Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU19

Anslag till utbildning för tekniska yrken

1989/90 UbU19

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen I proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt D. Grundläggande högskoleutbildning m.m. punkt D 5. Utbildning för tek­niska yrken jämte motioner

Propositionen

Regeringen har under punkt D 5 (s. 214-235) föreslagit

7.  att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildnings­linje, textilingenjörslinjen, om 80 poäng den 1 juli 1990,

8.  att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla kemistlinjen och ma­tematikerlinjen fro.m. budgetåret 1990/91,

9.  att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlig­het med vad som i propositionen har förordats,

11. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1214158000 kr

Hemställan   10  under denna  punkt  behandlar utskottet i  betänkande

1989/90:UbU18.

Motionerna

1989/90:Ub255 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om behovet av att utveckla utbildningar på mellaningenjörsnivå I re-spekfive Filipstad-Hällefors och Karlskoga och på mellanekonominivå i Karlskoga (delvis).

1989/90:Ub508 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om ett upp­drag till UHÄ i enlighet med innehållet i mofionen.

1989/90:Ub510 av Lars Sundin och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksda­gen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om ut­bildning av lantmätare vid Chalmers tekniska högskola.

1 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 19

1989/90:Ub519 av Birger Andersson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas aU riksdagen     1989/90:UbU19 hos regeringen begär förslag på förlängd och fördjupad flygteknikerutbild­ning, enligt vad I motionen anförts.

1989/90:Ub527 av Larz Johansson (c) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar att vidga ramen för ingenjörsutbildningen med 30 nybörjarplatser förlagda till Nyköping,

2.  att riksdagen - därest yrkande 1 ej vinner bifall - beslutar att 30 nybör­jarplatser av den I budgetpropositionen föreslagna ramen för högskolan Eskilstuna-Västerås skall lokaliseras till Nyköping.

1989/90:Ub529 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om en ökning av antalet ny­börjarplatser på miljö- och hälsoskyddslinjen, det angelägna i att förändra innehållet i utbildningen samt behovet av att ge kvalificerade fortbildnings­kurser

1989/90:Ub544 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriska inslag av arbetsmiljökunskap i ingenjörsutbildningar och andra tekniska ut­bildningar på olika nivåer

1989/90:Ub545 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts beträffande en utredning om arkitektutbildning vid högskolan I Luleå.

1989/90:Ub547 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat antal platser vid väg och vatten- samt samhällsbyggnadstekniska linjerna vid högskolan i Luleå.

1989/90:Ub552 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om att avdelningen för avfallshantering och återvinningsteknik vid Lunds universitet förses med basresurser för utbildning och forskning i avfallsfrågor

1989/90:Ub553 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kemiteknisk 80-poängslinje i Kristianstad.

1989/90:Ub556 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar om omedelbar utökning av miljö- och hälso-skyddslnspektörsutbildning,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljö- och hälsoskyddsinspektörsutbildning I Lund,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletteringsutbildning inom miljöområdet för andra grupper i samhället.

1989/90:Ub558 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en utökning av planeringsramen för utbild­ning för tekniska yrken i enlighet med vad i motionen anförts.

 

2. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1990/91     1989/90:UbU19 anslår 391000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 1214549000 kr

1989/90:Ub560 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av snabb utökning av utbildningen inom miljö- och häl­soskyddssektorn,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om en strategi för miljö- och hälsoskyddsutbildningen på längre sikt.

1989/90:Ub565 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

2.  att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökning av nybörjarplatserna vid de tekniska linjerna från 150 till 180,

3.  att riksdagen beslutar att fill den textila utbildningen vid högskolan i Borås anslå ytterligare 1 milj.kr I enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Ub570 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad I motionen anförts om behovet av en fjärde utbildningsort för arkitektutbildningen med lokalisering till Umeå.

1989/90:Ub584 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att högskolan i Karlstad filiförs ytterligare platser för en elektroingenjörsutbildning 1990/91 genom en tidsmässig omfördel­ning av platser

1989/90:Ub591 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om inrättandet av en lantmäterilinje vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

1989/90:Ub604 av Ewy Möller och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riks­dagen beslutar om att dimensioneringen av ingenjörsutbildningen vid hög­skolan i Kalmar blir 240 nybörjarplatser

1989/90:Ub611 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildningsinsatser inom miljö- och hälsoskyddsom­rådet,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av utbildning till Umeå,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i mofionen anförts om att åtgärder vidtas för kompletteringsutbildning enligt skissat för­slag samt att även en påbyggnadslinje på 20-40 poäng fillkommer

1989/90:Ub614 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I mofionen anförts om lämpligheten i att förlägga utbildning av lantmätare vid Chalmers tekniska högskola.

1989/90:Ub618 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om förläggning av försöksutbildningen av tekniker,

4.   att riksdagen beslutar att avstå från vidare utbyggnad av naturvetarlin-

 

jen och överföra motsvarande resurser till anslaget D 10. Lokala och Indlvi-     1989/90:UbU19 duella linjer samt fristående kurser,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag fill åtgärder rörande miljö­vårdsfrågor i den högre utbildningen I enlighet med vad som i motionen an­förts.

1989/90:Ub629 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i mofionen anförts om att fro.m. den I juli 1990 starta försöksverksamhet med bygg­nadsingenjörslinje, 40 p, vid högskolan I Östersund.

1989/90:Ub630 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om utbildning och forskning vid högskolan i Karlstad (delvis).

1989/90:Ub632 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att vidga ramen för ingenjörsutbildningen med 30 ny­börjarplatser förlagda till Ljungby.

1989/90:Ub637 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet platser vid högskolan för elever från teknisk gymnasielinje.

1989/90:Ub638 av Birger Andersson (c) vari yrkas

1.  att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en civilingenjörsutbild­ning - elektroniklinjen (180 p) - vid högskolan Eskilstuna-Västerås, förlagd till Västerås,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny civilingenjörslinje -processteknik - samt att den nya linjen inrättas vid högskolan Eskilstuna-Västerås, förlagd till Västerås.

1989/90:Ub649 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får I uppdrag att göra en översyn av utbildningsplaner för arkitekter och hälsovårdsinspektörer

1989/90:Ub650 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av den nya matematlsk-naturvetenskapliga linjen vid universitetet I Linköping.

1989/90:Ub655 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en kemitek­nisk Ingenjörsutbildning vid högskolan I Halmstad.

1989/90:Ub656 av Börje Nilsson m.fl. (s, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrät­tande av de lokala linjerna polymertekniklinjen, 80 poäng, och formteknik-linjen, 80 poäng, som separat allmän utbildningslinje.

1989/90:Ub657 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om förläggning av 80 poängs kemiteknisk ingenjörsutbildning till högskolan i Halmstad.

1989/90:Ub660 av Birger Andersson (c) vari yrkas

 

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen     1989/90:UbU19 anförts om ytterligare 30 nya platser per år inom ingenjörsutbildningen vid högskolan I Eskilstuna-Västerås för planeringsperioden 1990/91-1992/93 ut­över vad regeringen föreslagit.

1989/90:Ub664 av Stig Alemyr (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att, inom ramen för tillgängliga utbildningsplatser, högskolan i Kalmar tilldelas 240 nybörjarplatser på den nya tvååriga ingenjörsutbildningen.

1989/90:Ub675 av Rune Thorén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om behovet av lant­mätare I Västsverige samt att lantmätarutbildning förläggs till Chalmers tek­niska högskola i Göteborg.

1989/90:Ub676 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna vad I motionen anförts om att brandingenjörs-utbildningen bör utökas och någon del av utbildningen förläggas till norra Sverige.

1989/90:Ub685 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en högskoleutbildning i kemi i Skellefteå.

1989/90:Ub687 av Maj-Inger Klingvall (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om linjen för indu­striell teknik I Norrköping.

1989/90:Ub693 av Sven-Olof Petersson m.fl. (c, s, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dimen­sioneringen och utbyggnaden av ingenjörsutbildning vid högskolan i Karls­krona-Ronneby.

1989/90:Ub695 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riks­dagen beslutar att kemiingenjörslinjen inom den nya ingenjörsutbildningen skall finnas vid högskolan i Kristianstad.

1989/90:Ub698 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nya matematlsk-naturvetenskapliga linjen i Linköping,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hänsynstagande till lokala variationer I det befintliga kursutbudet om reformen delvis skall finansleras genom överföring av medel från LIF-anslaget.

1989/90:Ub699 av Leif Marklund och Monica Öhman (s) vari yrkas att riks­dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att inrätta en linje för processteknik I Luleå.

1989/90:Ub706 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas

2. att regeringen I övrigt beaktar vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av miljöutbildningen.

1989/90:Ub714 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, vpk, mp) vari yrkas att riksda-

 

gen som sin mening ger regeringen till känna vad I mofionen anförts om na-     1989/90:UbU19 turvetarlinjens finansiering.

1989/90:Ub716 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, vpk, mp) vari yrkas att riksda­gen beslutar öka anslaget D 5 i proposifion 1989/90:100 bilaga 10 med 3603000 kr. för att fullfölja vissa utbildningar I Malmö.

1989/90:Ub718 av Karin Söder m.fl. (c, m, fp, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om resurs­tilldelningen till civilingenjörsutbildningarna.

1989/90:Ub720 av Hans Nyhage och Lars Sundin (m, fp) vari yrkas att riks­dagen besutar att antalet elevplatser vid den tvååriga ingenjörsutbildningen vid högskolan i Borås skall vara 180 i enlighet med vad som angivits I mofio­nen.

1989/90:Ub724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

18.   att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken, D 5, för budgetåret 1990/91 anslår 700000 kr för 20 nya platser på miljö- och hälsoskyddslinjen,

19.   att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken, D 5, för budgetåret 1990/91 anslår 14000000 kr, utöver vad regeringen har föreslagit för den nya matematisk-naturvetenskapliga utbildningen.

