Socialutskottets betänkande
1989/90: So U20

Gymnasieutbildning för svårt

rörelsehindrade ungdomar 1989/90

SoU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1989/90:92 om gymnasieutbildning
för svårt rörelsehindrade ungdomar och de motioner
som väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlas
också vissa motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1990.

Med anledning av ett antal motioner (m, fp, c, vpk, mp) med olika
förslag om att företrädare för de handikappade eller deras organisationer
skall ingå i den särskilda nämnden för frågor om intagning till den
specialan passade gymnasieutbildningen uttalar utskottet att även företrädare
för de rörelsehindrade bör ingå i nämnden. Utskottet föreslår
därför ett tillägg till förslaget i propositionen till 5 kap. 12 a § andra
stycket skollagen.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet behandlar det statliga kostnadsansvaret för habilitering
m.m. för elever vid den specialanpassade gymnasieutbildningen. Utskottet
anser att staten bör finansiera dessa kostnader för samtliga
elever, oberoende av elevens hemort och bostadsform. Vad utskottet
anför föreslås riksdagen ge regeringen till känna.

I övrigt tillstyrker utskottet förslagen i propositionen.

Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande (fp).

Propositionen

I proposition 1989/90:92 om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
ungdomar har regeringen föreslagit riksdagen

dels att anta förslaget till

1. lag om ändring i skollagen (1985:1100),

dels att

2. godkänna vad som förordats om statlig finansiering av kostnaderna
för boende i elevhem, omvårdnad samt habilitering i anslutning till
gymnasieskolor med specialanpassad utbildning för svårt rörelsehindrade
ungdomar (avsnitt 3.5),

1

1 Riksdagen 1989190. 12 sami. Nr 20

3. till Nämnden för vårdartjänst under femte huvudtiteln för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 83 717 000 kr.

Vidare bereds i proposition riksdagen tillfälle att ta del av vad som
anförts om

4. anordnande av specialanpassad utbildning för svårt rörelsehindrade
i en gymnasieskola i den norra planeringsregionen (avsnitt 3.2),

5. huvudmannaskap för Rh-anpassad utbildning och för omvårdnadsinsatser
i anslutning till skola med sådan utbildning (avsnitt 3.4),

6. uppgifter för nämnden för vårdartjänst (avsnitt 3.7).

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition
1989/90:92

1989/90:Sol9 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att också två elevrepresentanter, en man
och en kvinna, skall ingå i den särskilda nämnd som skall nyinrättas
för att avgöra frågor om intagning till den specialanpassade utbildningen,

2. att riksdagen beslutar att minsta antalet ledamöter i nämnden
skall vara nio.

1989/90:So20 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att en representant för de handikappade skall ingå i intagningsnämnden.

1989/90:So21 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att det, enligt de närmare föreskrifter som kommer
att meddelas, i den särskilda nämndens sammansättning skall ingå en
representant för de svårt rörelsehindrade eller för deras organisationer.

1989/90:So22 av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om representation i intagningsnämnden,

2. att riksdagen med ändring i regeringens förslag beslutar att besvär
över intagningsnämndens beslut i första hand skall prövas av länsrätt,

3. att riksdagen beslutar att ändra förslaget till 3 kap. 19 a §
skollagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:So23 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om brukarrepresentation i intagningsnämnden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det statliga övertagandet av kostnadsansvaret
inte får förhindra eller fördröja andra nödvändiga reformer på handikappområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en uppföljning och utvärdering av verksamheten.

1989/90: SoU20

2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1990

1989/90:So260 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
ungdomar,

1989/90:So296 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gymnasieplatser för rörelsehindrade ungdomar.

Utskottet

Bakgrund

År 1979 uppdrog regeringen åt statens förhandlingsnämnd att ta upp
förhandlingar om att överföra verksamheten med omvårdnad åt svårt
handikappade elever vid Skärholmens gymnasium till Stockholms läns
landstingskommun.

I december 1986 uppdrog regeringen åt styrelsen för vårdartjänst att,
i avvaktan på att slutlig överenskommelse kunde träffas, fr.o.m. 1987
debitera berörda landsting och kommuner en preliminär avgift för
omvårdnad och därmed sammanhängande verksamhet för svårt rörelsehindrade
elever vid Skärholmens gymnasium. Hemkommunen skulle
därvid betala 60 % och hemlandstingskommunen 40 % av omvårdnadskostnaden.

I betänkandet SoU 1986/87:18 (s. 26 f.) behandlade utskottet våren
1987 motionsyrkanden med anledning av budgetpropositionen om att
staten skulle ta det ekonomiska ansvaret för de svårt rörelsehindrade
elevernas gymnasieutbildning. Utskottet uttalade bl.a. följande.

Enligt utskottets uppfattning åvilar det ekonomiska ansvaret för omvårdnaden
om de rörelsehindrade ungdomarna under deras gymnasieskolgång
principiellt vederbörande primär- och landstingskommuner.
Staten måste emellertid vara beredd att svara för att den begränsade
grupp det här är fråga om verkligen kan erbjudas en fungerande
gymnasieskolgång. De av dessa ungdomar som vill studera vidare måste
då garanteras den omvårdnad som är en förutsättning för att de skall
kunna fullfölja sina studier. Deras möjligheter får inte vara beroende
av hemortskommun. Statens ansvar för dessa ungdomars möjligheter
till gymnasiestudier bör slås fast.

