Socialutskottets betänkande
1989/90:SoU27

Barnbidrag, m.m.

1989/90

SoU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1989/90:140 om höjning
av de allmänna barnbidragen, m.m. samt tre motioner som väckts med
anledning av propositionen. Vidare behandlas sju motioner från den
allmänna motionstiden 1990 som tar upp frågor om barnbidrag och
vårdnadsbidrag.

I propositionen föreslås att det allmänna barnbidraget höjs med 2 280
kr. per år och barn. En motsvarande höjning föreslås av det förlängda
barnbidraget för elever i grundskolan. Vidare föreslås ändrade regler
för beräkning av flerbarnstillägg. Lagändringarna föreslås träda i kraft
den 1 januari 1991.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker de motioner som
väckts med anledning av den.

Med anledning av motioner (m, fp, c) föreslår en majoritet bestående
av utskottets m-, fp-, c-, vpk- och mp- ledamöter att regeringen ges till
känna vad utskottet anfört om att regeringen bör framlägga förslag till
ändring av lagen om allmänna barnbidrag, så att den nu gällande
treårsgränsen för rätten till barnbidrag vid utlandsvistelse kommer att
gälla — förutom för präster och missionärer — anställda av svenska
kyrkan, ett svenskt trossamfund eller till ett sådant samfund knutet
organ eller av en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.
Mot denna utvidgning av kretsen av bidragsberättigade reserverar
sig utskottets s-ledamöter.

Övriga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats 11 reservationer.

Propositionen

I propositionen 1989/90:140 om höjning av de allmänna barnbidragen,
m.m. har regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att

dels anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

1 Riksdagen 1989190. 12 sami. Nr 27

2. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
dels

3. till förslagsanslaget Allmänna barnbidrag under femte huvudtiteln
för budgetåret 1990/91 anvisa 1 935 000 000 kr. utöver vad som
föreslagits i proposition 1989/90:100 bil. 7.

Lagförslagen fogas vid betänkandet som bilaga 1.

Motioner

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1990

1989/90:So323 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av vårdnadsbidrag,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.

1989/90:So601 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring att samma
regler för barnbidrag som gäller för präster och missionärer vid längre
utlandsvistelse också skall gälla för alla som är anställda av svenska
kyrkan eller annat svenskt trossamfund eller av ett till sådant samfund
knutet organ eller av en svensk ideell organisation, som bedriver
biståndsverksamhet.

1989/90:So612 av Ann-Cathrine Haglund och Görel Bohlin (m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att olika
typer av ideellt biståndsarbete skall likställas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i den
nu gällande § 1 i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag att
treårsgränsen kommer att gälla för alla som är anställda av svenska
kyrkan, svenska trossamfund eller till sådant samfund knutet organ
eller av svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.

1989/90:So619 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av vårdnadsbidrag,

1989/90:So622 av Ingemar Eliasson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
enligt vad i motionen anförts om ändring i lagen (1984:553) om
ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

1989/90:So642 av Olof Johansson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om vårdnadsbidrag
med följdändringar i annan lagstiftning samt därav följande
förändringar av statsbidraget till barnomsorgen i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Yrkandet delvis. Resten av yrkandet avses behandlas under riksmötet
1990/91.

1989/90: SoU27

1989/90:So646 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om familjepolitikens inriktning, förbättrade pensionsvillkor
för vård av egna barn och vikten av att införa vårdnadsbidrag
för arbetet med ökad jämställdhet,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A815.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1989/90:So58 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen, med avslag på propositionens förslag, beslutar att
fr.o.m. den 1 januari 1991 införa ett kommunalt grundavdrag för alla
barn på 7 500 kr. i enlighet med vad i motionen anförs,

2. att riksdagen beslutar att barnbidrag och flerbarnstillägg skall utgå
med oförändrade belopp.

1989/90:So59 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen, vid avslag på vpk:s skatteförslag, höjer det allmänna
barnbidraget och det förlängda barnbidraget i enlighet med vad som
anförs i motionen,

2. att riksdagen beslutar om en indexreglering av barnbidragen
fr.o.m. den 1 januari 1991.

1989/90:So60 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av propositionens förslag beslutar om
en höjning av barnbidraget med 500 kr. per år fr.o.m. den 1 januari
1991,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att storleken på framtida barnbidragshöjningar
får bedömas när konsekvenserna av skattereformen klart framgått,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
vårdnadsersättning fr.o.m. den 1 januari 1991.

Utskottet

Den föreslagna barnbidragshöjningen

Socialministern uppger i propositionen att samtidigt som den nu
aktuella propositionen läggs fram föreläggs riksdagen förslag om reformerad
inkomst- och företagsbeskattning (prop. 1989/90:110) och förslag
om reformerad mervärdeskatt (prop. 1989/90:111). De förändringar
som där föreslås leder enligt socialministern till en relativ försämring
för barnfamiljerna, bl.a. som en följd av vidgad indirekt beskattning.
Även den omständigheten att deltidsarbete är förhållandevis
vanligt i barnfamiljerna och att de sänkta skattesatserna får ett mera
begränsat genomslag vid deltidsarbete än vid i övrigt likartade förhållanden
medverkar enligt socialministern till den relativa försämringen
för barnfamiljerna.

1989/90: SoU27

1* Riksdagen 1989190. 12 sami. Nr 27

För att förbättra i stället för att försämra barnfamiljernas ekonomiska
situation föreslog utredningen om reformerad inkomstbeskattning
(RINK) i sitt betänkande (SOU 1989:33) en höjning av barnbidraget
till 10 060 kr. per barn och år. Höjningen skulle delvis finansieras
genom att livsmedelssubventionerna på mjölk tas bort. I propositionen
uppges att regeringen senare kommer att föreslå riksdagen att livsmedelssubventionerna
på mjölk avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1991.

Socialministern uppger i propositionen att hon, i likhet med RINK,
anser att livsmedelssubventionerna är ett ineffektivt stöd till barnfatniljerna,
eftersom alla som köper subventionerade varor får del av stödet.
Om samma mängd resurser i stället riktas enbart till barnfamiljerna
får dessa ett avsevärt bättre stöd. Socialministern anför vidare att en
barnbidragshöjning dessutom är nödvändig för att kompensera barnfamiljerna
för de effekter som skattereformen i vissa fall kan leda till.
Med hänsyn till den ekonomiska situationen förordas dock att höjningen
sker i två steg. Fr.o.m. den 1 januari 1991 föreslås barnbidragen
höjas med 2 280 kr. till totalt 9 000 kr. per barn och år. Det
förlängda barnbidraget föreslås höjt på motsvarande sätt, dvs. med 190
kr. per månad. Socialministern uppger att hon senare kommer att
återkomma till regeringen med förslag om att barnbidraget fr.o.m. den
1 januari 1992 höjs med ytterligare 1 020 kr. till totalt 10 020 kr. per
barn och år.

