Socialförsäkringsutskottets
betänkande
1989/90:SfUll

... . ,.. ... . 1989/90

Föräldraförsäkringen SfUll

FEMTE HUVUDTITELN

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen om
genomförande av etapp 2 av den utbyggnad av föräldraförsäkringen
som riksdagen fattade beslut om under förra årets riksmöte samt om
en ökning av antalet dagar per år som tillfällig föräldrapenning kan
utgå. Utbyggnaden av föräldraförsäkringen innebär att föräldrapenning
skall utgå på sjukpenningnivå under hela den tid av femton månader
som föräldrapenning utgår i anslutning till barns födelse. Det högsta
antalet dagar som tillfällig föräldrapenning kan utgå årligen höjs till
120. Båda förslagen tillstyrks av utskottet liksom regeringens förslag till
medelsanvisning.

I betänkandet behandlas vidare skilda motionsyrkanden med anknytning
till föräldraförsäkringen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats 14 reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (socialdepartementet) har i proposition 1989/90:100, bil. 7
litt. C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m., under C 2 föreslagit
riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1990/91 anvisa
ett förslagsanslag på 2 435 000 000 kr.

Lagförslaget återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

1 Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 11

Motionerna

1989/90:SfUl 1

1989/90:Sf202 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring i 4 kap. 10 § lagen om allmän försäkring
att möjligheten till tillfällig föräldrapenning förbättras i enlighet med
vad i motionen anförts.

1989/90:Sf210 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till lagändring som ger alla föräldrar rätt
till tillfällig föräldrapenning för kontaktbesök i barnets dagliga vistelsemiljö
utom hemmet.

1989/90:Sf219 av Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning
till föräldrar när dagbarnvårdares barn är sjuka.

1989/90:Sf220 av Ingbritt Irhammar och Gunnar Björk (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en utredning av förutsättningarna
för att föräldrar skall kunna vårda egna barn och fa tillfällig föräldrapenning,
då familjedaghemmet eller daghemmet är stängt på grund av
sjukdom.

1989/90:Sf221 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om förlängning av mäns fristående rätt till
ersättning i samband med barns födelse från tio till tretton dagar
fr.o.m. den 1 juli 1991.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A802.

1989/90:Sf225 av Bo Nilsson och Ingvar Björk (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjd åldersgräns vid stöd till föräldrar för vård av sjukt
handikappat barn.

1989/90:Sf235 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
föräldrapenning när den som brukar ta hand om barnet är förhindrad
till detta på grund av att dennes eget barn är sjukt eller smittbärande.

1989/90:Sf240 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av garantibeloppet i
föräldraförsäkringen enligt de riktlinjer som redovisats i motionen.

1989/90:Sf245 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ändrade regler för tillfällig föräldrapenning.

1989/90:Sf250 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att slopa gränsen för det antal dagar tillfällig
föräldrapenning kan utgå för det fatal föräldrar som avses i motionen,

5. att riksdagen beslutar att tillfällig föräldrapenning skall utgå till
föräldrar som tillfälligt tvingas avstå från förvärvsarbete för att vårda
sjukt hemmaboende, vuxet handikappat barn,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förtydligande i
lagen om allmän försäkring 4:10 så att föräldrar garanteras rätt till
ledighet och ersättning från föräldraförsäkringen för att delta i barns
rehabilitering, habilitering och utbildning i enlighet med vad som i
motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So227.

1989/90:Sf252 av Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för att
föräldrapenning vid tillfällig vård av barn skall kunna utgå till båda
föräldrarna till handikappade barn samtidigt vid habiliteringsbesök och
föräldrautbildning,

2. att riksdagen hos regeringen begär sådant förtydligande i nuvarande
lagtext att dessa regler tillämpas lika över hela landet.

1989/90:Sf259 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att garantibeloppet inom föräldraförsäkringen
fastställs till en trehundrasextiofemtedel av basbeloppet per dag i
enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Sf261 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen om
allmän försäkring så att rätten till tillfällig föräldrapenning utsträcks
att omfatta även det fall när kommunal barnomsorg stängs på grund av
sjukdom hos personalen eller på grund av brist på personal i enlighet
med vad i motionen anförts under avsnitt 5.5.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A724.

1989/90:Sf267 av Marianne Jönsson och Marianne Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillfällig föräldrapenning till familjer med handikappade
barn och ungdomar.

1989/90:Sf270 av Margo Ingvardsson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om att viss tid av föräldraförsäkringen
skall vara kvoterad, enligt motionens förslag.

1989/90:Sf274 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning.

1989/90:Sf280 av Ingegerd Sahlström och Lahja Exner (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utökad tillfällig föräldrapenning för föräldrar
till utvecklingsstörda skolungdomar.

1989/90:Sf293 av UIla-Britt Åbark och Lars Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att föräldraförsäkringen bör ses över i syfte att ge föräldrar
till barn och ungdomar i ålder mellan 13 och 16 år möjlighet att fa
ersättning från föräldraförsäkringen i samband med barnets sjukdom
eller vid läkarbesök.

1989/90:SfU 11

1989/90:Sf302 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för att
föräldrapenning vid tillfällig vård av barn skall kunna utgå till båda
föräldrarna till handikappade barn samtidigt vid habilitering och föräldrautbildning.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So260.

1989/90:Sf303 av Gunilla Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av gällande regler för tillfällig föräldrapenning.

1989/90:SB06 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
försäkringsförmåner vid graviditet.

1989/90:Sf310 av Karin Israelsson och Martin Olsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos
dagbarnvårdares barn och vid tillfällig stängning av daghem.

1989/90:Sf311 av Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid den
tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer,

2. att riksdagen beslutar att kontaktdagarna kan tas ut för alla barn
oavsett omsorgsform.

1989/90:SB13 av Ulla Berg och Rosa-Lill Wåhlstedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättning till föräldrar när dagbarnvårdares barn är sjuka.

1989/90:SD32 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att kompensationsnivån i föräldraförsäkringen fr.o.m. den 1
juli 1990 skall bestämmas till 80 procent av sjukpenninggrundande
inkomst.

1989/90:Sf334 av Grethe Lundblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att den vid behandling av
förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen och barnomsorgens utbyggnad
beaktar vad i motionen anförts om möjlighet till flexibilitet
och valfrihet vid användning av föräldraförsäkringen.

1989/90:Sf337 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutat att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid
tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer,

2. att riksdagen beslutar att kontaktdagarna skall kunna tas ut
oavsett vem som tillhandahåller barnomsorgen.

1989/90:Sf345 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att rätten till ersättning från föräldraförsäkringen
kvoteras så att vardera föräldern från den 1 juli 1990 tar ut
minst två månader av ersättningen samt att ensamförälder skall ha rätt
att ta ut hela ersättningen,

1989/90:SfUl 1

2. att riksdagen beslutar att ersättningsnivån inom föräldraförsäkringen
ändras i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biståndsarbetares rätt till föräldraförsäkring.

1989/90:Sf353 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om utbyggd föräldraförsäkring,

2. att riksdagen beslutar att garantinivån inom föräldraförsäkringen
från den 1 januari 1990 skall uppgå till 1/365 av basbeloppet om
dagen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So633.

1989/90:Sf366 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i lagen om
allmän försäkring avseende åldersgräns för tillfällig föräldrapenning i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So315.

1989/90:Sf367 av Olof Johansson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1989/90:100 vad avser utbyggnad av föräldraförsäkringen
från tolv till femton månader.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So642.

1989/90:Sf368 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av en möjlighet för föräldrar att på
anhöriga överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ersättning till föräldrarna när ett daghem stängs
eller när dagbarnvårdares eget barn är sjukt.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So644.

1989/90:Sf372 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär ändring i föräldraförsäkringslagen
såvitt avser del som bör vara personlig och direkt knuten till resp.
förälder i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.

1989/90:So609 av Eva Johansson m.fl. vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en utredning angående ersättning för förlorad arbetsförtjänst för
föräldrar som på grund av tillfälliga stängningar av barnomsorgen inte
kan förvärvsarbeta.

Socialutskottet har yttrat sig över motionerna Sf202, Sf219, Sf220,
Sf235, Sf245, Sf261 yrkande 2, Sf310, Sf313 och Sf368 yrkande 2.
Socialutskottet har vidare yttrat sig över och till socialförsäkringsutskottet
överlämnat motion So609. Socialutskottets yttrande,
1989/90:SoU4y, återfinns i bilaga 2 till betänkandet.

1989/90:SfU 11

1* Riksdagen 1989/90. 11 sami. Nr 11

Utskottet

Inledning

Föräldraförsäkringen, som infördes år 1974, omfattar numera ersättningsförmånerna
föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.

Försäkringsförmånerna har successivt byggts ut och föräldrapenning
med anledning av barns födelse utgår för närvarande under femton
månader, varav tolv månader med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning och tre månader med belopp på garantinivån.

Tillfällig föräldrapenning, som kan utgå för barn upp till sexton år,
utges under högst 90 dagar per år. För barn som har fyllt tolv år gäller
dock särskilda förutsättningar. Tillfällig föräldrapenning kan även utgå
för s.k. kontaktdagar för barn som har fyllt fyra år t.o.m. det kalenderår
då barnet fyller tolv år. Sådan ersättning utgår under högst två dagar
per barn och år. Härutöver har en får rätt till tio ersättningsdagar i
samband med barns födelse.

Havandeskapspenning kan utgå till gravida kvinnor som har fysiskt
påfrestande arbetsuppgifter och som inte kan omplaceras till ett mindre
ansträngande arbete. Havandeskapspenning utges tidigast fr.o.m. den
sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och
längst t.o.m. den elfte dagen före denna tidpunkt. Ersättning utgår med
belopp som motsvarar kvinnans sjukpenning.

Föräldrapenning

Den utbyggnad av föräldraförsäkringen som inleddes under förra årets
riksmöte är avsedd att genomföras i tre etapper och vara klar den 1
juli 1991. Den första etappen, som genomfördes den 1 juli 1989,
innebar att försäkringen byggdes ut med tre månaders ersättning på
sjukpenningnivån, så att föräldrapenning skulle utges under 360 dagar
med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dvs. 90 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten per dag, dock lägst med ett belopp
på garantinivån, och under resterande 90 dagar med belopp på garantinivån.
Samtidigt förlängdes den tid under vilken ersättningsdagarna
kunde tas ut till den tidpunkt då barnet fyller åtta år. I den andra
etappen skulle fr.o.m. den 1 juli 1990 ersättningen under 90 dagar på
garantinivå bytas ut mot ersättning på sjukpenningnivån. I den tredje
etappen skulle fr.o.m. den 1 juli 1991 ersättningstiden förlängas med
ytterligare tre månader till 540 dagar med ersättning på sjukpenningnivån.
För alla etapperna gällde att garantinivån fortfarande skulle gälla
för den vars sjukpenning inte når upp till garantinivån. De särskilda
ersättningsdagarna vid flerbarnsbörd skulle vara oförändrade till antal
och belopp.

