Socialförsäkringsutskottets
betänkande
1989/90:SfU17
Invandring m.m.
TIONDE HUVUDTITELN
I betänkandet behandlas de i proposition 1989/90:100 bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
under litt. E Invandring m.m. upptagna anslagen
E 1, E 4 och E 6 jämte motioner.
Propositionen
Regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) har i proposition
1989/90:100 bil. 12 under litt E Invandring m.m. föreslagit riksdagen
att
(E 1) till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 274 960 000 kr.,
(E 4) till Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret 1990/91
anvisa ett förslagsanslag på 12 000 000 kr.,
(E 6) till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret
1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 14 412 000 kr.
Motionerna
1989/90:Sf36 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en successiv ökning av flyktingkvoten.
1989/90:Sf605 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utökad flyktingkvot.
1989/90:Sf610 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar höja flyktingkvoten med 750 personer till
sammanlagt 2 000,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om publicering av praxis.
1
1989/90
SfU17
1 Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 17
1989/90:Sföl1 av Alexander Chrisopoulos (vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om representation i styrelsen för statens invandrarverk.
1989/90:Sf615 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
flyktingkvoten bör ökas till minst 2 500 personer och att 6,5 milj. kr.
anslås för detta ändamål.
1989/90:Sf616 av Ulla-Britt Åbark och Owe Andréasson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökning av flyktingkvoten till 1 750 genom omfördelning
av resurserna inom av regeringen föreslagen budgetram.
1989/90:Sf618 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att flyktingkvoten
för den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige höjs till
3 000 personer per år,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att invandrarverket sammanställer
och utger en praxissamling i asylärenden.
1989/90:Sf619 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till regler som möjliggör för utländska medborgare
som ej är flyktingar att fa återflyttningsbidrag enligt vad i motionen
anförts.
1989/90:Sf626 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
flyktingkvoten bestäms till 1 750 flyktingar genom omfördelning av
resurser inom den av regeringen föreslagna budgetramen i enlighet
med vad som i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade ersättningar till flyktingar som frivilligt
återvänder till sina hemländer.
1989/90:Sf630 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kompensation för den förlorade tjänstebrevsrätten.
1989/90:Sf632 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
avseende myndighetsansvar över språkminoritetsfrågorna.
1989/90:Sf636 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för
budgetåret 1990/91 anslår 25 000 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit.
1989/90:Sf642 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att ett större antal flyktingar från lägren i Turkiet
med irakiska kurder tas emot till Sverige inom flyktingkvoten.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:U655.
1989/90:SfU17
2
1989/90:Sf644 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 13 000 000 kr. på
anslaget E 4. Överföring av flyktingar m.m.
Utskottet
E 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader
Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet för invandrar-
och medborgarskapsfrågor och huvudman på den statliga
sidan för överföring och mottagande av flyktingar och asylsökande.
Verket skall bevaka behovet av åtgärder för invandrare och språkliga
minoriteter samt ha kontakt med invandrarnas organisationer.
Från anslaget finansieras verkets centrala förvaltning i Norrköping,
regionkontoren samt funktionen för tillståndsprövning vid utredningsslussarna.
I instruktionen för statens invandrarverk — se 2 § förordningen
(1988:429) med instruktion för statens invandrarverk, ändrad 1989:564
— anges att verket särskilt skall
1. fullgöra de uppgifter som verket har enligt utlänningslagstiftningen,
medborgarskapslagstiftningen eller andra författningar,
2. svara för överföring och mottagande av organiserat uttagna flyktingar
samt för mottagande av asylsökande och för dessa ändamål driva
eller ha huvudansvaret för förläggningar,
3. medverka till att kommuner erbjuder flyktingar och asylsökande
bostad och i övrigt tas emot på ett lämpligt sätt i det svenska samhället,
4. fortlöpande bevaka behovet av åtgärder för att främja invandrares
och språkliga minoriteters sociala och kulturella situation i Sverige,
uppmärksamma berörda myndigheter på sådana behov samt verka för
att vidtagna åtgärder samordnas och att myndigheternas handläggning
av ärenden enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen är
effektiv,
5. verka för samordning av samhällsinformation till och om invandrare
samt svara för sådan samhällsinformation till invandrare som inte
ankommer på annan myndighet och för information till allmänheten i
invandrarpolitiska frågor,
6. svara för sådan dokumentation om invandrares och språkliga
minoriteters sociala och kulturella situation som inte ankommer på
annan myndighet,
7. vara kontaktorgan mellan samhället och invandrare, språkliga
minoriteter samt deras sammanslutningar,
8. föra register och statistik över utlänningar i landet i den utsträckning
det behövs för verksamheten.