1989/90:Ub725 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad teknisk utbildning vid högskolan i Karlstad,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av anslag för att kunna fortsätta anordna tekniskt basår vid högskolan i Karlstad för läsåret 1989/90.

1989/90:Ub728 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, fp, c, vpk) vari yrkas aU riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om datavetenskaplig utbildning inom den matematisk-naturvetenskapliga linjen vid Stockholms universitet.

1989/90:Ub747 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att låta produktionstekniker- och Industriell teknik-linjerna kvarstå I befint­lig omfattning.

19S9/90:Ub750 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnadstakten av SIM-utblldningen vid högskolan i Eskils­tuna-Västerås.

1989/90:Ub754 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i motionen anförts om förläggningen av ett ökat antal utbildningsplatser för utbildning av miljö- och hälsoskydds­inspektörer

Motiveringen återfinns i mofion 1989/90:Jo861.

1989/90:Ub756 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas att riksda­gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möj­ligheterna att trygga fortsatt sjöbefälsutbildning.

 

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:7637.                             1989/90:UbU19

1989/90:Ub758 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande medelsberäkningen för naturvetarlinjen,

10.  att riksdagen avvisar förslaget om finansiering av naturvetarlinjen 1992/93 genom överförande av medel från LIF-anslaget,

11.  att riksdagen beslutar att Inrätta ytterligare 60 nybörjarplatser på mil­jö- och hälsoskyddslinjen (120 p),

12.  att riksdagen hos regeringen begär en samlad översyn av utbildnings­behovet på högskolenivå för miljövårdens personal enligt de riktlinjer som anges I motionen,

13.  att riksdagen till D5. Utbildning för tekniska yrken anvisar ett i förhål­lande till regeringens förslag med 4000000 kr utökat anslag.

1989/90:Ub761 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om nödvändigheten av en omfattande utbyggnad av utbildningen för miljö- och hälsoskyddsin­spektörer Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo879.

1989/90:Ub802 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om ökat behov av samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen I den tekniska utbildningen. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K410.

1989/90:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

8.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om teknisk utbildning,

9.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om utbildningarna inom "Kockumspaketet".

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen

anförts om att miljökunskap införs som ett obligatoriskt ämne från förskolan

till och med högskolan (delvis),

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i motionen

anförts om utökade platser på miljö- och hälsoskyddslinjen och att dessa bör

förläggas till Östersund och Kalmar,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörer,

26.  att riksdagen anvisar 5000000 kr under anslaget D 5. Utbildning för tekniska yrken till naturvetarlinjen,

27.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturvetarlinjen och möjlighet att minska bristen på miljö- och hälsoskyddsutbildade.

1989/90:Ub809 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av ut­bildningar där handikappkunskap måste ingå för att trygga de handikappa­des boende- och närmiljö.

 

1989/90:Ub811 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas          1989/9G:UbU19

1.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad undervisning om olika handikapp I vårdyrkesut­
bildningarna och utbildningarna för byggnadssektorn (delvis).

Motiveringen återfinns I motion 1989/90:So260.

1989/90:Ub814 av Ulf Melin m.fl. (m, s, fp) vari yrkas

2.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försöksverksamheten med en ettårig teknikerutbildning bör
ligga hos de kommunala huvudmännen.

1989/90:Ub819 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar att försöksverksamheten med ettårig utbildning för tekniker skall förläggas till gymnasieskolan.

1989/90:Ub820 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

2.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om maskiningenjörsutbildningen i Ljungby.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A458.

1989/90:Ub821 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari yrkas

3.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en tvåårig
teknisk högskoleutbildning bör etableras i Norrtälje och Huddinge.

Motiveringen återfinns I motion 1989/90:A460.

1989/90:Ub822 av Eva Goés och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om miljövänlig Inriktning på utbildningar i teknik m.m.

Utskottet

Miljö- och hälsoskyddslinjen m.m.

Miljö- och hälsoskyddslinjen finns sedan drygt tio år vid universitetet i Umeå, där 30 studerande antas varje termin. Behovet av personal inom mil­jö- och hälsoskyddsområdet har ökat kraftigt Inom kommuner, statliga myn­digheter och näringsliv bl.a. på grund av skärpt lagstiftning. Regeringen uppdrog därför den 13 april 1989 åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att göra en översyn av utbildningen inom miljöskyddsområdet. Översynen skulle avse dels dimensionering, innehåll och organisation av mil­jö- och hälsoskyddslinjen, dels behovet av fortbildning och vidareutbildning inom miljöområdet för olika grupper i yrkeslivet. Inom ramen för uppdraget skulle UHÄ med förtur utreda möjligheterna att anordna kompletteringsut­bildning för personer med tidigare naturvetenskaplig eller teknisk utbildning samt låta anordna sådan utbildning. UHÄ redovisade i skrivelse till rege­ringen den 4 oktober 1989 förslag till kompletteringsutbildning. Regeringen har i beslut den 15 februari 1990 dels anvisat medel (780 000 kr.) för komplet­teringsutbildning vid högskolan i Kalmar under vårterminen 1990, dels angi­vit förutsättningarna för planeringen av kompletteringsutbildning på ytterli­gare två orter under läsåret 1990/91. Resterande del av översynen av utbild-

 

ning inom miljö- och hälsoskyddsområdet avser UHÄ efter remiss till be-     1989/90:UbU19

rörda intressenter under våren 1990 att redovisa till regeringen under hösten

1990.

Ett stort antal motioner från den allmänna motionstiden 1990 rör sådana frågor som ingår I det nyss nämnda regeringsuppdraget till UHÄ.

I allmänna ordalag begärs skyndsam utredning och förslag rörande mlljö-och hälsoskyddsutbildningen I motionerna 1989/90:Ub560 (s) yrkande 2, 1989/90:Ub611 (fp) yrkande 1, 1989/90:Ub758 (c) yrkande 12 och 1989/90:Ub618 (m) yrkande 6 delvis.

I åtta motioner begärs utökningar av miljö- och hälsoskyddslinjen. Förslag som gäller budgetåret 1990/91 återfinns i motionerna 1989/90:Ub556 (c) yr­kandena 1 och 2 (omedelbar utökning föriagd till Lund), 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 18 (4-20 platser om möjligt I andra delar av landet till en kost­nad av 700000 kr) och 1989/90:Ub758 yrkandena 11 och 13 delvis (-1-60 plat­ser till andra delar av landet till en kostnad av 2 milj.kr). Motionerna 1989/90:Ub529 (s) delvis (minst 4-40 platser) och 1989/90:Ub804 (mp) yr­kande 15 (utökning i Kalmar och Östersund) avser utökningar budgetåret 1991/92, medan tidpunkten för ökningen Inte preciserats i motionerna 1989/90:Ub611 yrkande 2 (-1-30 platser i Umeå), 1989/90:Ub754 (s) (-1-60 platser I Stockholm) och 1989/90:Ub761 (vpk) (-1-60 platser vid minst ytterii-gare ett universitet).

I mofionerna 1989/90:Ub529 delvis, 1989/90:Ub611 yrkande 3 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 17 behandlas frågor om behovet av och Innehållet I fortbildning och vidareutbildning. I den först nämnda motionen berörs också behovet av förändring av innehållet I miljö- och hälsoskyddslinjen.

Slutligen tas frågan om kompletteringsutbildningen upp I sex mofionsyr-kanden, nämligen i motionerna 1989/90:Ub556 yrkande 3, 1989/90:Ub560 yrkande 1, 1989/90:Ub611 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub618 yrkande 6 del­vis, 1989/90:Ub706 (c) yrkande 2 och 1989/90:Ub804 yrkande 27.

Utskottet konstaterar inledningvis att regeringens uppdrag till UHÄ att se över miljö' och hälsoskyddsutbildningen inte slutförts annat än vad gäller den del av uppdraget som avser kompletteringsutbildning. Frågor om di­mensionering, lokalisering, innehåll och organisation av miljö- och hälso­skyddslinjen liksom behovet av fortbildning och vidareutbildning för olika grupper inom yrkeslivet kommer således att behandlas I den redovisning som UHÄ avser att göra hösten 1990 till regeringen.

Då behovet av utbildad personal inom miljö- och hälsoskyddsområdet är mycket stort utgår utskottet från att förslag som föranleds av denna redovis­ning kommer att framläggas i 1991 års budgetproposition, så att riksdagen under nästa riksmöte kommer att ha tillgång till det beslutsunderiag som nu saknas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår mo­tionerna 1989/90:Ub529, 1989/90:Ub556 yrkandena 1 och 2,1989/90:Ub560 yrkande 2, 1989/90:Ub611 yrkandena 1, 2 och 3 delvis, 1989/90:Ub618 yr­kande 6 delvis, 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis, 1989/90:Ub754, 1989/90: Ub758 yrkandena 11 och 12,1989/90:Ub761 samt 1989/90:Ub804 yrkandena 15 och 17. Utskottet föreslår således att riksdagen faställer den i propositio-

1* Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 19

nen föreslagna planeringsramen för miljö- och hälsoskyddslinjen om 60 plåt-      1989/90:UbU19 ser I Umeå för budgetåret 1990/91.

Vad gäller kompletteringsutbildningen för personer med naturvetenskap­lig utbildning konstaterar utskottet att de motionsyrkanden som tar upp denna fråga har blivit tillgodosedda genom det tidigare nämnda regeringsbe­slutet. Beslutet Innebär nämligen att 780000 kr anvisas Innevarande bud­getår till en ettårig utbildning i Kalmar för 30 studerande. Vad gäller budget­året 1990/91 skall enligt regeringsbeslutet utbildning starta på ytterligare två högskoleorter, dels I Stockholm, dels i sydvästra Sverige. Enligt vad utskot­tet har erfarit avser regeringen att anvisa erforderliga medel för komplette­ringsutbildningarna på de tre orterna Inom ramen för de medel som kommer att stå till regeringens disposition budgetåret 1990/91. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub556 yrkande 3, l989/90:Ub560 yrkande 1, l989/90:Ub611 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub618 yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub706 yrkande 2 och 1989/90: Ub804 yrkande 27.

