Socialförsäkringsutskottets
betänkande
1989/90:SfU14

o. .. ... , 1989/90

Studiestöd SfU14

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1989/90:100
bil. 10 (utbildningsdepartementet) under litt. F Studiestöd m.m. upptagna
anslagen F 1—F 5, F 7 och F 8 jämte motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende omorganisation av
studiestödsadministrationen. Vidare tillstyrks regeringens förslag om
höjning av inackorderingstillägg och extra tillägg inom studiehjälpen
och om anpassning av reglerna för studiehjälp för studier utomlands
till vad som gäller för studiemedel för gymnasiestudier utomlands samt
om höjning av korttidsstudiestöd och internatbidrag inom vuxenstudiestödet.

Beträffande studiemedel och studiesociala ändamål lägger utskottet
fram förslag som skiljer sig ifrån propositionen. Utskottet föreslår i
fråga om inkomstprövningen för rätt till studiemedel att fribeloppsgränserna
skall höjas med 10 procentenheter per kalenderhalvår och
att reduceringen skall göras proportionellt på bidragsdel och lånedel.
Kostnaden för detta beräknas till 100 milj. kr. för budgetåret 1990/91,
och utskottet föreslår att anslaget ökas med detta belopp.

Statsbidraget till studerandehälsovården höjs enligt utskottets förslag
med 400 000 kr. jämfört med regeringens förslag. I fråga om de
studerandes reserabatter anser utskottet det vara väsentligt att sådana
rabatter kan behållas och om möjligt utvidgas. En förutsättning är
dock att det kan ske inom gällande kostnadsram. Utskottet föreslår att
regeringen skall ge centrala studiestödsnämnden i uppdrag att förhandla
även med andra trafikföretag än SJ, såsom flyg- och båtbolag och
länstrafikbolag, för att inom den gällande kostnadsramen uppnå förmånligast
möjliga reserabatter och därefter förelägga regeringen resultatet
för godkännande. Regeringen får därefter återkomma till riksdagen
med begäran om medel på tilläggsbudget.

Till betänkandet har fogats 22 reservationer och fyra särskilda yttranden.

1

1 Riksdagen 1989190. 11 sami Nr 14

Propositionen

1989/90:SfU14

Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition 1989/90:100,
bil. 10 under litt. F Studiestöd m.m., föreslagit riksdagen

(F 1) att godkänna de riktlinjer för en successiv övergång till en
organisation med en sammanhållen länsstudiestödsnämnd i varje län
som angivits i propositionen,

(F 1) att bemyndiga regeringen att vidta de förberedelseåtgärder som
behövs för att kunna genomföra omorganisationen,

(F 1) att godkänna att 41 500 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1990/91 används
för att delvis finansiera anslaget,

(F 1) att till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret
1990/91 anvisa ett ramanslag på 116 867 000 kr.,

(F 2) att till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning
av studiesocialt stöd för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på
20 076 000 kr.,

(F 3) att till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett
förslagsanslag på 2 280 600 000 kr.,

(F 4) att till Studiemedel m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett
förslagsanslag på 2 730 000 000 kr.,

(F 5) att anta förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349),

(F 5) att godkänna vad som förordats om förlängd försöksverksamhet
med friare resursutnyttjande beträffande vuxenstudiestöden och
med kollektiv ansökan om internatbidrag för handikapp- och pensionärsorganisationer,

(F 5) att godkänna att 1 465 800 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1990/91 används
för att finansiera anslaget,

(F 5) att till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett
reservationsanslag på 1 465 800 000 kr.,

(F 7) att medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 3 600 000 kr. som förordats
i propositionen,

(F 7) att till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 17 074 000 kr.,

(F 8) att till Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar
anvisa ett förslagsanslag på 119 600 000 kr.

2

Motioner

1989/90:SfU14

1989/90:Sf372 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett system med studielön,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av bestämmelserna
som gäller vuxenstudiestöd i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.

1989/90:Sf501 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen framhållits
om behovet av att mildra de marginaleffekter som uppstår i studiemedelssystemet
vid inkomster över fribeloppsgränserna.

1989/90:Sf502 av Sigrid Bolkéus och Iris Mårtensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en förändring av studiemedelssystemet så att
fribeloppsgränsernas stora marginaleffekter mildras.

1989/90:Sf503 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om statligt huvudmannaskap för studenthälsovården.

1989/90:Sf504 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om slopande av studeranderabatten.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ub541.

1989/90:Sf505 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att CSN får i uppdrag att ta
fram och kostnadsberäkna ett förslag som innebär att inkomstbegränsningen
vid beräkningen av studiemedlen avskaffas,

3. att riksdagen beslutar att förändra reduktionsreglerna i enlighet
med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen under anslaget F 4, Studiemedel m.m., anvisar
75 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1990/91,

5. att riksdagen under anslaget F 7, Bidrag till vissa studiesociala
ändamål, anvisar 89 000 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit för
budgetåret 1990/91 för bibehållande av reserabatter för studerande,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om månadsvis utbetalning av studiemedel.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ub803.

1989/90:Sf506 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
studiemedlen för elever vid kommunal vuxenutbildning.

1989/90:Sf507 av Kristina Svensson och Berit Oscarsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjning av nivån på korttidsstudiestöden.

1989/90:Sf508 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar tillsätta en utredning om förbättringar i
studiestödssystemet i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att avskaffa fribeloppet för de heltidsstuderande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inkomstbegreppet i studiemedelshanteringen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bankernas medverkan i medelshanteringen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskrivning av studiemedel,

6. att riksdagen beslutar om studiebidrag och inackorderingstillägg
vid gymnasiala studier utomlands i enlighet med vad som i motionen
anförts,

7. att riksdagen beslutar förstärka anslaget till särskilt vuxenstudiestöd
med 70,3 milj. kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad
som i motionen anförts.

1989/90:Sf509 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en ändring av reglerna i studiemedelssystemet för att
stimulera arbetsgivare att ekonomiskt stödja anställdas vidareutbildning.

1989/90:Sf511 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anvisar 90 000 000 kr.

under anslaget F 7. Vissa studiesociala ändamål för att studierabatten
skall kunna bibehållas på SJ men även utvidgas att gälla E 4-tågen
längs Norrlandskusten.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ub804.

1989/90:Sf513 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en annan fördelningsprincip mellan länen jämfört med dagens.

1989/90:Sf514 av Roland Sundgren och Göran Magnusson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet
av en snabb översyn av studiemedelssystemet i syfte att reducera
marginaleffekter som uppstår då en studerande har inkomster över
fr i be lo p psgrä nse n.

1989/90:Sf515 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen till
Bidrag till vissa studiesociala ändamål — studerandehälsovården — för
budgetåret 1990/91 anslår 296 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit eller således 9 720 000 kr.

1989/90:Sf516 av Ingegerd Sahlström och Owe Andréasson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts gällande översyn av vuxenstudiestödet.

1989/90:SfU14

4

1989/90:Sf517 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag till nytt studiemedelssystem i
enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Sf518 av Ulla Berg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rabatt för stude rande

för resor med allmänna kommunikationsmedel.

1989/90:Sf519 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 under anslaget F 5, Vuxenstudiestöd
m.m. anslår 58 000 000 kr. mindre än vad regeringen
föreslagit,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att föreslå hur man skall åstadkomma en jämnare fördelning
av SVUX samt undersöka konsekvenserna av nuvarande regler för
rekrytering av kvinnor,

3. att riksdagen hos regeringen begär att CSN får i uppdrag att
utreda hur ett mer rättvist barntillägg skall utformas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om handikappades och pensionärers möjlighet till
internatbidrag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att även Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges
fiskares riksförbund och Småföretagens riksorganisation erhåller samma
rätt till kollektiv ansökan om internatbidrag som gäller för löntagarorganisationerna,

7. att riksdagen beslutar att till studerandehälsovård under anslaget
F 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål anslå 400 000 kr. utöver
regeringens förslag.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ub267.

1989/90:Sf521 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av SJ-rabatt för studerande.

1989/90:Sf522 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de
studerandes reserabatter på SJ.

1989/90:Sf523 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om besparings- och rationaliseringsmöjligheter inom
studiemedelssektorn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om CSN:s förutsättningar att samordna den studiesociala
administrationen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Västernorrlands läns behov av sysselsättningstillfällen.

1989/90:SfU 14

5

1989/90:Sf524 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning av studielön,

2. att riksdagen beslutar att CSN-rabatten på tåg bibehålls och medel
härför avsätts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bidragsdelen av studiemedlen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studierabatter på länstrafikbolagen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studerandes ferieinkomster.

1989/90:Sf525 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens prop. 1989/90:100 om avskaffandet
av studierabatter,

2. att riksdagen till anslaget F 7. Bidrag till vissa studiesociala
ändamål för budgetåret 1990/91 anslår 85 000 000 kr.

1989/90:Sf527 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reserabatter
för studerande.

1989/90:Sf528 av Marianne Stålberg (s) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om rabatt för studeranderesor.

1989/90:Sf529 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att CSN-bidraget
till statens järnvägar på 84 milj. kr. skall kvarstå.

1989/90:Sf530 av Reynoldh Furustrand och Berit Löfstedt (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av rabatt vid SJ för studerande.

1989/90:Sf531 av Margit Gennser och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studeranderabatter vid SJ.

1989/90:Sf532 av Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av rabatt för studerande.

1989/90:Sf533 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en översyn av de konststuderandes studievillkor.

1989/90:Sf534 av Gunnar Björk och Karin Starrin (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av effekterna på studiebidraget vid
extrainkomster för de studerande.

1989/90:SfU14

1989/90:Sf535 av Larz Johansson och Jan Hyttring (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar avskaffa inkomstprövningen i studiemedelssystemet.

6

1989/90:Sf536 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
anslå 300 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit till bidrag för
studerandehälsovården under budgetåret 1990/91.

1989/90:Sf537 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen för
bibehållande av studeranderabatt på SJ inom anslaget Bidrag till vissa
studiesociala ändamål för budgetåret 1990/91 anslår 89 000 000 kr.

1989/90:Sf538 av Anneli Hulthén och Kent Carlsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av rabatt för studerande.

1989/90:Sf539 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en förändring i studiemedelssystemet så att de marginaleffekter
mildras som uppstår då en inkomst överstiger gränsen för
fribeloppet.

1989/90:Sf540 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående SJ:s studierabatt.

1989/90:Sf541 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om studielön
enligt motionens förslag,

2. att riksdagen beslutar att återinföra barntillägget i studiefinansieringssystemet,

3. att riksdagen beslutar att inkomster under sommarferierna inte
skall ingå i beräkningsunderlaget för studiemedlen,

4. att riksdagen beslutar att minskning av studiemedel skall fördelas
lika över bidragsdel och lånebelopp när inkomsten överstiger fribeloppsgränsen,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget Studiemedel m.m. för
budgetåret 1990/91 anslå 245 000 000 kr. utöver regeringens förslag
för återinförande av barntillägget och ändrad bedömning av inkomst
under sommarferier,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kompensation till studerande med studiemedel för skatteomläggningen
1990 och 1991 skall utgå som bidrag.

1989/90:Sf542 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
införande av rabatterade studeranderesor i skogslänen.

1989/90:Sf544 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en
utredning om införande av studielön bör tillsättas samt att därvid de i
motionen angivna synpunkterna och förslagen beaktas.

1989/90:Sf545 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fribelopp
och reduceringsregler för studiemedel.

1989/90:SfU 14

7

1989/90:Sf546 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till Studiehjälp m.m. för utlandsstudier anvisar
35 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen beslutar att avskaffa det s.k. fribeloppet för heltidsstuderande
samt till Studiemedel m.m. anvisar 138 000 000 kr. utöver
regeringens förslag,

3. att riksdagen beslutar att anslaget för den högre timersättningen
vid grundutbildning för vuxna, vuxenutbildning för psykiskt utvecklingstörda
samt grundläggande svenskundervisning, sammantaget
58 300 000 kr., anvisas under anslaget F 5,

4. att riksdagen till F 5. Korttidsstudiestöd för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag av 87 000 000 kr.,

5. att riksdagen till F 5. Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar att anslagsposterna under anslaget F 5.
Uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt Planering av uppsökande
verksamhet avvecklas,

7. att riksdagen beslutar godkänna att 1 169 100 000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1990/91 används för att finansiera anslaget Särskilt vuxenstudiestöd,

8. att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag av 1 281 100 000 kr.,

9. att riksdagen beslutar att överföra de besparingar på 70 000 000
kr. som genom föreslagna förändringar erhållits på anslagen F 3, F 4
och F 5 till anslaget Bidrag till studieförbunden m.m.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ub825.

1989/90:Sf547 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna
för vuxenstudiestöd.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ub336.

1989/90:Sf548 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en
utredning snarast bör tillsättas för att utreda hur folkhögskole- och
gymnasiestuderandes ekonomiska villkor kan förbättras.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So541.

1989/90:Sf549 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga
studiemedel till elever vid Skillebyholmsskolan.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo272.

1989/90:SfU14

8

Utskottet

1989/90:SfU14

F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet
för ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för
sex studiemedelsnämnder, som handlägger ärenden om studiemedel,
och för 24 vuxenutbildningsnämnder, som har hand om ärenden om
vuxenstudiestöd och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

I propositionen redovisas förslag till en ny organisation för administrationen
av studiestöd. Förslaget grundas på en översyn av organisationen
som CSN gjort och syftar till en länsbaserad studiestödshantering
i hela landet. Enligt förslaget skall det finnas ett studiestödskansli
i varje län med ansvar för alla slags studiestödsfrågor. I propositionen
begär regeringen godkännande av riktlinjerna för en successiv övergång
till en sådan organisation med en sammanhållen länsstudiestödsnämnd
i varje län samt bemyndigande för regeringen att vidta de
förberedelseåtgärder som behövs för att kunna genomföra omorganisationen
under en treårsperiod fram till den 1 juli 1993. Även i fråga om
nämndorganisationen förordas att den nuvarande organisationen avvecklas
och att en länsstudiestödsnämnd inrättas i varje län med början
den 1 juli 1991. I båda dessa hänseenden avser regeringen att senare
återkomma till riksdagen.

De sammanlagda kostnaderna för administrationen av vuxenstudiestöden
beräknas i propositionen till 41 500 000 kr. I propositionen
begärs godkännande av att ett motsvarande belopp av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1990/91 används för att delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås att till
anslaget F 1 anvisas ett ramanslag av 116 867 000 kr.

Propositionen har i denna del inte föranlett något motionsyrkande,
och utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag under
detta anslag.

F 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras
handläggning av studiesocialt stöd

Från anslaget betalas kostnaderna för portoavgifter och avgifter till
kronofogdemyndigheter och tingsrätter för viss kravverksamhet.

I propositionen föreslås att till anslaget F 2 för budgetåret 1990/91
skall anvisas ett förslagsanslag på 20 076 000 kr.

Utskottet biträder förslaget.

9

F 3. Studiehjälp m.m.

1989/90:SfU14

Från anslaget betalas kostnaderna för studiehjälp.

I propositionen föreslås att till anslaget F 3 för budgetåret 1990/91
anvisas ett förslagsanslag på 2 280 600 000 kr.

Bestämmelser om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen. Studiehjälp
utgår längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år den
studerande fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag och olika
tillägg. Studiebidraget är samordnat med det allmänna barnbidraget
och utgår för närvarande med 560 kr. per månad. Det utgår fr.o.m.
kvartalet efter det den studerande har fyllt 16 år. Inackorderingstillägg
utgår till elever som måste bo inackorderade på studieorten med
890—1 790 kr. per månad. Extra tillägg utgår efter en ekonomisk
prövning med 660, 440 eller 220 kr. per månad. Elever som är
berättigade till studiehjälp har även möjlighet att få studielån. Studielån
et är behovsprövat. För en ogift elev har både hans egna och
föräldrarnas ekonomiska förhållanden betydelse. Om den studerande
har fyllt 18 år och har brutit sambandet med föräldraekonomin, och
om det föreligger särskilda skäl, får hänsyn dock tas endast till den
studerandes ekonomi.