I propositionen föreslås vidare att flerbarnstillägg lämnas med belopp
som motsvarar ett halvt barnbidrag för det tredje barnet, ett helt
barnbidrag för det fjärde barnet och 150 % av ett helt barnbidrag för
det femte och varje ytterligare barn. De ändrade reglerna för beräkningen
av flerbarnstillägg innebär att det kommer att utgå ett proportionellt
sett lägre flerbarnstillägg än för närvarande för det fjärde och
femte barnet. Motiveringen för denna förändring uppges vara att
familjer med fyra eller fler barn annars skulle få en högre kompensation
med anledning av skatteomläggningen än familjer med färre barn.

Beträffande medelsanvisningen för Allmänna barnbidrag har riksdagen
tidigare i år anvisat ett förslagsanslag på 12 075 milj. kr. för nästa
budgetår (prop. 1989/90:100 bil. 7, SoU17 rskr. 172). Anslaget föreslås
i propositionen höjt med 1 935 milj.kr.

Flera motioner tar upp storleken av barnbidraget.

I motion 1989l90:So58 av Sten Svensson m.fl. (m) hemställs att riksdagen
avslår propositionen (yrkande 1, delvis) och beslutar att barnbidrag
och flerbarnstillägg skall utgå med oförändrade belopp (yrkande 2). Motionärerna
begär i stället att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 januari
1991 införa ett kommunalt grundavdrag för alla barn på 7 500 kr.
(yrkande 1, delvis).

Motionärerna anser att propositionens förslag skulle göra barnfamiljerna
än mer bidragsberoende. I stället bör hänsyn tas till barnfamiljernas
lägre skatteförmåga genom ett grundavdrag på 15 000 kr. per barn och
år vid den kommunala beskattningen. Grundavdraget bör införas

1989/90: SoU27

stegvis. För inkomståret 1991 bör avdraget uppgå till 7 500 kr. för alla
barn upp till 18 års ålder (till 20 år för hemmavarande barn i
gymnasieskolan som uppbär studiestöd). De som har så låga inkomster
och/eller många barn att de inte kan utnyttja grundavdraget fullt ut
kompenseras genom "negativ skatt". Grundavdraget bör sedan byggas
ut 1992 och 1993 så att det för 1993 uppgår till 15 000 kr. per barn.
Därutöver bör barnbidragen och flerbarnstilläggen utgå med oförändrade
belopp. Motionärerna är vidare kritiska till den föreslagna minskningen
av flerbarnstilläggen.

I motion I989l90:So59 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen,
i händelse av att vpk:s skatteförslag inte antas, höjer det allmänna
barnbidraget och det förlängda barnbidraget i enlighet med vad som
anförts i motionen (yrkande 1). Motionärerna uppger att det skatteförslag
som vpk lagt fram som alternativ till regeringens och folkpartiets
skatteomläggning inte drabbar familjer med lägre och medelstora inkomster
på samma sätt som skatteomläggningen gör i sin nuvarande
utformning. Om vpk:s skatteförslag antas av riksdagen är den höjning
av barnbidragen som föreslås i propositionen tillräcklig som kompensation
för barnfamiljerna. Om förslaget inte antas behövs, enligt motionärerna,
ytterligare kompensation. Då bör barnbidraget höjas till vad
regeringen planerat till år 1992, nämligen till 10 020 kr. per barn och
år. Vidare bör flerbarnstilläggen i enlighet med vad som sägs i motionen
höjas med högre belopp än vad regeringen föreslagit. Kostnaden
för vpk:s barnbidragshöjningar torde enligt motionärerna uppgå till 1
miljard kronor under budgetåret 1990/91.

I motion 1989/90:So60 av Karin Israelsson m.fl. (c) hemställs att riksdagen,
med ändring av propositionens förslag, beslutar om en höjning av
barnbidraget med 500 kr. per år fr.o.m. den 1 januari 1991 (yrkande
1). Motionärerna accepterar inte att skattereformen missgynnar barnfamiljerna
så att de för sin försörjning blir beroende av stora belopp
via bidragssystemet. De anser att man når en bättre fördelningspolitisk
lösning utan att öka bidragen genom att i stället sänka matmomsen
och begränsa höjningen av boendekostnaderna. Barnbidraget bör dock
höjas med 500 kr. per år så att det följer kostnadsutvecklingen och inte
urholkas.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat att barnbidraget är den
viktigaste delen av samhällets stöd till barnfamiljerna. Barnbidraget är
också det mest effektiva stödet, eftersom det, till skillnad från exempelvis
sänkt matmoms, riktar sig enbart till barnfamiljerna. Effekterna i
vissa fall av skattereformen, liksom av en avveckling av livsmedelssubventionerna
på mjölk, medför en relativ försämring av barnfamiljernas
ekonomiska situation. Utskottet delar därför uppfattningen i propositionen
att en kraftig höjning av barnbidraget är nödvändig för att
kompensera barnfamiljerna.

1989/90:SoU27

Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag om en höjning av
barnbidrag och förlängt barnbidrag och avstyrker motion So58 (m),
yrkande 1 delvis och yrkande 2 delvis, och motion S06O (c) yrkande 1.
Utskottet delar regeringens uppfattning att den nuvarande ekonomiska
situationen i landet medför att barnbidragen bör höjas i två steg.
Utskottet, som utgår från att vpk:s skatteförslag inte antas av riksdagen,
avstyrker därmed motion So59 (vpk) yrkande 1, vari förordas att
barnbidraget och det förlängda barnbidraget redan nu höjs till den
nivå som regeringen planerat till år 1992.

Utskottet tillstyrker också de föreslagna förändringarna av reglerna för
beräkning av flerbarnstilläggen, eftersom familjer med fyra eller fler
barn med oförändrade regler skulle fa en omotiverat stor kompensation
med anledning av skatteomläggningen. Det anförda innebär att
utskottet avstyrker även yrkande 2 delvis i motion So58 (m).

Förslag från moderaterna om grundavdrag för hemmavarande barn vid
den kommunala beskattningen har under senare år vid upprepade
tillfällen avstyrkts av skatteutskottet. Det har skett med den enligt
skatteutskottets mening välgrundade motiveringen att det är förenat
med svårigheter att via beskattningen försöka kompensera barnfamiljer
för deras kostnader utan att komma i konflikt med strävandena att
uppnå enkelhet i deklarations- och taxeringsarbetet. Skatteutskottet har
vidare hänvisat till att kostnader för barn är av sådan natur att de i
första hand bör beaktas på annat sätt än genom avdrag vid beskattningen
(se bl.a. betänkande 1988/89:SkU20 s. 19).

Socialutskottet saknar anledning att göra en annan bedömning än
skatteutskottet i denna fråga och avstyrker därför motion So58 (m)
yrkande 1, delvis.

Som en följd av utskottets ställningstaganden tillstyrker utskottet
även den i propositionen föreslagna medelsanvisningen till Allmänna
barnbidrag.

Framtida barnbidragshöjningar

1 motion So60 (c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad
som i motionen anförts om att storleken på framtida barnbidragshöjningar
får bedömas när konsekvenserna av skattereformen klart framgått
(yrkande 2).

