Skatteutskottets betänkande
1989/90:SkUl

Betalningssäkring m.m.

1989/90

SkUl

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1989/90:3 om ändringar
i betalningssäkringslagen och avstyrker dels en motion om upphävande
av lagen, dels motioner av m, fp och c som också går ut på olika
ändringar i lagen men som i varierande utsträckning anses tillgodosedda
genom propositionen.

I betänkandet avstyrker utskottet vidare ett antal motioner på taxerings-
och uppbördsområdet samt beträffande skattekontrollen, m.m. I
fråga om många av motionsyrkandena hänvisar utskottet till att en
lagrådsremiss på det aktuella ämnesområdet beräknas föreligga inom
kort.

Reservationer har avgivits av m beträffande nästan samtliga frågor,
bl.a. olika frågor om betalningssäkring, olika frågor om taxering samt
ett avskaffande av lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet, skatteflyktslagen
och bevissäkringslagen. Även fp och c har bifogat ett antal
reservationer, bl.a. om skatteflyktslagens och bevissäkringslagens avskaffande.
Vidare har vpk och mp lämnat några reservationer.

Propositionen

I propositionen föreslås ändringar i betalningssäkringslagen för att skapa
bättre garantier mot att enskilda drabbas av felaktiga beslut om betalningssäkring
och för att i övrigt förbättra den enskildes ställning i sådana mål.

Beviskravet för att betalningssäkring skall få beslutas avseende en fordran
som inte är fastställd föreslås skärpt. Vidare föreslås en proportionalitetsregel
som innebär att betalningssäkring får tillgripas endast om vikten
av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det men som
åtgärden innebär för gäldenären eller något annat motstående intresse.

För att uppnå en mer effektiv handläggning av målen föreslås att länsskattemyndigheten
skall föra det allmännas talan i betalningssäkringsprocessen.
En skyldighet för länsrätten att kontinuerligt övervaka att de
förutsättningar som har legat till grund för beslutet om betalningssäkring
alltjämt föreligger föreslås genom att det uttryckligen skall anges att länsrätten
på eget initiativ helt eller delvis skall häva ett beslut om betalningsäkring
när anledning framkommer. Ett annat förslag är att muntlig förhandling
skall hållas om gäldenären begär det och att gäldenären skall 1

1 Riksdagen 1989/90. 6 samt. Nr 1

Rättelse: S. 8 från rad 33. Tillkommit: Mot beslut 1979:243. S. 34-65 Sidhänvisningarna
i reservationerna och innehållsförteckning rättade -

upplysas om sin rätt till muntlig förhandling. Dessutom finns förslag om
vissa tidsfrister för att begränsa giltighetstiden för beslut om betalningssäkring.

Slutligen föreslås att staten, oberoende av om fel eller försummelse har
begåtts, skall ersätta skada som drabbar enskild till följd av beslut om
betalningssäkring för en icke fastställd fordran, om fordringen inte senare
fastställs eller fastställs till ett väsentligt lägre belopp än det som har
bctalningssäkrats. Ersättning skall dock inte lämnas för skada som inte är
av någon betydelse. Ersättningen skall kunna jämkas om den enskilde har
varit medvållande till skadan.

Förslagen avses träda i kraft den I januari 1990.

1989/90:SkU 1

2

Propositionens lagförslag

1989/'90:SkU 1

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:880) om betalningssäkring
för skatter, tullar oell avgifter
dels att 19 (j samt rubriken närmast före 19 (j skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 8 — 12 § § skall betecknas 9 — 13 § § ,
dels att I. 3 — 7, 17. 18 och 20ij§ samt den nya 10 skall ha följande
lydelse.

dels sA\ rubriken närmast före 9 tj skall sättas närmast före 10 !j,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 8, 14, 21 och 22 tjtj
samt närmast före 20 och 21 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 $

För att säkerställa betalning av fordran på skatt, tull eller avgift får enligt
bestämmelserna i denna lag genom betalningssäkring tas i anspråk så
myckel av gäldenärens egendom som svarar mot fordringen.

