Socialutskottets betänkande
1989/90:SoU25

Vissa ändringar i omsorgslagstiftningen

m.m. 1989/90

SoU25

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1989/90:132 om vissa
ändringar i omsorgslagstiftningen m.m. och de motioner som väckts
med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Utskottets m-ledamöter reserverar sig till förmån för vissa motionsyrkanden
om vårdhemmen. Till betänkandet har också fogats en
reservation (mp) till förmån för en motion om de ekonomiska konsekvenserna.

Propositionen

I proposition 1989/90:132 om vissa ändringar i omsorgslagstiftningen
m.m. har regeringen föreslagit riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

2. lag om ändring i skollagen (1985:1100),

3. lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

Vidare bereds i propositionen riksdagen tillfälle att

4. ta del av vad som anförts om kommuns befogenhet ett erbjuda
omsorger eller särskola åt personer bosatta i annan kommun (avsnitt 7
i propositionen).

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.

1 Riksdagen 1989190. 12 sami. Nr 25

Motioner

1989/90: SoU25

1989/90:So47 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär redovisning för hur reformen skall finansieras.

1989/90:So48 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vårdhem för vuxna psykiskt utvecklingsstörda,

2. att riksdagen beslutar avslå tillägget till 3 § i lagen (1985:569) om
införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl.,

3. att riksdagen beslutar ändra 5 § lag om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda i
enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Bakgrund

Varje landsting skall svara för de särskilda omsorgerna åt psykiskt
utvecklingsstörda som är bosatta inom landstinget.

I proposition 1984/85:176 med förslag till lag om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. framhölls att utvecklingen går mot
att kommunerna får fler uppgifter inom omsorgsverksamheten (s. 23).
Omsorgerna är till stor del till sitt innehåll en social service av sådant
slag som skulle kunna vara en del av socialtjänsten, framhölls det i
propositionen. Den medicinska delen ansågs vara en landstingskommunal
uppgift på samma sätt som för alla andra medborgare. För att
underlätta en övergång av omsorgsverksamheten från landstingskommunerna
till kommunerna infördes en bestämmelse i omsorgslagen
(1985:568) som gav landstinget möjlighet att till kommun i landstinget
överlåta en eller flera uppgifter enligt omsorgslagen. Som förutsättning
för överlåtelse angavs att landstinget och kommunen skulle vara överens
om det samt att regeringen medgav det. En successiv överföring
förutsågs, vilket enligt propositionen var att föredra framför en samtidig
huvudmannaskapsändring över hela landet.

I skollagen (1985:1100) finns en motsvarande bestämmelse om överlåtelse
av uppgiften att anordna särskola.

En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet har analyserat de rättsliga
förutsättningarna för en ekonomisk reglering vid en överföring av
ansvaret för de särskilda omsorgerna resp. för att anordna särskola. I
arbetsgruppens promemoria (S90/248/H) läggs fram förslag till vissa
ändringar i omsorgslagen och skollagen. Vidare tas i promemorian
upp frågan om möjligheterna att med stöd av avtal föra över ansvaret
för vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda till kommunerna. 1 detta
avseende föreslås i promemorian en ändring i övergångsreglerna till
omsorgslagen.

Gällande bestämmelser

Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m.fl. (omsorgslagen) innehåller föreskrifter om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda. Med särskilda omsorger avses sådana samhällsinsatser
som utvecklingsstörda behöver som stöd och hjälp i sin
livsföring och som inte tillgodoses på annan sätt. De särskilda omsorgerna
finns angivna i lagen. Bland dessa nämns rådgivning samt
boende i familjehem för barn och gruppbostad för vuxna.

Enligt 12 § omsorgslagen har som tidigare nämnts landstinget getts
möjlighet att till kommun i landstinget under vissa förutsättningar
överlåta en eller flera uppgifter enligt omsorgslagen. Med det överförda
huvudmannaskapet följer rätt för kommunen att uttaxera skattemedel
för den övertagna verksamheten. Om ett landsting tillsammans med
samtliga kommuner inom landstingsområdet kommer överens om att
överlåta ansvaret för någon, flera eller alla de särskilda omsorgerna,
kan landstinget och kommunerna genom skatteväxling sörja för att
kommunerna ges möjlighet att ta det ekonomiska ansvar som följer
med det övertagna huvudmannaskapet.

