Socialförsäkringsutskottets

betänkande

1989/90:SfU25

Förläggningskostnader m.m.

TIONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

I betänkandet behandlas anslaget till Förläggningskostnader för budgetåret
1990/91 samt motioner som rör förläggningsorganisationen. Bl.a.
behandlas motioner om asylsökandes rätt till hälso- och sjukvård samt
om rätt för dem att förvärvsarbeta. Utskottet tillstyrker regeringens
begäran om medelsanvisning och avstyrker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats 13 reservationer.

Propositionerna
Proposition 1989/90:100

Regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) har i proposition
1989/90:100 bil. 12 under litt. E Invandring m.m. föreslagit riksdagen
att till Förläggningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag
på 1 515 032 000 kr.

Proposition 1989/90:150

Regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) har i proposition
1989/90:150 bil. 5 under litt. E Invandring m.m. föreslagit riksdagen
att till förslagsanslaget Förläggningskostnader för budgetåret 1990/91
anvisa 2 374 968 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop.
1989/90:100 bil. 12.

1989/90

SfU25

1 Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 25

Motioner

1989/90:SfU25

Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse
1989/90:68 om invandrar- och flyktingpolitiken

1989/90:SB7 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp) vari yrkas
5. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om asylsökandes möjligheter till arbete.

Motion väckt med anledning av proposition
1989/90:86 om åtgärder mot etnisk diskriminering
m.m.

1989/90:Sf51 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående asylsökandes rätt till arbete.

Motioner väckta med anledning av proposition
1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och
nytt system för ersättning till kommunerna, m.m.

1989/90:Sf59 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående arbetstillstånd för asylsökande.

1989/90:Sf60 av Maria Leissner m.fl. (fp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ensamma flyktingbarn.

Motioner väckta med anledning av proposition
1989/90:150

1989/90:Sf74 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en översyn av antalet tillfälliga platser inom
SIV:s organisation till förmån för fasta platser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av särskilt väl skickade upphandlare till
SIV för att minska kostnaderna per förläggningsplats,

3. att riksdagen beslutar öka antalet kvotflyktingar från nuvarande
1 250 till 2 000 för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1989/90:Sf75 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen med
avslag på prop. 1989/90:150 i denna del beslutar till förslagsanslaget
Förläggningskostnader för budgetåret anvisa 1 900 000 000 kr. utöver
vad som föreslagits i prop. 1989/90:100, bil. 12, i enlighet med vad som
anförs i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden
1989/90

1989/90:Sf604 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om asylsökandes möjlighet att fa arbete.

1989/90:Sf605 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetstillstånd för asylsökande.

1989/90:Sf610 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barn på flyktingförläggningar,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillgång till barnpsykiatriska team vid flyktingförläggningar,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om psykiatriska team i varje sjukvårdsregion,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om asylsökande barns rätt till barnhälsovård,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ensamma flyktingbarn,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheterna att tillåta arbete under beredskapsliknande
former under asylsökandes väntetid,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättringar för handikappade asylsökande,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om information i samband med mottagandet.

1989/90:Sf615 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
invandrarverket bör övervaka behandlingen av flyktingarna på våra
svenska förläggningar.

1989/90:Sf618 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
asylsökande som finns i landet skall ha rätt till allmän sjukvård,

12. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om särskilt
bidrag till landstingen för vård av flyktingarnas psykiska och psykosomatiska
sjukdomar.

1989/90:Sf620 av Kristina Svensson och Bo Finnkvist (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att även regionalpolitiska
skäl skall beaktas vid lokalisering av flyktingförläggningar.

1989/90:Sf626 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan
om temporära arbetstillstånd för asylsökande snabbutreds och förslag
därom framläggs av regeringen till riksdagen i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1989/90:SfU25

1* Riksdagen 1989/90. 11 sami. Nr 25

1989/90:Sf628 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flera festa flyktingförläggningar.

1989/90:Sf640 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sådana
förändringar i utlänningsförordningen att flykting kan erhålla temporärt
arbetstillstånd under den tid utredning om uppehållstillstånd
pågår.

1989/90:Sf644 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

I. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 1 519 032 000 kr. på
anslaget E 2. Förläggningskostnader.

1989/90:So260 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hjälp och stöd till handikappade flyktingar.

Utskottet

E 2. Förläggningskostnader

Från anslaget finansieras invandrarverkets förläggningsverksamhet. Förläggningsverksamheten
omfattar den festa organisationen och de tillfälliga
förläggningar som den festa organisationen vid behov kan kompletteras
med.

Den festa förläggningsorganisationen omfattar dels fyra utredningsslussar,
dels 18 asylförläggningar. Den är beräknad för en genomsnittlig
beläggning av ca 4 600 personer. Inom utredningsslussarna finns ca
1 400 platser och inom asylförläggningarna ca 3 600 platser. Den 1
december 1989 fenns en extra utredningssluss och 40 tillfälliga förläggningar,
av vilka hälften drevs direkt av invandrarverket.

Den 1 december 1989 vistades ca 8 800 asylsökande på utredningsslussar
och annex till slussarna. Därutöver väntade ca 1 300 asylsökande
på plats i sluss. Samtidigt vistades ca 14 800 personer på verkets
förläggningar. Av de sammanlagt ca 23 600 personer som fenns på
slussar och förläggningar hade ca 7 000 personer uppehålls- och
arbetstillstånd klara och väntade endast på kommunplacering.

