Trafikutskottets betänkande
1989/90:TU19
Transportrådet, transportstödet m.m.
1989/90
TU19
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen
under avsnitt H. Kollektivtrafik m.m. om anslag till Transportrådet,
Transportstöd för Norrland m.m., Riks färdtjänst, Ersättning till lokal
och regional kollektiv persontrafik och Kostnader för visst värderingsförforande.
Vidare behandlas förslag i 18 motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Utskottets ställningstagande har föranlett sex reservationer.
Vpk- och mp-ledamöterna föreslår att transportrådet avvecklas och
ersätts med statens verk för transporthushållning (res. 1).
Fp-, c- och mp-ledamöterna anser att persontransportstöd skall utgå
till egenföretagare (res. 2).
M-ledamöterna vill anvisa 11 milj.kr. mindre än vad regeringen
föreslår till anslaget Transportstöd för Norrland m.m. (res. 3)
Fp-, vpk- och mp-ledamöterna vill anvisa 50 milj.kr. för handikappanpassning
av kollektivtrafiken (res. 4). C-ledamöterna vill påskynda
handikappanpassningen av kollektivtrafiken (res. 5).
C-ledamöterna vill införa ett skärgårdsstöd (res. 6).
C-ledamöterna har avgett ett särskilt yttrande beträffande transportrådet.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1989/90:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt H. Kollektivtrafik m.m. punkterna
Hl —H5 (s. 125-133)
1. att riksdagen till Transportrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 23 094 000 kr. (punkt Hl),
2. att riksdagen till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 320 300 000 kr. (punkt H2),
3. att riksdagen till Riksfärdtjänst för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 96 500 000 kr. (punkt H3),
1 Riksdagen 1989190. 15 sami. Nr 19
4. att riksdagen till Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
3 200 000 kr. (punkt H4),
5. att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. (punkt H5).
Motionerna
1989/90:T212 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
15. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för handikappanpassning av kollektivtrafiken,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utvärdering av riksdagens beslut om det
statliga anslaget till riks färd tjänst,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riksfärdtjänstens egenavgifter.
1989/90:T217 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
transportrådet skall avskaffas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
statligt verk för transporthushållning (transportverket) skall inrättas
och att verkets uppgifter och inriktning skall vara i enlighet med vad
som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om likartade sätt att göra samhällsekonomiska beräkningar
för olika trafikinvesteringar m.m.
1989/90:T225 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användning av persontransportstöd för Norrland
(H2) även för egenföretagare.
1989/90:T227 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar avveckla transportrådet.
1989/90:T231 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
utredning om transportstödets utformning tillsätts.
1989/90:T233 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 309 300 000 kr.
1989/90:T249 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen avskaffar anslaget Hl. Transportrådet,
4. att riksdagen inrättar ett nytt anslag Hl. Statens verk för transporthushållning
och för budgetåret 1990/91 anslår 30 000 000 kr.
1989/90:TU19
2
1989/90:T901 av Britta Bjelk (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring i förordningen (1955:855) om statligt stöd
till vissa tjänsteresor så att persontransportstöd kan utgå även till egna
företagare och även omfatta turist- och utbildningsresor.
1989/90:T902 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
utlokalisering av transportrådet till Blekinge.
1989/90:T908 av Göran Engström (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en förändring av bestämmelserna om transportstödzon
så att kommunerna Ludvika, Smedjebacken och Älvdalen får en
inplacering i transportstödzoner i enlighet med vad i motionen anförts.
1989/90:T916 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1989/90:So260
anförts om åtgärder för att lösa problemen vid beställning av riksfärdtjänst.
1989/90:T917 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om plant
insteg på spårbunden trafik.
1989/90:T921 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappanpassning
av kollektivtrafik.
1989/90:T925 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt anslag,
benämnt Statligt stöd till skärgårdstrafik.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1989/90:Sk407.
1989/90:T926 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1989/90:So296
anförts om förbättringar av kommunikationer.
1989/90:T929 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
persontransportstödet även skall omfatta egenföretagares tjänsteresor.
1989/90:T932 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
beslutar vad i motion 1989/90:So313 anförts om trafikens handikappanpassning.