Vissa civilingenjörsutbildningar m.m.

Frågan om utökning av arkitektlinjen och etablering av linjen I Norrland be­handlades av föregående års riksmöte (prop. 1988/89:100 bil 10, bet. UbU19, rskr 281). Utskottet hänvisade vid sin behandling av frågan dels till de övergripande bedömningar av dimensioneringen av grundutbildningen inom högskolan som UHÄ skulle göra, dels till de kostnader som skulle bli en följd av en nyetablering. UHÄ har I sin anslagsframställning för den nu aktuella treårsperioden dels redovisat uppdraget om dimensionering av hög­skoleutbildningar, dels för närvarande avstyrkt en nyetablering av arkitekt­linjen av resursskäl. I 1990 års budgetproposition föreslås Inte heller någon lokalisering av linjen till Norrland. Föredragande statsrådet utgår från att de högskolor till vilka linjen är förlagd - tekniska högskolan I Stockholm, Chalmers tekniska högskola och universitetet I Lund - och som alla föresla­git en viss utökning av utbildningen prövar möjligheterna att genom egna oindispositioner omfördela vissa platser till arkitektutbildningen (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 225).

Två motioner tar upp frågan om etablering av arkitektutbildning i Norr­land. 1 motion 1989/90:Ub545 (s) begärs en utredning om arkitektutbildning vid högskolan i Luleå i syfte att starta utbildningen hösten 1991. I motion 1989/90:Ub570 (fp) argumenteras för en förläggning till universitetet i Umeå, då motionären anser att designutbildningen där skulle kunna med­föra en förnyelse av arkitektutbildningen.

Utskottet vill hänvisa till UHÄ:s bedömning att kostnaderna för en nyeta­blering av arkitektlinjen överslagsmässigt kan uppskattas till 15-20 milj.kr årligen I fullt utbyggt skick, inkl. resurser för forskning, lokaler och utrust­ning. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att en eventuell utökning av arkitektlinjen - av resursskäl - får ske genom omdispositloner vid de berörda högskoleenheterna. Med det anförda avstyrker utskottet mo­tionerna 1989/90:Ub545 och 1989/90:Ub570 och föreslår att riksdagen fast­ställer planeringsramar för arkitektlinjen I enlighet med vad som föreslagits i budgetpropositionen.

 

Tekniska högskolan I Stockholm har i sin anslagsframställning föreslagit att 1989/90:UbU19 industriell ekonomilinjen inrättas vid högskolan med 30 nybörjarplatser ge­nom motsvarande minskning av antalet platser Inom maskintekniklinjen. Detta förslag förordas I propositionen trots att UHÄ avstyrkt förslaget med hänvisning till sin önskan att begränsa antalet linjer inom civilingenjörsut­bildningarna (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 225-226).

I motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 8 delvis motsätter sig motionärerna att linjen inrättas I avvaktan på den i budgetpropositionen aviserade översy­nen av linjestrukturen Inom civilingenjörsutbildningarna.

Utskottet delar statsrådets bedömning att den aviserade översynen inte bör påverka beslutet att Inrätta industriell ekonomilinje också vid tekniska högskolan i Stockholm. Högskolan bedöms- utan att särskilt resurstillskott erfordras - ha goda förutsättningar att anordna linjen, som är efterfrågad av de studerande. Utskottet avstyrker således motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis och föreslår att riksdagen fastställer planeringsramen för industriell ekonomilinjen till 30 platser och planeringsramen för maskintekniklinjen till 250 platser vid tekniska högskolan I Stockholm fr.o.m. budgetåret 1990/91.

I fyra motioner argumenteras för en utökning av lantmäterilinjen och en ny­etablering av linjen vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. I samtliga mofioner- 1989/90:Ub510 (fp), 1989/90:Ub591 (m), 1989/90:Ub614 (s) och 1989/90:Ub675 (c) - anges dels bristen på lantmätare i riket, dels de speciella svårigheterna att rekrytera lantmätare till tjänster I Västsverige som skäl härför

Lantmäterilinjen finns endast inrättad vid tekniska högskolan I Stock­holm, där 90 studerande antas varje år

Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett antal yrkanden rö­rande utökning av lantmäterilinjen, men då avsåg de flesta yrkandena en lo­kalisering till högskolan i Gävle-Sandviken (bet. 1988/89:UbU19 s. 6, rskr 281). Utskottet konstaterade då, liksom nu, att något förslag om utökning av linjen inte förts fram av vare sig UHÄ eller av tekniska högskolan i Stock­holm .Inte heller Chalmers tekniska högskola har fört fram något sådant för­slag, utan anser efter vad utskottet erfarit att arbetsfördelningen mellan de tekniska högskolorna bör vara sådan att lantmäteriutbildningen av resurs-och kompetensskäl endast bör anordnas i Stockholm.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna 1989/90: Ub510, 1989/90:Ub591, 1989/90:Ub614 och 1989/90:Ub675. Utskottet före­slår således att riksdagen fastställer den I propositionen föreslagna plane­ringsramen om 90 platser för lantmäterilinjen för budgetåret 1990/91.

I ytterligare ett antal motionsyrkanden föreslås förändringar i dimensione­
ring m.m. av övriga civilingenjörslinjer I motionerna 1989/90:Ub547 (s) och
1989/90:Ub558 (c) yrkande 1 föreslås med hänvisning till UHÄ:s anslags­
framställning en utökning med sammanlagt 30 platser på samhällsbyggnads­
tekniska och väg- och vattenbyggnadstekniska linjerna vid högskolan i Lu­
leå. Kostnaden för budgetåret 1990/91 har i yrkande 2 i den sistnämnda mo­
tionen uppglvits till 391000 kr. 1 motion 1989/90:Ub552 (s) föreslås resurser
för såväl utbildning som forskning till avdelningen för avfallshantering och
återvinningsteknik vid universitetet i Lund.                                                          11

 

En linje för processteknik föreslås Inrättas vid högskolan i Luleå I motion     1989/90:UbU19 1989/90: Ub699 (s) och I motion 1989/90:Ub638 (c) föreslås en motsvarande linje inrättas vid högskolan i Eskilstuna-Västerås (yrkande 2). I yrkande 1 i samma motion föreslås att en fullständig elektroniklinje inrättas vid högsko­lan I fråga.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att - bortsett från förslaget om utök­ning av utbildningarna i Luleå med 30 platser - UHÄ avstått från att föra fram några förslag I sin senaste anslagsframställning vad gäller utökningar av civilingenjörsutbildningarna. Förslaget om de miljötekniska utbildningarna vid högskolan I Luleå var Inte heller med bland de förslag som prioriterats av UHÄ. Vad gäller utbildningarna Inom avfallsområdet vill utskottet erinra om det uppdrag som UHÄ erhöll av regeringen den 21 september 1989 att utreda och lämna förslagom hur utbildningsinsatserna Inom avfallsområdet kan ökas. Frågor om resurser till forskning kommer utskottet att ta ställning till senare I vår vid sin behandling av forskningspropositionen (prop. 1989/90:90). Vad gäller lokalisering av fullständig civilingenjörsutbildning utanför de orter som har teknisk fakultet vill utskottet erinra om vad utskot­tet anförde när motsvarande motionsyrkanden rörande högskolan i Eskils­tuna-Västerås behandlades vid föregående riksmöte (bet. 1988/89:UbU19 s. 7, rskr 281).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna l989/90:Ub547, 1989/90:Ub552, 1989/90:Ub558 yrkande 1, 1989/90:Ub638 och 1989/90:Ub699 samt fastställer planeringsramar för civilingenjörsutbild­ningarna I övrigt i enlighet med vad som föreslagits I propositionen.

I årets budgetproposition föreslås som en konsekvens av tidigare riksdagsbe­slut (prop. 1987/88:64, UbU 1987/88:9, rskr 1987/88:211 och prop. 1987/88:100 bil. 10, UbU 1987/88:22, rskr 1987/88:207) att medel för mate­rialfysiklinjen fro.m. budgetåret 1990/91 anvisas under förevarande anslag. Enligt vad utskottet erfarit genom skrivelse från universitetet I Uppsala, da­terad den 13 mars 1990 har den medelsberäkning som därvid gjorts Inte tagit hänsyn till de speciella omständigheter som låg till grund för den tidigare medelstilldelningen till linjen. De medel som anvisades som ett led i de sär­skilda regionalpoliliska insatserna i delar av Bergslagen motsvarade en års-studleplatskostnad av ca 41 000 kr, medan de medel som beräknats i budget­propositionen (4 195 000 kr) endast motsvarar en årsstudleplatskostnad om ca 31 000 kr Universitetet I Uppsala anser att den högre medelstilldelningen är nödvändig för att de kvalitativa kraven skall kunna fyllas även I fortsätt­ningen.

Utskottet anser att det är rimligt att materialfysiklinjen som bedrivs vid tre högskolor erhåller samma medelstilldelning som hittills då förutsättning­arna för utbildningen Inte har ändrats sedan Inrättandet. För materialfysik-linjen som under budgetåret 1990/91 kommer att ha sammanlagt (3 år x 45 platser =) 135 årsstudieplatser bör således 1 350000 kr utöver regeringens förslag anvisas för budgetåret 1990/91. Utskottet förutsätter att resursberäk­ningen för budgetåren 1991/92 och 1992/93 görs enligt samma principer Vad utskottet anfört om resursbehovet för materialfysiklinjen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12

 

Ingenjörsutbildningar                                                   1989/90:UbU19

Riksdagen beslutade under föregående riksmöte om en ny, tvåårig ingen­jörsutbildning inom högskolan. Utbildningen skall byggas upp successivt som försöksverksamhet och vara fullt genomförd budgetåret 1993/94 (prop. 1988/89:90, bet. UbU30, rskr 280).

