Trafikutskottets betänkande
1989/90:TU21

Trafiksäkerhet

1989/90

TU21

Sammanfattning

I betänkandet behandlas i proposition 1989/90:100 (budgetpropositionen)
bilaga 8, avsnittet C. Trafiksäkerhet framlagda förslag jämte
förslag i tretton under den allmänna motionstiden i år väckta motioner
med anknytning till nämnda avsnitt i budgetpropositionen. Andra
under den allmänna motionstiden väckta motionsförslag i trafiksäkerhetsfrågor
avser utskottet att behandla vid senare tillfälle.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Med anledning av ett motionsförslag
föreslår utskottet ett tillkännagivande av riksdagen i fråga
om för bidrag godtagbar teknik för minskning av avgasutsläppen på
äldre personbilar. I övrigt föreslår utskottet att riksdagen avslår eller
lämnar utan särskild åtgärd motionsförslagen.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer.

Vpk-ledamoten och mp-ledamoten har reserverat sig i fråga om
operativt mål för trafiksäkerhetsarbetet (res. 1),

fp-ledamöterna i fråga om en krispian mot trafikolyckorna (res. 2),
vpk-ledamoten och mp-ledamoten i fråga om användningen av
bidraget till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF
(res. 3),

c-ledamöterna samt vpk-ledamoten och mp-ledamoten i fråga om
bidrag till reningsutrustning på lastbilar och bussar i befintlig fordonspark
(res. 4) och i fråga om medelsanvisning till sådana bidrag
(res. 5),

dels m- och fp-ledamöterna, dels vpk-ledamoten och mp-ledamoten
i fråga om storleken på bidraget till reningsutrustning på äldre personbilar
(res. 6 resp. res. 7) samt

mp-ledamoten i fråga om medelsanvisning till sådana bidrag (res. 8).

Till betänkandet har vidare fogats fyra särskilda yttranden, nämligen av
mp-ledamoten i fråga om en krispian mot trafikolyckorna (s. y. 1),
m- och fp-ledamöterna i fråga om förbättring av olycksstatistiken

(s- y. 2),

m-, fp- och c-ledmöterna i fråga om inrättande av haverikommissioner)
(s. y. 3) samt

c-ledamöterna samt vpk-ledamoten och mp-ledamoten i fråga om
bidrag till införande av nya bränslen (s. y. 4). 1

1 Riksdagen 1989190. 15 sami. Nr 21

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1989/90:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
i avsnitt C. Trafiksäkerhet (s. 52—64)

1. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen
förordat om inriktningen av trafiksäkerhetsverkets verksamhet,

2. att riksdagen till Trafiksäkerhetsverket: Samordning, Trafikmiljö,
Fordon och Trafikant för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr. (punkt Cl),

3. att riksdagen till Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(punkt C2),

4. att riksdagen till Bidrag till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på 30 576 000
kr. (punkt C3),

5. att riksdagen till Bidrag till reningsutrustning på nya lastbilar och
bussar för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 112 500 000
kr. (punkt C4),

6. att riksdagen till Bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.
(punkt C5).

Motionerna

1989/90:T220 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen beslutar att bidraget till rening av äldre personbilar
höjs till 4 000 kr. för personbilar av årsmodellerna 1983 och senare,

12. att riksdagen beslutar att bidraget till rening på äldre personbilar
höjs till 1 500 kr., för personbilsmodeller äldre än 1983,

13. att riksdagen beslutar att bidraget till rening på äldre personbilar
skall utgå oberoende av teknik, förutsatt att avgaskraven uppfylls,

14. att riksdagen till Bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar
för budgetåret 1990/91 anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 100 000 000 kr.

1989/90:T221 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
målsättningen för trafiksäkerhetsarbetet skall vara att halvera antalet
olyckor, antalet skadade och antalet dödade under 1990-talet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättrad trafiksäkerhetsinformation, och att den
i högre utsträckning skall inriktas mot att få fler att kunna utnyttja
trafiksäkrare trafikslag,

9. att riksdagen beslutar att hälften av det statliga bidraget till
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande skall användas för
att informera om och propagera för trafiksäker kollektivtrafik i enlighet
med vad som angetts i motionen.

1989/90:TU21

1989/90:T222 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motion 1989/90:Jo773 anförts om höjt stimulansbidrag för eftermontering
av katalysatorer.

1989/90:T225 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användningen av anslaget C4. Bidrag till reningsutrustning
på nya lastbilar och bussar.

1989/90:T248 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett allsidigt och framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om haverikommissioner inom trafikområdet.

1989/90:T249 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att användningen av bidraget till Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande skall inriktas mot information
om kollektivtrafikresande m.m.,

2. att riksdagen till Bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar
för budgetåret 1990/91 anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 100 000 000 kr.

1989/90:T250 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användningen av de tidigare avsatta medlen (450
milj.kr.) till försöksverksamhet med och stimulans av användandet av
nya bränslen.

1989/90:T258 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motion 1989/90:Jo883 anförts om stimulansbidrag för eftermontering
av katalysatorer.

1989/90:T403 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande
av en vägolyckskommission.

1989/90:T410 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en krispian mot trafikolyckorna,

2. att riksdagen beslutar inrätta en haverikommission enligt de
riktlinjer som angetts i motionen.

1989/90:T424 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en förbättrad olycksstatistik,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ny inriktning av trafiksäkerhetsarbetet,

1989/90: TU21

Riksdagen 1989190. 15 sami. Nr 21

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en eller flera haverikommissioner.

1989/90:T432 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en
haverikommission för vägtrafiken enligt de riktlinjer som angetts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av ansvarsfördelningen på myndighetsnivå
för trafiksäkerhetsarbetet.

1989/90:T441 av Ingvar Eriksson och Per Stenmarck (båda m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad i
motionen anförts angående stimulans för investering i katalysatorer på
begagnade bilar.

Organisationen av trafiksäkerhetsarbetet

Trafiksäkerhetsverket (TSV) är central förvaltningsmyndighet för frågor
om säkerheten i vägtrafiken och skall särskilt svara för samordningen
av trafiksäkerhetsarbetet. TSV svarar också för (1) bil- och
körkortsregistreringen, (2) frågor om körkort, förarutbildning och
förarprov, (3) frågor om trafik på väg och i terräng, (4) frågor om
fordons beskaffenhet och utrustning samt (5) information om bestämmelser
om trafiksäkerhet.

För att bistå TSV i uppgiften att samordna trafiksäkerhetsarbetet har
ett råd för samordning och planering (trafiksäkerhetsrådet) knutits till
TSV. I rådet ingår — förutom generaldirektören för TSV — en
företrädare på motsvarande nivå för envar av socialstyrelsen, vägverket,
transportforskningsberedningen, skolöverstyrelsen, rikspolisstyrelsen,
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande (NTF). Dessa myndigheter och
organisationer är på olika sätt engagerade i trafiksäkerhetsarbetet.

I varje län finns en regional samordningsgrupp vars sammansättning
i princip motsvarar sammansättningen av trafiksäkerhetsrådet. Således
ingår företrädare för TSV-distrikt, länsskolnämnd, polismyndighet,
länsstyrelse, vägförvaltning, Kommunförbundets länsavdelning, landsting
och länets trafiksäkerhetsförbund. Riktlinjer för samordningsgrupperna
har fastställts av trafiksäkerhetsrådet. Länsstyrelserna har i de
flesta fall åtagit sig att leda verksamheten. TSV:s distriktsorganisation
svarar i regel för kanslifunktionen.

Kommunförbundet genomför i samarbete med Landstingsförbundet,
NTF och TSV olika informationsinsatser som är riktade till kommunerna
i syfte att öka det lokala engagemanget i trafiksäkerhetsfrågor.

NTF verkar som företrädare för och samordnare av det frivilliga
trafiksäkerhetsarbetet. NTF:s medlemmar utgörs i huvudsak av riksorganisationer
samt av länens trafiksäkerhetsförbund och trafiksäkerhetsföreningarna
i Stockholm, Göteborg och Malmö.

