Trafikutskottets betänkande
1989/90:TU26

T ransportforskning

1989/90

TU26

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag om transportforskning
i proposition 1989/90:90, avsnitt 15.

Vidare behandlas motioner som väckts med anledning av denna
proposition och motioner som framlagts under den allmänna motionstiden
i januari 1990.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Det innebär bl.a. att utskottet föreslår en allmän nivåhöjning av
VTI:s FoU-medel med 6 milj. kr. under de närmaste tre budgetåren.
Nytillskottet skall användas för en utökning av järnvägsforskningen.
Utskottet föreslår vidare en höjning av TFB:s FoU-medel med 4 milj.
kr. under denna treårsperiod.

Vid betänkandet har fogats 19 reservationer. De frågor som reservanterna
avser samt de partigrupper som avgett reservationerna redovisas
översiktligt under avsnitt 5 Hemställan (s. 19—20).

Vidare har vid betänkandet fogats ett särskilt yttrande av mp-ledamoten.

Propositionen

Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition
1989/90:90 under avsnitt 15 (s. 135—152)

1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 44 881 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92—1992/93 som angetts i propositionen,

4. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av
viss basutrustning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 5 000 000 kr.,

1 Riksdagen 1989/90. 15 sami. Nr 26

5. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 40 133 000 kr.,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att transportforskningsberedningen
får besluta om statligt stöd till forskning, utveckling
och demonstrationsprojekt under budgetåren 1991/92 och 1992/93
inom en ram av 33 600 000 kr. resp. 23 100 000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1989/90:90
om forskning, avsnitt 15

1989/90:T22 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning och utveckling rörande telekommunikationerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av utvecklingsarbetet på järnvägsområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om villkoren och inriktningen av Sveriges medverkan
i internationella samarbetsprojekt,

4. att riksdagen till anslaget I 2. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut
för budgetåret 1990/91 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 4 000 000 kr. förhöjt anslag på 49 881 000 kr. varvid
förhöjningen skall användas för järnvägsforskning,

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för ytterligare resursförstärkning
till statens väg- och trafikinstitut för budgetåren 1991/92 och
1992/93 som angetts i motionen,

6. att riksdagen till anslaget I 4. Transportforskningsberedningen för
budgetåret 1990/91 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
6 000 000 kr. förhöjt anslag på 46 133 000 kr. att användas till
oberoende kunskapsuppbyggande enligt de riktlinjer som angetts i
motionen,

7. att riksdagen godkänner de riktlinjer för ytterligare resursförstärkningar
till transportforskningsberedningen för budgetåren 1991/92 och
1992/93 som angetts i motionen.

1989/90:T23 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av att förstärka transportforskningen i Borlänge.

1989/90:T24 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas — med motivering i
motion 1989/90:Ubl25 — att riksdagen hos regeringen begär en redovisning
av möjligheterna att avveckla transportforskningsberedningen.

1989/90:TU26

1989/90:T25 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att alla inblandade departements,
statliga myndigheters och övriga organs politiska och ekonomiska
engagemang i PROMETHEUS och DRIVE framläggs för granskning
i riksdagen,

2. att riksdagen beslutar att avbryta allt statligt engagemang i PROMETHEUS
och DRIVE i avvaktan på redovisningarna av projekten,

3. att riksdagen beslutar att de resurser som i dag används och som
regeringen i proposition 1989/90:90 föreslår skall användas till projekt
av ovan nämnda slag skall överföras till forskningsprojekt som gynnar
miljövänliga kollektivtrafiksystem.

1989/90:T26 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
transportforskningsberedningen och väg- och trafikinstitutet bör få
ändrade direktiv att verka för utveckling av 2000-talets ekologiskt
godtagbara transportsystem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ekologiskt godtagbara transportsystem bör utvecklas till prototyp och
fullskaleförsök inom fern år,

3. att riksdagen beslutar att ett nytt anslag Forskning och utveckling
av miljövänliga och energisnåla transportsystem inrättas och att totalt
500 milj. kr. anslås under detta anslag för budgetåren 1990/91, 1991/92
och 1992/93,

4. att riksdagen beslutar att 100 milj. kr. anslås under anslaget
Forskning och utveckling av miljövänliga och energisnåla transportsystem
för budgetåret 1990/91, och att anslaget fördelas med

75 milj. kr. till transportforskningsberedningen,

10 milj. kr. till väg- och trafikinstitutet,

10 milj. kr. till teknikvetenskapliga forskningsrådet och

5 milj. kr. till en professur i järnvägsteknik m.m. och att dessa
medel används i enlighet med vad som angetts i motion
1989/90: Ub 141,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motion 1989/90:Ubl41 anförts om forskning och utveckling i syfte att
miljöanpassa trafiksystemen,

6. att riksdagen beslutar att transportforskningsberedningen får utökat
anslag för budgetåret 1990/91 med 2,4 milj. kr., vilket innebär att
anslaget i fråga blir 42 533 000 kr.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion Ubl41.

Motioner framlagda under den allmänna
motionstiden 1990

1989/90:T215 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

19. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafiksäkerheten.

1989/90:TU26

1* Riksdagen 1989190. 15 sami. Nr 26

1989/90:T220 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i motionen anförts
inrätta ett nytt statligt budgetanslag Bidrag till miljövänlig kollektivtrafik
och att anslå 500 milj. kr. till detta för budgetåret 1990/91,

7. att riksdagen hos regeringen begär ett, i enlighet med vad som
anförts i motionen, statligt stödprogram med en total budgetram på 15
miljarder kronor till utveckling av miljövänlig kollektivtrafik under
1990-talet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utveckla trafikens mellanformer.

1989/90:T221 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att utveckla trafiksäkrare småbilar
och om behovet av skärpta trafiksäkerhetsnormer för bilar.

1989/90:T234 av Viola Claesson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att initiera och
stödja en folkbildningsinsats med den i motionen nämnda inriktningen
och med kvinnoperspektivet på transportsystemet,

2. att riksdagen beslutar att anslå 20 milj. kr. till genomförandet av
folkbildningsinsatsen.

1989/90:T240 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att
minska omfattningen av just-in-time-transporterna på landsväg.

1989/90:7241 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att minska
omfattningen av just-in-time-transporter.

1989/90:T242 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad
översyn av bilåkandets kostnader i olika delar av landet.

1989/90:T247 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motion 1989/90:Jo861 anförts om fortsatt statligt stöd för omställning
till miljövänlig kollektivtrafik.

1989/90:T248 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder som ytterligare försvårar för bilfamiljerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsättandet av en bilsocial utredning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att minimera bilismens negativa
miljöpåverkan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att trafikplaneringen bör inriktas på att åstadkomma
en jämnare trafikrytm.

1989/90:TU26

1989/90:T249 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen inrättar ett nytt anslag H 7. Miljövänlig kollektivtrafik
i städer m.m. och för budgetåret 1990/91 anslår 500 000 000 kr.

1989/90:T250 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att samhällseffekterna av den s.k. Just-in-timeprincipen
utreds.

1989/90:T252 av Claes Roxbergh och Elisabet Franzén (båda mp) vari
yrkas

2. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförts i
motionen inrätta ett nytt statligt budgetanslag Bidrag till miljövänlig
kollektivtrafik och att anslå 500 milj. kr. till detta för budgetåret
1990/91,

3. att riksdagen hos regeringen begär ett, i enlighet med vad som
anförts i motionen, statligt stödprogramm med en total budgetram på
15 miljarder kronor till utveckling av miljövänlig kollektivtrafik under
1990-talet.

1989/90:T424 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskning om de psykologiska faktorernas
betydelse för uppkomst av trafikolyckor.

1989/90:T527 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SJ:s
och länstrafikbolagens nyanskaffningar av lokal- och regionaltåg.

1989/90:T539 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att resterande medel av utvecklingsanslaget
på 100 milj. kr. reserveras för utveckling av ett nytt
regionaltåg/motorvagn.

1989/90:T910 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kommunikationsdepartementet får i uppdrag
att ta fram ett tidsbegränsat ekonomiskt utvecklingsstöd för minibusstrafik
till de kommuner som vill genomföra servicelinjer med minibussar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kommunikationsdepartementet informerar
kommunerna om minibussarnas möjligheter och de stödmöjligheter
som kommer att utvecklas som följd av kraven under yrkande 1.

1989/90:T913 av Kjell Dahlström (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
utveckling av olika former av hyrbilssystem bör stödjas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att transportforskningsberedningen
får i uppdrag att informera om möjligheterna att bilda ekonomiska
bilandelsföreningar,

1989/90:TU26

3. att riksdagen hos regeringen begär att statens järnvägar får i
uppdrag att redovisa möjliga utvecklingar av hyrbilscentraler vid järnvägsstationerna
samt kopplingar mellan rabattkort och biluthyrningstariff,

4. att riksdagen hos regeringen begär att skatte- och försäkringsfrågor
i biluthyrningsbranschen utreds med syfte att underlätta branschens
utveckling.

1989/90:T914 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett statligt initiativ för utveckling av ett spårbilssystem.

1989/90:T930 av Elver Jonsson och Gudrun Norberg (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsättande av en bilsocial utredning.