Riksdagen beslöt under förra årets riksmöte dels att genomföra
etapp 1 av utbyggnaden, dels att godkänna riktlinjerna för den fortsatta
utbyggnaden (prop. 1988/89:69, SfU12, rskr. 137).

1989/90: SfUl 1

I årets budgetproposition föreslås genomförandet av etapp 2 av
utbyggnaden enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna. Förslaget
innebär således att föräldrapenning skall utgå på sjukpenningnivån
under alla de 450 föräldrapenningdagarna. Enligt föreslagna övergångsregler
skall för barn födda under oktober 1989 eller senare samtliga
den 1 juli 1990 återstående dagar med ersättning på garantinivån bytas
ut mot dagar med ersättning på sjukpenningnivån, för barn födda i
september 1989 högst 60 återstående dagar bytas ut och för barn födda
i augusti 1989 högst 30 dagar. Ersättning på garantinivån skall dock
alltid utbetalas till den som har en sjukpenning om högst 60 kr. per
dag.

Utbyggnaden av etapp 2 kommer enligt propositionen att kosta
1 300 milj. kr. för budgetåret 1990/91.

De tre partiledarna för m, fp och c yrkar i motion SD67 av Olof
Johansson m.fl. avslag på förslaget om utbyggnad av föräldraförsäkringen.
Motionärerna anser att föräldraförsäkringen är otillräcklig när det
gäller att ge familjerna valfrihet i barnomsorgen och att ett sådant
beskattningsbart vårdnadsbidrag som de begär i motion So642 är ett
bättre alternativ, eftersom ett sådant ökar valfriheten under hela förskoleperioden
och utgår lika för alla barn. Samma yrkande framställs
också i motion Sf353 (yrkande 1) av Sten Svensson m.fl.

Vid sin behandling av denna fråga under förra årets riksmöte ansåg
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 1988/89:SfU12 att det
ekonomiska stödet till småbarnsfamiljerna i första hand borde vara
konstruerat så att det kunde täcka föräldrarnas inkomstbortfall medan
barnet var litet. Därigenom fick även den förälder som hade högst
inkomst möjlighet att ta ansvar för vården av barnet. Utskottet välkomnade
därför regeringens förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen
och avstyrkte bifall till då föreliggande avslagsmotioner.

Utskottet vidhåller den angivna uppfattningen och avstyrker bifall
till motionerna Sf367 och Sf353 yrkande 1.

Grethe Lundblad m.fl. begär i motion Sf334 ett tillkännagivande om
att regeringen vid behandling av förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen
och barnomsorgen skall beakta möjligheten till flexibilitet
och valfrihet vid användning av föräldraförsäkringen.

Föräldrapenning kan i dag tas ut som hel, halv eller fjärdedels
föräldrapenning. Detta innebär enligt utskottets mening en stor flexibilitet,
och utskottet utgår från att regeringen även framdeles kommer att
beakta behovet av sådan flexibilitet och valfrihet. Motion Sf334 bör
därför enligt utskottets mening inte föranleda någon åtgärd.

Modern har rätt till föräldrapenning tidigast fr.o.m. den sextionde
dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Efter barnets
födelse utges ersättningen till den av föräldrarna som till huvudsaklig
del vårdar barnet. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare har vardera
föräldern alltid rätt till 90 egna dagar med föräldrapenning. Denna rätt
kan dock överlåtas på den andra föräldern. En förälder som är ensam
vårdnadshavare har rätt till samtliga 450 dagar med föräldrapenning.

I tre motioner begärs att tiden för föräldrapenning delas upp mellan
föräldrarna. Margo Ingvardsson m.fl. begär i motion Sf270 ett förslag

1989/90:SfU 11

om att, när det finns två vårdnadshavare, viss tid av föräldraförsäkringen
skall förbehållas den förälder som inte utnyttjar merparten av
försäkringen. Claes Roxbergh m.fl. begär i motion SD45 (yrkande 1)
att riksdagen beslutar att vardera föräldern fr.o.m. den 1 juli 1990 skall
ta ut minst två månader av ersättningen och att en ensamförälder skall
ha rätt till hela ersättningen. Gunilla André och Karin Starrin begär i
motion SÖ72 (yrkande 4) förslag om att en del av föräldrapenningen
skall vara direkt knuten till en av föräldrarna och inte kunna överlåtas.

I proposition 1988/89:69 om utbyggnad av föräldraförsäkringen och
förstärkt föräldraledighet ansåg föredragande statsrådet att man i stället
för kvotering i första hand borde göra ytterligare informationsansträngningar
för att fa till stånd de attitydförändringar som behövdes för att
öka fädernas insatser i vården av sina barn. Han framhöll att fäderna
enligt i propositionen redovisade siffror använde sig av föräldraförsäkringen
i relativt stor omfattning. Han föreslog att medel avsattes för
informationsinsatser i samband med genomförandet av de nya reglerna
inom föräldraförsäkringen och att medlen framför allt borde användas
för informationsinsatser i syfte att öka fädernas uttag av föräldrapenning.
I årets budgetproposition framhålls att sådana insatser i första
hand avser attitydpåverkan och behövs även under det kommande
budgetåret. Föredragande statsrådet föreslår därför att 3 milj. kr. avsätts
för informationsinsatser i detta syfte under budgetåret 1990/91.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande 1988/89:SfU12 att fädernas
intresse av att utnyttja föräldraförsäkringen successivt ökat. Utskottet
var därför inte berett att förorda en kvotering, eftersom en sådan
skulle begränsa föräldrarnas möjligheter att själva fördela föräldraledigheten
på det i deras situation mest ändamålsenliga sättet. Utskottet
delade den bedömning som föredragande statsrådet gjorde att man i
första hand genom informationsinsatser borde söka förmå fäderna att i
ökad omfattning utnyttja försäkringen.

Utskottet vidhåller denna bedömning av frågan om kvotering och
avstyrker bifall till motionerna Sf270, Sf345 yrkande 1 och Sf372
yrkande 4.

1 motion Sf332 yrkar Gullan Lindblad m.fl. i besparingssyfte att
kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen skall sänkas till 80 %
av den sjukpenninggrundande inkomsten fr.o.m. den 1 juli 1990. 1
motion S045 av Claes Roxbergh m.fl. anför motionärerna att deras
parti vill verka för ett samhälle med mindre inkomstspridning än i
dag, och de begär (yrkande 2) i syfte att spara, utan att föräldrar med
låga inkomster drabbas, att kompensationsnivån för den del av en
försäkrads inkomst som överstiger 4,5 basbelopp skall vara 70 %.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om sänkning
av kompensationsnivån, se senast 1988/89:SfU12. Utskottet har därvid
hänvisat till att en sänkning av kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
till 80 % skulle innebära ett alltför kännbart ingrepp i
försäkringsskyddet vid föräldraledighet. Utskottet vidhåller denna uppfattning
och avstyrker således bifall till motionerna SD32 och S045
yrkande 2.

1989/90:SfU 11

En höjning av garantinivån, som för närvarande uppgår till 60 kr.,
begärs i tre motioner. Carl Bildt m.fl. påpekar i motion Sf259 (yrkande
6) att garantinivån inom föräldraförsäkringen inte följer löneutvecklingen
och att eftersläpningen drabbar de sämre ställda. Motionärerna
anser att garantinivån bör knytas till basbeloppet och bestämmas
till 1/365 av detta. Samma yrkande framställer Sten Svensson m.fl. i
motion Sf353 (yrkande 2). I motion Sf240 anför Ivar Franzén och Rolf
Kenneryd att garantinivån inte ens höjs i takt med inflationen och att
det ur fördelningspolitisk synpunkt är angeläget att höjningen av
garantinivån går före en utbyggnad av föräldraförsäkringen på sjukpenningnivå.
Motionärerna framhåller att en höjning av garantinivån
främst är av betydelse för unga familjer. Enligt motionärerna bör
garantinivån höjas till åtminstone 100 kr., och de begär ett förslag till
höjning i enlighet härmed.

Utskottet har senast i betänkandet 1988/89:SfU12 behandlat frågan
om en anknytning av garantinivån till basbeloppet. Utskottet ansåg då
att garantinivån inte kunde bestämmas enbart genom att basbeloppsutvecklingen
tilläts slå igenom automatiskt. Även andra omständigheter
måste tas med i beräkningen, såsom det statsfinansiella läget och
behovet av andra familjepolitiska åtgärder inom och utom föräldraförsäkringen.
Utskottet ansåg att något utrymme för ytterligare förbättringar
inom föräldraförsäkringen då inte fanns men utgick från att en
förnyad prövning av möjligheterna att höja garantinivån skulle ske i
samband med att lagförslag utarbetades för den nästföljande utbyggnadsetappen
av försäkringen.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att garantinivån inte skall bestämmas
genom en automatisk anknytning till basbeloppsutvecklingen
utan att även andra omständigheter måste tas med vid bedömningen.
Något ekonomiskt utrymme för en höjning av garantinivån finns enligt
utskottets uppfattning inte nu, och utskottet avstyrker bifall till motionerna
Sf240, Sf259 yrkande 6 och Sf353 yrkande 2.

Tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som behöver avstå från
förvärvsarbete för att vårda barn under tolv år bl.a. till följd av
sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets vårdare eller vid besök i
samhällets förebyggande barnhälsovård. Under de nämnda förutsättningarna
kan tillfällig föräldrapenning också utges för vård av ett barn
som har fyllt tolv men inte sexton år i de fall barnet på grund av
sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov
av särskild tillsyn och vård- eller tillsynsbehovet inte grundat rätt till
vårdbidrag. För barn under 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning
endast om tillsynen av barnet i övrigt är stadigvarande ordnad eller om
barnet vårdas på sjukhus. Tillfällig föräldrapenning kan sedan den 1
juli 1988 utges under högst 90 dagar per barn och år. Om skälet till att
föräldern behöver avstå från förvärvsarbete är sjukdom hos barnets
ordinarie vårdare kan dock ersättning utgå under högst 60 dagar.

1989/90:SfU 11

Utöver den nämnda ersättningsrätten har en fader rätt till tillfällig
föräldrapenning under sammanlagt tio dagar i samband med barns
födelse.

I propositionen föreslås att det högsta antalet dagar under vilket
tillfällig föräldrapenning kan utgå ökas till 120 per barn och år. Som
motiv anförs att utvidgningen av rätten till tillfällig föräldrapenning år
1988 hade stor betydelse för föräldrar till barn som ofta är sjuka eller
drabbas av en allvarlig sjukdom under en begränsad tid och att de
erfarenheter som gjorts av utvidgningen visat att den varit otillräcklig
för en liten grupp föräldrar vars barn är ovanligt hårt drabbade.

I motion Sf250 av Bengt Westerberg m.fl. begär motionärerna (yrkande
4) att gränsen slopas för det antal dagar tillfällig föräldrapenning
kan utgå.

