Socialutskottets betänkande 1989/90:SoU25

Vissa ändringar i omsorgslagstiftningen

m.m. 1989/90

SoU25

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1989/90:132 om vissa ändringar i omsorgslagstiftningen m.m. och de motioner som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Utskottets m-ledamöter reserverar sig till förmån för vissa motionsyrkanden om vårdhemmen. Till betänkandet har också fogats en reservation (mp) till förmån för en motion om de ekonomiska konsekvenserna.

Propositionen

I proposition 1989/90:132 om vissa ändringar i omsorgslagstiftningen m.m. har regeringen föreslagit riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

2. lag om ändring i skollagen (1985:1100),

3. lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

Vidare bereds i propositionen riksdagen tillfalle att

4. ta del av vad som anförts om kommuns befogenhet ett erbjuda
omsorger eller särskola åt personer bosatta i annan kommun (avsnitt 7
i propositionen).

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.

Riksdagen 1989/90. 12 saml. Nr 25

Motioner

1989/90:So47 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär redovisning för hur reformen skall finansieras.

1989/90:So48 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vårdhem för vuxna psykiskt utvecklingsstörda,

2. att riksdagen beslutar avslå tillägget till 3 § i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

3. att riksdagen beslutar ändra 5 § lag om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda i
enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90: So U 25

Utskottet Bakgrund

Varje landsting skall svara för de särskilda omsorgerna åt psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta inom landstinget.

I proposition 1984/85:176 med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. framhölls att utvecklingen går mot att kommunerna får fler uppgifter inom omsorgsverksamheten (s. 23). Omsorgerna är till stor del till sitt innehåll en social service av sådant slag som skulle kunna vara en del av socialtjänsten, framhölls det i propositionen. Den medicinska delen ansågs vara en landstingskommunal uppgift på samma sätt som för alla andra medborgare. För att underlätta en övergång av omsorgsverksamheten från landstingskommunerna till kommunerna infördes en bestämmelse i omsorgslagen (1985:568) som gav landstinget möjlighet att till kommun i landstinget överlåta en eller flera uppgifter enligt omsorgslagen. Som förutsättning för överlåtelse angavs att landstinget och kommunen skulle vara överens om det samt att regeringen medgav det. En successiv överföring förutsågs, vilket enligt propositionen var att föredra framför en samtidig huvudmannaskapsändring över hela landet.

I skollagen (1985:1100) finns en motsvarande bestämmelse om överlåtelse av uppgiften att anordna särskola.

En särskild arbetsgrupp inom regerinkansliet har analyserat de rättsliga förutsättningarna för en ekonomisk reglering vid en överföring av ansvaret för de särskilda omsorgerna resp. för att anordna särskola. I arbetsgruppens promemoria (S90/248/H) läggs fram förslag till vissa ändringar i omsorgslagen och skollagen. Vidare tas i promemorian upp frågan om möjligheterna att med stöd av avtal föra över ansvaret för vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda till kommunerna. I detta avseende föreslås i promemorian en ändring i övergångsreglerna till omsorgslagen.

Gällande bestämmelser i989/90:SoU25

Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykbkt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) innehåller föreskrifter om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Med särskilda omsorger avses sådana samhällsinsatser som utvecklingsstörda behöver som stöd och hjälp i sin livsföring och som inte tillgodoses på annan sätt. De särskilda omsorgerna finns angivna i lagen. Bland dessa nämns rådgivning samt boende i familjehem för barn och gruppbostad för vuxna.

Enligt 12 § omsorgslagen har som tidigare nämnts landstinget getts möjlighet att till kommun i landstinget under vissa förutsättningar överlåta en eller flera uppgifter enligt omsorgslagen. Med det överförda huvudmannaskapet följer rätt för kommunen att uttaxera skattemedel för den övertagna verksamheten. Om ett landsting tillsammans med samtliga kommuner inom landstingsområdet kommer överens om att överlåta ansvaret för någon, flera eller alla de särskilda omsorgerna, kan landstinget och kommunerna genom skatteväxling sörja för att kommunerna ges möjlighet att ta det ekonomiska ansvar som följer med det övertagna huvudmannaskapet.