Bakgrund

De statliga satsningarna på forskning och utveckling i vårt land finansieras
via anslag direkt till högkolorna, via anslag till forskningsråd —
som fördelar medel främst efter i nom vetenskap liga kriterier — samt
via anslag till sektorsansvariga myndigheter som även de i stor utsträckning
förlägger sin forskning till högskolorna. Utskottet kommer i
den följande framställningen att använda förkortningen FoU för forsknings-
och utvecklingsarbete och häri i förekommande fall även innefatta
arbete med demonstrationsprojekt o.d.

År 1984 inleddes en ordning med att riksdagen på grundval av förslag
av regeringen beslutar om treårsprogram för forskningen. Det första
treårsprogrammet, som avsåg perioden 1984/85—1986/87, lades fram i
proposition 1983/84:107. På förslag i denna proposition godkände
riksdagen (bet. TU 1983/84:30, rskr. 386) bl.a. att transportforskningsdelegationen
och kollektivtrafikberedningen den 1 juli 1984 skulle
sammanföras till en ny myndighet, transportforskningsberedningen
(TFB).

Är 1987 lades forskningsprogrammet för perioden 1987/88—1989/90
fast. Beträffande FoU inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
beslöts bl.a. (prop. 1986/87:80, bet. TU 27, rskr. 290) att
trafikens effekter på miljön skulle vara en huvudpunkt inom den
framtida transportforskningen vilket bl.a. skulle innebära en ökad
satsning på järnvägsorienterad forskning som ett led i en satsning på
miljövänliga transportalternativ. Vissa ökade resurser anvisades till
TFB och till statens väg- och trafikinstitut (VTI).

På förslag i proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet
(s. 138—141, 257—259 och 398) beslöt riksdagen år 1988 (bet. TU
1987/88:18, rskr. 202) bl.a. om förstärkning av järnvägsförskningen
samt anvisade på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1989/90:TU26

1987/88 ett reservationsanslag till Stöd till utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt
inom kollektivtrafiken på 100 milj. kr. att disponeras
av TFB.

Den nu framlagda propositionen gäller forskningsprogrammet under
perioden 1990/91-1992/93.

Utskottet

1 Anslag till statens väg- och trafikinstitut

Verksamheten vid statens väg- och trafikinstitut (VTI) finansieras dels
med bidrag direkt över statsbudgeten över reservationsanslaget Bidrag
till statens väg- och trafikinstitut, dels med ersättning för uppdragsforskning,
vilken verksamhet redovisas under förslagsanslaget Statens
väg- och trafikinstitut. Bidraget över statsbudgeten är avsett att täcka
kostnader för myndighetsuppgifter vid VTI och för VTI:s egen FoUverksamhet.

Regeringen föreslår i forskningspropositionen en fortsatt och förstärkt
satsning på järnvägsforskningen vid VTI. I tre riksdagsbeslut —
järnvägspolitiska beslutet år 1985, forskningspolitiska beslutet år 1987
och trafikpolitiska beslutet år 1988 — har det slagits fast att det
järnvägsorienterade forsknings- och utvecklingsarbetet borde få en
större andel av de totala FoU-resurserna. Så har också skett.

VTI har sålunda under de senaste tre budgetåren (1987/88—1989/90)
tilldelats 1,6 milj. kr. för att bygga upp en baskompetens inom området.
VTI har i dag en särskild enhet för järnvägsforskning och planerar
att tillsätta ett särskilt programråd med representanter från banverket,
SJ och andra intressenter. Programrådets uppgift blir att prioritera och
samordna VTI:s kommande järnvägs-FoU.

En samverkansgrupp för järnvägsforskning bildades år 1987. I gruppen
ingår representanter för TFB, VTI, SJ, banverket, styrelsen för
teknisk utveckling (STU), industrin och högskolan. Gruppen har
under hösten 1989 utarbetat ett järnvägsforskningsprogram som visar
på många angelägna forskningsområden. Fortfarande finns emellertid
vissa oklarheter, exempelvis beträffande hur stora resurser SJ och
banverket kommer att avsätta för långsiktig forskning. Diskussioner
pågår också beträffande former, innehåll och resursfördelning vad
gäller den forskning som på uppdrag av SJ och banverket bedrivs vid
VTI.

Av propositionen framgår att både SJ och banverket ställer sig
positiva till en ytterligare uppbyggnad av den grundläggande järnvägsförskningen
vid VTI. SJ använder redan i dag VTI:s kompetens inom
säkerhetsområdet. Hittills handlar det om projekt för ca 700 000 kr.
SJ har för avsikt att fördjupa samarbetet inom detta område. Ett
samarbetsavtal är under utarbetande. Banverket framhåller angelägenheten
av att VTI ges möjlighet att bygga upp en egen baskunskap och
grundkompetens inom de järnvägsspecifika områdena. Banverkets

1989/90:TU26

kostnader för FoU-uppdrag vid bl.a. VTI och högskolor uppgick under
år 1989 till 10—15 milj. kr. Även järnvägsinspektionen använder
redan i dag VTI:s kompetens i järnvägsforskning.

I forskningspropositionen föreslås att riksdagen för nästa budgetår
till I 2. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut anvisar ett reservationsanslag
på 44,9 milj. kr. Regeringens förslag innebär en allmän
nivåhöjning av VTI:s FoU-medel med 1 milj. kr. för budgetåret
1990/91, 3 milj. kr. för budgetåret 1991/92 samt 2 milj. kr. för budgetåret
1992/93, dvs. totalt 6 milj. kr. realt under treårsperioden. Nytillskottet
föreslås användas uteslutande för utökning av järnvägsforskningen.
Enligt regeringen bör den miljöinriktade forskningen i övrigt
prioriteras inom den ram som VTI förfogar över.

I motion T22 (c) yrkas att riksdagen anvisar 49,9 milj. kr. eller 5 milj.
kr. utöver regeringens förslag. För vart och ett av de följande två
budgetåren föreslås också i motionen att anslaget räknas upp med

5 milj. kr. Höjningarna avses användas enbart för järnvägsforskning.

Utskottet finner för sin del att regeringens förslag till medelsanvisning
för de kommande tre budgetåren innebär en väsentlig resursförstärkning
och tillstyrker därför dessa förslag, medan motionsyrkandena
avstyrks.

1 propositionen föreslås vidare att riksdagen för nästa budgetår till I 1.
Statens väg- och trafikinstitut anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
och till I 3. Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss
basutrustning ett reservationsanslag på 5 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

2 Anslag till transportforskningsberedningen, m.m.

Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att planera,
initiera, stödja och samordna forskning, utveckling och demonstrationsprojekt
som rör transporter, trafik och trafiksäkerhet. TFB:s verksamhet
är indelad i områdena (1) gemensamma frågor, (2) persontransporter,
(3) godstransporter och materialadministration, (4) trafiksäkerhet,
(5) sam hälls- och transportekonomi, (6) post- och telefrågor
samt (7) information och dokumentation.

Beträffande inriktningen av TFB:s verksamhet konstaterar regeringen
att det finns två grundläggande krav på den fortsatta transportforskningen.

Transportforskningen skall för det första ta fram underlag för åtgärder
som krävs för att uppnå de av riksdagen beslutade trafikpolitiska
målen. Särskilt bör enligt regeringen målen för infrastrukturen, miljön
och trafiksäkerheten uppmärksammas. Det är t.ex. viktigt att TFB
genomför samlade framtidsstudier inom prioriterade områden av transportsektorn.

Transportforskningen skall för det andra skapa handlingsberedskap
inför problem som inte kan förutses i dag och bygga upp en kunskapsbas
inför framtiden. Detta är en av TFB:s huvuduppgifter. Det är
enligt propositionen viktigt att peka på det samband som finns mellan

1989/90:TU26

tillämpad FoU inom transportsektorn och den långsiktiga kunskapsuppbyggande
forskningen inom högskolan. Denna senare forskning
behövs för att vidmakthålla och utveckla kunskaps- och kompetensbasen
inom transportforskningen. Högskolan kan emellertid också bidra
med kompetens i utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt, exempelvis
vad gäller metodikfrågor och utvärdering.

Regeringen föreslår också en förstärkning av TFB:s samordningsroll
genom skapandet av en grupp under TFB:s ordförandeskap med
företrädare för de myndigheter, som bedriver transportforskning eller
forskning med nära anknytning till transportsektorn. En uppgift för
gruppen bör vara att informera om och översiktligt behandla myndigheternas
forsknings- och utvecklingsprogram. Härigenom kan samordnings*
och avgränsningsfrågor för transportforskningen klaras ut.
Gruppens uppgift bör vidare vara att överväga behov av samfinansiering
av projekt, tjänster och ramprogram vid högskolorna.

Regeringen biträder mot denna allmänna bakgrund TFB:s föreslagna
prioriterade FoU-områden under den kommande treårsperioden. Dessa
innefattar bl.a. ökad forskning om kollektivtrafik och järnvägstrafik,
trafikens miljö- och energieffekter, den framtida infrastrukturen samt
persontransporter.

I forskningspropositionen föreslås att riksdagen dels under reservationsanslaget
Transportforskningsberedningen för nästa budgetår anvisar
40,1 milj. kr., dels medger att regeringen bemyndigar TFB att
besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsobjekt
under budgetåren 1991/92 och 1992/93 inom en ram av 33,6
resp. 23,1 milj. kr.