UHÄ har i sin kompletterande anslagsframställning under hösten 1989 lämnat förslag om innehåll och Inriktning av den fortsatta uppbyggnaden av ingenjörsutbildningen. UHÄ:s förslag, som också accepteras av föredra­gande statsrådet, innebär att utbildningen kommer att organiseras på fyra nya allmänna utbildningslinjer om 80 poäng, nämligen byggnadsingenjörs-, elektroingenjörs-, kemiingenjörs- och maskiningenjörslinjerna. Av de nuva­rande allmänna ingenjörslinjerna föreslås att fyra linjer behålls - dataingen­jörs-, driftingenjörs-, brandingenjörs- och textillngenjörslinjerna - , medan data- och elektroniklinjen samt verkstadslngenjörslinjen upphör och infogas

1          de nya linjerna. Vidare föreslås att vissa lokala linjer upphör (sammanlagd
minskning med 900 platser under uppbyggnadsperioden) samt en motsva­
rande resursöverföring från anslaget D10. Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser Tidpunkten för övergång från försöksverksamhet till
reguljär verksamhet är statsrådet inte för närvarande beredd att ta ställning
fill.

Riksdagens ställningstagande vid föregående riksmöte Innebar bl.a. att riks­dagen inte hade några Invändningar mot den då föreslagna riktpunkten för dimensioneringen av ingenjörsutbildningen (6250 platser budgetåret 1993/94). I budgetpropositionen beräknas nu platsantalet till 6410 budget­året 1993/94. Ökningen om 160 platser beror dels på den av UHÄ föreslagna överföringen från lokala linjer med ytterligare 100 platser, dels en överföring av 30 platser från driftingenjörslinjen och dels slutligen den i propositionen föreslagna ökningen av datalngenjörslinjen vid högskolan i Växjö om 30 platser Innevarande budgetår uppgår antalet nybörjarplatser inom försöks­verksamheten till totalt 1 780. I propositionen anges (s. 230) ett förslag till fördelning av de tillkommande 4 630 platserna per högskoleenhet under de fyra aktuella budgetåren.

Frågan om dimensionering av ingenjörsutbildningen tas upp I ett relativt stort antal motioner I motion 1989/90:Ub637 (s) begärs att en översyn skall göras av det totala antalet nybörjarplatser inom ingenjörsutbildningen så att dessa motsvarar antalet gymnasieplatser i T4.

Övriga motioner rörande dimensionering avser ökningar eller tidsmässiga omfördelningar av antalet platser för enskilda högskoleenheter Således av­ser motionerna 1989/90:Ub660 (c) yrkande 2 och 1989/90:Ub750 (s) yrkande

2 högskolan i Eskilstuna-Västerås. Motionärerna begär en snabbare och
jämnare utbyggnadstakt (90 platser/år) än den som föreslås i propositionen.
Motionerna 1989/90:Ub604 (m) och 1989/90:Ub664 (s) gäller högskolan i
Kalmar, och motionärerna begär 60 platser utöver förslaget i propositionen,
dvs. totalt 240 nybörjarplatser I motion 1989/90:Ub693 (c, s, m) hävdar mo­
tionärerna att det är opsykologiskt och olämpligt att budgetåret 1990/91
minska antalet nybörjarplatser med 30 platser vid högskolan i Karlskrona-
Ronneby, som dels är ny, dels har liten omfattning. En tidlgareläggning till         13

 

budgetåret 1990/91 av elektroingenjörslinjen vid högskolan i Karistad före- 1989/90:UbU19 slås i tre motioner, nämligen i motionerna 1989/90:Ub584 (m) yrkande 3, 1989/90:Ub630 (s) delvis och 1989/90:Ub725 (c) yrkande 3. Det totala anta­let nybörjarplatser vid högskolan i Borås bör öka med 30 platser till 180 plat­ser enligt motionerna 1989/90:Ub565 (c) yrkande 2 och 1989/90:Ub720 (m, fp). Slutligen föreslås i motion 1989/90:Ub629 (s) yrkande 2 en tidlgarelägg­ning av byggnadsingenjörslinjen vid högskolan i Östersund till budgetåret 1990/91 från budgetåret 1993/94.

Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet anförde beträffande dimensioneringen av ingenjörsutbildningen vid föregående riksmöte. Ut­skottet slog då fast att det som angavs i proposition 1988/89:90 endast var en riktpunkt för budgetåret 1993/94. Utskottet ansåg dock att den angivna riktpunkten om 6250 platser var väl avvägd utifrån dels det aktuella antalet intagningsplatser på T-llnjen (ca 13000 platser 1988/89), dels övergången frän T3 till andra högskoleutbildningar (civilingenjörsutbildningar, lärarut­bildningar osv.) och till den nya teknikerutbildningen (ca 1800 nybörjarplat­ser) samt slutligen direkt till arbetsmarknaden. Utskottet anser att det inte finns någon anledning att nu ändra den bedömningen, varför motion 1989/90:Ub637 avstyrks. Detta innebär också att alla önskemål om ökning av antalet nybörjarplatser vid någon enskild högskoleenhet måste motsvaras av en lika stor minskning vid någon annan enhet. Utskottet anser inte att sådana förändringar är motiverade, varför motionerna 1989/90:Ub565 yr­kande 2, 1989/90:Ub604, 1989/90:Ub664 och 1989/90:Ub720 bör avslås av riksdagen. Utskottet anser inte heller att en snabbare utbyggnadstakt än den som föreslagits I proposlfionen är möjlig, varför mofionerna 1989/90:Ub584 yrkande 3, 1989/90:Ub629 yrkande 2, 1989/90:Ub630 delvis, 1989/90:Ub660 yrkande 2, 1989/90:Ub725 yrkande 3 och 1989/90:Ub750 yrkande 2 avstyrks. Vad gäller den föreslagna minskningen med 30 platser vid högskolan I Karls­krona-Ronneby beror den, liksom motsvarande minskning vid högskolan i Vjixjö, på att dessa högskoleenheter ingått I ett fullskaleförsök, dvs. att alla T4-platser omvandlats till högskoleutbildning. Utifrån det i det föregående redovisade resonemanget beträffande den totala dimensioneringen av ingen­jörsutbildningen jämfört med det totala antalet T4-platser är det rimligt att nu minska antalet platser från dessa fullskaleförsök. Utskottet avstyrker så­ledes även motion 1989/90: Ub693.

Med hänvisning till vad som anförts godkänner utskottet de i propositio­nen föreslagna riktlinjerna för dimensioneringen av ingenjörsutbildningen för budgetåren 1990/91-1993/94.

Vad gäller lokaliseringen av ingenjörsutbildningen beslöt riksdagen vid före­gående riksmöte godkänna regeringens förslag att i framtiden permanent lo­kalisera utbildningen till 42 namngivna kommuner Ansvaret för utbild­ningen skulle åvila 23 högskoleenheter

I årets budgetproposition (s. 230) föreslås att kemiingenjörslinjen endast bör inrättas vid en del av högskoleenheterna, nämligen vid tekniska högsko­lan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, universiteten i Uppsala, Lin­köping och Lund samt vid högskolorna i Eskilstuna-Västerås, Falun-Bor­länge, Jönköping, Växjö, Karistad, Borås, Luleå (med placering I Skellef-

14

 

15

teå) och Sundsvall-Härnösand samt eventuellt vid universitetet i Umeå. Öv-     1989/90:UbU19 riga linjer bör enligt propositionen kunna inrättas vid samtliga högskoleen­heter

Flera motioner tar upp frågan om lokalisering av kemiingenjörslinjen. I motion 1989/90:Ub685 (fp) begärs en kemilinje i anslutning till träteknik-centrum i Skellefteå. Motionerna 1989/90:Ub553 (s) yrkande 1, 1989/90:Ub656 (s, m, fp, c) och 1989/90:Ub695 (m) avser högskolan i Krisfi-anstad, medan motionerna 1989/90:Ub655 (m, fp, c, mp) och 1989/90:Ub657 (s) avser högskolan i Halmstad.

Utskottet konstaterar inledningsvis att yrkandet I motion 1989/90:Ub685 rörande Skellefteå har tillgodosetts i propositionen, varför motionen bör av­slås av riksdagen. Vad gäller övriga önskemål om lokalisering av kemiingen­jörslinjen till ytterligare högskoleenheter delar utskottet UHÄ:s bedömning att en viss försiktighet bör Iakttas vid dimensioneringen av utbildningen dels på grund av begränsat rekryteringsunderlag, dels därför att kemiområdet kräver omfattande insatser av specialkompetens och laboratorieutrustning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub553 yr­kande 1, 1989/90:Ub655, 1989/90:Ub656, 1989/90:Ub657 och 1989/90; Ub695.

I fem motioner föreslås lokalisering av Ingenjörsutbildning fill andra orter än dem som riksdagen har beslutat permanent skall ha sådan utbildning. 1 motion 1989/90:Ub527 (c) begärs således en lokalisering till Nyköping med 30 nybörjarplatser, medan I motionerna 1989/90:Ub632 (c, fp) och 1989/90:Ub820 (fp) yrkande 2 en motsvarande lokalisering fill Ljungby be­gärs. 1 motion 1989/90:Ub821 (c) yrkande 3 begärs en etablering i Norrtälje och Huddinge och i motion 1989/90:Ub255 (s) yrkande 5 delvis pekas på be­hovet av ingenjörsutbildning I Filipstad-Hällefors och I Karlskoga.

Liknande motionsyrkanden behandlades av utskottet vid föregående riks­mötes ställningstagande till lokaliseringen av Ingenjörsutbildningen. Riksda­gen gjorde då ett uttalande av Innebörden att om det i framtiden skulle visa sig att dimensioneringen av ingenjörsutbildningen skulle behöva ökas, så borde denna ökning I första hand förläggas permanent till de orter som före­slogs I den rapport som låg till grund för propositionen om ingenjörsutbild­ning. Utskottet finner ingen anledning att ändra den uppfattning som låg till grund för uttalandet. Utskottet hänvisar i övrigt till vad som anförts om loka­lisering av grundläggande högskoleutbildning I betänkande 1989/90:UbU18 (s. 13-14). Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub255 yrkande 5 delvis, 1989/90:Ub527, 1989/90:Ub632, 1989/90: Ub820 yrkande 2 och 1989/90:Ub821 yrkande 3.

