Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU21

Anslag till utbildning för vårdyrken m.m.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt D Grundläggande högskoleutbildning punkterna D 7. Utbild­ning för vårdyrken och D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbild­ning m.m. jämte motioner.

Propositionen

1. Utbildning för vårdyrken

Regeringen har under punkt D 7 (s. 245—259) föreslagit

15. all riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i

enlighet med vad som i propositionen förordats,

17.   att   riksdagen   till   Utbildning   för   vårdyrken   för   budgetåret

1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 476 040 000 kr.

Hemställan  16 under denna punkt behandlar utskottet i betänkande 1989/90:UbU18.

2. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Regeringen har under punkt D 11 (s. 293—297) föreslagit

28.   att riksdagen bemyndigar regeringen all avveckla ADB-linjen om 40 poäng fr.o.m. budgetåret 1990/91,

29.   atl riksdagen godkänner de riktlinjer för resursfördelning avseen­de budgetåren 1990/91—1992/93 som angivits i propositionen,

30.   alt riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 214 780 000 kr.

1 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 21

1989/90

UbU21

Motionerna

l989/90:Ub531 av Siw Persson (fp) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av forskartjänster inom medicinsk mykologi och utökad undervisning i klinisk mykologi under primär- och vidareutbildningen av läkare.

1989/90:Ub532 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en rehabiliteringslinje innefattande 40 platser med inriktning mot sjukgymnastik med start 1992/93 förläggs till hälsohög­skolan i Jönköping.

1989/90:Ub540 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av förutsättningarna för en ändrad intagning av studenter med samisk-och finskspråkig bakgrund till läkarlinjen för att därmed på sikt främja tillgängligheten av hälso- och sjukvård till minoritetsbefolkningen en­ligt förslaget.

1989/90:Ub554 av Sonia Karlsson och Viola Furubjelke (s) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att laborato-rieassislenlulbildningen bör utökas till 100 poäng.

l989/90:Ub555 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad sjukgymnastutbildning i Lund.

1989/90:Ub562 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av utökad receptarie- och apotekarutbildning.

1989/90:Ub567 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förlägga logopedutbildning till Umeå.

l989/90:Ub571 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att kurser i ortopedisk medicin skall ingå i sjukgymnasters och läkares grundutbildning.

1989/90:Ub573 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (fp) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning om ekonomiskt stöd till psykoanaly­tisk utbildning.

1989/90:Ub576 av Stig Guslafeson m.fl. (s) vari yrkas alt riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av antalet utbildningsplatser på receptarie- och apotekarlinjerna.

1989/90:Ub578 av Ulf Melin och Anders Björck (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymna­stik vid hälsohögskolan i Jönköping 1992/93,

1989/90:UbU21

 

2. att  riksdagen som sin  mening ger regeringen  till  känna vad  i 1989/90:UbU2l

motionen anförts om vikten av att förlänga utbildningen från 100 till 120 poäng.

1989/90:Ub581 av Aina Westin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en fördjupningskurs i arbetsterapi inom vårdhögskolan i Stock­holm.

1989/90:Ub586 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet all starta 130-poängsulbiIdning i diagnostisk radiologi för utbildning av röntgensköterskor vid vårdhögskolan i Lu nd—Helsi ngborg.

1989/90:Ub590 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att antalet platser vid tandläkarlinjen vid Karolinska institutet år 1990/91 skall vara 100 inom ramen för befintligt antal platser.

1989/90:Ub593 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om att friskvårdspedagogiska linjen inrättas som allmän linje vid högskolan i Gävle—Sandviken,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökning av antalet nybörjarplatser vid friskvårds­linjen.

1989/90:Ub602 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökad farmaceutisk utbildning i enlighet med UI-LÄ:s äskande.

1989/90:Ub606 av Ingrid Andersson och Irene Vestlund (s) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av laboratorieassistentutbildningen och påbyggnadslinjerna,

2.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassning av laboralorieassistentutbildningen till nordisk arbetsmarknad samt till EG.

1989/90:Ub616 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av atl tandläkarutbildningen till viss del
integreras med läkarutbildningen och till viss del med övriga tand­
vårdsutbildningar, det senare lämpligen genom en integrerad tandhäl-
sovårdsskola.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf299.

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tandläkarhögskolornas utveckling till regiontand-
vårdsinstitut.

 

1989/90:Ub6l8 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas           1989/90:UbU21

7.   atl riksdagen hos regeringen begär förslag till kvalitetshöjande åtgärder inom logopedulbildningen,

8.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny dimensionering av utbildning i psykoterapi,

9.   atl riksdagen beslutar att apotekar- och receptarielinjerna utökas med 40 platser vardera i enlighet med vad som i motionen anförts,

10.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny utbildning av
sjukgymnaster i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Ub621 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en harmonisering av vårdutbildningarna i Nor­den och en anpassning till vårdutbildningarna inom EG-området,

4.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att antagning till sjuksköterskeutbildning efter vårdinriktade komplette­ringskurser från gymnasieskolans treåriga teoretiska utbildningar bör ske parallellt med antagning från gymnasieskolans omvårdnadslinje för alt bredda och förbättra rekryteringen,

5.    att riksdagen hos regeringen begär atl behovet av påbyggnadsut­bildning för vårdpersonal utreds i enlighet med vad som i motionen anförts,

6.    att riksdagen beslutar atl laboratorieassistentlinjen förlängs med 10 poäng,

7.    att riksdagen hos regeringen begär att påbyggnadsutbildningen i klinisk cytologj förlängs med 16 poäng till 40 poäng,

8.    atl riksdagen hos regeringen begär förslag till förlängd påbygg­nadsutbildning i blodgruppsserologi,

9.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett enhetligt statligt huvudmannaskap för all högskoleutbildning.

l989/90:Ub627 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) vari yrkas all riksdagen beslutar alt fastställa att antalet nybörjarplatser på tandläkar­linjen vid Karolinska institutet budgetåret 1990/91 skall vara 100.

1989/90:Ub646 av Bertil Persson och Rune Rydén (m) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad utbildning av röntgensjuksköterskor.

1989/90:Ub669 av Margitta Edgren m.fl. (fj)) vari yrkas

2.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildningar för operationssköterskor och för sjuksköterskor inom äldrevård,

3.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om laboratorieassistentutbildningen,

4.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försöksverksamheten med treårig sjuksköterskeutbildning skall avslutas och utbildningen permanentas.

 

5. att riksdagen som sin  mening ger regeringen till känna vad  i    1989/90:UbU21
motionen anförts om vidgade möjligheter till individuella studiegångar

inom vårdyrkena,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gemensamt statligt huvudmannaskap för alla
vårdyrken inom högskolan,

1989/90:Ub672 av Karin Israelsson och Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av logopeder vid Umeå universitet.

1989/90:Ub678 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen beslu­tar att fastställa att antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen vid Karo­linska institutet budgetåret 1990/91 skall vara 100.

1989/90:Ub686 av Lars Sundin (fj)) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om all utbildningen till sjukgymnast bör förlängas.

l989/90:Ub700 av Gunilla Andersson och Lisbeth Staaf-lgelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fler utbildningsplatser på apoteks-resp. receptarieutbildning.

1989/90:Ub722 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängd och förbättrad arbetslerapeulutbildning.

1989/90:Ub724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

12.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till lokalisering av logopedutbildning till Umeå,

13.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om förlängning av logopedulbildningen till 160 poäng,

14.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om förlängning av rehabiliteringslinjen med inriktning mot sjukgymnastik till 120 poäng,

15.   att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för budgetåret 1990/91 anslår 7 780 000 kr. för aU behålla alla utbildningsplatserna på tandläkarutbildningen vid Karolinska institutet,

16.   att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för budgetåret 1990/91 anslår 150 000 kr., utöver regeringens förslag, för psykotera­piutbildning,

17.   att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för budgetåret 1990/91 anslår 620 000 kr. för 40 nya platser på receptarielinjen.

l989/90:Ub730 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av sjukgymnaster vid Hälsohögskolan i Jönkö­ping.

1989/90:Ub736 av Lola Björkquist och Inger Koch (fp,m) vari yrkas alt

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en anpassning av laboratorieassistenternas ut-           5

bildning till EG och till den nordiska arbetsmarknaden.

 

1989/90:Ub740 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas                               1989/90:UbU21

2. att riksdagen beslutar att friskvårdslinjen vid högskolan Gäv­
le—Sandviken skall vara en allmän utbildningslinje.

1989/90:Ub742 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående 30 elevplatser på friskvårdspedagogiska
linjen.

1989/90:Ub748 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att friskvårdslinjen vid högskolan i Gävle—Sandviken blir allmän utbildningslinje och att antalet nybörjarplatser utökas med 30 till 60.

1989/90:Ub749 av Kersti Johansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en plan för en utbyggnad av logoped-utbildningen.

1989/90:Ub751  av  Barbro  Westerholm och  Ingrid  Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad  i   motionen  anförts om  behovet av  kliniska farmakologer och farmaceuter och utbildningsplatser för dessa. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So530.

