Socialförsäkringsutskottets
betänkande
1989/90:SfU21

Samordnat flyktingmottagande och nytt
system för ersättning till kommunerna,
man,

TIONDE HUVUDTITELN
Propositionerna

Proposition 1989/90:105

I proposition 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och nytt
system för ersättning till kommunerna, m.m. har regeringen (arbetsmarknadsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1988:153) om bistånd åt
asylsökande m.fl.,

2. godkänna de riktlinjer som förordats för ersättning till kommunerna
för flyktingmottagandet (avsnitt 2.3),

3. till Ersättningar till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 2 426 000 000 kr.

Vidare har riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad som anförts om
samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna,
m.m.

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Proposition 1989/90:100

Regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) har i proposition 1989/90:
100, bilaga 12, litt E, föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition om ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet
m.m., till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.
för budgetåret 1990/91 beräkna ett förslagsanslag på 1 957 500 000 kr.

1989/90

SfU21

1 Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 21

1

Motionerna

1989/90:SfU21

Motioner väckta med anledning av propositionen

1989/90:Sf53 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om övergångsbestämmelser lör kommunersättningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om introduktionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handikappade flyktingars rehabilitering.

1989/90:Sf54 av Kristina Svensson och Magnus Persson (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regionala obalanser beaktas vid utformandet av nytt statsbidrag för
flyktingmottagandet.

1989/90:Sf55 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens kostnadsansvar för flyktingpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunernas möjligheter att begära och beställa
service och särskilda insatser hos arbetsmarknadsverket (AMS).

1989/90:Sf56 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen har anförts om behovet av förlängt stöd till kommunerna för
vissa flyktingar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att i den föreslagna utvärderingen ägna särskilt
intresse åt frågorna om särskilt utsatta flyktinggruppers möjligheter till
kommunplacering och tvåårsregeln för ersättning till kommunerna för
anhöriga,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till kommuner med extraordinära kostnader
för asylsökande.

1989/90:Sf57 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
individuella introduktionsplanerna skall göras i samråd med flyktingen,

3. att riksdagen beslutar att kommunerna skall få extra ersättning för
flyktingar som behöver extra lång tid för sin anpassning till det
svenska samhället i enlighet med vad som sägs i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till bosättningslån i
enlighet med vad som sägs i motionen,

5. att riksdagen beslutar att schablonersättning skall utgå för en
anhörig till en flykting om den anhörige har ansökt om uppehållstillstånd
inom fem år från det att flyktingen har tagits emot i en
kommun,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag till Lag om ändring i lagen
(1988:153) om bistånd till asylsökande m.fl. vad avser 3 a § punkt 2.

1989/90:Sf58 av Sten Östlund och Nils T Svensson (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av särskilda insatser för flyktingmottagande i
storstadskommuner.

1989/90:Sf59 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
flyktingars boende hos privatfamiljer i första hand sedan de fått uppehållstillstånd,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående arbetsgivarnas och fackens ansvar när det gäller arbete och
anpassning på arbetsplatser,

4. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående flyktingar som en resurs för det svenska samhället,

5. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående omförhandlingar av kommunförbundet när det gäller flyktingmottagningar,

7. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
gällande flexibiliteten när det gäller anhörigas rätt till flyktingbidrag av
staten.

1989/90:Sf60 av Maria Leissner m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flyktingarnas rätt att bo utanför förläggningar i
avvaktan på uppehålls- och arbetstillstånd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att flyktingar som fått uppehålls- och arbetstillstånd
bör uppmuntras att själva söka bostad och arbete,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som medger att även
andra än kommuner kan vara mottagare av flyktingar med uppehållsoch
arbetstillstånd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de ideella organisationernas roll i flyktingmottagandet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att socialförvaltningen inte bör vara utbetalare av
ekonomiskt bistånd till flyktingar/invandrare,

6. att riksdagen beslutar att införa lån till hemutrustning för flyktingar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidraget till kommunerna för handikappade
flyktingar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvidgning av lagen om bistånd åt asylsökande,

9. att riksdagen beslutar att under budgetåret 1990/91 införa ett
speciellt stimulansbidrag för att stimulera kommuner att bygga provisoriska
bostäder åt flyktingar,

1989/90: SfU21

10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 anslå 50 milj.kr.
under ett speciellt konto för att stimulera kommuner att bygga provisoriska
bostäder,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att länsstyrelserna/utvecklingfonderna bör anordna
kurser för invandrare om hur det går till att starta en egen rörelse.

Yrkande 12 i motion 1989/90:Sf60 behandlas i utskottets betänkande
1989/90:SfU25.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1989/90

1989/90:Sf60l av Gösta Lyngå och Ragnhild Pohanka (båda mp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
principen med kontaktfamiljer skall tillämpas vid flyktingmottagning
oberoende av om bostadsbrist föreligger,

2. att riksdagen hos regeringen begär att invandrarverket ställer
tariffer till kommunernas förfogande angående rekommenderade ersättningar
för uthyrning av rum till flyktingar och andra relevanta
kostnader.

1989/90:Sf605 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidragen till kommunerna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om organisationers medverkan vid integrering av
invandrare på arbetsmarknaden,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillvaratagande av organisationers engagemang i
flyktingarbetet,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om bosättningslån i
stället för bidrag i enlighet med vad i motionen anförts,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om genomgångsbostäder.

1989/90:Sf609 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetande
av program för flyktingmottagande.

1989/90:Sf610 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppluckring av det offentliga monopolet i flyktingmottagandet,

26. att riksdagen beslutar att utrustningsbidraget skall omvandlas till
ett lån.

1989/90:Sf615 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regeringen bör besluta om relevant hyresbidrag till bostad i svenska
hem, där man tar emot flyktingar med PUT.

1989/90:SfU21

4

1989/90:Sf631 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
schablonbidrag till landstingen för flyktingmottagandet.

1989/90:Sf633 av Ulla-Britt Åbark och Lars Svensson (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för funktionshandikappade
invandrare.

1989/90:Sf644 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 1 969 000 000 kr. på
anslaget E 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m.

Motioner väckta under allmänna motionstiden
1989/90, överlämnade från bostadsutskottet

1989/90:Bo37 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett stimulansbidrag
för anpassning av bostadslägenheter för flyktingar i enlighet med vad
som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilda informationsinsatser
om behovet av uthyrningsrum/lägenheter för flyktingar
och om stimulansbidraget.

1989/90:Bo222 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att
inventera och förmedla temporära och andrahandsbostäder åt flyktingar
i enlighet med vad som i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf626.

Utskottet

Nuvarande system för mottagande av asylsökande och flyktingar i
Sverige, vilket i sina huvuddrag infördes den 1 januari 1985, innebär
bl.a. att statens invandrarverk (SIV) har det statliga ansvaret för överförande
och mottagning av asylsökande och flyktingar i Sverige. SIV
driver förläggningar och har i uppdrag att träffa överenskommelser
med kommuner om att ta emot flyktingar mot statlig ersättning.
Systemet har reformerats under åren 1988 och 1989. Kommunerna
ansvarar för att de som tagits emot får goda livsbetingelser och en bra
introduktion i det svenska samhället.

Propositionens förslag är en del i ett samlat reformprogram med
syfte att underlätta för flyktingar att så snart som möjligt få en fast
förankring i svenskt arbets- och samhällsliv och därmed minska deras
beroende av samhällets stöd. Reformprogrammet berör flera departements
ansvarsområden och består av följande delar:

-en reformerad svenskundervisning

1989/90:SfU21

5

-målinriktad prioritering inom arbetsmarknadsverket av tidiga insatser
till förmån för flyktingar
-åtgärder för att utveckla samverkan mellan de olika organ som är
engagerade i flyktingmottagandet
-ett nytt ersättningssystem till kommunerna för flyktingmottagandet.

Förslag om en reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare
har nyligen lagts fram i proposition 1989/90:102 sorn behandlas i
utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU27.

I riktlinjer för arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) i årets budgetproposition
poängteras att ökade insatser skall göras för att snabbare få
flyktingar och andra invandrare i arbete. Propositionen i denna del
behandlas i arbetsmarknadsutskottets betänkande 1989/90:AU11.

I den förevarande propositionen redovisas åtgärder för att utveckla
samverkan mellan de olika organ som är engagerade i flyktingmottagandet.
Vidare föreslås att ett nytt system för ersättning till kommunerna
för flyktingmottagandet skall införas ff.o.m. den 1 januari 1991 och
att vissa ändringar i lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande skall
träda i kraft den 1 juli 1990.

Innan utskottet går in på förslaget till nytt ersättningssystem behandlar
utskottet vissa övergripande frågor i anslutning till ett aktivt och
samordnat flyktingmottagande m.m.

Helhetssyn

I propositionen betonas att en helhetssyn måste prägla arbetet med
integration av flyktingar i det svenska samhället. För att åstadkomma
en sådan helhetssyn krävs ett nära samarbete mellan företrädare för
staten, i första hand SIV och AMS, och ansvariga i kommunerna för
flyktingmottagande, socialförvaltning och sfi-undervisning. Även landstingen
har en betydelsefull roll i sammanhanget. I samverkansarbetet
mellan de olika samhällsorganen bör också enligt propositionen de
fackliga organisationerna, arbetsgivarna och frivilligorganisationerna få
en mer aktiv roll än hittills. Regeringen avser att föreslå att en
gemensam arbetsgrupp tillsätts med uppgift att söka utforma förslag till
hur de frivilliga organisationerna skall kunna spela en mer aktiv roll i
det svenska flyktingmottagandet.

Frivilligorganisationernas medverkan vid integreringsarbetet berörs i
två motioner. I motion Sf605 av Carl Bildt m.fl. framhålls att många
invandrare vill driva egen verksamhet av något slag. Fadderverksamhet
av ideella föreningar och företagarorganisationer kan därvid vara ett
gott stöd. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att sådana
frivilliga åtaganden från organisationers och enskildas sida för att
integrera invandrarna på arbetsmarknaden bör uppmuntras och stödjas.
I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att statsmakterna bör
använda frivilligorganisationernas kunskaper och engagemang när det
gäller t.ex. flyktingmottagning, information, åtgärder för att motverka
rasism och främlingsfientlighet, fritidsverksamhet, stödjandet av barn
och barnfamiljer eller organiserandet av fadderverksamhet. Maria

1989/90:SfU21

6

Leissner m.fl. begär i motion SföO yrkande 4 ett tillkännagivande om
att organisationer, kyrkor, företag och enskilda måste ges möjlighet att
ta ansvar för en flykting till dess permanent bostad och arbete ordnats.

Utskottet vill i likhet med propositionen understryka angelägenheten
av en helhetssyn när det gäller flyktingmottagningen, liksom att de
statliga och kommunala organ som berörs härav har ett nära samarbete
med varandra. Det övergripande ansvaret för att flyktingens
omedelbara behov av bostad, ekonomisk trygghet, utbildning, arbete
och social service tillgodoses måste enligt utskottets uppfattning ligga
på de statliga och kommunala organen. Det är emellertid också
angeläget att man tar till vara även engagemang och kunskaper som
finns hos andra. Frivilligorganisationerna, arbetsmarknadens parter,
kyrkor och enskilda kan spela en viktig roll i arbetet med flyktingmottagningen
inte minst när det gäller åtgärder för att motverka rasism
och främlingsfientlighet. Ett brett folkligt engagemang i flyktingmottagandet
underlättar förståelsen för flyktingarnas situation och deras
integrering i det svenska samhället. Sådana frivilliga insatser inom
flyktingmottagandet som motionerna ger exempel på bör också enligt
utskottets mening på ett bra sätt kunna komplettera de statliga och
kommunala åtgärderna. Utskottet utgår från att den arbetsgrupp som
aviserats i propositionen kommer att ta upp även dessa exempel på
åtgärder till diskussion och anser med det anförda att de nu behandlade
motionerna får anses tillgodosedda.

Individuella introduktionsplaner

Enligt propositionen bör en individuell plan i samråd med flyktingen
alltid göras så snart flyktingen tagits emot i en kommun. Planen bör
innehålla introduktion om följande förhållanden

- bosättning

-kartläggning av den personliga situationen, familjeförhållanden, utbildning
och yrkeserfarenhet

- kartläggning av barnens situation och eventuellt behov av stödinsatser -svenska

för invandrare

- samhälls-, studie- och arbetslivsorientering

- arbetsmarknadsservice

- kompletterande eller grundläggande utbildning i skilda former

- arbete

Syftet med introduktionsplanen är att ge varje flykting de nödvändiga
förutsättningarna för att kunna leva och verka normalt och självständigt
i det svenska samhället. Det kan enligt propositionen finnas
skäl att göra karaktären av "kontrakt" mellan flyktingen och det
allmänna ännu tydligare. Inom regeringskansliet har därför diskuterats
möjligheten att införa någon form av enhetlig introduktionsersättning
för flyktingar. En sådan ersättning skulle kunna utgå under introduktionsperioden
och minska behovet av andra bidrag till försörjningen.

1989/90:SfU21

7

Innan denna tanke förverkligas behövs ytterligare utredning, och föredragande
statsrådet anmäler sin avsikt att ta initiativet till en sådan
utredning.

Frågor med anknytning till introduktionen av flyktingar i det svenska
samhället tas upp i ett flertal motioner. I motion Sf609 av KjellArne
Welin begärs ett tillkännagivande om att SIV bör ges i uppdrag
att utarbeta program för hur kommunernas flyktingmottagande bäst
skall gå till. Motionären anser att flyktingarna bör tilldelas en fadder
enligt samma mönster som nuvarande system med kontaktfamiljer för
att underlätta mottagandet. Lars Werner m.fl. begär i motion Sf57
yrkande 1 ett tillkännagivande om att de individuella introduktionsplanerna
skall göras i samråd med flyktingen. I motion SföOl av Gösta
Lyngå och Ragnhild Pohanka yrkande 1 begärs ett tillkännagivande
om att varje flykting som erhållit asyl skall tilldelas en kontaktfamilj
och om så är möjligt bör få bo hos denna familj. Såväl inackordering
som kontaktarrangemang skall därvid göras tidsbegränsade och en
utvärdering bör göras efter sex månader. I första hand bör de flyktingar,
som redan erhållit asyl men fortfarande bor på förläggning, tilldelas
en sådan kontaktfamilj.

Propositionens förslag om att det skall upprättas individuella introduktionsplaner
och vad dessa bör innehålla utgör enligt utskottets
uppfattning en god bas för det fortsatta arbetet med den enskilde
flyktingens integrering i samhället och möjliggör att man tar hänsyn
till varje individs särskilda behov av åtgärder. Motion Sf609 i denna
del blir tillgodosedd med förslaget. Introduktionsplanen bör enligt
propositionen alltid göras i samråd med flyktingen. Detta överensstämmer
enligt utskottets uppfattning med yrkande 1 i motion Sf57 om att
planen skall göras i samråd med flyktingen. Utskottet ställer sig också
positivt till att någon form av enhetlig introduktionsersättning införs
för att framhäva karaktären av kontrakt mellan flyktingen och det
allmänna när det gäller att fullfölja introduktionsplanen.