I mofion 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 8 delvis hävdas att högskoleenheterna ej ges tiWräckliga planeringsförutsättningar för ingenjörsutbildningen efter­som information saknas i propositionen om när lokala och allmänna linjer skall avvecklas.

Enligt utskottets uppfattning bör den information om dimensionering som givits i propositionen ge högskoleenheterna tillräckligt goda planeringsförut­sättningar t.o.m. budgetåret 1993/94. Vad gäller resurstillskotten för budget­åren 1991/92 och 1992/93 vill utskottet hänvisa till det uttalande om i första

 

hand resurser som utskottet i betänkande 1989/90:UbU18 (s. 12-13) föreslå-     1989/90:UbU19 gIt att riksdagen skall göra. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion l989/90:Ub803 yrkande 8 delvis.

1 propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, textilingenjörslinjen om 80 poäng, den 1 juli 1990. Enligt UHÄ:s förslag i anslagsframställning överförs 20 av de totalt 60 plat­serna på textil- och konfekiionslekniklinjen vid högskolan i Borås till den nya linjen utan tillskott av resurser

Utskottet har inga invändningar mot att regeringen får det begärda be­myndigandet att Inrätta textilingenjörslinjen och föreslår att riksdagen fast­ställer planeringsramen för textilingenjörslinjen till 20 platser och plane­ringsramen för textil- och konfektionstekniklinjen till 40 platser vid högsko­lan i Borås fr.o.m. budgetåret 1990/91.

I motion 1989/90:Ub565 (c) yrkande 3 föreslås att de textila utbildningarna i BorÅA skall fä ytterligare 1 milj.kr, varav 200 000 kr avser en permanentning av den överföring som Innevarande budgetår gjordes från Chalmers tekniska högskola för textilkemiutbildningen. Resterande 800000 kr. avser beman­ning av det gemensamma "Tekocentret" I Borås.

Enligt vad utskottet har Inhämtat har till högskolan i Borås redan anvisats de resurser som motionären efterlyser för textilkemiutbildningen. Vad gäller resurser till "Tekocentret" konstaterar utskottet att någon sådan förstärk­ning inte förts fram av UHÄ. Med hänvisning till det anförda föreslår utskot­tet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis.

Brandingenjörslinjen finns endast vid universitetet I Lund, där 30 studerande antas varje år Enligt motion 1989/90:Ub676 (s) bör dels brandingenjörsut­bildningen ökas, dels lokaliseras också till norra Sverige.

UHÄ har I anslagsframställningen anmält att brandingenjörsutbildning­ens omfattning m.m. bör ses över och att UHÄ därefter avser att återkomma med förslag. Utskottet anser med hänvisning till UHÄ:s aviserade översyn att motion 1989/90:Ub676 bör avslås och den i proposlfionen föreslagna pla­neringsramen fastställas av riksdagen.

Teknikerutbildningar m.m.

I propositionen redovisas att UHÄ och skolöverstyrelsen (SÖ) fått regering­ens uppdrag att gemensamt utreda och lämna förslag om hur ett alternativ till Ingenjörsutbildningen - teknikerutbildning - kan utformas och organiseras. Uppdraget skulle redovisas senast den 1 februari 1990, men SÖ har prelimi­närt föreslagit en försöksverksamhet med en ettårig teknikerutbildning i gymnasieskolan. UHÄ har för sin del förordat att försöksverksamheten i sin helhet förläggs till gymnasieskolan. Föredragande statsrådet anser dock att det är önskvärt att försöksverksamhet med leknikerutbildning tills vidare kommer till stånd såväl inom högskolan som gymnasieskolan, så att erfaren­heterna därav kan ligga till grund för de beslut om utbildningen som senare skall fattas. I propositionen föreslås därför dels försöksverksamhet inom gymnasieskolan, dels försöksverksamhet Inom högskolan. För försöksverk-

16

 

samheten föreslås att 4 650 000 kr. ställs till UHÄ:s disposition för försöks-     1989/90:UbU19 verksamhet med 150 platser inom högskolan.

Förslaget att förlägga försöksverksamheten till såväl högskolan som gym­nasieskolan behandlas i flera motioner I motion 1989/90:Ub803 (fp) yr­kande 8 delvis anser motionärerna att försöksverksamhet inte skall bedrivas både i gymnasieskolan och i högskolan, medan motionärerna I motionerna 1989/90:Ub618 (m) yrkande 3, 1989/90:Ub819 (m) yrkande 10 och 1989/90:Ub814 (m, s, fp) yrkande 2 anser att försöksverksamheten endast skall bedrivas inom gymnasieskolan.

Utskottet har inga invändningar mot den föreslagna försöksverksamhe­ten. De därvid gjorda erfarenheterna bör enligt utskottets mening ligga fill grund för det slutliga ställningstagandet till om teknikerutbildnlngen skall vara högskoleutbildning eller ej. Med hänvisning till det anförda föreslår ut­skottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 3, 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub814 yrkande 2 och 1989/90: Ub819 yrkande 10.

I motion 1989/90:Ub519 (c, m, fp) begärs förslag från regeringen om förläng­ning av flygteknikeruibildrungen till 60 poäng samt att den skall inrättas som allmän linje och förläggas till högskolan I Eskilstuna-Västerås.

Riksdagen har under innevarande riksmöte behandlat ett likalydande yr­kande. Med hänvisning till vad utskottet då anförde (1989/90:UbU2 s. 7-8) och till att erfarenheterna av den föreslagna försöksverksamheten med teknikerutbildning bör avvaktas Innan ytterligare teknikerlinjer inrättas inom högskolan avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub519.

Föredragande statsrådet är inte beredd att anslå medel för att finansiera de utbildningar för vilka hittills anvisats särskilda medel för insatser / Malmöre­gionen (prop. 1985/86:125 s. 16, UbU 1985/86:21, rskr 1985/86:269). För Ifrågavarande utbildningar - produktionsteknikerlinjen, 80 poäng och in­dustriell tekniklinjen, 60 poäng (YTH) - föreslås Inte heller någon höjning av planeringsramarna I Malmö.

1 tre motioner, nämligen motionerna 1989/90:Ub716 (m, fp, c, vpk, mp), 1989/90:Ub747 (s) och 1989/90:Ub803 (fp) yrkande 9 begärs att utbildning­arna skall få fortsätta. I den först nämnda motionen begärs att 3,6 milj.kr skall anslås för detta ändamål, medan motionärerna I den sist nämnda motio­nen begär att regeringen skall återkomma på tilläggsbudget med erforderliga medel. I motion 1989/90:Ub747 hävdas vidare att det är rimligt att åtmin­stone låta redan antagna elever fullfölja sin utbildning. Samtliga motionärer pekar på de stora investeringar som gjorts i lokaler och utrustning och som Inte kommer till användning om utbildningarna läggs ned.

Utskottet anser det självklart att de studerande som antagits till ifrågava­
rande utbildningar får fullfölja sina studier, och enligt vad utskottet Inhämtat
kommer regeringen att anvisa särskilda medel för detta för budgetåret
1990/91. Därmed är motion 1989/90:Ub747 tillgodosedd i denna del. Där­
emot delar utskottet föredragande statsrådets uppfattning att fortsatt intag­
ning inte skall ske till utbildningarna som finansierats med särskilda medel,
varför inga medel bör anvisas under rubricerade anslag vare sig nu eller på
tilläggsbudget. Vad gäller användningen av de lokaler och den utrustning         17

 

som anskaffats för utbildningarna I fråga anser utskottet att möjligheterna     1989/90:UbU19 att utnyttja dessa för den nya ingenjörsutbildningen bör prövas. Med hänvis­ning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motionerna 1989/90:Ub716 delvis, 1989/90:Ub747 och 1989/90:Ub803 yrkande 9.

Två motioner gäller yrkeslekniska utbildningar i övrigt. I motion 1989/90: , Ub687 (s) föreslås att linjen för industriell teknik i Norrköping utökas med 30 platser till totalt 60 platser I motion 1989/90: Ub508 (fp) begärs ett upp­drag till UHÄ att utreda frågan om livsmedelsutbildning, lokaliserad till Norrland.

Förslaget att utöka planeringsramen för YTH-utblldnlngen I Norrköping behandlades av riksdagen vid föregående riksmöte (bet. 1988/89:UbU19 s. 9, rskr 281). Utskottet gör nu samma bedömning som då att det Inte finns utrymme för en utökning av planeringsramarna för yrkesteknisk högskoleut­bildning, varför motion 1989/90:Ub687 avstyrks.

Vad gäller den livsmedelstekniska utbildningen har utskottet behandlat liknande motionsyrkanden vid flera tillfällen under senare år Vid den se­naste riksdagsbehandlingen (1989/90:UbU2 s. 7) erinrade utskottet om att samtliga yrkestekniska linjer utom linjen för byggnadsteknik sammanförts till en linje, linjen för industriell teknik. Syftet med denna sammanslagning var att öka flexibiliteten och decentralisera beslutsprocessen för den yrkes­tekniska utbildningen. Utskottet konstaterade slutligen att det inte ankom­mer på riksdagen att begära den i motionen föreslagna utredningen. Utskot­tet föreslår med hänvisning till vad utskottet redan tidigare under detta riks­möte anfört att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub508.

1 motion 1989/90:Ub756 (fp) begärs ett uttalande om möjligheterna att trygga fortsatt sjöbefälsutbildning. I motiveringen som återfinns i motion 1989/90:T637 hävdas att en bristsituation är nära förestående.