Den 1 juli 1989, samtidigt med att en ny utlänningslag trädde i
kraft, infördes en ny organisation för invandrarverket och nya rutiner
för handläggningen av asylärenden. Den nya organisationen innebär
1989/90:SfU17
3
en regionalisering i syfte att åstadkomma effektivare handläggning av
utlänningsärenden och därmed kortare handläggningstider, ett bättre
flyktingmottagande och förbättrad samverkan mellan verket, andra
berörda myndigheter och kommunerna.
Invandrarverkets centrala organisation omfattar tre huvudenheter
för respektive tillstånds- och medborgarskapsfrågor, invandrar- och
flyktingfrågor, samt administration och information. Dessutom finns
en mindre planeringsavdelning som fungerar som en verksstab.
Fyra regionkontor svarar för ledningen av förläggningsverksamheten
och det direkta samarbetet med kommunerna. Regjonkontoren träffar
överenskommelser med kommunerna i regionen om flyktingmottagande
och samordnar flyktingarnas bosättning i kommunerna. Handläggningen
av asylärenden skall normalt ske vid någon av invandrarverkets
fyra permanenta utredningsslussar. För denna handläggning svarar en
tillståndsbyrå/enhet som ingår i verkets avdelning för tillstånds- och
medborgarskapsfrågor.
I motion Sf636 av Lars Werner m.fl. pekar motionärerna på de
uppgifter som verket har ålagts och anför att det är en väsentlig
skillnad mellan vad verket skall göra och vad som verkligen görs.
Enligt motionärerna håller ett långt, mödosamt och tålmodigt uppbyggnadsarbete
vad gäller invandrarpolitiken på att raseras, samtidigt
som alarmerande rapporter talar dels om ökad brottslighet bland
invandrarungdomar och utländska medborgare, dels om den ökade
andelen invandrarungdomar och andra generationens invandrare
bland personer med psykiska och psykosomatiska problem. Motionärerna,
som kritiserar de bristande möjligheterna för vanligt folk att
komma i kontakt med verket, framhåller att det är ytterst viktigt att
förutsättningar skapas som gör det möjligt för verket att bevaka och
fullfölja invandrarpolitikens praktiska tillämpning. De begär att 25
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit anvisas på detta anslag för att
verket skall få bättre möjligheter att klara sina arbetsuppgifter (yrkande
1).
Ovan har redogjorts för invandrarverkets organisation. Organisationen
innebär att olika frågor handläggs inom olika enheter och byråer
inom verket. Även om verket i det läge som råder med nödvändighet
fått koncentrera sina ansträngningar på den del av verksamheten som
rör mottagningen av asylsökande och flyktingar, innebär det inte att
övriga uppgifter åsidosätts. Motionärernas svepande kritik av verksamheten
vid invandrarverket är inte heller närmare underbyggd. Motionen
innehåller inga närmare uppgifter om vad den föreslagna anslagsökningen
skall användas till, och beloppet överstiger vida vad verket
begärt i sin anslagsframställning. Utskottet, som vill erinra om att
regeringen har bemyndigande att besluta om de tillfälliga resursförstärkningar
som erfordras för handläggning av asylärenden och mottagning
av flyktingar och asylsökande och för varje år i efterskott anmäla
detta för riksdagen, avstyrker därför bifall till motion Sf636 yrkande l
och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget
E 1.
