Socialutskottets betänkande
1989/90:SoU19

Forskning inom socialdepartementets

verksamhetsområde 1989/90

SoU19

I betänkandet behandlas dels förslag som regeringen lagt fram i proposition
1989/90:90 om forskning avsnitt 14 (socialdepartementet),
dels motioner som rör forskningsfrågor inom utskottets beredningsområde.
Vidare behandlas regeringens förslag i proposition 1989/90:100
bil. 7 (socialdepartementet) om anslag för budgetåret 1989/90 under
avsnitten A 2 och E 10.

Proposition 1989/90:90 i övrigt behandlas i huvudsak av utbildningsutskottet
i betänkandet 1989/90:UbU25.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag att delegationen
för social forskning och delegationen för invandrarforskning ombildas
till ett socialvetenskapligt forskningsråd samt förslagen till medelsanvisningar
till det nya forskningsrådet, till utredningar och till SBL, alla
under femte huvudtiteln. Utskottet tillstyrker vidare de riktlinjer för
resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts
för det socialvetenskapliga forskningsrådet.

I anslutning till den här aktuella delen av propositionen behandlas
ett sextiotal motionsyrkanden om bl.a. olika insatser på forskningens
område. Med anledning av en motion (c) om behovet av en ny
levnadsnivåundersökning, uttalar utskottet att en sådan undersökning
skulle vara av stort värde, bl.a. för forskningen på det sociala området.
Utskottet förutsätter att en ny levnadsnivåundersökning helt eller
delvis kan finansieras av det socialvetenskapliga forskningsrådet. Vad
utskottet anfört föreslås riksdagen ge regeringen till känna.

Övriga motionsyrkanden avstyrks. Ett tjugotal reservationer och två
särskilda yttranden har anmälts. Utskottet gör av eget initiativ ett
uttalande om det angelägna i ett svenskt deltagande i det internationella
s.k. HUGO-projektet. Vad utskottet anfört föreslås riksdagen ge
regeringen till känna.

1 Riksdagen 1989/90. 12 sami. Nr 19

Proposition 1989/90:100 bil. 7

1989/90:SoU19

Regeringen har under femte huvudtiteln punkterna A 2 och E 10
föreslagit riksdagen

att till Utredningar m.m. (A 2) för budgetåret 1990/91 anvisa ett
reservationsanslag på 32 340 000 kr.,

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
(E 10) för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på
47 447 000 kr.

Proposition 1989/90:90

Regeringen har i avsnitt 14 (socialdepartementet) i propositionen
föreslagit

att riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m.m. (A 2) för
budgetåret 1990/91 anvisar 1 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i
prop. 1989/90:100 bil. 7,

att riksdagen godkänner att delegationen för social forskning samt
delegationen för invandrarforskning ombildas till ett socialvetenskapligt
forskningsråd,

att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet (A 3) för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 58 526 000 kr,

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts,

att riksdagen under förslagsanslaget Statens bakteriologiska laboratorium:
Centrallaboratorieuppgifter (E 10) för budgetåret 1990/91 anvisar
4 500 000 kr. mindre än vad som föreslagits i prop. 1989/90:100 bil. 7.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition
1989/90:90

1989/90:So30 av Bertil Persson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett WHO-universitet i medicinsk teknologi.
Motiveringen återfinns i motion Ub39.

1989/90:So31 av Gullan Lindblad och Birger Hagård (båda m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av årliga anslag till forskning om amalgam
och andra dentalmaterial så att det av socialstyrelsen framlagda
tvärsektoriella forskningsprogrammet kan genomföras under den avsedda
fyraårsperioden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av gemensam nordisk forskning kring
amalgam och andra tandfyllnadsmaterial.

1989/90:So32 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om missbruksforskningens
ställning i det nya socialvetenskapliga rådets verksamhet.

1989/90:So33 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del
beslutar att delegationen för social forskning och delegationen för
invandrarforskning ombildas till nytt socialvetenskapligt forskningsråd
enligt de riktlinjer som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av forskningen på det sociala området,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag om
inrättande av särskilt tvärvetenskapligt forskningscenter i Uppsala i
enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskning kring demens och andra
åldersrelaterade sjukdomar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel och inriktning av forskningen inom
området etik i vården,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fortsatt forskning på aids- området i
enlighet med vad i motionen anförts,

7. att riksdagen beslutar anvisa till socialvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1990/91 ett i förhållande till regeringen förhöjt
reservationsanslag med 2 000 000 kr. om totalt 60 526 000 kr. i
enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:So34 av Erkki Tammenoksa och Catarina Rönnung (båda s)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om invandrarforskningens tvärsektoriella roll och
resursanvändning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillräckliga personella resurser avseende informations-
och nätverksfunktionen inom invandrarforskningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en mindre referensgrupp i det föreslagna forskningsrådet
för beredning av ärenden rörande invandrarforskning.

1989/90:So35 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
forskningsresurserna på astma-allergiområdet måste ges en kraftig förstärkning.

1989/90:SoU19

1989/90:So36 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av ett
socialvetenskapligt forskningsråd och som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om befintliga forskningsråds
ansvar för att stödja socialvetenskaplig forskning,

2. att riksdagen, för det fall yrkande 1 inte vinner riksdagens bifall,
beslutar att det socialvetenskapliga rådet skall organiseras på samma
sätt som andra forskningsråd i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion Ubl25.

1989/90:So37 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av forskning och rehabilitering avseende ryggskador.

Motiveringen återfinns i motion Ubl46.

1989/90:So38 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning av hur ett forskningscentrum om barnfrågor
kan organiseras i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion Ubl47.

1989/90:So39 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett socialvetenskapligt
forskningsråd,

2. att riksdagen överför de föreslagna medlen från det föreslagna
socialvetenskapliga forskningsrådet till det humanistiskt-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet.

Motiveringen återfinns i motion Ubl39.

1989/90:So40 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkning av den
statliga oberoende forskningen inom läkemedelsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förståelse av kulturer som ett viktigt forskningsobjekt,

3. att riksdagen beslutar att handikappforskningen även i fortsättningen
skall ha tre forskartjänster,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om målsättningen för handikappforskningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hälsovetenskaplig forskning samt angående forskning
om äldre,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tvärvetenskapliga forskningsprojekt om psykisk
ohälsa i samhället.

Motiveringen återfinns i motion Ubl41.

1989/90:So41 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ett socialvetenskapligt forskningsråd tillhörande utbildningsdepartementet
inrättas.

Motiveringen återfinns i motion Ubl43.

1989/90:SoU 19

Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1990

1989/90:So201 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen i övrigt anförts om behovet av ökade forskningsinsatser i
fråga om demenssjukdomar och demensliknande tillstånd.

1989/90:So203 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en kartläggning av alkoholens sociala och
ekonomiska skadeverkningar för missbrukarna och deras anhöriga.

1989/90:So226 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av en sammanställning och värdering av
alkohol- och drogmissbrukets medicinska, ekonomiska och sociala
skadeverkningar med särskilt beaktande av barns och ungdomars situation
i missbrukarhem.

1989/90:So250 av Anders Castberger och Hans Lindblad (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande framtida organisation av alkoholforskningen.

1989/90:So259 av Erik Holmkvist m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett ökat behov av forskning kring ungdomens allt
tidigare alkoholdebut och övriga alkoholmönster.

1989/90:So262 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av utvärdering av behandlingsforskning inom socialtjänsten.

1989/90:So279 av Göran Magnusson och Gunnar Thollander (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en landsomfattande och vetenskaplig kartläggning
av narkotikamissbrukets omfattning bör göras.

1989/90:So284 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en samhällsekonomisk studie om effekterna av förebyggande insatser
för socialt handikappade barn.

1989/90:So296 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning och utveckling.

1989/90:So309 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
anvisar 5 milj.kr. till institutet för social forskning vid Stockholms
universitet för att trygga genomförandet av en ny levnadsnivåundersökning
år 1991.

1989/90:SoU 19

1989/90:So314 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökad forskning angående demens och
andra åldersreiaterade sjukdomar.

1989/90:So317 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ny totalundersökning beträffande narkotikamissbruket.

1989/90:So321 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskning.

1989/90:So323 av Gunilla André och Karin Starrin (båda c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning och vård av drogmissbrukande kvinnor.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.

1989/90:So403 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till en avveckling av nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggnad i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:So410 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag
att intensifiera utvecklingen av ofarliga alternativ som tandbehandlingsmaterial
och att 11 milj.kr. under en treårsperiod ställs till förfogande,

6. att riksdagen hos regeringen begär forskningspengar för att starta
någon form av institut eller centrumbildning där man kan forska
tvärvetenskapligt på universitetsnivå och samla både medicinsk och
odontologisk forskning för att fa fram tillförlitliga diagnosmetoder och
behandlingsmetoder för amalgamsjuka patienter.

1989/90:So416 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att forskningen för framtagande
av ofarligt och alternativt tandlagningsmaterial intensifieras under
en awecklingsperiod på tre år.

1989/90:So422 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
etableringen av ett allergicentrum.

1989/90:So427 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utökad forskning på det reumatologiska
området,

3. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av Bechterews
sjukdom i syfte att främja tidig upptäckt av sjukdomen.

1989/90:SoU19

1989/90:So431 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag,
resursbehov och ändring av organisationen av mykologiska sektionen
vid SBL.

1989/90:So435 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt amalgamforskning.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf258.

1989/90:So439 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande forskning och utvecklingsarbete för ersättningsmaterial
vid tandlagning.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf263.

1989/90:So455 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
inrättandet av ett särskilt forskningscentrum i Uppsala.

1989/90:So475 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att användningen av amalgam bör reduceras och
forskningen kring ersättningsmedel intensifieras.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf299.

1989/90:So480 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett forskningscentrum på tungmetall- och spårelementområdet
i Uppsala.

1989/90:So488 av Ingvar Eriksson och Kenth Skårvik (m,fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett allergicentrum.

1989/90:So490 av Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhälsoforskning
och omvårdnadsforskning.

1989/90:So491 av Rune Rydén och Per Stenmarck (båda m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
(NUU) snarast skall avvecklas och att de medel som i dag fördelas av
nämnden i stället fördelas enligt de principer som anges i motionen.

1989/90:So517 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning.

1989/90:So534 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsinsatser.

!989/90:SoU19

1989/90:So537 av Marianne Andersson i Vårgårda och Jan Hyttring
(båda c) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att statliga medel skall utgå för tillskapande
av ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i Uppsala.

Utskottet

Ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd

I proposition 1989/90:90 (forskningspropositionen) föreslår regeringen
att ett socialvetenskapligt forskningsråd inrättas som en egen myndighet
under socialdepartementet. Rådet skall ersätta delegationen för
social forskning (DSF) och delegationen för invandrarforskning (DEIFO)
och skall i första hand inrikta sig på att initiera och stödja
grundforskning och tillämpad forskning inom de social- och invandrarpolitiska
områdena.

Regeringen anser att de sektoriella forskningsintressena i första hand
bör tillgodoses genom ett samspel mellan forskare och sektorsintressen
utan regeringens närmare inblandning. Regeringen eller organ som är
knutna till departementen bör därför inte ha till uppgift att efter
ansökan fördela medel till forskare, heter det i propositionen. Det är
bl.a. mot denna bakgrund som regeringen föreslår att ett självständigt
forskningsråd bildas på området. Det nya rådet föreslås liksom forskningsråden
under utbildningsdepartementet få en majoritet av forskare.
DSF har under de två senaste treårsperioderna aktivt verkat för den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för den sociala sektorns behov,
heter det i propositionen. Som en följd därav finns vid universiteten
forskargrupper av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Enligt
propositionen har såväl DSF som berörda högskoleenheter bedömt det
angeläget att vissa tjänster infogas i det reguljära högskolesystemet.
Regeringen föreslår därför att under perioden 11,8 milj.kr. anvisas
över åttonde huvudtiteln i stället för under anslaget A 3 Socialvetenskapliga
forskningsområdet.

Regeringen föreslår vidare att anslaget under treårsperioden
1990/91—1992/93 totalt tillförs 6 milj.kr. för en successiv utbyggnad av
den folkhälsovetenskapliga forskningen. Med folkhälsovetenskap avses
enligt propositionen (s. 63) det forskningsområde som innefattar arbetslivets,
levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens och vårdsystemets
betydelse för befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvårdens
effektivitet. Folkhälsovetenskap har varit ett prioriterat område i tidigare
forskningspropositioner och DSF har stött projekt med folkhälsovetenskaplig
inriktning. Enligt propositionen (s. 128) är en fortsättning
av denna forskning angelägen som underlag för beslut inriktade mot
att målet om jämlikhet i hälsan skall uppnås.

1989/90:SoU19

När det gäller HIV-smitta och sjukdomen aids anförs under ett tidigare
avsnitt i propositionen (s. 63) att den medicinska forskningen behöver

kompletteras med samhällsvetenskaplig forskning om exempelvis sociala
beteenden och sexualitet, för att bl.a. kartlägga och förhindra
smittspridning. Anslaget föreslås därför fa ett tillskott av 1 milj.kr.
genom överföring från aids-anslaget A 5.

Regeringen utgår från att det nya rådet skall fullfölja programarbetet
från delegationen för social forskning. En fråga som därvid bör lyftas
fram gäller utvärderingar bl.a. med hänsyn till krav på att nya och
förändrade insatser måste kunna mötas genom omprioriteringar. Ett
annat sådant område gäller den enskilda människans ställning inom
socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Det nya rådet föreslås även överta forskningsrådsnämndens (FRN)
ansvar för finansiering och samordning av handikappforskningen.

Delegationen för social forskning och forskningsrådsnämnden har i en
rapport till regeringen föreslagit betydande satsningar på äldreforskningen
i Sverige. Regeringen föreslår i propositionen dels att det
socialvetenskapliga forskningsrådet ges samordningsansvaret för äldreforskningen,
dels att 4,6 milj.kr. anvisas för detta område.

Regeringen föreslår slutligen att även invandrarforskningen inordnas
under det nya rådet samt föreslår en resursförstärkning på 3 milj.kr.
för treårsperioden.

Regeringen kommer enligt forskningspropositionen att senare besluta
om organisation och instruktion för rådet.

Med hänvisning till vad som anförts anser regeringen att anslaget A 3
bör höjas med 18,4 milj.kr. 1990/91, 5,6 milj.kr. 1991/92 och 5,6
milj.kr. 1992/93, dvs. en bashöjning med 29,6 milj.kr. vid periodens
slut.

I motion So36 av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs att riksdagen avslår
propositionens förslag om inrättande av ett socialvetenskapligt forskningsråd
och som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om befintliga forskningsråds ansvar för att stödja
socialvetenskaplig forskning (yrkande 1). I andra hand hemställs att
riksdagen beslutar att rådet organiseras på samma sätt som andra
forskningsråd i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande

2). Motionärerna har den uppfattningen att forskningsprojekten i
största möjliga utsträckning skall beslutas efter inomvetenskapliga bedömningar.
Detta stöds enligt motionärernas mening om ansvaret för
grundutbildning och forskning åvilar det departement som har som
huvuduppgift att svara för kunskapsuppbyggnaden och kunskapsutvecklingen.
Motionärerna ser i konsekvens härmed inte något behov
av ett särskilt socialvetenskapligt forskningsråd. Den vetenskapliga
kompetensen att bedöma forskningens relevans är enligt motionärerna
väl representerad i såväl de humanistisk-samhällsvetenskapliga som
medicinska forskningsråden. Regeringens förslag att inrätta ett nytt
socialvetenskapligt forskningsråd bör alltså avslås. I andra hand bör
riksdagen besluta att det nya rådet inordnas bland övriga forskningsråd
inom utbildningsdepartementets ansvarsområde.

1989/90:SoU 19

Även motionärerna i motion So41 av Olof Johansson m.fl. (c) hemställer
att det nya socialvetenskapliga forskningsrådet inrättas under utbildningsdepartementet.
Risken är annars, anför motionärerna, att
rådet i alltför hög grad kommer att sektorsanknytas och utvecklas till
ett utpräglat sektorsorgan. Motiveringen till motionen finns i motion
Ubl43. Också i motion So33 av Karin Israelsson m.fl. (c) anförs att det
nya forskningsrådet i likhet med övriga forskningsråd bör ligga under
utbildningsdepartementet och inte under socialdepartementet. Motionärerna
anför som skäl härför att det socialvetenskapliga forskningsrådet
inte bör bli något särorgan och att frågorna blir mer allsidigt
belysta med motionärernas förslag. Motionärerna yrkar därför avslag
på propositionens förslag i denna del (yrkande 1).

I motion So39 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas avslag på propositionens
förslag att inrätta ett socialvetenskapligt forskningsråd (yrkande

1). Vidare anser motionärerna att riksdagen bör föra över de föreslagna
medlen från det föreslagna rådet till det humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet som mycket väl kan tillgodose också kraven
på social- och invandrarforskning (yrkande 2).