Utskottet konstaterar att förslagen till planeringsramar är oförändrade I propositionen jämfört med innevarande år Vidare konstateras att UHÄ inte fört fram några förslag om ökningar av de nautiska ulbUdningarna i sin an­slagsframställning. Med hänvisning härull föreslår utskottet att riksdagen avslår mofion 1989/90:Ub756.

I motion 1989/90:Ub725 (c) yrkande 4 begärs ett uttalande om att högskolan i Karlstad skall anvisas medel för att kunna fortsätta anordna tekniskt basår Utskottet redogjorde tämligen ingående för frågan om tekniskt basår vid sin behandling av rubricerade anslag vid föregående riksmöte (1988/89:UbU 19 s. 5). Utskottet konstaterar aU medel för tekniskt basår i årets budgetproposition, liksom föregående år, föreslås anvisas under en sär­skild anslagspost till regeringens disposition. Det ankommer således på rege­ringen att besluta om fördelningen av dessa medel. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub725 yr­kande 4.

Matematisk-naturvetenskapliga utbildningar

1 samband med Inrättandet av den nya matematlsk-naturvetenskapliga lin­
jen om 160 poäng fr.o.m. budgetåret 1989/90 avvecklades biolog-, fysiker-       18
och geovetarllnjerna. Antagning till matematikerlinjen och kemistlinjen

 

gjordes innevarande budgetår endast vid högskolorna I Växjö resp. Sunds- 1989/90:UbU19 vall-Härnösand. Dessa högskoleenheter samt UHÄ har Inkommit med för­slag om hur dessa linjer bör ersättas med andra utbildningar och hur medlen skall omdisponeras. I propositionen föreslås därför att antagningen till male-matikerlinjen och kemistlinjen upphör och att dessa linjer avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1990.

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det I propositionen be­gärda bemyndigandet att avveckla matematiker- och kemistlinjerna fro.m. budgetåret 1990/91.

I propositionen föreslås att finansieringen av förlängningen av den matema­tisk-naturvetenskapliga linjen sker genom att totalt 16 milj.kr tillförs linjen under budgetperioden, varav 6 milj.kr tillförs genom omfördelningar inom rubricerade anslag under de tre aktuella budgetåren och 10 milj.kr genom överföring från anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser budgetåret 1992/93. Statsrådet har därvid dels av statsfinansiella skäl, dels med hänsyn till att ingen erfarenhet finns av de studerandes val inom den nya linjen gjort en mer restriktiv bedömning av kostnaderna än vad UHÄ gjort. UHÄ beräknade nämligen i sin anslagsframställning kostna­derna till sammanlagt 30,3 milj.kr, varav 7,5 milj.kr. beräknades kunna överföras från anslaget D 10.

Ett stort antal motioner berör frågan om finansieringen av den matema­tisk-naturvetenskapliga linjen. I mofion 1989/90:Ub6]8 (m) yrkande 4 före­slås, mot bakgrund av att inte tillräckliga resurser kunnat anslås, att riksda­gen skall besluta avstå från vidare utbyggnad av linjen och att följaktligen överföringen från anslaget D 10 om 10 milj.kr inte skall göras. Denna över­föring motsätter sig också motionärerna I motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande 10. I yrkandena 9 och 13 delvis i samma motion begärs att linjen skall få ett ytterligare resurstillskott om 2 milj.kr under anslaget D 5 för budgetåret 1990/91, medan det i motionerna 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 19 och 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 26 föreslås 14 milj.kr resp. 5 milj.kr ytteril-gare. I motion 1989/90:Ub714 (m, fp, c, vpk, mp) hänvisas fill UHÄ:s medelsberäkningar och beskrivs de konsekvenser som regeringens begrän­sade förslag till förstärkningar skulle få för den nya linjen.

Två motioner gäller konsekvenserna av regeringens finansieringsförslag för universitetet i Linköping, nämligen motionerna 1989/90:Ub650 (s) och 1989/90:Ub698 (fp, c), vari pekas dels på de otillräckliga resurserna för lin­jen, dels på de konsekvenser som en så omfattande överföring från anslaget D 10 skulle få för kursutbudet vid universitetet. I mofion 1989/90:Ub728 (m, fp, c, vpk) begärs förslag om Inrättande av datavetenskaplig utbildning inom den matematisk-naturvetenskapliga linjen vid universitetet i Stockholm.

I motion 1989/90:Ub718 (c, m, fp, mp) pekas på att de omfördelningar som föreslås under anslaget - till bl.a. matematlsk-naturvetenskaplig linje -synes visa på att civilingenjörsutbildningarna kommer att få sammanlagt ca 8 milj.kr mindre under treårsperioden.

Utskottet anser att det är angeläget att den nya matematisk-naturveten­skapliga linjen erhåller tillräckliga resurser för att grundtankarna med refor­men skall kunna genomföras, nämligen att dels ge de studerande fördjupade

19

 

kunskaper, dels genom ett ökat kursutbud under senare delen av utbild- 1989/90:UbU19 ningen ge dem ökad valfrihet. Utskottet anser därför att linjen utöver de 16 milj.kr som regeringen föreslagit bör förstärkas med ytterligare 6 milj.kr under den aktuella treårsperioden, varav 1750000 kr. bör tillföras rubrice­rade anslag budgetåret 1990/91 resp. 1991/92 och resterande 2,5 milj.kr bud­getåret 1992/93.

Vad gäller den i propositionen föreslagna överföringen om 10 milj.kr från anslaget D 10 för budgetåret 1992/93 vill utskottet hänvisa till den av riksda­gen tidigare accepterade principen att för utbildning-I form av lokala linjer eller fristående kurser - som ersätts av utbildning på allmänna linjer skall motsvarande medel föras över från det s.k. LIF-anslaget till aktuellt sektors­anslag. Det fjärde året i den förlängda naturvetarutblldningen ersätter vissa fristående kurser som finansierats av resp. universitets LIF-anslag. Utskottet anser därför att det är rimligt att medel som anvisats för sådana kurser på LIF-anslaget överförs till anslaget D5. Enligt utskottets mening bör UHÄ göra en bedömning av hur stort belopp som kan föras över för vart och ett av universiteten. Om det sammanlagda beloppet för överföringarna från de berörda universiteten Inte kommer att uppgå till 10 milj.kr förutsätter ut­skottet att mellanskillnaden tillförs anslaget D5 för budgetåret 1992/93, så att det totala resurstillskottet till den matematisk-naturvetenskapliga linjen uppgår till 22 milj.kr. under treårsperioden. Den av utskottet förordade principen för överföring från LIF-anslaget till D 5 kommer således inte att påverka andra utbildningar som finansleras av LIF-anslaget.

Vad gäller resursminskningar för övriga tekniska utbildningar som finan­sleras Inom detta anslag konstaterar utskottet att de av regeringen föreslagna omfördelningarna inom anslaget - sammanlagt under treårsperioden ca 10 milj .kr - har beräknats så att de belastar alla högskoleenheter utom högsko­lan i Karlskrona-Ronneby proportionellt. Vilka konsekvenser dessa minsk­ningar kommer att få för enskilda utbildningar beror på de lokala beslut som fattas rörande fördelningen av resp. anslagspost. Utskottet anser att den av regeringen föreslagna finansieringsmetoden måste accepteras i rådande statsfinansiella läge.

Vad gäller datavetenskaplig utbildning vid universitetet I Stockholm vill utskottet hänvisa till vad UHÄ framför i sin anslagsframställning om att den datavetenskapliga linjen Inte bör lokaliseras till några nya orter och att Stockholm-Uppsalaområdet bör kunna försörjas med kompetens från den datavetenskapliga linjen vid universitetet I Uppsala. Huruvida den av motio­närerna efterlysta utbildningen på ett naturligt sätt skulle låta sig Inordnas I den matematlsk-naturvetenskapliga linjen kan Inte utskottet bedöma, men detta får i så fall ske inom ramen för de resurser för denna linje som utskottet i det föregående angett.

Vad utskottet anfört om finansieringen av den matematisk-naturveten­
skapliga linjen under budgetåren 1990/91-1992/93 bör riksdagen med anled­
ning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 4,
1989/90:Ub650, 1989/90:Ub698, 1989/90:Ub714, 1989/90:Ub718, 1989/90:
Ub724 yrkande 19 delvis, 1989/90:Ub728, 1989/90:Ub758 yrkandena 9 och
10 samt 1989/90: Ub804 yrkande 26 delvis som sin mening ge regeringen till
känna.                                                                                                                   20

 

Planeringsramar i övrigt                                               1989/90:UbU19

Utskottet tillstyrker förordade planeringsramar i övrigt för budgetåret 1990/91 och föreslår att riksdagen fastställer dem i enlighet med förslaget i propositionen.

Anslag till utbildningar inom sektorn för tekniska yrken, m.m.

1 budgetpropositionen (bil. 10 s. 235) beräknas anslaget D 5 Utbildning för tekniska yrken till 1214158000 kr

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om ytterligare 1 350 000 kr till materialfysiklinjen och 1 750 000 kr till den matematisk-na­turvetenskapliga linjen föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 19 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 13 och 1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub558 yrkande 2, 1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub716 delvis och 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis till Ut­bildning för tekniska yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservations­anslag på (1 214158000 kr -I- 1350 000 kr -t- 1750000 kr =) 1217258000 kr

Utskottet har tidigare I detta betänkande tagit ställning till vad som anförts i propositionen om dimensionering av och resurser för Ingenjörsutbild­ningen och matematisk-naturvetenskapliga linjen under budgetåren 1991/92 och  1992/93.

I fråga om riktlinjer för resurser och dimensionering i övrigt under ifråga­varande anslag för budgetåren 1991/92 och 1992/93 hänvisar utskottet till vad som anförts I betänkande 1989/90:UbU18 (s. 12-13).