Enligt lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (införandelagen) får det
övergångsvis finnas även andra omsorger än de i omsorgslagen särskilt
uppräknade. Den som vid omsorgslagens ikraftträdande erhöll omsorg
i en form som inte har någon motsvarighet i den nya omsorgslagen
har ändå enligt 2 § införandelagen rätt att så länge behovet kvarstår
erhålla samma typ av omsorg som tidigare. Vårdhem är en sådan
omsorg enligt gamla lagen som inte har någon motsvarighet i den nya
omsorgslagen. Avsikten är emellertid att vårdhem på sikt skall avvecklas,
och landstingen är enligt 3 § införandelagen skyldiga att planera
för dessa institutioners avskaffande. Enligt 5 § införandelagen får inte
nyintagning i vårdhem för barn och ungdom ske. Nyintagning för
vuxna får ske om det finns synnerliga skäl. Beträffande den som bor
på vårdhem skall omsorgsnämnden regelbundet och minst en gång om
året pröva om någon boendeform enligt omsorgslagen kan komma i
fråga.

I införandelagen finns inte någon motsvarighet till 12 § omsorgslagen.
Det är alltså inte möjligt att till en kommun överlåta ansvaret för
att tillhandahålla en sådan omsorg som vårdhem som landstinget
övergångsvis är skyldig att erbjuda enskilda.

Någon särskild bestämmelse i omsorgslagen som öppnar möjlighet för
en kommun att på entreprenad, dvs. på uppdrag av och med ersättning
för, driva viss omsorgsverksamhet åt landstinget finns inte.

I 1 kap. 4 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att det skall finnas
särskola för barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och
gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda. Landstinget
och de landstingsfria kommunerna är huvudmän för särskolan. Enligt
6 kap. 2 § skollagen får ett landsting till en kommun inom landstinget
överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta i

1989/90:SoU25

kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt
tillstånd. De ekonomiska förutsättningarna för att en kommun skall
kunna överta huvudmannaskapet för särskolan är desamma som vid
ett övertagande av omsorgerna.

Enligt 6 kap. 4 § skollagen har kommunen möjlighet att på entreprenad
driva särskoleverksamhet åt landstinget.

I 8 kap. 5 § regeringsformen (RF) anges att föreskrifter om kommunernas
och landstingens befogenheter och åligganden skall meddelas i lag.
Den kommunala beskattningsrätten regleras i 1 kap. 7 § andra stycket
RF. Enligt denna bestämmelse får kommunerna ta ut skatt för skötseln
av sina uppgifter. En kommun får således inte ta ut skatt för skötseln
av en annan kommuns uppgifter.

Propositionsförslaget i huvuddrag

I propositionen föreslås att kommunernas kompetens utvidgas så att de
får lämna bidrag till andra kommuner inom samma landstingskommun
om det behövs för att utjämna kostnaderna kommunerna emellan
till följd av överlåtelse av uppgift enligt 12 § omsorgslagen och 6
kap. 2 § skollagen från landstingskommunen till samtliga kommuner
inom landstingsområdet.

Enligt propositionen skall kommunerna själva handha verkställigheten
av ett avtal om mellankommunal kostnadsutjämning.

Vidare föreslås att landstingskommunernas kompetens utvidgas så att
de får lämna bidrag till kommun inom landstingskommunen till följd
av överlåtelse av uppgift enligt 12 § omsorgslagen eller 6 kap. 2 §
skollagen.

I propositionen föreslås att i en ny paragraf i omsorgslagen, 12 a §,
klargörs att landstingskommunerna med bibehållande av huvudmannaskapet
får överlåta till en kommun, om kommunen medger det, att ha
driftsansvar för verksamhet med särskilda omsorger (entreprenad).

En kommun som efter medgivande av regeringen har övertagit
uppgift enligt omsorgslagen eller uppgiften att anordna särskola har,
enligt propositionen, rätt att erbjuda landstingskommunen eller annan
kommun att köpa sådana tjänster.

