Socialförsäkringsutskottets

betänkande

1989/90:SfU8

Höjt pensionstillskott och förbättringar i
de kommunala bostadstilläggen m.m.

FEMTE HUVUDTITELN
(Tilläggsbudget I)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1989/90:52 om höjt pensionstillskott
och förbättringar i de kommunala bostadstilläggen m.m. samt i
samband med denna proposition väckta motioner. Utskottet tillstyrker
förslagen i propositionen såvitt avser ändrad beräkning av basbeloppet
och höjning av pensionstillskottet. Utskottet tillstyrker vidare förslaget
om höjd värdegräns för fastighet m.m. vid prövning av rätt till kommunalt
bostadstillägg (KBT) men föreslår att ikraftträdandet skjuts
upp. Utskottet föreslår vidare en höjning av det s.k. taket för statsbidragsberättigande
KBT utöver vad som anges i propositionen och till
följd därav även en höjning av statsbidraget. Motionerna avstyrks.

Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande.

M reserverar sig på samtliga punkter, medan c, vpk och mp reserverar
sig såvitt avser ändring av basbeloppsberäkningen.

Propositionen

Regeringen (socialdepartementet) har i proposition 1989/90:52 föreslagit
riksdagen att

dels

anta de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1988:884) om ändring i lagen (1969:205)
om pensionstillskott,

2. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

3. lag om ändring i lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883)
om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension,

4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,

1988/89

SfU8

1 Riksdagen 1989/90. 11 sami. Nr 8

dels

6. till Folkpensioner på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1989/90 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på
220 000 000 kr.,

7. till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag på 38 000 000 kr.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i
propositionen anförts om statsbidraget till KBT.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1989/90:Sf9 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

1989/90:Sfl0 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår de i propositionen föreslagna lagändringarna,
dock med undantag för ändringarna i 4 kap. 14 a § lagen om allmän
försäkring och i lagen om ersättning och ledighet för närståendevård,

2. att riksdagen beslutar slopa prövningen av förmögenhetsinnehavet
vid beräkningen av kommunalt bostadstillägg.

1989/90:Sfl 1 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1989/90:52 såvitt avser
förslag om ändrade regler för fastställande av basbeloppet.

1989/90:Sfl2 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beräkningen av basbeloppet.

I motion 1989/90:Sfll har framställts ytterligare yrkanden, nämligen
yrkandena 1—4 och i motion 1989/90:Sfl2 ytterligare ett yrkande,
nämligen yrkande 2. Dessa yrkanden kommer att behandlas av utskottet
i ett senare betänkande.

Utskottet

Inledning

Folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension regleras i
lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. Folkpension kan utges i
form av ålderspension, förtidspension eller familjepension. Därutöver
finns särskilda folkpensionsförmåner i form av bl.a. pensionstillskott
och kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT). Bestämmelser

1988/89: SfU8

om dessa förmåner finns i lagen (1969:205) om pensionstillskott resp.
lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension

Utöver folkpensionens generella grundskydd ger den allmänna
tilläggspensioneringen (ATP) ett pensionsskydd som är relaterat till
den försäkrades tidigare förvärvsinkomst. För den som inte har ATP
eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott.
Helt pensionstillskott utgår med 48 % av basbeloppet som
tiltäggsförmån till ålders- eller änkepension och med 96 % av basbeloppet
som tilläggsförmån till förtidspension. Pensionstillskottet avräknas
mot utgående ATP. Samma regler för pensionstillskott som nu
gäller tillskottet till ålders- eller änkepension gäller fr.o.m. år 1990
tillskott till omställningspension och särskild efterlevandepension.

Pensionerna liksom en del andra förmåner är automatiskt värdesäkrade
genom anknytning till basbeloppet inom den allmänna försäkringen.

En översyn av pensionssystemet pågår för närvarande i en parlamentariskt
tillsatt kommitté, pensionsberedningen (S 1984:03, dir.
1984:42).

I propositionen läggs fram förslag som rör pensionstillskotten och de
kommunala bostadstilläggen samt beräkningen av basbeloppet. Förslagen
har lagts fram i samband med de förslag om ett första steg i
genomförandet av en skattereform som läggs fram i proposition
1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990, m.m. — Därutöver innehåller
proposition 1989/90:52 förslag till vissa redaktionella lagändringar.