1989/90:Ub758 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

17.   att riksdagen beslutar att utöka antalet nybörjarplatser på recep­tarielinjen med 40 budgetåret 1990/91,

18.   att riksdagen beslutar att utöka antalet nybörjarplatser på apote­karlinjen med 40 budgetåret 1990/91,

 

19.    att riksdagen beslutar förlänga rehabiliteringslinjen till 120 poäng,

20.    att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utbildningar inom vårdområdet i enlighet med vad som anges i motionen,

21.    att riksdagen beslutar att till D 7. Utbildning för vårdyrken anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 048 000 kr. förhöjt anslag.

1989/90:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

13.   att riksdagen beslutar att logopedulbildningen förlängs till 160 poäng i enlighet med vad i motionen anförts,

14.   att riksdagen beslutar att antalet intagningsplatser på sjukgym­nastutbildning skall bestämmas till 100 fler än regeringen föreslagit,

15.   all riksdagen beslutar bestämma antalet antagningsplatser vid receptarieutbildningen till 40 fler än vad regeringen föreslår,

16.   att riksdagen till S:t Lukasstiftelsens påbyggnadsutbildning i psykoterapi för budgetåret 1990/91 anvisar 800 000 kr.,

17.   att riksdagen under anslaget D 7. Utbildning för vårdyrken, anslår 9 900 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1990/91.

 

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas                 1989/90:UbU21

14. att riksdagen som sin  mening ger regeringen till känna vad i

motionen   anförts  om   vårdutbildningen,  dess   längd,   intagning  och

innehåll,

28. att riksdagen till påbyggnadsutbildningen i psykoterapi vid S:t

Lukassliftelsen för budgetåret 1990/91 under anslaget D 7. Utbildning

för vårdyrken anslår 800 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1989/90:Ub805 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler platser i vårdutbildningen med tonvikt på en permanentning av den treåriga sjuksköterskeulbildningen och rätlen all omfördela ej utnyttjade platser inom gymnasieskolan till vårdinriktad komvuxut­bildnlng (delvis).

1989/90:Ub81l av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad undervisning om olika handi­kapp i vårdyrkesulbildningarna och utbildningarna för byggnadssek­torn (delvis),

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökningen av utbildningstiden för sjukgymna­ster och arbetsterapeuter till tre år,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökning av antalet utbildningsplatser för logope­der.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So260.

Utskottet

I det följande behandlas anslagen Utbildning för vårdyrken och Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

1. Utbildning för vårdyrken

I detta avsnitt behandlar utskottet planeringsramar m.m. för samtliga linjer inom vårdyrkessektorn, såväl inom den statliga som inom den kommunala högskolan.

Dimensionering och lokalisering av vissa vårdutbildningar

Tandläkarlinjens dimensionering har under 1980-talet successivt mins­kal från 500 till 260 nybörjarplatser. Detta har skett dels genom all antalet utbildningsplatser vid universiteten i Göteborg och Umeå har minskats, dels genom att hela enheten för tandläkarutbildning i Mal­mö (universitetet i Lund) awecklats med början budgetåret 1984/85. I slutet av sjuttiotalet gjordes också en kraftig reduktion av utbildnings­volymen i Slockhoim.

 

En översyn av tandvårdsutbildningarna  i sin  helhet  har slutförts  1989/90:UbU21

under år 1989. Utredningen har redovisat sina förslag i belänkandet Utbildningar för framtidens tandvård (SOU 1989:28). I betänkandet behandlas bl.a. tandläkarlinjens lokalisering och dimensionering.

I budgetpropositionen ansluter sig föredragande statsrådet till utred­ningens förslag och remissinstansernas positiva inställning till all tand­läkarutbildningen återupptas i Malmö med universitetet i Lund som huvudman för utbildningen. Inom ramen för nuvarande dimensione­ring (sammanlagt 260 platser) föreslås tandläkarlinjens nybörjarplatser budgetåret 1990/91 omfördelade så atl utbildningen skall kunna åter­upptas i Malmö. Linjen anses böra omfatta 80 nybörjarplatser vid Karolinska institutet i Stockholm — en minskning med 40 platser — 80 platser i Göteborg, 60 platser i Umeå och 40 platser i Malmö.

Föredragande statsrådet utgår från alt det är möjligt att på nytt bygga upp en tandläkarutbildning i Malmö utan alt de totala kostnaderna för linjen i landet ökar. Statsrådet räknar heller inte med några tillkom­mande investeringskostnader vid enheten för tandläkarutbildning i Malmö.

För Karolinska institutet innebär regeringens förslag om en minsk­ning av antalet nybörjarplatser med 40 en anslagsminskning under den nu aktuella treårsperioden. I propositionen är denna reducering beräk­nad till 500 000 kr. för budgetåret 1990/91, 1 000 000 kr. för budget­året 1991/92 och 2 000 000 kr. för budgetåret 1992/93. För budget­året 1992/93 beräknas även en besparing under anslaget Vissa tand­vårdskostnader på 7 280 000 kr. för Karolinska institutet.

I fyra motioner yrkas att antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen vid Karolinska institutet skall vara fler än de 80 som föreslås i budgetpropositionen. I motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 15 delvis föreslås att antalet platser vid Karolinska institutet skall vara oföränd­rat, dvs. 120. Av denna anledning skall anslagsbeloppet enligt motio­nen inte reduceras. I motionerna 1989/90:Ub590 (s), 1989/90:Ub627 (fp, m, c) och 1989/90:Ub678 (fp) föreslås atl antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen vid Karolinska institutet skall minskas från 120 till 100, dvs. vara 20 fler än vad som föreslagils i budgetpropositionen. Någon motsvarande reducering av utbildningsvolymen vid andra enhe­ter föreslås inte i motionerna.

Utskottet anser alt dimensioneringen av tandläkarutbildningen, med
tanke på de framlida behoven av utbildade, i flera avseenden är
svårbedömbar. Flera samverkande faktorer måste beaktas. Av betydelse
för dimensioneringen är bl.a. den nuvarande och förväntade examina­
tionen från högskolorna. Utskottet noterar att antalet examinerade från
tandläkarlinjen är påfallande lågt. Tillgänglig statistik från de senaste
åren visar att del endast är 50—60% av de antagna som fullföljer
utbildningen. En orsak till den låga examinationsfrekvensen är all
antalet behöriga sökande till linjen under stor del av åttiotalet legat på
en låg nivå. Utskottet har vid tidigare riksmöte (UbU 1987/88:24, rskr.
276) fåst uppmärksamheten på de problem som hänger samman med
svårigheten alt rekrytera sökande till tandläkarutbildningen. En relä-                8

tivt stor del av de studerande som antas till utbildningen  har inte

 

svenska som modersmål. Utskottet har erfarit att detta förhållande 1989/90:UbU21 försämrar möjligheterna för många studerande att fullfölja utbildning­en eller hålla föreskriven studietakt. Utskottet förutsätter att UHÄ i samverkan med de berörda högskoleenheterna vidtar åtgärder i syfte att säkerställa att de studerande under utbildningens gång får sådana kunskaper i svenska att de kan fullfölja undervisningen inom de odontologiska ämnena. Utskottet förutsätter också att UHÄ och hög­skoleenheterna även i övrigt ägnar fortsatt uppmärksamhet åt frågor kring rekrytering till och examination i tandläkarutbildningen.

De uppgifter om de studerandes val av utbildningsort som statistiska cenralbyrån (SCB) i olika sammanhang redovisat visar alt de studeran­de ofta väljer en utbildning som finns i närheten av bostadsorten. Vad gäller tandläkarutbildningen noterar utskottet att tillgängliga uppgifter visar atl tandläkarna i stor utsträckning stannar kvar i den region där de utbildat sig. Utskottet delar den bedömning regeringen gjort att det inom kort finns risk för brist på tandläkare i den södra delen av landet. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att tandläkarut­bildningen återupptas i Malmö fr.o.m. budgetåret 1990/91 och alt utbildningen där dimensioneras för 40 nybörjare.

Enligt vad utskottet erfarit finns det i dag ett hundratal vakanta tjänster som tandläkare. Av dessa återfinns åtminstone hälften i de län som huvudsakligen rekryterar tandläkare från Karolinska institutet. Även om det råder viss osäkerhet om det framtida behovet av tandlä­kare och hur många utbildade som kommer att examineras från linjen, anser utskottet, i likhet med motionärerna, att minskningen av utbildningsvolymen vid Karolinska institutet inte skall vara så stor som regeringen föreslagit. Utskottet anser därför att antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen vid Karolinska institutet skall vara 100 fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Tandläkarutbildningen kommer därmed att vara dimensionerad för sammanlagt 280 nybörjarplatser, fördelade på 100 platser i Stockholm, 40 platser i Malmö, 80 platser i Göteborg och 60 platser i Umeå. Utskottet föreslår all riksdagen med bifall till motionerna l989/90:Ub590, l989/90:Ub627 och 1989/90:Ub678 samt med anled­ning av proposition 1989/90:100 och motion 1989/90:Ub724 yrkande 15 delvis fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen i enlighet härmed.