1989/90:T934 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förnyad översyn av handikappanpassningen
av den kollektiva trafiken och förslag som syftar till
genomgripande förändringar,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att anvisa
50 000 000 kr. till transportrådet att fördela till kommuner och trafikhuvudmän
för handikappanpassning av kollektiva färdmedel utöver
vad som anges i gällande bestämmelser.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1989/90:So315.
1989/90:TU 19
3
Utskottet
1. Transportrådet m.m.
Transportrådet (TPR) har enligt sin instruktion (SFS 1988:1179) uppgifter
inom följande områden: trafikplanering, energihushållning inom
transportområdet, handikappanpassning av kollektiva lärdmedel, civil
transportverksamhet under kriser och krig, riksfärdtjänsten, statlig
upphandling av viss persontrafik på järnväg, regionalpolitisk! transportstöd,
yrkestrafik och internationell vägtrafik samt ransonering av
drivmedel.
I propositionen föreslås att riksdagen under anslaget Transportrådet
anvisar 23,1 milj.kr. för budgetåret 1990/91.
I motionerna T217 (mp), T227 (vpk) och T249 (mp) yrkas att transportrådet
avvecklas. Enligt den förstnämnda motionen har TPR verkat
för en trafikpolitik som går stick i stäv med den miljöanpassade
trafikpolitik som förespråkas av motionärerna. I motionen föreslås
även att trafikinvesteringarna skall samordnas så att onödig väg- och
flygtrafik kan ersättas med miljövänlig kollektivtrafik, järnvägstrafik
eller sjötransport. I de båda mp-motionerna föreslås vidare att som
ersättning för TPR ett nytt verk, statens verk för transporthushållning,
inrättas. Enligt den sistnämnda motionen bör riksdagen till det nya
verket anvisa 30 milj.kr. för budgetåret 1990/91.
I motion T902 (c) yrkas att transportrådet utlokaliseras till Blekinge.
Mot bakgrund av de omfattande förändringar som bl.a. riksdagens
trafikpolitiska beslut inneburit tillkallade regeringen i december 1988
en särskild utredare (dir. 1988:70) för att se över transportrådets
verksamhet. Utredaren slutförde sitt uppdrag i januari 1990. Utredningsbetänkandet
(SOU 1990:4) innehåller en rad förslag till förändringar
av TPR:s arbetsuppgifter. Betänkandet är för närvarande föremål
för remissbehandling.
Utskottet anser att det nu pågående remissförfarandet av utredarens
förslag liksom regeringens ställningstagande bör avvaktas innan överväganden
kan göras om förändringar av TPR:s verksamhet. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker
de nu behandlade motionsyrkandena.
2. Transportstöd för Norrland m.m.
Från anslaget Transportstöd för Norrland m.m. bekostas godstransportstöd
enligt bestämmelser i förordningen (1980:803) om regionalpolitisk!
transportstöd, persontransportstöd enligt bestämmelser i förordningen
(1985:855) om statligt stöd till vissa tjänsteresor samt stöd till
datakommunikation till vissa företag i Gällivare, Kiruna och Pajala
kommuner enligt bestämmelser i förordningen (1985:856) om statligt
stöd till viss datakommunikation. Ytterligare föreskrifter om de olika
stödformerna har meddelats av transportrådet som också prövar frågor
om utgivande av stöden.
1989/90:TU 19
4
Godstransportstödet
Godstransportstödet ges i form av fraktbidrag i efterskott till företagen
och lämnas för transporter på järnväg eller i yrkesmässig trafik på
landsväg. Bidrag utgår för transporter av dels varor som förädlats inom
stödområdet till hel- eller halvfabrikat samt vissa jordbruks- och livsmedelsprodukter
som kommer från stödområdet, dels råvaror och
halvfabrikat som anskaffas av företag i stödområdet inom vissa bestämda
näringsgrenar.
Transportstöd lämnas för transporter över 250 km med 10 till 50 %
av nettofraktkostnaden beroende på transportsträckans längd och var
företagen ligger inom stödområdet. Fr.o.m. år 1986 har stödet utvidgats
genom att ett särskilt bidrag lämnas för transporter av vissa varor till
hamnar vid Norrlandskusten samt vid Vänern och Mälaren ("hamntransportstödet").