Motionärerna i motionerna So36 (m) och So39 (vpk) har yrkat avslag
på propositionens förslag att inrätta ett socialvetenskapligt forskningsråd
med hänvisning till att befintliga forskningsråd, särskilt det humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, kan stödja också socialvetenskaplig
forskning.

I propositionen framhålls att det humanistisk- samhällsvetenskapliga
forskningsrådet skall tillgodose ett mycket brett fält av discipliner (s.
38). Inte ens en kraftig ökning av dess resurser är enligt regeringens
mening till fyllest för att tillgodose de behov av grundläggande forskning
som finns inom det socialvetenskapliga området. Detta anförs
som ett av skälen för att skapa ett särskilt socialvetenskapligt forskningsråd.
Enligt propositionen är det angeläget att det nya rådets
insatsområde avgränsas i förhållande till de humanistisk-samhällsvetenskapliga
och medicinska forskningsråden. Det socialvetenskapliga
forskningsrådet bör därför i första hand inrikta sin verksamhet på
grundforskning och tillämpad forskning inom de social- och invandrarpolitiska
områdena.

Utskottet gör följande bedömning.

Ett inlemmande av DSF och DEIFO i humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet skulle ge det senare ett mycket brett ansvarsområde.
Det finns därför skäl som talar för att det inrättas ett särskilt
socialvetenskapligt forskningsråd. Av denna anledning avstyrker utskottet
motionerna So 36 (m) yrkande 1 och So39 (vpk) yrkandena 1
och 2.

Vilket departement som det föreslagna forskningsrådet bör sortera
under ser utskottet närmast som en praktisk fråga. En fördel med den
av regeringen föreslagna knytningen till socialdepartementet är dock
att forskningens behov på ett naturligt sätt kommer att beaktas i

1989/90:SoU19

anslutning till prövningen av social huvudtitelns övriga anslag. Det kan
erinras om att även vissa andra forskningsråd, såsom STU och skogsoch
jordbrukets forskningsråd, sorterar under resp. fackdepartement.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna So36 (m) yrkande

2, So33 (c) yrkande 1 och So41 (c).

I propositionen föreslås att det socialvetenskapliga forskningsrådet skall
ges ett särskilt ansvar för vissa forskningsområden, såsom äldreforskning,
folkhälsovetenskaplig forskning, handikappforskning och invandrarforskning.
Utskottet tillstyrker dessa förslag men vill tillfoga att det
socialvetenskapliga forskningsrådets ansvar för dessa frågor inte bör
uppfattas som ett hinder för andra forskningsråd att stödja projekt
inom angivna områden. Utskottet vill också betona att i folkhälsovetenskaplig
forskning ingår bl.a. missbruksforskning. Det nya forskningsrådets
kärnområde bör enligt utskottets mening definieras som
grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap och
socialpolitik. Det ligger därvid i sakens natur att någon helt entydig
avgränsning gentemot de humanistisk-samhällsvetenskapliga och medicinska
forskningsråden inte är möjlig. En sådan avgränsning är heller
inte angelägen, eftersom förekomsten av flera olika finansieringskällor
tvärtom kan vara av värde för forskningens utveckling.

(Om anslaget till det socialvetenskapliga forskningsrådet, se nedan s.
31.)

Folkhälsoforskning

I propositionen (avsnitt 6, s. 63) anförs att den icke-medicinska forskningen
om hälsa och vällärd hittills varit blygsam. Inte heller har
enligt propositionen forskning kring hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens
strukturer och funktionssätt varit av önskvärd omfattning,
trots att folkhälsovetenskap varit ett prioriterat område i tidigare
forskningspropositioner.

I syfte att stärka den folkhälsovetenskapliga forskningen organisatoriskt
föreslår regeringen att det socialvetenskapliga forskningsrådet ges
ansvar för en långsiktig satsning på området. Regeringen föreslår att
anslaget under en treårsperiod totalt tillförs 6 milj.kr. för en successiv
utbyggnad av den folkhälsovetenskapliga forskningen.

1 motion So490 av Inge Carlsson (s), som väckts under den allmänna
motionstiden 1990, tas behovet av att stärka den folkhälsovetenskapliga
forskningen upp. Motionären pekar bl.a. på de skillnader i hälsostatus
mellan arbetare och andra grupper i samhället som konstaterats och
anser att dessa skillnader behöver förklaras och analyseras med hjälp
av forskningsinsatser. Enligt motionären bör antingen ett nytt forskningsråd
inrättas för forskning som rör folkhälsan eller DSF:s ansvar
vidgas och dess styrelse kompletteras. Motionären hemställer att vad
som i motionen anförts beträffande folkhälsoforskning och omvårdnadsforskning
ges regeringen till känna.

I forskningspropositionen föreslås att den folkhälsovetenskapliga forskningen
stärks, bl.a. genom att det nya socialvetenskapliga forskningsrå -

1989/90: So U19

det ges ansvar för en långsiktig satsning på området och genom att
anslaget under en treårsperiod tillförs ytterligare 6 milj.kr. för en
utbyggnad av den folkhälsovetenskapliga forskningen. Motion So490
(s), vari föreslås en ökad satsning på folkhälsovetenskaplig forskning,
får därmed anses tillgodosedd och avstyrks sålunda.

En ny levnadsnivåundersökning

I motion So309 av Gunnar Björk m.fl. (c), som också väckts under den
allmänna motionstiden, hemställs att riksdagen anvisar 5 milj.kr. till
institutet för social forskning vid Stockholms universitet för att trygga
genomförandet av en ny levnadsnivåundersökning år 1991.

Enligt motionären har institutet för social forskning vid Stockholms
universitet, SOFI, utarbetat ett forskningsprogram för en ny levnadsnivåundersökning
1991. Undersökningen avses bli en motsvarighet till
de levnadsnivåundersökningar som grundades på data insamlade åren
1968, 1974 och 1981. Dessa tre tidigare undersökningar finansierades
genom anslag beviljade av riksdagen. Enligt motionärernas uppfattning
har skatteomläggningen så genomgripande fördelningspolitiska effekter
att den ensam utgör argument för en ny levnadsnivåundersökning.
Motionärerna vill dock inte helt knyta ställningstagandet till undersökningen
till skattereformen. De menar att behovet av kontinuerlig
social rapportering i sig är motiv för en ny levnadsnivåundersökning.
Med tanke på det stora värde en ny levnadsnivåundersökning har —
både för forskningen och för den politiska debatten — bör riksdagen
säkerställa att levnadsnivåundersökningen 1991 kan genomföras.

Tidigare beslut om levnadsnivåundersökningar har fattats av riksdagen
efter beredning av finansutskottet, se bl.a. FiU 1980/81:6. Skälet härtill
har varit att detta utskott bereder frågor om anslag till statistiska
centralbyrån (SCB).

I 1990 års budgetproposition (bil. 9) har regeringen föreslagit att
skattereformen skall utvärderas. I denna utvärdering ingår vissa forskningsuppdrag,
och av de 5 milj.kr. som regeringen beräknat under
anslaget Riksskatteverket för utvärderingen under budgetåret 1990/91
kan ca 1 milj.kr. beräknas avse forskningsuppgifter.

Utskottet delar inställningen i motion So309 (c) att en ny levnadsnivåundersökning
skulle vara av stort värde, bl.a. för forskningen på det
sociala området. Någon motsvarande undersökning har inte genomförts
sedan år 1981. Utskottet förutsätter att en ny levnadsnivåundersökning
helt eller delvis kan finansieras av det socialvetenskapliga
forskningsrådet. Vad utskottet här anfört med anledning av motion
So309 (c) bör ges regeringen till känna.

1989/90:SoU19

Missbruksforskning

I motion So42 av Karin Israelsson (c) hemställs att regeringen ges till
känna vad som i motionen anförts om missbruksforskningens ställning
i det nya socialvetenskapliga rådets verksamhet. Motionären anser att
forskningen rörande olika missbruksformer, såsom alkohol-, drog- och
läkemedelsmissbruk samt spelberoende, måste intensifieras. Det socialvetenskapliga
forskningsrådet bör ges ett stort ansvar även för denna
typ av forskningsinsatser, anför motionären, och resurser bör avsättas
som ger möjlighet till långsiktiga och djupgående forskningsinsatser för
att hejda missbruk.

I motion So33 (c) vill motionärerna betona forskning om miljöfaktorernas
betydelse för uppkomsten av alkoholproblem och alkoholens
sociala och ekonomiska skadeverkningar för missbrukarna och deras
anhöriga. Barnens situation i missbrukarfamiljer måste uppmärksammas
speciellt. Alkoholforskningen bör enligt motionärerna snarast
erhålla uppdrag som rör forskningsinsatser beträffande dessa barns
situation och missbrukets konsekvenser för dem. Motionärerna vill
vidare särskilt omnämna forskning som kartlägger och analyserar
socialtjänstens arbete med missbrukare och hemställer att det anförda
ges regeringen till känna (yrkande 2, delvis).

1 motion So321 av Karin Israelsson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande
till regeringen om vad som i motionen anförts om behovet av forskning
(yrkande II). Motionärerna anser att det är angeläget att forskning
om miljöfaktorernas betydelse för uppkomsten av alkoholproblem
särskilt stimuleras. Forskningsråden bör ges ytterligare anslag
under en tidsperiod och särskilt prioritera epidemiologisk och klinisk
forskning på detta fält.

1 motion So226 av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs att regeringen ges till
känna vad som i motionen anförts om vikten av en sammanställning
och värdering av alkohol- och drogmissbrukets medicinska, ekonomiska
och sociala skadeverkningar med särskilt beaktande av barn och
ungdomars situation i missbrukarhem (yrkande I). Även i motion
So203 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) begärs ett tillkännagivande
om behovet av en kartläggning av alkoholens sociala och
ekonomiska skadeverkningar för missbrukarna och deras anhöriga.

I motion I989/90:So38 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) framhålls bl.a. att
forskning kring de socialt mest utsatta barnens levnadsförhållanden
och behov måste prioriteras. Motionärernas förslag om ett särskilt
forksningscentrum för barnfrågor behandlas senare i detta betänkande,

s. 31.

I motion So250 av Anders Castberger och Hans Lindblad (båda fp) hemställs
att regeringen ges till känna vad som i motionen anförts beträffande
framtida organisation av alkoholforskningen. Enligt motionärerna
är det mycket angeläget med en överblick över och en samordning
av olika aktuella alkoholforskningsprojekt. En särskild fond för alkoholforskning
bör därför inrättas som bör ta över all alkoholforskning

1989/90:SoU19

som sker med statliga medel. Det bör prövas om fonden inte också
skall omfatta den forskning som bedrivs med medel från Systembolaget.
Fondens styrelse bör enligt motionärerna bestå av representanter
för socialstyrelsen, CAN, Systembolaget, BRÅ, nykterhetsrörelsen och
föreningen Svenska alkohol- och drogforskare (SÄD) och ha sin förvaltning
knuten till CAN. Chefen för socialstyrelsen bör vara ordförande
i fonden. Rådet för alkohol- och narkotikafrågor (tidigare ANrådet)
bör få i uppgift att fungera som forskningsrådets referensgrupp.

I motion So259 av Erik Holmkvist m.fl. (m) hemställs att regeringen ges
till känna vad som i motionen anförts om ett ökat behov av forskning
kring ungdomens allt tidigare alkoholdebut och övriga alkoholmönster
(yrkande 7). Enligt motionärerna skapar den allt tidigare alkoholdebuten
ökad risk för medicinska och sociala skadeverkningar.

1 motion So323 av Gunilla André och Karin Starrin (båda c) begärs ett
tillkännagivande av vad som i motionen anförts om forskning och vård
av drogmissbrukande kvinnor (yrkande 5). Motiveringen till motionen
finns i motion A817. Enligt motionärerna bygger den missbrukarvård
vi har i dag på erfarenheter av män och deras missbruk. Flickor
har emellertid ett annat beteendemönster och deras problem är annorlunda.
Forskning om unga kvinnors missbruk måste därför initieras
anser motionärerna.

I motion So279 av Göran Magnusson och Gunnar Thollander (båda
s) hemställs att regeringen ges till känna vad som i motionen anförts
om att en landsomfattande och vetenskaplig kartläggning av narkotikamissbrukets
omfattning bör göras. Motionärerna hänvisar till att det är
mer än tio år sedan någon motsvarande undersökning gjordes — av
utredningen om narkotikamissbrukets omfattning, UNO — och att det
givits många indikationer på ett förändrat missbruksläge. Även i motion
So317 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs en ny totalundersökning
av narkotikamissbruket, liknande den som genomfördes av UNO
år 1979, (yrkande 3).

I motion So517 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande
om forskning rörande läkemedelsberoende (yrkande 7). Enligt
motionärerna avsätts endast en liten del av medlen för missbruksforskning
till forskning om läkemedelsberoende. Motionärerna anser att det
är viktigt att studera varför en del människor blir läkemedelsberoende
och andra inte för att i framtiden kunna identifiera riskpatienter och
redan från början ge dem en annan behandling. Behandlingsforskning
är enligt motionärerna ett annat viktigt område att satsa på. Sådan
forskning bör därför stimuleras och stödjas av de olika forskningsråden.

I motion So262 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) hemställs att regeringen
ges till känna vad som i motionen anförts om behovet av utvärdering
av behandlingsforskning inom socialtjänsten. En förutsättning för en
bättre och effektivare behandling av narkotika- och alkoholmissbrukare
är att olika behandlingsinsatser utvärderas, anför motionären. Ve -

1989/90:SoU19

tenskapliga utvärderingar av behandlingsinsatser görs dock. sällan i
Sverige. Motionärerna anser att ytterligare resurser bör satsas på behandlings
forskning.

I den förra forskningspropositionen, våren 1987, uttalades att behovet
av forskning var stort inom hela drogområdet. Särskilt eftersatt ansågs
forskningen inom alkoholområdet vara, i synnerhet med hänsyn till
alkoholskadornas höga samhällskostnader och konsekvenser i allmänhet.
Utskottet delade i sitt betänkande uppfattningen att det behövdes
ytterligare forskningsinsatser på detta område (SoU 1986/87:28 s. 7).

I årets forskningsproposition uppges att stödet från delegationen för
social forskning (DSF) till forskning inom missbruksområdet har
inriktats bl.a. mot missbrukets orsaker och förlopp, dess omfattning
och skadeverkningar samt innehåll i och effekter av behandling och
rehabilitering (prop. s. 127). En viktig del uppges gälla effekterna av
olika kontrollpolitiska åtgärder samt betydelsen av opinionsbildning
genom information och upplysning till olika grupper. Av DSF:s verksamhetsberättelse
för åren 1986—1988 framgår att under den perioden
tillfördes forskningen inom missbruksområdet 9,6 milj.kr. Av dessa
medel gällde ca 5,2 milj.kr. alkohol, 2,6 milj.kr. narkotika och 1 milj.
kr. läkemedelsmissbruk. Enbart för budgetåret 1989/90 anslog DSF
drygt 6 milj. kr. för missbruksforskning. Av dessa medel gick drygt två
tredejedelar till alkoholforskning och resten till narkomanvårdsforskning.
Enligt propositionen utgår regeringen från att det nya socialvetenskapliga
forskningsrådet skall fullfölja programarbetet från DSF.
Utskottet förutsätter mot bakgrund härav att missbruksforskningen får
en stark ställning även i det socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet.
Utskottet avstyrker därför motion So42 (c), vari begärs ett
tillkännagivande om missbruksforskningens ställning inom det nya
rådet. Utskottet avstyrker också motion So321 (c) yrkande 11, vari
begärs ett tillkännagivande om behovet av alkoholforskning.

Forskningen om missbrukets påverkan på familjen samt om familjens
roll i behandlings- och rehabiliteringsarbetet har enligt propositionen
under den senaste treårsperioden ägnats särskild uppmärksamhet. För
att stimulera forskning om socialt utsatta barn utarbetade DSF år 1988
ett forskningsprogram om missbrukarna och deras familjer. I juni 1988
anordnade DSF ett seminarium om forskningsbehovet kring missbrukarna
och deras familjer. En skrift innehållande forskningsprogrammet
samt en rapport från seminariet har utarbetats av DSF (Missbrukarna
och deras familjer, 1988).

Motioner med begäran om undersökningar av missbrukets familjesociala
skador, främst om barnens situation i missbrukarhem, har behandlats
av utskottet flera gånger tidigare, senast våren 1989.

I betänkandet SoU 1987/88:18 (s. 10) konstaterade utskottet att forskning
i detta ämne var mycket angelägen. Särskilt viktigt var det, enligt
utskottets mening, att barnens utsatta situation belystes. Utskottet häl -

1989/90: SoU 19

sade därför DSF:s prioritering av forskningsområdet med tillfredsställelse.
Något riksdagens initiativ med anledning av motionerna ansåg
utskottet inte erforderligt utan avstyrkte de då aktuella motionerna.