Regeringens förslag innebär en allmän nivåhöjning av TFB:s FoUmedel
med 2 milj. kr. för budgetåret 1990/91, 1 milj. kr. för budgetåret
1991/92 samt 1 milj. kr. för budgetåret 1992/93, dvs. 4 milj. kr.
realt under treårsperioden. Nivåhöjningarna skall möjliggöra ytterligare
forskningsinsatser inom de av beredningen prioriterade områdena.
Utöver detta föreslås att TFB erhåller ytterligare medel för sin roll
inom den energirelaterade transportforskningen. Dessa medel —

6 milj. kr. per år under perioden 1990/91 — 1992/93 — föreslås anvisade
inom ramen för energiforskningsprogrammet under industridepartementets
huvudtitel.

I motion T22 (c) yrkas att anslaget till TFB för budgetåren
1990/91—1992/93 höjs med ytterligare 6 milj. kr. per år utöver regeringens
förslag. För budgetåret 1990/91 yrkas därmed ett anslag på
46 133 000 kr. Resursförstärkningarna föreslås användas för oberoende
kunskapsuppbyggande FoU.

I motion T26 (mp) yrkas att riksdagen till TFB anvisar 42,5 milj. kr.
för nästa budgetår eller 2,4 milj. kr. utöver regeringens förslag. Därmed
kan enligt motionen satsningen på miljöbetonad forskning genomföras
utan inskränkningar i den traditionella transportforskning
som TFB stöder.

1989/90:TU26

Utskottet anser att regeringens förslag till medelsanvisning innebär
att en väsentlig förstärkning av forskningsinsatserna kan göras. Förslaget
tillstyrks därför av utskottet medan motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet tillstyrker även att regeringen bemyndigar TFB att besluta
om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt i
enlighet med förslaget i propositionen.

I motion T24 (m) yrkas att regeringen bör redovisa möjligheterna att
avveckla transportforskningsberedningen och överföra anslagsmedlen till
forskningsråden. Syftet skulle vara att åstadkomma en FoU-medelsfördelning
på strikt vetenskapliga kriterier.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande erinra om att en
nordisk expertgrupp nyligen har presenterat en utvärdering av TFB:s
verksamhet för regeringen. Gruppen har på grund av bl.a. intervjuer
kommit fram till vissa slutsatser och förslag. När det gäller den svenska
transportforskningens organisation anser därvid expertgruppen att TFB
även fortsättningsvis bör vara ett fbrskningsfinansierande organ. Utskottet
vill också erinra om att TFB som samordningsansvarigt sektorsorgan
i enlighet med riksdagens forskningspolitiska beslut år 1987
bidrar till att stärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid högskolan.
Redan i dag svarar universitet och högskolor för ca 50 % av
den forskning som beredningen fördelar medel till. TFB medverkar
också till en ökad samverkan med forskare vid högskolan genom att
stimulera institutionerna att upprätta fleråriga ramprogram till vilka
TFB kan bevilja visst basstöd. Vidare finansierar TFB i dag ett antal
tjänster vid olika högskolor. En strävan från beredningens sida är att
öka detta antal tjänster samt att bevilja medel till dessa tjänster och
vissa projekt för en längre tid än nuvarande tre år.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion T24 (m).

3 Förslag angående FoU inom särskilda områden
m.m.

3.1 FoU om trafiksäkerhet

1 motionerna T215 (m) och T424 (m) yrkas på ytterligare forskningsinsatser
för att klargöra olika psykologiska faktorers påverkan på olycksrisker
i trafiken.

Utskottet vill erinra om att TFB för närvarande stöder ett femtontal
projekt inom området förares informationsinhämtning och beslut.
Projekten tar bl.a. upp frågor om trafikanternas beteende och möjligheter
att påverka detta. Utskottet anser att motionsyrkandena i huvudsak
är tillgodosedda och avstyrker därför desamma.

I motion T221 (mp) framhålls att det är viktigt att trafiksäkerheten hos
små eller lätta bilar avsevärt förbättras samt att skärpta säkerhetsnormer
stegvis införs. Enligt motionärerna kräver miljö- och energihänsyn
en övergång från dagens bilpark mot mindre modeller. I dag är
dessa emellertid mindre trafiksäkra än större bilar.

1989/90:TU26

Forskning om personbilars trafiksäkerhet och utveckling av nyare
säkrare modeller sker i stor utsträckning inom ramen för bilindustrins
egna FoU-program och ligger därför enligt utskottets mening i huvudsak
utanför statens ansvarsområde. Utskottet vill dock erinra om att
den omfattande kompetens i trafiksäkerhetsinriktad FoU som byggts
upp vid bl.a. VTI också utnyttjas av bilindustrin på uppdragsbasis.
Enligt fordonskungörelsen (1972:603) får fordon brukas i trafik endast
om fordonet är tillförlitligt ur säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpligt
för trafik. TSV utfärdar de ytterligare föreskrifter som behövs om
fordons beskaffenhet och utrustning samt föreskrifter om kontroll av
fordon. Utskottet förutsätter att TSV noga följer frågan om småbilars
säkerhet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion T221
(mp) i denna del.

3.2 Studier om bilens samhällsbetydelse m.m.

f motion T242 (fp) föreslås en samlad översyn av bilåkandets kostnader
i olika delar av landet. I motionerna T248 (m) och T930 (fp) föreslås
tillsättande av en bilsocial utredning med inriktningen att undersöka
bilens betydelse för olika grupper i samhället, t.ex. barnfamiljer.

Utskottet vill erinra om att TFB stöder ett flertal projekt som syftar
till att belysa bilens betydelse i samhället. Inom ramen för FoUområdet
framtidens persontransporter pågår sålunda ett projekt "Hushållen
och persontransporterna", vari särskilt studeras hushållens livscykel,
socio-ekonomiska resurser m.m. och deras inverkan på transportbehov
och transportmedelsval. De regionala skillnaderna i transportbehoven
studeras likaså i ett projekt "Persontransporter och regional
utveckling". TFB planerar även ett projekt "Kollektivtrafikens
omvärld" vari bilismens betydelse i speciellt storstadsområdena kommer
att belysas. Slutligen vill utskottet erinra om att den kommande
folk- och bostadsräkningen år 1990 kommer att innehålla frågor om
fårdmedelsval vid arbetsresor vilket enligt TFB kommer att ge ytterligare
underlag för studier om bilens betydelse i samhället.

Mot bakgrund av att således redan nu ett flertal undersökningar om
bilens samhällsbetydelse pågår eller planeras avstyrks motionerna T242
(fp), T248 (m) och T930 (fp) i denna del.

I motion T248 (m) riktas kritik mot åtgärder som vidtagits vilka
fördyrar bilåkandet samt framhålls behovet av åtgärder för att minimera
bilismens negativa miljöpåverkan, bl.a. genom stimulanser av alternativa
bränslen och trafikplanering för en jämnare trafikrytm.

Beträffande åtgärder för att minska bilismens miljöpåverkan vill
utskottet erinra om att miljöinriktad transportforskning sedan riksdagens
forskningspolitiska beslut år 1987 utgör ett prioriterat FoUområde
och att TFB, VTI och vägverket stöder en rad FoU-projekt
med denna inriktning. Speciellt VTI:s studier av miljöeffekter av
hastighetsbegränsningar, trafiksignaler och trafikrytm synes tillgodose
yrkandet i motion T248 (m).

1989/90:TU26

1** Riksdagen 1989/90. 15 sami. Nr 26

Med hänvisning till det anförda avstyrks de nu behandlade motionsyrkandena.

3.3 Internationella Foll-samarbetsprojekt

Regeringen redovisar i den forskningspolitiska propositionen (prop.
1989/90:90 s. 141) att det svenska engagemanget i internationella FoUprojekt
inom vägtrafikområdet utvecklats på bred front under senare
år. En fortsatt internationalisering inom produktion, handel och transporter
leder till behov av nya forsknings-, utvecklings- och demonstrationsinsatser
i fråga om transportsystemens framtida roll. Svenska
företag inom bil- och informationsteknologibranschen deltar således i
det inom Eureka initierade samarbetsprogrammet PROMETHEUS för
utvecklande av s.k. "intelligent vägtrafik". Svenska statliga aktörer,
bl.a. styrelsen för teknisk utveckling, televerket, VTI och vägverket
deltar i PROMETHEUS men också i det av EG initierade samarbetsprogrammet
DRIVE. Syftet med DRIVE är att genom introduktion av
avancerad informationsteknologi och telekommunikation öka trafiksäkerheten,
förbättra kapaciteten och effektiviteten i vägtrafiksystemet
samt att minska de negativa miljöeffekterna av vägtrafiken i Europa.
TFB är svensk samordnare av de statliga insatserna och fungerar som
garant för svenska forskares deltagande i DRTVE-projektet. De totala
svenska statliga insatserna på området under åren 1988—1990 uppgår
till ca 90 milj. kr., varav ca 40 milj. kr. avser DRIVE-programmet.

I motion T22 (c) yrkas att Sverige skall verka för att det fortsatta
arbetet inom DRIVE skall ges en klar miljöprofil och att detta skall
vara ett villkor för svensk statlig medverkan i programmet.

