Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1989/90:SfU20

Pensionsfrågor

1989/90

SfU20

FEMTE HUVUDTITELN
Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande tre propositioner rörande pensionsförmåner
samt motioner som väckts med anledning av propositionerna.

I proposition 1989/90:145 läggs fram förslag om höjning av pensionstillskotten
och förbättringar av vissa andra folkpensionsförmåner
för att kompensera pensionärerna för effekterna av skattereformen.

I proposition 1989/90:117 föreslås införande av ett särskilt pensionstillägg
till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat
barn.

I proposition 1989/90:148 lägger regeringen fram lagförslag i enlighet
med riksdagens beslut att s.k. undantagandepensionärer fr.o.m. den
1 juli 1990 skall ha rätt till pensionstillskott med beaktande endast av
den ATP som faktiskt utges.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Till betänkandet har fogats
17 reservationer och ett särskilt yttrande.

I proposition 1989/90:117 med förslag till lag om särskilt pensionstilllägg
till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn
har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
dels att riksdagen antar

1. lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård
av sjukt eller handikappat barn,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:000)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

dels att riksdagen till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1990/91
under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 17 000 000 kr.

Propositionerna
Proposition 1989/90:117

1 Riksdagen 1989/90. 11 sami. Nr 20

Lagförslag 3 har överlämnats till skatteutskottet för beredning. Övriga
lagförslag återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Proposition 1989/90:145

I proposition 1989/90:145 om höjt pensionstillskott och förbättringar
av vissa andra folkpensionsförmåner har regeringen (socialdepartementet)
föreslagit
dels att riksdagen antar

1. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

4. lag om ändring i lagen (1989:1047) om ändring i lagen
(1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen
(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

5. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen
om allmän försäkring,

dels att riksdagen

6. till Folkpensioner för budgetåret 1990/91 utöver i prop.
1989/90:100 bil. 7 föreslaget förslagsanslag anvisar ytterligare
410 000 000 kr.,

7. till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för
budgetåret 1990/91 utöver i prop. 1989/90:100 bil. 7 föreslaget förslagsanslag
anvisar ytterligare 60 000 000 kr.

Riksdagen bereds dessutom tillfälle att ta del av vad som i propositionen
anförts om

8. statsbidrag till kommunalt bostadstillägg (avsnitt 4.2),

9. beräkningen av bostadskostnad för kommunalt bostadstillägg (avsnitt
4.4).

Lagförslag 1—3 återfinns som bilaga 2 till betänkandet.

Proposition 1989/90:148

I proposition 1989/90:148 om pensionstillskott och kommunalt bostadstillägg
vid undantagande från den allmänna tilläggspensioneringen
har regeringen (socialdepartementet) föreslagit

dels att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

dels att riksdagen till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension
för budgetåret 1990/91 anvisar 5 000 000 kr. utöver vad som
tidigare beslutats (prop. 1989/90:100 bil. 7, SfU9, rskr. 152).
Lagförslaget återfinns som bilaga 3 till betänkandet.

1989/90:SfU20

Motionerna

1989/90:SfU20

Motion väckt med anledning av proposition
1989/90:117

1989/90:Sf62 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det särskilda pensionstillägget i första hand
skall tillförsäkras dem som redan genomfört vårdinsatser en bättre
pension,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
beräkningsgrunden för vårdbidrag bör ändras så att det utgår med 2,5
basbelopp vid helt vårdbidrag,

5. att riksdagen beslutar att utvidga den (örmånsberättigade personkretsen
i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att även de som haft mycket låga inkomster
och därav ett lågt berättigande till ATP under vårdåren skall ges rätt
till den nya förmånen,

7. att riksdagen beslutar att rätten till vårdår skall utgå från och med
första vårdåret i högst 15 år.

Yrkandena 3 och 4 i motion 1989/90:62 har överlämnats till socialutskottet.

Motioner väckta med anledning av proposition
1989/90:145

1989/90:Sf63 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
upphäver sitt beslut av den 15 december 1989 om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring; ändrat beräkningsunderlag för fastställandet
av basbeloppet för åren 1991 och 1992.

1989/90:Sf64 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ingen
urgröpning av basbeloppet skall ske och därmed full uppräkning av
basbeloppet skall göras inför år 1992 och därefter,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjda pensionstillskott,

3. att riksdagen beslutar att principen om dubbelt pensionstillskott
för förtidspensionärer skall behållas och att lag om ändring i lagen
(1969:205) om pensionstillskott utformas i enlighet därmed,

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att reduktionsfaktorn
för KBT inte skall höjas utan nuvarande tredjedelsregel
bibehållas,

5. att riksdagen besutar att förmögenhetsinnehav inte skall påverka
rätten till KBT.

1989/90:Sf65 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om okorrigerat basbeloppsindex i enlighet
med vad som i motionen anförts.

1989/90:Sf66 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till teknisk
lösning i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
bör uppmärksamma skillnaderna i olika kommuner vad gäller KBT.

1989/90:Sf67 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1989/90:145 och hos regeringen
begär förslag om ett nytt grundpensionssystem,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av pensionstillskottet
samt KBT enligt motionens förslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen bör följa kostnadsutvecklingen för
de särskilt utsatta grupperna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en årlig avstämning av basbeloppet.

1989/90:Sf68 av Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att manipulationer med basbeloppet inte
skall få göras,

2. att riksdagen beslutar att principen om dubbelt pensionstillskott
för förtidspensionärer skall behållas.

Utskottet

Höjt pensionstillskott m.m. (prop. 1989/90:145)

Allmänt

I propositionen föreslås en höjning av pensionstillskotten och förbättringar
av vissa andra folkpensionsförmåner för att kompensera pensionärerna
för effekterna av skattereformen.

I propositionen erinras om att enligt riksdagens beslut (prop.
1989/90:52, SfU8, rskr. 100) skall vid beräkning av basbeloppet fr.o.m.
år 1991 bortses från de prisförändringar som följer av vissa beskattningsåtgärder
m.m. som vidtas för att finansiera den sänkning av den
statliga inkomstskatten som genomförs åren 1990 och 1991. Detta
innebär att pensionärerna inte kompenseras i efterhand genom sådana
prisförändringars påverkan på basbeloppet. I stället får pensionärerna
direkt del av skattesänkningen 1991 och/eller av de förslag till åtgärder
som nu föreslås för att kompensera pensionärer med de lägsta inkomsterna
och som skall genomföras fr.o.m. den 1 januari 1991.

I motion Sf67 yrkande 1 anför Karin Israelsson m.fl., såvitt nu är i
fråga, att den föreslagna kompensationen är otillräcklig. För att radikalt
förbättra pensionärernas livssituation bör enligt motionärerna i
Stället införas en rejäl grundpension, lika för alla. Vid en sådan höjd
grundpension behöver folkpension och pensionstillskott inte utges.
Kommunala bostadstillägg behövs inte heller. Pensionen bör beskattas

1989/90:SfU20

på samma sätt som andra tjänsteinkomster, och de särskilda skattereglerna
för pensionärer kan avvecklas. Motionärerna hemställer att riksdagen
avslår propositionen i dess helhet och begär att regeringen
skyndsamt lägger fram förslag om ett nytt grundpensionssystem i
enlighet med det anförda. Motionärerna är vidare tveksamma till om
regeringens förslag fullt ut kompenserar pensionärerna för finansieringen
av skattereformen. Regeringen bör därför särskilt följa kostnadsutvecklingen
för de ekonomiskt svaga pensionärerna och andra utsatta
grupper, och motionärerna begär i yrkande 3 ett tillkännagivande
härom.

Vidare anför Ragnhild Pohanka och Eva Goés i motion Sf66 yrkande
1 att det nya skattesystemet kommer att kraftigt missgynna de
pensionärer som har låg ATP (mellan ca 0,83 och 1,5 ATP-poäng).
Dessa lar inte heller del av de föreslagna höjningarna av pensionstillskotten.
Motionärerna begär därför att regeringen återkommer med ett
nytt förslag till lösning av pensionärernas situation. En lösning skulle
enligt motionärerna kunna vara att folkpensionens grundnivå höjs.
För att inte pensionärer med hög ATP skall bli överkompenserade bör
ATP i stället utges med en lägre procentsats.

Riksdagens beslut om ändrad beräkningsgrund för basbeloppet kritiseras
i ett flertal motioner.

I motion Sf63 begär Lars Werner m.fl. att riksdagsbeslutet om sådan
ändrad beräkningsgrund upphävs så att pensionärerna får kompensation
för skatteomläggningens effekter. Detta skulle vara av särskild
betydelse för de pensionärer som har låg ATP och inte får pensionstillskott.

Sten Svensson m.fl. anför i motion Sf64 yrkande 1 att basbeloppet
för år 1991 kommer att urholkas med nära 3 % och för år 1992 med
ytterligare ca 3,5 %. Motionärerna anser att det är av väsentlig betydelse
att sambandet mellan konsumentprisindex och basbeloppet bibehålls
för att pensionärer och andra grupper skall känna trygghet och säkerhet.
Manipulationer med basbeloppet måste därför undvikas. Motionärerna
begär ett tillkännagivande om att full uppräkning av basbeloppet
skall göras fr.o.m. år 1992.

I motion Sf65 framhåller Gullan Lindblad m.fl. att ändringarna i
reglerna vid beräkning av basbeloppet får effekter dels i alla de
kontrakt av försäkringsmässig och civilrättslig natur som är bundna till
basbeloppets utveckling, dels i den långsiktiga utvecklingen av ATPsystemets
kompensationsnivå, dels för "minimipensionärernas" grundtrygghet.
Motionärerna anser att beräkningsgrunden för basbeloppet
bör ligga fest och att eventuell reduktion av pensionärernas pensioner
bör redovisas öppet. Detta kan ske antingen genom att pensionerna
beräknas enligt ett okorrigerat basbelopp och därefter öppet reduceras
med den "skatteeffekt" som pensionärerna inte skall kompenseras för,
eller genom att ett okorrigerat "basbelopp" räknas fram parallellt med
basbeloppet enligt de nya reglerna så att pensionärer — men även
andra som har kontrakt knutna till basbeloppet — kan se vad de

1989/90:SfU20

föreslagna förändringarna får för reella effekter. Motionärerna anser
att i vart fell ett okorrigerat "basbelopp" bör fastställas, och de begär
förslag i enlighet med det anförda.

Även Hans Dau i motion Sf68 yrkande 1 motsätter sig att manipulationer
med basbeloppet görs och att sambandet mellan konsumentprisindex
och basbeloppet bryts.