Motsvarande motioner avstyrktes våren 1988 (betänkande
1988/89:SoU12) bl.a. med hänvisning till det forskningsprogram om
missbrukarna och deras familjer som då tagits fram av DSF.

Utskottet konstaterar att riksdagen redan tidigare har uttalat att forskning
i ämnet är angelägen och att det är särskilt viktigt att barnens
utsatta situation belyses. DSF har också tagit fram ett forskningsprogram
som tar sikte på dessa problem. Regeringen uttalar nu i propositionen
att den utgår från att det socialvetenskapliga forskningsrådet
skall fullfölja programarbetet från DSF. Mot bakgrund härav anser
utskottet att det inte behövs något initiativ av riksdagen med anledning
av motionerna So33 (c) yrkande 2, delvis, So226 (m) yrkande 1 och
So203 (c). Motionerna avstyrks således.

Av propositionen framgår att DSF genom den s.k. LVM-gruppen
nyligen har lagt fram ett förslag till forskningsprogram beträffande
tvångsvård av vuxna missbrukare i rapporten Forskning om missbrukare
och vården, särskilt tvångsvården.

I rapporten har LVM-gruppen lagt fram förslag om prioriterade forskningsområden
och förstärkningsåtgärder. Bl.a. anser gruppen att behovet
av behandlingsforskning är mycket stort. Vidare anser LVM-gruppen
att följande missbrukargrupper särskilt bör uppmärksammas: missbrukande
kvinnor, psykiskt störda missbrukare, HIV-positiva narkomaner
och yngre avancerade narkotikamissbrukare samt socialt utslagna
alkoholister. I rapporten föreslås att forskningen förstärks genom
att särskilda medel, sammanlagt 7 milj.kr., för budgetåret 1990/91
avsätts för forskning om missbrukare och vården av dem.

En motion (s) om behovet av behandlingsforskning inom socialtjänsten
behandlades av utskottet våren 1989. Utskottet hänvisade till det
tidigare redovisade forskningsprogrammet om tvångsvård av vuxna
missbrukare, som då höll på att utformas och som bl.a. skulle ta upp
behandlingsforskning, och ansåg att den då aktuella motionen fick
anses tillgodosedd därmed (betänkande 1988/89:12, s. 11).

Utskottet konstaterar att ett förslag till forskningsprogram för bl.a.
behandlingsforskning nu har lagts fram och att det nya rådet enligt
propositionen skall fullfölja DSF:s programarbetet på bl.a. detta område.
Utskottet utgår från att förslaget till behandlingsforskning kommer
att följas i väsentliga drag och avstyrker därför motion So262 (s), i
vilken behovet av behandlingsforskning framhålls.

En motion (m), med samma lydelse som den nu aktuella motion
So259 (m) yrkande 7 om forskning om orsaken till ungdomens allt
tidigare alkoholdebut och övriga alkoholmönster, behandlades av utskottet
i oktober 1989. Utskottet hänvisade då till ett tidigare uttalande
att ytterligare ansträngningar behövs för att intensifiera forskning på
alkoholområdet, mot bakgrund av att alkoholmissbruket är det domi -

1989/90:SoU19

nerande sociala och medicinska problemet i vårt land. Det var också
enligt utskottet viktigt att förstärka samarbetet mellan de organ som
ansvarar för samhällets alkoholpolitik och forskningen så att nya
erfarenheter och forskningsrön verkligen tas till vara. Vad utskottet
anfört med anledning av den då aktuella motionen föreslogs riksdagen
ge regeringen till känna. Riksdagen följde utskottet (1989/90:SoU2 s.
44 och 47, rskr. 13).

Efter rekommendation av DSF har regeringen beslutat att bl.a. stödja
ett forskningsprojekt om alkoholmissbruk bland unga män, där en
analys skall göras av sambandet mellan familjebakgrund, psykologiska
och sociala faktorer under uppväxten samt socialt nätverk och senare
utveckling av alkoholmissbruk. Såväl riskfaktorer som skyddande faktorer
för utveckling av alkoholmissbruk skall belysas.

Ungdomens alkoholmönster undersöks bl.a. i skolungdomsundersökningar
och vid mönstringen inför värnplikten. Även i Sifos ungdomsundersökning
redovisas alkoholkonsumtionen bland ungdomar.

Med hänvisning främst till den pågående forskningen på området anser
utskottet att något ytterligare initiativ från riksdagens sida för närvarande
inte behövs. Utskottet avstyrker därför motion So259 (m) yrkande
7.

Motioner om behovet av utökad forskning om kvinnligt missbruk har
behandlats av utskottet flera gånger tidigare, senast hösten 1989
(1989/90:SoU14 s. 36). Utskottet uttalade då bl.a. att kvinnor som
missbrukare borde ägnas ökad uppmärksamhet inom forskningen och
föreslog att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen detta till
känna. Riksdagen följde utskottet (rskr. 91).

Utskottet utgår nu från att regeringen beaktar riksdagens nyligen
gjorda tillkännagivande om behovet av forskning om missbrukande
kvinnor. Något nytt tillkännagivande i samma fråga, med anledning av
motion So323 (c) yrkande 5, behövs därför inte enligt utskottets
mening. Motionen avstyrks därför.

Motioner (s,c,fp) om inrättandet av ett särskilt institut för alkohol och
drogforskning behandlades av utskottet i samband med 1987 års forskningsproposition
(se betänkande SoU 1986/87:28 s. 10). Utskottet delade
uppfattningen i de då aktuella motionerna att det var viktigt med
en samordning av alkohol- och drogforskningen och att en tvärvetenskaplig
forskning på detta område var angelägen. Utskottet ansåg
emellertid, med hänvisning till vad som anförts i 1987 års forskningsproposition,
att forskningen borde bedrivas vid universitet och högskolor
och institutsbildningar så långt möjligt undvikas. Risken var annars,
enligt utskottet, att de resurser som stod till förfogande för
forskning och utveckling skulle onödigt splittras. Utskottet förutsatte
att det inom högskolans ram skulle ske en nödvändig samordning av
alkohol- och drogforskningen och avstyrkte motionerna.

I den nu aktuella motion So250 (fp) begärs att en särskild fond för
alkoholforskning inrättas.

1989/90:SoU19

2 Riksdagen 1989190. 12 sami. Nr 19

Utskottet vill erinra om att en sådan fond redan existerar. Systembolaget
instiftade för ett par år sedan en fond för alkoholforskning som
har i uppgift att stödja forskning om alkoholskador, främst om hur
sådana skador kan förebyggas. Fonden administreras av föreningen
Svenska alkohol- och drogforskare, SÄD. SÄD föreslår också ledamöterna
i den kommitté som beslutar om bidrag från fonden. I kommittén
ingår representanter för forskarsamhället och för det allmänna.
Systembolaget bidrar till fonden med 2 milj. kr. varje år. Fonden kan
även ta emot medel från andra forskningsstödjande organ.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte anledning att ställa
sig bakom det förslag som framförs i motionen. Utskottet förutsätter att
Systembolaget även i framtiden kommer att stödja alkoholforskningen.
Med hänvisning härtill avstyrks motion So250 (fp).

Utredningen om narkotikamissbrukets omfattning, UNO, tillsattes år
1977. UNO genomförde en kartläggning rörande omfattningen av det
tunga narkotikamissbruket, som redovisas i rapporterna Ds S 1980:5
och 11. UNO lämnade senare även förslag om hur man kontinuerligt
skall kunna följa missbrukets förändringar. I proposition 1984/85:19
om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik togs dessa frågor
upp av statsrådet Sigurdsen (bil. 2 s. 17 ff.). I propositionen anfördes
bl.a. att en analys av missbrukets förändringar måste omfatta hela
drogområdet, bl.a. för att man skall kunna studera om bruk och
missbruk ändrar karaktär och om det sker en övergång från en
drogtyp till en annan. Vidare konstaterades att det behövs många olika
typer av information för att man skall kunna få en någorlunda riktig
och nyanserad bild av de komplexa drogproblemen. Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) borde enligt propositionen
få som en av sina huvuduppgifter att samlat svara för att följa och
informera om drogproblemens förändringar. Detta godkändes av riksdagen.

Frågorna behandlades också i proposition 1988/89:130 om socialstyrelsens
framtida roll (s. 22—24.) Där underströks bl.a. betydelsen av
CAN:s mer forskningsbetonade arbetsuppgifter, när det bl.a. gäller att
följa och informera om förändringar på drogområdet och att utveckla
metoderna för att följa drogmissbruket. Det ansågs lämpligt att CAN:s
insatser att samla data även fortsättningsvis skulle göras i samarbete
med socialstyrelsen. Riksdagen hade ingen invändning häremot
(1988/89:SoU24).

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte finns skäl
att genomföra någon ny totalundersökning av narkotikamissbrukets
omfattning liknande den som genomfördes av UNO. Utskottet avstyrker
alltså motionerna So279 (s) och So317 (fp) yrkande 3.

I motion So517 (fp) begärs en ökad satsning på forskning om läkemedelsberoende.

1989/90: So U19

Som ovan nämnts har DSF under perioden 1986—1988 givit stöd till
tre forskningsprojekt rörande läkemedelsmissbruk med sammanlagt 1
milj. kr., bl.a. till ett projekt som bedrivs vid institutionen för psykiatri
vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.

1983 års läkemedels utredning tog i betänkande SOU 1987:20 s. 151 upp
behovet av forskningsinsatser när det gäller läkemedelsmissbruk och
läkemedelsberoende. Enligt utredningen är kunskaperna om bensodiazepiner
och andra psykofarmaka ännu så länge bristfälliga i många
avseenden. Den egentliga omfattningen av den felaktiga användningen
är exempelvis inte känd. Nya kunskaper kan dock fås genom bl.a.
förbättrade epidemiologiska undersökningar. Lika viktigt är det, enligt
utredningen, att öka kunskaperna om de förhållanden som ligger
bakom missbruket och beroendet och om värdet av olika behandlingsmetoder,
däribland läkemedel. Metoder behöver alltså utvecklas för att
spåra, förhindra och komma till rätta med missbruk och beroende.
Här finns enligt utredningen ett stort Slt där ökade forskningsinsatser
måste komma till stånd.

Utredningens förslag bereds fortfarande i regeringskansliet.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågor om åtgärder mot
läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende, senast i betänkandet
1988/89:SoU15. Utskottet har därvid uttalat att åtgärder måste vidtas på
en rad områden för att man skall kunna komma till rätta med det
överdrivna bruket av vissa beroendeframkallande läkemedel och att
problemen med läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende måste
ägnas större uppmärksamhet. Utskottet delar uppfattningen att ökade
forskningsinsatser på detta område måste komma till stånd. Utskottet
utgår från att det nya socialvetenskapliga forskningsrådet, såsom framhålls
i propositionen, fullföljer programarbetet från DSF och därmed
fortsätter att aktivt stödja forskning om läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende.
Frågan kan, som tidigare påpekats, också förväntas bli
behandlad i en kommande proposition med anledning av betänkandet
från 1983 års läkemedelsutredning. Med hänvisning till det nu anförda
avstyrker utskottet motion So517 (fp) yrkande 7.

Utskottet kommer i betänkandet 1989/90:SoU21 att behandla motioner
om kartläggning av läkemedelsberoende och om rapportering av läkemedelsbiverkningar.
I ett senare betänkande om olika hälso- och
sjukvårdsfrågor avser utskottet att behandla ett flertal motioner om
andra åtgärder mot läkemedelsberoende och läkemedelsmissbruk.

Forskning om psykisk ohälsa

I motion So40 (mp) begärs ett tillkännagivande av vad som i motionen
anförts angående tvärvetenskapliga forskningsprojekt om psykisk ohälsa
i samhället (yrkande 6). Enligt motionärerna visar sig samhällets
stora psykiska ohälsa bl.a. i form av ökat alkohol- och drogmissbruk,
råare våld, ökad övrig kriminalitet, mobbning, intolerans, cynism,
politisk likgiltighet och i allt fler självmord. Ser man till de totala
mänskliga och ekonomiska effekterna kräver detta område egentligen

1989/90:SoU19

den största forskningsinsatsen av alla, menar motionärerna, som anser
att det för samhällstrygghetens och folkhälsans skull behövs en mängd
stora tvärvetenskapliga projekt med samhällsvetenskapare, medicinare
och beteendevetare inblandade.

Enligt forskningspropositionen har psykisk ohälsa blivit ett allt viktigare
folkhälsoproblem att lösa (s. 62).

Den folkhälsovetenskapiiga forskningen är ett forskningsområde som
prioriteras i propositionen. Det socialvetenskapliga forskningsområdet
skall som nämnts stödja den icke-medicinska forskningen om hälsa
och välfärd. Härmed avses forskning om arbetslivets, levnadsvanornas,
miljöns, samhällsstrukturens och vårdsystemets betydelse för befolkningens
såväl fysiska som psykiska hälsa.

DSF ger för närvarande stöd till projekt inom det psykiatriska området,
som kan hänföras till den folkhälsovetenskapiiga forskningen. Det
gäller bl.a. studier av orsakerna bakom självmord och självmordsförsök
samt förutsättningarna för att förebygga självmord (se DSF:s verksamhetsberättelse
1986—1988 s. 136).

I propositionen anförs att även medicinsk forskning inom det folkhälsovetenskapiiga
området bör stimuleras (s. 312). Regeringen föreslår
därför att 1 milj.kr. anvisas MFR som stöd till folkhälsovetenskaplig
forskning.

Regeringen anser också att de s.k. psykodynamiska och socialpsykiatriska
områdena är forskningsområden som blivit allt viktigare. Viss
verksamhet pågår i landet inom dessa områden men har inte nått
samma ställning som den biologiskt orienterade psykiatriska forskningen,
heter det i propositionen. Mot denna bakgrund kommer MFR att
få i uppdrag att bedöma hur, inom nuvarande resurser, förutsättningar
kan skapas för en snabbare kunskapsuppbyggnad inom de s.k. psykodynamiska
och social psykiatriska forskningsområdena inom psykiatrin.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt med forskning
om samspelet mellan sociala förhållanden och psykisk ohälsa.
Sådan forskning ingår som en del i den folkhälsovetenskapiiga forskning
som enligt propositionen utgör ett prioriterat forskningsområde.
Med hänsyn härtill behövs enligt utskottets uppfattning inget initiativ
från riksdagens sida i denna fråga. Utskottet avstyrker motion So40
(mp) såvitt nu är i fråga (yrkande 6).

Allergiforskning

I motion So35 av Gunhild Bolander (c) hemställs att regeringen ges till
känna vad som i motionen anförs om att forskningsresurserna på
astma-allergiområdet måste ges en kraftig förstärkning. Enligt motionären
misstänker forskare som studerar sambanden mellan miljö och
allergier att luftföroreningar ligger bakom ökningen av astma och
allergier i industriländerna. Motionären uppger att en mycket liten
andel av forskningsmedlen hittills har gått till forskning om miljön,

1989/90: So U19

som dock kan antas vara huvudorsak till sjukdomsökningen. Det
behövs alltså en kraftig förstärkning av forskningsresurserna på detta
område, menar motionären.

Enligt propositionen (s. 65) har problemen med de s.k. sjuka husen
visat att behoven av kunskap om sambandet mellan hälsotillståndet
hos befolkningen och brister i byggnaders utformning fortfarande är
mycket stora. I propositionen hänvisas till den statliga Allergiutredningen,
som i sitt betänkande Att förebygga ALLERGI/överkänslighet
(SOU 1989:76) konstaterat att vi saknar kunskaper om uppkomsten av
allergier/överkänslighet och att detta inte minst gäller de samband
dessa problem har med inomhusmiljön. Regeringen betonar i propositionen
det ansvar som bl.a. byggforskningsrådet har för forskning och
utveckling (FoU) om inomhusmiljön och uttalar att forskningsinsatserna
inom detta område bör öka under perioden.

I propositionen pekas också på ett ökat behov av miljömedicinsk
forskning med hänvisning till att miljöförändringar, särskilt utsläpp i
luft och vatten, kan påverka människors hälsa (prop. s. 75). Enligt
propositionen är det önskvärt att naturvårdsverkets forskningsnämnd,
medicinska forskningsrådet och Karolinska institutet, till vilket institutet
för miljömedicin är knutet, gör en bedömning av nuvarande
forskning på området och uppnådda forskningsresultat. Myndigheterna
bör vidare belysa och precisera det fortsatta forskningsarbetet.

Allergiutredningen föreslår också i sitt ovan nämnda betänkande att ett
allergicentrum bildas med stat och näringsliv som finansiärer. En viktig
uppgift för ett sådant allergicentrum skulle vara att skaffa överblick
över pågående allergiforskning och att genom konferenser låta forskare,
politiker, administratörer och branschfolk m.fl. mötas. Allergicentrum
skulle också sprida information om forskningsresultat och vara
en resurs att vända sig till för att få information om pågående forskning.
Enligt utredningen är det vidare angeläget med ett nära samarbete
mellan allergicentrum och Forskningsrådsnämnden (FRN), som
av utredningen föreslås få ansvar för samordning av ett tvärsektoriellt
allergi forskningsprogram.

