår utskottet dels en upp­räkning av FRN-ramarna under treårsperioden med 25 milj.kr. utöver regeringens förslag, dels en uppräkning av UFIA-ramarna under treårs­perioden med 1,3 milj.kr. till 195,3 milj.kr. UtskoUet har inte några invändningar mot de övriga kostnadsramar för inredning och utrust­ning som föreslås under ifrågavarande anslag i budgetpropositionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1989/90: Ubl23 yrkande 8 delvis samt med anledning av propositionerna 1989/90:90 och 1989/90:100 bilaga 10 saml motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14 delvis bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning inom de kostnadsramar som förordats av utskottet.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om kostnadsramar för inredning och utrustning föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis samt med anledning av propo­sitionerna 1989/90:90 och 1989/90:100 bilaga 10 samt motion 1989/90: Ubl43 yrkande 14 delvis till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservations­anslag på (446 000 000 -i- 84 000 000 -i- 25 000 000 + I 300 000 = ) 556 300 000 kr.

deb att momenten 208 och 209 i utskottets hemställan bort ha följan­de lydelse:

208. beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning
aU riksdagen  med bifall  till  motion  1989/90:Ubl23 yrkande 8
delvis samt med anledning av propositionerna  1989/90:90 och
1989/90:100 bilaga  10 samt motion  1989/90:Ubl43 yrkande  14                  254

 

delvis  bemyndigar   regeringen  att   besluta  om  anskaffiiing  av 1989/90:UbU25

inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som utskottet förordat,

209. beträffande anslag till inredning och utrustning att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis samt med anledning av propositionerna 1989/90:90 och 1989/90:100 bilaga 10 samt motion l989/90:Ubl43 yrkande 14 delvis till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheter­na m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 556 300 000 kr-,

125. Kostnadsramar för inredning och utrustning samt anslag till inredning och utrustning (mom. 208 och 209)

Under förutsättning av bifall till reservation 56

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 157 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "531 300 000 kr." bort ha följande lydel­se:

Med hänvisning till vad som anförts under avsnitt 10 I detta betänk­ande och i betänkande 1989/90:UbU21 föreslår utskottet dels en upp­räkning av FRN-ramarna under treårsperioden med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag, dels en uppräkning av UHÄ-ramarna under treårs­perioden med 1,3 milj.kr. till 195,3 milj.kr. Utskottet har inte några invändningar mot de övriga kostnadsramar för inredning och utrust­ning som föreslås under ifrågavarande anslag i budgetpropositionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1989/90: Ubl43 yrkande 14 delvis samt med anledning av propositionerna 1989/90:90 och 1989/90:100 bilaga 10 saml motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis bemyndigar regeringen atl besluta om anskaffning av inredning och utrustning inom de kostnadsramar som förordats av utskottet.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om kostnadsramar för inredning och utrustning föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl43 yrkande 14 delvis samt med anledning av propositionerna 1989/90:90 och 1989/90:100 bilaga 10 samt motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis till Inredning och utrustning av loka­ler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett re­servationsanslag på (446 000 000 + 84 000 000 + 50 000 000 + 1  300 000 =) 581 300 000 kr.

deb att momenten 208 och 209 i utskottels hemställan bort ha följan­de lydelse:

208. beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning
att riksdagen med bifall till motion  l989/90:Ubl43 yrkande 14
delvis samt med anledning av propositionerna 1989/90:90 och                     255

1989/90:100  bilaga  10 samt  motion  1989/90:Ubl23 yrkande 8

 

delvis  bemyndigar   regeringen  atl  besluta  om  anskaffning  av   1989/90:UbU25

inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som utskottet förordat,

209.            beträffande anslag till inredning och utrustning

aU riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl43 yrkande 14 delvis samt med anledning av propositionerna 1989/90:90 och 1989/90:100 bilaga 10 samt motion 1989/90:Ubl23 yrkande 8 delvis till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheter­na m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 581 300 000 kr.,

126. Anslagsbeloppet under Forskning inom skol­väsendet (mom. 210)

Ann-Cathrine Haglund, Birgjtta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 158 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "25 252 000 kr." bort ha följande lydelse:

Stödet till forskning bör i största möjliga utsträckning vara fritt från statlig styrning. Universiteten skall utan påverkan kunna fullgöra sin kritiska funktion. Utskottet föreslår mot denna bakgrund atl vissa medel som fördelas via sektorsorgan, dvs. departement och myndighe­ter, förs direkt till universitetens forskningsanslag.

Under förevarande anslag föreslår regeringen i budgetpropositionen drygt 20 796 000 kr. Utskottet anser alt forskning om förskola, grund­skola, gymnasieskola och vuxenutbildning gynnas av att resurserna för den på i nom vetenskapliga grunder bedrivna samhällsvetenskapliga forskningen ökas. Utskottet föreslår därför att 15 milj.kr. överförs till annat forskningsändamål under avsnitt E. Forskning.

Utskottet avstyrker regeringens förslag atl till Forskning inom skol­väsendet anvisa 4 456 000 kr. utöver vad som föreslagils i budgetpro­positionen.

Anslaget bör för budgetåret 1990/91 föras upp med (20 796 000 — 15 000 000 =) 5 796 000 kr.

deb att moment 210 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

210.         beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom skolvä­
sendet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub92 yrkande 8 och 1989/90:Ub825 yrkande 9 samt med avslag på propositioner­na 1989/90:90 och 1989/90:100 samt motion 1989/90:Ubl23 yr­kande 17 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 796 000 kr..

256

 

127.                                                                Anslagsbeloppet under Forskning inom skol-                                                       l989/90:UbU25
väsendet (mom. 210)

Lars Leijonborg (fp), Margjlta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 158 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "25 252 000 kr." bort ha följande lydelse:

Lärarutbildningarna har — liksom andra yrkesinriktade linjeutbild­ningar — behov av en forskningsanknytning, som möjliggör att grund­utbildningen anknyts till aktuell och relevant forskning samt präglas av ell vetenskapligt förhållningssätt.

Regeringen föreslår att anslaget B 7. Forskning inom skolväsendet utökas med 4 456 000 kr. för att utveckla forskning som föranleds av den fortsatta decentraliseringen av skolans verksamhet. Regeringens förslag kan mot den bakgrunden uppfattas som en förstärkning av resurserna för SÖ:s skolforskning. Med en sådan skolpolitisk styrning av medelsanvändningen blir det dock inte möjligt att främja utveckling av lärarutbildningens forskningsanknytning och därmed verksamt bi­dra till lärarutbildningens framtida utveckling. Medlen för forskning bör därför inte gå till av SÖ beslutade verksamheter. De måste tilldelas berörd högskola direkt som en långsiktig satsning med frihet för den lokala högskoleenheten atl besluta om närmare användning inom ramen för målsättningen atl främja lärarutbildningens forskningsan­knytning.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att ell särskilt anslag på 4 456 000 kr., benämnt Lärarutbildningens forskningsanknytning, förs upp på riksstalen fr.o.m. den 1 juli 1990. Anslaget bör fördelas av UHÄ på berörda högskoleenheter.

deb att moment 210 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

210. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom skolvä­sendet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och motion l989/90:Ubl23 yrkande 17, med anledning av proposition 1989/90:90 samt med avslag på motionerna l989/90:Ub92 yrkan­de 8 och 1989/90:Ub825 yrkande 9 deb till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 20 796 000 kr., deb till Lärarutbildningens forskningsanknyt­ning för budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag på 4 456 000 kr.,

128.  Fakulteter för undervisningsforskning
(mom. 211)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att  den  del  av  utskottets yttrande  som  på s.   158  börjar  med

"Utskottet är" och på s. 159 slutar med "1989/90:Ub515 yrkande 11"           ,57

bort ha följande lydelse:

17 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 25

Utskottet  föreslår atl fakulteter  med  inriktning på undervisnings- 1989/90:UbU25

forskning nu byggs upp. I första hand bör sådana fakulteter inrättas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Linkö­ping. Forskning har redan i dag olika uppläggning och inriktning på dessa orter, vilket kan ge värdefulla erfarenheter vid eventuell fortsall utbyggnad av fakulteter för undervisningsforskning. Riksdagen bör med bifall till motionerna l989/90:Ubl43 yrkandena 9 delvis och 10 samt 1989/90:Ub515 yrkande 11 hos regeringen begära förslag med denna inriktning.

deb att moment 211 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 211. beträffande fakulteter för undervbningsforskning att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl43 yrkande­na  9  delvis och   10 och   1989/90:Ub515  yrkande   11  som  sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

129. Forskning och utvecklingsarbete m.m. inom lärarutbildningen vid vissa större högskoleenheter (mom. 213)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb all den del av utskottels yttrande som på s. 159 börjar med "Utskottet är" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål upptas under särskilda anslagsposter medel för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna. En särskild anslagspost om 9 347 000 kr. upptar dessutom medel till regeringens disposition. Enligt utskottets mening bör regeringen av dessa medel ställa erforder­ligt belopp — lägst 3 milj.kr. — till förfogande för de större högsko­leenheter, inkl. HLS, som anordnar lärarutbildning och som inte från annan anslagspost under delta anslag erhåller medel. Medlen skall helt disponeras för forskarutbildning och utvecklingsarbete med anknyt­ning till lärarutbildningarna. Vad utskottet här anfört bör riksdagen • med anledning av motionerna 1989/90:Ub45 yrkande 1, l989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 samt l989/90:Ubl41 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 213 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

213. beträffande forskning och utvecklingsarbete m.m. inom lärarutbildningen vid vbsa större högskoleenheter att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub45 yr­kande 1, 1989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 samt 1989/90: Ubl41 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

