Trafikutskottets betänkande
1989/90:TU15
Postväsende
1989/90
TU15
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas i proposition 1989/90:100 (budgetpropositionen)
bilaga 8, avsnittet G. Postväsende, framförda förslag jämte
förslag i sju motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsförslagen.
Vid betänkandet har fogats reservationer mot utskottets beslut beträffande
tre motionsförslag, nämligen av
c-, vpk- och mp-ledamötema i fråga om postens ansvar för en
miljömässigt riktig transportorganisation (res. 1),
vpk- och mp-ledamötema i fråga om postkupéer på sträckan Stockholm—Vännäs
(res. 2) samt
c- och vpk-ledamötema i fråga om införande av ett kulturporto
(res. 3).
Särskilda yttranden har avgetts av
c-, vpk- och mp-ledamötema i fråga om samverkan med butiker
m.m. i skärgårdsområden (s.y. 1),
vpk- och mp-ledamötema i fråga om ekonomiskt stöd för postservice
i glesbygder m.fl. områden (s.y. 2) samt
fp-ledamöterna i fråga om införande av ett kulturporto (s.y. 3).
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1989/90:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
i avsnitt G. Postväsende (s. 118—124)
1. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen har
anfört om inriktningen av postens verksamhet under perioden
1991-1993 (s. 118-123),
2. att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
152 900 000 kr. (punkt Gl., s. 123-124),
3. att riksdagen till Ersättning till postverket för tidningsdistribution
för budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på 12 000 000 kr. (punkt
G2., s. 124).
1
1 Riksdagen 1989190. 15 sami. Nr 15
Rättelse: S. 11 rad 4 Står: Andersson (s) Rättat till: Andersson (c)
Motionerna
1989/90.TU15
1989/90:T216 av Inga-Britt Johansson och Rune Evensson (båda s) vari
yrkas (delvis) att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga uppköp av post- och teletjänster av sociala skäl.
1989/90:T909 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om postverkets ansvar för en miljömässigt riktig
transportorganisation,
2. att riksdagen hos regeringen begär att postverket får i uppdrag att
återuppta postbefordran med postkupéer på sträckan Stockholm—Vännäs.
1989/90:T911 av Leif Marklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet
till utlokalisering av delar av postgirots verksamhet till Piteå.
1989/90:T912 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om införande av ett kulturporto i enlighet
med vad som anges i motion 1989/90:Kr255.
1989/90:T915 av Lennart Pettersson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vidgade arbetsmöjligheter för postverket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att pröva om det som förordas i yrkande 1 bör
ske genom en sammanslagning av posten och televerket.
1989/90:T920 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen snarast tillsätter en utredning om möjligheterna att utlokalisera
en mindre del av postgirot från Stockholm till Avesta.
1989/90:T925 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen uttalar att alla samverkansformer bör prövas för att
ge skärgårdens bofasta befolkning bättre postservice.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1989/90:Sk407.
Allmänt om postverket
Postverket har enligt förordningen (1988:79) med instruktion för verket
till huvuduppgift att driva poströrelse, vari det ingår att (1)
befordra och distribuera brev och paket samt (2) förmedla betalningar.
Posten får enligt instruktionen också driva annan verksamhet som det
har särskilda förutsättningar för.
Postverket äger "ensamrätt till regelbunden befordran mot avgift av
slutna brev ävensom öppna försändelser innehållande helt eller delvis
skrivna meddelanden" (postens monopol).
Poströrelsen är indelad i fyra affärsområden, nämligen Brev, Lättgods,
Postgirot samt Bank och Kassa. För poströrelsen är vidare landet
indelat i postregioner.
2
I postverket ingår vidare en finansrörelse samt ett antal särskilda
resultatenheter — t.ex. Postens Diligenstrafik. Postverket har vidare två
dotterbolag, av vilka det ena är moderbolag för andra bolag. Postverket
(posten) och postens bolag bildar en affärsverkskoncern, som leds av
en koncemstyrelse.
Postens kundservice förmedlas genom 2 100 postkontor, 2 700 lantbrevbäringslinjer,
8 100 stadsbrevbäringsdistrikt samt 41 000 brevlådor.