Ersättning för kostnader för gymnasieelevers resor till och från
skolan utges till länstrafikbolagen, som har ansvaret för resorna.

CSN skall enligt regeringens särskilda direktiv den 9 juni 1988 för
den budgetperiod som infaller under budgetåren 1990/91—1992/93
prioritera förändringar av studiehjälpssystemet. Med hänvisning härtill
anförs i propositionen att större omläggningar av regelsystemet bör
övervägas först när resultatet av nämndens fördjupade analys föreligger.
Vissa höjningar på grund av pris- och löneutveckling föreslås
dock. Inackorderingstillägget föreslås höjt fr.o.m. den 1 juli 1990 till
lägst 935 kr. och högst 1 880 kr. per månad. Det extra tillägget föreslås
bli höjt till 690, 460 resp. 230 kr. per månad, samtidigt som det
ekonomiska underlaget räknas upp med 5 000 kr. Härigenom kommer
maximalt tillägg att beviljas vid årsinkomster under 65 000 kr.
och rätten till tillägg att upphöra om inkomsten överstiger 105 000 kr.

Förslagen om höjning av inackorderingstillägg och extra tillägg har
inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet biträder förslagen,
som innebär ändring i 3 kap. 7 och 11 §§ studiestödslagen.

För att studiehjälp skall utgå för studier utomlands krävs enligt
huvudregeln att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en
svensk läroanstalt, men är jämförbara med studier i Sverige som
berättigar till studiehjälp. Vid studier i ett annat nordiskt land kan
dock studiehjälp ges även för studier som lika gärna kunnat bedrivas i
Sverige, om utbildningen står under statlig tillsyn och omfattar minst
fyra månaders heltidsundervisning. För studier utanför Norden vilkas
allmänna inriktning motsvarar svensk gymnasieskola beviljas i enlighet
härmed inte studiehjälp. Om den studerandes föräldrar är bosatta
utomlands beviljas dock studiehjälp för gymnasiala studier i det land
där föräldrarna bor.

I propositionen föreslås att bestämmelserna om studiehjälp för studier
utomlands anpassas till vad som gäller för studiemedel för gymnasiala
studier utomlands. Studiemedel för studier i ett annat nordiskt
land får normalt beviljas om utbildningen är ställd under statlig tillsyn,
är jämförbar med svensk studiemedelsberättigande utbildning och omfattar
minst tre månaders heltidsundervisning. För gymnasiestudier
utanför Norden får studiemedel beviljas om studierna inte med lika
stor fördel kan bedrivas vid en svensk läroanstalt samt utbildningen
kan anses ha en godtagbar standard, studierna omfattar minst tre
månaders heltidsundervisning och den studerande har varit kyrkobokförd
i Sverige under de senaste två åren. De närmare bestämmelserna
om studiemedel vid studier utomlands har regeringen enligt bemyndigande
i studiestödslagen meddelat i studiestödsförordningen (se 4 kap.
16 och 16 a §§). I propositionen föreslås ett liknande bemyndigande
för regeringen att meddela bestämmelser om studiehjälp vid utlandsstudier.
— För att studiehjälp skall beviljas för utbildning i annat
nordiskt land bör enligt propositionen krävas att utbildningen är ställd
under statlig tillsyn och minst tre månader lång, och möjligheten att få
studiehjälp vid utbildning som inte står under statlig tillsyn tas bort.
För utbildning utanför de nordiska länderna bör krävas att eleven har
varit kyrkobokförd i Sverige under de senaste två åren. Till följd av
förslaget beräknas en utgiftsminskning med 1 milj. kr., vilken summa
CSN skall kunna använda för en förstärkning av inackorderingstillägget
för elever som studerar i annat nordiskt land.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf508 (yrkande 6) att
elever som bedriver gymnasiestudier utomlands skall ha rätt till studiehjälp
i form av studiebidrag och inackorderingstillägg på samma
villkor som i Sverige samt i motion Sf546 (yrkande 1) att till anslaget
anvisas ytterligare 35 000 000 kr. för att öka möjligheterna till studier
utomlands på gymnasienivå.

Förslaget i propositionen att anpassa reglerna om studiehjälp för
studier utomlands till vad som gäller studiemedel vid gymnasiala
studier utomlands bör enligt utskottets mening godtas.

CSN föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 att
studiebidrag skulle kunna utgå för ett års studier på gymnasial nivå
utomlands även om motsvarande utbildning fanns i Sverige. Detta
skulle till en början gälla alla elever som studerade utomlands via de
organisationer som arrangerade utbyte med utländska skolor och som
med konsumentverket undertecknat Överenskommelse om internationella
ungdomsutbyten. Enligt CSN borde även studerande som reste
utomlands för studier på annat sätt kunna beviljas studiebidrag om den
studerande kunde visa att utbildningen hade godtagbar kvalitet. När
utskottet vid föregående och nästföregående riksmöten prövade frågan
om rätt till studiehjälp utomlands förklarade sig utskottet i och för sig
positivt till att studiehjälp kunde utgå under något års gymnasiestudier
utomlands. 1 likhet med vad departementschefen uttalade i budgetproposition
1987/88:100 ansåg utskottet dock att en utökning av möjligheterna
att erhålla studiebidrag för studier utomlands då inte kunde
genomföras av statsfinansiella skäl.

1989/90:SfU14

11

Utskottet anser sig nu böra vidhålla den redovisade inställningen
men vill erinra om att frågan ryms inom CSN:s ovannämnda uppdrag
att prioritera studiehjälpen.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen om
studiehjälp vid studier utomlands och avstyrker bifall till motion Sf508
yrkande 6. Regeringens förslag innebär en ändring i 3 kap. 22 §
studiestödslagen.

Med det anförda avstyrker utskottet också anslagsyrkandet i motion
Sf546 yrkande 1 och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
till anslaget Studiehjälp m.m.

I motion Sf548 av Lars Werner m.fl. begärs att en utredning tillsätts
som skall lägga fram förslag om förbättrade ekonomiska villkor för
folkhögskole- och gymnasiestuderande.

Såsom ovan nämnts har CSN fatt i uppdrag av regeringen att
prioritera frågan om förändringar av studiehjälpen. Utskottet anser
därför inte att det nu föreligger behov av någon ytterligare utredning
på området utan resultatet av CSN:s uppdrag bör avvaktas. Utskottet
avstyrker därför bifall till motion Sf548.

F 4. Studiemedel m.m.

Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap. samt räntesubventioner
för och avskrivning av studielån enligt 3, 4 och 7 kap.
studiestödslagen. Under anslaget anvisas också medel för kostnader för
avskrivning och inlösen av vissa studielån.

Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår till högskolestuderande
och till studerande som har fyllt 20 år i gymnasieskolan och
består av en bidragsdel och en lånedel. Fr.o.m. den 1 januari 1989
gäller delvis nya regler om tilldelning och återbetalning av studiemedel
(prop. 1987/88:116, SfU 26, rskr. 328 och 329). Studiemedel vid
heltidsstudier under nio månader utgår numera med 170 % av basbeloppet
per läsår, varav studiebidrag med 50 % av basbeloppet: — Med
basbelopp avses basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
ökat med 800 kr. enligt lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till
basbeloppet vid beräkning av studiemedel (prop. 1989/90:48, SfU7,
rskr. 99). Det belopp som används som basbelopp vid beräkning av
studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen uppgår år 1990 till 30 500
kr.

Studiemedel utgår efter en prövning av den studerandes inkomst.
Prövningen för den som studerar heltid under fyra och en halv
månader per kalenderhalvår medför att studiemedlen reduceras med
hälften av den del av inkomsten som under första kalenderhalvåret
överstiger 50 % av basbeloppet och under andra halvåret 70 % av
basbeloppet, dvs. sammanlagt under året 120 % av basbeloppet (s.k.
fribelopp). Vid heltidsstudier under kortare tid och vid deltidsstudier
är reduktionsreglerna gynnsammare. Reduktionen av studiemedel görs
i första hand på bidraget och därefter på lånedelen. Med inkomst avses
sammanräknad inkomst vid taxering till statlig inkomstskatt.

1989/90:SfU14

12

Flera motioner tar upp frågan om en förändring av studiemedelssystemet.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. anför i motion Sf508 att skuldsättningen
med dagens studiemedelssystem blir oacceptabelt hög och tiden för
återbetalning orimligt lång. Trots att det nu gällande studiemedelssystemet
nyligen har trätt i kraft behövs enligt motionärerna en översyn av
systemet i syfte att ta fram förslag för att komma till rätta med
problemen kring skuldsättningen, och de begär (yrkande 1) att riksdagen
beslutar om en sådan översyn.

I motion Sf517 av Rune Backlund m.fl. begärs förslag om ett nytt
studiestödssystem som innebär att en skattepliktig studielön skall utgå
med 100 % av basbeloppet och kompletteras med statsgaranterade lån
på 80 % av basbeloppet. Genom att studielönen blir beskattningsbar
kan enligt motionärerna fribeloppsreglerna avskaffas och de studerande
fa rätt till avdrag för kostnader för litteratur och annat material.
Gunilla André och Karin Starrin begär i motion Sf372 (yrkande 5) ett
tillkännagivande om att ett system med studielön kan underlätta för
kvinnor att skaffa sig högre utbildning.

Även Lars Werner m.fl. förordar i motion Sf541 att ett system med
studielön införs på litet längre sikt. Som ett första steg kan enligt
motionärerna ett friår på högskolan införas, under vilket studiemedlen
helt utgår som bidrag om kravet på en studieprestation om 24 poäng
under detta år är uppfyllt. Motionärerna begär (yrkande 1) en utredning
av förutsättningarna att införa studielön i enlighet med det
anförda.

Inger Schörling m.fl. begär i motion Sf524 (yrkande 1) en utredning
som belyser kostnader och övriga konsekvenser av införandet av studielön.
Hans Göran Franck begär i motion Sf544 också en utredning
om beskattad studielön. Slutligen framhåller Karl-Erik Svartberg i
motion Sf533 den svåra ekonomiska och sociala situation som unga
konstnärer ofta råkar i efter avslutade studier med ofta mycket höga
studieskulder och dåliga inkomster, och han begär en översyn av de
konststuderandes villkor.

Motioner om införande av studielön prövades av riksdagen vid
behandlingen av proposition 1987/88:116 om studiemedel varvid riksdagen
på förslag av utskottet biföll regeringens förslag om ett reformerat
studiemedelssystem. Utskottet ansåg sig då, mot bakgrund av den
kostnadsökning med ca 300 milj. kr. som regeringens förslag innebar,
inte kunna medverka till att ytterligare öka statens kostnader genom
att införa studielön i enlighet med motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller denna inställning. I fråga om skuldsättningen vill
utskottet erinra om att en viktig utgångspunkt för det nya systemet var
att den övervägande delen av subventionerna, som i det tidigare
studiemedelssystemet återfanns på återbetalningsdelen, skulle flyttas till
bidragsdelen. I proposition 1987/88:116 förklarade föredragande statsrådet
att, i det fall systemet skulle råka i mer allvarlig obalans under
längre tid, det enligt hans mening borde vara självklart att vidta
åtgärder för att komma till rätta med denna. Utskottet vill vidare
erinra om att det nya studiemedelssystemet varit i kraft endast drygt ett

1989/90:SfU14

13

år och anser det därför vara för tidigt att dra sådana slutsatser om
effekterna av det nya systemet att redan nu en övergång till ett annat
system bör utredas. Utskottet anser det emellertid vara mycket angeläget
att följa hur låntagarnas skulder utvecklas för att korrigerande
åtgärder skall kunna vidtas om skuldutvecklingen blir en annan än
vad riksdagen tidigare har förutsatt. Av CSN:s anslagsframställning
framgår också att CSN följer utvecklingen fortlöpande och avser att i
nästa anslagsframställning återkomma med en djupare analys av reformens
effekter.

Med hänsyn till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna Sf508 yrkande 1, Sf517, Sf372 yrkande 5, Sf541 yrkande 1,
Sf524 yrkande 1 och Sf544. Utskottet vill inte heller förorda någon
särlösning inom systemet för speciella yrkeskategorier och avstyrker
bifall även till motion Sf533.

Det tilläggsbelopp till basbeloppet som används vid beräkning av
studiemedel tillkom i samband med det första steg i genomförandet av
en skattereform som riksdagen fattade beslut om i december 1989.
Tilläggsbeloppet, som avsågs kompensera studerande med studiemedel
för den höjning av prisnivån som föranleds av skattereformens finansiering,
uppgår som nämnts till 800 kr.

Två motioner rör kompensationen för skatteomläggningen. Lars
Werner m.fl. begär i motion Sf541 (yrkande 6) ett tillkännagivande om
att kompensationen till studerande med studiemedel för skatteomläggningen
åren 1990 och 1991 skall utgå som bidrag. Inger Schörling
m.fl. begär i motion Sf524 (yrkande 3) ett tillkännagivande om att
bidragsdelen av studiemedlen skall ökas successivt och att till en
början den höjning som beslutades i december 1989 på grund av
skatteomläggningen helt skall läggas på bidragsdelen.

Utskottet behandlade liknande motioner vid behandlingen av förslaget
om tilläggsbelopp vid beräkning av studiemedel (se 1989/90:SfU7).
Utskottet instämde i regeringens bedömning att studerande som uppbär
studiemedel bör kompenseras för de prisökningar som blir en
direkt följd av den föreslagna skattereformen. Utskottet uttalade vidare
att, med hänsyn till att bidragsdelen inom studiemedelssystemet höjts
mycket kraftigt fr.o.m. den 1 januari 1989, utskottet var inte berett
förorda en ytterligare förstärkning av bidragssidan. Aven från principiell
synpunkt var det enligt utskottets uppfattning tveksamt att låta
kostnadsökningarna till följd av finansieringen av skattereformen kompenseras
genom ökad bidragsdel. Kostnadsökningar kompenserades i
vanliga fall genom förändringar i basbeloppet. Någon justering av
bidrags- resp. lånedel skedde däremot inte.

Utskottet vidhåller sin uppfattning från december förra året i denna
fråga. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf541 yrkande 6
och Sf524 yrkande 3.

Ett flertal motioner berör reglerna för inkomstprövning.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motionerna Sf508 (yrkande 2)
och Sf546 (yrkande 2 delvis) beslut om att avskaffa fribeloppsgränserna
för de heltidsstuderande. I motion Sf508 begärs också ett tillkännagi -

1989/90:SfU14

14

vande om att i stället för begreppet sammanräknad inkomst vid
taxering till statlig inkomstskatt skall användas begreppet taxerad inkomst
i studiemedelsärenden (yrkande 3). Stig Bertilsson begär i
motion Sf545 ett tillkännagivande om att studiebidraget skall reduceras
först vid högre inkomstnivåer, medan det är rimligt att lånedelen
reduceras med stigande inkomster.

Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf505 att CSN Sr i uppdrag
att ta fram och kostnadsberäkna ett förslag som innebär att inkomstbegränsningen
vid beräkningen av studiemedlen avskaffas (yrkande 2)
och att riksdagen beslutar att förändra reduktionsreglerna så att bidraget
och lånedelen åter minskas proportionellt (yrkande 3). I motion
Sf506 begär Ingela Mårtensson att fribeloppsgränserna avskaffas för
elever som studerar på den kommunala vuxenutbildningen.