Är deI Iråga om en fordran sorn
inte är fastställd, får betalningssäkring
ske endast om det finns sannolika
skäl för att fordringen kommer
att fastställas. I sådant läll får betalningssäkring
avse högst del belopp
till vilket fordringen med hänsyn till
omständigheterna sannolikt kommer
att bli fastställd.

3

Fråga om betalningssäkring prö- Fråga om betalningssäkring prövas
av länsrätt på framställning av vas av länsrätt.
allmänt ombud sorn har förordnats
att lora det allmännas talan i mål
enligt denna lag.

Det allmännas talan i mål enligt
denna lagJÖrs av länsskattemyndighelen.

4$

Beslut om betalningssäkring får fattas om påtaglig risk föreligger att
gäldenären inte kommer att betala fordringen och denna eller, om flera
fordringar föreligger mot samma gäldenär, de tillhopa uppgår till betydande
belopp. Är fordringen att hänföra till viss tidsperiod får betalningssäkring
beslutas endast om perioden har gått till ända eller fordringen dessförinnan
har förfallit till betalning.

Beslut om betalningssäkring får
fattas endast om skälen för åtgärden
uppväger det intrång eller men i övrigt
sorn åtgärden innebär för gälde -

' Senaste lydelse 1979:186.

3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU 1

närén eller Jör något annat motstående
intresse.

Ar fordringen ej fastställd, Jår beslut
om betalningssäkring avse det
belopp till vilket fordringen med
hänsyn till omständigheterna kan
antas bli fastställd.

Ett yrkande om betalningssäkring
får inte bifallas utan att motparten
har berens till/alle att yttra
sig. Ar det fara i dröjsmål. Jår doek
åtgärden omedelbart beviljas alt
gälla tilldess något annat har/Örordnats.

6§

1 mål om betalningssäkring får
rätten, om Jära är i dröjsmål, omedelbart
bevilja åtgärden att gälla till
dess annorlunda Jorordnas.

Beslut om betalningssäkring skall
hävas helt eller delvis i den mån skäl
Jör beslutet inte längre föreligger eller
beslutet av någon annan anledning
inte längre bör kvarstå. Frågor
om härning prövas av länsrätten,
om någon av parterna begär det eller
om del annars finns skäl för det.
Gäldenären skall upplysas om rätten
att begära härning.

Länsrätten kan helt eller delvis
häva ett beslut om betalningssäkring.
även om beslutet har överklagats.

Ett överklagande av länsrättens
beslut om betalningssäkring förfaller.
om länsrätten själv ändrar beslutet
så sorn klaganden begär. Ändrar
länsrätten beslutet på ett annat
sätt än klaganden begär, skall överklagandet
anses omfatta det nya
beslutet.

Beslut om betalningssäkring skall
hävas i den mån skäl Jor beslutet
inte längre föreligger eller beslutet
av annan anledning inte längre bör
kvarstå.

A vser ett beslut om betalningssäkring
en fordran sorn inte är fastställd.
skall länsrätten häva beslutet,
om inte talan om fastställelse av
fordringen eller av underlaget för
den har väckts vid domstol inom sex
månader från dagen för beslutet eller
fordringen eller underlaget tor
den inom samma lid har fastställts i
annan ordning. Länsrätten får medge
förlängning av tidsfristen, om det
finns särskilda skäl.

Har eli beslut om betalningssäkring
hävts enligt lörsta stycket, får
ett nytt beslut om betalningssäkring
på samma grund fanas endast om

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

talan beträdande fordringen har
väckts eller om fordringen eller
underlaget för den har fastställts i
annan ordning.

8 §

Vid handläggning av frågor om
betalningssäkring i länsrätt och
kammarrätt skall muntlig förhandling
hällas, om gäldenären begär
det. Muntlig förhandling behöver
dock inte hållas, om det är uppenbart
obehövligt. Gäldenären skall
upplysas om rätten lill muntlig förhandling.