Apotekar- och receptarielinjerna finns vid universitetet i Uppsala. Apo­tekarlinjen omfattar 160 poäng och är dimensionerad för 80 nybörjare. Receptarieutbildningen beslår av två inriktningar, nämligen en 40-poängsutbildning med 220 nybörjarplatser, avsedd för yrkesverk­samma apotekstekniker, och en 80-poängsutbildning med 80 nybörjar­platser.

Föredragande statsrådet förordar oförändrade planeringsramar för båda linjerna under treårsperioden.

UHÄ har i sin anslagsframställning, med stöd av bedömningar som såväl universitetet som Apoteksbolaget gjort, föreslagit att receptarielin-

1* Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 21

jen om 80 poäng utökas med 40 nybörjarplatser budgetåret  1990/91          1989/90:UbU21

och att apotekarlinjen utökas med 40 nybörjarplatser fr.o.m. budget­året 1991/92.

I motionerna 1989/90:Ub562 (c), 1989/90:Ub576 (s), 1989/90:Ub602 (c), 1989/90:Ub618 (m) yrkande 9 och l989/90:Ub700 (s) begärs en utökning av dimensioneringen av såväl apotekarlinjen som 80-poängs-utbildningen för receptarier med 40 platser för vardera linjen i den takt som UHÄ föreslagit. Flera av motionärerna hänvisar till den bedömning Apoteksbolaget gjort om ett ökat behov av utbildade apote­kare och receptarier.

I motionerna 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 17 delvis, l989/90:Ub758 (c) yrkande 17 och 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 15 föreslås att receptarielinjen budgetåret 1990/91 får 40 fler antagnings­platser än vad regeringen föreslagit. I motion l989/90:Ub758 (c) yrkan­de 18 föreslås att apotekarlinjen redan budgetåret 1990/91 utökas med 40 platser. I motion 1989/90:Ub751 (fp) slutligen pekas, förutom behovet av 80 nya platser inom de farmaceutiska utbildningarna, också på behovet av kliniska farmakologer.

Utskottet, som tagit del av den redovisning Apoteksbolaget gjort av behovet av utbildad farmaceutisk arbetskraft under nittiotalet, anser att utbildningsvolymen för såväl apotekar- som receptarielinjen måste utökas de närmaste åren. Motiven är dels statens avtal med Apoteksbo­laget angående apoteksväsendet, dels de stora pensionsavgångarna hos nu yrkesverksam personal. Härtill kommer att antalet utbildade med famaceutisk bakgrund också måste svara mot de behov som finns inom läkemedelsindustrin och den farmaceutiska forskningen.

De farmaceutiska utbildningarna är laborativa och därmed relativt kostsamma. En utökning av utbildningsvolymen vid universitetet i Uppsala kan, enligt vad utskottet bedömer, heller inte göras utan atl ytterligare medel för utrustning tillskjuts. De sammantagna resursbeho­ven är av den storleken att utskottet inte finner det möjligt att tillgodose behovet av ett utökat antal platser i sin helhet när det gäller båda linjerna redan budgetåret 1990/91. En successiv utbyggnad under treårsperioden bedömer dock utskottet vara möjlig.

Mot bakgrund av vad som nu anförts om de farmaceutiska utbild­ningarna föreslår utskottet att apotekarlinjen resp. receptarielinjen budgetåret 1990/91 vardera skall dimensioneras för 20 nybörjarplatser utöver vad regeringen föreslagit. Planeringsramen för apotekarlinjen blir därmed 100 och ramen för receptarieutbildningen blir totalt 320. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub562, l989/90:Ub576, 1989/90: Ub602, 1989/90:Ub618 yrkande 9, l989/90:Ub700, 1989/90:Ub724 yr­kande 17 delvis, 1989/90:Ub75l, 1989/90:Ub758 yrkandena 17 och 18 samt 1989/90:Ub803 yrkande 15 fastställer planeringsramar för dessa linjer i enlighet härmed.

Utskottet konstaterar att behovet av ytterligare resurser för utrust­
ning för receptarielinjen budgetåret 1990/91 uppgår till 500 000 kr.
För apotekarlinjen uppgår behovet till 800 000 kr. Utskottet avser i                 10

eU  annat   betänkande   (1989/90:UbU25)   föreslå  aU  de   medel   UHÄ

 

disponerar för utrustning under anslaget I 2. Inredning och utrustning         1989/90:UbU21

av   lokaler  vid   högskoleenheterna   m.m.   räknas  upp  i   motsvarande

omfattning.

Vidare föreslår utskottet att såväl apotekar- som receptarielinjen under den nu aktuella treårsperioden vardera tillförs ytterligare 20 nybörjarplatser. Därmed kommer planeringsramarna för ifrågavarande linjer sammantaget under perioden att öka med 40 platser för resp. linje. Utskottet utgår från atl regeringen i kommande budgetproposi­tioner återkommer med förslag till en sådan utbyggnad av de farma­ceutiska utbildningarna som utskottet föreslagit, liksom de medelsbe­hov som följer av en fortsatt utbyggnad. Utskottet vill i detta samman­hang också fåsta uppmärksamheten på de behov av ytterligare medel för utrustning som såväl UHÄ som universitetet i Uppsala bedömt vara nödvändiga vid en utbyggnad av farmaceutisk utbildning. För receptarielinjen innebär detta ett behov av ytterligare 500 000 kr. och för apotekarlinjen eU behov av ytterligare 800 000 kr. det år utbild­ningen börjar. För apotekarlinjen tillkommer därutöver utrustningsbe­hov i de senare årskurserna.

Vad utskottet anfört om dimensionering av och resurser för apote­kar- och receptarielinjerna bör riksdagen som sin mening ge regering­en till känna.

Påbyggnadslinjen utbildning i psykoterapi, 60 poäng, finns vid Karolin­ska institutet med 24 nybörjarplatser, vid universitetet i Lund med 16 nybörjarplatser och vid universitetet i Umeå likaledes med 16 nybör­jarplatser.

I budgetpropositionen föreslås att det sammanlagda platsantalet för utbildningen i fråga minskas till 48 genom att antalet nybörjarplatser vid Karolinska institutet minskar från 24 till 16. Samtidigt föreslås att anslaget för vart och ett av budgetåren under treårsperioden minskar med 150 000 kr.

I motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 16 delvis anförs att antalet platser i psykoterapiutbildningen vid Karolinska institutet skall vara oförändrat, dvs. 24. Som en konsekvens härav förordas i motionen också en uppräkning av förevarande anslag med 150 000 kr. vad avser budgetåret 1990/91.

I motion 1989/90:Ub6l8 (m) yrkande 8 efterlyses förslag till ny dimensionering av utbildningen i psykoterapi med hänsyn till att antalet platser vid Karolinska institutet bör vara oförändrat och att utbildningen under den nu aktuella treårsperioden också bör inrättas vid universitetet i Göteborg.

Utskottet har inget att invända mot atl antalet utbildningsplatser i psykoterapi vid Karolinska Institutet minskas från 24 till 16. Utskottet har erfarit atl det varit svårt att fylla nu tillgängligt antal platser med tillräckligt kvalificerade sökande. Utskottet förutsätter emellertid att en fortsatt utbyggnad av den statliga utbildningen i psykoterapi kommer till stånd och att regeringen då den så bedömer lämpligt förelägger riksdagen förslag i denna fråga. Mot bakgrund av vad som nu anförts om dimensionering och lokalisering av utbildning i psykoterapi av-

 

styrks motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 8 och 1989/90:Ub724 yrkan-      1989/90:UbU21

de 16 delvis. Antalet nybörjarplatser i psykoterapiutbildningen kom­mer således budgetåret 1990/91 att i enlighet med proposition 1989/90:100 sammanlagt vara 48, fördelat på 16 platser vardera vid Karolinska institutet, universitetet i Lund och universitetet i Umeå. Utskottet har inget att invända mot regeringens beräkning vad gäller medelsbehovet för utbildningen vid Karolinska institutet.

Vid sidan av högskolans utbildning anordnas legitimalionsgrundande utbildning i psykoterapi av stiftelser m.fl. samt av vissa landsting som fortbildning.

I motionerna 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 16 delvis och l989/90:Ub804 (mp) yrkande 28 delvis begärs atl riksdagen av statliga medel skall anvisa 800 000 kr. till S:t Lukasstifteben för den påbygg-nadsulbildnlng i psykoterapi som stiftelsen anordnar.

Utskottet är inte nu berett att tillstyrka att riksdagen permanent anvisar medel till S:t Lukassliftelsen. Utskottet har emellertid erfarit att regeringen, av medel som den disponerar och med hänsyn till att utbildningen vid stiftelsen bedömts vara av hög kvalitet, i januari 1990 anvisat ett belopp på 600 000 kr. till S:l Lukassliftelsen. Yrkandena i de båda motionerna 1989/90:Ub803 yrkande 16 delvis och l989/90:Ub804 yrkande 28 delvis torde därmed i huvudsak vara tillgo­dosedda, varför de avstyrks.