Gunnar Björk och Karin Starrin begär i motion Sf534 en översyn av
effekterna på studiebidraget vid extrainkomster för de studerande och
Larz Johansson och Jan Hyttring i motion Sf535 ett beslut om att
avskaffa inkomstprövningen i studiemedelssystemet.

Lars Werner m.fl. begär i motion Sf541 dels beslut om att inkomster
under sommarferierna inte skall ingå i beräkningsunderlaget för studiemedlen
(yrkande 3), dels beslut att minskningen av studiemedel
skall fördelas lika över bidragsdel och lånebelopp när inkomsten
överstiger fribeloppsgränsen (yrkande 4).

Inger Schörling m.fl. begär i motion Sf524 (yrkande 5) en utredning
om ett system där studerandes ferieinkomster inte påverkar studiemedlen.

I motionerna Sf501 av Ingrid Andersson m.fl., Sf502 av Sigrid
Bolkéus och Iris Mårtensson, Sf514 av Roland Sundgren och Göran
Magnusson och Sf539 av Anneli Hulthén m.fl. begärs tillkännagivanden
om behovet att mildra de marginaleffekter som uppstår i studiemedelssystemet
vid inkomster över fribeloppsgränserna. I motion
Sf509 begär Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. ett tillkännagivande om behovet
av en ändring i studiemedelssystemet för att stimulera arbetsgivare att
ekonomiskt stödja anställdas vidareutbildning så att sådant stöd inte
påverkar rätten till studiebidrag.

Utskottet vill till en början erinra om att det belopp som år 1990
används som basbelopp vid beräkning av studiemedel enligt 4 kap.
studiestödslagen uppgår till 30 500 kr. Fulla studiemedel för nio
månaders heltidsstudier uppgår i år till 51 824 kr., varav studiebidraget
är 15 262 kr. Studiemedelsbeloppet per månad uppgår till 5 758
kr., varav 1 696 kr. utgörs av bidrag och 4 062 kr. av lån.

Vidare innebär med 1990 års studiemedelsbasbelopp reglerna om
inkomstprövning ett fribelopp för vårterminen om 15 250 kr. och för
höstterminen om 21 350 kr., eller sammanlagt för året 36 600 kr. Med
ett schablonavdrag på 3 000 kr. vid taxering kan alltså en studerande
ha en årsinkomst på ca 40 000 kr. utan att studiemedlen påverkas.
Studiebidraget försvinner helt vid en årsinkomst omkring 70 000 kr.
och studiemedlen helt och hållet vid en årsinkomst omkring 134 000
kr.

1989/90:SfU14

15

I propositionen framhålls att erfarenheterna av det nya studiemedelssystemet
i huvudsak har varit goda men att viss kritik har förekommit,
vilken främst gällt reduceringsreglerna. Såsom framhålls i
propositionen har kritiken i huvudsak gällt det förhållandet att bidragsdelen
reduceras före lånedelen, att fribeloppen är för låga, att
inkomst som intjänats under juni räknas till höstterminen om den
betalas ut efter den 1 juli och att de samlade marginaleffekterna av
skatt och studiemedelsreducering hindrar de studerande att minska sin
skuldsättning genom extraarbete vid sidan om studierna.

I propositionen uttalas förståelse för att de samlade marginaleffekterna
av skatt och studiemedelsreducering kan upplevas som kännbara
samtidigt som det å andra sidan hävdas att studiemedelssystemet bör
vara så konstruerat att det inte i alltför hög grad inbjuder till arbete
vid sidan om studierna eftersom detta kan medföra förlängda studietider
och därigenom högre skuldsättning. I sammanhanget bör det enligt
föredragande statsrådet beaktas att en studerande, som lyfter fulla
studiemedel och har inkomst av förvärvsarbete upp till fribeloppsgränsen,
har ett belopp att disponera som genomsnittligt under årets tolv
månader motsvaras av vad en förvärvsarbetande har med en månadsinkomst
om ungefär 10 000 kr. i månaden. Därtill bör läggas att de
studerande har större möjligheter till bostadsbidrag och låg daghemsavgift
eftersom studiemedel inte räknas som inkomst i dessa sammanhang.
Det kan med hänsyn härtill knappast hävdas att studiemedelstagarna
har en orimligt låg ekonomisk standard. Mot bakgrund av de
begränsade erfarenheterna av det nya studiemedelssystemet anser föredragande
statsrådet i likhet med CSN att eventuella förändringar av
reduceringsreglerna bör anstå till dess ytterligare kunskap har erhållits
om hur de nu gällande reglerna fungerar.

De erfarenheter som hittills vunnits av det nya studiemedelssystemet
är, som framhålls i propositionen, begränsade, och CSN följer, som
framgått ovan, utvecklingen för att återkomma med en djupare analys
av reformens effekter. Utskottet delar regeringens bedömning att de
begränsade erfarenheterna talar emot förändringar i systemet redan nu.
Den kritik mot reglerna om inkomstprövning som framförts i motionerna
och som också redovisas i propositionen är emellertid enligt
utskottets uppfattning så allvarlig att vissa ändringar i dessa regler bör
göras redan nu för att lindra marginaleffekterna. Härigenom ökar de
studerandes möjligheter att genom extraarbete minska sin skuldsättning.

Utskottet vill här till en början ta upp frågan om att helt avskaffa
fribeloppsgränserna och därmed inkomstprövningen. CSN har i sin
anslagsframställning erinrat om att nämnden i sitt remissyttrande över
studiemedelskommitténs betänkande (SOU 1987:39) Studiemedel beräknat
att ett totalt avskaffande av inkomstprövningsreglerna lågt räknat
skulle innebära en utgiftsökning för studiebidrag om drygt 500
milj. kr. om året. Ökningen skulle enligt nämnden främst uppstå
genom att deltidsstuderande i fristående kurser inom högskolan och
halvtidsstuderande i kommunal vuxenutbildning skulle erhålla studie -

1989/90:SfU 14

16

bidrag. Gällande regler om inkomstprövning beräknades under budgetåret
1989/90 innebära ett minskat utflöde av studiemedel på ca 114
milj. kr., varav ca 100 milj. kr. i form av studiebidrag.

Utskottet, som också vill betona vikten av att studiestödsreglerna
inte inbjuder till förvärvsarbete i sådan utsträckning att det inkräktar
på studierna, anser det med hänsyn till den beräknade kostnaden för
en sådan åtgärd inte möjligt att helt avskaffa inkomstprövningen.
Utskottet vill även erinra om att det utan inkomstprövning skulle bli
svårare att bedöma en sökandes uppgivna studieavsikter och att ett
slopande av denna prövning skulle kunna leda till ett behov av ökad
efterkontroll och återkrav. Inte heller av andra skäl anser utskottet det
vara önskvärt att studiebidrag utges utan någon som helst inkomstprövning.

Beträffande frågan om inverkan av ferieinkomster vill utskottet till
en början, liksom i sitt av riksdagen godkända betänkande
1989/90:SfU15, erinra om att genom den högre fribeloppsgräns som
gäller vid studier under andra kalenderhalvåret hänsyn har tagits till
att ferieinkomster till största delen tjänas in under juli—augusti. De
nuvarande schabloniserade reglerna är också administrativt hanterliga,
medan ett system där man helt bortser från ferieinkomster förutsätter
en ingående prövning i varje enskilt fall av under vilken tidsperiod
inkomsten tjänats in. CSN bedömer i sin anslagsframställning att över
tre fjärdedelar av de studerande skulle komma att beröras av efterkontroll
om ferieinkomster helt skulle undantas från inkomstprövningen
mot ca en tjugondel med nuvarande regler. Med hänsyn till det
anförda anser utskottet det inte vara en lämplig lösning att utskilja
ferieinkomsterna från inkomstprövningen. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att vissa möjligheter torde finnas att låta inkomster
avseende arbete under första kalenderhalvåret vid inkomstprövningen
också hänföras till detta halvår, även om utbetalning sker först några
dagar in på nästa halvår.

För att komma till rätta med de största problemen vill utskottet i
stället förorda dels att fribeloppsgränserna höjs, dels att reduceringen
av studiemedel vid inkomster över fribeloppet görs proportionellt på
bidragsdel och lånedel. Fribeloppsgränsen bör enligt utskottets uppfattning
höjas till sammanlagt 140 % för heltidsstuderande under fullt
läsår (nio månader), dvs. med 10 procentenheter på vartdera halvåret,
och med motsvarande höjningar för övriga studerande. En proportionell
reduktion av bidrag och lån innebär att av reduktionen ca 30 %
skall belöpa på bidragsdelen och ca 70 % på lånedelen.

Den nämnda fribeloppshöjningen till 140 %, varav 60 % på vårterminen
och 80 % på höstterminen, innebär att den årsinkomst en
studerande kan ha utan att studiemedlen påverkas stiger till 42 700
kr., eller inklusive schablonavdrag ca 46 000 kr. Studiebidraget upphör
vid en årsinkomst av ca 73 000 kr. och studiemedlen vid en
årsinkomst av ca 140 000 kr. Motsvarande höjningar görs för dem som
studerar på heltid under kortare eller längre tid än normalt fullt läsår.
Med proportionell reducering av studiebidrag och lånedel gäller samma
årsinkomstgräns för att studiemedel över huvud taget skall utgå,

1989/90:SfU14

17

2 Riksdagen 1989190. 11 sami Nr 14

men vid den årsinkomst där bidragsdelen vid oförändrade reduceringsregler
skulle upphöra och endast lånedelen utgå, kommer bidrag
alltjämt att utges med ca 10 700 kr., samtidigt som lånedelen utgår
med ca 25 800 kr. och sammanlagda studiemedelsbeloppet vara oförändrat
ca 36 500 kr.

Kostnaden för dessa åtgärder kan beräknas till 100 milj. kr. per år.

Utskottet anser alltså att vissa ändringar behöver göras i gällande
lagstiftning, och utskottet lägger med bifall till motionerna Sf505
yrkande 3 och Sf541 yrkande 4 och med anledning av motionerna
Sf508 yrkande 2, Sf546 yrkande 2 i denna del, Sf545, Sf505 yrkande 2,
Sf524 yrkande 5, Sf506, Sf534, Sf535, Sf541 yrkande 3, Sf501, Sf502,
Sf5l4, Sf539 och Sf509 fram förslag till ändring i 4 kap. 16, 19 och
24 §§ studiestödslagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
1990, samtidigt med huvuddelen av de i propositionen föreslagna
ändringarna.

Förslaget i motion Sf508 yrkande 3 om ändrat inkomstbegrepp
avstyrks av utskottet, eftersom en prövning som utgår från taxerad
inkomst, där inkomsten kan ha reducerats genom avdrag för underskott,
inte uppfyller kraven på rättvisa mellan olika kategorier studerande.

I samband med studiemedelsreformen 1989 slopades det
barntillägg som tidigare utgått som studielån med 25 % av basbeloppet
för varje barn.

Lars Werner m.fl. påpekar i motion Sf541 att skälet till att barntilllägget
slopades var att ekonomiska problem för barnfamiljer skulle
lösas inom det familjepolitiska området och inte inom studiemedelssystemet.
Motionärerna instämmer i den principen men konstaterar att
det inte finns några förslag inom det familjepolitiska området som
skulle ge studerande föräldrar bättre ekonomi och att barntilläggets
slopande slår hårt mot ensamma föräldrar, som vanligen är kvinnor.
Motionärerna begär därför (yrkande 2) att barntillägget skall återinföras.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1987/88:26 om studiemedel
ansåg utskottet i likhet med departementschefen att ekonomiskt
stöd borde utgå inom ramen för samhällets allmänna stöd till barnfamiljer.
Att därutöver införa ett barnbidrag inom studiemedelssystemet
motsatte sig utskottet såväl av rättviseskäl som av kostnadsskäl. Utskottet
ansåg vidare att det var principiellt felaktigt att kostnader för barns
försörjning skulle medföra extra skuldsättning inom studiemedelssystemet.
Utskottet delade därför departementschefens uppfattning att det
återbetalningspliktiga barntillägget borde slopas.

Utskottet, som erinrar om att generella åtgärder för att stödja barnfamiljerna
såsom höjda barnbidrag även kommer studerande föräldrar
till godo, vidhåller sin inställning i denna fråga och avstyrker bifall till
motion Sf541 yrkande 2.

De nya återbetalningsreglerna för studielånen är inkomstrelaterade.
Återbetalningen av studiemedlen påbörjas tidigast sex månader efter
det att studierna avslutats och sker med ett årligt belopp om 4 % av

1989/90:SfU14

18

den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst enligt taxeringen
för statlig inkomstskatt året före återbetalningsåret. Särskilda återbetalningsregler
gäller för låntagare som är bosatta utomlands eller är
sjömän. Ränta för studielånet fastställs för varje år av regeringen.
Hänsyn tas därvid till avdragseffekterna i skattesystemet och ett mindre
påslag för administrationskostnader görs.

I propositionen lämnas vissa förslag rörande återbetalning och avgiftsbetalning,
som intagits i övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:877) om ändring i studiestödslagen. Förslagen har inte föranlett
några motionsyrkanden, och utskottet biträder förslagen.

Studieskulden skrivs av vid dödsfall och vid 65 års ålder. Den som
har studielån från studier på grundskole- eller gymnasieskolenivå kan
få en del av lånen avskrivna om han eller hon också uppburit lån för
minst tre terminers studier på eftergymnasial nivå. Avskrivning medges
därvid med högst en tredjedel av studielånet per termin och får avse
högst tre terminer.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf508 (yrkande 5) ett
beslut om att studieskulder skall avskrivas med 6 % av basbeloppet
per termin för gymnasiala studier och med samma belopp för uppnådda
20 poäng vid postgymnasiala studier. Rätten till avskrivning bör
gälla för den som uppburit studiemedel för minst sex terminers
heltidsstudier. För den som avlägger doktorsexamen bör skulden avskrivas
med en summa motsvarande ett basbelopp. Motionärerna begär
vidare en utredning av möjligheten till reducering av skuld för utlandsstudier,
som ofta medför extra kostnader.

Även en motion om avskrivning av studieskulder prövades av riksdagen
vid behandlingen av proposition 1987/88:116 och i betänkandet
1988/89:SfU15. Utskottet konstaterade då att motionsförslaget innebar
en subvention för den som genomgått längre utbildning oavsett vederbörandes
betalningsförmåga. Utskottet, som ansåg att det saknades skäl
att införa en sådan subventionering, avstyrkte bifall till ett motionsyrkande
i frågan, och riksdagen följde utskottet. Utskottet anser att
riksdagen bör vidhålla sin tidigare inställning och avstyrker bifall till
motion Sf508 yrkande 5 i denna del ävensom i den del motionen
avser begäran om utredning om skuldsättning vid utlandsstudier. I den
delen vill utskottet också erinra om att CSN tagit upp frågan om
skuldsättning för studier i utlandet i sin anslagsframställning och avser
att återkomma i frågan.

I motion Sf508 begär motionärerna också (yrkande 4) ett tillkännagivande
om att bankerna bör få tillfälle att erbjuda sina tjänster vid
hanteringen av studielånen. Härigenom skulle man få underlag för en
bedömning av om bankernas medverkan kan medföra fördelar för de
studerande och också konkurrenskraft i förhållande till riksgäldskontorets
medelshantering.