Utskottet hänvisade i betänkandet 1988/89:SfU12 till sin inställning i
frågan vid behandlingen av förslaget om utökning av antalet dagar till
90 per barn och år, då utskottet uttalade att utökningen — särskilt
med hänsyn tagen till införandet av ett fjärdedels vårdbidrag — skulle
innebära en avsevärd förbättring för den aktuella gruppen barn och
föräldrar. Utskottet ansåg sig inte kunna förorda ett slopande av
begränsningen av antalet dagar. Utskottet utgick vidare ifrån att utvecklingen
på området även fortsättningsvis skulle följas inom ramen
för riksförsäkringsverkets uppföljningsverksamhet.

Genom förslaget i propositionen att åter öka antalet dagar med
tillfällig föräldrapenning underlättas situationen ytterligare för den
aktuella gruppen barn och föräldrar. Utskottet anser sig alltjämt inte
kunna förorda att begränsningen av antalet dagar helt slopas.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf250 yrkande 4 och
föreslår att riksdagen bifaller propositionen i denna del.

I motion Sf221 av Bengt Westerberg m.fl. begärs ett förslag om
förlängning av mäns rätt till ersättning i samband med barns födelse till
tretton dagar fr.o.m. den 1 juli 1991. Förslaget skall enligt motionärerna
ses som en första etapp i en stegvis utbyggnad av fädernas särskilda
ersättningsperiod och som ett led i arbetet att påverka fäderna att ta en
större andel av föräldraledigheten.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande i sitt betänkande
1988/89:SfU12. Utskottet var därvid av främst kostnadsskäl inte berett
att tillstyrka motionen. Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker
bifall till motion Sf221.

Rätt till föräldrapenning tillkommer förälder. Med förälder likställs
rättslig vårdnadshavare, blivande adoptivförälder, den med vilken en
förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de
varaktigt bor tillsammans. Vad gäller tillfällig föräldrapenning likställs
med förälder även den som en förälder bor tillsammans med under
äktenskapsliknande förhållanden samt fosterföräldrar.

I motion Sf368 yrkande 1 begär Daniel Tarschys m.fl. ett tillkännagivande
om att alla föräldrar bör ha möjlighet att överlåta rätten till
tillfällig föräldrapenning. Motionärerna påpekar att det i vissa fall kan
vara svårt för föräldrarna att ta ledigt från arbetet när ett barn är sjukt
och att det kan vara lättare att anlita någon annan närstående för vård

1989/90:SfUl 1

av barnet. Sinikka Bohlin m.fl. begär i motion Sf274 ett tillkännagivande
om behovet av rätt till tillfällig föräldrapenning för annan
närstående, när barnets mor inte sammanlever med fadern. Yrkandet
omfattar både rätten till tillfällig föräldrapenning i allmänhet och den
tillfälliga föräldrapenning som fadern har rätt till i samband med barns
födelse.

Utskottet förklarade sig i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1987/88:6 införstått med att speciellt ensamstående och ensamboende
föräldrar hade ett stödbehov vid barns sjukdom som inte täcktes av
föräldraförsäkringens regelsystem. Utskottet var av principiella skäl
tveksamt till möjligheten att överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning
till någon närstående, eftersom det kunde befaras att en sådan
utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning skulle medföra att
kommunerna ytterligare minskade sin utbyggnad av barnvårdarverksamheten
och att socialförsäkringen således fick ta över kommunernas
ansvar. Vidare kunde ett genomförande av förslaget medföra såväl
administrativa som tillämpningsmässiga problem. Utskottet ville dock
inte motsätta sig att en förutsättningslös utredning kom till stånd för
att klarlägga ensamstående och ensamboende föräldrars behov av att
kunna överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning till annan närstående.
Utskottet har senare i betänkandet 1988/89:SfU12 med hänvisning
till den tveksamhet utskottet gett uttryck för vid behandlingen av
frågan om överlåtelserätt inte varit berett att förorda en utvidgning av
utredningsuppdraget till att omfatta alla föräldrar.

Riksförsäkringsverket har på regeringens uppdrag gjort den begärda
utredningen, som redovisats i rapporten (RFV anser 1989:2) Vissa
frågor inom den tillfälliga föräldrapenningen. Socialstyrelsen har —
likaledes på regeringens uppdrag — gjort en kartläggning av ensamföräldrarnas
utnyttjande av de kommunala barnvårdarresurserna och
redovisat den i rapporten Var finns barnvårdarna?

Riksförsäkringsverket pekar i sin rapport på svårigheterna att definiera
begreppen "ensamstående och ensamboende" och "närstående".
Med hänvisning till de administrativa och tillämpningsmässiga problem
som särregler inom försäkringen ofta leder till och till att sådana
också kan komma systemet att upplevas som orättvist anser verket att
den enda praktiska lösningen — om man vill införa rätten till överlåtelse
av tillfällig föräldrapenning — torde vara att låta alla föräldrar fa
sådan rätt och att någon särskild prövning av anknytningen mellan
den närstående och föräldern inte bör komma i fråga. Verket anser
vidare att, om försäkringsreglerna ändras så att ersättningsrätten kan
överlåtas till vem som helst, en förälder kan känna sig pressad att avstå
från möjligheten att själv stanna hemma hos sitt sjuka barn och att
denna olägenhet skulle vara mest besvärande för en ensamstående
förälder.

Om rätten till tillfällig föräldrapenning skall kunna överlåtas till
annan person än förälder, innebär detta enligt riksförsäkringsverket att
kopplingen till familjen upphör och att försäkringen genomgår en
principiell förändring i riktning mot en allmän barntillsynsförsäkring.
En sådan förändring är enligt verket tveksam, och verket pekar på att

1989/90:SfUl 1

frågan kan fa sin lösning på annat sätt t.ex. genom en utbyggnad av
den offentliga barnomsorgen. Verket erinrar om att, både när rätten
till föräldrapenning för tillfällig vård av barn infördes och när den
senare har utvidgats, statsmakterna med skärpa har framhållit att dessa
åtgärder inte fick innebära att kommunerna minskade sin utbyggnad
av barnvårdarverksamheten. Föräldrapenningen fick inte tas som ett
alternativ till en utbyggnad av de kommunala barnomsorgsinsatserna.
Verket påminner om det faktum att barnvårdarverksamheten minskat
kraftigt under de senaste åren.

Riksförsäkringsverket beräknar att en rätt att överlåta rätten till
tillfällig föräldrapenning medför en kostnadsökning med 105—110
milj. kr. för ett år. Till detta kommer enligt verket ett ökat resursbehov
hos försäkringskassorna med ca 25 årsarbetare. Motsvarande beräkningar
för vad en sådan rätt endast för ensamstående föräldrar
skulle kosta ger en kostnadsökning med 75—80 milj. kr. och ca 20
årsarbetare hos kassorna.

Av socialstyrelsens rapport framgår att barnvårdarverksamheten
minskat successivt i kommunerna under 1980-talet i takt med att
föräldraförsäkringen byggts ut. År 1980 fanns barnvårdarverksamhet i
176 kommuner. År 1988 hade antalet kommuner med barnvårdarverksamhet
minskat till 70 och under 1989 förväntades antalet gå ned
ytterligare till 62. Av de 70 kommuner som hade barnvårdarverksamhet
år 1988 ansåg 40 att verksamheten räckte till, medan 21 kommuner
ansåg att den inte gjorde det. Omfattningen av barnvårdarverksamheten
var störst i Stockholm, Västerås och Norrköping. En tredjedel av
det totala antalet barnvårdartimmar utnyttjades av ensamföräldrarna.

Utskottet vidhåller den inställning som redovisades i betänkandet
SfU 1987/88:6 att en möjlighet att överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning
kan befaras medföra att kommunerna ytterligare minskar sin
utbyggnad av barnvårdarverksamheten och att socialförsäkringen således
får ta över kommunernas ansvar. Farhågorna har också stärkts av
socialstyrelsens kartläggning. Som riksförsäkringsverket framhållit kan
en sådan möjlighet också anses innebära en principiell förändring av
föräldraförsäkringen i riktning mot en allmän barntillsynsförsäkring,
och rätten till tillfällig föräldrapenning bör inte ses som ett alternativ
till en utbyggnad av de kommunala barnomsorgsinsatserna. Utskottet
är av de anförda skälen inte berett att nu tillstyrka en rätt att överlåta
tillfällig föräldrapenning, men utskottet utgår från att frågan kommer
att övervägas i regeringskansliet i samband med beredningen av riksförsäkringsverkets
och socialstyrelsens rapporter.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf368 yrkande

1. Av samma skäl avstyrks också motion Sf274.

Tio motioner berör möjligheterna till tillfällig föräldrapenning eller
annan ersättning i de fall en förälder måste avstå från förvärvsarbete
till följd av sjukdom hos annan än barnet eller dess vårdare. Daniel
Tarschys m.fl. begär i motion Sf368 (yrkande 2) ett tillkännagivande
om att tillfällig föräldrapenning skall kunna utnyttjas när ett daghem
stängs eller när dagbarnvårdares eget barn är sjukt. Motionärerna anför
att det visserligen är kommunens ansvar att se till att ersättare finns

1989/90:SfUl 1

tillgänglig, men i situationer där detta inte fungerar drabbar det ändå
småbarnsföräldrarna ekonomiskt. Bengt Harding Olson begär i motion
Sf202 att riksdagen beslutar att tillfällig föräldrapenning skall utgå vid
sjukdom hos ordinarie vårdares barn. Vidare begär Karin Israelsson
och Martin Olsson i motion Sf310 en utredning om tillfällig föräldrapenning
då dagbarnvårdares egna barn blir sjuka och vid tillfällig
stängning av daghem. Ingbritt Irhammar och Gunnar Björk begär i
motion Sf220 också en sådan utredning. Lars Werner m.fl. begär i
motion Sf261 (yrkande 2) ett förslag om rätt till tillfällig föräldrapenning
även i de fell när kommunal barnomsorg stängs på grund av
sjukdom hos personalen eller på grund av brist på personal. Bengt-Ola
Ryttar m.fl. i motion Sf235 och Gunnar Thollander m.fl. i motion
Sf245 begär ett tillkännagivande om att tillfällig föräldrapenning bör
utgå vid sjukdom eller smitta hos dagbarnvårdares barn. Rinaldo
Karlsson begär i motion Sf219 ett tillkännagivande om ersättning från
försäkringskassan då dagbarnvårdares barn är sjuka, och Ulla Berg och
Rosa-Lill Wåhlstedt begär i motion Sf313 ett tillkännagivande om
försäkringskompensation vid sjukdom hos dagbarnvårdares barn. Slutligen
begärs i motion So609 av Eva Johansson m.fl. ett tillkännagivande
om att en utredning behövs om rätt till ersättning för förlorad
arbetsförtjänst för föräldrar som på grund av tillfälliga stängningar av
barnomsorgen inte kan förvärvsarbeta.

Socialutskottet har yttrat sig över dessa motioner. I sitt yttrande
1989/90:SoU4y påpekar socialutskottet att stängning av barnomsorg
drabbar småbarnsföräldrar ekonomiskt. Socialutskottet framhåller vidare
att många föräldrar dessutom saknar möjlighet eller har stora
svårigheter att vara borta från sina arbeten eller sina studier vid varje
tillfälle som barnomsorgen stänger oförutsett och att detta problem
kvarstår även om en ekonomisk kompensation skulle utgå. Socialutskottet
vill därför betona att det i första hand måste eftersträvas att
barnomsorgen hålls öppen på överenskomna tider och att det är
kommunerna som ansvarar för att ersättare finns tillgängliga i de
situationer som avses i motionerna.