Basbeloppet enligt AFL

Basbeloppet, som fastställs av regeringen för varje år, utgör 26 400 kr.
multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan
det allmänna prisläget i november året före det som basbeloppet avser
och prisläget i november 1987 (prop. 1987/88:121, SfU31, rskr. 363).
Basbeloppet har för år 1989 fastställts till 27 900 kr.

I propositionen föreslås att basbeloppet fr.o.m. år 1991 skall fastställas
med bortseende från den särskilda prisutveckling som följer av
vissa åtgärder som vidtas för att finansiera sänkningen av den statliga
inkomstskatten under åren 1990 och 1991. De prisförändringar som
inte skall beaktas vid bestämmande av basbeloppet är de som följer av
ändringar av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och av
räntebidrag inom bostadsbidragssystemet. Förslaget får ses mot bakgrund
av de förslag som läggs fram i proposition 1989/90:50, genom
vilka sänkta inkomstskatter i betydande utsträckning finansieras genom
ökade indirekta skatter. Vid frånvaro av särskilda åtgärder skulle enligt
den propositionen en betydande del av de skattskyldiga få automatisk
kompensation för denna finansiering. Höjda indirekta skatter höjer
nämligen konsumentprisindex och därmed basbeloppet, vilket i sin tur
höjer basbeloppsanknutna förmåner såsom pensioner. En sådan automatisk
kompensation skulle urholka skattereformens finansiering och

1988/89:SfU8

1* Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 8

skulle innebära en betydande omfördelning mellan kollektivet pensionärer
och övriga. I propositionen anmäls att statens pris- och konkurrensverk
(SPK) ges ett särskilt uppdrag att beräkna storleken av de
nämnda prishöjningarna, som inte skall beaktas vid basbeloppsbestämningen.

Förslaget att bortse från vissa prisförändringar vid fastställande av
basbeloppet har föranlett fyra motionsyrkanden.

Gullan Lindblad m.ft. yrkar i motion SflO yrkande 1 avslag på
propositionen i dess helhet, utom såvitt avser vissa redaktionella lagändringar.
Avslagsyrkandet, som alltså även omfattar förslaget till ändring
av basbeloppsberäkningen, sammanhänger med motionärernas
avslagsyrkande på den i proposition 1989/90:50 föreslagna skattereformen.
Motionärerna framhåller att manipulationer med basbeloppet
skapar långsiktiga problem genom att festheten i pensionssystemet
urgröps och tilltron till systemet undermineras. I motion Sfl2 av Carl
Bildt m.fl., som väckts med anledning av proposition 1989/90:50,
begärs (yrkande 1) ett tillkännagivande om att kopplingen mellan
konsumentprisindex och basbeloppet inte skall upplösas.

Karin Israelsson m.fl. yrkar i motion Sfll yrkande 1 också avslag på
förslaget om ändringar i basbeloppsberäkningen. Motionärerna anför
att det inte bara är pensionsförmånerna som baseras på basbeloppsförändringar,
och de motsätter sig att basbeloppet manipuleras på det
föreslagna sättet. De anser vidare att regeringens förslag synes föregripa
ställningstagandet till pensionärernas beskattning fr.o.m. år 1991.

Lars Werner m.fl., som i motion Sf9 också yrkar avslag på förslaget
om ändringar i basbeloppsberäkningen, motiverar sitt ställningstagande
med de osäkerhetsfaktorer som finns när det gäller hur skatteomläggningen
kommer att drabba pensionärerna. Motionärerna anför att
åtgärden rubbar värdesäkringen av pensionerna och att prishöjningarna
för pensionärerna säkerligen blir betydligt större än vad som
kompenseras genom de övriga förslagen i propositionen.

Såsom anförs i proposition 1989/90:50 skulle — om inte särskilda
åtgärder vidtogs — en betydande del av de skattskyldiga få automatisk
kompensation för de ökade indirekta skatter som enligt den propositionen
skall finansiera de sänkta inkomstskatterna. Utskottet tillstyrker
därför förslaget i proposition 1989/90:52 om ändring av basbeloppsberäkningen
och avstyrker bifall till motionerna Sf9, SflO yrkande 1 i
denna del, Sfll yrkande 1 och Sfl2 yrkande 1.

Pensionstillskott

Pensionärer utan ATP eller med låg ATP har, som ovan nämnts,
utöver folkpension även rätt till pensionstillskott.