I motion Sf67 yrkande 4 anför Karin Israelsson m.fl. att motionärerna
är beredda att acceptera den ändrade beräkningsgrunden som en
tillfällig justering av basbeloppet för att ATP-pensionärerna inte skall
få både sänkt skatt och kompensation för effekterna av skattereformens
finansiering. Motionärerna anser dock att det vid sidan av ett sådant
basbelopp skall finnas ett okorrigerat "basbelopp" som årligen stäms
av, och de begär ett tillkännagivande härom.

Vad gäller motionsyrkandena om höjd grundpension vill utskottet
hänvisa till sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:SfU9. Utskottet
har där behandlat motioner med förslag till höjda grundpensionsförmåner
eller ändrade pensionssystem. Beträffande förslag till
förändringar i pensionssystemet hänvisade utskottet till att pensionsberedningen
har till uppgift att göra en allmän översyn av reglerna inom
det allmänna pensionssystemet och att pensionsberedningen räknar
med att avge sitt slutbetänkande under sommaren 1990. Utskottet
ansåg att de frågor som togs upp i motionerna hade samband med
pensionsberedningens arbete och att resultatet av detta arbete därför
borde avvaktas. Utskottet hänvisade även till att den pågående skattereformen
kunde bli av betydelse för vissa av frågorna. Höjda pensionsförmåner
— i det fallet en höjning av pensionstillskotten så att de
tillsammans med folkpensionens grundbelopp uppgick till två basbelopp
— var utskottet av statsfinansiella skäl inte berett tillstyrka.
Utskottet ansåg dock att såväl regeringens proposition om reformerat
skattesystem som pensionsberedningens arbete borde avvaktas.

Utskottet konstaterar till att börja med att de pensionärer som har
låga inkomster nu föreslås få en höjning av vissa pensionsförmåner,
och utskottet är inte berett att i detta sammanhang förorda en ytterligare
höjning av dessa förmåner. Eftersom motionsyrkandena förutsätter
förändringar i pensionssystemet anser utskottet vidare att resultatet av
pensionsberedningens arbete bör avvaktas. Utskottet, som vid tre tillfällen
under våren framfört denna uppfattning, förutom i SfU9 även i
yttranden till såväl skatteutskottet som finansutskottet (SfU4y resp.
SfU5y), avstyrker därför bifall till motionerna Sf66 yrkande 1 och Sf67
yrkande 1 i denna del.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer effekterna av skattereformen
i olika avseenden, inte minst vad gäller pensionärernas situation.
Något tillkännagivande med anledning av motion Sf67 yrkande 3
är därför inte påkallat.

Vad härefter gäller frågan om beräkningsgrunden för basbeloppet
vill utskottet erinra om vad som anfördes i betänkande 1989/90:SfU8
vid behandlingen av regeringens förslag i proposition 1989/90:52 till
ändrad basbeloppsberäkning. I betänkandet angavs att förslaget fick ses
mot bakgrund av de förslag som lades fram i proposition 1989/90:50,

1989/90:SfU20

genom vilka sänkta inkomstskatter i betydande utsträckning skulle
finansieras genom ökade indirekta skatter. Vid frånvaro av särskilda
åtgärder skulle enligt den propositionen en betydande del av de
skattskyldiga få automatisk kompensation för denna finansiering. Höjda
indirekta skatter höjer nämligen konsumentprisindex och därmed
basbeloppet, vilket i sin tur höjer basbeloppsanknutna förmåner såsom
pensioner. En sådan automatisk kompensation skulle urholka skattereformens
finansiering och skulle innebära en betydande omfördelning
mellan kollektivet pensionärer och övriga. Utskottet delade uppfattningen
att — om inte särskilda åtgärder vidtogs — en betydande del av
de skattskyldiga skulle få automatisk kompensation för de ökade
indirekta skatter som skulle finansiera de sänkta inkomstskatterna.
Utskottet tillstyrkte därför förslaget om en ändring av basbeloppsberäkningen,
vilket även blev riksdagens beslut. — Utskottet har vidhållit
denna uppfattning i sitt betänkande 1989/90:SfU9, och riksdagen har
följt utskottet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en förändring av beräkningsgrunden
för basbeloppet även får vissa icke önskvärda effekter.
Utskottet anser emellertid att det är nödvändigt att vid beräkningen
av basbeloppet fr.o.m. år 1991 bortse från effekterna av skattereformens
finansiering för att inte vissa skattskyldiga skall få såväl skattesänkning
som kompensation för denna finansiering. Det finns därför
inte skäl för riksdagen att ändra sin tidigare uppfattning.

Vad gäller frågan om ett okorrigerat "basbelopp" bör fastställas vid
sidan av basbeloppet har riksdagen under 1983/84 års riksmöte (FiU
1983/84:18, rskr. 83) begärt att regeringen skulle närmare överväga om
ett särskilt okorrigerat "basbelopp" borde fastställas och användas vid
sidan av det som tillämpas inom ramen för lagen om allmän försäkring.
Eftersom beräkningsgrunden för basbeloppet så småningom återställdes
fullföljdes emellertid inte utredningsuppdraget. Utskottet konstaterar
att ett okorrigerat "basbelopp" skulle komma att följa utvecklingen
av konsumentprisindex. Med hänsyn till att sådant index fortfarande
kommer att löpande fastställas finner utskottet inte skäl förorda
införandet av ett särskilt okorrigerat "basbelopp".

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf63, Sf64
yrkande 1, Sfö5, Sf67 yrkande 4 och Sf68 yrkande 1.

Pensionstillskott

I propositionen anförs att pensionärer med enbart folkpension och
pensionstillskott kommer att få ringa eller ingen del av skattesänkningen.
För att den föreslagna skattereformen inte skall få oönskade
fördelningspolitiska effekter är det nödvändigt att denna pensionärsgrupp
kompenseras genom en höjning av pensionstillskottet. Regeringen
föreslår därför att pensionstillskottet till folkpension i form av
ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension eller
änkepension höjs med fyra procentenheter till 54 % av basbeloppet
och pensionstillskottet för en förtidspensionär från nuvarande 100 %
till 104 % av basbeloppet.

1989/90:SfU20

I motion Sf64 yrkande 2 begär Sten Svensson m.fl. avslag på
förslaget om höjda pensionstillskott. Motionärerna hänvisar till att
moderata samlingspartiet i annat sammanhang har lagt fram ett förslag
om reformering av skattesystemet som inte leder till de skattehöjningar
som driver upp boende- och levnadskostnaderna under år 1991. Detta
alternativ kräver således enligt motionärerna inte ändringar i pensionssystemet
vare sig i form av försämrad basbeloppsuppräkning eller
höjda pensionstillskott. Motionärerna motsätter sig samtidigt att regeringen
i sitt förslag om höjda pensionstillskott går ifrån principen om
att förtidspensionärer skall ha dubbelt pensionstillskott. Det dubbla
pensionstillskottet är till främst för att underlätta situationen för dem
som blivit handikappade i unga år utan att dessförinnan ha haft
möjlighet att bygga upp ett eget hem eller att tjäna in någon ATP-rätt.
Förtidspensionärer måste dessutom betala skatt på sitt extra pensionstillskott.
Genom urgröpningen av basbeloppet skulle förtidspensionärer
inte heller få full kompensation för de kommande prisökningarna.
Motionärerna begär därför i yrkande 3 att riksdagen beslutar att
principen om dubbelt pensionstillskott för förtidspensionärer skall
behållas. Även Hans Dau begär i motion Sf68 yrkande 2 att denna
princip skall behållas.

I motion Sf67 begär Karin Israelsson m.fl. i yrkande 1 (delvis) avslag
på propositionen i denna del med hänvisning till att ett system med
förhöjd grundpension bör införas. Motionärerna anser emellertid att
pensionärerna i avvaktan på att ett sådant system genomförs bör
erhålla kompensation genom en viss höjning av pensionstillskotten.
Med hänvisning till det förslag till finansiering av skattereformen som
centern lagt fram och som enligt motionärerna ger ett bättre ekonomiskt
utfall för låginkomsttagare, anser de dock att en lägre kompensationsnivå
är tillräcklig. Motionärerna begär därför i yrkande 2 (delvis)
förslag om en höjning av pensionstillskotten med en tredjedel av nu
föreslagna höjningar.

Utskottet har ovan förordat att riksdagen bör vidhålla sin inställning
i fråga om det reducerade basbeloppet. För att de pensionärer som har
de lägsta inkomsterna skall kompenseras för effekterna av ska‘tereformens
finansiering anser utskottet att pensionstillskotten i enlighet med
regeringens förslag bör höjas till 54 % av basbeloppet för ålderspensionär
och 104 % av basbeloppet för förtidspensionär. Enligt utskottets
uppfattning får även förtidspensionärer kompensation för kostnadsökningar
på grund av skattereformen genom detta och övriga förslag som
regeringen lägger fram i proposition 145.

Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker
bifall till motionerna Sf64 yrkandena 2 och 3, Sf67 yrkandena 1 och 2
i dessa delar och Sf68 yrkande 2.

1989/90:SfU20

Handikappersättning och vårdbidrag

1989/90:SfU20

För att de extra utgifterna till följd av skattereformens finansiering för
åren 1990 och 1991 skall täckas föreslås i propositionen en höjning av
handikappersättningen fr.o.m. den 1 januari 1991 så att handikappersättning
utges med 69 %, 53 % eller 36 % av basbeloppet.

Vårdbidrag utges med hel, halv eller fjärdedels förtidspension till
ensamstående jämte pensionstillskott. På grund av den ovan föreslagna
höjningen av pensionstillskotten okar storleken av vårdbidraget, och
de som uppbär vårdbidrag kompenseras på så sätt för de extra utgiftsökningarna
i anledning av finansieringen av skattereformen. Av vårdbidraget
kan viss del bestämmas som ersättning för merkostnader.
Denna del är skattefri. Med hänsyn till den höjda nivån på vårdbidraget
föreslås i propositionen att merkostnadsdelen justeras i förhållande
härtill. Merkostnadsdelen föreslås utgöra 18 %, 36 %, 53 % eller
69 % av basbeloppet.

Karin Israelsson m.fl. yrkar i motion Sf67 yrkande 1 avslag på
propositionen även i denna del.

Med hänvisning till vad ovan anförts biträder utskottet de föreslagna
förändringarna och avstyrker bifall till motionen i denna del.

Kommunalt bostadstillägg

Kommunalt bostadstillägg (KBT) är inkomstprövat och utges enligt
grunder som den enskilda kommunen bestämmer, dock lägst med
belopp som svarar mot den del av bostadskostnaden som skall täckas
av bostadstillägg för att statsbidrag skall lämnas. Statsbidrag utgår för
närvarande under förutsättning att kommunen täcker minst 80 % av
den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 kr. men
inte 1 700 kr. för ogift pensionär och 1 850 kr. för makar.