Enligt utskottets mening ligger det i sakens natur att nivån på barnbidraget
alltid är föremål för överväganden i budgetarbetet. Detta torde
särskilt vara fallet efter en ur fördelningspolitisk synpunkt så genomgripande
reform som skatteomläggningen. Utskottet anser därför inte
att motionen påkallar något initiativ av riksdagen. Motion So60 (c)
avstyrks därför i här aktuell del (yrkande 2).

I motion So59 (vpk) yrkas att riksdagen beslutar om en indexreglering
av barnbidragen fr.o.m. den 1 januari 1991 (yrkande 2). Motionärerna

1989/90:SoU27

framhåller att barnbidragen inte bör användas sorn ett medel i den
ekonomiska politiken. De är däremot angelägna om att bidragen utgör
ett värdesäkert stöd till barnfamiljerna.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt förslag från vänsterpartiet
kommunisterna om indexreglering av barnbidraget, senast i
betänkandet 1988/89:SoU17 s. 12. Utskottet hänvisade därvid till ett
tidigare betänkande vari bl.a. anfördes att en indexreglering av barnbidraget
skulle minska möjligheterna till en förutsättningslös prövning
av på vilket sätt stödet till barnfamiljerna borde utformas för att nå de
mest behövande (SoU 1983/84:35 s. 13).

Utskottet vidhåller sin inställning i denna fråga. Utskottet vill också
hänvisa till att det i proposition 1989/90:110 om reformerad inkomstoch
företagsbeskattning uttalas att en indexering av ekonomiska relationer
på sikt försvårar en önskvärd bekämpning av inflationen (s.
296). Utskottet avstyrker alltså motion So59 (vpk) yrkande 2.

Vårdnadsbidrag

I motion So60 (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag
om införande av vårdnadsersättning fr.o.m. den 1 januari 1991 (yrkande
3). Genomförandet av vårdnadsersättningen är enligt motionärernas
mening en rättvisefråga. Ersättningen bör utgå med 15 000 kr. per
barn och år. Därmed underlättas möjligheterna att uppfylla riksdagens
mål om full behovstäckning inom barnomsorgen.

1 fyra motioner från den allmänna motionstiden begärs också förslag
resp. tillkännagivanden om vårdnadsbidrag.

I motion So642 av Olof Johansson m.fl. (c, m, fp) föreslås bl.a. att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om ett beskattningsbart
vårdnadsbidrag om 15 000 kr. per barn och år för alla barn mellan 1
och 7 år (yrkande 1, delvis). Bidragen skall inte påverka bostadsbidragen
och inte heller sjukförsäkringsgrundande eller pensionsgrundande
inkomst. Däremot skall, enligt förslaget, pensionsår inom ATP räknas
för arbete med egna barn i hemmet fram t.o.m. året för barnets
skolstart. Det föreslås vidare en avdragsrätt vid beskattningen för
faktiska barnomsorgskostnader upp till 15 000 kr. per barn och år.
Samtidigt skall statsbidragen till kommunerna minskas med 12 000 kr.
per heltidsplats. Det är enligt motionärerna önskvärt att förslaget
genomförs redan fr.o.m. år 1991. Reformen måste dock finansieras.
Bruttokostnaden för reformen beräknas till drygt 9 miljarder kronor.
När hänsyn tagits till de minskade statsbidragen till barnomsorgen som
följer av förslaget och skatteintäkten från vårdnadsbidraget blir nettokostnaden
ungefär hälften därav.

Motionärerna anser att det får ankomma på regeringen att, sedan
principbeslut fattats, återkomma till riksdagen med förslag om vårdnadsbidragets
närmare utformning och om finansieringen.

I motionerna So323 av Gunilla André och Karin Starrin (båda c),
yrkande 3 och So619 av Ulla Tillander m.fl. (c), yrkande 2 begärs

1** Riksdagen 1989190. 12 sami. Nr 27

1989/90: SoU27

tillkännagivanden till regeringen om vad som i motionerna anförts om
införande av vårdnadsbidrag. Motiveringen till den förstnämnda motionen
finns i motion A817. Motionärerna framhåller bl.a. att ett vårdnadsbidrag
gör det möjligt för föräldrar med små barn att förkorta sin
arbetstid och att det endast är genom att utveckla ett vårdnadsbidrag
som det blir möjligt att lösa barnomsorgsfrågorna på ett rättvist sätt.

I motion So646 av Kersti Johansson m.fl. (c) yrkas att regeringen ges
till känna vad som i motionen anförs om familjepolitikens inriktning,
förbättrade pensionsvillkor för vård av egna barn och vikten av införande
av vårdnadsbidrag m.m. Motionärerna framhåller att från jämställdhetssynpunkt
har valfriheten med ett beskattat vårdnadsbidrag
kombinerat med förbättrade pensionsvillkor i samband med hemarbete
stor betydelse (yrkande 1). Motiveringen till motionen finns i motion
A815.

Utskottet har flera gånger tidigare avstyrkt motioner om införandet av
ett skattepliktigt vårdnadsbidrag om 15 000 kr. per barn och år. I
betänkandet 1988/89:SoU17 anförde utskottet bl.a. att den ökade förvärvsfrekvensen
bland kvinnor och intresset hos föräldrar att förena
förvärvsarbete med vård och ansvar för barn gjorde det önskvärt att
samhället underlättade för föräldrarna att förena föräldraskapet med
en insats på arbetsmarknaden. En utökad och därmed förbättrad
föräldraförsäkring var enligt utskottets uppfattning det bästa medlet att
ge föräldrarna möjligheter att förverkliga sina ambitioner i det här
avseendet. Det var därvid väsentligt att förmånerna utformades så att
båda föräldrarna fick en reell möjlighet att ta ansvar för barnets vård
och utveckling, ansåg utskottet och fortsatte:

En av fördelarna med ersättning på sjukpenningnivå är att den ger
varje småbarnsförälder möjlighet att stanna hemma från sitt förvärvsarbete
för att kunna vårda sitt barn. Om ersättningen läggs på en fast,
lägre nivå medför detta i allmänhet att den förälder som har den lägsta
förvärvsinkomsten — vilket vanligtvis är mamman — blir den som får
ta det huvudsakliga ansvaret för vården av barnet. En sådan konstruktion
av ersättningen till föräldrarna är otillfredsställande inte minst
från jämställdhetssynpunkt.

Utskottet ansåg sammanfattningsvis att en utbyggd föräldraförsäkring
var att föredra framför ett vårdnadsbidrag och avstyrkte de då aktuella
motionerna med hänvisning härtill.

Utskottet vidhåller sin inställning. Visserligen har den fortsatta utbyggnaden
av föräldraförsäkringen av statsfinansiella skäl skjutits på
framtiden. Målsättningen är emellertid att försäkringen så snart det är
möjligt byggs ut till 18 månader. Utskottet avstyrker därmed de förslag
resp. tillkännagivanden om vårdnadsbidrag som framförs i motionerna
So60 (c) yrkande 3, So323 (c) yrkande 3, So619 (c) yrkande 2, So642
(c, m, fp) yrkande 1, delvis, och So646 (c) yrkande 1.