När ett motionsyrkande i samma syfte behandlades i anslutning till
behandlingen av proposition 1988/89:116 framhöll utskottet att studiemedeiskommittén
förutsättningslöst prövat olika alternativ för medelshantering
och då funnit att riksgäldskontoret kan sköta upplåningen
till en lägre kostnad än vad bankerna kan. En av anledningarna härtill

1989/90:SfU14

19

var att staten som långivare inte är förknippad med någon kreditrisk.
Utskottet hade inte någon annan uppfattning i frågan och tillstyrkte
propositionens förslag om att riksgäldskontoret skulle svara för upplåningen
av medel för studielångivningen. Detta blev också riksdagens
beslut. Någon anledning till ändring av beslutet finns inte enligt
utskottet, varför även yrkande 4 i motion Sf508 bör avslås.

Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till statligt studiestöd är
att utbildningen är statlig, statsunderstödd eller står under statlig
tillsyn. Det ankommer på regeringen att besluta om vid vilka utbildningar
eleverna kan uppbära studiestöd, och utbildningarna i fråga
återfinns i förteckningar som bilagts studiestödsförordningen.

I motion Sf549 av Ylva Annerstedt begärs ett tillkännagivande om
att elever vid Skillebyholmsskolan bör få studiemedel.

Utskottet anser att det måste ankomma på regeringen att efter
ansökan från vederbörande utbildningsanordnare pröva förutsättningarna
för att en utbildning skall ställas under statlig tillsyn och eleverna
i utbildningen därigenom få rätt till studiemedel. Motion Sf549 bör
därför avslås av riksdagen.

I propositionen föreslås att till F 4 för budgetåret 1990/91 anvisas ett
förslagsanslag på 2 730 000 000 kr. Av detta belopp beräknas 1 920
milj. kr. för kostnaderna för studiebidrag enligt 4 kap. studiestödslagen
och 810 milj. kr. för kostnaderna för räntesubventioner och avskrivningar.

I motion Sf546 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. begärs (yrkande 2
delvis) att till anslaget skall anvisas ytterligare 138 000 000 kr. för att
finansiera avskaffandet av fribeloppsgränserna. I motion Sf505 av
Bengt Westerberg m.fl. begärs (yrkande 4) att till anslaget skall anvisas
ytterligare 75 000 000 kr. för att finansiera ändrade reduktionsregler. I
motion Sf541 av Lars Werner m.fl. begärs (yrkande 5) att till anslaget
anvisas ytterligare 245 000 000 kr. för att finansiera ändrad fribeloppsbedömning
och ett återinförande av barntillägget.

Med hänvisning till den bedömning som utskottet ovan gjort i fråga
om fribeloppsgränser, reduktionsregler och barntillägg bör det i propositionen
föreslagna anslaget ökas med 100 milj. kr. och således totalt
uppgå till 2 830 000 000 kr.

Till studerande på gymnasial nivå betalas studiemedel ut månadsvis,
medan studerande på högskolenivå får stödet utbetalat två gånger per
termin. I propositionen anmäls regeringens avsikt att bemyndiga CSN
att införa ett system med månadsutbetalning även för de högskolestuderande.
Enligt CSN finns det stora möjligheter att rationalisera handläggningen
av studiemedelsärenden genom en närmare samverkan med
högskolans administrativa system, och i propositionen anges att en
samverkan med studiedokumentationssystemen t.ex. skulle kunna
medföra förenklade rutiner vid prövningen av studieresultaten och vid
hantering av studieintyg.

I motion Sf505 av Bengt Westerberg m.fl. anser motionärerna att
studiemedelsnämnden inte skall få fatta några beslut med ledning av

1989/90:SfU14

20

besked från studiedokumentationssystemen, utan att CSN måste följa
upp besked från registret med en förfrågan till den enskilde studiemedelstagaren,
innan nämnden fettar beslut. Motionärerna begär ett tillkännagivande
i enlighet härmed (yrkande 6).

Utskottet, som vill erinra om förvaltningslagens bestämmelser om
kommunikation med enskilda parter innan en myndighet fattar beslut
i ärenden, kan inte i propositionen finna stöd för att det förelegat
någon avsikt att använda studiedokumentationssystemet på annat sätt
än som står i överensstämmelse med förvaltningslagen. Utskottet anser
inte att något tillkännagivande med anledning av motion Sf505 yrkande
6 behövs.

Utskottet behandlar slutligen under detta avsnitt motion Sf523 av
Sigge Godin. Motionären erinrar om att frågan om ett administrativt
samarbete mellan högskolan och studiestödsorganisationen länge varit
aktuell för CSN. Enligt motionären bör det finnas administrativa och
organisatoriska samband i ett flertal uppräknade funktioner, men ännu
har inte någon mer omfattande samverkan/samordning kommit till
stånd mellan högskolan och studiestödsmyndigheterna i den löpande
utbildningsadministrationen. Motionären ger en rad exempel på hur
en bättre samordning skulle kunna genomföras som skulle ge vinster
även på studiemedelssidan. Den i motionen skisserade samordningen
ger, enligt motionären, självklart ett antal arbetstillfällen till Sundsvall,
där det finns tillgång till kvalificerad datapersonal. CSN har därför
goda möjligheter att åta sig att utveckla en bättre samordning inom
den studiesociala sektorn. Motionären begär ett tillkännagivande av
vad som i motionen anförts beträffande dels besparingar och rationaliseringar
inom studiemedelssektorn (yrkande 1), dels CSN:s förutsättningar
att samordna den studiesociala administrationen (yrkande 2),
dels Västernorrlands läns behov av sysselsättningstillfällen (yrkande 3).

Utskottet erinrade vid sin behandling av en motsvarande motion
under förra årets riksmöte (se 1988/89:SfU15) om att CSN under flera
år arbetat med rationaliserings- och effektivitetsprogram med goda
resultat. Det studiesociala informationssystemet (STIS) innehöll den
mest aktuella och fullständiga informationen om studerande på olika
utbildningsnivåer i landet. CSN hade också inlett ett samarbete med
såväl högskole- som övriga skolmyndigheter för att myndigheterna
skulle kunna dra gemensamma fördelar av registret. I samband med att
CSN övertog studiehjälpshanteringen från kommuner och landsting
övertog CSN också en hel del av den statistikinmatning som legat på
kommunerna. Utskottet ville också framhålla att i de särskilda direktiv
som CSN fatt om att prioritera studiehjälpshanteringen hade frågorna
kring samarbetet på utbildningsområdet när det gällde informationsinhämtning
och statistikbearbetning särskilt uppmärksammats.

Med hänsyn till det anförda ansåg utskottet att något tillkännagivande
med anledning av motionen inte var påkallat. Utskottet vidhåller
denna uppfattning och avstyrker bifall till motion Sf523.

1989/90:SfU14

21

F 5. Vuxenstudiestöd m.m.

1989/90:SfU14

Under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. betalas förutom utgifter för
särskilt vuxenstudiestöd även bidrag som utgår för uppsökande verksamhet
på arbetsplatser, planering av uppsökande verksamhet och
utbildning av studieorganisatörer och information om vuxenstudiestöd
m.m.

Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften,
som för närvarande utgör 0,27 % av den totala lönesumman. Avgiften
erläggs endast i form av arbetsgivaravgift. Genom vuxenutbildningsavgiften
finansieras — förutom vuxenstudiestöd och administrationen av
dessa stöd — anslaget C 7 Bidrag till viss central kursverksamhet samt
till viss del anslaget C 4 Bidrag till studieförbunden m.m. och F 6
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Tillgängligt utrymme under
anslaget Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1990/91 beräknas i propositionen
till 1 465,8 milj. kr.

Vuxenstudiestöd kan utgå i form av särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd
och internatbidrag.

Det särskilda vuxenstudiestödet utgår vid längre studier till studerande
på grundskole- och gymnasieskolenivå samt till studerande som
genomgår yrkesteknisk högskoleutbildning. Stödet utgår med dels en
bidragsdel, dels en lånedel. Bidragsdelen utgick ursprungligen efter
samma beräkningsgrund till alla stödtagare, nämligen 65 % av det
utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning.
Fr.o.m. budgetåret 1984/85 är dock stödet differentierat.
Den som är medlem i arbetslöshetskassa erhåller liksom tidigare
ett skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av utbildningsbidraget. Den
som har vårdnaden om barn eller är underhållsskyldig för barn
erhåller dessutom barntillägg med 0,09 % av basbeloppet per barn och
dag. Till övriga studerande utgår vuxenstudiebidrag med 32,5 % av
utbildningsbidraget. Barntillägg utgår inte till denna grupp. Utöver
bidragsdelen kan särskilt vuxenstudiestöd utgå i form av studielån med
så stort belopp att det sammanlagda vuxenstudiestödet motsvarar vad
den studerande skulle ha erhållit i utbildningsbidrag.

Korttidsstudiestöd och internatbidrag utgår vid kortare utbildningar
såsom vissa studiecirklar och korta utbildningar vid kommunal vuxenutbildning
eller folkhögskola. Korttidsstudiestödet utgår med 50 kr.
per timme och internatbidraget med 250 kr. per dygn.

Ansökan om korttidsstudiestöd kan göras såväl av enskild person
som kollektivt av fackliga organisationer för fördelning bland arbetstagare.
Fr.o.m. år 1987 har pensionärs- och handikapporganisationer fått
möjlighet att under en försöksperiod göra kollektiv ansökan om internatbidrag.

I propositionen anmäls att CSN under hösten 1989 kommit in med
flera viktiga rapporter rörande vuxenstudiestöden, som samtliga innehåller
mer eller mindre omfattande förslag till förändringar i nuvarande
regelsystem. Utbildningsdepartementet tillsatte också hösten 1989
en arbetsgrupp för att diskutera korttidsstudiestöden och fördelningen
av resurser till stöd, planering och utbildning samt uppsökande verk -

samhet. Det hittills bedrivna utredningsarbetet visar enligt propositionen
att det finns många olösta frågor och problem kring vuxenstudiestöden
och deras utnyttjande, liksom i gränsdragningen mellan vuxenstudiestöd
och andra studiefinansieringsformer, t.ex. studiemedel och
utbildningsbidrag. Mot bakgrund bl.a. av detta anser föredragande
statsrådet det vara ytterst angeläget att ta ett mer samlat grepp på
vuxnas studiefinansiering och anmäler avsikten att tillkalla en särskild
utredare för att göra en större översyn, som inte bara behandlar
vuxenstudiestöden utan hela frågan om vuxnas studiefinansiering.

I propositionen beräknas att 1 098,8 milj. kr. av de medel som
inflyter från vuxenutbildningsavgiften kan avsättas till det särskilda
vuxenstudiestödet och att härigenom ett ökat antal studerande skall få
tillgång till stödet. Utrymmet för korttidsstudiestöd och internatbidrag
beräknas till 226 milj. kr. inkluderande en höjning av stödbeloppen.
För bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser beräknas 48
milj. kr. och för kostnader för planering m.m. av uppsökande verksamhet
och utbildning av fackliga studieorganisatörer 18 milj. kr.
Utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa beräknas till 75
milj. kr. Sammanlagt föreslås i propositionen att till anslaget Vuxenstudiestöd
m.m. skall anvisas ett reservationsanslag på 1 465 800 000
kr.

Den höjning av stödbeloppen som föreslås avser dels en höjning av
korttidsstudiestödet till 53 kr. per timme, dels en höjning av internatbidraget
till 265 kr. per dygn. Härutöver föreslås att vissa detaljreglerande
bestämmelser om korttidsstudiestödet avskaffas. Förslagen medför
ändringar i 5 kap. 3 och 5 §§ samt 6 kap. 5 och 8 §§ studiestödslagen.

I avvaktan på den aviserade översynen av vuxnas studiefinansiering
förordas att pågående försöksverksamheter får fortsätta och mer slutgiltiga
ställningstaganden anstå. I propositionen begärs därför godkännande
av att försöksperioden med kollektiv ansökan om internatbidrag för
pensionärs- och handikapporganisationer samt försöksverksamheten
med ett friare resursutnyttjande av medlen för vuxenstudiestöd och
uppsökande verksamhet förlängs till utgången av kalenderåret 1991.

I flera motioner begärs ändringar i nuvarande vuxenstudiestödssystem.

Lars Leijonborg m.fl. anser i motion Sf519 att differentieringen av
det särskilda vuxenstudiestödet är orättvis och att stödet med andra
beräkningsgrunder skulle räcka till betydligt fler sökande. Motionärerna
begär därför (yrkande 2) en utredning med uppgift att dels föreslå
hur man skall åstadkomma en jämnare fördelning av de särskilda
vuxenstudiestöden, dels undersöka konsekvenserna av de nuvarande
reglerna för rekryteringen av kvinnor till vuxenutbildning. Vidare
begär de (yrkande 3) att CSN skall få i uppdrag att utreda hur en
reform skall kunna genomföras som medger att barntillägg utgår på
lika villkor till alla studerande med särskilt vuxenstudiestöd.

I samma motion begär motionärerna tillkännagivanden om dels att
försöksverksamheten med kollektiv ansökan om internatbidrag för
handikapporganisationer bör permanentas och att ålderspensionärer

1989/90:SfU14

23

inte längre bör ha rätt till internatbidrag (yrkande 4), dels att möjligheten
till kollektiv ansökan om internatbidrag också bör tillkomma
Lantbrukarnas riksförbund. Sveriges fiskares riksförbund och Småföretagens
riksorganisation (yrkande 5).

I motion Sf547 av Jan Hyttring m.fl. kritiseras också differentieringen
av det särskilda vuxenstudiestödet och betydelsen härav för rekryteringen
av kvinnor. Motionärerna anser också att organisationer av typ
LRF och Småföretagens riksorganisation bör ges möjlighet att kollektivt
ansöka om korttidsstudiestöd. De begär ett tillkännagivande om att
ändringar i de angivna hänseendena bör göras redan innan resultatet
av den aviserade översynen föreligger. Liknande synpunkter framförs i
motion Sf372 (yrkande 6) av Gunilla André och Karin Starrin.

Kristina Svensson och Berit Oscarsson begär i motion Sf507 att
timersättningen vid korttidsstudiestöd höjs. Ingegerd Sahlström och
Owe Andréasson kritiserar i motion Sf516 också timersättningsnivån
samt nivån på internatbidraget. Motionärerna anser vidare att korttidsstudiestöd
vid deltidsstudier skall kunna utgå för flera timmar per
vecka, och de begär att bestämmelserna i de nämnda avseendena ses
över.

Slutligen begär Leo Persson m.fl. i motion Sf513 ett tillkännagivande
om behovet av en annan princip för fördelning av vuxenstudiestöd
mellan länen.

Den i propositionen aviserade utredningen om vuxnas möjligheter
att finansiera studier har tillsatts enligt beslut vid regeringssammanträde
den 15 februari 1990 (dir. 1990:2). Utredningen skall enligt direktiven
utreda vuxnas möjligheter att finansiera studier på grundskoleoch
gymnasieskolenivå. Huvuduppgiften skall vara att analysera behovet
av förändringar i nuvarande studiesociala system och framlägga
därav föranledda förslag. Analysen skall göras mot bakgrund av aktuella
problem och pågående och planerade reformer på vuxenutbildningsområdet.
Därvid skall särskilt belysas

-de samlade resurserna för studiestöd till vuxna och användningen av
dessa resurser, innefattande fördelningen av medlen från vuxenutbildningsavgiften,

-regelsystemen för särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd, uppsökande
verksamhet m.m.,

-behovet av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och för yrkesteknisk
högskoleutbildning,

-samordningen mellan studiemedel, vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag
och sjukförmåner,

-behovet av och nivån för särskilda timersättningar vid vissa vuxenutbildningar,

-situationen för vuxenstuderande med särskilt hård skuldsättning.

Utredningen skall resultera i en redovisning av gjorda kartläggningar
och analyser samt de förslag till åtgärder som analyserna kan
föranleda. — Utredningen bör slutföra sitt arbete senast den 1 juli
1991.