Sedan utskottet hänvisat till de pågående förhandlingarna mellan statens
förhandlingsnämnd och kommun- och landstingsförbunden underströk
utskottet att förhandlingarna därför borde bedrivas med inriktning
på att frågan måste bringas till en skyndsam lösning. 1
avvaktan härpå hade utskottet ingen erinran mot att berörda kommuner
och landsting debiterades en preliminär avgift i enlighet med vad

1989/90:SoU20

3

1* Riksdagen 1989/90. 12 sami. Nr 20

Rättelse: S. 14 rad 21 Står: yrkande 1 delvis Rättat till: yrkande 1

som anförts i budgetpropositionen. Vad utskottet uttalat om statens
ansvar för dessa ungdomars möjligheter till gymnasiestudier borde,
enligt utskottet, riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 173).

1989 års handikapputredning fick i december 1988 genom tilläggsdirektiv
(dir. 1988:65) i uppdrag att utreda och lämna förslag om dels
gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar, dels social
omvårdnad och habilitering i anslutning till utbildningen.

1 betänkandet 1988/89:SoU19 (s. 18 f.) våren 1989, då utskottet i
samband med behandlingen av budgetpropositionen senast behandlade
frågan, avstyrkte utskottet motionsyrkanden om statens ansvar för
rörelsehindrade ungdomars gymnasiestudier. Utskottet, som konstaterade
att frågan om ansvaret för gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade
ungdomar behandlades med förtur av 1989 års handikapputredning,
ansåg att kommitténs arbete borde avvaktas innan riksdagen
övervägde något initiativ i frågan.

Riksdagen biföll emellertid en reservation av utskottets c-, vpk- och
mp-ledamöter om ett tillkännagivande till regeringen med följande
lydelse (rskr 217).

En betydligt mindre andel av de svårt rörelsehindrade ungdomarna än
av andra ungdomar genomgår gymnasieutbildning. Ett av skälen till
detta är att små kommuner finner det betungande att betala för de
boende- och vårdkostnader som uppkommer, ca 500 000 kr. per elev
och år, vid Skärholmens gymnasium. Staten bör ha ansvaret för de
svårt rörelsehindrade ungdomarnas gymnasiestudier. Vad utskottet nu
anfört bör ges regeringen till känna.

Konstitutionsutskottet behandlade frågan i sitt granskningsbetänkande
1988/89:KU30. Enligt konstitutionsutskottet hade de krav riksdagen
ställt i fråga om ansvar för berörda ungdomars gymnasiestudier inte
uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. Konstitutionsutskottet uttalade att
det således borde ha vidtagits mer kraftfulla åtgärder från ansvarigt håll
för att bringa frågan till en skyndsam lösning.

Resultatet av granskningen anmäldes för riksdagen av konstitutionsutskottet.

Riksdagen godkände utskottets anmälan (rskr. 256).

1989 års handikapputredning avlämnade i juni 1989 delbetänkandet
(SOU 1989:54) Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
ungdomar.

Kommittén föreslog i betänkandet en lagstadgad rätt till gymnasieutbildning
för svårt rörelsehindrade ungdomar. Vidare föreslog kommittén
att ett specialanpassat gymnasium för svårt rörelsehindrade ungdomar
borde tillkomma i Umeå, utöver dem som redan finns i Skärholmen
och Angered. Kostnader för omvårdnad vid de specialanpassade
gymnasierna föreslogs täckas av statsbidrag via anslag till nämnden för
vårdartjänst. När det gäller huvudmannaskapet för utbildningen och
finansieringen av utbildningskostnaderna föreslog kommittén att det
kommunala ansvaret kvarstår.

1989/90: SoU20

4

Gällande ordning

1989/90:SoU20

En av målsättningarna för gymnasieskolan är att alla ungdomar under
20 år skall beredas plats där. Även elever med funktionshinder bör så
långt möjligt fa fullgöra sin skolgång på eller nära hemorten och
därmed ges möjlighet att bo kvar i sina hem under skoltiden. Detta
förutsätter att skolmiljön och undervisningen är utformade så att de är
tillgängliga för elever med funktionshinder. Också frågor om boende
och omvårdnad i boendet, habiliteringsinsatser, personlig assistans
m.m. måste lösas.

Enligt gymnasieförordningen (1987:743) skall fördelningen av studievägar
och elevplatser mellan kommunerna utgå från följande. Ett antal
orter i landet (gymnasieorter) skall för sökande från ett för gymnasieorten
naturligt upptagningsområde (gymnasieregion) kunna erbjuda
ett allsidigt urval av vanliga studievägar i en gymnasieskola med ortens
kommun som huvudman (gymnasieortskommun).

Ett särskiljande av olika grupper av elever i undervisningen bör så
långt möjligt undvikas. För vissa grupper, som på grund av sina
handikapp inte kan gå i den vanliga skolan, har säranordningar på
skolområdet ändå ansetts nödvändiga (prop. 1983/84:27, UbU
1983/84:8, rskr. 112).

De flesta elever med rörelsehinder har möjlighet att fullgöra sin
utbildning i den reguljära skolan utan särskilda anordningar. Det finns
emellertid en grupp svårt rörelsehindrade elever som har behov av
särskilda insatser av pedagogisk och social art för att klara sin skolgång.

I gymnasieförordningen (1987:743) finns regler om specialklasser för
elever i gymnasieskolan, som på grund av bl.a. rörelsehinder inte kan
följa den vanliga undervisningen.

Enligt förordningen (1987:738) om statsbidrag till särskilda insatser
inom skolområdet kan en kommun få statsbidrag till undervisningsinsatser
som kommunen vidtar för elever med handikapp. Sådant bidrag
får även användas för insatser i anslutning till undervisningen, t.ex.
personlig assistans.