I motion T231 (fp) yrkas att en utredning om transportstödets utformning
tillsätts.
I motion T908 (c) yrkas att en förändring av transportstödzonerna genomförs
så att Ludvika och Smedjebacken inkluderas i stödzon 1 och
Älvdalen i stödzon 3.
Med anledning bl.a. av de överväganden som gjorts av den regionalpolitiska
kommittén i dess betänkande Fungerande regioner i samspel
(SOU 1989:55) tillsatte regeringen i november en särskild utredare
med uppgift att lämna förslag på hur det regionalpolitiska transportstödet
skall utformas i framtiden. Resultatet av översynen skall föreligga
den 1 september 1990. Utskottet är i avvaktan på denna översyn inte
berett att föreslå några ändringar i nu gällande regler för godstransportstödet.
Yrkandet i motion T231 (fp) synes redan vara tillgodosett.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Persontransportstödet
Persontransportstödet syftar till att minska de norrländska företagens
kostnader för nödvändiga personkontakter med södra och mellersta
Sverige. Stödet gäller för tjänsteresor med flyg och tåg för personal
anställd vid företag i viss industri- och uppdragsverksamhet. Stödet
lämnas med 20 till 40 % av resekostnaden beroende på var företagen
är belägna i stödområdet. Detta utgörs av Norrbottens, Västerbottens
och Jämtlands län samt Örnsköldsviks, Sollefteå och Kramfors kommuner
i Västernorrlands län. Stödet är inriktat mot små och medelstora
företag för vilka reseutgifterna utgör en betungande kostnadspost.
I motionerna T225 (c), T901 (fp) och T929 (c) begärs att persontransportstöd
skall lämnas även för egenföretagares egna resor.
I motion T901 (fp) yrkas vidare att persontransportstöd skall utgå
för resor som avser turism och utbildning.
Den särskilde utredaren som har till uppgift att se över det regionalpolitiska
transportstödet kommer även att behandla persontransportstödet.
I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete avstyrks de nu
behandlade motionsyrkandena.
1989/90:TU19
5
Anslaget för nästa budgetår
1989/90:TU 19
I propositionen föreslås att 320,3 milj.kr. anvisas under anslaget Transportstöd
för Norrland m.m. för nästa budgetår. Härav har 308,3
milj.kr. beräknats för godstransportstöd, 11,0 milj.kr. för persontransportstöd
och 1,0 milj.kr. för stöd till datakommunikation med malmfälten.
I motion T233 (m) föreslås att anslaget minskas med 11 milj.kr. i
förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna föreslår ingen förändring av stödreglerna. Utskottet
finner inget skäl att ifrågasätta den medelsberäkning som redovisas i
transportrådets anslagsframställning och i budgetpropositionen. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker
motionen i denna del.
3. Riksfärdtjänsten m.m.
Från anslaget ges stöd till riksfärdtjänst. Syftet med riksfärdtjänsten är
att ge svårt handikappade möjlighet att göra längre resor inom landet
till normala kostnader. Berättigade till riksfärdtjänst är personer som
på grund av sitt handikapp och brist på tillgängliga trafikmedel måste
resa på ett dyrare sätt än normalt.
Riksfärdtjänstresor kan ske med flyg, tåg, taxibil eller med specialfordon
till ett pris som motsvarar kostnaden för att åka andra klass tåg
inkl. anslutningsresor. I vissa fall kan även ledsagare medfölja.
I propositionen föreslås att 96,5 milj.kr. anvisas under anslaget
Riksfärdtjänst för budgetåret 1990/91.
I motion T212 (fp) yrkas att en utvärdering snarast kommer till stånd
beträffande effekterna av riksdagens beslut år 1989 om riksfärdtjänsten,
speciellt fördelningen av anslaget på kommuner genom kostnadsramar.
I motionen framförs också kritik mot att brukarnas egenavgifter,
som enligt riksdagsbeslutet skall motsvara kostnaden för resa med
andra klass tåg inkl. anslutningsresor, i dag i flera fall betydligt
överstiger denna avgiftsnivå.