Logopedlinjen finns vid Karolinska institutet och vid universiteten I Lund och Göteborg med 24 nybörjarplatser vid resp. läroanstalt. Antagning sker på två orter varje budgetår, antalet nybörjarplatser på linjen är därmed 48 per läsår.

I flera motioner föreslås en utökning av antalet platser i logopedul­bildningen. I motionerna 1989/90:Ub749 (c) och 1989/90:Ub811 (m) yrkande 4 redogörs allmänt för bristen på utbildade logopeder. Någon preciserad ökning i linjens dimensionering förs inte fram. 1 motioner­na 1989/90:Ub567 (fp), 1989/90:Ub672 (c) och 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 12 föreslås att utbildning av logopeder också skall förläggas till universitetet i Umeå.

Utskottet konstaterar att UHÄ i sin anslagsframställning inte gjort någon annan bedömning av dimensioneringen budgetåret 1990/91 än den regeringen gjort. Det finns således inget konkret förslag om ökad dimensionering eller ny lokalisering av linjen. Med det anförda avstyr­ker utskottet motionerna 1989/90:Ub567, 1989/90:Ub672, 1989/90: Ub724 yrkande 12, 1989/90:Ub749 och 1989/90:Ub811 yrkande 4 och tillstyrker regeringens förslag. Planeringsramarna för logopedlinjen bör därför fastställas i enlighet med vad regeringen föreslagit.

Utskottet återkommer senare i detta betänkande till frågan om förlängning av logopedlinjen.

Rehabiliteringslinjen har två inriktningar, en mot sjukgymnastik och en mot arbetsterapi. Den statliga sjukgymnastutbildningen vid Karolin­ska institutet och universitetet i Lund föreslås få oförändrade plane­ringsramar om   144  resp.   104  nybörjarplatser  nästa  budgetår.  Även

 

planeringsramarna för linjens båda inriktningar mot arbetsterapi och            1989/90:UbU2l

sjukgymnastik inom den kommunala högskolan föreslås vara oföränd­rade, dvs. 436 resp. 292 nybörjarplatser.

I motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 14 föreslås aU utbildningen av sjukgymnaster ökar med 100 platser. Det bör enligt motionärerna ankomma på UHÄ att fördela platserna. I motion 1989/90:Ub555 (c) anförs att det är brist på utbildade sjukgymnaster i Skåne. Därför bör enligt motionärerna utbildningsvolymen öka vid universitetet i Lund. En lokalisering av sjukgymnastutbildningen till den kommunala hög­skolan i Jönköping efterlyses i motionerna l989/90:Ub532 (s), 1989/90:Ub578 (m) yrkande 1 och 1989/90:Ub730 (c). Utbildningen i Jönköping bör enligt motionärerna starta budgetåret 1992/93 och vara dimensionerad för 40 nybörjare.

Utskottet noterar vad föredragande statsrådet anfört i budgetproposi­tionen, nämligen att det är möjligt för landstingskommuner (motsva­rande) att utnyttja tomma platser på en utbildningslinje för att öka intaget på en annan. Utskottet är inte nu berett att föreslå någon utökning av platserna på rehabiliteringslinjen vad gäller den aktuella treårsperioden. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub532, 1989/90:Ub555, 1989/90:Ub578 yrkande 1, 1989/90:Ub730 och 1989/90:Ub803 yrkande 14 saml fastställer plane­ringsramar för rehabiliteringslinjen i enlighet med regeringens förslag.

Vad gäller frågan om utbildningens längd återkommer utskottet i det följande.

Häbo- och sjukvårdslinjen inom den kommunala högskolan är inneva­rande budgetår dimensionerad för 4 411 nybörjarplatser. Regeringen föreslår att planeringsramarna för hälso- och sjukvårdslinjen skall vara oförändrade under den kommande treårsperioden.

1 motion 1989/90:Ub646 (m) konstateras att bristen på röntgensjuk­sköterskor är ett stort problem. Inom ramen för tillgängliga resurser bör enligt motionärerna en omfördelning ske så alt utbildningen av röntgensjuksköterskor kan öka. Även i motion 1989/90:Ub586 (c) berörs utbildningen av röntgensjuksköterskor. I motionen konstateras atl bristen på utbildad personal är stor i landets södra del. Det är därför enligt motionärerna önskvärt att såväl den reguljära utbildning­en om 90 poäng som försöksutbildningen om 130 poäng kan ges vid vårdhögskolan i Lund—Helsingborg.

UtskoUet vill åter erinra om alt planeringsramarna enligt budgetpro­positionen (bil. 10 s. 254) skall ses som en riktlinje och att det är möjligt för utbildningshuvudmannen att inom dessa ramar och med beaktande av de resurser som anvisats göra omfördelningar mellan olika utbildningslinjer. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna l989/90:Ub586 och l989/90:Ub646 faststäl­ler planeringsramarna för hälso- och sjukvårdslinjen i enlighet med regeringens förslag.

Vad gäller frågan om utbildningens längd återkommer utskottet i
det följande.                                                                                                     .,

 

Frbkvårdspedagogbk utbildning ges i form av en lokal utbildningslinje           1989/90:UbU21

om 80 poäng vid högskolan i Gävle—Sandviken. Högskolestyrelsen har fastställt att utbildningen skall vara dimensionerad för 30 elever.

Motionerna l989/90:Ub593 (s) yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub740 (m) yrkande 2, 1989/90:Ub742 (c) yrkande 3 samt 1989/90:Ub748 (mp) tar alla upp den friskvårdspedagogiska utbildningen vid högskolan i Gävle—Sandviken ur samma aspekt, nämligen att utbildningen bör vara en allmän utbildningslinje och att antalet nybörjarplatser bör ökas från 30 till 60.

Utskottet konstaterar att det inte finns något av UHÄ berett förslag om att omvandla utbildningen till en allmän utbildningslinje. Utskot­tet erinrar om att det ankommer på högskolestyrelsen att fastställa dimensioneringen vad gäller lokala utbildningslinjer. Med del anförda avstyrks motionerna l989/90:Ub593 yrkandena I och 2, 1989/90:Ub740 yrkande 2, 1989/90:Ub742 yrkande 3 samt 1989/90:Ub748.

Anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen till Utbildning för vårdyr­ken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 476 040 000 kr.

I flera motioner föreslås, huvudsakligen mot bakgrund av yrkanden om ändrade planeringsramar, förändringar i anslagsbeloppet.

Enligt motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande 21 bör anslaget budgetåret 1990/91 räknas upp med 2 048 000 kr. Anslagsökningen motiveras av 40 nya utbildningsplatser vardera på apotekar- och receptarielinjen.

I motion l989/90:Ub803 (fp) yrkande 17 delvis föreslås aU riksdagen under förevarande anslag anvisar 9 900 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1990/91. Anslagsökningen motiveras bl.a. av en utbyggnad av rehabiliteringslinjen med 100 nya platser, av recepta­rielinjen med 40 nya platser samt ett bidrag till S:t Lukassliftelsen för utbildning i psykoterapi.

I motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 15 delvis föreslås en sådan uppräkning av anslagsbeloppet som svarar mot ett oförändrat antal utbildningsplatser på tandläkarlinjen vid Karolinska institutet. I sam­ma motion, yrkande 16 delvis, föreslås en höjning av anslagsbeloppel med 150 000 kr. mot bakgrund av aU antalet utbildningsplatser i psykoterapi vid Karolinska institutet skall vara oförändrat. Slutligen föreslås i motionen, yrkande 17 delvis, en uppräkning av anslagsbelop­pet med 620 000 kr. budgetåret 1990/91 för att möjliggöra en utbygg­nad av receptarieutbildningen med 40 nybörjarplatser.

1 motion l989/90:Ub804 (mp) yrkande 28 delvis begärs 800 000 kr. utöver vad regeringen beräknat. Beloppet avser utbildning i psykotera­pi vid S:t Lukassliftelsen.

Vad gäller beräkningen av anslaget vill utskottet först hänvisa till den bedömning av den grundläggande utbildningens finansiering i ett treårsperspekliv som utskottet redovisat i betänkandet Vissa för den grundläggande  högskoleutbildningen gemensamma frågor och anslag

 

(1989/90:Ubl8 s. 12-13). I nämnda betänkande anförs bl.a. aU utskot-         1989/90:UbU21

tet beträffande budgetåren 1991/92 och 1992/93 förutsatt att regeringen i förekommande fall återkommer med preciserade anslagsberäkningar.

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att dimensione­ringen av tandläkarutbildningen vid Karolinska Institutet skall vara 100 nybörjarplatser, eller 20 fler än regeringen föreslagit. Mot bak­grund härav föreslår utskottet att anslagsbeloppet under förevarande anslag för budgetåret 1990/91 ökas med 250 000 kr. i förhållande till regeringens förslag.

Vidare har utskottet föreslagit att antalet nybörjarplatser på recepta­rielinjen ökas med 20 budgetåret 1990/91. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att anslagsbeloppet under förevarande anslag för budgetåret 1990/91 ökas med 310 000 kr.