Enligt förordningen (1984:75) om regional samverkan i fråga om
undervisning för elever med handikapp är landet indelat i fem regioner,
med en planeringsberedning knuten till en länsskolnämnd i varje
region.

I skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om interkommunal ersättning
för utbildningskostnader.

Gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever finns i dag vid
Skärholmens och Angereds gymnasier.

Vid Skärholmens gymnasium svarade staten för finansieringen av
elevhem och personlig omvårdnad fram till år 1987. Sedan dess
debiterar nämnden för vårdartjänst, som tidigare framhållits, berörda
landsting och kommuner (40 % resp. 60 %) kostnaden för omvårdnad
och därmed sammanhängande verksamhet för eleverna.

Göteborgs kommun är huvudman för skolverksamheten vid Angereds
gymnasium medan Stiftelsen Bräcke diakonigård är huvudman för
den sociala omvårdnaden och habiliteringen. Stiftelsen debiterar sedan
år 1987 elevernas hemkommuner och hemlandstingskommuner kostnaden
för dessa verksamheter efter samma principer som gäller för
Skärholmens gymnasium.

Propositionsförslaget i huvuddrag

I propositionen föreslås, i god överensstämmelse med utredningens
förslag, att det i skollagen (1985:1100) förs in ett bemyndigande för
regeringen att bestämma vilka kommuner som i sin gymnasieskola Sr
anordna speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
ungdomar, kombinerad med särskilda omvårdnadsinsatser i form av
boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering. Sådan specialanpassad
utbildning och omvårdnad bör ytterligare anordnas vid
gymnasieskolan i en kommun i norra planeringsregionen, utöver dem
som redan finns i Stockholm och Göteborg.

Vidare föreslås att skollagen ändras så att svårt rörelsehindrade
ungdomar, som på grund av handikappet inte kan följa reguljär
studiegång i gymnasieskolan, ges rätt att fa specialanpassad utbildning i
gymnasieskola efter den obligatoriska skolgångens slut. Denna rätt
föreslås gälla intill utgången av vårterminen det kalenderår då eleven
fyller 21 år eller, om det behövs för att avsluta dessförinnan påbörjad
utbildning, t.o.m. vårterminen det år eleven fyller 23 år.

I propositionen föreslås att frågor om intagning till denna specialanpassade
gymnasieutbildning skall avgöras av en särskild nämnd. Nämndens
beslut föreslås kunna överklagas till kammarrätt av den som
söker till sådan utbildning. Skolöverstyrelsen bör, med hänsyn till dess
tillsynsuppgifter, vara den myndighet som utser ledamöter till den
särskilda nämnden.

Den specialan passade utbildningen för svårt rörelsehindrade elever
föreslås anordnas som en del av en kommuns befintliga gymnasieskola,
och huvudman för själva utbildningen skulle därmed vara kommunen.

Huvudman för boende i elevhem, omvårdnad och habilitering i
anslutning till gymnasieskolan i Skärholmen bör, enligt propositionen,
i avvaktan på överenskommelse med annan huvudman, vara nämnden
för vårdartjänst. Motsvarande huvudman för omvårdnadsinsatserna i
anslutning till gymnasieskolan i Angered bör också i fortsättningen
vara Stiftelsen Bräcke diakonigård. Det bör eftersträvas att kommunen
eller landstingskommunen åtar sig huvudmannaskapet för omvårdnadsinsatserna
i anslutning till den tilltänkta gymnasieskolan i den
norra planeringsregionen.

I propositionen föreslås vidare att kostnader för boende i elevhem,
omvårdnadsinsatser och habilitering för elever som bor i elevhem skall
täckas av statsbidrag via anslag till nämnden för vårdartjänst. Staten
föreslås också svara för kostnaderna för habilitering för svårt rörelsehindrade
elever som är hemmahörande i annan landstingskommun än

1989/90: SoU20

6

den som skolan ligger i, men som bor i annan bostad än elevhem. Av
en elev som bor i ett elevhem i anslutning till en sådan skola får skälig
avgift för kost och logi tas ut.

Nämnden för vårdartjänst bör enligt propositionen, vid sidan av de
uppgifter den redan har för vårdartjänst m.m. och genom huvudmannaskapet
för elevhem, omvårdnad och habilitering i anslutning till
Skärholmens gymnasium, årligen lägga fram förslag till regeringen om
statligt anslag till statsbidrag till boende i elevhem, omvårdnad i
boendet och habilitering i anslutning till gymnasieskolorna med specialanpassad
utbildning. Nämnden för vårdartjänst bör också fördela
statsbidragen enligt de regler som regeringen föreskriver. I propositionen
föreslås också att nämnden för vårdartjänst skall bistå den särskilda
nämnden med kansliresurser.

Enligt propositionen beräknas för budgetåret 1990/91 för vårdartjänst
åt studerande med svåra rörelsehinder vid folkhögskolor, universitet
och högskolor ett medelsbehov av 40 092 000 kr. För omvårdnadsinsatser
i anslutning till gymnasieskolor med specialanpassad utbildning
för svårt rörelsehindrade elever beräknas 39 086 000 kr.
Enligt propositionen beräknas kostnaden för kansliet vid nämnden för
vårdartjänst till 4 539 000 kr.

De nya bestämmelserna i skollagen om gymnasieskolutbiidning för
svårt rörelsehindrade ungdomar föreslås träda i kraft den 1 januari
1991. Det nya intagningsförfarandet föreslås bli tillämpat första gången
för elever som söker till höstterminen 1991. Det föreslagna statsbidraget
för finansieringen av boendet i elevhem, övriga omvårdnadsinsatser
och habilitering vid den specialan passade utbildningen föreslås dock
kunna ges fr.o.m. höstterminen 1990 för elever som då går i sådan
utbildning.