258

 

130.                                                                Forskning och utvecklingsarbete m.m. inom                                                                i989/90:UbU25
lärarutbildningen vid vissa större högskoleenheter

(mom. 213)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 159 börjar med "Utskottet är" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Den samverkan som i den nya lärarutbildningen förutsätts ske mellan ämnesinslitutioner inom filosofisk fakultet, pedagogisk institu­tion, metodikinslitutioner och praktik förutsätter å ena sidan ett äm-nesdidaktiskt medvetande och kunnande inom ämnesinslitutioner och å andra sidan en kunskap om forskning och ämnesteoretisk utveckling inom metodlkjnstitutionerna. Det krävs alltså kraftigt förstärkta insat­ser för en höjning av forskningskompetensen just inom de lärarutbild-ningsinstilutioner som år 1977 knöls till universiteten. För att stärka redan pågående verksamhet och för atl utveckla nya former, genom vilka forskarutbildning och forskningskompetens inom undervisnings­forskningen kan höjas, föreslår utskottet att 900 000 kr. tilldelas vart och ett av universiteten i Stockholm (inkl. HLS) och Göteborg samt att 500 000 kr. tilldelas vart och ett av universiteten i Lund, Linkö­ping, Uppsala och Umeå. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 saml med anledning av motionerna 1989/90:Ub45 yrkande 1 och 1989/90:Ubl41 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

deb atl moment 213 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

213. beträffande forskning och utvecklingsarbete m.m. inom lärarutbildningen vid vbsa större högskoleenheter au riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub45 yrkan­de 1 och 1989/90:Ubl41 yrkande 12 dels till Undervbningsforsk­ning vid vbsa större högskoleenheter för budgetåret 1990/91 anvi­sar ett reservationsanslag på 3 800 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

131.  Forskning och utvecklingsarbete m.m. inom
lärarutbildningen vid vissa större högskoleenheter
(mom. 213)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 159 börjar med "Utskottet är" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala och
Stockholm (inkl.  HLS) pågår med  mycket begränsade ekonomiska
resurser ett synnerligen ambitiöst arbete för atl höja forskarkompeten­
sen   inom   lärarutbildningarna.  Olika  modeller  och  tillvägagångssätt        --q
anpassade till lokala förutsättningar prövas. Utskottet föreslår ett sär-

 

skilt anslag för budgetåret  1990/91 om 3 000 000 kr. för ändamålet            1989/90:UbU25

och att för budgetåret 1991/92 resp. budgetåret 1992/93 anslaget skall

räknas upp med ytterligare 3 000 000 kr. vardera året motsvarande

500 000   kr.   till   resp.   högskoleenhet.   Anslaget  skall  av   regeringen

fördelas på högskoleenheterna och disponeras av dem, så att syftet att

höja den  formella och  reella forskarkompetensen  inom sektorn för

undervisningsyrken gynnas. Undervisningsforskningen bör stimuleras,

så att dess tvärvetenskapliga karaktär kan få komma till uttryck. Vad

utskottet  här  anfört  bör   riksdagen   med  bifall   till   motion   1989/90:

Ubl41 yrkande  12 och med anledning av motionerna l989/90:Ub45

yrkande 1 samt 1989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 som sin mening

ge regeringen till känna.

deb att moment 213 i utskottets hemställan bon ha följande lydelse:

213. beträffande forskning och utvecklingsarbete m.m. inom lärarutbildningen vid vbsa större högskoleenheter aU riksdagen med bifall till motion l989/90:Ubl4l yrkande 12 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub45 yrkande 1 saml 1989/90:Ubl39 yrkandena 14 och 15 dels till Undervbningsforsk­ning vid vbsa större högskoleenheter för budgetåret 1990/91 anvi­sar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Utländska gästforskares villkor (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anför:

Vi har i annat sammanhang uppmärksammat skatteproblemen för gästforskare. I en kommittémotion 1989/90:Sk71 föreslår vi att riksda­gen avslår regeringens förslag om borttagande av viss skattefrihet för utländska gästforskare.

2. Forskningspolitikens huvudsakliga inriktning
(mom. 4)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har i motion l989/90:Ubl25 yrkande 5 fört fram krav på att den svenska grundforskningen skall förstärkas. Detta kan åstadkommas genom att betydande resurser förs över från den sektoriellt finansierade forskningen till fakulteter och forskningsråd. Detta yrkande behandlar utskottet i avsnittet om det samhällsstyrda forsknings- och utvecklingsarbetet i detta betänkande.

260

 

3. Forskningspolitikens huvudsakliga inriktning      l989/90:UbU25
(mom. 4)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgjtta Rydle (m), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgår­da (c) och Margitta Edgren (fp) anför:

I motion 1989/90:Fi712 förordar moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet att löntagarfonderna skall awecklas. Enligt motionen skall delar av löntagarfonderna avsättas för att främja forskning vid främst universitet och högskolor. Tanken är att tillgångarna skall överföras till ett antal stiftelser, vars avkastning används till finansie­ring av forskning. Medel bör därvid avsättas bl.a. till miljöstralegisk forskning.

Enligt vår mening skulle ett beslut att tillföra högskolan delar av löntagarfonderna på ett mycket välkommet sätt öka såväl forskningens resurser som dess självständighet. Ett sådant beslut skulle därför kunna bli ett av de viktigaste och mest intressanta nya greppen i forsknings­politiken på länge.

Motionen har emellertid behandlats i finansutskottet (bet. 1989/90:FiU20), varför vi avstår från yrkanden i detta sammanhang.

4. Vissa forskningsråds departementstillhörighet m.m.
(mom. 8-10)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anför:

När det gäller förslaget om ett socialvetenskapligt forskningsråd anser vi att det bör avslås. Om ett sådant råd ändå inrättas är vår uppfattning att det bör tillhöra utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Detsamma bör gälla för det nya teknikvetenskapliga forskningsrådet samt skogs- och jordbrukets forskningsråd. Vi hänvisar till reservatio­nerna 1 och 2 till socialutskottets betänkande l989/90:SoU19 och re­servation 7 till näringsutskottets betänkande. 1989/90:NU40. I övrigt hänvisas till motion 1989/90:Ubl25.

5. De nya forskningsrådens departementstillhörighet
m.m. (mom. 8—9)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:

Vår uppfattning är att det av regeringen föreslagna teknikvetenskapliga forskningsrådet bör utvidgas till ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd och att detta bör höra till utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Vi hänvisar till reservationerna 6 och 7 till nä­ringsutskottets betänkande 1989/90:NU40.

När det gäller det föreslagna socialvetenskapliga forskningsrådet, är
vår uppfattning att det bör tillhöra utbildningsdepartementets verksam­
hetsområde. Vi hänvisar till reservation 2 till socialutskottets betänkan­
de 1989/90:SoU19.                                                                                         261

 

6. Det socialvetenskapliga forskningsrådet (mom. 9)     l989/90:UbU25

Björn Samuelson (vpk) anför:

Vänsterpartiet kommunisterna anser atl förslaget om ett socialveten­skapligt forskningsråd bör avslås. Om ett sådant råd ändå inrättas bör det tillhöra utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Jag hänvi­sar till reservationerna 1 och 2 till socialutskottets belänkande 1989/90: SoU19.

7. Det teknikvetenskapliga forskningsrådets departe­
mentstillhörighet (mom. 8)

Claes Roxbergh (mp) anför:

Jag hänvisar till miljöpartiets i näringsulskottet anmälda uppfattning alt det nya teknikvetenskapliga rådet bör utvidgas till ell miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd och höra till miljödepartementets verksamhetsområde. Vår uppfattning framgår av reservationerna 6 och 8 till näringsutskottets betänkande 1989/90:NU40.

8. Omfattningen av högskolelektorernas forskning
(mom. 35)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag är inte nu beredd att fastställa varken nedre eller övre gränser för högskolelektorers forskningsverksamhet inom tjänsten. Att fastställa sådana centrala direktiv vore enligt min mening atl skapa ett stelbent system för kompetensuppbyggnaden vid exempelvis mindre och medel­stora högskolor. Vpk:s ambition i frågan är helt klar. Vi kommer via t.ex. representation i högskolestyrelser att kraftigt understödja en ökan­de forskningsverksamhet för högskolelektorer utifrån de behov som finns för atl förstärka den vetenskapliga kompetensen.

9. Utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrät­
tande av nya fakulteter och universitet (mom. 49)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vi finner det naturligt att de tre högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro med sina traditioner från uppbyggnaden av universitetsfilialer och med sitt breda utbildningsutbud bör ges prioritet framför andra senare tillkomna högskoleenheter när resurserna för forskningsstödjan­de verksamhet skall fördelas. Vi tror också atl dessa högskolor på sikt kan komma att utvecklas till universitet.

262

 

10.                                                                 Utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrät-                             l989/90:UbU25
tände av nya fakulteter och universitet (mom. 49)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Vpk:s förslag om förstärkta forskningsanslag till högskolorna i Karl­stad, Örebro, Sundsvall —Härnösand och Växjö innebär i förlängning­en all del finns förutsättningar för en organisation med fasta forsk­ningsresurser också på dessa högskolor. Detta är dock något som måste ske successivt med hänsyn tagen till nationella behov av en långsiktig kompetensuppbyggnad inom olika vetenskapliga fåll. Jag vill därför inte i nuläget föreslå fasta forskningsresurser vid ytterligare någon högskola även om delta är ett mål vpk har på sikt inte minst för atl med hjälp av forskningspolitiken medverka till regional utjämning och social tillväxt.