De frågor som tagits upp i motion Sf519 yrkandena 2 och 3 berör
direkt regelsystemet för det särskilda vuxenstudiestödet och kommer

1989/90:SfU14

24

därför att behandlas av utredningen. Utskottet anser därför att motionen
i denna del, liksom motionerna Sf547 i denna del och Sf372
yrkande 6 i denna del, inte påkallar någon åtgärd.

Utskottet gör samma bedömning i fråga om motionerna Sf507 och
Sf516.

Frågan om rätten för pensionärsorganisationer att göra kollektiv
ansökan om internatbidrag har behandlats av utskottet inför riksdagens
godkännande av försöksverksamheten 1985/86. Utskottet framhöll därvid
att utskottet inte ville motsätta sig att även pensionärsorganisationerna
fick möjlighet till kollektiv ansökan eftersom det endast var
fråga om en tvåårig försöksverksamhet. Utskottet erinrade också om att
någon övre åldersgräns för det dåvarande dagstudiestödet inte fanns
och att det bland ålders- och förtidspensionärer fanns ett stort antal
kortutbildade. Utskottet framhöll dock att med de begränsade resurser
som vuxenstudiestödet har bör stödet företrädesvis utgå till dem som är
i aktiv ålder. Utskottet har vidhållit sin inställning senast i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1988/89:SfU15.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört och i avvaktan på
resultatet av den beslutade översynen biträder utskottet att försöksverksamheten
förlängs till utgången av år 1991 och avstyrker bifall till
motion Sf519 yrkande 4.

Även frågan om kollektiv ansökan från företagarorganisationer behandlades
i utskottets betänkande SfU 1987/88:20 och senast i betänkandet
1988/89:SfU15. Utskottet erinrade då om att egenföretagare har
rätt att ansöka om internatbidrag men däremot inte korttidsstudiestöd.
Utskottet ansåg sig inte kunna tillstyrka en utvidgning av möjligheterna
till kollektiv ansökan av internatbidrag med hänvisning till att
resultatet av den ovan nämnda försöksverksamheten för handikappoch
pensionärsorganisationer borde avvaktas. Utskottet, som förutsätter
att även frågan om egenföretagarnas ställning inom vuxenstudiestödet
kommer att behandlas vid översynen av detta stöd, vidhåller i avvaktan
på resultatet av översynen denna inställning och avstyrker bifall till
motionerna Sf519 yrkande 5, Sf547 i denna del och Sf372 yrkande 6 i
denna del.

Enligt riktlinjer som riksdagen godkände under våren 1988 (prop.
1987/88:100, SfU 1987/88:20, rskr. 216) för länsfördelningen av medel
för vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet på arbetsplatser fördelas
medlen för särskilt vuxenstudiestöd med hänsyn enbart till
utbildningsstrukturen, medan medlen för korttidsstudiestöd fördelas
med hänsyn till såväl utbildningsstrukturen som till förekomsten av
skiftarbete. Medlen för uppsökande verksamhet fördelas med hänsyn
till utbildningsstrukturen, men viss hänsyn bör också tas till glesbygdslän
med stora avstånd.

De problem som tas upp i motion Sf513 har, som utskottet framhöll
i betänkandet 1988/89:SfU15, sin grund i att efterfrågan på vuxenstudiestöd
är betydligt större än de ekonomiska resurserna för sådana
stöd. Fördelningen mellan länen måste därför ske efter vissa prioriteringsgrunder.
Det finns emellertid inget som hindrar CSN att reservera
medel för en senare fördelning eller göra en omfördelning av medel

1989/90:SfU14

25

som inte förbrukats, och utskottet förutsätter att CSN prövar lämpligheten
härav. Utskottet, som utgår från att även dessa frågor kommer
att beröras av översynen, anser på grund av det anförda att något
tillkännagivande med anledning av motion Sf513 inte är påkallat.

Det finansiella utrymmet för vuxenstudiestöd berörs i tre motioner.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf508 (yrkande 7) att
utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd skall ökas med 70,3 milj. kr. Av
detta belopp bör enligt motionärerna 58,3 milj. kr. tas från anslaget
F 6 (medlen för den högre timersättningen vid grundutbildning för
vuxna, vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda och grundläggande
svenskundervisning för invandrare), och i motion Sf546 (yrkande
3) av samma motionärer framställs yrkandet att de angivna medlen
skall anvisas till särskilt vuxenstudiestöd under F 5. 1 motion Sf546
begär motionärerna vidare att utrymmet för korttidsstudiestöd minskas
till 87 milj. kr. (yrkande 4), att medlen för särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa med hänsyn till det goda konjunkturläget minskas till 25
milj. kr. (yrkande 5) och att anslagsposterna för uppsökande verksamhet
på arbetsplatser och planering av uppsökande verksamhet m.m.
avvecklas och medel således inte anslås till dessa ändamål (yrkande 6).
Vidare begärs i motion Sf546 godkännande av att 1 169,1 milj. kr. av
de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
används för att finansiera det särskilda vuxenstudiestödet (yrkande 7),
att till Vuxenstudiestöd m.m. anvisas ett reservationsanslag på 1 281,1
milj. kr. (yrkande 8) och att den besparing på 70 milj. kr. som genom
de i motionen föreslagna ändringarna på anslagen F 3, F 4 och F 5
erhålls överförs till anslaget Bidrag till studieförbunden (yrkande 9).

Lars Leijonborg m.fl. begär i motion Sf519 (yrkande 1) att under
anslaget anslås totalt 8 milj. kr. till planering och genomförande av
uppsökande verksamhet både på arbetsplatser och i bostadsområden
och att anslaget således minskas med 58 milj. kr.

Utskottet erinrade senast i sitt av riksdagen godkända betänkande
1988/89:SfU15, i anslutning till motionsyrkanden om besparingar
inom vuxenstudiestödet, om att på grund av det statsfinansiella läget
efter hand betydande belopp i besparingssyfte hade förts över från
vuxenutbildningsmedlen till folkbildningsändamål. Utskottet motsatte
sig en sådan urholkning av vuxenstudiestödet som de då aktuella
motionsförslagen innebar. Av samma skäl motsätter sig utskottet nu de
i motion Sf546 yrkande 9 föreslagna överföringarna av avgiftsmedel.
Med hänsyn till den översyn av vuxenstudiestödet som beslutats anser
utskottet som ovan redovisats inte att några större ändringar bör vidtas
i systemet, och utskottet är inte berett att förorda en minskning av
medlen till de olika anslagsposterna på sätt föreslås i motionerna. I
fråga om medel till uppsökande verksamhet i bostadsområden vill
utskottet erinra om att sådana tidigare anvisades under anslaget C 4.
Bidrag till studieförbunden m.m. Medlen fördelades av skolöverstyrelsen
till de studieförbund som kunde presentera väl underbyggda projekt.
Det särskilda bidraget till uppsökande verksamhet i bostadsområden
togs emellertid bort fr.o.m. budgetåret 1988/89, då motsvarande

1989/90:SfU14

26

resurs i stället utnyttjades till att delvis finansiera kostnaderna för ett
til läggsbidrag till fri resursanvändning (prop. 1987/88:100, UbU 18,
rskr. 242).

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motionerna Sf508
yrkande 7, Sf546 yrkandena 3—9 och Sf519 yrkande 1 och tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget F 5.

F 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget betalas kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för
högskolestuderande. Tillsynen över studerandehälsovården utövas av
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Vidare betalas från anslaget
stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är
synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Detta bidrag disponeras
av talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Slutligen betalas från
anslaget bidrag för reserabatter till studerande. Medlen härför disponeras
av CSN.

För bidrag till studerandehälsovård har i propositionen beräknats ett
medelsbehov av 9 424 000 kr., och bidraget till TPB för studielitteratur
har beräknats till 7 650 000 kr. Vidare föreslås att TPB bemyndigas
att beställa sådan litteratur som förfaller till betalning först under
budgetåret 1991/92 till ett belopp om högst 3,6 milj. kr. Något bidrag
till reserabatter för studerande har inte beräknats. Till anslaget E 7
föreslås i enlighet härmed anvisat ett förslagsanslag på 17 074 000 kr.

Medelsbehovet för studerandehälsovården anges i propositionen ha beräknats
efter löne- och prisomräkning och med hänsyn till att fr.o.m.
den 1 juli 1990 högskolan i Trollhättan/Uddevalla tillkommer.

I tre motioner begärs ytterligare medel till studerandehälsovården.
Gullan Lindblad m.fl. anser i motion Sf515 att bidraget skall ökas med
296 000 kr., Lars Leijonborg m.fl. i motion Sf519 (yrkande 7) med
400 000 kr. och Rune Backlund i motion Sf536 med 300 000 kr.

I motion Sf503 av Björn Samuelson m.fl. begärs ett förslag om att
staten skall överta huvudmannaskapet för studerandehälsovården från
studenterna.

De riktlinjer för studerandehälsovården som för närvarande gäller
(prop. 1982/83:129, SfU 25, rskr. 386) innebär att tyngdpunkten bör
ligga på förebyggande, sociala och kurativa insatser. De studerandes
behov av somatisk och psykiatrisk vård bör huvudsakligen tillgodoses
inom ramen för den offentliga hälso- och sjukvården. När riktlinjerna
antogs förutsattes att såväl de studerande som landstingskommunerna
och kommunerna skulle ge bidrag till verksamheten.

Utskottet vill erinra om att en särskild utredare tillkallats för att
utreda konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande av kårobligatoriet
m.m. (dir. 1989:8). Utredaren bör visa hur de studerandes behov av
bl.a. hälsovård, kurativa insatser och motionsidrott tillgodoses och
även klarlägga ekonomiska förhållanden inkl. ekonomiskt stöd från
stat, landsting och kommuner. När det gäller studerandehälsovården

1989/90:SfU14

27

skall utredaren analysera och lämna förslag till hur denna verksamhet
lämpligen kan organiseras. Utredaren beräknas slutföra sitt arbete
senast i oktober 1990.

Med hänsyn till den pågående utredningen anser utskottet att motion
Sf503 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Propositionens förslag innebär att statens bidrag till studerandehälsovården
räknats upp med 4 %. Med hänsyn till att löneutvecklingen
visat sig innebära betydligt högre kostnadsökningar anser utskottet i
likhet med motionärerna i motion Sf519 att anslaget bör tillföras
ytterligare 400 000 kr. avseende studerandehälsovård. Härigenom tillgodoses
också motionerna Sföl5 och Sfö36.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i fråga om TPB.

Det s.k. CSN-kortet ger enligt avtal mellan CSN och SJ sedan år 1988
studerande 50 % rabatt vid resor på SJ:s tåg och expressbussar. Något
särskilt bidrag till CSN för reserabatter för studerande har som ovan
nämnts inte beräknats för det kommande budgetåret. I propositionen
påpekas att det belopp CSN under innevarande budgetår betalat till SJ
för studeranderabatter, 84,4 milj. kr., i förhållande till SJ:s totala
persontrafikintäkter utgör ca 1,6 %. Vidare pekas på att SJ numera
har ett fullständigt ekonomiskt ansvar för hela sin verksamhet och
skall verka på affärsmässiga grunder. Enligt föredragande statsrådets
bedömning har SJ:s trafikvolym ökat betydligt till följd av studeranderabatten.
Det är mot den bakgrunden förslaget i propositionen skall
ses, och statsrådet anser att det i framtiden skall vara SJ som beslutar
om studeranderabatter.

Förslaget har föranlett ett flertal motioner.

I motion Sfö31 av Margit Gennser och Gullan Lindblad anför
motionärerna att SJ har ett betydande intresse av att i konkurrens med
flyget och enskilda bussbolag arbeta fram lämpliga rabattsystem för
studenterna och att samtidigt förhandlingar från studenternas sida bör
upptas med andra trafikföretag så att konkurrensen skapar bästa möjliga
trafikförsörjning för studenterna. Ingrid Hemmingsson anser i motion
Sf540 att regeringen snabbt bör få i gång förhandlingar med SJ
om dess möjlighet att ge rabatt och, om det visar sig nödvändigt,
därefter ompröva sitt beslut inom sina budgetramar.

I motion Sf505 (yrkande 5) av Bengt Westerberg m.fl. begärs att
ytterligare 89 000 000 kr. anvisas till anslaget för bibehållande av
reserabatterna för studerande, dvs. det belopp som CSN beräknat för
ändamålet i sin anslagsframställning.

Samma yrkande framställs i motion Sf537 av Rune Backlund m.fl.
Marianne Jönsson och Agne Hansson begär i motion Sfö04 och Karin
Starrin och Gunnar Björk i motion Sfö29 ett tillkännagivande att
studeranderabatten inte bör slopas.

Lars Werner m.fl. begär i motion Sfö25 att studeranderabatterna inte
skall avskaffas (yrkande 1) och att 85 000 000 kr. anslås för att behålla
rabatterna (yrkande 2). I motion Sf542 av Björn Samuelson m.fl.

1989/90:SfU14

28

begärs ett tillkännagivande om att studeranderabatter bör ges även för
resor med buss i skogslänen där det inte finns någon järnväg och att
särskilda medel bör ställas till förfogande för detta ändamål.

Claes Roxbergh m.fl. begär i motion SfS 11 (yrkande 2) att rabatten
för studerande på SJ skall garanteras och utökas att gälla även för de
s.k. E 4-tågen längs Norrlandskusten. Inger Schörling m.fl. begär i
motion Sf524 ett beslut om att CSN-rabatten på tåg skall behållas
(yrkande 2) och att för de områden som har fa eller inga järnvägsförbindelser
rabattavtal skall slutas med länstrafikbolagen (yrkande 4)
samt att medel — 98 milj. kr. — avsätts för dessa ändamål.

Även i motionerna SfS 18 av Ulla Berg, Sf521 av Kristina Svensson
m.fl., Sf522 av Sigrid Bolkéus m.fl., Sf527 av Bruno Poromaa, Sf528 av
Marianne Stålberg, Sf530 av Reynoldh Furustrand och Berit Löfstedt,
Sf532 av Arne Kjörnsberg och Sf538 av Anneli Hulthén och Kent
Carlsson begärs tillkännagivanden om att reserabatterna för studerande
skall finnas kvar.

Av CSN:s anslagsframställning framgår bl.a. att år 1988, då CSNkortet
i nuvarande form infördes, ca 475 000 studerande erhöll kortet
och att SJ:s nettointäkter för studeranderesor detta år ökade med ca
82 % till 290 milj. kr. Vidare framgår att rabatten fr.o.m. år 1989
också lämnas på E 4-tåget från Sundsvall till Luleå, dock endast i
direkt anslutning till tågresa, samt att GDG och Gotlands län beslutat
lämna 50 % rabatt på bussresor till studerande mot uppvisande av
CSN-kortet. I anslagsframställningen anges som en av de viktigaste
frågorna inför förhandlingarna med SJ för budgetåret 1990/91 att
försöka utöka CSN-kortets giltighet till de delar av landet där tågförbindelser
saknas.

De reserabatter som är förknippade med CSN-kortet är enligt utskottets
uppfattning utomordentligt värdefulla för studenterna. De har
också fördelar i andra avseenden. Utskottet anser det därför väsentligt
att sådana rabatter kan behållas och om möjligt också utvidgas framför
allt på det sätt CSN anger i sin anslagsframställning. En förutsättning
är emellertid att det kan ske inom den nuvarande kostnadsramen.