Såvitt gäller förslagen i motionerna Sf609 och SföOl om att varje
flykting skall tilldelas en fadder- eller kontaktfamilj vill utskottet
framhålla att några bindande uttalanden härom från riksdagens sida
inte är möjliga att göra, eftersom sådana arrangemang måste bygga på
frivillighet från såväl flyktingens som den mottagande familjens sida.
Utskottet har ovan framhållit värdet av att ta till vara frivilliga erbjudanden
inom flyktingmottagningen och detta gäller även erbjudanden
om att vara fadder- eiler kontaktfamilj eller erbjudanden om bostad
hos privatpersoner. Även sådana frågor lår förutsättas bli diskuterade
inom den aviserade arbetsgruppen. Motion Sf609 i motsvarande del
och motion SföOl yrkande 1 får därmed anses besvarade.

AMS medverkan m.m.

Mot bakgrund av att i stort sett alla kommuner i Sverige deltar i
flyktingarbetet behöver enligt propositionen arbetsmarknadsservice riktad
till flyktingar ordnas på fler orter än tidigare. I budgetpropositionens
riktlinjer till AMS poängteras att ökade insatser skall göras för att

1989/90:SfU21

8

snabbare få flyktingar och andra invandrare i arbete. Aktiva insatser
för att hävda arbetslinjen skall prioriteras. För detta behövs hög
handlingsberedskap och ett nära samarbete mellan AMS och SIV,
arbetsförmedlingen, fackliga organisationer, arbetsgivare och kommunerna.
1 propositionen betonas också att tillgängliga resurser skall
kunna användas mer flexibelt för att kombinera olika insatser.

Frågor med anknytning till regelsystemet i samband med flyktingars
inträde på arbetsmarknaden och deras problem att komma in på
denna har nyligen behandlats av arbetsmarknadsutskottet i betänkande
AU 11. Utskottet har i betänkandet erinrat om att invandrarnas problem
på arbetsmarknaden enligt gällande invandrarpolitiska riktlinjer
skall lösas genom att befintliga arbetsmarknadspolitiska resurser utnyttjas
och att statsmakterna mot bakgrund av det rådande arbetsmarknadsläget
och den samtidigt kraftiga flyktinginvandringen har satt in
särskilda åtgärder för att slussa ut invandrare och flyktingar på arbetsmarknaden.
Detta gäller bl.a. tillfälliga medel som arbetsförmedlingen
fått dels sedan mitten av 1980-talet för en förstärkt förmedlingsservice
åt flyktingar, dels under innevarande budgetår för att hjälpa flyktingar
och invandrare, som vistas på mottagningsförläggningar, till arbete.
Medlen föreslås få behållas även nästa budgetår. I årets budgetproposition
föreslås vidare att 80 milj. kr. avsätts för sysselsättningsskapande
åtgärder till insatser för flyktingar och invandrare och att AMS för
samma ändamål får disponera 50 milj. kr. av en reservation på
anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder. Arbetsmarknadsutskottet
erinrar också om att förutom ordinarie arbetsmarknadspolitiska
åtgärder en rad åtgärder har vidtagits för att underlätta flyktingars och
invandrares inträde på arbetsmarknaden. Särskilda medel har anslagits
för att bl.a. bekosta rekryteringsstöd som kan underlätta värvning av
svenskundervisning och arbete eller otraditionella åtgärder, framför
allt i verksamheten med rörliga förmedlingsstyrkor i anslutning till
mottagningsförläggningar.

Sten Svensson m.fl. anser i motion Sf53 yrkande 2 att regeringens

förslag om introduktion bör kompletteras med möjlighet för företagare

att informera och rekrytera direkt på SIV:s förläggningar för att göra
*

utslussningen i arbetslivet smidigare. De anser det också angeläget med
en ökad flexibilitet och valfrihet vid utslussningen i arbetslivet, som
enligt motionärerna inte alltid behöver ske genom arbetsförmedlingens
försorg.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt förenämnda betänkande med
anledning av en partimotion från moderata samlingspartiet konstaterat
att det redan i dag finns möjlighet att direktrekrytera arbetskraft på
förläggningarna bland dem som har fått tillstånd. Några hinder mot att
flyktingar på förläggningar kan ta erbjudet arbete så snart uppehållstillstånd
beviljats finns inte. Motion Sf53 i nu aktuell del behöver
därför inte föranleda någon åtgärd.

I motion Sf60 av Maria Leissner m.fl. begärs i yrkande 11 ett
tillkännagivande om att länsstyrelserna eller utvecklingsfonderna bör
ges i uppdrag att anordna kurser för invandrare om hur det går till att

1989/90:SfU21

9

starta eget företag. Genom sådana utbildningsinsatser skulle misstrogenheten
från banker och myndigheter mot företagare som är invandrare
kunna överbryggas.

Utskottet anser att det kan finnas anledning för länsstyrelserna att i
samråd med länsarbetsnämnderna uppmärksamma problemen för flyktingar
och invandrare som startar egen verksamhet och överväga
lämpliga åtgärder. Utskottet förutsätter att så sker utan någon särskild
åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion Sf60 yrkande 11.

Ragnhild Pohanka m.fl. begär i motion Sf59 yrkande 3 ett tillkännagivande
om att arbetsgivarna på ett aktivt sätt måste förmås att delta i
utplaceringen av flyktingar i kommunerna. Motionärerna anser att de
fackliga organisationerna här också kan uppmuntras att spela en aktiv
roll och anpassa invandrarna till deras nya arbetsplatser. Motionärerna
begär också i yrkande 4 ett tillkännagivande om att flyktingarna skall
ses som en resurs för det svenska samhället.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt förenämnda betänkande framhållit
att det är oacceptabelt att tusentals människor som beviljats uppehållstillstånd
i Sverige sitter fast på mottagningsförläggningar när landet
samtidigt har brist på arbetskraft. Till detta kommer den nedbrytande
effekt det har på den enskilde att månad efter månad gå
sysslolös. Socialförsäkringsutskottet kan till fullo instämma i detta. Det
är utomordentligt viktigt att arbetsmarknadens parter aktivt medverkar
till att snarast möjligt bereda flyktingarna arbete såväl för flyktingarnas
egen del som för att den stora resurs de utgör inte minst som
arbetskraft kan utnyttjas. I propositionen har också erinrats om det
särskilda ansvar som arbetsgivarna tillsammans med de anställda och
fackföreningarna har för att invandrarna kan komma in i arbetslivet
och om åtgärder som berörda parter vidtagit i detta syfte. Yrkandena 3
och 4 i motion Sf57 får med det anförda anses besvarade.

I motion Sf55 av Rune Backlund m.fl. begärs i yrkande 2 ett
tillkännagivande om att kommunerna måste få ett reellt inflytande på
de verksamheter som har direkt betydelse för att få ut flyktingarna på
arbetsmarknaden, dvs. förmedling, arbetslivsorientering och arbetsmarknadsutbildning.
En precisering av bl.a. AMS roll måste ske och
kommunerna måste få möjligheter att begära och beställa service och
särskilda insatser hos AMS för att genomföra de individuella introduktionsplanerna.

Som framgår ovan har statsmakterna under senare år ökat anslagen
för särskilda åtgärder för att slussa ut flyktingar på arbetsmarknaden.
Riktlinjerna till AMS innebär att verket skall kunna svara mot de krav
som flyktinginvandringen ställer och anpassa sitt arbetssätt så att den
arbetskraftsresurs som finns bland invandrare effektivt skall tas till
vara. Enligt propositionen behövs hög handlingsberedskap och ett nära
samarbete mellan dels AMS och SIV, dels arbetsförmedlingen, fackliga
organisationer och arbetsgivare på orten och de kommunala organ
som är engagerade i flyktingmottagandet.

Utskottet förutsätter att den helhetssyn på flyktingmottagandet och
den ökade samverkan som propositionen syftar till kommer att S
genomslag i det praktiska arbetet med att inlemma flyktingarna i

1989/90:SfU21

10

samhället och arbetslivet. Föredragande statsrådet har hänvisat till att
hon och arbetsmarknadsministern noga kommer att följa utvecklingen
och beakta behovet av särskilda åtgärder. Om det skulle visa sig att den
samverkan mellan främst den lokala arbetsförmedlingen och kommunerna,
som är en förutsättning för att snabbt kunna bereda flyktingarna
arbete, inte fungerar tillfredsställande utgår utskottet från att även
åtgärder av den art som föreslås i motion Sf55 övervägs vid den
uppföljning som skall ske. Syftet med motionen i denna del får med
det anförda anses tillgodosett.

Ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet

Nuvarande system för ersättning till kommunerna för flyktingmottagande
innebär att kommunerna får ersättning för de faktiska kostnaderna
för sådan ekonomisk hjälp som enligt socialtjänstlagen lämnats till
flyktingar och andra utlänningar som beviljats uppehållstillstånd av
humanitära skäl samt till flyktingens make eller maka och hemmavarande
ogifta barn under 18 år. Ersättning utgår under det år uppehållstillstånd
beviljats samt för ytterligare tre år. Vidare utgår ett schablonbidrag
för varje mottagen flykting till kommuner som träffat överenskommelse
med SIV om flyktingmottagande. Bidraget är för närvarande
15 200 kr. för den som fyllt 16 år och 31 800 kr. för den som är
yngre. Om en asylsökande befinner sig i en kommun i väntan på
arbets- och uppehållstillstånd utgår bidrag för asylsökande över 16 år
med 7 600 kr. och för den som är yngre med 12 700 kr. När den
asylsökande beviljas uppehållstillstånd utgår ytterligare 12 700 kr.
resp. 24 150 kr. Vid sidan om dessa ersättningar utgår ett statsbidrag
för grund-sfi från skolöverstyrelsen (SÖ). Kommunerna kan också
tilldelas särskilda bidrag från SIV för insatser av projektkaraktär som i
första hand syftar till att flyktingar snabbare skall kunna få en egen
försörjning. Särskilda bidrag får dessutom lämnas av SIV för vissa
andra speciella ändamål såsom insatser för flyktingar med särskilda
behov eller samarbetsprojekt mellan olika kommuner. SIV ersätter
också kommunerna för kostnader för genomgångsbostäder.

Kommuner som träffat överenskommelse med SIV om flyktingmottagande
får dessutom ett schablonberäknat bidrag som skall täcka vissa
andra kostnader för mottagandet.

I propositionen föreslås att nuvarande ersättning för ekonomiskt
bistånd till flyktingar och huvuddelen av övriga bidrag till kommunerna
läggs samman i en schabloniserad engångsersättning som lämnas
med 115 000 kr. för flyktingar som fyllt 16 år och 70 000 kr. för barn
under 16 år. Beloppen som utgår från prisnivån vid ingången av år
1990 avses räknas upp årligen med hänsyn till bl.a. kostnadsutvecklingen.
Halvt schablonbelopp lämnas till den kommun som först tar
emot flyktingen och gör en plan för hans eller hennes introduktion.
Om flyktingen bor kvar i kommunen i minst sex månader får kommunen
ytterligare ett halvt schablonbelopp. Ersättningen skall bl.a.
täcka genomsnittlig bostadskostnad och genomsnittlig kommunal kostnad
för grund- och påbyggnads-sfi.

1989/90:SfU21

11

Ersättningen skall kunna utgå för mottagning av s.k. kvotflyktingar,
konventionsflyktingar, krigsvägrare, de factoflyktingar och utlänningar
som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Ersättning skall också
kunna utgå för andra utlänningar som placerats ut från invandrarverkets
förläggningar till en kommun. Schablonersättning bör vidare i
princip kunna lämnas för alla som får uppehållstillstånd på grund av
sin anknytning till en person som mottagits som flykting, under
förutsättning att den anhörige anlänt inom två år från det att den först
anlände togs emot i en kommun.

Om en flykting som tagits emot i en kommun flyttar till en annan
kommun inom sex månader föreslås i propositionen att den nya
kommunen skall erhålla dels den hälft av schablonbeloppet som inte
utbetalats till den första kommunen, dels ytterligare ett halvt schablonbelopp.
Om flyttningen skett efter sex månader skall den nya kommunen
kunna få ett halvt schablonbelopp om flyttningen sker inom 1 1/2
år från mottagandet i den första kommunen. I båda fållen utges
beloppen under förutsättning att flyktingen bor kvar minst sex månader
i den nya kommunen.

Kommuner som träffat överenskommelse med invandrarverket om
mottagande skall också få en grundersättning motsvarande schablonersättningen
för tre vuxna flyktingar för sin basorganisation.

Vidare föreslås i propositionen att ersättning skall lämnas för faktiska
kostnader för vård av ensamma flyktingbarn under 18 år som sker
med stöd av socialtjänstlagen eller lagen med särskilda bestämmelser
om vård av unga.

I den under den allmänna motionstiden väckta motionen Sf605 av
Carl Bildt m.fl. yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att moderata
samlingspartiet under flera år föreslagit en liknande ersättningsmodell
som den som nu föreslås i propositionen. Med hänsyn till att motionen
är tillgodosedd med propositionens förslag bör den enligt utskottets
uppfattning inte föranleda någon särskild åtgärd.

Bengt Westerberg m.fl. begär i motion SfölO yrkande 23 ett tillkännagivande
om en uppluckring av det nuvarande mottagningsmonopolet
så att flyktingar som fått uppehållstillstånd kan tillåtas att röra sig
till de arbeten och bostäder som de själva ordnat. Liknande tankegångar
framförs i motion Sf60 av Maria Leissner m.fl. I yrkande 2 begär
motionärerna ett tillkännagivande om att flyktingar som har arbetsoch
uppehållstillstånd bör uppmuntras att själva söka arbete och
bostad. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att det vid sidan om
det kommunala mottagningssystemet bör finnas alternativa vägar att
komma in i det svenska samhället och att regeringen bör lägga fram
förslag om en uppluckring av det nuvarande mottagningsmonopolet.

Utskottet vill erinra om att det inte finns något hinder för flyktingar
med uppehålls- och arbetstillstånd att på egen hand eller med hjälp av
arbetsgivare ordna bostad och arbete. Sådana initiativ bör givetvis tas
till vara och uppmuntras. Problemen är snarast att alltför få erbjudan -

1989/90:SfU21

12

den om arbete och bostad ges flyktingarna utanför den kommunala
mottagningsverksamheten. Motionerna Sf610 yrkande 23 och Sf60
yrkandena 2 och 3 får med det anförda anses besvarade.

Frågan om ersättning i anknytningsfellen tas upp i två motioner. I
motion Sf57 av Lars Werner m.fl. yrkande 5 begärs att möjligheten att
få schablonersättning för en anhörig som sökt uppehållstillstånd skall
utsträckas till fem år från det att flyktingen tagits emot i en kommun. I
motion Sf59 av Ragnhild Pohanka m.fl yrkande 7 begärs ett tillkännagivande
om att tidsfristerna för schablonersättning för anhöriga måste
vara flexibla.

Enligt propositionen bör tidsgränsen vara densamma för alla anhöriga.
Tvåårsgränsen har föreslagits med utgångspunkt i den tid det
normalt tar för en flykting att etablera sig och bli självförsörjande i
Sverige, och anhöriga som kommer efter den tidens utgång bör i
princip behandlas på samma sätt som invandrare som får uppehållstillstånd
på grund av sin anknytning till andra invandrare eller svenskar.
Utskottet anser att denna avgränsning är rimlig och avstyrker bifall till
motionerna Sf57 yrkande 5 och Sf59 yrkande 7.

