Skatteutskottets betänkande

1989/90:SkU17

Europarådets handräckningskonvention, m.m

1989/90

SkU17

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1989/90:14 om godkännande
av Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i
skatteärenden, m.m. och avstyrker en med anledning av propositionen väckt
motion. Utskottet föreslår vissa justeringar i propositionens lagförslag. Tidpunkten
för ikraftträdandet flyttas till den 1 juli 1990.

Vid betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

1 propositionen föreslås att riksdagen godkänner Europaråds- och OECDkonventionen
om ömsesidig handräckning i skatteärenden och antar en lag
om denna handräckningskonvention. I propositionen föreslås vidare att
riksdagen godkänner en lag om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Slutligen föreslås vissa ändringar i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk
skatt, tull och annan allmän avgift, lagen (1973:431) om utredning
angående brott mot utländsk tullag, uppbördslagen (1953:272), sekretesslagen
(1980:100) och rättegångsbalken.

Konventionen, som tillkommit på svenskt initiativ, har utarbetats av
Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD). Konventionen överensstämmer till stora delar med det nordiska
multilaterala handräckningsavtalet och innehåller bl. a. regler om informationsutbyte
för taxerings- och beskattningsändamål, delgivning av handlingar.
indrivning av skatter och avgifter samt vidtagande av säkringsåtgärder.
En förutsättning för att konventionen skall träda i kraft är att fem
stater har samtyckt till att vara bundna av konventionen.

Lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden avses ersätta bl. a.
lagen (1978:352) om utredning i utländskt skatteärende samt, beträffande
vissa skatter och avgifter, lagen om uttagande av utländsk skatt, tull och
annan allmän avgift. 1 den nya lagen anges de grundförutsättningar vilka
måste föreligga för att svensk myndighet skall få bistå utländsk myndighet i
ett handräckningsärende respektive för att svensk myndighet skall få begära
handräckning i främmande stat. Lagen innehåller också en rad andra bestämmelser
till skydd för den enskilde, exempelvis om att skattskyldig som
berörs av uppgifter vilka översänds till utländsk myndighet under vissa 1

1 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 17

förutsättningar skall tillställas uppgifterna i fråga för kännedom. Några av
de förslag som skatteindrivningsutredningen lade fram i betänkandet Indrivningsuppdrag
till och från Sverige (Ds Fi 1984:14) behandlas också i
detta sammanhang. Detta gäller bl. a. ärendevägen vid handräckning, inrättande
av en specialistfunktion för utlandsindrivning samt användningen
av konsulatanmaning. Med anledning av förslagen föreslås bl.a. vissa ändringar
i uppbördslagen.

De föreslagna ändringarna i lagen om uttagande av utländsk skatt, tull och
annan allmän avgift är föranledda av ovan redovisade lagförslag och innebär
att lagen i fortsättningen endast skall vara tillämplig på indrivning av utländsk
tull, annan skatt, avgift eller pålaga som av tullmyndighet uppbärs
vid eller i samband med export eller import av varor. En annan betydelsefull
ändring är att delar av de i den föreslagna lagen om ömsesidig handräckning
i skatteärenden intagna bestämmelserna till skydd för enskilda också görs
tillämpliga också på indrivning som sker med stöd av lagen om uttagande av
skatt, tull och annan allmän avgift respektive handräckning som sker med
stöd av lagen om utredning angående brott mot utländsk tullag.

1 konventionen återfinns vissa sekretessbestämmelser som går längre än
motsvarande bestämmelser i intern svensk lagstiftning. För att Sverige på
ett effektivt sätt skall kunna delta i det mycket viktiga internationella
samarbetet på skatteområdet fordras att de minimikrav på sekretess som
uppställs i konventionen kan tillgodoses. Med anledning härav har föreslagits
vissa ändringar i 12 kap. 3 och 4 §§ sekretesslagen samt i 5 kap. 1 §
rättegångsbalken. Svensk domstol blir enligt dessa förslag skyldig att för
uppgift som har erhållits med stöd av ett av riksdagen godkänt avtal med
främmande stat förordna om att sekretessen skall bestå såväl i fråga om
förebringade uppgifter som i fråga om uppgifter som tagits in i dom eller
annat beslut. Vidare innebär förslaget att svenska domstolar blir skyldiga att
hålla förhandlingar inom stängda dörrar i den mån sekretess gäller enligt 9
kap. 3 fj sekretesslagen och det skulle strida mot avtalet i fråga att uppgiften
röjs.

1989/90:SkU17

Lagförslagen har följande lydelse.

1989/90:

1 Förslag till

Lag om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig
handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs följande.

Den av Europarådet och OECD upprättade konventionen om ömsesidig
handräckning i skatteärenden, som öppnades för undertecknande den 25
januari 1988, skall gälla för Sveriges del. Konventionen är avfattad på engelska
och franska språken. Båda texterna har samma giltighet. Den engelska
och franska texten liksom en svensk översättning finns intagen i en bilaga till
denna lag. Vilka skatter och avgifter som omfattas av konventionen anges
särskilt genom tillkännagivande.

1989/90: S k U17

CONSEIL DE LEUROPE
CONVENTION

CONCERNANT LASSISTANCE ADMINISTRATIVE
MUTUELLE EN MATIÉRE
FISCALE

CONVENTION CONCERNANT L’ASSISTANCE
ADMINISTRATIVE MUTUELLE
EN MATIÉRE FISCALE

Préambule

Les Etats membres du Conseil de 1’Europe
et les pays Membres de 1’Organisation de
Coopération et de Développement Economiques,
(OCDE), signataires de la présente
Convention,

Considérant que le développement des
mouvements internationaux de personnes,
de capitaux, de biens et de services — par
ailleurs largement bénéfique — a accru les
possibilités d'évasion et de fraude fiscales, ce
qui nécessite une coopération croissante
entre les autorités fiscales;

Prenant note avec satisfaction de tous les
efforts déployés au cours des derniéres années
sur le plan international, que ce soit å
titre bilatéral ou multilatéral, pour lutter
contre 1’évasion et la fraude fiscales;

Considérant qu’une coordination des efforts
est nécessaire entre les Etats pour encourager
toutes les formes d’assistance administrative
en matiére fiscale, pour les impöts
de toute nature, tout en assurant une
protection appropriée des droits des contribuables; Reconnaissant

que la coopération internationale
peut jouerun röle important en facilitant
une évaluation correcte des obligations
fiscales et en aidant le contribuable å faire
respecter ses droits;

Considérant que les principes fondamentaux
en vertu desquels toute personne peut,
dans la détermination de ses droits et obliga -

COUNCIL OF EUROPE
CONVENTION

ON MUTUAL ADMINISTRATIVE
ASSISTANCE IN TAX MATTERS

CONVENTION ON MUTUAL ADMINISTRATIVE
ASSISTANCE IN TAX MATTERS -

Preamble

The member States of the Council of Europé
and the Member countries of the Organisation
for Economic Co-operation and Development
(OECD), signatories of this Convention,

Considering that the development of international
movement of persons, capital, goods
and services — although highly beneficial in
itself — has increased the possibilities of tax
avoidance and evasion and therefore requires
increasing co-operation among tax authorities; Welcoming

the various efforts made in recent
years to combat tax avoidance and tax
evasion on an international level. whether
bilaterally or multilaterally;

Considering that a co-ordinated effort between
States is necessary in order to foster all
forms of administrative assistance in matters
concerning taxes of any kind whilst at the
same time ensuring adequate protection of
the rights of taxpayers;

Recognising that international co-operation
can play an important part in facilitating
the proper determination of tax liabilities
and in helping the taxpaycr to secure his
rights;

Considering that fundamental principles
entitling every person to havé his rights and
obligations determined in accordance with a

Bilaga

Översättning

1989/90:SkU 17

EUROPARÅDS- OCH
OECD-KONVEN TIONEN
OM ÖMSESIDIG HANDRÄCKNING I
SKATTEÄRENDEN

KONVENTION

OM ÖMSESIDIG HANDRÄCKNING I
SKATTEÄRENDEN

Inledning

Undertecknarna av denna konvention,
medlemsstater i Europarådet och medlemsländer
i Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD)

som beaktar att den i och för sig positiva
utvecklingen av det internationella flödet av
personer, kapital, varor och tjänster har ökat
möjligheterna till skatteundandragande och
skatteflykt och att detta medfört behov av ett
utökat samarbete skattemyndigheter emellan; som

välkomnar de olika åtgärder som under
senare år vidtagits på internationell nivå,
såväl bilateralt som multilateralt, för att motverka
skatteundandragande och skatteflykt;

som konstaterar att internationellt samordnade
ansträngningar är nödvändiga för att
befrämja alla former av handräckning i ärenden
som rör skatter av varje slag och för att
på samma gång ge de skattskyldigas rättigheter
fullgott skydd;

som är medvetna om att internationellt
samarbete kan spela en viktig roll för att underlätta
ett korrekt bestämmande av skattskyldighet
och för att underlätta för den
skattskyldige att få sina rättigheter tillgodosedda; som

finner att de grundläggande principer,
vilka ger varje person rätt att få sina rättigheter
och skyldigheter prövade i enlighet med

1989/90: SkU 17

tions, prétendre å une procédure réguliére
doivent étre reconnus dans tous les Etats
comme s'appliquant en matiére fiscale et que
les Etats devraient s’efforcer de protéger les
intéréts légitimes du contribuable, en lui accordant
notamment une protection appropriée
contre la discrimination et la double
imposition;

Convaincus dés lors que les Etats ne doivent
pas prendre des mesures ni fournir des
renseignements d’une maniére qui ne soit pas
conforme å leur droit et å leur pratique et
doivent tenir compte du caractére confidentiel
des renseignements, ainsi que des instruments
internationaux relatifs å la protection
de la vie privée et au flux de données de
caractére personnel;

Désireux de conclure une Convention d’assistance
administrative mutuelle en matiére
fiscale,

Sont convenus de ce qui suit:

Chapitre I

Champ (Tapplication de la convention

Article 1

Objet de la Convention et personnes visées

1. Les Parties s’accordent mutuellement,
sous réserve des dispositions du Chapitre IV,
une assistance administrative en matiére fiscale.
Cette assistance couvre, le cas échéant,
des actes accomplis pär des organes juridictionnels.

2. Cette assistance administrative comprend: a.

1’échange de renseignements, y compris
les contröles fiscaux simultanés et la participation
å des contröles fiscaux menés å l’étranger; b.

le recouvrement des créances fiscales y
compris les mesures conservatoires; et

c. la notification de documents.

3. Une Partie accordera son assistance administrative,
que la personne affectée soit un
résident ou un ressortissant d’une Partie ou
de tout autre Etat.

proper legal procedure should be recognised
as applying to tax matters in all States and
that States should endeavour to protect the
legitimate interests of taxpayers, including
appropriate protection against discrimination
and double taxation;

Convinced therefore that States should not
carry out measures or supply information except
in conformity with their domestic law
and practice, having regard to the necessity
of protecting the confidentiality of information,
and taking account of international instruments
for the protection of privacy and
flows of personal data;

Desiring to conclude a convention on mutual
administrative assistance in tax matters;

Havé agreed as follows:

Chapter I

Scope of the convention

Article 1

Object of the Convention and persons covered

1. The Parties shall, subject to the provisions
of Chapter IV, provide administrative
assistance to each other in tax matters. Such
assistance may involve, where appropriate,
measures taken by judicial bodies.

2. Such administrative assistance shall
comprise:

a. exchange of information, including simultaneous
tax examinations and participation
in tax examinations abroad;

b. assistance in recovery, including measures
of conservancy; and

c. service of documents.

3. A Party shall provide administrative assistance
whether the person affected is a resident
or national of a Party or of any other
State.

1989/90:SkU 17

ett rättsligt reglerat förfarande, bör erkännas
såsom tillämpliga på skatteärenden i alla stater
och att staterna bör eftersträva att skydda
de skattskyldigas berättigade intressen, däri
inbegripet skäligt skydd mot diskriminering
och dubbelbeskattning;

som därför är övertygade om att stater inte
bör vidta åtgärder eller bistå med upplysningar
annat än i överensstämmelse med intern
lagstiftning och praxis samt att därvid bör
beaktas nödvändigheten av att skydda konfidentiella
upplysningar och befintliga internationella
instrument för skyddande av integritet
och flöden av personliga uppgifter;

som önskar ingå en konvention om ömsesidig
handräckning i skatteärenden;

har kommit överens om följande:
KAPITEL I

Konventionens tillämpningsområde

Artikel I

Konventionens syfte och personer som omfattas
av konventionen

1. Parterna skall, om inte bestämmelserna i
kapitel IV föranleder annat, biträda varandra
med handräckning i skatteärenden. Handräckningen
får, där så är lämpligt, omfatta
åtgärder vidtagna av rättstillämpande myndigheter.

2. Sådan handräckning skall avse

a) utbyte av upplysningar, häri inbegripet
samtidiga skatteutredningar och deltagande i
skatteutredning i utlandet;

b) bistånd vid indrivning, häri inbegripet
säkringsåtgärder; och

c) delgivning av handlingar.

3. Part skall biträda med handräckning
oavsett om personen som berörs har hemvist
i eller är medborgare i en part eller i annan
stat.

1989/90:SkU17

Artide 2
Impöts visés

1. La présente Convention s’applique:

a. aux impöts suivants:

i. impöts sur le revenu ou les bénéfices,

ii. impöts sur les gains en capital qui sont
perhus séparément de 1’impöt sur le revenu
ou les bénéfices,

iii. impöts sur 1’actif net, qui sont pergus
pour le compte d’une Partie; et

b. aux impöts suivants:

i. impöts sur le revenu, les bénefices ou
les gains en capital ou 1’actif net qui sont
perhus pour le compte des subdivisions politiques
ou des collectivités locales d’une Partie,

ii. cotisations de sécurité sociale obligatoires
dues aux administrations publiques ou
aux organismes de sécurité sociale de droit
public, et

iii. impöts d’autres catégories, å 1’exception
des droits de douane, perhus pour le
compte d'une Partie, savoir:

A. impöts sur les successions ou les
donations,

B. impöts sur la propriété immobi liére,

C. impöts généraux sur les biens et
services, tels que taxes sur la valeur ajoutée
ou impöts sur les ventes,

D. impöts sur des biens et services déterminés,
tels que droits d'accises,

E. impöts sur 1’utilisation ou la propriété
des véhicules å moteur,

F. impöts sur Putilisation ou la propriété
de biens mobiliers autres que les véhicules
å moteur,

G. tout autre impöt;

iv. impöts des catégories visées å 1’alinéa
iii ci-dessus, qui sont perhus pour le compte
des subdivisions politiques ou des collectivités
locales d’une Partie.

2. Les impöts existants auxquels s’app!ique
la présente Convention sont énumérés å l’Annexe
A selon les catégories mentionnées au
paragraphe 1.

3. Les Parties communiquent au Secrétaire
Général du Conseil de 1’Europe ou au Secrétaire
Général de 1’OCDE (ci-aprés dénommés
«Dépositaires») toute modification devant

Artide 2
Taxes covered

1. This Convention shall apply:

a. to the following taxes:

i. taxes on income or profits,

ii. taxes on capital gains which are imposed
separately from the tax on income or
profits,

iii. taxes on net wealth, imposed on behalf
of a Party; and

b. to the following taxes:

i. taxes on income, profits, capital gains
or net wealth which are imposed on behalf of
political subdivisions or local authorities of a
Party,

ii. compulsory social security contributions
payable to general government or to
social security institutions established under
public law, and

iii. taxes in other categories, except customs
duties, imposed on behalf of a Party,
namely:

A. estate, inheritance or gift taxes,

B. taxes on immovable property,

C. general consumption taxes, such as
value-added or sales taxes,

D. specific taxes on goods and services
such as excise taxes,

E. taxes on the use or ownership of
motor vehicles,

F. taxes on the use or ownership of
movable property other thån motor vehicles,

G. any other taxes;

iv. taxes in categories referred to in subparagraph
(iii) above which are imposed on
behalf of political sub-divisions or local authorities
of a Party.

2. The existing taxes to which the Convention
shall apply are listed in Annex A in the
categories referred to in paragraph 1.

3. The Parties shall notify the Secretary
General of the Council of Europé or the Secretary
General of OECD (hereinafter referred
to as the “Depositaries”) of any changé to be

Artikel 2

Skatter som omfattas av konventionen

1. Denna konvention skall tillämpas på

a) följande skatter:

i) skatter på inkomst eller vinst,

ii) skatter på realisationsvinst vilka påförs
vid sidan av skatt på inkomst eller vinst,

iii) skatter på förmögenhet, som påförs
för en parts räkning; och

b) följande skatter:

i) skatter på inkomst, vinst, realisationsvinst
eller förmögenhet, vilka påförs för
en parts politiska underavdelningars eller lokala
myndigheters räkning;

ii) obligatoriska socialförsäkringsavgifter
som betalas till myndighet eller till offentligrättslig
socialförsäkringsinstitution;

iii) skatter av annat slag (tullavgifter undantagna)
som påförs för en parts räkning.

såsom:

A. skatter på kvarlåtenskap, arv eller

gåva;

B. skatter på fast egendom;

C. allmänna konsumtionsskatter, såsom
mervärdeskatter och omsättningsskatter; D.

specifika skatter på varor och tjänster,
såsom accisen

E. skatter på brukandet eller innehavet
av motorfordon;

F. skatter på brukandet eller innehavet
av annan lös egendom än motorfordon;

G. andra skatter;

iv) skatter av annat slag som angivits i
punkt iii), vilka påförs för en parts politiska
underavdelningars eller lokala myndigheters
räkning.

2. De för närvarande utgående skatter på
vilka konventionen tillämpas finns förtecknade
i bilaga A enligt klassificeringen i punkt
I.

3. Parterna skall underrätta generalsekreteraren
i Europarådet eller generalsekreteraren
i OECD (i fortsättningen benämnda "depositarierna”)
om varje ändring som skall göras i

1989/90:SkU 17

étre apportée å 1’Annexe A et résultant d’une
modification de la liste mentionnée au paragraphe
2. Ladite modification prendra effet
le premier jour du mois qui suit 1’expiration
d’une période de trois mois aprés la date de
réception de la notification par le Dépositaire.

4. La présente Convention s’applique
aussi, dés leur introduction, aux impöts de
nature identique ou analogue qui seraient
établis dans une Partie aprés Fentrée en vigueur
de la Convention å son égard et qui
s’ajouteraient aux impöts existants énumérés
å FAnnexe A, ou qui les remplaceraient.
Dans ce cas, la Partie intéressée informera
Fun des Dépositaires de Fintroduction de ees
impöts.

Chapitre II
Définitions générales

Article 3
Définitions

1. Aux fins de la présente Convention, å
moins que le contexte n’exige une interpretation
différente:

a. les expressions «Etat requérant» et
«Etat requis» désignent respectivement
toute Partie qui demande assistance administrative
en matiére fiscale et toute Partie å
laquelle cette assistance est demandée;

b. le terme «impöt» désigne tout impöt ou
cotisation de sécurité sociale, visé par la présente
Convention conformément å FArticle
2;

c. Fexpression «créance fiscale» désigne
tout montant d’impöt ainsi que les intéréts,
les amendes administratives et les frais de
recouvrement y afférents, qui sont dus et non
encore acquittés;

d. Fexpression «autorité compétente» désigne
les personnes et autorités énumérées å
FAnnexe B;

e. le terme «ressortissants», å Fégard
d’une Partie, désigne:

i. toutes les personnes physiques qui possédent
la nationalité de cette Partie, et

ii. toutes les personnes morales, sociétés
de personnes, associations et autres entités

made to Annex A as a result of a modification
of the list mentioned in paragraph 2.
Such changé shall take effect on the first day
of the month following the expiration of a
period of three months after the date of receipt
of such notification by the Depositary.

4. The Convention shall also apply, as
from their adoption, to any identical or substantially
similar taxes which are imposed in
a Contracting State after the entry into force
of the Convention in respect of that Party in
addition to or in place of the existing taxes
listed in Annex A and, in that event, the
Party concerned shall notify one of the Depositaries
of the adoption of the tax in question.