I propositionen föreslås att pensionstillskottet när det utgår som
tilläggsförmån till ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension
eller änkepension höjs från 48 % till 50 % av basbeloppet,
och när det utgår som tilläggsförmån till förtidspension från 96 %
till 100 % av basbeloppet. Kostnaderna för de höjda pensionstillskot -

1988/89:SfU8

ten beräknas till 440 milj. kr. för år räknat. Till följd därav begärs att
220 000 000 kr. skall anvisas på tilläggsbudget I för budgetåret
1989/90.

Avslagsyrkandet i motion SflO av Gullan Lindblad m.fl. omfattar
även förslaget till höjning av pensionstillskotten.

Som påpekas i propositionen betalar de pensionärer som enbart har
inkomster som motsvarar folkpension och pensionstillskott inte heller
någon skatt på dessa inkomster. Pensionärer med enbart sådana inkomster
kommer därmed inte heller att få del av den i proposition
1989/90:50 föreslagna inkomstskattesänkningen. För att den föreslagna
skattereformen inte skall få oönskade fördelningspolitiska effekter är
det därför enligt propositionen nödvändigt att denna pensionärsgrupp
kompenseras för de prisförändringar som blir en följd av den föreslagna
finansieringen av reformen. — Utskottet delar denna uppfattning
och tillstyrker bifall till propositionen såvitt avser höjda pensionstillskott.
Bifall till motion SflO yrkande 1 i denna del avstyrks.

KBT

KBT är, som framgått ovan, en inkomstprövad pensionsförmån. KBT
utges med det belopp och enligt de grunder som varje kommun själv
bestämmer. Grundvalen för beräkning av tilläggets storlek är pensionärens
inkomster och den bostadskostnad han har.

Reglerna för inkomstprövningen av en pensionärs rätt till KBT är
angivna i lagen. Reglerna innebär också att KBT minskas vid förmögenhetsinnehav.
Enligt dessa regler beaktas vid beräkning av avkastning
av förmögenhet tillgångar i form av bl.a. aktier och obligationer,
banktillgodohavanden, kontanter, fordringar, bostadsrättslägenhet, andelar
i ekonomiska föreningar och fastigheter. För en- eller tvåfamiljsfastighet
som pensionären bor i beräknas avkastningen enligt den s.k.
schablonmetoden vid taxering till statlig inkomstskatt. Från denna
summa får vissa avdrag göras. För jordbruks- och övriga fastigheter
beräknas avkastningen till 5 % av fastighetens taxeringsvärde. Samma
procentsats gäller vid beräkning av avkastning av banktillgodohavanden,
aktier, bostadsrättslägenheter och andelar i ekonomiska föreningar.
Förmögenhetsavkastningen höjs med 10 % av det belopp varmed
förmögenheten överstiger 60 000 kr. för den som är gift och 75 000
kr. för annan. En en- eller tvåfamiljsfastighet eller en jordbruksfastighet
som ägs av den pensionsberättigade tas vid förmögenhetens beräkning
upp till en fjärdedel av den del av taxeringsvärdet som överstiger
400 000 kr. Motsvarande gäller andel i bostadsrättsförening, bostadsförening
eller bostadsaktiebolag.

I propositionen föreslås med hänsyn till de höjda taxeringsvärden
som väntas vid 1990 års fastighetstaxering att gränsen 400 000 kr. för
fastighetsvärde eller värdet av andel i bostadsrättsförening m.m. höjs
till 800 000 kr. fr.o.m. den 1 juli 1990.

1988/89:SfU8

Avslagsyrkandet i motion SflO av Gullan Lindblad m.fl. omfattar
även förslaget i dessa delar. 1 yrkande 2 i samma motion begärs att
riksdagen beslutar att slopa prövningen av förmögenhetsinnehavet vid
beräkning av KBT.

Såsom anförs i propositionen kommer den prisutveckling som har
skett under senare år att medföra höjda taxeringsvärden vid 1990 års
fastighetstaxering. Med den gällande konstruktionen av vissa inkomstprövningsregler
kommer pensionärer som har egna fastigheter eller
bostadsrättslägenheter att till följd av prisutvecklingen och den därav
-'följande upptaxeringen av fastigheter fa kraftigt höjda inkomster enligt
inkomstberäkningen för KBT, och deras möjligheter att bo kvar i
bostaden kan försämras betydligt. Dessa konsekvenser kan inte heller
enligt utskottets mening godtas.