Allmänt om behovet av en reform

I två motioner från den allmänna motionstiden tas frågan om behovet
av en reform upp.

I motion 1989I90:So260 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (yrkande
6). Motionärerna anser att utredningens förslag bör genomföras. De
förutsätter att riksdagen fattar beslut i sådan tid att detta kan tillämpas
från den 1 juli 1990.

I motion I989/90:So296 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om gymnasieplatser för rörelsehindrade ungdomar (yrkande 2). Motionärerna
anser att gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade ungdomar
är en synnerligen eftersatt verksamhet. Motionärerna driver
kravet på ett statligt kostnadsansvar i detta sammanhang.

Utskottet anser att syftet med motionerna lår anses tillgodosett i och
med att proposition i frågan nu framlagts. Utskottet avstyrker sålunda
motionerna So260 (m) yrkande 6 och So296 (c) yrkande 2.

1989/90:SoU20

7

Intagningen

I motion 1989190:So 19 av Anita Stenberg m.fl. (mp) yrkas att riksdagen
beslutar att också två elevrepresentanter, en man och en kvinna, skall
ingå i den särskilda nämnd som skall nyinrättas för att avgöra frågor
om intagning till den specialanpassade utbildningen (yrkande 1) samt
att riksdagen beslutar att minsta antalet ledamöter i nämnden skall
vara nio (yrkande 2). Motionärerna anser, med hänsyn till att nämnden
kommer att göra svåra bedömningar med prejudicerande verkan,
att beslutens kvalitet blir bättre om två rörelsehindrade elever ingår i
nämnden. Ungdomarna bör representera handikapporganisationerna
och vara eller ha varit elever vid någon av de berörda skolorna. Enligt
motionärerna bör uppdraget upphöra under det år eleven fyller 25 år
eller har avslutat sina studier. Motionärerna anser, med hänsyn till att
två rörelsehindrade ungdomar bör ingå i nämnden, att det är lämpligt
att minsta antalet ledamöter i nämnden ökas till nio.

I motion 1989/90:So20 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas att riksdagen
beslutar att en representant för de handikappade skall ingå i intagningsnämnden.
Motionärerna anser att det är väsentligt att nämnden
får en så bred sammansättning som möjligt. Att de handikappade
ungdomarna inte finns representerade i den föreslagna nämnden är en
brist enligt motionärerna.

I motion 1989/90:So21 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att det, enligt de närmare föreskrifter som kommer
att meddelas, i den särskilda nämndens sammansättning skall ingå
en representant för de svårt rörelsehindrade eller för deras organisationer.
Motionärerna anser att ett brukarinflytande är viktigt dels för att
tillföra expertis vid ofta svårbedömda placeringar, dels av principiella
skäl eftersom brukarna bör vara representerade i så många beslutsinstanser
som möjligt.

I motion 1989190:So22 av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om representation i intagningsnämnden (yrkande 1). Motionärerna
anser att, eftersom viss praxis troligtvis kommer att utvecklas vid
nämnden, det är viktigt att en representant från de rörelsehindrades
organisationer finns med i nämnden.

1 motion 1989/90:So23 av Rosa Östh m.fl. (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen tili känna vad i motionen anförts om
brukarrepresentation i intagningsnämnden (yrkande I). Motionärerna
anser att de rörelsehindrade ungdomarna och deras organisationer,
med hänsyn till den specialkunskap dessa besitter, måste vara representerade
i nämnden.

I propositionen (s. 18 f.) anförs att den nämnd som skall bedöma
behovet av utbildning i specialanpassad gymnasieutbildning för svårt
rörelsehindrade elever bör ha en sammansättning som tillgodoser
behovet av sakkunskap om rörelsehinder i kombination med andra
handikapp, erfarenhet av utbildning av svårt rörelsehindrade elever
samt erfarenhet av grundskola och gymnasial utbildning och överblick
över utbildningssituationen vid gymnasieskolor med specialanpassad

1989/90:SoU20

8

utbildning. Sådan sakkunskap finns enligt propositionen för närvarande
framför allt hos skolöverstyrelsen, nämnden för vårdartjänst, planeringsberedningarna
samt utbildningshuvudmännen och ledningen för
skolor, elevhem och habilitering på de berörda orterna. Enligt propositionen
(s. 19) skall det vara en uppgift för regeringen att meddela
närmare föreskrifter om den särskilda nämnden och dess sammansättning.

I förslaget till lagtext (5 kap. 12 a § andra stycket skollagen) anges
att nämnden skall ha minst sju och högst elva ledamöter. Bland dessa
skall finnas företrädare för gymnasieskolan och grundskolan, för skolöverstyrelsen,
för sådana länsskolnämnder som svarar för regional
samverkan i fråga om undervisning för elever med handikapp samt för
nämnden för vårdartjänst. Ledamöterna skall utses av skolöverstyrelsen.

Under remissbehandlingen av 1989 års handikapputrednings betänkande
framförde Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar
(RBU) att det borde skapas möjligheter för representanter för handikapporganisationerna
att medverka i intagningsnämndernas arbete.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet delar inställningen i propositionen att den nämnd som skall
bedöma behovet av specialanpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
elever bör ha en sammansättning som tillgodoser behovet
av sakkunskap om rörelsehinder i kombination med andra handikapp
samt erfarenhet och kunskaper inom de angivna delarna av utbildningsområdet.
Mot denna bakgrund anser utskottet att i nämnden bör
ingå, förutom de ledamöter som enligt propositionen skall finnas, även
företrädare för de rörelsehindrade.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Sol9
(mp) yrkande 1, So20 (m), So21 (vpk), So22 (fp) yrkande 1 och So23
(c) yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört i denna del.