Chapter II
General definitions

Article 3
Definitions

1. For the purposes of this Convention,
unless the context otherwise requires:

a. the terms “applicant State” and “requested
State” mean respectively any Party
applying for administrative assistance in tax
matters and any Party requested to provide
such assistance;

b. the term "tax” means any tax or social
security contribution to which the Convention
applies pursuant to Article 2;

c. the term “tax claim” means any amount
of tax, as well as interest thereon, related
administrative fines and costs incidental to
recovery, which are owed and not yet paid;

d. the term “competent authority” means
the persons and authorities listed in Annex B;

e. the term “nationals”, in relation to a
Party, means:

i. all individuals possessing the nationality
of that Party, and

ii. all legal persons, partnerships, associations
and other entities deriving their status

bilaga A till följd av att den förteckning som
avses i punkt 2 modifierats. Sådan ändring
träder i kraft den forsta dagen i den månad
som foijer på utgången av en tidrymd om tre
månader efter den dag depositarien mottagit
underrättelsen.

4. Om en part, vid sidan av eller i stället för
de skatter som finns förtecknade i bilaga A,
inför en skatt av samma eller i huvudsak
likartat slag efter det att konventionen trätt i
kraft i denna part är konventionen tillämplig
även på denna skatt från och med dess införande.
Parten skall i sådant fall underrätta
endera depositarien om införandet av skatten.

Kapitel II

Allmänna definitioner

Artikel 3
Definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat,
har vid tillämpningen av denna konvention
följande uttryck nedan angiven betydelse: a)

”den ansökande staten” och ”den anmodade
staten” åsyftar den part som framställt
begäran om handräckning i skatteärende respektive
den part som anmodats att ge sådan
handräckning;

b) ”skatt” åsyftar varje skatt eller socialförsäkringsavgift
på vilken konventionen tillämpas
i enlighet med artikel 2;

c) ”skattefordran” åsyftar skattebelopp och
ränta på sådant belopp samt därmed sammanhängande
administrativa pålagor och
kostnader i samband med indrivning, vilka
är förfallna men ännu inte betalda;

d) ”behörig myndighet” åsyftar personer
och myndigheter som anges i bilaga B;

e) ”medborgare” åsyftar i fråga om en part:

i) fysisk person som är medborgare i
denna part, och

ii) juridisk person, handelsbolag, sammanslutning
och annan enhet som bildats i

1989/90: SkU 17

constituées contormcment å la législation en
vigueur dans cette Partie.

Pour toute Partie qui fait une déclaration å
cette fin, les termes utilisés ci-dessus devront
étre entendus au sens des définitions contenues
dans 1’Annexe C.

2. Pour 1'application de la Convention par
une Partie, toute expression qui n’y est pas
définie a le sens que lui attribue le droit de
cette Partie concernant les impöts visés par la
Convention, å moins que le contexte n’exige
une interprétation différente.

3. Les Parties communiquent å l’un des
Dépositaires toute modification devant étre
apportée aux Annexes B et C. Ladite modification
prendra effet le premier jour du mois
qui suit 1’expiration d’une période de trois
mois aprés la date de reception de la notification
par le Dépositaire.

Chapitre III
Formes d'assistance

Section I

Echange de renseignements
Article 4

Disposition générale

1. Les Parties échangent, notamment
comme il est prévu dans la présente Section,
les renseignements qui paraitront pertinents
pour:

a. procéder å 1’établissement et å la perception
des impöts, au recouvrement des
créances fiscales ou aux mesures d’exécution
y relatives, et

b. exercer des poursuites devant une autorité
administrative ou engager des poursuites
pénales devant un organe juridictionnel.

Les renseignements qui, selon toute vraisemblance,
seraient dénués de pertinence au
regard des objectifs ci-dessus ne peuvent faire
1'objet d’échange en application de la présente
Convention.

2. Une Partie ne peut utiliser les renseignements
ainsi obtenus comme moyen de
preuve devant une juridiction pénale sans
avoir obtenu 1’autorisation préalable de la
Partie qui les lui a fournis. Toutefois. deux
ou plusieurs Parties peuvent, d’un commun

as such from the laws in force in that Party.

For each Party that has made a déclaration
for that purpose, the terms used above will be
understood as defined in Annex C.

2. As regards the application of the Convention
by a Party, any term not defined
therein shall, unless the context otherwise requires,
havé the meaning which it has under
the law of that Party concerning the taxes
covered by the Convention.

3. The Parties shall notify one of the Depositaries
of any changé to be made to Annexes
B and C. Such changé shall take effect on the
first day of the month following the expiration
of a period of three months after the date
of receipt of such notification by the Depositary
in question.

Chapter III
Forms of assistance

Section I

Exchange of information
Article 4

General provision

1. The Parties shall exchange any information,
in particular as provided in this Section,
that is foreseeably relevant to:

a. the assessment and collection of tax, and
the recovery and enforcement of tax claims,
and

b. the prosecution before an administrative
authority or the initiation of prosecution before
a judicial body.

Information which is unlikely to be relevant
to these purposes shall not be exchanged
under this Convention.

2. A Party may use information obtained
under this Convention as evidence before a
criminal court only if prior authorisation has
been given by the Party which has supplied
the information. However, any two or more
Parties may mutually agree to waive the con -

enlighet med den lagstiftning som gäller i
denna part.

I fråga om part som avgett förklaring i detta
syfte skall ovan använda uttryck förstås så
som de definierats i bilaga C.

2. Då en part tillämpar konventionen har,
såvida inte sammanhanget föranleder annat,
varje uttryck som inte definierats i konventionen
den betydelse som uttrycket har enligt
denna parts lagstiftning i fråga om skatter
som omfattas av konventionen.

3. Parterna skall underrätta endera depositarien
om alla de ändringar som bör göras i
bilagorna B och C. Sådan ändring träder i
kraft den första dagen i den månad som följer
på utgången av en tidrymd om tre månader
efter den dag depositarien mottagit underrättelsen.

Kapitel lil

Handräckningens former
Avdelning I

Utbyte av upplysningar
Artikel 4

Allmänna bestämmelser

1. Parterna skall utbyta upplysningar, särskilt
sådana som anges i denna avdelning och
som kan förutsättas vara relevanta vid:

a) fastställande och uppbörd av skatt samt
indrivning och andra exekutiva åtgärder beträffande
skattefordringar, och

b) förfarande hos administrativ myndighet
eller inledande av förfarande vid rattstillämpande
myndighet.

Upplysningar som sannolikt inte är relevanta
för ovannämnda ändamål skall inte utbytas
enligt denna konvention.

2. En part får använda upplysningar som
erhållits enligt denna konvention i en brottmålsprocess
endast om den part av vilken
upplysningarna erhållits i förväg har gett sitt
samtycke därtill. Två eller flera parter kan
emellertid komma överens om att avstå från

accord, renoncer å la condition de 1’autorisation
préalable.

3. Une Partie peut, par une déclaration
adressée å l’un des Dépositaires, indiquer
que, conformément å sa législation interne,
ses autorités peuvent informer son resident
ou ressortissant avant de fournir des renseignements
le concernant en application des Artides
5 et 7.

Article 5

Echange de renseignements sur demande

1. A la demande de 1’Etat requérant, 1’Etat
requis lui fournit tout renseignement visé å
1’Article 4 concernant une personne ou une
transaction déterminée.

2. Si les renseignements disponibles dans
les dossiers fiscaux de 1’Etat requis ne lui
permettent pas de donner suite ä la demande
de renseignements, il doit prendre toutes les
mesures nécessaires afin de fournir ä 1’Etat
requérant les renseignements demandés.

Article 6

Echange automatique de renseignements
Pour des catégories de cas et selon les procédures
qu’elles déterminent d’un commun
accord, deux ou plusieurs Parties échangent
automatiquement les renseignements visés å
1’Article 4.

Article 7

Echange spontane de renseignements

1. Une Partie communique, sans demande
préalable, å une autre Partie les informations
dont elle a connaissance dans les situations
suivantes:

a. la premiére Partie a des raisons de présumer
qu’il existe une réduction ou une exonération
anormales d’impöt dans 1’autre Partie; b.

un contribuable obtient, dans la premiére
Partie, une réduction ou une exonération
d’impöt qui devrait entrainer pour lui
une augmentation d’impöt ou un assujettissement
å fimpöt dans 1’autre Partie;

c. des affaires entre un contribuable d’une

1989/90; SkU 17
dition of prior authorisation.

3. Any Party may, by a déclaration addressed
to one of the Depositaries, indicate
that, according to its internal législation, its
authorities may inform its resident or national
before transmitting information concerning
him, in conformity with Artides 5 and 7.

Article 5

Exchange of information on request

1. At the request of the applicant State, the
requested State shall provide the applicant
State with any information referred to in Article
4 which concerns particular persons or
transactions.

2. If the information available in the tax
flies of the requested State is not sufficient to
enable it to comply with the request for information,
that State shall take all relevant measures
to provide the applicant State with the
information requested.

Article 6

Automatic exchange of information
With respect to categories of cases and in
accordance with procedures which they shall
determine by mutual agreement, two or more
Parties shall automatically exchange the information
referred to in Article 4.

Article 7

Spontaneous exchange ofinformation

1. A Party shall, without prior request, forward
to another Party information of which
it has knowledge in the following circumstances: a.

the first-mentioned Party has grounds
for supposing that there may be a loss of tax
in the other Party;

b. a person liable to tax obtains a réduction
in or an exemption from tax in the firstmentioned
Party which would give rise to an
increase in tax or to liability to tax in the
other Party;

c. business dealings between a person liable

kravet på sådant samtycke.

3. Part kan genom förklaring riktad till endera
depositarien ange att dess myndigheter i
enlighet med intern lagstiftning får underrätta
person med hemvist eller medborgarskap i
denna part innan upplysningar avseende honom
översänds i enlighet med artikel 5 eller
7.

Artikel 5

Utbyte av upplysningar efter särskild framställning 1.

Efter framställning av den ansökande
staten skall den anmodade staten till den ansökande
staten lämna sådana upplysningar
som anges i artikel 4 och som gäller särskilda
personer eller transaktioner.

2. Om de upplysningar i form av handlingar
i skatteärenden som är tillgängliga för den
anmodade staten inte räcker till för att tillmötesgå
framställningen, skall denna stat
vidta alla relevanta åtgärder som erfordras
för att lämna de begärda upplysningarna till
den ansökande staten.

Artikel 6

Automatiskt utbyte av upplysningar

Två eller flera parter skall automatiskt utbyta
i artikel 4 angivna upplysningar i fråga
om sådana kategorier av fall och i enlighet
med de tillvägagångssätt som de skall bestämma
genom ömsesidig överenskommelse.

Artikel 7

Spontant utbyte av upplysningar

I. Upplysningar som part har kännedom
om skall part utan föregående framställning
meddela annan part i fall då:

a) den förstnämnda parten har anledning
att anta att den andra parten kan gå miste om
skatteintäkter;

b) en skattskyldig får sådan nedsättning
eller befrielse från skatt i den förstnämnda
parten som bör föranleda att högre skatt påförs
eller att skattskyldighet inträder i den
andra parten;

c) affärstransaktioner mellan en skattskyl -

1989/90: SkU 17

Partie et un contribuable d'une autre Partie
sont traitées par le biais d’un ou plusieurs
autres pays, de maniére telle qu’il peut en
résulter une diminution d’impöt dans Pune
ou 1’autre ou dans les deux;

d. une Partie a des raisons de présumer
qu'il existe une diminution d'impöt résultant
de transferts fictifs de bénéfices 1’intérieur de
groupes d’entreprises;

e. å la suite d’informations communiquées
å une Partie par une autre Partie, la premiére
Partie a pu recueillir des informations qui
peuvent étre utiles å 1’établissement de l’impöt
dans 1’autre Partie.

2. Chaque Partie prend les mesures et met
en oeuvre les procédures nécessaires pour que
les renseignements visés au paragraphe 1 lui
parviennent en vue de leur transmission å
une autre Partie.

Article 8

Contröles fiseaux simultanés

1. A la demande de Tune d’entre elles, deux
ou plusieurs Parties se consultent pour déterminer
les cas devant faire 1’objet d'un contröle
fiscal simultané et les procédures å
suivre. Chaque Partie décide si elle souhaite
ou non participer, dans un cas déterminé, ä
un contröle fiscal simultané.

2. Aux fins de la présente Convention, on
entend par contröle fiscal simultané un contröle
entrepris en vertu d’un accord pär lequel
deux ou plusieurs Parties conviennent
de vérifier simultanément, chacune sur son
territoire, la situation fiscale d’une ou de plusieurs
personnes qui présente pour elles un
intérét commun ou complémentaire, en vue
d'échanger les renseignements ainsi obtenus.

Article 9

Contröle fiseaux ä 1'enanger

1. A la demande de 1’autorité compétente
de 1'Etat requérant 1’autorité compétente de
1’Etat requis peut autoriser des représentants
de 1’autorité compétente de 1’Etat requérant å
assister å la partie appropriée d'un contröle
fiscal dans 1’Etat requis.

2. Si la demande est acceptée, 1’autorité
compétente de l’Etat requis fait connaitre

to tax in a Party and a person liable to tax in
another Party are conducted through one or
more countries in such a way that a saving in
tax may result in one or the other Party or in
both;

d. a Party has grounds for supposing that a
saving of tax may result from artificial transfers
of profits within groups of enterprises;

e. information forwarded to the first-mentioned
Party by the other Party has enabled
information to be obtained which may be
relevant in assessing liability to tax in the
latter Party.

2. Each Party shall take such measures and
implement such procedures as are necessary
to ensure that information described in paragraph
1 will be made available for transmission
to another Party.

Article 8

Simultaneous tax examinations

1. At the request of one of them, two or
more Parties shall consult together for the
purposes of determining cases and procedures
for simultaneous tax examinations.
Each Party involved shall decide whether or
not it wishes to participate in a particular
simultaneous tax examination.

2. For the purposes of this Convention, a
simultaneous tax examination means an arrangement
between two or more Parties to
examine simultaneously, each in its own territory,
the tax affairs of a person or persons in
which they havé a common or related interest,
with a view to exchanging any relevant
information which they so obtain.

Article 9

Tax examinations abroad

1. At the request of the competent authority
of the applicant State, the competent authority
of the requested State may allow representatives
of the competent authority of
the applicant State to be present at the appropriate
part of a tax examination in the requested
State.

2. If the request is acceded to, the competent
authority of the requested State shall, as

dig i en part och en skattskyldig i en annan
part sker via ett eller flera andra länder så att
skattelättnader kan uppnås i endera eller
båda parterna;

d) en part har anledning att anta att skattelättnader
kan uppnås genom konstlade vinstöverforingar
inom grupper av företag;

e) upplysningar som tillställts den förstnämnda
parten av en annan part har gjort det
möjligt att erhålla upplysningar som kan vara
relevanta vid fastställandet av skatt i den senare
parten.

2. Varje part skall vidta sådana åtgärder
och tillämpa sådana förfaranden som behövs
för att säkra att upplysningar som avses i
punkt 1 blir tillgängliga för överlämnande till
en annan part.

Artikel 8

Samtidiga skatteutredningar

1. Efter framställning av en av parterna
skall två eller flera parter samråda för att
bestämma föremål och tillvägagångssätt för
samtidiga skatteutredningar. Varje part avgör
själv om den vill medverka vid viss samtidig
skatteutrednmg.

2. Vid tillämpningen av denna konvention
förstås med en samtidig skatteutredning en
överenskommelse mellan två eller flera parter,
enligt vilken var och en inom sitt område
föranstaltar om en samtidig undersökning av
skatteforhållanden rörande en eller flera personer
av gemensamt eller komplementärt intresse
i syfte att utbyta de upplysningar av
betydelse som därvid framkommer.

Artikel 9

Utomlands utförda skattutredningar

1. Efter framställning av den behöriga
myndigheten i den ansökande staten kan den
behöriga myndigheten i den anmodade staten
medge, att företrädare för den behöriga
myndigheten i den ansökande staten är närvarande
vid lämpliga delar av en skatteutredning
som utförs i den anmodade staten.

2. Bifalls framställningen skall den behöriga
myndigheten i den anmodade staten sna -

2 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 17

1989/90:SkU 17

aussitöt que possible å 1’autorité compétente
de 1’Etat requérant la date et le lieu du contröle,
1’autorité ou le fonctionnaire chargé de
ce contröle, ainsi que les procédures et conditions
exigées par l’Etat requis pour la conduite
du contröle. Toute décision relative å la
conduite du contröle fiscal est prise par 1’Etat
requis.

3. Une Partie peut informer l’un des Dépositaires
de son intention de ne pas accepter,
de fagon générale, les demandes visées au
paragraphe 1. Cette déclaration peut étre
faite ou retirée å tout moment.

Article 10

Renseignements contradictoires

Si une Partie regoit d’une autre Partie des
renseignements sur la situation fiscale d’une
personne qui lui paraissent en contradiction
avec ceux dont elle dispose, elle en avise la
Partie qui a fourni les renseignements.

soon as possible, notify the competent authority
of the applicant State about the time
and place of the examination, the authority
or official designated to carry out the examination
and the procedures and conditions required
by the requested State for the conduct
of the examination. All decisions with respect
to the conduct of the tax examination
shall be made by the requested State.

3. A Party may inform one of the Depositaries
of its intention not to accept, as a general
rule, such requests as are referred to in
paragraph 1. Such a déclaration may be made
or withdrawn at any time.

Article 10

Conflicting information

If a Party receives from another Party information
about a person’s tax affairs which
appears to it to conflict with information in
its possession, it shall so advise the Party
which has provided the information.

Section II

Assistance en vue du recouvremenl
Article 11

Recouvremenl des créances fiscales

1. A la demande de 1’Etat requérant, 1’Etat
requis procéde, sous réserve des dispositions
des Artides 14 et 15, au recouvrement des
créances fiscales du premier Etat comme s’il
s’agissait de ses propres créances fiscales.

2. Les dispositions du paragraphe 1 ne
s’appliquent qu’aux créances fiscales qui font
1’objet d’un titre permettant d’en poursuivre
le recouvrement dans 1’Etat requérant et qui,
å moins que les Parties concernées n’en
soient convenus autrement, ne sont pas contestées.

Toutefois, si la créance concerne une personne
qui n’a pas la qualité de résident dans
1’Etat requérant, le paragraphe 1 s’applique
seulement lorsque la créance ne peut plus étre
contestée, å moins que les Parties concernées
n'en soient convenus autrement.

3. L’obligation d’accorder une assistance

Section II

Assistance in recovery
Article 11

Recovery of tax claims

1. At the request of the applicant State, the
requested State shall, subject to the provisions
of Artides 14 and 15, take the necessary
steps to recover tax claims of the first-mentioned
State as if they were its own tax
claims.

2. The provisions of paragraph 1 shall apply
only to tax claims which form the subject
of an instrument permitting their enforcement
in the applicant State and, unless otherwise
agreed between the Parties concerned,
which are not contested.

However, where the claim is against a person
who is not a resident of the applicant
State, paragraph 1 shall only apply, unless
otherwise agreed between the Parties concerned,
where the claim may no longer be
contested.

3. The obligation to provide assistance in

rast möjligt meddela den behöriga myndigheten
i den ansökande staten tid och plats för
utredningen, den myndighet eller tjänsteman
som utsetts att utföra utredningen samt de
förfaranden och villkor som den anmodade
staten fastställt för utförandet av utredningen.
Alla beslut beträffande utförandet av
skatteutredningen skall fattas av den anmodade
staten.

3. En part kan meddela endera depositarien
om sin avsikt att i regel inte bifalla sådana
framställningar som avses i punkt 1. En sådan
förklaring kan avges och återkallas när
som helst.

Artikel 10

Motstridiga upplysningar

Erhåller part från en annan part upplysningar
om en persons skatteforhållanden, vilka
enligt den förstnämnda partens uppfattning
förefaller att strida mot de upplysningar
som den själv förfogar över, skall den underrätta
den part som gett upplysningarna.

Avdelning II

Handräckning vid indrivning
Artikel 11

Indrivning av skattefordringar

1. Efter framställning av den ansökande
staten skall den anmodade staten, om inte
bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 föranleder
annat, vidta nödvändiga åtgärder för
att driva in den förstnämnda statens skattefordringar
som om de vore dess egna.