Enligt lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykbkt utvecklingsstörda m.fl. (införandelagen) får det övergångsvis finnas även andra omsorger än de i omsorgslagen särskilt uppräknade. Den som vid omsorgslagens ikraftträdande erhöll omsorg i en form som inte har någon motsvarighet i den nya omsorgslagen har ändå enligt 2 § införandelagen rätt att så länge behovet kvarstår erhålla samma typ av omsorg som tidigare. Vårdhem är en sådan omsorg enligt gamla lagen som inte har någon motsvarighet i den nya omsorgslagen. Avsikten är emellertid att vårdhem på sikt skall avvecklas, och landstingen är enligt 3 § införandelagen skyldiga att planera för dessa institutioners avskaffande. Enligt 5 § införandelagen får inte nyintagning i vårdhem för barn och ungdom ske. Nyintagning för vuxna får ske om det finns synnerliga skäl. Beträffande den som bor på vårdhem skall omsorgsnämnden regelbundet och minst en gång om året pröva om någon boendeform enligt omsorgslagen kan komma i fråga.

I in fö rande lagen finns inte någon motsvarighet till 12 § omsorgslagen. Det är alltså inte möjligt att till en kommun överlåta ansvaret för att tillhandahålla en sådan omsorg som vårdhem som landstinget övergångsvis är skyldig att erbjuda enskilda.

Någon särskild bestämmelse i omsorgslagen som öppnar möjlighet för en kommun att på entreprenad, dvs. på uppdrag av och med ersättning för, driva viss omsorgsverksamhet åt landstinget finns inte.

I 1 kap. 4 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att det skall finnas

särskola för barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och

gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda. Landstinget

och de landstingsfria kommunerna är huvudmän för särskolan. Enligt

6 kap. 2 § skollagen får ett landsting till en kommun inom landstinget 3

överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta i

kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt 1989/90:SoU25

tillstånd. De ekonomiska förutsättningarna för att en kommun skall kunna överta huvudmannaskapet för särskolan är desamma som vid ett övertagande av omsorgerna.

Enligt 6 kap. 4 § skollagen har kommunen möjlighet att på entreprenad driva särskoleverksamhet åt landstinget.

I 8 kap. 5 § regeringsformen (RF) anges att föreskrifter om kommunernas och landstingens befogenheter och åligganden skall meddelas i lag. Den kommunala beskattningsrätten regleras i 1 kap. 7 § andra stycket RF. Enligt denna bestämmelse får kommunerna ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. En kommun får således inte ta ut skatt för skötseln av en annan kommuns uppgifter.

Propositionsförslaget i huvuddrag

I propositionen föreslås att kommunernas kompetens utvidgas så att de får lämna bidrag till andra kommuner inom samma landstingskommun om det behövs för att utjämna kostnaderna kommunerna emellan till följd av överlåtelse av uppgift enligt 12 § omsorgslagen och 6 kap. 2 § skollagen från landstingskommunen till samtliga kommuner inom landstingsområdet.

Enligt propositionen skall kommunerna själva handha verkställigheten av ett avtal om mellankommunal kostnadsutjämning.

Vidare föreslås att landstingskommunernas kompetens utvidgas så att de får lämna bidrag till kommun inom landstingskommunen till följd av överlåtelse av uppgift enligt 12 § omsorgslagen eller 6 kap. 2 § skollagen.

I propositionen föreslås att i en ny paragraf i omsorgslagen, 12 a §, klargörs att landstingskommunerna med bibehållande av huvudmannaskapet får överlåta till en kommun, om kommunen medger det, att ha driftsansvar för verksamhet med särskilda omsorger (entreprenad).

En kommun som efter medgivande av regeringen har övertagit uppgift enligt omsorgslagen eller uppgiften att anordna särskola har, enligt propositionen, rätt att erbjuda landstingskommunen eller annan kommun att köpa sådana tjänster.