Inkomstprövningsreglerna innebär bl.a. att bostadstillägget minskas
med en tredjedel av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger
750 kr. för den som är gift och 1 000 kr. för annan pensionär.
Som inkomst räknas t.ex. ATP, tjänstepension, arbetsinkomst samt
avkastning av kapital och fastighet. I inkomstunderlaget inräknas dock
inte ATP till den del den föranlett minskning av pensionstillskott. För
den som är ålderspensionär beaktas fr.o.m. den 1 juli 1989 inte sådan
intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen
(löneinkomst).

I propositionen anförs att de kommunala bostadstilläggen har stor
betydelse för pensionärer med låga inkomster. Eftersom kommunerna
själva beslutar om grunderna för sina KBT kan skillnaderna vara stora
mellan olika kommuner vad beträffar storleken på de kommunala
bostadstilläggen. Dessa skillnader i förening med de förslag som lagts
fram för finansiering av skattereformen motiverar enligt regeringen en
höjning av den övre gränsen för den del av bostadskostnaden som kan
ligga till grund för statsbidrag till KBT. Regeringen avser därför att
höja denna gräns till 1 900 kr. för ogift pensionär och 2 050 kr. för

makar. En sådan höjning blir av särskild vikt för dem som till följd av
taxeringsvärdeshöjning och höjd fastighetsskatt kommer att S en ökad
kostnad för sin bostadsfastighet.

I propositionen läggs även fram förslag om ändrade regler för
inkomstprövningen för KBT. Således skall innehavet av privatbostadsfastighet
eller privatbostad inte längre inverka på inkomstberäkningen.
För ålderspensionärer skall vid inkomstberäkningen inte heller tas
med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Vidare föreslås viss höjning
av inkomstavdraget. Förändringarna tillämpas i huvudsak även på
hustrutillägg och äldre änkepensioner.

Enligt nuvarande regler skall som inkomst vid beräkningen av KBT
även anses avkastning av förmögenhet. För en- och tvåfamiljsfastighet
som den pensionsberättigade bor i beräknas avkastningen enligt den
s.k. schablonmetoden vid taxering till statlig inkomstskatt. Från denna
summa får vissa avdrag göras. För jordbruks- och övriga fastigheter
beräknas avkastningen till 5 % av fastighetens taxeringsvärde. Samma
procentsats gäller vid beräkning av avkastning av banktillgodohavanden,
aktier, bostadsrättslägenheter och andelar i ekonomiska föreningar.
Förmögenhetsavkastningen höjs enligt lagen med 10 % av det
förmögenhetsbelopp som överstiger 120 000 kr. för makar gemensamt
och 75 000 kr. för en ogift pensionär. Fr.o.m. den 1 juli 1989
beräknas vid denna förhöjning förmögenhetsvärdet av en- och tvåfamiljsfastighet
samt jordbruksfastighet till en fjärdedel av den del av
taxeringsvärdet som överstiger 400 000 kr. Motsvarande gäller vid
värderingen av en andel i bostadsrättsförening, bostadsförening eller
bostadsaktiebolag. Om den pensionsberättigade eller hans make har
flera sådana fastigheter eller andelar skall bestämmelserna gälla endast
en av dem och då i första hand den som utgör stadigvarande bostad för
den berättigade. Fr.o.m. den 1 januari 1991 höjs gränsen till 800 000
kr.

I propositionen anförs att de fastigheter som innehas av de pensionsberättigade
vid KBT-beräkningen i allmänhet inte föranleder mer än
högst en ringa förmögenhet, medan inkomstprövningen i detta avseende
ger försäkringskassorna ett merarbete. Regeringen föreslår därför att
vissa fastigheter inte längre skall beaktas vid inkomstprövningen och
att detta bör gälla vad som i proposition 1989/90:110 benämns privatbostadsfostighet
och privatbostad. Privatbostadsfastigheterna avser bl.a.
vad som nu benämns schablonbeskattad villafastighet och mangårdsbyggnad
på jordbruksfastighet, förutsatt att huset används som s.k.
privatbostad. Huset skall således användas eller vara avsett att användas
för ägarens eller närståendes permanenta boende eller som fritidsbostad.
Även bostadsrättslägenhet i s.k. äkta bostadsrättsföretag räknas
som privatbostad. I propositionen anges vidare att skuld som hänför
sig till sådana tillgångar inte heller i fortsättningen får räknas av mot
annan förmögenhet.

I syfte att ytterligare uppmuntra ålderspensionärer till förvärvsarbete
föreslås vidare att för den som har ålderspension skall vid inkomstprövningen
bortses även från vad som i proposition 1989/90:110 defi -

1989/90:SfU20

nieras som inkomst av aktiv näringsverksamhet. I princip gäller att en
verksamhet utgör aktiv näringsverksamhet om den skattskyldige i inte
oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten.

I propositionen föreslås vidare att inkomstavdraget höjs till 35 % av
den beräknade årsinkomsten som överstiger 750 kr. för gift och 1 000
kr. för ogift pensionär. Som skäl för denna ändring anförs att den
föreslagna höjningen av statsbidraget till KBT tillsammans med de
föreslagna förändringarna vid inkomstprövningen och beräkningen av
bostadskostnad för fastighet kommer också de pensionärer till del som
får sänkt inkomstskatt genom den föreslagna skattereformen.

Den ändrade beräkningen av bostadskostnaden när pensionären
innehar privatbostadsfastighet innebär dels att fastighetsskatt skall inräknas
i bostadskostnaden, dels att bostadskostnaden skall minskas med
30 % av räntorna för lån som belöper sig på fastigheten. Det sistnämnda
medför således att 70 % av ränteutgifterna ingår i bostadskostnaden.

I motion Sf67 begär Karin Israelsson m.fl. i yrkande 1 avslag på
propositionen även vad gäller förändringar i KBT-reglerna. Motionärerna
begär i stället i yrkande 2 (delvis) förslag om en höjning av KBT
med en tredjedel av de av regeringen föreslagna höjningarna. Som skäl
för en lägre kompensation också när det gäller KBT åberopar motionärerna
centerns förslag till finansiering av skattereformen.

I motion Sf66 yrkande 2 begär Ragnhild Pohanka och Eva Goés ett
tillkännagivande om att skillnaderna i olika kommuner vad gäller
KBT bör uppmärksammas. Motionärerna anser att bostadstillägget bör
beräknas med utgångspunkt i den verkliga hyreskostnaden på orten för
en tvårumslägenhet när det gäller ensamstående och för en trerumslägenhet
när det gäller makar.

I motion Sf64 yrkande 4 begär Sten Svensson m.fl. avslag på
förslaget att KBT skall reduceras med 35 % av den beräknade årsinkomsten.
Motionärerna hänvisar särskilt till att pensionärernas grundavdrag
i det nya skattesystemet kommer att trappas av ännu snabbare
än i dag. Motionärerna begär vidare i yrkande 5 att vid beräkning av
avkastning av förmögenhet skall någon förhöjning av avkastningen i
förhållande till förmögenhetens värde inte ske.

Enligt utskottets uppfattning kommer de förslag till förstärkning av
KBT-förmånerna som regeringen lagt fram att medföra en rejäl kompensation
till de pensionärer som har de lägsta inkomsterna. Utskottet
delar även regeringens uppfattning att det är motiverat att i stället höja
inkomstavdraget för att inte personer med något högre inkomster skall
få för stor kompensation. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna
Sf67 yrkandena 1 och 2 i dessa delar och Sf64 yrkande 4.

Utskottet välkomnar även förslaget att privatbostadsfastighet och
privatbostad inte längre skall beaktas vid inkomstberäkningen, vare sig
som avkastning av själva fastigheten e.d. eller som underlag vid beräkningen
av den särskilda förhöjningen av avkastningen av förmögenheten.
Enligt utskottets mening bör det dock tydligare framgå av lagtexten
att sådana bostäder inte skall påverka inkomstberäkningen i något
avseende, och utskottet lägger därför fram förslag till ny lydelse av

1989/90:SfU20

berörda lagrum. Förslaget i motion Sf64 yrkande 5 att helt bortse från
förmögenhet vid beräkning av den särskilda förhöjningen är utskottet
inte berett tillstyrka, och motionen bör därför avslås.

Vad härefter gäller de skillnader mellan olika kommuner vid utgivande
av KBT som påtalas i motion Sf66 yrkande 2 vill utskottet
erinra om att skillnaderna utgör ett av skälen till regeringens förslag
att höja gränsen för hur stor del av bostadskostnaden som utgör grund
för KBT. Frågan behandlades även i betänkandet 1989/90:SfU9, varvid
utskottet anförde att kommunerna fritt får besluta om förmånligare
regler för KBT än de grundregler som utgör en förutsättning för rätt
till statsbidrag. Utskottet framhöll också att de skillnader i KBTgrunderna
som därvid kan uppstå är en följd av det kommunala
självstyret. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker bifall
till motion Sf66 yrkande 2.

Särskilt pensionstillägg (prop. 1989/90:117)

I proposition 1989/90:117 föreslås att föräldrar, som på grund av vård
av ett sjukt eller handikappat barn under lång tid har gått miste om
förvärvsinkomster, skall kompenseras ekonomiskt genom ett särskilt
skattefritt pensionstillägg till folkpension i form av ålderspension.

För att få förmånen skall föräldern ha vårdat barnet under minst tio
år. Pensionstillägget utges då med 25 % av basbeloppet per kalenderår.
Har vårdtiden överstigit 10 år ökas beloppet med 5 % av basbeloppet
per vårdår upp till en vårdtid av 15 år. Högsta pensionstillägg som kan
utges per kalenderår utgör sålunda 50 % av basbeloppet. Vid förtida
eller uppskjutet uttag av ålderspensionen minskas repektive ökas pensionstillägget
i motsvarande mån som pensionen.

Med en förälder skall likställas den som under vårdåren

1. i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har haft den rättsliga
vårdnaden om barnet,

2. med socialnämndens medgivande har haft hand om barnet för
stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, eller

3. har varit gift med barnets förälder eller har eller har haft barn med
denne om de varaktigt bott tillsammans.

Den som var särskilt förordnad förmyndare och vårdnadshavare för
barnet vid den tidpunkt då det fyllde 18 år eller det dessförinnan
ingick äktenskap, skall om vården fortsätter efter denna tidpunkt
likställas med sådan förmyndare.