11.   Styr- och anslagssystem för universitet och hög­
skolor (mom. 75)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte frågan om högsko­lans styr- och anslagssystem, m.m. Vi hänvisar till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 1 till utbild­ningsutskottets betänkande 1988/89:UbU9.

12.   Styr- och anslagssystem för universitet och hög­
skolor (mom. 75)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte frågan om högsko­lans styr- och anslagssystem, m.m. Vi hänvisar till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 2 till utbild­ningsutskottets betänkande 1988/89:UbU9.

13.   Tjänster som professor i humanekologi (mom. 81)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Folkpartiet förordade i parti- och kommittémotioner med anledning av forskningspropositionen satsningar på miljöforskning om samman­lagt 25 milj.kr. Våra yrkanden på detta område har avstyrkts av jordbruks- och utbildningsutskotten.

Behandlingen i utbildningsutskottet har emellertid lett fram till en utskottsmajorilet för en satsning på viss annan miljöforskning, till en kostnad av ca 5 milj.kr. Det gäller främst professurer i humanekologi och miljökonsekvensanalys.

Även om vi tror att de av folkpartiet förordade satsningarna på
miljöforskning hade varit riktigare, har vi, sedan det förefaller klart att
våra yrkanden inte kan samla majoritet och i ljuset av betydelsen av en      263

 

utbyggnad av miljöforskningen i Sverige, inte motsatt oss de angivna           l989/90:UbU25

professurerna. Vi vill inför framliden emellertid markera att det bör tillhöra ovanligheterna att riksdagen inrättar professurer som inte prioriterats av UHÄ och som inte i övrigt motiverats starkare än vad som skett i dessa fall.

14.    Tjänst som professor i neuropsykologi
(mom.  125)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fjj) anför:

Vi hänvisar till vår reservation 121 beträffande anslagsbeloppel under Medicinska forskningsrådet i detta betänkande, i vilken vi föreslår inrättande av en tjänst som professor i neuropsykologi med inriktning på tidig diagnostik av ålderssjukdomar och utveckling av neurofysiolo­giska metoder. Professuren bör kunna finansieras inom den av oss föreslagna utvidgade anslagsramen under detta anslag.

15.    Forskningsanknytning av vårdutbildningarna
(mom.  133)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vi hänvisar till vår reservation 37 beträffande tjänstestrukturen inom den landstingskommunala vårdhögskolan under avsnittet Tjänsteorga­nisatoriska frågor i delta betänkande. Enligt vår mening bör den rörliga forskningsresursen för lärare inom den kommunala delen av högskolan få användas för att inrätta s.k. kombinalionstjänster, som gör det möjligt att kombinera egen forskning och undervisning med vårdarbete.

16.    Inrättande av vårdfakultet (mom.  136)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag hänvisar till vad som anförts i reservation 10 beträflande vårdut­bildningarnas huvudmannaskap I utskottets betänkande 1989/90: UbU21 (rskr. 232). Ett statligt huvudmannaskap för all vårdutbildning bör enligt min mening medföra bl.a. en starkare anknytning av vårdut­bildningen till forskningen.

17.    Handikappforskning (mom.  184)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag hänvisar till vpk:s särskilda yttrande 6 beträffande ett nytt socialve­tenskapligt forskningsråd under avsnittet Den grundläggande forsk­ningen i detta betänkande. I konsekvens med vårt ställningstagande i denna fråga bör FRN även i fortsättningen ansvara för handikappforsk­ningen.

264

 

Näringsutskottets yttrande                        bu   

1989/90:NU8y

Forskning

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfålle att yttra sig över de delar av avsnitten 2—10 i proposition 1989/90:90 om forskning jämte motioner som har samband med näringsutskottels berednings­område.

I enlighet med en promemoria som har överlämnats till näringsut­skottet i samband med remissen har utskottet ägnat särskild uppmärk­samhet åt vissa yrkanden i motionerna 1989/90:Ubl23 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och 1989/90:Ubl25 av Carl Bildt m.fl. (m).

Inledande synpunkter

1 några av de inledande avsnitt i propositionen som har hänvisats till utbildningsutskottet behandlas forskning och utveckling inom sektorer som tillhör näringsutskottets beredningsområde. Detta gäller i första hand avsnitten 7.3.6, Ett miljövänligt energisystem, och 8, Forsknings-och utvecklingsarbete i industrisektorn. Innehållet i dessa kan sägas utgöra en sammanfattning av avsnitt 21 rörande industridepartemen­tets verksamhetsområde, vilket avsnilt har hänvisats till näringsutskot­tet och kommer att — tillsammans med anslutande motioner — behandlas i näringsutskoltets betänkande 1989/90:NU40. Avsnitten 2—10 utmynnar i ell förslag från regeringen alt riksdagen skall god­känna de allmänna riktlinjer för forskningspolitiken under perioden 1990/91 — 1992/93 som framgår av dessa avsnitt.

Näringsutskottet vill framhålla som angeläget att riksdagens ställ­ningstagande till forskningspropositionen blir helt entydigt och att således Inte vissa frågor blir föremål för självständiga uttalanden av mer än ett utskott på grundval av formellt skilda men reellt likartade resonemang i olika delar av propositionen. Därför hemställer närings­utskottet att utbildningsutskottet inte sakbehandlar avsnitten 7.3.6 och 8 utan beträffande där redovisade frågor hänvisar till näringsutskottets betänkande 1989/90:NU40.

265

 

   ,     .,               ,       ,.       -,       ,     .       o .   ,                                l989/90:UbU25

Teknikvetenskapliga forskningsrådets        bi,     j

departementstillhörighet

Regeringen föreslår i avsnitt 21 att ett teknikvetenskapligt forsknings­råd skall inrättas, att ett reservationsanslag på 67 milj. kr. skall anvisas till rådet för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln (industride­partementet) och atl i propositionen angjvna riktlinjer för förstärkning av rådets resurser för de båda därpå följande budgetåren skall godkän­nas av riksdagen. Del nya forskningsrådet skall träda i stället för den forskningsrådsfunktion för teknisk grundforskning som sedan år 1984 finns vid styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Det ankommer på näringsutskoltet att pröva detta förslag och de yrkanden om avvikelser från det som framförs i motion 1989/90:N44 (c). Näringsutskottets slutliga ställningstagande kommer atl redovisas i betänkandet 1989/90:NU40.

Yrkanden rörande det tilltänkta teknikvetenskapliga forskningsrådet finns i ytterligare två motioner som har hänvisats till näringsutskottet. Rådets ställning berörs också i ett par yrkanden av mera generell art i motioner som har hänvisats till utbildningsutskottet.

Vänsterpartiet kommunisterna stöder enligt motion 1989/90:N42 — med motivering i motion 1989/90:Ubl39 — regeringens förslag om inrättande av detta forskningsråd. Partiet ställer sig emellertid tveksamt till att rådet, såsom regeringen föreslår, skall ligga inom industridepar­tementets verksamhetsområde. Rimligare vore, anförs del, att grund­forskningen samlas under utbildningsdepartementet. Man förklarar sig dock beredd att acceptera den föreslagna lösningen som en övergångs­form under den kommande treårsperioden under förutsättning att verksamheten utvärderas med avseende på hur placeringen under industridepartementet har påverkat den tekniska grundforskningen.

Inget yrkande rörande forskningspropositionen från folkpartiets sida har hänvisats till näringsulskottet. I dess partimotion 1989/90:Ubl23 framförs emellertid synpunkter rörande bl.a. det teknikvetenskapliga forskningsrådet vilka har starkt släktskap med det nyss refererade resonemang som åberopas i motion 1989/90:N42 (vpk). Folkpartiet accepterar att det inrättas forskningsråd under andra departement än utbildningsdepartementet. Men detta ställningstagande är ingalunda självklart, betonas det. Placeringen av vissa forskningsråd under social-, jordbruks- och industridepartementen kan, hävdas del i motionen, ses som det första stegel i ett slags sektorisering av forskningsråden. En sådan utveckling skulle vara olycklig, menar folkpartiet och rekom­menderar att regeringen Inför nästa forskningsproposition gör en se­riös analys av alternativet att alla råd av "grundforskningskaraktär" samlas under utbildningsdepartementet.

Inte heller moderata samlingspartiet har framställt något särskilt
yrkande rörande förslaget om ett teknikvetenskapligt forskningsråd. I
motion l989/90:Ubl25 yrkar partiet emellertid på att riksdagen skall
besluta att samtliga forskningsråd skall organiseras på ett likartat sätt         266

och inordnas under ett och samma departement. Partiet understryker

 

alt  forskningsprojekten   i  största  möjliga  utsträckning skall  beslutas        1989/90:UbU25
efter inomvetenskapliga bedömningar. Denna princip stöds, hävdas det       Bilaga 1

i motionen, om ansvaret för grundutbildning och forskning åvilar del departement som har som huvuduppgift atl svara för kunskapsupp­byggnad och kunskapsutveckling. Vid utskottsbehandlingen har man från moderata samlingspartiels sida motiverat partiets krav beträffande forskningsrådens departementstillhörighet med att det bör tas ett sam­lat grepp över grundforskningen. I fråga om det föreslagna teknikve­tenskapliga forskningsrådet uttalas i motionen all dess autonomi bör ytterligare markeras genom att rådet förs till utbildningsdepartementets ansvarsområde. Motionärerna befarar, framgår det, att en inplacering under industridepartementet kan medföra atl grundläggande teknisk forskning får slå tillbaka i rådels verksamhet till förmån för tillämpad forskning av mera omedelbart intresse för industrin.