Lån till hemutrustning

För närvarande kan en flykting erhålla socialbidrag för hemutrustning
om han saknar egna medel för detta. I propositionen föreslås att alla
flyktingar som tas emot i kommunerna skall i stället för bidrag
erbjudas ett lån till hemutrustning från den tidpunkt då det nya
ersättningssystemet genomförs. En närmare utredning om utformning
och administration av en sådan låneform pågår inom regeringskansliet.
Lån skall kunna utgå till flyktingar som fyllt 18 år och som tillhör den
personkrets för vilken kommunerna får ersättning. Lånet bör vara
ränte- och amorteringsfritt under i vart fell introduktionstiden. För
flyktingar som av olika skäl kan komma i betalningssvårigheter bör det
finnas möjligheter till anstånd. För lånet bör också gälla tämligen
generösa regler för avskrivning för bl.a. äldre flyktingar, personer med
bestående nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller handikapp
och personer som utvandrar.

I motion Sf605 av Carl Bildt m.fl. yrkande 8 begärs ett förslag från
regeringen om att flyktingarna skall kunna erhålla bosättningslån i
stället för att helt hänvisas till bidrag vid bosättningen. Bengt Westerberg
m.fl. i motion Sf610 yrkande 26 och Maria Leissner m.fl. i
motion Sf60 yrkande 6 begär att utrustningsbidraget skall omvandlas
till lån. Lars Werner m.fl. begär i motion Sf57 yrkande 4 att möjligheter
till bostadslån skall ges även till svenska ungdomar för att undvika
att man uppfettar lånen till flyktingarna som en särbehandling.

I propositionen har framhållits att det finns betydande skillnader
mellan kommunerna i bedömningen av hur stort belopp som behövs
för hemutrustning. Den som börjar arbeta direkt efter utflyttningen
från förläggning till en kommun har som regel små möjligheter att få
socialbidrag till hemutrustning, medan den som inte arbetar i regel får
fullt bidrag. I vissa kommuner tillämpas dessutom olika riktlinjer för

1989/90:SfU21

13

flyktingar och andra personer som behöver bistånd till hemutrustning,
vilket kan bidra till att skapa negativa attityder mot flyktingar. Ett lån
till hemutrustning innebär att flyktingen ges ett ökat personligt ansvar
och förtroende och får frihet att välja på vilken nivå han eller hon vill
utrusta sin bostad. Utskottet delar denna uppfattning och anser att vad
som anförts i propositionen tillgodoser syftena med motionerna Sf605
yrkande 8, SfölO yrkande 26 och Sf60 yrkande 6. Såvitt gäller yrkandet
i motion Sf57 yrkande 4 anser utskottet att motionärerna kan återkomma
i frågan i annat sammanhang, och utskottet avstyrker bifall till
motionen.

Ersättning för kostnader för handikappade flyktingar
m.m.

Enligt nuvarande system ersätter staten kommunerna för kostnader för
socialbidrag som utges till flyktingar som vid tiden för uppehållstillstånd
var över 60 år eller sorn inte kan försörja sig på grund av
sjukdom eller handikapp, som förelåg vid ankomsten till Sverige eller
som har samband med situationen som flykting. Först när flyktingen
blir svensk medborgare upphör ersättningsrätten.

I propositionen föreslås att denna princip för ersättning bör gälla
även i fortsättningen. Vidare föreslås att ersättning även skall kunna
lämnas för kommunernas kostnader för social hemhjälp och färdtjänst.
För dessa kategorier av flyktingar skall ett halvt schablonbelopp utges
vid inflyttningen till kommunen.

Efter prövning i varje enskilt fall bör det enligt propositionen också
finnas möjlighet för kommunerna att erhålla ersättning för vissa typer
av extraordinära kostnader. Sådana kostnader kan vara att kommunerna
vidtar särskilda kostnadskrävande åtgärder för att fl fram fler
bostäder till flyktingar, kostnader för tolkar vid mottagning av ny
flyktinggrupp eller kostnader för åtgärder för ett mycket stort antal
flyktingar under kort tid. Bidrag bör också kunna lämnas till kommuner
som har betydande merkostnader till följd av att man tagit emot
flyktingfamiljer med många minderåriga barn, eller särskilt resurskrävande
flyktinggrupper, t.ex med stor andel analfabeter.

I motion Sf633 av Ulla-Britt Åbark och Lars Svensson, vilken väckts
under den allmänna motionstiden, framhålls att handikappade invandrare
och flyktingar under flera år kan bli kvar på flyktingförläggningar
därför att kommunerna är ovilliga att ta emot dem. Motionärerna
understryker att oviljan hos kommunerna att ta emot dessa flyktingar
beror på att kommunerna får svara för de extra kostnaderna i form av
bistånd med färdtjänst, hemtjänst m.m. Motionärerna begär ett tillkännagivande
om behovet av åtgärder för flyktingarna i fråga. Sten Svensson
m.fl. begär i motion Sf53 yrkande 3 ett tillkännagivande om att det
är oerhört viktigt att rehabiliteringen av handikappade flyktingar startar
så tidigt som det över huvud taget är möjligt, eftersom det finns
handikapp som efter en kortare eller längre tids rehabilitering inte
utgör hinder för arbete. För att denna grupp så tidigt som möjligt skall
komma ut på arbetsmarknaden bör riksdagen slå fast att först när en

1989/90:SfU21

14

rehabilitering visat sig omöjlig skall kommunerna garanteras kontinuerligt
stöd för utgifter i enlighet med socialtjänstlagen. Även Maria
Leissner m.fl. framhåller i motion Sf60 yrkande 7 vikten av tidiga
rehabiliteringsinsatser. Motionärerna menar att det särskilda bidraget
för handikappade bör ges i form av ett påslag till schablonbidraget för
att undvika extra administration. Detta skulle ge kommunerna större
incitament att öka rehabiliteringsinsatserna. Det är också rimligt att
ersättningen omprövas regelbundet. Motionärerna avvisar således propositionens
modell för ersättning beträffande handikappade flyktingar.

1 motion Sf57 av Lars Werner m.fl. yrkande 3 framhålls att vissa
flyktingar erfarenhetsmässigt behöver en längre tid på sig för att
anpassa sig till en ny tillvaro i Sverige. Detta kan gälla tortyroffer och
andra flyktingar med psykiska eller psykosomatiska störningar samt
analfabeter. Om kommunerna inte garanteras tillräcklig ersättning för
dessa flyktingar finns det enligt motionärerna en risk för att de kan bli
en restgrupp på förläggningarna. Motionärerna begär ett tillkännagivande
om att extra ersättning skall utgå i dessa fall till kommunerna.

Även om utskottet till fullo kan instämma i vikten av att rehabiliteringsinsatser
kommer till stånd snarast möjligt, ser utskottet en fara
med att tvinga fram rehabiliteringsinsatser genom en fördröjd utbetalning
av ersättning för handikappade flyktingar. Kommunmottagandet
bygger på frivillighet från kommunernas sida. Redan det förhållandet
att kommunerna i dag inte får täckning för alla kostnader för handikappade
flyktingar har medfört svårigheter att förmå kommunerna att
ta emot dem. Utskottet kan sålunda inte biträda förslaget i motion Sf53
yrkande 3. Med hänsyn till att det kan föreligga avsevärda skillnader i
kostnader för olika grupper handikappade, som kan vara svåra att
förutse när kommunplaceringen sker, kan utskottet av samma skäl inte
heller biträda yrkandet i motion Sf60 yrkande 7 om ett tillägg till
schablonbidraget när en kommun tar emot en handikappad flykting.
Utskottet tillstyrker sålunda bifall till propositionens förslag om ersättning
för handikappade flyktingar, vilket tillgodoser syftet med motion
Sf633.

Vad avser ersättningen för extra kostnader visar motion Sf57 på att
det även beträffande andra flyktingar än sådana som bedöms som
handikappade kan föreligga problem med att förmå kommunerna att
ta emot dem. Bidrag för extraordinära kostnader skall enligt propositionen
ges till betydande strukturella merkostnader vid flyktingmottagande
eller till betydande merkostnader till följd av att man tagit emot
flyktingfamiljer med många minderåriga barn eller särskilt resurskrävande
flyktingar, t.ex. sådana med en stor andel analfabeter. Prövningen
bör enligt propositionen vara restriktiv. Utskottet är nu inte berett
att tillstyrka en sådan utvidgning av ersättningsrätten som åsyftas i
motion Sf57 yrkande 3 men anser att regeringen i detta hänseende
noga måste följa utvecklingen. Utskottet kommer nedan att närmare
beröra detta i samband med förslaget i propositionen om en uppföljning
av det nya systemet.

1989/90:SfU21

15

Asylsökande i kommuner m.m.

1989/90:SfU21

För asylsökande och andra utlänningar som vistas i en kommun i
väntan på beslut om uppehållstillstånd utgår ersättning för bistånd som
lämnats enligt lagen om bistånd åt asylsökande m.fl. Ersättning lämnas
vidare för kostnader för asylsökande barn som fått vård enligt socialtjänstlagen
eller lagen om vård av unga, kostnader för transporter av
asylsökande till utredningsslussar och förläggningar och kostnader för
asylsökandes hemresor i vissa fall. SIV ersätter också kommunerna för
kostnader för genomgångsbostäder till asylsökande och för vissa extraordinära
kostnader.

Kommunerna erhåller dessutom ersättning med ett schablonbelopp
för varje asylsökande som tas emot i en kommun under väntetid.

I propositionen föreslås att ersättning för bistånd till asylsökande
skall lämnas enligt samma principer som för närvarande. Schablonersättningen
bör dock tas bort.

Lagen utvidgas till att gälla även för utlänning som fått uppehållstillstånd
men som alltjämt vistas på en statlig förläggning för asylsökande
eller tillfälligt i en kommun i avvaktan på placering.

Eva Johansson m.fl. begär i motion Sf56 yrkande 3 att kommuner
som tar emot asylsökande i väntan på plats på förläggning skall kunna
få ersättning för kostnader för t.ex. tolkar, olika personalinsatser från
socialsekreterare och flyktingsamordnare. Motionärerna anser att det
bör övervägas hur kommuner, som har en omfattande verksamhet i
avseende på asylsökande, kan få ersättning för dessa extraordinära
kostnader och de begär ett tillkännagivande härom. Lars Werner m.fl.
yrkar i motion Sf57 yrkande 6 avslag på förslaget om att asylbistånd
skall ges till flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd när de vistas
tillfälligt i kommun i avvaktan på placering. Enligt motionärerna bör i
dessa fall utgå bistånd enligt socialtjänstlagen.

När nuvarande schablonersättning till kommunerna för mottagande
av asylsökande infördes år 1985 skedde detta mot bakgrund av att de
asylsökande normalt skulle tas om hand i en kommun så snart som
möjligt i väntan på ett beslut i tillståndsärendet. Enligt propositionen
är numera — när huvudprincipen är att de asylsökande skall tas emot
på en förläggning och så också sker beträffande flertalet — kommunernas
kostnader för personal och särskilda insatser för asylsökande ringa
i flertalet kommuner. Merparten av asylsökande som vistas i en
kommun får tillstånd på sådana grunder som ger kommunen ersättning
i form av schablonersättning när tillstånd har beviljats och
därmed ersättning för de introduktionsåtgärder som kan ha vidtagits
redan under väntetiden. På grund härav och då möjligheterna för SIV
att i särskild ordning ersätta kommuner för extraordinära kostnader
kommer att finnas kvar biträder utskottet propositionens förslag i
denna del och avstyrker bifall till motion Sf56 yrkande 3. Utskottet
utgår därvid från att behovet av ersättning för extraordinära kostnader
fortlöpande följs upp.

Förslaget om att asylbiståndslagen skall vara tillämplig även beträffande
sådana flyktingar som väntat på uppehålls- och arbetstillstånd i

en kommun, och som tillfälligt finns kvar där när sådana tillstånd ges,
är föranlett av att någon schablonersättning inte skall utgå för dem så
länge de inte erhållit fast anknytning till en kommun. Utskottet
förutsätter att det i dessa fell kommer att röra sig om en mycket kort
tid innan kommunmottagande sker eller flyktingen bereds möjlighet
att vänta på en kommunplats på någon av invandrarverkets förläggningar.
Utskottet kan således biträda propositionen i denna del, men
vill erinra om behovet av en fortlöpande uppföljning av utvecklingen.
Skulle det visa sig att asylbiståndet i fråga behöver utges under längre
tider för flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd, som befinner
sig i en kommun, finns det anledning till förnyade överväganden om
asylbiståndet är en lämplig ersättningsform. Motion Sf57 yrkande 6 Sr
därmed anses tillgodosedd.

Maria Leissner m.fl. begär i motion Sf60 yrkande 1 ett tillkännagivande
om att flyktingar skall ha rätt att bo utanför förläggningar i
avvaktan på uppehålls- och arbetstillstånd. De begär också i yrkande 8
ett tillkännagivande om att lagen om bistånd till asylsökande skall
utvärderas i syfte att lagen konstrueras så att den tillgodoser de
speciella behov av bistånd som sådana asylsökande kan få som vistats i
landet under en längre tid.

För asylsökande gäller i princip att de bör vänta på uppehållstillstånd
på invandrarverkets förläggningar. Asylbistånd utanför förläggning
utges därför endast till asylsökande som har nära anknytning till
en kommun eller har andra skäl att vistas i en kommun. Det ligger i
sakens natur att få flyktingar har möjlighet att själva finansiera sitt
uppehälle medan de väntar på uppehåils- och arbetstillstånd. Av
praktiska skäl måste de också finnas tillgängliga för utredning och
förhör beträffande rätten att få stanna i landet. En bidragande orsak
till att asylbiståndet utformats från dessa utgångspunkter är att tillgängliga
bostäder i första hand bör ges till personer med uppehållstillstånd.
Utskottet är inte berett ändra på den ordning som gäller och avstyrker
med det anförda bifall till motion Sf60 yrkande 1. Utskottet, som utgår
från att regeringen och invandrarverket fortlöpande följer utvecklingen
av tiderna för handläggningen av asylärenden och vidtar de åtgärder
som behövs att korta ner dessa i enlighet med den målsättning som
lagts fest, anser inte heller att någon åtgärd med anledning av yrkande
8 i motion Sf60 är påkallad.

Utbetalningsregler och administration av det nya
ersättn ingssystemet

I propositionen föreslås att SIV som ansvarig statlig myndighet skall
svara för ersättningssystemet i sin helhet. Kommunerna behöver därmed
endast vända sig till en myndighet för utbetalning av ersättningar.
Utbetalningarna av de olika delarna av schablonbeloppen bör ske
kvartalsvis i efterskott. Avsikten är att regeringen efter samråd med
kommunförbundet skall utfärda närmare föreskrifter om utbetalnings -

1989/90:SfU21

17

2 Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 21

regler i en statsbidragsförordning. Vad gäller vissa delar av ersättningssystemet
bör det dock kunna delegeras till SIV att utfärda närmare
föreskrifter om ansökningsförfarande och utbetalningsregler.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion Sf60 yrkande 5 av
Maria Leissner m.fl., vari motionärerna begär ett tillkännagivande om
att socialförvaltningen inte bör vara utbetalare av ekonomiskt bistånd
till flyktingar och invandrare. Motionärerna motiverar detta med att
biståndet lätt kan uppfattas som ett socialbidrag och på så sätt försämra
mottagarens självuppfattning och omgivningens attityder till invandrarna.

Utskottet har förståelse för motionärernas synpunkter och ser gärna
att kommunerna prövar andra utbetalningformer när det gäller bistånd
till flyktingar och asylsökande. Med hänsyn till att det är en kommunal
angelägenhet hur administrationen av ersättningarna ordnas påkallar
motion Sf60 yrkande 5 inte något tillkännagivande till regeringen.