Någon övre åldersgräns ligger inte i uttrycket barn, utan här åsyftas
endast relationen mellan den vårdade och vårdaren. Däremot kommer
en undre åldersgräns att finnas genom att ett krav uppställs på att
barnet under större delen av vårdåret skall ha fått hel förtidspension
eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning enligt lagen om allmän
försäkring. Dessa förmåner kan endast utgå sedan barnet fyllt 16 år.
Enligt särskilda övergångsregler till lagstiftningen skall dock med vårdår
likställas varje kalenderår fr.o.m. år 1964 t.o.m. år 1973, under
vilket föräldern vårdat sjukt eller handikappat barn som inte uppnått
16 års ålder och barnet har fått vårdbidrag i form av invaliditetsersätt -

1989/90:SfU20

ning. Sådan ersättning skall år 1964 ha utgått under sex månader och
övriga år fram t.o.m. år 1973 under större delen av året. Motivet för
dessa särskilda regler är att invaliditetsersättningen, till skillnad från
vad som är fallet med vårdbidraget, inte varit ATP-grundande.

Förälder får tillgodoräknas vårdår t.o.m. 64 års ålder eller, om
föräldern är född under något av åren 1911 — 1927, t.o.m. 65 års
ålder. Under sådana år som föräldern har fått förtidspension eller
sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring under större delen av
året eller tillgodoräknats pensionspoäng, alternativt skulle ha tillgodoräknats
ATP-poäng om tilläggspensionsavgift hade betalats inom föreskriven
tid eller undantagande från ATP inte gällt, kan vårdår inte
tillgodoräknas föräldern.

I motion Sf62 av Barbro Sandberg m.fl. begärs i yrkande 1 ett
tillkännagivande om att det särskilda pensionstillägget i första hand
skall tillförsäkra dem som redan genomfört vårdinsatser en bättre
pension. Förslaget bör, menar motionärena, ses som en provisorisk
lösning för redan genomförda vårdinsatser, men i framtiden måste det
bli möjligt att tillförsäkra anhöriga pensionsgrundande inkomst när
vården ges. Beträffande det föreliggande förslaget begär motionärerna i
yrkandena 5—7 att riksdagen i tre hänseenden beslutar utvidga möjligheten
att få det särskilda pensionstillägget. Motionärerna vill dels att
den som sedermera får barn med föräldern skall jämställas med
förälder om de varaktigt bott tillsammans, dels att de som haft mycket
låga inkomster och därför ett lågt berättigande till ATP under vårdåren
skall ges rätt till den nya förmånen dels ock att varje vårdår från första
året skall ge rätt till pensionstillägg för att undvika tröskeleffekter.

Den avgränsning av personkretsen som föreslagits i propositionen
överensstämmer med vad som gäller beträffande rätten att uppbära
föräldraförsäkring vid barns födelse, och utskottet finner inte anledning
att tillstyrka att även personer som haft en annan relation till
föräldern vid tiden för vården skall tilldodoräknas vårdår. Beträffande
villkoret att ATP-poäng inte får ha tillgodoräknats föräldern under
vårdåret sammanhänger detta med syftet med propositionen, nämligen
att kompensera den som avstått från förvärvsarbete för att vårda
barnet. Utskottet kan inte heller i denna del tillstyrka motionen.

Vad slutligen avser kravet i propositionen att minst tio år skall
föreligga för att pensionstillägg skall utges motiveras detta med att
förmånen bör förbehållas den som under lång tid vårdat ett sjukt eller
handikappat barn. Utskottet delar i denna del föredragande statsrådets
uppfattning att det därvid är rimligt att kräva minst tio år som
kvalifikationsgrund.

Utskottet biträder på grund av det anförda propositionens förslag.
Utskottet ser i likhet med vad som framhållits i såväl propositionen
som motionen det särskilda pensionstillägget som en övergångslösning
för dem som inte kommit i åtnjutande av vårdarlön, och något särskilt
uttalande härom från riksdagens sida är inte påkallat. I propositionen
framhålls också att i framtiden bör vårdbidrag eller vårdarlön som är
pensionsgrundande ersättningar ges till föräldrar i den nu aktuella

1989/90:SfU20

situationen. Det yrkande om vårdarlön som väckts i motionen liksom
ett yrkande om handikappades rätt till eget boende har av utskottet
överlämnats till socialutskottet för behandling.

Utskottet behandlar slutligen yrkande 2 i motionen. Motionärerna
begär här ett tillkännagivande om att vårdbidraget skall utgå med 2,5
basbelopp per kalenderår.

Vårdbidraget motsvarar beloppsmässigt vad som utges i hel förtidspension
som folkpension jämte pensionstillskott, för närvarande
196 % av basbeloppet. Som framgår ovan tillstyrker utskottet ett
förslag i proposition 145 om att pensionstillskottet skall höjas med 4 %
fr.o.m. den 1 januari 1990. Vårdbidraget skulle då komma att utges
med 2 basbelopp per år.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen på förslag av utskottet avslagit
motionsyrkanden om en höjning av vårdbidragets belopp till 2,5
basbelopp. Senast detta skedde var helt nyligen vid behandlingen av
utskottets betänkande SfU9. Utskottet hänvisar till detta betänkande
och avstyrker bifall till motionen även i denna del.

Undantagandepensionärer (prop. 1989/90:148)

Riksdagen har beslutat (1989/90:SfU9, rskr. 152) att pensionstillskott
fr.o.m. den 1 juli 1990 skall kunna utges till pensionärer som har eller
har haft undantagande från ATP med beaktande endast av den ATP
som faktiskt utges, och riksdagen har begärt ett lagförslag från regeringen.

Regeringen lägger i propositionen fram förslag till lagändring i
enlighet härmed. Lagändringen Sr även konsekvenser vid inkomstberäkningen
för kommunalt bostadstillägg och vid beräkningen av hustrutillägg.

Förslaget har inte föranlett några motionsyrkanden, och utskottet
biträder detsamma.

Medelsanvisning

En höjning av pensionstillskotten beräknas i proposition 145 medföra
en ökning av kostnaderna under anslaget D 2. Folkpensioner med 385
milj. kr. för budgeSret 1990/91. Höjningen av handikappersättningen
och vårdbidragets merkostnadsdel beräknas öka kostnaderna under
samma anslag med 25 milj. kr. för samma budgetår. I propositionen
föreslås därför att riksdagen utöver vad som tidigare anvisats till
Folkpensioner skall anvisa ytterligare 410 000 000 kr. för budgetåret
1990/91.

Höjningen av taket för kommunalt bostadstillägg beräknas i proposition
145 öka kostnaderna för statsbidrag till kommunerna med 95
milj. kr. per år eller för budgetåret 1990/91 med 47,5 milj. kr. De
ändrade inkomstprövningsreglerna beräknas inte medföra någon merkostnad,
men däremot den ändrade beräkningen av bostadskostnaden
för fastighet. Kostnaden för den senare ändringen beräknas till 25 milj.

1989/90:SfU20

kr. per år eller för budgetåret 1990/91 till 12,5 milj. kr. Anslaget D 3.
Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension föreslås därför i
propositionen ökat med 60 milj. kr.

Beträffande kostnaderna för förslagen i proposition 148 har riksdagen
vid sitt beslut om att pensionstillskott skall utgå utan hänsyn till
undantagande från ATP vid beräkningen av anslaget D 2. Folkpensioner
(prop. 1989/90:100 bil. 7, SfU9, rskr. 152) ökat anslaget till följd av
sådana kostnader med 130 milj. kr. Däremot har hänsyn inte tagits till
den merbelastning som uppkommer på anslaget D 3. Bidrag till
kommunala bostadstillägg till folkpension. Merbelastningen beräknas
till 5 milj. kr. för budgetåret 1990/91, varför i propositionen föreslås
att anslaget i fråga skall ökas med detta belopp.

Sammantaget innebär förslagen i propositionerna 145 och 148 att
till Folkpensioner skall anvisas ytterligare 410 milj. kr. och till Bidrag
till kommunala bostadstillägg till folkpension ytterligare 65 milj. kr.

1 motion Sf67 yrkande 1 begär Karin Israelsson m.fl. avslag på
proposition 1989/90:145 även såvitt avser medelsanvisningen.

Med hänvisning till att utskottet ovan har tillstyrkt i propositionerna
1989/90:145 och 1989/90:148 föreslagna förändringar, tillstyrker utskottet
även regeringens förslag till medelsanvisning. Motion Sf67 yrkande
1 bör därför avslås i denna del.

Kostnaderna för det nya pensionstillägget föreslås belasta ett nytt
anslag under femte huvudtiteln benämnt Särskilt pensionstillägg. Med
hänsyn till att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari
1991 kommer hälften av årskostnaden eller 17 milj. kr. för pensionstillägget
att belasta anslaget. Finansieringen föreslås ske på samma sätt
som sker beträffande övriga pensionsförmåner, dvs. genom socialavgiften
till folkpensionen och över statsbudgeten.

Utskottet har inte någon erinran mot propositionens förslag i denna
del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande höjd grundpension.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf67 yrkande 1 i denna
del och 1989/90:Sf66 yrkande 1,

res. I (c)
res. 2 (mp)

2. beträffande uppföljning av kostnadsutvecklingen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf67 yrkande 3,

res. 3 (c, mp)

3. beträffande beräkningsgrunden för basbeloppet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf63, 1989/90:Sf64 yrkande
1 och 1989/90:Sf68 yrkande 1,

res. 4 (m)
res. 5 (v, mp)

4. beträffande ett särskilt okorrigerat "basbelopp"

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf65 och 1989/90:Sf67
yrkande 4,

1989/90:SfU20

res. 6 (m, c)

5. beträffande höjda pensionstillskott

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:145 och med
avslag på motionerna 1989/90:Sf64 yrkandena 2 och 3,
1989/90:Sf67 yrkandena 1 och 2 i dessa delar och 1989/90:Sf68
yrkande 2 antar i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

res. 7 (m)
res. 8 (c)

6. beträffande handikappersättning och vårdbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:145 och med
avslag på motion 1989/90:Sf67 yrkande 1 i denna del antar i
propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

7. beträffande grunderna för KBT

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Sf66 yrkande 2
och 1989/90:Sf67 yrkandena 1 och 2 i dessa delar lägger proposition
1989/90:145 i denna del till handlingarna,

res. 9 (c)
res. 10 (mp)

8. beträffande beräkningen av bostadskostnad

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Sf67 yrkande 1 i
denna del lägger proposition 1989/90:145 i denna del till handlingarna,

9. beträffande inkomstreduktionen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:145 och med
avslag på motionerna 1989/90:Sf64 yrkande 4 och 1989/90:Sf67
yrkande 1 i denna del antar i propositionen framlagt förslag till
lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

res. 11 (m)

10. beträffande avkastning av privatbostad m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:145 och
med avslag på motion 1989/90:Sf67 yrkande 1 i denna del antar
i bilaga 4 som Utskottets förslag betecknade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1989:1047) om ändring i lagen
(1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen
(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension,

2. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av
lagen om allmän försäkring,

11. beträffande slopad förmögenhetsprövning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf64 yrkande 5,

res. 12 (m,fp)

12. beträffande särskilt pensionstillägg

att riksdagen antar de i proposition 1989/90:117 framlagda förslagen
till

1. lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig
vård av sjukt eller handikappat barn,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

1989/90:SfU20

13. beträffande personkretsen m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sfö2 yrkandena 1, 5 och 6,

res. 13 (fp)

14. beträffande vårdår

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf62 yrkande 7,

res. 14 (m,fp, c)

15. beträffande höjt vårdbidrag

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf62 yrkande 2,

res. 15 (fp)

16. beträffande undantagandepensionärer

att riksdagen antar i proposition 1989/90:148 framlagt förslag till
lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

17. beträffande anslag till särskilt pensionstillägg

att riksdagen till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1990/91
under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 17 000 000
kr.,

18. beträffande anslag till folkpensioner

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:145 och med
avslag på motion 1989/90:Sf67 yrkande 1 i denna del till förslagsanslaget
Folkpensioner för budgetåret 1990/91 anvisar
410 000 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har anvisat
(1989/90:SfU9, rskr. 152),

res. 16 (c) - villk. 8

19. beträffande bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension att

riksdagen med bifall till propositionerna 1989/90:145 och
1989/90:148 och med avslag på motion 1989/90:Sf67 yrkande 1 i
denna del till förslagsanslaget Bidrag till kommunala bostadstillägg
till folkpension för budgetåret 1990/91 anvisar 65 000 000
kr. utöver vad riksdagen tidigare har anvisat (1989/90:SfU9, rskr.
152).

res. 17 (c) - villk. 9

Stockholm den 29 maj 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s),
Ulla Johansson (s). Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik
(s), Margit Gennser (m), Ingegerd Elm (s), Maud Björnemalm (s),
Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Margo Ingvardsson (v), Ragnhild
Pohanka (mp), Christina Pettersson (s), Arne Mellqvist (s) och Marianne
Jönsson (c).

1989/90:SfU20

2 Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 20

Reservationer

1989/90:SfU20

1. Höjd grundpension (mom. 1)

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås en höjning av pensionstillskotten och förbättringar
av vissa andra folkpensionsförmåner. Enligt utskottets mening
är de föreslagna åtgärderna otillräckliga för att kompensera
pensionärerna för effekterna av skattereformen. För att radikalt förbättra
pensionärernas livssituation bör i stället införas en rejäl grundpension,
lika för alla. Vid en sådan höjd grundpension behöver folkpension
och pensionstillskott inte utges. Kommunala bostadstillägg
behövs inte heller. Pensionen bör beskattas på samma sätt som andra
tjänsteinkomster, och de särskilda skattereglerna för pensionärer kan
avvecklas. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag om ett nytt
grundpensionssystem i enlighet med det anförda. Vad sålunda anförts
bör riksdagen med bifall till motion Sf67 yrkande 1 i denna del som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande höjd grundpension
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf67 yrkande 1 i
denna del och med avslag på motion 1989/90:Sf66 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Höjd grundpension (mom. 1)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kommer det nya skattesystemet att kraftigt
missgynna de pensionärer som har låg ATP (mellan ca 0,83 och 1,5
ATP-poäng). Dessa får inte heller del av de föreslagna höjningarna av
pensionstillskotten. Regeringen bör därför återkomma med ett nytt
förslag till lösning av pensionärernas situation. Utskottet anser att
därvid bör övervägas en höjning av folkpensionens grundnivå och
samtidigt, för att inte pensionärer med hög ATP skall bli överkompenserade,
en lägre kompensationsnivå inom ATP. Det anförda bör med
bifall till motion Sf66 yrkande 1 ges regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande höjd grundpension
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf66 yrkande 1 och
med anledning av motion 1989/90:Sf67 yrkande 1 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Uppföljning av kostnadsutvecklingen (mom. 2)

Karin Israelsson (c), Ragnhild Pohanka (mp) och Marianne Jönsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
förutsätter" och slutar med "inte påkallat." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att de pensionärer som har låga inkomster
får full kompensation för effekterna av skattereformens finansiering.
Regeringen bör därför särskilt följa kostnadsutvecklingen för denna
pensionärsgrupp men även för andra utsatta grupper, så att åtgärder
kan vidtas om kompensationen inte visar sig tillräcklig. Det anförda
bör med bifall till motion Sf67 yrkande 3 ges regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande uppföljning av kostnadsutvecklingen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf67 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

4. Beräkningsgrunden för basbeloppet (mom. 3)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Vad
härefter" och på s. 7 slutar med "tidigare uppfattning." bort ha
följande lydelse:

Enligt tidigare riksdagsbeslut skall vid beräkningen av basbeloppet
ff.o.m. år 1991 bortses från prisförändringar som följer av vissa beskattningsåtgärder
m.m. Basbeloppet för år 1991 kommer att urholkas
med nära 3 % och för år 1992 med ytterligare ca 3,5 %. Enligt
utskottets mening är det därför av väsentlig betydelse att sambandet
mellan konsumentprisindex och basbeloppet bibehålls för att pensionärer
och andra grupper skall kunna känna trygghet och säkerhet.
Beräkningsgrunden för basbeloppet måste snarast återställas, och utskottet
anser att detta skall ske fr.o.m. basbeloppet för år 1992.

Det ovan anförda bör med bifall till motionerna Sf64 yrkande 1 och
Sf68 yrkande 1 ges regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräkningsgrunden för basbeloppet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf64 yrkande 1
och 1989/90:Sf68 yrkande 1 och med anledning av motion
1989/90:Sf63 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Beräkningsgrunden för basbeloppet (mom. 3)

Margo Ingvardsson (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Vad
härefter" och på s. 7 slutar med "tidigare uppfattning." bort ha
följande lydelse:

1989/90: SfU20

Enligt tidigare riksdagsbeslut skall vid beräkningen av basbeloppet
fr.o.m. år 1991 bortses från prisförändringar som följer av vissa beskattningsåtgärder
m.m., och detta kommer att medföra en sänkning
av pensionsförmånerna. Enligt utskottets mening kommer flertalet
förvärvsarbetande att avtalsvägen kompensera sig för skatteomläggningens
effekter medan pensionärer inte har den möjligheten. Pensionärer
utan eller med lägre ATP kommer inte heller att på annat sätt
kompenseras för skattereformens effekter, och särskilt gäller det pensionärer
som inte får pensionstillskott. Utskottet anser därför att riksdagen
bör upphäva sitt tidigare beslut så att basbeloppet även efter
innevarande år följer den allmänna kostnadsutvecklingen. Vad sålunda
anförts bör med bifall till motion Sf63 ges regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräkningsgrunden för basbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf63 och med anledning
av motionerna 1989/90:Sf64 yrkande 1 och 1989/90:Sf68
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Ett särskilt okorrigerat "basbelopp" (mom. 4)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans
Dau (m) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Vad
gäller" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att ändringar i reglerna för beräkning av
basbeloppet får effekter dels i alla de kontrakt av försäkringsmässig och
civilrättslig natur som är bundna till basbeloppets utveckling, dels i
den långsiktiga utvecklingen av ATP-systemets kompensationsnivå, dels
för "minimipensionärernas" grundtrygghet. Med hänsyn till att ändringar
i beräkningsgrunden för basbeloppet skett vid flera tidigare
tillfällen och nu nyligen åter beslutats av riksdagen anser utskottet att
riksdagen ånyo (tidigare riksdagsbeslut, se FiU 1983/84:18, rskr. 83)
bör begära att regeringen närmare överväger om ett särskilt okorrigerat
"basbelopp" bör fastställas och användas vid sidan av det som tillämpas
inom ramen för lagen om allmän försäkring.

Vad sålunda anförts bör riksdagen med bifall till motionerna Sf65
och Sf67 yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande ett särskilt okorrigerat "basbelopp"

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf65 och
1989/90:Sf67 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90:SfU20

7. Höjda pensionstillskott (mom. 5)

1989/90:SfU20

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att pensionärernas standard i första hand skall garanteras
genom att full uppräkning sker av basbeloppet ff.o.m. år 1992.
Genom en annan form av reformering av skattesystemet skulle man
kunna undvika att boende- och levnadskostnaderna under år 1991
drivs upp. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett tillstyrka en
höjning av pensionstillskotten. Regeringens förslag i denna del bör
därför avslås och motion Sf64 yrkande 2 tillstyrkas.

Regeringen har genom sitt förslag om höjda pensionstillskott —
54 % till ålderspensionärer och 104 % till förtidspensionärer — gått
ifrån principen om att förtidspensionärer skall ha dubbelt pensionstillskott.
Enligt utskottets mening skall det dubbla pensionstillskottet
främst vara till för att underlätta situationen för dem som blivit
handikappade i unga år utan att dessförinnan ha haft möjlighet att
bygga upp ett eget hem eller att tjäna in någon ATP-rätt. Härvid bör
även beaktas att förtidspensionärer måste betala skatt på sitt extra
pensionstillskott, och att de genom urholkningen av basbeloppet inte
får full kompensation för de kommande prisökningarna. Utskottet
anser att riksdagen med bifall till motionerna Sf64 yrkande 3 och Sf68
yrkande 2 bör ge regeringen till känna att principen skall vara att
förtidspensionärer även i fortsättningen skall erhålla dubbelt pensionstillskott.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande höjda pensionstillskott
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf64 yrkandena
2 och 3 och 1989/90:Sf68 yrkande 2 och med avslag på motion
1989/90:Sf67 yrkandena 1 och 2 i dessa delar
dels avslår i proposition 1989/90:145 framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. Höjda pensionstillskott (mom. 5)

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

3 Riksdagen 1989190. II sami. Nr 20

utskottets mening tillgodosedda med en höjning av pensionstillskotten
med en tredjedel av vad regeringen nu föreslagit. Utskottet anser att
regeringen bör lägga fram nytt förslag i enlighet härmed. Det anförda
bör med avslag på propositionen i denna del och med bifall till
motion Sf67 yrkandena 1 och 2 i dessa delar ges regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande höjda pensionstillskott
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf67 yrkandena 1
och 2 i dessa delar och med avslag på motionerna 1989/90:Sf64
yrkandena 2 och 3 och 1989/90:Sf68 yrkande 2
dels avslår i proposition 1989/90:145 framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. Grunderna för KBT (mom. 7)