Centern ger i motion 1989/90:N44 — med motivering i motion 1989/90:Ubl43 — uttryck för en avvikande uppfattning om del nya forskningsrådels uppgift och benämning. Rådet bör, anförs del, inrättas som ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd. Detta förslag kommer näringsulskottet alt behandla i sill betänkande med anledning av propositionen. Presentationen av förslaget föregås av vissa övergri­pande synpunkter på forskningsrådsorganisaiionen. Här sägs att rege­ringen har vall en principiellt riktig väg när den satsar mer på forskningsråd än på seklorsforskningsorgan med anknytning till vissa myndigheter eller departement. Det betecknas emellertid som en brist alt regeringen inte helt konsekvent fullföljer den angivna intentionen. Även de nya forskningsråden borde tillhöra utbildningsdepartementet. Del är annars, hävdas det, risk för all de i alltför hög grad kommer all sektorsanknytas och i själva verket utvecklas till utpräglade sektorsor­gan. Detta gäller, sägs det vidare, i synnerhet beträffande det teknikve­tenskapliga forskningsrådet, inom vars område behovet av fristående kunskapsuppbyggnad är särskilt stort.

Näringsutskoltet vill först göra några allmänna konstateranden rörande den nuvarande forskningsrådsorganisationen och det förslag av rege­ringen som diskuteras här.

Forskningsråden har, såsom framhålls i propositionen, som en hu­vuduppgift att fördela anslagsmedel till forskarinitierade projekt efter vetenskapliga bedömningar. De beslutsfattande organen domineras av företrädare för vetenskapssamhället. Den nuvarande forskningsråds­funktionen inom STU har en sammansättning som överensstämmer med övriga forskningsråds. Dess vetenskapliga ledamöter utses av fors­karsamhället enligt en särskild valprocedur. Dessutom finns represen­tanter för STU och för industrin. Del nya teknikvetenskapliga forsk­ningsrådets organisation — varom regeringen skall besluta — bör, sägs del i propositionen (s. 430), motsvara övriga forskningsråds. Rådet bör, heter det vidare, utses av en sådan samling elektorer att del återspeglar att teknik även fångar in gränsområden mellan traditionell teknik och

267

 

på biologin vilande kunskapsutveckling, t.ex. bioteknik och miljötek-  1989/90:UbU25

nik.  Regeringen  uttalar att den nuvarande elektorsförsamlingen  för        Bilaga I forskningsrådsfunklionen bör breddas i detta hänseende.

Generellt kan sägas att det inte finns något större utrymme för styrning från riksdagens och regeringens sida av de grundforskningsin-riktade forskningsråden. Sedan verksamhetsområdet har preciserats gäller för statsmakterna huvudsakligen att rådels resurser skall bestäm­mas, att vissa personfrågor skall lösas — fåtaliga eftersom flertalet ledamöter utses av forskarsamhället — och atl vissa föreskrifter om administration, samarbete med andra organ osv. skall utfårdas. En betydande grad av autonomi är sålunda kännetecknande för forsk­ningsrådsinstitutionen.

Forskningsrådsnämnden, som har till uppgift atl ta initiativ till och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhäl­lets synpunkt, skall — enligt sin instruktion (1988:1201) — i vad avser teknisk grundforskning främja samordning mellan forskningsråden och STU. Redan vid nuvarande organisation, med en forskningsråds­funktion inom STU, faller sålunda den tekniska likaväl som den övriga grundforskningen inom forskningsrådsnämndens bevaknings­område.

Beträffande behandlingen av forskningssektorn inom regeringen och dess kansli kan följande noteras. Sedan länge tillämpas den ordningen att ett annat statsråd än utbildningsministern — vid tidpunkten för regeringens beslut om proposition 1989/90:90 var detta finansminister Kjell-Olof Feldt — har tilldelats ett övergripande ansvar för forsknings­frågorna. En särskild enhet inom statsrådsberedningen är avdelad för sådana frågor. Regeringens kollektiva ansvar för forskningsfrågorna har poängterats genom den formella gestaltningen av propositionen.

Det nya teknikvetenskapliga forskningsrådet — liksom också det nya socialvetenskapliga forskningsrådet — blir enligt regeringens förslag en myndighet lydande omedelbart under regeringen och utan direkt orga­nisatorisk samordning med något annat statligt organ. Det kan under sådana omständigheter diskuteras huruvida riksdagen bör uttala någon mening om rådets departementstillhörighet. Enligt ett enhälligt utta­lande av konstitutionsutskottet (KU 1986/87:17 s. 19 f.) — I överens­stämmelse med ett likaledes enhälligt yttrande av näringsutskottet (NU 1985/86:4y) — måste det främst ankomma på regeringen att ta ställning till hur arbetet inom regeringens kansli skall organiseras för att rege­ringen skall kunna styra landet så effektivt som möjligt. Varje regering bör, anfördes det i detta sammanhang, inom de ekonomiska ramar som riksdagen fastställer få fördela arbetet mellan sina medlemmar och mellan olika delar av regeringskansliet med hänsyn till den parlamen­tariska situationen, regeringens sammansättning, olika ärendegruppers samband och betydelse osv. Riksdagen får sedan, tillades det, i olika sammanhang tillfålle att bedöma resultaten av regeringens arbete.

268

Näringsutskottet finner att inga bärande skäl har anförts för att riksdagen skulle göra ett sådant uttalande i fråga om forskningsrådens departementstillhörighet som begärs i motion 1989/90:Ubl25 (m). Mo-

 

tion  1989/90:N44, där centern varnar för aU forskningsråd som inte            1989/90:UbU25

lyder   under   utbildningsdepartementet   skulle   riskera  att   bli   alltför     Bilaga 1

sektorsanknutna, präglas av bristande konsekvens. Till skillnad från

moderata samlingspartiet för centern inte fram något krav på atl skogs-

och jordbrukets forskningsråd — vars karaktär av grundforskningsråd

enligt propositionen (s. 366) skall markeras tydligare — skall överföras

till utbildningsdepartementets område.

Ett forskningsråds tillhörighet till ett fackdepartement torde kunna ge upphov till bl.a. två slags effekter. Dels kan resursawägningen påverkas av vilka övriga aktiviteter som hör till departementets an­svarsområde. Dels kan möjligheter till samarbete och informationsut­byte med andra organ och aktiviteter inom detta område tilldra sig särskild uppmärksamhet. Effekter av dessa slag kan vara fördelaktiga för den gren av grundforskningen som rådet företräder.

Näringsutskottet har ingenting att erinra mot atl, i enlighet med önskemål i motionerna 1989/90:Ubl23 (fp) och 1989/90:N42 (vpk), konsekvenserna av det teknikvetenskapliga forskningsrådets departe­mentstillhörighet utvärderas i samband med arbetet på nästa flerårs­program för forskningspolitiken.

Avvägningen mellan grundforskning och sektorsforskning

I avsnitt 3.2 i propositionen behandlar regeringen vissa avvägningsfrå­gor på forskningens område. Därvid erinras om att riksdagen vid behandlingen av 1987 års forskningsproposition begärde att regeringen inför den nu förestående planeringsperioden skulle komma med för­slag innebärande att en viss del av anslagen till sektorsforskningen skulle föras över till högskolans fakultetsanslag m.m. för den långsikti­ga kunskapsuppbyggnaden i högskolan. Regeringen redovisar hur den har sökt tillmötesgå detta önskemål.

Folkpartiet uttalar i motion 1989/90:Ubl23 aU partiet är berett att i huvudsak godta regeringens förslag i detta hänseende. Det betecknas emellertid som önskvärt atl en fortsatt överföring av resurser i den angivna riktningen äger rum. Ett yrkande i motionen är atl riksdagen skall begära förslag härom från regeringen.

Ett mera utförligt resonemang i samma angelägenhet förs av mode­rata samlingspartiet i motion 1989/90:Ubl25. En permanent överföring av resurser från sektorsorganen skulle, sägs det i motionen, ge den inomvetenskapligt motiverade forskningen större utrymme, samtidigt som den politiska styrningen skulle minska. Enligt ett yrkande i denna motion skall regeringen anmodas att lägga fram ett preciserat förslag om överföring av ca 30 % av resurserna för sektoriell forskning och utveckling till fakulteter och forskningsråd.

Inom näringsutskottets område finansieras en omfattande sektoriell
forskning av stor industriell betydelse via styrelsen för teknisk utveck-          269

ling och statens delegation för rymdverksamhet. Vid näringsutskottets

 

behandling av de nämnda motionsyrkandena har klargjorts att dessa           l989/90:UbU25

icke syftar till någon inskränkning av resurserna för denna verksam-        Bilaga 1 het;  neddragningen  av  sektorsforskningen   bör,  har det anförts från moderata samlingspartiets sida, avse  "politiskt styrd  forskning".  Nä­ringsutskottet hänvisar till det sagda och anser sig kunna avslå från att ytterligare kommentera de berörda motionsyrkandena.

Stockholm den 19 april 1990 På näringsutskottels vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s). Hädar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wiclorsson (s), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Kjell Ericsson (c), Björn Kaaling (s) och Loui Bernal (mp).