Lantbrevbärarna både delar ut post i postlådor och står till tjänst
med kassaservice. I mycket glest befolkade områden, där kostnaderna
för lantbrevbäring skulle bli orimligt höga, får hushållen sin postservice
genom postväskor som sänds med reguljära transportmedel till
och från ett postombud hos vilket hushållen får hämta eller lämna
post.
I postens distributionsnät sänds inlämnade försändelser till ett 70-tal
"uppsamlingspostkontor", där försändelserna sorteras och därifrån
sänds vidare till "spridningspostkontor" i närmare 40 brevområden
och ca 20 paketområden.
Postens syfte är att över hela landet förmedla meddelanden, lättgods
och pengar samt erbjuda andra finansiella tjänster så att alla kan nå
alla och så att kundernas affärer stöds.
Statens ägarkapital i posten uppgår till 822 milj.kr. som är lika fördelat
med 411 milj.kr. på ett amorteringsfritt statslån och med 411 milj.kr.
på ett verkskapital.
Kalenderår är verksamhetsår. Postens rörelseintäkter år 1989 uppgick
till ca 17 miljarder kronor och resultatet till 600 milj.kr. Aktiebolagen
omsatte samma år ca 1 miljard kronor.
Antalet anställda i posten uppgår i medeltal till ca 53 000 och till ca
2 000 i aktiebolagen.
Förmer för statsmakternas styrning av
postverket
Statsmakternas styrning av postens verksamhet sker genom att servicemål
och ekonomiska krav fastställs på grundval av rullande treårsplaner,
som upprättas av posten.
De mål som har fastställts är mål för servicen och prisutvecklingen
beträffande s.k. normalbrev, mål för tillgängligheten till kassaservice
samt mål för det ekonomiska resultatet. Normalbrev är brev för vilka
avgifterna för befordran utgår enligt den s.k. normaltaxan. Dessa brev
skall i princip delas ut första vardagen (måndag—fredag) efter inlämningen
(övernattbefordran).
Regeringen fastställer normaltaxan för befordran av brev och avgifterna
för postbefordran av tidningar m.m. Posten bestämmer övriga
avgifter.
Posten har i princip beslutanderätt över samtliga investeringar och
får finansiera alla investeringar med i rörelsen tillgängliga medel.
1989/90:TU15
3
Med stöd av ett bemyndigande av regeringen i maj 1988 har tillkallats
kommittén (K 1988:02) för utredning av statens regionalpolitiska och
sociala ansvar på tele- och postområdena (dir. 1988:11). Kommittén
beräknas komma att redovisa sina överväganden inom kort.
Föredragande departementschefen anmäler i budgetpropositionen att
en översyn av styrningen av de till kommunikationsdepartementet
hörande affärsverken kommer att påbörjas. Under översynen kommer
enligt departementschefen bl.a. att behandlas kraven på treårsplanernas
innehåll, ekonomisk styrning, organisation och redovisning samt hur
den ägarmässiga uppföljningen skall ske.
Utskottet
1 Inriktningen av postverkets (postens) verksamhet
under treårsperioden 1991 — 1993
1.1 Propositionsförslagen
Riksdagens krav på posten är för närvarande följande.
Posten skall ge god grundläggande postservice till såväl stora som
små kunder i hela landet till rimliga priser. Kundernas efterfrågan
skall vara styrande för postens insatser.
Postens produktionssystem skall vara uppbyggda så att i princip
100 % av normalbreven kan gå fram över natten. Andelen normalbrev
som faktiskt går fram över natten skall vara minst 95 %.
Den höga geografiska täckningsgraden för daglig postkassaservice
genom postkontor och lantbrevbäring till hushållen skall behållas.
Posten skall bedriva sin verksamhet på ett så effektivt sätt att den
möjliggör ekonomisk överlevnad av egen kraft.
Postens verksamhet bör bedrivas så att den över åren kan ge ett
genomsnittligt överskott som motsvarar 5 % av rörelseintäkterna.
Överskottet skall användas till att ge staten en tillräcklig avkastning på
verkets statskapital, ränta på statslånet samt medel till bekostande av
investeringar och till viss konsolidering.
Föredragande departementschefen anför att posten under år 1988 har
uppfyllt servicemålet avseende kontorsnätet men att andelen normalbrev
som kom fram över natten var 94 % i genomsnitt under år 1988
och under första halvåret 1989.