Enligt vad utskottet erfarit har CSN tagit upp förhandlingar med
andra trafikföretag i fråga om rabatter och har möjlighet att ta upp
ytterligare förhandlingar. Med länstrafikföretagen förhandlar CSN även
beträffande gymnasieelevernas kostnadsfria resor mellan hem och skola.
Utskottet har därför kommit till den slutsatsen att det bör finnas
möjlighet att lösa frågan om reserabatterna på annat sätt än uteslutande
genom avtal med SJ. CSN bör alltså ta upp förhandlingar i detta
avseende också med andra trafikföretag, såsom flyg- och båtbolag och
länstrafikbolag. Härigenom löses också frågan om rabatter i sådana
områden där det inte finns järnväg. Kostnaden för de rabatter som
CSN kan förhandla fram med olika trafikföretag är emellertid svår att
beräkna. Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att ge CSN i
uppdrag att förhandla fram förmånligast möjliga reserabatter. Förhandlingsresultatet
bör därefter föreläggas regeringen för godkännande. —
För tillkommande utgifter i statsbudgeten finns medel avsatta under

1989/90:SfU 14

29

posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov. När förhandlingarna slutförts
och kostnaden kan uppskattas bör regeringen återkomma till
riksdagen med begäran om medel på tilläggsbudget.

Genom det anförda anser utskottet att motionerna om reserabatter
för studerande i huvudsak får anses tillgodosedda, och utskottet tillstyrker
med det anförda regeringens budgetförslag i denna del. Till följd av
utskottets ställningstagande i fråga om studerandehälsovården bör till
Bidrag till vissa studiesociala ändamål anvisas 17 474 000 kr.

F 8. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa
lärarutbildningar

Anslaget, som är nytt, omfattar utgiften för de utbildningsarvoden som
tidigare har utbetalats under anslaget D 10 Utbildning för undervisningsyrken.

Från anslaget betalas utgifter för utbildningsarvoden till studerande
vid folkhögskollärarlinjen, handels- och kontorslärarlinjen, industrioch
hantverkslärarlinjen, vårdlärarlinjen och speciallärarlinjen.

I propositionen föreslås att till anslaget F 8 för budgetåret 1990/91
skall anvisas ett förslagsanslag på 119 600 000 kr.

Utskottet biträder förslaget.

Lagförslaget

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349) har inte föranlett några erinringar från utskottets
sida. Till följd av de förslag till höjda fribeloppsgränser och proportionell
reducering som utskottet ovan har förordat behöver emellertid
ändring göras även i paragrafer som inte omfattas av regeringens
förslag. För att undvika att riksdagen skall behöva ta ställning till dels
ett förslag till lag om ändring i studiestödslagen, dels ett förslag till lag
om ändring i lagen om ändring i studiestödslagen och båda dessa lagar
därefter promulgeras, har utskottet fört samman regeringens och utskottets
förslag till en lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).
Detta förslag återfinns i bilaga.

Hemställan

Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden m.m.

1. beträffande omorganisation av studiestödsadministrationen
att riksdagen

dels godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för en
successiv övergång till en organisation med en sammanhållen
länsstudiestödsnämnd i varje län,

dels bemyndigar regeringen att vidta de förberedelseåtgärder
som behövs för att kunna genomföra omorganisationen,

2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen

1989/90: SfU 14

30

dels godkänner att 41 500 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1990/91 används för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden
m.m.,

dels till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett ramanslag på 116 867 000 kr.,

Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt
stöd

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning
av studiesocialt stöd för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 20 076 000 kr.,

Studiehjälp m.m.

4. beträffande studiehjälp vid utlandsstudier och anslag till studiehjälp
m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1989/90:Sf508 yrkande 6 och 1989/90:Sf546 yrkande 1
dels till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 2 280 600 000 kr.,

dels antar det av utskottet i bilaga framlagda förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 22 §,

res. 1 (m)

5. beträffande utredning om bättre villkor för gymnasieelever
m.fl.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf548,

res. 2 (vpk)

Studiemedel m.m.

6. beträffande nytt studiemedelssystem

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf372 yrkande 5,
1989/90:Sf508 yrkande 1, 1989/90:Sf517, 1989/90:Sf524 yrkande
1, 1989/90:Sf541 yrkande 1 och 1989/90:Sf544,

res. 3 (m)
res. 4 (c)
res. 5 (vpk)
res. 6 (mp)

7. beträffande konststuderandes villkor
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf533,

8. beträffande höjning av bidragsdelen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf524 yrkande 3 och
1989/90:Sf541 yrkande 6,

res. 7 (c, vpk)
res. 8 (mp)

9. beträffande inkomstprövning

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf505 yrkande 3
och 1989/90:Sf541 yrkande 4 och med anledning av motionerna
1989/90:Sf501, 1989/90:Sf502, 1989/90:Sf505 yrkande 2,

1989/90:SfU14

31

1989/90:Sf506, 1989/90:Sf508 yrkande 2, 1989/90:Sf509,

1989/90:Sf514, 1989/90:Sf524 yrkande 5, 1989/90:Sf534,

1989/90:Sf535, 1989/90:Sf539, 1989/90:Sf541 yrkande 3,

1989/90:Sf545 och 1989/90:Sf546 yrkande 2 i denna del antar det
av utskottet i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 4 kap. 16, 19 och 24 §§,

res. 9 (m)

10. beträffande inkomstbegreppet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf508 yrkande 3,

res. 10 (m, c)

11. beträffande barntillägg

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf541 yrkande 2,

res. 11 (vpk)

12. beträffande avskrivning av studielån

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf508 yrkande 5,

res. 12 (m)

13. beträffande bankernas medverkan

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf508 yrkande 4,

res. 13 (m, fp)

14. beträffande studiemedel vid viss utbildning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf549,

res. 14 (fp)

15. beträffande anslag till studiemedel m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1989/90:Sf505 yrkande 4, 1989/90:Sf541 yrkande 5 och

1989/90:Sf546 yrkande 2 i denna del till Studiemedel m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
2 830 000 000 kr.,

res. 15 (m)
res. 16 (vpk)

16. beträffande samverkan med studiedokumentationssystemen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf505 yrkande 6,

17. beträffande samordnad administration
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf523,

res. 17 (fp)

Vuxenstudiestöd m.m.

18. beträffande översyn av vuxenstudiestödet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf507, 1989/90:Sf516,
1989/90:Sf519 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Sf547 i denna del och
1989/90:Sf372 yrkande 6 i denna del,

19. beträffande kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer
m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1989/90:Sf519 yrkande 4 godkänner vad som förordats
om förlängd försöksverksamhet med friare resursutnyttjande beträffande
vuxenstudiestöden och med kollektiv ansökan om internatbidrag
för handikapp- och pensionärsorganisationer,

res. 18 (fp, c)

1989/90:SfU14

32

20. beträffande kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf519 yrkande 5,
1989/90:Sf547 i denna del och 1989/90:Sf372 yrkande 6 i denna
del,

res. 19 (fp, c)

21. beträffande länsfördelning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf513,

22. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:Sf508 yrkande 7, 1989/90:Sf519 yrkande 1
och 1989/90:Sf546 yrkandena 3—9,

dels godkänner att 1 465 800 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1990/91 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd
m.m.,

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 1 465 800 000 kr.,

res. 20 (m)
res. 21 (fp)

23. beträffande lagförslaget

att riksdagen antar det av utskottet i bilaga framlagda förslaget
till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad förslaget
inte berörts ovan under momenten 4 och 9,

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

24. beträffande huvudmannaskapet för studerandehälsovården
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf503,

res. 22 (vpk)

25. beträffande bidrag till studerandehälsovården

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf519 yrkande 7 i
denna del och med anledning av motionerna 1989/90:Sf515 i
denna del och 1989/90:Sf536 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande talboks- och punktskriftsbiblioteket

att riksdagen med bifall till propositionen medger att regeringen
lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande
om 3 600 000 kr. för budgetåret 1991/92 som förordats
i propositionen,

27. beträffande rese rabatter för studerande

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Sf504,
1989/90:Sf505 yrkande 5 i denna del, 1989/90:Sf511 yrkande 2 i
denna del, 1989/90:Sf518, 1989/90:Sf521, 1989/90:Sf522,

1989/90:Sf524 yrkande 2 i denna del och yrkande 4,
1989/90:Sf525 yrkande 1, 1989/90:Sf527, 1989/90:Sf528,

1989/90:Sf529, 1989/90:Sf530, 1989/90:Sf531, 1989/90:Sf532,

1989/90:Sf537 i denna del, 1989/90:Sf538, 1989/90:Sf540 och
1989/90:Sf542 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1989/90:SfU14

33

3 Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 14

28. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf519 yrkande 7 i
denna del och med anledning av propositionen och motionerna
1989/90:Sf515 i denna del och 1989/90:Sf536 i denna del samt
med avslag på motionerna 1989/90:Sf505 yrkande 5 i denna del,
1989/90:Sf511 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sf524 yrkande 2 i
denna del, 1989/90:Sf525 yrkande 2 och 1989/90:Sf537 i denna
del till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 17 474 000 kr.

Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar

29. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen till Utbildningsarvoden
till studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 119 600 000 kr.

Utskottet hemställer vidare att ärendet skall avgöras efter endast en
bordläggning.

Stockholm den 3 april 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp),
Karin Israelsson (c), Lena Ohrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof
Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Maud Björnemalm (s), Hans Dau
(m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson
(vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Pettersson (s), Arne Mellqvist
(s) och Bo Finnkvist (s).

Reservationer

1. Studiehjälp vid utlandsstudier och anslag till
studiehjälp m.m. (mom. 4)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Förslaget i" och på s. 12 slutar med "Studiehjälp m.m." bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av mycket stort värde om svenska
ungdomar bereds möjlighet till gymnasiestudier något år i ett annat
land. Detta medverkar till en ökad internationalisering och en ökad
förståelse för andra kulturer. Inte minst krävs en större öppenhet i

1989/90:SfU 14

34

fråga om yrkesinriktade utbildningar. Kostnader för resa och uppehälle
och avgifter vid utlandsstudier innebär dock antingen stora ekonomiska
uppoffringar eller tvång att avstå från sådana studier. Utskottet
anser därför, i likhet med motionärerna i motionerna Sf508 och Sf546,
att elever skall ha samma rätt till studiehjälp i form av studiebidrag
och inackorderingstillägg vid gymnasiestudier utomlands som i Sverige Utskottets

förslag om studiehjälp utomlands kan beräknas kosta ca
35 milj. kr. per år varför regeringens förslag till studiehjälp m.m. bör
räknas upp med motsvarande belopp.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande studiehjälp vid utlandsstudier och anslag till studiehjälp
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf508 yrkande 6
och 1989/90:Sf546 yrkande 1 och med anledning av propositionen dels

till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett försiagsanslag
på 2 315 600 000 kr.,

dels antar det av utskottet i bilaga framlagda förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 22 §
med den ändringen att lagrummet erhåller följande såsom Reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 kap.

22 §

Studiehjälp enligt detta kapitel
får beviljas svensk medborgare för
studier utom riket, om studierna
inte med lika stor fördel kan bedrivas
vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studiehjälp
enligt detta kapitel beviljas för studier
utom riket enligt bestämmelser
som regeringen meddelar.

Första och andra styckena gäller
dock endast sådana studier som
motsvarar eller är jämförbara med
studier vid svensk läroanstalt eller
utbildningslinje som omfattas av
förordnande enligt 1 §.

Första och andra styckena gäller
ej för sjukperiod som avses i
15 §.

Studiehjälp enligt detta kapitel
får beviljas svensk medborgare för
studier utom riket för sådana studier
som motsvarar eller är jämförbara
med studier vid svensk läroanstalt
eller utbildningslinje som
omfattas av förordnande enligt
1 §.

Första stycket gäller inte för
sjukperiod som avses i 15 §.

Närmare föreskrifter om studiehjälp för studier utom riket meddelas
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

1989/90:SfU14

35

2. Utredning om bättre villkor för gymnasieelever
m.fl. (mom. 5)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Såsom
ovan" och slutar med "motion Sf548." bort ha följande lydelse:

Den låga nivån på studiebidraget gör att många ungdomar i gymnasieskolan
tvingas att arbeta parallellt med sina gymnasiestudier. Även
om värvning av arbete och utbildning har fördelar, är gymnasiestudier
ett heltidsarbete och omfattande extraarbete leder till sämre resultat i
skolan. Utskottet anser därför att studiebidraget bör ha en sådan nivå
att ungdomar inte av ekonomiska skäl tvingas att arbeta extra under
terminerna. Detsamma gäller nivån för inackorderingstillägg och extra
tillägg.

Det är vidare enligt utskottets mening viktigt att ungdomar som har
fyllt 18 år och alltså är myndiga har möjlighet att ha en egen ekonomi
utan att vara beroende av sina föräldrar, även om ungdomarna studerar
vidare på gymnasieskola eller på folkhögskola.

Ett ytterligare skäl att gymnasie- och folkhögskolestudier måste
kombineras med rimliga ekonomiska förhållanden är enligt utskottets
uppfattning att ungdomar inte av ekonomiska skäl bör lockas att
genomgå internutbildning inom företag i stället för vanlig utbildning.

Utskottet anser således att det finns flera skäl att reformera studiefinansieringssystemet
för folkhögskole- och gymnasieelever. En utredning
i detta syfte bör därför, såsom framhålls i motion Sf548, snarast
tillsättas.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande utredning om bättre villkor för gymnasieelever
m.fl.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf548 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Nytt studiemedelssystem (mom. 6)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Motioner om" och på s. 14 slutar med "och Sf544." bort ha följande
lydelse:

Skuldsättningen blir med dagens studiemedelssystem enligt utskottets
uppfattning oacceptabelt hög vid kvalificerade studier vid högskolor
och universitet och tiden för återbetalning orimligt lång. Personer i
vanliga inkomstlägen och med måttlig skuldsättning kommer därför
inte att kunna bli skuldfria före pensioneringen. Följden av detta blir
att stora kostnader kommer att uppstå för avskrivning av studieskulder.

Trots att det nu gällande studiemedelssystemet just har trätt i kraft,
behövs enligt utskottets mening redan nu en översyn för att komma
till rätta med bristerna. Regeringen bör därför, som framhålls i motion

1989/90:SfU14

36

Sf508 (yrkande 1), snarast föranstalta om en översyn av studiemedelssystemet
i syfte att ta fram förslag för att komma till rätta med
problemen kring skuldsättningen. Härigenom tillgodoses också i huvudsak
motionerna Sf517, SD72 yrkande 5, Sf541 yrkande 1, Sf524
yrkande 1 och Sf544.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande nytt studiemedelssystem
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf508 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1989/90:Sf372 yrkande 5,
1989/90:Sf517, 1989/90:Sf524 yrkande 1, 1989/90:Sf541 yrkande 1
och 1989/90:Sf544 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Nytt studiemedelssystem (mom. 6)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med

"Motioner om" och på s. 14 slutar med "och Sf544." bort ha följande
lydelse:

I reservation 1 till utskottets betänkande SfU 1987/88:26 framfördes
stark kritik mot regeringens förslag i proposition 1987/88:116 till nytt
studiemedelssystem eftersom det viktigaste problemet — skuldkrisen —
inte löstes genom förslaget. Det nya systemet medför att studieskulden,
trots full återbetalning, kan växa under 20—30 år för vissa akademikergrupper
om deras löneutveckling blir svag. Det gäller framför allt
grupper med lång studietid och låg inkomst, t.ex. bibliotekarier och
socionomer. Vissa grupper kommer aldrig att kunna betala tillbaka
skulden. Detta beror på att i det föreslagna systemet skall 4 % av
inkomsten årligen användas för amortering på studielånen medan
räntan kommer att bli högre (utan avdragsrätt). Således kommer

studieskulden att växa så länge som årslönen är mindre än skulden.