Utskottet har också föreslagit att antalet antagningsplatser till apote­karlinjen budgetåret 1990/91 skall öka med 20. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att anslagsbeloppet under förevarande anslag för budgetåret 1990/91 ökas med 700 000 kr.

Utskottet har i det föregående också redovisat vilka behov av ulrust-ningsmedel under anslaget I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. som följer av dimensioneringsförändringarna.

Sammantaget innebär således de förslag till förändringar i vissa vårdutbildningars dimensionering som utskottet i det föregående till­styrkt en ökning av anslagsbeloppet under förevarande anslag med 1 260 000 kr. för budgetåret 1990/91.

Utskottet har tidigare avstyrkt förslag som gäller utökning av antalet platser i psykoterapiutbildningen i förhållande till regeringens förslag liksom en utökning av rehabiliteringslinjen. Utskottet har också av­styrkt yrkanden om bidrag till S:t Lukassliftelsen för utbildning i psykoterapi. Som tidigare redovisats återfinns yrkanden vad gäller dessa sistnämnda utbildningar i motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis, l989/90:Ub803 yrkande 16 delvis och l989/90:Ub804 yrkande 28 delvis.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub758 yrkande 21, 1989/90:Ub724 yrkandena 15 och 17, båda delvis, saml 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis och med avslag på motionerna l989/90:Ub724 yrkande 16 delvis, 1989/90:Ub803 yrkande 16 delvis saml 1989/90:Ub804 yrkande 28 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (476 040 000 -I- I 260 000 = ) 477 300 000 kr.

Vad gäller budgetåren efter budgetåret  1990/91  vill  utskottet anföra följande.

15

Utskottet har i det föregående föreslagit alt såväl apotekar- som receptarielinjen under den nu aktuella treårsperioden vardera skall öka med ytterligare 20 platser utöver de planeringsramar som föresla­gits för budgetåret 1990/91. Utskottet förutsätter att regeringen åter­kommer med förslag härom liksom med erforderliga beräkningar vad gäller dels förevarande anslag, dels också behoven av utrustningsmedel.

 

Utskottet  har  i det  föregående förordat att dimensioneringen  av   1989/90:UbU2l

tandläkarutbildningen vid Karolinska institutet skall vara högre än vad regeringen föreslagit. Detta får konsekvenser för anslagsbeloppets stor­lek för ytterligare fyra budgetår. Ulskotiet är inte nu berett att ta ställning till de anslagsmässiga konsekvenserna för Karolinska institutet fr.o.m. budgetåret 1991/92. Regeringen bör återkomma med förnyade beräkningar med utgångspunkt i att nuvarande grundutbildningskosl-nader och den del av tandvårdskostnaderna som avser grundutbildning skall minskas med hänsyn till att antalet platser reduceras.

Utbildningens längd för vissa vårdutbildningar och behovet av påbyggnadsutbildningar

Logopedlinjen omfattar i dag 120 poäng.

I motionerna 1989/90:Ub618 (m) yrkande 7, 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 13 och 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 13 begärs aU utbildningen förlängs med ett år, dvs. från 120 poäng till 160 poäng.

Utskottet noterar att UHÄ i sin senaste anslagsframställning föresla­git att utbildningen av logopeder bör förlängas från 120 poäng till 160 poäng. En sådan förlängning skulle enligt UHÄ vara möjlig att genom­föra inom ramen för oförändrade ekonomiska resurser om antagnings-tillfållena ytterligare glesades ut. Regeringen har i budgetpropositionen redovisat att den inte nu är beredd att ta ställning till UFIÄ.s förslag. UHÄ anmodas återkomma i nästa års anslagsframställning med kom­pletterande uppgifter om tillgång på och behov av logopeder. Enligt regeringen bör UHÄ då också pröva om en förlängning av utbildning­en kan ske med bibehållande av den nuvarande antagningsordningen.

Mot bakgrund av att UHÄ redan nästa år förväntas återkomma med förslag som rör en eventuell förlängning av logopedulbildningen fin­ner utskottet ingen anledning att nu redovisa några ställningstaganden i denna fråga. Med det anförda avstyrks motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 7, 1989/90:Ub724 yrkande 13 och 1989/90:Ub803 yrkande 13.

Utskottet kommer i det följande att redogöra för ett antal motionsyr­kanden som rör några av de medellånga vårdutbildningarnas längd. Där­efter redovisas utskottets samlade bedömning.

Rehabiliteringslinjen har två inriktningar, en mot sjukgymnastik och en mot arbetsterapi. Båda grenarna omfattar 100 poäng vilket motsvarar en utbildningstid på två och ett halvt år.

En förlängning av rehabiliteringslinjens Inriktning mot sjukgymna-sfik från 100 poäng till 120 poäng föreslås i motionerna 1989/90:Ub578 (m) yrkande 2, 1989/90:Ub618 (m) yrkande 10, 1989/90:Ub686 (fp) och 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 14. Genomgående anförs i motio­nerna att utbildning till sjukgymnast i Sverige är kortare än motsva­rande utbildning i jämförbara länder. I motion 1989/90:Ub722 (s) föreslås att utbildningen med inriktning mot arbetsterapi likaledes bör förlängas till 120 poäng. Slutligen begärs i motionerna l989/90:Ub758 (c) yrkande 19 och  1989/90:Ub8ll (m) yrkande 3 en förlängning av

16

 

rehabiliteringslinjen till 120 poäng beträffande linjens båda inriktning-          1989/90:UbU21

ar. 1 den förstnämnda motionen påtalas särskilt behovet när det gäller utbildningen av sjukgymnaster.

Hälso- och sjukvårdslinjen omfattar 80 alternativt 90 poäng beroen­de på inriktning. Den gängse rekryteringsbasen är gymnasieskolans vårdlinje, grenen för hälso- och sjukvård. Det finns också kurser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen som ger be­hörighet till hälso- och sjukvårdslinjen. För närvarande bedrivs också försöksverksamhet för elever som inte genomgått gymnasieskolans vårdlinje (motsvarande). Försöksverksamheten innebär alt utbildning­en på hälso- och sjukvårdslinjen i högskolan förlängs med ett år.

I budgetpropositionen redovisar föredragande statsrådet att han un­der den nu aktuella treårsperioden har för avsikt att ta initiativ till en översyn av hälso- och sjukvårdslinjens grundutbildning avseende bl.a. antalet inriktningar, eventuella alternativa studiegångar beroende på förkunskaper, utbildningens längd samt benämning.

I motionerna 1989/90:Ub621 (m) yrkande 4, 1989/90:Ub669 (fp) yrkande 4 och 1989/90:Ub805 (s) delvis föreslås att försöksverksamhe­ten med förlängd utbildning på hälso- och sjukvårdslinjen skall avslu­tas och utbildningen permanentas. För elever med annan bakgrund än gymnasieskolans vårdlinje, grenen för hälso- och sjukvård, kommer utbildningen i högskolan därmed att bli treårig.

Laboratorieassistentutbildningens samtliga inriktningar omfattar nor­malt 90 poäng.

I motionerna 1989/90:Ub554 (s), 1989/90:Ub606 (s) yrkandena 1 och 2, l989/90:Ub62l (m) yrkande 6, 1989/90:Ub669 (fp) yrkande 3 och 1989/90:Ub736 (fp, m) föreslås en förlängning av laboratorieassistent-linjen från 90 till 100 poäng. De motiv som samfållt anförs är att det råder brist i överensstämmelse mellan utbildningens längd och kraven på innehållet i utbildningen. Utbildningens längd bör enligt motionä­rerna också anpassas till den nordiska arbetsmarknaden och till vad som gäller inom EG.

I motion 1989/90:Ub621 (m) yrkande 2 anförs slutligen att vårdut­bildningarna i Sverige bör ges en sådan omfattning att de harmoniserar med motsvarande utbildningar i Norden och atl de också anpassas till vad som gäller inom EG-området. I motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande 20 efterlyses också en översyn av utbildningarnas längd. I motionen nämns särskilt utbildningarna till sjuksköterska och sjukgymnast. I motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 14 anförs att de medellånga vårdutbildningarna successivt bör förlängas till 120 poäng och att behovet av fortbildning framgent måste tillgodoses med fristående kurser.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Merparten av de medellånga vårdutbildningarna återfinns inom den
kommunala högskolan. Utbildningarna har i allt väsentligt en mycket
klar målsättning, nämligen alt utbilda för en specifik yrkesroll inom
vårdområdet i det svenska samhället. Detta har givit utbildningarna en
speciell karaktär när det gäller uppläggning och innehåll. För flera av              17

utbildningarna  gäller  att  den   mängd   kunskap  som  skall  förmedlas

 

under en begränsad tid, bl.a. som följd av forskningens landvinningar,          1989/90:UbU21

växer och blir alltmer komplicerad. I och med att den kommunala högskolan inlemmades i det svenska högskolesystemet har möjligheter­na atl från de medellånga vårdutbildningarna gå vidare till forskarut­bildning öppnats, även om grundutbildningen i flera avseenden då måste kompletteras. I allt ökande omfattning aktualiseras nu jämförel­ser mellan de svenska vårdutbildningarna och motsvarande utländska utbildningar. Möjligheterna för de studerande att förlägga en del av sin utbildning utomlands eller atl efter genomgången utbildning kunna verka i ell annat land får allt större betydelse.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening nu anled­ning att mer ingående pröva om de medellånga vårdutbildningarnas längd är lämpligt anpassad till de förändrade krav som från olika utgångspunkter kan ställas på utbildningarna. Utskottels uppfattning är att en samlad, bred översyn nu måste göras av de medellånga vårdut­bildningarnas längd. Utskottet har i det föregående givit exempel på sådana medellånga vårdutbildningar där krav på förlängning av utbild­ningen rests. Det väsentliga i den översyn utskottet nu föreslår är att dels pröva utbildningens längd i förhållande till de krav på väl avvägd utbildning som arbetsmarknaden ställer, dels beakta de anpassningar till internationella förhållanden som blir alltmer nödvändiga. Behovet av påbyggnadsutbildningar i anslutning till grundutbildning på linje bör också omfattas av översynen liksom frågan om hur eventuella påbyggnadsutbildningar skall organiseras. 1 förekommande fall bör också vårdutbildningarnas samverkan med den statliga högskolan bely­sas, bl.a. i syfte att underlätta övergångar mellan de olika utbildnings­organisationerna.