1 motion T916 (m) framförs kritik mot beställningsrutinerna för
riksSrdtjänsten. Enligt motionen har väntetiderna för beställning på
telefon via s.k. 020-nummer periodvis varit otillbörligt långa. Motionärerna
begär att dessa missförhållanden snarast åtgärdas.
Det åligger transportrådet att kontinuerligt följa upp riksfärdtjänstsystemet
och vid behov ge förslag till administrativa förbättringar. Enligt
vad utskottet erfarit pågår för närvarande ett intensivt arbete för att
tillsammans med Linjeflyg komma till rätta med de problem som
uppkommit i nuvarande bokningssystem till följd av en oväntat stark
flygreseökning. En översyn av nu gällande regler för egenavgifter
kommer att genomföras under våren. Transportrådet avser även att
under innevarande år påbörja en utvärdering av de förändringar som
föranletts av 1989 års riksdagsbeslut om riksfärdtjänsten. Med hänvis
-
6
ning till det anförda synes syftet med motionsyrkandena vara tillgodosett.
De påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida, varför de
avstyrks av utskottet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
4. Handikappanpassning av kollektivtrafiken
I motionerna T212 (fp) och T934 (vpk) framhålls att alltför litet har
gjorts sedan riksdagen år 1979 antog lagen om handikappanpassad
kollektivtrafik. De särskilda medel som riksdagen år 1988 anvisade för
att påskynda handikappanpassningen har enligt motionerna visat sig
otillräckliga, varför det yrkas att riksdagen anvisar ytterligare 50
milj.kr. för att öka handikappanpassningen i lokal och regional kollektivtrafik.
I den sistnämnda motionen yrkas även på en förnyad översyn
av handikappanpassningen av kollektivtrafiken med inriktning på förslag
som syftar till genomgripande förändringar.
I motionerna T917 (fp) och T921 (m) framhålls att plant insteg bör
vara en självklarhet i framtidens spårbundna trafik.
I motion T926 (c) yrkas att handikappanpassningen påskyndas inom
alla transportmedel, t.ex. vad beträffar möjligheterna för rullstolsbundna
att själva utnyttja tåg och tunnelbanor. De handikappades kostnader
för resor får inte överstiga andra gruppers.
I motion T932 (mp) förordas att de olika handikappgruppernas krav
t.ex. på lyftplattor i bussar och tåg tillgodoses i ett tidigt skede av
planeringen för att undvika dyra förändringar i efterhand.
År 1979 antog riksdagen en lag om handikappanpassad kollektivtrafik
(1979:558). I samband med att lagen antogs uttalade riksdagen att ett
visst angivet ramprogram i princip borde kunna genomföras under en
tioårsperiod. Med anledning härav genomför transportrådet en omfattande
utvärdering av de resultat som uppnåtts vad gäller handikappades
möjligheter att resa. Utvärderingen belyser även sociala, ekonomiska
och trafikpolitiska konsekvens**- av utvecklingen. Utvärderingen
kommer enligt vad utskottet erfara att överlämnas till regeringen
under våren 1990.
Genom riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 avsattes 50 milj.kr.
för bidrag till kommuner och trafikhuvudmän till investeringar som
underlättar för handikappade att använda kollektivtrafik. Bidraget utgår
för insatser utöver vad nuvarande föreskrifter kräver. Länsstyrelserna
upprättar planförslag och transportrådet fördelar medel mellan
länsstyrelserna. Hittills har ca 35 milj.kr. av anslaget fördelats på detta
sätt. Ett ytterligare stöd till handikappanpassad kollektivtrafik föreslås
av socialministern i budgetpropositionen. Förslaget innebär att statsbidraget
till den kommunala färdtjänsten skall kunna lämnas även till
driftstöd till s.k. servicelinjer med speciellt handikappanpassade fordon.
Beträffande plana insteg i spårbunden kollektivtrafik har utskottet
erfarit att transportrådet samarbetar med transportforskningsberedningen
i syfte att den nya motorvagnsgenerationen för regional järnvägstrafik
som håller på att tas fram skall utrustas med plana insteg.