1989/90:SfU17
4
Frågan om s.k. gamla invandrare tas upp i motion Sf632 av Erkki
Tammenoksa m.fl. Motionärerna påpekar att det i svensk invandrarpolitik
varit en bärande idé att alla myndigheter tar "sitt" ansvar över
"sina" invandrarfrågor men att invandrarverket haft en koordinerande
och samrådande funktion och handlägger bl.a. stödet till invandrarnas
organisationer. Enligt motionärerna finns det dock en motsättning i att
verket samtidigt handlägger såväl juridiska och polisiära frågor som
invandrarpolicy- eller s.k. samrådsfrågor, eftersom det måste antagas att
flyktingfrågan även i fortsättningen kommer att ta nära nog alla
verkets krafter i anspråk, och att därför ansvaret för invandrarnas
framtidsfrågor i Sverige kommer att försummas. Motionärerna anser
det ytterst angeläget att språkminoriteternas frågor uppmärksammas på
ett bättre sätt och föreslår att verket skall fa i uppdrag att komma med
förslag om hur dessa skall kunna handhas bättre i fortsättningen. De
begär ett tillkännagivande om myndighetsansvaret över språkminoritetsfrågorna
i enlighet med det anförda.
Som utskottet ovan anfört innebär invandrarverkets organisation att
olika enheter och byråer har olika arbetsuppgifter och att frågor om
mottagning av asylsökande och flyktingar inte sysselsätter all verkets
personal. Principen att varje fackmyndighet inom sitt område har
samma ansvar för invandrare som för den övriga befolkningen slogs
fast senast i samband med behandlingen av proposition 1985/86:98 om
invandrarpolitiken (SfU 20, rskr. 301). Utskottet anser inte att det
finns anledning att nu överväga en annan ansvarsfördelning för de
frågor som avses i motion Sf632 och avstyrker därför bifall till motionen.
I motion Sf611 av Alexander Chrisopoulos tas frågan om sammansättningen
av invandrarverkets styrelse upp. 1 motionen påpekas att
vänsterpartiet kommunisterna under en följd av år aktivt arbetat med
invandrar- och flyktingfrågor, och motionären anser det vara orimligt
att partiet saknas i den partipolitiskt sammansatta styrelsen för invandrarverket.
Han anför vidare att samma förutsättningar bör skapas för
alla partier att få insyn i verksamheten och kunna ta ansvar för
förverkligandet av de beslut som riksdagen fattar på detta område samt
begär ett tillkännagivande om att alla riksdagspartier bör vara representerade
i invandrarverkets styrelse.
Utskottet behandlade denna fråga senast i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1988/89:SfU17. Utskottet anförde därvid följande.
I proposition 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen, den
s.k. verksledningspropositionen, behandlades frågor som gäller riksdagens
och regeringens insyn i och styrning av de statliga myndigheternas
verksamhet. I propositionen angavs bl.a. att regeringen alltid borde
vara fri att avgöra en styrelses sammansättning. Därför borde inte
heller nomineringsförfarandet regleras. Förfarandet med att regeringen
i vissa fall inhämtade förslag från riksdagspartier och intresseorganisationer
borde däremot bestå. — Vid konstitutionsutskottets behandling
av propositionen angav utskottet (se KU 1986/87:29 s. 32) att en
lekmannastyrelses sammansättning måste bestämmas av regeringen
från fall till fall med beaktande av de uppgifter som myndigheten i
1989/90:SfU17
5
fråga har. Utskottet förutsatte vidare att det allmänna medborgerliga
omdöme som företräds av personer i de folkvalda församlingarna får
en stark representation i lekmannastyrelserna.
Socialförsäkringsutskottet ansåg mot bakgrund av det anförda att frågan
om sammansättningen av invandrarverkets styrelse får ankomma
på regeringen. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker
bifall till motion Sf611.
I två motioner tas frågan om publicering av praxis i asylärenden upp.
Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf610 (yrkande 11) ett tillkännagivande
om att invandrarverket skall publicera praxis i ärenden om
uppehållstillstånd, och Lars Werner m.fl. begär i motion Sf618 (yrkande
8) att verket skall ges i uppdrag att sammanställa och redovisa
praxis i asylärenden.
I proposition 1983/84:144 om invandrings- och flyktingpolitiken
underströk föredragande statsrådet starkt vikten av att gällande regler,
riktlinjer, motivuttalanden och praxis blev föremål för en systematisk
dokumentation och spridning. Statsrådets uttalande i denna del föranledde
inte något uttalande från riksdagens sida (SfU 1983/84:30). Utskottet
har därefter vid flera tillfållen behandlat frågan om praxispublicering.