1989/90:SoU27

Barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse

Tre motioner från den allmänna motionstiden tar upp frågan om
reglerna för barnbidrag vid längre utlandsvistelse.

I motion S06OI av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring, att samma
regler för barnbidrag som gäller för präster och missionärer vid längre
utlandsvistelse skall gälla för alla som är anställda av svenska kyrkan
eller annat svenskt trossamfund eller av ett till sådant samfund knutet
organ eller av en svensk ideell organisation, som bedriver biståndsverksamhet.

I motion So612 av Ann-Cathrine Haglund och Görel Bohlin (båda
m) hemställs att regeringen ges till känna att olika typer av ideellt
biståndsarbete skall likställas (yrkande 1). Vidare hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring i den nu gällande 1
§ i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag att treårsgränsen kommer
att gälla för alla som är anställda av svenska kyrkan, svenskt
trossamfund eller till sådant samfund knutet organ eller av svensk
ideell organisation som bedriver biståndsverksamheten (yrkande 2).

I motion So622 av Ingemar Eliasson (fp), slutligen, hemställs att riksdagen
beslutar enligt vad i motionen anförts om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag. Motionären vill likställa barn till
biståndsarbetare m.fl. med barn till präster och missionärer när det
gäller rätten till barnbidrag vid utlandsvistelse.

I motionerna anförs bl.a. att missionsarbete och ideellt biståndsarbete
företer betydande likheter vad gäller såväl arbetsinnehåll som organisationsbakgrund.
De volontärbidrag som administreras av SIDA utjämnar
inte de ekonomiska skillnaderna. Motionärerna anser därför att
den tidigare treårsgränsen för barnbidrag vid utlandsvistelse bör utsträckas
att gälla förutom barn till präster och missionärer även barn
till andra personer anställda av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund
eller till ett sådant samfund knutet organ eller av en svensk ideell
organisation som bedriver biståndsverksamhet. Motionären i motion
So622 (fp) vill dessutom att barnbidrag för dessa kategorier skall utgå
oavsett hur lång utlandsvistelsen är.

Enligt huvudregeln i 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
utgår barnbidrag för barn som är svenska medborgare och bosatta i
riket.

Riksdagen beslutade efter förslag i proposition 1984/85:39 att ändra
reglerna för barnbidrag vid utlandsvistelse så att som huvudregel gäller
en ettårsgräns för bedömningen av bosättningsfrågan. Dessförinnan
gällde tre år som gräns. Ett barn som lämnar Sverige för längre tid än
ett år skall alltså inte anses bosatt här och inte heller fa barnbidrag
under den tid barnet är borta.

1989/90:SoU27

Ettårsgränsen motsvarar vad som gäller såväl enligt lagen om allmän
försäkring som enligt lagen om bidragsförskott. Den låg vid sin till -

komst även i linje med den skatteregel som sade att anställningsinkomster
som förvärvas vid utlandsanställning som varar längre tid än
ett år inte beskattas i Sverige. Numera gäller sex månader som tidsgräns
för skattefrihet.

Det finns vissa undantag från ettårsregeln. Det gäller främst barn till
statligt anställda som utför arbete utomlands för arbetsgivarens räkning.
De anses fortfarande bosatta i Sverige och får barnbidrag oavsett
längden på utlandsvistelsen. Detta korresponderar med den skattemässiga
behandlingen; statligt anställda får i princip betala skatt i Sverige
för sina inkomster även om de är borta mer än ett år.

Ett särskilt undantag gäller beträffande medföljande barn till svensk
missionär eller präst som i annat fall är anställd i utlandet. Sådana
barn skall fortfarande anses bosatta i Sverige om utlandsvistelsen är
avsedd att vara högst tre år.

När det gäller skälen för det föreslagna undantaget för svenska
missionärer och präster anfördes i propositionen följande (s. 26).

Riksdagen har — som jag redan angivit — uttalat att regeringen i
denna fråga bör pröva och ta hänsyn till det som framförs i motioner
om missionärernas och biståndsarbetarnas förhållanden. För egen del
anser jag att det finns skäl som talar för att låta även dessa grupper av
icke statligt anställda omfattas av den nya ordningen för barnbidrag vid
utlandsvistelse. Avsikten är att nå fram till ett enhetligt bosättningsbegrepp
i det sociala förmånssystemet. Vidare är barnbidraget en generell
förmån vars närmare avgränsning inte bör påverkas av att en verksamhet
kan anses angelägen. Bidrag till biståndsarbete utgår i annan
ordning.

Å andra sidan har jag förståelse för att den förändring som den nya
ordningen medför kan drabba just dessa ideellt arbetande grupper eller
deras organisationer hårt. Därtill kommer att arbetet ofta torde utföras
i länder där de inte kommer i åtnjutande av någon motsvarande social
förmån. Att missionärerna och även präster anses ha en bibehållen
anknytning till Sverige under arbetet utomlands följer av 28 § folkbokföringsförordningen
[numera folkbokföringslagen, utskottets anm.|
(1967:198), där det framgår en rätt för dem att kvarstå som kyrkobokförda
i Sverige. För deras del föreslår jag därför att en treårsregel
alltjämt skall gälla.

I fråga om icke statligt anställda biståndsarbetare och deras organisationer
är situationen något annorlunda. Regeln i 28 § folkbokföringsförordningen
omfattar inte dessa. Enligt vad jag erfarit betalar SIDA
ett s.k. volontärbidrag för biståndsarbetare anställda av ideella organisationer.
För att ingen enskild skall behöva drabbas ekonomiskt till följd
av det nya bosättningsbegreppet bör det schablonbidrag som utgår
beräknas med hänsyn till minskade barnbidragsförmåner. Jag har
erfarit att så kommer att ske. För denna grupp är jag inte beredd att
föreslå något undantag från det nya bosättningsbegreppet.

Barn till volontärer får barnbidrag från SIDA upp till 3 år från
utresedagen. De riktlinjer som gäller för utbetalningarna är tillämpningar
av de bestämmelser som gäller för svenskt barnbidrag enligt
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag. Medel till detta anslås av
SIDA via utrikesdepartementets budget för svenskt bistånd till uländer.

1989/90:SoU27

Vid utskottsbehandlingen av propositionen väcktes flera motioner som
i likhet med de nu aktuella syftade till att ge även andra yrkeskategorier
än präster och missionärer rätt till barnbidrag vid utlandsvistelse
som överstiger ett år.