Avvikande mening

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anser atl den del av yttrandet — under rubriken Teknikvetenskapliga forskningsrådets departementstill­hörighet — som börjar med "Näringsulskottet finner" och slutar med "för forskningspolitiken" bort ha följande lydelse:

Del refererade uttalandel är emellertid, anser näringsutskottet, inte relevant vid bedömningen av den nu aktuella frågan. Riksdagen kan inte bortse från de effekter som ett statligt organs departementstillhö­righet kan få på inriktningen av organets verksamhet. Inplaceringen av ell grundforskningsråd under ett fackdeparlement medför risk för all rådet kommer att — genom anslagsvillkor, författningsbestämmelser och informell påverkan — förmås att tillgodose mera kortsiktiga och direkt nytlobetonade syften till förfång för grundforskningen. Risken är särskilt påtaglig för ett teknikvetenskapligt forskningsråd med hän­syn till det starka inflytande som industriintressen kan få inom detta. Allmänna uttalanden om att forskningsråden skall åtnjuta en långt­gående autonomi skapar inte garantier mot en sådan utveckling som här antytts.

Riksdagen bör följaktligen — i enlighet med vad som formellt
påyrkas i motion 1989/90:N44 (c) och i sak förordas också i motion
1989/90:Ubl25 (m) — besluta aU det planerade nya rådet skall inord­
nas under utbildningsdepartementet. Näringsulskottet avser att i sitt
kommande betänkande på grundval av proposition 1989/90:90 föreslå
alt så sker. Ett sådant allmänt uttalande rörande forskningsrådsorgani-        270

sationen som begärs i motion 1989/90:Ubl25 (m) skulle slå i överens-

 

stämmelse med näringsutskottets uppfattning. Detta konstaterande in-        1989/90:UbU25
nebär inte alt näringsutskottet tar ställning i fråga om deparlementstill-        Bilaga 1

hörighet för skogs- och jordbrukels forskningsråd.

271

 

,      ,,       ,    ,                      .                                       1989/90:UbU25

Jordbruksutskottets yttrande                     Bi,     2

1989/90:JoU6y

Forskning

Till utbildningsutskottet

utbildningsutskottet har den 20 mars 1990 berett jordbruksutskottet m.fl. utskott tillfålle att avge yttrande över proposition 1989/90:90 om forskning jämte motioner, i de delar propositionen och motionerna berör respektive utskotts beredningsområde.

Utskottet

I sitt betänkande 1989/90:JoU17 behandlar jordbruksutskottet de delar av forskningspropositionen jämte motioner som har mera direkt an­knytning till utskottets beredningsområde. I detta yttrande behandlas endast regeringens förslag angående skogs- och jordbrukets forsknings­råd (SJFR) jämte följdmotionerna Ubl23 yrkande 4 och Ubl25 yrkan­de 27, båda i motsvarande del.

Regeringens förslag beträffande forskningsråden (prop. s. 35 f.) inne­bär i korthet att två nya forskningsråd inrättas under industrideparte­mentet resp. socialdepartementet, nämligen ett teknikvetenskapligt och ett socialvetenskapligt forskningsråd. Forskningsråden tilldelas ökade resurser. Vad särskilt beträffar SJFR anförs i propositionen att detta forskningsråd arbetar på i stort sett samma sätt som grundforskningsrå­den. Regeringen anser atl SJFR nu bör ges en tydligare karaktär av grundforskningsråd. Rådets styrelse bör därför i fortsättningen ha en majoritet av representanter från vetenskapssamhället. Dessa bör vara valda genom elektorsförsamlingar i likhet med vad gäller för övriga grundforskningsråd.

I motion Ubl23 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) anförs att folkpartiet kan acceptera förslaget att inrätta forskningsråd under andra departe­ment än utbildningsdepartementet. Placeringen är dock inte självklar. Det vore enligt motionen av värde om regeringen inför nästa forsk­ningsproposition gjorde en seriös analys av alternativet att samla alla råd av grundforskningskaraklär under utbildningsdepartementet.

1 motion Ubl25 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att samtliga forsk­ningsråd organiseras på ett enhetligt sätt och inordnas under utbild­ningsdepartementet. Det innebär att det skogs- och jordbruksveten­skapliga forskningsrådets oberoende ställning bör förstärkas genom att även detta råd inordnas under utbildningsdepartementet.

Utskottet gör följande bedömning. Skogs- och jordbrukets forsknings-

777
råd (SJFR) skall enligt sin instruktion undersöka behovet av forskning                '~

 

som  gagnar de  areella  näringarna och  angränsande områden samt     1989/90:UbU25

främja och stödja sådan forskning. (SFS 1988:866). I avsnitt 18 av Bilaga 2 forskningspropositionen redovisas regeringens överväganden rörande forskningen för de areella näringarna. Av redovisningen framgår att SJFR ansvarar för finansieringen av både grundforskning, kollektiva forskningsprogram och tvärvetenskapliga forskningsprogram vilka samtliga har stark anknytning till jordbruksdepartementets ansvarsom­råde. Flera forskningsprogram drivs i nära samarbete med näringen. Den största mollagaren av anslag från SJFR är Sveriges lantbruksuni­versitet. Den forskning som sålunda finansieras av SJFR är av särskilt intresse mot bakgrund bl.a. av tidigare och kommande riksdagsbeslut om jordbrukets miljöanpassning och livsmedelspoliliken i stort. Några aktuella exempel är forskning om alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen, bioteknik och alternativa använd­ningsområden för jordbruksmark som frigörs från livsmedelsproduk­tion. FoU-insatser för en bättre djurmiljö i animalieproduktionen och en förbättrad livsmedelskvalilel har också stor betydelse i detta sam­manhang. Utskottet vill särskilt understryka atl riksdagen inom kort kommer atl fatta beslut om livsmedelspoliliken som kan förväntas innebära en betydande omställning för jordbruksnäringen. Forskning och utveckling på jordbrukets område har i detta hänseende en särskilt viktig funktion att fylla. De faktorer som här redovisats talar enligt ulskottels mening starkt för att SJFR även i fortsättningen tillhör jordbruksdepartementets ansvarsområde.

Med det anförda föreslår jordbruksutskottet all utbildningsutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna Ubl23 yrkan­de 4 och Ubl25 yrkande 27, båda i motsvarande del.

Stockholm den 19 april 1990 På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafeson (s), Håkan Ström­berg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Grelhe Lundblad (s), Lars Erne­stam (fp), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m) och Anders Nordin (mp).

273

18 Riksdagen 1989/90. 14.saml. Nr25

.       .,        ,       .                                                         l989/90:UbU25

Avvikande meningar                                Biiaga 2

1. Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m)
anför:

Som anförs i motion Ubl25 bör forskningsprojekten i största möjliga utsträckning beslutas efter inomvetenskapliga bedömningar. Detta in­nebär enligt vår mening att ansvaret för grundutbildning och forskning bör åvila det departement som har som huvuduppgift att svara för kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling, dvs. utbildningsdeparte­mentet. I enlighet härmed bör skogs- och jordbrukets forskningsråds oberoende ställning stärkas genom att detta råd organisatoriskt under­ordnas utbildningsdepartementet. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion Ubl25 yrkande 27 i motsvarande del.

2. Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anför:

I enlighet med vad som anförs i motion Ubl23 anser vi att frågan om forskningsrådens departementstillhörighet ingalunda är självklar. Tills vidare kan regeringens förslag att placera resp. bibehålla forskningsrå­den under andra departement än utbildningsdepartementet accepteras. Placeringen kan emellertid ses som första steget i ett slags sektorisering av grundforskningsråden. En sådan utveckling vore enligt vår mening olycklig. Inför nästa forskningsproposition bör regeringen göra en seriös analys av alternativet atl samla alla råd av grundforskningskarak­tär — inklusive skogs- och jordbrukets forskningsråd — under utbild­ningsdepartementet. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion Ubl23 yrkande 4 I motsvarande del.

274

 

,,   ,              ,                            ,                                                        1989/90:UbU25

Kulturutskottets yttrande                          Biiaga 3

1989/90:KrU6y

Forskning

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har genom beslut den 20 mars 1990 berett kultur­utskottet tillfålle atl yttra sig över proposition 1989/90:90 om forskning avsnitten 2—10 jämte motioner.

Utskottet

Proposition 1989/90:90 om forskning har i vad avser avsnitten 17.2 punkterna E 21 och E 22, 17.3 samt 20.2 remitterats till kulturutskot­tet. Kulturutskottet kommer att behandla de nämnda propositionsav-snitlen jämte motioner i sitt betänkande 1989/90:KrU23. I betänkandet kommer kulturutskottet även att beröra sådana mera övergripande forskningsfrågor som tas upp i de nämnda avsnitten och i de inledande avsnitten 2—10 i propositionen. Kulturulskottet begränsar sig därför i delta yttrande till atl lämna synpunkter på två motioner som rör forskarutbildningen.

1 propositionen anförs alt genomströmningen i forskarutbildningen är låg och att situationen är otillfredsställande inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Mot denna bakgrund anser föredragande statsrådet att de som antas till forskarutbildning normalt bör ha för avsikt alt ägna sig åt studierna på heltid, eller i det närmaste på heltid.

I motionerna 1989/90:Ub38 (c) och 1989/90:Ubl48 (fp) anförs aU reglerna för doktorandtjänster och utbildningsbidrag bör utformas så att forskarutbildningen kan bedrivas på dellid i syfte atl tillåta de studerande att kombinera forskarstudierna med viss tjänstgöring vid museer och andra institutioner med forskningsinriktning. Motionärer­nas syfte är att underlätta rekryteringen av forskarutbildade till museer m.m.