1989/90:TU21

TSV skall varje år lämna regeringen en programplan för trafiksäkerhetsrådets
arbete under de kommande tre budgetåren. Den senaste är
den i fjol avgivna Trafiksäkerhetsprogram 1989, som avser budgetåren
1990/91—1992/93. I trafiksäkerhetsprogrammet anges mål för det samordnade
trafiksäkerhetsarbetet samt åtgärder för att förverkliga målen
som de i trafiksäkerhetsrådet deltagande myndigheterna och organisationerna
avser att vidta m.m.

Styrningen av trafiksäkerhetsverket (TSV)
m.m.

TSV:s verksamhet är indelad i verksamhetsområdena (1) Samordning,
(2) Trafikmiljö, (3) Fordon, (4) Trafikant samt (5) Register.

Statsmakternas styrning av TSV sker genom att trafiksäkerhetsmål
och ekonomiska krav fastställs.

Verksamheten finansieras med olika avgifter — t.ex. enligt förordningen
(1972:648) med taxa för trafiksäkerhetsverket — samt med
intäkter från uppdrags- och försäljningsverksamhet.

Utskottet

1 Inriktningen av TSV:s verksamhet m.m.

1.1 Propositionsförslagen

Föredragande departementschefen erinrar om att riksdagen har fastställt
följande mål för arbetet med trafiksäkerhet på väg, nämligen

1) att det totala antalet dödade och skadade i trafiken skall fortlöpande
minska,

2) att risken att dödas och skadas i trafiken skall fortlöpande
minskas för alla trafikantkategorier,

3) att risken att dödas och skadas i trafiken skall minskas i högre
grad för de oskyddade trafikanterna än för de skyddade, varvid barnens
problem skall särskilt beaktas.

Departementschefen konstaterar att t.o.m. år 1988 har endast det vid
punkt 3 angivna målet uppfyllts.

Departementschefen förordar som ett s.k. operativt mål — som skall
utgöra grund för åtgärder på trafiksäkerhetsområdet — att man skall
uppnå att antalet personer som dödas och skadas i trafiken år 1995 är
minst ca 150—160 resp. ca 3 500 färre än under år 1988 och år 2000
minst ca 200 resp. ca 5 000 färre än under år 1988 (då 813 personer
dödades, 5 869 skadades svårt och 16 969 skadades lindrigt vid 17 207
polisrapporterade vägtrafikolyckor). Förslag om detta operativa mål
lades fram i TSV:s (trafiksäkerhetsrådets) Trafiksäkerhetsprogram 1989.

1989/90:TU21

I trafiksäkerhetsprogrammet har för det samordnade trafiksäkerhetsarbetet
prioriterats åtgärder beträffande (1) barn i trafik, (2) oskyddade
trafikanter, (3) nyblivna bilförare, (4) trafikanters informationsinhämtning,
(5) funktionsnedsättningar hos trafikanter, (6) trafiknykterhet,
(7) hastighetsanpassning samt (8) räddning. Departementschefen
framhåller att det är angeläget att trafiksäkerhetsprogrammet fullföljs.
Han framhåller särskilt arbetet för hastighetsanpassning.

Som ekonomiska mål för TSV föreslår departementschefen — såsom
gäller för närvarande — att full kostnadstäckning skall eftersträvas och
att prisutvecklingen skall vara jämn över tiden. Vidare bör TSV enligt
departementschefen för budgetåret 1990/91 inleverera till statsverket —
utöver som för närvarande 9 % av intäkterna exkl. räntor — 152
milj.kr. som ersättning för länsstyrelsernas arbete med körkortshanteringen
(länsstyrelserna är regionala körkortsmyndigheter). Intäkterna
för budgetåret 1990/91 beräknas till totalt ca 682 milj.kr. (varav ca 21
milj.kr. i räntor). Utgifterna beräknas till totalt 670 milj.kr. (varav 212
milj.kr. i inleveranser till statsverket).

I budgetpropositionen föreslås riksdagen godkänna vad departementschefen
har förordat om inriktningen av TSV:s verksamhet.

I samband med att utskottet redovisar sitt ställningstagande till detta
förslag behandlar utskottet vissa motionsförslag om inriktningen av
TSV:s verksamhet m.m.

1.2 Operativt mål för trafiksäkerhetsarbetet

I motion T221 (mp) begärs (yrkande 1) att målet för trafiksäkerhetsarbetet
skall vara att antalet vägtrafikolyckor samt antalet dödade och
skadade i trafiken skall nedbringas till hälften under 1990-talet.

Självfallet bör målen för trafiksäkerhetsarbetet sättas högt.

De i Trafiksäkerhetsprogram 1989 föreslagna operativa målen för
trafiksäkerhetsarbetet knyter bl.a. an till mål som Världshälsoorganisationens
(WHO:s) Europaregion har antagit i programmet Hälsa för alla
år 2000. De operativa målen får enligt utskottets mening anses vara
mycket ambitiösa med hänsyn till att de har formulerats med beaktande
av att trafiken beräknas öka med 3—4 % per år. Enligt trafiksäkerhetsprogrammet
kräver den årliga trafikökningen i sig åtgärder som
förhindrar en ökning av antalet dödade med ca 25—30 och av antalet
skadade med ca 750— 1 000 årligen.

Med hänsyn till det anförda bör motionen inte föranleda något
initiativ av riksdagen. Den avstyrks således.

1.3 En krispian mot trafikolyckorna

I motion T410 (fp) framhålls att det nu är dags för en kraftsamling i
kampen mot ökningen av antalet trafikolyckor. Nuvarande trafiksäkerhetsarbete
är enligt motionärerna inte tillräckligt. Det behövs enligt
dem en krispian mot trafikolyckorna, och motionärerna begär (yrkande
1) att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till känna.

1989/90:TU21

Sorn åtgärder i en krispian bör enligt motionärerna ingå järnvägsinvesteringar,
som skall göra att järnvägen i trafiktäta delar av landet blir
alternativ till bilen, samt utbyggnad av genomfartsleder kring våra
större städer, som skall ge både säkrare trafik och bättre miljö i
städerna. Förslag framförs i särskilda motionsyrkanden om hastighetsbegränsningar,
höjda förtkörningsböter, ökad trafikövervakning och
fö rarutbildning m.m. Dessa förslag bör enligt motionärerna genomföras
som inledande del i en krispian.

I Trafiksäkerhetsprogram 1989 redovisas de trafiksäkerhetsåtgärder
som de i trafiksäkerhetsrådet deltagande myndigheterna avser att vidta.
Det gäller åtgärder till förmån för trafikanterna, väg- och trafikmiljöåtgärder
och fordonsåtgärder. När det gäller i motionen önskade åtgärder
kan det framhållas att olika pågående eller planerade åtgärder för
hastighetsanpassning (övervakning, påföljder m.m.) och förarutbildning
tas upp i trafiksäkerhetsprogrammet. I detta anförs bl.a. (s. 57) att
ett åtgärdsområde som hittills har varit föremål för mycket begränsat
intresse från trafiksäkerhetshåll är trafikarbetet som sådant och kanske
framför allt dess sammansättning. Skall trafiksäkerhetsmålen kunna
uppnås torde det dock, anförs det vidare, under 1990-talet bli nödvändigt
att i betydligt högre utsträckning än hittills vidta åtgärder som är
direkt inriktade mot trafikarbetet och då särskilt mot dess sammansättning.
Högrisktrafik bör där det är praktiskt möjligt ersättas av lågrisktrafik,
och en överföring av persontransporter från bilar till kollektiva
färdmedel, såväl buss som spårbundna, är exempel på åtgärder av detta
slag, framhålls det. I ett avsnitt om rådsmedlemmaraas verksamhet
1988/89 framhåller vägverket (s. 65) bl.a. anordnande av förbifarter vid
tätorter.