Den 31 december 1989 fenns sammanlagt ca 26 500 personer inom
förläggningsorganisationen mot ca 13 600 vid ingången av budgetåret
1989/90. Vid utgången av mars månad 1990 vistades nästan 29 000
personer på förläggningar och slussar, och enligt invandrarverkets
beräkningar kommer det vid utgången av detta budgetår att behövas
över 31 000 förläggningsplatser, varav flera tusen för flyktingar som
har fått sina tillstånd men ännu inte kunnat få kommunplacering.

I proposition 1989/90:100 bil. 12 (budgetpropositionen) föreslås för
budgetåret 1990/91 att under anslaget för förläggningskostnader anvisas
ett förslagsanslag på 1 515 032 000 kr. Därvid har medelsbehovet för

1989/90:SfU25

den festa förläggningsorganisationen beräknats till 534 782 000 kr.
och för den tillfälliga förläggningsorganisationen till 980 250 000 kr.
Medelsbehovet är beräknat efter ett genomsnittligt behov av 12 250
förläggningsplatser — varav 4 600 inom den fasta förläggningsorganisationen
och 7 650 inom den tillfälliga förläggningsorganisationen —
och ett årligt antal asylsökande om ca 20 000 personer.

I proposition 1989/90:150 bil. 5 (kompletteringspropositionen) föreslås
att under anslaget anvisas ytterligare 2 374 968 000 kr. avseende
ökade kostnader för den tillfälliga förläggningsorganisationen. Dessa
kostnader beräknas mot bakgrund av den redovisade utvecklingen av
antalet asylsökande och flyktingar inom förläggningsverksamheten för
att motsvara ett genomsnittligt behov av förläggningplatser under budgetåret
1990/91 om 29 000, varav 24 400 måste tillgodoses genom
tillfälligt anordnade förläggningar. 1 propositionen bedöms att antalet
asylsökande under budgetåret kommer att uppgå till minst 25 000 och
att kommunerna kommer att kunna ta emot 21 000—24 000 flyktingar
från förläggningarna under budgetåret. Vidare bedöms mottagningsmöjligheterna
i kommunerna komma att förbättras under de närmast
följande åren.

I motion Sf628 av Eva Goés m.fl. påpekar motionärerna att endast tre
förläggningar av nitton i norra Sverige är festa. De framhåller att
förläggningarna i Kramfors och Kiruna fungerat mycket väl, och de
begär (yrkande 1) att en översyn görs av befintliga förläggningar så att
flera av dessa permanentas, eftersom långsiktig planering ger bättre
resultat. Kristina Svensson och Bo Finnkvist framhåller i motion Sf620
de stora fördelarna med förläggningen för asylsökande i Lesjöfors och
begär ett tillkännagivande om att även regionalpolitiska skäl skall
beaktas vid lokalisering av flyktingförläggningar.

Gullan Lindblad m.fl. påpekar i motion Sf74 att kostnaden per
förläggningsplats är väsentligt högre på de tillfelliga förläggningarna än
på de fasta förläggningarna, och motionärerna begär att en översyn
görs om att överföra ett antal tillfelliga platser inom organisationen till
fasta platser (yrkande 1) och om behovet av särskilt väl skickade
upphandlare hos invandrarverket för att stärka verkets upphandlingsorganisation
(yrkande 2).

Förläggningsorganisationen beräknades som ovan framgår i budgetpropositionen
efter en bedömning om ca 20 000 asylsökande under
budgetåret 1990/91. I kompletteringspropositionen bedöms antalet
komma att uppgå till minst 25 000. Den fasta förläggningsorganisationen,
som utökades kraftigt i samband med invandrarverkets omorganisation
år 1989, är beräknad med utgångspunkt i att flyktingar inte skall
behöva stanna i förläggningar sedan de fått uppehållstillstånd mer än
en kort tid. Det kan visserligen, som motionärerna anfört, med hänsyn
till utvecklingen av antalet asylsökande och av antalet flyktingar som
efter att ha fatt tillstånd fortfarande måste vänta i förläggning på
kommunplats finnas skäl att överväga huruvida flera fasta förläggningar
bör inrättas och i så fall var. Utskottet anser dock, liksom vid sin
behandling av liknande motioner i sitt av riksdagen godkända betänk -

1989/90:SfU25

ande 1988/89:SfU17, att frågan om vilka flyktingförläggningar som
skall vara fasta bör avgöras av invandrarverket och avstyrker bifall till
motionerna Sf74 yrkande 1, Sf620 och Sf628 yrkande 1.

Utskottet anser vidare att frågan om förstärkning av invandrarverkets
kompetens på upphandlingsområdet också i första hand är en
fråga för invandrarverket att bedöma. Ett eventuellt behov av resursförstärkning
för detta ändamål får därefter anmälas till regeringen.
Utskottet avstyrker bifall även till yrkande 2 i motion Sf74.

Inger Schörling m.fl. anför i motion Sf615 att de människor som
väntar på asyl måste få en human behandling och begär ett tillkännagivande
om att invandrarverket bör övervaka behandlingen av flyktingarna
på våra svenska förläggningar (yrkande 13).

I invandrarverkets ansvar för mottagandet av organiserat uttagna
flyktingar och asylsökande och för att driva eller ha huvudansvaret för
förläggningar för mottagandet ingår ansvaret för hur asylsökande och
flyktingar bemöts på förläggningarna. Enligt utskottets uppfattning
finns ingen anledning till ett tillkännagivande på grund av motion
Sf615 yrkande 13.