Vad utskottet anfört beträffande sammansättningen av nämnden
föranleder ett tillägg till förslaget i propositionen till 5 kap. 12 a §
andra stycket lag om ändring i skollagen.

Någon ökning av det minsta antalet ledamöter i nämnden som
föreslås i motion So 19 (mp) yrkande 2 behövs inte enligt utskottet.
Yrkandet avstyrks därför.

Överklagande av beslut

I motion 1989/90:So22 av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen med ändring i regeringens förslag beslutar att besvär över
intagningsnämndens beslut i första hand skall prövas av länsrätt (yrkande
2). Motionärerna påpekar att kammarrätten i första hand skall
pröva ärenden av mer principiell karaktär. Vidare sägs i motionen att
handläggningstiden oftast är längre i kammarrätt än i länsrätt.

1989/90:SoU20

I propositionen (s. 19) anförs att de bestämmelser om överklagande
som nu finns enligt skollagen i flertalet fall innebär att överklagande

9

skall ske hos skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsens beslut kan i vissa
fall överklagas till regeringen. Vidare sägs att överklagade ärenden av
nu förevarande slag avser frågor om enskilds rättigheter gentemot det
allmänna. Prövningen är enligt propositionen av sådant slag att den
bör göras av domstol. Kammarrätten är redan i dag klagoinstans i en
del skolärenden. Sådana ärenden gäller bl.a. tillsynen över att skolplikten
fullgörs (3 kap. 14 och 16 §§ skollagen) och beslut av styrelsen för
skolan om avstängning och förvisning av en elev (20 kap. 3 § gymnasieförordningen).
Övervägande skäl talar enligt propositionen för att
kammarrätten bör anförtros även uppgiften att pröva överklagade
beslut rörande de svårt rörelsehindrade ungdomarnas rätt till specialanpassad
gymnasieutbildning i gymnasieskola. Frågan om lämplig
do msto Isinstans kan, enligt propositionen, behöva omprövas mot bakgrund
av vad som kommer att föreslås av den nyligen tillsatta
domstolsutredningen.

Av domstolsutredningens direktiv (dir. 1989:56) framgår att en av kommitténs
huvuduppgifter blir att se till att domstolarna i princip tilldelas
enbart sådana frågor som verkligen kräver domstolsprövning. Om
en uppgift på ett godtagbart sätt kan handläggas av en förvaltningsmyndighet,
bör den flyttas över dit. Domstolarna bör förbehållas de uppgifter
som är hänförliga till det som man brukar kalla rättskipning i
egentlig mening. Enligt direktiven kan det vara en fördel att förvaltningsmålen
har undergått prövning i en domstolsinstans innan de når
kammarrätten. Att låta kammarrätt komma in direkt i mål där det
överklagade beslutet har fattats av en central förvaltningsmyndighet
kan, enligt direktiven, sägas stämma mindre väl överens med önskemålet
att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i den lägsta domstolsinstansen.
Målen kan sannolikt ofta utredas och avgöras enklare,
snabbare och billigare, om den första domstolsprövningen inte sker så
högt upp i domstolshierarkin som i kammarrätt.

1989 års handikapputredning (SOU 1989:54) föreslog att intagningsnämnden
skulle vara första instans. Utredningen föreslog vidare (s. 61)
att beslut om de svårt rörelsehindrade ungdomarnas rätt till gymnasieutbildning
skulle kunna överklagas till kammarrätten. Utredningen
framhöll att den avsåg att under sitt fortsatta arbete närmare utveckla
sin generella syn på möjligheterna att överklaga beslut som rör svårt
funktionshindrade och vilken betydelse överklagningsrätten kan ha i
olika avseenden. Detta kunde enligt utredningen föranleda en omprövning
av den föreslagna överklagningsrätten.

Utskottet anser att uppgiften att pröva överklagade beslut rörande svårt
rörelsehindrade ungdomars rätt till specialanpassad gymnasieutbildning
åtminstone tills vidare bör anförtros kammarrätten. Utskottet
tillstyrker förslaget i propositionen till 5 kap. 12 a § tredje stycket lag
om ändring i skollagen och avstyrker motion So22 (fp) yrkande 2.

1989/90:SoU20

10

Kostnadsansvaret för omvårdnadsinsatser m.m.

I propositionen anförs i denna del följande (s. 22).

Mitt förslag innebär att staten skall finansiera kostnader för boende i
elevhem, omvårdnadsinsatser och habilitering för svårt rörelsehindrade
elever som bor i elevhem. Staten skall också svara för kostnaderna för
habilitering för svårt rörelsehindrade elever som är hemmahörande i
annan landstingskommun än den som skolan ligger i, men som bor i
annan bostad än elevhem. Förslaget innebär inte att hemkommunernas
och hemlandstingens ansvar för de berörda eleverna helt försvinner.
Ansvaret för att ungdomarna får den omvårdnad och habilitering
som de behöver kvarstår under de helger och skollov då eleverna vistas
i sina hemkommuner. Hemkommunerna svarar också för vissa kostnader
i anslutning till undervisningen genom att interkommunal ersättning
tas ut enligt bestämmelserna i skollagen (1985:100) och förordningen
(1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till denna lag.

Till utskottet har inkommit en skrivelse daterad den 5 april 1990 från
de fackliga organisationerna hos nämnden för vårdartjänst och studierektorn
för Rh-verksamheten vid Skärholmens gymnasium.