Socialutskottet delar uppfattningen i motionerna att de föräldrar
som drabbas av tillfälliga och oförutsedda stängningar av barnomsorgen
bör hållas ekonomiskt skadeslösa, och utskottet anser därför att
frågan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst för föräldrar som inte
kan förvärvsarbeta på grund av tillfälliga stängningar av barnomsorgen
bör utredas. Utredningen bör enligt socialutskottet syfta till en lösning
som inte bidrar till att minska kommunernas ansvarstagande för barnomsorgen,
och lösningen bör också motverka tvister om vem —
kommunen eller staten/socialförsäkringssystemet — som har huvudansvaret
för att den enskilde hålls skadeslös.

Socialförsäkringsutskottet vill erinra om att rätten till föräldrapenning
för förälder som behöver avstå från förvärvsarbete i samband med
sjukdom hos ett barn eller barnets ordinarie vårdare infördes den 1
januari 1977. Förälder hade tidigare rätt till sjukpenning för vård av
ett sjukt barn. Med ordinarie vårdare kan enligt förarbetena till

1989/90:SfU 11

1** Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 11

lagändringen förstås antingen hemarbetande förälder eller någon tredje
person, exempelvis dagbarnvårdare, barnpraktikant eller någon nära
släkting.

Frågan om rätt till tillfällig föräldrapenning för förälder som avstår
från förvärvsarbete för att vårda barn som på grund av sjukdom eller
smitta hos ordinarie vårdares barn inte kan vistas hos den ordinarie
vårdaren togs upp av föräldraförsäkringsutredningen i dess betänkande
(SOU 1982:36) Enklare föräldraförsäkring. Enligt utredningen torde
en utvidgning av bestämmelserna så att föräldrapenning skulle kunna
utges på grund av sjukdom eller smitta hos ordinarie vårdares barn
komma att medföra en betydande utökning av försäkringen. Utredningen
framhöll att, om dagmammans barn insjuknade skulle detta,
liksom vid ordinarie vårdares sjukdom, kunna medföra rätt till föräldrapenning
för flera barn samtidigt, som normalt vårdades hos
henne. Även om det kunde finnas skäl att ge rätt till föräldrapenning i
den nämnda situationen var utredningen därför inte beredd att föreslå
någon förändring på denna punkt bl.a. med hänsyn till de kostnader
för försäkringen som en sådan ändring skulle kunna komma att
medföra.

Socialförsäkringsutskottet har vid tidigare behandling av liknande
motioner, senast i betänkandet 1988/89:SfU 12, hänvisat till föräldraförsäkringsutredningens
bedömning och avstyrkt motionerna. Utskottet
har också pekat på att den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i
allmänhet kommunen, har ett ansvar för att ersättare finns tillgänglig
för att sköta barnet i nu aktuella situationer. I det nämnda betänkandet
uttalade utskottet åter sin förståelse för de problem som påtalades i
motionerna. Enligt utskottets uppfattning fanns emellertid en betydande
risk att en utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning i de
situationer som avses i motionerna skulle inverka menligt på kommunernas
ansvarstagande för barnomsorgen och att socialförsäkringen
skulle få ta över en stor del av det kommunala ansvaret. Utskottet
hade erfarit att personalbristen inom den kommunala barnomsorgen
var särskilt stor i Stockholm, Göteborg och Malmö men att personalbristen
ökade även på andra håll i landet. Utskottet ville därför
understryka att den som förmedlar barnomsorgen, dvs. i allmänhet
kommunen, har ansvar för att ersättare finns tillgänglig i sådana
situationer som avsågs i motionerna och att detta gäller i fråga om
tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos dagbarnvårdares barn och i
än högre grad vid stängning av daghem.

Socialförsäkringsutskottet har samma uppfattning som socialutskottet
om betydelsen av att barnomsorgen hålls öppen på överenskomna
tider och om kommunens ansvar för att ersättare finns tillgängliga i de
situationer som avses i motionerna, och utskottet har inte några
invändningar mot ett vidgat ekonomiskt ansvar för kommunerna vid
utebliven barnomsorg. Utskottet, som erinrar om att rätten till tillfällig
föräldrapenning vid sjukdom hos ordinarie vårdare infördes vid en
tidpunkt då det var vanligare än nu att den ordinarie vårdaren var en
hemarbetande förälder eller att vården ändå skedde i barnets och
föräldrarnas hem, vill däremot med bestämdhet avvisa tanken på att

1989/90:SfU 11

ersättning skall utgå från föräldraförsäkringen i de situationer som
avses i motionerna. Utskottet vidhåller med det anförda sin tidigare
bedömning i frågan och avstyrker bifall till motionerna Sf202, Sf219,
Sf220, Sf235, Sf245, Sf261 yrkande 2, SO 10, SO 13, SO68 yrkande 2
och So609.

Tillfällig föräldrapenning utges även till föräldrar till barn som fyllt
fyra år t.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år, när
föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning,
besök i barnets skola eller besök i förskola eller fritidshemsverksamhet
inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. För sådana s.k.
kontaktdagar utges ersättning under två dagar per barn och år.

Villkoren för utnyttjande av kontaktdagar har föranlett flera motionsyrkanden.

I motion SOll av Karin Israelsson begärs (yrkande 1) att uttaget av
kontaktdagar i föräldraförsäkringen inte skall begränsas till två dagar
per barn och år utan att de totalt sexton kontaktdagarna skall kunna
tas ut vid den tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer. Genom
detta skapas enligt motionären större valfrihet för barnfamiljerna.
Samma yrkande framställs i motion S037 av Barbro Sandberg och
Kenth Skårvik (yrkande 1).

Utskottet har tidigare och senast i betänkandet 1988/89:SfU12 avvisat
motionsförslag om ett valfritt uttag av kontaktdagarna. Utskottet har
ansett att en jämn fördelning av dessa dagar ökar möjligheterna för
föräldrar, förskola och skola att upprätthålla en god kontakt under en
viktig period av barnets uppväxttid. Utskottet erinrade vidare om att
med den möjlighet att ta ut föräldrapenning till dess barnet fyllt åtta år
eller den senare tidpunkt då barnet slutat första skolåret som föreslogs
i den föreliggande propositionen vidgades möjligheterna till ersättning
i sådana sammanhang. Utskottet förutsatte därvid att föräldrapenning
skulle kunna tas ut i samband med barnets skolstart på samma sätt
som tidigare gällde för särskild föräldrapenning.

Utskottet vidhåller den redovisade inställningen och avstyrker bifall
till motionerna Sf311 yrkande 1 och Sf337 yrkande 1.

Charlotte Cederschiöld påpekar i motion Sf210 att behovet för
föräldrar att se hur deras barn har det på dagarna är minst lika stort
inom den privata som inom den kommunala barnomsorgen, och hon
begär ett förslag om rätt till tillfällig föräldrapenning vid kontaktbesök
i barnets dagliga vistelsemiljö oavsett barnomsorgsform. I motion SOll
(yrkande 2) begär Karin Israelsson att tillfällig föräldrapenning skall
utgå för kontaktdagar oavsett vilken barnomsorgsform som utnyttjas.
Det förhållandet att kontaktdagarna inte kan utnyttjas för besök i
privata daghem skapar enligt motionären orättvisor för de föräldrar
som är helt hänvisade till privata omsorgsformer i och med att den
kommunala barnomsorgen inte täcker efterfrågan. Barbro Sandberg
och Kenth Skårvik begär detsamma i motion S037 (yrkande 2).

Utskottet behandlade senast liknande yrkanden i sitt betänkande
1988/89:SfU12. Utskottet var då inte berett att förorda en utvidgning av
rätten till kontaktdagar till besök i förskoleverksamhet som inte faller

1989/90: SfU 11

inom samhällets barnomsorg. Utskottet vidhåller denna uppfattning
och avstyrker bifall till motionerna Sf210, SOll yrkande 2 och S037
yrkande 2.

Gunilla Andersson begär i motion SB03 en översyn av gällande
regler för tillfällig föräldrapenning i syfte att komma till rätta med
problemet att kunna umgås som uppstår då ett barn och en umgängesberättigad
förälder bor på skilda håll.

Utskottet, som vill erinra om att underhållsbidragskommittén avser
att i en slutrapport våren 1990 presentera en kartläggning och analys
av den sociala och ekonomiska situationen för särlevande föräldrar
med särskilt låga inkomster, hyser förståelse för det problem som tas
upp i motionen men anser att det knappast kan lösas inom föräldraförsäkringen.
Utskottet avstyrker därför bifall till motion SB03.

Som tidigare nämnts utgår tillfällig föräldrapenning normalt endast för
vård av barn som inte har fyllt tolv år men kan i vissa fall även utges
för vård av barn som har fyllt tolv men inte sexton år. Detta gäller då
barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. För vård- eller
tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag utges dock inte tillfällig
föräldrapenning.

Ulla-Britt Åbark och Lars Svensson begär i motion Sf293 en översyn
av föräldraförsäkringen i syfte att ge föräldrar till barn och ungdomar
upp till sexton år möjlighet att få ersättning från försäkringen i
samband med barnets sjukdom eller vid läkarbesök.

De barn för vilka rätten till ersättning gäller upp till sexton år kan
enligt riksförsäkringsverkets allmänna råd (1989:4) Föräldrapenningförmåner
indelas i två grupper. Den ena gruppen är barn med tidigare
kända långvariga sjukdomar eller handikapp som kontinuerligt eller
mera tillfälligt behöver hjälp eller tillsyn i sin dagliga tillvaro. För
dessa barn kan det också vara fråga om att de vid tillkommande
sjukdomstillstånd behöver ytterligare hjälp. Den andra gruppen är
barn som i vanliga fall klarar sig själva men som när de drabbas av en
allvarlig sjukdom eller ett handikapp behöver föräldrarnas stöd, hjälp
och omsorg under en begränsad sjukperiod eller vid läkarbesök. Dessa
barn kan omfettas av den utökade ersättningsrätten när det är fråga om
en skada eller en sjukdom av den karaktären att barnet inte bör vistas
ensamt hemma på grund av hälsoproblemets allvarliga art. Enligt
socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1985:15) om bedömningen inom
hälso- och sjukvården av rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av
barn är utgångspunkten, när det gäller rätt till tillfällig föräldrapenning,
att normalt utvecklade och friska barn över 12 år kan klara sig
själva utan tillsyn av föräldrarna vid tillfälliga sjukdomar som inte är
av allvarlig art eller kräver någon speciell vård.

Utskottet anser att gällande regler ger utrymme för tillfällig föräldrapenning
i de situationer som motionärerna avser. Någon utökning av
rätten till tillfällig föräldrapenning i liknande situationer är utskottet
inte berett att förorda, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf293.