Börje Hörnlund m.fl. anför i motion Sf75 att asylsökande bör kunna
ges temporärt arbetstillstånd i avvaktan på beslut om uppehållstillstånd
och att insatser för att en flykting skall få arbete bör vidtas omedelbart
efter hans ankomst. Förslaget innebär enligt motionärerna att flyktingar
i ökad utsträckning kan svara för sin egen försörjning på ett sätt
som minskar behovet av statsmedel för att bestrida förläggningskostnaderna,
och de begär därför att till anslaget anvisas ytterligare endast
1 900 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen,
dvs. nära 500 milj. kr. mindre än vad som föreslås i kompletteringspropositionen.

I ytterligare åtta motioner tas frågan upp om möjligheterna för
asylsökande att förvärvsarbeta.

Carl Bildt m.fl. anför i motion Sf605 att flyktingar som under längre
tid tvingas vänta på besked om asyl bör ha möjlighet att arbeta på
förläggningar och också kunna få beredskapsarbete i offentlig regi.
Motionärerna begär i yrkande 12 ett tillkännagivande om arbetstillstånd
för asylsökande. Sonja Rembo framhåller i motion Sf640 utom
problemen med påtvingad sysslolöshet också konsekvenserna för den
svenska opinionen av att asylsökande inte får arbeta och begär ett
tillkännagivande om sådana förändringar i utlänningsförordningen att
en asylsökande kan erhålla temporärt arbetstillstånd under den tid
utredning om uppehållstillstånd pågår.

I motion SfölO av Bengt Westerberg m.fl. framhålls också de negativa
konsekvenserna både för flyktingen själv och för den svenska
opinionen av att en asylsökande inte tillåts arbeta under väntetiden.
Motionärerna begär i yrkande 24 ett tillkännagivande om möjligheterna
att tillåta arbete under beredskapsliknande former under asylsökandes
väntetid. Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson begär i

1989/90:SfU25

motion Sf604 ett tillkännagivande om att försöksverksamhet bör komma
till stånd i Östbo-Västboregjonen, där asylsökande får tillfälligt
arbetstillstånd och företag möjlighet att tillfälligt anställa asylsökande.

Ragnhild Pohanka och Eva Goés begär i motion Sf37 (yrkande 5)
och i motion Sf51 (yrkande 1) tillkännagivanden om att asylsökande
bör ha möjlighet att arbeta under väntetiden. I motion Sf59 av Ragnhild
Pohanka m.fl. framhålls att arbetstillstånd under väntan på asyl
underlättar väntetiden, minskar bidragsberoendet och förbilligar flyktingmottagandet,
och motionärerna begär i yrkande 2 att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts angående arbetstillstånd
för asylsökande.

Aven Hans Göran Franck m.fl. tar upp frågan i motion Sf626.
Motionärerna begär att frågan om arbetstillstånd för asylsökande
snabbutreds och att förslag därom läggs fram av regeringen
(yrkande 5).

Som framgår av motionerna tillåter den svenska lagstiftningen inte
personer utan uppehålls- och arbetstillstånd att ta arbete under den tid
som myndigheterna behöver för att handlägga deras tillståndsärende. I
regeringens skrivelse (skr. 1989/90:68) om invandrar- och flyktingpolitiken
anges att regeringen inte har några planer på att ompröva denna
ordning.

En arbetsgrupp med representanter från arbetsmarknadsdepartementet,
utbildningsdepartementet, invandrarverket och arbetsmarknadsstyrelsen
har undersökt hur man kan organisera en meningsfull verksamhet
för asylsökande under den tid de vistas på förläggning och väntar
på besked i fråga om arbets- och uppehållstillstånd. Arbetsgruppen
redovisade i maj 1989 en idépromemoria Meningsfull verksamhet för
asylsökande. I promemorian ges bl.a. exempel på hur meningsfull
verksamhet i dag organiseras på många förläggningar.

Frågan om arbetstillstånd och om meningsfull sysselsättning för
asylsökande har tidigare behandlats av riksdagen (se senast
1988/89:SfU19 och 22). Utskottet har därvid framhållit att man i första
hand måste komma till rätta med de problem som uppkommer under
väntetiden genom att hålla nere handläggningstiderna och vidhållit att
arbetstillstånd bör beviljas först då beslut om uppehållstillstånd ges
samt att en annan ordning kan befaras leda till en uppluckring av
principen om den reglerade invandringen. Utskottet har också pekat
på de svårigheter som förelegat att placera flyktingar och andra invandrare
med uppehållstillstånd i arbetslivet och på behovet att i första
hand satsa arbetsmarknadsresurser på dessa.

Utskottet vidhåller den redovisade inställningen och avstyrker bifall
till motionerna SG7 yrkande 5, Sf51 yrkande 1, Sf59 yrkande 2, Sf75 i
denna del, Sf604, Sf605 yrkande 12, Sf610 yrkande 24, Sf626 yrkande 5
och Sf640.

Sigge Godin m.fl. begär i motion Sf644 yrkande 1 mot bakgrund av ett
av utskottet tidigare behandlat yrkande om en ökning av
flyktingkvoten att anslaget ökas med 4 milj. kr.

1989/90:SfU25

Gullan Lindblad m.fl. begär i motion Sf74 yrkande 3 att antalet
kvotflyktingar för budgetåret 1990/91 ökas till 2 000. Kostnaden för en
sådan åtgärd bör enligt motionärerna belasta anslaget Förläggningskostnader
och rymmas inom det föreslagna anslaget.