I skrivelsen framhålls att statsbidrag för habilitering borde utgå för
samtliga elever vid den specialanpassade gymnasieutbildningen och
inte som i propositionen föreslås enbart för de elever som bor i
elevhem eller kommer från annan landstingskommun än den där
skolan ligger.

Enligt skrivelsen medför den i propositionen föreslagna uppdelningen
av kostnadsansvaret onödiga och krångliga administrativa rutiner. I
skrivelsen framhålls dessutom att det ofta uppstår svårbedömda gränsfall,
t.ex. om statsbidraget för elever som periodvis prövar att bo på
elevhemmet i stället för i föräldrahemmet. Vidare anförs i skrivelsen
att elever, som går i skola i sitt hemlandsting, inte på samma sätt som
övriga elever blir garanterade habilitering i nära anslutning till skolan.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet delar inställningen i skrivelsen och anser att staten utöver
kostnaderna för boende och omvårdnad i elevhem, för samtliga elever
oberoende av elevens hemort och bostadsform, bör finansiera habilitering
i anslutning till den specialanpassade utbildningen för svårt rörelsehindrade
ungdomar vid gymnasieskolan. Det statliga ansvaret bör
enligt utskottet vara knutet till utbildningstiden och således inte kvarstå
under de helger och skollov då eleven vistas i sin hemkommun.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Antalet skolenheter

I motion 1989/90:So23 av Rosa Östh m.fl. (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
uppföljning och utvärdering av verksamheten (yrkande 3). Motionärerna
vill inte utesluta att det senare kan visa sig att antalet utbildningsenheter
bör vara ett annat än det nu föreslagna.

1989/90:SoU20

11

För närvarande finns specialanpassad utbildning för svårt rörelsehindrade
elever anordnad vid gymnasieskolor i två av de fem planeringsregionerna,
nämligen i den östra (Skärholmen) och den västra (Angered)
regionen.

I propositionen (s. 13) anförs att av de tre planeringsregionerna, som
inte har någon specialanpassad gymnasieutbildning i dag, är det endast
den norra som har planerat och ansett sig ha tillräckligt underlag för
en sådan specialanpassad utbildning i gymnasieskola. I propositionen
bedöms att behovet av en specialanpassad gymnasial utbildning i södra
Sverige, utöver den som redan finns i Göteborg, för närvarande inte är
klarlagt.

Vid remissbehandlingen av betänkandet (SOU 1989:54) underströk
norra planeringsberedningen behovet av att en gymnasieskola med
specialanpassad utbildning snarast inrättas i Umeå. Södra planeringsberedningen
ansåg att det borde finnas möjlighet att inrätta ett gymnasium
för elever med rörelsehinder även i södra Sverige om behovsbilden
ändras.

Utskottet gör följande bedömning.

Enligt propositionen skall regeringen bestämma vilka kommuner som
i sin gymnasieskola får anordna specialanpassad gymnasieutbildning
för svårt rörelsehindrade ungdomar. Utskottet instämmer häri. Utskottet
förutsätter att regeringen följer utvecklingen av behovet av specialanpassade
gymnasieplatser i de olika regionerna i landet och vidtar de
åtgärder som utvecklingen kan påkalla.

Någon åtgärd från riksdagens sida behövs därför inte med anledning
av motion So23 (c) yrkande 3. Yrkandet avstyrks.

Andra reformer på handikappområdet

I motion I989/90:So23 av Rosa Östh m.fl. (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det
statliga övertagandet av kostnadsansvaret inte får förhindra eller fördröja
andra nödvändiga reformer på handikappområdet (yrkande 2).

I budgetpropositionen (bil. 7 s. 8) sägs bl.a. att åtgärder för handikappade
har hög prioritet i regeringens politik. Målet är att samhället
skall bli tillgängligt för alla människor och att uppnå full delaktighet
och jämlikhet. 1 budgetpropositionen pekas på olika förslag på handikappområdet
som läggs fram i propositionen. Vidare sägs att den till i
maj 1990 aviserade propositionen om ansvarsfördelningen inom äldreomsorgen
kommer att få en mycket stor betydelse även för insatserna
för yngre människor med funktionshinder. I budgetpropositionen
redovisas också de utredningar som nyligen redovisat sina förslag eller
som pågår.

Här kan nämnas följande.

1989 års handikapputredning, med uppdrag att utreda frågor om
socialtjänstens och habiliteringens/rehabiliteringens insatser för männi -

1989/90:SoU20

12

skor med funktionshinder, har i dagarna avlämnat betänkandet Handikapp
och välfärd? — en lägesrapport (SOU 1990:19). Avsikten är att
också ett slutbetänkande skall lämnas senare under 1990.

Hjälpmedelsutredningen (S 1986:31) har redovisat sina överväganden
och förslag om hjälpmedelsverksamhetens utveckling i ett betänkande
(SOU 1989:39). Betänkandet har nyligen remissbehandlats. Beredning
av förslagen pågår i regeringskansliet.

Den s.k. hörselvårdsutredningen har överlämnat sin slutrapport till
socialdepartementet. Utredningen har bedrivits av döv- och hörselorganisationerna
och har syftat till att kartlägga samhällets insatser för döva
och hörselskadade samt vid behov föreslå åtgärder för ett bättre utnyttjande
av hörselvårdens resurser. Slutrapporten har remissbehandlats.

Regeringen har vidare den 30 mars 1990 överlämnat proposition
1989/90:132 om vissa ändringar i omsorgslagstiftningen m.m. I propositionen
föreslås lagändringar bl.a. i syfte att ge stöd för att genomföra
kommunalekonomiska regleringar i samband med överlåtelse till primärkommun
av uppgift att tillhandahålla särskilda omsorger eller att
anordna särskola.