1989/90:SfUl 1

Fyra motioner gäller sextonårsgränsen för rätt till tillfällig föräldrapenning.
Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf250 (yrkande 5) ett
beslut om att tillfällig föräldrapenning skall kunna utgå även till
föräldrar som tillfälligt tvingas avstå från förvärvsarbete för att vårda
sjukt hemmaboende vuxet handikappat barn. Lars Werner m.fl. begär i
motion SD66 (yrkande 1) ett förslag om att tillfällig föräldrapenning
skall kunna utgå vid sjukdom hos barn med utvecklingsstörning eller
annat funktionshinder så länge barnet bor hemma och föräldrarna har
ansvaret för dess omvårdnad. Bo Nilsson och Ingvar Björk begär i
motion Sf225 ett tillkännagivande om att åldersgränsen bör höjas till
21 år vid vård av sjukt handikappat barn. Ingegerd Sahlström och
Lahja Exner begär i motion Sf280 ett tillkännagivande om behovet av
rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av utvecklingsstörda skolungdomar
även efter det att de fyllt sexton år.

Utskottet har vid tidigare behandling av frågan om tillfällig föräldrapenning
vid vård av vuxna handikappade barn (se senast
1988/89:SfU12) hänvisat till att ersättning från den allmänna försäkringen
till handikappade personer som är sexton år eller äldre utges i
form av handikappersättning och förtidspension. I speciella situationer
kan även ersättning för anhörigvård utges. Utskottet har också vidhållit
sin uppfattning att vårdbehovet för vuxna personer inte bör lösas inom
föräldraförsäkringens ram.

Utskottet finner inte heller nu skäl att frångå sin tidigare uppfattning
och avstyrker bifall till motionerna Sf225, Sf250 yrkande 5, Sf280
och SD66 yrkande 1.

Tillfällig föräldrapenning kan utges till båda föräldrarna för samma
barn och tid när båda föräldrarna följer med ett barn som lider av en
allvarlig sjukdom till läkare eller om båda föräldrarna som en del i
behandlingen av ett barn behöver delta i ett läkarbesök eller i någon
av läkare ordinerad behandling. Dessutom kan ersättning utgå till båda
föräldrarna samtidigt för kontaktdagar, dvs. i samband med föräldrautbildning,
besök i barnet skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet
inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

Frågan om rätt till tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna
samtidigt tas upp i fyra motioner. I motion SD02 av Sten Svensson
m.fl. begärs ett förslag om nya regler för att tillfällig föräldrapenning
skall kunna utgå till handikappade barns båda föräldrar samtidigt vid
habilitering och föräldrautbildning (yrkande 4). I motion Sf252 begär
Hans Dau förslag om regler så att tillfällig föräldrapenning kan utgå
till båda föräldrarna till handikappade barn samtidigt vid habiliteringsbesök
och föräldrautbildning (yrkande 1) och förslag till sådant förtydligande
i nuvarande lagtext att reglerna tillämpas lika över hela landet
(yrkande 2). Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf250 ett förslag
till förtydligande i 4 kap. 10 § lagen om allmän försäkring så att
föräldrar garanteras rätt till ledighet och ersättning från föräldraförsäkringen
för att delta i barns rehabilitering, habilitering och utbildning
så att båda föräldrarna kan delta (yrkande 6). Slutligen begär Marianne

1989/90:SfU 11

Jönsson och Marianne Andersson i motion Sf267 ett tillkännagivande
om rätt till tillfällig föräldrapenning för båda föräldrarna till handikappade
barn och ungdomar vid habilitering.

Riksförsäkringsverket anför i sina allmänna råd (1989:4) Föräldrapenningförmåner,
som exempel på situationer när tillfällig föräldrapenning
kan betalas ut till båda föräldrarna samtidigt, familjebehandling
av barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet.
Även när barnet är intaget på sjukhus rekommenderar verket
att tillfällig föräldrapenning kan betalas ut till båda föräldrarna samtidigt.

Riksförsäkringsverket har haft i uppdrag att göra en översyn av
bestämmelserna om rätt till tillfällig föräldrapenning för föräldrar till
handikappade och svårt sjuka barn vid institutionsbesök och utbildning
i de fall barnet inte är närvarande vid besöket och utbildningen.
Verket har redovisat uppdraget i rapporten (RFV anser 1989:2) Vissa
frågor inom den tillfälliga föräldrapenningen. I rapporten sägs att, om
reglerna skulle ändras så att en förälder kan få ersättning i flera
situationer utan att barnet är närvarande, bör en komplettering med
denna innebörd göras i lagtexten. En förutsättning för rätt till ersättning
bör enligt verket vara att ett besök vid en institution (t.ex.
habiliteringsklinik, specialskola m.m.) är direkt föranlett av barnets
sjukdom eller handikapp eller ingår som en del i behandlingen av
barnet. När det gäller deltagande i utbildning bör ersättning kunna
utges om utbildningen anordnas av sjukvårdshuvudman och utbildningen
huvudsakligen är inriktad på utbildning och information om
barnets sjukdom eller handikapp. Båda föräldrarna bör därigenom
också tillsammans kunna besöka läkare som en del i behandlingen av
barnet eller delta i en av läkare ordinerad behandling, även om barnet
inte är närvarande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det ofta är viktigt att
båda föräldrarna samtidigt kan delta vid besök på exempelvis habiliteringsklinik
eller specialskola. Gällande ordning ger också möjlighet att
utge tillfällig föräldrapenning i dessa situationer under förutsättning att
besöket kan anses ingå som en del av behandlingen av barnet i någon
av läkare ordinerad behandling. Det är enligt utskottets uppfattning
förbundet med stora svårigheter att i lagtext närmare än vad som skett
definiera i vilka fall tillfällig föräldrapenning bör utgå till båda föräldrarna.
Utskottet utgår emellertid från att regeringen i samband med
beredningen av riksförsäkringsverkets ovan nämnda rapport noga överväger
även denna fråga, och utskottet avstyrker därför bifall till motionerna
Sf250 yrkande 6, Sf252, Sf267 och Sf302 yrkande 4.

Föräldrapenning efter arbete utomlands

För rätt till föräldrapenning gäller att föräldern skall ha varit inskriven
hos allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd närmast före
den dag för vilken föräldrapenningen skall utbetalas. Föräldrapenning
för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets

1989/90:SfUl 1

födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för
en sjukpenning över garantinivån. För att vara inskriven i allmän
försäkringskassa skall man vara bosatt i riket. Försäkrad som lämnar
Sverige anses bosatt i riket om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst
ett år. Arbetstagare som sänds till ett annat land av en statlig arbetsgivare
anses dock bosatt i Sverige under hela utsändningstiden. Detta
gäller även medföljande make och barn under 18 år.

Även rätten till andra socialförsäkringsförmåner än föräldrapenning
kan påverkas av arbete utomlands.

Claes Roxbergh m.fl. begär i motion Sf345 yrkande 3 ett tillkännagivande
om att även biståndsarbetare skall ha rätt till föräldraförsäkring.

Riksförsäkringsverket har haft i uppdrag att göra en kartläggning av
vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra hemvändande s.k.
volontärers sociala skydd. Uppdraget grundas på ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen av vad utskottet anfört i frågan i betänkandet
SfU 1986/87:5. Utskottet påpekade däri att det måste beaktas att det
kan finnas andra grupper som också har starka skäl för att få ett bättre
skydd vid hemkomsten och att problem med gränsdragningar i detta
hänseende måste lösas. Utskottet framhöll vidare angelägenheten av att,
om en lösning på problemen kunde ske inom ramen för lagen om
allmän försäkring, den i socialförsäkringssammanhang principiellt viktiga
frågan om kopplingen mellan förmåner och avgifter belystes.

Riksförsäkringsverket har den 7 juni 1989 redovisat sitt uppdrag i en
promemoria till regeringen. I promemorian anges bl.a. följande.

Antalet volontärer som arbetar för biståndsorganisationer med
SIDA-bidrag beräknas årligen uppgå till 700—750 personer. Kontraktstiderna
för dessa är vanligtvis 2—3 år, ibland med förlängning. Utöver
dessa volontärer finns ca 1 800 missionärer vilkas verksamhet helt
finansieras av olika frikyrkoförsamlingar, enskilda personer eller stiftelser.
Många ser arbetet som en livsuppgift och blir kvar utomlands i
flera år, kanske hela livet. Andra återvänder till Sverige efter några år.
Totalt beräknas ca 500 personer från de båda nämnda grupperna
årligen återvända till Sverige. För dem som inte omfattats av någon
konvention mellan Sverige och arbetslandet gäller reglerna om inskrivning
hos försäkringskassa under minst 180 dagar i följd före den dag
fr.o.m. vilken föräldrapenning begärs, och föräldrapenning utgår endast
med belopp motsvarande garantinivån. Möjlighet till föräldrapenning
motsvarande sjukpenningbeloppet finns inte med hänsyn till
kvalifikationsvillkoret på 240 dagar. I en kommentar anför verket att
de olika kvalifikationsreglerna inom föräldraförsäkringen gäller även
för försäkrade som är bosatta i Sverige och alltså innebär att försäkringsförmånerna
helt medvetet har gjorts beroende av bosättnings- och
inkomstsituationen vissa tider före barnets födelse och att detta begränsar
möjligheterna att genom ändringar i lagen om allmän försäkring
införa särskilda regler för volontärers och likartade gruppers försäkringsskydd
vid deras återkomst till Sverige.

De volontärer som avses i motionen utför ofta ett utomordentligt
värdefullt arbete under svåra förhållanden, och frågan om deras möjlighet
till ekonomiskt stöd vid föräldraskap bör uppmärksammas.

1989/90:SfUl 1

Såsom riksförsäkringsverket anfört gäller emellertid de olika kvalifikationsreglerna
inom föräldraförsäkringen även för försäkrade som är
bosatta i Sverige. Möjligheterna att genom ändring av lagen om allmän
försäkring lösa det problem som avses i motionen synes därför begränsade.
Utskottet förutsätter dock att regeringen i samband med beredningen
av riksförsäkringsverkets promemoria noga överväger vilka
möjligheter som finns att lösa problemet.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion Sf345
yrkande 3.

Försäkringsförmåner vid graviditet

En gravid kvinna har rätt att vara ledig från sitt arbete och uppbära
föräldrapenning fr.o.m. den sextionde dagen före beräknad nedkomst
(4 kap. 4 § lagen om allmän försäkring). Sådan föräldrapenning
avräknas från det sammanlagda antalet dagar under vilka föräldrapenning
med anledning av ett barns födelse kan utgå till föräldrarna.

Havandeskapspenning kan enligt 3 kap. 9 § lagen om allmän
försäkring utgå till en gravid kvinna om havandeskapet har satt ned
hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete med minst
hälften och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande
arbete. Havandeskapspenning kan utgå fr.o.m. den sextionde dagen
före beräknad nedkomst och utges längst t.o.m. den elfte dagen före
den beräknade nedkomsten.