I motion T25 (vpk) yrkas att alla inblandade departements, statliga
myndigheters och övriga organs politiska och ekonomiska engagemang
i PROMETHEUS och DRIVE skall framläggas för granskning i riksdagen.
I motionen yrkas också att allt statligt engagemang i PROMETHEUS
och DRIVE skall avbrytas i avvaktan på den föreslagna redovisningen
och att de resurser som avses satsas på dessa program överförs
till FoU-projekt som gynnar miljövänliga kollektivtrafiksystem.

TFB har i augusti 1989 fått regeringens uppdrag att samordna de
statliga svenska insatserna inom de internationella samarbetsprojekten
PROMETHEUS och DRIVE. I uppdraget ingår även att löpande
redovisa utvecklingen. I det nämnda samordningsuppdraget till TFB
slås fast att det svenska statliga engagemanget i de berörda europeiska
FoU-samarbetsprojekten skall bygga på en helhetssyn utgående från de
av riksdagen i 1988 års trafikpolitiska beslut fastslagna målsättningarna
om effektivitet, trafiksäkerhet, miljö och regional balans. I uppdraget
uttrycks särskilt att miljöaspekterna skall ges särskild tyngd i det
svenska arbetet inom ramen för projekten.

Utskottet understryker vikten av att dessa riktlinjer följs. Av det
anförda följer att yrkandet i motion T22 (c) att ett villkor för svensk
medverkan i internationella samarbetsprojekt skall vara att de ges en klar
miljöprofil får anses tillgodosett.

1989/90:TU26

Utskottet har vid flera tillfällen, senast under förra riksmötet (bet.
1988/89:TU14 s. 9—10), avstyrkt yrkanden om att avbryta allt statligt
engagemang i PROMETHEUS och DRTVE. Utskottet har därvid pekat
på projektens trafiksäkerhetsinriktning och att det är väsentligt att man
från svensk sida följer FoU som bedrivs utanför vårt land för att vi
skall kunna tillgodogöra oss resultaten av vad som därvid kommer
fram. Utskottet har nu samma uppfattning. Beträffande stöd till FoU
om miljövänliga kollektivtrafiksystem erinrar utskottet om det omfattande
arbete som bedrivs på området av TFB bl.a. inom ramen för det
särskilda engångsanslaget för stöd till utveckling och demonstrationsprojekt
inom kollektivtrafiken.

Av det nu sagda följer att yrkandena i motionerna T22 (c) och T25
(vpk), att projekten skall ges en klar miljöprofil resp. att de skall
avbrytas, avstyrks.

Utskottet förutsätter vidare att regeringen återkommer till riksdagen i
lämplig form med en redovisning av de statliga insatserna i projekten då
TFB slutfört sitt uppdrag. Yrkandet i motion T25 (vpk) om en särskild
riksdagsgranskning avstyrks därför.

3.4 FoU om trafikens mellanformer, m.m.

I fyra motioner yrkas på ökade FoU-insatser inom olika områden i
gränslandet mellan privatbilism och kollektivtrafik.

I motion T220 (mp) förordas utveckling av mellanformer som taxitrafik
och hyrbilar genom insatser från TFB.

I motion T910 (mp) framhålls att regeringen bör ges i uppdrag att ta
fram ett tidsbegränsat utvecklingsbidrag för kommuner som vill införa
servicelinjer med minibusstrafik. Vidare yrkas att riksdagen informerar
kommunerna om minibussarnas möjligheter samt om de bidrag som
kan utgå.

Motion T913 (mp) innehåller yrkanden om insatser för att främja
hyrbilssystem. Enligt motionen bör TFB informera om möjligheterna
att bilda ekonomiska bilandelsföreningar. SJ bör redovisa möjligheter
till utveckling av hyrbilscentraler vid järnvägsstationer. Vidare bör
enligt motionen skatte- och försäkringsfrågor i biluthyrningsbranschen
utredas för att underlätta branschens utveckling.

1 motion T914 (mp) framhålls att några uppfinnare och ingenjörer,
utan något statligt eller annat stöd, utvecklat ett spårb i Issystem som
innebär att lätta banor byggs, som regel ovan mark. På dessa banor går
elektriskt drivna fordon av personbilsstorlek. Fordonen är förarlösa.
Riksdagen bör uttala sitt stöd och regeringen därefter ta de nödvändiga
stegen för att starta ett innovationsförlopp.

Utskottet vill beträffande yrkandena i fråga om hyrbilar och taxitrafik i
motionerna T220 (mp) och T913 (mp) erinra om att TFB inom ramen
för FoU-området persontransporter genomfört flera olika projekt med
anknytning till utveckling av taxitrafik. Ytterligare projekt med denna

1989/90:TU26

inriktning planeras. Man följer även utvecklingen beträffande hyrbilar.

I samarbete med SJ stöds bl.a. ett projekt beträffande integrationsmöjligheter
mellan olika trafikformer vid järnvägsstationerna.

Beträffande minibusstrafik har under de senaste åren s.k. servicelinjer
med minibussar inrättats i en lång rad kommuner. Dessa linjer kan ge
kollektivtrafikservice i områden där vanlig busstrafik inte är lämplig,
och fungerar även som ett alternativ till färdtjänst för äldre och
handikappade trafikanter. Beträffande yrkandena i motion T910 (mp)
om ytterligare statliga bidrag till införande av minibusstrafik bör
erinras om att utskottet under förra riksmötet (bet. 1988/89:TU14
s. 10—11) avstyrkte en motion med motsvarande innehåll. Utskottet
pekade då på att riksdagen genom sitt trafikpolitiska beslut (prop.
1987/88:50, s. 287—291 och s. 383) anvisat ett reservationsanslag på
110 milj. kr. som skall användas bl.a. för bidrag till handikappanpassning
av kollektivtrafik. Från detta anslag kan trafikhuvudmän få upp
till 50 % statsbidrag på särskilda investeringar för inrättande av servicelinjer.
Regeringen har också i årets budgetproposition (1989/90:100
bil. 7, s. 131) föreslagit att statsbidraget till färdtjänst skall kunna
användas även för servicelinjer med linjebussar. TFB stöder vidare ett
omfattande försök med minibussar i Helsingborg. Utskottet är inte
berett att föreslå att ekonomiskt stöd härutöver skall kunna utgå för
inrättande av minibusstrafik.

Spårb i Issystem kräver uppbyggnad av en ny infrastruktur. TFB följer
den internationella utvecklingen, bl.a. försök som genomförts i Frankrike.

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna att det är
väsentligt att utveckla nya typer av trafiklösningar. Som redovisats
pågår ett sådant utvecklingsarbete. Med hänvisning härtill avstyrks de
nu behandlade motionsyrkandena.

3.5 FoU om just-in-time-transporter

1 tre motioner behandlas utvecklingen mot s.k. just-in-time-transporter.
Denna utveckling innebär att företagen minskar sin lagerhållning
av varor och i stället förlitar sig på tidsprecision vid leveranser från
underleverantörer och till kunder.

I motion T250 (c) yrkas att samhällseffekterna av just-in-time-principen
utreds. Bl.a. pekar motionärerna på ökade miljökostnader till följd
av ökad transportintensitet på vägnätet.

I motionerna T240 (vpk) och T241 (vpk) yrkas med anledning av
dessa ökade samhällskostnader att regeringen skall uppdras att ta fram
förslag i syfte att minska omfattningen av just-in-time-transporter.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att just-in-time-principen
under senare tid varit föremål för ingående diskussioner mellan trafikmyndigheter
och forskningsorgan, bl.a. TFB. Med anledning härav har
TFB initierat ett flertal FoU-projekt som avses belysa de samhälleliga
konsekvenserna av utvecklingen inom godstransportmarknaden. Ett
projekt "Samhällseffekter av rationaliseringar inom MA-området" med

1989/90:TU26

denna inriktning kommer att redovisas under år 1990. Flera andra
projekt rör godsdistribution i glesbygd. TFB har också projekt som
behandlar möjligheterna till kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå
miljöpolitiska mål på marknaden för långväga godstransporter.

Utskottet anser att yrkandet i motion T250 (c) mot bakgrund av
dessa pågående studier får anses tillgodosett. Med hänvisning härtill
avstyrks motionsyrkandet.

Konsekvenserna för samhället av just-in-time-transporter kommer att
bedrivas i de ovan redovisade FoU-projekten. Utskottet som inte är
berett att förorda att riksdagen skall uttala sig för en minskning av
dessa transporter avstyrker därför motionerna T240 (vpk) och T241
(vpk) i nu behandlade delar.

3.6 FoU om järnvägar och regionaltåg

I motion T22 (c) påpekas behovet av ytterligare FoU-insatser inom
järnvägsområdet. Bl.a. gäller det enligt motionärerna insatser för att
utveckla lätta rälsfordon för trafik i glesbygd och kombitrafikkoncept
för överföring av godstrafik från landsväg till järnväg.

I motion T527 (vpk) framförs en rad krav på kommande generation
regionaltåg beträffande komfort, hastighet, ekonomi m.m.