2. Bestämmelserna i punkt 1 gäller endast
sådan skattefordran beträffande vilken finns
en i den ansökande staten giltig verkställighetstitel
och, såvida inte parterna i fråga
kommit överens om annat, som inte är tvistig Om

emellertid fordran avser person som
inte har hemvist i den ansökande staten gäller
punkt 1 endast om fordran inte längre kan
överklagas, såvida inte parterna i fråga kommit
överens om annat.

3. Skyldigheten att ge handräckning vid

1989/90: SkU 17

en vue du recouvrement des créances fiscales
concernant une personne décédée ou sa succession
est limitée å la valeur de la succession
ou des biens regus par chacun des bénéficiaires
de la succession selon que la créance
est å recouvrer sur la succession ou auprés
des bénéficiaires de celle-ci.

Article 12

Mesu res conservatoires
A la demande de 1’Etat requérant, 1’Etat
requis prend des mesures conservatoires en
vue du recouvrement d’un montant d’impöt,
méme si la créance est contestée ou si le titrc
exécutoire n’a pas encore été émis.

Article 13

Documents accompagnant la demande

1. La demande d’assistance administrative,
présentée en vertu de la présente Section,
est accompagnée:

a. d’une attestation précisant que la
créance fiscale concerne un impöt visé par la
présente Convention et, en cc qui concerne le
recouvrement, que, sous réserve de 1’Article
11, paragraphe 2, elle n’est pas ou ne peut
étre contestée,

b. d’une copie officielle du titre permettant
1’exécution dans 1’Etat requérant, et

c. de tout autre document exigé pour le
recouvrement ou pour prendre les mesures
conservatoires.

2. Le titrc permettant 1’exécution dans
1’Etat requérant est, s’il y a lieu et conformément
aux dispositions en vigueur dans 1’Etat
requis, admis, homologué, complété ou remplacé
dans les plus brefs délais suivant la date
de réception de la demande d’assistance par
un titre permettant 1’exécution dans 1’Etat
requis.

Article 14

Délais

1. Les questions concernant le délai audelå
duquel la créance fiscale ne peut ctre
exigée sont régies par la législation de 1’Etat

the recovery of tax claims concerning a deceased
person or his estate, is limited to the
value of the estate or of the propcrty acquired
by each beneficiary of the estate, according to
whether the claim is to be recovered from the
estate or from the beneficiaries thereof.

Article 12

Measures ofconservancy

At the request of the applicant State the
requested State shall, with a view to the recovery
of an amount of tax, take measures of
conservancy even if the claim is contested or
is not yet the subject of an instrument permitting
enforccmcnt.

Article 13

Documents accompanying the request

1. The request for administrative assistance
under this Section shall be accompanied
by:

a. a declaration that the tax claim concerns
a tax covered by the Convention and, in the
casc of recovery that, subject to paragraph 2
of Article 11, the tax claim is not or may not
be contested,

b. an official copy of the instrument permitting
enforcement in the applicant State,
and

c. any other document required for recovery
or measures of conservancy.

2. The instrument permitting enforcement
in the applicant State shall, where appropriate
and in accordance with the provisions in
force in the requested State, be accepted, recognised,
supplemented or replaced as soon
as possible after the date of the receipt of the
request for assistance, by an instrument permitting
enforcement in the latter State.

Article 14
Time limits

1. Questions concerning any period beyond
which a tax claim cannot be cnforced
shall be governed by the law of the applicant

indrivning av skattefordran som avser avliden
person eller dennes dödsbo är begränsad
till dödsboets värde respektive värdet av
dödsbodelägarnas andelar av dödsboet, beroende
på om indrivningen av fordran skall
riktas mot dödsboet eller dess delägare.

Artikel 12
Säknngsåtgärder

Efter framställning av den ansökande staten
skall den anmodade staten vidta åtgärder
för att säkerställa indrivning av skatt, även
om skattefordran har överklagats eller om
ingen verkställighetstitel ännu föreligger.

Artikel 13

Handlingar som skall fogas till framställningen 1.

Till framställning om handräckning i enlighet
med denna avdelning skall fogas:

a) en försäkran att skattefordran gäller
skatt som omfattas av konventionen och, i
det fall då framställningen avser indrivning
och inte artikel 11 punkt 2 föranleder annat,
en försäkran att skattefordran inte är eller
kan komma att bli tvistig;

b) en officiell kopia av den i den ansökande
staten giltiga verkställighetstiteln; och

c) de övriga handlingar som behövs för
indrivning eller säkringsåtgärder.

2. En verkställighetstitel som är giltig i den
ansökande staten skall vid behov och i enlighet
med de bestämmelser som gäller i den
anmodade staten snarast möjligt efter det att
framställningen har inkommit godkännas, erkännas,
kompletteras eller ersättas med en
verkställighetstitel som är giltig i den senare
staten.

Artikel 14

Tidsfrister

1. I frågor som gäller tidsfrist efter vilken
skattefordran inte kan verkställas skall den
ansökande statens lagstiftning tillämpas.

1989/90: SkU 17

requérant. La demande d’assistance contient
des renseignements sur ce délai.

2. Les actes de recouvrement accomplis
par 1’Etat requis ä la suite d’une demande
d’assistance et qui, suivant la législation de
cet Etat, auraient pour effet de suspendre ou
d’interrompre le délai mentionné au paragraphe
1 ont le méme effet au regard de la
législation de 1'Etat requérant. L’Etat requis
informe 1'Etat requérant des actes ainsi accomplis.

3. En tout état de cause, 1’Etat requis n’est
pas tenu de donner suite å une demande d’assistance
qui est présentée aprés une période
de 15 ans å partir de la date du titre exécutoire
initial.

Article 15

Priviléges

La créance fiscale pour le recouvrement de
laquelle une assistance est accordée ne jouit
dans 1’Etat requis d’aucun des priviléges spécialement
attachés aux créances fiscales de
cet Etat méme si la procédure de recouvrement
utilisée est celle qui s’applique å ses
propres créances fiscales.

Article 16
Délais de paiement

Si sa législation ou sa pratique administrative
le permet dans des circonstances analogues,
1’Etat requis peut consentir un délai
de paiement ou un paiement échelonné, mais
il en informe au préalable 1’Etat requérant.

State. The request for assistance shall give
particulars concerning that period.

2. Acts of recovery carried out by the requested
State in pursuance of a request for
assistance, which, according to the laws of
that State, would havé the effect of suspending
or interrupting the period mentioned in
paragraph 1, shall also havé this effect under
the laws of the applicant State. The requested
State shall inform the applicant State about
such acts.

3. In any case, the requested State is not
obliged to comply with a request for assistance
which is submitted after a period of 15
years from the date of the original instrument
permitting enforcement.

Article 15
Priority

The tax claim in the recovery of which
assistance is provided shall not havé in the
requested State any priority specially accorded
to the tax claims of that State even if the
recovery procedure used is the one applicable
to its own tax claims.

Article 16

Deferral of payment
The requested State may allow deferral of
payment or payment by instalments if its
laws or administrative practice permit it to
do so in similar circumstances, but shall first
inform the applicant State.

Section III

Notification de documents
Article 17

Notification de documents

1. A la demande de 1’Etat requérant, 1’Etat
requis notifie au destinataire les documents,
y compris ceux ayant trait å des décisions
judiciaires, qui émanent de 1’Etat requérant
et concernent un impöt visé pär la présente
Convention.

Section III

Service of documents

Article 17

Service of documents

1. At the request of the applicant State, the
requested State shall serve upon the addressee
documents, including those relating to judicial
décisions, which emanate from the applicant
State and which relate to a tax covered
by this Convention.

Framställning om handräckning skall innehålla
detaljerade uppgifter om sådan tidsfrist.

2. Indrivningsåtgärder, som vidtas av den
anmodade staten efter framställning om
handräckning och som enligt lagstiftningen i
denna stat uppskjuter eller avbryter tidsfrist
som avses i punkt 1 skall också ha denna
verkan vid tillämpningen av lagstiftningen i
den ansökande staten. Den anmodade staten
skall underrätta den ansökande staten i de
fall att sådana åtgärder vidtas.

3. Under inga förhållanden är den anmodade
staten skyldig att bifalla en handräckningsframställning
som gjorts mer än 15 år
efter den dag då den ursprungliga verkställighetstiteln
är daterad.

Artikel 15
Förmånsrätt
Skattefordran för vilken handräckning för
indrivning lämnas åtnjuter inte i den anmodade
staten någon sådan särskild förmånsrätt
som tillkommer denna stats skattefordringar
även om vid indrivningen tillämpas samma
förfarande som är tillämpligt vid indrivningen
av dess egna skattefordringar.

Artikel 16

Anstånd med betalning

Den anmodade staten får efter att först ha
underrättat den ansökande staten därom, bevilja
anstånd med betalningen eller medge att
denna sker genom delbetalningar, när detta
är tillåtet under liknande omständigheter enligt
lagstiftning eller administrativ praxis i
den anmodade staten.

Avdelning III

Delgivning av handlingar

Artikel 17

Delgivning av handlingar

1. Efter framställning av den ansökande
staten skall den anmodade staten delge adressaten
sådana handlingar, häri inbegripna
handlingar som hänför sig till rättsliga avgöranden,
som härrör från den ansökande staten
och som avser skatt som omfattas av denna
konvention.

1989/90:SkU17

2. L'Etat rcquis procéde å la notification:

a. selon les formes prescrites pär sa législation
interne pour la notification de documents
de nature identique ou analogue;

b. dans la mesure du possible, selon la
forme particuliére demandée par 1’Etat requérant,
ou la forme la plus approchante prévue
par sa législation interne.

3. Une Partie peut faire procéder directement
par voie postale å la notification d’un
document å une personne se trouvant sur le
territoire d’une autre Partie.

4. Aucune disposition de la Convention ne
peut avoir pour eflfet d’entacher de nullité
une notification de documents effectuée par
une Partie conformément å sa législation.

5. Lorsqu’un document est notifié conformément
au présent Article, sa traduction
n’est pas exigée. Toutefois, lorsqu’il lui paratt
établi que le destinataire ne connait pas la
langue dans laquelle le document est libellé,
1’Etat requis en fait effectuer une traduction
ou établir un résumé dans sa langue officielle
ou Tune de ses langues officielles. II peut
également demander å 1’Etat requérant que le
document soit traduit ou accompagné d’un
résumé dans Pune des langues officielles de
1’Etat requis, du Conseil de 1’Europe ou de
1’OCDE.

Chapitre IV

Dispositions communes aux diverses
formes d'assistance

Article 18

Renseignements å fournir par 1'Etal requérant

1. La demande d’assistance précise, en tant
que de besoin:

a. fautorité ou le service qui est å 1’origine
de la demande présentée par fautorité compétente; b.

le nom. fadresse et tous autres détails
permettant d’identifier la personne au sujet
de laquelle la demande est présentée;

c. dans le cas d’une demande de renseignements,
la forme sous laquelle 1’Etat requérant
souhaite recevoir le renseignement pour répondre
å ses besoins;

2. The requested State shall elfect service
of documents:

a. by a method prescribed by its domestic
laws for the service of documents of a substantially
similar nature;

b. to the extent possible, by a particular
method requested by the applicant State or
the closest to such method available under its
own laws.

3. A Party may elfect service of documents
directly through the post on a person within
the territory of another Party.

4. Nothing in the Convention shall be construed
as invalidating any service of documents
by a Party in accordance with its laws.

5. When a document is served in accordance
with this Article, it need not be accompanied
by a translation. However, where it is
satisfied that the addressee cannot understand
the language of the document, the requested
State shall arrange to havé it translated
into or a summary drafted in its or one of
its official languages. Alternatively, it may
ask the applicant State to havé the document
either translated into or accompanied by a
summary in one of the official languages of
the requested State, the Council of Europé or
the OECD.

Chapter IV

Provisions relating to all forms of assistance Article

Information to be provided by the applicant
State

1. A request för assistance shall indicate
where appropriate:

a. the authority or agency which initiated
the request made by the competent authority;

b. the name, address and any other particulars
assisting in the identification of the person
in respect of whom the request is made;

c. in the case of a request for information,
the form in which the applicant State wishes
the information to be supplied in order to
meet its needs;

1989/90:SkU17

2. Den anmodade staten skall verkställa
delgivning av handlingar

a) på det sätt som föreskrivs i dess egen
lagstiftning i fråga om handlingar av i huvudsak
likartat slag;

b) när så kan ske, på det särskilda sätt som
begärts av den ansökande staten eller på det
sätt enligt lagstiftningen i den anmodade staten
som närmast motsvarar det begärda.

3. En part kan verkställa delgivning av
handlingar direkt per post till en person inom
en annan parts område.

4. Konventionen medför inte att en delgivning
som en part har verkställt i enlighet med
sin egen lagstiftning, skall anses sakna verkan.

5. Handlingar som delgivits i enlighet med
denna artikel behöver inte åtföljas av översättning.
Om det emellertid visar sig att mottagaren
inte förstår det språk som handlingarna
är upprättade på skall den anmodade
staten låta göra en översättning till eller en
sammanfattning på sitt officiella språk eller
något av dessa. Alternativt kan den anmodade
staten be att den ansökande staten låter
göra en översättning eller en sammanfattning
av handlingarna på något av den anmodade
statens, Europarådets eller OECD:s officiella
språk.

Kapitel IV

Bestämmelser avseende alla former av
handräckning

Artikel 18

Uppgifter som skall ges av den ansökande staten 1.

En framställning om handräckning skall
i mån av behov innehålla uppgift om

a) den myndighet eller inrättning på vars
initiativ den behöriga myndigheten har gjort
framställningen;

b) namn, adress och andra uppgifter som
underlättar identifikationen av den person
som framställningen avser;

c) vid framställning om upplysningar, den
form i vilken den ansökande staten önskar att
upplysningarna skall lämnas för att tillgodose
dess behov;

1989/90:SkU17

d. dans le cas d’une demande d’assistance
en vue d’un recouvrement ou de mesures
conservatoires, la nature de la créance fiscale,
les éléments constitutifs de cette créance et
les biens sur lesquels elle peut étre recouvrée;

e. dans le cas d’une demande de notification,
la nature et 1’objet du document å notifier; f.

si la demande est conforme å la législation
et å la pratique administrative de 1’Etat
requérant et si elle est justifiée au regard de
1’Article 19.

2. L’Etat requérant communique å 1’Etat
requis, dés qu’il en a connaissance, tous autres
renseignements relatifs å la demande
d’assistance.

Article 19

Possibilité de décliner une demande

L’Etat requis n’est pas tenu de donner suite
å une demande si 1’Etat requérant n’a pas
épuisé tous les moyens dont il dispose sur son
propre territoire, å moins que leur usage ne
donne lieu å des difficultés disproportionnées.

d. in the case of a request for assistance in
recovery or measures of conservancy, the nature
of the tax claim, the components of the
tax claim and the assets from which the tax
claim may be recovered;

e. in the case of a request for service of
documents, the nature and the subject of the
document to be served;

f. whether it is in conformity with the law
and administrative practice of the applicant
State and whether it is justified in the light of
the requirements of Article 19.

2. As soon as any other information relevant
to the request for assistance comes to
its konwledge, the applicant State shall forward
it to the requested State.

Article 19

Possibility of declining a request

The requested State shall not be obliged to
accede to a request if the applicant State has
not pursued all means available in its own
territory, except where recourse to such
means would give rise to disproportionate
difficulty.

Article 20

Suite réservée å la demande d’assistance

1. S’il est donné suite å la demande d’assistance,
1’Etat requis informe 1’Etat requérant,
dans les plus brefs délais, des mesures prises
ainsi que du résultat de son assistance.

2. Si la demande est rejetée, TEtat requis en
informe 1’Etat requérant dans les plus brefs
délais, en lui indiquant les motifs du rejet.

3. Si, dans le cas d’une demande de renseignement,
1’Etat requérant a précisé la
forme sous laquelle il souhaite recevoir le
renseignement et 1’Etat requis est en mesure
de le faire, ce dernier fournira le renseignement
dans la forme souhaitée.

Article 20

Response to the request for assistance

1. If the request for assistance is complied
with, the requested State shall inform the
applicant State of the action taken and of the
result of the assistance as soon as possible.

2. If the request is declined, the requested
State shall inform the applicant State of that
decision and the reason för it as soon as possible.

3. If, with respect to a request for information,
the applicant State has specified the
form in which it wishes the information to be
supplied and the requested State is in a position
to do so, the requested State shall supply
it in the form requested.

d) vid framställning om handräckning för
indrivning eller säkringsåtgärder, arten och
sammansättningen av skattefordran samt de
tillgångar som kan tas i anspråk vid indrivningen; e)

vid framställning om delgivning, slag av
handling som skall delges och vad denna avser; 0

huruvida framställningen är i överensstämmelse
med lagstiftning och administrativ
praxis i den ansökande staten samt huruvida
den är berättigad med hänsyn till de i
artikel 19 angivna kraven.

2. Så snart den ansökande staten får kännedom
om ytterligare omständigheter av betydelse
för framställningen skall den anmodade
staten underrättas härom.

Artikel 19

Möjlighet att avslå framställning

Den anmodade staten är inte skyldig att
efterkomma en framställning, om den ansökande
staten inte prövat alla de möjligheter
som står till dess förfogande inom dess eget
område, utom i de fall då vidtagandet av
sådana åtgärder skulle medföra oproportionerligt
stora svårigheter.

Artikel 20

Svar på framställning om handräckning

1. Bifalls framställning om handräckning
skall den anmodade staten snarast möjligt
underrätta den ansökande staten om de åtgärder
som har vidtagits och resultatet av
handräckningen.

2. Avslås framställningen skall den anmodade
staten snarast möjligt underrätta den
ansökande staten om beslutet och skälen för
detta.

3. Har den ansökande staten, i en handräckningsframställning
gällande upplysningar,
särskilt angett i vilken form upplysningarna
önskas, skall den anmodade staten, om
den har möjlighet därtill, meddela upplysningarna
i önskad form.

1989/90:SkU17

Article 21

Protection des personnes et limites de 1’obligation
d assistance

1. Aucune disposition de la présente Convention
ne peut étre interprétée comme limitant
les droits et garanties accordés aux personnes
pär la législation ou la pratique administrative
de 1’Etat requis.

2. Sauf en ce qui concerne l’Article 14, les
dispositions de la présente Convention ne
peuvent étre interprétées comme imposant å
1'Etat requis 1’obligation:

a. de prendre des mesures qui dérogent å sa
législation ou å sa pratique administrative,
ou å la législation ou å la pratique administrative
de 1’Etat requérant;

b. de prendre des mesures qu’il estime contraires
å 1’ordre public ou å ses intéréts essentiel; c.

de fournir des renseignements qui ne
pourraient étre obtenus sur la base de sa législation
ou de sa pratique administrative, ou de
la législation ou de la pratique administrative
de l’Etat requérant;

d. de fournir des renseignements qui révéleraient
un secret commercial, industriel,
professionnel ou un procédé commercial, ou
des renseignements dont la communication
serait contraire å 1’ordre public ou å ses intéréts
essentiels;

e. d’accorder une assistance si et dans la
mesure ou il estime que 1’imposition de 1’Etat
requérant est contraire aux principes d’imposition
généralement admis ou aux dispositions
d’une convention en vue d’éviter la
double imposition ou de toute autre convention
qu’il a conclue avec 1’Etat requérant;

f. d’accorder une assistance si 1’application
de la présente Convention devait aboutir å
une discrimination entre un ressortissant de
1’Etat requis et les ressortissants de l’Etat requérant
qui se trouvent dans la méme situation.

Article 21

Protection of persons and limits to the obligation
to provide assistance

1. Nothing in this Convention shall affect
the rights and safeguards secured to persons
by the laws or administrative practice of the
requested State.

2. Except in the case of Article 14, the
provisions of this Convention shall not be
construed so as to impose on the requested
State the obligation:

a. to carry out measures at variance with its
own laws or administrative practice or the
laws or administrative practice of the applicant
State;

b. to carry out measures which it considers
contrary to public policy (ordre public) or to
its essential interests;

c. to supply information which is not obtainable
under its own laws or its administrative
practice or under the laws of the applicant
State or its administrative practice;

d. to supply information which would disclose
any trade, business, industrial, commercial
or professional secret, or trade process,
or information the disclosure of which
would be contrary to public policy (ordre
public) or to its essential interests;

e. to provide administrative assistance if
and insofar as it considers the taxation in the
applicant State to be contrary to generally
accepted taxation principles or to the provisions
of a convention for the avoidance of
double taxation, or of any other convention
which the requested State has concluded with
the applicant State;

f. to provide assistance if the application of
this Convention would lead to discrimination
between a national of the requested State
and nationals of the applicant State in the
same circumstances.