Vissa utbildningsplanefrågor

När en allmän utbildningslinje i högskolan inrättas eller förändras I väsentlig mån godkänner riksdagen riktlinjer för utbildningen på linjen. Utifrån dessa riktlinjer styrs det mera detaljerade innehållet i utbildningen av utbildnings­plan och kursplaner För en allmän utbildningslinje skall enligt 3 kap. 13 § högskoleförordningen (1977:263, ändrad 1988:1060) finnas en lokal utbild­ningsplan vid varje läroanstalt som anordnar linjen. För vissa allmänna ut­bildningslinjer som anges I bilaga 11 till högskoleförordningen skall det dess­utom finnas centrala utbildningsplanen Detta gäller huvudsakligen linjer som leder till yrken där det finns olika former av officiellt fastställd legitima­tion eller behörighetskrav, dvs. framför al|t inom sektorerna för utbildning för vårdyrken och undervisningsyrken (jfr prop. 1987/88:100, UbU 1987/88:20, rskr 1987/88:205). Enligt 3 kap. 15 § högskoleförordningen fast­ställs central utbildningsplan av UHÄ och lokal utbildningsplan av linje­nämnd. Kursplan för kurs som Ingår I allmän utbildningslinje fastställs också av linjenämnd (3 kap. 20 och 22 §§ i högskoleförordningen).

Förslag som gäller innehållet i olika utbildningar inom i första hand sek­torn för tekniska yrken förs fram I sju motioner Motionerna 1989/90:Ub544

21

 

(s), 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 4 delvis och 1989/90:Ub822 (mp) yrkande 1989/90:UbU19 5 avser miljökunskap av olika slag, medan motionerna 1989/90:Ub649 (fp), 1989/90:Ub809 (mp) och 1989/90:Ub811 (m) yrkande 1 delvis avser handi­kappkunskap. I motion 1989/90:Ub802 (fp) slutligen efterlyses ett ökat in­slag av samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen i den tekniska utbild­ningen.

Utskottet vill vad gäller frågan om miljöinslag I olika högskoleutbildningar hänvisa till vad utskottet tidigare under detta riksmöte anförde vid behand­lingen av liknande motionsyrkanden (1989/90:UbU7 s. 12-15). Med hänvis­ning härtill och gällande ordning för hur utbildningsplaner och kursplaner fastställs föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub544, 1989/90:Ub649, 1989/90:Ub802, 1989/90:Ub804 yrkande 4 delvis, 1989/90: Ub809, 1989/90:Ub811 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub822 yrkande 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.         beträffande planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub529, 1989/90:Ub556,
1989/90:Ub560, 1989/90:Ub611, 1989/90:Ub618 yrkande 6, 1989/90:
Ub706 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis, 1989/90:Ub754,
1989/90:Ub758 yrkandena 11 och 12, 1989/90:Ub761 samt 1989/90:
Ub804 yrkandena 15, 17 och 27 samt fastställer planeringsram i enlig­
het med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. 1 (c, mp) res. 2 (vpk)

2.            beträffande planeringsramar för arkitektlinjen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub545 och 1989/90:Ub570 samt fastställer planeringsramar I enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

3.         beträffande planeringsramar för industriell ekonomilinjen m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis och fast­
ställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:100,

res. 3 (fp)

4.            beträffande planeringsram för lantmäteriitnjen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub510, 1989/90:Ub591, 1989/90:Ub614 och 1989/90:Ub675 samt fastställer planeringsram I enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

5.  beträffande planeringsramar för vissa övriga civilingenjörsUnjer att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub547, 1989/90:Ub552, 1989/90:Ub558 yrkande 1, 1989/90:Ub638 och 1989/90:Ub699 samt fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats I proposi­tion  1989/90:100,

6.  beträffande resursbehovet för malerialfysiklinjen

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7.            beträffande dimensionering av ingenjörsutbildningen

22

 

au riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub565 yrkande 2, 1989/90: 1989/90:UbU19 Ub584 yrkande 3, 1989/90:Ub604, 1989/90:Ub629 yrkande 2, 1989/90:Ub630 delvis, 1989/90:Ub637, 1989/90:Ub660 yrkande 2, 1989/90:Ub664, 1989/90:Ub693, 1989/90:Ub720, 1989/90:Ub725 yr­kande 3 och 1989/90:Ub750 yrkande 2 samt godkänner de riktlinjer som förordats i proposition 1989/90:100,

8.    beträffande lokalisering av ingenjörsutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub255 yrkande 5 delvis, 1989/90:Ub527, 1989/90:Ub553 yrkande 1, 1989/90:Ub632, 1989/90: Ub655, 1989/90: Ub656, 1989/90:Ub657, 1989/90: Ub685, 1989/90: Ub695, 1989/90:Ub820 yrkande 2 och 1989/90:Ub821 yrkande 3,

9.  beträffande   planeringsförutsättningarna  för   ingenjörsutbild­
ningen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis,

res. 4 (fp)

10.   beträffande inrättande av textilingenjörslinjen m.m.

att riksdagen dels bemyndigar regeringen att Inrätta en allmän utbild­ningslinje, textilingenjörslinjen om 80 poäng, den 1 juli 19901 enlighet med vad som förordats I proposition 1989/90:100, dels faställer plane­ringsramar i enlighet med vad utskottet förordat,

11.    beträffande resurser till textila utbildningar i Borås
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis,

12.   beträffande planeringsram för brandingenjörslinjen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub676 och fastställer planerings­ram I enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

13.   beträffande försöksverksamhet med leknikerutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 3, 1989/90: Ub803 yrkande 8delvis, 1989/90:Ub814yrkande 2 och 1989/90:Ub819 yrkande 10,

res. 5 (m, fp, c)

14.   beträffande flygieknikerutbildning

aU riksdagen avslår mofion 1989/90:Ub519,

15.   beträffande///ia/ji/en/jg av vissa utbildningar i Malmö

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub716 delvis, 1989/90: Ub747 och 1989/90:Ub803 yrkande 9,

res. 6 (fp)

16.   beträffande planeringsramar för yrkestekniska linjer i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub508 och 1989/90:Ub687 samt fastställer planeringsramar I enlighet med vad som förordats i proposition  1989/90:100,

17.   beträffande nautisk utbildning

aU riksdagen avslår motion 1989/90:Ub756,

18.   beträffande tekniskt basår

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub725 yrkande 4,

J9. beträffande avveckling av kemisilinjen och matematikerlinjen
att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla kemist- och mate­
matikerlinjerna fro.m. budgetåret 1990/91 I enlighet med vad som
förordats I proposition 1989/90:100,                                                          23

 

20.         beträffande//«ömien>(g av den matemalisk-nalurvetenskapliga     1989/90:UbU19
linjen

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motio­nerna 1989/90:Ub618 yrkande 4, 1989/90:Ub650, 1989/90:Ub698, 1989/90:Ub714, 1989/90:Ub718, 1989/90:Ub724 yrkande 19 delvis, 1989/90:Ub728, 1989/90:Ub758 yrkandena 9 och 10 samt 1989/90: Ub804 yrkande 26 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21.            beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar I enlighet med vad som för­ordats i proposition 1989/90:100,

22.            beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motio­nerna 1989/90:Ub724 yrkande 19 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 13 och 1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub558 yrkande 2, 1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis, 1989/90:Ub716 delvis och 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis till Utbild­ning för tekniska yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reserva-fionsanslag på 1217 258000 kr,

res. 7 (c, mp) - villk. 1

res. 8 (vpk) - villk. 2

23.            beträffande uibildningsplanefrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub544, 1989/90:Ub649, 1989/90:Ub802, 1989/90:Ub804 yrkande 4 delvis, 1989/90:Ub809, 1989/90:Ub811 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub822 yrkande 5.

Stockholm den 3 april 1990 På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Is­raelsson (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goés (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Margitta Edgren (fp) och Ylva Johansson (vpk).

Reservationer

1. Planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen m.m. (mom. 1)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson I Vårgårda (c) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med hänvis-     24

ning" och på s. 10 slutar med "budgetåret 1990/91" bort ha följande lydelse:

 

Utskottet anser emellertid att behovet av miljö- och hälsoskyddsinspektö- 1989/90:UbU19 rer är så stort, bl.a. i kommunerna och vid länsstyrelserna, att dimensione­ringen av utbildningslinjen bör fördubblas till totalt 120 platser under bud­getåret 1990/91. De tillkommande 60 platserna bör förläggas till någon an­nan högskoleenhet än universitetet i Umeå. Det bör ankomma på rege­ringen att avgöra vilken eller vilka enheter som därvid är lämpligast.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758 yrkande 11, med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub556 yrkandena 1 och 2, 1989/90: Ub611 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis, 1989/90:Ub754, 1989/90:Ub761 och 1989/90:Ub804 yrkande 15 samt med avslag på motio­nerna 1989/90:Ub529,1989/90:Ub560 yrkande 2, 1989/90:Ub611 yrkandena 1 och 3 delvis, 1989/90:Ub618 yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 12 samt 1989/90:Ub804 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om planeringsramar för miljö- och hälsoskyddslinjen för budgetåret 1990/91.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758 yrkande 11, med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub556 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub611 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis, 1989/90:Ub754,1989/90:Ub761 och 1989/90:Ub804 yrkande 15 samt med avslag på motionerna 1989/90: Ub529,1989/90:Ub556 yrkande 3,1989/90:Ub560,1989/90:Ub611 yr­kandena 1 och 3, 1989/90:Ub618 yrkande 6, 1989/90:Ub706 yrkande 2, 1989/90:Ub758 yrkande 12 samt 1989/90:Ub804 yrkandena 17 och 27 fastställer planeringsramar för miljö- och hälsoskyddslinjen i enlig­het med vad utskottet förordat,

2. Planeringsram för miljö- och hälsoskyddshnjen m.m. (mom. 1)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med hänvis­ning" och på s. 10 slutar med "budgetåret 1990/91" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att behovet av miljö- och hälsoskyddsinspektö­rer är så stort, främst inom kommunerna, att dimensioneringen av utbild­ningslinjen snarast bör fördubblas till totalt 120 platser och att linjen bör för­läggas till minst ytterligare ett universitet. Redan under budgetåret 1990/91 bör antalet utbildningsplatser utökas med 20 till totalt 80 platser De tillkom­mande 20 platserna kan förläggas till någon annan högskoleenhet än univer­sitetet i Umeå om regeringen bedömer att det finns förutsättningar härför