Ikraftträdande och övergångsregler

Det nya ersättningssystemet föreslås i propositionen träda i kraft den 1
januari 1991. För att snabbt kunna avveckla administrationen av det
gamla ersättningssystemet, som utan särskilda övergångsbestämmelser
vid ikraftträdandet skulle omfatta flyktingar som mottagits i en kommun
under åren 1988—1990, förordas i propositionen att ersättningsrätten
enligt nuvarande system på lämpligt sätt schabloniseras bl.a. på
basis av kommunernas kostnader under år 1990. Hänsyn bör härvid
kunna tas till särskilda förhållanden i enskilda kommuner. Utbetalningarna
av den framräknade ersättningen kan sedan fördelas på de två
därpå följande budgetåren. Den närmare utformningen av övergångsreglerna
bör fastställas av regeringen efter samråd med kommunförbundet,
som ställt sig bakom den föreslagna principiella modellen för
avveckling av nuvarande system.

I motion Sf53 av Sten Svensson yrkande 1 begärs ett tillkännagivande
om att övergångsbestämmelserna för kommunersättningen bör utformas
så att alltför stora skevheter mellan sådana kommuner som i
dag är generösa i sina avtal och andra kommuner begränsas.

Mot bakgrund av vad som anförts i propositionen om hänsynstagande
till särskilda förhållanden i vissa kommuner och samråd med
kommunförbundet förutsätter utskottet att frågor av det slag som
motionärerna fört fram kommer att tas upp i det fortsatta arbetet med
att utforma övergångsbestämmelser. Någon åtgärd med anledning av
motion Sf53 yrkande 1 är enligt utskottets uppfattning inte påkallad.

Uppföljning av ersättningssystemet

I propositionen framhålls att det nya ersättningssystemet innebär en
stor frihet för kommunerna att använda ersättningarna för olika ändamål.
Verksamheten kommer att styras av att man anger så preciserade
mål för den som möjligt. Särskilda resurser föreslås avsättas för uppföljning
och utvärdering av det nya systemet. Uppföljningen skall avse
såväl måluppfyllelse som effekter på kostnadsfördelningen mellan stat

1989/90:SfU21

18

och kommuner. På den statliga sidan skall SIV ha huvudansvaret för
uppföljningen. Kommunförbundet har också redovisat ett intresse av
att aktivt medverka i uppföljningsarbetet och föredragande statsrådet
utgår från att uppföljning sker i varje kommun. Vidare bör AMS följa
upp resultaten av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och SÖ av svenskundervisningen.
De berörda organen bör delta i spridningen till kommuner,
arbetsförmedlingar m.fl. av de olika kommunernas erfarenheter
från flyktingmottagande och samverkan mellan kommuner och
andra organ.

Ett flertal motioner tar upp frågor som bör ägnas särskild uppmärksamhet
vid uppföljningen av det nya ersättningssystemet. Kristina
Svensson och Magnus Persson erinrar i motion Sf54 om att förutsättningarna
för att snabbt få ut flyktingar i arbete och egen försörjning
varierar i landet. Om man baserar en generalschablon på genomsnittliga
kostnader i hela riket kan det vara ogynnsamt för glesbygdskommuner
och kommuner drabbade av arbetslöshet, och enligt motionärerna
är risken uppenbar att ökade kommunala kostnader verkar hämmande
på dessa kommuners benägenhet till fortsatt flyktingmottagande. Motionärerna
begär ett tillkännagivande om att regionala obalanser bör
beaktas vid utformandet av ett nytt statsbidrag för flyktingmottagandet.
Eva Johansson m.fl. betonar i motion Sf56 yrkande 1 att det är
angeläget att ersättningarna till kommunerna utformas så att kommunerna
stimuleras till att ta emot flyktingar, som visserligen kan förväntas
stå till arbetsmarknadens förfogande, men där inträdet på arbetsmarknaden
kan förutses ta avsevärt mer tid än "normalfallet". Kommunerna
bör i sådana fall kunna få förlängt statligt stöd för att
undvika att denna grupp av flyktingar får svårt att hitta kommunplaceringar.
Reformen måste därför fortlöpande utvärderas i detta hänseende.
Vidare begärs i yrkande 2 att man vid utvärderingen ägnar särskilt
intresse åt frågorna om särskilt utsatta flyktinggruppers möjligheter till
kommunplacering och tvåårsregeln för ersättning till kommunerna för
anhöriga. I motion Sf58 av Sten Östlund och Nils T Svensson begärs
ett tillkännagivande om behovet av särskilda insatser för flyktingmottagandet
i storstadskommuner. Motionärerna tar särskilt upp förhållandena
i Malmö och Göteborg, där beräkningar visat att de föreslagna
schablonbeloppen är otillräckliga. Motionärerna anser att förslaget i
propositionen verkar omfördelande av ersättningarna till storstädernas
nackdel. Det aviserade utvärderingsarbetet bör därför bedrivas skyndsamt
med särskilt beaktande av konsekvenserna av det nya ersättningssystemet
för storstädernas del. Motionärerna anser också att det är
angeläget att utredningen om en särskild introduktionsersättning snarast
kan börja arbeta och att man prövar ett system med en enhetlig
introduktionsersättning. Ragnhild Pohanka m.fl. begär i motion Sf59
yrkande 5 ett tillkännagivande om att det är nödvändigt att noga följa
upp vilka effekter det nya systemet får, framför allt på orter med en
svag arbetsmarknad. Motionärerna vill att Kommunförbundet skall få
rätt att kräva omförhandlingar om det skulle visa sig att vissa eller en
stor del av kommunerna drabbas av stora oförutsedda merkostnader.

1989/90: SfU21

19

Rune Backlund begär i motion Sf55 yrkande 1 ett tillkännagivande
om att det krävs att kommunerna känner att staten tar hela det
ekonomiska ansvaret för flyktingsmottagandet för att mottagandet skall
kunna fungera på ett tillfredsställande sätt, och kommunerna skall
vara beredda att teckna avtal med SIV. Den nya schablonersättningen
får därför, framhåller motionärerna, inte bli ett sätt från statens sida att
i framtiden vältra över kostnader på landets kommuner.

Utskottet vill till en början erinra om att det schabloniserade ersättningssystemet,
som utarbetats i samråd med Kommunförbundet, inte
skall innebära att kommunerna totalt sett får lägre ersättning för
flyktingmottagandet eller att det statliga ekonomiska ansvaret för flyktingmottagandet
minskar. I princip skall högre kostnader än normalt
för en del flyktingar balanseras av att kostnaderna för andra blir lägre.
Med hänsyn till att problemen med att bereda flyktingarna arbete kan
växla mellan olika kommuner och landsdelar har emellertid utskottet
förståelse för motionärernas synpunkter. Utskottet anser därför att det
är utomordentligt viktigt att man genom en uppföljning redan från det
nya systemets start snabbt kan få signaler om hur systemet påverkar
olika kommuners ekonomi och deras möjligheter att ta emot även
sådana flyktingar som kan förutses få svårigheter att komma ut på
arbetsmarknaden. Skulle dessa signaler tyda på att det nya systemet
leder till icke önskvärda effekter beträffande flyktingmottagningen,
förutsätter utskottet att regeringen snarast överväger vilka åtgärder som
behövs för att komma till rätta med problemen. Med det anförda får
motionerna anses tillgodosedda.

Bostäder till flyktingar

Bostadsutskottet har på eget initiativ avgivit yttrande BoU4y till socialförsäkringsutskottet.
I yttrandet har behandlats motionerna Bo37,
Bo222 och de med anledning av den förevarande propositionen 105
väckta motionerna Sf59 yrkande 1 och Sf60 yrkandena 9 och 10, som
alla berör bostadssituationen för flyktingar. Bostadsutskottet har inhämtat
yttrande över motion Bo37 från boverket, SIV, Svenska kommunförbundet
och Rädda barnen. Remissyttrandena återfinns som
bilaga till bostadsutskottets yttrande, vilket fogats till detta betänkande
som bil. 2.

I motion Bo37 av Lars Werner m.fl. framhålls att bostadsbristen är
ett avgörande hinder för att flyktingar som erhållit uppehållstillstånd
skall kunna lämna flyktingförläggningarna och flytta ut i kommunerna.
Motionärerna förordar i yrkande 1 att särskilda åtgärder vidtas för
att stimulera dem som har stor bostadsyta att hyra ut ett rum eller en
del av sin lägenhet till flyktingar. De smärre kostnaderna för ombyggnadsarbeten
m.m. som kan erfordras för att en lämplig uthyrningslägenhet
skall kunna åstadkommas föreslås täckta genom särskilda statsbidrag
administrerade av länsbostadsnämnderna. Särskilda informationsinsatser
bör också enligt yrkande 2 genomföras till allmänheten
om behovet av uthyrningsrum m.m. och om det särskilda bidraget för
ombyggnader. Även Hans Göran Franck m.fl. anser i motion Bo222

1989/90:SfU21

20

att åtgärder bör vidtas för att inventera möjligheterna att i ökad
utsträckning upplåta temporära bostäder och andrahandsiägenheter
och motionärerna vill att särskilda stimulansåtgärder sätts in för att
iordningställa temporära bostäder.

I motion Sf59 av Ragnhild Pohanka m.fl. yrkande 1 begärs ett
tillkännagivande om att genomgångsbostäder eller inackordering i familjer
kan vara en tillfällig lösning för att inte bostadsbristen skall
hindra kommunutplaceringen. Boendet måste dock följas upp för att
inte bli permanent. Maria Leissner m.fl. anser i motion Sf60 att det på
kort sikt blir nödvändigt att genom tillfälliga bostadslösningar bereda
flyktingar plats i kommunerna, och provisoriska bostadslösningar måste
därför skapas. I yrkande 9 begär motionärerna att riksdagen beslutar
att under nästa budgetår införa ett speciellt bidrag för att stimulera
kommuner att bygga provisoriska bostäder åt flyktingar och i yrkande
10 att för detta ändamål skall anslås 50 milj. kr. på ett speciellt konto.

Under den allmänna motionstiden har ytterligare några motionsyrkanden
med anknytning till bostadfrågor hänvisats till socialförsäkringsutskottet.
Carl Bildt m.fl. begär i motion Sf605 yrkande 10 ett
tillkännagivande om att ett system med genomgångsbostäder för flyktingar
till dess de erhåller bostad på ordinarie väg är att föredra
framför att man ger flyktingarna förtur i bostadskön. I motion Sf615
av Inger Schörling m.fl. yrkande 17 anför motionärerna att man bör
uppmuntra uthyrning av rum till flyktingar, och de begär att riksdagen
beslutar att införa ett relevant hyresbidrag för detta ändamål. I motion
SföOl av Gösta Lyngå och Ragnhild Pohanka begärs i yrkande 2 ett
tillkännagivande om att SIV skall ställa tariffer till kommunernas
förfogande angående rekommenderade ersättningar för uthyrning av
rum till flyktingar och för andra relevanta kostnader.

Bostadsutskottet har i sitt yttrande anfört att enligt boverkets senaste
redovisning av bostadsmarknadssituationen föreligger det i omkring 85
% av kommunerna en brist på bostäder. Samtidigt ger de preliminära
resultaten från en av länsbostadsnämnderna genomförd enkät avseende
bostadsförsörjningen vid handen, att en stor del av kommunerna på
sikt anser sig kunna lösa flyktingarnas bostadsfråga. Bostadsutskottet
anser att utgångspunkten för flyktingarnas bostadsförsörjning bör vara
att den skall tillgodoses inom det permanenta bostadsbeståndet på
samma grunder som för övriga bostadssökande. För att detta mål skall
kunna uppnås fordras bl.a. att kommunerna i sin långsiktiga bostadsförsörjning
beaktar det tillkommande bostadsbehov som kommunernas
flyktingmottagning ger upphov till. Enligt utskottet kan med hänsyn
till den nuvarande bostadssituationen tillfälliga lösningar behöva tillgripas
för att lösa den akuta situationen. En förutsättning härför är
dock att dessa lösningar verkligen är tillfälliga och att de inte motverkar
eller fördröjer en långsiktig godtagbar bostadsförsörjning. Utskottet
anför att med den i propositionen förordade ordningen med schablonbidrag
och den frihet dessa ger kommunerna att hantera det nya
stödet, bör förutsättningarna förbättras för att lokalt stödja nya mera
okonventionella och i många fall billigare lösningar avseende flyktingars
boende av bl.a. den typ som förordas i flera av de nu behandlade

1989/90:SfU21

21

motionerna. Bostadsutskottet har heller ingen invändning mot att
stödet för genomgångsbostäder, till den del det motsvarar vad som är
en normal kostnad, har inräknats i den nya schablonersättningen. Till
den del stödet till genomgångsbostäder avser extraordinära kostnader
kommer de även i det nya systemet att kunna bli ersatta efter prövning
i varje enskilt fall. Bostadsutskottet anser detta motiverat och understryker
vikten av en generös prövning av ersättningens storlek m.m. i
det enskilda fallet, så att tillkomsten av nya bostadslösningar främjas.
Ett sätt att göra detta är enligt bostadsutskottet att förbättra informationen
om hithörande frågor, och utskottet erinrar om att vissa insatser
redan vidtagits i detta hänseende. Bostadsutskottet pekar även på den
resurs som frivilligorganisationerna utgör. Mot den redovisade bakgrunden
är bostadsutskottet inte berett att förorda införandet av särskilda
stimulanser m.m. för flyktingbostäder av den typ som föreslagits
i motionerna Bo37, Bo222, Sf59 yrkande 1 samt Sf60 yrkandena 9 och
10, och bostadsutskottet ställer sig, utifrån de förhållanden utskottet
har att bedöma, bakom regeringsförslaget om schablonersättningens
utformning m.m.

Socialförsäkringsutskottet instämmer i bostadsutskottets bedömning
och avstyrker bifall till nyssnämnda motionsyrkanden i den mån de
inte kan anses tillgodosedda med vad bostadsutskottet anfört. Detsamma
gäller motionerna Sf605 yrkande 10, Sf615 yrkande 17 och Sf601
yrkande 2 vars syften också till stora delar kan anses tillgodosedda med
vad bostadsutskottet anfört.

Anslagsfrågor

Från anslaget E 5 Ersättningar till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m.m. finansieras nuvarande ersättningar till kommunerna
för flyktingmottagande enligt förordningen (1984:683) om statlig ersättning
för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar. Vidare
bekostas från anslaget ersättning av sjukvårdskostnader och särskilda
bidrag till landstingskommuner enligt förordningen.

Propositionens förslag till nytt ersättningssystem för kommunerna
fr.o.m. den 1 januari 1991 innebär att även det nya ersättningssystemet
kommer att belasta anslaget under budgetåret 1990/91. Med hänsyn till
att utbetalningarna till kommunerna sker i efterskott kommer endast
en mindre del av ersättningarna enligt det nya systemet att belasta
anslaget under nästa budgetår.

I proposition 105 föreslås att riksdagen till Ersättningar till kommunerna
för åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret 1990/91 skall
anvisa ett förslagsanslag på 2 426 000 000 kr.

I den föreslagna medelsanvisningen ingår ersättning för sjukvårdskostnader
med 45 milj. kr. Dessutom föreslås att invandrarverket skall
få disponera 3 milj. kr. för särskilda bidrag till landstingskommunerna.

I motion Sf631 av Erkki Tammenoksa begärs ett tillkännagivande
om att även landstingen behöver få någon form av ett statligt schablonbidrag
för att täcka kostnaderna för program till sina ansvarsområden i
flyktingmottagandet.