Artikel 21

Skydd för personer och begränsning av skyldigheten
att bevilja handräckning

1. Denna konvention påverkar inte de rättigheter
och det skydd som tillkommer personer
enligt den anmodade statens lagstiftning
eller administrativa praxis.

2. Utom i fråga om artikel 14 skall bestämmelserna
i denna konvention inte anses medföra
skyldighet för den anmodade staten att

a) vidta åtgärder som avviker från lagstiftning
eller administrativ praxis i denna stat
eller i den ansökande staten;

b) vidta åtgärder som enligt den anmodade
statens uppfattning strider mot allmänna
hänsyn (ordre public) eller mot dess väsentliga
intressen;

c) lämna upplysningar som inte är tillgängliga
enligt lagstiftning eller administrativ
praxis i denna stat eller i den ansökande staten; d)

lämna upplysningar som skulle röja handels-,
affärs-, industri- eller yrkeshemlighet
eller kommersiell hemlighet eller i näringsverksamhet
nyttjat förfaringssätt eller upplysningar,
vilkas överlämnande skulle strida
mot allmänna hänsyn (ordre public) eller mot
dess väsentliga intressen;

e) lämna handräckning, om och i den mån
den anser att beskattningen i den ansökande
staten strider mot allmänt gällande beskattningsprinciper,
eller mot bestämmelserna i
ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning
eller annat avtal som ingåtts mellan den
anmodade staten och den ansökande staten;

0 lämna handräckning, om tillämpningen
av denna konvention skulle leda till diskriminering
mellan en medborgare i den anmodade
staten och medborgare i den ansökande
staten under samma förhållanden.

1989/90: SkU 17

Article 22

Secret

1. Les renseignements obtenus par une
Partie en application de la présente Convention
sont tenus secrets dans les mémes conditions
que celles prévues pour les renseignements
obtenus en application de la législation
de cette Partie ou dans les conditions relatives
au secret prévues dans la Partie qui les a
fournis, lorsque ees derniéres conditions sont
plus contraignantes.

2. Ces renseignements ne sont communiqués
en tout cas qu’aux personnes ou autorités
(y compris les tribunaux et les organes
administratifs ou de surveillance) concernées
pär 1'établissement, la perception ou le recouvrement
des impöts de cette Partie, par
les procédures ou les poursuites pénales concernant
ces impöts, ou par les décisions sur
les recours se rapportant å ces impöts. Seules
lesdites personnes et autorités peuvent utiliser
ces renseignements et uniquement aux
fins indiquées ci-dessus. Elles peuvent, nonobstant
les dispositions du paragraphe 1, en
faire état au cours d’audiences publiques de
tribunaux ou dans des jugements concernant
lesdits impöts, sous réserve de 1’autorisation
préalable de 1’autorité compétente de la Partie
qui a fourni les renseignements; toutefois,
deux ou plusieurs Parties peuvent, d’un commun
accord, renoncer å la condition de l’autorisation
préalable.

3. Lorsqu’une Partie a formulé une réserve
prévue å 1’Article 30, paragraphe 1, alinéa

(a), toute autre Partie qui obtient des renseignements
de la premiére Partie ne peut pas les
utiliser pour un impöt indus dans une catégorie
qui a fait 1’objet de la réserve. De
méme, la Partie ayant formulé la réserve ne
peut pas utiliser, pour un impöt indus dans
la catégorie qui fait 1’objet de la réserve, les
renseignements obtenus en vertu de la présente
Convention.

4. Nonobstant les dispositions des paragraphes
1, 2 et 3, les renseignements obtenus
par une Partie peuvent étre utilisés å d’autres
fins lorsque 1’utilisation de tels renseignements
å de telles fins est possible selon la
législation de la Partie qui fournit les renseignements
et que 1’autorité compétente de cette

Article 22

Secrecy

1. Any information obtained by a Party
under this Convention shall be treated as secret
in the same manner as information obtained
under the domestic laws of that Party,
or under the conditions of secrecy applying in
the supplying Party if such conditions are
more restrictive.

2. Such information shall in any case be
disclosed only to persons or authorities (including
courts and administrative or supervisory
bodies) involved in the assessment, collection
or recovery of, the enforcement or
prosecution in respect of, or the determination
of appeals in relation to, taxes of that
Party. Only the persons or authorities mentioned
above may use the information and
then only for such purposes. They may, notwithstanding
the provisions of paragraph 1,
disclose it in public court proceedings or in
judicial décisions relating to such taxes, subject
to prior authorisation by the competent
authority of the supplying Party. However,
any two or more Parties may mutually agree
to waive the condition of prior authorisation.

3. If a Party has made a reservation provided
för in sub-paragraph a. of paragraph 1
of Article 30, any other Party obtaining information
from that Party shall not use it for the
purpose of a tax in a category subject to the
reservation. Similarly, the Party making such
a reservation shall not use information obtained
under this Convention for the purpose
of a tax in a category subject to the reservation.

4. Notwithstanding the provisions of paragraphs
1, 2 and 3, information received by a
Party may be used for other purposes when
such information may be used for such other
purposes under the laws of the supplying Party
and the competent authority of that Party
authorises such use. Information provided by

Artikel 22

Sekretess

1. Upplysningar som en part erhållit enligt
denna konvention skall behandlas såsom
hemliga på samma sätt som upplysningar
som erhållits enligt denna parts interna lagstiftning
eller i enlighet med sekretessbestämmelserna
i den part som lämnat upplysningarna,
om dessa bestämmelser är mer restriktiva.

2. Sådana upplysningar får under inga omständigheter
yppas för andra än sådana personer
eller myndigheter (häri inbegripna
domstolar och förvaltnings- eller övervakningsorgan)
som fastställer, uppbär eller indriver
denna parts skatter eller handlägger
ärenden i samband med verkställighet av
dessa skatter eller handlägger åtal eller överklaganden
i fråga om dessa skatter. Endast
dessa personer eller myndigheter får använda
upplysningarna och därvid endast för nu angivna
ändamål. De får, utan hinder av bestämmelserna
i punkt 1, yppa dem vid offentligt
domstolsförfarande eller i domstolsavgörande
som har samband med dessa skatter
under förutsättning att den behöriga myndigheten
i den part som lämnat upplysningarna i
förväg samtycker därtill. Två eller flera parter
kan emellertid ömsesidigt komma överens
om att avstå från kravet på sådant samtycke.

3. Om en part har gjort en reservation enligt
artikel 30 punkt 1 a) skall en annan part
som erhåller upplysningar från denna part
inte använda upplysningarna med avseende
på skatt av sådant slag som omfattas av reservationen.
Likaledes skall den part som
gjort reservationen inte använda upplysningar
som erhållits enligt denna konvention med
avseende på skatt av sådant slag som omfattas
av reservationen.

4. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna
1. 2 och 3 får upplysningar som en part
har erhållit användas även för andra ändamål,
om detta kan ske enligt lagstiftningen i
den part som har lämnat upplysningarna och
den behöriga myndigheten i denna part samtycker
till att upplysningarna används för

1989/90: SkU 17

Partie consent å une telle utilisation. Les renseignements
fournis par une Partie å une
autre Partie peuvent étre transmis par celle-ci
å une troisiéme Partie, sous réserve de l’autorisation
préalable de 1’autorité compétente
de la premiére Partie.

Article 23
Procédures

1. Les actions se rapportant aux mesures
prises en vertu de la présente Convention par
1’Etat requis sont intentées exclusivement devant
1’instance appropriée dudit Etat.

2. Les actions se rapportant aux mesures
prises par 1’Etat requérant en vertu de la présente
Convention, en particulier celles qui,
en matiére de recouvrement, concernent
1’existence ou le montant de la créance fiscale
ou le titre qui permet d’en poursuivre 1’exécution,
sont intentées exclusivement devant
1’instance appropriée de ce méme Etat. Si une
telle action est exercée, PEtat requérant en
informe immédiatement PEtat requis et celui-ci
suspend la procédure en attendant la
décision de Pinstance saisie. Toutefois, si
PEtat requérant le lui demande, il prend des
mesures conservatoires en vue du recouvrement.
L’Etat requis peut aussi étre informé
d’une telle action par toute personne intéressée;
dés réception de cette information, il
consultera, s’i! y a lieu, PEtat requérant å ce
sujet.

3. Dés qu’il a été définitivement statué sur
Paction intentée, PEtat requis ou, selon le
cas, PEtat requérant notifie å Pautre Etat la
décision prise et ses effets sur la demande
d’assistance.

Chapitre V

Dispositions spéciales

Article 24

Mise en amre de la Convention

1. Les Parties communiquent entre elles
pour la mise en aeuvre de la présente Convention
par Pintermédiaire de leurs autorités
compétentes respectives; celles-ci peuvent
communiquer directement entre elles å cet

a Party to another Party may be transmitted
by the latter to a third Party, subject to prior
authorisation by the competent authority of
the first-mentioned Party.

Article 23
Proceedings

1. Proceedings relating to measures taken
under this Convention by the requested State
shall be brought only before the appropriate
body of that State.

2. Proceedings relating to measures taken
under this Convention by the applicant State,
in particular those which, in the field of recovery,
concern the existence or the amount
of the tax claim or the instrument permitting
its enforcement, shall be brought only before
the appropriate body of that State. If such
proceedings are brought, the applicant State
shall inform the requested State which shall
suspend the procedure pending the decision
of the body in question. However, the requested
State shall, if asked by the applicant
State, take measures of conservancy to safeguard
recovery. The requested State can also
be informed of such proceedings by any interested
person. Upon receipt of such information
the requested State shall consult on
the matter, if necessary, with the applicant
State.

3. As soon as a final decision in the proceedings
has been given, the requested State
or the applicant State, as the case may be,
shall notify the other State of the decision
and the implications which it has for the request
for assistance.

Chapter V
Special provisions

Article 24

Implementation of the Convention

1. The Parties shall communicate with
each other for the implementation of this
Convention through their respective competent
authorities. The competent authorities
may communicate directly for this purpose

dessa andra ändamål. Upplysningar som en
part har lämnat till en annan part får av den
senare överlämnas till en tredje part under
förutsättning att den behöriga myndigheten i
den förstnämnda parten i förväg samtycker
därtill.

Artikel 23
Rättsliga åtgärder

1. Överklaganden i fråga om åtgärder som
den anmodade staten har vidtagit enligt denna
konvention får ske endast hos vederbörande
myndighet i denna stat.

2. Överklaganden i fråga om åtgärder som
den ansökande staten har vidtagit enligt denna
konvention — särskilt sådana åtgärder i
samband med indrivning, vilka avser förekomsten
av skattefordran eller dess storlek
eller verkställighetstitel — får ske endast hos
vederbörande myndighet i denna stat. Sker
sådana överklaganden skall den ansökande
staten ofördröjligen underrätta den anmodade
staten, som skall uppskjuta åtgärderna till
dess att beslut i ärendet meddelats av den
aktuella myndigheten. Den anmodade staten
skall dock på begäran av den ansökande staten
vidta säkringsåtgärder för att säkerställa
indrivningen. Även den som saken angår kan
meddela den anmodade staten att rättsliga
åtgärder har vidtagits. Sedan sådan underrättelse
har inkommit, skall den anmodade staten,
när detta behövs, rådgöra med den ansökande
staten i ärendet.

3. Så snart ett överklagat ärende har slutligt
avgjorts, skall den anmodade staten eller den
ansökande staten underrätta den andra staten
om avgörandet och dess konsekvenser för
handräckningsframställningen.

Kapitel V

Särskilda bestämmelser

Artikel 24

Kon ventionens genom förande

1. Parterna skall stå i förbindelse med varandra
genom sina behöriga myndigheter för
att tillämpa denna konvention. De behöriga
myndigheterna kan träda i direkt förbindelse
med varandra i detta syfte och kan bemyndi -

3 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 17

1989/90:SkU 17

effet et peuvent autoriser des autorités qui
leur sont subordonnées å agir en leur nom.
Les autorités compétentes de deux ou plusieurs
Parties peuvent fixer d’un commun
accord les modalités d'application de la Convention
en ce qui les concerne.

2. Lorsque 1’Etat requis estime que 1’application
de la présente Convention dans un cas
particulier pourrait avoir des conséquences
indésirables graves, les autorités compétentes
de 1’Etat requis et de 1’Etat requérant se concertent
et s’efforcent de résoudre la situation
par voie d'accord mutuel.

3. Un organe de coordination composé de
représentants des autorités compétentes des
Parties suit, sous 1’égide de 1’OCDE, la mise
en a:uvre de la Convention et ses développements.
A cet eftét, il recommande toute mesure
susceptible de contribuer la realisation
des objectifs généraux de la Convention. En
particulier. il constitue un forum pour 1’étude
de méthodes et procédures nouvelles tendant
å accroitre la coopération internationale en
matiére fiscale et, s’il y a lieu, il recommande
de réviser la Convention ou d’y apporter des
amendements. Les Etats qui ont signé mais
n’ont pas encore ratifié. accepté ou approuvé
la Convention pourront se faire représenter
aux réunions de 1’organe de coordination å
titre d’observateur.

4. Tout Partie peut inviter 1’organe de coordination
å émettre un avis quant å 1’interprétation
des dispositions de la Convention.

5. Si des difficultés ou des doutes surgissent
entre deux ou plusieurs Parties quant å
la mise en aeuvre ou 1’interprétation de la
Convention. les autorités compétentes desdites
Parties s’eflforcent de résoudre la question
par voie d'accord amiable. La décision
est communiquée å 1’organe de coordination.

6. Le Secrétaire Général de 1’OCDE fait
part aux Parties ainsi qu'aux Etats signataires
de la Convention qui ne Pont pas encore ratifiée,
acceptée ou approuvée des avis émis par
1'organe de coordination conformément aux
dispositions du paragraphe 4 ci-dessus et des
accords amiables obtenus en vertu du paragraphe
5 ci-dessus.

and may authorise subordinate authorities to
act on their behalf. The competent authorities
of two or more Parties may mutually
agree on the mode of application of the Convention
among themselves.

2. Where the requested State considers that
the application of this Convention in a particular
case would havé serious and undesirable
consequences, the competent authorities
of the requested and of the applicant State
shall consult each other and endeavour to
resolve the situation by mutual agreement.

3. A co-ordinating body composed of representatives
of the competent authorities of
the Parties shall monitor the implementation
and development of this Convention, under
the aegis of the OECD. To that end, the coordinating
body shall recommend any action
likely to further the general aims of the Convention.
In particular it shall act as a forum
for the study of new methods and procedures
to increase international co-operation in tax
matters and, where appropriate, it may recommend
revisions or amendments to the
Convention. States which havé signed but
not yet ratified, accepted or approved the
Convention are entitled to be represented at
the meetings of the co-ordinating body as
observers.

4. A Party may ask the co-ordinating body
to furnish opinions on the interpretation of
the provisions of the Convention.

5. Where difficulties or doubts arise between
two or more Parties regarding the implementation
or interpretation of the Convention,
the competent authorities of those
Parties shall endeavour to resolve the matter
by mutual agreement. The agreement shall be
communicated to the co-ordinating body.

6. The Secretary General of OECD shall
inform the Parties and the Signatory States
which havé not yet ratified, accepted or approved
the Convention, of opinions furnished
by the co-ordinating body according
to the provisions of paragraph 4 above and of
mutual agreements reached under paragraph
5 above.

ga underlydande myndigheter att handla på
sina vägnar. De behöriga myndigheterna i
två eller flera parter kan ömsesidigt komma
överens om hur konventionen skall tillämpas
dem emellan.

2. Om den anmodade staten anser att konventionens
tillämpning i ett bestämt fall skulle
ha allvarliga och icke önskvärda konsekvenser,
skall de behöriga myndigheterna i
den anmodade och den ansökande staten
rådgöra med varandra och söka lösa frågan
genom ömsesidig överenskommelse.

3. Ett koordineringsorgan sammanställt av
företrädare för parternas behöriga myndigheter
skall under OECD:s överinseende övervaka
tillämpningen och utvecklingen av denna
konvention. I detta syfte skall koordineringsorganet
avge rekommendationer om sådana
åtgärder som är ägnade att främja konventionens
allmänna syften. Det skall speciellt fungera
som ett forum för studiet av nya metoder
och förfaranden för ökat internationellt
samarbete i skattefrågor och vid behov avge
rekommendationer om översyn eller ändring
av konventionen. Stater som har undertecknat
men ännu inte ratificerat, godtagit eller
godkänt konventionen är berättigade att vara
företrädda vid koordineringsorganets sammanträden
som observatörer.

4. En part kan be koordineringsorganet om
utlåtande angående tolkningen av konventionens
bestämmelser.

5. Om mellan två eller flera parter uppkommer
svårigheter eller tvivelsmål i fråga
om tillämpningen eller tolkningen av konventionen
skall de behöriga myndigheterna i
dessa parter söka lösa frågan genom ömsesidig
överenskommelse. Överenskommelsen
skall delges koordineringsorganet.

6. OECD:s generalsekreterare skall underrätta
parterna och de stater som har undertecknat
men ännu inte ratificerat, godtagit
eller godkänt konventionen om sådana utlåtanden
som koordineringsorganet avgivit enligt
punkt 4 och om sådana ömsesidiga överenskommelser
som ingåtts enligt punkt 5.

1989/90: S k U17

Article 25

Langues

Les demandes d'assistance ainsi que les réponses
sont rédigées dans Tune des langues
officielles de 1’OCDE ou du Conseil de 1’Europe
ou dans toute autre langue que les Parties
concernées conviennent bilatéralement
d’employer.

Article 26
Fr ais

Sauf si les Parties concernées en conviennent
autrement par voie bilatérale:

a. les frais ordinaires engagés pour fournir
1’assistance sont å la charge de 1’Etat requis;

b. les frais extraordinaires engagés pour
fournir 1’assistance sont å la charge de 1'Etat
requérant.

Chapitre VI
Dispositions finales

Article 27

Auires accords et arrangements internationau.
x

1. Les possibilités d’assistance prévues par
la présente Convention ne limiteront pas ni
ne seront limitées par celles découlant de
tous accords internationaux et autres arrangements
qui existent ou pourront exister
entre les Parties concernées ou de tous autres
instruments qui se rapportent å la coopération
en maticre fiscale.

2. Par dérogation aux dispositions de la
présente Convention, les Parties, membres
de la Communauté Economique Européenne,
appliquent. dans leurs relations mutuelles,
les régles communes en vigueur dans
cette Communauté.

Article 28

Signature et entrée en vigueur de la Convention 1.

La présente Convention est ouverte å la
signature des Etats membres du Conseil de
1’Europe et des pays Membres de 1'OCDE.
Elle sera soumise å ratification. acceptation

Article 25

Language

Requests for assistance and answers thereto
shall be drawn up in one of the official
languages of the OECD and of the Council of
Europé or in any other language agreed bilaterally
between the Contracting States concerned.

Article 26

Costs

Unless otherwise agreed bilaterally by the
Parties concerned:

a. ordinary costs incurred in providing assistance
shall be borne by the requested State;

b. extraordinary costs incurred in providing
assistance shall be borne by the applicant
State.

Chapter VI
Final provisions

Article 27

Other international agreements or arrangements 1.

The possibilities of assistance provided
by this Convention do not limit, nor are they
limited by, those contained in existing or future
international agreements or other arrangements
between the Parties concerned or
other instruments which relate to co-operation
in tax matters.

2. Notwithstanding the rules of the present
Convention, those Parties which are members
of the European Economic Community
shall apply in their mutual relations the common
rules in force in that Community.

Article 28

Signature and entry into force of the Convention 1.

This Convention shall be open for signature
by the member States of the Council of
Europé and the Member countries of OECD.
It is subject to ratification, acceptance or ap -

Artikel 25

Språk

Framställningar om handräckning och svar
på dessa skall upprättas på något av OECD:s
eller Europarådets officiella språk eller på något
annat språk varom de avtalsslutande staterna
i fråga överenskommit bilateralt.