I propositionen föreslås att en särskild bestämmelse tas in i införandelagen som gör det möjligt för en landstingskommun att till en kommun överlåta uppgiften att tillhandahålla omsorger vid ett vårdhem. En kommun, som övertagit ansvaret för att tillhandahålla sådan omsorg skall, enligt propositionen, inom tid som regeringen bestämmer i varje särskilt fall, till socialstyrelsen ge in en plan för avveckling av vårdhemmet.

Vårdhemmen

I motion 1989190:So48 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts

om vårdhem för vuxna psykiskt utvecklingsstörda (yrkande 1), att a

riksdagen beslutar avslå tillägget till 3 § i lagen (1985:569) om införan-

de av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklings- 1989/90:SoU25

störda m.fl. (yrkande 2) samt att riksdagen beslutar ändra 5 § lag om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda i enlighet med vad som i motionen anförts (yrkande 3).

Motionärerna anser att för många psykiskt utvecklingsstörda har utflyttningen från vårdhemmen till eget boende inneburit något mycket positivt. För andra som har tillbringat många år av sina liv på vårdhem har utflyttningen däremot betytt en ytterligare markering av den isolering som enligt motionärerna sägs vara skälet för att vårdhemmen skall läggas ner. Motionärerna anser det viktigt att vårdhemmen finns kvar för vuxna psykiskt utvecklingsstörda som ett komplement till eget boende och gruppboende. I motionen föreslås därför att lagtextens formulering "synnerliga skäl" som är ett villkor för nyintagning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda ändras till det mindre restriktiva "särskilda skäl". Motionärerna avvisar också den föreslagna lagändringen om kravet på en kommunal aweckiingsplan för vårdhemmen i de fall kommunen har övertagit uppgiften att tillhandahålla omsorger vid vårdhem.

I 3 § införandelagen föreskrivs att landstingen skall planera för en avveckling av vårdhemmen. Av samma bestämmelse följer att omsorg alltjämt får tillhandahållas vid vårdhemmen intill dess de är avvecklade. Enligt 5 § får nyintagning i vårdhem för barn och ungdom inte ske. Nyintagning för vuxna får enligt samma bestämmelse ske om det finns synnerliga skäl.

I propositionen föreslås att en särskild bestämmelse tas in i införandelagen som gör det möjligt för en landstingskommun att till en kommun överlåta uppgiften att tillhandahålla omsorger vid ett vårdhem. Vidare föreslås att en kommun, som övertagit ansvaret för att tillhandahålla sådan omsorg skall, inom tid som regeringen bestämmer i varje särskilt fall, till socialstyrelsen ge in en plan för avveckling av vårdhemmet.

Enligt propositionen (s. 24) får det inte råda någon tvekan om att det övergripande målet är att vårdhemmen skall avvecklas inom rimlig tid till förmån för gruppbostäder eller andra särskilda omsorger. Takten i vårdhemsawecklingen får, framhålls det i propositionen, inte fördröjas vid ett kommunalt övertagande av vårdhemmen. Den föreslagna bestämmelsen om skyldighet för en kommun, som övertar uppgiften att tillhandahålla omsorger vid ett vårdhem, att inom viss tid inge en plan för avvecklingen av vårdhemmen bör enligt propositionen kunna utgöra ett verkningsfullt medel att påskynda den avveckling av vårdhemmen som är en av grundtankarna bakom omsorgslagen.

I betänkandet SoU 1984/85:27 (s. 15) behandlade utskottet en liknande motion (m). Utskottet uttalade följande.

Målet för omsorgsverksamheten är normalisering och integrering. Att bo på ett vårdhem är som framhålls i propositionen ofta att leva helt utanför det vanliga samhället. Vårdhemmet varken ser ut eller fungerar som ett hem och de intagna har svårt att delta i samhällets gemenskap. Utskottet delar därför socialministerns uppfattning att

vårdhem och specialsjukhus efter hand bör avvecklas. Då det gäller 1989/90:SoU25

vårdhem för barn bör detta kunna ske skyndsamt. Då det gäller

vårdhemmen för vuxna vill utskottet understryka socialministerns ord

att utflyttning från vårdhemmen måste ske med varsamhet och med

hänsynstagande till och efter samråd med varje enskild individ. Det får

inte bli så att utvecklingsstörda mot sin vilja tvingas flytta från sin

invanda miljö till en ny och kanske skrämmande omgivning.