Utskottet delade åsikten i motionerna att det var önskvärt att likställa
olika typer av ideellt biståndsarbete, så att samma förmåner skulle
komma att utgå till alla som är anställda av ett svenskt trossamfund
eller av en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet
i utvecklingsländer. Utskottet underströk emellertid att det viktiga var
att möjligheterna att bedriva ideellt biståndsarbete inte försämrades.
Om detta krav tillgodosågs genom särskilda undantagsregler i lagen om
allmänna barnbidrag eller i form av ekonomisk kompensation i annan
ordning var enligt utskottet mera en praktisk fråga. Utskottet hänvisade
till att bidrag motsvarande barnbidraget utgick från SIDA till
organisationer som sänder ut biståndsarbetare med volontärbidrag i
den utsträckning biståndsarbetarna medförde barnbidragsberättigade
barn. Utskottet avstyrkte även ett motionsförslag om att barnbidrag för
här aktuella kategorier skulle utgå utan hänsyn till utlandsvistelsens
längd (SoU 1984/85:6).

Utskottet har vid senare behandlingar av frågan om barnbidrag vid
längre tids utlandsvistelse avstyrkt aktuella motioner och förutsatt att
regeringen följer tillämpningen av reglerna och, om så skulle visa sig
motiverat, tar initiativ till lämpliga åtgärder.

Biträdande socialminister Bengt Lindqvist besvarade den 17 oktober
1989 en fråga (fp) om vidgad rätt till barnbidrag vid utlandstjänstgöring.
Han uppgav då följande.

I den proposition från år 1984 (prop. 1984/85:39) där de nuvarande
reglerna för barnbidrag vid utlandsvistelse lades fast anförde föredragande
statsrådet att det fanns skäl för att låta också präster och missionärer
omfattas av den ettårsregel för barnbidrag vid utlandsvistelse som
gäller för andra grupper och som anknöt till den skatterättsliga regleringen.
Mot bakgrund av riksdagens uttalade åsikt föreslog dock regeringen
de undantag som finns i nu gällande lagstiftning. Den innebär
rätt till barnbidrag åt medföljande barn till svenska präster och missionärer
som är anställda i utlandet, om utlandsvistelsen är avsedd att
vara högst tre år.

Någon diskriminering av missionärer från frikyrkliga samfund finns
inte i lagstiftningen.

Jag är inte beredd att föreslå ytterligare undantag från de generella
reglerna för nya kategorier barnbidragsmottagare. Sådana undantag
skulle ytterligare komplicera lagstiftningen och ge upphov till gränsdragningsproblem.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet kan ansluta sig till de synpunkter som anförs i motionerna.
Vid sin behandling av samma fråga våren 1984 uttalade utskottet att
regeringen borde pröva och ta hänsyn till vad som anförts i de då
aktuella motionerna i fråga om rätten till barnbidrag för missionärer,
biståndsarbetare m.fl. Ett viktigt skäl för detta ställningstagande var
önskemålet om att inte försvåra möjligheterna att bedriva ideellt bi -

1989/90:SoU27

ståndsarbete i utvecklingsländer. Utskottet har alltjämt samma uppfattning.
Nuvarande undantag för missionärer och präster är ett steg i
denna riktning, men otillräckligt med hänsyn till att detta begrepp inte
täcker alla anställda hos trossamfund och därtill knutna organ och till
att även andra ideella organisationer än religiösa sådana bedriver
biståndsarbete.

Utskottet förordar mot bakgrund av det anförda en ändrad lydelse
av 1 § tredje stycket lagen om allmänna barnbidrag. Utskottets förslag
innebär att en ettårsgräns gäller som huvudregel men att undantag
såvitt nu är i fråga görs för viss ideellt inriktad verksamhet. Utskottet
föreslår att undantaget avgränsas så att det omfattar barn till personer
som är anställda av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller till
ett sådant samfund knutet organ eller av en svensk ideell organisation
som bedriver biståndsverksamhet. Utskottet förutsätter att riksförsäkringsverket
i samråd med SIDA till ledning för försäkringskassorna
upprättar en förteckning över ideella organisationer som har en uppbyggnad
och fungerande biståndsverksamhet. Utskottet anser alltså att
för här nämnda fall bör barnbidrag kunna utgå under utlandsvistelser
som inte avses vara längre än tre år.

Regeringen bör framlägga förslag i enlighet med vad utskottet nu
anfört.

Detta bör riksdagen med anledning av motionerna S06OI (c), So612
(m) och So622 (fp) ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:So601,
1989/90:So612 och 1989/90:So622 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

res. 1 (s)

2. beträffande höjning av det allmänna barnbidraget

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motion 1989/90:So58 yrkande 1, delvis, och yrkande 2,
delvis, motion 1989/90:So59 yrkande 1, delvis, och motion
1989/90:So60 yrkande 1 antar 1 § i förslaget till lag om ändring i
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

res. 2 (m)
res. 3 (c)
res. 4 (vpk)

3. beträffande höjning av det förlängda barnbidraget

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motion 1989/90:So59 yrkande 1, delvis, antar 1 § i
förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag,

res. 5 (vpk) - villk. 4

4. beträffande flerbarnstillägg

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med

1989/90:SoU27

avslag på motion 1989/90:So58 yrkande 2, delvis, antar 2 a § i
förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag,

res. 6 (m, c)

5. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till lag om
ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och lag om
ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag i den mån
förslagen inte behandlats under mom. 2—4,

6. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till
förslagsanslaget Allmänna barnbidrag under femte huvudtiteln
för budgetåret 1990/91 anvisar 1 935 000 000 kr. utöver vad
riksdagen tidigare anvisat (1989/90:SoU17, rskr. 172),

7. beträffande grundavdrag för barn

att riksdagen avslår motion 1989/90:So58 yrkande 1, delvis,

res. 7 (m)

8. beträffande framtida barnbidragshöjningar

att riksdagen avslår motion 1989/90:So60 yrkande 2,

res. 8 (c)

9. beträffande indexreglering av barnbidrag

att riksdagen avslår motion 1989/90:So59 yrkande 2,

res. 9 (vpk)

10. beträffande införande av vårdnadsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:So60 yrkande 3,
1989/90:So323 yrkande 3, 1989/90:So619 yrkande 2,

1989/90:So642 yrkande 1, delvis, och 1989/90:So646 yrkande 1.

res. 10 (m, c)
res. II (fp)

Stockholm den 15 maj 1990
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Anita Persson (s), Aina Westin (s), Ingrid Andersson (s), Per
Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd
Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m). Ingrid Ronne-Björkqvist
(fp), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp),
Sinikka Bohlin (s) och Göran Engström (c).

1989/90: SoU27

Reservationer

1989/90: SoU27

1. Barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse (morn. 1)

Bo Holmberg, Anita Persson, Aina Westin, Ingrid Andersson, Johnny
Ahlqvist, Rinaldo Karlsson, Ingegerd Anderlund och Sinikka Bohlin
(alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 11 börjar med "Utskottet
kan" och på s. 12 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att någonting nytt har framkommit som skulle
motivera en omprövning av riksdagens tidigare ställningstaganden i
denna fråga. Som utskottet tidigare anfört får erfarenheterna utvisa om
det finns skäl att överväga andra lösningar för att inte försvåra det
ideella biståndsarbetet. Utskottet avstyrker alltså motionerna So601 (c),
So612 (m) och So622 (fp).