Betänkandet rem issbe hand las för närvarande.

I motion So488 av Ingvar Eriksson (m) och Kenth Skårvik (fp) hemställs,
med hänvisning till vad allergiutredningen föreslagit, att riksdagen
hos regeringen begär förslag om inrättande av ett allergicentrum.

I motion So422 av Karl-Gösta Svenson (m) hemställs att regeringen ges
till känna att det föreslagna allergicentrum bör etableras i Karlskrona.
Enligt motionären torde ett framtida allergicentrum ha behov av
fortlöpande kontakter med Statshälsan och boverket, som båda är
lokaliserade till Karlskrona.

I motion So35 (c) begärs en kraftig förstärkning av forskningen om
miljön som orsak till ökningen av astma och allergier.

1989/90:SoU 19

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen föreslår ökad
satsning på forskning om inomhusmiljön och forskning om hur yttre
miljöförändringar påverkar människors hälsa med hänvisning till bristen
på kunskaper om uppkomsten av allergier och överkänslighet.

Behovet av forskning om orsakerna till uppkomsten av astma/allergier
framhålls alltså starkt i propositionen. Även i allergiutredningens
betänkande framhålls behovet av ytterligare kunskaper på detta område.
Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Motion So35 (c)
påkallar därför enligt utskottets mening inte något initiativ av riksdagen.
Motionen avstyrks.

Utskottet anser att den fortsatta beredningen av allergiutredningens
betänkande bör avvaktas även innan riksdagen överväger frågorna om
att inrätta ett allergicentrum. Motion So488 (m, fp) avstyrks således.
Av motsvarande skäl har riksdagen inte heller anledning att nu uttala
sig om lokaliseringen av ett eventuellt allergicentrum. Även motion
So422 (m) avstyrks därför.

Aidsforskning

I avsnitt 6 i propositionen redovisas behovet av insatser för
HIV/aids-relaterad forskning. För att bl.a. kartlägga och förhindra
smittspridning behöver den medicinska forskningen kompletteras med
samhällsvetenskaplig forskning om exempelvis sociala beteenden och
sexualitet. Det socialvetenskapliga forskningsrådet föreslås därför fa ett
tillskott för detta ändamål genom överföring av 1 milj.kr. från aidsanslaget
(A 5).

Det medicinska forskningsrådet, MFR, stöder redan medicinsk forskning
på detta område. Under en följd av år har genom särskilda beslut
av regeringen 3 milj.kr. årligen anvisats MFR som stöd till forskning
om HIV och AIDS. Enligt propositionen kvarstår behovet av denna
forskning som därför föreslås få ett mer reguljärt stöd. Medel motsvarande
vad som hittills anvisats, 3 milj.kr., föreslås i fortsättningen
beräknas under anslaget till MFR (prop. avsnitt 17, s. 313).

Forskningen vid Statens bakteriologiska laboratorium, SBL, kring
HIV-infektion ligger enligt propositionen i den internationella forskningsfronten.
Ett av de viktigaste projekten avser utvecklingen av ett
vaccin mot HIV med användning av HIV-2-infektion hos makaker
(apor) som experimentell modell. Ett av de första HIV-2-virusisolaten i
världen påvisades och karaktäriserades vid laboratoriet. HIV-2-viruset
har också utnyttjats för att utveckla diagnostiska antikropptester. Anslutande
forskning har enligt propositionen givit resultat som tyder på
att vaccination mot HIV-infektion resp. aids är möjlig. Tekniker har
utvecklats som medfört förbättrad diagnostik.

I syfte att stärka forskningen kring infektionssjukdomar och smittskydd
föreslås att fem professurer och en laboratorstjänst vid SBL successivt
omvandlas till professurer vid Karolinska institutet (Kl). Från 1 juli
1990 förelås att tre professurer i smittskydd, särskilt klinisk immunolo -

1989/90:SoU19

gi i smittskydd, särskild klinisk virologi och smittskydd samt särskild
klinisk parasitologj vid Kl inrättas med placering på SBL. Innehavarna
av tjänsterna skall också vara avdelningsföreståndare vid laboratoriet.
(Om anslaget E 10, SBL, se vidare nedan).

I motion So33 (c) anförs att HIV-smitta och aids alltjämt utgör ett hot
mot folkhälsan. Det tillskott på 1 milj. kr. som forskningen föreslås få
är enligt motionärerna inte tillräckligt för att komma något botemedel
på spåren. Motionärerna föreslår att ytterligare 1 milj. kr. går till
forskning på aidsområdet inom ramen för det socialvetenskapliga
forskningsrådet (yrkandena 6 samt 7, delvis).

Utskottet konstaterar att regeringen föreslår en förstärkning av den
medicinska aids-forskningen, dels genom att MFR föreslås få ett mer
reguljärt stöd till denna forskning, dels genom att resurserna på
området vid SBL vidareutvecklas. Ett av de viktigaste forskningsprojekten
vid SBL avser utvecklingen av ett vaccin mot HIV.

För att komplettera den medicinska forskningen med samhällsvetenskaplig
forskning om smittspridning och sexualitet föreslås i propositionen
att 1 milj. kr. förs över från aids-anslaget till det socialvetenskapliga
forskningsrådet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att HIV-smitta och aids
alltjämt utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan och att en intensifierad
forskning på området därför är angelägen. Eftersom forskningen om
HIV och aids prioriteras i propositionen anser utskottet emellertid inte
att motionen påkallar något initiativ av riksdagen. Motion So33 (c)
avstyrks därför i här aktuella delar (yrkandena 6 och 7, delvis).

Äldreforskning

Det nya socialvetenskapliga forskningsrådet föreslås få ett samordnande
ansvar för forskningen om äldre med uppgift att löpande följa och
bearbeta forskningsområdet. Inom rådets ansvarsområde föreslås att tre
programområden ges särskild prioritet, nämligen forskning om omsorgen
om äldre och omvårdnadsforskning, utvärderingsforskning samt de
äldre och ekonomin (prop. s. 64). I propositionen föreslår regeringen
ökade resurser för forskning om äldre under den kommande treårsperioden.
Inrättandet av tre professurer i psykologi, sociologi och socialt
arbete föreslås, samtliga tre med inriktning på äldreproblem (s. 63).
Vidare har regeringen beaktat behovet av medel för forskning rörande
äldres hälso- och sjukvård, genom att till medicinska forskningsrådet
anvisa ytterligare resurser för stöd till forskning om demenssjukdomar
(prop. s. 312).

I flera motioner tas upp behovet av äldreforskning.

I motion So201 av Sten Svensson m.fl. (m) hemställs att regeringen ges
till känna vad som i motionen anförts om behovet av ökade forskningsinsatser
i fråga om demenssjukdomar och demensliknande tillstånd
(yrkande 11). Enligt motionärerna måste samtliga universitetssjukhus
ges resurser för undervisning och forskning rörande demens -

1989/90:SoU19

sjukdomar och psykiska sjukdomar hos äldre. Befolkningsutvecklingen
motiverar enligt motionen särskilda professurer i geriatrisk psykiatri
vid dessa sjukhus.

I motion So314 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande
till regeringen om behovet av ökad forskning angående demens och
andra åldersrelaterade sjukdomar (yrkande 9). Enligt motionärerna
finns det flera starka skäl för sådan forskning, bl.a. det faktum att
antalet personer i åldersgruppen över 80 år kommer att öka kraftigt.
Motionärerna uppger att i denna åldersgrupp drabbas ca 20 % av
demenssjukdomar.

Även i motion So33 (c) framhålls behovet av ökad forskning kring
demens och andra åldersrelaterade sjukdomar. Motionärerna anser att
det nya socialvetenskapliga forskningsrådet bör erhålla 1 milj. kr. för
detta ändamål (yrkandena 4 och 7, delvis).

I motion So40 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) hemställs, med hänvisning
till vad som anförts i motion Ubl41, att regeringen ges till känna vad
som anförts angående hälsovetenskaplig forskning samt angående
forskning om äldre (yrkande 5). Motionärerna anser att det är nödvändigt
att satsa på sådan forskning om den s.k. sjukvårdskrisen skall
klaras. Genom forskningen hoppas motionärerna att åstadkomma en
långsiktig planering av förebyggande åtgärder och av den sociala välfärden.

I motion 1989/90:Ubl47 föreslår Daniel Tarschys, m.fl. (fp) att anslaget
till MFR för stöd till demensforskning bör ökas med 10 milj.kr., dvs.
med 9 milj.kr. utöver regeringens förslag. Motionen bereds av utbildningsutskottet.

Utskottet uttalade hösten 1989 i ett tillkännagivande till regeringen att
det var mycket angeläget med en ökad forskning kring demenssjukdomarnas
orsaker och möjligheter till behandling. Enligt utskottets mening
krävde forskningen om demens ökade resurser. Utskottet förutsatte
att detta skulle komma att beaktas vid utformningen av den kommande
forskningspropositionen. Riksdagen följde utskottet.
(1989/90:SoU12, s. 5, rskr. 60).

Utskottet gör följande bedömning.

Forskning om demenssjukdomar och andra åldersrelaterade sjukdomar
faller inom det medicinska forskningsrådets ansvarsområde. Med
stöd från MFR bedrivs också redan en omfattande medicinsk forskning
kring senil demens, åldersproblem och Alzheimers sjukdom (se prop.
s. 312). Regeringen anser i propositionen att ytterligare resurser bör
ställas till MFR:s förfogande för stöd till forskning om demenssjukdomar
och beräknar för detta ändamål 1 milj.kr.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av ökade forskningsinsatser
i fråga om demenssjukdom och andra liknande tillstånd.
Mot bakgrund av innehållet i forskningspropositionen i dessa frågor
anser utskottet emellertid inte att det behövs någon åtgärd från riksda -

1989/90:SoU19

gens sida med anledning av motionerna So201 (m) yrkande 11, So314
(c) yrkande 9 och motion So33 (c) yrkandena 4 och 7, delvis. Motionerna
avstyrks därför.

I motion So40 (mp) efterlyses bl.a. hälsovetenskaplig forskning om
äldre.

I forskningspropositionen föreslås kraftigt ökade resurser under den
kommande treårsperioden för forskning om äldre. Inom det nya
socialvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde föreslås att tre programområden
för äldreforskning ges särskild prioritet. Bl.a. föreslås att
tre nya professurer inrättas, samtliga med inriktning på äldreproblem.
I propositionen föreslås också en förstärkning av den folkhälsovetenskapliga
forskningen (se även ovan, s. 11). Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet motion So40 (mp) yrkande 5.

Handikappforskning

Handikappforskningen bedrivs inom flera olika discipliner, vilket
framgår av att forskningen stöds av skilda sektorsorgan och myndigheter,
såsom arbetsmiljöfonden, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
medicinska forskningsrådet, styrelsen för teknisk utveckling,
statens råd för byggnadsforskning och transportforskningsberedningen.

I propositionen föreslås att det socialvetenskapliga forskningsrådet tar
över forskningsnämndens (FRN:s) ansvar för handikappforskning. Enligt
propositionen har FRN under den gångna treårsperioden initierat
och stött flera betydelsefulla projekt inom handikappforskningen. Det
hittillsvarande arbetet har, enligt propositionen, också inneburit att
forskningsområden har kunnat identifieras och värdefulla kontaktnät
byggas upp. Genom att samordningen av handikappforskningen bör
ske utifrån samma utgångspunkter som tidigare kommer FRN:s hittillsvarande
verksamhet att utgöra en viktig grund för det socialvetenskapliga
forskningsrådets arbete, heter det i propositionen. Liksom
tidigare bör övriga finansiärer av handikappforskning, på samma sätt
som angavs i den förra forskningspropositionen, medverka i finansieringen
av denna forskning (prop. s. 64).

I propositionen (s. 253) uppges att handikappforskningen har kartlagts
av bl.a. DSF och FRN. Det har därvid framkommit att det finns
ett behov av ökad samhällsvetenskaplig forskning med inriktning på
handikapp. Bl.a. saknas tillräckliga kunskaper om samhälleliga förhållanden
som bidrar till att utveckla och vidmakthålla handikapp. Regeringen
förordar därför att det inrättas två nya professurer, en i sociologi
med inriktning mot handikapp, och en i handikappforskning med
beteendevetenskaplig inriktning.

De medel för handikappforskning som hittills anvisats FRN,
4 165 000 kr., bör enligt propositionen i fortsättningen beräknas under
femte huvudtiteln.

1989/90:SoU 19

I motion So296 av Olof Johansson m.fl. (c) som väckts under den
allmänna motionstiden hemställs att regeringen ges till känna vad som

i motionen anförts om forskning och utveckling på handikappområdet
(yrkande 10). I motionen framhålls att forskning, metodutveckling och
utbildning inom handikappområdet är av mycket stor vikt för att
minska hindren för de handikappade. Ämnesområdets karaktär gör
emellertid att forskningen griper över många områden: medicinska,
tekniska, ekonomiska, juridiska etc. Detta medför enligt motionärerna
risk för splittring som kan göra handikappforskningen ineffektiv. Av
avgörande betydelse är att forskarna håller nära kontakt med de
handikappade och deras organisationer liksom med näringslivet. Tvärvetenskapliga
projekt måste stödjas och resultaten från dessa komma
de handikappade till del, heter det i motionen.

Aven i motion So33 (c) framhålls att handikappforskningen behöver
bedrivas inom ramen för tvärvetenskapliga projekt. Motionärerna anser
också att staten bör ta sitt fulla ansvar för denna forskning och att
övriga finansiärer av handikappforskning inte skall behöva medverka.
På vårdforskningsområdet behövs ytterligare forskning som rör de
arbetsmarknadsmässiga förhållandena för handikappade. Vad som i
motionen anförts om inriktningen av forskningen bör ges regeringen
till känna (yrkande 2 delvis).

Utskottet konstaterar att det socialvetenskapliga forskningsrådet i propositionen
föreslås fa ansvaret för planering, samordning och kanalisering
av resurserna till handikappforskningen. Utskottet har ingen
erinran mot detta. Det är vidare, enligt utskottet, en fördel om övriga
finansiärer även i fortsättningen stöder denna forskning. Utskottet
utgår från att rådet i sin verksamhet kommer att beakta behovet av
tvärvetenskaplig forskning på detta område och avstyrker därför motionerna
So296 (c) yrkande 10 och So33 (c) yrkande 2, delvis.

I motion So40 (mp) hemställs att riksdagen beslutar att handikappforskningen
även i fortsättningen skall ha tre forskartjänster (yrkande

3). Vidare begärs ett tillkännagivande om vad som i motionen anförts
angående målsättningen för handikappforskningen (yrkande 4). Enligt
motionärerna har tidigare tre forskartjänster ägnats åt handikappforskning,
men med den nya organisationen blir det bara två. Handikappforskningen
borde också, enligt motionärerna, satsa resurser på att ta
fram bostadsinredningsdetaljer, fordon, utbildningsutrustning m.m.
och utformning av stadsplaner som kan fungera lika bra för handikappade
som för barn, gamla och fullt rörelseförmögna människor.

Utskottet konstaterar att regeringen i forskningspropositionen föreslår
att två nya professurer med inriktning på handikapp inrättas, att drygt
4 milj.kr. förs över från FRN till det nya socialvetenskapliga forskningsrådet
och att rådet övertar de satsningar på handikappforskning
som FRN hittills gjort. Utskottet har ingen erinran mot förslagen i
propositionen och avstyrker motion So40 (mp) yrkande 3.

Bl.a. genom att handikappforskningen stöds av sektorsorgan inom
skilda verksamhetsområden bör den breda inriktning av handikappforskningen
som efterlyses i motionen kunna tillgodoses. Utskottet
avstyrker därför motion So40 (mp) även i nu aktuell del (yrkande 4).

1989/90: SoU 19

I motion So37 av Görel Thurdin (c) begärs ett tillkännagivande om vad
sorn i motionen anförts om behovet av forskning och rehabilitering av
ryggskador. Motiveringen till motionen finns i motion Ubl46. Motionären
anser att socialstyrelsen bör fa i uppdrag att kartlägga och
analysera forsknings- och rehabiliteringsbehoven på detta område. Problemet
med ryggskador skall inte ses enbart ur ett handikapperspektiv,
menar motionären, utan som något som kan drabba alla.

I propositionen påpekas att sjukdomsmönstret i Sverige håller på att
förändras. Systematiskt förebyggande vård och förbättrade behandlingsmetoder
har lett till minskad dödlighet och ökad överlevnad i bl.a.
olika cancerformer. Därmed framstår, enligt propositionen, psykisk
ohälsa och ryggbesvär som allt viktigare folkhälsoproblem att lösa.