Kulturutskottet anser att det är viktigt att museerna kan rekrytera
forskarutbildade. Det är därför av betydelse att forkarstuderande kan få
kontakt med museer redan under studietiden. De regler för finansie­
ringen av forskarstudier genom doktorandljänsler och utbildningsbi­
drag som för närvarande gäller, och som inte föreslås ändrade i
propositionen, medger deltidsstudier i viss begränsad utsträckning.
Forskarstudier kan således redan nu kombineras med viss tjänstgöring
t.ex. vid museum. Vidare betonas i propositionen att det vid sidan av
den huvudgrupp av forskarstuderande som har doktorandtjänst eller
uppbär utbildningsbidrag även fortsättningsvis bör kunna finnas dokto-        275

ränder som bedriver forskarutbildning jämsides med reguljärt yrkesår-

 

bete.  Dessa doktoranders studier får  läggas upp på längre sikt. Ett            1989/90:UbU25

villkor skall dock vara alt del klart preciseras på vilken sikt studierna Bilaga 3 planeras. Kulturulskottel ser mot bakgrund av den lämnade redovis­ningen inte någon grund för den oro som framförs i motionerna över alt forskarstuderande inte skulle få möjlighet att kunna tjänstgöra vid museer under studietiden. Utskottet förutsätter att ledningarna för de aktuella universitetsinstilulionerna och för museerna har sådana kon­takter att de kan underlätta för forskarstuderande som så önskar all i viss utsträckning kunna tjänstgöra vid museerna. Utskottet avstyrker motionerna.

Stockholm den 19 april 1990 På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit Osparsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Pers­son (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahl­ström (s) och Ulla Berg (s).

276

 

I proposition 1989/90:90 framlagt                       l989/90:UbU25

Förslag till                                                       Bilaga 4

Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)

Härigenom föreskrivs att det i högskolelagen (1977:218) skall införas en ny paragraf, 36 c, av följande lydelse.

Nuvarande lydebe                 Föreslagen lydebe

36 c §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­dela föreskrifter om att en tjänst som lärare vid högskoleenhet skall vara förenad med tjänst för specia­listutbildad läkare eller annan tjänst än läkartjänst vid sjukvårds­enhet som är upplåten för medi­cinsk utbildning och forskning. Till en förenad tjänst får utses endast den som är behörig till båda tjäns­terna.

De tjänster som skall förenas med en lärartjänst tilbätts i den ordning som gäller för lärartjäns­ten.

Innan en lärartjänst som är för­enad med tjänst vid en sjukvårds­enhet tilbätb skall häbo- och sjuk­vårdsnämnden beredas tillfälle att yttra sig i ärendet

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

277

 

I proposition 1989/90:90 framlagt

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa

läkartjänster vid enheter inom den

landstingskommunala hälso- och sjukvården som har

upplåtits för grundläggande utbildning av läkare,

m.m.

1989/90:UbU25 Bilaga,5

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:764) om vissa läkar­tjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjuk­vården som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m.m.

deb att 2 § skall upphöra att gälla,

deb att 3 och 6 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydebe

Föreslagen lydebe

 

3§

Sådan läkartjänst som är förenad med en lärartjänst vid en högsko­leenhet tilbätts i den ordning som gäller för lärartjänsten. Vid lilbätt-ningen skall, utöver de befordrings­grunder som gäller för lärartjäns­ten, beaktas den klinbka skicklig­heten i undervbningsämnet.

På förslag till sådan läkartjänst som avses i första stycket får upp­föras endast den som uppfyller be­hörighetskraven för läkartjänsten eller som sociabtyreben förklarat behörig till sådan tjänst.

Tjänsteförslagsnämnden skall be­
reda häbo- och sjukvårdsnämnden
tillfälle att, såvitt avser den häbo-
och sjukvårdande verksamheten,
yttra sig över de sökande som
tjänsteförslagsnämnden    anser

främst bör komma i fråga till tjäns­ten.

I 36 c § högskolelagen (1977: 218) finns bestämmeber bl.a. om att tjänst som lärare vid högsko­leenhet kan vara förenad med tjänst för specialbtutbildad läkare.

 

6§

Kliniska amanuenser och medi­cine studerande får biträda i häl­so- och sjukvården.

Kliniska assistenter och medici­ne studerande får biträda i hälso-och sjukvården.

 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

De som vid ikraftträdandet innehar tjänster som kliniska amanuen­ser får biträda i hälso- och sjukvården så länge de innehar sådana tjänster.

278

 

översikt av utskottets behandling av motionerna

1989/90:UbU25 Bilaga 6

Motionsyrkandet behandlas i:

4ot ionsy rkandc   Utskottets    Utskottets Reservation Särskilt
nr                               text: avsnitt hemställan                                    yttrande

1989/90:                    nr                        nr        nr                             nr

1-5

1-2

1

2

1

2

Ub22 Ub23 Ub24 yrk.

Ub25 Ub26 Ub27 Ub28 Ub29 Ub30

y rk.

y rk.

yrk. Ub31

Ub32 yrk. Ub33 yrk. Ub34 yrk. Ub35 yrk.

y rk. Ub36 yrk.

yrk, Ub37 Ub38 Ub39 Ub40 yrk.

y r k. Ub41 Ub42 Ub43 yrk.

yrk. Ub44 Ub45 yrk.

yrk. Ub46 Ub47 Ub48 Ub49 yrk.

yrk.

yrk. Ub50 yrk.

yrk.

y r k. Ub51 Ub52 yrk.

yrk.

yrk.

Ub53

Ub54

Ub55

Ub56

Ub57 yrk. 1-2

Ub58

Ub59

Ub60

Ub61

Ub62

Ub63

Ub64

Ub65

16 21

7. 24 16 16 20 20 21 16 16 16 16 13 15 17 16 16 23 23 21

5 20 24

6 16

6

7

5 13 38 16 24 20 24

n

24 16 11 11 11 17 13 15

6

3

7 20 11 16 16 23 16

7 21 20 16 17

117

161

52,

181

110

108

151

151

165

115

102

115

118

83

94

137

114

110

175

176

167

21

150

180

30

101

38

50

20

80

213

108

180

151

180

71

180,

103

68

74

70

136

83

94

29

12

49

150

68

109

118

178

104

49

169

156,

111

141

181

158

42. 43, 113, 114

79

104

75 76 84 66

72

112

 

129-

131

79

 

112

 

112

 

112-

114

60

 

63

 

94

 

66

 

72

 

22,

23

38,

39

60

 

80,

81

84

 

38, 39

100-102 82

16

10

10

279

 

 

 

 

 

Mot ionsyrkande

t behandlas

i:

 

 

Mot ionsyrkande

Utskottets

Utskottets

Reservat ion

Särskilt

nr

 

text: avsnitt

hemställan

 

 

yt t rande

1989/90:

nr

nr

 

nr

 

nr

Ub66

 

15

97

 

 

 

 

Ub67

yrk. 1

13

82

 

65

 

-

 

yrk. 2

13

88

 

68-

70

.

Ub68

yrk. 1

17

136

 

94

 

16

 

yrk. 2

16

120

 

85

 

.

Ub69

 

13

79

 

-

 

.

Ub70

 

27

190

 

118

 

-

Ub71

yrk. 1

7

50

 

-

 

-

 

yrk. 2

5

23

 

18

 

.

 

yrk. 3

7

50

 

-

 

-

Ub72

 

3

12

 

-

 

-

Ub73

 

7

50

 

-

 

-

Ub74

 

20

149

 

-

 

-

Ub75

 

18

143

 

-

 

.

Ub76

 

20

156,

158

100-

102

.

Ub77

yrk. 1

6

42

 

33

 

-

 

yrk

2-3

6

41

 

31,

32

.

Ub78

yrk

1

6

42

 

33

 

.

 

yrk

2

6

41

 

31,

32

-

Ub79

yrk

1

7

49

 

38,

39

9, 10

 

yrk

2

7

52

 

42,

43

-

Ub80

yrk

1

5

23

 

18

 

-

 

yrk

2

5

25

 

19

 

-

 

yrk

3

5

28

 

21

 

-

Ub81

 

22

173

 

110

 

-

Ub82

 

20

153

 

96

 

.

Ub83

 

17

130

 

-

 

-

Ub84

 

6

40

 

.

 

.

Ub85

 

12

77

 

.

 

 

Ub86

 

8

53

 

-

 

-

Ub87

 

16

102

 

75

 

-

Ub88

yrk. 1-2

6

42

 

33

 

_

Ub89

 

16

106

 

77

 

-

Ub90

 

17

129

 

-

 

.

Ub91

yrk. 1

16

114

 

.

 

.

 

yrk

2

26

186

 

.

 

.

Ub92

yrk

1-2

16

109

 

80,

81

.

 

yrk

3

16

106

 

77

 

.

 

yrk

4

16

101

 

-

 

.

 

yrk

5

6

33

 

-

 

-

 

yrk

6

22

174

 

Ill

 

.

 

yrk

7

22

172

 

109

 

.

 

yrk

8

38

210

 

126,

127

-

 

yrk

9-10

7

51

 

40,

41

-

Ub93

 

28

194

 

.

 

.

Ub94

 

3

5

 

-

 

-

Ub95

 

16

110

 

 

 

.

Ub96

yrk. 1

20

154

 

.

 

-

 

yrk. 2

20

153

 

96

 

-

Ub97

 

Över lämnad till jor

dbruksutskottet

 

Ub98

 

21

166

 

-

 

.

Ub99

 

7

49

 

38,

39

9, 10

UblOO

16

114

 

-

 

-

UblO

 

21

170

 

.

 

.

Ubl02

16

112,

121

86-

89

-

Ubl03

21

161

 

.

 

.

Ubl 04

20

150

 

-

 

-

UblOS yrk. 1

7

52

 

42,

43

.

 

yrk. 2

7.

52,

 

42,

43,

.

 

 

24

181

 

113,

114

.