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:So601, 1989/90:So612
och 1989/90:So622,

2. Höjning av det allmänna barnbidraget (mom. 2)

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 5 börjar med "Utskottet har
vid" och på s. 6 slutar med "år 1992" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion So58 (m) att propositionens
förslag skulle göra barnfamiljerna än mer bidragsberoende. I stället bör
hänsyn tas till barnfamiljernas lägre skatteförmåga genom ett grundavdrag
på 15 000 kr. per barn och år vid den kommunala beskattningen
(se res. 7). Propositionens förslag till höjning av barnbidraget bör alltså
avslås och barnbidraget utgå med oförändrat belopp. Utskottet avstyrker
alltså motionerna So59 (vpk) yrkande 1, delvis, och S06O (c)
yrkande 1, vari föreslås höjningar av det allmänna barnbidraget.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande höjning av det allmänna barnbidraget

att riksdagen med bifall till motion So58 yrkande 1, delvis, och
yrkande 2, delvis, och med avslag på motionerna 1989/90:So59
yrkande 1, delvis, och 1989/90:So60 yrkande 1 avslår det i
propositionen framlagda förslaget till ändring av 1 § lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag,

3. Höjning av det allmänna barnbidraget (morn. 2)

Rosa Östh och Göran Engström (båda c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 5 börjar med "Utskottet har
vid" och på s. 6 slutar med "år 1992" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion So60 (c) att man når en bättre
fördelningspolitik genom att i stället för att öka bidragen sänka matmomsen
och begränsa ökningen av boendekostnaderna. Barnbidraget
bör dock höjas med 500 kr. per år så att realvärdet från den senaste
höjningen återställs. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker att
förslaget i propositionen ändras i enlighet med yrkande 1 i den nu
aktuella motionen (c). Utskottet avstyrker därmed motionerna So58
(m) yrkande 1, delvis, och yrkande 2, delvis, samt So59 (vpk) yrkande

1, delvis.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande höjning av det allmänna barnbidraget
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:60 yrkande 1 och
med anledning av propositionens förslag samt med avslag på
motionerna 1989/90:So58 yrkande 1, delvis, yrkande 2, delvis,
och 1989/90:So59 yrkande 1, delvis, antar det i Bilaga 2 upptagna
och såsom Reservanternas förslag betecknade förslaget till lag
om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

4. Höjning av det allmänna barnbidraget (mom. 2)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "år 1992" bort ha följande lydelse:

Den skatteomläggning som regeringen föreslagit kommer att hårt
drabba familjer med lägre och medelstora inkomster. Utskottet delar
uppfattningen i motion So59 (vpk) att barnfamiljerna behöver mer
kompensation än vad regeringen föreslagit. Barnbidragen bör därför
redan 1 januari 1991 höjas till den storlek som regeringen planerat till
år 1992. Utskottet avstyrker därmed motionerna So58 (m) yrkande 1,
delvis, och yrkande 2, delvis, samt So60 (c) yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande höjning av det allmänna barnbidraget
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:So59 yrkande 1,
delvis, och med anledning av propositionen samt med avslag på
motionerna 1989/90:So58 yrkande 1, delvis, yrkande 2, delvis,
och 1989/90:So60 yrkande 1 antar det i Bilaga 3 upptagna och
såsom Reservantens förslag betecknade förslaget till lag om ändring
i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

1989/90:SoU27

5. Höjning av det förlängda barnbidraget (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till res. 4

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att utskottet bort anföra följande:

Utskottet har i det föregånde uttalat att barnbidragen redan till år
1991 bör höjas till den nivå regeringen planerat till år 1992 (se res. 4).
Detta gäller även det förlängda barnbidraget. Utskottet tillstyrker följaktligen
motion So59 (vpk) även såvitt nu är i fråga (yrkande 1,
delvis).

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande höjning av det förlängda barnbidraget

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:So59 yrkande 1,
delvis, och med anledning av propositionen antar det i Bilaga
4 upptagna och såsom Reservantens förslag betecknade förslaget
till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,

6. Flerbarnstillägg (mom. 4)

Sten Svensson (m), Per Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson (m),
Rosa Östh (c) och Göran Engström (c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med "Utskottet
tillstyrker också" och slutar med "So58 (m)" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär att flerbarnstilläggen urholkas fr.o.m det
fjärde barnet. Detta kan utskottet inte godta, eftersom flerbarnsfamiljerna
kommer att drabbas av kraftigt ökade kostnader på grund av
skatteomläggningen. Principerna bakom den nuvarande konstruktionen
av flerbarnstilläggen bör därför vara oförändrade. Utskottet anser
också att en ökad rundgång av skatter och bidrag måste motverkas.
Utskottet avstyrker därför propositionens förslag i denna del och
tillstyrker motion So58 (m) yrkande 2, delvis.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande flerbarnstillägg

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:So58 yrkande 2,
delvis, avslår det i propositionen framlagda förslaget till ändring
av 2 a § lagen (19047:529) om allmänna barnbidrag,

7. Grundavdrag för barn (mom. 7)

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med "Förslag från"
och slutar med "yrkande 1, delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion So58 (m) att barnbidragshöjningar
bör ersättas av successivt lägre skattetryck samt av grundavdrag
för alla barn. En grundläggande princip i svensk beskattningsrätt är att
uttag av skatt skall ske med hänsyn till bärkraft. Den svenska familjebeskattningen
innebär i sin nuvarande utformning ett avsteg från

1989/90:SoU27

denna princip, eftersom den inte tar någon hänsyn till familjernas
försörjningsbörda. Skattereformen innebär ingen ändring härvidlag,
snarare tvärtom, eftersom hemmamakereduktionen föreslås avskaffad.
En familjs totala kostnader varierar med antalet barn, och en inkomstbeskattning
som skall kunna skapa rättvisa för barnfamiljerna måste
därför, enligt utskottet, innehålla bestämmelser om ett avdrag vid
beskattningen för varje barn.

Den statliga inkomstskatten kommer på sikt att avskaffas utom för
de allra högsta inkomsterna. Det är därför lämpligt att avdraget medges
vid den kommunala taxeringen. Härigenom uppnås att avdragets värde
efter skatt inte påverkas av föräldrarnas inkomstläge.

För inkomståret 1991 bör således som ett första steg införas ett
grundavdrag vid den kommunala beskattningen på 7 500 kr. för varje
hemmavarande barn under 18 års ålder. Avdragsrätten bör också
omfatta barn i åldern 18—20 år som går i gymnasieskola och uppbär
studiestöd. De som har så låga inkomster eller så många barn att de
inte kan utnyttja grundavdraget fullt ut bör kompenseras genom
"negativ skatt", vilket innebär att ett belopp motsvarande nettoeffekten
av den inte utnyttjade delen av grundavdraget betalas kontant. Härigenom
kan alla oavsett inkomstförhållandena utnyttja avdragets effekt
fullt ut.