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "yTkande 4." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att pensionärernas ekonomiska situation bör lösas
genom att ett system med förhöjd grundpension införs. I avvaktan på
att ett sådant system genomförs bör pensionärerna emellertid erhålla
kompensation för skattereformens effekter genom bl.a. en viss höjning
av det kommunala bostadstillägget. Genom en annan form av finansiering
av skattereformen skulle det ekonomiska utfallet för låginkomsttagare
bli bättre. Mot denna bakgrund är pensionärerna enligt utskottets
mening tillgodosedda med en mindre höjning av det s.k. taket för
kommunalt bostadstillägg, dvs. den del av bostadskostnaden som skall
utgöra grunden för KBT för att kommunerna skall få statsbidrag.
Utskottet anser att det är tillräckligt att taket höjs med en tredjedel av
vad regeringen nu föreslagit. Det anförda bör med avslag på propositionen
i denna del och med bifall till motion Sf67 yrkandena 1 och 2 i
dessa delar ges regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande grunderna för KBT
att riksdagen med med bifall till motion 1989/90:Sf67 yrkandena
1 och 2 i dessa delar och med anledning av proposition
1989/90:145 samt med avslag på motion 1989/90:Sf66 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Grunderna för KBT (mom. 7)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad
härefter" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Konstruktionen av statsbidraget till kommunala bostadstillägg med
en angiven högsta hyresnivå medför, särskilt i förening med kommu -

1989/90:SfU20

nernas rätt att utge bostadstillägg för hyreskostnader därutöver, att det
kan uppstå stora skillnader mellan kommuner vad gäller storleken av
KBT. För att minska dessa skillnader bör enligt utskottets mening KBT
i stället beräknas med utgångspunkt i den verkliga hyreskostnaden på
orten för en tvårumslägenhet när det gäller ensamstående och för en
trerumslägenhet när det gäller makar. Det anförda bör med bifall till
motion Sf66 yrkande 2 ges regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande grunderna för KBT
att riksdagen med med bifall till motion 1989/90:Sf66 yrkande 2
och med anledning av proposition 1989/90:145 samt med avslag
på motion 1989/90:Sfö7 yrkandena 1 och 2 i dessa delar som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Inkomstreduktionen (mom. 9)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås en höjning av det inkomstavdrag som skall
reducera KBT, från 33,3 % till 35 % av den beräknade årsinkomsten.
Utskottet anser det inte motiverat att höja inkomstavdraget, och detta
med hänsyn särskilt till att pensionärernas grundavdrag i det nya
skattesystemet kommer att trappas av ännu snabbare än i dag. Med
bifall till motion Sf64 yrkande 4 bör propositionen avslås i denna del.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande inkomstreduktionen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf64 yrkande 4 och
med avslag på motion 1989/90:Sf67 yrkande 1 i denna del avslår
i proposition 1989/90:145 framlagt förslag till lag om ändring i
lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension,

12. Slopad förmögenhetsprövning (mom. 11)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Hans
Dau (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet välkomnar" och på s. 12 slutar med "därför avslås." bort ha
följande lydelse:

I propositionen har lagts fram förslag att värdet av privatbostadsfastighet
och privatbostad inte skall beaktas vid den förhöjning av avkastningen
som skall ske om förmögenheten överstiger visst belopp. Utskottet
anser att det nu är dags att helt slopa förmögenhetsprövningen
för KBT så att någon förhöjning av avkastningen i förhållande till
förmögenhetens värde inte skall ske. Det anförda bör med bifall till
motion Sf64 yrkande 5 ges regeringen till känna.

1989/90:SfU20

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande slopad förmögenhetsprövning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf64 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Personkretsen m.m. (mom. 13)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att de delar av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Den
avgränsning" och slutar med "tillstyrka motionen." och på s. 13 som
börjar med "Utskottet biträder" och på s. 14 slutar med "för behandling.
" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Sfö2 att förslaget om ett
särskilt pensionstillägg bör ses som en provisorisk och tillfällig lösning
för redan genomförda vårdinsatser, och att det i framtiden måste bli
möjligt att tillförsäkra anhöriga pensionsgrundande ersättning när vården
ges. Utskottet anser också i likhet med motionärerna att vissa
ändringar i förslaget behövs. Sålunda bör personkretsen för rätt till
särskilt pensionstillägg utvidgas till att även omfatta den som sedermera
får barn med föräldern om de varaktigt bott tillsammans under den
tid vården pågått. Att vårda ett handikappat barn kräver en stor insats
av föräldern. För att bättre klara de krav som ställs kan en viss kontakt
med yrkeslivet ibland utgöra en psykologisk förutsättning för att föräldern
skall orka med den isolering som vårdansvar för ett svårt handikappat
barn ofta innebär. Enligt utskottets mening är det därför
rimligt att även föräldrar, som haft inkomster som endast berättigar till
en mycket knapp tilläggspension, får komma i fråga för förmånen av
särskilt pensionstillägg.

Det får ankomma på regeringen att snarast lägga fram förslag till
sådana lagändringar som utskottet föreslagit.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande personkretsen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf62 yrkandena 1, 5
och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

14. Vårdår (mom. 14)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit
Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Marianne
Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Vad
slutligen" och slutar med "som kvalifikationsgrund." bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1989/90:Sf62 att ett krav på
minst tio vårdår för rätt till särskilt pensionstillägg ger upphov till

1989/90:SfU2ö

olyckliga tröskeleffekter. För att undvika detta bör rätten till särskilt
pensionstillägg föreligga redan från det första vårdåret upp till högst 15
vårdår.

Det får ankomma på regeringen att lägga fram förslag till lagändring
som tillgodoser vad utskottet anfört.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande vårdar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf62 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Höjt vårdbidrag (mom. 15)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
"Riksdagen har" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:
Senast i reservation 29 till utskottets betänkande 1989/90:SfU9 har
folkpartiledamöterna i utskottet framhållit att den ersättning som utges
till en förälder som stannar hemma och vårdar ett handikappat barn
är otillräcklig. Det är därför angeläget att vårdbidraget höjs till 2,5
basbelopp. Utskottet vidhåller denna inställning och anser att regeringen
bör lägga fram förslag till lagändringar i enlighet härmed.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande höjt vårdbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf62 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Anslag till folkpensioner (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

I proposition 145 har den föreslagna höjningen av pensionstillskotten
beräknats medföra en ökning av kostnaderna med 385 milj. kr. för
budgetåret 1990/91, medan höjningen av handikappersättningen och
vårdbidragets merkostnadsdel har beräknats öka kostnaderna med 25
milj. kr. Utskottet har ovan avstyrkt bifall till regeringens förslag till
höjning av pensionstillskotten och föreslår därför att riksdagen utöver
vad som tidigare anvisats till Folkpensioner anvisar ytterligare
25 000 000 kr. för budgetåret 1990/91.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslag till folkpensioner
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf67 yrkande 1 i
denna del och med anledning av proposition 1989/90:145 till

1989/90:SfU20

förslagsanslaget Folkpensioner för budgetåret 1990/91 anvisar
25 000 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har anvisat
(1989/90:SfU9, rskr. 152),

17. Bidrag till kommunala bostadstillägg till
folkpension (mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:
Höjningen av det s.k. taket för kommunalt bostadstillägg beräknas i
proposition 145 öka kostnaderna för statsbidrag till kommunerna med
47,5 milj. kr. för budgetåret 1990/91, medan den ändrade beräkningen
av bostadskostnaden för fastighet beräknas till 12,5 milj. kr.

Ändrade beräkningsgrunder för KBT till undantagandepensionärerna
beräknas i proposition 148 medföra en ökning av statsbidraget till
kommunerna med 5 milj. kr. för budgetåret 1990/91.

Utskottet har ovan motsatt sig att det s.k. taket för bostadstillägget
höjs. Till följd härav föreslår utskottet att till Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpension anvisas ytterligare 17,5 milj. kr.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:148 och motion
1989/90:Sf67 yrkande 1 i denna del samt med anledning av
proposition 1989/90:145 till förslagsanslaget Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1990/91 anvisar
17 500 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har anvisat
(1989/90:SfU9, rskr. 152).

Särskilt yttrande

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anför:

Vi har i reservation 1 föreslagit en förändring av pensionssystemet
genom införandet av en kraftigt förhöjd grundpension som skall utgå
lika till alla. Vid en sådan höjd grundpension behöver några särskilda
pensionsförmåner inte utges. I avvaktan på att ett sådant system införs
har vi dock inte velat motsätta oss de förslag som läggs fram i
proposition 1989/90:145 om höjningar av handikappersättningen, ändrade
nivåer för merkostnadsdelen av vårdbidraget och ändrade regler
för beräkningen av bostadstillägget med undantag för höjningen av det
s.k. taket.

1989/90:SfU20

I proposition 1989/90:117 framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig
vård av sjukt eller handikappat barn

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Till folkpension i form av ålderspension utges ett särskilt pensionstillägg
för år räknat enligt vad som sägs i denna lag.

2 § Det särskilda pensionstillägget utges till förälder som har vårdat sjukt
eller handikappat barn under minst tio vårdår och därvid har avstått från
förvärvsarbete.

Det särskilda pensionstillägget kan förutom till förälder utges till någon
annan som i övrigt uppfyller förutsättningarna enligt första stycket och som
under vårdåren

1. i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har haft den rättsliga
vårdnaden om barnet,

2. med socialnämndens medgivande har haft hand om barnet för stadigvarande
vård och fostran i syfte att adoptera det, eller

3. har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne, om
de varaktigt bott tillsammans.

Den som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare hade vårdnaden
om barnet vid den tidpunkt då det fyllde 18 år eller vid den tidigare
tidpunkt då det ingick äktenskap skall för tid därefter likställas med en
vårdnadshavare enligt andra stycket 1.

3 § i Med ett vårdår avses ett kalenderår under vilket

1. föräldern under större delen av året har vårdat sjukt eller handikappat
barn och

2. barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt
sjukbidrag jämte handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

4 § Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på grundval av
det antal vårdår som föräldern räknas till godo. Till grund för beräkningen
av pensionstillägget får läggas högst femton vårdår.

Vid beräkningen bortses från år för vilket föräldern enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring

1. har fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av kalenderåret,

2. har tillgodoräknats pensionspoäng,

3. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspensionsavgift
hade betalats inom föreskriven tid,

4. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om undantagande från försäkringen
för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § i lagrummets lydelse före
den 1 januari 1982 inte hade gällt för honom.

För år efter det då föräldern fyllt 64 år får vårdår inte tillgodoräknas
honom. Detsamma gäller för år då föräldern enligt 6 kap. 1 § tredje stycket
samma lag har tagit ut ålderspension före den månad under vilken han fyllt
65 år.