Behovet att förändra vissa påbyggnadsulbildningar las upp i fem motionsyrkanden. I motion 1989/90:Ub621 (m) yrkande 5 begärs all­mänt att behovet av påbyggnadsutbildning för vårdpersonal ses över. I samma motion, yrkande 7, föreslås atl påbyggnadsutbildningen i kli­nisk cylologi, som bygger på genomgången laboratorieassistentutbild­ning, förlängs från 24 poäng till 40 poäng. I motionens yrkande 8 föreslås att påbyggnadsutbildningen i blodgruppsserologi, också för laboratorieassistenter, förlängs från sammanlagt 6 poäng till 20 poäng. I motion 1989/90:Ub669 (fp) yrkande 2 efterlyses påbyggnadsutbild­ningar för operationssköterskor och för sköterskor inom äldrevården. I motion l989/90:Ub581 (s) föreslås inrättande av en fördjupningskurs i arbetsterapi vid vårdhögskolan i Stockholm.

Utskottet vill hänvisa till vad som i det föregående anförts om behovet av en översyn av de medellånga vårdutbildningarnas längd. Denna översyn bör också beakta behoven av påbyggnadsutbildningar.

Vad utskottet nu anfört om en bred, samlad översyn av de medel­
långa vårdutbildningarnas längd m.m. och behovet av påbyggnadsul­
bildningar bör riksdagen med anledning av motionerna
1989/90:Ub554, 1989/90:Ub578 yrkande 2, 1989/90:Ub581,
1989/90:Ub606 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub618 yrkande 10,
1989/90:Ub621 yrkandena 2, 4, 5, 6, 7 och 8, 1989/90:Ub669 yrkande-          18

na 2, 3 och 4, 1989/90:Ub686, 1989/90:Ub722, l989/90:Ub724 yrkande

 

14,      1989/90:Ub736,     1989/90:Ub758     yrkandena     19     och     20,        1989/90:UbU21 1989/90:Ub804 yrkande 14, 1989/90:Ub805 samt 1989/90:Ub81l yrkan­de 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga utbildningsfrågor

1 motion l989/90:Ub540 (fp) berörs antagningen till läkarlinjen. Motionä­ren anser att studerande med samisk eller finskspråkig bakgrund skall ges extra antagningspoäng alternativt alt ett visst antal utbildningsplat­ser på läkarlinjen reserveras för sådana studerande. Med hänvisning till atl det numera finns möjlighet för en studerande att åberopa kunska­per i minoritetsspråk för att få företräde till högskoleutbildning bl.a. inom vårdområdet föreslår utskottet att motion 1989/90:Ub540 avslås.

Tandvårdsutbildningarnas organbation och innehåll berörs i motion 1989/90:Ub616 (m). I yrkande 1 anförs au tandläkarutbildningen till viss del bör integreras med läkarutbildningen och till viss del med övriga tandvårdsutbildningar. Motionärerna efterlyser försöksverksam­het vid någon odontologisk fakultet. I yrkande 2 föreslås atl tandläkar-högskolorna på sikt skall utvecklas till regiontandvårdsinstilut för den mest kvalificerade tandvården och därigenom få en roll som motsvarar regionsjukhusens.

Utskottet vill först erinra om att föredragande statsrådet i budgetpro­positionen, med anledning av översynen av tandvårdsulbildningarna, aviserat att senare återkomma med förslag vad gäller tandvårdsulbild­ningarna. Utskottet konstaterar att den integrering av utbildningar som efterlysts kan komma att tillgodoses genom de förslag till ny tandläkar­utbildning som utarbetas vid universitetet i Lund. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion 1989/90:Ub6l6.

I tre motioner berörs innehållet i vbsa vårdutbildningar. I motion 1989/90:Ub531 (fp) efterlyses utökad undervisning i klinisk mykologi för läkare och i motion 1989/90:Ub571 (fp) anförs att kurser i ortope­disk medicin skall ingå i sjukgymnasters och läkares grundutbildning. I motion l989/90:Ub8ll (m) yrkande 1 delvis pekas på behovet av ökad undervisning om olika handikapp inom bl.a. vårdutbildningarna. Vid tidigare tillfållen (jfr UbU 1985/86:3) har utskottet redovisat a« detaljer i vårdyrkesutbildningarnas innehåll styrs av utbildningsplaner fastställda av UHÄ och kursplaner fastställda av de lokala högskoleen­heterna. Utskottet förutsätter aU de utbildningsansvariga myndigheter­na följer utvecklingen på resp. linjes område. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att motionerna 1989/90:Ub531, 1989/90:Ub571 och l989/90:Ub811 yrkande 1 delvis avslås.

1 motion 1989/90:Ub573 (fp) begärs att del skall prövas om statligt ekonomiskt stöd kan ges till psykoanalytisk utbildning.

Mot bakgrund av att utbildningen i fråga inte är en högskoleutbild­ning föreslår utskottet atl motionen avslås.

19

 

I motion  1989/90:Ub669 (fp) yrkande 5 anförs att inslagen av indivi-        l989/90:UbU21 duellt anpassade studiegångar i vårdutbildningen måste öka i och med all rekryteringen till dessa utbildningar nu breddas. Hänsyn måste i större utsträckning tas till tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande om hur enskilda utbildningar bör organiseras med hänsyn till olika studeran­dekategorier. Motion 1989/90:Ub669 yrkande S avstyrks därmed.

Huvudmannaskapet för den kommunala högskolan m.m.

I motionerna 1989/90:Ub621 (m) yrkande 9 och 1989/90:Ub669 (fp) yrkande 6 återfinns förslag om ett enhetligt statligt huvudmannaskap för all högskoleutbildning. Ett ändrat huvudmannaskap berör en rad utbildningar inom vårdområdet.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte återigen frågan om huvudmannaskapet för den kommunala högskolan m.m. (bet. 1988/89:UbU5 s. 18—19, rskr. 41). Utskottet konstaterade då, bl.a. av finansiella skäl, att någon ändring av huvudmannaskapet för den kommunala högskolan inte borde genomföras. Utskottet noterar nu alt statens kostnader vid ett förstatligande av den kommunala högskoleut­bildningen inom vårdsektorn i aktuellt pris- och löneläge skulle kom­ma att öka med åtminstone ca 500—600 milj. kr. Detta belopp grundar sig på den beräkning som gjordes av huvudmannaskapskommiitén (SOU 1981:9). Utskottet anser inte atl de ställningstaganden riksdagen tidigare gjort i huvudmannaskapsfrågan bör ändras. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 9 och 1989/90:Ub669 yrkande 6.

2. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Reservationsanslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. föreslås i propositionen föras upp med 214 780 000 kr. Anslagsberäk­ningen grundar sig i huvudsak på förordade planeringsramar för den kommunala högskolan.

Utskottet hänvisar vad gäller dimensionering och lokalisering av den landstingskommunala högskoleutbildningen till de ställningstaganden utskottet gjort i det föregående. Därvid har utskottet också redovisat behovet av en översyn av utbildningens längd vad gäller de medellånga vårdutbildningarna.

Utbildningen på ADB-linjen skall enligt riksdagsbeslut (prop. 1985/86:100, bet. UbU22, rskr. 297) föras över till den statliga högsko­lan. Budgetåret 1990/91 upphör utbildningen i fråga som kommunal högskoleutbildning. 1 budgetpropositionen hemställs att riksdagen be­myndigar regeringen att avveckla ADB-linjen om 40 poäng fr.o.m. budgetåret 1990/91. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen begärt bemyndigande.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursför­
delning avseende budgetåren 1990/91 — 1992/93 som angivits i proposi-      p.
tionen.

 

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen under anslaget           1989/90:UbU21

D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 214 780 000 kr. Samtidigt avstyrks motion 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis i vad gäller kostna­der för en utbyggnad av rehabiliteringslinjen.