1989/90:TU19
7
Utskottet fäster mycket stor vikt vid arbetet för att öka handikappanpassningen
av kollektivtrafiken. En grundläggande transportförsörjning
i form av en god tillgänglighet för alla i samhället är ett av de
viktigaste trafikpolitiska målen. I begreppet tillfredsställande trafikförsörjning
bör ligga att också människor med funktionshinder så långt
möjligt skall kunna delta i arbets- och samhällsliv på samma villkor
som andra medborgare. Lagstiftningen om handikappanpassningen antogs
av riksdagen år 1979. Som framgått av den tidigare redovisningen
kommer transportrådet under våren 1990 att presentera en omfattande
utvärdering av effekterna av vidtagna åtgärder under de gångna tio
åren. Utskottet förutsätter att regeringen snarast för riksdagen presenterar
resultatet av detta arbete och de eventuella åtgärder som kan
behöva vidtas, t.ex. för att öka möjligheterna för rullstolsbundna
trafikanter att på egen hand utnyttja kollektiva färdmedel.
Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om det angelägna i
att handikappanpassa kollektivtrafiken, anser dock att regeringens
ställningstagande till transportrådets utvärdering bör avvaktas.
Beträffande anslag för stimulans av handikappanpassningen konstaterar
utskottet att tidigare anslagna medel ännu ej förbrukats och att nya
former av stöd till handikappanpassad kollektivtrafik föreslagits av
socialministern. Utskottet anser mot denna bakgrund att det är för
tidigt att nu ta ställning till behov av ytterligare medel för ändamålet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga nu
behandlade motionsyrkanden.
5. Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik
Från anslaget har t.o.m. budgetåret 1987/88 utgått statligt stöd till
kollektivtrafik, skärgårdstrafik och fjällflygtrafik. Från anslaget ges nu
ett särskilt statsbidrag under fem år till sådan trafik som ersätter
nedlagd persontrafik på järnväg. Statsbidraget är under avveckling.
Budgetåret 1990/91 är det sista som detta statsbidrag utgår.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen till Ersättning till lokal
och regional kollektiv persontrafik anvisar ett förslagsanslag på 3,2
milj.kr.
Utskottet lämnar förslaget utan erinran.
I motion T925 (c) yrkas att riksdagen beslutar införa ett stöd till
skärgårdstrafik. Bidragsreglerna skall överensstämma med dem som
gällde för det skärgårdsstöd som tidigare funnits.
Riksdagen beslutade år 1986 att avveckla det tidigare driftstödet till
den lokala och regionala trafiken. Bidraget till skärgårdstrafik var en
del av detta stöd. Utskottet är inte berett att föreslå att skärgårdsstödet
återinrättas och avstyrker därför motionsyrkandet.
1989/90:TU19
8
6. Kostnader för visst värderingsförfarande
1989/90:TU19
Från anslaget betalas kostnaderna för buss- och taxivärderingsnämndens
verksamhet. Nämndens kostnader förskotteras av staten och belastar
slutligen den inlösenskyldige genom utdebitering efter varje värdering.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget under nästa
budgetår förs upp med ett formellt belopp på 1 000 kr.
7. Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande transportrådet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1989/90:T217 yrkandena 2—4, 1989/90:T227 yrkande
3, 1989/90:T249 yrkandena 3 och 4 samt 1989/90:T902,
till Transportrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 23 094 000 kr.,
res. 1 (vpk, mp)
2. beträffande utredning av transportstödet
att riksdagen avstår motion 1989/90:T231 yrkande 10,
3. beträffande förändring av transportstödszonerna
att riksdagen avslår motion 1989/90:T908,
4. beträffande persontransportstödet
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:T225 yrkande 2,
1989/90:T901 och 1989/90:T929,
res. 2 (fp, c, mp)
5. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1989/90:T233 yrkande 5 till Transportstöd för
Norrland m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 320 300 000 kr.,
res. 3 (m)
6. beträffande utvärdering av riksfärdtjänsten m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:T212 yrkandena 17 och
18 samt 1989/90:T916,
7. att riksdagen till Riksfärdtjänst för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 96 500 000 kr.,
8. beträffande handikappanpassning av kollektivtrafiken
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:T212 yrkande 15,
1989/90:T917, 1989/90:T921, 1989/90:T926, 1989/90:T932 och
1989/90:T934,
res. 4 (fp, vpk, mp)
res. 5 (c)
9. att riksdagen till Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
3 200 000 kr.,
10. beträffande stöd till skärgärdstrafik
att riksdagen avslår motion 1989/90:T925 yrkande 1,
res. 6 (c)
9
11. att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.