1989/90: SfU21

22

Utskottet hyser en viss förståelse för att även sjukvårdshuvudmännen
kan få vidkännas vissa baskostnader för att organisera arbetet med
hälso- och sjukvården till flyktingar. Eftersom kostnaden för det nya
ersättningssystemet är avsett att rymmas inom ramen för nuvarande
resurser och i praktiken endast skall innebära en omfördelning av
nuvarande ersättningar är utskottet inte berett förorda att ytterligare
ersättningar från anslaget i form av schablonbidrag till sjukvårdshuvudmännen
skall utgå. Däremot kan det finnas anledning att såväl vid
förhandlingarna mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om ersättningar
från sjukförsäkringen som vid uppföljningen av systemet överväga
om någon annan ersättningsform för hälso- och sjukvård till
flyktingar är lämpligare än den nuvarande. Motion Sf631 får härmed
anses besvarad.

I motion Sf644 av Sigge Godin m.fl. begärs att anslaget skall höjas
med 11,5 milj. kr. till följd av att motionärerna föreslagit att ett ökat
antal kvotflyktingar skall tas emot.

Utskottet har i betänkande SfU17 föreslagit att riksdagen avslår
folkpartiets förslag till en ökning av flyktingkvoten. Utskottet avstyrker
till följd härav även det nu förevarande motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frivilligorganisationer m.fl.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf605 yrkandena 6 och
7 och 1989/90:Sf60 yrkande 4,

2. beträffande individuella introduktionsplaner

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf609 i denna del och
1989/90:Sf57 yrkande 1,

res. 1 (vpk)

3. beträffande kontaktfamiljer

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf609 i denna del och
1989/90:Sf601 yrkande 1,

res. 2 (mp)

4. beträffande rekrytering av arbetskraft på förläggningar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf53 yrkande 2,

5. beträffande kurser om att starta företag

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf60 yrkande 11,

res. 3 (fp, c)

6. beträffande medverkan av arbetsmarknadens parter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf59 yrkandena 3 och 4,

7. beträffande kommunernas inflytande på arbetsmarknadsåtgärder att

riksdagen avslår motion 1989/90:Sf55 yrkande 2,

res. 4 (c)

8. beträffande alternativ till kommunmottagande

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf610 yrkande 23 och
1989/90:Sf60 yrkandena 2 och 3,

res. 5 (fp)

1989/90:SfU21

23

9. beträffande nytt ersättningssystem

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf605 yrkande 5,

10. beträffande ersättning vid anknytningsinvandring

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf57 yrkande 5 och
1989/90:Sf59 yrkande 7,

res. 6 (vpk)
res. 7 (mp)

11. beträffande lån till hemutrustning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf605 yrkande 8,
1989/90:Sf610 yrkande 26, 1989/90:Sf60 yrkande 6 och

1989/90:Sf57 yrkande 4,

12. beträffande handikappade flyktingar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf633, 1989/90:Sf53 yrkande
3 och 1989/90:Sf60 yrkande 7,

res. 8 (m)
res. 9 (fp)

13. beträffande ersättning för extra kostnader för flyktingar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf57 yrkande 3,

res. 10 (vpk)

14. beträffande ersättning för extra kostnader för asylsökande
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf56 yrkande 3,

15. beträffande lagförslaget

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:105 och med
avslag på motion 1989/90:Sf57 yrkande 6 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1988:153)
om bistånd åt asylsökande m.fl.,

res. 11 (vpk)

16. beträffande asylsökandes boende utanför förläggning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf60 yrkande 1,

res. 12 (fp)

17. beträffande asylbistånd vid långa väntetider
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf60 yrkande 8,

res. 12 (fp)

18. beträffande utbetalning av ekonomiskt bistånd
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf60 yrkande 5,

res. 13 (fp)

19. beträffande övergångsregler

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf53 yrkande 1,

res. 14 (m)

20. beträffande uppföljning av ersättningssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf54, 1989/90:Sf55 yrkande
1, 1989/90:Sf56 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Sf58 och
1989/90:Sf59 yrkande 5,

res. 15 (mp)

21. beträffande bostäder till flyktingar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo37, 1989/90:Bo222,
1989/90:Sf59 yrkande 1, 1989/90:Sf60 yrkandena 9 och 10,
1989/90:Sf601 yrkande 2, 1989/90:Sf605 yrkande 10 och

1989/90:Sf615 yrkande 17,

res. 16 (fp, vpk, mp)
res. 17 (m)

1989/90:SfU21

24

22. beträffande riktlinjer för nytt ersättningssystem

att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i proposition
1989/90:105 för ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet,

23. beträffande schablonbidrag till landstingen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sfö31,

res. 18 (vpk)

24. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med bifall till proposition 1989/90:105 samt med avslag på
motion 1989/90:Sf644 yrkande 3 till Ersättningar till kommunerna
för åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 2 426 000 000 kr.

res. 19 (fp)

25. att riksdagen lägger proposition 1989/90:105 i övrigt till
handlingarna.

Stockholm den 3 maj 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m).. Ulla Johansson (s),
Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Ohrsvik (s), Margit
Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s). Ingegerd Elm (s), Maud Björnemalm
(s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c),
Margo Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Pettersson
(s) och Arne Mellqvist (s).

Reservationer

1. Individuella introduktionsplaner (mom. 2)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Propositionens
förslag" och slutar med "fullfölja introduktionsplanen." bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning skall de individuella introduktionsplanerna
göras i samråd med flyktingen, vilket med bifall till motion Sf57
yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande individuella introduktionsplaner
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf57 yrkande 1 och
med avslag på motion 1989/90:Sf609 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:SfU21

25

2. Kontaktfamiljer (mom. 3)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Såvitt
gäller" och slutar med "anses besvarade." bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som framförts i motion Sf601 om att
varje flykting som erhållit asyl bör få sig tilldelad en kontaktfamilj
och, där så är möjligt, bo hos denna på inackorderingsbas. I första
hand bör flyktingar som redan erhållit asyl, men som fortfarande bor i
uppsamlingsläger, komma i fråga. Både inackordering och kontaktarrangemang
skall göras tidsbegränsade och en utvärdering bör ske efter
sex månader, då beslut om förlängning kan fattas.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande kontaktfamiljer
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf601 yrkande 1 och
med anledning av motion 1989/90:Sf609 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kurser om att starta företag (mom. 5)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c) och Barbro
Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
anser" och på s. 10 slutar med "yrkande 11." bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner det viktigt att de flyktingar och invandrare som vill
starta egen verksamhet får en ordentlig utbildning i vilka regler som
gäller för sådan verksamhet. Härigenom skulle misstrogenheten från
bankers och myndigheternas sida mot invandrare som är egenföretagare
kunna överbryggas. Länsstyrelserna eller utvecklingsfonderna bör få
i uppdrag att anordna sådana kurser. Utskottet biträder sålunda yrkande
11 i motion Sf60.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande kurser om att starta företag
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf60 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kommunernas inflytande på
arbetsmarknadsåtgärder (mom. 7)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som
framgår" och på s. 11 slutar med "anses tillgodosett." bort ha följande
lydelse:

Ett huvudsyfte med det nya ersättningssystemet är att kommunerna
skall arbeta mer aktivt med att få flyktingarna i arbete. Detta förutsätter
att de får större möjligheter att påverka andra berörda myndigheters
resursfördelning och arbetsplanering. Även om flyktingar och

1989/90:SfU21

26

invandrare skall vara högt prioriterade grupper inom arbetsmarknadspolitiken
fungerar uppenbarligen inte den traditionella arbetsförmedlingsverksamheten
på ett tillfredsställande sätt för dem. Kommunerna
måste därför, såsom begärts i motion Sf55 yrkande 2, ges ett reellt
inflytande på de verksamheter som har direkt betydelse för att flyktingarna
skall komma snabbare ut på arbetsmarknaden, dvs. förmedling,
arbetslivsorientering och arbetsmarknadsutbildning. De måste också ta
möjligheter att begära och beställa service och särskilda insatser hos
AMS för att genomföra de individuella introduktionsplanerna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande kommunernas inflytande på arbetsmarknadsåtgärder att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf55 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Alternativ till kommunmottagande (mom. 8)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "anses besvarade." bort ha följande
lydelse:

Även om det kommunala flyktingmottagandet kommer att spela en
viktig roll också i fortsättningen, bör det vid sidan om detta system
finnas alternativa vägar att komma in i det svenska samhället. Regeringen
bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag om en
uppluckring av det nuvarande mottagningsmonopolet.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande alternativ till kommunmottagande

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf610 yrkande
23 och 1989/90:Sf60 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ersättning vid anknytningsinvandring (mom. 10)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Enligt
propositionen" och slutar med "yrkande 7." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf57 yrkande 5 att schablonbidrag
skall utgå för anhörig till en flykting om den anhörige ansökt
om uppehållstillstånd inom fem år från det att flyktingen tagits emot i
en kommun. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande ersättning vid anknytningsinvandring
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf57 yrkande 5 och
med anledning av motion 1989/90:Sf59 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:SfU21

27

7. Ersättning vid anknytningsinvandring (mom. 10)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Enligt
propositionen" och slutar med "yrkande 7." bort ha följande lydelse:
Såsom framhållits i motion Sf59 kan det många gånger vara svårt att
fly från sitt hemland för att nå sina anförvanter i Sverige. Kommunerna
bör därför fa rätt till ersättning även för sådana bidrag till flyktingars
anhöriga, som ges till anhöriga som anländer efter en längre tid.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande ersättning vid anknytningsinvandring
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf59 yrkande 7 och
med anledning av motion 1989/90:Sf57 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Handikappade flyktingar (mom. 12)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Även
om" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Sf53 att det är omöjligt att
göra en bedömning av en enskild handikappad flyktings möjlighet att
arbeta på det tidiga stadium som förslaget i propositionen utgår från.
Det är också oerhört viktigt att rehabiliteringen av handikappade
flyktingar startar så tidigt som möjligt. Handikappade flyktingar skall
ha rätt till en effektiv och tidig rehabilitering och utgångspunkten
måste vara att de så fort som möjligt skall ha möjlighet att komma ut i
arbetslivet på samma villkor som svenska handikappade. Först när
detta är omöjligt skall kommunerna garanteras kontinuerligt stöd för
utgifter i enlighet med socialtjänstlagen.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande handikappade flyktingar
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf53 yrkande 3 och
med avslag på motionerna 1989/90Sf633 och 1989/90:Sf60 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. Handikappade flyktingar (mom. 12)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Även
om" och slutar med "motion Sf633." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Sf60 att det är omöjligt att i
förväg veta vilka flyktingar som för all framtid kommer att stå utanför
arbetsmarknaden. Olika typer av rehabiliteringsinsatser kan medföra
att situationen förändras. Det särskilda statsbidraget för handikappade
flyktingar som föreslås i propositionen syftar till att uppmuntra kommunerna
att ta emot dem som behöver extra insatser. Enligt utskottets

1989/90:SfU21

28

mening bör ett sådant särskilt bidrag ges i form av ett extra påslag på
schablonbidraget för att undvika den extra administration som det
innebär att särredovisa de olika insatserna. Detta skulle öka kommunernas
incitament till att öka rehabiliteringsinsatserna, och eventuellt
kan detta medföra att vederbörande blir självförsörjande i framtiden.
Det vore också rimligt att denna ersättning omprövades regelbundet.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande handikappade flyktingar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf60 yrkande 7 och
med avslag på motionerna 1989/90:Sf633 och 1989/90:Sf53 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. Ersättning för extra kostnader för flyktingar
(mom. 13)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Vad
avser" och slutar med "nya systemet." bort ha följande lydelse:

Även om det är positivt att schablonbidraget stimulerar kommunerna
till aktivare insatser för att föra ut flyktingar i arbetslivet eller till
vidareutbildning finns det en risk att kommunerna drar sig för att ta
emot flyktingar som behöver längre tid på sig att anpassa sig till en ny
tillvaro i Sverige. Kommunerna måste därför fa en speciell ersättning
för tortyroffer och andra med psykiska eller psykosomatiska störningar
som behöver psykiatrisk behandling samt analfabeter.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande ersättning för extra kostnader för flyktingar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf57 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Lagförslaget (mom. 15)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Förslaget om" och på s. 17 slutar med "anses tillgodosedd." bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Sf57 att alla
flyktingar som vistas i en kommun, tillfälligt eller permanent och har
beviljats asyl, skall vara berättigade till bistånd enligt socialtjänstlagen
med hänsyn till att de har samma ekonomiska behov. Utskottet avstyrker
således bifall till förslaget om ändring i lagen om bistånd till
asylsökande, såvitt avser 3 a § första stycket punkt 2.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande lagförslaget
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf57 yrkande 6 och
med anledning av proposition 1989/90:105 antar det i proposi -

1989/90:SfU21

29

tionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1988:153)
om bistånd åt asylsökande m.fl. utom såvitt avser punkt 2 i
första stycket förslaget till ny 3 a §,

12. Asylsökandes boende utanför förläggning och
asylbistånd vid långa väntetider (morn. 16 och 17)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "För
asylsökande" och slutar med "är påkallad." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det inte nödvändigt att alla flyktingar tvingas bo på
förläggning under såväl utredningsfasen som väntetiden för kommunplacering.
Några flyktingar skulle kanske inledningsvis vilja bo hos
släktingar eller vänner som redan finns i landet. Detta måste uppmuntras.

Lagen om bistånd åt asylsökande bör också utvärderas och konstrueras
så att den tillgodoser de speciella behov av bistånd som sådana
flyktingar kan få som vistats länge i landet.

dels att momenten 16 och 17 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

16. beträffande asylsökandes boende utanför förläggning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf60 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande asylbistånd vid långa väntetider

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf60 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Utbetalning av ekonomiskt bistånd (mom. 18)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "till regeringen." bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att om socialförvaltningen
betalar ut det ekonomiska biståndet till de flyktingar som finns i
kommunen biståndet lätt kan uppfattas som ett socialbidrag och på så
sätt försämra vederbörandes självuppfattning och omgivningens attityder
till invandrarna. Biståndet bör därför om möjligt inte betalas ut av
socialförvaltningen.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande utbetalning av ekonomiskt bistånd

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf60 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:SfU21

30

14. Övergångsregler (mom. 19)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Mot
bakgrund" och slutar med "inte påkallad." bort ha följande lydelse:
Såsom framhållits i motion Sf53 kommer vid övergången från det
nuvarande till det nya systemet kommuner som i dag är "generösa" i
sina avtal med SIV att förlora oproportionellt mycket under de första
fyra åren. Utskottet anser därför att det är viktigt att övergångsregler
införs som begränsar alltför stora skevheter.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande övergångsregler

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf53 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Uppföljning av ersättningssystemet (mom. 20)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "anses tillgodosedda." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att man noga följer upp vilka
effekter det nya systemet får, framför allt på orter med en svag
arbetsmarknad. Kommunförbundet bör också få rätt att kräva omförhandlingar
om det skulle visa sig att vissa eller en stor del av
kommunerna drabbas av oförutsedda merkostnader.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna med bifall till motion Sf59 yrkande 5.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande uppföljning av ersättningssystemet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf59 yrkande 5 och
med anledning av motionerna 1989/90:Sf54, 1989/90:Sf55 yrkande
1, 1989/90:Sf56 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:Sf58 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Bostäder till flyktingar (mom. 21)

Sigge Godin (fp), Barbro Sandberg (fp), Margo Ingvardsson (vpk) och
Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Bostadsutskottet har" och på s. 22 slutar med "bostadsutskottet anfört.
" bort ha följande lydelse:

På landets flyktingförläggningar finns det i dag ett mycket stort antal
flyktingar med klara uppehållstillstånd som av olika skäl inte kunnat
erhålla kommunplats. Vid årsskiftet uppgick antalet flyktingar i denna
belägenhet till inte mindre än 7 000. Ett avgörande hinder för deras
utflyttning är den rådande bostadsbristen. Det är mot bakgrund härav
nödvändigt att snabba och effektiva åtgärder vidtas för att möjliggöra

1989/90:SfU21

31

en sådan utflyttning. Härigenom skulle inte bara bostadssituationen för
de utflyttande flyktingarna lösas utan också välbehövliga förläggningsplatser
för nyanlända flyktingar frigöras. Dessa omedelbara åtgärder
måste i sin tur kompletteras med mera långsiktiga åtgärder som
möjliggör att flyktingarnas bostadsfråga kan lösas inom det permanenta
bostadsbeståndet på samma villkor och under samma förutsättningar
som för andra medborgare.