Utskottet har i sitt den 26 april 1990 avgivna betänkande
1989/90:SfU17 avstyrkt yrkanden om att flyktingkvoten för närvarande
skall ökas. Utskottet, som vill erinra om att den huvudsakliga kostnaden
för kvotflyktingar belastar anslaget E 3 Överföring av flyktingar
m.m., finner nu inte skäl till annan bedömning än den i det nämnda
betänkandet redovisade utan avstyrker bifall till motion Sf74
yrkande 3.

Till följd av utskottets bedömning av frågan om flyktingkvoten avstyrks
bifall till motion Sf644 yrkande 1. Utskottet har vidare ovan avstyrkt
bifall till motionsyrkanden om asylsökandes möjligheter att förvärvsarbeta.
Till följd härav avstyrks bifall också till motion Sf75 i denna del.
Utskottet har inte heller i övrigt någon invändning mot regeringens
anslagsberäkning utan tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

I motion Sf610 av Bengt Westerberg m.fl. begärs (yrkande 28) ett
tillkännagivande om behovet av information i samband med mottagandet
och svenskundervisningen om de oskrivna lagarna och normerna
för beteende och umgänge.

Alla vuxna asylsökande har under sin vistelsetid på förläggning
möjlighet att under 20 studietimmar per vecka delta i undervisning i
svenska och samhällsorientering. Målen för svenskundervisningen för
invandrare fastställdes av riksdagen under 1984/85 års riksmöte (prop.
1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr. 77) enligt följande:

Sfi-utbildningen har till syfte att ge invandrarna sådana kunskaper i
svenska språket samt om det svenska samhället och arbetslivet att
invandrarna kan ta vara på sina rättigheter och påverka sin situation
samt fullgöra de krav och skyldigheter som det dagliga livet bjuder.
Undervisningen skall vidare bidra till att invandrarens ställning på
t.ex. arbetsmarknaden stärks, att invandraren kan medverka i det
kulturella, sociala, fackliga och politiska livet samt genomgå utbildning
inom det reguljära vuxenutbildningssystemet i form av allmän grundutbildning
och yrkesutbildning.

Målen har bekräftats i samband med behandlingen av proposition
1989/90:102 om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare
(UbU27) och utskottet anser att de väl motsvarar de krav som bör
gälla. I likhet med motionärerna anser utskottet det vara viktigt för
den som anländer till Sverige som asylsökande eller flykting att så
snart som möjligt lära sig att tolka beteenden och handlingsmönster i
det svenska samhället och att i övrigt känna till även oskrivna regler
och normer. Utskottet har emellertid svårt att se att undervisning i
detta avseende skall kunna ske på något formaliserat sätt utanför
svensk- och samhällsundervisningen för nyanlända asylsökande. Ut -

1989/90:SfU25

skottet utgår emellertid från att invandrarverket är medvetet om det
påtalade behovet och att personalen på slussar och förläggningar tar
till vara de tillfällen som ges att på lämpligt sätt lämna information.

Med det anförda anser utskottet motion Sf610 yrkande 28 besvarad.

I flera motioner tas upp frågor om sociala och medicinska förhållanden
på förläggningarna.

Bengt Westerberg m.fl. anför i motion Sf610 att det är angeläget att
förebygga och behandla psykiska störningar som kan bli följden antingen
av flykten eller av påfrestande väntan på beslut om uppehållstillstånd.
Enligt motionärerna bör man undvika att förflytta barnfamiljer
mellan förläggningar och i stället låta vissa förläggningar specialisera
sig på att ta emot barnfamiljer så att täta uppbrott kan undvikas och
verksamheten på de olika förläggningarna anpassas till barnens behov
(yrkande 17). I fråga om de ensamma flyktingbarnen är det enligt
motionärerna viktigt med större kontinuitet och högre kvalitet i mottagandet.
Personalen på hemmen för ensamma flyktingbarn måste fa
möjlighet till en bra grundutbildning och till återkommande handledning
och stöd. Barnen bör få vara kvar på utredningsslussen tills det
blir klart var de skall bo. Om barnen har släktingar i landet är det
viktigt att de i större utsträckning än i dag får möjlighet att ta hand om
barnen. Motionärerna begär (yrkande 21) ett tillkännagivande enligt
det anförda. Motionärerna anför vidare att många föräldrar befinner
sig i en pressad situation genom att de känner fruktan för att tvingas
återvända till det land de flytt från och att de därför inte förmår ge
barnen den trygga omgivning som barnen är beroende av. Enligt
motionärerna visar en majoritet av asylsökande familjers barn tecken
på psykisk ohälsa, och flyktingförläggningarna bör därför ha tillgång
till ett barn psykiatriskt team så att barnens behov klarläggs redan
under förläggningsvistelsen och familjen får hjälp att bearbeta sina
upplevelser och känslor (yrkande 18). Varje sjukvårdsregion bör därför
organisera ett psykiatriskt team som skall bistå både flyktingbarn med
tillstånd och asylsökande familjers barn på förläggningar inom sjukvårdsregionen
(yrkande 19). Motionärerna anser vidare att barn i
asylsökande familjer inte bara skall ha rätt till akut sjukvård och
tandvård utan lika rätt till barnhälsovård som andra barn i Sverige,
och de begär ett tillkännagivande härom (yrkande 20). Slutligen anför
motionärerna att asylbiståndslagens formuleringar är svaga när det
gäller handikappade asylsökandes rätt att få tillgång till tekniska hjälpmedel
och att ofta tillräcklig kunskap om denna rätt saknas hos
personalen på flyktingförläggningarna. Detta kan enligt motionärerna
vara till stort hinder för t.ex. en blind asylsökande som vill delta i
svenskundervisning, och de framhåller betydelsen av att särskilda bidrag
också skall kunna utgå till kostnader för sådana tekniska hjälpmedel
som krävs för undervisning i svenska och av att personalen tar de
initiativ som behövs för att en handikappad asylsökande skall få de
hjälpmedel som behövs (yrkande 25).