Enligt utskottets mening motsvarar trafiksäkerhetsprogrammet vad
motionärerna åsyftar med en krispian mot trafikolyckorna. Något
initiativ av riksdagen med anledning av motionsförslaget synes därför
inte påkallat. Motionsförslaget avstyrks därmed.

1.4 Inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet

I motion T248 (m) framhålls att det är en felaktig prioritering att
koncentrera trafiksäkerhetsdebatten och övervakningsresurserna på
problemet med hastighetsanpassning, då detta riskerar att hota ett
allsidigt och framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete. Motionärerna pekar
på att det också finns andra orsaker till trafikolyckor, t.ex. dålig
trafikmiljö, dåliga vägar, otydlig skyltning, omdömeslöshet, ohälsa och
alkohol- eller drogpåverkan. Motionärerna begär (yrkande 12) att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen om ett allsidigt och framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete.

I motion T424 (m) begärs (yrkande 4) att trafiksäkerhetsarbetet skall
förnyas. Det är viktigt, anför motionärerna, att koncentrera åtgärderna
på sådant som kan förväntas ge resultat i form av lägre olyckstal och
mindre antal dödade. De pekar på att en undersökning har visat att de
vanligaste olycksorsakerna är att föraren gör följande fel, nämligen

1989/90:TU21

’** Riksdagen 1989/90. 15 sami. Nr 21

han/hon respekterar ej högerregeln och väjningsskyldighet, svänger åt
vänster utan att ha förvissat sig om att fara inte föreligger samt byter fil
utan att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt bakomvarande.

Utskottet vill liksom departementschefen framhålla angelägenheten av
arbetet med hastighetsanpassning och vill därvid erinra om att beräkningar,
som statens väg- och trafikinstitut (VTI) har gjort, har visat att
ca 200 människoliv skulle kunna sparas årligen om ingen överskred
hastighetsgränserna (SOU 1987:43). Ansträngningar för bättre hastighetsanpassning
måste därför ha en framträdande plats i trafiksäkerhetsarbetet.

Motionärerna pekar på andra orsaker till trafikolyckor, och det är
viktigt att ansträngningar görs för att också eliminera dessa. Trafiksäkerhetsarbetet
måste vara allsidigt. Åtskilligt av det som förordas i
motionerna tas också upp i åtgärdsprogrammet i Trafiksäkerhetsprogram
1989 och detta bör därför kunna uppfylla motionärernas krav på
allsidighet.

Utskottet anser beträffande den närmare prioriteringen bland åtgärder
som kan komma i fråga för att öka trafiksäkerheten att man bör
acceptera den avvägning som görs av trafiksäkerhetsrådet i trafiksäkerhetsprogrammet.
Trafiksäkerhetsrådet representerar ju ett brett ansvarsområde
med ett brett engagemang när det gäller trafiksäkerhetsfrågor.

Av det anförda följer att de här aktuella motionsförslagen inte bör
föranleda någon särskild åtgärd av riksdagen.

1.5 Förbättring av olycksstatistiken

På ett flertal håll finns data och information som är av intresse för
trafiksäkerhetsarbetet. Uppgifter om olyckor och skador insamlas sålunda
av polisen, försäkringsbolag och sjukvården. Data om omfattningen
av trafiken m.m. finns i statistiska centralbyråns resvaneundersökningar
och i vägverkets och vissa kommuners trafikräkningar.
Detta material har dock primärt insamlats för andra syften än av
trafiksäkerhetsskäl.

I motion T424 (m) kritiseras nuvarande trafikolycksstatistik. Motionärerna
anför att de flesta olyckor enligt denna statistik tillskrivs förarfel
även om vägmiljö, dålig vägbeläggning, förvirrande skyltning etc. kan
vara starkt bidragande orsaker till en trafikolycka. Motionärerna begär
(yrkande 3) en förbättrad olycksstatistik. De framhåller att statistiken
över trafikolyckor måste detaljeras och nyanseras för att man skall fa
veta mera om olycksorsakerna. Uppgifter från försäkringsbolag, sjukhus
och kommuner skulle enligt motionärerna kunna komplettera
bilden.

I Trafiksäkerhetsprogram 1989 framhålls (s. 48) att ett effektivt trafiksäkerhetsarbete
kräver tillgång till fakta om väg- och trafiksystemet,
som bl.a. skall göra det möjligt (1) att följa trafiksäkerhetsutvecklingen
mot de uppställda målen på riksplanet och på de regionala och lokala
planen, (2) att finna trafiksäkerhetsproblemen i trafiksystemet, (3) att

1989/90:TU21

ge vägledning rörande val och utformning av trafiksäkerhetsåtgärder,
(4) att mäta effekten av vidtagna åtgärder samt (5) att göra trafiksäkerhetsprognoser.
Utskottet ansluter sig till denna mening.

För närvarande genomför en arbetsgrupp ett projekt som syftar till
att öka utnyttjandet av möjligheterna till kartläggning av trafiksäkerhetsproblem
m.m. inom ramen för befintliga informationskällor. Arbetsgruppen
har bildats på initiativ av TSV och transportfbrskningsberedningen.
I den ingår företrädare för de i trafiksäkerhetsrådet deltagande
myndigheterna och organisationerna — med undantag för skolöverstyrelsen
— samt företrädare för VTI och försäkringsbranschen.
Projektet är indelat i tre etapper. I en första etapp, som beräknas
komma att avslutas inom kort, utarbetas ett förslag till informationssystem
med förslag bl.a. om de informationskällor som skall ingå. 1 en
andra etapp som beräknas kunna avslutas innevarande år behandlas
frågor om genomförande av systemet och i en tredje etapp frågor om
den framtida utvecklingen av systemet.

Det är tillfredsställande att arbetsgruppen har bildats. Önskemål om
förbättring av trafikolycksstatistiken har funnits sedan länge. Arbetsgruppens
tillkomst och uppgift torde kunna tillgodose syftet med
motionsförslaget, som därför kan lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

1.6 Inrättande av haverikommission(-er) för utredning av
vägtrafikolyckor

Undersökning av en vägtrafikolycka görs av polisen när misstanke om
brott föreligger och av försäkringsbolag för att klargöra förutsättningarna
för ersättning från försäkringar m.m. För undersökning av allvarliga
olyckor inom luftfarten finns en statens haverikommission. Undersökning
av en sjöolycka kan göras av en sjöfartens haverikommission.
Järnvägsolyckor undersöks av den i banverket ingående järnvägsinspektionen.
Härjämte finns den s.k. katastrofkommissionen som skall
undersöka allvarliga olyckshändelser med undantag för luftfarts- och
sjöfartsolyckor.

I fem motioner läggs fram förslag om inrättande av haverikommissioner)
för utredning av vägtrafikolyckor. Förslagen finns i motionerna
T248 (m) yrkande 13, T403 (s), T410 (fp) yrkande 2, T424 (m)
yrkande 5 och T432 (c) yrkande 1. Sammanfattningsvis anser motionärerna
att det är angeläget att låta göra kvalificerade undersökningar av
händelseförloppen vid allvarligare trafikolyckor och av orsakerna till
olyckorna för att man skall få värdefulla erfarenheter för det olycksförebyggande
arbetet. I motion T403 (s) föreslås att benämningen skall
vara "vägolyckskommission", att kommissionen skall bestå av beteendevetare,
medicinskt kunnig personal, bilkonstruktörer och andra företrädare
för bilbranschen, polis, tekniker, trafik- och vägforskare samt
juridiskt kunnig personal m.fl. samt att kommissionen skall ha en fri
ställning gentemot myndigheter, organisationer och andra berörda.