Enligt utskottets uppfattning skulle det emellertid föra för långt att
nu, såsom begärs i motion SflO, helt slopa betydelsen av förmögenhetsinnehav
för rätten till KBT. Utskottet vill också påpeka att i proposition
1989/90:50 anges att frågan om den framtida utformningen av
folkpension och KBT kommer att prövas närmare i samband med det
fortsatta arbetet med skatte- och bidragsregler för pensionärer fr.o.m.
år 1991.

Utskottet instämmer således i regeringens förslag att värdegränsen
för fastighetsinnehav vid KBT-beräkning bör höjas till 800 000 kr.
Utskottet har emellertid uppmärksammats på att det kan föreligga vissa
administrativa problem att låta höjda taxeringsvärden slå igenom vid
KBT-beräkningen redan samma år som höjningen sker. Ett skäl till
detta är att underrättelse om fastighetstaxeringsbeslut kan lämnas så
sent som den 30 juni under taxeringsåret och att fastighetsägaren sedan
kan avge erinringar mot beslutet fram t.o.m. den 30 augusti. I riksförsäkringsverkets
föreskrifter (RFFS 1979:5) om inkomstberäkning m.m.
har verket föreskrivit att, om taxeringsvärdet för fastigheter som beaktas
vid beräkning av förmögenhet och avkastning vid fastställande av
KBT ändras, det nya värdet skall användas vid beräkningen först
fr.o.m. året efter det år då taxeringsvärdet ändrats. Utskottet anser att
detta förfarande både av administrativa skäl och för att få likformighet
mellan olika KBT-berättigade fastighetsinnehavare bör tillämpas också
vid den nu förestående fastighetstaxeringen. De år 1990 ändrade värdena
bör således slå igenom vid beräkningen av KBT först år 1991.
Utskottet föreslår därför att tidpunkten för ikraftträdandet av bestämmelsen
om höjd värdegräns för fastighetsinnehav skjuts fram till den 1
januari 1991.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslagen i proposition
1989/90:52 i denna del, utom såvitt avser tidpunkten för tillämpningen
av nya fastighetsvärdegränser vid KBT-prövning, och avstyrker bifall
till motion SflO yrkande 1 i denna del och yrkande 2.

Fr.o.m. år 1988 är kommunerna skyldiga att utge KBT. De bestämmer
själva vilka grunder som skall gälla men bostadstillägget måste
minst täcka den bostadskostnad som ligger till grund för statsbidraget.
Reglerna om statsbidragets utformning och förutsättningarna för sådant
bidrag finns i förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt

1988/89:SfU8

bostadstillägg till folkpension. Tillägget skall svara för minst 80 % av
varje del av den månatliga bostadskostnad som överstiger 80 kr. men
inte 1 500 kr. för ogift pensionär resp. 80 kr. men inte 1 650 kr. för
makar. Kommunen får statsbidrag med 25 % av sina KBT-kostnader i
dessa intervall.

I propositionen redovisas regeringens avsikt att fr.o.m. den 1 januari
1990 höja det s.k. taket för den del av det kommunala bostadstillägget
som berättigar till statsbidrag med 100 kr. till 1 600 kr. för ogifta
pensionärer och till 1 750 kr. för makar. Åtgärden beräknas medföra
en ökning av statsbidragskostnaderna med 76 milj. kr. och av kommunernas
kostnader med 12 milj. kr. för år räknat. Till följd av de ökade
statsbidragskostnaderna begärs att för budgetåret 1989/90 ett förslagsanslag
om 38 000 000 kr. skall anvisas på tilläggsbudget I.

Avslagsyrkandet i motion SflO av Gullan Lindblad m.fl. omfattar
även denna del av propositionen.

Regeringen framhåller i propositionen att skillnaderna kan vara
avsevärda mellan olika kommuner vad beträffar storleken på de kommunala
bostadstilläggen. Dessa skillnader tillsammans med de förslag
till finansiering av inkomstskattereformen som läggs fram i proposition
1989/90:50 motiverar även enligt utskottets uppfattning en höjning av
den övre gränsen för den del av bostadskostnaden som kan ligga till
grund för statsbidrag till KBT.

SPK:s ovan nämnda uppdrag att beräkna priseffekter av förändringar
inom skatteområdet har fullföljts. I verkets promemoria "Beräkning av
teoretiska effekter på konsumentprisindex till följd av vissa förändringar
inom skatteområdet m.m. under år 1990" anges att de aktuella
prispåverkande åtgärderna kan beräknas ge upphov till en total teoretisk
konsumentprisindexeffekt på 2,93 %. Av promemorian framgår
också att de åtgärder som påverkar boendekostnader hör till dem som
svarar för de största bidragen till ökningen.