För att på kort sikt råda bot på den rådande bristen på bostäder för
flyktingar måste tillfälliga bostadslösningar av olika slag tas fram. Aven
om det inom ramen för den förordade schablonersättningen till kommunerna
för flyktingmottagningen kan komma att skapas ett visst
utrymme för nya lösningar av bostadsfrågan är detta inte tillräckligt.
Bostadssituationen i många kommuner är sådan att ytterligare stimulanser
måste sättas in. Dessa stimulansåtgärder bör rikta sig såväl till
kommunerna som till allmänheten.

Inte minst allmänheten utgör en i hög grad outnyttjad resurs när det
gäller att snabbt få fram tillfälliga bostäder för flyktingar. Det är enligt
utskottets mening mot bakgrund härav angeläget att berörda myndigheter
m.fl. vänder sig direkt till allmänheten för att ta till vara den
potential och den dokumenterat goda vilja som där finns att hjälpa till
med att lösa de akuta problemen. Det gensvar som Röda korset fått på
en begäran om hjälp från allmänheten med tillfälliga bostäder visar
också på detta. För att ytterligare förbättra möjligheterna att snabbt få
fram bostäder åt de flyktingar som har fått uppehållstillstånd måste de
som t.ex. har stor bostadsyta stimuleras att hyra ut rum eller en del av
sin lägenhet till flyktingar.

Aven kommunerna måste i en helt annan utsträckning än hittills
genom särskilda bidrag stimuleras till att iordningställa provisoriska
bostäder för flyktingar. Bidrag bör i första hand gå till kommuner som
genom fantasirikedom och engagemang åstadkommer olika typer av
tillfälliga flyktingbostäder. Bidraget bör sålunda inte begränsas till vissa
typer av bostäder eller till andra särskilt utpekade boendeformer.

De nu förordade lösningarna bör naturligtvis inte ersätta långsiktiga
åtgärder som syftar till att permanent lösa också flyktingarnas bostadsfråga.
Den som erhåller de nu aktuella typerna av tillfällig bostad bör
därför stå kvar i den ordinarie bostadskön och tilldelas en ordinarie
bostad enligt gällande köregler.

En förutsättning för att tillfälliga bostäder m.m. skall komma fram i
en tillräcklig omfattning är naturligtvis att information om behovet av
denna typ av bostäder och om stödmöjligheterna når ut till alla
berörda parter. Enligt utskottets mening bör därför en särskild informationskampanj
riktad i första hand till allmänheten men även till
landets kommuner m.fl. genomföras. Utskottet vill i anslutning härtill
också peka på den resurs som frivilligorganisationerna utgör i detta
sammanhang.

Vad utskottet anfört om stimulanser för att få fram flyktingbostäder
samt om informationsinsatser bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

1989/90:SfU21

32

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande bostäder till flyktingar
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo37,
1989/90:Bo222, 1989/90:Sf59 yrkande 1, 1989/90:Sf60 yrkandena
9 och 10, 1989/90:Sfö01 yrkande 2, 1989/90:Sfö05 yrkande 10
och 1989/90:Sföl5 yrkande 17 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

17. Bostäder till flyktingar (mom. 21)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Detsamma gäller" och slutar med "bostadsutskottet anfört." bort ha
följande lydelse:

Vad beträffar yrkande 10 i motion Sf605 anser utskottet att det
förhållandet att unga människor som stått i bostadskö i sin kommun i
flera år får se sig passerade i kön av nyanlända flyktingar kan komma
att leda till en allmän negativ hållning till flyktingar i stort. Så länge
det monopolsystem för bostadssökande som vi har i Sverige gäller bör
flyktingar inte få förtur i bostadskön utan ett system med övergångsbostäder
är att föredra till dess att en permanent bostad kan ordnas för
dem.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande bostäder till flyktingar
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf605 yrkande 10
och med avslag på motionerna 1989/90:Bo37, 1989/90:Bo222,
1989/90:Sf59 yrkande 1, 1989/90:Sf60 yrkandena 9 och 10,
1989/90:Sf601 yrkande 2 och 1989/90:Sf615 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Schablonbidrag till landstingen (mom. 23)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med
"Utskottet hyser" och på s. 23 slutar med "anses besvarad." bort ha
följande lydelse:

Principen att flyktingmottagandet skall bekostas av statsmedel bör
enligt utskottets uppfattning gälla även landstingens ansvarsområde.
Dessa borde i likhet med kommunerna utarbeta särskilda flyktingprogram
och avsätta särskilda resurser för flyktingmottagandet. Utan sådana
program och resurser kan landstingen inte på ett önskvärt sätt klara
av att ta sin del av ansvaret för ett gott flyktingmottagande. Om
landstingen i likhet med kommunerna hade någon form av schablonbidrag
för flyktingmottagandet skulle dessa särskilda insatser vara rättvist
finansierade. Utskottet föreslår därför att landstingen får någon
form av schablonbidrag för att täcka kostnaderna för program till sina
ansvarsområden i flyktingmottagandet.

1989/90: SfU21

33

3 Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 21

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande schablonbidrag till landstingen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf631 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Medelsanvisningen (mom. 24)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fjp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "förevarande motionsyrkandet." bort
ha följande lydelse:

I reservation 4 till utskottets betänkande SAJ17 har förslagits att ett
ökat antal kvotflyktingar skall tas emot. Som en konsekvens härav bör
det förevarande anslaget ökas med 11,5 milj. kr.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf644 och med
anledning av propositionerna 1989/90:100 och 1989/90:105 till
Ersättningar till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 2 437 500 000
kr.

Särskilda yttranden

1. Rekrytering av arbetskraft på förläggningar

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Hans
Dau (m) och Barbro Sandberg (fjp) anför:

Bland de mest angelägna åtgärderna för flyktingar/invandrare är att de
snarast möjligt kommer i arbete. För att möjliggöra detta bör även
okonventionella lösningar prövas, bl.a. uppsökande verksamhet av
företagare vid förläggningarna för att direktrekrytera arbetskraft. Vi
konstaterar att det enligt arbetsmarknadsutskottet inte finns några
hinder för sådan verksamhet utanför arbetsförmedlingen, och utskottet
ansluter sig till denna bedömning.

Vi delar uppfattningen i reservation nr 16 till arbetsmarknadsutskottets
betänkande 1989/90:11, där det sägs att regelsystemet i samband
med flyktingars inträde inte får utgöra ett hinder för dem att snabbt
komma in på arbetsmarknaden, antingen i reguljärt arbete eller i
utbildning för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden.Vi har t.ex. i
annat sammanhang reserverat oss till förmån för temporärt arbetstillstånd
i avvaktan på slutligt beslut huruvida flyktingen får stanna i
Sverige eller ej.

Vi finner för närvarande ingen anledning att reservera oss i denna
fråga men kommer att följa utvecklingen med uppmärksamhet.

1989/90: SfU21

34

2. Kurser om att starta företag

1989/90:SfU21

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anför:

Vi delar utskottets bedömning att det kan finnas anledning för länsstyrelserna
att i samråd med länsarbetsnämnderna uppmärksamma de
problem som kan uppstå för flyktingar och invandrare som vill starta
eget. Även utvecklingsfonderna kan ha en uppgift i att anordna "starta
eget-kurser", där så är lämpligt. Vi har i annat sammanhang förordat
att företagarorganisationer kan stå som faddrar för invandrare, som vill
starta egen verksamhet, och anser att ett sådant engagemang med
delgivning av personliga erfarenheter är överlägset kurser anordnade
av statliga organ.

3. Nytt ersättningssystem

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anför:

Vi noterar med tillfredsställelse att en kommunal ersättning med stor
frihet i användningen liknande den modell vi moderater tidigare
föreslagit nu är utskottets förslag. Enligt utskottet skall ersättning
kunna utgå för mottagning av s.k. kvotflyktingar, konventionsflyktingar,
krigsvägrare, defactoflyktingar och utlänningar som fått uppehållstillstånd
av humanitära skäl m.fl. Vi har i annat sammanhang förordat
en flyktingmottagning baserad på FNs flyktingkonvention med en
generös tillämpning och individuell bedömning även fortsättningsvis
och ej enbart som en temporär åtgärd.

4. Lån till hemutrustning

Margo Ingvardsson (vpk) anför:

I motion Sf57 yrkande 4 har vänsterpartiet kommunisterna begärt ett
tillkännagivande om att även svenska ungdomar bör erhålla möjlighet
till lån till hem utrustning. Risken är annars stor att folk uppfattar lån
till hemutrustning för flyktingar som en orättvis behandling. Med
hänsyn till att vi avser att återkomma i frågan i annat sammanhang har
jag för dagen inget yrkande.

35

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande
m. fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande
m. fl.

dels att 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3a§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §

Utlänning som avses i 2 och 3§§
har rätt till bistånd även efter det att
uppehållstillstånd beviljats om utlänningen 1.

vistas på en statlig förläggning
för asylsökande, eller

2. tillfälligt vistas i en kommun i
avvaktan på att anvisas plats på en
statlig förläggning för asylsökande
eller i en annan kommun.

Bistånd enligt första stycket lämnas
endast för utlänning som inte
anvisats eller kunnat utnyttja anvisad
kommunplats.

5§

Rätten till bistånd upphör

1. om utlänningen, innan beslut har meddelats i frågan om uppehållstillstånd,
inte längre vistas så som sägs i 2§,

2. när uppehållstillstånd ges, 2. när uppehållstillstånd ges

utom i fall som avses i 3 a§,

3. när en ansökan om uppehållstillstånd har avslagits och ett beslut om
avvisning eller utvisning skall verkställas; dock kvarstår rätten till bistånd
även för den tid som skäligen behövs för verkställigheten, eller

4. när utlänningen lämnar landet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1989/90:SfU21

Bilaga 1

36

Bostadsutskottets yttrande
1989/90:BoU4y

Bostäder för flyktingar m.m.

Till socialförsäkringsutskottet

Med stöd av bestämmelserna i 3 kap. 15 § riksdagsordningen väcktes
hösten 1989 en motion med förslag till särskilda åtgärder på grund av
den akuta krisen inom flyktingmottagandet. Bostadsutskottet har inhämtat
remissyttranden över motionen från berörda myndigheter m.fl.
Under allmänna motionstiden väcktes dessutom en motion om andrahandsbostäder
till flyktingar. Dessa båda motioner har hänvisats till
bostadsutskottet. Regeringen har sedermera genom en särskild proposition
förelagt riksdagen förslag om samordnat flyktingmottagande och
nytt system för ersättning till kommunerna m.m. Sedan motionstiden
för propositionen utgått har utskottet beslutat att på eget initiativ yttra
sig över propositionen och de med anledning av denna väckta motionerna
i de delar förslagen berör bostadsutskottets beredningsområde. I
anslutning härtill har utskottet dessutom beslutat att med eget yttrande
till socialförsäkringsutskottet överlämna de ovan nämnda och till bostadsutskottet
hänvisade motionerna under förutsättning av socialförsäkringsutskottets
medgivande härtill.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:105 föreslagit att ett nytt system
för ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet skall införas.
Förslaget innebär att huvuddelen av de olika bidrag som i dag kan
utgå till kommunernas flyktingmottagande ersätts av en sc ha b lo nise rad
ersättning som normalt utgår per mottagen flykting. Vid sidan av
schablonersättningen föreslås dessutom att ersättning bl.a. skall kunna
lämnas till extraordinära kostnader.

Motionerna

Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande

dels den med stöd av bestämmelserna i 3 kap. 15 § riksdagsordningen
väckta motion

1989/90:Bo37 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett stimulansbidrag
för anpassning av bostadslägenheter för flyktingar i enlighet med vad
som anförts i motionen,

1989/90:SfU21

Bilaga 2

37

4 Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 21

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilda informationsinsatser
om behovet av uthyrningsrum/lägenheter för flyktingar
och om stimulansbidraget.

dels den under allmänna motionstiden väckta motion

1989/90:Bo222 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att
inventera och förmedla temporära och andrahandsbostäder åt flyktingar
i enlighet med vad som i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf626.

och dels de med anledning av proposition 1989/90:105 väckta motionerna 1989/90:Sf59

av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
flyktingars boende hos privatfamiljer i första hand sedan de fått uppehållstillstånd.

1989/90:Sf60 av Maria Leissner m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar att under budgetåret 1990/91 införa ett
speciellt stimulansbidrag för att stimulera kommuner att bygga provisoriska
bostäder åt flyktingar,

10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 anslå 50 milj.
kr. under ett speciell konto för att stimulera kommuner att bygga
provisoriska bostäder.

Remissyttranden

Bostadsutskottet har under sin behandling av ärendet sänt ut vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo37 på remiss. Efter remisstidens
utgång har yttranden inkommit från boverket, statens invandrarverk,
Svenska kommunförbundet och Rädda Barnen.

Remissyttrandena har som bilaga fogats till detta yttrande.

Förslag i proposition och motioner m.m. om
flyktingars boende

Till bostadsutskottet remitterade motioner jämte
remissyttranden

Enligt vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo37 är bostadsbristen
ett avgörande hinder för att flyktingar som erhållit uppehållstillstånd
skall kunna lämna flyktingförläggningarna och flytta ut i kommunerna.
Det är enligt motionärerna därför nödvändigt att vidta
åtgärder så att en utflyttning kan ske.

1989/90:SfU21

Bilaga 2

38

För att snabbt få fram bostäder förordas att särskilda åtgärder vidtas
för att stimulera dem som har stor bostadsyta att hyra ut ett rum eller
en del av sin lägenhet till flyktingar. De smärre ombyggnadsarbeten
m.m. som kan erfordras för att en lämplig uthyrningslägenhet skall
kunna åstadkommas föreslås täckta genom särskilda statsbidrag administrerade
av länsbostadsnämnderna — yrkande 1.

Enligt motionärerna bör dessutom särskilda informationsinsatser
riktade till allmänheten om behovet av uthyrningsrum m.m. för flyktingar
och om det särskilda bidraget för ombyggnader genomföras —
yrkande 2.

Som framgår av framställningen ovan har den nu refererade motionen
av bostadsutskottet sänts ut på remiss. Remissinstansernas synpunkter
är i korthet följande.

Förslaget om att ett särskilt stimulansbidrag skall kunna utgå för
anpassning av bostäder så att det blir möjligt att hyra ut ett rum eller
en del av en bostad till flyktingar tillstyrks av boverket, invandrarverket
och Rädda Barnen. Däremot avvisas förslaget av kommunförbundet
bl.a. med hänvisning till att kommunerna inte vill ha specialdestinerade
bidrag av denna typ. Genomgående för de remissinstanser som
tillstyrker förslaget är att de poängterar att de lösningar som stimuleras
fram skall ses som tillfälliga och att strävan måste vara att på sikt lösa
flyktingarnas bostadsfråga på den reguljära bostadsmarknaden.