Senast skedde detta i betänkandena 1988/89:SfU19 och SfU22,
där utskottet hänvisade till att en decentraliserad handläggning av
asylärenden till utredningsslussarna ställer stora krav på att huvudenhetens
ledning ser till att det blir en enhetlig praxis vid alla utredningsslussar
och att ändringar i praxis och aktuell länderkunskap
sprids till personalen vid utredningsslussarna. Utskottet utgick vidare
från att frågan om dokumentation och spridning av praxis utanför
invandrarverket skulle bli aktuell inom verket i samband med denna
decentralisering samt ansåg att något uttalande från riksdagens sida
med anledning av en motion i frågan mot denna bakgrund inte var
erforderligt.
Frågan om sammanställning och dokumentering av praxis togs upp
vid den offentliga utfrågning om flykting- och invandrarpolitiken som
utskottet höll den 20 mars 1990. Överdirektör Per-Erik Nilsson, invandrarverket,
uppgav därvid att arbetet pågick med att planera och i
vissa hänseenden utforma en praxisredovisning. Redovisningen avses
omfatta dels asylpraxis, dels övrig tillståndspraxis, dels medborgarskapspraxis.
Avsikten är att redovisningen skall bestå av en allmän del med
hänvisningar och referenser till förarbeten och annat liknande material
samt två delar med prejudicerande avgöranden (praxissamling).
Den ena av dessa senare två delar skall innehålla avgöranden rörande
juridisk-tekniska frågor — formalia — och den andra länderrelaterade
avgöranden i materiella frågor. Arbetet med denna del har påbörjats
med en sammanställning av ärenden rörande asylsökande från Iran.
Arbetet rörande Iran beräknas vara klart under våren och arbetet
rörande andra länder i huvudsak under hösten.
Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår att arbetet med en
praxissammanställning pågår inom invandrarverket. Utskottet anser
1989/90:SfU17
6
därför att något tillkännagivande med anledning av motionerna inte
behövs och avstyrker bifall till motionerna Sf610 yrkande 11 och Sf618
yrkande 8.
E 4. Överföring av flyktingar m.m.
Från anslaget bekostas organiserad överföring till Sverige av flyktingar,
bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resa
från Sverige för bosättning i annat land samt bidrag enligt förordningen
(1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas
resor till Sverige.
Till anslagsposten för organiserad överföring av flyktingar till Sverige
har i propositionen beräknats 6,5 milj. kr. Medelsberäkningen utgår
enligt propositionen från en uttagning och överföring av ca 1 250
flyktingar, dvs. samma omfattning som tidigare. I propositionen förutsätts
att regeringen därutöver, liksom tidigare, kan besluta om överföring
och övriga åtgärder som bedöms nödvändiga.
Sverige har sedan år 1950 haft ett av riksdagen beslutat system för
kollektiv överföring av flyktingar genom s.k. flyklingkvoter. Sedan år
1973 har denna kvot varit generell (dvs. icke nationalitetsbestämd) och
sedan år 1976 har den uppgått till ca 1 250 personer per år. — Kvoten
fastställs och används per budgetår. Antalet faktiskt överförda flyktingar
varierar från år till år, då uttagningsbeslut inte alltid omedelbart
kan följas av utresetillstånd från det land där flyktingen vistas. Under
budgetåret 1988/89 överskreds kvoten med ca 200 personer såväl i
fråga om antalet faktiskt inresta flyktingar som i fråga om antalet
beviljade tillstånd.
Vid sitt beslut om flyktingkvoten för budgetåret 1989/90 angav
regeringen att uttagning i första hand borde ske i länder i sydvästra
och mellersta Asien, i Syd- och Centralamerika samt i Sydostasien.
Flera motioner gäller flyktingkvotens storlek.
1 motion Sf618 av Lars Werner m.fl. begärs att flyktingkvoten skall
höjas till 3 000 personer per år (yrkande 2). I motion Sf615 av Inger
Schörling m.fl. anförs att flyktingkvoten bör höjas till minst 2 500
personer och att 6,5 milj. kr. bör anslås till ändamålet (yrkande 1). I
motion Sf610 av Bengt Westerberg m.fl. begärs att flyktingkvoten höjs
till 2 000 personer (yrkande 2) och i motion Sf644 av Sigge Godin
m.fl. att riksdagen höjer anslaget med 1 milj. kr. för detta ändamål till
sammanlagt 13 milj. kr. (yrkande 2). I motionerna Sf616 av Ulla-Britt
Åbark och Owe Andréasson och Sf626 av Hans Göran Franck m.fl.