Utskottet anser att den enda rimliga lösningen är att införa en
beskattad studielön på 100 % av basbeloppet kompletterad med statsgaranterade
lån på 80 % av basbeloppet. Genom att studielönen blir
beskattningsbar kan fribeloppsreglerna avskaffas, och utskottet förutsätter
också att litteraturkostnader blir avdragsgilla för de studerande.

Även om kostnaderna för studielön enligt den angivna modellen är
svåra att beräkna, bör ett system med studielön på sikt ge lägre
samhällskostnader eftersom behovet av avskrivning av skulder och
räntesubventioner minskar. Till detta bör läggas de samhällsvinster
som uppstår genom att fler skaffar sig en längre utbildning och att
effektiviteten i utbildningssystemet höjs.

Det bör, såsom anförs i motion Sf517, ankomma på regeringen att
lägga fram ett förslag till ett nytt studiemedelssystem i enlighet med det
anförda. Härigenom tillgodoses också i huvudsak motionerna Sf372

yrkande 5, Sf541 yrkande 1, Sf524 yrkande 1, Sf544 och Sf508

yrkande 1.

1989/90:SfU14

37

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande nytt studiemedelssystem
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf517 och med
anledning av motionerna 1989/90:SO72 yrkande 5,
1989/90:Sf508 yrkande 1, 1989/90:Sf524 yrkande 1, 1989/90:Sf541
yrkande 1 och 1989/90:Sf544 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Nytt studiemedelssystem (mom. 6)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Motioner om" och på s. 14 slutar med "och Sf544." bort ha följande
lydelse:

I reservation 2 till utskottets betänkande SfU 1987/88:26 framhölls
att förslaget i proposition 1987/88:116 inte löste de grundläggande
problemen i studiemedelssystemet och inte heller motsvarade kommande
behov. I det nya systemet har subventioner flyttats från återbetalningsdelen
till bidragsdelen och totalbeloppen. Därmed kvarstår
problemen med den tunga skuldbördan efter studierna. Skulden blir
orimligt och orättvist stor vid utbildningar som leder till yrken med
lägre löneutveckling. Inför 1990-talet står högskolan dessutom inför
problemet med minskade ungdomskullar och därmed ökande konkurrens
med näringslivet om ungdomarna. Det långsiktiga målet för att
lösa dessa problem är att införa studielön för alla som studerar på
högskolan.

På kort sikt bör ett första friår införas då den studerande skall fa
tillgodoräkna sig studiemedlen som bidrag om en studieprestation
motsvarande 24 poäng på två terminer uppnåtts. Uppfylls inte denna
studieprestation omvandlas bidraget till studielön till den del det skulle
utgått som studielån i gällande system.

1985 års studiemedelskommitté utredde inte de samhälleliga effekterna
av ett studielönesystem. En utredning bör därför tillsättas med
uppgift att utreda förutsättningarna för att ersätta nuvarande studiemedelssystem
med studielön och som en första etapp införa ett friår enligt
den ovan angivna modellen. Det anförda bör med bifall till motion
Sf541 yrkande 1 ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses också
i huvudsak motionerna Sf508 yrkande 1, Sf517, Sf372 yrkande 5, Sf524
yrkande 1 och Sf544.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande nytt studiemedelssystem
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf541 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1989/90:Sf372 yrkande 5,
1989/90:Sf508 yrkande 1, 1989/90:Sf517, 1989/90:Sf524 yrkande 1
och 1989/90:Sf544 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1989/90:SfU 14

38

6. Nytt studiemedelssystem (mom. 6)

1989/90:SfU14

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Motioner om" och på s. 14 slutar med "och Sf544." bort ha följande
lydelse:

För att det moderna samhället skall fungera är det av största
betydelse att det finns välutbildade människor. För att åstadkomma
detta och för att få en jämn rekrytering till högre utbildning från alla
samhällsklasser är studielön enligt utskottets uppfattning den enda
rättvisa lösningen. Utskottet anser därför att, som framhålls i motion
Sf524 (yrkande 1), en utredning bör tillsättas för att belysa kostnader
och övriga konsekvenser av införandet av studielön. Härigenom tillgodoses
också i huvudsak motionerna Sf508 yrkande 1, Sf517, Sf372
yrkande 5, Sf524 yrkande 1 och Sf544.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande nytt studiemedelssystem
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf524 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1989/90:Sf372 yrkande 5,
1989/90:Sf508 yrkande 1, 1989/90:Sf517, 1989/90:Sf541 yrkande 1
och 1989/90:Sf544 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Höjning av bidragsdelen (mom. 8)

Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c) och Margo Ingvardsson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet behandlade" och slutar med "Sf524 yrkande 3." bort ha
följande lydelse:

Konsumtionsprofilen för studenter är en typisk låginkomsttagarprofil.
Skattereformens effekter kommer inte att kompensera studenternas
ökade levnadskostnader. Det är enligt utskottets mening inte rimligt att
merparten av kompensationen till studenterna för skattereformens
finansiering under åren 1990 och 1991 skall utgå som lån. Denna
kompensation bör i stället i sin helhet utgå i form av bidrag. Regeringen
bör därför snarast, som anförs i motion Sf541, återkomma till
riksdagen med förslag av denna innebörd. Härigenom tillgodoses också
i viss mån motion Sf524 yrkande 3.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande höjning av bidragsdelen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf541 yrkande 6 och
med anledning av motion 1989/90:Sf524 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

39

8. Höjning av bidragsdelen (mom. 8)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet behandlade" och slutar med "Sf524 yrkande 3." bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör bidragsdelen av studiemedlen ökas.
Till en början bör den höjning av studiemedlen som beslöts i december
förra året på grund av skatteomläggningen läggas helt på bidragsdelen.
Denna del bör därefter ökas successivt. Regeringen bör, såsom
begärs i motion Sf524, återkomma till riksdagen med förslag av denna
innebörd.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande höjning av bidragsdelen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf524 yrkande 3 och
med anledning av motion 1989/90:Sf541 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Inkomstprövning (mom. 9)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "De
erfarenheter" och på s. 18 slutar med "föreslagna ändringarna." bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör, som anförs i motionerna Sf508
och Sf546, prövningen av rätt till studiemedel mot egen inkomst
upphöra för heltidsstuderande. Därmed understryks att studiemedelssystemet
är ett generellt system, och de marginaleffekter som uppstår
med nuvarande system undviks. En avskaffad inkomstprövning skulle
också medföra besparingar i administrationen och underlätta hanteringen
för den enskilde. Risken för att en avskaffad prövning skulle
leda till att de studerande förvärvsarbetar så mycket jämsides med
studierna att dessa skulle försummas är ringa, eftersom rätten till
studiemedel är knuten till deltagande i undervisningen och viss studietakt.
Om tillfredsställande studieresultat uppnås bör det enligt utskottets
mening vara den enskildes sak att i övrigt disponera sin tid.

Det bör ankomma på regeringen att lägga fram förslag i enlighet
med det anförda i sådan tid att förslaget kan gälla fr.o.m. den 1 juli
1990.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande inkomstprövning

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Sf505 yrkande
2, 1989/90:Sf506, 1989/90:Sf508 yrkande 2, 1989/90:Sf535,
1989/90:Sf545 och 1989/90:Sf546 yrkande 2 i denna del och med
avslag på motionerna 1989/90:Sf501, 1989/90:Sf502,

1989/90:Sf505 yrkande 3, 1989/90:Sf509, 1989/90:Sf514,

1989/90:SfU14

40

1989/90:Sf524 yrkande 5, 1989/90:Sf534, 1989/90:Sf539 och
1989/90:Sf541 yrkandena 3 och 4 sorn sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Inkomstbegreppet (mom. 10)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans
Dau (m) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Förslaget i" och slutar med "kategorier studerande." bort ha följande
lydelse:

Det inkomstbegrepp som tillämpas inom studiemedelssystemet, sammanräknad
inkomst, innebär bl.a. att underskotts- och förlustavdrag
som uppkommit t.ex. på grund av innehav av villa och rörelse ej får
tillgodoräknas. Sålunda drabbas enligt utskottets mening exempelvis
barnfamiljer, som ofta om möjligt väljer att bo i en egen villa, samt
vissa nyetablerade egna företagare.

Även om någon absolut rättvisa ej går att uppnå i dylika sammanhang
anser utskottet att taxerad inkomst bättre än sammanräknad
inkomst speglar den enskildes ekonomiska situation och således bör
användas som inkomstbegrepp vid prövning av såväl rätten till studiemedel
som vid återbetalning av studielån.

Det anförda bör med bifall till motion Sf508 yrkande 3 ges regeringen
till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande inkomstbegreppet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf508 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Barntillägg (mom. 11)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "Sf541 yrkande 2." bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar rent principiellt uppfattningen att ekonomiskt stöd
till studerande med barn bör utgå inom ramen för samhällets allmänna
stöd till barnfamiljer och inte inom studiemedelssystemet och att
studenter inte skall behöva låna till sina barns försörjning. I avsaknad
av förslag inom det familjepolitiska området som skulle ge studerande
föräldrar bättre ekonomi anser utskottet dock i likhet med motionärerna
i motion Sf541 att barntillägget snarast behöver återinföras. Regeringen
bör därför lägga fram förslag härom i så god tid att tillägg kan
utges fr.o.m. den 1 juli 1990.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande barntillägg

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sf541 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:SfU14

41

4 Riksdagen 1989190. 11 sami Nr 14

12. Avskrivning av studielån (mom. 12)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Även
en" och slutar med "i frågan." bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att den som under lång tid har avstått från
arbetsinkomster på grund av studier har dragit på sig en extra stor
skuldbörda. Det är därför motiverat att staten avskriver en del av
denna skuld. Därmed främjas också rekryteringen till de mer krävande
studierna, och de sociala hinder som föreligger motverkas. Rätt till
avskrivning bör enligt utskottets mening gälla alla som uppburit studiemedel
för minst sex terminers heltidsstudier eller deltidsstudier av
motsvarande total omfattning. De sex terminerna skall kunna gälla
såväl gymnasiala som postgymnasiala studier och behöver inte omfatta
en sammanhängande tidsperiod. Avskrivning bör ske med 6 % av
basbeloppet per termin för gymnasiala studier och med 6 % av
basbeloppet per uppnådda 20 poäng för postgymnasiala studier.

I syfte att stimulera till ökad forskning anser utskottet också att en
särskild avskrivning av skulden bör göras för den som avlägger doktorsexamen.
Därvid bör en skuldavskrivning ske med en summa som
motsvarar ett basbelopp.

Utbildning vid universitet och högskolor i andra länder är förenade
med höga kostnader för terminsavgifter och resor, och CSN beviljar
därför extra studiemedel i form av lån för sådana studier. Enligt
utskottets uppfattning bör frågan om särskild avskrivning av skulder
för utlandsstudier utredas.

Det anförda bör med bifall till motion Sf508 yrkande 5 ges regeringen
till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande avskrivning av studielån
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf508 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Bankernas medverkan (mom. 13)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Hans
Dau (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "När
ett" och på s. 20 slutar med "bör avslås." bort ha följande lydelse:
Utskottet är inte övertygat om att en statlig studielånshantering
genom riksgäldskontorets försorg är den mest effektiva modellen. Erfarenheten
visar att andra lösningar ofta är mer rationella. Utskottet
anser därför att bankväsendet snarast bör få tillfälle att erbjuda sina
tjänster så att en bedömning kan ske om deras medverkan erbjuder
fördelar för de studerande, i form av t.ex. service, och om en sådan
medverkan är ekonomiskt konkurrenskraftig. Detta bör med bifall till
motion Sf508 yrkande 4 ges regeringen till känna.

1989/90:SfU14

42

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande bankernas medverkan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf508 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Studiemedel vid viss utbildning (mom. 14)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "av riksdagen." bort ha följande
lydelse:

Med hänsyn till den inriktning undervisningen vid Skillebyholmsskolan
har och till att elever vid lärarutbildningen vid Rudolf Steinerseminariet
är berättigade till statliga studiemedel anser utskottet att
studiemedel bör utgå till elever vid Skillebyholmsskolan.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande studiemedel vid viss utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf549 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 15)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "2 830 000 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Det förslag som lagts fram i reservation 9 beräknas kosta 138 milj.
kr. varför propositionens förslag till anslag för studiemedel m.m. bör
räknas upp med motsvarande belopp.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande anslag till studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf546 yrkande 2 i
denna del och med anledning av propositionen och motionerna
1989/90:Sf505 yrkande 4 och 1989/90:Sf541 yrkande 5 till Studiemedel
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
2 868 000 000 kr.,

16. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 15)

Under förutsättning av bifall till reservation 11
Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "2 830 000 000 kr." bort ha följande
lydelse:

1989/90:SfU14

43

Det förslag som lagts fram i reservation 11 beräknas tillsammans
med det förslag i fråga om inkomstprövningen som utskottet lagt fram
under moment 9 kosta 245 milj. kr. varför propositionens förslag till
anslag för studiemedel m.m. bör räknas upp med motsvarande belopp.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande anslag till studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf541 yrkande 5 och
med anledning av propositionen och motionerna 1989/90:Sf505
yrkande 4 och 1989/90:Sf546 yrkande 2 i denna del till Studiemedel
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
2 975 000 000 kr.,

17. Samordnad administration (mom. 17)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet erinrade" och slutar med "motion Sf523." bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det goda möjligheter att gå vidare
för att effektivisera stora delar av den statliga administrationen bl.a.
inom den studiesociala sektorn, genom samordning av de administrativa
system som finns för antagning till högskolan resp. studiedokumentation.
En samordning av studiemedelshanteringen ger betydande besparingar,
rationellare hantering samt förbättrad service för de studerande.
Samordningen ger också ett antal arbetstillfällen till Sundsvall.
Sundsvalls kommun skulle genom en sammanläggning av UHÄ:s
antagningsenhet och CSN fa en breddad arbetsmarknad och möjligheter
att åta sig att utveckla en bättre samordning inom den studiesociala
sektorn.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande samordnad administration
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf523 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer
m.m. (mom. 19)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp) och Rune
Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Frågan
om" och slutar med "Sf519 yrkande 4." bort ha följande lydelse:

För handikappade är det enligt utskottets mening värdefullt att
möjligheten finns till kollektiv ansökan om internatbidrag. Den pågående
försöksverksamheten bör därför permanentas för handikapporganisationerna.
Utskottet anser det däremot inte rimligt att de begränsade
resurser som står till förfogande för vuxenstudiestödet används till
internatbidrag för kurser som riktar sig till ålderspensionärer. Medlen
skall i stället användas för att finansiera studier för personer i arbetsak -

1989/90:SfU14

44

tiv ålder. Pensionärer bör som alternativ för sin studieverksamhet
kunna erhålla stöd från studieförbunden. Med hänsyn härtill bör
försöksverksamheten vad gäller pensionärsorganisationernas rätt att
kollektivt ansöka om internatbidrag upphöra.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf519 yrkande 4 och
med avslag på propositionen i motsvarande del dels som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort om kollektiv
ansökan från pensionärsorganisationer m.m., dels godkänner
vad som förordats om förlängd försöksverksamhet med friare
resursutnyttjande beträffande vuxenstudiestöden,

19. Kollektiv ansökan från
egenföretagarorganisationer (mom. 20)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp) och Rune
Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Även
frågan" och slutar med "i denna del." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att den möjlighet till
kollektiv ansökan om internatbidrag som gäller för löntagarorganisationerna
också skall omfatta Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares
riksförbund och Småföretagens riksorganisation. Detta bör ges
regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer att

riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf519 yrkande
5, 1989/90:Sf372 yrkande 6 i denna del och 1989/90:Sf547 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

20. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom. 22)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Utskottet erinrade" och på s. 27 slutar med "anslaget F 5." bort ha
följande lydelse:

Utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd är enligt utskottets mening
otillräckligt, och utskottet anser därför i likhet med motionärerna i
motionerna Sf508 och Sf546 att den del av anslaget som går till särskilt
vuxenstudiestöd bör ökas med 70,3 milj. kr., som förs över från andra
poster inom anslaget och från anslaget under F 6. För anslagsposten
Korttidsstudiestöd bör utrymmet minskas med 139 milj. kr. till 87
milj. kr. och för anslagsposten Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
med 50 milj. kr. till 25 milj. kr. Medel bör inte längre anvisas för

1989/90:SfU14

45

kostnader för uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer
eftersom tidigare års insatser på dessa områden får anses
tillräckliga. Utskottet delar vidare uppfattningen i motion Sf546 att
betydande besparingar bör kunna göras inom vuxenstudiestödet för att
frigöra avgiftsmedel för finansiering av studieförbundens verksamhet.
Till anslaget bör därför anvisas ett belopp som är 184,7 milj. kr. lägre
än som föreslagits av regeringen, eller sammanlagt 1 281 100 000 kr.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf508 yrkande 7
och 1989/90:Sf546 yrkandena 3—9 och med anledning av propositionen
och motion 1989/90:Sf519 yrkande 1
dels godkänner att 1 169 100 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1990/91 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd
m.m.,

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 1 281 100 000 kr.,

21. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom. 22)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Utskottet erinrade" och på s. 27 slutar med "anslaget F 5." bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör de studieförbund, som bl.a. genom
sina medlemsorganisationer har etablerad kontakt med de flesta arbetsplatser
ha tillräckliga resurser för att utan extra statsbidrag verka på
arbetsplatserna med uppsökande verksamhet m.m. Ett visst extra bidrag
kan dock behövas för insatser på arbetsplatser med få medarbetare.
Utskottet delar därför uppfattningen i motion Sf519 att de medel
som enligt propositionen föreslås för planering och genomförande av
uppsökande verksamhet bör minskas kraftigt, och att totalt 8 milj. kr.
bör utgå för uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden.