I propositionen föreslås att en särskild bestämmelse tas in i införandelagen
som gör det möjligt för en landstingskommun att till en
kommun överlåta uppgiften att tillhandahålla omsorger vid ett vårdhem.
En kommun, som övertagit ansvaret för att tillhandahålla sådan
omsorg skall, enligt propositionen, inom tid som regeringen bestämmer
i varje särskilt fall, till socialstyrelsen ge in en plan för avveckling
av vårdhemmet.

Vårdhemmen

I motion 1989l90:So48 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om vårdhem för vuxna psykiskt utvecklingsstörda (yrkande I), att
riksdagen beslutar avslå tillägget till 3 § i lagen (1985:569) om införan -

1989/90: SoU25

de av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m.fl. (yrkande 2) samt att riksdagen beslutar ändra 5 § lag om
införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda i enlighet med vad som i motionen anförts (yrkande

3).

Motionärerna anser att för många psykiskt utvecklingsstörda har
utflyttningen från vårdhemmen till eget boende inneburit något mycket
positivt. För andra som har tillbringat många år av sina liv på
vårdhem har utflyttningen däremot betytt en ytterligare markering av
den isolering som enligt motionärerna sägs vara skälet för att vårdhemmen
skall läggas ner. Motionärerna anser det viktigt att vårdhemmen
finns kvar för vuxna psykiskt utvecklingsstörda som ett komplement
till eget boende och gruppboende. I motionen föreslås därför att
lagtextens formulering "synnerliga skäl" som är ett villkor för nyintagning
av vuxna psykiskt utveckJingsstörda ändras till det mindre restriktiva
"särskilda skäl". Motionärerna avvisar också den föreslagna lagändringen
om kravet på en kommunal avvecklingsplan för vårdhemmen
i de fall kommunen har övertagit uppgiften att tillhandahålla
omsorger vid vårdhem.

I 3 § införandelagen föreskrivs att landstingen skall planera för en
avveckling av vårdhemmen. Av samma bestämmelse följer att omsorg
alltjämt får tillhandahållas vid vårdhemmen intill dess de är avvecklade.
Enligt 5 § får nyintagning i vårdhem för barn och ungdom inte
ske. Nyintagning för vuxna får enligt samma bestämmelse ske om det
finns synnerliga skäl.

I propositionen föreslås att en särskild bestämmelse tas in i införandelagen
som gör det möjligt för en landstingskommun att till en kommun
överlåta uppgiften att tillhandahålla omsorger vid ett vårdhem. Vidare
föreslås att en kommun, som övertagit ansvaret för att tillhandahålla
sådan omsorg skall, inom tid som regeringen bestämmer i varje särskilt
fall, till socialstyrelsen ge in en plan för avveckling av vårdhemmet.

Enligt propositionen (s. 24) får det inte råda någon tvekan om att
det övergripande målet är att vårdhemmen skall avvecklas inom rimlig
tid till förmån för gruppbostäder eller andra särskilda omsorger. Takten
i vårdhemsawecklingen får, framhålls det i propositionen, inte
fördröjas vid ett kommunalt övertagande av vårdhemmen. Den föreslagna
bestämmelsen om skyldighet för en kommun, som övertar
uppgiften att tillhandahålla omsorger vid ett vårdhem, att inom viss tid
inge en plan för avvecklingen av vårdhemmen bör enligt propositionen
kunna utgöra ett verkningsfullt medel att påskynda den avveckling
av vårdhemmen som är en av grundtankarna bakom omsorgslagen.

I betänkandet SoU 1984/85:27 (s. 15) behandlade utskottet en liknande
motion (m). Utskottet uttalade följande.