I motion T539 (fp) yrkas att återstående del av engångsanslaget på
100 milj. kr. för utvecklingsinsatser inom kollektivtrafiken skall reserveras
för utveckling av en ny motorvagn för regionaltrafik.

Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen prioriterat
jårnvågsforskning och föreslagit en utökning av resurserna vid VTI för
denna typ av forskning. TFB har även en rad FoU-projekt med
inriktning på kombitrafik och järnvägstrafik utöver arbetet med utveckling
av ett nytt regionaltåg inom ramen för nämnda engångsanslag.
Yrkandet i motion T22 (c) synes därför redan i huvudsak tillgodosett.
Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

Beträffande kraven på en ny motorvagnsgeneration för regionaltrafik
vill utskottet erinra om att TFB för närvarande i samarbete med
SJ, tillverkare och trafikhuvudmän utvecklar sådana fordon i enlighet
med det FoU-program som fastställdes våren 1989. Programmet togs
fram efter ingående diskussioner med berörda parter och torde i allt
väsentligt tillgodose yrkandet i motion T527 (vpk), varför motionen
avstyrks.

Det engångsanslag för utvecklingsinsatser inom kollektivtrafiken m.m.
som riksdagen anvisade som en del i 1988 års trafikpolitiska beslut
omfattar dels insatser för lokal och regional tågtrafik, dels för lokal
och regional kollektivtrafik i övrigt. TFB har valt att tills vidare avsätta
30 milj. kr. av anslaget till vardera området. De återstående medlen
kommer att fördelas vid ett senare tillfälle. FoU-programmet för regionaltåg
omfattar tiden fram till år 1993. Utskottet är inte berett att nu

1989/90:TU26

förorda att sammanlagt 70 milj. kr. av anslaget skall användas för
regjonaltågsutveckling i enlighet med motion T539 (fp), varför motionen
avstyrks i nu behandlad del.

3.7 Stöd till miljövänlig kollektivtrafik, m.m.

I motion T26 (mp) yrkas att regeringen skall ge TFB och VTI direktiv
att verka för utveckling av ekologiskt godtagbara transportsystem inför
2000-talet. Det kan enligt motionärerna gälla drift med alternativa
bränslen, nya trafiksystem som spårtaxi, nya reningsmetoder för utsläpp
eller FoU om spårtrafiken (yrkande 1). Motionärerna yrkar
också att ett sådant transportsystem skall vara utvecklat till prototyp
och fullskaleförsök inom fem år (yrkande 2). Ett nytt anslag kallat
Forskning och utveckling av miljövänliga och energisnåla
transportsystem föreslås inrättat. Från anslaget skall medel anvisas för
FoU bl.a. om alternativa bränslen, spårbundna trafiksystem m.m. inkl.
fullskaleförsök. Sammanlagt 500 milj. kr. föreslås anvisas under treårsperioden
1990/91 — 1992/93 (yrkande 3). För budgetåret 1990/91 föreslås
i motionen (yrkande 4) ett anslag på 100 milj. kr. fördelat med 75
milj. kr. till TFB, 10 milj. kr. till VTI, 10 milj. kr. till ett nytt
teknikvetenskapligt forskningsråd och 5 milj. kr. till en professur i
järnvägsteknik m.m.

Utskottet anser att den prioriterade ställning inom transportforskningen
som miljöfrågorna nu fått i två forskningspropositioner i rad
innebär en klar markering av den vikt riksdagen ger frågan. Några
ytterligare direktiv torde inte behövas. Yrkandena 1 och 2 i motion
T26 (mp) avstyrks därför.

Enligt utskottets mening innebär regeringens tidigare behandlade förslag
till medelsanvisning för TFB och VTI under den kommande
treårsperioden betydande resursförstärkningar. Några ytterligare medel
är därför inte utskottet berett att förorda.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet yrkandena 3—5 i
motion T26 (mp).

I tre mp-motioner T220, T249 och T252 framförs krav på inrättande av
ett nytt anslag kallat Bidrag till miljövänlig kollektivtrafik avsett för
investeringar i färdigutvecklad miljövänlig, främst eldriven, kollektivtrafik.
För budgetåret 1990/91 föreslås ett anslag på 500 milj. kr. och
för hela 1990-talet en ram på 15 miljarder kronor.

1988 års trafikpolitiska beslut innebar att statsbidrag kan utgå till
investeringar i eldriven lokal och regional kollektivtrafik på följande
sätt. Statsbidrag lämnas till kommuner och trafikhuvudmän för byggande
av spåranläggningar (banvallar, tunnlar, broar, strömförsörjning
etc.) och anläggningar för strömförsörjning av trådbussar. Det betyder
att bidrag utgår för byggande av järnvägar, tunnelbanor, spårvägar och
trådbusslinjer. Bidragen finansieras från anslaget Byggande av länstrafikanläggningar.

1989/90:TU26

Från detta anslag kan vidare statsbidrag lämnas till kommuner och
trafikhuvudmän för investeringar i rullande materiel samt planerings-,
trafiklednings- och informationssystem som främjar miljö, energieffektivitet
och samordning inom lokal och regional kollektiv persontrafik.
Det betyder att bidrag t.ex. kan lämnas till merkostnaden vid anskaffning
av trådbussar och duobussar.

Som en följd av det trafikpolitiska beslutet har också 50 milj. kr.
anvisats för utveckling av nya fordon för lokal och regional persontrafik
på järnväg.

Riksdagen fattade år 1978 beslut om den s.k. trafikhuvudmannareformen
(prop. 1977/78:92, bet. TU 28, rskr. 364). Beslutet innebar att
det i varje län skall finnas en trafikhuvudman med ansvar för lokal
och regional kollektivtrafik. Riksdagen slog förra året fast att — mot
bakgrund av de positiva erfarenheterna — bör grunderna för trafikhuvudmannareformen
ligga fast. Reformen har inneburit en standardförbättring
av den lokala och regionala trafiken. Med hänvisning härtill
och till de möjligheter som finns till statsbidrag för eldriven spår- och
busstrafik avstyrker utskottet de nu behandlade motionsyrkandena.

I motion T247 (s) yrkas på fortsatt och utökat stöd till omställning till
miljövänlig kollektivtrafik, bl.a. i form av etanoldrivna bussar.

Utskottet vill erinra om att det nuvarande reservationsanslaget för
utvecklingsinsatser inom kollektivtrafiken ännu ej är slutförbrukat och
att nuvarande projekt inom ramen för anslaget löper till åren
1992—1993. Utskottet finner mot denna bakgrund inte nu anledning
att tillstyrka några åtgärder med anledning av motionen och avstyrker
därför densamma i denna del.

4 Övriga förslag

I motion T234 (vpk) yrkas att regeringen skall ges i uppdrag att
initiera och stödja en folkbildningsinsats angående kvinnoperspektivet i
transportsystemet bl.a. genom distribution av studiematerial till bl.a.
studieförbund och trafikansvariga på olika nivåer. För ändamålet föreslås
ett anslag på 20 milj. kr.

Utskottet erinrar om att TFB har flera projekt inom ramen för sina
FoU-program som behandlar hushållens resurser för och värdering av
trafikutbud etc., vari kvin noaspekten särskilt beaktas. Resultatet av
studierna är eller kommer att bli tillgängliga i rapportform. Utskottet
ser givetvis positivt på att forskningsresultat på olika sätt förs ut till
beslutsfattare och allmänhet och förutsätter också att så kommer att
ske. Utskottet är dock inte berett att förorda något särskilt statligt
initiativ med anledning av motionen och avstyrker därför densamma.

I motion T23 (s) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av att förstärka
transportforskningen i Borlänge. Motionärerna framhåller att de tre
trafikverken i Borlänge — vägverket, banverket och trafiksäkerhetsver -

1989/90:TU26

ket — har ett betydande behov av FoU-verksamhet. VTI bör enligt
motionärerna bygga upp en filial i Borlänge för järnvägsforskning och
annan trafikforskning som lämpligen kan förläggas dit.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom Falun/Borlänge-regjonen ett
intensivt arbete med att etablera regionen som ett transporttekniskt
centrum. Vid högskolan i Falun/Borlänge (HFB) finns och planeras ett
flertal utbildningslinjer av betydelse för de tre verkens personalbehov.

HFB söker också bygga upp en FoU-verksamhet på transportområdet.
I överläggningar under ledning av landshövdingen i länet med
generaldirektörerna för de tre verken samt företrädare för HFB och
Dalarnas forskningsråd har man enats om att tillsammans verka för en
forskningsverksamhet vid HFB inom det transporttekniska området.
Vidare arbetar HFB:s styrelse för forskningsfrågor för närvarande med
ett ramprogram för FoU inom det transporttekniska området som skall
ligga till grund för TFB:s planering av transportfbrskningen.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motionen
till väsentlig del tillgodosett, varför ett bifall till densamma avstyrks.

I motion T22 (c) påpekas telesektorns betydelse för bl.a. tjänstesektorn
och behovet av FoU om dessa samband.