1989/90:TU21

Genom att noggranna utredningar från polisens, vägverkets och TSV:s
sida görs av allvarliga trafikolyckor har det i praktiken funnits en
haverikommission för vägtrafiken. Dåvarande kommunikationsministern
framhöll detta år 1986 i ett svar på en fråga i riksdagen
(1985/86:391). Numera har emellertid inom TSV påbörjats ett arbete
som syftar till att man skall precisera angelägna frågeställningar mot
vilka haveristudier kan riktas. Man anser enligt underhandsuppgift att
haveriundersökningar bör kunna fungera som värdefulla komplement
till den konventionella olycksstatistiken. Utförda som fallstudier —
utan anspråk på att ge representativa resultat — skulle haveriundersökningar
bl.a. kunna bidra till att identifiera problem och ge uppslag till
åtgärder av generellt slag eller anvisningar för åtgärder av lokal natur.
Avsikten är att man skall förbereda en verksamhet av försökskaraktär
som långsiktigt skall syfta till att haveristudier skall utnyttjas som ett
reguljärt hjälpmedel i det löpande arbetet.

Utskottet instämmer med motionärerna i att det är viktigt att
haveriundersökningar görs av allvarliga vägtrafikolyckor i syfte att öka
kunskapen om orsaker till att olyckor inträffar. Det är därför bra att
TSV förbereder en försöksverksamhet med denna inriktning. Med
tanke på det starka behovet av haveriundersökningar förutsätter utskottet
att TSV:s förutskickade försöksverksamhet leder fram till att
haveriundersökningar blir ett reguljärt inslag i trafiksäkerhetsarbetet.

Det bör i detta sammanhang erinras om att regeringen nyligen i
proposition 1989/90:104 om undersökning av olyckor har förelagt
riksdagen förslag om en gemensam ordning för undersökning från
säkerhetssynpunkt av alla slags allvarliga olyckor, vare sig de har
inträffat inom luftfarten, inom sjöfarten, i järnvägstrafik eller i annan
verksamhet. Ett fristående utredningsorgan föreslås fä ansvaret för
undersökningar som nu nämnts och samtidigt rätten att också undersöka
händelser av mindre allvarlig art om det finns särskilda skäl till
det. Bl.a. trafikolyckor avses ligga inom ramen för utredningsorganets
verksamhet. Statens haverikommission förutsätts bli det fristående undersökningsorganet
i den nya ordningen.

Av den lämnade redogörelsen framgår att man kan vänta att undersökningsverksamhet
som tillgodoser syftet med motionsförslagen kommer
att organiseras. Med hänsyn härtill synes motionsförslagen kunna
lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

1.7 Inriktningen av TSV:s verksamhet

Utskottet har inte något att erinra mot vad i budgetpropositionen har
förordats om inriktningen av TSV:s verksamhet i den mån det inte
omfattas av vad utskottet anfört ovan.

1989/90:TU21

2 Anslag till TSV

2.1 Anslag Cl. Trafiksäkerhetsverket: Samordning, Trafikmiljö,
Fordon och Trafikant

Anslaget, som är ett förslagsanslag, avser TSV:s verksamhetsområden
Samordning, Trafikmiljö, Fordon och Trafikant.

I budgetpropositionen redovisas målen för dessa verksamhetsområden.
De överensstämmer med nuvarande mål (se bet. 1988/89TU13
s. 7).

Inkomsterna och utgifterna inom här aktuella verksamhetsområden,
vilka redovisas på anslaget, beräknas nästa budgetår till 176 milj.kr.
resp. 180 milj.kr. Det verkskapital som disponeras anges till 15 milj.kr.

I budgetpropositionen föreslås ett formellt belopp på 1 000 kr. bli
uppfört under anslaget för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker förslaget.

2.2 Anslag C2. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister
m.m.

Anslaget, som är ett förslagsanslag, avser TSV:s verksamhetsområde
Register.

I budgetpropositionen redovisas målet för verksamhetsområdet. Det
överensstämmer med nuvarande mål (se bet. 1988/89TU13 s. 8).

Inkomsterna och utgifterna inom verksamhetsområdet, vilka redovisas
på anslaget, beräknas nästa budgetår till 506 milj.kr. resp. 490
milj.kr. Det verkskapital som disponeras anges till 175 milj.kr.

I budgetpropositionen föreslås ett formellt belopp på 1 000 kr. bli
uppfört under anslaget för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker förslaget.

3 Anslag C3. Bidrag till Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande (NTF)

NTF är enligt sina stadgar en partipolitiskt obunden och på ideell
grund verkande förening vars uppgift är att arbeta för en ökad trafiksäkerhet
genom att 1) verka som företrädare för och samordnare av det
frivilliga trafiksäkerhetsarbetet, 2) öka trafikanternas kunskaper och
förmåga till samarbete i trafiken genom information och utbildning, 3)
stimulera och stödja det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt 4) sträva
efter en utökning av insatser för trafiksäkerhetens främjande.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för nästa budgetår skall
anvisa ett anslag på 30 576 000 kr. i bidrag till NTF. NTF:s omsättning
beräknas till drygt 50 milj.kr. Förutom med bidrag från staten
finansieras verksamheten med bidrag på drygt 8 milj.kr. från försäkringsbranschen,
med inkomster från försäljningsverksamhet på ca 8
milj.kr. samt med medlemsavgifter på drygt 4 milj.kr.

I motionsförslag tas frågor upp om fördelningen av ansvaret för
trafiksäkerhetsarbetet och om användningen av bidraget till NTF.

1989/90:TU21

3.1 Fördelningen av ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet

1989/90:TU21

Riksdagen beslutade år 1982 om vissa riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet
(prop. 1981/82:81, bet. TU19 och TU26, rskr. 231), som i fråga om
informationsverksamheten innebar att en omfördelning av roller och
resurser mellan TSV och NTF skulle ske. TSV skulle i fortsättningen
svara för "sakinformation" och NTF för "pläderande information".
Sakinformation ansågs vara ett myndighetsåliggande och därför en
uppgift för TSV. Den pläderande informationen bedömdes bäst kunna
ges inom ramen för det frivilliga arbete som utfördes av NTF och
NTF:s medlemsorganisationer. Medel för informationsverksamhet skulle
efter hand överföras från TSV till NTF.

Riksrevisionsverket (RRV) fick i mars 1989 i uppdrag av regeringen
att utvärdera uppdelningen av trafiksäkerhetsinformationen i sakinformation
och pläderande information. Uppdraget redovisades i augusti

1989 med rapporten Trafiksäkerhetsinformation. RRV konstaterade
bl.a. att statsmakternas önskemål om att NTF:s medelsförstärkning
främst skulle utnyttjas för vidgade regionala och lokala insatser inte
har uppfyllts.

I motion T432 (c) framhålls att det nu bör prövas vilken ansvarsfördelning
som skall råda för att nå bästa effekt med de medel samhället
satsar och att en utvärdering nu måste ske om nuvarande organisation
är ändamålsenlig. Vid sidan av TSV och NTF gör många andra
myndigheter stora insatser för en ökad trafiksäkerhet, framhåller motionärerna
vidare. De begär (yrkande 2) en översyn av ansvarsfördelningen
på myndighetsnivå för trafiksäkerhetsarbetet.

Trafiksäkerhetsarbete utförs av många myndigheter, organisationer och
enskilda. Några — såsom TSV och NTF — har trafiksäkerhetsarbetet
som sin huvuduppgift medan de flesta har det som en deluppgift.
Trafiksäkerhetsrådet — vars uppgift och sammansättning har redovisats
ovan — får anses tillgodose behovet av en fastare form för samordning
och planering av olika myndigheters och organisationers trafiksäkerhetsarbete.
Någon ändring härvidlag torde inte heller vara åsyftad i
motionen.

När det gäller ansvarsfördelning mellan TSV och NTF anmäler
departementschefen att han efter remissbehandling av RRV:s rapport

— vilken nyligen har avslutats — avser att återkomma till regeringen
med förslag till hantering av den framtida trafiksäkerhetsinformationen.
Utskottet anser att regeringens ställningstagande bör avvaktas och
att motionsförslaget därför för närvarande inte bör föranleda något
initiativ av riksdagen.