Artikel 26
Kostnader

Har inte annat överenskommits bilateralt
mellan parterna i fråga gäller följande:

a) den anmodade staten skall svara för sedvanliga
kostnader för utförande av handräckning; b)

den ansökande staten skall svara för sådana
kostnader för utförande av handräckning
som inte kan anses sedvanliga.

Kapitel vi
Slutbestämmelser

Artikel 27

Andra internationella överenskommelser eller
arrangemang

1. Handräckningsmöjligheterna enligt denna
konvention begränsar inte, och begränsas
inte av, handräckningsmöjligheterna enligt
existerande eller framtida internationella
överenskommelser eller andra arrangemang
mellan ifrågavarande parter eller av andra
instrument som hänför sig till samarbete i
skattefrågor.

2. De parter som är medlemmar av Europeiska
ekonomiska gemenskapen skall, utan
hinder av reglerna i denna konvention, i sina
inbördes relationer tillämpa gemenskapens
ikraftvarande gemensamma regler.

Artikel 28

Konventionens undertecknande och ikraftträdande 1.

Denna konvention är öppen att undertecknas
av Europarådets medlemsstater och
OECD:s medlemsländer. Den förutsätter ratifikation,
godtagande eller godkännande.

1989/90:SkU 17

ou approbation. Les instruments de ratification,
d’acceptation ou d’approbation seront
déposés prés de l’un des Dépositaires.

2. La Convention entrera en vigueur le premier
jour du mois qui suit 1’expiration d’une
période de trois mois aprés la date ä laquelle
cinq Etats auront exprimé leur consentement
å étre liés par la Convention conformément
aux dispositions du paragraphe 1.

3. Pour tout Etat membre du Conseil de
1’Europe ou pays Membres de 1’OCDE qui
exprimera ultérieurement son consentement
å étre lié par la Convention, celle-ci entrera
en vigueur le premier jour du mois qui suit
1'expiration d'une période de trois mois aprés
la date du dépöt de 1’instrument de ratification,
d’acceptation ou d’approbation.

Article 29

Application territoriale de la Convention

1. Au moment de la signature ou du dépöt
de son instrument de ratification, d’acceptation
ou d’approbation, chaque Etat peut designer
le ou les territoires auxquels s’app!iquera
la présente Convention.

2. Tout Etat peut, å tout autre moment par
la suite, par une déclaration adressée å l’un
des Dépositaires, étendre 1’application de la
présente Convention å tout autre territoire
désigné dans la déclaration. La Convention
entrera en vigueur å 1’égard de ce territoire le
premier jour du mois qui suit l'expiration
d’une période de trois mois aprés la date de
réception de la déclaration par le Dépositaire.

3. Toute déclaration faite en vertu de l’un
des deux paragraphes précédents pourra ctre
retirée, en ce qui concernc tout territoire désigné
dans cette déclaration, par notification
adressée å l’un des Dépositaires. Le retrait
prendra effét le premier jour du mois qui suit
l'expiration d'une période de trois mois aprés
la date de réception de la notification par le
Dépositaire.

proval. Instruments of ratification, acceptance
or approval shal! be deposited with one
of the Depositaries.

2. This Convention shall enter into force
on the first day of the month following the
expiration of a period of three months after
the date on which five States havé expressed
their consent to be bound by the Convention
in accordance with the provisions of paragraph
1.

3. In respect of any member State of the
Council of Europé or any Member country of
OECD which subsequently expresses its consent
to be bound by it, the Convention shall
enter into force on the first day of the month
following the expiration of a period of three
months after the date of the deposit of the
instrument of ratification, acceptance or approval.

Article 29

Territorial application of the Convention

1. Each State may, at the time of signature,
or when depositing its instrument of ratification,
acceptance or approval, specify the territory
or territories to which this Convention
shall apply.

2. Any State may, at any later date, by a
déclaration addressed to one of the Depositaries,
extend the application of this Convention
to any other territory specified in the
déclaration. In respect of such territory, the
Convention shall enter into force on the first
day of the month following the expiration of
a period of three months after the date of
receipt of such déclaration by the Dcpositary.

3. Any déclaration made under either of
the two preceding paragraphs may, in respect
of any territory specified in such déclaration,
be withdrawn by a notification addressed to
one of the Depositaries. The withdrawal shall
become effective on the first day of the
month following the expiration of a period of
three months after the date of receipt of such
notification by the Depositary.

Ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet
skall deponeras hos endera
depositarien.

2. Denna konvention träder i kraft den
första dagen i den månad som foijer på utgången
av en tidrymd av tre månader efter
den dag när fem stater har uttryckt samtycke
till att vara bundna av konventionen i enlighet
med bestämmelserna i punkt 1.

3. I fråga om Europarådets medlemsstater
och OECD:s medlemsländer som därefter uttrycker
samtycke till att vara bundna av konventionen
skall konventionen träda i kraft
den forsta dagen i den månad som foijer efter
utgången av en tidrymd om tre månader efter
dagen för deponeringen av ratifikations-,
godtagande- eller godkännandeinstrumentet.

Artikel 29

Konventionens territoriella tillämpning

1. Varje stat kan vid undertecknandet av
konventionen eller vid deponeringen av ratifikations-,
godtagande- eller godkännandeinstrumentet
ange det område eller de områden
på vilka denna konvention skall tillämpas.

2. En stat kan vid en senare tidpunkt, genom
att meddela endera depositarien, utvidga
tillämpningen av denna konvention till
område som anges i meddelandet. I fråga om
sådant område skall konventionen träda i
kraft den första dagen i den månad som följer
på utgången av en tidrymd om tre månader
efter den dag då depositarien mottagit meddelandet.

3. Ett meddelande enligt någondera av föregående
punkter kan, i fråga om område
som anges i meddelandet, återtas genom underrättelse
till någondera depositarien. Återtagande
får verkan den första dagen i den
månad som följer på utgången av en tidrymd
om tre månader efter den dag då depositarien
mottagit underrättelsen.

1989/90:SkU17

Article 30

Réserves

1. Tout Etat peut, au moment de la signature
ou au moment du dépöt de son instrument
de ratification, d’acceptation ou d’approbation,
déclarer qu’il se réserve le droit:

a. de n’accorder aucune forme d’assistance
pour les impöts des autres Parties entrant
dans Tune quelconque des catégories énumérées
å 1’Article 2, paragraphe 1, alinéa (b)
å condition que ladite Partie n’ait indus dans
1’Annexe A de la Convention aucun de ses
propres impöts entrant dans cette catégorie;

b. de ne pas accorder d’assistance en matiére
de recouvrement de créances fiscales
quelconques, ou de recouvrement d’amendes
administratives soit pour tous les impöts soit
seulement pour les impöts d’une ou plusieurs
des catégories énumérées å 1’Article 2, paragraphe
1.

c. de ne pas accorder d’assistance en rapport
avec des créances fiscales qui existent
déjå å la date d'entrée en vigueur de la Convention
pour cet Etat ou, si une réserve a. au
préalable, été faite en vertu de 1’alinéa (a) ou

(b) ci-dessus, å la date du retrait d’une telle
réserve au sujet des impöts de la catégorie en
question;

d. de ne pas accorder d’assistance en matiére
de notification de documents soit pour
tous les impöts soit seulement pour les impöts
d’une ou plusieurs des catégories énumérées
å 1’Article 2, paragraphe 1;

e. de ne pas accepter les notifications par
voie postale prévues å 1’Article 17, paragraphe
3.

2. Aucune autre réserve n’est admise.

3. Toute Partie peut, apres 1’entrée en vigueur
de la Convention å son égard, formuler
une ou plusieurs réserves visées au paragraphe
1 dont elle n’avait pas fait usage lors
de la ratification, acceptation ou approbation.
De telles réserves entreront en vigueur
le premier jour du mois qui suit 1’expiration
d’une période de trois mois aprés la date de
réception de la réserve par l’un des Dépositaires.

4. Toute Partie qui a formulé une réserve
en vertu des paragraphes 1 et 3 peut la retirer

Article 30
Reservations

1. Any State may, at the time of signature
or when depositing its instrument of ratification,
acceptance or approval or at any later
date, declare that it reserves the right:

a. not to provide any form of assistance in
relation to the taxes of other Parties in any of
the categories listed in sub-paragraph (b) of
paragraph 1 of Article 2, provided that it has
not included any domestic tax in that category
under Annex A of the Convention;

b. not to provide assistance in the recovery
of any tax claim, or in the recovery of an
administrative fine, for all taxes or only for
taxes in one or more of the categories listed in
paragraph 1 of Article 2;

c. not to provide assistance in respect of
any tax claim, which is in existence at the
date of entry into force of the Convention in
respect of that State or, where a reservation
has previously been made under sub-paragraph
(a) or (b) above, at the date of withdrawal
of such a reservation in relation to
taxes in the category in question;

d. not to provide assistance in the service
of documents for all taxes or only för taxes in
one or more of the categories listed in paragraph
1 of Article 2;

e. not to permit the service of documents
through the post as provided for in paragraph
3 of Article 17.

2. No other reservation may be made.

3. After the entry into force of the Convention
in respect of a Party, that Party may
make one or more of the reservations listed
in paragraph 1 which it dit not make at the
time of ratification, acceptance or approval.
Such reservations shall enter into force on the
first day of the month following the expiration
of a period of three months after the date
of receipt of the reservation by one of the
Depositaries.

4. Any Party which has made a reservation
under paragraphs 1 and 3 may wholly or part -

Artikel 30
Reservationer

1. Varje stat kan i samband med undertecknandet
eller deponeringen av ratifikations-,
godtagande- eller godkännandeinstrumentet
eller vid en senare tidpunkt meddela
att den förbehåller sig rätten att

a) inte bevilja någon form av handräckning
som avser andra parters skatter av något av
de slag som anges i artikel 2 punkt 1 b),
förutsatt att den inte i konventionens bilaga
A tagit in egna skatter av detta slag;

b) inte bevilja handräckning för indrivning
av skattefordringar eller administrativa pålagor
i fråga om något slags skatter eller endast
i fråga om ett eller flera av de slags skatter
som anges i artikel 2 punkt 1;

c) inte bevilja handräckning med avseende
pä skattefordran som existerade vid den tidpunkt
då konventionen trädde i kraft beträffande
denna stat eller, om en reservation tidigare
har gjorts enligt punkt a) eller b) ovan,
då reservationen med avseende på skatter av
detta slag återtogs;

d) inte bevilja handräckning för delgivning
av handlingar i fråga om något slags skatter
eller endast i fråga om ett eller flera av de
slags skatter som anges i artikel 2 punkt 1;

e) inte tillåta delgivning av handlingar per
post enligt artikel 17 punkt 3.

2. Inga andra reservationer får göras.

3. Sedan konventionen har trätt i kraft beträffande
en part kan denna part göra en eller
flera av de reservationer som anges i punkt 1
som den inte har gjort vid tidpunkten för
ratifikationen, godtagandet eller godkännandet.
Sådana reservationer skall träda i kraft
den första dagen i den månad som följer på
utgången av en tidrymd om tre månader efter
den dag då endera depositarien mottagit reservationen.

4. Varje part som har gjort en reservation
enligt punkt 1 eller 3 kan helt eller delvis

1989/90: SkU 17

en tout ou en partie en adressant une notification
å l’un des Dépositaires. Le retrait
prendra effet å la date de réception de la
notification par le Dépositaire.

5. La Partie qui a formulé r.ne réserve au
sujet d’une disposition de la présente Convention
ne peut prétendre å 1’application de
cette disposition par une autre Partie; toutefois,
elle peut, si la réserve est partielle, prétendre
å 1’application de cette disposition
dans la mesure ou elle Pa acceptée.

Artide 31
Dénonciation

1. Toute Partie peut, å tout moment, dénoncer
la présente Convention en adressant
une notification å l’un des Dépositaires.

2. La dénonciation prendra efTet le premier
jour du mois qui suit 1’expiration d’une période
de trois mois aprés la date de réception
de la notification par le Dépositaire.

3. La Partie qui dénonce la présente Convention
reste liée par 1’Article 22 tant qu’elle
conserve en sa possession des informations,
documents ou autres renseignements obtenus
en application de la Convention.

Article 32

Dépositaires et leurs fonctions

1. Le Dépositaire auprés duquel un aete,
notification ou communication sera accompli
notifiera aux Etats membres du Conseil
de 1’Europe et aux pays Membres de 1’OCDE:

a. toute signature;

b. le dépöt de tout instrument de ratification,
d’acceptation ou d’approbation;

c. toute date d’entrée en vigueur de la présente
Convention conformément aux dispositions
des Artides 28 et 29;

d. toute déclaration formulée en application
des dispositions de 1’Article 4, paragraphe
3 ou de 1'Article 9, paragraphe 3 et le
retrait desdites déclarations;

e. toute réserve formulée en application
des dispositions de 1’Article 30 et le retrait de
toute réserve effectué en application des dis -

ly withdraw it by means of a notification
addressed to one of the Depositaries. The
withdrawal shall take effect on the date of
receipt of such notification by the Depositary
in question.

5. A Party which has made a reservation in
respect of a provision of this Convention
may not require the application of that provision
by any other Party; it may, however, if
its reservation is partial, require the application
of that provision insofar as it has itself
accepted it.

Article 31
Denunciation

1. Any Party may, at any time, denounce
this Convention by means of a notification
addressed to one of the Depositaries.

2. Such denunciation shall become effective
on the first day of the month following
the expiration of a period of three months
after the date of receipt of the notification by
the Depositary.

3. Any Party which denounces the Convention
shall remain bound by the provisions of
Article 22 for as long as it retains in its possession
any documents or information obtained
under the Convention.

Article 32

Depositaries and their functions

1. The Depositary with whom an act, notification
or communication has been accomplished,
shall notify the member States of the
Council of Europé and the Member countries
of OECD of:

a. any signature;

b. the deposit of any instrument of ratification,
acceptance or approval;

c. any date of entry into force of this Convention
in accordance with the provisions of
Artides 28 and 29;

d. any déclaration made in pursuance of
the provisions of paragraph 3 of Article 4 or
paragraph 3 of Article 9 and the withdrawal
of any such déclaration;

c. any reservation made in pursuance of
the provisions of Article 30 and the withdrawal
of any reservation effected in pursu -

återta den genom underrättelse till endera
depositarien. Återtagandet får verkan den
dag då ifrågavarande depositarie mottar
underrättelsen.

5. En part som har gjort en reservation
med avseende på en bestämmelse i denna
konvention får inte kräva att en annan part
skall tillämpa denna bestämmelse; den kan
emellertid, om dess reservation är partiell,
kräva att bestämmelsen tillämpas i den utsträckning
som den själv har godtagit bestämmelsen.

Artikel 31
Uppsägning

1. Varje part kan när som helst säga upp
denna konvention genom underrättelse adresserad
till endera depositarien.

2. Uppsägningen får verkan den forsta dagen
i den månad som följer på utgången av en
tidrymd om tre månader efter den dag depositarien
mottagit underrättelsen.

3. En part som säger upp konventionen
skall forbli bunden av bestämmelserna i artikel
22 så länge som denna part innehar handlingar
eller upplysningar som erhållits enligt
konventionen.

Artikel 32

Depositarierna och deras uppgifter

1. Den depositarie som mottagit instrument,
underättelse eller meddelande skall underrätta
Europarådets medlemsstater och
OECD:s medlemsländer om:

a) undertecknanden;

b) deponeringar av ratifikations-, godtagande-
eller godkännandeinstrument;

c) dagen för ikraftträdandet av denna konvention
enligt bestämmelserna i artiklarna 28

och 29;

d) förklaring enligt bestämmelserna i artikel
4 punkt 3 eller artikel 9 punkt 3 och
återtagande av sådan förklaring;

e) reservationer enligt bestämmelserna i artikel
30 och återtagande av reservation enligt
bestämmelserna i artikel 30 punkt 4;

1989/90:SkU17

positions de 1’Article 30, paragraphe 4;

f. toute notification regue en application
des dispositions de 1’Article 2, paragraphes 3
ou 4,1’Article 3, paragraphe 3, de l’Article 29
ou de 1’Article 31, paragraphe 1;

g. tout autre aete, notification ou communication
ayant trait å la présente Convention.

2. Le Dépositaire qui refoit une communication
ou qui effectue une notification conformément
au paragraphe 1 en informera immédiatement
1’autre Dépositaire.

En foi de quoi, les soussignés, dument autorisés
å cet effet, ont signé la présente Convention.

Fait å Strasbourg, le en frangais et en
anglais, les deux textes faisant également foi,
en deux exemplaires dont l’un sera déposé
dans les archives du Conseil de 1’Europe et
1’autre dans les archives de 1’OCDE. Les Secrétaires
Généraux du Conseil de 1’Europe et
de l’OCDE en communiqueront copie certifiée
conforme å chacun des Etats membres
du Conseil de 1’Europe et des pays Membres
de 1'OCDE.

ance of the provisions of paragraph 4 of Artide
30;

f. any notification received in pursuance of
the provisions of paragraph 3 or 4 of Article
2, paragraph 3 of Article 3, Article 29 or
paragraph 1 of Article 31;

g. any other act, notification or communication
relating to this Convention.

2. The Depositary receiving a communication
or making a notification in pursuance of
the provisions of paragraph 1 shall inform
immediately the other Depositary thereof.

In witness whereof the undersigned, being
duly authorised thereto, havé signed this
Convention.

Done at Strasbourg, the in English
and French, both texts being equally authentic,
in two copies of which one shall be deposited
in the archives of the Council of Europé
and the other in the archives of OECD. The
Secretaries General of the Council of Europé
and of OECD shall transmit certified copies
to each member State of the Council of Europé
and Member country of OECD.

Annexe A Impöts auxquels s’applique la
Convention

(Article 2, paragraphe 2 de la
Convention)

Annexe B Autorités compétentes

(Article 3, paragraphe 1 (d) de la
Convention)

Annexe C Définition du terme «ressortissant»
aux fins de la Convention
(Article 3, paragraphe 1 (e) de la
Convention)

Annex A Taxes to which the Convention
would apply

(Paragraph 2 of Article 2 of the
Convention)

Annex B Competent authorities

(Paragraph 1 (d) of Article 3 of the
Convention)

Annex C Definition of the word “National”
for the purpose of the Convention
(Paragraph 1 (e) of Article 3 of the
Convention)

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1989/90: SkU 17

f) underrättelse enligt bestämmelserna i artikel
2 punkt 3 eller 4, artikel 3 punkt 3,
artikel 29 eller artikel 31 punkt 1;

g) andra handlingar, underrättelser eller
meddelanden som hänför sig till denna konvention.

2. En depositarie som mottar meddelande
eller ger underrättelse enligt bestämmelserna
i punkt 1 skall omedelbart underrätta den
andra depositarien om detta.

Till bekräftelse härav har undertecknade,
därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat
konventionen.

Som skedde i Strasbourg, den på

engelska och franska språket, vilka båda texter
har lika vitsord, i två exemplar, varav det
ena skall deponeras i Europarådets arkiv och
det andra i OEC'D:s arkiv. Generalsekreterarna
i Europarådet respektive OECD skall
översända bestyrkta kopior till alla Europarådets
medlemsstater och OECD:s medlemsländer.

Bilaga A Skatter på vilka konventionen
tillämpas

(Artikel 2 punkt 2 av konventionen) Bilaga

B Behöriga myndigheter

(Artikel 3 punkt 1 d) av konventionen) Bilaga

C Definition av uttrycket "medborgare"
vid tillämpningen av konventionen (Artikel

3 punkt 1 e) av konventionen) -

2 Förslag till
Lag om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Vad i denna lag sägs om skatt gäller även allmän avgift samt ränta på
skatt eller allmän avgift och administrativa pålagor och kostnader i samband
med indrivning.

2 § I fråga om utländsk tull, andra skatter, avgifter och pålagor som av
svensk tullmyndighet uppbärs vid eller i samband med export eller import
av varor gäller denna lag endast i den mån det särskilt anges i lagen
(1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga
eller i 2§ lagen (1973:431) om utredning angående brott mot utländsk
tullag.

3 § Med handräckning avses i denna lag

1. utbyte av upplysningar, häri inbegripet samtidiga skatteutredningar
och deltagande i skatteutredning,

2. bistånd vid indrivning, häri inbegripet säkringsåtgärder, samt

3. delgivning av handlingar.