Lönsamhetskravet överträffades under år 1988. Resultatet motsvarade
drygt 6 % av rörelseintäkterna. Avkastningen på arbetande kapital
uppgick till 27 %.
För år 1989 beräknas resultatet till 3 % av intäkterna och avkastningen
på arbetande kapital till 13 %. För år 1990 beräknas resultaten
i nämnda hänseenden bli 5 % resp. 19 %.
1989/90:TU15
Posten har i sin treårsplan för åren 1991 — 1993 inte föreslagit någon
ändring av de fastlagda målen för service och ekonomi. För att nå de
4
av statsmakterna uppställda målen har posten som övergripande mål
för verksamheten angett nöjda kunder, personal som trivs samt tillräcklig
lönsamhet. Postens strategi för att nå dessa mål är att posten
skall kännetecknas av att vara säker, nära och offensiv.
Departementschefen tillstyrker den allmänna inriktning av postens
verksamhet såsom den har kommit till uttryck i verkets treårsplan —
innebärande bl.a. att de mål som statsmakterna tidigare har lagt fast för
postens verksamhet tills vidare bör bestå. Regeringen föreslår att riksdagen
skall godkänna vad departementschefen har anfört.
Innan utskottet redovisar sitt ställningstagande till propositionsförslagen
behandlar utskottet vissa motionsförslag om postens verksamhet
m.m.
1.2 Utvidgning av postens verksamhet till teleområdet
I motion T915 (s) framhålls bl.a. att posten — genom sitt ansvar för ett
hela landet täckande kontors- och servicenät — har betydande regionala
och sociala uppgifter och att det därför är särskilt viktigt att slå vakt
om postens långsiktiga konkurrensmöjligheter och postens möjligheter
att effektivt utnyttja sina resurser också vid ändrade yttre förhållanden.
Med hänsyn till den konkurrens som posten genom utvecklingen på
dator- och telekommunikationsområdena har utsatts för inom postens
gängse verksamhetsområden är det enligt motionären inte rimligt att
begära att posten inte skall få verka på nya områden. Ett sådant
område är enligt motionären telekommunikationsområdet. Motionären
vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att
man bör överväga en utvidgning av postens verksamhetsområde till
telekommunikationsområdet och att man vid övervägandena bör pröva
om detta bör ske genom en sammanslagning av posten och televerket.
Riksdagens revisorer har beslutat att kartlägga de statliga afiärsverkskoncernernas
utveckling och har som ett första led i kartläggningen
genomfört en granskning av postens verksamhet. Resultatet av denna
granskning har redovisats i rapporten 1989/90:4 Postkoncernens verksamhet
vilken revisorerna fattat beslut om i december 1989.
I rapporten konstateras att posten och televerket arbetar på samma
marknad och konkurrerar med varandra och att konkurrensen mellan
verken har skärpts. Enligt revisorernas uppfattning är det inte meningsfyllt
att två statliga företag bedriver konkurrerande verksamhet.
De anser att en samordning av företagen bör studeras närmare och att
man i samband därmed bör överväga att ombilda verken till aktiebolag.
Revisorerna anmäler att de avser att återkomma till frågan i en
särskild granskningsrapport.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det svenska postverket och
det svenska televerket vid en internationell jämförelse har en hög
servicenivå och låga kostnader. Med hänsyn härtill hyser utskottet
tveksamhet om det finns någon anledning att överväga en sammanslagning
av samhällets post- och teleservice.
1989/90:TU15
5
I avvaktan på resultat av revisorernas fortsatta genomgång av aflärsverkskoncernerna
bör motionen inte föranleda någon särskild åtgärd
av riksdagen. Den avstyrks således.
1.3 Postbefordran på järnväg och med postkupéer
För transporter av post inom uppsamlingsområdena och inom spridningsområdena
använder sig posten av bilar. Mellan uppsamlingsområdena
och spridningsområdena transporteras posten på järnväg, med bil
eller med flyg. Vid järnvägstransport kan posten transporteras i s.k.
postkupéer — vilka är järnvägsvagnar som är inredda som postsorteringskontor
— eller i godsvagnar av olika slag.