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, SBU, skall
verka för en samordnad värdering av dels sådana metoder som är i
bruk inom sjukvården och där det finns skäl för omprövning av deras
värde, dels ännu inte etablerade metoder. Arbetet inom SBU förutsätter
ett nära samarbete med forskarsamhället och sjukvårdens huvudmän.
SBU redovisar sina ställningstaganden i rapporter över kunskapsläget
inom de granskade områdena. SBU har nyligen presenterat en
omfattande studie kallad "Ont i ryggen". Enligt denna studie utgör
brister i arbetslivet en viktig orsak till ryggbesvär. En annan orsak är
felaktiga behandlingsmetoder.

Även enligt propositionen är belastningsskador, inte minst ryggbesvär,
ett ökande problem inom arbetslivet, bl.a. som en följd av att många
arbeten är monotona och utförs i låsta arbetsställningar. Varannan
arbetssjukdom och vart fjärde arbetsolycksfall är relaterade till belastningsproblem
(prop. s. 66). Arbetsmiljöinstitutet som inrättats genom
att arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning blivit en egen myndighet,
prioriterar sedan tidigare redan forskning om belastningsskador.
Arbetsmiljöfonden, som bl.a. har till uppgift att stödja sådan forskning
som kan motverka uppkomsten av arbetsskador, har sedan flera år
givit avsevärt utrymme åt stöd till forskning och utveckling avseende
arbetsställningar och arbetsbelastning, heter det i propositionen (s.
378). Arbetsmiljöfonden startade hösten 1988 ett program mot belastningsskador,
som enligt propositionen nu har kommit in i ett aktivt
skede.

Såsom framhålls i propositionen har ryggbesvär kommit att framstå
som ett allt större folkhälsoproblem. Utskottet ser därför positivt på att
SBU ägnar stor uppmärksamhet åt ryggbesvär, liksom på att forskning
om de ryggåkommor och andra belastningsskador som har sin grund i
arbetsmiljön prioriteras inom arbetslivsforskningen. Utskottet delar
alltså motionärens uppfattning att det är angeläget med forskning om
ryggskador och att rehabiliteringsbehoven behöver utredas. Med hänsyn
till vad som framhålls i propositionen i dessa delar anser utskottet
emellertid inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning
av motion So37 (c). Motionen avstyrks därför.

1989/90:SoU19

I motion So427 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) tas upp
forskning om de handikapp som orsakas av reumatiska sjukdomar.
Motionärerna beskriver Bechterews sjukdom, som är en form av
ryggradsreumatism. Enligt motionärerna kan det finnas 80 000 patienter
i landet med denna sjukdom, som till största delen drabbar män.
Sjukdomen debuterar i allmänhet i 20—30-årsåldern. Sjukdomsförloppet
är allvarligare ju yngre man är när man drabbas. En tidigt ställd
diagnos kan hjälpa patienterna till ett någorlunda drägligt liv, men det
finns i dag ingen bot för sjukdomen. Motionärerna hänvisar till vikten
av en tidig diagnos och hemställer dels att regeringen bör ges tillkänna
att resurser måste sättas in på mer forskning på det reumatologiska
området (yrkande 1), dels att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning
av Bechterews sjukdom i syfte att främja tidig upptäckt
(yrkande 3).

Motion So534 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) handlar om
skador av whiplash-(pisksnärt)karaktär. Med whiplash-skador förstås
sådana skador som uppkommer i nackregionen främst vid bilkollisioner,
särskilt vid påkörning bakifrån. Enligt motionärerna drabbas
minst 10 000 människor varje år av whiplash — den osynliga trafikskadan
—, men det kan vara många fler. Skadan är svår att diagnostisera.
Bäst förutsättningar har sjukgymnaster och läkare med utbildning i
ortopedisk medicin. Motionärerna uppger att det pågår forskning om
whiplash vid Umeå universitet. Statsmakterna bör se över om forskningsinsatserna
behöver förstärkas, anser motionärerna, och hemställer
att detta ges regeringen till känna (yrkande 2).

I motion So427 (fp) tas upp behovet av forskning om de handikapp
som orsakas av reumatiska sjukdomar, i synnerhet av den form av
ryggradsreumatism som fått namnet Bechterews sjukdom. Såsom motionärerna
påpekar drabbar ryggradsreumatism många människor och
utgör ett stort hälsoproblem. Utskottet anser att det är viktigt att
forskning sker om reumatiska sjukdomar. Det bör emellertid ankomma
på de ansvariga myndigheterna att på sedvanligt sätt bedöma vilka
forsknings- och utvecklingsprojekt som bör beviljas medel. Motion
So427 (fp) yrkandena 1 och 3 avstyrks därför.

Även den form av trafikskada som kallas whiplash drabbar många
människor. Enligt uppgift bedrivs forskning om whiplash vid Umeå
universitet och vid Åre sjukhus. Vid Sahlgrenska sjukhusets smärtklinik
i Göteborg bedrivs försök med att lindra den värk som drabbar
whiplash-skadade. Utskottet ser positivt på forskning om whiplashskador.
Riksdagen bör dock inte prioritera mellan olika forskningsprojekt
utan detta bör göras av de anslagsbeviljande myndigheterna. Motionen
(fp) avstyrks därför (yrkande 2).

1989/90: SoU 19

Invandrarforskning

Delegationen för invandrarforskning, DEIFO, som sedan år 1983 har
varit knuten till regeringskansliet, har haft till uppgift att initiera,
samordna, främja och informera om invandrarforskningen i Sverige. I
propositionen (avsnitt 19, s. 380) anförs att det nu är angeläget att
bygga upp en mer permanent organisation för stöd till forskning inom
invandrarområdet. Detta är skälet till att DEIFO tillsammans med
DSF föreslås ombildas till ett socialvetenskapligt forskningsråd. Under
den kommande treårsperioden bör invandrarforskningen, enligt propositionen,
få väsentligt ökade resurser. Det föreslås bli en uppgift för
det socialvetenskapliga forskningsrådet att närmare överväga hur dessa
resurser skall fördelas mellan enskilda forskningsprojekt och den mer
långsiktiga kompetensuppbyggnaden på universitet och högskolor.

För ett jämförelsevis litet och sektorsövergripande forskningsområde
som invandrarforskning är det enligt propositionen särskilt viktigt att
forskarna kan vända sig någonstans för diskussion och rådgivning om
frågor som rör planerad, pågående eller redan genomförd forskning.
Den nu föreslagna organisatoriska förändringen ger möjligheter till en
förstärkning av denna nätverksfunktion, sägs det i propositionen.

Invandrarforskning är ett forskningsområde som alltjämt är under
uppbyggnad, heter det vidare. Endast ett fatal forskartjänster finns i
dag inrättade inom området. De medel som har beviljats för forskning
har varit begränsade. Invandrarforskningens sektorsövergripande karaktär
har emellertid gjort det naturligt att också andra finansiärer har
beviljat anslag för forskning med anknytning till invandring. I propositionen
framhålls att det är angeläget att denna utveckling fortsätter och
förstärks.

I motion So34 av Erkki Tammenoksa och Catarina Rönnung (båda
s) hemställs att regeringen ges till känna vad som i motionen anförts
om invandrarforskningens tvärsektoriella roll och resursanvändning
(yrkande I). Motionärerna betonar att invandrarforskningen är tvärsektoriell,
dvs. faller inom ramen för olika ämnesområden, och anser
att propositionen förbiser detta. Motionärerna anser att det vore beklagligt
om invandrarforskningen begränsas till att omfatta endast det
sociala avsnittet. Vidare anser motionärerna att universiteten bör ha
tillgång till basresurser så att en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom
invandrarforskningen kan ske. Sådana resurser bör med tiden byggas
ut vid samtliga universitet.

Även i motion So33 (c) begärs ett tillkännagivande om att invandrarforskningens
tvärsektoriella roll inte får upphöra när forskningen förs
över till det nya rådet (yrkande 2, delvis).

I motion So34 (s) begärs också ett tillkännagivande om vad som i
motionen anförts om tillräckliga personella resurser avseende informations-
och nätverksfunktionen inom invandrarforskningen (yrkande

2). Motionärerna anser att för att den av regeringen förordade förstärkningen
av nätverksfunktionen skall kunna komma till stånd krävs

1989/90:SoU19

att åtminstone tre tjänster inom det socialvetenskapliga rådets organisation
får en anknytning till invandrarforskningsområdet. Dessutom bör,
enligt motionärerna, en särskild mindre referensgrupp knytas till rådet
för beredning av frågor inom invandrarforskningsområdet (yrkande

3).

Också utskottet vill understryka vikten av att invandrarforskningens
tvärsektoriella roll bibehålls även efter det att invandrarforskningen
förts över till det nya socialvetenskapliga forskningsrådet. Invandrarforskningens
sektorsövergripande karaktär betonas emellertid också i
forskningspropositionen. Den föreslagna organisatoriska förändringen
sägs bl.a. underlätta för forskare inom olika sektorer att gemensamt
diskutera frågor om planerad, pågående eller genomförd forskning.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna So34 (s) yrkande
1 och So33 (c) yrkande 2, delvis.

I motion So34 (s) begärs att tillräckliga personella resurser avsätts för
invandrarforskning inom det nya socialvetenskapliga forskningsrådet
och att en särskild referensgrupp knyts till rådet för beredning av
frågor inom invandrarforskningsområdet.

I propositionen föreslås att invandrarforskningen under den kommande
treårsperioden får väsentligt ökade resurser, sammanlagt 3 milj.kr.,
förutom de medel som förs över från arbetsmarknadsdepartementets
budget. Regeringens avsikt är således i likhet med motionärernas att
stärka invandrarforskningens ställning. Enligt propositionen (s. 132)
kommer regeringen senare att besluta om organisation och instruktion
för det socialvetenskapliga forskningsrådet. Utskottet utgår från att
tillräckliga personella resurser tillförs invandrarforskningen och avstyrker
därmed motion So34 (s) såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 3).

I motion So40 (mp) begärs ett tillkännagivande av vad som i motionen
anförts angående förståelse av kulturer som ett viktigt forskningsobjekt
(yrkande 2). Forskning om förståelse av kulturer syftar enligt motionärerna
till att förebygga rasism, religiös fanatism och andra typer av
avvikande-rädsla hos folkgrupper och i stället främja fredlig samexistens,
tolerans och rättsuppfattning.

I propositionen (avsnitt 6, s. 68) påpekas att Sverige under 1980-talet
har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle, bl.a. till följd av de
många flyktingar och andra invandrare som har kommit till vårt land.
Genom invandringen har vi kommit i kontakt med för oss främmande
kulturer, religioner och sedvänjor. Detta har varit positivt och berikande
för vårt samhälle, heter det i propositionen.

Möten mellan olika kulturer sker dock inte alltid friktionsfritt. Man
tvingas ompröva värderingar och attityder. Främlingsfientlighet kan
enligt propositionen bara mötas med kunskap.

För invandrarna kan också anpassningen till den svenska kulturen
vara svår, sägs det vidare. Invandrarna kan ha stora svårigheter att

1989/90:SoU19

etablera sig på arbetsmarknaden och nå delaktighet i samhällslivet. De
tendenser till utanförskap som finns måste mötas med lämpliga åtgärder.

Enligt propositionen behöver det fortsatta arbetet med att reformera
invandrarpolitiken ett fortsatt och utökat stöd från forskningen. Invandrarforskningen
berör inte bara flyktingar och andra invandrare.
Den berör även attityder, värderingar och reaktioner hos samhället i
övrigt, liksom relationer mellan invandrade grupper inbördes samt
mellan dessa och den infödda majoriteten.

Det är enligt propositionen också viktigt att ökade ansträngningar görs
för att resultat från invandrarforskningen skall spridas, även utanför
forskarkretsar, i större omfattning än vad som hittills varit fallet (s.
380).

Utskottet anser att det slag av forskning som efterlyses i motion So40
(mp) väl inryms i invandrarforskningen, som den definieras i propositionen.
Utskottet förutsätter att invandrarforskningen kommer att öka
i omfattning efter den förstärkning av resurserna som föreslås i propositionen
och att motionens krav på forskning som bl.a. syftar till att
förebygga rasism därigenom kommer att tillgodoses. Motion So40 (mp)
yrkande 2 avstyrks därför.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för det
socialvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91. Utskottet
har i det föregående avstyrkt motion So33 (c) yrkande 7, vari föreslås
en höjning av anslaget med 2 milj.kr. samt motion So39 (vpk) yrkande

2, vari föreslås att medlen överförs till det humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet. Utskottet har inte något att erinra mot de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93
som angetts och föreslår därför att riksdagen godkänner dessa. Utskottet
tillstyrker vidare regeringens förslag till medelsanvisning för utredningar
m.m., anslaget A 2 under femte huvudtiteln i budgetpropositionen
och forskningspropositionen.

Forskning om barn

I motion So284 av Lena Öhrsvik (s) begärs ett tillkännagivande till
regeringen om vad som i motionen anförts om behovet av en samhällsekonomisk
studie om effekterna av förebyggande insatser för socialt
handikappade barn. Enligt motionären vet man att många av barnen
från utsatta sociala miljöer senare återfinns på institutioner av olika
slag, att stora arbetsmarknadspolitiska insatser görs, att många förtidspensioneras
osv. Man vet också att flera av dem varit föremål för
mängder av olika insatser. Enligt motionärens mening vore det värdefullt
att pröva om rätt åtgärder vidtagits för dessa barn och om
ytterligare insatser vore möjliga.

I motion So38 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) hemställs, med hänvisning
till vad som anförts i motion Ubl47, att riksdagen hos regeringen
begär en utredning av hur ett forskningscentrum om barnfrågor kan

1989/90:SoU19

jrganiseras i enlighet med vad som anförts i motionen. Enligt motionärerna
behövs en samordning av forskningen kring barnfrågor. Ett
forskningscentrum bör därför inrättas för detta ändamål. I ett inledningsskede
bör forskning kring barns fysiska miljö, utsatta barn samt
invandrar- och flyktingbarn prioriteras. Till ett sådant forskningscentrum
bör knytas en professur i social pediatrik. Enligt motionärerna
behöver det utredas hur detta centrum skall organiseras och vilka
resurser som behövs. Verksamheten kan enligt motionärerna antingen
knytas till temaforskningen i Linköping, till Allmänna Barnhusets
arbete eller kan ett fristående forskningsinstitut upprättas.

En motion (fp) med yrkande om ett centrum för forskning om barn
behandlades av utskottet i samband med den förra forskningspropositionen,
se betänkande SoU1986/87:28 s. 11. Utskottet ansåg då att det
var angeläget med forsknings- och utvecklingsarbete som gav kunskap
om barns livsvillkor. Utskottet hänvisade emellertid till den temaforskning
om barn som höll på att inrättas vid universitetet i Linköping
och ansåg att motionens krav om ett centrum för barnforskning
därigenom tillgodosågs.

Tema barn vid universitetet i Linköping inrättades efter förslag i 1987
års forskningsproposition. Det finns nu två professurer knutna till
temat. Enligt propositionen är det av stor betydelse att forskningen
inom tema Barn får en omfattning som ger en god forskningsmiljö
(avsnitt 17, s. 293). Medel beräknas därför för en förstärkning av tema
Barn genom inrättande av en tjänst som professor inom temat den 1
juli 1991. Som ett led i regeringens strävan att långsiktigt bygga upp
vetenskaplig kompetens inom områden som är av betydelse för utvecklingen
inom skilda samhällssektorer föreslås också en förstärkning
genom att 1 milj.kr. tillförs tema Barn budgetåret 1990/91.

Utskottet konstaterar att temaforskningen om barn vid universitetet i
Linköping i propositionen föreslås få en förstärkning. Utskottet vidhåller
inställningen att denna temaforskning tillgodoser kravet på ett
forskningscentrum om barnfrågor. Utskottet avstyrker därför motion
So38 (fp).

I forskningspropositionen framhålls vidare att socialtjänstens arbete
med barn och barnfamiljer måste ta sin utgångspunkt i kunskaper om
barn och barnfamiljernas levnadsförhållanden (avsnitt 17, s. 255). Det
är enligt propositionen därför väsentligt att forskningen om levnadsvillkor
för och de generella stöden till barn och barnfamiljer utvecklas.
För att stöjda en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området
föreslår regeringen att det inrättas en professur i socialt arbete med
inriktning mot familjepolitik vid universitet i Göteborg.

Utskottet ser med tillfredsställelse att forskningen om socialt arbete
med inriktning mot familjepolitik föreslås få ett ökat stöd. Det är
väsentligt att socialtjänstens arbete med barn och barnfamiljer grundas
på kunskaper om de förhållanden som råder i verkligheten. Enligt
utskottets mening vore det värdefullt att få bättre kunskap om effekter -

1989/90:SoU19

na av olika förebyggande insatser för socialt handikappade barn. Det
bör emellertid inte ankomma på riksdagen att ta initiativ till en sådan
studie som motionären i motion So284 (s) begär, utan i stället på
ansvariga myndigheter att på vanligt sätt bedöma de projektplaner som
utarbetas på området och avgöra vilka projekt som bör beviljas medel.
Motion So284 (s) avstyrks därför.