Hemställan

Utskottet hemställer

Utbildning för vårdyrken

1.            beträffande planeringsramar för tandläkarlinjen

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub590, 1989/90:Ub627 och 1989/90:Ub678 samt med anledning av pro­position 1989/90:100 och motion 1989/90:Ub724 yrkande 15 delvis fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat,

2.         beträffande planeringsramar för apotekar- och receptarielinjer­
na

alt riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub562, 1989/90:Ub576, 1989/90:Ub602, 1989/90:Ub618 yrkande 9, 1989/90:Ub700, 1989/90:Ub724 yrkan­de 17 delvis, l989/90:Ub751, 1989/90:Ub758 yrkandena 17 och 18 samt 1989/90:Ub803 yrkande 15 fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad utskottet förordat samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om dimensioneringen av linjerna de därpå följande bud­getåren,

3.            beträfiiande planeringsramar för utbildning i psykoterapi

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 8 och 1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis fastställer planeringsra­mar i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. I (m)

res. 2 (vpk)

4.            beträffande psykoierapiutbildning vid S:t Lukasstifteben

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub803 yrkande 16 del­vis och 1989/90:Ub804 yrkande 28 delvis,

5.            beträffande planeringsramar för logopedlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub567, 1989/90:Ub672, 1989/90:Ub724 yrkande 12, 1989/90:Ub749 och 1989/90:Ub811 yrkande 4 fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

6.            beträffande planeringsramar för rehabiliteringslinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub532, 1989/90:Ub555, 1989/90:Ub578 yrkande 1, I989/90:Ub730 och 1989/90:Ub803 yrkande 14 fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. 3 (fp)

 

7. beträffande planeringsramar för häbo- och sjukvårdslinjen          1989/90:UbU21
alt   riksdagen   med  avslag  på   motionerna   1989/90:Ub586 och

1989/90:Ub646 fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordals i proposition 1989/90:100,

8.    beträffande planeringsramar i övrigt

alt riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

9.    beträffande frbkvårdspedagogbk linje

att riksdagen avslår motionerna l989/90:Ub593, 1989/90:Ub740 yrkande 2, 1989/90:Ub742 yrkande 3 och 1989/90:Ub748,

res. 4 (mp)

10.    beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 15 och 17 båda delvis,
1989/90:Ub758 yrkande 21 och 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis
saml med avslag på motionerna l989/90:Ub724 yrkande 16
delvis, 1989/90:Ub803 yrkande 16 delvis och l989/90:Ub804
yrkande 28 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 477 300 000 kr.,

res. 5 (fp) - villk. 3 res. 6 (vpk) - villk. 2

11.   beträffande förlängning av logopedlinjen

att riksdagen avslår motionerna l989/90:Ub618 yrkande 7, 1989/90:Ub724 yrkande 13 och 1989/90:Ub803 yrkande 13,

res. 7 (m, fp)

12.   beträffande de medellånga vårdutbildningarnas längd

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub554, l989/90:Ub578 yrkande 2, 1989/90:Ub581, 1989/90:Ub606 yrkan­dena 1 och 2, 1989/90:Ub618 yrkande 10, 1989/90:Ub621 yrkan­dena 2, 4, 5, 6, 7 och 8, 1989/90:Ub669 yrkandena 2, 3 och 4, 1989/90:Ub686, 1989/90:Ub722, 1989/90:Ub724 yrkande 14, 1989/90:Ub736, 1989/90:Ub758 yrkandena 19 och 20, 1989/90:Ub804 yrkande 14, 1989/90:Ub805 delvis samt l989/90:Ub81l yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13.  beträffande antagningen till läkarlinjen att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub540,

14.  beträffande tandvårdsutbildningarnas organbation och inne­håll

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub616,

res. 8 (m)

15.   beträffande innehållet i vbsa vårdutbildningar

au riksdagen avsfår motionerna 1989/90:Ub531, 1989/90:Ub57l och 1989/90:Ub811 yrkande 1 delvis,

16.  beträffande ekonomiskt stöd till psykoanalytbk utbildning att riksdagen avslår motion l989/90:Ub573,

17.  beträffande individuellt anpassade studiegångar alt riksdagen avslår motion l989/90:Ub669 yrkande 5,

res. 9 (fp)                                                                                                  22

 

18.         beträffande vårdutbildningarnas huvudmannaskap        1989/90:UbU21
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 9 och

1989/90: Ub669 yrkande 6,

res. 10 (m, fp, vpk, mp)

Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

19.            beträffande ADB-linjen

atl riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla ADB-linjen om 40 poäng fr.o.m. budgetåret 1990/91,

20.         beträffande riktlinjer för resursfördelning avseende budget­
åren 1990191-1992193

att riksdagen godkänner vad som angivits i propositionen,

21.          beträffande   anslagsbeloppet under  Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis under Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 214 780 000 kr.

res. 11 (fp) ■ villk. 3

Stockholm den 5 april 1990 På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfetedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c) i Vårgår­da, Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Ylva Johansson (vpk) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Planeringsramar för utbildning i psykoterapi (mom. 3)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och på s. 12 slutar med "Karolinska institutet" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att utbildningen i psykoterapi inrättades fr.o.m. budgetåret 1979/80 vid Karolinska institutet och vid universitetet i Umeå. Vid detta tillfålle förutsattes att utbildningen på sikt borde finnas   i   alla   högskoleregioner   och   successivt   byggas   ut   (prop.

 

1978/79:100 bil. 10 s. 474). Utbildning i psykoterapi anordnas numera         l989/90:UbU21

också vid universitetet i Lund. UtskoUet konstaterar alt utbildningen

således endast finns på tre orter. Utbildningen i Stockholm föreslås

också reducerad vad gäller antalet nybörjarplatser. Utskottet anser inte

att den föreslagna utvecklingen av utbildning i psykoterapi stämmer

överens med tidigare uttalanden. UtskoUet anser därför, med bifall till

motion l989/90:Ub6l8 yrkande 8 samt med anledning av proposition

1989/90:100 och motion l989/90:Ub724 yrkande 16 delvis, aU antalet

nybörjarplatser vid Karolinska institutet budgetåret 1990/91 skall vara

oförändrat, dvs. 24, och att utbildningen under nu aktuell treårsperiod

också inrättas vid universitetet i Göteborg.

deb att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3. beträffande planeringsramar för utbildning i psykoterapi au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub618 yrkande 8 samt med anledning av proposition 1989/90:100 och motion l989/90:Ub724 yrkande 16 delvis fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad utskottet förordat samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om dimensioneringen av linjen de därpå följande budgetåren,

2. Planeringsramar för utbildning i psykoterapi
(mom. 3)

Ylva Johansson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och på s. 12 slutar med "Karolinska institutet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att den föreslagna reduceringen av antalet platser inom utbildningen i psykoterapi vid Karolinska institutet skall genomföras eftersom behovet av utbildade är stort.

Utskottet föreslår, med bifall fill motion 1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis och med anledning av motion 1989/90:Ub618 yrkande 8, att antalet nybörjarplatser i utbildning i psykoterapi vid Karolinska insti­tutet skall vara 24.

deb att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3. beträffande planeringsramar för utbildning i psykoterapi au riksdagen med bifall fill motion  l989/90:Ub724 yrkande 16 delvis samt med anledning av proposition 1989/90:100 och mo­tion 1989/90:Ub6l8 yrkande 8 fastställer planeringsramar i enlig­het med vad utskottet förordat,

3. Planeringsramar för rehabiliteringslinjen (mom. 6)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet noterar" och slutar med "regeringens förslag" bort ha
följande lydelse:                                                                                                 24

 

. Utskottet noterar atl statsrådet i budgetpropositionen pekat på möj- 1989/90:UbU21 ligheten för landstingskommuner (motsvarande) all utnyttja lomma platser på en utbildningslinje för att öka intaget till en annan. Detta kan tyvärr inte tillgodose behovet av sjukgymnaster, eftersom rehabili­teringslinjen inte på någon ort har lomma platser. Utskottet anser därför, i likhet med motionärerna, att planeringsramarna för rehabili­teringslinjen budgetåret 1990/91 skall öka med 100 platser. Det bör ankomma på UHÄ att fördela dessa platser.

deb atl moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 6. beträffande planeringsramar för rehabiliteringslinjen att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 14 och med anledning av proposition 1989/90:100 saml motionerna 1989/90:Ub532, 1989/90:Ub555, 1989/90:Ub578 yrkande 1 och 1989/90:Ub730 fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat,

4. Friskvårdspedagogisk linje (mom. 9)

Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "samt 1989/90:Ub748" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att den friskvårdspedagogiska utbildningen vid högskolan i Gävle—Sandviken startade 1979. Sedan en fördjupnings-kurs införlivats i linjen omfattar denna nu 80 poäng. Högskolan i Gävle—Sandviken är den enda högskola i landet där det är möjligt all studera friskvård i form av en sammanhållen utbildningslinje.