Den 1 juni 1987 drogs postkupéerna in på sträckan Stockholm—Boden
på grund av ändring av tågtiderna, och transporten av
post i .postkupéer ersattes med flygtransport. Från Vännäs, på nämnda
järnvägssträcka, utgår en bandel till Umeå.
I motion T909 (fp) kritiseras indragningen av postkupéerna. Motionären
framhåller att den har medfört arbetslöshet för postanställda,
försenad postdistribution i Norrlands inland och höga transportkostnader
för posten. Han framhåller också att användande av flyg medför
luftföroreningar liksom transporter med lastbil av post till och från
flygplatserna. Motionären begär ett uttalande av riksdagen om att
posten bör ta ansvar för en miljömässigt riktig transportorganisation
(yrkande 1) samt att postbefordran med postkupéer på sträckan Stockholm—Vännäs
skall återupptas (yrkande 2).
Utskottet framhöll vid behandlingen i betänkande 1988/89:TU9 av
motionsförslag om att posten skulle använda järnväg för posttransporter
bl.a. att posten vid val av transportmedel för t.ex. övernattbefbrdran
måste ta hänsyn till bl.a. den tidpunkt då dagens post kan vara klar för
avtransport från ett område till ett annat område, transportavståndet,
den tidpunkt då posten senast bör anlända till det andra området för
att kunna delas ut där dagen efter inlämningen samt kostnaderna för
transporten.
Utskottet pekade på att valet av transportmedel ytterst styrs av
kundernas krav på snabba posttransporter och att posten under senare
år har utsatts för ökad konkurrens genom bl.a. utvecklingen av olika
medel som snabbt överfor information.
Mot bakgrund av det anförda måste det få anförtros posten att —
inom ramen för de servicemål beträffande brevbefordran som riksdagen
uppställer — besluta om hur posten skall transporteras mellan
olika områden.
Utskottet utgår emellertid från att posten även beaktar allmänna
samhällsintressen då posten väljer transportmedel och anlitar de transportmedel
som med hänsyn till olika förhållanden är lämpliga och
möjliga, något som utskottet framhöll i ovannämnda betänkande.
Med hänsyn till det anförda bör yrkande 1 i motionen inte föranleda
något initiativ av riksdagen utan kan avslås.
1989/90:TU15
6
Det torde inte böra ankomma på riksdagen att uttala sig i frågan hur
post bör transporteras och behandlas på sträckan mellan Stockholm
och Vännäs. I likhet med vad utskottet gjorde i ovannämnda betänkande
vill utskottet i denna fråga begränsa sig till att peka på att flyg kan
behöva användas för att övernattbefordran av post från Stockholmsområdet
skall kunna ske till orter norr om områdena omkring Sundsvall
och Östersund. I betänkandet redovisades för övrigt närmare uppgifter
om tidsramen för postdistributionen till Umeåområdet m.m., till vilka
uppgifter hänvisas och vilka visar att tidsmarginalerna för att klara
övernattbefbrdran från Stockholmsområdet till Umeåområdet är begränsade.
Med hänsyn till det anförda bör yrkande 2 i motionen inte föranleda
något initiativ av riksdagen. Det avstyrks följaktligen.
1.4 Postservice i glesbygder m.fl. områden
I yrkande 2 i motion T925 (c) begärs att riksdagen skall uttala att alla
samverkansfbrmer bör prövas för att ge skärgårdens bofasta befolkning
bättre postservice. I motiveringen för yrkandet framhålls angelägenheten
av att utveckla levande skärgårdar och kustsamhällen i vårt land.
Härför är enligt motionärerna postservicen av betydelse. Motionärerna
pekar på olika möjligheter för samverkan mellan posten och andra
verksamheter till stöd för postservicen, såsom samverkan med andra
gods- och varutransporter och social tillsyn av äldre.
I motion T216 (s) beklagar motionärerna att postkontor av lönsamhetsskäl
läggs ned eller hotas av nedläggning i glesbygder och att detta
även förekommer i delar av städer. Motionärerna framhåller att genom
nedläggning av ett postkontor tas en viktig del av en bygds eller en orts
sociala funktioner bort. Därför begär de i här aktuell del av motionen
att staten skall ekonomiskt träda emellan, där postkontor inte är
lönsamma, såsom staten gör då staten av SJ köper järnvägstrafik som
inte är lönsam.