Målet för omsorgsverksamheten är normalisering och integrering. Att
bo på ett vårdhem är som framhålls i propositionen ofta att leva helt
utanför det vanliga samhället. Vårdhemmet varken ser ut eller fungerar
som ett hem och de intagna har svårt att delta i samhällets
gemenskap. Utskottet delar därför socialministerns uppfattning att

1989/90:SoU25

vårdhem och specialsjukhus efter hand bör avvecklas. Då det gäller
vårdhem för barn bör detta kunna ske skyndsamt. Då det gäller
vårdhemmen för vuxna vill utskottet understryka socialministerns ord
att utflyttning från vårdhemmen måste ske med varsamhet och med
hänsynstagande till och efter samråd med varje enskild individ. Det får
inte bli så att utvecklingsstörda mot sin vilja tvingas flytta från sin
invanda miljö till en ny och kanske skrämmande omgivning.

Mot bakgrund av utskottets principiella ställningstagande att specialsjukhus
och vårdhem bör avvecklas anser utskottet det rimligt att det
utnyttjande av befintliga institutioner som övergångsvis måste ske,
begränsas så mycket som möjligt. Man bör försöka undvika att ytterligare
människor tas in och vänjer sig vid miljön för att senare kanske
få omställningssvårigheter i samband med en utflyttning från institutionen.
Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag om att nyintagning
i specialsjukhus eller i vårdhem för vuxna får ske endast om det
finns synnerliga skäl (5 § promulgationslagen).

Utskottet avstyrkte det då aktuella motionsyrkandet.

I senare betänkanden (SoU 1987/88:20, och 1989/90:SoU13) har utskottet
vidhållit denna uppfattning. I dessa betänkanden hänvisade utskottet
också till att socialstyrelsen fortlöpande följer landstingens planering
och genomförande av utflyttningen från institutioner både när det
gäller omsorgssektorn och psykiatrin.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i fråga om avvecklingen av
vårdhemmen. Utskottet vill dock framhålla att andra vård- och boendeformer
måste byggas ut i tillräcklig utsträckning och att avvecklingen
av vårdhemmen inte får ske snabbare än utbyggnaden av platser i
andra vård- och boendeformer medger. Utflyttningen måste också ske
med varsamhet och med hänsynstagande till och efter samråd med
varje enskild individ. Mot bakgrund av sin uppfattning i fråga om
avvecklingen av vårdhemmen tillstyrker utskottet förslaget i propositionen
att en kommun som övertar uppgiften att tillhandahålla omsorger
vid vårdhem inom viss tid skall ge in en plan till socialstyrelsen för
avveckling av vårdhemmet. Med det anförda avstyrker utskottet motion
So48 (m) yrkandena 1 och 2.

Utskottet finner av samma skäl inte heller anledning att tillstyrka
någon ändring av de regler som övergångsvis gäller för intagning av
vuxna psykiskt utvecklingsstörda på vårdhem. Utskottet avstyrker motion
So48 (m) yrkande 3.

Ekonomiska konsekvenser

I motion 1989l90:So47 av Anita Stenberg m.fl. (mp) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär redovisning för hur reformen skall finansieras.

Motionärerna anser att propositionen inte är helt klar när det gäller
hur kommunaliseringen av omsorgsvården, vårdhemmen och särskoleverksamheten
skall finansieras. Enligt motionen skjuter man det ekonomiska
problemet framför sig.

1989/90:SoU25

I propositionen föreslås tillägg till 12 § omsorgslagen och 6 kap. 2 §
skollagen, för att mellankommunal kostnadsutjämning skall bli möjlig,
så att kommunerna får rätt att lämna ekonomiska bidrag till varandra.
Bestämmelserna är avsedda att gälla när skatteväxling används, dvs. när
samtliga kommuner inom landstinget omfattas av överlåtelsen. I propositionen
föreslås att kommunerna själva skall handha verkställigheten av
ett avtal om mellankommunal kostnadsutjämning. I och med att en
frivillig överenskommelse är en förutsättning för ändrat huvudmannaskap
enligt 12 § omsorgslagen eller 6 kap. 2 § skollagen föreligger
enligt propositionen goda förutsättningar för att kommunerna skall
kunna komma överens om en smidig och praktiskt genomförbar
verkställighetsmodell för kostnadsutjämningen mellan kommunerna.
Vidare framhålls att det enligt Svenska kommunförbundet finns goda
möjligheter att hitta modeller som är genomförbara.