Läkemedelsforskning

I propositionen (avsnitt 8 s. 82) uppges att ca två tredjedelar av all
forskning och utveckling utförs inom företagssektorn, vilket uppges
vara en stor andel sett ur ett OECD-perspektiv. Det är också inom
företagssektorn som de stora ökningarna av FoU-verksamheten under
1980-talet har skett. Vissa uppgifter tyder emellertid på att tillväxten i
de svenska företagens satsningar har bromsats upp och kanske till och
med stagnerat under åttiotalets sista år, vilket regeringen finner oroande
med hänsyn till den internationella utvecklingen.

Enligt propositionen föreligger stora skillnader mellan branscherna
när det gäller rena forskningsinsatser. För läkemedelsindustrin används
mer än hälften av forskningsmedlen till grundforskning och tillämpad
forskning, medan stora branscher som elektroindustrin och transportmedelsindustrin
i huvudsak satsar på utvecklingsarbete.

Enligt propositionen är det av stor vikt att den höga andelen forskning
och utveckling inom svenskt näringsliv kan upprätthållas och förstärkas
under 1990-talet. Detta är av avgörande betydelse för att bevara
svensk industris konkurrenskraft och därmed trygga en fortsatt exportledd
tillväxt och en full sysselsättning, heter det (prop. s. 84).

I motion So40 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om förstärkning av den statliga oberoende
forskningen inom läkemedelsområdet (yrkande I).

Motionärerna är tveksamma beträffande regeringens förutsättning att
näringslivet även i fortsättningen bör stå för de uppgifter företagen av
hävd tagit på sig inom tillämpad forskning och utveckling. Särskilt
ofördelaktigt för medborgarna är, enligt motionärerna, det förhållandet
att läkemedelsindustrin fatt ett mycket starkt inflytande över sjukvården.
Regeringen bör därför lägga fram förslag om hur den oberoende
forskningen inom detta område kan förstärkas.

Utskottet konstaterar att inom läkemedelsindustrin går en mycket stor
andel av investeringarna till forskning och utveckling. Utskottet delar
regeringens uppfattning att det är av stor vikt att den höga andelen
forskning och utveckling inom svenskt näringsliv kan upprätthållas.
För att den svenska läkemedelsindustrin skall kunna behålla sin position
på världsmarknaden är det nödvändigt med stora långsiktiga
satsningar på forskning och utveckling. Utskottet delar inte uppfattningen
i motion So40 (mp) yrkande 1 att den oberoende forskningen
på detta område bör förstärkas på bekostnad av forskningen inom
företagen. Frågan om statens insyn på läkemedelsområdet torde kom -

1989/90:SoU19

3 Riksdagen 1989/90. 12 sami. Nr 19

ma att behandlas i den proposition om ny lagstiftning på läkemedelsområdet
som för närvarande förbereds i socialdepartementet. Utskottet
avstyrker därmed motionen.

Forskning om amalgam och andra dentalmaterial

Ett tiotal motionsyrkanden har väckts om forskning kring amalgam
och andra dentalmaterial.

I motion So410 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) begärs att socialstyrelsen
får i uppdrag att intensifiera utvecklingen av ofarliga alternativ som
tandbehandlingsmaterial och att 11 milj. kr. under en treårsperiod
ställs till förfogande (yrkande 3). I motion So416 av Lars Werner m.fl.
(vpk) hemställs att forskningen för framtagandet av ofarligt och alternativt
tandlagningsmaterial intensifieras under en avvecklingsperiod på
tre år (yrkande 2).

I motion So435 av Sigge Godin (fp) hemställs att regeringen ges till
känna vad som i motionen anförts om fortsatt amalgamforskning
(yrkande 1). Motiveringen till motionen finns i motion Sf258. Motionärerna
understryker vikten av att både grundforskning och klinisk
forskning vad gäller hälsoeffekter av amalgam fortsätter med minst
oförminskad styrka tills orsakssambanden klarlagts.

I motion So439 av Karin Israelsson m.fl. (c) hemställs att regeringen ges
till känna vad som i motionen anförts rörande forskning och utvecklingsarbete
för ersättningsmaterial vid tandlagning (yrkande 1). Motiveringen
till motionen finns i motion Sf263. Motionärerna anser det
befogat att man från regeringens sida tar sitt ansvar när det gäller
forskning och utveckling av nya tandlagningsmaterial så att socialstyrelsens
anvisningar om en snar avveckling av amalgam som tandlagningsmaterial
kan följas.

I motion So475 av Gullan Lindblad m.fl. (m) hemställs att regeringen
ges till känna vad som i motionen anförts om att användningen av
amalgam bör reduceras i största möjliga mån och forskningen kring
ofarliga ersättningsmedel intensifieras (yrkande 2). Motiveringen till
motionen finns i motion Sf299.

I motion So31 av Gullan Lindblad och Birger Hagård (båda m) hemställs
att regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om
behovet av årliga anslag till forskning om amalgam och andra dentalmaterial
så att det av socialstyrelsen framlagda tvärsektoriella forskningsprogrammet
kan genomföras under den avsedda fyraårsperioden
(yrkande 1). Motionärerna uttrycker sin tillfredsställelse med att regeringen
i forskningspropositionen föreslår ett anslag om ytterligare 3
milj.kr. till amalgamforskning men förutsätter att årliga anslag beviljas
så att det framlagda forskningsprogrammet kan fullföljas och att en
årlig uppräkning sker i förhållande till kostnadsfördyringen.

I motionerna So455 av Rosa Östh (c), So480 av Barbro Sandberg och
Håkan Holmberg (båda fp), So537 av Marianne Andersson och Jan

1989/90:SoU19

Hyttring (båda c) yrkande 5, och So33 av Karin Israelsson m.fl. (c)
yrkande 3, hemställs att det tillskapas ett särskilt tvärvetenskapligt
forskningscentrum i Uppsala på tungmetall- och spårelementområdet.
Vid ett sådant forskningscentrum skall det kunna bedrivas forskning
kring amalgam och dess verkningar på kroppen liksom om skador av
tungmetaller i vidare mening. Vad som enligt motionärerna särskilt
talar för Uppsala som lokaliseringsort är att där finns en bred vetenskaplig
kompetens uppbyggd vid ett flertal institutioner och att där
redan presenterats värdefulla rön på området. Vidare ligger Uppsala
läns landsting väl framme i förberedelsearbetet för en patientanknuten
verksamhet, anför motionärerna. Även i motion So410 (mp) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär forskningspengar för att starta
någon form av institut eller centrumbildning där man kan forska
tvärvetenskapligt på universitetsnivå och samla både medicinsk och
odontologisk forskning för att få fram tillförlitliga diagnosmetoder och
behandlingsmetoder för amalgamsjuka patienter (yrkande 6).

Motionärerna i motion So31 (m) hemställer också att regeringen ges
till känna vad som i motionen anförts om behovet av gemensam
nordisk forskning kring amalgam och andra tandfyllnadsmaterial (yrkande
2). Motionärerna hänvisar till att Nordiska rådet beslutat uttala
sig för ett gemensamt nordiskt forskningssamarbete genom Nordiska
nämnden för odontologisk materialprovning (NIOM).

Behovet av forskning kring amalgam och andra dentala material har
under senare år påtalats i flera utredningsrapporter, såsom i betänkandena
Ds S 1986:2 Kontroll och tillsyn av dentala material och den s.k.
LEK-utredningens rapport Kvicksilver/amalgam hälsorisker (Socialstyrelsen
redovisar 1987:10). Socialstyrelsen uppdrog genom beslut i
februari 1988 åt förre chefen för statens miljömedicinska laboratorium,
professor emeritus Lars Friberg, att utarbeta ett tvärsektoriellt
forskningsprogram vad gäller kvicksilver från amalgam och dess påverkan
på hälsan. Inom ramen för arbetet med forskningsprogrammet
inventerades pågående forskning. Uppgifter inhämtades även från berörda
forskningsorgan om intresse och möjligheter att medverka i ett
utvidgat forskningsprogram. Enligt professor Friberg erfordrades 16
milj.kr. fördelade på fyra år, med början budgetåret 1989/90, för att
genomföra forskningsprogrammet. Socialstyrelsen granskade programmet
tillsammans med ett antal forskningsmedelsbeviljande organ och
föreslog därefter regeringen att MFR skulle få i uppdrag att på basis av
det framtagna forskningsprogrammet initiera och samordna forskningsinsatserna
vad gällde hälsoeffekter av amalgam. Arbetet borde enligt
socialstyrelsen bedrivas så att forskningsanslag kunde bli tillgängliga
redan under budgetåret 1989/90.

Utskottet uttalade hösten 1988 (1988/89:SoU7, RD 41, rskr. 42) att
utskottet ansåg det viktigt att det framtagna forskningsprogrammet
genomfördes och underströk bl.a. att det för detta krävdes en bred
forskning som omfattar såväl odontologisk, epidemiologisk, klinisk och
toxikologisk forskning som materialutveckling. Utskottet ansåg vidare

1989/90:SoU19

att åtgärder borde vidtas så att erforderlig forskning på området säkerställdes.
Enligt utskottets mening borde regeringen ägna frågan om de
aktuella forskningsinsatserna särskild uppmärksamhet vid beredningen
inom regeringskansliet. Vad utskottet uttalade i forskningsfrågan föreslogs
riksdagen ge regeringen till känna. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet förutsatte vid sitt beslut att regeringen skulle ställa erforderliga
medel till förfogande under budgetåret 1989/90, antingen genom en
omprioritering inom befintliga anslag eller genom en ökning av anslagen.
Regeringen överlämnade riksdagens beslut till MFR, som genom
omprioriteringar kunde frigöra 1 milj.kr. för forskning kring amalgam.

Våren 1989 behandlade utskottet på nytt frågor om resurser till forskningen
kring amalgam (bet. 1988/89:SoU28). Utskottet föreslog med
anledning av vissa motionsyrkanden att riksdagen under femte huvudtiteln
(socialdepartementet) under ett nytt särksilt anslag Forskning om
amalgam och andra dentalmaterial skulle anvisa ett reservationsanslag
på 3 milj.kr. Från anslaget borde enligt utskottets mening kunna utgå
anslag till såväl forskning om amalgamets inverkan på hälsan som
forskningen om ersättningsmaterial. Riksdagen följde utskottet (rskr.
331).

I forskningspropositionen (s. 313) hänvisas till riksdagens beslut att för
innevarande budgetår anvisa 3 milj.kr. för forskning om amalgam och
andra dentalmaterial. Regeringen har under anslaget E16. Medicinska
forskningsrådet under åttonde huvudtiteln beräknat 3 milj.kr. för detta
ändamål och samtidigt gjort en motsvarande minskning av anslaget
Forskning om amalgam och andra hälsorisker under femte huvudtiteln.

I en motion till Nordiska rådets 37:e session i Stockholm 1989 tog den
svenske delegaten Sten Svensson (m) upp frågan om gemensam nordisk
forskning kring amalgam m.m.

Nordiska rådets social- och miljöutskott hemställde med anledning av
motionen att Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att genom Nordiska nämnden för odontologisk materialprovning
(NIOM) inom ramen för dess ordinarie budget i samarbete med
nordiska forskningsinstitutioner och medicinsk expertis utföra ett
forskningsprojekt om amalgam och andra tandfyllnadsmaterial. Utskottets
förslag antogs av Nordiska rådet vid dess 38:e session i februari
1990.

Socialstyrelsen har i mars 1990 tillsatt en ny expertgrupp med uppgift
att följa forskningen kring kvicksilver och andra tungmetaller. Bakgrunden
är att kliniska erfarenheter visat att socialstyrelsens allmänna
råd rörande patienter som utsatts för kvicksilverexponering (SOSFS
(M) 1988:9) behöver aktualiseras och ses över. Expertgruppen har
antagit namnet tungmetallgruppen, bl.a. för att markera att kvicksilverproblemet
i framtiden bör fogas in i ett helhetsperspektiv, där
samtliga tungmetallers inverkan på människa och miljö måste beaktas.

1989/90:SoU19

Tungmetallgruppen, där landets främsta experter på området ingår,
kommer bl.a. att behandla frågan om hur forskare skall kunna stimuleras
att ägna sig åt forskning om amalgam och kvicksilver och om hur
utvecklingen av nya tandersättningsmaterial kan uppmuntras.

Utskottet ser med tillfredsställelse att regeringen beräknat 3 milj.kr.
under anslaget till MFR för forskning om amalgam och andra dentalmaterial.
Utskottet utgår från att anslag av minst samma storlek årligen
kommer att beviljas för detta ändamål så att det tvärsektoriella forskningsprogram
som tagits fram av socialstyrelsen kan genomföras. Det
sagda innebär att utskottet anser att motionerna So410 (mp) yrkande 3,
So416 (vpk) yrkande 2, So435 (fp) yrkande 1, So439 (c) yrkande 1,
So475 (m) yrkande 2 och So31 (m) yrkande 1 inte påkallar någon
ytterligare åtgärd av riksdagen. Motionerna avstyrks således.

I flera motioner begärs att det tillskapas ett särskilt tvärvetenskapligt
forskningscentrum där det skall kunna bedrivas forskning dels kring
amalgam och dess verkningar på kroppen, dels om skador av tungmetaller
i vidare mening. Många av motionärerna anser att Uppsala vore
lämpligt som lokaliseringsort för ett sådant centrum, bl.a. av det skälet
att i Uppsala finns en bred vetenskaplig kompetens på området.

Enligt vad utskottet erfar finns en bred vetenskaplig kompetens på
tungmetall- och spårelementområdet i Uppsala, och värdefulla forskningsrön
på området har också presenterats där. Uppsala läns landsting
har också förberett en patientanknuten verksamhet på området.

Utskottet ser positivt på den forskning på tungmetallområdet som
sålunda bedrivs vid Uppsala universitet. Utskottet vill i detta sammanhang
också anknyta till behovet av gemensam nordisk forskning kring
amalgam och andra tandfyllnadsmaterial, vilket tas upp i motion
So31(m) yrkande 2. Nordiska rådets rekommendation innebär att ett
forskningsprojekt på detta område skall bedrivas i samarbete med
nordiska forskningsinstitutioner och medicinsk expertis. Utskottet, som
utgår från att Nordiska ministerrådet följer Nordiska rådets rekommendation,
anser att den svenska insatsen inom det nordiska forskningsprojektet
bl.a. kan bedrivas i anslutning till den ovan beskrivna
forskningen i Uppsala, som därmed får en starkare ställning. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna So455 (c), So480
(fp), So537 (c) yrkande 5, So33 (c) yrkande 3, So410 (mp) yrkande 6
och So31 (m) yrkande 2.

Forskning om etik i vården

Enligt motionärerna i motion 33 (c) är etik i vården, sett ur olika
perspektiv och inom olika vårdområden, ett angeläget forskningsområde.
Genom den snabba tekniska och medicinska utvecklingen ställs vi
ständigt infor nya, svåra prioriterings- och värderingsfrågor inom sjukvården,
anför motionärerna. Utvecklingen inom bioteknik, fosterdiagnostik
och transplantationskirurgi ställer enligt motionärerna ökade
krav på uppföljning av nu gällande regler inom etikområdet. Motionärerna
hemställer att vad som i motionen anförts om forskningen inom

1989/90:SoU 19

området etik i vården ges regeringen till känna (yrkande 5). Beträffande
forskningens medel och inriktning vad gäller bioteknisk forskning
hänvisar motionärerna till en särskild kommittémotion om bioteknik.
Denna motion bereds av jordbruksutskottet.

Forskarsamhället har utformat vissa allmänna forskningsetiska principer.
Vid ett möte med World Medical Association i Helsingfors år
1964 uppställdes ett antal rekommendationer för etiska ställningstaganden
i medicinsk forskning. Dessa reviderades år 1975. Med utgångspunkt
i bl.a. denna reviderade Helsingforsdeklaration har humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) samt delegationen för
social forskning (DSF) utformat regler efter vilka deras etikkommittéer
arbetar.

Enligt propositionen har medvetenheten om de forskningsetiska problemen
förstärkts under de senaste åren. Det finns numera också goda
erfarenheter av forskningsetisk prövning med lekmannainflytande i
granskningsverksamheten. Inom forskarsamhället finns en stor medvetenhet
om forskningsetiska problem och om det ansvar dessa för med
sig, sägs det i propositionen. Det finns också en klar beredskap att
fortsätta utvecklingen av granskningsförfarandet.