10 §

Beslut om betalningssäkring får genast verkställas.

Verkställighet begärs hos kronofogdemyndigheten
av allmänt ombud
som avses i 3 §.

Verkställighet begärs hos kronofogdemyndigheten
av länsskattemyndigheten.

Hävs ett beslut om betalningssäkring,
skall vidtagna åtgärder genast
återgå. I andra fall än som avses i
7 § första stycket kan dock rätten
förordna att vidtagna åtgärder skall
bestå till dess beslutet om hävning
har vunnit laga kraft.

14 §

/ fråga om förrättningskostnader
vid verkställighet av beslut om betalningssäkring
gäller vad sorn föreskrivs
i 17 kap. 9 § första stycket
utsökningsbalken.

17 §2

Har egendom tagits i förvar enligt
16 §, skall anmälan därom omedelbart
göras till allmänt ombud
som avses i 3 § . Det allmänna ombudet
prövar genast om egendomen
skall bli kvar i förvar. Beslutar del
allmänna ombudet att egendomen
skall bli kvar i förvar, skall han genast
göra framställning om betalningssäkring
hos länsrätten. Görs ej
sådan framställning eller lämnas sådan
framställning utan bifall, skall
egendomen omedelbart återställas.

Har egendom tagits i förvar enligt
16§, skall länsskattemyndigheten,
så snart det kan ske och senast
fem dagar därefter, göra framställning
om betalningssäkring hos länsrätten.
Görs ej sådan framställning
eller lämnas sådan framställning
utan bifall, skall egendomen omedelbart
återställas. Meddelas beslut
om betalningssäkring skall, om inte
rätten bestämmer annat, egendomen
bli kvar i förvar till dess beslutet
verkställs.

I989/90:SkU 1

2 Senaste lydelse 1979:186.

5

Nuvarande lydeke Föreslagen lydelse

Meddelas beslut om betalningssäkring
skall, om inte rätten bestämmer
annat, egendomen bli
kvar i (orvar till dess beslutet verk -

ställs.

Har beslut om betalningssäkring
överlämnats till kronofogdemyndighet
lor verkställighet, får myndigheten
i stället Jör ali genast verkställa
heslutet la emot säkerhet som
gäldenären eller, där gäldenären
kan antas medge det. annan erbjuder
sig alt stalla

Är i annat läll (Väga om betalningssäkring
lär kronofogdemyndighet
som anvisas av allmänt omlutd
sorn avses i .1 $ ta emot säkerhet.

Har ett beslut om betalningssäkring
överlämnats till kronofogdemyndighet
för verkställighet, får
myndigheten ta emot säkerhet som
gäldenären eller, där gäldenären
kan antas medge del. annan erbjuder
sig att ställa.

lär kronofogdemyndigheten emot
säkerhet, skall länsrätten i motsvarande
män häva heslutet om betalningssäkring.

Är i annat läll fråga om betalningssäkring
får kronofogdemyndighet
som anvisas av Uinsskattemyndigheten
ta emot säkerhet.

Säkerhet lår tas i anspråk när fordringen har törlalht till betalning eller
vid den senare tidpunkt som har medgivits.

I ös rigt skall bestämmelserna i lagen (1978:882) om säkerhet tor skuttefordringar
m in. tillämpas.

Hehärig domstol m. m.

20 §’

Mål om betalningssäkring prövas
av den länsrätt sorn är behörig i
fråga om gäldenärens taxering till
skatt enligt lagen (I*->47: 576) om
statlig inkomstskatt lin det är. dä
framställning 0111 betalningssäkring
görs. Finns inte behörig domstol
enligt vad sorn nu sagts, prövas målet
av länsrätten i det län, där verkställigheten
kail äga rum.