Om ett landsting inte träffar avtal med samtliga kommuner inom
landstingsområdet, kan systemet med skatteväxling och kostnadsutjämning
inte användas. I propositionen föreslås därför att landstingen ges
kompetens att kunna lämna bidrag till kommun inom landstinget i de
fall överlåtelse sker enligt 12 § omsorgslagen eller 6 kap. 2 § skollagen.
Denna möjlighet avses i första hand kunna utnyttjas när en eller flera,
men inte samtliga, kommuner inom samma landsting träffat avtal med
landstinget om övertagande av huvudmannaskapet för en eller flera
särskilda omsorger eller för särskolan. Enligt propositionen finns
emellertid inga principiella hinder mot att kommunerna skall kunna
finansiera övertagandet av omsorgerna och särskolan med bidrag från
landstinget även i det fall då samtliga kommuner i landstinget övertar
omsorgerna eller särskolan. Systemet med skatteväxling med en ekonomisk
reglering kommunerna emellan bör emellertid eftersträvas, framhålls
det. Den ekonomiska lösning som landsting och kommuner
kommer överens om vid en kommunalisering kan enligt propositionen
påverka de statliga åtagandena inom skatteutjämningssystemet. Det
förutsätts att detta beaktas i annat sammanhang senare.

Utskottet konstaterar att valet av avtalslösning mellan landstinget och
kommunerna har effekter på skatteutjämningen. I propositionen förutsätts
att dessa frågor tas upp i annat sammanhang senare. Utskottet har
ingen erinran häremot och utgår från att kommande förslag till
ändringar inom skatteutjämningssystemet inte motverkar strävandena
att föra över omsorgsuppgifter från landstingen till kommunerna.

Utskottet avstyrker därmed motion So47 (mp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande 3 § tredje stycket i regeringens lagförslag
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motion 1989/90:So48 yrkandena 1 och 2 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lydelse av 3 § tredje stycket

1989/90:SoU25

lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m.fl.,

res. 1 (m)

2. beträffande 5 § lagen om införande av lagen om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

att riksdagen avslår motion 1989/90:So48 yrkande 3,

res. 1 (m)

3. beträffande förslaget till lag om ändring i lagen om införande
av lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.
i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. i den mån det inte
omfattas av vad utskottet hemställt under tidigare moment,

4. beträffande ekonomiska konsekvenser
att riksdagen avslår motion 1989/90:So47,

res. 2 (mp)

5. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

2. lag om ändring i skollagen (1985:1100),

6. att riksdagen beslutar att vad som anförts i propositionen
om kommuns befogenhet att erbjuda omsorger eller särskola åt
personer bosatta i annan kommun inte skall föranleda något
riksdagens uttalande.

Stockholm den 17 maj 1990
På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

Närvarande: Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten Svensson (m),
Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck
(m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd Anderlund
(s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa
Östh (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson
(s) och Ulla Orring (fp).

1989/90: SoU25

Reservationer

1989/90:SoU25

1. 3 § tredje stycket i regeringens lagförslag m.m.
(mom. 1 och 2)

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

För många psykiskt utvecklingsstörda har, enligt utskottets mening,
utflyttningen från vårdhemmen till eget boende inneburit något mycket
positivt. För andra som har tillbringat många år av sina liv på
vårdhem har utflyttningen däremot betytt en ytterligare markering av
den isolering som sägs vara skälet för att vårdhemmen skall läggas ner.
Utskottet anser att det aldrig är speciellt bra att gå från en ytterlighet
till en annan. Ett tydligt exempel på detta visar erfarenheter från
avvecklingen av vårdhemmen för barn. Här finns inte alternativ till
vårdhemmen när avvecklingen sker.

Utskottet anser det viktigt att vårdhemmen finns kvar för vuxna
psykiskt utvecklingsstörda som ett komplement till eget boende och
gruppboende. Bestämmelsen att nyintagning i vårdhem för vuxna
endast får ske om det finns synnerliga skäl är enligt utskottets mening
för restriktiv. Utskottet förordar i stället att intagning skall få ske om
särskilda skäl föreligger.