Även Maria Leissner m.fl. framhåller i motion Sf60 att ensamma
flyktingbarn bör ges möjlighet att stanna på den första utredningsslus -

1989/90:SfU25

sen i väntan på besked om uppehållstillstånd. I anslutning till samma
yrkande anförs också att god man bör förordnas för flyktingbarn
omedelbart vid ankomsten till Sverige och att denne bör följa flyktingbarnet
under hela utredningsprocessen. Vidare bör svenska elever och
skolklasser erbjudas att bli faddrar för ensamma flyktingbarn i deras
egen ålder. Motionärerna begär (yrkande 12) ett tillkännagivande om
vad som anförts om ensamma flyktingbarn i motionen.

I motion Sf618 av Lars Werner m.fl. anför motionärerna att den
akutvård som asylsökande får i dag är helt otillräcklig och ofiast helt
beroende av den enskilde läkarens välvilliga tolkning av vad som är
akutvård. Motionärerna anser att asylsökande skall ha rätt till allmän
sjukvård och begär ett tillkännagivande härom (yrkande 11) samt att
särskilda medel bör tilldelas landstingen för vård av flyktingars psykiska
och psykosomatiska sjukdomar (yrkande 12).

I motion So260 av Sten Svensson m.fl. anför motionärerna att
rehabiliterande insatser bör sättas in redan under väntan på uppehållstillstånd,
särskilt för sådana asylsökande flyktingar som har allvarliga
funktionsnedsättningar, och motionärerna begär ett tillkännagivande i
enlighet härmed (yrkande 11).

Utskottet underströk i sitt av riksdagen godkända betänkande
1988/89:SfU17 vid behandling av motionsyrkanden om särskilda förläggningar
för barnfamiljer och för ensamma flyktingbarn att även
andra hänsyn måste tas vid placering av asylsökande och flyktingar på
förläggningar. Många gånger var det språkgruppen som borde avgöra
var en person bör placeras.

I regeringens skrivelse 1989/90:68 om invandrar- och flyktingpolitiken
anges att invandrarverket i maj 1989 redovisat vad som bör gälla
för barn på utredningsslussar och på förläggningar. Redovisningen
berör bl.a. barnomsorg, familjeverksamhet, förläggningslokalernas kvalitet
och hur barnens situation skall uppmärksammas i tillståndsärenden.
Redovisningen bör enligt föredragande statsrådet kunna fungera
som riktlinjer för berörd personal och kunna bidra till att barns
förhållanden ytterligare förbättras på slussar och förläggningar. Invandrarverket
arbetar också tillsammans med socialstyrelsen med att ta
fram allmänna råd om barn på förläggning och med att revidera
socialstyrelsens meddelandeblad om barn utan vårdnadshavare.

Regeringen har vidare i december 1989 givit socialstyrelsen i uppdrag
att under år 1990 följa utvecklingen av det psykiska och fysiska
hälsotillståndet hos flyktingbarn och flyktingungdomar och redovisa
denna för regeringen senast den 1 mars 1991.

Mot denna bakgrund anser utskottet, som vidhåller att olika hänsyn
måste tas vid placering av barn och barnfamiljer på förläggning, att
motionerna Sf610 yrkandena 17 och 21 och Sf60 yrkande 12 i denna
del inte påkallar någon åtgärd.

Frågor om när god man skall förordnas regleras i föräldrabalken
och — såvitt avser utländska medborgare — med tillämpning av lagen
(1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap
och förmynderskap. I förmynderskapsutredningens betänkande
(SOU 1987:73) Internationella förmynderskapsfrågor föreslås viss ut -

1989/90:SfU25

vidgning av möjligheten att i Sverige förordna god man för en utlänning.
Betänkandet bereds för närvarande inom regeringskansliet, och
motion Sf60 yrkande 12 i denna del bör inte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Frågor om fadderverksamhet vid introduktionen av flyktingar
i det svenska samhället har behandlats av utskottet i betänkande
1989/90:SfU21. Utskottet framhöll därvid värdet av att ta till vara
frivilliga erbjudanden inom flyktingmottagningen, även erbjudanden
om att vara fedder- eller kontaktfemilj, samt uttalade att några bindande
uttalanden i detta avseende från riksdagens sida inte är möjliga att
göra, eftersom sådana arrangemang måste bygga på frivillighet från
såväl flyktingens som den mottagande familjens sida. Utskottet anser
att det anförda gäller även i fråga om de fadderåtaganden som avses i
motion Sf60 yrkande 12 och avstyrker motionen i denna del.

Flyktingar, som har fatt uppehållstillstånd, har rätt till allmän
sjukvård, och landstingen erhåller följaktligen ersättning för vård av
flyktingars psykiska och psykosomatiska sjukdomar. Härutöver kan
landstingen erhålla särskilda bidrag från invandrarverket för extraordinära
vårdinsatser för handikappade flyktingar och andra flyktingar
med särskilda behov.