Med hänsyn till att de aktuella priseffekterna sålunda kan beräknas
bli större än som förutsetts i regeringens proposition anser utskottet att
den övre gränsen för den del av bostadskostnaden som kan ligga till
grund för statsbidrag till KBT bör höjas med ytterligare 100 kr. Detta
innebär att statsbidrag till KBT kan utges under förutsättning att
tillägget enligt kommunens grunder täcker minst 80 % av den del av
den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 kr. men inte 1 700
kr. för en ogift pensionär resp. 80 kr. men inte 1 850 kr. för makar.
Förslaget medför att statsbidragskostnaderna för år räknat kan beräknas
öka med ytterligare 64 milj. kr., dvs. med totalt 140 milj. kr. Detta
innebär att statsbidraget till KBT för budgetåret 1989/90 behöver ökas
med ytterligare 32 milj. kr, dvs. med totalt 70 milj. kr. Kommunernas
kostnader kan med utskottets förslag beräknas öka med 43 milj. kr. för
år räknat.

Det anförda bör med anledning av propositionen och med avslag på
motion SflO yrkande l i denna del ges regeringen till känna. Vidare
bör till anslaget D 3. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension
för budgetåret 1989/90 anvisas ytterligare 70 milj. kr.

1988/89:SfU8

Övrigt

I propositionen föreslås också vissa redaktionella ändringar i AFL och
i lagen om ersättning och ledighet för närståendevård. Propositionen
har i denna del inte föranlett några motionsyrkanden, och utskottet
har inte heller någon erinran i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande basbeloppet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:52 i denna del
och med avslag på motionerna 1989/90:Sf9, 1989/90:Sfl0 yrkande
1 i denna del, 1989/90:Sfll yrkande l och 1989/90:Sfl2
yrkande 1 antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård,

res. I (m, c, vpk, mp)

2. beträffande pensionstillskott

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motion 1989/90:Sfl0 yrkande 1 i denna del
dels antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1988:884) om ändring i lagen
(1969:205) om pensionstillskott,

2. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

dels till Folkpensioner på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 220 000 000 kr.,

res. 2 (m)

3. beträffande KBT vid förmögenhetsinnehav

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
med avslag på motion 1989/90:Sfl0 yrkande 1 i denna del och
yrkande 2 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883)
om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension med den ändringen att punkterna
1 och 3 ikraftträdandebestämmelserna skall ha följande såsom
Utskottets förslag betecknade lydelse:

1988/89:SfU8

Propositionens förslag

Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft, i
fråga om 5 § första stycket fjärde
meningen och 5 § andra stycket
frånsett höjningen av beloppsgränsen
400 000 kronor till
800 000 kronor den 1 juli 1989, i
fråga om 5 § andra stycket såvitt
avser nämnda höjning av beloppsgränsen
den 1 juli 1990, och i
övrigt den 1 januari 1990.

3. De nya föreskrifterna i 5 §
första stycket fjärde meningen och
de föreskrifter i 5 § andra stycket
som träder i kraft den 1 juli 1989
tillämpas inte i fråga om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg
som avser tid före den 1
juli 1989. De nya föreskrifter i
5 § andra stycket som träder i
kraft den 1 juli 1990 tillämpas
inte i fråga om hustrutillägg eller
kommunalt bostadstillägg som avser
tid före den 1 juli 1990.

3. De nya föreskrifterna i 5 §
första stycket fjärde meningen och
de föreskrifter i 5 § andra stycket
som träder i kraft den 1 juli 1989
tillämpas inte i fråga om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg
som avser tid före den 1
juli 1989. De nya föreskrifter i
5 § andra stycket som träder i
kraft den 1 januari 1991 tillämpas
inte i fråga om hustrutillägg eller
kommunalt bostadstillägg som avser
tid före den 1 januari 1991.
res. 2 (m)

4. beträffande statsbidraget till KBT
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
med avslag på motion 1989/90:Sfl0 yrkande 1 i denna del
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,

dels till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 70 000 000 kr.

res. 2 (m)

Stockholm den 7 december 1989
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s),
Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp). Karin Israelsson (c), Lena Ohrsvik
(s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm
(s), Maud Björnemalm (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune
Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp) och
Christina Pettersson (s).