Det bör nämnas att NTF:s styrelse nyligen på förslag av en utredningsgrupp
inom NTF har beslutat att verksamheten med början år

1990 skall styras med en omfattande regionalisering och överföring av
resurser till trafiksäkerhetsförbunden och trafiksäkerhetsföreningarna.
Ett system för en för NTF och förbunden/föreningarna gemensam

planering skall utarbetas. Den gemensamma planen skall utgöra grund
för arbets- och resursfördelning, samverkan, service, utbildning, rådgivning
och framtagning av informationsmaterial m.m.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionsförslaget.

3.2 Användningen av bidraget till NTF

1 motion T221 (mp) anförs bl.a. att det i trafiksäkerhetsarbetet är
särskilt viktigt att förbättra informationen om hur man kan undvika
olycksriskerna genom att åka kollektivt — och då inte minst med
järnväg. Ett effektivt och bra resande med kollektivtrafik ställer, framhåller
motionärerna, förhållandevis stora krav på kunskaper om hur
man kan resa, utnyttja olika rabatter, kombinera med hyrbil och taxi
etc. En stor del av den trafiksäkerhetsinformation som i dag ges är
kraftigt bilfixerad och ger därigenom sken av att alternativ saknas,
påpekas det. Motionärerna begär med denna motivering att trafiksäkerhetsinformationen
i högre utsträckning skall inriktas mot att få fler att
kunna utnyttja trafiksäkrare trafikslag (yrkande 8) och att hälften av
bidraget till NTF skall användas för att informera om och propagera
för trafiksäker kollektivtrafik (yrkande 9).

I motion T249 (mp) begärs också (yrkande 1) att hälften av bidraget
till NTF skall användas till information om och främjande av den
trafiksäkra kollektivtrafiken. Motionärerna framhåller att den bilfixering
som är vanlig motverkar trafiksäkerheten och därför bör stävjas.

1 Trafiksäkerhetsprogram 1989 behandlas även den syn på trafiksäkerhetsåtgärder
som motionärerna har. I programmet framhålls sålunda
bl.a. (s. 57) — såsom utskottet har redovisat i ett föregående avsnitt i
betänkandet — att ett åtgärdsområde som hittills har varit föremål för
mycket begränsat intresse från trafiksäkerhetshåll är trafikarbetet som
sådant och kanske framför allt dess sammansättning. Skall trafiksäkerhetsmålen
kunna uppnås torde det dock, anförs det vidare, under
1990-talet bli nödvändigt att i betydligt högre utsträckning än hittills
vidta åtgärder som är direkt inriktade mot trafikarbetet och då särskilt
mot dess sammansättning. Högrisktrafik bör där det är praktiskt möjligt
ersättas av lågrisktrafik, och en överföring av persontransporter
från bilar till kollektiva färdmedel, såväl buss som spårbundna, är
exempel på åtgärder av detta slag, framhålls det.

När det gäller NTF:s medelsanvändning under nästa budgetår, vilken
staten föreslås täcka till drygt hälften, har NTF räknat med att använda
ca 35 milj.kr. för sin basverksamhet — varav ca 13 milj.kr. för
regional och lokal verksamhet — samt ca 19 milj.kr. för särskilda
aktiviteter — såsom insatser för hastighetsanpassning, för unga i trafiken,
för oskyddade trafikanter samt för barn och äldre i trafiken.
Budgetförslaget är slutresultatet av en sammanvägning av olika önskemål
om aktiviteter som har framförts inom det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet.
Utskottet är därför inte berett att föreslå att statens bidrag
skall "specialdestineras" och användas på sätt som föreslås i motionerna.
Motionsförslagen avstyrks således.

1989/90:TU21

3.3 Medelsanvisning

1989/90:TU21

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande medelsanvisning för
bidrag till NTF för nästa budgetår.

4 Anslag C4. Bidrag till reningsutrustning på nya
lastbilar och bussar

Under 1987/88 års riksmöte beslöt riksdagen att 450 milj.kr. skulle
anvisas som bidrag till köpare av nya lastbilar och bussar som i förtid
uppfyller de avgaskrav som förutskickades för lätta lastbilar och bussar
fr.o.m. 1992 års modeller och för tunga lastbilar och bussar fr.o.m.
1994 års modeller och som i stort skulle motsvara de krav som avsågs
gälla federalt i USA för 1990 års modeller (prop. 1987/88:50 s. 65—68,
bet. TU 23 s. 8—9, rskr. 324 samt prop. 1987/88:85 s. 114—122, bet.
JoU 23 s. 87-88, rskr. 373).

Bestämmelser om bidraget har sedermera meddelats i förordningen
(1989:423) om statsbidrag till avgasrening av vissa nya bilar. Enligt
dessa bestämmelser lämnar TSV bidrag med 6 000 kr. för varje bil med
en större skillnad mellan totalvikt och tjänstevikt än 690 kg, som
uppfyller vissa av de i bilavgasförordningen (1987:318) angivna kraven,
som skall gälla för sådana bilar fr.o.m. 1992 års modeller. Förordningen
trädde i kraft den 1 juli 1989 och gäller till utgången av år 1992.

Bidragen betalas ut från här aktuellt anslag, under vilket 112,5
milj.kr. har anvisats för innevarande budgetår. Anslaget är ett förslagsanslag.
För tiden t.o.m. utgången av januari 1990 har inte något bidrag
betalats ut.

I budgetpropositionen föreslås att 112,5 milj.kr. skall anvisas under
anslaget även för nästa budgetår. I två motioner föreslås viss användning
av anslaget.

4.1 Ändring av användningen av anslaget

I motion 1989/90:Jo865 (c) yrkande 1 — vilken motion har hänvisats
till jordbruksutskottet och vilken detta utskott beräknas behandla
under hösten 1990 — har med motivering i motion T250 (c) begärts
att här aktuella avgaskrav skall gälla för alla lastbilar och bussar fr.o.m.
1992 års modeller. Om så blir förhållandet behövs enligt motionärerna
inte längre någon stimulans för anskaffning av reningsutrustning på
lastbilar och bussar.

Under förutsättning att yrkandet i motion Jo865 (c) bifalls begär
motionärerna i yrkande 3 i den till trafikutskottet remitterade motionen
T250 (c) att ändamålet med anslaget skall ändras så att ej ianspråktagna
anvisade medel och den ytterligare anvisning på 225 milj.kr. som
förutskickats skall få användas för införande av nya bränslen för
fordonen. Motionärerna nämner därvid som exempel vätgas och biogas.

Om yrkandet i motion Jo865 (c) inte bifalls begärs i yrkande 11 i
den till trafikutskottet remitterade motionen T225 (c) att bidrag från
anslaget skall kunna ges för byten av motor eller för eftermontering av
avgasrening i befintlig fordonspark.

Fråga om användningen av en eventuell besparing på här aktuellt
anslag bör enligt utskottets mening behandlas inom ramen för sedvanliga
budgetöverväganden. Utskottet är inte nu berett att föregripa
sådana överväganden. Motion T250 (c) yrkande 3 bör därför inte
föranleda något initiativ av riksdagen utan bör avslås.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att ändamålet med anslaget skall
utvidgas så att bidrag kan ges för motorbyten eller eftermontering av
avgasrening i befintlig motorpark. Som utskottet framhöll vid behandlingen
av ett likartat förslag i sitt betänkande 1989/90:TU13 (s. 11—12)
torde man kunna räkna med att möjlighet till bidrag från anslaget kan
finnas, om motorbyte m.m. på en lastbil eller en buss görs så att
lastbilen resp. bussen i alla avseenden uppfyller de krav som gäller för
bidrag till en ny lastbil eller en ny buss. Utskottet avstyrker därmed
också motion T225 (c) yrkande 11.

4.2 Medelsanvisning

Utskottet tillstyrker den i budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen.