Mot bakgrund av utskottets principiella ställningstagande att specialsjukhus och vårdhem bör avvecklas anser utskottet det rimligt att det utnyttjande av befintliga institutioner som övergångsvis måste ske, begränsas så mycket som möjligt. Man bör försöka undvika att ytterligare människor tas in och vänjer sig vid miljön för att senare kanske få omställningssvårigheter i samband med en utflyttning från institutionen. Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag om att nyintagning i specialsjukhus eller i vårdhem för vuxna får ske endast om det finns synnerliga skäl (5 § promulgationslagen).

Utskottet avstyrkte det då aktuella motionsyrkandet.

1 senare betänkanden (SoU 1987/88:20, och 1989/90:SoU13) har utskottet vidhållit denna uppfattning. I dessa betänkanden hänvisade utskottet också till att socialstyrelsen fortlöpande följer landstingens planering och genomförande av utflyttningen från institutioner både när det gäller omsorgssektorn och psykiatrin.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i fråga om avvecklingen av vårdhemmen. Utskottet vill dock framhålla att andra vård- och boendeformer måste byggas ut i tillräcklig utsträckning och att avvecklingen av vårdhemmen inte får ske snabbare än utbyggnaden av platser i andra vård- och boendeformer medger. Utflyttningen måste också ske med varsamhet och med hänsynstagande till och efter samråd med varje enskild individ. Mot bakgrund av sin uppfattning i fråga om avvecklingen av vårdhemmen tillstyrker utskottet förslaget i propositionen att en kommun som övertar uppgiften att tillhandahålla omsorger vid vårdhem inom viss tid skall ge in en plan till socialstyrelsen för avveckling av vårdhemmet. Med det anförda avstyrker utskottet motion So48 (m) yrkandena 1 och 2.

Utskottet finner av samma skäl inte heller anledning att tillstyrka någon ändring av de regler som övergångsvis gäller för intagning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda på vårdhem. Utskottet avstyrker motion So48 (m) yrkande 3.

Ekonomiska konsekvenser

1 motion 1989/90:So47 av Anita Stenberg m.fl. (mp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär redovisning för hur reformen skall finansieras.

Motionärerna anser att propositionen inte är helt klar när det gäller hur kommunaliseringen av omsorgsvården, vårdhemmen och särskoleverksamheten skall finansieras. Enligt motionen skjuter man det ekonomiska problemet framför sig.

I propositionen föreslås tillägg till 12 § omsorgslagen och 6 kap. 2 § 1989/90:SoU25

skollagen, för att mellankommunal kostnadsutjämning skall bli möjlig, så att kommunerna får rätt att lämna ekonomiska bidrag till varandra. Bestämmelserna är avsedda att gälla när skatteväxling används, dvs. när samtliga kommuner inom landstinget omfattas av överlåteben. I propositionen föreslås att kommunerna själva skall handha verkställigheten av ett avtal om mellankommunal kostnadsutjämning. I och med att en frivillig överenskommelse är en förutsättning för ändrat huvudmannaskap enligt 12 § omsorgslagen eller 6 kap. 2 § skollagen föreligger enligt propositionen goda förutsättningar för att kommunerna skall kunna komma överens om en smidig och praktiskt genomförbar verkställighetsmodell för kostnadsutjämningen mellan kommunerna. Vidare framhålls att det enligt Svenska kommunförbundet finns goda möjligheter att hitta modeller som är genomförbara.