En utbyggnad av den forskningsetiska granskningen inom forskarsamhället
är, enligt regeringens mening, viktig för att ytterligare bygga upp
det nödvändiga förtroendet mellan forskningen och medborgarna. Utformningen
av olika typer av rådgivande och beredande kommittéer
ankommer på de beslutande organ som finns. UHÄ i egenskap av
tillsynsmyndighet för högskolan samt forskningsråden och andra berörda
myndigheter har alla ansvar för att forskningsetiska frågor uppmärksammas
och att forskningen på ett rimligt och betryggande sätt
prövas ur etisk synpunkt. Hybrid-DNA-delegationen och statens medicinsk-etiska
råd har i uppgift att följa utvecklingen inom sina respektive
områden samt att hålla regeringen underrättad om denna.

Regeringen har nyligen beslutat om direktiv för en parlamentarisk
beredning för frågor rörande användningen av genteknik. Beredningen
skall bl.a. se över de etiska principerna för vad som bör vara tillåtet
och otillåtet vid användningen av genteknik.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den medicinska och
tekniska utvecklingen ställer krav på uppföljning av nu gällande regler
inom etikområdet. Som framgått av den ovan lämnade redovisningen
finns flera organ, både inom och utanför forskarsamhället, som har till
uppgift att följa utvecklingen inom medicinsk behandling, teknik och
forskning. Hybrid-DNA-delegationen, statens medicinsk-etiska råd och
den nya parlamentariska beredningen för frågor som rör användningen
av genteknik bör alla känna som sin uppgift att följa den medicinska
utvecklingen och gå igenom de etiska problem som kan uppstå i
samband med denna. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
So33 (c) yrkande 5.

1989/90: SoU19

Medicinsk teknologi

1989/90:SoU19

I motion So30 av Bertil Persson m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande av
vad som i motionen anförts om ett WHO-universitet i medicinsk
teknologi (yrkande 1). Motiveringen till motionen finns i motion
Ub39. Motionärerna uppger att det inom världshälsoorganisationen,
WHO, förekommit diskussioner om tillskapandet av ett särskilt universitet
i medicinsk teknologi vad gäller management och teknikutvärdering.
Härvid har, enligt motionärerna, Malmö varit det mest aktuella
lokaliseringsalternativet. Den föreslagna utbildningen torde vara synnerligen
angelägen, heter det i motionen, inte minst med hänsyn till
att större delen av den avancerade medicinsk-tekniska utrustningen i
u-länderna står outnyttjad på grund av bristande underhållsmöjligheter.
Motionärerna anser det angeläget att Sverige ställer sig positivt till
ett sådant WHO-universitet och att en förläggning till Malmö understöds.

Utrikesutskottet konstaterade i höstas, med anledning av en motion
(m) om att förlägga FN-organ till Sverige, att Sverige i princip är
positivt till en eventuell framtida lokalisering av ytterligare FN-organ
till landet. Denna inställning borde enligt utrikesutskottet vara vägledande
när en diskussion eventuellt med tiden kunde komma att
aktualiseras i FN. Med hänvisning till att frågan vid tillfället saknade
aktualitet avstyrktes motionen (1989/90:UU14 s. 16).

Innan något konkret förslag om ett WHO-universitet för medicinsk
teknologi lagts fram av WHO anser utskottet inte att riksdagen bör ta
ställning för eller emot inrättandet av ett sådant universitet, eller till
förläggningen av detsamma. Utskottet avstyrker därför motion So30
(m) yrkande 1.

HUGO-projektet (Human Genome Organization)

Inom det internationella s.k. HUGO-projektet bedrivs ett vetenskapligt
arbete med målet att kartlägga den mänskliga arvsmassan — DNA. Ca

5 000 av ca 100 000 av människans gener är nu identifierade. Denna
kartläggning kan betraktas som grundforskning, vars resultat inte omedelbart
går att tolka. I förlängningen räknar man dock med att på
grundval av resultaten kunna identifiera de gener som ger upphov till
människans kända ärftliga sjukdomar och få ökade kunskaper om en
mängd andra sjukdomar där ärftligheten spelar en viss roll.

Hela projektet beräknas ta ca 15 år och kosta ca 20 miljarder
kronor.

I HUGO ingår f.n. fyra forskare från Sverige. Vid olika forskningsinstitutioner
i Sverige pågår utvecklingsarbete med anknytning till HUGO.
Forskningen bedrivs dock under oklara former och ansträngningar
görs för att etablera ett svenskt HUGO-projekt. Detta projekts syfte
skulle vara att tillgodose att Sverige ges en möjlighet att från en
starkare plattform påverka den internationella organisationen.

De svenska forskningsråden och andra anslagsbeviljande organ har
av de svenska forskarna gjorts uppmärksamma på behovet av att fa
medel för etablerande av ett svenskt HUGO. I ett första skede skulle
det röra sig om ett par miljoner kronor.

Utskottet gör följande bedömning.

Det är angeläget att Sverige deltar i HUGO-projektet. Därmed
öppnas möjligheten att påverka forskningens inriktning och att skapa
en kontinuerlig dialog om dess nytta och risker. Sverige kommer då
också att få samma tillgång till den samlade kunskap som HUGOprojektet
kommer att generera på bl.a. sjukvårdens och farmakologins
områden. Sverige riskerar annars ett utflöde av forskarkapacitet samt
minskar möjligheterna till teknologisk utveckling inom området. Ju
starkare nationell organisation som kan tillskapas, desto större möjligheter
får Sverige att påverka forskningens inriktning och ställa krav på
en fast ledning av projektet.

Mot denna bakgrund finner utskottet det alltså angeläget att det inom
befintliga ramar avsätts medel för att tillskapa ett svenskt HUGOprojekt
i syfte att garantera en fortlöpande insyn i och dialog om
projektets inriktning och resultat. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Verksamheten vid Statens bakteriologiska
laboratorium, SBL

SBL är det nationella expertorganet för skyddet mot smittsamma
sjukdomar. Krav på hög vetenskaplig kompetens måste enligt propositionen
ställas på personalen vid SBL. För den forskning om HIV och
aids som bedrivs vid SBL och för den förstärkning av forskningen på
smittskyddsområdet som föreslås i propositionen har redogjorts ovan s.

22.

Som tidigare nämnts föreslås i forskningspropositionen att tre professurer
inrättas vid Karolinska institutet, Kl. Innehavarna av tjänsterna
skall tillika vara avdelningsföreståndare vid SBL. Kostnaderna för de
tre tjänsterna som föreslås inrättade vid Kl beräknas till 4,5 milj.kr.
Enligt propositionen bör 4,5 milj.kr. anvisas under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Medicinska fakulteterna och anslaget E10 under
femte huvudtiteln minskas i motsvarande mån i förhållande till
vad som beräknats i budgetpropositionen.

I motion So431 av Siw Persson (fp) hemställs att regeringen ges till
känna vad som i motionen anförts om anslag, resursbehov och ändring
av organisationen av mykologiska sektionen vid SBL. Den mykologiska
sektionen är enligt motionären den enda institution i landet som
utför en heltäckande klinisk mykologisk diagnostik (diagnostik av
svamporganismer). Motionären uppger bl.a. att inom SBL:s nuvarande
organisationsform är den mykologiska diagnostiken underställd den
bakteriologiska avdelningen som en underavdelning. Denna organisa -

1989/90:SoU19

tion förhindrar, enligt motionären, att den mykologiska sektionen får
en adekvat resurstilldelning och att den rationellt kan bedriva referensverksamhet.

SBL är enligt sin instruktion (1988:1241) indelat i åtta avdelningar,
bl.a. en bakteriologisk enhet. Denna är i sin tur indelad i ett antal
sektioner, däribland en mykologisk sådan.

En motion av samma motionär, med motsvarande innehåll som den
nu aktuella, behandlades av utskottet våren 1989. Motionen avstyrktes
med hänvisning till att SBL:s framtida organisation och verksamhet
var föremål för beredning i regeringskansliet.

Utskottet har i tidigare sammanhang (bl.a. 1988/89:SoU24 och
1989/90:SoU17), när motioner väckts om myndigheters inre organisation,
erinrat om riksdagens beslut med anledning av proposition
1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen (KU 1986/87:29,
rskr. 226) genom vilket lagts fast att riksdagen bör besluta om huvudinriktningen
av myndigheternas verksamhet medan regeringen ensam
bör besluta om grundstrukturen när det gäller en myndighets organisation.

Riksdagen bör därför, enligt utskottet, inte ta ställning i fråga om
organisationen av den mykologiska sektionen vid SBL och därmed
sammanhängande frågor. Utskottet avstyrker därför motion So431 (fp).

Utskottet har inte något att erinra mot de av regeringen föreslagna
medelsanvisningarna vad gäller SBL:Centrallaboratorieuppgifter, anslagen
E 10 i budgetpropositionen och i forskningspropositionen.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad,
NUU

I motion So403 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) och motion So491 av Rune
Rydén och Per Stenmarck (båda m), väckta under den allmänna motionstiden,
hemställs att nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad,
NUU, avvecklas.

Under avsnitt 17 i forskningspropositionen redogörs för samarbetet
mellan staten och landstingskommunerna samt vissa andra kommuner
när det gäller klinisk utbildning och forskning. I propositionen (s.
225) uppges att ett nytt samarbetsavtal med sjukvårdshuvudmännen
om läkarutbildning och forskning har träffats den 19 december 1989
och att regeringen den 18 januari 1990 godkänt avtalet för statens del.
Samarbetsavtalet är fogat till propositionen som bilaga 2. Mot bakgrund
av att formerna för de tidigare investeringsersättningarna för
läkarutbildning och medicinsk forskning ändras bortfaller enligt propositionen
behovet av NUU som därmed kan avvecklas.

Enligt uppgift från socialdepartementet kommer instruktionen för
NUU att upphävas fr.o.m. den 1 juli 1990. Motionerna So403 (fp) och
So491 (m) kommer således att tillgodoses utan något initiativ av
riksdagen. Motionerna avstyrks därför.

1989/90:SoU 19

4 Riksdagen 1989190. 12 sami. Nr 19

Hemställan

1989/90:SoU19

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättandet av ett socialvetenskapligt forskningsråd att

riksdagen med bifall till förslaget i proposition 1989/90:90
och med avslag på motionerna 1989/90:So36 yrkande 1 och
1989/90:So39 yrkande 1 godkänner att delegationen för social
forskning samt delegationen för invandrarforskning ombildas till
ett socialvetenskapligt forskningsråd,

res. I (m, vpk)

2. beträffande placeringen av det socialvetenskapliga forskningsrådet att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:So36 yrkande 2,
1989/90:So33 yrkande 1 och 1989/90:So41,

res. 2 (m, c, vpk) - villk. 1

3. beträffande behovet av folkhälsoforskning
att riksdagen avslår motion 1989/90:So490,

4. beträffande en ny levnadsnivåundersökning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So309 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande missbruksforskningens ställning i det socialvetenskapliga
forskningsrådet

att riksdagen avslår motion 1989/90:So32,

6. beträffande behovet av alkoholforskning

att riksdagen avslår motion 1989/90:So321 yrkande 11,

res. 3 (c)

7. beträffande forskning om alkoholmissbrukets familjesociala
konsekvenser

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:So33 yrkande 2, delvis,
1989/90:So203 och 1989/90:So226 yrkande 1,

res. 4 (m, c, fp)

8. beträffande behandlingsforskning inom socialtjänsten
att riksdagen avslår motion 1989/90:So262,

9. beträffande forskning om ungdomens allt tidigare alkoholdebut att

riksdagen avslår motion 1989/90:So259 yrkande 7,

10. beträffande forskning om kvinnors missbruk

att riksdagen avslår motion 1989/90:So323 yrkande 5,

res. 5 (c, mp)

11. beträffande en särskild fond för alkoholforskning
att riksdagen avslår motion 1989/90:So250,

12. beträffande en kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:So279 och 1989/90:
So317 yrkande 3,

res. 6 (fp)

13. beträffande forskning om läkemedelsberoende
att riksdagen avslår motion 1989/90:So517 yrkande 7,

res. 7 (m, fp, c, mp)

14. beträffande forskning om psykisk ohälsa

att riksdagen avslår motion 1989/90:So40 yrkande 6,

res. 8 (mp)

15. beträffande förstärkning av allergiforskningen
att riksdagen avslår motion 1989/90:So35,

res. 9 (mp)

16. beträffande inrättande av ett allergicentrum
att riksdagen avslår motion 1989/90:So488,

17. beträffande lokalisering av allergicentrum
att riksdagen avslår motion 1989/90:So422,

18. beträffande aidsforskning

att riksdagen avslår motion 1989/90:So33 yrkande 6,

res. 10 (c)

19. beträffande forskning om demenssjukdomar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:So201 yrkande 11,
1989/90:So314 yrkande 9 och 1989/90:So33 yrkande 4,

res. 11 (m, c)

20. beträffande hälsovetenskaplig forskning och forskning om
äldre

att riksdagen avslår motion 1989/90:So40 yrkande 5,

res. 12 (mp)

21. beträffande inriktningen av handikappforskningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:So296 yrkande 10 och
1989/90:So33 yrkande 2, delvis,

res. 13 (c)

22. beträffande antalet forskartjänster för handikappforskning
att riksdagen avslår motion 1989/90:So40 yrkande 3,

res. 14 (mp)

23. beträffande målsättningen för handikappforskning
att riksdagen avslår motion 1989/90:So40 yrkande 4,

res. 14 (mp)

24. beträffande forskning om ryggskador
att riksdagen avslår motion 1989/90:So37,

25. beträffande forskning om reumatiska sjukdomar

att riksdagen avslår motion 1989/90:So427 yrkandena 1 och 3,

26. beträffande forskning om whiplash-skador

att riksdagen avslår motion 1989/90:So534 yrkande 2,

27. beträffande invandrarforskningens tvärsektoriella roll

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:So33 yrkande 2, delvis
och 1989/90:So34 yrkande 1,

res. 15 (c)

28. beträffande personella resurser till invandrarforskningen
att riksdagen avslår motion 1989/90:So34 yrkandena 2 och 3,

29. beträffande forskning om förståelse av kulturer
att riksdagen avslår motion 1989/90:So40 yrkande 2,

res. 16 (mp)

30. beträffande medelsanvisningen för det socialvetenskapliga
forskningsrådet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 14
p. 2 och med avslag på motionerna 1989/90:So33 yrkande 7 och

1989/90: SoU19

1989/90:So39 yrkande 2 till Socialvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
58 526 000 kr.,

res. 17 (c) - villk. 10 och II
res. 18 (vpk) - villk. 1

31. beträffande riktlinjer för resursförstärkningar

att riksdagen godkänner i proposition 1989/90:90 avsnitt 14
angivna riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1991/92 och 1992/93,

32. beträffande medelsanvisningen till Utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till dels proposition 1989/90:100 bil. 7,
dels proposition 1989/90:90 avsnitt 14 till Utredningar m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
33 340 000 kr.,

33. beträffande ett forskningscentrum för barnfrågor
att riksdagen avslår motion 1989/90:So38,

res. 19 (fp)

34. beträffande forskning om socialt handikappade barn
att riksdagen avslår motion 1989/90:So284,

35. beträffande oberoende läkemedelsforskning
att riksdagen avslår motion So40 yrkande 1,

res. 20 (mp)

36. beträffande forskning om ofarliga tandbehandlingsmaterial
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:So410 yrkande 3,
1989/90:So416 yrkande 2, 1989/90:So435 yrkande 1, 1989/90:
So439 yrkande 1, 1989/90:So475 yrkande 2 och 1989/90:So31
yrkande 1,

37. beträffande ett tvärvetenskapligt forskningscentrum på tungmetallområdet att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:So410 yrkande 6,
1989/90:So455, 1989/90:So480, !989/90:So537 yrkande 5 och
1989/90:So33 yrkande 3,

38. beträffande behovet av gemensam nordisk forskning om
amalgam m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:So31 yrkande 2,

39. beträffande forskning om etik i vården

att riksdagen avslår motion 1989/90:So33 yrkande 5,

40. beträffande ett WHO-universitet i medicinsk teknologi
att riksdagen avslår motion 1989/90:So30 yrkande 1,

41. beträffande en svensk medverkan i HUGO

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

res. 21 (mp)

42. beträffande den mykologiska sektionen vid SBL
att riksdagen avslår motion 1989/90:So431,

43. beträffande medelsanvisningen till SBL

att riksdagen med bifall till dels proposition 1989/90:100 bil. 7,

1989/90:SoU19

dels proposition 1989/90:90 avsnitt 14 till Statens bakteriologiska
laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 42 947 000 kr.,

44. beträffande nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:So403 och 1989/90:
So491.

Stockholm den 24 april 1990
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per
Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd
Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c), Gudrun
Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka
Bohlin (s) och Barbro Westerholm (fp).

Reservationer

1. Inrättandet av ett socialvetenskapligt forskningsråd
(mom. 1)

Sten Svensson (m), Per Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson (m) och
Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 10 som börjar med
"Ett inlemmande" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha
följande lydelse:

Den vetenskapliga kompetensen att bedöma relevansen hos socialoch
invandrarpolitisk forskning är, som påpekas i motionerna, väl
representerad i såväl de humanistisk-samhällsvetenskapliga som de
medicinska forskningsråden. Utskottet delar därför uppfattningen i
motionerna So36 (m) och So39 (vpk) att förslaget att inrätta ett nytt
socialvetenskapligt forskningsråd bör avslås.