Mål om betalningssäkring prövas
av den länsrätt sorn är behörig i
fråga 0111 gäldenärens taxering till
skatt enligt lagen (1^47:576) om
statlig inkomstskatt tor det heskattningsär.
dä framställning om betalningssäkring
görs. Finns inte behörig
domstol enligt vad som nu sagts,
prövas målet av länsrätten i det län.
där verkställigheten kan äga runi.

Behörig ali lora det allmännas talan
är länsskattemyndiglieten i det
län där behörig länsrätt linus I ad
som föreskrivs i 10$ tredje och
fjärde styckena taxeringslagen
(1156:623) gäller i tillämpliga delar
i mai om betalningssäkring.

1989/90:SkU I

* Senasle lydelse I‘>70: I.N6.

6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

!989/90:SkUI

Ersättning JÖr skada
215

Har ett beslut om betalningssäkring
meddelats Jör en fordran som
inte är fastställd och blir fordringen
senare inte slutligt fastställd eller
fastställs den slutligt till ett väsentligt
lägre belopp än det som har betalningssäkrats.
har gäldenären rätt
lill ersättning av staten JÖr ren förmögenhetsskada
som därigenom
har tillfogats honom.

Ersättning lämnas endast för skada
som är av någon betydelse. Ersättning
lämnas inte för kostnader
för biträde eller utredning.

22 §

Ersättning kan vägras eller sättas
ned om gäldenären genom att lämna
oriktig uppgift, underlåta att
lämna uppgift som han var skyldig
att lämna eller på annat säll genom
vållande har medverkat till skadan.
Detsamma gäller i den mån det annars
skulle vara oskäligt att ersättning
lämna*.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

De nya bestämmelserna i 7, 21 och 22 § § gäller inte i fall där framställningen
om betalningssäkring kom in till länsrätten före ikraftträdandet.

Den nya bestämmelsen i 14 § skall inte tillämpas på kostnader för
verkställighet som har uppstått före ikraftträdandet.

7

2 Förslag till

Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrivs att 34 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34 §*

Mot beslut, som ej innebär att målet avgöres, får talan föras endast i
samband med talan mot beslut i själva målet. Talan får dock föras särskilt
när rätten

1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om
att hinder föreligger för talans prövning,

2. avvisat ombud eller biträde,

3. förordnat rörande saken i avvaktan på målets avgörande,

4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför
rätten och underlåtenhet att iakttaga föreläggandet kan medföra särskild
påföljd för honom,

5. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga föreläggande
eller ådömt straff för förseelse i förfarandet eller ålagt vittne eller
sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom försummelse eller tredska,

6. förordnat angående undersökning eller omhändertagande av person
eller egendom eller om annan liknande åtgärd,

7. förordnat angående ersättning 7. förordnat angående ersättning
för någons medverkan i målet, eller för någons medverkan i målet,

8. utlåtit sig i annat fall än som 8. utlåtit sig i annat fall än som
avses i 7 i fråga som gäller rätts- avses i 7 i fråga som gäller rättshjälp
enligt rättshjälpslagen hjälp enligt rättshjälpslagen
(1972:429). (1972:429) eller

9. beslutat i fråga om förlängning
av tidsfrist enligt 7 § första stycket
lagen (1978:880) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter.

Mot beslut, varigenom mål återförvisas till lägre instans, får talan förås
endast om beslutet innefattar avgörande av fråga, som inverkar på målets
utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1989/90:SkU 1

)

1 Senaste lydelse 1979:243.

8

3 Förslag till

1989/90:SkU 1

Lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § och 16 kap. 8§ konkurslagen
(1987:672) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

13 §

Förmånsrätt eller betalning som en borgenär har vunnit genom utmätning
går åter, om förmånsrätten har inträtt senare än tre månader före
fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för någon som är närstående
till gäldenären, går förmånsrätten eller betalningen också åter om förmånsrätten
har inträtt dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det
inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

Förmånsrätt på grund av betalningssäkring går åter, om förmånsrätten
har inträtt senare än tre månader före fristdagen.