Utvecklingen på arbetsmarknaden visar att det finns ett behov av friskvårdspedagoger. Inom landsting och kommuner och inom nä­ringslivet finns arbetsuppgifter som lämpar sig väl. Utbildningen vid högskolan i Gävle—Sandviken är eftersökt och till stor del också riksrekryterande. I likhet med motionärerna anser utskottet att linjen fr.o.m. budgetåret 1990/91 bör bli en allmän utbildningslinje och alt linjen byggs ut så att antalet nybörjarplatser blir 60.

Mot bakgrund av del anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub593, l989/90:Ub740 yrkande 2, 1989/90:Ub742 yrkande 3 samt 1989/90:Ub748 dels bemyndigar rege­ringen atl inrätta den friskvårdspedagogiska utbildningen som en all­män utbildningslinje fr.o.m. den 1 juli 1990, dels atl planeringsramen fastställs till 60 nybörjarplatser.

deb att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande frbkvårdspedagogbk linje
au riksdagen med bifall till motionerna 1989/90: Ub593,
1989/90:Ub740 yrkande 2, l989/90:Ub742 yrkande 3 saml
1989/90:Ub748 bemyndigar regeringen atl inrätta den friskvårds­
pedagogiska utbildningen som en allmän utbildningslinje och
fastställer planeringsram i enlighet med vad utskottet förordat,      25

 

5. Anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken        i989/90:UbU2l
(mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fj)) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "477 300 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag som gäller en utök­ning av antalet platser på rehabiliteringslinjen. Som en konsekvens härav bör förevarande anslag ökas med 1 750 000 kr. Utskottet kommer i det följande också atl föreslå en uppräkning av anslaget D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för denna utök­ning av studerandeanlalet. UtskoUet har i det föregående avstyrkt yrkanden som gäller utökning av utbildning i psykoterapi och bidrag till S:t Lukassliftelsen för utbildning i psykoterapi.

Med hänvisning till del anförda föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub758 yrkande 21, 1989/90:Ub724 yrkandena 15 och 17, båda delvis, och 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 28 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reserva­tionsanslag på (476 040 000 -n 1 260 000 + I 750 000 =) 479 050 000 kr.

deb atl moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub758 yrkande 21, 1989/90:Ub724 yrkande­na 15 och 17, båda delvis, och l989/90:Ub803 yrkande 17 delvis samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis, 1989/90:Ub803 yrkande 16 delvis saml 1989/90:Ub804 yrkande 28 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 479 050 000 kr.,

6. Anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken
(mom. 10)

Under förutsättning av bifall tili reservation 2

Ylva Johansson (vpk) anser

deb all den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "477 300 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare tillstyrkt förslag som gäller en utökning av antalet platser i psykoterapiutbildningen. Som en konsekvens härav bör anslaget ökas med 150 000 kr. budgetåret 1990/91. Utskottet har i

26

 

del föregående avstyrkt yrkanden som gäller utökning av rehabilite- 1989/90:UbU21

ringslinjen och bidrag till S:t Lukassliftelsen för utbildning i psykotera­pi.

Med hänvisning till del anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 16 delvis och med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 15 och 17, båda delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 21 och 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis samt med avslag på motion 1989/90:Ub804 yrkande 28 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (476 040 000 -n 1 260 000 -h 150 000 =) 477 450 000 kr.

deb att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10.         beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken
atl riksdagen med bifall till motion 1989/90:724 yrkande 16
delvis och med anledning av proposition 1989/90:100 samt mo­
tionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 15 och 17, båda delvis,
1989/90:Ub758 yrkande 21 och 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis
samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub803 yrkande 16
delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 28 delvis till Utbildning för
vårdyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag
på 477 450 000 kr.,

7. Förlängning av logopedlinjen (mom. 11)

Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ulf Melin (m) och Margitta Edgren (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Behovet av välutbildade logopeder ökar i takt med atl antalet äldre med komplice­rade sjukdomstillstånd ökar. Det behövs också logopeder som kan ingå i behandlingsleam inom hablliteringsverksamhet. Utskottet anser i likhet med UHÄ att logopedulbildningen bör förlängas från 120 poäng till 160 poäng. Detta bör genomföras utan atl antalet antagningstillfål-len minskas.

deb att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11.            beträffande förlängning av logopedlinjen

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 7, 1989/90:Ub724 yrkande 13 och 1989/90:Ub803 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Tandvårdsutbildningarnas organisation och
innehåll (mom.  14)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

deb att  den  del  av   utskottels  yttrande  som   på  s.   19  börjar   med

"Utskottet vill först" och slutar med "motion 1989/90:Ub616" bort ha             27

följande lydelse:

Enligt   utskottets  bedömning står  tandvården   i  Sverige   inför  en   1989/90:UbU21

omställningsprocess i och med alt den utvecklas mot nya områden. Detta kommer alt ställa ändrade krav på tandläkarnas utbildning. Kursplanerna kommer successivt att behöva förnyas. En ökad biomedi­cinsk kunskap är angelägen och kan motivera att tandläkarutbildning­en integreras med läkarutbildningen. Andra delar av tandläkarutbild­ningen kan med fördel integreras med övriga tandvårdsutbildningar. Utskottet finner det angeläget alt vid någon av de odontologiska fakulteterna genomföra försöksverksamhet med integrerad utbildning för all tandvårdspersonal dvs. även utbildning till tandsköterska, land­hygienist och tandtekniker.

Utskottet anser det vidare angeläget att den kompetens som utveck­lats vid tandläkarhögskolorna också kommer patienterna till del. En­ligt utskottets mening bör det utredas huruvida dessa skolor skall kunna utvecklas till regiontandvårdsinstilut för den mest kvalificerade tandvården och få en roll motsvarande regionsjukhusens.

Riksdagen bör med bifall till motion 1989/90:Ub616 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

deb att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande tandvårdsutbildningarnas organbation och inne­håll

att  riksdagen   med   bifall  till   motion   1989/90:Ub616 som  sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Individuellt anpassade studiegångar (mom. 17)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

Ulskoltel anser att det är väsentligt atl rekryteringen till vårdutbild­ningarna breddas, exempelvis genom att flera utbildningsvägar i gym­nasieskolan ger behörighet eller att personer med olika yrkeserfarenhe­ter söker sig till utbildningarna i fråga. Inslagen av individuellt anpas­sade studiegångar som utgår från den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet bör därför ökas. Riksdagen bör således med bifall till motion 1989/90:Ub669 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

deb att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17. beträffande individuellt anpassade studiegångar atl riksdagen med bifall till motion  1989/90:Ub669 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

28

 

10.   Vårdutbildningarnas huvudmannaskap (mom. 18)        i989/90:UbU2i

Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ulf Melin (m), Margjlta Edgren (fp), Ylva Johansson (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 9 och 1989/90:Ub669 yrkande 6 om att den kommunala högskolan på sikt bör få ett statligt huvudmannaskap. Detta motiveras bl.a. av att ett enhetligt huvudmannaskap bör medföra ett effektivare resursutnyttjande, en enhetlig utbildningskvalitet och en starkare an­knytning av vårdutbildningarna till forskningen. Därför bör riksdagen hos regeringen begära att en utredning görs om ett enhetligt, statligt huvudmannaskap för all vårdyrkesutbildning.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 9 och 1989/90:Ub669 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

deb att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 18. beträffande vårdutbildningarnas huvudmannaskap atl riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 9 och 1989/90:Ub669 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11.   Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. (mom. 21)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb all den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "av rehabiliteringslinjen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag som gäller en utök­ning av antalet platser på rehabiliteringslinjen. Utskottet har därvid föreslagit en uppräkning av anslaget under Utbildning för vårdyrken. Mot bakgrund av atl rehabiliteringslinjen även finns i den kommunala högskolan bör även förevarande anslag ökas. Utskottet föreslår atl anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. räknas upp med 876 000 kr. för den föreslagna utbyggnaden av rehabiliteringslin­jen.

deb alt moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21.   beträffande   anslagsbeloppet  under Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. att riksdagen med anledning av proposition  1989/90:100 saml

29

 

motion 1989/90:Ub803 yrkande 17 delvis till Bidrag till kommu-      1989/90:UbU21

nal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 215 656 000 kr..

Särskilt yttrande

Psykoterapiutbildning vid S:t Lukassliftelsen (mom. 4)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Landet har behov av fler psykoterapeuter än vad som för närvarande utbildas inom den statliga högskolan. S:t Lukassliftelsen bedriver ut­bildning till legitimerad psykoterapeut som bedöms som myckel god.

Folkpartiet har föreslagit att staten ekonomiskt skall stödja S:t Lu­kasstiftelsens utbildning. I budgetpropositionen föreslår regeringen att utbildningen i psykoterapi vid Karolinska institutet skall minskas med 8 nybörjarplatser. Detta accepterar vi under förutsättning att den utbildning som bedrivs vid S:t Lukassliftelsen ges statligt stöd. Rege­ringen har i år gjvit S:t Lukassliftelsen ett bidrag på 600 000 kr. Vi utgår från att ell statligt stöd kommer att utgå även i fortsättningen.

30