Utskottet delar den i motionen framförda åsikten om telekommunikationernas
betydelse för samhällsutvecklingen. Behovet av samhällsinriktad
tele-FoU är också känt. Utskottet vill erinra om att TFB efter
förslag i budgetpropositionen 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 8, s. 132)
fr.o.m. 1 juli 1989 har ansvar för att administrera systeminriktad FoU
om post- och telekommunikationer. Enligt vad utskottet inhämtat har
TFB hållit seminarier i ämnet. Vidare pågår nu förstudier inom ett
projekt kallat "Tele- och postsystemets dynamik". TFB bedriver denna
typ av forskning i samarbete med post- och televerken. Yrkandet i
motion T22 (c) synes mot denna bakgrund inte påkalla någon åtgärd
från riksdagens sida, varför utskottet avstyrker detsamma.

1989/90:TU26

5 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till VTl.s myndighetsuppgifter och egen
FoU

att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1989/90:T22 yrkande 4 till Bidrag till statens väg- och
trafikinstitut för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 44 881 000 kr.,

b) med avslag på motion 1989/90:T22 yrkande 5 godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och
1992/93 som angetts i propositionen,

res. 1 (c, vpk)

2. beträffande anslag till VTI:s uppdragsfinansierade verksamhet att

riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

3. beträffande anslag till vissa investeringar vid VTl

att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Ateranskaffning av
viss basutrustning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 5 000 000 kr.,

4. beträffande anslag till TFB

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1989/90:T22 yrkandena 6 och 7 samt
1989/90:T26 yrkande 6 till Transportforskningsberedningen för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
40 133 000 kr.,

res. 2 (c, vpk)
res. 3 (mp)

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att transportforskningsberedningen
får besluta om statligt stöd till forskning,
utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren
1991/92 och 1992/93 inom en ram av 33 600 000 kr. resp.
23 100 000 kr.,

6. beträffande avveckling av transportforskningsberedningen
att riksdagen avslår motion 1989/90:T24,

res. 4 (m)

7. beträffande FoU om psykologiska faktorer

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:T215 yrkande 19 i denna
del och 1989/90:T424 yrkande 7,

res. 5 (m, fp)

8. beträffande trafiksäkrare småbilar

att riksdagen avslår motion 1989/90:T221 yrkande 14,

res. 6 (vpk, mp)

9. beträffande bilsocial utredning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:T242, 1989/90:T248 yrkandena
2 och 3 och 1989/90:T930,

res. 7 (m, fp)

10. beträffande bilismens miljöpåverkan m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:T248 yrkandena 4 och 6

res. 8 (m)

11. beträffande vissa internationella FoU-projekt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:T22 yrkande 3 och
1989/90:T25 yrkandena 2 och 3,

res. 9 (c, mp)
res. 10 (vpk)

12. beträffande redovisning av statliga insatser i vissa FoUprojekt att

riksdagen avslår motion 1989/90:T25 yrkande 1,

res. 11 (c, vpk, mp)

13. beträffande FoU om trafikens mellanformer, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:T220 yrkande 8,
1989/90:T910, 1989/90:T913 yrkandena 1-4 och 1989/90:T914,

res. 12 (vpk, mp)

14. beträffande just-in-time-transporter

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:T240 yrkande 5,
1989/90:T241 yrkande 3 och 1989/90:T250 yrkande 10,

res. 13 (vpk, mp)

15. beträffande forskning om järnvägar och regionaltåg
att riksdagen avslår motion 1989/90:T22 yrkande 2,

res. 14 (c, vpk, mp)

16. beträffande nya motorvagnar för regionaltåg
att riksdagen avslår motion 1989/90:T527,

res. 15 (vpk)

17. beträffande engångsanslaget för utvecklingsinsatser
att riksdagen avslår motion 1989/90:T539 yrkande 2,

18. beträffande utveckling av ekologiskt godtagbara transportsystem att

riksdagen avslår motion 1989/90:T26 yrkandena 1 och 2,

res. 16 (vpk, mp)

19. beträffande anslag till forskning om miljövänliga och energisnåla
transportsystem

att riksdagen avslår motion 1989/90:T26 yrkandena 3—5,

res. 17 (mp)

20. beträffande bidrag till miljövänlig kollektivtrafik

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:T220 yrkandena 6 och

7, 1989/90:T249 yrkande 6 och 1989/90:T252 yrkandena 2 och 3,

res. 18 (mp)

21. beträffande omställning till miljövänlig kollektivtrafik
att riksdagen avslår motion 1989/90:T247 yrkande 5,

22. beträffande kvinnoperspektivet i transportsystemet
att riksdagen avslår motion 1989/90:T234,

res. 19 (vpk)

23. beträffande filial till VTI i Borlänge
att riksdagen avslår motion 1989/90:T23,

24. beträffande FoU om telekommunikationer

att riksdagen avslår motion 1989/90:T22 yrkande 1.

1989/90:TU26

Stockholm den 8 maj 1990
På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Kenth Skårvik (fp),
Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit
Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson
i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Viola Claesson (vpk), Roy
Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Tom Heyman
(m) och Hugo Andersson (c).

Reservationer

1. Anslag till VTI:s myndighetsuppgifter och egen
FoU (mom. 1)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Hugo Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
finner" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att VTI bör ges
ytterligare resurser för sin järnvägsforskning i enlighet med vad institutet
äskat i sin anslagsframställning. Utskottet tillstyrker därför motion
T22 (c) i denna del och förordar att ytterligare 5 milj. kr. för
ändamålet utöver regeringens förslag anvisas för vart och ett av budgetåren
1990/91, 1991/92 och 1992/93.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag till VTl:s myndighetsuppgifter och egen
FoU

att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1989/90:T22 yrkande 4 till Bidrag till statens väg- och
trafikinstitut för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 49 881 000 kr.,

b) med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1989/90:T22 yrkande 5 godkänner de riktlinjer för ytterligare
resursförstärkning till statens väg- och trafikinstitut för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som utskottet angivit,

2. Anslag till TFB (mom. 4)

1989/90:TU26

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Hugo Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att det på det mycket dynamiska
transportområdet hela tiden kan byggas upp kompetens och kunskap
som står oberoende i förhållande till de mycket kapitalstarka aktörer
som representerar näringen. Utskottet tillstyrker därför förslaget i
motion T22 (c) att TFB tilldelas 6 milj. kr. per år under budgetåren
1990/91 — 1992/93 utöver regeringens förslag för att främja tillkomsten
av en sådan oberoende kunskapsuppbyggnad. Även yrkandet i motion
T26 (mp) tillgodoses därmed i väsentlig del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslag till TFB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T22 yrkandena 6
och 7 och med anledning av regeringens förslag och motion
1989/90:T26 yrkande 6 till Transportforskningsberedningen för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 46 133 000
kr. samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om resursförstärkningar kommande budgetår,

3. Anslag till TFB (mom. 4)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Beträffande medelsanvisningen till TFB delar utskottet bedömningen

i motion T26 (mp) att det är viktigt att satsningen på miljöbetonad
transportforskning inte leder till inskränkningar i forskning av annan
typ som TFB stöder och förordar därför att TFB anvisas 2,4 milj. kr.
utöver regeringens förslag för budgetåret 1990/91, vilket innebär ett
anslag på 42 533 000 kr. Motion T22 (c) torde därmed delvis ha
tillgodosetts i denna del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslag till TFB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T26 yrkande 6 samt
med anledning av regeringens förslag och motion 1989/90:T22
yrkandena 6 och 7 till Transportforskningsberedningen för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 42 533 000 kr.,

4. Avveckling av transportforskningsberedningen
(mom. 6)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet vill med" och slutar med "motion T24 (m)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion T24 (m) att kvaliteten på den
forskning som bl.a. skall utgöra beslutsunderlag för myndigheter, regering
och riksdag skulle vinna på att medel överförs från sektorsförskningsorganen
vid högskolans institutioner. Detta är en bättre lösning
jämfört med att sektorsorganen utvecklar egna organisationer för forskning.
I och med att forskningsråden får ansvaret för kompetensuppbyggnaden
kommer vetenskapliga kriterier att styra utvecklingen.
Transportforskningsberedningen är ett sådant sektorsforskningsorgan.
Regeringen bör mot denna bakgrund ges i uppdrag att redovisa möjligheterna
att avveckla TFB.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T24 (m) tillstyrks,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande avveckling av transportforskningsberedningen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T24 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. FoU om psykologiska faktorer (mom. 7)

Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m),
Hugo Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet vill erinra" och slutar med "därför desamma" bort ha
följande lydelse:

Genom bl.a. fordonsfabrikanter, Svensk bilprovning och VTI har i
stor utsträckning trafiksäkerhetsferor beträffande fordonen upptäckts
och avhjälpts. Faktorer som i hög grad påverkar olycksrisken är
emellertid också de psykologiska, dvs. förarens omdöme, nykterhet,
hälsa, ålder, erfarenhet, kunskaper etc. Utskottet delar uppfattningen i
motionerna T215 (m) och T424 (m) att dessa faktorers betydelse bör
klarläggas ytterligare så att information och andra åtgärder kan satsas
rätt. Beteendeforskningen bör därför särskilt uppmuntras. Bl.a. bör
undersökningar göras om hur olika störningsmoment inne i bilen
påverkar föraren. Det nu sagda innebär att utskottet tillstyrker motionerna
i denna del.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

1989/90:TU26

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande FoU om psykologiska faktorer

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:T215 yrkande
19 i denna del och 1989/90:T424 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Trafiksäkrare småbilar (mom. 8)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Forskning om" och slutar med "motion T221 (mp) i denna del" bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion T221 (mp) att det är viktigt
att trafiksäkerheten hos små och lätta bilar ökas. Kraven på bränslesnålhet
av miljöskäl och ekonomiska skäl leder till krav på mindre
och dessvärre i dag mindre trafiksäkra bilar. Det är därför enligt
utskottets mening väsentligt att säkerhetsnormerna stegvis skärps för
småbilar.