Om ett landsting inte träffar avtal med samtliga kommuner inom landstingsområdet, kan systemet med skatteväxling och kostnadsutjämning inte användas. I propositionen föreslås därför att landstingen ges kompetens att kunna lämna bidrag till kommun inom landstinget i de fall överlåtelse sker enligt 12 § omsorgslagen eller 6 kap. 2 § skollagen. Denna möjlighet avses i första hand kunna utnyttjas när en eller flera, men inte samtliga, kommuner inom samma landsting träffat avtal med landstinget om övertagande av huvudmannaskapet för en eller flera särskilda omsorger eller för särskolan. Enligt propositionen finns emellertid inga principiella hinder mot att kommunerna skall kunna finansiera övertagandet av omsorgerna och särskolan med bidrag från landstinget även i det fall då samtliga kommuner i landstinget övertar omsorgerna eller särskolan. Systemet med skatteväxling med en ekonomisk reglering kommunerna emellan bör emellertid eftersträvas, framhålls det. Den ekonomiska lösning som landsting och kommuner kommer överens om vid en kommunalisering kan enligt propositionen påverka de statliga åtagandena inom skatteutjämningssystemet. Det förutsätts att detta beaktas i annat sammanhang senare.

Utskottet konstaterar att valet av avtalslösning mellan landstinget och kommunerna har effekter på skatteutjämningen. 1 propositionen förutsätts att dessa frågor tas upp i annat sammanhang senare. Utskottet har ingen erinran häremot och utgår från att kommande förslag till ändringar inom skatteutjämningssystemet inte motverkar strävandena att föra över omsorgsuppgifter från landstingen till kommunerna. Utskottet avstyrker därmed motion So47 (mp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande 3 § tredje stycket i regeringens lagförslag att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag på motion 1989/90:So48 yrkandena 1 och 2 antar det i propositionen framlagda förslaget till lydelse av 3 § tredje stycket

lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen 1989/90:SoU25

(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda

m.fl.,

res. 1 (m)

2. beträffande 5 § lagen om införande av lagen om särskilda
omsorger om psykbkt utvecklingsstörda m.fl.

att riksdagen avslår motion 1989/90:So48 yrkande 3,

res. 1 (m)

3. beträffande förslaget till lag om ändring i lagen om införande
av lagen om särskilda omsorger om psykbkt utvecklingsstörda m.fl.
i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under tidigare moment,

4. beträffande ekonombka konsekvenser
att riksdagen avslår motion 1989/90:So47,

res. 2 (mp)

5. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

2. lag om ändring i skollagen (1985:1100),

6. att riksdagen beslutar att vad som anförts i propositionen
om kommuns befogenhet att erbjuda omsorger eller särskola åt
personer bosatta i annan kommun inte skall föranleda något
riksdagens uttalande.

Stockholm den 17 maj 1990 På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

Närvarande; Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Ulla Tilländer (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaido Karlsson (s), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fjp), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s) och Ulla Orring (fp).

Reservationer

1. 3 § tredje stycket i regeringens lagförslag m.m.
(mom. 1 och 2)

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

För många psykiskt utvecklingsstörda har, enligt utskottets mening, utflyttningen från vårdhemmen till eget boende inneburit något mycket positivt. För andra som har tillbringat många år av sina liv på vårdhem har utflyttningen däremot betytt en ytterligare markering av den isolering som sägs vara skälet för att vårdhemmen skall läggas ner. Utskottet anser att det aldrig är speciellt bra att gå från en ytterlighet till en annan. Ett tydligt exempel på detta visar erfarenheter från avvecklingen av vårdhemmen för barn. Här finns inte alternativ till vårdhemmen när avvecklingen sker.

Utskottet anser det viktigt att vårdhemmen finns kvar för vuxna psykiskt utvecklingsstörda som ett komplement till eget boende och gruppboende. Bestämmelsen att nyintagning i vårdhem för vuxna endast får ske om det finns synnerliga skäl är enligt utskottets mening för restriktiv. Utskottet förordar i stället att intagning skall få ske om särskilda skäl föreligger.