Reservationer

1. Basbeloppet m.m.

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans
Dau (m). Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk) och Ragnhild
Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 4 börjar med "Såsom
anförs" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär en fortsatt manipulering av basbeloppet.
Detta innebär både att värdesäkringen av pensionerna rubbas och att
problem skapas för förmåner inom andra områden än den allmänna
försäkringen, där förmånen knutits till basbeloppet. Förändringar i
sättet att beräkna basbeloppet skapar långsiktiga problem genom att
fastheten i pensionssystemet gröps ur och tilltron till systemet undermineras.
Sambandet mellan konsumentprisindex och basbeloppet är av
väsentlig betydelse för att pensionärer och andra grupper skall känna
trygghet och säkerhet inför statsmakternas ambitioner att kompensera
dem för eventuella prisförändringar. Utskottet anser att den osäkerhet
som skapas med ändrade beräkningsgrunder för basbeloppet inte kan
godtas och avstyrker därför bifall till propositionen i denna del. Vad
utskottet anfört om förändringar av basbeloppet bör ges regeringen till
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande basbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:S19,
1989/90:Sfl0 yrkande 1 i denna del, 1989/90:Sfll yrkande 1 och
1989/90:Sfl2 yrkande 1 samt med anledning av proposition
1989/90:52 i denna del
dels antar

1. 4 kap. 14 a § samt ingressen och ikraftträdandebestämmelsen
såvitt avser denna paragraf i förslaget till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård,

dels avslår 1 kap. 6 § samt ingressen och ikraftträdandebestämmelserna
i övrigt i förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Pensionstillskott, KBT vid förmögenhetsinnehav
och statsbidraget till KBT (mom. 2, 3 och 4)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att de delar av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Som
påpekas" och slutar med "del avstyrks.", på s. 6 börjar med "Såsom

1988/89:SfU8

anförs" och slutar med "och yrkande 2." och på s. 7 börjar med
"Regeringen framhåller" och slutar med "ytterligare 70 milj. kr." bort
ha följande lydelse:

Proposition 1989/90:52 är en följd av regeringens förslag i proposition
1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990, m.m. De i den
propositionen föreslagna ändringarna i skattereglerna bygger på principerna
att marginalskatterna skall sänkas och att skattebortfallet skall
kompenseras fullt ut genom en höjning av indirekta skatter och
minskade avdragsmöjligheter. Detta leder till höjd inflation och till att
låginkomsttagare, inte minst pensionärer, kommer att beröras av de
föreslagna skattehöjningarna samtidigt som de kommer att erhålla
mycket små eller inga skattesänkningar. Dessa omläggningar leder till
mindre lämpliga fördelningseffekter.

En väl balanserad skattereform måste — som närmare utvecklas i
reservation 1 till skatteutskottets betänkande över proposition
1989/90:50 — bygga på en kombination av marginalskattesänkningar
och sänkningar av det totala skattetrycket samt neddragningar i de
offentliga utgifterna. Med en sådan reform hålls inflationstakten nere
och behovet av ytterligare kompensation till de mest utsatta grupperna
undviks. Utan de långtgående och kraftiga skattehöjningar som föreslås
i proposition 1989/90:50 behöver alltså inte de förändringar av pensionstillskottet
och det kommunala bostadstillägget som föreslås i proposition
1989/90:52 göras, och utskottet avstyrker bifall till dessa förändringar.
Den förmögenhetsprövning som görs vid beräkning av
kommunalt bostadstillägg bör enligt utskottets uppfattning helt slopas,
vilket bör ges regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande pensionstillskott
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sfl0 yrkande 1 i
denna del
dels avslår propositionens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1988:884) om ändring i lagen
(1969:205) om pensionstillskott,

2. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
dels avslår propositionens förslag till ytterligare medelsanvisning
till Folkpensioner,

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande KBT vid förmögenhetsinnehav

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sfl0 yrkande 1 i
denna del och yrkande 2
dels avslår propositionens förslag till lag om ändring i lagen
(1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen
(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1988/89:SfU8

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande statsbidraget till KBT
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sfl0 yrkande 1 i
denna del

dels avslår propositionens förslag till ytterligare medelsanvisning
till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Särskilt yttrande

KBT vid förmögenhetsinnehav

Sigge Godin och Barbro Sandberg (fp) anför:

I betänkande 1988/89:SfU20 reserverade vi oss för motionsyrkanden
om att förmögenhetsinnehav inte skulle beaktas vid prövning av rätten
till KBT. Vi vidhåller denna uppfattning men anser att frågan bör
prövas i ett vidare sammanhang och avser att återkomma i frågan
under den allmänna motionstiden 1990.