Asylsökande har däremot rätt endast till akut sjukvård, akut tandvård,
förlossningsvård och vård vid abort. Socialstyrelsen har givit ut
Allmänna råd (1988:8) om hälsovård för flyktingar och asylsökande. I
råden anges vissa riktlinjer för vad som avses med akutvård, bl.a. att
den asylsökandes behov av vård måste bedömas i perspektivet av att
det kan dröja flera månader innan han har möjlighet att få annan vård
än akutvård och att detta har särskilt stor betydelse när det gäller barn.

I råden anges vidare att en hälsoundersökning bör göras så snart som
möjligt efter personens ankomst till Sverige. När det gäller barn bör
hälsoundersökningen i allmänhet innefatta läkarundersökning. Hälsoundersökningen
bör ses som en familjeutredning där undersökning
av barn och föräldrar så långt möjligt samordnas. Barn under sju år
bör dessutom snarast, helst redan under tiden på förläggningen, få
kontakt med barnhälsovården så att en barnhälsovårdsjournal kan
upprättas. Skolbarn bör på samma sätt få kontakt med skolhälsovården.

Utskottet har tidigare avstyrkt motioner om asylsökandes rätt till
allmän sjukvård, se senast 1988/89:SfU17. Utskottet har därvid anfört
att akut sjukvård i princip bör vara tillräcklig så länge det inte står
klart att den asylsökande får stanna i landet. Utskottet har därvid
beaktat socialstyrelsens rekommendationer om vad som skall hänföras
till akutvård och utgått från att handläggningstiderna i asylärenden
skulle komma att förkortas.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning som godkänts av riksdagen
och avstyrker med det anförda bifall till motion Sf618 yrkandena

II och 12.

Socialstyrelsen har i en rapport den 1 augusti 1988 Flyktingbarnens
behov av stödinsatser från socialtjänsten samt hälso- och sjukvården

1989/90:SfU25

föreslagit bl.a. att ett speciellt team för barn- och ungdomspsykiatri
inriktat på flyktingbarns behov och situation skall inrättas i varje
sjukvårdsregion.

I betänkande 1988/89:SfU17 ansåg utskottet med hänvisning till vad
socialstyrelsen anfört i sina allmänna råd om omfattning av akutsjukvård
och hälsoundersökning av barn och till styrelsens rekommendation
om barn- och ungdomspsykiatriska team att motionsyrkanden om
rätt till barnhälsovård för asylsökandebarn och om psykiatriska team
hos landstingen var tillgodosedda. Utskottet, som utgår från att de
aktuella frågorna också kommer att beröras av socialstyrelsens ovan
nämnda uppdrag att följa flyktingbarns och flyktingungdomars psykiska
och fysiska hälsotillstånd, vidhåller denna inställning och avstyrker
bifall till motion Sf610 yrkandena 18—20.

Vad gäller handikappade asylsökande och flyktingar har socialstyrelsen
i sina nämnda allmänna råd angivit att handikappade och långvarigt
sjuka, förutom en fullständig hälsoutredning, bör utredas med
hänsyn till försörjningsförmåga och rehabiliteringsbehov.

Ersättning för handikapp kan utgå bl.a. enligt 5 § förordningen
(1988:156) om bistånd åt asylsökande m.fl. i form av särskilt bidrag till
kostnader som uppstår på grund av särskilt behov, t.ex. för handikapputrustning.
Invandrarverket och länsstyrelsernas organisationsnämnd
har utarbetat allmänna råd (SIV:s resp. LON:s Allmänna råd 1989:1)
Återsökning av kostnader för mottagande av och bistånd till flyktingar,
asylsökande och vissa andra utlänningar. I dessa råd anges i fråga om
sådant särskilt bidrag till medicin och handikapphjälpmedel att bidrag
kan medges för att täcka kostnader som har samband med handikapp
av olika slag, liksom för mediciner, men att det finns skäl att notera att
bistånd till handikapphjälpmedel är avsett att tillgodose patientens
behov i en akut situation.

Utskottet avstyrkte i sitt betänkande 1988/89:SfU17 motionsyrkanden
motsvarande motionerna So260 yrkande 11 och SfölO yrkande 25.
Utskottet, som inte heller nu är berett att medverka till någon utvidgning
av asylbiståndet i detta avseende, avstyrker bifall till de nu
föreliggande motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förlåggningsorganisationen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf74 yrkande 1,
1989/90:Sf620 och 1989/90:Sf628 yrkande 1,

res. I (m)
res. 2 (mp)

2. beträffande invandrarverkets upphandlingskompetens
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf74 yrkande 2,

res. 3 (m)

3. beträffande invandrarverkets förläggningsansvar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf615 yrkande 13,

res. 4 (mp)

1989/90:SfU25

4. beträffande arbete åt asylsökande

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf37 yrkande 5,
1989/90:Sf51 yrkande 1, 1989/90:Sf59 yrkande 2, 1989/90:Sf75 i
denna del, 1989/90:Sf604, 1989/90:Sf605 yrkande 12,

1989/90:Sf610 yrkande 24, 1989/90:Sfö26 yrkande 5 och

1989/90:Sf640,

res. 5 (m,fp, mp)

5. beträffande flyktingkvoten

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf74 yrkande 3,

res. 6 (m, fp)

6. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionerna 1989/90:100 i denna
del och 1989/90:150 i denna del och med avslag på motionerna
1989/90:Sf75 i denna del och 1989/90:Sf644 yrkande 1 till Förläggningskostnader
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 3 890 000 000 kr.,

res. 7 (fp)

7. beträffande information om svenska normer

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sföl0 yrkande 28,

8. beträffande placering av barn och barnfamiljer

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf60 yrkande 12 i denna
del och 1989/90:Sf610 yrkandena 17 och 21,

res. 8 (fp)

9. beträffande fadderverksamhet m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf60 yrkande 12 i denna del,

res. 9 (fp)

10.beträffande sjukvård för asylsökande

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf618 yrkandena 11 och 12,

res. 10 (vpk, mp)

11.beträffande barnhälsovård

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf610 yrkandena 18—20,

res. 11 (fp)
res. 12 (vpk)

12.beträffande handikappade asylsökande

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:SfSf610 yrkande 25 och
1989/90:So260 yrkande 11.

res. 13 (m,fp)

Stockholm den 17 maj 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

1989/90:SfU25

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s),
Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik
(s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm

(s), Maud Björnemalm (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp),
Margo Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Pettersson
(s) och Marianne Jönsson (c).

Reservationer

1. Förläggningsorganisationen (mom. 1)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 5 börjar med "Det
kan" och på s. 6 slutar med "Sf628 yrkande 1." bort ha följande
lydelse:

I motion Sf74 framhålls att kostnaden per förläggningsplats är
väsentligt högre på de tillfälliga förläggningarna än på de fasta och att
detta beror bl.a. på att tillhandahållande av tillSlliga förläggningsplatser
är säljarens marknad. Det beräknade antalet asylsökande under
budgetåret 1990/91 beräknas till 25 500 — ett antal som vida överstiger
den nivå som statens invandrarverk dimensionerats för —, och det
antal förläggningsplatser som beräknas komma att behövas utanför den
fasta förläggningsorganisationen uppskattas till 24 400. Båda de angivna
antalen är mycket osäkra. Enligt utskottets mening ger de angivna
faktorerna anledning till en översyn i fråga om antalet tillSlliga platser
till förmån för fass platser.

Det anförda bör med bifall till motion Sf74 yrkande 1 ges regeringen
till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande förläggningsorganisationen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf74 yrkande 1 och
med anledning av motion 1989/90:Sf628 yrkande 1 samt med
avslag på motion 1989/90:Sf620 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Förläggningsorganisationen (mom. 1)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Det
kan" och på s. 6 sluSr med "Sf628 yrkande 1." bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Sf628 ställs stora krav på personalen på
förläggningarna för asylsökande och flyktingar. Samtidigt korttidsanställs
personalen på de tillfälliga förläggningarna, vilket gör det svårt
att arbeta mera långsiktigt. I motionen påpekas att av nitton förläggningar
i norra Sverige endast tre är fasta, och motionärerna nämner
förläggningarna i Kramfors och Kiruna som exempel på förläggningar
där det finns lång erfarenhet av mottagning av asylsökande och som
därför bör komma i fråga för att permanentas. Enligt utskottets uppfattning
är det med tanke på den ökade flyktingströmmen viktigt att

1989/90: SfU25

arbetsvillkoren för dem som möter de asylsökande på förläggningarna
är drägliga, och en långsiktig planering skulle också ge bättre resultat.
Utskottet anser därför att en översyn bör göras av de befintliga tillfälliga
förläggningarna och att flera av dem därefter bör permanentas.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande förläggningsorganisationen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf628 yrkande 1 och
med anledning av motion 1989/90:Sf74 yrkande 1 och med
avslag på motion 1989/90:Sf620 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Invandrarverkets upphandlingskompetens
(mom. 2)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "motion Sf74." bort ha följande lydelse:

Som anförts i motion Sf74 bör invandrarverkets position som upphandlare
av tillfälliga förläggningsplatser förbättras genom en förstärkning
av upphandlingsorganisationen.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande invandrarverkets upphandlingskompetens

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sf74 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Invandrarverkets förläggningsansvar (mom. 3)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "I
invandrarverkets" och slutar med "yrkande 13." bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det bemötande som asylsökande får
på de svenska förläggningarna av mycket stor betydelse. De asylsökande
måste — som anförs i motion Sf615 — fa en human behandling.
Invandrarverket bör därför övervaka behandlingen av asylsökande och
flyktingar på förläggningarna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande invandrarverkets förläggningsansvar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf615 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Arbete åt asylsökande (mom. 4)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Hans
Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "och Sf640." bort ha följande lydelse:

1989/90:SfU25

Asylsökande utsätts under den tid de får vänta på uppehållstillstånd
för mycket stora påfrestningar. Till dessa hör enligt utskottets uppfattning
den påtvingade sysslolösheten. Det förhållandet att asylsökande
inte får förvärvsarbeta under väntetiden har också negativa verkningar
på den svenska opinionen. Som framhålls i ett flertal motioner bör
därför asylsökande ges möjlighet att arbeta under väntetiden och även
beredskapsarbete bör kunna anordnas.

Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande arbete åt asylsökande

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:SB7 yrkande
5, 1989/90:Sf51 yrkande 1, 1989/90:Sf59 yrkande 2,

1989/90:Sf75 i denna del, 1989/90:Sf604, 1989/90:Sf605 yrkande
12, 1989/90:Sf610 yrkande 24, 1989/90:Sf626 yrkande 5 och
1989/90:Sf640 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. Flyktingkvoten (mom. 5)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Hans
Dau (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "Sf74 yrkande 3." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör den s.k. flyktingkvoten höjas till
2 000 för budgetåret 1990/91.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande flyktingkvoten

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:SF74 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Medelsanvisningen (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 6
Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Till
följd" och slutar med "till medelsanvisning." bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan förordat att flyktingkvoten för budgetåret 1990/91
skall höjas till 2 000 personer. Till följd härav bör, såsom begärs i
motion Sf644, till anslaget anvisas ytterligare 4 milj. kr.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av propositionerna 1989/90:100 i
denna del och 1989/90:150 i denna del och med bifall till
motion 1989/90:Sf644 yrkande 1 och med avslag på motion
1989/90:Sf75 i denna del till Förläggningskostnader för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 3 894 000 000 kr.,

1989/90: SfU25

8. Placering av barn och barnfamiljer (mom. 8)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet underströk" och slutar med "någon åtgärd." bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Sf610 har en mycket stor andel av flyktingbarnen
varit utsatta för separationer från nära anförvanter under
längre eller kortare tid före flykten till Sverige. För att barnen inte
skall utsättas för ytterligare separationer anser utskottet att förflyttning
av barnfamiljer från förläggning till förläggning bör undvikas. I stället
bör vissa förläggningar specialisera sig på att ta emot barnfamiljer, och
verksamheten på dessa förläggningar kan då också anpassas till barnens
behov.

Det är vidare enligt utskottets uppfattning viktigt med en större
kontinuitet och högre kvalitet i mottagandet av de ensamma flyktingbarnen.
De bör från första början mötas av kompetent personal med
bra grundutbildning och med möjlighet till återkommande handledning
och stöd. Ensamma flyktingbarn bör också få vara kvar på
utredningssluss tills det blir klart var barnet skall bo. Eventuella
släktingar bör få större möjlighet än i dag att få ta hand om sådana
barn när de kommer till Sverige.

Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande placering av barn och barnfamiljer

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf60 yrkande 12
i denna del och 1989/90:Sf610 yrkandena 17 och 21 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Fadderverksamhet m.m. (mom. 9)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Frågor
om " och på s. 11 slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf60 att god man bör förordnas
för flyktingbarn omedelbart vid deras ankomst till Sverige och
följa barnet under hela utredningsprocessen samt att svenska elever
och skolklasser bör erbjudas att bli faddrar för ensamma flyktingbarn i
deras egen ålder. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande fadderverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf60 yrkande 12 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90:SfU25

10. Sjukvård för asylsökande (mom. 10)

Margo Ingvardsson (vpk) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "och 12." bort ha följande lydelse:

Den akutsjukvård som i dag ges asylsökande är enligt utskottets
uppfattning helt otillräcklig. Utskottet anser därför att asylsökande bör
ha samma rätt till sjukvård som de som är bosatta i landet. Utskottet
anser vidare att särskilda medel bör tilldelas landstingen för vård och
behandling av asylsökandes och flyktingars psykiska och psykosomatiska
sjukdomar. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande sjukvård för asylsökande

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf618 yrkandena 11
och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

11. Barnhälsovård (mom. 11)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I
betänkande" och slutar med "yrkandena 18—20." bort ha följande
lydelse:

Enligt flera undersökningar om det psykiska hälsotillståndet hos
asylsökande familjers barn uppvisar en majoritet av dem tecken på
psykisk ohälsa, och socialstyrelsen beräknar att de barn- och ungdo
mspsykiatriska klinikerna i landet kan komma att fa ett årligt
tillskott av omkring 700 flyktingbarn. Flyktingförläggningarna bör
därför enligt utskottets uppfattning ha tillgång till barnpsykiatriska
team så att barnens behov klarläggs redan under förläggningsvistelsen.
För detta ändamål bör varje sjukvårdsregion organisera ett psykiatriskt
team som skall bistå både flyktingbarn med uppehållstillstånd och
asylsökande familjers barn på förläggningar inom regionen. Utskottet
anser vidare att barn i asylsökande familjer måste få samma rätt till
barnhälsovård som andra barn i Sverige och inte som nu bara rätt till
akut vård.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande barnhälsovård

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf610 yrkandena
18—20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90:SfU25

12. Barnhälsovård (mom. 11)

1989/90:SfU25

Vid avslag på reservation 10
Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I
betänkande" och slutar med "yrkandena 18—20." bort ha följande
lydelse:

Barn i asylsökande familjer måste enligt utskottets uppfattning få
samma rätt till barnhälsovård som andra barn i Sverige och inte som
nu bara rätt till akut vård, vilket med bifall till motion Sf610 yrkande
20 bör ges regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande barnhälsovård

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:610 yrkandena
18—20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. Handikappade asylsökande (mom. 12)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Hans
Dau (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad
gäller" och slutar med "föreliggande motionerna." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att handikappade asylsökandes och flyktingars problem
bör uppmärksammas särskilt. Det är viktigt att rehabiliterande
insatser sätts in redan under den tid den handikappade väntar på
uppehållstillstånd. Vidare bör personalen på förläggningarna ta initiativ
till att de handikappade får tillgång till de hjälpmedel de behöver
och har rätt till enligt lagen om asylbistånd.

Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande handikappade asylsökande

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf610 yrkande
25 och 1989/90:So260 yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

96747, Stockholm 1990