5 Anslag C5. Bidrag till reningsutrustning på äldre
personbilar

På förslag av jordbruksutskottet beslöt riksdagen under 1987/88 års
riksmöte att ett bidrag på 1 000 kr. skulle utgå till ägare av äldre bilar
som låter inmontera reningsutrustning som medför en 40-procentig
minskning av utsläppen (bet. JoU 1987/88:23 s. 90—91, rskr. 373).

Bestämmelser om bidraget har meddelats i förordningen (1989:422)
om statsbidrag till eftermontering av avgasrening på äldre bilar. Bidraget
betalas ut av TSV. Statens naturvårdsverk har efter samråd med
TSV meddelat föreskrifter om godkännande av avgasreningsutrustning
som skall berättiga till bidrag, och AB Svensk Bilprovning meddelar
beslut om godkännande av sådan utrustning som berättigar till bidrag.
Förordningen trädde i kraft den 1 juli 1989.

Bidragen betalas ut från här aktuellt anslag, under vilket 50 milj.kr.
har anvisats för innevarande budgetår. Anslaget är ett förslagsanslag.
För tiden t.o.m. utgången av januari 1990 har bidrag betalats ut för
313 bilar. I bidrag och för vissa kostnader hade utbetalats 336 000 kr.

I budgetpropositionen föreslås att 50 milj.kr. skall anvisas under anslaget
också för nästa budgetår. 1 en motion tas frågan upp om för bidrag
godtagbar reningsteknik, i tre motioner tas frågan upp om höjning av
bidragsbeloppet och i två motioner frågan om storleken på medelsanvisningen
under anslaget.

1989/90:TU21

5.1 Godtagbar reningsteknik

I motion T220 (mp) begärs (yrkande 13) att bidraget till avgasrening
på äldre personbilar skall utgå oberoende av teknik för avgasreningen,
förutsatt att avgaskraven uppfylls. Motionärerna framhåller att det är
viktigt att beträffande förutsättningarna för bidrag strikt teknikneutralitet
råder mellan olika sätt att minska avgasutsläppen.

I skriften Eftermonterbar avgasrening på äldre personbilar har statens
naturvårdsverk lämnat en beskrivning av huvuddragen i kraven för
bidrag. Dessa innebär bl.a. att AB Svensk Bilprovning (ASB) utför s.k.
certifieringsprovning enligt en standardiserad provmetod på vissa provbilar.
Tidigare oprövad teknologi anges kräva mer omfattande provning,
bl.a. med hänsyn till utrustningens hållbarhet. Förutom kravet
på reningseffektivitet — utsläppen av luftföroreningar skall minskas
med som nämnts minst 40 % — ställs vissa konstruktionskrav på
utrustningen. När ASB har godkänt viss utrustning för montering på
äldre bilar i bruk utfärdar ASB ett certifikat, vilket innebär att den
eftermonterbara avgasreningen kan erbjudas till försäljning och att
ägare till sådana biltyper som har specificerats i ansökningen om
certifiering kan låta montera utrustningen. Avsikten med certifieringssystemet
är, sägs det, att förhindra att oseriösa och tvivelaktiga produkter
kommer ut på marknaden. Miljöeffekten står och felliér med
utrustningens funktionsduglighet och hållbarhet, sägs det vidare.

Utskottet kan inte bedöma vilken teknik för avgasrening på äldre bilar
som bör vara godtagbar för bidrag. I överensstämmelse med vad
utskottet tidigare under innevarande riksmöte har gjort i sitt betänkande
1989/90:TU9 (s. 35—36) vill utskottet emellertid understryka att
man inte en gång för alla kan bestämma vilka metoder för avgasrening
som bör komma i fråga för bidrag.

Avgasreningen på nya bensinmotordrivna personbilar bygger på
användning av katalysatorer. Alternativ som bygger på behandling av
insugningsluften/gasen kan bli effektiva liksom andra metoder som
forsknings- och utvecklingsverksamhet kan frambringa. Aven utrustning
som bygger på sådan alternativ teknik bör därför kunna komma i
fråga för bidrag.

Utskottet vill understryka att avgaskraven samt certifierings- och
bilprovningsbestämmelserna inte får vara så utformade att de förhindrar
utveckling och försök med ny teknik.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionsförslaget bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.2 Bidragsbeloppet

I fyra motioner föreslås — för att stimulera till inmontering av
reningsutrustning — höjning av bidragsbeloppet från för närvarande
1 000 kr. per bil.

I motion T220 (mp) föreslås att bidraget höjs till 1 500 kr. för bilar
av 1982 års modell och äldre modell (yrkande 12) och till 4 000 kr.
för bilar av 1983 års modell och senare modell (yrkande 11).

1989/90:TU21

I motionerna T222 (m) yrkande 1, T258 (m) yrkande 2 och T441
(m) förordas en höjning till 3 000 kr. utan differentiering efter årsmodell.

Kostnaden för inmontering av avgasrening på äldre personbilar varierar
mellan ca 4 000 kr. och ca 6 000 kr. Sedan bidraget från staten
har avdragits, har bilägaren att stå för mellan ca 3 000 kr. och ca

5 000 kr.

Den ringa efterfrågan på bidrag hittills och angelägenheten av att
även äldre bilar förses med reningsutrustning motiverar enligt utskottets
mening en höjning av bidraget. Utskottet förutsätter härvid att
utrustningen har sådana prestanda och sådan kvalitet att reningseffekten
genom inmonterad utrustning bibehålls över en rimlig tidsperiod.
Utskottet anser vidare att informationen bör förbättras om det angelägna
i avgasrening av äldre bilar och om möjligheten till bidrag härför.

Utskottet förutsätter därför att regeringen överväger frågan om storleken
på bidraget och frågan om förbättring av informationen om
detsamma.

Den år 1988 tillkallade miljöavgiftsutredningen (ME 1988:03) redovisade
hösten 1989 i betänkandet (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel
i miljöpolitiken överväganden och förslag rörande användande av
miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel inom energi- och miljöområdena.
Utredningen har bl.a. föreslagit (s. 338—341) att bidraget
till reningsutrustning under åren 1991 och 1992 skall höjas till 4 000
kr. per bil för ägare av personbilar av 1985 års modell och senare
modeller som låter eftermontera katalysatorer. Efter remissbehandling
är förslagen i betänkandet föremål för fortsatt beredning i regeringskansliet.
Förslag till riksdagen under innevarande riksmöte om vissa
frågor om miljöavgifter har aviserats.

Mot bakgrund av det anförda utgår utskottet från att motionsförslagen
kommer att tillgodoses till väsentlig del. Mot io nsförs lagen torde
därför kunna lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

5.3 Medelsanvisning

I anslutning till förslaget om höjning av bidragsbeloppet föreslås i
motion T220 (mp) yrkande 14 att 100 milj.kr. anvisas under anslaget
för nästa budgetår. Lika stor medelsanvisning föreslås i motion T249
(mp) yrkande 2.

Med hänsyn till bl.a. hittillsvarande medelsåtgång finner utskottet inte
anledning till att medelsberäkningen i budgetpropositionen bör frångås.
Motionsförslagen avstyrks därmed.

1989/90:TU21

6 Hemställan

1989/90:TU21

Utskottet hemställer

Inriktningen av TSV:s verksamhet, m.m.