Handräckning i Sverige åt myndighet i främmande stat
Allmänna bestämmelser

4 § I den mån överenskommelse härom föreligger mellan Sverige och
främmande stat skall utländsk myndighet lämnas biträde med handräckning
i skatteärende.

Riksskatteverket förordnar om handräckning i varje särskilt fall. Om
handräckningen inte sker genom riksskatteverkets försorg, uppdrar verket
åt vederbörande svenska myndighet att ombesörja handräckningen.

5 § Handräckning skall, om inte annat följer av 10 eller 12 §, genomföras
i enlighet med vad som gäller för den svenska skatt som är närmast
jämförlig med den utländska skatt som handräckningen avser.

6 § Handräckning får inte innefatta att svensk myndighet skall

1. vidta åtgärd som avviker från lagstiftning eller administrativ praxis i
Sverige,

2. vidta åtgärd som strider mot allmänna hänsyn eller för Sverige väsentliga
intressen,

3. lämna handräckning, om och i den mån beskattningen i den stat som
begär handräckningen strider mot allmänt gällande beskattningsprinciper
eller mot bestämmelserna i en överenskommelse för undvikande av dubbelbeskattning
eller i annan överenskommelse med den främmande staten.

Handräckning får inte heller innefatta att svensk myndighet skall

1. lämna upplysning som inte är tillgänglig enligt lagstiftning eller
administrativ praxis i Sverige,

2. lämna upplysning som skulle röja handels-, affärs-, industri- eller
yrkeshemlighet eller kommersiell hemlighet eller i näringsverksamhet

1989/90:SkU 17

nyttjat förfaringssätt, om detta skulle kunna leda till allvarligt förfång för 1989/90:SkU 17
näringsidkare i dennes näringsverksamhet,

3. lämna upplysning, om det skulle strida mot allmänna hänsyn eller för
Sverige väsentliga intressen.

7 § Föranleder handräckning talan inför svensk domstol eller myndighet,
äger riksskatteverket ta emot stämning samt själv eller genom ombud
föra talan.

Utredning i Sverige

8 § Riksskatteverket kan, efter framställning från den behöriga myndigheten
i den främmande staten, medge företrädare för utländsk myndighet
att närvara vid skatteutredning i Sverige.

Företrädare som avses i första stycket får inte fatta beslut i frågor som rör
utredningen i Sverige.

9 § I fall då svensk myndighet, efter begäran från utländsk myndighet
eller i anledning av vad som framkommit vid revision eller annan granskning,
till utländsk myndighet översänder uppgift rörande skatt skall uppgiften
även tillställas den som berörs därav för kännedom. 1 sådan underrättelse
skall anges till vilken utländsk myndighet uppgiften översänts.

Underrättelse enligt första stycket får underlåtas, om underrättelsen är
uppenbart obehövlig eller om det kan befaras att underrättelsen skulle försvåra
genomförandet av utländsk myndighets utredning eller beslut i skatteärende.

Indrivning i Sverige

10 § I den mån bestämmelse härom har intagits i överenskommelse mellan
Sverige och främmande stat gäller i fråga om preskription lagstiftningen
i den stat som begärt handräckningen.

11 § Vid indrivning i Sverige av utländsk skatt får åtgärd för att försätta
en betalningsskyldig i konkurs eller att väcka talan vid annan domstol än
förvaltningsdomstol vidtas endast efter särskilt bemyndigande av riksskatteverket.

Ett sådant bemyndigande fordras också för att anta ackordsförslag beträffande
utländsk skatt.

12 § Med fordran på skatt i främmande stat följer ej förmånsrätt enligt
lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Delgivning av handlingar i Sverige

13 § Handling i ärende rörande utländsk skatt delges enligt delgivningslagen
(1970:428). Särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgivning
får, även om det ej följer av bestämmelserna i 3 § nämnda lag. äga rum
om riksskatteverket förordnar om det.

Handräckning i främmande stat
Allmänna bestämmelser

14 § 1 den mån överenskommelse härom föreligger mellan Sverige och

främmande stat får riksskatteverket begära biträde i den främmande staten
med handräckning i skatteärende. 47

15 § Framställning enligt 14 § får göras endast under förutsättning att

1. motsvarande handräckningsåtgärd kan vidtas i Sverige i ett likartat

ärende,

2. framställningen kan göras utan att detta skulle medföra att upplysningar
lämnas som skulle röja handels-, affärs-, industri- eller yrkeshemlighet
eller kommersiell hemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt,
om detta skulle kunna leda till allvarligt förfång för näringsidkare
i dennes näringsverksamhet,

3. framställningen kan göras utan att detta skulle medföra att upplysningar
lämnas, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn
eller för Sverige väsentliga intressen.

16 § Uppgift som erhållits med stöd av överenskommelse mellan Sverige
och främmande stat får ej användas för att ändra eller söka ändring av
svensk skatt, om detta skulle strida mot avtalet i fråga.

Utbyte av upplysningar

17 § Svensk myndighet får hos riksskatteverket hemställa om att verket
begär handräckning i främmande stat för att få del av deklarationer och
andra uppgifter som erfordras i ett svenskt skatteärende.

1 skatteärende som är av väsentligt intresse för beskattningen i Sverige
får svensk myndighet hos riksskatteverket hemställa om att verket begär
handräckning i främmande stat som innebär att företrädare för verket eller
myndigheten får närvara vid skatteutredning i den främmande staten.

Indrivning i främmande stat

18 § Kronofogdemyndighet får hos riksskatteverket hemställa om att
verket begär handräckning i främmande stat för indrivning av svensk
skatt. Hemställan får avse indrivning inte bara hos den skattskyldige utan
även hos arbetsgivare eller annan som är betalningsskyldig enligt svensk
lagstiftning.

Hemställan enligt första stycket får göras endast om beslutet i skatteärendet
är verkställbar i Sverige och fordringen inte kan drivas in i Sverige utan
väsentlig svårighet.

19 § Svensk skatt som har tagits ut genom handräckning i främmande
stat anses i förhållande till den betalningsskyldige ha kommit riksskatteverket
till handa vid tidpunkten för uttagandet.

Delgivning av handlingar i främmande stat

20 § Svensk myndighet, som önskar delgivning i främmande stat av
handling rörande svensk skatt, skall hos riksskatteverket hemställa om att
verket begär handräckning för sådan delgivning.

1 den män bestämmelse härom har intagits i överenskommelse mellan
Sverige och främmande stat får svensk myndighet, utan hinder av vad som
föreskrivs i första stycket, ombesörja delgivning med person i den främmande
staten genom att sända handlingen med posten enligt vad som sägs
i 3 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

Gemensamma bestämmelser

21 § Är ett ärende enligt denna lag av särskild betydelse eller annars av
sådan beskaffenhet att det bör avgöras av regeringen, skall riksskatteverket
med eget yttrande överlämna ärendet dit.

1989/90:SkU 17

22 § Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får inte överklagas.

1989/90: SkU 17

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2. Genom lagen upphävs lagen (1978:352) om utredning i utländskt
skatteärende.

3. Genom lagen upphävs vidare

— kungörelsen (1941:999) angående särskilt förfarande för erhållande
av handräckning i Amerikas Förenta Stater i vissa beskattningsärenden,

— kungörelsen (1941:1000) angående handräckning på begäran av myndighet
i Amerikas Förenta Stater i vissa beskattningsärenden,

— kungörelsen (1958:381) angående förfarandet för erhållande av
handräckning för indrivning i Belgien av svensk skatt,

— kungörelsen (1958:382) angående handräckning åt belgisk myndighet
i beskattningsärende,

— förordningen (1973:630) om handläggningen av vissa handräckningsärenden,
samt

— förordningen (1978:724) om tillämpning av avtal mellan Sverige,
Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden.

4. Vad i lagen sägs om överenskommelse med främmande stat gäller inte,
förutom bestämmelserna i 4, 14, 21 och 22 §§, avtalet den 14 maj 1935 med
Tyska Riket angående handräckning i beskattningsärenden.

4 Riksdagen 1989190. 6 sand. Nr 17

3 Förslag till

1989/90:SkU 17

Lag om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk
skatt, tull och annan allmän avgift

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1969:200) om uttagande av
utländsk skatt, tull och annan allmän avgift' samt lagen skall ha följande
lydelse.

Lag om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga

Nuvarande lydelse

I den mån utländsk skatt, tull eller
annan avgift enligt överenskommelse
mellan Sverige och främmande
stat får uttagas här i riket får
Konungen förordna, att skatten eller
avgiften skal! uppbäras och indrivas i
samma ordning som svensk skatt,
tull eller annan allmän avgift, och bestämma
villkoren för uppbörden och
indrivningen.

Föreslagen lydelse

I den mån utländsk tull, annan
skatt, avgift eller pålaga som av tullmyndighet
uppbärs vid eller i samband
med export eller import av varor
enligt överenskommelse mellan
Sverige och främmande stat får tas
ut här i riket skall bestämmelserna i

1. 3—5§§, 6§ första stycket, 7,
10— 12samt 16 §§ lagen (1989:000)
om ömsesidig handräckning i skatteärenden
äga motsvarande tillämpning.
Härvid skall vad som i dessa
bestämmelser sägs om riksskatteverket
i stället avse generaltullstyrelsen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2. Vad i 4 § andra stycket lagen (1989:000) om ömsesidig handräckning i
skatteärenden sägs gäller inte avtalet den 18 december 1972 om ömsesidigt
bistånd i tullfrågor.

1 Senaste lydelse 1973:432.

4 Förslag till

1989/90:SkU17

Lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående
brott mot utländsk tullag

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1973:431) om utredning angående
brott mot utländsk tullag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna om förundersökning
och tvångsmedel i lagen
(1960:418) om straff för varusmuggling
samt i 23, 27 och 28 kap.
rättegångsbalken äger motsvarande
tillämpning. Bestämmelse, vars
tillämpning förutsätter att misstanke
föreligger mot någon, får dock ej
tillämpas. Tvångsmedel får ej användas
i syfte att möjliggöra förverkande
av egendom.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i I, 4—9, 13 och
16 §§ lagen (1989:000) om ömsesidig
handräckning i skatteärende
samt bestämmelserna om förundersökning
och tvångsmedel i lagen
(1960:418) om straff för varusmuggling
samt i 23, 27 och 28 kap.
rättegångsbalken äger motsvarande
tillämpning. Bestämmelse, vars
tillämpning förutsätter att misstanke
föreligger mot någon, får dock
ej tillämpas. Tvångsmedel får ej användas
i syfte att möjliggöra förverkande
av egen dom. Vad som i ovan
nämnda bestämmelser i lagen
(1989:000) om ömsesidig handräckning
i skatteärenden sägs om rikss
kat teverket skall härvid i stället avse
genera!t ullstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

5 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 61 § 1 och 2 mom. uppbördslagen (1953:272)'
skall upphöra att gälla den 1 januari 1990.

1989/90:SkU17

1 Senaste lydelse av
61 § 1 mom. 1986:1288
61 § 2 mom. 1981:839.

6 Förslag till

1989/90: S k U17

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 och 4 §§ sekretesslagen (1980:100)'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

3§

Sekretess för uppgift i mål eller ärende i domstols rättskipande eller
rättsvårdande verksamhet upphör att gälla i målet eller ärendet, om uppgiften
förebringas vid offentlig förhandling i samma mål eller ärende.

Förebringas sekretessbelagd uppgift
som avses i första stycket vid
förhandling inom stängda dörrar,
består sekretessen under den fortsatta
handläggningen, om domstolen
inte förordnar annat. Sedan
domstolen har skilt målet eller
ärendet från sig, består sekretessen
endast om domstolen i domen eller
beslutet har förordnat om det. Sådant
förordnande skall alltid meddelas
för uppgift för vilken sekretess
gäller enligt 9 kap. 3 § andra stycket,
om det skulle strida mot avtal
som avses där att uppgiften röjs.

Fullföljs talan i mål eller ärende vari domstol har meddelat förordnande
om att sekretess för uppgift skall bestå, skall den högre rätten pröva förordnandet
när den skiljer målet eller ärendet från sig.

4§

Sekretess för uppgift i mål eller ärende i domstols rättskipande eller
rättsvårdande verksamhet upphör att gälla i målet eller ärendet, om
uppgiften tas in i dom eller annat beslut i samma mål eller ärende.

Första stycket tillämpas inte, om
domstolen i domen eller beslutet
har förordnat att sekretessen skall
bestå. Sådant förordnande får inte
omfatta domslutet eller motsvarande
del av annat beslut, såvida inte
rikets säkerhet eller annat intresse
av synnerlig vikt oundgängligen påkallar
det. Angår målet eller ärendet
någons civila rättigheter och
skyldigheter eller anklagelse mot
någon för brott, gäller dessutom att
förordnande som omfattar domslut
eller motsvarande del av annat beslut
får meddelas endast om riket
befinner sig i krig eller krigsfara el -

Första stycket tillämpas inte, om
domstolen i domen eller beslutet
har förordnat att sekretessen skall
bestå. Sådant förordnande skall alltid
meddelas för uppgift för vilken
sekretess gäller enligt 9 kap. 3§
andra stycket, om det skulle strida
mot avtal som avses där att uppgiften
röjs. Förordnande att sekretessen
skall bestå får inte omfatta
domslutet eller motsvarande del av
annat beslut, såvida inte rikets säkerhet
eller annat intresse av synnerlig
vikt oundgängligen påkallar
det. Angår målet eller ärendet någons
civila rättigheter och skyldig -

1 Lagen omtryckt 1488:9.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU17

ler andra utomordentliga, av krig heter eller anklagelse mot någon för

föranledda förhållanden råder. brott, gäller dessutom att förord nande

som omfattar domslut eller
motsvarande del av annat beslut får
meddelas endast om riket befinner
sig i krig eller krigsfara eller andra
utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden råder.

Har domstol meddelat förordnande enligt andra stycket, gäller sekretessen
också hos domstol eller annan myndighet som får del av domen eller
beslutet. Denna bestämmelse tillämpas dock inte, om en sekretessbestämmelse
till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos
mottagaren.

Fullföljs talan mot dom eller beslut vari domstol har meddelat förordnande
enligt andra stycket, skall den högre rätten pröva förordnandet när
den skiljer målet eller ärendet från sig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

7 Förslag till

1989/90:SkU17

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § rättegångsbalken skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.
!§'

Förhandling vid domstol skall vara offentlig.

Kan det antagas att vid förhandling
kommer att förebringas uppgift,
för vilken hos domstolen gäller
sekretess som avses i sekretesslagen
(1980:100), må rätten, om det bedömes
vara av synnerlig vikt att
uppgiften ej röjes, förordna att förhandlingen
i vad den angår uppgiften
skall hållas inom stängda
dörrar. Även i annat fall må förhandling
hållas inom stängda
dörrar, om sekretessen gäller enligt
7 kap. 22 §, 8 kap. 17 § eller 9 kap.
15 eller 16 § sekretesslagen eller, i
vad avser domstolsförhandling under
förundersökning i brottmål eller
därmed likställt mål eller ärende,
enligt 5 kap. 1 § eller 9 kap. 17 §
samma lag. Förhandling skall alltid
hållas inom stängda dörrar, om sekretessen
gäller enligt 9 kap. 3 § andra
stycket samma lag och det skulle
strida mot avtal som avses där att
uppgiften röjes vid förhandlingen.

Förhör med den som är under femton år eller lider av sinnessjukdom,
sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten må hållas inom
stängda dörrar.

Är eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom
stängda dörrar, vare det gällande.

Kan det antagas att vid förhandling
kommer att förebringas uppgift,
för vilken hos domstolen gäller
sekretess som avses i sekretesslagen
(1980:100), må rätten, om det bedömes
vara av synnerlig vikt att
uppgiften ej röjes, förordna att förhandlingarna
i vad den angår uppgiften
skall hållas inom stängda
dörrar. Även i annat fall må förhandling
hållas inom stängda
dörrar, om sekretessen gäller enligt
7 kap. 22 §, 8 kap. 17 § eller 9 kap.
15 eller 16 § sekretesslagen eller, i
vad avser domstolsförhandling under
förundersökning i brottmål eller
därmed likställt mål eller ärende,
enligt 5 kap. 1 § eller 9 kap. 17 §
samma lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1 Senaste lydelse 1980:101.

Motionen

1989/90:Sk38 av Gösta Lynga och Krister Skånberg (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1989/90:14 i dess nuvarande form,

2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna att konventioner
som skall tillämpas i Sverige skall vara klara och tydliga för svenska medborgare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att offentlighetsprincipen
vid svenska domstolar inte får åsidosättas,

4. att riksdagen hos regeringen begär en ny proposition där de i yrkandena
2 och 3 angivna kraven beaktats.

Yttrande

Konstitutionsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet har fogats som bilaga
till betänkandet.

Utskottet

I propositionen föreslås att Sverige tillträder en ny konvention om handräckning
i skatteärenden, nedan benämnd Europarådskonventionen. Konventionen
innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar, delgivning av
handlingar samt indrivning och säkring av skattefordringar. Den har utarbetats
inom Europarådet och OECD på bl.a. svenskt initiativ och överensstämmer
i stora delar med det nu gällande nordiska handräckningsavtalet.
Avsikten är att konventionen skall gälla direkt i Sverige.

I propositionen föreslås vidare att den reglering av handräckningen i skatteärenden
som nu finns i lagen om utredning i skatteärenden och lagen om
uttagande av utländsk skatt, tull och annan allmän avgift samt olika förordningar
ersätts med en ny lag om ömsesidig handräckning i skatteärenden.
Enligt den nya lagen skall handräckning i Sverige med visst undantag genomföras
i enlighet med vad som gäller för motsvarande svenska skatt och en
förutsättning för framställning om handräckning i främmande stat skall enligt
lagen vara att motsvarande åtgärd kan vidtas i Sverige i ett likartat
ärende. I lagen finns också andra begränsningar i de svenska myndigheternas
möjligheter att biträda utländska myndigheter. Svensk myndighet får
t.ex. inte lämna handräckning om beskattningen i den andra staten strider
mot allmänt gällande beskattningsprinciper och inte heller lämna upplysning
som röjer handels-, affärs-, industri- eller yrkeshemlighet om detta skulle
leda till allvarligt förfång för näringsidkaren. Lagen gäller också vid handräckning
enligt Europarådskonventionen.

Propositionen innehåller också förslag om ändringar i rättegångsbalken
och sekretesslagen för att säkerställa att sekretessen för uppgift som erhållits
enligt avtal med främmande stat inte bryts i samband med domstolsförfarande.
Bl.a. åläggs domstolarna att hålla muntlig förhandling inom stängda
dörrar i vissa fall.

I motion Sk38 motsätter sig Gösta Lynga och Krister Skånberg (båda mp)

1989/90:SkU17

att Sverige tillträder Europarådskonventioner!. Motionärerna anser att förslaget
att domstolarna skall åläggas att hålla muntlig förhandling inom
stängda dörrar i vissa fall utgör en icke godtagbar inskränkning i den grundlagsfästa
offentligheten vid domstolsförhandlingar och att en konvention
som är avfattad på engelska och franska inte bör tillåtas gälla direkt i Sverige.
De hemställer att riksdagen avslår propositionen och begär ett nytt förslag
samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att konventioner
som tillämpas i Sverige skall vara klara och tydliga för svenska medborgare
och att offentlighetsprincipen vid svenska domstolar inte får åsidosättas.

Utskottet behandlar först frågan om domstolarnas skyldighet att i vissa fall
hålla muntlig förhandling inom stängda dörrar.

I artikel 22 i Europarådskonventionen finns bestämmelser som syftar till
att fastställa ett absolut minimikrav vad gäller sekretessen. Bl.a. anges att
information som erhållits med stöd av konventionen inte får yppas vid offentliga
domstolsförhandlingar eller tas in i domstolsavgöranden utan samtycke
från den uppgiftslämnande staten. För de fall då samtycke inte kan
erhållas utgör detta stadgande ett hinder för Sveriges möjligheter att effektivt
delta i det kommande samarbetet kring konventionen.