Vad utskottet således anfört, vilket innebär att motionsyrkandet
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. befräffande trafiksäkrare småbilar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T221 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Bilsocial utredning (mom. 9)

Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m),
Hugo Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "och T930 (fp) i denna del" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att tillgång till effektiva
individuella transportsystem är en förutsättning för ett fungerande
samhälle speciellt i de glest befolkade delarna av vårt land.

Utskottet vill fästa särskild uppmärksamhet på de stora fördyringar
för barnfamiljerna som pålagorna på bilismen innebär. Ytterligare
kostnadshöjningar kan resultera i att många tvingas avstå från sitt
bilinnehav, vilket skulle innebära stora standardförluster för de flesta
familjer.

En bilsocial utredning bör tillsättas som utreder konsekvenserna av
bilen som transportmedel och av de olika kostnadsökningar som
drabbat bilisterna. Detta gäller såväl konsekvenserna för landets olika
delar som för olika grupper, t.ex. barnfamiljerna.

Vad utskottet sålunda anfört, vilket innebär att motionerna T242
(fp), T248 (m) och T930 (fp) i denna del i allt väsentligt blir tillgodosedda,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

1989/90:TU26

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande bilsocial utredning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:T242,
1989/90:T248 yrkandena 2 och 3 samt 1989/90:T930 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Bilismens miljöpåverkan m.m. (mom. 10)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
"Beträffande åtgärder" och på s. 12 slutar med "behandlade motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

Beträffande bilismens miljökonsekvenser vill utskottet i likhet med
motion T248 (m) peka på att arbetet för en renare biltrafik måste
fortsätta. Speciellt bör möjligheterna till förbättringar genom ekonomiska
stimulanser till alternativa bränslen utredas. Trafikplaneringen
bör också inriktas på att åstadkomma en jämnare trafikrytm, bl.a.
genom utnyttjande av elektronisk trafikföring.

Vad utskottet sålunda anfört, vilket innebär att motionsyrkandena
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande bilismens miljöpåverkan m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T248 yrkandena 4
och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. Vissa internationella FoU-projekt (mom. 11)

Elving Andersson (c), Roy Ottosson (mp) och Hugo Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "TFB
har" och på s. 13 slutar med "avbrytas, avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Det är nu aktuellt att lägga fast inriktningen av fas 2 i det av EG
initierade samarbetsprojektet DRIVE. Detta måste ske innan den nuvarande
fasen avslutas år 1992. Enligt utskottets mening är det, som
framhålls i motion T22 (c), angeläget att Sverige i detta sammanhang
verkar för att fas 2 ges en markerad miljöinriktning där bl.a. en
satsning på nya bränslen och nya typer av motorer ges hög prioritet.
Det innebär att en framtidsinriktad miljöprofil kan utvecklas i detta
program. Även inom det fortsatta arbete i PROMETHEUS-projektet
bör Sverige verka för en klar miljöinriktning. En sådan inriktning bör
enligt utskottets mening vara en förutsättning för fortsatt svenskt
engagemang.

Vad utskottet således anfört, vilket innebär att utskottet tillstyrker
motion T22 (c) i denna del medan motion T25 (vpk) avstyrks i denna
del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

1989/90:TU26

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande vissa internationella FoU-projekt
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T22 yrkande 3 och
med avslag på motion 1989/90:T25 yrkandena 2 och 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Vissa internationella FoU-projekt (mom. 11)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "TFB
har" och på s. 13 slutar med "avbrytas, avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utvecklingen inom området informationsteknologi anses komma att
spela en central roll under 2000-talet. Regeringen menar att det
"innebär en revolution först för industriländerna, men så småningom
även för utvecklingsländerna". Tyvärr avstår regeringen från att utveckla
citerade och revolutionsromantiska tankegångar. Kritiska ansatser
i det framtida forskningssamarbetet inom EG och Eureka saknas
helt. Regeringen har inte heller, som framhålls i motion T25 (vpk),
gjort några avvägningar med hänsyn till vilka alternativa teknologiska
strukturer och utvecklingsvägar som kan vara möjliga nationellt och
internationellt. Sverige är sedan lång tid integrerat i såväl Eurekas som
EG:s forskningspolitik. Tyngdpunkten i forskningen inom EG:s program
för forskning och utveckling (FoU) ligger på det teknisktindustriella
området. I proposition 1989/90:90 konstaterar regeringen
att "EG-programmets inriktning är hårt styrd från EG-kommissionen
och de medverkande regeringarna", dvs. medlemsstaterna. Regeringens
och svenskbaserade transnationella företags påstående om informationsteknologins
framgångsrika resultat på transportområdet saknar
enligt utskottets mening förankring i verkligheten. Sanningen är att de
enda nationella och internationella projekt och program inom området
som gynnats i Sverige är de som initierats av den västeuropeiska
bil- och elektronikindustrin. Fusioner och sambanden i övrigt mellan
dessa branscher och försvarsindustrin existerar både nationellt och
internationellt. Regeringens forskningspolitiska inriktning på transportområdet
handlar framför allt om satsningar på avancerade transportsystem
typ PROMETHEUS och DRIVE vilka, tvärtemot vad regeringen
påstår, kan få allvarliga följder för miljön, våra städer, m.m. när
de omsätts i praktiken, eftersom bilismen gynnas på kollektivtrafikens
bekostnad. I vissa scenarier, bl.a. presenterade i en underlagsrapport
till regeringens omfattande trafikpolitiska proposition 1988, finns förhoppningar
om att vägtrafiken i framtiden skall kunna fyrfeldigas med
hjälp av avancerad elektronik. Utskottet delar mot denna bakgrund
bedömningen i motion T25 (vpk) att allt statligt engagemang i PROMETHEUS
och DRIVE bör avbrytas samt att alla statliga medel till
dessa projekt skall dras in och i stället satsas på FoU som gynnar
kollektivtrafiksystem. Av det anförda följer att motion T22 (c) avstyrks

i denna del.

1989/90:TU26

Vad utskottet sålunda anfört, vilket innebär att motionen tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande vissa internationella FoU-projekt

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T25 yrkandena 2
och 3 samt med avslag på motion 1989/90:T22 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Redovisning av statliga insatser i vissa
FoU-projekt (mom. 12)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp) och
Hugo Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med
"Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det finns en rad frågetecken runt det statliga
engagemanget i de europeiska FoU-samarbetsprojekten PROMETHEUS
och DRIVE. Det gäller såväl målsättningarna för arbetet som
möjligheterna för Sverige att påverka arbetet. Utskottet tillstyrker
därför yrkandet i motion T25 (vpk) att riksdagen hos regeringen begär
att alla inblandade departements, statliga myndigheters och övriga
organs politiska och ekonomiska engagemang i de berörda FoUsamarbetsprojekten
framläggs för granskning i riksdagen.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionsyrkandet tillstyrks,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande redovisning av statliga insatser i vissa FoUprojekt att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:T25 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. FoU om trafikens mellanformer, m.m. (mom. 13)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med
"Utskottet vill" och på s. 14 slutar med "behandlade motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna att TFB och VTI i sin
verksamhet bör satsa mer resurser på FoU och demonstrationssystem
om trafikformer mellan kollektivtrafik och privatbilism, och informera
bättre om dessa. Det gäller såväl olika former av taxitrafik, hyrbilssystem
och minibusstrafik som spårbilssystem. Regeringen bör vidare
ges i uppdrag att redovisa ett samlat program för stimulans av sådana
trafikformer som redan i dag finns färdigutvecklade. Ett sådant program
kan innefatta stimulanser för bildande av bilandelsföreningar,
ökat utnyttjande av hyrbilskoncept i kombination med järnväg, skatteoch
försäkringsfrågor inom hyrbilsbranschen samt ett tidsbegränsat

1989/90:TU26

stöd för kommuner som inför servicelinjer med minibussar. Regeringen
bör även återkomma till riksdagen med en redovisning av möjligheterna
att utveckla helt nya typer av bansystem, t.ex. spårbilar som
behandlas i motion T914 (mp).

Vad utskottet sålunda anfört, vilket innebär att de nu behandlade
motionsyrkandena tillgodoses, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande FoU om trafikens mellanformer, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:T220 yrkande
8, 1989/90:T910, 1989/90:T913 yrkandena 1-4 och

1989/90:T914 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

13. Just-in-time-transporter (mom, 14)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
"Utskottet vill" och på s. 15 slutar med "behandlade delar" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det är klarlagt, bl.a. genom forskning stödd av
TFB, att exportindustrin genom sina ökade godstransporter enligt
just-in-time-konceptet övervältrat stora kostnader på samhället. Detta
koncept har stor skuld i de allt värre utsläppen från vägtrafiken och
det ökade vägslitaget. Dessutom försvåras möjligheterna till en fungerande
godstransportförsörjning i glesbygd.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet yrkandena i motionerna
T240 (vpk) och T241 (vpk) att regeringen bör ges i uppdrag att ta fram
förslag som syftar till att minska just-in-time-transporterna på landsväg.