(yrkande 3) begärs tillkännagivanden om att flyktingkvoten bör ökas
till 1 750 personer genom en omfördelning av resurserna, och i
motion Sf36 (yrkande 1) begär Berit Löfstedt m.fl. ett tillkännagivande
om att flyktingkvoten bör kunna höjas successivt och till en början
med 500 personer. Slutligen begär Carl Bildt m.fl. i motion Sf605
yrkande 1 ett tillkännagivande om att flyktingkvoten bör kunna höjas.
I motion Sf642 av Lars Werner m.fl. begär motionärerna att ett
större antal flyktingar från lägren med irakiska kurder i Turkiet skall
tas emot i Sverige inom flyktingkvoten.
1989/90:SfU17
7
Motioner om höjning av flyktingkvoten har behandlats av riksdagen
under en följd av år. Vid sin behandling av frågan vid förra årets
riksmöte hänvisade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
1988/89:SfU17 till att regeringen — utöver kvoten om ca 1 250 personer
— kunde besluta om överföring och övriga åtgärder som bedömdes
nödvändiga under budgetåret och avstyrkte bifall till föreliggande
motioner.
Liksom tidigare år förutsätts också i årets budgetproposition att
regeringen — utöver den nämnda kvoten om ca 1 250 flyktingar —
kan besluta om överföring och övriga åtgärder som bedöms nödvändiga
under budgetåret.
Utskottet, som vill erinra om att vid utskottets ovan nämnda utfrågning
den totala europeiska flyktingkvoten angavs till 4 000 personer,
delar motionärernas uppfattning att det finns anledning att höja flyktingkvoten.
Det är emellertid enligt utskottets mening knappast möjligt
att nämnvärt höja kvoten i en situation där mottagningsresurserna är
hårt ansträngda på grund av tillströmningen av asylsökande och de
stora svårigheterna att slussa ut dem som fått tillstånd i samhället.
Frågan om en höjning av flyktingkvoten har enligt vad utskottet erfarit
ingått som en viktig del i de överväganden som görs inom regeringskansliet
inför den översyn av flyktingpolitiken som planeras. Utskottet
utgår ifrån att frågan om möjligheten av att höja flyktingkvoten
kommer att ingå i översynen och att behovet av en sådan höjning
beaktas.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf618
yrkande 2, Sf615 yrkande 1 i denna del, Sf610 yrkande 2, Sf605
yrkande 1, Sf616, Sf626 yrkande 3 och Sf36 yrkande 1.
Utskottet utgår vidare från att frågan om kvotuttagningens inriktning
kommer att behandlas inom den nämnda översynen och att
därvid även frågan om prioritering av de irakiska kurdflyktingarna i
Turkiet kommer att beaktas. Utskottet avstyrker därmed bifall också
till motion Sf642.
Till anslagsposten för flyktingars resor från Sverige för bosättning i
annat land beräknas i propositionen 2,5 milj. kr. och till anslagsposten
för bidrag till flyktingar för anhörigas resor till Sverige 3 milj. kr.
Bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land Sr
lämnas för dels skäliga reskostnader, dels uppehälle under resan och
de första dygnen i det nya bosättningslandet samt kostnader för bagagetransport
och annat som har samband med resan med högst 1 500 kr.
per person, dock sammanlagt högst 7 500 kr. för flyktingen och hans
anhöriga. Med flyktingar avses i detta sammanhang även utlänningar
som fatt uppehållstillstånd av liknande skäl.
Lars Sundin begär i motion Sf619 att inte bara flyktingar utan alla
utländska medborgare skall kunna få återflyttningsbidrag.
Enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resor från
Sverige för bosättning i annat land avses med flyktingar utlänningar
som har fått uppehållstillstånd i Sverige och som har överförts hit med
stöd av ett särskilt regeringsbeslut — kvotflyktingar — samt utlänning
-
1989/90:SfU17
8
ar som har fått asyl enligt 3 kap. utlänningslagen eller uppehållstillstånd
av humanitära skäl. Bidrag får enligt förordningen också lämnas
till make eller maka eller barn under 18 år till en bidragsberättigad
flykting och, om det finns särskilda skäl, till andra anhöriga till
flyktingen som lever i hushållsgemenskap med denne.