När det gäller förslaget om särskilda informationsinsatser tillstyrks
detta av samtliga svarande remissinstanser med undantag av invandrarverket,
som inte berör förslaget i denna del.

Enligt motion Bo222 (s) är de hittills vidtagna åtgärderna för att lösa
flyktingarnas bostadssituation inte tillräckliga. Motionärerna anser att
det finns många temporära och befintliga bostäder som kan tas i
anspråk för flyktingars boende hos företag, enskilda, stat och kommun.
Åtgärder bör enligt deras mening därför vidtas för att inventera möjligheterna
att i ökad utsträckning upplåta temporära bostäder och andrahandslägenheter.
Dessutom bör särskilda stimulansåtgärder för att iordningställa
temporära bostäder sättas in.

Propositionen om ett nytt system för ersättning till
kommunerna m.m. jämte motioner i vad avser
flyktingars boende

Enligt dagens regler får kommunerna ersättning från staten för mottagna
flyktingar på två sätt. Under det år då uppehållstillstånd beviljats
och under de därpå följande tre åren utgår ersättning för faktiskt
utgivna socialbidrag för bl.a. försörjning och bostad. Därutöver får
kommuner som träffat överenskommelse med invandrarverket om
flyktingmottagande ett schablonbelopp för varje flykting. Det senare
beloppet skall täcka kommunernas normala extra kostnader för flyktingar
vad gäller barnomsorg, annan social service, skolundervisning,
tolkverksamhet samt administration och samordning av flyktingmottagandet.
Härutöver kan särskilda bidrag lämnas av invandrarverket för

1989/90:SfU21

Bilaga 2

39

olika ändamål. Det gäller bidrag för bi a. sysselsättningsskapande åtgärder,
genomgångsbostäder, samarbetsprojekt mellan kommuner samt
samarbetsprojekt mellan folkrörelser och kommuner.

Enligt regeringsförslaget kan en schablonisering av ersättningen till
kommunerna stimulera kommunerna att vidta mer aktiva åtgärder för
att flyktingarna snabbare skall integreras i det svenska samhället och
klara sin försörjning på egen hand. Med en generell och schabloniserad
ersättning anges också flexibiliteten i flyktingmottagandet öka bl.a.
därför att kommunerna får möjlighet att prioritera de åtgärder som
lokalt bedöms vara mest angelägna och verkningsfulla.

För vissa kostnader i anslutning till flyktingmottagningen har invandrarverket
i dag möjlighet att inom en för varje budgetår fastställd
ram bevilja särskilda bidrag till kommunerna för vissa ändamål. Det
gäller bl.a. för sysselsättningsskapande åtgärder av projektkaraktär.
Under vissa förutsättningar kan också kostnader för genomgångslägenheter
för flyktingar ersättas.

Huvuddelen av de insatser av projektkaraktär för vilka särskild
ersättning i dag utgår bör enligt förslaget kunna finansieras inom
ramen för det nya ersättningssystemet. Förslaget innebär sålunda att
bidraget till genomgångsbostäder skall avvecklas i sin nuvarande form.

Till de kommuner som åsamkas extraordinära kostnader skall dock
ekonomisk ersättning kunna utgå efter prövning i varje enskilt fall.
Det gäller bl.a. kommuner som ökar sitt flyktingmottagande genom att
vidta särskilda, kostnadskrävande åtgärder för att få fram bostäder till
flyktingar. Även sådana extraordinära bostadskostnader som beror av
bostadssituationen på orten skall kunna ersättas. En förutsättning är
dock att kostnaderna väsentligt överstiger den genomsnittliga bostadskostnad
som ingår i schablonen.

Enligt motion Sf59 (mp) yrkande 1 kan genomgångsbostäder eller
inackordering i familjer vara en tillfällig lösning för att motverka att
bostadsbristen skall hindra en kommunutplacering av flyktingar. För
att detta boende inte skall bli permanent föreslås dock att det skall
följas upp av berörda myndigheter.

Bostadsfrågan är enligt motion Sf60 (fp) det största hindret för
kommunerna att ta emot fler flyktingar. Detta gäller främst i de
kommuner där behovet av arbetskraft är störst. Enligt motionärerna är
det på kort sikt därför nödvändigt att genom tillfälliga bostadslösningar
bereda flyktingar plats i kommunerna. Med hänvisning härtill förordas
i motionens yrkande 9 att ett speciellt stimulansbidrag för att stimulera
kommuner att bygga provisoriska bostäder åt flyktingar införs under
budgetåret 1990/91. I motionens yrkande 10 föreslås att 50 milj. kr.
skall anvisas för ändamålet.

1989/90:SfU21

Bilaga 2

40

Utskottet

Bostadsutskottet delar den i propositionen, motionerna och remissyttrandena
framförda uppfattningen att bristen på bostäder är ett svårt
hinder för kommunernas flyktingmottagning. Enligt boverkets senaste
redovisning av bostadsmarknadssituationen föreligger det i omkring 85
% av kommunerna en brist på bostäder. Samtidigt ger de preliminära
resultaten från en av länsbostadsnämnderna genomförd enkät avseende
bostadsförsörjningen vid handen att en stor andel av kommunerna på
sikt anser sig kunna lösa flyktingarnas bostadsfråga inom det permanenta
bostadsbeståndet. Bakom denna uppfattning ligger bl.a. bedömningen
att tillgången på bostäder till följd av bostadsbyggandets nuvarande
omfattning allmänt sett kommer att förbättras under de närmaste
åren. Undantag härifrån utgör de större kommunerna och då i
synnerhet storstadskommunerna där bostadsbristen bedöms bli bestående
under längre tid.

Utgångspunkten för flyktingarnas bostadsförsörjning bör enligt bostadsutskottets
mening vara att den skall tillgodoses inom det permanenta
bostadsbeståndet på samma grunder som för övriga bostadssökande.
Detta innebär bl.a. att bostäderna skall ha motsvarande standard
och kvalitet som andra bostäder och att de skall planeras och
förmedlas på det sätt som är gängse i kommunen. För att detta mål
skall nås fordras bl.a. att kommunerna i sin långsiktiga bostadsförsörjningsplanering
beaktar det tillkommande bostadsbehov som kommunens
flyktingmottagning ger upphov till. Genom att tillgodose flyktingars
bostadsefterfrågan inom ramen för kommunernas samlade ansvar
för bostadsförsörjningen torde förutsättningar skapas för att uppnå
likställighet mellan flyktingar och andra bostadssökande — något som
är viktigt för flyktingarnas integration och för att vidtagna åtgärder
skall skapa ett gott förhållande mellan invandrare och övriga kommuninvånare.

Även om det är utskottets principiella uppfattning att flyktingarnas
bostadsbehov skall tillgodoses inom det permanenta bostadsbeståndet
på det sätt som redovisats ovan är tillgången på bostäder i en övervägande
del av landets kommuner i dag sådan att också andra tillfälliga
åtgärder kan behöva tillgripas för att lösa en akut situation. En
förutsättning härför är dock att dessa lösningar verkligen är tillfälliga
och att de inte motverkar eller fördröjer en långsiktigt godtagbar
bostadsförsörjning.

Vid fastställandet av det schablonbelopp som i propositionen föreslås
ersätta dagens olika bidrag har hänsyn tagits bl.a. till den genomsnittliga
bostadskostnad som hittills ersatts av staten. Möjligheterna att inom
ramen för schablonbeloppet lösa flyktingarnas bostadsfråga genom
olika typer av tillfälliga bostäder, som t.ex. genomgångsbostäder, blir
därmed beroende av i vilken utsträckning kostnaderna för dessa bostäder
ligger i nivå med dagens kostnader. Samtidigt vill utskottet i detta
sammanhang peka på den frihet som kommunerna kommer att åtnjuta
när det gäller att hantera användningen av det nya stödet. Som anförs i
proposition blir det sålunda möjligt att på ett annat sätt än hittills

1989/90:SfU21

Bilaga 2

41

prioritera de åtgärder för att underlätta flyktingarnas integration i
samhället som lokalt bedöms mest angelägna och verkningsfulla. Vid
en sådan bedömning finns möjlighet att ta särskild hänsyn till bostadssituationen
för flyktingarna. Med den i propositionen förordade ordningen
bör förutsättningarna förbättras för att lokalt stödja nya, mera
okonventionella och i många fall också billigare lösningar avseende
flyktingars boende av bl.a. den typ som förordas i flera av de nu
behandlade motionerna. Sammantaget innebär sålunda det nya ersättningssystemet
att kommunerna under eget ansvar ges stor frihet att
disponera tillgängliga medel på det sätt som är mest lämpligt med
utgångspunkt i förhållandena i den enskilda kommunen. Därmed bör
också effektiviteten i stödsystemet kunna förbättras.

Som en del i dagens ersättningssystem för flyktingmottagandet ingår
ett stöd för genomgångsbostäder eller andra temporära bostäder för
flyktingar. Till den del denna kostnad motsvarar vad som är en normal
bostadskostnad vid en jämförelse med andra bostäder har den beaktats
vid fastställandet av det nya schablonbeloppet. Däremot har inte hänsyn
tagits till den del av av dagens ersättning för genomgångsbostäder
som avser kostnader härutöver. Dessa extraordinära kostnader föreslås
nu bli ersatta efter prövning i varje enskilt fall. Bostadsutskottet har
inga invändningar mot denna ordning. Det är givetvis inte möjligt att
vid fastställandet av ett schablonbelopp ta hänsyn till alla de lokala
förhållanden m.m. som kan råda. Inte minst gäller detta på bostadsområdet
där kommunernas kostnader för att lösa flyktingarnas bostadssituation
kan variera högst avsevärt. Det får därför anses motiverat att
särskild ekonomisk ersättning utgår till de kommuner som i sin
flyktingmottagning har bostadskostnader som ligger över den genomsnittliga
kostnaden. Enligt bostadsutskottets mening bör, som förordas i
propositionen, dessa extraordinära kostnader ersättas om de uppkommit
till följd av att kommunen fått vidta särskilda, kostnadskrävande
åtgärder för att få fram fler bostäder till flyktingar eller om kostnaderna
uppkommit därför att bostadskostnadsnivån på orten är hög. Utskottet
vill vidare understryka vikten av en generös prövning av
ersättningens storlek m.m. i det enskilda fallet så att tillkomsten av nya
bostadslösningar främjas.

Ett sätt att främja möjligheterna att få fram fler bostäder för flyktingar
är att förbättra informationen om hithörande frågor. En lång rad
informationsinsatser har också genomförts för att sprida information
såväl om flyktingfrågorna i allmänhet som om de specifika bostadsfrågorna.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på att boverket och
invandrarverket helt nyligen tillställt bl.a. kommunerna den gemensamma
broschyren Bra boende för flyktingar med exempel på hur
bostadsfrågan har lösts i några kommuner. Det kan enligt utskottets
mening förutsättas att berörda myndigheter m.fl. även fortsättningsvis
verkar för att information sprids. Utskottet vill i anslutning härtill
även peka på den resurs som frivilligorganisationerna utgör.

Mot bakgrund av det nu anförda är bostadsutskottet inte berett att
förorda införandet av särskilda stimulanser m.m. för flyktingbostäder
av den typ som föreslås i vänsterpartiet kommunisternas partimotion

1989/90:SfU21

Bilaga 2

42

Bo37 och i motionerna Bo222 (s), Sf59 (mp) yrkande 1 samt Sf60 (fp)
yrkandena 9 och 10. Utifrån de förhållanden bostadsutskottet har att
bedöma kan utskottet därför ställa sig bakom regeringsförslaget i vad
avser schablonersättningens utformning m.m. Beträffande ersättningen
för extraordinära kostnader anser utskottet, som ovan angetts, att en
generös prövning bör ske av ersättningens storlek till berörd kommun.

Bostadsutsskottet beslutar att med detta yttrande, under förutsättning
av socialförsäkringsutskottets medgivande därtill, till detta utskott överlämna
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo37 samt motion
Bo222 (s).

Stockholm den 27 mars 1990
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans
Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Gunnar
Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl
(vpk), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s) och
Ingrid Hasselström Nyvall (fp).

Avvikande mening

Erling Bager (fp), Jan Strömdahl (vpk), Kjell Dahlström (mp) och
Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Utskottet börjar med "Vid fastställandet" och
slutar med "berörd kommun" bort ha följande lydelse:

På landets flyktingförläggningar finns det i dag ett mycket stort antal
flyktingar med klara uppehållstillstånd som av olika skäl inte kunnat
erhålla kommunplats. Vid årsskiftet uppgick antalet flyktingar i denna
belägenhet till inte mindre än 7 000. Ett avgörande hinder för deras
utflyttning är den rådande bostadsbristen. Det är mot bakgrund härav
nödvändigt att snabba och effektiva åtgärder vidtas för att möjliggöra
en sådan utflyttning. Härigenom skulle inte bara bostadssituationen för
de utflyttande flyktingarna lösas utan också välbehövliga förläggningsplatser
för nyanlända flyktingar frigöras. Dessa omedelbara åtgärder
måste i sin tur kompletteras med mera långsiktiga åtgärder som
möjliggör att flyktingarnas bostadsfråga kan lösas inom det permanenta
bostadsbeståndet på samma villkor och under samma förutsättningar
som för andra medborgare.

För att på kort sikt råda bot på den rådande bristen på bostäder för
flyktingar måste tillfälliga bostadslösningar av olika slag tas fram. Aven
om det inom ramen för den förordade schablonersättningen till kommunerna
för flyktingmottagningen kan komma att skapas ett visst

1989/90:SfU21

Bilaga 2

43

utrymme för nya lösningar av bostadsfrågan är detta inte tillräckligt.
Bostadssituationen i många kommuner är sådan att ytterligare stimulanser
måste sättas in. Dessa stimulansåtgärder bör rikta sig såväl till
kommunerna som till allmänheten.

Inte minst allmänheten utgör en i hög grad outnyttjad resurs när det
gäller att snabbt få fram tillfälliga bostäder för flyktingar. Det är enligt
utskottets mening mot bakgrund härav angeläget att berörda myndigheter
m.fl. vänder sig direkt till allmänheten för att ta till vara den
potential och den dokumenterat goda vilja som där finns att hjälpa till
med att lösa de akuta problemen. Det gensvar som Röda korset fått på
en begäran om hjälp från allmänheten med tillfälliga bostäder visar
också på detta. För att ytterligare förbättra möjligheterna att snabbt få
fram bostäder åt de flyktingar som har fått uppehållstillstånd måste de
som t.ex. har stor bostadsyta stimuleras att hyra ut rum eller en del av
sin lägenhet till flyktingar. I de fall smärre ombyggnadsarbeten kan
erfordras för att en lämplig uthyrningslägenhet skall åstadkommas bör
dessa kostnader täckas genom bidrag.

Även kommunerna måste i en helt annan utsträckning än hittills
genom särskilda bidrag stimuleras till att iordningställa provisoriska
bostäder för flyktingar. Bidrag bör i första hand gå till kommuner som
genom fantasirikedom och engagemang åstadkommer olika typer av
tillfälliga flyktingbostäder. Bidraget bör sålunda inte begränsas till vissa
typer av bostäder eller till andra särskilt utpekade boendeformer.