För att komma till rätta med problemet föreslås att svenska domstolar
skall vara skyldiga att hålla förhandling inom stängda dörrar i de fall då sekretess
gäller för en uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
uppgiften erhållits med stöd av avtal med en främmande stat och ett
röjande av uppgiften skulle strida mot avtalet. Vidare föreslås ändringar i
sekretesslagen som gör det obligatoriskt att meddela sekretessförordnande
beträffande uppgifter som förebringats vid en sådan muntlig förhandling eller
tagits in i dom eller beslut.

De föreslagna ändringarna berör främst skattemålen i de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Dessa får redan i dag förordna om stängda dörrar så snart
det kan antas att det kommer att förebringas uppgifter som är sekretessbelagda,
och det torde vara regel att så sker. Genom det nya stadgandet blir
det obligatoriskt med stängda dörrar i nu avsedda fall. När det gäller skattebrottmål
får de föreslagna bestämmelserna en mycket begränsad användning.
Uppgifter som erhålls med stöd av Europarådskonventionen får nämligen
inte användas i brottmål med mindre än att den uppgiftslämnande staten
lämnat sitt medgivande härtill. En stat som ger ett sådant medgivande torde
normalt också medge att uppgiften används vid en offentlig förhandling. I
de fall så inte sker kan stadgandet emellertid komma att få betydelse. Vidare
bör anmärkas att stadgandet avser endast den del av förhandlingen som berör
de aktuella uppgifterna.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande tillstyrkt dessa förslag. Yttrandet,
1989/90:KU3y, är fogat som bilaga till detta betänkande.

Enligt utskottets mening innefattar de föreslagna ändringarna i rättegångsbalken
och sekretesslagen ett mycket begränsat ingrepp i domstolsoffentligheten.
Med hänsyn till att ändringarna har betydelse för Sveriges möjligheter
att på ett effektivt sätt kunna delta i det internationella samarbetet
på skatteområdet bör förslaget enligt utskottets uppfattning accepteras.

1989/90: SkU17

5 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 17

Utskottet övergår härefter till motionärernas invändningar mot lagstiftningstekniken.

Frågan om konventioner på utländska språk bör gälla i Sverige eller omformas
till svensk lagtext har behandlats av konstitutionsutskottet i ett yttrande
till lagutskottet med anledning av Sveriges tillträde av 1980 års fördrag
om internationell järnvägstrafik. Konstitutionsutskottet uttalade (KU
1984/85:4y) att konventioner på utländska språk bör omformas till svensk
lagtext men att de kan tillåtas gälla direkt när särskilda skäl föreligger, såsom
exempelvis att reglerna huvudsakligen riktar sig till myndigheter eller särskilda
grupper av enskilda för vilka det inte kan antas innebära några svårigheter
att ta del av konventionstexten.

Lagrådet har i sitt yttrande i detta ärende tagit upp den valda lagstiftningstekniken.
Lagrådet noterar att den delvisa transformeringen i den nya handräckningslagen
gör regleringen mer lättillgänglig för både enskilda och myndigheter
men att den också ger upphov till svårigheter. Att försöka komma
till rätta med dessa svårigheter genom att bygga ut handräckningslagen med
ytterligare bestämmelser från Europarådskonventionen stupar enligt lagrådets
bedömning på att handräckningslagen skall tillämpas på en stor mängd
överenskommelser. Lagrådet har därför övervägt möjligheten att samordna
bestämmelserna i konventionen och handräckningslagen genom att låta endast
vissa av konventionens bestämmelser gälla som svensk lag men har funnit
att också detta är förenat med betydande svårigheter och att risken är stor
att vissa bestämmelser därmed skulle tillmätas en särskild betydelse medan
andra, som kunde framstå som lika viktiga, utelämnas. Sedan lagrådet konstaterat
att rättssäkerheten tryggats genom bestämmelserna i den föreslagna
handräckningslagen, att det finns uttalanden i propositionen som kan tjäna
till ledning för rättstillämpningen beträffande konventionen och att förutsättningarna
för en enhetlig rättstillämpning är goda eftersom bestämmelserna
i första hand skall tillämpas av riksskatteverket har lagrådet godtagit
den valda lagstiftningstekniken.

Konstitutionsutskottet delar i huvudsak lagrådets bedömning av lagstiftningstekniken.

Utskottet konstaterar att tekniken att låta konventionen gälla i Sverige
och samtidigt ta in bestämmelser av vikt för den enskilde i en ny handräckningslag
gör regleringen mer lättillgänglig för myndigheterna och de enskilda.
Detta gäller inte bara tillämpningen av Europarådskonventionen
utan också tillämpningen av de många andra avtalen på området. Som lagrådet
framhållit är det inte möjligt att bygga ut den nya handräckningslagen
med ytterligare bestämmelser från konventionen utan att denna fördel med
lagen går förlorad. Att omforma konventionen till svensk lagtext som skall
gälla vid sidan av den nya handräckningslagen för också med sig problem.
Bl.a. skulle de av lagrådet påtalade samordningsproblemen komma att accentueras.
Utskottet anser att den i propositionen valda lösningen bör godtas.

Utskottet tar härefter upp den av konstitutionsutskottet väckta frågan hur
konventionens bilaga A bör införlivas med svensk rätt.

Europarådskonventionen bygger på att de anslutna staterna anmäler de

1989/90:SkU17

skatter och avgifter som de önskar att konventionen skall omfatta till depositarierna
i Europarådet och OECD. Avsikten är att de skatter och avgifter
som anmälts skall finnas förtecknade i bilaga A till konventionen. En första
anmälan sker när konventionen tillträds och efterföljande ändringar träder
i kraft med tre månaders fördröjning. I anmälan delas skatterna upp i de
grupper som finns angivna i artikel 2 punkt 1. Grupperna är av typen skatt
på inkomst och vinst, skatt på förmögenhet etc. och ligger till grund för konventionens
reservationssystem. Bilaga A föreligger således ännu inte utan
upprättas efter hand genom förteckningar från de tillträdande staterna. I
propositionens förslag till lag om konventionen anges att förteckningen i bilaga
A skall införlivas med svensk rätt genom ett tillkännagivande av regeringen.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande påtalat att bilaga A har sådana
inslag av normgivning att den bör införlivas med svensk rätt genom lagreglering
för att det inte skall råda någon tvekan om att förfarandet står i överensstämmelse
med regeringsformen.

Enligt utskottets mening bör den åsyftade lagregleringen av bilaga A utformas
på olika sätt för de svenska resp. de utländska skatterna. När det gäller
frågan vilka svenska skatter och avgifter som bör omfattas delar utskottet
den bedömning som föredragande statrådet redovisat i propositionen (prop.
s. 63). Dessa skatter och avgifter bör infogas i lagen om konventionen på det
sätt som framgår av utskottets hemställan.

När det gäller de utländska skatterna finns inte samma handlingsutrymme.
För att säkerställa att de utländska skatter som kommer att omfattas av konventionen
underställs någon form av prövning när de införlivas med svensk
rätt bör lagen om konventionen dock tillföras en bestämmelse av innebörd
att konventionen tillämpas på de utländska skatter och avgifter som motsvarar
eller är av samma art som de uppräknade svenska skatterna. Det får ankomma
på regeringen att verkställa denna prövning. För att den nya bestämmelsen
skall kunna fylla samma praktiska funktion som bilaga A bör prövningen
resultera i en förteckning av de utländska skatterna och avgifterna.

Enligt en särskild punkt i artikel 2 (punkt 4) skall konventionen tillämpas
på en ny skatt eller avgift fr.o.m. dagen för dess införande om skatten eller
avgiften är av i huvudsak likartat slag som de skatter eller avgifter som staten
i fråga förtecknat i bilaga A. I sådana fall kan frågan om den utländska skattens
förenlighet med det angivna stadgandet uppkomma i ett enskilt ärende
hos riksskatteverket innan regeringen hunnit ta ställning. I dessa fall bör
riksskatteverket använda sig av möjligheten i 21 § lagen om ömsesidig handräckning
att överlämna ärendet till regeringen.

Med de angivna ändringarna är enligt utskottets mening kravet från konstitutionsutskottet
på lagreglering av bilaga A uppfyllt. I likhet med konstitutionsutskottet
förutsätter utskottet vidare att framtida överenskommelser
enligt artikel 24 om konventionens tillämpning och tolkning kommer att införlivas
med svensk rätt genom lag om de förutsätter normgivning och inte
faller under 8 kap. 13 § regeringsformen.

Slutligen behandlar utskottet vissa övriga ändringar i förslaget.

Vid utskottets behandling av ärendet har uppmärksammats att förslaget

1989/90:SkU17

till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) bör kompletteras genom att
66 § uppbördslagen anpassas till vad som föreslås gälla i fråga om kronofogdemyndigheternas
skyldighet att vidta åtgärder för att driva in skatt. Vidare
bör en redaktionell ändring göras i förslaget till lag om ändring i lagen
(1969:200) om uttagande av utländsk skatt, tull och annan allmän avgift.
Slutligen bör dagen för ikraftträdandet, som i propositionen föreslagits till
den 1 januari 1990, nu bestämmas till den 1 juli 1990. Av lagtekniska skäl
bör dock ändringarna i uppbördslagen träda i kraft redan den 29 juni 1990.

Med det anförda och då utskottet i övrigt inte funnit anledning till erinran
mot de framlagda förslagen tillstyrker utskottet propositionen med angivna
justeringar samt avstyrker motion Sk38.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:14 och med avslag
på motion 1989/90:Sk38 yrkandena 1-4

dels godkänner Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig

handräckning i skatteärenden,

dels antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig
handräckning i skatteärenden, med den ändringen att lagen erhåller
följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Förslag till
Lag om Europaråds- och OECD-konventionen om
ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringens förslag

Den av Europarådet och OECD
upprättade konventionen om ömsesidig
handräckning i skatteärenden,
som öppnades för undertecknande
den 25 januari 1988, skall gälla för
Sveriges del. Konventionen är avfattad
på engelska och franska språken.
Båda texterna har samma giltighet.
Den engelska och franska
texten liksom en svensk översättning
finns intagen i en bilaga till denna
lag. Vilka skatter och avgifter som
omfattas av konventionen anges särskilt
genom tillkännagivande.

Utskottets förslag

1 § Den av Europarådet och
OECD upprättade konventionen
om ömsesidig handräckning i skatteärenden,
som öppnades för undertecknande
den 25 januari 1988, skall
gälla för Sveriges del. Konventionen
är avfattad på engelska och franska
språken. Båda texterna har samma
giltighet. Den engelska och franska
texten liksom en svensk översättning
finns intagen i bilaga 1 till denna lag.

2 § Konventionen tillämpas ifråga
om de svenska skatter och avgifter
som anges i bilaga 2.

3 § Konventionen tillämpas vidare
på de utländska skatter och avgifter
som huvudsakligen motsvarar eller
är av samma art som de i bilaga 2 angivna,
oavsett om de påförs för en

1989/90:SkU17

Regeringens förslag

Utskottets förslag

1989/90:SkU17

parts eller för dess politiska underavdelningars
eller lokala skattemyndigheters
räkning. Närmare föreskrifter
om vilka utländska avgifter och skatter
som konventionen tillämpas på
meddelas av regeringen.

Bilaga

(utesluten här)

Bilaga 1

(utesluten här)

Utskottets förslag till ny bilaga 2

Bilaga 2

Förteckning över de svenska skatter och avgifter sorn konventionen tillämpas
på

Konventionen tillämpas på de skatter och avgifter som utgår enligt följande
lagar

Artikel 2 punkt 1 a:

i) Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1958:295) om

sjömansskatt, kupongskattelagen (1970:624), lagen (1908:128 s. 1)
om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen
(1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1927:321) om utskiftningsskatt
och lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,
iii) Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Artikel 2 punkt 1 b:

i) Kommunalskattelagen (1928:370).

ii) Lagen (1981:691) om socialavgifter, lagen (1982:423) om allmän
löneavgift, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
och lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.

iii) A. Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

B. Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

C. Lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

D. Lagen (1978:144) om skatt på vissa resor och lagen
(1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper.

E. Vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt
på vissa fordon, som inte är registrerade här i riket,
lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, vägtrafikskattelagen
(1988:327) och lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon.

G. Lagen (1972:435) om överlastavgift.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

b) lag om ömsesidig handräckning i skatteärenden, med den ändringen
att lagen träder i kraft den 1 juli 1990,

c) lag om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk
skatt, tull och annan allmän avgift, med dels den ändringen i övergångsbestämmelserna
att efter årtalet 1972 infogas orden ”mellan
Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland”, dels den ändringen att lagen
träder i kraft den 1 juli 1990.

d) lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott
mot utländsk tullag, med den ändringen att lagen träder i kraft den 1
juli 1990,

e) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), med den ändringen
att lagen träder i kraft den 1 juli 1990,

f) lag om ändring i rättegångsbalken, med den ändringen att lagen
träder i kraft den 1 juli 1990,

dels antar följande

Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen

Härigenom föreskrivs

dels att 61 § 1 och 2 mom. uppbördslagen (1953:402) skall upphöra att
gälla,

dels att 66 § samma lag skall ha följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse.

66 § Avskrivning av debiterad skatt, kvarskatteavgift eller ränta må äga rum:

1) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar och fordringen
ej kan uttas genom införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken, dock att avskrivning
icke må ske för fordran, för vilken fast egendom svarar, med
mindre utretts att betalning för fordringen icke kunnat vinnas ur egendomen; 2)

då upplysning icke kunnat erhållas om skattskyldigs vistelseort eller
skattskyldig icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade upplysningar
antagits uppehålla sig;

Nuvarande lydelse

3) då skattskyldig vistas å utrikes
ort och åtgärd av beskickning eller
konsulat eller vederbörande utländska
myndighet vidtagits för beloppets
utfående, utan att detsamma
influtit;

4) då skattskyldig vistas å utrikes
ort och anmaning att betala skulden
icke kan tillställas honom genom beskickning
eller konsulat eller vederbörande
utländska myndighet;

5) då belopp av den skuld, för vilken
till utlandet avflyttad eller därstädes
eljest bosatt skattskyldig häftar,
icke uppgår till trehundra kronor och
särskilda skäl för åtgärd varom i 61 §

1 mom. sägs icke föreligga;

6) då fordran icke överstiger trehundra
kronor och förutsättningar
för övrigt föreligga för avskrivning
enligt föreskrifter av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer;
samt

Utskottets förslag

3) då den skattskyldige vistas
utomlands och kronofogdemyndigheten
vidtagit åtgärd för att driva in
fordringen i utlandet utan att uppnå
något resultat eller avstått frän sådan
åtgärd därför att den framstått som
utsiktslös eller inte var försvarlig med
hänsyn till kostnaderna för förfarandet; -

4) då fordran icke överstiger trehundra
kronor och förutsättningar
för övrigt föreligga för avskrivning
enligt föreskrifter av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer;
samt

1989/90:SkU17

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

1989/90: SkU17

7) då fordran preskriberats eller 5) då fordran preskriberats eller
bortfallit på grund av ackord som bortfallit på grund av ackord som

antagits enligt 62 § tredje stycket. antagits enligt 62 § tredje stycket.

Avskrivning av preliminär skatt må i annat fall än då skattefordran bortfallit
på grund av ackord icke äga rum förrän efter utgången av andra uppbördsåret
efter det, under vilket skatten förfallit till betalning.

Avskrivning av kvarstående och tillkommande skatt må i annat fall än då
skattefordran bortfallit på grund av ackord icke äga rum förrän efter utgången
av det uppbördsår, under vilket skatten förfallit till betalning.

Då arbetsgivare jämlikt 75 § är ansvarig för arbetstagares skatt, må avskrivning
av denna icke äga rum, förrän det befunnits, att skatten av anledning,
som i första stycket sägs, ej heller kan utfås av arbetsgivaren.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger föreskriva att
avskrivning av skattefordran hos juridisk person i särskilda fall får äga rum
före de tidpunkter som angivits i andra och tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 29 juni 1990.

res. 1 (m,fp,c,mp)
res. 2 (mp) - villk.

Stockholm den 3 april 1990
På skatteutskottets vägnar'

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s), Görel
Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa
(s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå
(mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Isa Halvarsson
(fp)-

Reservationer

1. Avslag på propositionen

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp) och
Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört:

Vi har inga erinringar mot de tankar som ligger bakom konventionen men
anser att det kan ifrågasättas om inte den forcerade beredningen av detta
ärende lett till att effektivitetssynpunkter fått ett för stort utrymme på bekostnad
av den enskildes rättssäkerhet och den grundlagsskyddade offentligheten
vid domstolsförhandling.

Remissbehandlingen av konventionen har omfattat endast åtta myndighe- 1989/90:SkU 17
ter och organisationer. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges
industriförbund har i ett gemensamt yttrande ställt sig negativa till konventionen
eftersom den enligt deras mening inte på ett godtagbart sätt tillgodoser
de skattskyldigas krav på att i ett internationellt skatteärende få sina synpunkter
beaktade och ett tillräckligt skydd vad gäller deras rättsliga ställning
till den offentliga parten. Också Sveriges advokatsamfund ställde sig negativt
till konventionen.

Sedan konventionen remissbehandlats på detta sätt har man inom finansdepartementet
upptäckt att det finns ett behov att ytterligare reglera handläggningen
av utländska handräckningsärenden och att ett tillträde av konventionen
förutsätter inskränkningar i domstolsoffentligheten. Med anledning
härav har inom regeringskansliet upprättats ett förslag till lag om ömsesidig
handräckning i skatteärenden samt förslag till lagar om ändring i sekretesslagen
och rättegångsbalken. Dessa har infogats i lagrådsremissen utan
föregående remissbehandling.

Lagrådet har riktat en rad anmärkningar mot lagrådsremissens förslag till
lag om ömsesidig handräckning i skatteärenden samt framhållit att det är en
brist att förslaget inte remissbehandlats. Lagrådet har härefter omarbetat
förslaget. Detta förslag har accepterats av departementschefen.

Av det anförda framgår att de centrala delarna av den föreslagna regleringen
över huvud taget inte remissbehandlats.

Den teknik som föreslås för att införliva konventionen med svensk rätt är
ovanlig och innebär en mängd problem. Normalt omvandlas konventioner
på främmande språk till svensk lagtext. I detta ärende föreslås emellertid
konventionen gälla direkt i Sverige samtidigt som vissa regler i konventionen
införlivas med svensk rätt genom uttryckliga föreskrifter i lagen om ömsesidig
handräckning i skatteärenden. Detta innebär att konventionens franska
och engelska texter blir svensk lagtext. Härigenom minskar de enskildas
möjligheter att ta del av texten. Den svenska rätten tillförs också en mängd
främmande begrepp med åtföljande tolknings- och tillämpningsproblem.

Den dubbla regleringen medför också oklarheter och tillämpningssvårigheter.

Ett annat problem i ärendet är den inskränkning som föreslås i den grundlagsfästa
domstolsoffentligheten. Även om den kan förefalla begränsad är
det av stor principiell vikt att sådana inskränkningar inte företas utan vägande
skäl.

Vi anser att regeringen bör bereda ärendet ytterligare och avstyrker därför
propositionen. Vi tillstyrker således motion Sk38 yrkande 1.

dels hemställt såvitt avser avslag pä propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk38 yrkande 1 avslår
propositionen.

2. Tillkännagivanden och nytt förslag

1989/90:SkU17

Under förutsättning av bifall till reservation 1
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört:

Som framgått anser jag att effektivitetsaspekten i detta fall fått för stort
inflytande på bekostnad av rättssäkerhetsaspekten och principerna för
svensk lagstiftning. Detta gäller särskilt den valda lagstiftningstekniken med
franska och engelska texter som skall gälla direkt i Sverige och avsteget från
principen om offentlighet vid svensk domstol.

För att tillgodose krav på rättssäkerhet, rättstrygghet och för att undvika
tillämpningssvårigheter är det angeläget att utländsk konventionstext omarbetas
till svensk lagtext när konventionen som här innehåller många, långa
och krångliga bestämmelser. Svårigheter av praktisk eller lagstiftningsteknisk
natur får inte utgöra skäl för ett avsteg från principen om entydiga,
klara, lättillgängliga, förutsägbara och lättillämpade regler.