Barbro Westerholm begär i motion Sf306 ett tillkännagivande om
behovet av aktuellt underlag över i vilken omfattning och hur olika
försäkringsförmåner utnyttjas vid graviditet och förslag till åtgärder.

Riksdagen behandlade så sent som hösten 1989 två motioner om
sjukskrivning och ledighet för gravida kvinnor. Utskottet redogjorde i
sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:SfU3 för yttranden över
motionerna från riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet, socialstyrelsen
och Svenska läkaresällskapet. Av yttrandena framgick bl.a.
att Stockholms läns allmänna försäkringskassa skulle komma att beviljas
medel för ett projekt om gravida kvinnors sjukskrivning och att
inom projektet skulle undersökas sjukskrivningsfrekvens under graviditet
och hur den påverkade sjuktalet, sjukskrivningsdiagnoser, olika
läkares sjukskrivningsbenägenhet, kopplingen till havandeskapspenning
samt samband mellan sjukskrivningsfrekvens och yrke, arbetstid,
nationalitet m.m. Efter denna pilotundersökning, som beräknades vara
avslutad den 1 juli 1990, kunde det enligt verket finnas anledning att
gå vidare med en mera riksomfattande undersökning som också tog
hänsyn till förhållandena i olika delar av landet, skillnader mellan
storstad och glesbygd etc.

Utskottet ansåg i sitt betänkande att en utredning om orsakerna till
sjukskrivningen av gravida kvinnor mot slutet av graviditeten var
befogad och delade riksförsäkringsverkets uppfattning att denna utredning
borde inledas med det nämnda projektarbetet, varefter man fick
ta ställning till om en riksomfattande undersökning borde göras.
Utskottet noterade att undersökningen även skulle avse sambandet

1989/90:SfU 11

med havandeskapspenningen. Innan sjukskrivningsorsakerna och sambandet
med havandeskapspenningen belysts var utskottet inte berett att
förorda en utredning om behovet i övrigt för kvinnorna att vara lediga
från arbete under senare delen av graviditeten.

Utskottet anser att resultatet av den nämnda undersökningen bör
avvaktas och att motion Sf306 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbyggd föräldraförsäkring

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Sf353 yrkande 1 och Sf367 antar
det i propositionen i bilaga 7.1 framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4
kap. 6 §,

res. 1 (m, fp, c)

2. beträffande flexibilitet i föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1989/90:SD34,

3. beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf270, 1989/90:Sf345
yrkande 1 och 1989/90:Sf372 yrkande 4,

res. 2 (vpk)
res. 3 (mp)

4. beträffande kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:SB32 och 1989/90:Sf345
yrkande 2,

res. 4 (m)
res. 5 (mp)

5. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf240, 1989/90:Sf259
yrkande 6 och 1989/90:Sf353 yrkande 2,

res. 6 (m)

6. beträffande antal dagar med tillfällig föräldrapenning

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Sf250 yrkande 4
antar det i propositionen i bilaga 7.1 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i vad
förslaget inte berörts ovan under moment 1,

res. 7 (fp)

7. beträffande förlängd ledighet för fäder
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf221,

res. 8 (fp)

8. beträffande rätt att överlåta tillfällig föräldrapenning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf368 yrkande 1,

res. 9 (fp)

9. beträffande tillfällig föräldrapenning till annan än förälder
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf274,

1989/90:SfU 11

10. beträffande tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf202, 1989/90:Sf219,
1989/90:Sf220, 1989/90:Sf235, 1989/90:Sf245, 1989/90:Sf261 yrkande
2, 1989/90:Sf310, 1989/90:Sf313, 1989/90:SO68 yrkande 2
och 1989/90:So609,

res. 10 (fp, c, mp)

11. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf311 yrkande 1 och
1989/90:Sf337 yrkande 1,

res. 11 (m,fp, c)

12. beträffande kontaktdagar vid privat barnomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf210, 1989/90:Sf311
yrkande 2 och 1989/90:Sf337 yrkande 2,

res. 12 (m, fp, c)

13. beträffande tillfällig föräldrapenning vid umgängesrätt
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf303,

14. beträffande tolvårsgränsen för tillfällig föräldrapenning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf293,

15. beträffande sextonårsgränsen för tillfällig föräldrapenning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf225, 1989/90:Sf250
yrkande 5, 1989/90:Sf280 och 1989/90:Sf366 yrkande 1,

res. 13 (fp, vpk)

16. beträffande tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf250 yrkande 6,
1989/90:Sf252, 1989/90:Sf267 och 1989/90:Sf302 yrkande 4,

res. 14 (m, fp, c)

17. beträffande föräldrapenning efter arbete utomlands
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf345 yrkande 3,

18. beträffande försäkringsförmåner vid graviditet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf306,

19. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100, bil. 7 litt.
C 2, till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 2 435 000 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s),
Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit
Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elna (s), Maud Björnemalm
(s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c),
Margo Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Pettersson
(s) och Arne Mellqvist (s).

1989/90:SfU 11

Reservationer

1989/90:SfU 11

1. Utbyggd föräldraförsäkring (mom. 1)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit
Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Vid sin"
och slutar med "SB53 yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är otillräckligt att bygga ut föräldraförsäkringen
när det gäller att ge familjerna valfrihet i barnomsorgen. Utskottet
anser att det förslag till vårdnadsbidrag som bl.a. motionärerna i
motion Sf367 av Olof Johansson m.fl. hänvisar till är ett bättre
alternativ eftersom det ökar valfriheten för barnfamiljerna under hela
förskoleperioden när det gäller hur barnomsorgen skall lösas. Stödet är
dessutom lika för alla barn.

Enligt förslaget skall vårdnadsbidraget utgå med 15 000 kr. per barn
och år för alla barn mellan ett och sju år och kombineras med en
avdragsrätt vid beskattningen för styrkta barnomsorgskostnader upp till
detta belopp och minskade statsbidrag till kommunerna för barnomsorgen
med 12 000 kr. per heltidsplats. Vårdnadsbidraget bör enligt
motionärerna införas fr.o.m. den 1 januari 1991.

Utskottet anser att ett vårdnadsbidrag enligt denna modell skulle
förstärka valfriheten i barnomsorgen genom att föräldrarna själva
disponerar 15 000 kr. per barn för att ekonomiskt klara behovet av
barnomsorg. Vårdnadsbidraget kan antingen användas för att betala
nuvarande barnomsorgsplats, vilken i princip blir 12 000 kr. dyrare,
eller för att utveckla föräldradrivna kooperativ eller andra privata
lösningar etc. Den ökade valfriheten ger även förutsättningar för ett
bättre resursutnyttjande inom barnomsorgen. Detta skapar utrymme
för fler platser och kvalitetsförbättringar. Vårdnadsbidraget ger vidare
småbarnsfamiljerna större möjligheter att utnyttja den lagstadgade rätten
till arbetstidsförkortning och ger därmed mer tid för barnen.
Härtill kommer att resurserna för barnomsorgen kommer att fördelas
rättvist över landet.

Utskottet anser att, i avvaktan på att ett system med vårdnadsbidrag
enligt denna modell införs, föräldraförsäkringen inte bör byggas ut
ytterligare.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag
till utbyggd föräldraförsäkring. Vad utskottet anfört bör vidare ges
regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utbyggd föräldraförsäkring
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf353 yrkande 1
och 1989/90:Sf367 avslår det i proposition 1989/90:100 i bilaga
7.1 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 6 §,

2. Kvoterad föräldraledighet (mom. 3)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 8 börjar med "I
proposition" och slutar med "S072 yrkande 4." bort ha följande
lydelse:

I början av 1980-talet tog endast 22 % av fäderna ut någon föräldraledighet
under barnets första levnadsår. År 1987 var andelen Eder i
familjer med gifta förvärvsarbetande föräldrar som tog ut föräldrapenning
någon tid under barnets två första levnadsår 29 %. Den utbyggda
föräldraförsäkringen kan enligt utskottets uppfattning skynda på jämlikheten
mellan män och kvinnor, men den kan också resultera i en
tillbakagång i detta avseende om hela föräldraledigheten tas ut av
kvinnorna. Med de snabba förändringar som nu sker inom arbetslivet
kan ett och ett halvt års frånvaro från arbetsmarknaden medföra stora
problem vid återkomsten. En sådan lång frånvaro kan också generellt
påverka arbetsgivarnas inställning till kvinnor som arbetskraft. Fördelningen
av föräldraledigheten mellan föräldrarna är viktig inte bara för
kvinnornas situation på arbetsmarknaden utan också för männens syn
på arbetsfördelningen i hemmet. Sexton år av information och attitydpåverkande
arbete för en jämnare sådan fördelning har inte haft
önskad effekt. Utskottet anser därför att en kvotering av föräldraledigheten
behövs som stöd för männen att i större utsträckning än för
närvarande stanna hemma hos sina barn under deras första år. Kvoteringen
bör utformas så att, när det finns två vårdnadshavare, en viss tid
förbehålls den förälder som inte utnyttjat merparten av försäkringen.

Det bör ankomma på regeringen att lägga fram förslag i enlighet
med vad utskottet anfört.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande kvoterad föräldraledighet
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf270 och
1989/90:Sf372 yrkande 4 och med anledning av motion
1989/90:Sf345 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Kvoterad föräldraledighet (mom. 3)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I
proposition" och slutar med "Sf372 yrkande 4." bort ha följande
lydelse:

Under år 1987 tog 29 % av papporna i familjer med gifta förvärvsarbetande
föräldrar ut föräldrapenning någon gång under barnens två
första levnadsår. Utskottet anser att det både för barnens och pappornas
skull är ytterst angeläget att papporna är hemma en tid hos barnen
när de är små. Utskottet anser mot denna bakgrund att en kvotering av
föräldraledigheten behövs. Fr.o.m. den 1 juli 1990 bör minst två

1989/90:SfUl 1

månader av föräldraförsäkringen tas ut av vardera föräldern och
fr.o.m. den 1 juli 1991 minst tre månader. Regeringen ber snarast
återkomma med förslag i enlighet härmed.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Sf270,
1989/90:SB45 yrkande 1 och 1989/90:Sf372 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
(mom. 4)

Gullan Lindblad, Margit Gennser ocn Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "Sf345 yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att målet för den ekonomiska politiken ytterst är att
öka den enskildes frihet och välfärd. Det förutsätter god tillväxt, stabila
priser och arbete åt alla. Dessa mål kan nås endast med en politik som
stärker marknadshushållning och avlägsnar de tillväxthinder som under
lång tid byggts in i den svenska ekonomin. De viktigaste åtgärderna
för att öka ekonomisk dynamik och flexibilitet är sänkta marginalskatter
och sänkt skattetryck. Den i motion Sf332 föreslagna åtgärden
bör ses som en del i ett större reformprogram för förstärkt marknadsekonomi.
Det i motionen framlagda förslaget om en sänkning av
kompensationsnivån inom bl.a. föräldraförsäkringen påverkar — med
hänsynstagande till moderaternas förslag till omfattande skattesänkningar
— enligt utskottets uppfattning inte nämnvärt den sociala
standarden. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Sf332 att den
generella ersättningsnivån inom föräldraförsäkringen sänks till 80 %
fr.o.m. den 1 juli 1990. Det bör ankomma på regeringen att snarast
utarbeta förslag i enlighet härmed och lägga fram det för riksdagen.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sf332 och med
avslag på motion 1989/90:Sf345 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
(mom. 4)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "Sf345 yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Nuvarande ersättning inom föräldraförsäkringen är helt proportionell
mot inkomsten upp till ersättningstaket vid 7,5 basbelopp
(222 700 kr. i årsinkomst år 1990). Utskottet, som anser att inkomstspridningen
inom samhället bör minskas, anser att denna uppfattning
bör markeras genom socialförsäkringssystemets utformning. Enligt ut -