1988/89:SfU8

I propositionen framlagda lagförslag .

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:884) om ändring i lagen
(1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott i
paragrafens lydelse enligt lagen (1988:884) om ändring i nämnda lag skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Pensionstillskottet till ålderspen- Pensionstillskottet till ålderspension,
omställningspension, särskild sion, omställningspension, särskild

efterlevandepension eller änkepen- efterlevandepension eller änkepension
är fyrtioåtta procent av basbe- sion är femtio procent av basbelop loppet

enligt 1 kap. 6 § lagen pet enligt 1 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring, (1962:381) om allmän försäkring,

om inte annat följer av bestämmel- om inte annat följer av bestämmelserna
i andra och tredje styckena. serna i andra och tredje styckena.

För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än
den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet det
belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet
minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller
ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.

Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid
utgången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp som
framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i motsvarande
mån. Pensionstillskottet till halv ålderspension är hälften av det
pensionstillskott som angetts i första eller andra stycket. För den som har
två tredjedelar av hel särskild efterlevandepension eller halv sådan pension
eller har änkepension, som med tillämpning av punkt 6 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring betalas ut med viss andel av en oreducerad sådan pension,
är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som
angetts i första stycket.

1988/89:SfU8

Bilaga

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1969:205) om pensionstillskott
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §'

Pensionstillskottet till förtids- Pensionstillskottet till förtidspension
är nittiosex procent av bas- pension utgör ett basbelopp enligt

beloppet enligt 1 kap. 6§ lagen 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om all (1962:381)

om allmän försäkring, män försäkring, om inte annat

om inte annat följer av bestämmel- följer av bestämmelserna i andra

serna i andra stycket. stycket.

För den som har två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension
är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott
som anges i första stycket. För den som får förtidspension för tid efter det
att ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän
försäkring skall pensionstillskottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen
minskas enligt 7 kap. 4 § andra stycket lagen om allmän
försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

1988/89:SfU8

Bilaga

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:1527) om ändring i lagen
(1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1527) om ändring i lagen
(1988:883) om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension1 att 5 § och punkt 1 och 3 av ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon
kan antas komma att få under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas
inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning
av pensionstillskott enligt 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott
eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring
i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989, livränta som avses i
17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från
pension eller understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag
kan vara föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning.
För den som uppbär folkpension i form av ålderspension
skall som inkomst inte räknas sådan intäkt av tjänst som avses i
32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen (1928:370). Vid inkomstberäkningen
skall för den som uppbär folkpension i form av halv eller två tredjedelar
av hel förtidspension bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden
mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat
med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2§ lagen om allmän
försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögenhets
avkastning skall denna höjas hets avkastning skall denna höjas

med tio procent av det belopp, var- med tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten överstiger för med förmögenheten överstiger för

den som är gift sextiotusen kronor, den som är gift sextiotusen kronor,

och för annan sjuttiofemtusen kro- och för annan sjuttiofemtusen kronor.
Vid beräkning av förmögenhet nor. Vid beräkning av förmögenhet

skall värdet av fastighet, som avses skall värdet av fastighet, som avses

i 24 § 2 mom. kommunalskatte- i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), tas upp till en lagen (1928:370), tas upp till en

fjärdedel av fastighetens taxerings- fjärdedel av fastighetens taxeringsvärde,
till den del detta överstiger värde, till den del detta överstiger

400000 kronor. Detsamma skall 800000 kronor. Detsamma skall

gälla vid beräkning av värdet av gälla vid beräkning av värdet av

jordbruksfastighet. Värdet av andel jordbruksfastighet. Värdet av andel

i bostadsrättsförening, bostadsfor- i bostadsrättsförening, bostadsfor -

1988/89:SfU8

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1976:1014.