Stockholm den 13 mars 1990
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s),
Olle Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta
Signell (s), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten Andersson i
Malmö (m), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s),
Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m), Anders Castberger (fp) och
Hugo Andersson (c).
Reservationer
1. Transportrådet m.m. (mom. 1)
Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "behandlade motionsyrkandena" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att den av regeringen tillsatte särskilda utredaren i
sitt betänkande i stora stycken ger vpk och mp rätt i den kritik som
länge framförts mot transportrådet. Tyvärr dras dock inte de rätta
slutsatserna beträffande transportrådets fortsatta verksamhet. Transportrådet
verkar för transportlösningar som går stick i stäv med kraven på
en miljöanpassad trafikpolitik. Utskottet tillstyrker därför förslagen i
motionerna T217 (mp), T227 (vpk) och T249 (mp) att riksdagen
beslutar att transportrådet avskaflas. Vidare tillstyrker utskottet yrkandena
i motionerna T217 (mp) och T249 (mp) att transportrådet skall
ersättas . v statens verk för transporthushållning med en budget för
1990/91 på 30 milj.kr. och som utöver TPR:s nuvarande uppgifter skall
samordna transportsystemet så att bästa transportlösning utvecklas ur
energi-, miljö-, social- och samhällsekonomisk synvinkel.
Utskottet avstyrker yrkandet i motion T902 (c) att transportrådet
skall utlokaliseras till Blekinge.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande transportrådet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:T217 yrkandena
1989/90:TU19
10
2—4, 1989/90:T227 yrkande 3 och 1989/90:T249 yrkandena 3
och 4 samt med avslag på regeringens förslag och motion
1989/90:T902 till Statens verk för transporthushållning för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 30 000 000 kr.,
2. Persontransportstödet (mom. 4)
Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Roy Ottosson (mp), Anders
Castberger (fp) och Hugo Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Den
särskilde" och slutar med "behandlade motionsyrkandena" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det är anmärkningsvärt att stödreglerna utformats
på ett sådant sätt att egenföretagarna missgynnas jämfört med dem som
driver företag i annan form. Utskottet tillstyrker därför förslagen i
motionerna att persontransportstöd bör utgå även till egenföretagares
egna tjänsteresor. Förslaget i motion T901 (fp) att stödet även bör
omfatta turism och utbildningsresor avstyrks.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande persontransportstödet
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:T225 yrkande 2
och 1989/90:T929 samt med anledning av motion 1989/90:T901
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
3. Anslaget Transportstöd för Norrland m.m.
(mom. 5)
Rolf Clarkson, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Motionärerna
föreslår" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motionen att riksdagen bör anvisa
309,3 milj.kr. under anslaget Transportstöd för Norrland m.m. vilket
innebär en besparing med 11 milj.kr. i förhållande till regeringens
förslag. Reglerna för persontransportstödet bör ändras i motsvarande
mån.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T233 yrkande 5
och med anledning av regeringens förslag till Transportstöd för
Norrland m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 309 300 000 kr.,
1989/90:TU19
11
4. Handikappanpassning av kollektivtrafiken
(mom. 8)
Kenth Skårvik, (fp), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp) och
Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 sorn börjar med "Utskottet
läster" och slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna T212
(fp) och T934 (vpk) att de framsteg beträffande handikappanpassningen
av kollektivtrafiken som gjorts sedan år 1979 är otillräckliga.
Anpassningen har gått mycket långsamt, och fortfarande saknar stora
grupper av handikappade reella möjligheter att utnyttja kollektiva
färdmedel.