Vad utskottet anfört om befintliga forskningsråds ansvar för att
stödja socialvetenskaplig forskning bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande inrättandet av ett socialvetenskapligt forskningsråd dels

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:So36 yrkande
1, delvis, och 1989/90:So39 yrkande 1 avslår proposition -

1989/90:SoU 19

ens förslag att delegationen för social forskning samt delegationen
för invandrarforskning ombildas till ett socialvetenskapligt
forskningsråd,

dels att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So36 yrkande
1, delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Placeringen av det socialvetenskapliga
forskningsrådet (mom. 2)

Under förutsättning av att reservation 1 inte vinner bifall

Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck (m), Ingrid
Hemmingsson (m), Rosa Östh (c) och Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 10 som börjar med
"Vilket departement" och på s. 16 slutar med "och So41 (c)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna So33 (c) yrkande 1,
So36 (m) yrkande 2 och So41 (c), att det nya socialvetenskapliga
forskningsrådet bör inordnas bland övriga forskningsråd inom utbildningsdepartementets
ansvarsområde. Riksdagen bör därför besluta att
rådet inrättas under utbildningsdepartementet.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande placeringen av det socialvetenskapliga forskningsrådet att

riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:So33 yrkande 1,
1989/90:So36 yrkande 2 och 1989/90:So41 beslutar att det socialvetenskapliga
forskningsrådet inrättas under utbildningsdepartementet,

3. Behovet av alkoholforskning (mom. 6)

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 15 som börjar med
"Utskottet avstyrker också" och slutar med "av alkoholforskning" bort
ha följande lydelse:

Det är angeläget att forskning om miljöfaktorernas betydelse för
uppkomsten av alkoholproblem särskilt stimuleras. Utskottet delar
uppfattningen i motion So321 (c) yrkande 11 att forskningsråden bör
ges ytterligare anslag under en tidsperiod och särskilt prioritera epidemiologisk
och klinisk forskning på detta fält.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionen bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:

6. beträffande behovet av alkoholforskning
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So321 yrkande

11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90: Soli 19

4. Forskning om alkoholmissbrukets familjesociala
konsekvenser (mom. 7)

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per
Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c) och Barbro
Westerholm (fp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 16 sorn börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "avstyrks således" bort ha
följande lydelse:

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att forskning i det aktuella
ämnet är mycket angelägen och att det därvid är särskilt viktigt att
undersöka förhållandena för barn och ungdomar i missbrukarfamiljer.
En sådan undersökning som föreslås i de nu aktuella motionerna bör
därför genomföras och erforderliga resurser bör ställas till forskarnas
förfogande för lösande av de föreslagna forskningsuppgifterna.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa:

7. beträffande forskning om alkoholmissbrukets familjesociala
konsekvenser

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:So33 yrkande
2, delvis, 1989/90:So203 och 1989/90:So226 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Forskning om kvinnors missbruk (mom. 10)

Ulla Tillander (c), Rosa Östh (c) och Anita Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 17 som börjar med

"Utskottet utgår" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande

lydelse:

Tillgängliga data visar att alkoholmissbruket hos kvinnor ökat, särskilt
bland yngre kvinnor, och att kvinnor drabbas värre av alkoholskador
än män. Kvinnor har i dessa sammanhang ett annat beteendemönster
än män och deras problem är annorlunda. Utskottet vill
därför framhålla behovet av särskilda insatser för kvinnliga alkoholmissbrukare.
Inom forskningen måste forskning om unga kvinnors
missbruk initieras.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion So323 (c) yrkande
5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:

10. beträffande forskning om kvinnors missbruk
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So323 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:SoU 19

6. En kartläggning av narkotikamissbrukets
omfattning (mom. 12)

Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 18 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "(fp) yrkande 3" bort ha följande
lydelse:

En noggrann kartläggning av missbruksläget och utvecklingstendenserna
på narkotikaområdet är en viktig förutsättning för snabba och
ändamålsenliga åtgärder. Enligt utskottets uppfattning finns det emellertid
många tecken som tyder på att det nuvarande rapporteringssystemet
för narkotikamissbruk inte förmår att med precision redovisa det
totala missbruket. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att
en ny landsomfattande kartläggning av narkotikamissbruket bör göras,
liknande den som genomfördes av UNO år 1979.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna So279 (s)
och So317 (fp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa:

12. beträffande en kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning att

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:So279 och
1989/90:317 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

7. Forskning om läkemedelsberoende (mom. 13)

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per
Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c), Anita Stenberg
(mp) och Barbro Westerholm (fp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 19 som börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "(fp) yrkande 7" bort ha följande
lydelse:

Läkemedelsutredningen har pekat på behovet av forskningsinsatser
när det gäller läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende. Såsom
framgått av den här lämnade redovisningen är det dock endast en
mindre del av medlen för missbruksforskning som avsätts för forskning
om läkemedelsberoende. Utskottet delar därför motionärernas
uppfattning att forskning om läkemedelsberoende och behandling av
läkemedelsmissbrukare bör stimuleras och stödjas av de olika forskningsråden.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion So517 (fp)
yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa:

13. beträffande forskning om läkemedelsberoende

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So517 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: SoU19

8. Forskning om psykisk ohälsa (mom. 14)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 20 som börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "(yrkande 6)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det för samhällstrygghetens
och folkhälsans skull behövs en ökad forskning om den psykiska
ohälsan i samhället. Sådan forskning bör bedrivas i tvärvetenskapliga
projekt med medverkan från samhällsvetenskapliga, medicinska och
beteendevetenskapliga forskare.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion So40 (mp)
yrkande 6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa:

14. beträffande forskning om psykisk ohälsa

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So40 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Förstärkning av allergiforskningen (mom. 15)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 22 som börjar med
"Behovet av" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Förekomsten av astma och allergier har ökat kraftigt i industriländerna.
Såsom påpekas i motion So35 (c) har hittills en mycket liten
andel av forskningsmedlen på astma—allergiområdet gått till forskning
om miljön, som dock kan antas vara huvudorsak till sjukdomsökningen.
Utskottet anser därför att forskningsresurserna på astma—allergiområdet
måste ges en kraftig förstärkning så att sambanden
mellan miljö och allergier kan utredas närmare.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion So35 (c) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa:

15. beträffande förstärkning av allergiforskningen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So35 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Aidsforskning (mom. 18)

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 23 som börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "(yrkandena 6 och 7, delvis) bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion So33 (c) att HIV-smitta och
aids alltjämt utgör ett hot mot folkhälsan. Det krävs därför ytterligare

1989/90: So U19

satsningar på forskning på detta område inom ramen för det socialvetenskapliga
forskningsrådet. Anslaget bör i detta syfte höjas med 1
milj.kr.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion So33 (c) yrkande

6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet återkommer i det följande till behovet av ytterligare medel
till forskningen på aidsområdet (se res. 17).

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa:

18. beträffande aidsforskning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So33 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Forskning om demenssjukdomar (mom. 19)

Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck (m), Ingrid
Hemmingsson (m) och Rosa Östh (c) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 24 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 25 slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det är mycket angeläget
med en ökad forskning kring orsakerna till demens och andra
åldersrelaterade sjukdomar samt om möjligheterna till behandling.
Mot bakgrund av det ökande antalet människor i hög ålder och de
särskilda problem som drabbar de demenssjuka och deras familjer är
denna forskning viktig.

Vad utskottet här anfört om behovet av ökad forskning i fråga om
demens och andra åldersrelaterade sjukdomar bör riksdagen med
anledning av motionerna So201 (m) yrkande 11, So314 (c) yrkande 9
och So33 (c) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet återkommer i det följande till behovet av ytterligare medel
till forskningen om demens och andra åldersrelaterade sjukdomar (se
res. 17).

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa:

19. beträffande forskning om demenssjukdomar

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:So201 yrkande
11, 1989/90:So314 yrkande 9 och 1989/90:So33 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Hälsovetenskaplig forskning och forskning om
äldre (mom. 20)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 25 som börjar med "I
forskningspropositionen" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion So40 (mp) att det är nödvändigt
att satsa på hälsovetenskaplig forskning och forskning om äldre.

1989/90:SoU19

Genom detta slag av forskning bör kunna åstadkommas en långsiktig
planering av förebyggande åtgärder och av den sociala välfärden samt
förutsättningar skapas för att klara den s.k. sjukvårdskrisen.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion So40 (mp)
yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa:

20. beträffande hålsovetenskaplig forskning och forskning om
äldre

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So40 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Inriktningen av handikappforskningen (mom. 21)

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 26 som börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 2, delvis" bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att handikappforskningen griper över många
områden: medicinska, tekniska, ekonomiska, juridiska etc. Detta medför
en risk för splittring av forskningen. Såsom betonas i motionerna
So296 (c) yrkande 10 och So33 (c) är det därför viktigt att handikappforskningen
bedrivs inom ramen för tvärvetenskapliga projekt. Det är
också av betydelse att forskarna håller nära kontakt med de handikappade
och deras organisationer samt med näringslivet.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna So296 (c)
yrkande 10 och So33 (c) yrkande 2, delvis, bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa:

21. beträffande inriktningen av handikappforskningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:So296 yrkande
10 och 1989/90:So33 yrkande 2, delvis, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Antalet forskartjänster resp. målsättningen för
handikappforskningen (mom. 22 och 23)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 26 som börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "del (yrkande 4) bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion So40 (mp) att antalet forskartjänster
som ägnas åt handikappforskningen måste hållas på minst
samma nivå som för närvarande. Utskottet anser vidare, i likhet med
motionärerna, att det inom handikappforskningen bör satsas resurser
på att ta fram bostadsinredningsdetaljer, fordon, utbildningsutrustning,
m.m. som kan fungera lika bra för handikappade som för barn och
gamla.

1989/90:SoU19

Vad utskottet här anfört med anledning av motion So40 (mp)
yrkandena 3 och 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 22 och 23 bort hemställa:

22. beträffande antalet forskartjänster för handikappforskning
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So40 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. beträffande målsättningen för handikappforskning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So40 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Invandrarforskningens tvärsektoriella roll (mom.
27)

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 30 som börjar med
"Också utskottet" och slutar med "yrkande 2, delvis" bort ha följande
lydelse:

I likhet med vad som anförs i motionerna So33 (c) yrkande 2,
delvis, och So34 (s) yrkande 1, vill utskottet understryka vikten av att
invandrarforskningens tvärsektoriella roll bibehålls även efter det att
invandrarforskningen förts över till det nya socialvetenskapliga forskningsrådet.
Invandrarforskningen får alltså inte begränsas till att endast
avse sociala frågor. Vad utskottet här anfört med anledning av de nu
nämnda motionerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa:

27. beträffande invandrarforskningens tvärsektoriella roll
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:So33 yrkande
2, delvis, och 1989/90:So34 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Forskning om förståelse av kulturer (mom. 29)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 31 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Såsom påpekas i propositionen sker inte möten mellan olika kulturer
alltid friktionsfritt. Det forskningsområde som tas upp i motion
So40 (mp), förståelse av kulturer och som syftar till att förebygga
rasism, religiös fanatism etc., framstår enligt utskottets mening som ett
mycket angeläget fält, särskilt mot bakgrund av de spänningar i samhället
som alltmer börjar växa fram. Sådan forskning bör därför
stimuleras.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion So40 (mp)
yrkande 2, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:SoU19

dels att utskottet under mom. 29 bort hemställa:

29. beträffande forskning om förståelse av kulturer

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So40 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Medelsanvisningen för det socialvetenskapliga
forskningsrådet (mom. 30)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 10 och 11
Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 31 som börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet" bort ha följande lydelse:

Till följd av vad utskottet ovan uttalat (se res. 10 och 11) om ökat
stöd till aidsforskning och till forskning om demenssjukdomar och
andra åldersrelaterade tillstånd bör riksdagen till anslaget anvisa 2
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Av höjningen bör 1 milj.kr.
gå till aidsforskning och 1 milj.kr. till demensforskning.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa:

30. beträffande medelsanvisningen för det socialvetenskapliga
forskningsrådet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:So33 yrkande 7,
med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 14 p. 2 och
med avslag på motion 1989/90:So39 yrkande 2 till Socialvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 60 526 000 kr.

18. Medelsanvisningen för det socialvetenskapliga
forskningsrådet (mom. 30)

Under förutsättning av bifall till reservation 1
Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 31 som börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt bifall till regeringens förslag
att inrätta ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd. De medel som i
propositionen föreslagits till anslaget för detta råd bör i stället överföras
till det humanistisk-samhällsvetenskapiiga forskningsrådet.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa:

30. beträffande medelsanvisningen för det socialvetenskapliga
forskningsrådet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:So39 yrkande 2,
med avslag på proposition 1989/90:90 avsnitt 14 p. 2 och med
avslag på motion 1989/90:So33 yrkande 7 beslutar att, utöver vad
som föreslagits i utbildningsutskottets betänkande 1989/90:

1989/90:SoU19

UbU25, till Humanistisk- samhällsvetenskapliga

forskningsrådet för budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 58 526 000 kr.

19. Ett forskningscentrum för barnfrågor (mom. 33)

Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 32 som börjar med
"Tema barn" och slutar med "So38 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns ett stort behov av förbättrade kunskaper
om barns livsvillkor och lämplig utformning av samhällets insatser för
barn och ungdom. Särskilt gäller detta de socialt utsatta barnen, för
vilka samhället måste ta ett särskilt ansvar. Den temaforskning om
barn som bedrivs vid universitetet i Linköping är säkert värdefull, men
utskottet finner det osäkert om forskningsområdet där — i konkurrens
med annan temaforskning — tilldelas tillräckliga resurser. De i motionen
angivna alternativen till organisation av forskningen om barns
livsvillkor bör därför övervägas.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion So38 (fp) bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 33 bort hemställa:

33. beträffande ett forskningscentrum för barnfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So38 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Oberoende läkemedelsforskning (mom. 35)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 33 börjar med
"Utskottet konstaterar" och på s. 34 slutar med "därmed motionen"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion So40 (mp) yrkande 1 att den
oberoende forskningen på läkemedelsområdet bör förstärkas och att
läkemedelsindustrins egen forskning bör minska. Regeringen bör därför
lägga fram förslag om hur den oberoende forskningen inom detta
område kan förstärkas.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 35 bort hemställa:

35. beträffande oberoende läkemedelsforskning
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So40 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:SoU19

21. En svensk medverkan i HUGO (mom. 41)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 39 börjar med
"HUGO-projektet" och på s. 40 slutar med "regeringen till känna"
bort utgå,

dels att vad utskottet hemställt under mom. 41 bort utgå.

Särskilda yttranden

1. Behovet av folkhälsoforskning (mom. 3)

Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anför:

Vi har i motion 1989/90:So459 lagt fram ett förslag om inrättande av
ett folkhälsoinstitut för befrämjande av en god hälsa. Ett sådant statens
institut för folkhälsan skulle på riksnivå vara ansvarigt för kartläggning
av ohälsa och dess orsaker. Institutet skulle bl.a. ha ansvar för ett nytt
forskningsområde, preventionsforskning, vilket är att betrakta som ett
tvärvetenskapligt forskningsområde omfattande såväl medicinsk som
samhällsvetenskaplig, beteendevetenskaplig och socialantropologisk
forskning.

Motionen kommer att behandlas av utskottet i ett senare betänkande
om olika hälso- och sjukvårdsfrågor.

2. Forskning om demenssjukdomar (mom. 19)

Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anför:

Vi vill erinra om att vi i en motion som bereds av utbildningsutskottet
har föreslagit att anslaget till MFR för stöd till demensforskning ökas
med 10 milj.kr., dvs. med 9 milj.kr. utöver regeringens förslag.

1989/90:SoU19

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Proposition 1989/90:100 bil. 7 2

Proposition 1989/90:90 2

Motioner 2

Motioner väckta med anledning av proposition

1989/90:90 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1990 5

Utskottet 8

Ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd 8

Folkhälsoforskning 11

En ny levnadsnivåundersökning 12

Missbruksforskning 13

Forskning om psykisk ohälsa 19

Allergiforskning 20

Aidsforskning 22

Äldreforskning 23

Handikappforskning 25

Invandrarforskning 29

Forskning om barn 31

Läkemedelsforskning 33

Forskning om amalgam och andra dentalmaterial 34

Forskning om etik i vården 37

Medicinsk teknologi 39

HUGO-projektet (Human Genome Organization) 39

Verksamheten vid Statens bakteriologiska laboratorium,
SBL 40

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad,

NUU 41

Hemställan 42

Reservationer 45

Särskilda yttranden 55

1989/90:SoU19

gotab 96652, Stockholm 1990