De nu förordade lösningarna bör naturligtvis inte ersätta långsiktiga
åtgärder som syftar till att permanent lösa också flyktingarnas bostadsfråga.
Den som erhåller de nu aktuella typerna av tillfällig bostad bör
därför stå kvar i den ordinarie bostadskön och tilldelas en ordinarie
bostad enligt gällande köregler.

En förutsättning för att tillfälliga bostäder m.m. skall komma fram i
en tillräcklig omfattning är naturligtvis att information om behovet av
denna typ av bostäder och om stödmöjligheterna når ut till alla
berörda parter. Enligt utskottets mening bör därför en särskild informationskampanj
riktad i första hand till allmänheten men även till
landets kommuner m.fl. genomföras. Utskottet vill i anslutning härtill
också peka på den resurs som frivilligorganisationerna utgör i detta
sammanhang.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av förslagen i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo37 samt motionerna Sf59 (mp) yrkande
1, Sf60 (fp) yrkandena 9 och 10 samt Bo222 (s) anfört om
stimulanser för att få fram flyktingbostäder samt om informationsinsatser
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:SfU21

Bilaga 2

44

Remissyttranden över motion 1989/90:Bo37
Boverket

Boverket delar den uppfattning som förs fram i föreliggande motion
att det råder en akut kris inom flyktingmottagandet. Möjligheterna för
flyktingar att efter tilldelat uppehållstillstånd erhålla en bostad, utgör
för närvarande en av de mest besvärande flaskhalsarna. Det är i detta
perspektiv, när förläggningsvistelsen ska övergå till ett boende, som
flyktingmottagandet blir en angelägenhet för boverket.

Boverket har i en nyutkommen skrift "Bra boende för flyktingar"
redovisat sin syn på den situation som råder. Skriften har tagits fram
gemensamt av boverket och invandrarverket. De båda verken har den
gemensamma uppfattningen att flyktingar med uppehållstillstånd snarast
måste lämna förläggningsplatsen och erhålla en bostad. Kommunplaceringen
måste dock ske på ett sådant sätt att den enskilde
flyktingens integritet upprätthålls och att integrationen vinner accept
från övriga kommuninvånare.

Enligt boverkets uppfattning kan dessa värden bäst uppnås om de
tilltänkta bostäderna har samma standard och kvalitet som gäller för
övriga kommuninvånare samt att bostäderna planeras och förmedlas
på ett sätt som är gängse i kommunen. Bostäder för flyktingar bör
därför tillkomma inom ramen för kommunens långsiktiga bostadsförsörjningsplanering.
På så sätt kan negativ segregation undvikas. Bostädernas
utrymmes- och utrustningsstandard bör stå i överensstämmelse
med de villkor som gäller för statlig belåning. På så sätt kan likställighet
mellan flyktingar och svenskar lättare uppnås.

Bostadsfinansieringsreglerna ger emellertid redan idag möjligheter
till avsteg från kraven på fullvärdig bostadsstandard, självständighet i
boendet samt kravet att det ska vara fråga om permanent boende för
speciella grupper som äldre, handikappade, ungdomar m.fl. Den nyss
nämnda skriften ger uttryck för boverkets uppfattning att dessa möjligheter
till avsteg på ett flexibelt sätt kan tillämpas på flyktingbostäder
utan att den generella grundsynen och villkoren för en god bostad går
förlorad. I skriften ges exempel på hur flyktingars bostadsbehov kan
tillgodoses inom ramen för en framsynt bostadsförsörjningsplanering
men också genom olika former av tillfälliga genomgångsbostäder.

Boverket vill, mot bakgrund av det ovan sagda, tillstyrka förslaget
om ett särskilt stimulansbidrag för anpassning av bostäder så att det
blir möjligt att hyra ut ett rum eller en del av en bostad till flyktingar.
Sannolikt rör det sig oftast om iordningställande av ytterligare hygienutrymme,
kokmöjligheter och/eller entréutrymme. I enstaka fall kan
det bli fråga om tillbyggnad för att erhålla ytterligare rumsyta.

Ett sådant stimulansbidrag bör hanteras av invandrarverket genom
deras avtal med kommunerna. Det bör vara möjligt för kommunerna
att med dessa medel träffa överenskommelser med företrädesvis villaägare
om tillSlliga uthyrningsrum för mottagande av flyktingar. Andra
tänkbara möjligheter, som prövats i flera kommuner, är att kommu -

1989/90:SfU21

Bilaga 2

45

nen upphandlar villor eller bostadsrätter. Även privata fritidshus kan
vara en resurs i detta avseende. Det bör undersökas huruvida de
bostäder som byggs om med det föreslagna stimulansbidraget i framtiden
kan bli användbara som flergenerationsbostäder.

Boverket vill dock markera som sin uppfattning att dessa lösningar
måste betraktas som tillfälliga. Kommunen måste verka för att det
snarast iordningställs fullvärdiga bostäder för flyktingar som motsvarar
de allmänna kraven på integration och normalisering. Normalt ska
inga flyktingar behöva bo mer än två år i denna typ av tillSlliga
bostäder.

Boverket delar vidare motionärernas uppfattning att det krävs omfattande
informationsinsatser för att nå de målgrupper som skulle
kunna tänka sig och/eller ha möjlighet att upplåta bostadsutrymme för
flyktingar. Det torde i huvudsak vara fråga om villaägare eller i
begränsad omfattning bostadsrätts- eller hyresrättsinnehavare. För de
flyktingar som kommer ifråga kan en "värdfamilj" under en övergångstid
bli en bra introduktion i det svenska samhället och tjäna som
ett alternativ till förläggningsvistelse för de som har uppehållstillstånd.
Arrangemanget kan också ge svenska familjer möjlighet att visa solidaritet.
För vissa flyktingar kan det tjäna som ett alternativ till förläggningsvistelse.

Statens invandrarverk

Bristen på bostäder är allmänt sett det största enskilda hindret för ett
ökat kommunalt flyktingmottagande.

Invandrarverket har under lång tid aktivt arbetat med att på olika
nivåer påverka kommuner och andra myndigheter för att påskynda
framtagandet och färdigställandet av såväl permanenta som tillSlliga
bostadslösningar.

Det grundläggande problemet är för närvarande att bostäder produceras
och färdigställs i för liten omfattning. Bakgrunden är av generell
natur och beror bl.a. på den höga kostnadsnivån inom bostadsbyggandet.
Svårigheterna bör därmed åtgärdas genom bostadspolitiska beslut.

Den viktigaste insatsen är att öka det ordinarie bostadsbyggandet och
stimulera kommunerna att tidigarelägga redan planerat permanentbyggande.
I avvaktan på permanenta lösningar måste kommunerna engageras
för olika typer av tillSlliga bostäder i större utsträckning.

Uthyrningsrum till flyktingar är en lösning av bostadsproblemen
som borde spela en större roll än den gör idag i det kommunala
flyktingmottagandet. En breddad uthyrningsverksamhet kan bland andra
mer eller mindre okonventionella övergångslösningar möjliggöra att
ytterligare ett antal flyktingar kan tas emot i kommunerna. Sedan
invandrarverket i princip förlägger alla asylsökande tenderar dock
kommunernas mottagning i allt mindre omfattning ta i anspråk uthyrningsrum
och liknande. Kommunerna har planerat sitt mottagande
med mera permanenta lösningar.

Enskildas frivilliga insatser för flyktingar initierade genom folkrörelserna
eller gjorda på egen hand är av stor betydelse för flyktingarnas

1989/90:SfU21

Bilaga 2

46

fortsatta integration. En konkret och angelägen insats — sorn både har
mänskliga och ekonomiska fördelar för alla inblandade — är att hyra
ut ett rum eller en del av sin bostad till flyktingar. Inom ramen för
Ja-kampanjen uppmanade flera organisationer sina medlemmar att
ställa bostäder och rum till förfogande för flyktingar. Utfallet förefaller
dock hittills inte ha motsvarat förväntningarna.

Det är sannolikt så att det finns en betydande "överkapacitet" i det
svenska lägenhetsbeståndet med eller utan ekonomisk stimulans till
ombyggnad av lägenheter. Bristen på praktiska och ekonomiska förutsättningar
är troligen inte ett avgörande hinder för att de möjligheter
till uthyrning som finns inte bättre tas till vara. Hindren finns antagligen
främst att söka i svenskarnas attityder och den standard och livsstil
vi vant oss vid.

I den mån införandet av ett bidragssystem för ombyggnad och
anpassning av bostadslägenheter kan underlätta tillgången till bra uthyrningsrum
är det ett välkommet bidrag till den arsenal av olika
lösningar som måste eftersträvas för att nå ett ökat kommunalt mottagande.
Avgörande är dock i vilken utsträckning kommunerna är
beredda att se uthyrning av rum som en resurs i sitt mottagande.

Svenska kommunförbundet

Riksdagens bostadsutskott har berett Svenska kommunförbundet tillfälle
att avge yttrande över en motion om "Särskilda åtgärder på grund
av den akuta krisen inom flyktingmottagandet". Förbundets styrelse får
med anledning härav framföra följande.

Antalet asylsökande ökade kraftigt under andra halvåret 1989. Trots
de restriktioner som infördes i december, har det inte varit möjligt att
få fram kommunplatser för en stor grupp flyktingar som har tillstånd
att stanna i Sverige. Vid årsskiftet bodde därför ca 7000 flyktingar med
sådana tillstånd kvar på förläggningarna. Denna situation har uppstått
trots att många kommuner har tagit emot betydligt fler flyktingar än
de slutit avtal med invandrarverket om.

Ett viktigt skäl till att kommunerna inte kan öka sitt mottagande
ytterligare är bristen på bostäder. Trots att kommunerna har ökat sitt
bostadsbyggande kraftigt de senaste åren, råder det fortfarande bostadsbrist
i de flesta kommuner. Under 1989 påbörjades drygt 50 000
bostäder. Enligt kommunernas bostadsförsörjningsprogram kommer
nyproduktionen av bostäder att vara fortsatt hög under de närmaste
åren. Därmed bör situationen på bostadsmarknaden på lite sikt förbättras
betydligt även för flyktingar.

Flyktingar bör självfallet få bostäder på samma grunder som svenska
medborgare. De ska också få samma typ av bostäder, d.v.s. permanenta
bostäder. I avvaktan på att fler permanenta bostäder byggs, måste dock
kommunerna ibland som nödlösning erbjuda tillfälliga lösningar i
form av olika typer av genomgångsbostäder. I detta sammanhang bör
även uthyrningsrum utgöra ett alternativ. Målet är dock att denna typ
av tillfälligt boende ska bli kortvarigt.

1989/90: SfU21

Bilaga 2

47

Eftersom det kommer att behövas en hel del tillfälliga bostäder den
närmaste tiden, tillstyrker styrelsen förslaget om särskilda informationsinsatser
för att få fram fler uthyrningsrum till flyktingar.

När det gäller stimulansbidrag har styrelsen tidigare i olika sammanhang
framfört att kommunerna inte vill ha specialdestinerade bidrag
till begränsade områden eller grupper inom det bostadspolitiska området.
Ett specialdestinerat bidrag för att lösa en viss grupps problem
leder ofta till missnöje och ökade problem hos andra grupper som har
svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. Ett bidrag av det slag som
föreslås i motionen skulle också troligtvis medföra en omfattande och
kostnadskrävande administration.

Styrelsen avstyrker därför förslaget om stimulansbidrag. Det är enligt
styrelsens mening angeläget att insatserna koncentreras till att öka det
permanenta bostadsbyggandet.

Det bör dock understrykas att statens ansvar för flyktingmottagandet
motiverar ökade generella resurser till kommunerna för denna alltmer
omfattande verksamhet.

Reservation anfördes av fp-ledamöterna enligt bilaga.

Svenska kommunförbundet: bilaga

Reservation av Ulla Arnholm och Monica Wennäs (båda fp).

Vi anser att följande ändringar i styrelsens yttrande borde ha gjorts.

De två sista meningarna i tredje stycket från slutet "Ett specialdestinerat
bidrag — — — kostnadskrävande administration." utgår och
ersätts med:

"I ett läge med överfyllda flyktingförläggningar är det dock motiverat
med tillfälliga stimulansbidrag för att lösa den akuta krisen."

Sista stycket "Det bör dock — — — omfattande verksamhet." utgår
och ersätts med:

"Styrelsen tillstyrker därför förslaget med stimulansbidrag. Det är
dessutom enligt styrelsens mening angeläget att öka insatserna för det
permanenta bostadsbyggandet."

Rädda Barnen

Rädda Barnen har givits tillfälle att lämna synpunkter på de förslag
som lagts i motion 1989/90:Bo37.

Rädda Barnen ställer sig bakom tanken att extraordinära åtgärder är
nödvändiga för att snabbt lösa de akuta problemen med bostäder åt
flyktingar runt om i landets kommuner.

Att ge statsbidrag till enskilda personer som är villiga att bygga om
sina bostäder så att det blir möjligt att hyra ut en lägenhet eller ett
rum till en flykting eller en flyktingfamilj kan under rådande krissituation
vara en framkomlig väg att skaffa fram fler bostäder.

Rädda Barnen vill dock understryka att detta måste ses som en
tillfällig åtgärd i en krissituation. Denna åtgärd får på inget sätt ersätta
nyproduktion av bostäder.

1989/90:SfU21

Bilaga 2

48

Då det gäller förslaget om särskilda informationsinsatser till allmänheten
om behovet av uthyrningsrum/lägenheter till flyktingar så anser
Rädda Barnen att det i rådande situation är angeläget att sådana
genomförs.

1989/90:SfU21

Bilaga 2

49

Innehållsförteckning

Propositionerna

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1989/90 .
Motioner väckta under allmänna motionstiden

1989/90, överlämnade från bostadsutskottet

Utskottet

Helhetssyn

Individuella introduktionsplaner

AMS medverkan m.m

Ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet . ..

Lån till hemutrustning

Ersättning för kostnader för handikappade flyktingar

m.m

Asylsökande i kommuner m.m

Utbetalningsregler och administration av det nya ersättningssystemet

Ikraftträdande och övergångsregler

Uppföljning av ersättningssystemet

Bostäder till flyktingar

Anslagsfrågor

Hemställan

Reservationer

1. Individuella introduktionsplaner (vpk)

2. Kontaktfamiljer (mp)

3. Kurser om att starta företag (fp, c)

4. Kommunernas inflytande på arbetsmarknadsåtgärder

(c)

5. Alternativ till kommunmottagande (fp)

6. Ersättning vid anknytningsinvandring (vpk)

7. Ersättning vid anknytningsinvandring (mp)

8. Handikappade flyktingar (m)

9. Handikappade flyktingar (fp)

10. Ersättning för extra kostnader för flyktingar (vpk) . .

11. Lagförslaget (vpk)

12. Asylsökandes boende utanför förläggning och asylbistånd
vid långa väntetider (fp)

13. Utbetalning av ekonomiskt bistånd (fp)

14. Övergångsregler (m)

15. Uppföljning av ersättningssystem (mp)

16. Bostäder till flyktingar (fp, vpk, mp)

17. Bostäder till flyktingar (m)

18. Schablonbidrag till landstingen (vpk)

19. Medelsanvisningen (fp)

Särskilda yttranden

1. Rekrytering av arbetskraft på förläggningar (m, fp) . . .

2. Kurser om att starta företag (m)

3. Nytt ersättningssystem (m) 35 1989/90:SfU21

4. Lån till hemutrustning (vpk) 36

Bilaga 1 Lagförslaget 37

Bilaga 2 Bostadsutskottets yttrande 1989/90:BoU4y 38

51