Posten har krav på sig att ta regionalpolitiska och sociala hänsyn.
Posten erbjuder därvid tjänster som inte ger intäkter som täcker
kostnaderna. Posten har också byggt upp vårt lands överlägset mest
utvecklade distributionsnät. En god grundläggande postservice skall ju
enligt ovan redovisade riktlinjer för postens verksamhet ges till såväl
stora som små kunder i hela landet till rimliga priser.
De problem som ligger till grund för motionsförslagen behandlas av
kommittén för utredning av statens regionalpolitiska och sociala ansvar
på tele- och postområdena. Kommittén skall bl.a. formulera
postens regionalpolitiska och sociala ansvar och skall därvid granska
postens riktlinjer för servicestandard i glesbygd och föreslå eventuella
ändringar som bedöms motiverade. Kommittén beräknas — som
nämnts ovan — redovisa sina överväganden inom kort.
Det förtjänar framhållas att då nedläggning av postkontor ersätts
med postservice genom lantbrevbäring detta inte innebär sämre postservice
för allmänheten. Postens kunder kan då få sina postärenden
utförda i anslutning till hemmen.
1989/90:TU15
Posten är öppen för att samverka med andra verksamheter för att
tillhandahålla postservice. Posttjänster lämnas sålunda på entreprenadbasis
i butiker och andra serviceinrättningar såsom kiosk, turiststation,
sparbank m.m. På sina håll utför lantbrevbärarna under sina turer
tjänster åt t.ex. kommunernas äldreomsorg. Med hänsyn härtill och till
att ovannämnda kommitté kan beräknas komma att närmare behandla
frågor om samverkan mellan prosten och andra verksamheter synes här
aktuell del av motion T925 (c) inte böra påkalla något initiativ av
riksdagen. Motionen avstyrks således i denna del.
Med hänsyn till de direktiv som kommittén för utredning av statens
regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och postområdena har för
sitt arbete synes inte heller här aktuell del av motion T216 (s) böra
påkalla något initiativ av riksdagen. Även denna motion avstyrks i här
aktuell del.
1.5 Införande av ett kulturporto
I motion T912 (c) begärs att ett av kulturhänsyn motiverat lågt
"kulturporto" skall införas för distribution av böcker från bokhandel
och bibliotek och för distribution av film och videogram från seriösa
distributörer.
Med anledning av ett initiativ av utskottet (TU 1987/88:12 s. 14—16)
har kommittén för utredning av statens regionalpolitiska och sociala
ansvar på tele- och postområdena fått i uppdrag att överväga frågan om
införande av ett särskilt porto för bl.a. bokförsändelser.
Något initiativ av riksdagen med anledning av motionen synes
därför inte erforderligt. Motionen avstyrks således.
1.6 Utlokalisering av delar av postgirot
Vid postgirot, som är förlagt till Stockholm, registreras och bokförs
betalningar från och till postgirokontona m.m. Verksamheten är baserad
på ADB-teknik. Varje arbetsdag förmedlas ca 1,7 miljoner betalningstransaktioner
avseende ett sammanlagt belopp av ca 24 miljarder
kronor. Antalet anställda vid postgirot uppgår till ca 5 000 — vilket
antal motsvarar ca 4 S00 årsarbetskrafter på heltidsbasis.
I motion T911 (s) begärs att delar av postgirot skall utlokaliseras till
Piteå. Motionären framhåller att Piteå kommun tillsammans med HSB
har påbörjat en omvandling av ett område som skall inrymma arbetsplatser,
bostäder och möjligheter till rekreation.
I motion T920 (fp) begärs att man skall utreda möjligheterna att
utlokalisera en mindre del av postgirot till Avesta. Motionären framhåller
att Avesta kommun har drabbats hårt av sysselsättningsminskning
inom SJ, posten och Avesta AB.
Från posten har under hand framhållits att behandlingstiden av postgirots
betalningsuppdrag måste bli så kort som möjligt, då detta krävs
med hänsyn till konkurrensen från bankerna och bankgirot inom
området för betalningsförmedling m.m. Nuvarande krav på en total
1989/90:TU15
8
behandlingstid om högst ca 24 timmar från mottagande av ett betalningsuppdrag
med morgonposten till utdelningen påföljande dag av
kontoutdrag — vilket krav i princip gäller för postgirots betalningsförmedling
— nödvändiggör enligt underhandsuppgift från posten centraliserade
system för behandlingen. Utflyttning från postgirot av den s.k.