1989/90:SfUll

skottets mening bör därför ersättning inom föräldraförsäkringen utgå
med endast 70 % av inkomsten för den del av årsinkomsten som
överstiger 4,5 basbelopp (133 650 kr. år 1990). En sådan sänkning av
ersättningsnivån för de högre avlönade bidrar också till att sänka
kostnaderna för föräldraförsäkringen. Det bör ankomma på regeringen
att utforma förslag i enlighet med det anförda och lägga fram det för
riksdagen.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sf345 yrkande 2
och med avslag på motion 1989/90:Sf332 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (mom. 5)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "Sf353 yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Ersättning enligt garantinivån visar enligt utskottets uppfattning en
tendens att släpa efter i värde. Höjningen den 1 januari 1987 från 48
kr. till 60 kr. återställer inte värdet. Detta drabbar främst de sämst
ställda familjerna. En regel bör därför införas som gör att garantinivån
automatiskt följer med förändringen av penningvärdet. För att åstadkomma
detta bör ersättningen enligt garantinivån fr.o.m. den 1 januari
1991 bestämmas till en trehundrasextiofemtedel av basbeloppet, vilket i
år skulle innebära en garantinivå på 82 kr. Den närmare utformningen
av erforderliga bestämmelser bör ankomma på regeringen, och
förslagen till lagändring bör snarast föreläggas riksdagen.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Sf240,
1989/90:Sf259 yrkande 6 och 1989/90:Sf353 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Antal dagar med tillfällig föräldrapenning
(mom. 6)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet hänvisade" och slutar med "i denna del." bort ha följande
lydelse:

I propositionen föreslås att det antal dagar under vilka tillfällig
föräldrapenning kan utgå höjs från 90 till 120 dagar per barn och år.
För det fatal familjer som tvingas utnyttja den tillfälliga föräldrapenningen
under lång tid är emellertid 120 dagar inte alltid tillräckligt.
Utskottet anser därför att maximeringen av dagantalet helt bör slopas
för dessa familjer. Utskottet avstyrker således bifall till propositionen i
nu behandlad del och tillstyrker bifall till motion Sf250 yrkande 4.

1989/90:SfUl 1

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande antal dagar med tillfällig föräldrapenning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf250 yrkande 4 och
med anledning av propositionen antar det i propositionen i
bilaga 7.1 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring i vad förslaget inte berörts
ovan under moment 1 med den ändring att 4 kap. 12 § första
stycket erhåller följande såsom Reservanternas förslag betecknade
lydelse.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

4 kap.

12 §

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § första stycket och 11 § utges
under högst 60 dagar för varje
barn och år. Om föräldern behöver
avstå från förvärvsarbete av
skäl som anges i 10 § första stycket
1, 3 och 4 utges tillfällig föräldrapenning
under ytterligare
högst 60 dagar för varje barn och
år.

8. Förlängd ledighet för fäder (mom. 7)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet behandlade" och slutar med "motion Sf221." bort ha följande
lydelse:

Av de nuvarande tio s.k. pappadagarna tas i genomsnitt ut nio dagar.
Detta är enligt utskottets mening mycket positivt, och utskottet anser
att det finns skäl att bygga ut dessa särskilda ersättningsdagar. Målet är
att männens fristående rätt till ersättning skall utökas till tjugo dagar.
Som ett första led i denna utbyggnad föreslår utskottet att ersättningstiden
förlängs till tretton dagar fr.o.m. den 1 juli 1991. Utskottet anser
att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till
sådan förlängning. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
bifall till motion Sf221 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande förlängd ledighet för fäder
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf221 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:SfU 11

9. Rätt att överlåta tillfällig föräldrapenning (mom. 8)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet vidhåller" och slutar med "Sf368 yrkande 1." bort ha
följande lydelse:

I vissa fall kan det vara svårt för föräldrarna att ta ledigt från arbetet
när ett barn är sjukt och i stället lättare att engagera någon annan
närstående. Enligt utskottets uppfattning bör därför möjlighet införas
för alla föräldrar att överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning till
någon närstående.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Sf368 yrkande 1 bör
ges regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande rätt att överlåta tillfällig föräldrapenning
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sf368 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Tillfällig föräldrapenning vid stängning av
daghem m.m. (mom. 10)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp), Rune
Backlund (c) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Frågan
om" och på s. 15 slutar med "och So609." bort ha följande lydelse:
Enligt socialförsäkringsutskottets mening är det klart otillfredsställande
att föräldrapenning inte kan utgå till en förälder vars barn inte
kan tas emot av dagbarnvårdaren på grund av att dagbarnvårdarens
egna barn är sjuka. Om problemet inom den kommunala barnomsorgen
inte kan lösas genom omplacering till någon annan dagbarnvårdare
som känner barnet, tvingas en förälder att stanna hemma utan rätt
till ersättning. Detsamma gäller när ett daghem stängs på grund av
sjukdom hos personalen eller av andra plötsligt uppkommande orsaker.
Mot denna bakgrund delar socialförsäkringsutskottet den bedömning
som socialutskottet har gjort och förordar därför att riksdagen
med anledning av de tio motionerna i frågan som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om en utredning.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf219 och
1989/90:So609 och med anledning av motionerna 1989/90:Sf202,
1989/90:Sf220, 1989/90:Sf235, 1989/90:Sf245, 1989/90:Sf261 yrkande
2, 1989/90:S010, 1989/90:Sf313 och 1989/90:SO68 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90:SfUl 1

11. Flexibelt uttag av kontaktdagar (mom. 11)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit
Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "Sf337 yrkande 1." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett
visst antal per år utan att det totala antalet dagar bör kunna tas ut när
som helst under den tid då barnets ålder berättigar till sådan ersättning.
Härigenom skapas en större valfrihet för barnfamiljerna och en
möjlighet att ta en längre tids ledighet vid t.ex. inskolning på daghem
eller vid skolstarten. Detta bör med anledning av motionerna Sf311
yrkande 1 och SÖ37 yrkande 1 ges regeringen till känna, och regeringen
bör snarast återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det
anförda.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sf311 yrkande 1
och 1989/90-.SO37 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. Kontaktdagar vid privat barnomsorg (mom. 12)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit
Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet behandlade" och på s. 16 slutar med "S037 yrkande 2."
bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör tillfällig föräldrapenning utgå för
kontaktdagar oavsett vilken barnomsorgsform som utnyttjas. Det finns
ingen anledning att från förmånen utesluta föräldrar som har sina
barn i ett privat familjedaghem. Detta gäller så mycket mer som
förhållandet på många håll är sådant att kommunen inte kan erbjuda
barnomsorg utan hänvisar föräldrarna till privat verksamhet. Det bör
ankomma på regeringen att utforma och snarast lägga fram förslag
härom.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande kontaktdagar vid privat barnomsorg

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf210 och med
anledning av motionerna 1989/90:Sf311 yrkande 2 och
1989/90:Sf337 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90:SfUl 1

13. Sextonårsgränsen för tillfällig föräldrapenning
(mom. 15)

Sigge Godin (fp), Barbro Sandberg (fp) och Margo Ingvardsson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "och Sf280." bort ha följande lydelse:
Tillfällig föräldrapenning kan i dag utgå för vård av barn som fyllt
12 men inte 16 år i de fell barnet på grund av sjukdom, psykisk
utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn
eller vård. För denna grupp av barn upphör detta tillsynsbehov naturligtvis
inte när barnet fyller 16 år. Enligt utskottets mening är det
därför nödvändigt att tillfällig föräldrapenning kan utgå även för
hemmaboende vuxet, handikappat barn då föräldern måste avstå från
förvärvsarbete på grund av att barnets tillstånd försämrats.

Det bör ankomma på regeringen att snarast utforma och lägga fram
förslag i enlighet med det anförda.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande sextonårsgränsen för tillfällig föräldrapenning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf366 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1989/90:Sf225, 1989/90:Sf250 yrkande
5 och 1989/90:Sf280 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

14. Tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna
(mom. 16)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit
Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "och Sf267." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är av stor betydelse att föräldrar till barn med
funktionsnedsättning kan delta i rehabilitering, habilitering och utbildning
som anordnas med anledning av barnets handikapp och att de då
får ersättning från föräldraförsäkringen. I dag Sr de inte alltid sådan
ersättning eftersom tillämpningen av 4 kap. 10 § lagen om allmän
försäkring varierar mellan olika försäkringskassor då det gäller innebörden
av vad som skall betraktas som samhällets förebyggande barnhälsovård.
Tillfällig föräldrapenning bör enligt utskottets uppfattning
kunna uppbäras av båda föräldrarna samtidigt när de deltar i sådan
verksamhet som nu avses. Båda lär sig då att på bästa sätt stimulera
barnets utveckling men de kan också stödja och hjälpa varandra i en
svår livssituation. Om båda föräldrarna deltar, ökar möjligheterna att
ge barnet bra vård och träning i hemmet.

Det bör ankomma på regeringen att snarast lägga fram förslag till
ändring av nuvarande regler i enlighet med det anförda.

1989/90:SfU 11

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf250 yrkande
6, 1989/90:Sf252, 1989/90:Sf267 och 1989/90:Sf302 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna
(mom. 16)

Margo Ingvardsson (vpk) anför:

Vänsterpartiet kommunisterna har tidigare motionerat om vidgad rätt
till tillfällig föräldrapenning för föräldrar som behöver besöka institutioner
eller delta i utbildning på grund av ett barns sjukdom, psykiska
utvecklingsstörning eller annat handikapp. Våra motioner har lett till
att riksförsäkringsverket gjort en översyn av gällande bestämmelser,
och verkets rapport bereds för närvarande inom regeringskansliet. Jag
har därför inte anledning att nu reservera mig i denna fråga.

2. Föräldrapenning efter arbete utomlands (mom. 17)

Ragnhild Pohanka (mp) anför:

Personer som har arbetat utomlands har i vissa fall ett mycket bristfälligt
skydd inom föräldraförsäkringen, när de återvänder hem. Jag anser
att det är angeläget att främst de s.k. volontärerna snarast erbjuds ett
bättre skydd. Med hänsyn till att den utredning som riksförsäkringsverket
gjort om vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra deras
skydd för närvarande bereds inom regeringskansliet, avstår jag nu från
att reservera mig i frågan.

1989/90:SfU 11

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 och 12 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

6 §2

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under
minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten
härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån.

Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
varje barn för 180 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt femte stycket,
och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning
enligt 3 § andra stycket för
90 dagar med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, beräknad
enligt femte stycket, och 90 dagar
med belopp enligt garantinivån.

Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
varje barn löt270 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt femte stycket.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning
enligt 3 § andra stycket med
belopp motsvarande förälderns
sjukpenning, beräknad enligt femte
stycket.

När föräldrapenning enligt andra - fjärde styckena skall utges med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap.
med undantag av 5 § fjärde och femte styckena samt 10 a och 10 b §§.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra - fjärde styckena skall, om förälderns
sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje
stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på
grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen
skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet
därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård
av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas
barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid,
skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på motsvarande
sätt.

12 §3

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § första stycket och 11 § utges under
högst 60 dagar för varje barn
och år. Om föräldern behöver avstå
från förvärvsarbete av skäl som an -

1989/90:SfUl 1

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1989:100.

1 Senaste lydelse 1988:130.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ges i 10 § första stycket 1, 3 och 4 ut- ges i 10 § första stycket 1, 3 och 4 utges
tillfällig föräldrapenning under ges tillfällig föräldrapenning under

ytterligare högst 30 dagar för varje ytterligare högst 60 dagar för varje

barn och år. barn och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tredje stycket utges under högst två
dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § fjärde stycket utges under högst tio
dagar per barn. Sådan tillfällig föräldrapenning utges inte för tid efter sextionde
dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas
tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver
studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete
vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, i den mån
föräldern går miste om löneförmånerna.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

2. 1 fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött före oktober
1989 gäller fortfarande äldre föreskrifter i 4 kap. 6 §, dock med de avvikelser
som anges i 3.

3. Vid tillämpning av 4 kap. 6 § tredje och fjärde styckena i deras äldre
lydelse skall föräldrapenning, som annars skulle ha utgetts med belopp motsvarande
garantinivån, i stället utges

a) för ytterligare högst 30 dagar med belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning, om barnet är fött under augusti 1989, och

b) för ytterligare högst 60 dagar med belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning, om barnet är fött under september 1989.

1989/90:SfUl 1

Bilaga 1

Socialutskottets yttrande

1989/90:SoU4y

Tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem,
m.m.

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har hemställt om socialutskottets yttrande
över ett antal motioner om tillfällig föräldrapenning i de fall en

förälder måste avstå från förvärvsarbete vid stängning av daghem eller

då dagbarnvårdarens egna barn är sjuka. Det gäller motionerna Sf202
av Bengt Harding Olson (fp), Sf219 av Rinaldo Karlsson (s), Sf220 av
Ingbritt Irhammar och Gunnar Björk (c), Sf235 av Bengt-Ola Ryttar
m.fl. (s), Sf245 av Gunnar Thollander m.fl. (s), Sf261 av Lars Werner
m.fl. (vpk), yrkande 2, SO10 av Karin Israelsson och Martin Olsson
(båda c), SD 13 av Ulla Berg och Rosa-Lill Wåhlstedt (båda s) samt

SD68 av Daniel Tarschys m.fl. (fp), yrkande 2.

Under allmänna motionstiden i år har väckts motion 1989/90:So609 av
Eva Johansson m.fl. (s), vilken samtidigt överlämnas till socialförsäkringsutskottet.
Även detta motionsyrkande behandlas i yttrandet.

Utskottet

Gällande bestämmelser

Tillfällig föräldrapenning utges till förälder som behöver avstå från
förvärvsarbete för att vårda barn under tolv år bl.a. till följd av
sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets ordinarie vårdare (t.ex.
hos dagbarnvårdare), vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård
eller då den andra föräldern besöker läkare med annat barn i
familjen (4 kap. 10 § första stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring, APL). För barn som är yngre än 240 dagar utges tillfällig
föräldrapenning endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad
eller om barnet vårdas på sjukhus. Tillfällig föräldrapenning kan utges
under högst 90 dagar per barn och år. Vid sjukdom eller smitta hos
barnets ordinarie vårdare kan dock ersättning utgå under högst 60
dagar. Utöver dessa dagar har en fader rätt till sammanlagt tio dagars
föräldrapenning i samband med barns födelse eller vid adoption.

Tillfällig föräldrapenning utges också till förälder till barn som fyllt
fyra men inte tolv år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband
med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i

förskola eller fritidsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken
barnet deltar. För sådana s.k. kontaktdagar utges ersättning under två
dagar per barn och år.

Motionerna

De nio remitterade motionerna berör rätten till tillfällig föräldrapenning
i de fall en förälder måste avstå från förvärvsarbete till följd av att
daghemmet stänger eller dagbarnvårdares barn insjuknar. I samtliga
dessa motioner påpekas att småbarnsföräldrarna drabbas ekonomiskt i
de fell ersättare inte finns tillgänglig.

I motionerna Sf202 av Bengt Harding Olson (fp), S/219 av Rinaldo
Karlsson (s), Sf235 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s), Sf245 av Gunnar
Thollander m.fl. (s) och S/313 av Ulla Berg och Rosa-Lill Wåhlstedt
(båda s) begärs tillkännagivanden resp. beslut om att tillfällig föräldrapenning
skall kunna utgå då dagbarnvårdarens eget barn är sjukt.

1 motion S/368 av Daniel Tarschys m.fl. (fp), yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om att tillfällig föräldrapenning skall kunna utnyttjas
även när daghemmet är stängt på grund av sjukdom eller när dagbarnvårdarens
barn är sjukt.

I motionerna Sf220 av Ingbrilt Irhammar och Gunnar Björk (båda

c) och Sf3l0 av Karin Israelsson och Martin Olsson (båda c) begärs en
utredning om motsvarande rätt till tillfällig föräldrapenning.

Lars Werner m.fl. (vpk) begär i motion Sf261, yrkande 2 att regeringen
lägger fram förslag så att rätten till tillfällig föräldrapenning omfattar
även de fall när kommunal barnomsorg stängs på grund av sjukdom
hos personalen eller på grund av brist på personal.

I motion So609 av Eva Johansson m.fl. (s) begärs en utredning
angående ersättning för förlorad arbetsförtjänst för förälder som på
grund av tillfälliga stängningar av barnomsorgen inte kan förvärvsarbeta.
Motionärerna lämnar öppet hur ersättningsfrågan skall lösas, men
betonar att den lösning man väljer bör vara sådan att man i framtiden
slipper tvister om vem — kommunen eller staten/socialförsäkringssystemet
— som har huvudansvaret för att den
enskilde hålls skadeslös.

Tidigare behandling

Frågan om rätt till tillfällig föräldrapenning för förälder som vårdar
barn som på grund av sjukdom eller smitta hos ordinarie vårdares
barn inte kan vistas där togs upp av föråldraförsäkringsutredningen i
dess betänkande Enklare föräldraförsäkring SOU 1982:36 (s.

143—144). Utredningen hävdade att en utvidgning av bestämmelserna
så att föräldrapenning skulle kunna utges på grund av sjukdom eller
smitta hos ordinarie vårdares barn skulle medföra en betydande utökning
av försäkringen. Om dagmammans barn insjuknade skulle detta
kunna medföra rätt till föräldrapenning för flera barn samtidigt som
normalt vårdas hos henne. Även om det kunde finnas skäl att ge rätt

1989/90: SfU 11

Bilaga 2

till föräldrapenning i här nämnd situation var utredningen, framför
allt av kostnadsskäl, inte beredd att föreslå en sådan utvidgning av
försäkringen.

Motioner med samma syfte som de nu aktuella har behandlats av
socialförsäkringsutskottet flera gånger tidigare, senast i betänkande
1988/89:SfU12. Socialförsäkringsutskottet uttalade då sin förståelse för
de problem som påtalades i motionerna. Enligt utskottets uppfattning
fanns det emellertid en betydande risk för att en utvidgning av rätten
till tillfällig föräldrapenning i de situationer som avsågs i motionerna
skulle inverka menligt på kommunernas ansvarstagande för barnomsorgen
och att socialförsäkringen skulle få ta över en stor del av det
kommunala ansvaret. Utskottet hade erfarit att personalbristen inom
den kommunala barnomsorgen var särskilt stor i Stockholm, Göteborg
och Malmö men att personalbristen ökade även på andra håll i landet.
Socialförsäkringsutskottet underströk därför att den som förmedlat
barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen, har ansvar för att ersättare
finns tillgänglig i sådana situationer som avsågs i motionerna. Detta
gällde i fråga om tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos dagbarnvårdarens
barn och i än högre grad vid stängning av daghem, anförde
utskottet och avstyrkte de då aktuella motionerna (res. fp, c, mp
gemensamt).

Socialutskottet gör följande bedömning.

Inom barnomsorgen uppkommer tillfällen då daghem, fritidshem eller
dagbarnvårdare inte kan ge den barnomsorg som utlovats. Oavsett
anledningen härtill finns det i dag — med undantag för vid dagbarnvårdares
sjukdom — ingen rätt för föräldrar att fa ersättning för
förlorad arbetsinkomst vid sådana tillfällen. Stängningen av barnomsorgen
drabbar därför småbarnsföräldrarna ekonomiskt.

Många föräldrar saknar dessutom möjlighet eller har stora svårigheter
att vara borta från sina arbeten eller sina studier vid varje tillfälle som
barnomsorgen stänger oförutsett. Detta problem kvarstår även om en
ekonomisk kompensation skulle utgå. Utskottet vill därför betona att
det i första hand måste eftersträvas att barnomsorgen hålls öppen på
överenskomna tider. Såsom socialförsäkringsutskottet framhållit är det
kommunerna som ansvarar för att ersättare finns tillgängliga i de
situationer som avses i motionerna.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna att de föräldrar som drabbas
av tillfälliga och oförutsedda stängningar av barnomsorgen bör
hållas ekonomiskt skadeslösa. Utskottet anser därför att frågan om
ersättning för förlorad arbetsförtjänst för föräldrar, som inte kan förvärvsarbeta
på grund av tillfälliga stängningar av barnomsorgen, bör
utredas. Utredningen bör syfta till en lösning som inte bidrar till att
minska kommunernas ansvarstagande för barnomsorgen. Lösningen
bör också motverka tvister om vem — kommunen eller staten/socialförsäkringssystemet
— som har huvudansvaret för att den
enskilde hålls skadeslös. Utskottet förordar att vad utskottet här anfört

1989/90:SfUl 1

Bilaga 2

med anledning av motionerna So609 (s), Sf202 (fp), Sf219 (s), Sf220
(c), Sf235 (s), Sf245 (s), Sf261 (vpk) yrkande 2, Sf310 (c), SB13 (s) och
Sf368 (fp) yrkande 2 ges regeringen till känna.

Socialutskottet beslutar att med detta yttrande överlämna motion
So609 (s) till socialförsäkringsutskottet.

Stockholm den 15 mars 1990
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s),
Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck
(m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson
(m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c), Gudrun
Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Sinikka Bohlin (s), Maj-Inger
Klingvall (s) och Göran Engström (c).

1989/90:SfUl 1

Bilaga 2

■