Förslag om grundavdraget för barn bör föreläggas riksdagen så snart
som möjligt.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa:

7. beträffande grundavdrag för barn

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So58 yrkande 1,
delvis, hos regeringen begär förslag om kommunalt grundavdrag
för barn i enlighet med vad utskottet anfört,

8. Framtida barnbidragshöjningar (mom. 8)

Rosa Östh och Göran Engström (båda c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "(yrkande 2)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion So60 (c) yrkande 2 att
storleken av framtida barnbidragshöjningar bör bedömas när konsekvenserna
av skatteomläggningen framgått. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:

8. beträffande framlida barnbidragshöjningar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So60 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:SoU27

9. Indexreglering av barnbidrag (mom. 9)

1989/90: SoU27

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 7 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion So59 (vpk) att barnbidraget
nu bör indexregleras. Detsamma gäller det förlängda barnbidraget. Det
kan inte vara rimligt att varje nödvändig barnbidragshöjning skall
behöva föregås av en så ingående och långsam process som en prövning
av regering och riksdag innebär. Enligt utskottets mening bör
barnbidraget läggas fast vid den nivå barnbidraget efter den nu aktuella
höjningen (se res. 4) Sr i förhållande till basbeloppet.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till en
sådan indexreglering i så god tid att barnbidraget kan indexregleras
fr.o.m. den 1 januari 1991.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa:

9. beträffande indexreglering av barnbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So59 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Införande av vårdnadsbidrag (mom. 10)

Sten Svensson (m), Per Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson (m),
Rosa Östh (c) och Göran Engström (c) anser

dels att det avsnitt i betänkande på s. 8 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "(c) yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör ett vårdnadsbidrag införas enligt de
riktlinjer som anges i motion So642 (c, m, fp).

Utskottet vill framhålla att en politik i linje med de i motionen
angivna målsättningarna förutsätter att insatserna sker på flera olika
områden.

-Ett beskattningsbart vårdnadsbidrag om 15 000 kr. per barn och år
bör inforas för alla barn mellan 1 och 7 år.

Vårdnadsbidraget påverkar inte bostadsbidragen och inte heller sjukförsäkringsgrundande
eller pensionsgrundande inkomst. Vårdnadsbidrag
utgår samtidigt med vårdbidrag för handikappat barn.
-Avdragsrätt bör införas för styrkta barnomsorgskostnader upp till
15 000 kr. per barn och år.

Avdragsrätten tillkommer den som uppbär vårdnadsbidrag. Avdrag
medges för kostnader oberoende av omsorgens tid och form. Den som
på grund av kostnader för barnomsorg räknar med att kunna utnyttja
avdragsrätten kan genom anmälan slippa preliminärskatteavdrag på
motsvarande belopp.

-Statsbidragen till kommunerna för barnomsorgen bör minskas med
motsvarande 12 000 kr. per heltidsplats.

-Pensionsår inom ATP räknas för arbete med egna barn i hemmet

fram t.o.m. året för barnets skolstart.

Utskottet anser att en utbyggnad av föräldraförsäkringen är helt otillräcklig
när det gäller att utveckla en politik som ger familjerna
valfrihet i barnomsorgen. De stora skillnaderna i förmåner mellan
olika familjer förstärks. Förslaget till vårdnadsbidrag är ett bättre
alternativ, då det okar valfriheten under hela förskoleperioden och
utgår lika för alla barn.

Enligt utskottets mening förstärks valfriheten genom att föräldrarna
själva disponerar 15 000 kr. per barn för att ekonomiskt klara behovet
av barnomsorg. Vårdnadsbidraget kan antingen användas för att betala
nuvarande barnomsorgsplats, vilken i princip blir 12 000 kr. dyrare,
eller för att utveckla föräldradrivna kooperativ eller andra privata
lösningar etc. Det ger också ökade möjligheter, särskilt för flerbarnsföräldrarna,
att ägna mer tid åt omvårdnaden av de egna barnen.

En ökad valfrihet ger förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande
inom barnomsorgen. Detta skapar utrymme för fler platser och kvalitetsförbättringar.

Vårdnadsbidraget ger småbarnsfamiljerna större möjligheter att utnyttja
den lagstadgade rätten till arbetstidsförkortning och ger därmed
mer tid för barnen. Utskottet förutsätter att kommunerna — i den
utsträckning det efterfrågas — ställer halvtids- eller deltidsplatser till
förfogande och differentierar avgifterna med hänsyn till detta. I många
kommuner innebär det ett behov av fler sådana platser.

Genom avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader ges familjerna
ökad ekonomisk möjlighet att lösa barnomsorgen genom t.ex.
privata familjedaghem eller anställd barnvårdare. När deras inkomster
tas upp till beskattning och påförs sociala avgifter tillförsäkras de
samma sociala skydd och trygghet som andra inkomsttagare. Härigenom
skapas förutsättningar för att eliminera en svart sektor i ekonomin.

Sammanfattningsvis kommer motionärernas förslag enligt utskottets
mening att leda till betydande fördelar för barnfamiljerna. Genom
ökade ekonomiska resurser får de större möjlighet att utifrån sina egna
förutsättningar välja den form av barnomsorg som de finner bäst.
Härigenom förbättras barnens villkor i det svenska samhället, samtidigt
som det i småbarnsfamiljerna blir lättare att förena föräldraskap med
förvärvsarbete och personlig utveckling.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget om
införande av ett vårdnadsbidrag. Den i motion So642 föreslagna modellen
bör genomföras i ett steg fr.o.m. den 1 januari 1991.

Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag
till lag om vårdnadsbidrag samt följdändringar i annan lagstiftning i
enlighet med det anförda. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen
till känna med anledning av motionerna So642 (m, fp, c) yrkande 1,
delvis, So323 (c) yrkande 3, So646 (c) yrkande 1 och So60 (c) yrkande

1989/90:SoU27

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:

10. beträffande införandet av vårdnadsbidrag
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:So60 yrkande
3, 1989/90:So323 yrkande 3, 1989/90:So619 yrkande 2,
1989/90:So642 yrkande 1, delvis, och 1989/90:So646 yrkande 1,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Införande av vårdnadsbidrag (mom. 10)

Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 8 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "(c) yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör ett vårdnadsbidrag införas enligt de
riktlinjer som anges i motion So642 (c, m, fp).

Utskottet vill framhålla att en politik i linje med de i motionen
angivna målsättningarna förutsätter att insatserna sker på flera olika
områden.

-Ett beskattningsbart vårdnadsbidrag om 15 000 kr. per barn och år
bör införas för alla barn meitan 1 och 7 år.

Vårdnadsbidraget påverkar inte bostadsbidragen och inte heller sjukförsäkringsgrundande
eller pensionsgrundande inkomst. Vårdnadsbidrag
utgår samtidigt med vårdbidrag för handikappat barn.

- Avdragsrätt bör införas för styrkta barnomsorgskostnader upp till
15 000 kr. per barn och år.

-Statsbidragen till kommunerna för barnomsorgen bör minskas med
motsvarande 12 000 kr. per heltidsplats.

-Pensionsår inom ATP räknas för arbete med egna barn i hemmet
fram t.o.m. året för barnets skolstart.