Även om det i enskilda fall kan finnas behov av ekonomiskt stöd för
andra invandrare än flyktingar att återvända hem anser utskottet inte
att rätten till bidrag för bosättning i annat land bör vidgas på sätt som
begärs i motion Sf619. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen.
Hans Göran Franck begär i motion Sfö26 (yrkande 7) att ersättningarna
till flyktingar som frivilligt återvänder till sina hemländer skall
ökas till 1 500 kr. per person och 7 500 kr. per familj och att
anslagsposten får uppgå till 3,5 milj. kr.
Nivån på dessa bidrag regleras i den nämnda förordningen. Beloppen
höjdes den 1 november 1989 till nuvarande nivå (SFS 1989:783).
Enligt utskottets bedömning är motion Sfö26 yrkande 7 därigenom
tillgodosedd.
Det anförda innebär att utskottet med avstyrkande av bifall till motionerna
Sf615 yrkande 1 i denna del och Sfö44 yrkande 2 tillstyrker
förslaget i propositionen om medelsanvisning till anslaget E 4.
E 6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen
Från anslaget utgår statsbidrag till den stiftelse som ger ut Invandrartidningen.
Verksamheten vid Stiftelsen Invandrartidningen bedrivs fr.o.m. budgetåret
1988/89 i delvis nya former (prop. 1987/88:110, SfU 24, rskr.
301). Tidningsutgivningen bestäms av stiftelsens stadgar och genom ett
avtal med staten. Stiftelsens intäkter kommer huvudsakligen från prenumerationsavgifter
men kan också skapas genom försäljning av specialnummer
och kommersiella annonser. Underskott täcks med statsbidrag.
I propositionen föreslås att till stiftelsen — efter uppräkning för
kostnadsfördyringar — anvisas 14 412 000 kr.
Kurt Ove Johansson anför i motion Sf630 att regeringens förslag till
medelsanvisning innebär att stiftelsen inte ges full kompensation för
den förlorade tjänstebrevsrätten och att konsekvensen av detta blir att
stiftelsen permanent måste minska ambitionen i fråga om utgivningen.
Detta står enligt motionären i strid med riksdagens beslut om Invandrartidningens
verksamhet och motverkar Invandrartidningens möjligheter
att fullfölja sina uppgifter enligt de av regeringen fastlagda
stadgarna. Han begär i motionen ett tillkännagivande om nödvändigheten
av att riksdagens intentioner i fråga om Invandrartidningen inte
motverkas av att stiftelsen Invandrartidningen inte får full kompensation
för förlorad tjänstebrevsrätt.
Vid sin behandling av en liknande motion för budgetåret 1988/89
uttalade utskottet (1988/89:SfU9) att det då inte var möjligt att förutse
om den slopade tjänstebrevsrätten tillsammans med stiftelsens vidgade
verksamhet skulle komma att innebära att den då föreslagna medelsan
-
1989/90:SfU17
9
visningen var otillräcklig, utan det fick. ankomma på regeringen att
bedöma om det senare under budgetåret {anns anledning att återkomma
till riksdagen i frågan. — Enligt utskottets mening är det viktigt att
Invandrartidningen har möjlighet att fullgöra sina uppgifter. Utskottet
anser emellertid att regeringens bedömning av medelsanvisningen får
godtas och avstyrker bifall till motion Sf630.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till statens invandrarverk
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 i denna del
och med avslag på motion 1989/90:Sf636 yrkande 1 till Statens
invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 274 960 000 kr.,
res. 1 (vpk)
2. beträffande språkminoritetsfrågor
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sft>32,
3. beträffande invandrarverkets styrelse
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf611,
res. 2 (vpk)
4. beträffande publicering av praxis
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf610 yrkande 11 och
1989/90:Sf618 yrkande 8,
res. 3 (fp, vpk)
5. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf605 yrkande 1,
1989/90:Sf610 yrkande 2, 1989/90:Sf615 yrkande 1 i denna del,
1989/90:Sf616, 1989/90:Sf618 yrkande 2, 1989/90:Sf626 yrkande 3
och 1989/90:SB6 yrkande 1,
res. 4 (m, fp, mp)
res. 5 (vpk)
6. beträffande flyktingkvotens inriktning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf642,
res. 5 (vpk)
7. beträffande rätt till flyttningsbidrag
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf619,
8. beträffande storleken av flyttningsbidrag
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf626 yrkande 7,
9. beträffande anslag till överföring av flyktingar m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motionerna 1989/90:Sf615 yrkande 1 i denna del och
1989/90:Sf644 yrkande 2 till Överföring av flyktingar m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 12 000 000 kr.,
res. 6 (m, fp, mp) - villk. 4
10. beträffande Invandrartidningen
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motion 1989/90:Sf630 till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 14 412 000 kr.