24-timmarsservicen är enligt posten inte möjlig. Denna snabba service
är det främsta konkurrensmedlet för postgirot. Posten planerar emellertid
att i Tierp inrätta en filial till postgirot, dit behandlingen av s.k.
48-timmarsuppdrag — registrering av inbetalningar med checker m.m.
— skulle flyttas. Behovet av årsarbetskrafter vid denna enhet beräknas
till ca 20. Förläggning till Tierp av filialen har valts med hänsyn till
önskemål om utlokalisering och till att filialen inte bör ligga på större
avstånd från Stockholm än som motsvarar en firdväg på 1 — 13A timme
med bil.
Nya kassaterminaler för ADB installeras på postkontoren under
åren 1990—1992. Dessa kassaterminaler gör det möjligt att flytta ut
vissa arbetsuppgifter från postgirot till postkontoren. Andelen arbetsuppgifter
som kan flyttas ut till postkontoren uttryckt i årsarbetskrafter
beräknas till ca 200 under den närmaste femårsperioden.
Mot bakgrund av den lämnade redovisningen är utskottet inte berett
förorda något riksdagens initiativ med anledning av motionerna. De
avstyrks därför.
1.7 Inriktningen av postens verksamhet under perioden
1991-1993
1 motionerna har inte framförts någon erinran mot den i budgetpropositionen
föreslagna inriktningen av postens verksamhet under perioden
1991 — 1993. Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som har
förordats i detta hänseende utan tillstyrker att riksdagen godkänner
detta.
2 Ersättningar till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser och för tidningsdistribution
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 1990/91 till
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser anvisar
ett förslagsanslag på 152 900 000 kr. samt till Ersättning till postverket
för tidningsdistribution ett anslag på 12 000 000 kr.
Utskottet tillstyrker förslagen.
1989/90:TU15
9
3 Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utvidgning av verksamheten till teleområdet
att riksdagen avslår motion 1989/90:T915,
2. beträffande postens ansvar för en miljömässigt riktig transportorganisation
att
riksdagen avslår motion 1989/90:T909 yrkande 1,
res. 1 (c, vpk, mp)
3. beträffande postkupéer pä sträckan Stockholm—Vännäs
att riksdagen avslår motion 1989/90:T909 yrkande 2,
res. 2 (vpk, mp)
4. beträffande samverkan med butiker m.m. i skärgårdsområden
att
riksdagen avslår motion 1989/90:T925 yrkande 2,
5. beträffande ekonomiskt stöd för postservice i glesbygder m.fl.
områden
att riksdagen avslår motion 1989/90:T216 i denna del,
6. beträffande införande av ett kulturporto
att riksdagen avslår motion 1989/90:T912,
res. 3 (c, vpk)
7. beträffande utlokalisering av delar av postgirot
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:T911 och 1989/90:T920,
8. beträffande inriktningen av postens verksamhet 1991—1993
att riksdagen godkänner vad i proposition 1989/90:100 bilaga 8
har anförts om inriktningen av postens verksamhet under perioden
1991-1993,
9. beträffande vissa ersättningar till posten
att riksdagen
a) till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
152 900 000 kr.,
b) till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för budgetåret
1990/91 anvisar ett anslag på 12 000 000 kr.
Stockholm den 20 februari 1990
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s),
Olle Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta
Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s),
Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl
(fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp) och
Jarl Lander (s).
Reservationer
1989/9ftTU15
1. Postens ansvar för en miljömässigt riktig
transportorganisation (mom. 2)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (vpk) och Roy
Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
framhöll" och slutar med "kan avslås" bort ha följande lydelse:
Det mest miljövänliga och energieffektiva sättet att transportera post
är transport på järnväg. Det angelägna i att skona miljön och att spara
energi gör att posten i första hand bör välja järnvägen för transporterna
av post mellan de olika postområdena. Postens servicemål bör dock
inte eftersättas.