Ubl06

 

5

22

 

.

 

.

l989/90:UbU25 Bilaga 6

280

 

Motionsyrkandet behandlas i:

_______________________________        Bilaga 6

Utskottets Reservation Särskilt
hemställan                                                   yttrande

nr        nr                                                       nr

 

Mot ionsyrk

ande

Utskottets

nr

 

 

text: avsnitt

1989/90:

 

nr

Ubl 07

yrk.

1-4

27

UblOS

 

 

20

Ubl09

 

 

16

UbllO

yrk.

1

22

 

yrk.

2

22

Ubl 11

 

 

16

Ubll2

 

 

6

Ubll3

 

 

Överlänrmad ti

Ubl 14

yrk.

1-4

7

Ubl 15

 

 

20

Ubl 16

 

 

6

Ubl 17

yrk.

1

22

 

yrk.

2

22

 

yrk.

3

5

Ubl 18

 

 

3

Ubl 19

yrk.

1

24

 

yrk.

2

11

 

yrk.

3

11

 

yrk.

4

11

 

yrk.

5

11

Ubl 20

 

 

9

Ubl21

yrk.

1

20

 

yrk.

2

20

Ubl 22

 

 

16

Ubl23

yrk.

1

8

 

yrk.

2

3

 

yrk.

3

4

 

yrk.

4

3

 

yrk.

5

5

 

yrk.

6

5

 

yrk.

7

5

 

yrk.

8

10,

37

 

yrk.

9

6

 

yrk.

10

6

 

yrk.

11

6

 

yrk.

12

6

 

yrk.

13

6

 

yrk.

14

12

 

yrk.

15

8

 

yrk.

16

7

 

yrk.

17

38

Ubl24

yrk.

1

16

 

yrk.

2

16

Ubl25

yrk.

1

3

 

yrk.

2

5

 

yrk.

3

3

 

yrk.

4

2

 

yrk.

5

4

 

yrk.

6

4

 

yrk.

7

4

 

yrk.

8

5

 

yrk.

9

5

 

yrk.

10

5

 

yrk.

11

5

 

yrk.

12

6

 

yrk.

13

5

 

yrk.

14

8

 

yrk.

15

5

191               119, 120

153,                  96,

158               100-102

106                    77

174                   111

172                   109
110
38
1 jordbruksutskottet

49            38, 39     9, 10

153,                  96,

158               100-102

37                      30

174                   111

172                   109
16
5

180                   112
71
70
72

74                   63
60

153, 158  96, 100-102 -

154

102                    75

53 6

13                     8, 9

8-10             -         4-7

16

18                   12-15

16

65,                55, 56,
208, 209  124, 125

35                      28 8

36                      29 33

45                      34

31                   24-26

75                     -        11, 12
55                     46

51                   40, 41

210               126, 127
110
116

4                 5         2, 3

23                      18
6

1                       1-3

13                     8, 9

14                       10

15                       11 23     18 24

23                      18

20

47                      35

18                   12-15

58                      50

17

1989/90:UbU25

 

Motionsyrkandet behandlas i:

___________________ .____        Bilaga 6

Utskottets Reservation Särskilt
hemställan                                                   yttrande

nr        nr                                                       nr

 

Motionsyrkande

Utskottets

nr

 

 

text; avsnitt

1989/90:

 

nr

Ubl 25

yrk.

16

5

 

yrk.

17

5

 

yrk.

18

6

 

yrk.

19

6

 

yrk.

20

6

 

yrk.

21

6

 

yrk.

22

6

 

yrk.

23

6

 

yrk.

24

6

 

yrk.

25

12

 

yrk.

26

26

 

yrk.

27

3

 

yrk.

28

7

 

yrk.

29

10

 

yrk.

30

27

Ubl26

 

 

38

Uhl27

yrk.

1

7

 

yrk.

2

7, 24

Ubl28

 

 

7

Ubl29

 

 

16

Ubl30

 

 

16

Ubl31

 

 

7

Ubl32

 

 

20

Ubl33

yrk.

1

7, 24

 

yrk.

2

7

Ubl34

yrk.

1

7, 24

 

yrk.

2

7

UbI35

yrk.

1-2

15

Ubl36

yrk.

1-2

16

Ubl37

yrk.

1

9

 

yrk.

2-5

9

Ubl38

 

 

21

Ubl39

yrk.

1

3

 

yrk.

2-3

2

 

yrk.

4-5

26

 

yrk.

6

16

 

yrk.

7

9

 

yrk.

8

13

 

yrk.

9

5

 

yrk.

10

5

 

yrk.

11

6

 

yrk.

12

3

 

yrk.

13

27

 

yrk.

14-15

38

 

yrk.

16

11

 

yrk.

17-18

11

 

yrk.

19

11

 

yrk.

20

16

 

yrk.

21

11

 

yrk.

22

24

 

yrk.

23

11

 

yrk.

24

24

 

yrk.

25

5

Ubl 40

yrk.

1

13

 

yrk.

2

20, 21

 

yrk.

3

20

 

19

16, 17

_

27

20

.

35

28

8

36

29

 

31

24-26

 

32

27

 

42

33

 

41

31, 32

 

40

-

 

75

.

11,

184

115

17

8-10

-

4-7

51

40, 41

-

67

57-59

 

191

119, 120

 

212

-

_

49

38, 39

9,

52,

42, 43,

_

181

113, 114

_

50, 52

42, 43

.

110

.

.

114

_

.

49

38, 39

9,

153,

96.

-

158

100-102

-

52,

42, 43,

-

181

113, 114

 

52

42, 43

.

52,

42, 43,

.

181

113, 114

.

49

38, 39

9,

95

.

 

110

-

 

59

51

-

64

-

-

166

-

-

4

5

2,

1

1-3

-

187

116

-

111

82

.

59

51

.

85

67

 

18

12-15

 

21

-

.

33

-

_

57

48, 49

.

191

119, 120

-

213

129-131

 

70

-

 

74

63

.

72

_

.

103

 

_

73

62

-

180, 181

112-114

 

71

.

.

180, 181

112-114

_

21

 

.

89

71

_

157, 158,

97-102,

 

168

105-107

.

153,

96,

-

12

10

10

1989/90:UbU25

282

 

Motionsyrkandet   behandlas   i:-----------------------------------------------                         l989/90:UbU25

Bilaga 6

Motionsyrkande   Utskottets    Utskottets Reservation Särskilt
text: avsnitt  hemställan                           yttrande

1989/90:

Ubl40  yrk. 3            20                       158              100-102

yrk.             4            15                         96              73,   74

yrk.             5            16 112,   121       86-89

yrk.             6            11 74                     63

yrk.             7            12 76                       -                        -

yrk.             8              5 18                     12-15

yrk.             9              5 25                     19                       -

yrk.             10            5 26                       -                        -

yrk.             11            5 23                     18                       -

yrk.             12            3 6                       -                        -

yrk.             13            5 23                     18                       -

yrk.             14            5 18                     12-15

yrk.             15            5 20                       -                        -

yrk.             16            5 21                        -                        -

yrk.             17            6 31                     24-26

yrk.             18            6 42                     33                       -

yrk.             19            6 37                     30                       -

yrk.             20            6 40                       -                        -

yrk.             21            6 33                       -                        -

yrk.             22            6 34                         -                         -

yrk.             23            6 39                       -                        -

yrk.             24            6 46                       -                        -

yrk.             25          11 68                    60

yrk.             26            8 54                     44,   45

yrk.             27            8 53                       -                        -

yrk.             28          20                       155

yrk.             29-30       2                    11-3-

yrk.             31            2 2                         -                         -

yrk.             32            2 3                       4                       1

yrk.             33            8 57                     48,   49

yrk.             34          16                       107              78

UbUl   yrk.  13 4                       5                       2,   3

yrk.             2-3           2                    11-3-

yrk.             4              9                         63              54                       -

yrk.             5              9                         59              51                       -

yrk.             6              9                         61              52                       -

yrk.             7            13 80                       -                        -

yrk.             8            17 126                    91

yrk.             9            21                       163              103

yrk.             10          21                       164

yrk.             11            6 29                    22,   23

yrk.             12          38                       213              129-131

yrk.             13            6 42                     33                       -

yrk.             14            7 51                     40,   41

yrk.             15            8 53                       -                        -

yrk.             16            8 54                     44,   45

yrk.             17          16 105                     76

yrk.             18            3 11                       7                       -

yrk.             19          13 81                     64                     13

yrk.             20          26                       189              117

yrk.             21          20 157                   97-99

yrk.             22          20 153,                   96,

158                                                                          100-102

yrk.             23          20 151,   152         95

yrk.             24          16 102                    75

yrk.             25          29                       196              122

yrk.             26          20 148,   158       100-102

yrk.             27          29                       196              122

Ubl42                        16 111                   82

yrk.   2            8                         54                44,   45

283

Ubl43 yrk. 1             3                           6

 

 

 

 

 

Motionsyrkandet behandlas

i ;

 

1989/90:UbU25

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 6

Mot ionsyrkande

Utskottets

Utskottets

Reservat ion

Särskilt

nr

 

 

text; avsnitt

hemställan

 

yttrande

 

1989/90;

 

nr

nr

 

nr

nr

 

Ubl 43

yrk.

3

3

7

 

6

 

 

 

yrk.

4

8

56

 

47

-

 

 

yrk.

5

7, 24

52, 181

 

42, 43, 113, 114

-

 

 

yrk.

6

7

52

 

42, 43

.

 

 

yrk.

7-8

7

49

 

38, 39

9, 10

 

 

yrk.