Medel för Vuxenstudiestöd m.m. bör till följd av utskottets förslag
ovan beräknas med 1 407 800 000 kr.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf519 yrkande 1 och
med anledning av propositionen och motion 1989/90:Sf546 yrkandena
3—9 samt med avslag på motion 1989/90:Sf508
yrkande 7

dels godkänner att 1 407 800 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1990/91 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd

1989/90:SfU14

46

m.m., 1989/90:SfU14

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 1 407 800 000 kr.,

22. Huvudmannaskapet för studerandehälsovården
(mom. 24)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 28 slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha
följande lydelse:

Studenterna betalar i dag för sin vård dels via terminsräkningen,
dels via skatten och dels via besöksavgifter. Detta är enligt utskottets
mening fel, eftersom övrig vård finansieras så att det inte drabbar den
vårdsökande på samma sätt. Arbetsgivaransvaret för de anställda inom
studenthälsovården innehas ofta av en förtroendevald student och
kårstyrelsen, och detta orsakar brist på kontinuitet. Om kårobligatoriet
försvinner, innebär det att studenthälsovården förlorar stora delar av
det ekonomiska underlaget för sin verksamhet.

Studentkårernas ansvar för studenthälsovården tillkom i en situation
då sjukvården i landet hade en annan organisation än nu. Av de skäl
som utskottet ovan har angivit bör det ekonomiska och personella
ansvaret övertas av staten.

Det anförda bör med bifall till motion Sf503 ges regeringen till
känna. Regeringen bör återkomma med förslag om statligt huvudmannaskap
för studerandehälsovården.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande huvudmannaskapet för studerandehälsovården
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf503 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Inkomstprövning (mom. 9)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anför:

Såsom anförs i motion Sf505 anser vi att CSN bör utreda vilka
ekonomiska och övriga konsekvenser ett avskaffande av fribeloppsregeln
skulle få. Eftersom vi utgår från att CSN inom ramen för sitt
uppföljningsarbete även kommer att belysa denna fråga avstår vi emellertid
från att nu reservera oss i detta hänseende.

47

2. Inkomstprövning (mom. 9)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anför:

Vi har i reservation 4 begärt att ett system med beskattad studielön
skall införas. Med ett sådant system bortfaller behovet av särskilda
inkomstprövningsregler. De ändringar av gällande regler som föreslås
av utskottet under moment 9 innebär förbättringar inom det nuvarande
systemet. Vi motsätter oss inte dessa ändringar i avvaktan på att det
av oss i reservation 4 förordade systemet kan genomföras.

3. Inkomstprövning (mom. 9)

Ragnhild Pohanka (mp) anför:

I motion Sf524 begärs en utredning om ett system där studerandes
ferieinkomster inte påverkar studiemedlen. Genom det förslag som
utskottet har lagt fram om höjda fribeloppsgränser och om proportionell
reducering av studiemedel vid inkomster över fribeloppsgränserna
har dock villkoren för de studerande ändå förbättrats. Jag anser därför
inte nu att jag har anledning att reservera mig i frågan.

4. Barntillägg (mom. 11)

Ragnhild Pohanka (mp) anför:

Liksom motionärerna i motion Sf541 anser jag att villkoren för
studerande med barn bör förbättras. Jag är emellertid inte beredd att
tillstyrka ett barntillägg av den modell som förordas i motionen och
avstår därför från att reservera mig.

1989/90:SfU14

48

Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)'
dels att 3 kap. 7, 11 och 22 §§, 4 kap. 16, 19 och 24 §§, 5 kap. 3
och 5 §§ samt 6 kap. 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om
ändring i nämnda lag skall införas tre nya punkter, 2 c - 2 e, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3 kap.

7 §2

Inackorderingstillägg utgår med Inackorderingstillägg utgår med

lägst 890 och högst 1 790 kronor lägst 935 och högst 1 880 kronor

i månaden till studerande som be- i månaden till studerande som behöver
inackordering. Närmare höver inackordering. Närmare

föreskrifter om inackorderingstill- föreskrifter om inackorderingstill lägg

meddelas av regeringen eller lägg meddelas av regeringen eller

den myndighet som regeringen den myndighet som regeringen

utser. utser.

11 §

Extra tillägg utgår med 660, Extra tillägg utgår med 690,

440 eller 220 kronor i månaden. 460 eller 230 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om extra tillägg meddelas av regeringen.

22 §

Studiehjälp enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för
studier utom riket, om studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas
vid svensk läroanstalt.

Även i andra fell får studiehjälp enligt detta kapitel beviljas för
studier utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier som
motsvarar eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller
utbildningslinje som omfettas av förordnande enligt 1 §.

Första och andra styckena gäller ej för sjukperiod som avses i 15 §.

Närmare föreskrifter om studiehjälp
för studier utom riket meddelas
av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

1989/90:SfU14

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1987:303.

2 Senaste lydelse 1989:201.

49

4 kap.

16 §3

Nuvarande lydelse
För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar
med en artondel av den del av den studerandes inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna
delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, samnanhängande
tidsperioder ont 15
dagar för vilka studiemedel
skall utgå under
kalenderhalvåret

Del av basbeloppet

januari-juni jul i-december

högst

lägst

2

3

4

5

6
7
g
9

10

135 procent
125 procent
tlO procent
95 procent
85 procent
70 procent
60 procent
50 procent
40 procent

135 procent
125 procent
110 procent
95 procent
85 procent
80 procent
70 procent
70 procent
55 procent

Utskottets förslag

För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar
med en artondel av den del av den studerandes inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna
delar av basbeloppet, nämligen

Antal	hela, sammanhang-	Del av basbeloppet
ande	tidsperioder om 15	januar i-juni	juli-decemt
dagar	för vilka studie-
medel	skal 1 utgå under
kalenderhalvåret
högs t	2	145 procent	145	procent
	3	135 procent	135	procent
	4	120 procent	120	procent
	5	105 procent	105	procent
	6	95 procent	95	procent
	7	80 procent	90	procent
	8	70 procent	80	procent
	9	60 procent	80	procent
lägst	10	50 procent	65	procent

3 Senaste lydelse 1988:877.

1989/90:SfU14

Bilaga

50

19 §4

Nuvarande lydelse
För en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett
kalenderhalvår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den
studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för
skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder om 30
dagar för vilka studiemedel
skall utgå under
kalenderha1 våret

lägst

Del av basbeloppet

160 procent
150 procent
140 procent
130 procent
120 procent

Utskottets förslag

För en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett
kalenderhalvår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den
studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för
skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder om 30
dagar för vilka studiemedel
skall utgå under
kalenderhalvåret

Del av basbeloppet

lägst

170 procent
160 procent
150 procent
140 procent
130 procent

24 §5

Nuvarande lydelse

Studiebidraget utgör 2,78 procent
av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om
15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för deltidsstuderande.
Är den studerande för denna
tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19
och 21 — 23 §§ inte berättigad till
fullt studiemedel minskas först studiebidraget
och därefter studielånet.

Utgående studiemedel utgör i f
utgör studielån.

Utskottets förslag

Studiebidraget utgör 2,78 procent
av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om
15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för deltidsstuderande.
Är den studerande för denna
tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19
och 21 — 23 §§ inte berättigad till
fullt studiemedel skall av minskningen
så stor andel falla på studiebidraget
som detta bidrag utgör av
fullt studiemedel.

•sta hand studiebidrag. Återstoden

1989/90:SfU14

Bilaga

4 Senaste lydelse 1988:877.

5 Senaste lydelse 1988:877.

51

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

5 kap.

3 §

Korttidsstudiestöd utgår för varje timme

1. under vilken den studerande förlorar arbetsinkomst på grund av
att han deltar i utbildning,

2. under vilken den studerande förlorar arbetsinkomst på grund av
resor till eller från den plats där utbildningen äger rum.

Till samma studerande får kort- Till samma studerande får korttidsstudiestöd
utgå högst åtta tim- tidsstudiestöd utgå för högst 240

mar under en dag och högst 240
timmar under ett budgetår.

Vid heltidsstudier under en sammanhängande
tidsperiod får korttidsstudiestöd
utgå för studier under
högst tio dagar. Vid deltidsstudier
får korttidsstudiestöd utgå för
högst åtta timmar under en vecka.

timmar under ett budgetår.

Korttidsstudiestöd utgör 50 krolor
för varje timme.

5 §

Korttidsstudiestöd utgör 53 kronor
för varje timme.

Internatbidrag utgör
nor för varje dygn.

6 kap.

5 §'

250 kro- Internatbidrag utgör
nor för varje dygn.

8 §*

265 kro -

Har en facklig organisation ansökt om internatbidrag för fördelning
mellan vissa arbetstagare gäller följande särskilda bestämmelser.

1. Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället för till
den studerande.

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och
logi för den studerande.

3. För varje kurs får bidragen 3. För varje kurs får bidragen

dock aldrig beräknas till högre
belopp än som motsvarar 250 kronor
i genomsnitt för varje dygn
och varje studerande som har rätt
till bidraget.

dock aldrig beräknas till högre
belopp än som motsvarar 265 kronor
i genomsnitt för varje dygn
och varje studerande som har rätt
till bidraget.

® Senaste lydelse 1989:201.

Senaste lydelse 1989:201.

8 Senaste lydelse 1989:201.

1989/90:SfU14

Bilaga

52

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

1989/90:SfU14

Bilaga

2 c9 Utöver vad som föreskrivs i
8 kap. 39 och 40 §§ studiestödslagen
(1973:349) i dess lydelse före
den 1 januari 1989 och i föreskrifter
som meddelats med stöd av
punkt 2 e nedan kan på ansökan
av den återbetalningsskyldige medges
att preliminär avgift tills vidare
inte skall utgå. Detta gäller dock
endast om den återbetalningsskyldige
är bosatt i riket.

Om ett medgivande enligt första
stycket har lämnats, skall frågan
om slutlig avgift prövas särskilt på
det sätt som anges i 8 kap. 43 §
studiestödslagen i dess lydelse före
den 1 januari 1989.

Ett medgivande enligt första
stycket skall återkallas,

1. om den återbetalningsskyldige
ansöker om detta,

2. om den återbetalningsskyldige
bosätter sig utom riket eller

3. om återbetalningen samordnas
på sätt som anges i punkt 4 i dessa
ö vergångsbestämmelser.

Om ett medgivande enligt första
stycket har återkallats, får centrala
studiestödsnämnden medge att den
första preliminära avgift som därefter
påförs får betalas upp till sex
månader in på följande avgiftsår.

2 d‘° Ansökan enligt 8 kap. 39 §
första stycket studiestödslagen
(1973:349) i dess lydelse före den 1
januari 1989 skall — i stället för
vad som föreskrivs i paragrafens
andra stycke — ha kommit in till
centrala studiestödsnämnden före
utgången av oktober månad året
efter avgiftsåret.

9 Till 1988:877.

10 Till 1988:877.

53

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

1 stället för vad som föreskrivs i
8 kap. 43 § första stycket 3 studiestödslagen
i dess lydelse före den 1
januari 1989 skall frågan om slutlig
avgift för ett avgiftsår prövas
särskilt för viss återbetalningsskyldig
om denne inte har betalt den
preliminära avgiften i sin helhet
före utgången av oktober månad
året efter avgiftsåret och om han
bedöms ha varit bosatt i riket under
avgiftsåret.

2 e" Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
får i fråga om den som återbetalar
studiestöd enligt äldre föreskrifter
föreskriva att preliminär och slutlig
avgift inte skall utgå eller skall sättas
ned för avgiftsår under vilket
den återbetalningsskyldige studerar
och uppbär studiehjälp, studiemedel,
särskilt vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag
under arbetsmarknadsutbildning
eller utbildningsbidrag
för doktorander.

Denna lag träder i kraft, i fråga om övergångsbestämmelserna 2c—2e
till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen den 1 januari 1991,
samt i övrigt den 1 juli 1990.

1989/90:SfU14

Bilaga

“Till 1988:877.

54

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 3

Utskottet 9

F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m 9

F 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning
av studiesocialt stöd 9

F 3. Studiehjälp m.m 10

F 4. Studiemedel m.m 12

F 5. Vuxenstudiestöd m.m 22

F 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27

F 8. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar
30

Lagförslaget 30

Hemställan 30

Reservationer 34

1. Studiehjälp vid utlandsstudier och anslag till studiehjälp
(m) 34

2. Utredning om bättre villkor för gymnasieelever m.fl.

(vpk) 36

3. Nytt studiemedelssystem (m) 36

4. Nytt studiemedelssystem (c) 37

5. Nytt studiemedelssystem (vpk) 38

6. Nytt studiemedelssystem (mp) 39

7. Höjning av bidragsdelen (c, vpk) 39

8. Höjning av bidragsdelen (mp) 40

9. Inkomstprövning (m) 40

10. Inkomstbegreppet (m, c) 41

11. Barntillägg (vpk) 41

12. Avskrivning av studielån (m) 42

13. Bankernas medverkan (m, fp) 42

14. Studiemedel vid viss utbildning (fp) 43

15. Anslag till studiemedel m.m (m) 43

16. Anslag till studiemedel m.m. (vpk) 43

17. Samordnad administration (fp) 44

18. Kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer

m.m. (fp, c) 44

19. Kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer

(fp, c) 45

20. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (m) 45

21. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (fp) 46

22. Huvudmannaskapet för studerandehälsovården

(vpk) 47

Särskilda yttranden 47

1. Inkomstprövning (fp) 47

2. Inkomstprövning (c) 48

3. Inkomstprövning (mp) 48

1989/90:SfU14

55

1989/90:SfU 14

49

96436, Stockholm 1990