Med hänsyn till möjligheter till postsortering i postkupéer under
resans gång liksom till utvecklingen mot snabbare järnvägsförbindelser
behöver inte nödvändigtvis postbefordran per järnväg innebära ett
långsammare alternativ än t.ex. befordran genom flyg.
Posten bör känna ansvar för att organisera sin transportorganisation
miljömässigt riktigt. Att ha ett sådant ansvar går — som utskottet nu
pekat på — att förena med en snabb och effektiv transportorganisation.
Vad utskottet sålunda har anfört om postens ansvar för en miljömässigt
riktig transportorganisation bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande postens ansvar för en miljömässigt riktig transportorganisation
att
riksdagen med bifall till motion 1989/90:T909 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Postkupéer på sträckan Stockholm—Vännäs
(mom. 3)
Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Det
torde" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Fördelen med att transporttiden kan utnyttjas för postsortering jämte
de allt större hänsyn till miljön och till vikten av att spara energi
som numera måste tas talar enligt utskottets mening starkt för att
postkupéer bör användas för posttransporter på sträckan Stockholm—Vännäs.
Med hänsyn härtill och till de i motionen påtalade
nackdelarna med postutdelningen m.m. som har kommit fram sedan
postkupéerna på sträckan drogs in bör postkupéerna snarast återinföras.
Vad utskottet sålunda har anfört om postkupéer på sträckan Stockholm—Vännäs
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande postkupéer på sträckan Stockholm—Vännäs
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T909 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Införande av ett kulturporto (mom. 6)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Viola Claesson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Något
initiativ" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Det är naturligtvis bra att behovet av ett bokporto har uppmärksammats
genom direktiven för kommittén. Emellertid anser utskottet att
det är självklart att man genom lägre befbrdringsavgifter måste underlätta
bokförmedling via posten över hela landet. Ett lågt kulturporto
bör således införas så snart som möjligt för distributionen av böcker
från bibliotek och bokhandel. Även seriösa distributörer av film och
videogram bör fa använda ett sådant porto. Införande av ett kulturporto
är så angeläget att utredningsresultat från kommittén inte bör
avvaktas.
Vad utskottet sålunda har anfört om införande av ett kulturporto
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande införande av ett kulturporto
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:T912 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Samverkan med butiker m.m. i skärgårdsområden
(mom. 4)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (vpk) och Roy
Ottosson (mp) anför:
Det är angeläget att man — inte minst när det gäller regelsystemet —
underlättar möjligheterna för samverkan med butiker m.m. för lokal
postservice i skärgårdsområden. Vi utgår från att kommittén för utredning
av statens regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och postområdena
uppmärksammar detta.
2. Ekonomiskt stöd för postservice i glesbygder m.fl.
områden (mom. 5)
Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anför:
Bristande lönsamhet hos ett postkontor från företagsekonomisk synpunkt
behöver inte betyda att postkontoret från samhällsekonomisk
1989/90:TU15
12
synpunkt är olönsamt. Bibehållandet av ett postkontor t.ex. i ett
förortsområde eller i en glesbygd kan ge sociala värden som måste
beaktas.
Huruvida staten skall stödja sådana postkontor genom särskilda köp,
som motionären föreslår, eller på annat sätt, bör utredas. Avgörande
för stödformen torde vara hur konkurrenssituationen på postområdet
utvecklas, liksom rent praktiska förhållanden. Det minst byråkratiska
och mest samhällsekonomiska tillvägagångssättet bör tillämpas. Vi förutsätter
att kommittén för utredning av statens regionalpolitiska och
sociala ansvar på tele- och postområdena uppmärksammar detta.
3. Införande av ett kulturporto (mom. 6)
Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anför:
Posten har sedan mitten av 1980-talet ett system med frankoetiketter.
Dessa kan användas av bokförlag, bokhandlare, musikförlag, musikhandlare,
antikvariat och tidskriftsförlag för distribution av böcker,
noter o.d.
I avvaktan på förslag av kommittén för utredning av statens regionalpolitiska
och sociala ansvar på tele- och postområdena, som skall
behandla frågan om kulturporto och vars betänkande väntas i slutet av
mars 1990, vill vi framhålla vikten av att ett sådant porto stadigvarande
finns att tillgå.
1989/90:TU15
13
'
'