1989/90:SfU17
10
Stockholm den 26 april 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s),
Karin Israelsson (c), Lena Ohrsvik (s), Ingegerd Elm (s), Maud Björnemalm
(s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c),
Christina Pettersson (s), Arne Mellqvist (s), Bertil Persson (m), Maria
Leissner (fp), Jan-Olof Ragnarsson (vpk), Kent Carlsson (s) och Krister
Skånberg (mp).
Reservationer
1. Anslag till statens invandrarverk (mom. 1)
Jan-Olof Ragnarsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Ovan
har" och slutar med "anslaget E 1." bort ha följande lydelse:
I motion Sf636 framhålls att ett långt, mödosamt och tålmodigt
uppbyggnadsarbete vad gäller invandrarpolitiken håller på att raseras
samtidigt som alarmerande rapporter talar dels om ökad brottslighet
bland invandrarungdomar och utländska medborgare, dels om en ökad
andel invandrarungdomar och andra generationens invandrare bland
personer med psykiska och psykosomatiska problem. Detta sammanhänger
enligt utskottets uppfattning med att invandrarverket har bristande
resurser, som också gör det mycket svårt för vanligt folk att
komma i kontakt med verket. Utskottet anser det vara av största
betydelse att sådana förutsättningar skapas att verket kan bevaka och
fullfölja invandrarpolitikens praktiska tillämpning. Utskottet anser därför
att anslaget till verkets förvaltningskostnader, såsom anförs i motion
Sf636, bör ökas med 25 milj. kr.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till statens invandrarverk
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 i denna
del och med bifall till motion 1989/90:Sf636 yrkande 1 till
Statens invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 299 960 000 kr.,
1989/90:SfU17
11
2. Invandrarverkets styrelse (mom. 3)
Jan-Olof Ragnarsson (vpk.) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet
behandlade" och på s. 6 slutar med "motion Sföll." bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det, såsom anförs i motion Sföll, av
stor vikt att samtliga riksdagspartier är representerade i invandrarverkets
styrelse. De kan härigenom la insyn i verksamheten och ta ansvar
för att av riksdagen fattade beslut följs. Utskottet anser därför att
riksdagen bör ge regeringen till känna att alla riksdagspartier bör vara
representerade i verkets styrelse.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande invandrarverkets styrelse
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf611 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Publicering av praxis (mom. 4)
Barbro Sandberg (fp), Maria Leissner (fp) och Jan-Olof Ragnarsson
(vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Av den"
och på s. 7 slutar med "Sf618 yrkande 8." bort ha följande lydelse:
Många av utlänningslagens bestämmelser får sin innebörd genom
lagens tolkning i de enskilda fallen. Det är därför av största betydelse
att praxis i främst asylärenden redovisas så att möjlighet finns att följa
och bedöma tillämpningen av lagen. Enligt utskottets uppfattning är
det inte tillräckligt att arbetet med att sammanställa en praxissamling
pågår inom invandrarverket. Behovet av en sådan samling underströks
redan i proposition 1983/84:144 om invandrings- och flyktingpolitiken
och frågan har därefter vid åtskilliga tillfällen tagits upp i riksdagen.