5 § För tio tillgodoräknade vårdår är det särskilda pensionstillägget per
kalenderår tjugofem procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen

1989/90:SfU20

Bilaga 1

1989/90:SfU20

Bilaga 1

6 § Om inte annat följer av denna lag skall vad som föreskrivs om
folkpension i lagen (1962:381) om allmän försäkring eller i annan författning
tillämpas på särskilt pensionstillägg. Detta skall dock inte gälla i fråga
om samordning med livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller sådan livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring.

I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.

7 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket
får meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av denna
lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2. Till grund för rätt till eller beräkning av särskilt pensionstillägg får
inte läggas vård som getts före år 1964.

3. Med ett vårdår enligt 3 § likställs varje kalenderår från och med år 1964
till och med år 1973, under vilket föräldern har vårdat sjukt eller handikappat
barn som inte uppnått 16 års ålder och barnet har fått vårdbidrag i form
av invaliditetsersättning

a) i fråga om år 1964 under sex månader, och

b) i fråga om övriga år under större delen av året.

4. Med handikappersättning likställs invaliditetstillägg enligt 9 kap. 2 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring i detta lagrums lydelse före den
1 juli 1975.

5. En förälder som är född under något av åren 1911 — 1927 får
tillgodoräknas vårdår även för det år under vilket han fyllt 65 år, om han
inte enligt 6 kap. 1 § tredje stycket nämnda lag har tagit ut ålderspension
före den månad under vilken han fyllt 65 år.

(1962:381) om allmän försäkring. För varje vårdår som tillgodoräknas därutöver
ökar tillägget med fem procent av basbeloppet.

För den som har börjat ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än
den månad under vilken han fyller 65 år minskas respektive ökas det
särskilda pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall minskas
eller ökas vid förtida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. nämnda lag.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § och 9 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

12 §2

För varje dag då en pensionsberättigad, som är bosatt här i landet, får
sjukhusvård på grund av sjukdom skall försäkringskassan ta ut en avgift
enligt vad som anges i denna paragraf.

Avgift tas ut från den som uppbär hel ålderspension. Avgift tas även ut
från den som uppbär hel förtidspension och som under tid med sådan pension
erhållit sjukhusvård på grund av sjukdom under 365 dagar.

Avgiften beräknas av försäk- Avgiften beräknas av försäkringskassan
med hänsyn till storle- ringskassan med hänsyn till storleken
vid vårdtillfället av pensions- ken vid vårdtillfället av pensionsförmåner
i form av ålderspension förmåner i form av ålderspension

och förtidspension enligt denna lag och förtidspension enligt denna lag,

samt pensionstillskott enligt lagen pensionstillskott enligt lagen

(1969:205) om pensionstillskott. (1969:205) om pensionstillskott

Avgiften skall utgöra en tredjedel och särskilt pensionstillägg enligt

av summan av förmånerna räknade lagen (1990:000) om särskilt pen per

dag, dock högst 55 kronor för sionstillägg till folkpension för lång varje

vårddag. Vid beräkningen av varig värd av sjukt eller handikap avgiften

per vårddag skall förmå- pat barn. Avgiften skall utgöra en

nemas månadsbelopp delas med tredjedel av summan av förmåner 30.

Avgiften per vårddag avrundas na räknade per dag, dock högst 55

till närmast lägre hela krontal. Av- kronor för varje vårddag. Vid be giften

för en kalendermånad får räkningen av avgiften per vårddag

aldrig överstiga avgiften för 30 skall förmånernas månadsbelopp

vårddagar. delas med 30. Avgiften per vårddag

avrundas till närmast lägre hela
krontal. Avgiften för en kalendermånad
får aldrig överstiga avgiften
för 30 vårddagar.

Avgiften tas ut genom avdrag vid utbetalning av sådana pensionsförmåner
som är avgiftsgrundande enligt andra och tredje styckena. Försäkringskassan
beslutar om sådant avdrag. Om avdrag inte kan göras på grund
av att avgiftsgrundande förmåner inte längre lämnas, skall någon avgift
inte tas ut. Inte heller skall avgift tas ut om pensionsförmånerna vid
vårdtillfället eller avdragstillfället är nedsatta enligt 10 kap. 2 § eller uppbärs
av annan än den pensionsberättigade enligt 10 kap. 3 §. Avgifterna
tillfaller den allmänna försäkringen.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1988:1543.

4 Riksdagen 1989/90. 11 sami. Nr 20

1989/90:SfU20

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

6§

Om pensionstillskott, hustrutill- Om pensionstillskott, hustrutilllägg
och kommunalt bostadstillägg lägg och kommunalt bostadstillägg

gälla särskilda bestämmelser. samt särskilt pensionstillägg gäller

särskilda föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90:SfU20

Bilaga 1

I proposition 1989/90:145 framlagda lagförslag

Propositionens lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Pensionstillskottet till ålderspen- Pensionstillskottet till ålderspension,
omställningspension, särskild sion, omställningspension, särskild

efterlevandepension eller änkepen- efterlevandepension eller änkepension
är femtio procent av basbelop- sion är femtiofyra procent av basbe pet

enligt 1 kap. 6 § lagen loppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring, (1962:381) om allmän försäkring,
om inte annat följer av bestämmel- om inte annat följer av bestämmelserna
i andra och tredje styckena. serna i andra och tredje styckena.

För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än
den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet det
belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet
minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller
ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.

Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid
utgången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp som
framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i motsvarande
mån. Pensionstillskottet till halv ålderspension är hälften av det
pensionstillskott som angetts i första eller andra stycket. För den som har
två tredjedelar av hel särskild efterlevandepension eller halv sådan pension
eller har änkepension, som med tillämpning av punkt 6 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring betalas ut med viss andel av en oreducerad sådan pension,
är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som
angetts i första stycket.

2a§2

Pensionstillskottet till förtids- Pensionstillskottet till förtidspension
utgör ett basbelopp enligt 1 pension är etthundrafyra procent av

kap. 6§ lagen (1962:381) om all- basbeloppet enligt 1 kap. 6§ lagen

män försäkring, om inte annat (1962:381) om allmän försäkring,

följer av bestämmelserna i andra om inte annat följer av bestämmel stycket.

sema i andra stycket.

För den som har två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension
är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott
som anges i första stycket. För den som får förtidspension för tid efter det
att ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän
försäkring skall pensionstillskottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen
minskas enligt 7 kap. 4§ andra stycket lagen om allmän
försäkring.

1989/90:SfU20

Bilaga 2

1 Senaste lydelse 1989:1044.

2 Senaste lydelse 1989:1045.

1989/90:SfU20

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller Bilaga 2

fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 och 4 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

3 §2

Alltefter hjälpbehovets omfatt- Alltefter hjälpbehovets omfattning
eller merutgiftemas storlek ut- ning eller merutgiftemas storlek utgör
handikappersättning för år räk- gör handikappersättning för år räknat
sextiofem, femtio eller trettiofy- nät 69, 53 eller 36 procent av basbe ra

procent av basbeloppet. loppet.

Handikappersättning kan begränsas till viss tid. Behovet av handikappersättning
skall omprövas i samband med beslut om förtidspension och då
den försäkrade tillerkännes ålderspension enligt denna lag.

Handikappersättning till försäk- Handikappersättning till försäkrad
som är blind utgör för tid före rad som är blind utgör för tid före

den månad, då hel ålderspension den månad, då hel ålderspension

eller hel förtidspension enligt den- eller hel förtidspension enligt denna
lag böfjar utgå, för år räknat sex- na lag böijar utgå, för år räknat 69

tiofem procent av basbeloppet. För procent av basbeloppet. För tid

tid därefter utgör ersättningen tret- därefter utgör ersättningen 36 pro tiofyra

procent av basbeloppet om cent av basbeloppet om ej stödbe ej

stödbehovet ger anledning till hovet ger anledning till högre er högre

ersättning. sättning.

Handikappersättning till försäk- Handikappersättning till försäkrad
som är döv eller gravt hörsel- rad som är döv eller gravt hörselskadad
utgör trettiofyra procent av skadad utgör 36 procent av basbe basbeloppet

om ej stödbehovet ger loppet om ej stödbehovet ger anled anledning

till högre ersättning. ning till högre ersättning.

4§3

Försäkrad förälder har för vård av barn som inte fyllt sexton år rätt till
vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild
tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall även beaktas
sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom
eller handikapp. Vårdar föräldern flera handikappade barn som inte fyllt
sexton år grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda
behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och
merkostnadernas storlek med belopp motsvarande hel eller halv eller en
fjärdedel av hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott
som svarar mot pensionen.

Av vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för

1989/90:SfU20

Bilaga 2

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1983:960.

1 Senaste lydelse 1988:131.

1989/90:SfU20

Bilaga 2

Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall omprövas
minst vart annat år, om det inte finns skäl för omprövning med
längre mellanrum.

Om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda barnet utgår vårdbidrag
under sådant avbrott som varar högst sex månader. Föreligger särskilda
skäl kan vårdbidrag utgå även under ett avbrott som varar ytterligare högst
sex månader.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om handikappersättning
och vårdbidrag för tid före ikraftträdandet.

3. För den som vid ikraftträdandet uppbär vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §
med ersättning för merkostnader bestämd till 17, 34, 50 eller 65 procent av
basbeloppet skall, så länge som behovet av vårdbidrag inte har omprövats
på annan grund, ersättningen för dessa kostnader därefter utgöra 18, 36,
53 respektive 69 procent av basbeloppet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av basbeloppet: -

17% om merkostnaderna uppgår
till 17 men inte 34% av basbeloppet; 34%

om merkostnaderna uppgår
till 34 men inte 50 %;

50% om merkostnaderna uppgår
till 50 men inte 65 %;

65 % om merkostnaderna uppgår
till 65% eller däröver.

18% om merkostnaderna uppgår
till 18 men inte 36 % av basbeloppet; 36%

om merkostnaderna uppgår
till 36 men inte 53%;

53% om merkostnaderna uppgår
till 53 men inte 69%;

69% om merkostnaderna uppgår
till 69% eller däröver.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§2

Hustrutillägg minskas med tre Hustrutillägg minskas med sextio
femtedelar och kommunalt bo- procent och kommunalt bostadstill stadstillägg

med en tredjedel av den lägg med trettiofem procent av den

del av den pensionsberättigades del av den pensionsberättigades

årsinkomst som överstiger 750kro- årsinkomst som överstiger 750kro nor

för den som är gift och nor för den som är gift och

1 000 kronor för annan. 1 000 kronor för annan.

Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunalt bostadstillägg
föreligger, göras först å bostadstillägget och därefter å hustrutillägget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om kommunalt bostadstillägg för tid före ikraftträdandet.