Såsom framförs i motion T250 (c) är det viktigt att effekterna av
"just-in time" utreds vidare. Utskottets ställningstagande innebär att
motionen till väsentlig del tillgodoses.

Vad utskottet således anfört bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande just-in-time-transporter

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:T240 yrkande 5
och 1989/90:T241 yrkande 3 samt med anledning av motion
1989/90:T250 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

14. Forskning om järnvägar och regionaltåg
(morn 15)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp) och
Hugo Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
"Regeringen har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

1989/90: TU26

En utökad trafik på järnväg är enligt utskottets mening nödvändig
av bl.a. miljöskäl. FoU-insatser på detta område är därför mycket
angelägna. Som påpekas i motion T22 (c) pågår för närvarande ett
utvecklingsarbete beträffande kombitrafiken, som i flera fall kan vara
framtidens miljövänliga alternativ till dagens godstransporter på landsväg.
Enligt utskottets mening är det dock angeläget att kombitrafiken
inte främst expanderar på bekostnad av den nuvarande vagnslasttrafiken
på järnväg. Det försatta utvecklingsarbetet inom området kombitrafik
måste därför i första hand inriktas på att överföra tung landsvägstrafik
till järnväg. Det är också viktigt att insatser görs som
möjliggör lättare järnvägstrafik i glesbygd. Det nu sagda innebär att
utskottet tillstyrker motion T22 (c) i denna del.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande forskning om järnvågar och regionaltåg

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T22 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Nya motorvagnar för regionaltåg (mom. 16)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
"Beträffande kraven" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Beträffande kraven på en ny motorvagnsgeneration för regionaltrafik
vill utskottet i likhet med motionärerna erinra om att SJ och länstrafikbolagen
förbereder en omfattande nyanskaffning av lokal- och regionaltåg.
Investeringens totala storlek och långsiktighet gör det enligt
utskottets mening nödvändigt att statsmakterna genom råd och föreskrifter
bidrar till att tågen blir så bra som möjligt. De riktlinjer som
bör gälla för utvecklingsarbetet är enligt utskottets mening följande:
-vagnarna bör medge generöst benutrymme och bör utom i den rena
lokaltrafiken vara utrustade med servering och toalett,

- vagnarna skall bestå av modulsystem och kunna kopplas automatiskt
för att bl.a. medge direktvagnar i fler relationer,

-vagnarna skall medge hög hastighet och bör vara förberedda för
lutningsteknik,

-vagnarna skall i profiler m.m. så långt möjligt följa kontinentaleuropeisk
standard för att stärka exportmöjligheter för svenska tillverkare
och öka konkurrensen på den svenska marknaden.

Vad utskottet sålunda anfört, vilket innebär att motion T527 (vpk)
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande nya motorvagnar för regionaltåg

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T527 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:TU26

16. Utveckling av ekologiskt godtagbara
transportsystem (mom. 18)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion T26 (mp) yrkande 1 att en
klarare övergripande målsättning för FoU-arbetet inom transportområdet
är nödvändig för att styra in transportsektorn i miljövänlig riktning.
Utskottet anser därför att riksdagen bör begära att regeringen ger
TFB och VTI i direktiv att verka för utveckling av ekologiskt godtagbara
transportsystem inför 2000-talet. Som framhålls i motionen bör
sådana transportsystem utvecklas till prototyp och fullskaleförsök inom
fem år.

Vad utskottet sålunda anfört om en övergripande målsättning för
FoU-arbetet inom transportområdet, vilket innebär att yrkandena 1
och 2 i motion T26 (mp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande utveckling av ekologiskt godtagbara transportsystem att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:T26 yrkandena l
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

17. Anslag till forskning om miljövänliga och
energisnåla transportsystem (mom. 19)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "motion T26 (mp)" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening nödvändigt att utveckla miljövänligare,
energieffektivare och säkrare transportmetoder än dagens. Det kan,
såsom framhålls i motion T26 (mp), gälla drift med vätgas, biogas,
metanol eller el. Det kan gälla nya trafiksystem som spårtaxi, FoU om
spårtrafik eller nya reningsmetoder för förbränningsmotorer. Utskottet
föreslår mot denna bakgrund att ett nytt anslag inrättas, kallat Forskning
och utveckling av miljövänliga och energisnåla transportsystem.
För budgetåret 1990/91 bör 100 milj. kr. anvisas för ändamålet. Anslaget
bör därefter enligt utskottets mening höjas successivt för att totalt
under den kommande treårsperioden omsluta 500 milj. kr.

75 milj. kr. av anslaget för budgetåret 1990/91 bör gå till TFB, 10
milj. kr. till VTI och 5 milj. kr. till en professur i järnvägsteknik och
järnvägsforskning vid högskolan. Återstående 10 milj. kr. bör fördelas
av ett nyinrättat teknikvetenskapligt forskningsråd.

Vad utskottet sålunda anfört, vilket innebär att yrkandena 3—5 i
motion T26 (mp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

1989/90:TU26

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande anslag till forskning om miljövänliga och energisnåla
transportsystem

att riksdagen

a) med bifall till motion 1989/90:T26 yrkande 4 till Forskning
och utveckling av miljövänliga och energisnåla transportsystem för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000
kr.,

b) med bifall till motion 1989/90:T26 yrkandena 3 och 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt
anfört,

18. Bidrag till miljövänlig kollektivtrafik (mom. 20)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "1988
års trafikpolitiska" och på s. 17 slutar med "behandlade motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nu är nödvändigt
att inrätta ett särskilt anslag för statligt stöd till inrättande av miljövänlig,
främst eldriven, kollektivtrafik i städerna. Utskottet bedömer att
det behövs ca 15 miljarder kronor av statliga medel för detta ändamål
under 1990-talet. För kommande budgetår bör ett nytt anslag på 500
milj. kr. upprättas för ändamålet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna tillstyrks i nu
behandlade delar, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande bidrag till miljövänlig kollektivtrafik

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:T220 yrkandena
6 och 7, 1989/90:T249 yrkande 6 och 1989/90:T252 yrkandena 2
och 3

a) till Bidrag till miljövänlig kollektivtrafik för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 500 000 000 kr.,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om ett statligt stödprogram under 1990-talet,

19. Kvinnoperspektivet i transportsystemet (mom. 22)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "därför densamma" bort ha följande
lydelse:

Frågan om en fungerande kollektivtrafik är enligt utskottets mening
en viktig jämlikhetsfråga. Trafiken h3r olika konsekvenser för kvinnor
och män. Enligt en norsk undersökning som publicerats i Storstadstrafikkommitténs
betänkande (SOU 1989:79) lägger kvinnor ner mer tid
på inköp, omsorg och sociala konktakter än män, som använder mer
tid på sitt lönearbete. Kvinnorna har sämre tillgång till bil än män och

1989/90:TU26

har därmed sämre transportmöjligheter. Utskottet förestår att riksdagen
ger regeringen i uppdrag att initiera och stödja en folkbildningsinsats
för att ur beskrivna kvinnoperspektiv klarlägga kollektivtrafikens betydelse
samt bilismens skadeverkningar. Ett anslag på 20 milj. kr. bör
inrättas för ändamålet.

Vad utskottet sålunda anfört, vilket innebär att motion T234 (vpk)
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande kvinnoperspektivet i transportsystemet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T234

a) till Forskningsinsatser om kvinnoperspektivet på transportsystemet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

2 000 000 kr.,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Särskilt yttrande

Anslag till VTI och TFB (mom. 1 och 4)

Roy Ottosson (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att en kraftig utökning av resurserna för
forskning och utveckling av nya miljövänliga och energisnåla transportalternativ
för framtiden, bl.a. järnvägar och andra spårbundna
sådana, är helt nödvändig. Vi anser dock med anledning av frågans
övergripande natur att dessa resurser bör anvisas via ett särskilt anslag
vid sidan av VTI:s och TFB:s hittillsvarande anslag. Våra förslag i
denna del redovisas under avsnitt 3.7 Stöd till miljövänlig kollektivtrafik
m.m.

1989/90: TU26

1989/90:TU26

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Motioner med anledning av proposition 1989/90:90 om

forskning, avsnitt 15 2

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1990 . 3

Bakgrund 6

Utskottet 7

1 Anslag till statens väg- och trafikinstitut 7

2 Anslag till transportforskningsberedningen, m.m 8

3 Förslag angående FoU inom särskilda områden m.m 10

3.1 FoU om trafiksäkerhet 10

3.2 Studier om bilens samhällsbetydelse m.m 11

3.3 Internationella FoU-samarbetsprojekt 12

3.4 FoU om trafikens mellanformer, m.m 13

3.5 FoU om "just-in-time"-transporter 14

3.6 FoU om järnvägar och regionaltåg 15

3.7 Stöd till miljövänlig kollektivtrafik, m.m 16

4 Övriga förslag 17

5 Hemställan 19

Reservationer 21

Särskilt yttrande 32