1. beträffande operativt mål för trafiksäkerhetsarbetet

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:T221 yrkande 1
godkänner vad i proposition 1989/90:100 bilaga 8 har förordats
om inriktningen av trafiksäkerhetsverkets verksamhet, såvitt avser
operativt mål för trafiksäkerhetsarbetet,

res. I (vpk, mp)

2. beträffande en krispian mot trafikolyckorna

att riksdagen avslår motion 1989/90:T410 yrkande 1,

res. 2 (fp)

3. beträffande inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet

att riksdagen lämnar motionerna 1989/90:T248 yrkande 12 och
1989/90:T424 yrkande 4 utan särskild åtgärd samt godkänner vad
i propositionen har förordats om inriktningen av trafiksäkerhetsverkets
verksamhet, såvitt avser inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet,

4. beträffande förbättring av olycksstatistiken

att riksdagen lämnar motion 1989/90:T424 yrkande 3 utan särskild
åtgärd,

5. beträffande inrättande av haverikommission(-er)

att riksdagen lämnar motionerna 1989/90:T248 yrkande 13,
1989/90:T403, 1989/90:T410 yrkande 2, 1989/90:T424 yrkande 5
samt 1989/90:T432 yrkande 1 utan särskild åtgärd,

6. beträffande inriktningen av TSV.s verksamhet

att riksdagen godkänner vad i propositionen har förordats om
inriktningen av trafiksäkerhetsverkets verksamhet i den mån det
inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,

Anslag till TSV och bidrag till NTF, m.m.

7. beträffande anslag till TSV

att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) till Trafiksäkerhetsverket: Samordning, Trafikmiljö, Fordon
och Trafikant för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,

b) till Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

8. beträffande fördelningen av ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet att

riksdagen avslår motion 1989/90:T432 yrkande 2,

9. beträffande användningen av bidraget till NTF

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:T221 yrkandena 8 och 9
samt 1989/90:T249 yrkande 1,

res. 3 (vpk, mp)

10. beträffande bidrag till TSV

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret
1990/91 anvisar ett anslag på 30 576 000 kr.,

Bidrag till reningsutrustning på nya lastbilar och bussar, m.m.

11. beträffande bidrag till införande av nya bränslen
att riksdagen avslår motion 1989/90:T250 yrkande 3,

12. beträffande bidrag till åtgärder i befintlig fordonspark
att riksdagen avslår motion 1989/90:T225 yrkande 11,

res. 4 (c, vpk, mp)

13. beträffande anslag till bidrag till reningsutrustning på nya
lastbilar och bussar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag tili Bidrag till
reningsutrustning på nya lastbilar och bussar för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 112 500 000 kr.,

res. 5 (c, vpk, mp)

Bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar, m.m.

14. beträffande godtagbar reningsteknik

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T220 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande bidragsbeloppet

att riksdagen lämnar motionerna 1989/90:T220 yrkandena 11
och 12, 1989/90:T222 yrkande 1, 1989/90:T258 yrkande 2 samt
1989/90:T441 utan särskild åtgärd,

res. 6 (m, fp)
res. 7 (vpk, mp)

16. beträffande anslag till bidrag till reningsutrustning på äldre
personbilar

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:T220 yrkande
14 och 1989/90:T249 yrkande 2 samt med bifall till regeringens
förslag till Bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.

res. 8 (mp)

Stockholm den 20 mars 1990
På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s). Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s),
Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s),
Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten Andersson i Malmö (m),
Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (vpk), Roy
Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Anneli Hulthén
(s) och Bo Nilsson (s).

1989/90:TU21

Reservationer

1989/90:TU21

1. Operativt mål för trafiksäkerhetsarbetet (mom. 1)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Självfallet
bör" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Det operativa målet för trafiksäkerhetsarbetet måste sättas högre än
det som departementschefen förordar och som finns i Trafiksäkerhetsprogram
1989. Såsom motionärerna föreslår bör målet vara att antalet
vägtrafikolyckor samt antalet dödade och skadade i trafiken skall
nedbringas till hälften under 1990-talet.

Det kan i sammanhanget tilläggas att en minskning av biltrafiken
torde vara en viktig förutsättning för att klara ett sådant mer ambitiöst
operativt mål för trafiksäkerheten.

Vad utskottet sålunda har anfört om operativt mål för trafiksäkerhetsarbetet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande operativt mål för trafiksäkerhetsarbetet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag om inriktningen
av trafiksäkerhetsverkets verksamhet i proposition
1989/90:100 bilaga 8 och med bifall till motion 1989/90:T221
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om operativt mål för trafiksäkerhetsarbetet,

2. En krispian mot trafikolyckorna (mom. 2)

Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "I
Trafiksäkerhetsprogram" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha
följande lydelse:

Som framhålls i motionen är det nu dags för en kraftsamling i
kampen mot ökningen av antalet trafikolyckor. Nuvarande trafiksäkerhetsarbete
är som motionärerna också framhåller inte tillräckligt utan
det behövs en krispian mot trafikolyckorna.

Som åtgärder i en krispian bör, som motionärerna föreslår, ingå
järnvägsinvesteringar, som skall göra att järnvägen i trafiktäta delar av
landet blir alternativ till bilen, samt utbyggnad av kringfartsleder vid
våra större städer, som skall ge både säkrare trafik och bättre miljö i
städerna. Hastighetsbegränsningar, höjda fortkörningsböter, ökad trafikövervakning
och förarutbiidning m.m. bör ingå som inledande del i
en krispian.

Vad utskottet sålunda har anfört om en krispian mot trafikolyckorna
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en krispian mot trafikolyckorna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T410 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Användningen av bidraget till NTF (morn. 9)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "I
Trafiksäkerhetsprogram" och slutar med "avstyrks således" bort ha
följande lydelse:

För att man skall lyckas med olika åtgärder för ökad trafiksäkerhet
krävs information. Informationen kan gälla såväl riskerna i trafiken
som hur man på olika sätt skall kunna undvika riskerna. Som påpekas
i motion T221 (mp) är det särskilt viktigt att förbättra informationen
om hur man kan undvika olycksriskerna genom att åka kollektivt och
då inte minst med järnväg. Att resa effektivt och bra med kollektivtrafik
ställer förhållandevis stora krav på kunskaper om hur man kan
resa, utnyttja olika rabatter, kombinera med hyrbil och taxi. En stor
del av den trafiksäkerhetsinformation som i dag ges är, som också
påpekas i motionen, kraftigt bilfixerad och ger därigenom sken av att
alternativ saknas. Utskottet instämmer däri med motionärerna. Såsom
föreslås i båda motionerna bör hälften av statens bidrag till NTF
användas för att informera och propagera för resande i kollektivtrafiken.

Vad utskottet sålunda har anfört om användningen av bidraget till
NTF bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande användningen av bidraget till NTF
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:T221 yrkandena
8 och 9 samt 1989/90:T249 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Bidrag till åtgärder i befintlig fordonspark
(mom. 12)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (vpk) och Roy
Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
"Utskottet är" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:

De medel som föreslås anvisade till bidrag till reningsutrustning på
nya lastbilar och bussar bör som föreslås i motion T225 (c) yrkande 11
fa användas även till bidrag till byten av motorer eller till montering
av reningsutrustningar i befintlig fordonspark. Inte minst det förhållandet
att här aktuellt anslag inte har utnyttjats under den första tiden
efter införandet talar för detta. Motionsförslaget tillstyrks sålunda.

Vad utskottet sålunda har anfört om bidrag till åtgärder i befintlig
fordonspark bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:TU21

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande bidrag till åtgärder i befintlig fordonspark

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T225 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anslag till bidrag till reningsutrustning på nya
lastbilar och bussar (mom. 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (vpk) och Roy
Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "föreslagna medelsanvisningen"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat att bidrag från det i budgetpropositionen
föreslagna anslaget C4. Bidrag till reningsutrustning på
nya bilar och bussar skall fa utgå även till byten av motorer eller till
montering av reningsutrustningar i befintlig fordonspark. Anslaget bör
därför benämnas Bidrag till reningsutrustning på lastbilar och bussar.
Den i budgetpropositionen föreslagna storleken på medelsanvisningen
föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande anslag till bidrag till reningsutrustning på nya
lastbilar och bussar

att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Bidrag till
reningsutrustning pä lastbilar och bussar för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 112 500 000 kr.,

6. Bidragsbeloppet (mom. 15)

Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson
i Malmö (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
"Utskottet förutsätter" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande
lydelse:

Bidraget bör, som föreslås i motionerna T222 (m), T258 (m) och
T441 (m) höjas till 3 000 kr. för alla äldre personbilar. Utskottet kan
inte tillstyrka differentiering av bidraget såsom föreslås i motion T220
(mp).