1989/90:SfU20

Bilaga 2

' Lagen omtryckt 1976:1014.
2 Senaste lydelse 1983:962.

I proposition 1989/90:148 framlagt lagförslag
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott
att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1981:694) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Denna lag1 träder i kraft den 1
januari 1982. Har undantagande

från försäkringen för tilläggspension
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring gällt för försäkrad
skall vid beräkning enligt 3§ av pensionstillskott
till den försäkrade
själv hänsyn tagas till den tilläggspension
som skulle ha utgått om undantagande
ej ägt rum.

Denna lag2 träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre föreskrifter gäller fortfarande
i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1982.

1989/90:SfU20

Bilaga 3

'.1981:694.

Andringen innebär att andra meningen upphävs. Senaste lydelse av ikraftträdandeoch
övergångsbestämmelserna 1988:173.

Av utskottet framlagda lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:1047) om ändring i
lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om
ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:1047) om ändring i
lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen
(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension1
att 5 § och punkt 1 och 3 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Med årsinkomst avses i denna
lag den inkomst, för år räknat,
som någon kan antas komma att
fa under den närmaste tiden. Såsom
inkomst räknas inte allmänt
barnbidrag, folkpension, tilläggspension
enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring till den del
pensionen föranlett minskning av
pensionstillskott enligt 3 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott
eller av barntillägg enligt 9 kap. 1
§ sista stycket lagen om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse
vid utgången av år 1989, livränta
som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda
lag i vad den enligt samma
lagrum avdragits från pension eller
understöd som någon på
grund av släktskap eller svågerlag
kan vara föranledd att utge. Som
inkomst räknas inte heller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa eller utbildningsbidrag
vid arbetsmarknadsut -

Utskottets förslag

Med årsinkomst avses i denna
lag den inkomst, för år räknat,
som någon kan antas komma att
få under den närmaste tiden. Såsom
inkomst räknas inte allmänt
barnbidrag, folkpension, tilläggspension
enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring till den del
pensionen föranlett minskning av
pensionstillskott enligt 3 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott
eller av barntillägg enligt 9 kap. 1
§ sista stycket lagen om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse
vid utgången av år 1989, livränta
som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda
lag i vad den enligt samma
lagrum avdragits från pension eller
understöd som någon på
grund av släktskap eller svågerlag
kan vara föranledd att utge. Som
inkomst räknas inte heller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa eller utbildningsbidrag
vid arbetsmarknadsut -

1 Lagen omtryckt 1976:1014

1989/90: SfU 20

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

bildning. För den som uppbär
folkpension i form av ålderspension
skall som inkomst inte räknas
sådan intäkt av tjänst som avses
i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen
(1928:370). Vid inkomstberäkningen
skall för den
som uppbär folkpension i form
av halv eller två tredjedelar av hel
förtidspension bortses från ett belopp
som motsvarar skillnaden
mellan

bildning eller inkomst av sådan
privatbostadsfastighet eller privatbostad
som avses i 5 § kommunalskattelagen
(1928:370). För den
som uppbär folkpension i form
av ålderspension skall som inkomst
inte räknas sådan intäkt av
tjänst som avses i 32 § 1 mom. a)
kommunalskattelagen eller intäkt
av aktiv näringsverksamhet som avses
i 18 § samma lag. Vid inkomstberäkningen
skall för den
som uppbär folkpension i form
av halv eller två tredjedelar av hel
förtidspension bortses från ett belopp
som motsvarar skillnaden
mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat
med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögen -

hets avkastning skall denna höjas
med tio procent av det belopp,
varmed förmögenheten överstiger
för den som är gift sextiotusen
kronor, och för annan sjuttiofemtusen
kronor. Vid beräkning av
förmögenhet skall värdet av fastighet,
som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), tas
upp till en fjärdedel av fastighetens
taxeringsvärde, till den del detta
överstiger 800 000 kronor. Detsamma
skall gälla vid beräkning av
värdet av jordbruksfastighet. Värdet
av andel i bostadsrättsförening,
bostadsförening eller bostadsaktiebolag,
tas upp till en fjärdedel av
värdet enligt 4 § tolfte stycket lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
till den del detta överstiger
800 000 kronor. Har den pensionsberättigade
eller hans make
flera sådana fastigheter eller andelar,
som avses här, gäller bestämmelserna
endast för en av dessa
och då i första hand för den som
utgör stadigvarande bostad för den
berättigade.

hets avkastning skall denna höjas
med tio procent av det belopp,
varmed förmögenheten överstiger
för den som är gift sextiotusen
kronor, och för annan sjuttiofemtusen
kronor. Vid beräkning av
förmögenhet skall värdet av sådan
privatbostadsfastighet eller privatbostad
som avses i 5 § kommunalskattelagen
inte beaktas.

1989/90:SfU20

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som festställas
av regeringen.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas
utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.

1. Denna lag träder i kraft, i
fråga om 5 § första stycket fjärde
meningen och 5 § andra stycket
frånsett höjningen av beloppsgränsen
400 000 kronor till 800 000
kronor den 1 juli 1989, i fråga om
5 § andra stycket såvitt avser
nämnda höjning av beloppsgrånsen
den 1 januari 1991, och i
övrigt den 1 januari 1990.

3. De nya föreskrifterna i 5 §
första stycket fjärde meningen och
de föreskrifter i 5 § andra stycket
som träder i kraft den 1 juli 1989
tillämpas inte i fråga om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg
som avser tid före den 1
juli 1989. De nya föreskrifter i 5
§ andra stycket som träder i kraft
den 1 januari 1991 tillämpas inte
i fråga om hustrutillägg eller
kommunalt bostadstillägg som avser
tid före den 1 januari 1991.

1. Denna lag träder i kraft, i
fråga om 5 § första stycket fjärde
meningen och 5 § andra stycket,
frånsett vad som föreskrivits om
aktiv näringsverksamhet samt om
privatbostadsfastighet och privatbostad,
den 1 juli 1989, i fråga om 5
§ första stycket tredje och fjärde
meningarna och andra stycket såvitt
avser aktiv näringsverksamhet,
privatbostadsfastighet och privatbostad
den 1 januari 1991, och i
övrigt den 1 januari 1990.

3. De föreskrifter i 5 § första
stycket fjärde meningen och de
föreskrifter i 5 § andra stycket
som träder i kraft den 1 juli 1989
tillämpas inte i fråga om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg
som avser tid före den 1
juli 1989. De nya föreskrifter i 5
§ första stycket tredje och fjärde
meningarna och andra stycket
som träder i kraft den 1 januari
1991 tillämpas inte i fråga om
hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg
som avser tid före den
1 januari 1991.

1989/90:SfU20

Bilaga 4

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:382) angående
införande av lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1962:382) angående införande
av lagen om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Utskottets förslag
16 §l

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1—4 övergångsbestämmelserna
till lagen (1960:99) angående
ändring i lagen den 29
juni 1946 (nr 431) om folkpensionering
skall fortfarande tillämpas.
Beträffande änkepension efter
man, som avlidit före den 1 juli
1960, skall dock i stället för 8 §
första stycket lagen om folkpensionering
i lagrummets lydelse
före nämnda tidpunkt gälla, att
sådan pension minskas med en
tredjedel av den del av den pensionsberättigades
årsinkomst som
överstiger 1 000 kronor. Vid
tillämpning i fall som nu sagts av
13 § 2 mom. sistnämnda lag skall
även procenttalet 20 utbytas mot
10 samt beloppet 20 000 kronor
utbytas mot 75 000 kronor. Vid
beräkning av förmögenhet skall
värdet av fastighet, som avses i
24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) och som bebos av
den pensionsberättigade, tas upp
till en fjärdedel av fastighetens taxeringsvärde.
Detsamma skall gälla
vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet,
där den pensionsberättigade
är bosatt.

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1—4 övergångsbestämmelserna
till lagen (1960:99) angående
ändring i lagen den 29
juni 1946 (nr 431) om folkpensionering
skall fortforande tillämpas.
Beträffande änkepension efter
man, som avlidit före den 1 juli
1960, skall dock i stället för 8 §
första stycket lagen om folkpensionering
i lagrummets lydelse
före nämnda tidpunkt gälla, att
sådan pension minskas med 35
procent av den del av den pensionsberättigades
årsinkomst som
överstiger 1 000 kronor. Vid
tillämpning i foll som nu sagts av
13 § 2 mom. sistnämnda lag skall
även procenttalet 20 utbytas mot
10 samt beloppet 20 000 kronor
utbytas mot 75 000 kronor. Vid
inkomstberäkningen bortses från
inkomst av sådan privatbostadsfastighet
eller privatbostad som avses
i 5 § kommunalskattelagen
(1928:370). Vid beräkning av förmögenhet
skall värdet av sådan privatbostadsfastighet
eller privatbostad
inte beaktas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande vid beräkning av änkepension som avser tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1987:366

1989/90:SfU20

Bilaga 4

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 1

Motionerna 3

Utskottet 4

Höjt pensionstillskott m.m. (prop. 1989/90:145) ........ 4

Allmänt 4

Pensionstillskott 7

Handikappersättning och vårdbidrag 9

Kommunalt bostadstillägg 9

Särskilt pensionstillägg (prop. 1989/90:117) 12

Undantagandepensionärer (prop. 1989/90:148) 14

Medelsanvisning 14

Hemställan 15

Reservationer 18

1. Höjd grundpension (c) 18

2. Höjd grundpension (mp) 18

3. Uppföljning av kostnadsutvecklingen (c, mp) 19

4. Beräkningsgrunden för basbeloppet (m) 19

5. Beräkningsgrunden för basbeloppet (v, mp) 19

6. Ett särskilt okorrigerat "basbelopp" (m, c) 20

7. Höjda pensionstillskott (m) 21

8. Höjda pensionstillskott (c) 21

9. Grunderna för KBT (c) 22

10. Grunderna för KBT (mp) 22

11. Inkomstreduktionen (m) 23

12. Slopad förmögenhetsprövning (m, fp) 23

13. Personkretsen (fp) 24

14. Vårdår (m, fp, c) 24

15. Höjt vårdbidrag (fp) 25

16. Anslag till folkpensioner (c) 25

17. Bidrag till kommunala bostadstillägg till

folkpension (c) 26

Särskilt yttrande (c) 26

Bilaga 1 I proposition 1989/90:117 framlagda lagförslag 27

Bilaga 2 I proposition 1989/90:145 framlagda lagförslag 31

Bilaga 3 I proposition 1989/90:148 framlagt lagförslag 36

Bilaga 4 Av utskottet framlagda lagförslag 37

1989/90:SfU20

■

gotab 96814, Stockholm 1990