Utskottet anser att en utbyggnad av föräldraförsäkringen är helt otillräcklig
när det gäller att utveckla en politik som ger familjerna
valfrihet i barnomsorgen. De stora skillnaderna i förmåner mellan
olika familjer förstärks. Förslaget till vårdnadsbidrag är ett bättre
alternativ, då det ökar valfriheten under hela förskoleperioden och
utgår lika för alla barn.

Enligt utskottets mening förstärks valfriheten genom att föräldrarna
själva disponerar 15 000 kr. per barn för att ekonomiskt klara behovet
av barnomsorg. Vårdnadsbidraget kan antingen användas för att betala
nuvarande barnomsorgsplats, vilken i princip blir 12 000 kr. dyrare,
eller för att utveckla föräldradrivna kooperativ eller andra privata
lösningar etc. Det ger också ökade möjligheter, särskilt för
flerbarnsföräldrarna, att ägna mer tid åt omvårdnaden av de egna
barnen.

1989/90: SoU27

En ökad valfrihet ger förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande
inom barnomsorgen. Detta skapar utrymme för fler platser och kvalitetsförbättringar.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att ett vårdnadsbidrag
införs så snart de ekonomiska förutsättningarna medger det.
Reformen måste finansieras. Bruttokostnaderna kan beräknas till drygt
9 000 milj. kr. När hänsyn tagits till de minskade statsbidrag till
barnomsorgen som följer av förslaget och skatteintäkten av vårdnadsbidraget
blir nettokostnaden ungefär hälften därav.

Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med
förslag om vårdnadsbidragets närmare utformning, följdändringar i
annan lagstiftning samt om finansieringen.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna med anledning
av motionerna So642 (m, fp, c) yrkande 1, delvis, So323 (c) yrkande 3,
So646 (c) yrkande 1 och So60 (c) yrkande 3.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:

10. beträffande införandet av vårdnadsbidrag
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:So60 yrkande
3, 1989/90:So323 yrkande 3, 1989/90:So619 yrkande 2,
1989/90:So642 yrkande 1, delvis, och 1989/90:So646 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:SoU27

I propositionen 1989/90:140 framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 och 2a§§ lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

För barn. som är svensk medbor- För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av all- gare och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till bar- männa medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå nets uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 6 720 kro- allmänt barnbidrag med 9000 kronor
om året i enlighet med vad ne- nor om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas. dan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke
är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och
mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn till den
som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens
räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sverige. Medföljande
barn till en svensk missionär eller präst, som i annat fall är anställd
i utlandet, skall fortfarande anses bosatta här, om utlandsvistelsen är avsedd
att vara längst tre år.

2 a §3

Flerbarnstillägg utgår om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller
flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn som avses i
4 § tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägg lämnas med belopp som motsvarar

1. ett halvt barnbidrag för det tredje barnet,

2. etthundranittio procent av ett 2.ett helt barnbidrag för det fjärde

helt barnbidrag för det fjärde bar- barnet,

net,

3. tvåhundrafyrtio procent av ett 3. etthundrafemtio procent av ett

helt barnbidrag för det femte barnet, helt barnbidrag för det femte barnet

och varje ytterligare barn.

4. etthundrasextio procent av ett
helt barnbidrag för det sjätte barnet
och varje ytterligare barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär
allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan uppbär
allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande sammanbor
och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn
gemensamt.

1 Lagen omtryckt 1973:449.

: Senaste lydelse 1989:682.

’ Senaste lydelse 1988:225.

1989/90:SoU27

Bilaga 1

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall
anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i
denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90:SoU27

Bilaga 1

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

En elev i grundskolan har rätt till
förlängt barnbidrag av allmänna medel
med 560 kronor i månaden från
och med kvartalet efter det under
vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma
gäller elever som deltar i motsvarande
utbildning i sameskolan, en
riksinternatskola eller en sådan fristående
skola som avses i 9 kap. 1 eller
2 § skollagen (1985:1100).

Föreslagen lydelse

En elev i grundskolan har rätt till
förlängt barnbidrag av allmänna medel
med 750 kronor i månaden från
och med kvartalet efter det under
vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma
gäller elever som deltar i motsvarande
utbildning i sameskolan, en
riksinternatskola eller en sådan fristående
skola som avses i 9 kap. 1 eller
2 § skollagen (1985:1100).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90:SoU27

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1989:683.

I reservation nr 3 framlagt lagförslag

Förslag till ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

1 §

För barn, som är svensk med- För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av borgare och bosatt i riket, skall av

allmänna medel såsom bidrag till allmänna medel såsom bidrag till

barnets uppehälle och uppfostran banets uppehälle och uppfostran

utgå allmänt barnbidrag med 6 utgå allmänt barnbidrag med 7

720 kronor om året i enlighet 220 kronor om året i enlighet

med vad nedan närmare stadgas. med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som
icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är
bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess
föräldrar sedan minst sex månader vistats i riket.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här,
om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn
till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för
arbete för arbetsgivarens räkning, skall under utsdändningstiden anses
bosatta i Sverige. Medföljande barn till en svensk missionär eller präst,
som i annat fall är anställd i utlandet, skall fortfarande anses bosatta
här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90: SoU27

Bilaga 2

I reservation nr 4 framlagt lagförslag

Förslag till ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservantens förslag

1 §

För barn, som är svensk med- För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av borgare och bosatt i riket, skall av

allmänna medel såsom bidrag till allmänna medel såsom bidrag till

barnets uppehälle och uppfostran banets uppehälle och uppfostran

utgå allmänt barnbidrag med 6 utgå allmänt barnbidrag med 10

720 kronor om året i enlighet 020 kronor om året i enlighet

med vad nedan närmare stadgas. med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som
icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är
bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess
föräldrar sedan minst sex månader vistats i riket.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här,
om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn
till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för
arbete för arbetsgivarens räkning, skall under utsdändningstiden anses
bosatta i Sverige. Medföljande barn till en svensk missionär eller präst,
som i annat fall är anställd i utlandet, skall fortfarande anses bosatta
här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90: SoU27

Bilaga 3

I reservation nr 5 framlagt lagförslag

Förslag till ändring i lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

En elev i grundskolan har rätt
till förlängt barnbidrag av allmänna
medel med 560 kronor i månaden
från och med kvartalet efter
det under vilket eleven fyllt 16
år. Detsamma gäller elever som
deltar i motsvarande utbildning i
sameskolan, en riksinternatskola
eller en sådan fristående skola
som avses i 9 kap. 1 eller 2 §
skollagen (1985:1100).

Reservantens förslag

1 §

En elev i grundskolan har rätt
till förlängt barnbidrag av allmänna
medel med 835 kronor i månaden
från och med kvartalet efter
det under vilket eleven fyllt 16
år. Detsamma gäller elever som
deltar i motsvarande utbildning i
sameskolan, en riksinternatskola
eller en sådan fristående skola
som avses i 9 kap. 1 eller 2 §
skollagen (1985:1100).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90:SoU27

Bilaga 4

gotab 96753, Stockholm 1990