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall fill mofionerna 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis och 1989/90:Ub761, med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub556 yr­kandena 1 och 2, 1989/90:Ub611 yrkande 2,1989/90:Ub754, 1989/90:Ub758 yrkande 11 och 1989/90:Ub804 yrkande 15 samt med avslag på motionerna

 

1989/90:Ub529, 1989/90:Ub560 yrkande 2, 1989/90:Ub611 yrkandena 1 och     1989/90:UbU19 3 delvis, 1989/90:Ub618 yrkande 6 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 12 samt 1989/90:Ub804 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad ut­skottet anfört om planeringsramar för miljö- och hälsoskyddslinjen för bud­getåret 1990/91.

dels att moment 1 I utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis och 1989/90:Ub761, med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub556 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub611 yrkande 2, 1989/90:Ub754, 1989/90:Ub758 yrkande 11 och 1989/90: Ub804 yrkande 15 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub529, 1989/90:Ub556 yrkande 3,1989/90:Ub560, 1989/90;Ub611 yrkandena 1 och 3, l989/90:Ub618 yrkande 6, 1989/90:Ub706 yrkande 2, 1989/90:Ub758 yrkande 12 samt 1989/90:Ub804 yrkandena 17 och 27 fastställer planeringsramar för miljö- och hälsoskyddslinjen I enlighet med vad utskottet förordat,

3.     Planeringsramar för industriell ekonomilinjen m.m.
(mom. 3)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "fro.m. budgetåret 1990/91" bort ha följande lydelse: Utskottet delar inte statsrådets bedömning att beslutet att inrätta industri­ell ekonomilinje också vid tekniska högskolan i Stockholm inte påverkas av den aviserade översynen av linjestrukturen inom civilingenjörsutbildning­arna. Utskottet anser, i likhet med motionärerna och UHÄ, att utbudet av civilingenjörsutbildningar inte nu bör förändras. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall fill motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis faststäl­ler planeringsramarna för industriell ekonomilinjen till totalt 278 för budget­året 1990/91, vilket Innebär att den I propositionen föreslagna minskningen från 280 till 250 platser på maskintekniklinjen vid tekniska högskolan i Stockholm Inte skall göras.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande planeringsramar för industriell ekonomilinjen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis och med anledning av proposition 1989/90:100 fastställer planerings­ramar i enlighet med vad utskottet förordat,

4.     Planeringsförutsättningarna för ingenjörsutbildningen
(mom. 9)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Enligt utskot­tets" och på s. 16 slutar med "yrkande 8 delvis" bort ha följande lydelse:

26

 

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den information om dimen- 1989/90:UbU19 sionering och resurser som givits I propositionen inte ger högskoleenheterna tillräckligt goda planeringsförutsättningar Regeringen bör därför åter­komma till riksdagen i 1991 års budgetproposition med precisering av upp­gifterna om tidpunkter för avveckling av såväl allmänna som lokala linjer under perloden t.o.m. budgetåret 1993/94. Vad gäller resursfillskotten för budgetåren 1991/92 och 1992/93 vill utskottet hänvisa till det uttalande om i första hand resurser som utskottet i betänkande 1989/90:UbU18 (s. 12-13) föreslagit att riksdagen skall göra. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 9 I utskottets hemställan bort ha följande lydel.se:

9.   beträffande   planeringsförutsäuningarna  för   ingenjörsutbild­ningen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

5.     Försöksverksamhet med teknikerutbildning (mom. 13)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Bir­gitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet har" och slutar med "1989/90:Ub819 yrkande 10" bort ha följande lydelse: Utskottet anser, i likhet med flertalet motionärer och UHÄ, att försöks­verksamheten med teknikerutbildning endast skall bedrivas inom gymnasie­skolan och att SÖ skall följa försöksverksamheten. Denna uppfattning bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 3, 1989/90:Ub814 yrkande 2 och 1989/90:Ub819 yrkande 10 samt med anled­ning av motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis som sin mening ge rege­ringen fill känna.

dels att moment 13 I utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13. beträffande försöksverksamhet med leknikerutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 3, 1989/90:Ub814 yrkande 2 och 1989/90:Ub819 yrkande 10 samt med anledning av motion 1989/90:Ub803 yrkande 8 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6.     Finansiering av vissa utbildningar i Malmö (mom. 15)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet anser" och på s. 18 slutar med "1989/90:Ub803 yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis erinra om att universitetet i Lund startade ut­
bildningar för produktionstekniker och Industriella tekniker med inriktning
mot verkstadsindustri i samband med att Kockums varv avvecklades. Utbild-     27

 

ningarna förlades till Malmö och har föranlett investeringar I storleksord-     1989/90:UbU19 ningen 40 milj.kr i byggnader och utrustning.

Enligt universitetets och UHÄ:s bedömningar föreligger fortfarande be­hov av utbildningarna, och I resp. anslagsframställning föreslås att 3,6 milj.kr. skall tillföras ifrågavarande anslag för budgetåret 1990/91.

Utskottet anser att dessa utbildningar bör fortsätta till dess regionens be­hov av högre utbildningar inom produktionsteknik och Industriell teknik är tillgodosedda. Regeringen bör enligt utskottets mening återkomma på till-läggsbudget med anvisning av erforderliga medel för fortsatt intagning till utbildningarna. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90: Ub803 yrkande 9 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub716 delvis och 1989/90:Ub747 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande finansiering av vissa utbildningar i Malmö att riksdagen med bifall fill motion 1989/90:Ub803 yrkande 9 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub716 delvis och 1989/90: Ub747 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Anslagsbeloppet (mom. 22)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Larz Johansson (c), Marianne Andersson I Vårgårda (c) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Med hänvis­ning" och slutar med "1217258000 kr" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om ytterligare 2 milj.kr till 60 nya platser på miljö- och hälsoskyddslinjen, 1350 000 kr till material­fysiklinjen och 1750 000 kr fill den matematisk-naturvetenskapliga linjen fö­reslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 18 och 19, båda delvis, 1989/90: Ub758 yrkande 13 samt 1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis och med avslag på mofionerna 1989/90:Ub558 yrkande 2,1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis samt 1989/90:Ub716 delvis till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på (1214 158000 kr -I- 2000000 kr -t-1350000 kr + 1750000 kr =) 1219258000 kr

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 22. beträffande anslagsbeloppel att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motio­nerna 1989/90:Ub724 yrkandena 18 och 19, båda delvis, 1989/90: Ub758 yrkande 13 samt 1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis och med av­slag på motionerna 1989/90:Ub558 yrkande 2, 1989/90:Ub565 yr­kande 3 delvis samt 1989/90:Ub716 delvis till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1219258000 kr.

28

 

29

8. Anslagsbeloppet (mom. 22)                                    1989/90:UbU19

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Med hänvis­ning" och slutar med "1217 258000 kr" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om ytterligare 700000 kr. till 20 nya platser på miljö- och hälsoskyddslinjen, 1350000 kr till material­fysiklinjen och 1 750 000 kr till den matematisk-naturvetenskapliga linjen fö­reslår utskottet att riksdagen med bifall fill mofion 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 19 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 13 och 1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub558 yrkande 2, 1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis och 1989/90:Ub716 delvis till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservafionsanslag på (1 214158000 kr + 700000 kr -I-1350000 kr 4- 1750000 kr =) 1217958000 kr

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 22. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 18 delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub724 yrkande 19 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 13 och 1989/90:Ub804 yrkande 26 delvis samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub558 yrkande 2, 1989/90:Ub565 yrkande 3 delvis och 1989/90:Ub716 delvis tjll Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1217958000 kr,

 

Särskilda yttranden                                          i989/90:UbUi9

1.     Finansiering av den matematisk-naturvetenskapliga
linjen (mom. 20)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anför:

De föreslagna överföringarna från anslaget D 10, LIF-anslaget, till den nya matematlsk-naturvetenskapliga linjen kompenseras väl av den förstärkning av LIF-anslaget på 80 milj.kr som vi har begärt för budgetåret 1990/91. Dessutom skall linjen enligt vad utskottet förordar förstärkas med 6 milj.kr Vi har därför inte velat motsätta oss den aktuella överföringen. Vår princi­piella kritik mot linjesystemet kvarstår dock. Det bör för flertalet utbild­ningar Inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet brytas upp och er­sättas med ämneskurser

2.     Finansiering av den matematisk-naturvetenskapliga
linjen (mom. 20)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Den matematisk-naturvetenskapliga linjen skall delvis finansleras genom överföringar från det s.k. LIF-anslaget, vilket väckt farhågor att utrymmet för lokala och individuella linjer samt fristående kurser kommer att minska. VI vill därför påpeka att vi i betänkande 1989/90:UbU24 kommer att för­orda en annan fördelning av LIF-anslaget, vilken skulle minska de problem som annars kan komma att uppstå för universiteten vid finansieringen av den matematisk-naturvetenskapliga linjen.

3.     Finansiering av den matematisk-naturvetenskapliga
linjen (mom. 20)

Ylva Johansson (vpk) anför:

Jag vill erinra om att vpk i annat sammanhang föreslagit en förstärkning av LIF-anslaget om 40 milj.kr

4.     Utbildningsplanefrågor (mom. 23)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anför:

Som utskottet framhåller ankommer det på UHÄ och linjenämnder att fast­ställa centrala resp. lokala utbildningsplaner, där det mer detaljerade inne­hållet I utbildningen fastslås. VI vill dock rikta uppmärksamheten på det be­hov av ökad undervisning om handikapp Inom olika utbildningar, som påta­lats I ett par motioner VI förutsätter att frågan prövas I berörda instanser

30