Utskottet anser därför att riksdagen bör ge regeringen till känna att
en översyn av hittills genomförda åtgärder när det gäller handikappanpassningen
av kollektivtrafiken snarast bör göras. En utgångspunkt bör
därvid vara att tillgodose kraven på plana insteg och lyftanordningar
för rullstolsbundna resenärer i tåg och bussar.
1 samband med 1988 års trafikpolitiska beslut anvisades engångsvis
50 milj.kr. för bidrag till handikappanpassning av fordon och terminalanläggningar
som används i lokal och regional kollektivtrafik. Medlen
anvisades under anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar
och gator. Utskottet anser, i likhet med vad som framhålls i motionerna
T212 (fp) och T934 (vpk), att dessa pengar inte räcker och föreslår
därför att ytterligare 50 milj.kr. anvisas för handikappanpassning av
kollektivtrafiken. Medlen bör anvisas på tilläggsbudget under anslaget
Byggande av länstrafikanläggningar.
Utskottets ställningstagande innebär att syftet med samtliga nu behandlade
motionsyrkanden i allt väsentligt blir tillgodosett.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande handikappanpassning av kollektivtrafiken
att riksdagen
a) med anledning av motionerna 1989/90:T212 yrkande 15 och
1989/90:T934 yrkande 2 till Byggande av länstrafikanläggningar
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.,
b) med anledning av motionerna 1989/90:T917, 1989/90:T921,
1989/90:T926, 1989/90:T932 och 1989/90:T934 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
1989/90-.TU19
12
5. Handikappanpassning av kollektivtrafiken
(mom. 8)
Elving Andersson och Hugo Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
läster" och slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T926 (c) framförda uppfattningen att
arbetet med handikappanpassning av kollektivtrafiken måste påskyndas.
Möjligheterna för rullstolsbundna att på egen hand utnyttja tåg,
tunnelbanor och bussar måste ökas genom t.ex. införande av lyftplattor
och byggande av hissar m.m. En utgångspunkt för arbetet bör vara att
de handikappades kostnader för resor inte överstiger andra gruppers
kostnader.
De tidigare anslagna 50 milj.kr. för ändamålet är ännu ej förbrukade.
Härav följer enligt utskottets mening att det inte nu är nödvändigt
att anvisa nya medel. Motionerna T212 (fp) och T934 (vpk) avstyrks
därför i denna del.
Utskottets ställningstagande torde innebära att övriga motionsyrkanden
till väsentlig del blir tillgodosedda.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande handikappanpassning av kollektivtrafiken
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T926, med anledning
av motionerna 1989/90:T917, 1989/90:T921, 1989/90:T932
och 1989/90:T934 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1989/90:T212 yrkande 15 och 1989/90:T934 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
6. Stöd till skärgårdstrafik (mom. 10)
Elving Andersson och Hugo Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Riksdagen
beslutade" och slutar med "därför motionsyrkandet" bort ha
följande lydelse:
Riksdagen beslutade år 1986 att stödet till skärgårdstrafiken skulle
avvecklas. Detta stöd utgick med 35 % av den bidragsgrundande
kostnaden. Som framhålls i motion T925 (c) är persontransporterna i
skärgården en dyr verksamhet. Dessutom finns skärgårdarna främst i
kommuner som har svag ekonomi.
Utskottet tillstyrker förslaget i motion T925 (c) att riksdagen bör
besluta att skärgårdsstödet återinförs med de regler som tidigare gällde.
Det bör ankomma på regeringen att till riksdagen återkomma med
förslag till medelsanvisning.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
1989/90:TU 19
13
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande stöd till skårgårdstrafik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T925 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
Särskilt yttrande
Transportrådet m.m. (mom. 1)
Elving Andersson och Hugo Andersson (båda c) anför:
Centerpartiet har i motion T225 behandlat transportrådets roll i trafikpolitiken.
I motionen anförs därvid att den genomförda översynen av
transportrådet bör utgöra en del i en vidare, parlamentariskt förankrad
översyn av myndighetsorganisationer på kommunikationsområdet. Utskottet
återkommer till denna fråga i ett senare betänkande.
1989/90:TU19
14
-
»
■ ' |
|||
>■ ■ '. |
|||
w - ■ :isi
gotab 96216, Stockholm 1990