Föreslagen lydelse

ening eller bostadsaktiebolag, tas
upp till en fjärdedel av värdet enligt
4§ tolfte stycket lagen (1947:577)
om statlig förmögenhetsskatt, till
den del detta överstiger 800000
kronor. Har den pensionsberättigade
eller hans make flera sådana fastigheter
eller andelar, som avses
här, gäller bestämmelserna endast
för en av dessa och då i första hand
för den som utgör stadigvarande
bostad för den berättigade.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas
av regeringen.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.

Nuvarande lydelse

ening eller bostadsaktiebolag, tas
upp till en fjärdedel av värdet enligt
4§ tolfte stycket lagen (1947:577)
om statlig förmögenhetsskatt, till
den del detta överstiger 400000
kronor. Har den pensionsberättigade
eller hans make flera sådana fastigheter
eller andelar, som avses
här, gäller bestämmelserna endast
för en av dessa och då i första hand
för den som utgör stadigvarande
bostad för den berättigade.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga
om 5 § första stycket fjärde meningen
och 5 § andra stycket den 1
juli 1989, och i övrigt den 1 januari

1990.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga
om 5 § första stycket fjärde meningen
och 5 § andra stycket frånsett
höjningen av beloppsgränsen
400000 kronor till 800000 kronor
den 1 juli 1989, i fråga om 5 § andra
stycket såvitt avser nämnda höjning
av beloppsgränsen den 1 juli
1990, och i övrigt den 1 januari
1990.

3. De nya föreskrifterna i 5 §
första stycket fjärde meningen och
5 § andra stycket tillämpas inte i
fråga om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg som avser tid
före den 1 juli 1989.

3. De nya föreskrifterna i 5 §
första stycket fjärde meningen och
de föreskrifter i 5 § andra stycket
som träder i kraft den 1 juli 1989
tillämpas inte i fråga om hustrutilllägg
och kommunalt bostadstillägg
som avser tid före den 1 juli 1989.
De nya föreskrifter i 5 § andra stycket
som träder i kraft den 1 juli 1990
tillämpas inte i fråga om hustrutilllägg
eller kommunalt bostadstillägg
som avser tid före den 1 juli 1990.

1988/89:SfU8

Bilaga

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § och 4 kap. 14 a § lagen (1962:381)
om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

6§J

Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i
denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp.

Basbeloppet fastställs av regeringen
för vaije år och utgör 26 400
kronor multiplicerat med det tal
(jämförelsetal) som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget
i november året före det som
basbeloppet avser och prisläget i
november 1987. Därvid skall bortses
från de prisförändringar som
följer av ändringar av den statliga
fastighetsskatten, av indirekta skatter
och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet,
allt i den mån
åtgärderna vidtagits för att finansiera
den sänkning av den statliga inkomstskatten
som genomförs åren
1990 och 1991. Basbeloppet avrundas
till närmaste hundratal kronor.

4 kap.

14 a §3

Utan hinder av föreskrifterna i 14 § andra stycket beräknas tillfällig
föräldrapenning enligt 3 kap. 4 § första stycket

1. när den försäkrade skall uppbära tillfällig föräldrapenning för tid då
annars havandeskapspenning eller föräldrapenning skulle ha uppburits,
eller

2. i fall som avses i 3 kap. 10 c § 2. i fall som avses i 3 kap. 10 c §

första stycket 1 och 4 samt andra första stycket 1 och 3 samt andra

stycket. stycket.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 kap. 14 a § den 1 januari 1990
och i fråga om 1 kap. 6 § den 1 januari 1991.

2. I fråga om 1 kap. 6 § gäller äldre bestämmelser för tid före ikraftträdandet.
De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid fastställande
av basbeloppet för år 1991.

Basbeloppet fastställs av regeringen
för varje år och utgör 26 400
kronor multiplicerat med det tal
(jämförelsetal) som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget
i november året före det som
basbeloppet avser och prisläget i
november 1987. Basbeloppet avrundas
till närmaste hundratal kronor.

1988/89:SfU8

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1988:713.

3 Senaste lydelse 1987:223.

5 Förslag till

1988/89:SfU8

Bilaga

Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.

Utan hinder av föreskrifterna i 8 § första stycket beräknas ersättning
enligt 3 kap. 4 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring

1. när någon skall uppbära ersättning för tid då annars havandeskapspenning
eller föräldrapenning skulle ha uppburits, och

2. i fall som avses i 3 kap. 10 c § 2. i fall som avses i 3 kap. 10 c §
första stycket l och 4 samt andra första stycket 1 och 3 samt andra
stycket lagen om allmän försäkring, stycket lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9§