Utskottet avvisar också den föreslagna lagändringen om kravet på en kommunal aweckiingsplan för vårdhemmen i de fall kommunen har övertagit uppgiften att tillhandahålla omsorger vid vårdhem.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So48 (m) yrkandena 1, 2 och 3 ge regeringen till känna.

deb att utskottet under mom. 1 och 2 bort hemställa:

1. beträffande 3 § tredje stycket i regeringens lagförslag

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So48 yrkandena 1 och 2 och med avslag på propositionens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande 5 § lagen om införande av lagen om särskilda
omsorger om psykbkt utvecklingsstörda m.fl.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So48 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ekonomiska konsekvenser (mom. 4)

Anita Stenberg (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion So47 (mp)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är finansieringen av reformen inte klar, vilket är en förutsättning för hela entreprenadtanken i propositionen. 1 stället skjuter regeringen det ekonomiska problemet framför sig.

1989/90:SoU25

Den ekonomiska situationen inom landstingen kommer, enligt ut- 1989/90:SoU25

skottet, att medföra en strävan mot kommunalisering, vilket kan leda till "klasskillnader" mellan rika och fattiga kommuner.

Utskottet befarar att kommunerna för att bringa ner kostnaderna, sannolikt låter ansvaret för den medicinska verksamheten återgå till landstinget. Detta får i så fall till följd att vården delas upp igen och att helhetssynen försvåras.

Med anledning av motion So47 (mp) bör riksdagen hos regeringen begära en redovisning för hur reformen skall finansieras.

deb att utskottet under mom. 4 bort hemställa; 4. beträffande ekonombka konsekvenser att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So47 hos regeringen begär en redovisning för hur reformen skall finansieras.

I proposition 1989/90:132 framlagda lagförslag i989/90:SoU25

Bilaga 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. dels att 12 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Landstingskommunen får till kommun i landstingskommunen överlåta uppgift enligt denna lag beträffande psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta i kommunen eller vistas där under kortare tid, om landstingskommunen och kommunen har kommit överens om det samt regeringen medger det.

Om en sådan överlåtelse sker, skall föreskrifterna i denna lag om landstingskommun i tillämpliga delar gälla för kommunen.

Om en överlåtelse enligt första stycket har skett får landstingskommunen lämna ekonomiskt bidrag till kommunen. Har en överlåtelse skett till samtliga kommuner i landstingskommunen får kommunerna lämna ekonomiska bidrag till varandra, om det behövs för kost nadsutjärnning mellan kommuner na.

12a §

En landstingskommun får tned bibehållande av huvudmannaskapet överlåta till en kommun i landstingskommunen all driva verksamhet med en eller flera särskilda omsorger, om kommunen medger det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

2 Förslag till 1989/90:SoU25

Lagom ändring i skollagen (1985:1100) '

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2§ skollagen (1985:1100) skall ha följande lydelse.

Nttvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

2§ En landstingskommun får till en kommun som ingår i landstingskommunen överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta i kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt tillstånd.

Om en överlåtelse enligt första stycket har skett får landstingskommunen lämna ekonomiskt bidrag till kommunen. Har en överlåtelse skett till samtliga kommuner i lands tingskommunen får kommunerna lämna ekonomiska bidrag till var andra, om det behövs för Icost-nadsutjämning mellan kommuner-

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

3 Förslag till 1989/90:SoU25

Lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen '

(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Landstingskommunerna skall, i samband med att planeringen enligt 9 § i den nya lagen görs, även planera för avveckling av befintliga specialsjukhus och vårdhem.

Intill dess avveckling av specialsjukhus och vårdhem har ägt rum får omsorg alltjämt tillhandahållas vid sådana institutioner. Ledningen av verksamheten skall utövas av den nämnd som är omsorgsnämnd enligt den nya lagen.

En överlåtelse enligt 12 § i den nya lagen får innefatta uppgiften att tillhandahålla omsorger vid vårdhem. En kommun som har övertagit ansvaret för sådana omsorger skall, inom tid som regeringen bestämmer i varje särskilt fall, till socialstyrelsen ge in en plan för avveckling av vårdhemmet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.