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande bidragsbeloppet
att riksdagen med avslag på motion 1989/90:T220 yrkandena 11
och 12 samt med bifall till motionerna 1989/90:T222 yrkande 1,
1989/90:T258 yrkande 2 och 1989/90:T441 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om höjning av bidraget
till 3 000 kr.,

1989/90: TU21

7. Bidragsbeloppet (mom. 15)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
"Utskottet förutsätter" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande
lydelse:

Såsom föreslås i motion T220 (mp) bör bidraget differentieras och
höjas till 1 500 kr. för personbilar av 1982 års modell och äldre
modeller samt till 4 000 kr. för personbilar av 1983 års modell och
senare modeller.

Utskottet avstyrker en generell höjning till 3 000 kr. som föreslås i
motionerna T222 (m), T258 (m) och T441 (m).

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande bidragsbeloppet

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:T222 yrkande 1,
1989/90:T258 yrkande 2 och 1989/90:T441 samt med bifall till
motion 1989/90:T220 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om differentiering och
höjning av bidraget,

8. Anslag till bidrag till reningsutrustning på äldre
personbilar (mom. 16)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Med
hänsyn" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna i att bidragsramen bör höjas
till 100 milj.kr. för nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande anslag till bidrag till reningsutrustning på äldre
personbilar

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionerna 1989/90:T220 yrkande 14 och 1989/90:T249
yrkande 2 till Bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 100 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. En krispian mot trafikolyckorna (mom. 2)

Roy Ottosson (mp) anför:

Jag delar motionärernas uppfattning att radikala åtgärder måste vidtas i
syfte att förbättra trafiksäkerheten. Jag är emellertid kritisk i följande
avseenden, vilket har gjort att jag inte har kunnat ansluta mig till
reservationen vid här aktuell del av betänkandet.

1989/90:TU21

1. Motionärernas krav på fler och mer utbyggda biltrafikleder i och
kring våra städer torde inte förbättra trafiksäkerheten på sikt. Sådana
utbyggnader medför att biltrafiken gynnas ytterligare genom att vägsystem
för högre kapacitet och nya biltrafikanslutningar skapas och
genom att snabbare bilförbindelser uppkommer. Detta leder i sin tur
till ökad biltrafik, och därmed också till ökade risker i trafiken. Ofta
visar det sig att olycksriskerna vid sådana utbyggnader förflyttas till
andra punkter längs vägarna och att de samtidigt totalt sett förvärras.

2. Krav på minskad biltrafik saknas i motionärernas förslag till krispian,
trots att minskad biltrafik skulle vara ett effektivt sätt att minska
olycksriskerna. Att detta krav ej medtagits minskar trovärdigheten för
"krisplanen" på ett katastrofalt sätt.

2. Förbättring av olycksstatistiken (mom. 4)

Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson
i Malmö (m) och Hugo Bergdahl (fp) anför:

Att det statistiska materialet vad beträffar vägtrafikolyckor är bristfälligt
har varit bekant i många år. Det är värdefullt att man nu är beredd att
söka komma till rätta med detta. Man behöver detaljera och nyansera
statistiken och fa veta mer om olycksorsakerna. Uppgifter från försäkringsbolag,
sjukhus och kommuner kan komplettera bilden. Nu säger
statistiken helt enkelt att de flesta olyckor är förarfel även om vägmiljö,
dålig vägbeläggning, förvirrande skyltning etc. kan vara starkt
bidragande. Statistiken behöver således innehålla uppgifter om såväl
var och när olyckan hände, skadornas slag och omfattning och de
inblandades och i förekommande fall polisens uppgifter som troliga
orsaker. Detta för att åtgärder skall kunna sättas in på rätt ställe.

3. Inrättande av haverikommission(-er) (mom. 5)

Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Görel
Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp) och
Rune Thorén (c) anför:

Det är angeläget att vi får en ordning där haveriundersökningar blir ett
reguljärt inslag i trafiksäkerhetsarbetet. I motionerna framförs starka
skäl härför. Bilistorganisationer har, som nämnts i en av m-motionerna,
under senare tid krävt att de allvarligaste olyckorna skall utredas
av kvalificerade haverikommissioner. I s-motionen framhålls att vad
som framför allt saknas i trafiksäkerhetsarbetet är mer genomgripande
analyser av olycksorsakerna och att det behövs en helhetsbild av
trafikproblemen. 1 fp-motionen påpekar motionärerna att vi fortfarande
vet alltför litet om många riskfaktorer i trafiken. I den andra
m-motionen framhålls att — även om 90 % av olyckorna skulle bero
på föraren — förarens förmåga att tackla svårigheterna ofta är sammanhängande
med andra faktorer, varför det är viktigt att klargöra
samband och orsaker vid vägtrafikolyckor. I c-motionen vänder man
sig mot att man i en del fall tvingas säga att en olycka är oförklarlig.

1989/90:TU21

Resurser bör enligt motionärerna sättas in för att utreda sådana olyckor
så att man får kunskap om hur man skall kunna undvika även
olyckor av det slag som hittills sagts vara oförklarliga.

Vi hoppas att det initiativ till inrättande av en undersökningsverksamhet
beträffande trafikolyckor som har tagits av TSV och den i
proposition 1989/90:104 förutskickade nya organisationen för utredning
av allvarliga olyckor skall leda till att vad som åsyftas i motionerna
i ärendet uppnås.

4. Bidrag till införande av nya bränslen (mom. 11)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (vpk) och Roy
Ottosson (mp) anför:

Om det beslutas att här aktuella krav på avgasrening för lastbilar och
bussar skall gälla fr.o.m. 1992 års modeller för alla lastbilar och bussar

— såsom föreslås i motion Jo865 (c) yrkande 1 — bör en stor del av
den förutskickade medelsramen på totalt 450 milj.kr. kunna användas
för andra ändamål. 1 motion T250 (c) pekar motionärerna också på
angelägna ändamål, som vi skulle vilja stödja.

I avvaktan på riksdagens ställningstagande till nämnda yrkande i
motion Jo865 (c) ansluter vi oss emellertid till utskottets ställningstagande
till yrkande 3 i motion T250 (c).

1989/90:TU21

Innehållsförteckning

1989/90:TU21

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Organisationen av trafiksäkerhetsarbetet 4

Styrningen av trafiksäkerhetsverket (TSV) m.m 5

Utskottet 5

1 Inriktningen av TSV:s verksamhet m.m 5

1.1 Propositionsförslagen 5

1.2 Operativt mål för trafiksäkerhetsarbetet 6

1.3 En krispian mot trafikolyckorna 6

1.4 Inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet 7

1.5 Förbättring av olycksstatistiken 8

1.6 Inrättande av haverikommission(-er) för utredning

av vägtrafikolyckor 9

1.7 Inriktningen av TSV:s verksamhet 10

2 Anslag till TSV 11

2.1 Anslag Cl. Trafiksäkerhetsverket: Samordning, Trafikmiljö,
Fordon och Trafikant 11

2.2 Anslag C2. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister
m.m 11

3 Anslag C3. Bidrag till Nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande (NTF) 11

3.1 Fördelningen av ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet . . 12

3.2 Användningen av bidraget till NTF 13

3.3 Medelsanvisning 14

4 Anslag C4. Bidrag till reningsutrustning på nya lastbilar

och bussar 14

4.1 Ändring av användningen av anslaget 14

4.2 Medelsanvisning 15

5 Anslag C5. Bidrag till reningsutrustning på äldre

personbilar 15

5.1 Godtagbar reningsteknik 16

5.2 Bidragsbeloppet 16

5.3 Medelsanvisning 17

6 Hemställan 18

Reservationer 20

Särskilda yttranden 23