Utskottet avvisar också den föreslagna lagändringen om kravet på en
kommunal awecklingsplan för vårdhemmen i de fall kommunen har
övertagit uppgiften att tillhandahålla omsorger vid vårdhem.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
So48 (m) yrkandena 1, 2 och 3 ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 1 och 2 bort hemställa:

1. beträffande 3 § tredje stycket i regeringens lagförslag

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So48 yrkandena
1 och 2 och med avslag på propositionens förslag i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande 5 § lagen om införande av lagen om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So48 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ekonomiska konsekvenser (mom. 4)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "motion So47 (mp)" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är finansieringen av reformen inte klar,
vilket är en förutsättning för hela entreprenadtanken i propositionen. I
stället skjuter regeringen det ekonomiska problemet framför sig.

Den ekonomiska situationen inom landstingen kommer, enligt utskottet,
att medföra en strävan mot kommunalisering, vilket kan leda
till "klasskillnader" mellan rika och fattiga kommuner.

Utskottet befarar att kommunerna för att bringa ner kostnaderna,
sannolikt låter ansvaret för den medicinska verksamheten återgå till
landstinget. Detta får i så fall till följd att vården delas upp igen och att
helhetssynen försvåras.

Med anledning av motion So47 (mp) bör riksdagen hos regeringen
begära en redovisning för hur reformen skall finansieras.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande ekonomiska konsekvenser
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:So47 hos regeringen
begär en redovisning för hur reformen skall finansieras,

1989/90:SoU25

I proposition 1989/90:132 framlagda lagförslag 1989/90:SoU25

Bilaga

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:568) om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

dels att 12 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Landstingskommunen får till kommun i landstingskommunen överlåta
uppgift enligt denna lag beträffande psykiskt utvecklingsstörda som är
bosatta i kommunen eller vistas där under kortare tid, om landstingskommunen
och kommunen har kommit överens om det samt regeringen medger
det.

Om en sådan överlåtelse sker, skall föreskrifterna i denna lag om landstingskommun
i tillämpliga delar gälla för kommunen.

Om en överlåtelse enligt första
stycket har skett får landstingskommunen
lämna ekonomiskt bidrag till
kommunen. Haren överlåtelse skett
till samtliga kommuner i landstingskommunen
får kommunerna lämna
ekonomiska bidrag till varandra, om
det behövs för kost nadsutjämning
mellan kommuner na.

12a §

En landstingskommun får med bibehållande
av huvudmannaskapet
överlåta till en kommun i landstingskommunen
att driva verksamhet
med en eller flera särskilda omsorger,
om kommunen medger det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

2 Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2§ skollagen (1985:1100) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

2§

En landstingskommun får till en kommun som ingår i landstingskommunen
överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är
bosatta i kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar
sitt tillstånd.

Om en överlåtelse enligt första
stycket har skett får landstingskommunen
lämna ekonomiskt bidrag
till kommunen. Har en överlåtelse
skett till samtliga kommuner i
lands tingskommunen får kommunerna
lämna ekonomiska bidrag till
var andra, om det behövs för kostnadsutjämning
mellan kommunerna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1989/90:SoU25

Bilaga

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m. fl.

Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1985:569) om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Landstingskommunerna skall, i samband med att planeringen enligt 9 §
i den nya lagen görs, även planera för avveckling av befintliga specialsjukhus
och vårdhem.

Intill dess avveckling av specialsjukhus och vårdhem har ägt rum får
omsorg alltjämt tillhandahållas vid sådana institutioner. Ledningen av
verksamheten skall utövas av den nämnd som är omsorgsnämnd enligt
den nya lagen.

En överlåtelse enligt 12 § i den nya
lagen får innefatta uppgiften att tillhandahålla
omsorger vid vårdhem.
En kommun som har övertagit
ansvaret för sådana omsorger
skall, inom tid som regeringen bestämmer
i varje särskilt fall, till socialstyrelsen
ge in en plan för avveckling
av vårdhemmet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1989/90:SoU25

Bilaga

gotab 96740, Stockholm 1990