Utskottet anser att åtgärder för handikappade måste vara högt prioriterade.
Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion
So23 (c) yrkande 2 är dock inte påkallat. Yrkandet avstyrks därför.

Författningsförslaget

I motion 1989/90:So22 av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen beslutar att ändra förslaget till 3 kap. 19 a § i skollagen, i
enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 3). Motionärerna
anser att uttrycket "beroende av" har en alltför negativ klang och ger
intryck av att de berörda är passiva objekt som skall ges vissa omvårdnadsinsatser.
1 motionen föreslås därför att uttrycket "behov av" i
stället används i lagtexten.

I propositionens författningskommentar sägs i anslutning till 3 kap.
19 a § skollagen (s. 28) att eleven förutsätts "vara beroende av" de
särskilda omvårdnadsinsatser som erbjuds vid de Rh-anpassade gymnasieskolorna
för att kunna genomföra gymnasiala studier. Under övervägandena,
avsnitt 3.3. i propositionen, återfinns också detta uttryck. I
lagtexten däremot används inte uttrycket "beroende av". I definitionen
av svårt rörelsehindrad (1 kap. 7 §) t.ex. används uttrycket "den som
behöver tillgång till" en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning
etc.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen till 3 kap. 19 a § lag om
ändring i skollagen och avstyrker motion So22 (fp) yrkande 3.

1989/90:SoU20

13

Medelsanvisningen

I propositionen föreslås att för budgetåret 1990/91 till Nämnden för
vårdartjänst anvisas ett förslagsanslag på 83 717 000 kr.

Utskottet har tidigare i betänkandet behandlat det statliga kostnadsansvaret
för habilitering m.m. för eleverna vid den specialan passade
gymnasieutbildningen. Utskottet anser att staten bör finansiera dessa
kostnader för samtliga elever. Detta medför vissa ytterligare kostnader
för staten. Utskottet beräknar att de ytterligare kostnaderna bör rymmas
inom ramen för det föreslagna anslaget till Nämnden för vårdartjänst.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning till
Nämnden för vårdartjänst.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande behovet av en reform

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:So260 yrkande 6 och
1989/90:So296 yrkande 2,

2. beträffande företrädare för de rörelsehindrade i den särskilda
nämnden för intagning

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1989/90:Sol9 yrkande 1, 1989/90:So20, 1989/90:So21, 1989/90:
So22 yrkande 1 och 1989/90:So23 yrkande 1 godkänner vad
utskottet anfört,

3. beträffande 5 kap. 12 a § andra stycket i regeringens lagförslag att

riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till 5
kap. 12 a § andra stycket lag om ändring i skollagen (1985:1100)
med den ändringen att lagrummet erhåller i bilaga 2 som Utskottets
förslag betecknade lydelse,

4. beträffande minsta antalet ledamöter i nämnden
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sol9 yrkande 2,

5. beträffande 5 kap. 12 a § tredje stycket i regeringens förslag
att riksdagen med avslag på motion 1989/90:So22 yrkande 2
antar det i propositionen framlagda förslaget till 5 kap. 12 a §
tredje stycket lag om ändring i skollagen (1985:1100),

6. beträffande antalet skolenheter

att riksdagen avslår motion 1989/90:So23 yrkande 3,

7. beträffande andra reformer på handikappområdet
att riksdagen avslår motion 1989/90:So23 yrkande 2,

8. beträffande 3 kap. 19 a § i regeringens förslag

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:So22 yrkande 3
antar det i propositionen framlagda förslaget till 3 kap. 19 a §
lag om ändring i skollagen (1985:1100),

9. beträffande förslaget till lag om ändring i skollagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt under tidigare moment,

1989/90: SoU20

14

10. beträffande förslaget om finansiering av kostnaderna

att riksdagen med anledning av propositionen ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om statlig finansiering av kostnaderna
för boende i elevhem, omvårdnad samt habilitering i anslutning
till gymnasieskolor med specialan passad utbildning för svårt
rörelsehindrade ungdomar,

11. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen till Nämnden för
vårdartjånst för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
83 717 000 kr.,

12. att riksdagen beslutar att vad som anförts i propositionen
om anordnande av specialanpassad utbildning för svårt rörelsehindrade
i en gymnasieskola i den norra planeringsregionen,
huvudmannaskap för Rh-anpassad utbildning och för omvårdnadsinsatser
i anslutning till skola med sådan utbildning samt
uppgifter för nämnden för vårdartjänst, i den mån dessa frågor
inte behandlats i det föregående, inte skall föranleda något
riksdagens uttalande.

Stockholm den 24 april 1990

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per
Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd
Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c), Gudrun
Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka
Bohlin (s) och Barbro Westerholm (fp).

Särskilt yttrande
Överklagande av beslut

Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anför:

Vi anser att den instansordning för överklagande av beslut av den
särskilda nämnden för intagning som föreslås i propositionen inte står
— som framgår av betänkandet — i överensstämmelse med de principer
som regeringen har fastlagt i direktiven till domstolsutredningen.
Det kan därför finnas skäl att pröva frågan i ett större sammanhang.