9

17, 38

133,

211

92, 128

15

 

 

yrk.

10

38

211

 

128

-

 

 

yrk.

11

17

134

 

93

-

 

 

yrk.

12

6

48

 

36, 37

-

 

 

yrk.

13

6

35

 

28

8

 

 

yrk.

14

10,

37

65, 208,

209

55, 56, 124, 125

-

 

 

yrk.

15

10

66

 

-

-

 

 

yrk.

16

31

200

 

123

.

 

Ubl44

yrk.

1

16

103

 

-

.

 

 

yrk.

2

24

180,

181

112-114

-

 

Ubl45

yrk.

1

7

49

 

38, 39

9, 10

 

 

yrk.

2

7, 24

52, 181

 

42, 43, 113, 114

-

 

 

yrk.

3

7

52

 

42, 43

-

 

 

yrk.

4

16

110

 

-

-

 

Ubl 46

 

 

17

139

 

-

-

 

Ubl 47

 

 

28

193

 

121

-

 

Ubl48

 

 

5

21

 

-

-

 

Ubl 49

yrk.

1

11

68

 

60

-

 

 

yrk.

2

17

138

 

-

-

 

 

yrk.

3

6

48

 

36, 37

-

 

 

yrk.

4

11

69

 

61

-

 

 

yrk.

5

24

180,

181

112-114

-

 

Ubl50

yrk.

1

20

157,

158

97-102

_

 

 

yrk.

2

20, 21

157, 168

 

97-99, 105-107

 

 

Ubl51

 

 

7

52

 

42, 43

-

 

UbSOl

yrk.

5-6

7

49

 

38, 39

9, 10

 

Ub502

 

 

17

127

 

-

 

 

Ub505

 

 

21

167

 

 

-

 

Ub507

 

 

13

84

 

 

-

 

Ub515

yrk.

11

38

211

 

128

-

 

UbS 16

 

 

20

150

 

-

 

 

Ub521

yrk.

1-2

3

7

 

6

-

 

 

yrk.

3

26

189

 

117

-

 

Ub523

 

 

7

49

 

38, 39

9, 10

 

Ub541

yrk.

3

7

49

 

38, 39

9, 10

 

Ub543

 

 

16

109

 

80, 81

-

 

Ub559

yrk.

1

20

151

 

-

-

 

 

yrk.

2

20

152

 

95

-

 

Ub563

 

 

20

151

 

-

-

 

Ub569

 

 

15

95

 

-

 

 

Ub575

 

 

7

49

 

38, 39

9, 10

 

Ub580

 

 

7

49

 

38, 39

9, 10

 

Ub582

 

 

21

167

 

-

-

 

Ub583

 

 

20

ISO

 

 

.

 

Ub584

yrk.

1

7

49

 

38, 39

9, 10

 

 

yrk.

5

16

114

 

-

-

 

 

yrk.

6

16

110

 

 

.

 

UbS88

 

 

13

80

 

-

.

 

UbS96

 

 

16

110

 

-

-

 

Ub598

 

 

20

151

 

-

 

 

Ub601

 

 

21

166

 

 

-

 

284

 

Motionsyrkandet behandlas

 

Mot ionsyrk;

inde

Utskottels

nr

 

text; avsnitt

1989/90;

 

nr

Ub609 yrk.

1

16

yrk.

2

16

Ub610

 

7

Ub617 yrk.

2

10

yrk.

7

6

Ub625

 

16

Ub628

 

7

Ub629 yrk.

I delv

. 7

Ub630 delvis

16

Ub634

 

7

Ub645

 

5

Ub654

 

7

Ub665

 

16

Ub667

 

17

Ub674

 

20

Ub679

 

16

Ub680

 

11

Ub68I

 

17

Ub682

 

7

Ub688

 

13

Ub692

 

20

Ub710

 

3

Ub711

 

16

Ub712 yrk.

1

15

yrk.

2

15

Ub723 yrk.

2

10

Ub724 yrk.

20

10

Ub725 yrk.

1

7

yrk.

7

16

Ub727

 

26

Ub738

 

20

Ub752

 

9

Ub753

 

17

Ub757 yrk.

1

3

yrk.

2

7

Ub758 yrk.

28

10

Ub760

 

21

Ub762

 

20

Ub803 yrk.

24

10

Ub804 yrk.

30

9

yrk.

31

9

Ub807 yrk.

20

6

Ub820 yrk.

3 delv

. 7

Ub822 yrk.

2

7

yrk.

3

7

yrk.

4

21

Ub825 yrk.

9

38

yrk.

43

10

So201 yrk.

9

17

So323 yrk.

4

17

So467 yrk.

1

17

So471 yrk.

2

17

A23 yrk. 1

 

7, 24

A64 yrk. 7

 

16

/\69 yrk. 1

 

7

A87 yrk. 2

 

7

A94 yrk. 4

 

7

Utskottets Reservation Särskilt
hemställan                       yttrande

 

114

-

 

-

 

109

80,

81

-

 

49

38,

39

9,

10

67

57-

59

-

 

35

28

 

8

 

119

-

 

-

 

49

38,

39

9,

10

49

38,

39

9,

10

114

-

 

-

 

49

38,

39

9,

10

27

20

 

-

 

49

38,

39

9,

10

110

-

 

.

 

132

-

 

-

 

151

-

 

.

 

110

-

 

-

 

72

-

 

-

 

128

-

 

-

 

49

38,

39

9,

10

87

-

 

.

 

151

-

 

-

 

5

-

 

.

 

no

-

 

.

 

96

73,

74

-

 

95

.

 

.

 

66

-

 

-

 

67

57-

59

.

 

49

38,

39

9,

10

110, 114

 

 

 

185

-

 

-

 

152

95

 

-

 

59

51

 

-

 

126, 140   91

 

-

 

5

-

 

-

 

49

38,

39

9,

10

67

57-

59

.

 

163,

103,

 

.

 

168

105-

107

.

 

160

-

 

.

 

67

57-

59

 

 

59

51

 

.

 

62

53

 

-

 

40

-

 

-

 

49

38,

39

9,

10

49

38,

39

9,

10

49

38,

39

9,

10

171

108

 

-

 

210

126,

127

 

 

67

57,

59

-

 

125

90

 

14

 

131

-

 

-

 

131

-

 

-

 

131

-

 

-

 

52,

42,

43,

.

 

181,

113,

114

-

 

113

83

 

.

 

49

38,

39

9,

10

49

38,

39

9,

10

52

42,

43

.

 

1989/90: UbU25 Bilaga 6

285

 

Innehållsförteckning

Propositionerna   ....................................................... ........... 1

Motionerna   ...............................................................             6

Utskottet   .................................................................. ......... 39

1.  Inledning..................................................................           39

2.  Internationellt samarbete........................................           40

3.  Den grundläggande forskningen   .......................... ......... 44

4.  Det samhällsstyrda forsknings- och

utvecklingsarbetet...................................................... ......... 57

5.  Forskarutbildningen   ..............................................           60

6.  Vissa tjänsteorganisatoriska frågor.........................           67

7.  Forskning vid de mindre och medelstora

högskolorna   .............................................................           82

8.  Vissa frågor rörande forskningssamverkan..............           89

9.  Vissa forskningsetiska frågor  .................................           96

 

10.   Lokaler och utrustning m.m....................................           99

11.   Vissa jämställdhetsfrågor   ....................................         103

12.   Uppföljning och utvärdering................................... ....... 108

13.   E 1. Humanistiska fakulteterna..............................         110

14.   E 2. Teologiska fekulteterna   ................................ ....... 113

15.   E 3. Juridiska fakulteterna...................................... ....... 113

16.   E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna   ............ ....... 115

17.   E 5. Medicinska fakulteterna.................................. ....... 122

18.   E 6. Odonlologiska fakulteterna   ..........................        129

19.   E 7. Farmaceutiska fakulteten................................        129

20.   E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

m.m.............................................................................         130

21.   E 9. Tekniska fakulteterna......................................         136

22.   E 10. Temaorienterad forskning   .......................... ....... 141

23.   Ell. Konstnärligt utvecklingsarbete  ....................... ....... 143

24.   E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål      145

25.   E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m                147

26.   E 14. Forskningsrådsnämnden...............................        147

27.   E 15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet                        150

28.   E 16. Medicinska forskningsrådet   ........................        151

29.   E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet   ..........        153

30.   E 18. Rymdforskning...............................................        153

31.   E 19. Europeisk forskningssamverkan....................        154

32.   E 20. Kungl. biblioteket...........................................        155

33.   E 23. Institutet för rymdfysik..................................        155

34.   E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik................        155

35.   E 25. Polarforskning...............................................        156

36.   E 26. Vissa bidrag till forskningsverksamhet   .......        156

37.   I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m                     156

1989/90:UbU25

286

 

38.   Forskning inom skolväsendet. Utvecklingsarbete... 1989/90:UbU25 m.m. inom lärarutbildningarna                       157

39.   Forskning om högskolan........................................         159

Hemställan..................................................................         160

Reservationer..............................................................         182

Särskilda yttranden.....................................................         260

Bilaga 1 Näringsutskottels yttrande 1989/90:NU8y                 265

Bilaga 2 Jordbruksutskottels yttrande 1989/90:JoU6y         272

Bilaga 3 Kulturutskottets yUrande 1989/90:KrU6y   ...         275

Bilaga 4 Förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1977:218)   ...............................................................         277

Bilaga 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som har

upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m.m.......     178

Bilaga 6 Översikt av utskollets behandling av motionerna  . . .           279

287

 

'*««aO,,s,ocK.„,„,30