Arbetet med denna samling bör därför påskyndas, och regeringen bör
se till att så sker.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande publicering av praxis
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf610 yrkande
11 och 1989/90:Sf618 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
4. Flyktingkvoten (mom. 5)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Barbro Sandberg (fp),
Bertil Persson (m), Maria Leissner (fp) och Krister Skånberg (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet,
som" och slutar med "Sf36 yrkande 1." bort ha följande lydelse:
Som ett led i en generös flyktingpolitik är det enligt utskottets
mening av största betydelse att flyktingkvoten ökas. Som ett första steg
1989/90:SfU17
12
bör kvoten ökas till 2 000 personer. Även om situationen för mottagande
av asylsökande och flyktingar för närvarande är ansträngd, anser
utskottet att denna ökning är så angelägen att den bör göras redan nu.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf610 yrkande 2 och
med anledning av motionerna 1989/90:Sf605 yrkande 1,
1989/90:Sf615 yrkande 1 i denna del, 1989/90:Sf616,
1989/90:Sf618 yrkande 2, 1989/90:Sf626 yrkande 3 och
1989/90:Sf36 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
5. Flyktingkvoten och flyktingkvotens inriktning
(mom. 5 och 6)
Jan-Olof Ragnarsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet,
som" och slutar med "motion Sf642." bort ha följande lydelse:
Flyktingproblemen i världen är i dag mycket stora. Det är de fattiga
och underutvecklade länderna i tredje världen som bär den största
delen av bördan. Sverige borde enligt utskottets uppfattning kunna
föra en mer generös flyktingpolitik. Som ett led i detta anser utskottet
att flyktingkvoten, såsom anförs i motion Sf618, bör höjas till 3 000
personer per år.
Inom ramen för flyktingkvoten bör vidare, såsom anförs i motion
Sf642, enligt utskottets mening en större andel av de kurdiska flyktingarna
från Irak som nu befinner sig i läger i Turkiet kunna tas emot.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sföl8 yrkande 2 och
med anledning av motionerna 1989/90:Sf605 yrkande 1,
1989/90:Sf610 yrkande 2, 1989/90:Sf615 yrkande 1 i denna del,
1989/90:Sf616, 1989/90:Sf626 yrkande 3 och 1989/90:Sf36 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande flyktingkvoiens inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf642 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
1989/90:SfU17
13
6. Anslag till överföring av flyktingar m.m. (mom. 9) !989/90:SfUl7
Under förutsättning av bifall till reservation 4
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Barbro Sandberg (fp),
Bertil Persson (m), Maria Leissner (fp) och Krister Skånberg (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Det
anförda" och slutar med "anslaget E 4." bort ha följande lydelse:
Till följd av den ökning av flyktingkvoten som utskottet ovan
förordat bör anslaget till överföring av flyktingar m.m. höjas med 3
milj. kr.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande anslag till överföring av flyktingar m.m.
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
motionerna 1989/90:Sf615 yrkande 1 i denna del och
1989/90:Sf644 yrkande 2 till Överföring av flyktingar m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr.,
Särskilda yttranden
1. Flyktingkvoten (mom. 5)
Gullan Lindblad, Margit Gennser och Bertil Persson (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet har sedan länge förordat att en höjning av
flyktingkvoten bör prioriteras framför mottagandet av spontanflyktingar
med flyktingliknande skäl. Vi anser att Sverige bör följa FNs
flyktingkonvention med en generös och individuell bedömning även
fortsättningsvis och att vår linje med en höjd flyktingkvot därvid bör
kunna fullföljas.
2. Flyktingkvoten (mom. 5)
Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anför:
En höjning av flyktingkvoten är enligt vår uppfattning en mycket
angelägen åtgärd. Vi har emellertid i motion Sf39, som behandlas i
utskottets betänkande 1989/90:SfU16, begärt att en parlamentariskt
sammansatt kommission skall tillsättas med uppgift att utforma en
mera långsiktig svensk flykting- och invandrarpolitik. Vi anser att
frågan om en höjning av flyktingkvoten bör bedömas i ett sådant större
sammanhang och har därför inte anledning att nu förorda att kvoten
skall höjas omedelbart.
14
3. Flyktingkvotens inriktning (mom. 6)
Krister Skånberg (mp) anför:
Jag anser i likhet med motionärerna i motion Sf642 att en större andel
av de kurdiska flyktingarna från Irak som nu befinner sig i läger i
Turkiet bör kunna tas emot inom ramen för flyktingkvoten. Jag utgår
från att så sker och avstår därför från att reservera mig.
1989/90:SfU17
15