1989/90:SoU20

15

I proposition 1989/90:92 framlagt lagförslag

1989/90:SoU20

Bilaga 1

Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)
dels att 1 kap. 7 § och 5 kap. 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 1 kap. 5 a §, 3 kap.
19 a §, 5 kap. 5 a §, 12 a § och 14 a § samt 12 kap. 10 §, a v följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

5a§

För svårt rörelsehindrade ungdomar
får de kommuner, som regeringen
bestämmer, i sin gymnasieskola
anordna speciellt anpassad utbildning
(gymnasieskola med Rhanpassad
utbildning).

svårt rörelsehindrad den
som på grund av ett rörelsehinder
eller, om även annat funktionshinder
föreligger, sitt samlade handikapp
inte kan följa reguljär studiegång
i gymnasieskolan och som för
att kunna genomföra gymnasiala
studier behöver tillgång till en gymnasieskola
med Rh-anpassad utbildning
och särskilda omvårdnadsinsatser
i form av boende i elevhem, omvårdnad
i boendet och habilitering.

19a§

Ungdomar som är svårt rörelsehindrade
har rätt att efter fullgjord
skolplikt få utbildning i en sådan
gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning
som avses i 1 kap. 5a § intill
utgången av vårterminen det kalenderår
då eleven fyller 21 år.

Om en elev har påbörjat utbildning
i en gymnasieskola med Rhanpassad
utbildning före utgången
av vårterminen det kalenderår då 16

I denna lag avses med

det offentliga skolväsendet grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan
och sameskolan,

fristående skola en skola för vilken
en fysisk eller enskild juridisk
person är huvudman.

fristående skola en skola för vilken
en fysisk eller enskild juridisk
person är huvudman,

3 kap.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

han fyller 21 år, skall han beredas
möjlighet att fortsätta utbildningen
till utgången av vårterminen det kalenderår
då han fyller 23 år, om det
behövs för att slutföra utbildningen.

5 kap.

5 a §

I fråga om gymnasieskola med
Rh-anpassad utbildning som avses i
1 kap. 5 a§ skall för den speciellt
anpassade utbildningen hela riket
utgöra elevområde.

1 §

Den som är bosatt i riket och uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor
har rätt i mån av plats fä utbildning i gymnasieskolan, om inte annat följer
av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Föreskrifter om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande
meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Föreskrifter om svårt rörelsehindrade
ungdomars rätt till utbildning i
gymnasieskolan finns i 3 kap. 19 a §.

12 a§

Frågor om intagning till Rh-anpassad
utbildning vid vissa gymnasieskolor
och andra frågor om rätt
till sådan utbildning enligt 3 kap.
19 a § prövas av en särskild nämnd,
gemensam för sådana gymnasieskolor.

Nämnden skall ha minst sju och
högst elva ledamöter. Bland dessa
skall finnas företrädare för gymnasieskolan
och grundskolan, för skolöverstyrelsen,
för sådana länsskolnämnder
som svarar för regional
samverkan ifråga om undervisning
för elever med handikapp samt för
nämnden för vårdartjänst. Ledamöterna
utses av skolöverstyrelsen.

Nämndens beslut i fråga om intagning
eller i övrigt om rätt till utbildning
får överklagas endast av
den som begärt utbildningen. Beslutet
överklagas hos kammmarrätten.
Ett beslut får dock inte överklagas
såvitt det gäller placering vid viss
gymnasieskola.

1989/90:SoU20

Bilaga 1

17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14a§

Avgifter får inte tas ut för insatser
för omvårdnad i boendet och habilitering
som tillhandahålls av staten,
kommun eller landstingskommun i
anslutning till gymnasieskola med
Rh-anpassad utbildning. Regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter
om avgifter för kost och
logi.

12 kap.

10 §

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om svårt rörelsehindrade
elevers utbildning i gymnasieskola
med Rh-anpassad utbildning
som avses i 1 kap. 5 a §. I
sådana föreskrifter får undantag göras
från de allmänna regler om
gymnasieskola som finns i denna
lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i fråga om den
som sökt eller tas in till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskola från och
med höstterminen 1991.

1989/90:SoU20

Bilaga 1

18

Av utskottet framlagt förslag till ändring i lagförslaget 1989/90:SoU20

såvitt avser skollagen 5 kap. 12 a § andra stycket Bilaga 2

Regeringens förslag

Nämnden skall ha minst sju
och högst elva ledamöter. Bland
dessa skall finnas företrädare för
gymnasieskolan och grundskolan,
för skolöverstyrelsen, för sådana
länsskolnämnder som svarar för
regional samverkan i fråga om
undervisning för elever med handikapp
samt för nämnden för vårdartjänst.
Ledamöterna utses av
sko lö verstyrelsen.

Utskottets förslag
Nämnden skall ha minst sju
och högst elva ledamöter. Bland
dessa skall finnas företrädare för
gymnasieskolan och grundskolan,
för skolöverstyrelsen, för sådana
länsskolnämnder som svarar för
regional samverkan i fråga om
undervisning för elever med handikapp,
för nämnden för vårdartjänst
samt för de rörelsehindrade.
Ledamöterna utses av skolöverstyrelsen.

19

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 2

Motioner väckta med anledning av proposition

1989/90:92 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1990 3

Utskottet 3

Bakgrund 3

Gällande ordning 5

Propositionsförslaget i huvuddrag 6

Allmänt om behovet av en reform 7

Intagningen 8

Överklagande av beslut 9

Kostnadsansvaret för omvårdnadsinsatser m.m 11

Antalet skolenheter 11

Andra reformer på handikappområdet 12

Författningsförslaget 13

Medelsanvisningen 14

Hemställan 14

Särskilt yttrande 15

Bilaga 1: I propositionen framlagt lagförslag 16

Bilaga 2: Av utskottet framlagt förslag till ändring 19

1989/90:SoU20

gotab 96630, Stockholm 1990

20