Offentligheten vid domstolsförhandlingar har stor betydelse för medborgarnas
insyn i verksamheten och skyddar på så sätt enskilda mot övergrepp
från myndigheter. Den har därför grundlagsskyddats. I syfte att värna och
skydda vissa enskilda intressen finns dock för de allmänna domstolarnas del
bestämmelser av undantagskaraktär som innebär att domstolen under speciella
omständigheter får besluta om stängda dörrar vid en förhandling. Den
i propositionen föreslagna ändringen i rättegångsbalken innebär att den enskilde
inte själv har möjlighet att välja offentlighet vid domstolsförhandling.
Det grundläggande kravet på insyn i domstolsverksamhet för att skydda enskilda
mot övergrepp kan härigenom inte uppfyllas. Enligt min mening är
detta inte godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Inskränkningen i offentligheten
utgör också ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Miljöpartiets ledamot
i konstitutionsutskottet har också funnit att förslaget står i strid med 2
kap. 12 § regeringsformen.

Riksdagen bör enligt min mening göra klart för regeringen att konventioner
som skall tillämpas i Sverige skall vara klara och tydliga för svenska medborgare
och att offentlighetsprincipen vid svensk domstolar inte får åsidosättas.
Riksdagen bör begära en ny proposition där dessa båda krav beaktats.
Jag tillstyrker således motion Sk38 yrkandena 2-4.

dels hemställt såvitt avser tillkännagivanden och nytt förslag

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk38 yrkandena 2-4
dels som sin mening ger regeringen till känna att konventioner som
skall tillämpas i Sverige skall vara klara och tydliga för svenska medborgare,

dels som sin mening ger regeringen till känna att offentlighetsprincipen
vid svenska domstolar inte får åsidosättas,
dels hos regeringen begär en ny proposition där kraven ovan tillgodosetts.

Konstitutionsutskottets yttrande
1989/90:KU3y

Godkännande av Europaråds- och
OECD-konventionen om ömsesidig
handräckning i skatteärenden, m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har beslutat att inhämta konstitutionsutskottets yttrande
över proposition 1989/90:14 om godkännande av Europaråds- och
OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden,
m.m. och motion 1989/90:Sk38 av Gösta Lyngå och Krister Skånberg
(båda mp), som väckts med anledning av propositionen.

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till vissa konstitutionella
frågeställningar som aktualiserats genom propositionen.

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner Europaråds- och
OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden och
antar en lag om denna handräckningskonvention. Genom denna lag (i
fortsättningen betecknad inkorporationslagen) inkorporeras konventionen
med svensk rätt. Konventionen överensstämmer till stora delar
med det nordiska multilaterala handräckningsavtalet och innehåller
bl.a. regler om informationsutbyte för taxerings- och beskattningsändamål,
delgivning av handlingar, indrivning av skatter och avgifter samt
vidtagande av säkringsåtgärder. Konventionen är avfattad på engelska
och franska språken. Båda texterna har samma giltighet. Den engelska
och franska texten liksom en svensk översättning finns intagen i en
bilaga till inkorporationslagen. Med hänsyn till att det i dag inte är
möjligt att avgöra vilka specifika svenska resp. utländska skatter och
avgifter som konventionen kommer att vara tillämplig på har i inkorporationslagen
föreskrivits att det genom särskilt tillkännagivande skall
anges vilka skatter och avgifter som omfattas av konventionen. Avsikten
är att regeringen skall tillkännage dessa uppgifter i Svensk författningssamling
(SFS) allteftersom de olika staterna tillträder konventionen.
Sverige, Norge och USA har enligt propositionen undertecknat
konventionen och Norge har dessutom ratificerat den.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen antar en lag om ömsesidig
handräckning i skatteärenden. Denna lag (i fortsättningen betecknad
handräckningslagen) avses ersätta bl.a. lagen (1978:352) om utredning
i utländskt skatteärende samt, beträffande vissa skatter och avgifter,
lagen (1969:200) om uttagande av utländsk skatt, tull och annan

1989/90: SkU17

Bilaga

allmän avgift. I den nya lagen anges de grundförutsättningar vilka
måste föreligga för att svensk myndighet skall fa bistå utländsk myndighet
i ett handräckningsärende resp. för att svensk myndighet skall få
begära handräckning i främmande stat. Genom handräckningslagen
har vissa av bestämmelserna i Europaråds- och OECD-konventionen
— i första hand bestämmelser av vikt för den enskildes rättstrygghet —
transformerats till svensk lagtext. Handräckningslagen skall tillämpas
inte bara beträffande Europaråds- och OECD-konventionen utan också
beträffande andra överenskommelser, bl.a. ett stort antal dubbelbeskattningsavtal.

Vidare föreslås i propositionen ändringar i rättegångsbalken och i
sekretesslagen som gäller beskattnings- och indrivningsverksamheten.

Motionen

I motion I989/90:Sk38 av Gösta Lyngå och Krister Skånberg (båda
inp) yrkas avslag på propositionen (yrkande 1). Vidare yrkas att riksdagen
hos regeringen ger till känna att konventioner som skall tillämpas
i Sverige skall vara klara och tydliga för svenska medborgare
(yrkande 2) och att riksdagen hos regeringen ger till känna att offentlighetsprincipen
vid svenska domstolar inte får åsidosättas (yrkande 3).
Slutligen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en ny proposition
där ovanstående krav beaktats (yrkande 4).

I motionen diskuteras den lagstiftningsteknik som valts i propositionen,
dvs. en kombination av den s.k. transformationsmetoden och den
s.k. inkorporationsmetoden. Motionärerna erinrar om att lagrådet i sitt
yttrande haft olika invändningar i fråga om valet av lagstiftningsmetod
och kravet på rättssäkerhet och att lagrådet påtalat olika tillämpningsproblem.
Motionärerna anser i motsats till lagrådet att den valda
lagstiftningstekniken inte kan anses godtagbar. Enligt motionärerna
fordras det att ytterligare bestämmelser i konventionen införlivas med
svensk rätt genom transformationsmetoden.

I motionen påtalas att det föreslagna tillägget till 5 kap. 1 § rättegångsbalken
innebär viss inskränkning av offentligheten vid domstol.
Motionärerna erinrar om att offentligheten vid domstolar är grundlagsskyddad
(2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen) och att en begränsning
av denna fri- och rättighet endast får ske under i 2 kap.
12 § andra stycket regeringsformen angivna förutsättningar och villkor.
Enligt motionärerna strider det framlagda lagförslaget mot sistnämnda
bestämmelser.

Motionärerna anser de framförda invändningarna vara av så allvarlig
art att propositionen bör avslås.

Utskottet

Utskottet behandlar först den i motionen upptagna frågan om den
valda lagstiftningstekniken. I svensk rätt finns inte några föreskrifter
om hur bestämmelser i en internationell överenskommelse skall införlivas
med svensk rätt. Den praxis som utbildat sig innebär att bestämmelserna
införlivas antingen genom att omarbetas till svensk förfott -

1989/90:SkU17

Bilaga

ningstext (s.k. transformation) eller genom att det i lag eller annan
författning föreskrivs att överenskommelsens bestämmelser helt eller
delvis direkt gäller i Sverige (s.k. inkorporation). Transformationsmetoden
har i regel tillämpats främst inom civilrätten, straffrätten och
processrätten medan inkorporationsmetoden bl.a. använts i fråga om
en stor mängd dubbelbeskattningsavtal. Även om en överenskommelse
har inkorporerats i svensk rätt har emellertid enstaka bestämmelser i
den ibland ansetts därjämte böra transformeras till svensk lagtext.

Frågan om inkorporation av konvention som saknar svensk autentisk
text har nyligen behandlats av utskottet (1989/90:KU18). Utskottet
hänvisade till ett tidigare uttalande (KU 1984/85:4y), vari framhållits
att huvudregeln i dessa fall bör vara att transformationsmetoden skall
användas. När särskilda skäl talar för det, såsom exempelvis att reglerna
huvudsakligen riktar sig till myndigheter eller särskilda grupper av
enskilda för vilka det inte kan antas innebära några svårigheter att ta
del av konventionstexten, kan emellertid även inkorporationsmetoden
godtas.

1 propositionen föreslås att Europaråds- och OECD-konventionen
inkorporeras i sin helhet samt att vissa delar dessutom transformeras
till svensk lagtext genom handräckningslagen. Det är i huvudsak fråga
om bestämmelser av vikt för den enskildes rättstrygghet.

Enligt lagrådets uppfattning får det betecknas som ett stort framsteg i
jämförelse med dubbelbeskattningsavtalen att bestämmelser av vikt för
bl.a. den enskildes rättstrygghet i konventionen transformeras till
svensk lagtext genom handräckningslagen. Den valda lagstiftningstekniken
medför emellertid vissa svårigheter, vilka främst föranletts av att
handräckningslagen skall tillämpas inte bara beträffande Europarådsoch
OECD-konventionen utan också beträffande andra överenskommelser,
bl.a. en mängd dubbelbeskattningsavtal. En annan svårighet är
enligt lagrådet det förhållandet att konventionen innehåller fakultativa
bestämmelser som kan utnyttjas av Sverige för att vägra viss handräckning
men som närmast har karaktären av säkerhetsventiler. De är inte
avsedda att utnyttjas regelmässigt och saknar därför motsvarighet i den
föreslagna handräckningslagen.

Lagrådet övervägde olika alternativ till den valda lagstiftningstekniken.
För att uppnå större lättillgänglighet diskuterades möjligheten att
bygga ut handräckningslagen med ytterligare bestämmelser hämtade
från konventionen. Detta torde emellertid enligt lagrådets mening
stupa på att handräckningslagen är avsedd att tillämpas beträffande
många olika konventioner. Vidare övervägdes — mot bakgrund av att
åtskilliga bestämmelser i konventionen inte har den karaktären att de
behöver införlivas med svensk rätt i vart fall inte genom lag— att i
inkorporationslagen skulle föreskrivas att endast vissa bestämmelser i
konventionen skulle gälla som svensk lag. Detta var emellertid enligt
lagrådet förenat med betydande svårigheter eftersom vissa konventionsbestämmelser
då skulle kunna tillmätas en särskild betydelse medan
andra som kunde framstå som lika viktiga utelämnades.

Lagrådet redovisade flera skäl för att den valda lagstiftningstekniken
kunde godtas. Bl.a. framhölls att även om konventionens bestämmelser

1989/90:SkU17

Bilaga

skall gälla generellt, tryggas rättssäkerheten av handräckningslagens
bestämmelse om att svensk myndighet inte skall vidta åtgärder som
avviker från svensk lagstiftning eller administrativ praxis och inte
heller lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning
eller administrativ praxis i Sverige. Dessutom skall konventionsbestämmelserna
i första hand tillämpas av riksskatteverket vilket kan väntas
leda till att enhetlig praxis utbildas.

Konstitutionsutskottet gör följande bedömning.

Utskottet delar i huvudsak den bedömning lagrådet gjort beträffande
den föreslagna lagstiftningstekniken. Enligt utskottets mening innehåller
dock konventionen en bestämmelse som innebär att förslaget till
inkorporationslag inte kan godtas i sin nuvarande utformning.

1 konventionens artikel 2 punkt 1 anges och klassifieras de skattekategorier
som omfattas av konventionen; bl.a. kategorin "andra skatter".
Enligt artikelns punkt 2 finns de för närvarande utgående skatter på
vilka konventionen tillämpas förtecknade i bilaga A enligt den i
punkt 1 angivna Klassificeringen. Bilaga A föreligger ännu inte utan
upprättas efter hand genom förteckningar från de stater som ansluter
sig till konventionen.

Av inkorporationslagen framgår att de skatter och avgifter som
omfattas av konventionen anges särskilt genom tillkännagivande i SFS.

1 detta sammanhang bör framhållas att tillkännagivande i svensk
författningssamling används när det inte är fråga om normgivning.

När det gäller bilaga A finns enligt utskottets mening emellertid
sådana inslag av normgivning att det kan ifrågasättas om inte bilagan
bör införlivas i svensk rätt genom lag. Det står visserligen klart att
införlivande genom lag medför svårigheter bl.a. på grund av de i
konventionen angivna tidsfristerna och den mängd förteckningar och
ändringar i dessa det är fråga om. Utgångspunkten när det gäller sättet
för införlivande måste dock vara att det inte får råda någon tvekan om
att förfarandet står i överensstämmelse med regeringsformens regelsystem.

Konventionen innehåller föreskrifter som enligt 8 kap. 3 § regeringsformen
skall meddelas genom lag. Bilaga A är avsedd att uppta
endast sådana skatter och avgifter som de anslutande staterna önskar
att konventionen skall tillämpas på. Bilagan innebär härigenom visserligen
endast en begränsning av det utrymme för ingrepp som konventionen
ger. Emellertid omfattas också begränsningar av tidigare föreskrivet
ingrepp av kravet på lagform i 8 kap. 3 § regeringsformen
(prop. 1973:90 s. 301). På grund härav och då regeringsformen inte
ger utrymme för bemyndigande till regeringen på detta område bör
förteckningarna i bilaga A och ändringar i den enligt utskottets mening
införlivas i svensk rätt genom lagreglering. Utskottet förutsätter
vidare att framtida överenskommelser enligt konventionens artikel 24
— vilka förutsätter normgivning och inte faller under 8 kap. 13 §
regeringsformen — kommer att införlivas i svensk rätt genom lag.

Utskottet övergår härefter till den i motionen upptagna frågan om
det föreslagna tillägget till 5 kap. 1 § rättegångsbalken strider mot

2 kap. 12 § andra stycket regeringsformen.

1989/90:SkU17

Bilaga

Bakgrunden till lagförslaget och de därmed sammanhängande ändringarna
i 12 kap. 3 och 4 §§ sekretesslagen är följande.

Genom de föreslagna ändringarna sker viss förstärkning av det
sekretesskydd som följer av nuvarande sekretesslagstiftning i beskattnings-
och indrivningsverksamheten för sådana uppgifter om enskildas
personliga och ekonomiska förhållanden som har lämnats från utlandet
till Sverige med stöd av avtal med främmande stat, som godkänts
av riksdagen. Enligt 9 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen föreligger
absolut sekretess för sådana uppgifter. Om i domstols rättskipande
eller rättsvårdande verksamhet sådan uppgift förebringas vid en offentlig
domstolsförhandling i mål eller ärende upphör emellertid sekretessen.
Detsamma gäller i fråga om sekretessbelagda uppgifter, som i och
för sig förebringats vid förhandling inom stängda dörrar men beträffande
vilka domstolen inte senast i samband med att den skiljt sig från
målet eller ärendet förordnat om fortsatt sekretess för uppgifterna.
Sekretessen upphör också för de uppgifter som domstolen tar in i dom
eller annat beslut, om inte domstolen i domen eller beslutet förordnat
att sekretessen skall bestå.

Genom den föreslagna ändringen i 5 kap. 1 § rättegångsbalken blir
domstol skyldig att, då uppgift av förevarande slag skall förebringas,
hålla förhandlingen inom stängda dörrar, om det skulle strida mot
föreliggande avtal (konvention) att uppgiften röjs vid förhandlingen.
Den nu aktuella konventionen innehåller i princip ett sådant förbud i
artikel 22 punkt 2. Enligt denna bestämmelse gäller förbud mot att
vid offentligt domstolsförfarande eller i domstolsavgörande yppa upplysningar
inhämtade med stöd av konventionen, om inte den stat som
lämnat upplysningarna i förväg gett samtycke. Genom de föreslagna
ändringarna i sekretesslagen blir svensk domstol vidare skyldig att för
uppgifter av i det föregående angivet slag förordna om att sekretessen
skall bestå såväl i fråga om vid sluten förhandling förebringade uppgifter
som i fråga om uppgifter som tagits in i dom eller annat beslut.

Enligt 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen skall förhandling
vid domstol vara offentlig. Begränsning av denna fri- och rättighet får
ske genom lag i den utsträckning som medges i 2 kap. 12 § andra
stycket regeringsformen. Där föreskrivs att begränsning får göras endast
för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle.
Vidare anges att begränsningen aldrig får gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej
heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen
såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras
enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan
åskådning.

Utskottet får anföra följande.

Det framlagda förslaget till ändring i rättegångsbalken äger alltså
tillämpning enbart på uppgifter — erhållna med stöd av förevarande
konvention eller andra överenskommelser med främmande stat —
vilka lämnas i mål eller ärenden hos domstol vid muntlig förhandling;
mål eller ärenden där handläggningen är skriftlig faller utanför. I fråga
om upplysningar som erhållits med stöd av förevarande konvention

1989/90:SkU17

Bilaga

gäller dessutom som särskilt villkor att sådana uppgifter endast får
användas i en brottmålsprocess om den stat vilken tillhandahållit
upplysningen i förväg gett sitt samtycke därtill (artikel 4 punkt 2 i
konventionen).

Förslaget har tillkommit för att underlätta för Sverige att erhålla
sekretessbelagd information från utlandet. Förslaget har i propositionen
bl.a. motiverats med att det, för att Sverige på ett effektivt sätt
skall kunna delta i det mycket viktiga internationella samarbetet på
skatteområdet, fordras att de minimikrav på sekretess som uppställs i
konventionen, dvs. förbud att yppa sådana uppgifter vid offentligt
domstolsförfarande eller i domstolsavgörande, skall kunna tillgodoses. I
propositionen konstateras att förslaget gör det möjligt för Sverige att
leva upp till våra internationella åtaganden, såväl de som följer av
denna konvention som de som följer av redan träffade avtal, t.ex.
rörande handräckning avseende tullar, skatter etc.

Förslaget har lämnats utan erinran av lagrådet.

Med hänsyn till arten av uppgifter som förslaget avser och mot
bakgrund av intresset av internationellt samarbete på skatteområdet får
tillägget i rättegångsbalken anses tillgodose ett ändamål som är godtagbart
i ett demokratiskt samhälle. Den föreslagna begränsningen i den
grundlagsskyddade domstolsoffentligheten går inte utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Den förändring som föreslås är
inte heller så ingripande att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen.
Mot den angivna bakgrunden tillstyrker utskottet propositionen
i denna del. Utskottet tillstyrker också förslaget till ändringar i
sekretesslagen.

Stockholm den 20 mars 1990
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c),
Sture Thun (s), Sören Lekberg (s). Torgny Larsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Flammar
(vpk), Flans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt
(s) och Stig Bertilsson (m).

1989/90:SkU17

Bilaga

Avvikande mening

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande som
innehåller utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Utskottet delar i allt väsentligt lagrådets kritiska synpunkter på den
valda lagstiftningstekniken. För att tillgodose krav på rättssäkerhet,
rättstrygghet och för att undvika tillämpningssvårigheter är det — mot
bakgrund av att konventionen saknar svensk autentisk text — enligt
utskottets mening särskilt angeläget att använda transformationsmetoden
för de delar av konventionen där lagformen är den riktiga att
använda. De svårigheter av lagstiftningsteknisk karaktär som finns när
det gäller att avgöra vilka delar som kräver lagform får inte lägga
hinder i vägen för entydiga, klara, lättillgängliga, förutsebara och
lättillämpade regler.

När det sedan gäller propositionens förslag rörande offentligheten
vid domstolsförhandlingar vill utskottet framhålla att sådan offentlighet
är grundlagsskyddad i 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen.
Offentligheten har ansetts vara av värde för att medborgarna skall få
insyn i verksamheten och för att skydda enskilda mot övergrepp från
myndigheter. I syfte att värna och skydda vissa enskilda intressen finns
för de allmänna domstolarnas del bestämmelser av undantagskaraktär
som innebär att domstolen under speciella omständigheter får besluta
om stängda dörrar vid en förhandling.

Den föreslagna ändringen i rättegångsbalken innebär att den enskilde
inte själv har möjlighet att välja offentlighet vid domstolsförhandling.
Det grundläggande kravet på insyn i domstolsverksamhet för att
skydda enskilda mot övergrepp kan härigenom inte uppfyllas. Enligt
utskottets mening är detta inte godtagbart i ett demokratiskt samhälle.
Inskränkningen i offentligheten utgör också ett hot mot den fria
åsiktsbildningen. Förslaget i denna del står således i strid med 2 kap.
12 § regeringsformen.

Med hänsyn till vad ovan anförts avstyrker utskottet de framlagda
lagförslagen. Enligt utskottets mening bör regeringen återkomma med
en ny proposition där de ovan angivna synpunkterna beaktats.

1989/90:SkU17

Bilaga

gotab 96458, Stockholm 1990