Vad som sägs i Järsta och andra
styckena gäller inte om förmånsrätten
har inträtt vid utbyte mot egendom
som har utmätts eller betalningssäkrats
tidigare än tre månader
förejristdagen eller, i Jäll som avses i
forsla stycket andra meningen, två
år före fristdagen.

16 kap.

8§

Tillsynsmyndigheten får överklaga tingsrättens beslut, om beslutet rör

1. utseende eller entledigande av förvaltare, antalet förvaltare eller delning
av förvaltningen mellan flera förvaltare,

2. arvode, kostnadsersättning eller förskott till förvaltare,

3. reseförbud eller skyldighet för 3. reseförbud eller skyldighet för
gäldenären att lämna ifrån sig sitt gäldenären att lämna ifrån sig sitt

pass, hämtning eller häktning eller pass,JÖrbud att utjärda pass, hämt föreläggande

eller utdömande av ning eller häktning eller föreläggan vite,

de eller utdömande av vite,

4. uppdrag som eller arvode till rådgivare eller förlikningsman,

5. avslag på en framställning om att inleda bevakningsförfarande,

6. avskrivning av konkurs enligt 10 kap. I §.

1 de frågor som avses i första stycket förs det allmännas talan i högsta
domstolen av riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

9

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1989/90:Skl av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att riskrekvisitet utformas i enlighet med
vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att muntlig förhandling vid handläggning av
frågor om betalningssäkring i länsrätt och kammarrätt alltid skall
hållas om gäldenären begär det,

3. att riksdagen beslutar att förlängning av tidsfristen att väcka talan
beträffande den betalningssäkrade fordringen utformas i enlighet med
vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att en tidsfrist införs beträffande handläggningen
av sådana skattemål som varit föremål för betalningssäkring i
enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att det allmännas talan i mål om betalningssäkring
skall föras av ett gentemot länsskattemyndigheten fristående
allmänt ombud,

6. att riksdagen beslutar att betalningssäkrad fordran inte bör omfattas
av förmånsrätt om fordringen inte är fastställd vid konkurstillfället,

7. att riksdagen beslutar att ersättning för uppkommen skada i
samband med beslut om betalningssäkring utformas i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1989/90:Sk2 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av riskrekvisitet
till att endast avse s.k. betalningssabotage,

2. att riksdagen, med ändring av regeringens förslag, beslutar att
tidsfristen för betalningssäkring endast skall få ske vid synnerliga skäl
och endast med en månad i taget,

3. att riksdagen, med ändring av regeringens förslag, beslutar att
"väsentligt lägre belopp" i skadeståndshänseende legaldefinieras till att
avse minst ett basbelopp,

4. att riksdagen, med ändring av regeringens förslag, beslutar att
skadeståndsansvaret skall omfatta kostnader för ersättning och biträde i
betalningssäkringsmålet,

5. att riksdagen, med ändring av regeringens förslag, beslutar att
statens strikta skadeståndsansvar skall avse även fastställda fordringar,

6. att riksdagen, med ändring av regeringens förslag, beslutar att
jämkning av skadeståndet endast skall få ske om det föreligger ett
kausalsamband meitan handlingen och skadan eller om det skulle vara
uppenbart oskäligt att ersättning utgår.

1989/90:Sk3 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beträffande
förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäk -

ring för skatter, tullar och avgifter med avslag på regeringens förslag
till ny paragraf, 21 §, i denna del i stället antar följande förslag till ny

21 §.

21 § Har ett beslut om betalningssäkring meddelats för en fordran som
inte är fastställd och blir fordringen senare inte slutligt fastställd eller
fastställs den slutligt till ett väsentligt lägre belopp än det som har
betalningssäkrats, har gäldenären rätt till ersättning av staten för ren
förmögenhetsskada som därigenom har tillfogats honom. Ersättning
lämnas inte för kostnader för biträde eller utredning.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1989

1988/89:Sk801 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådana förändringar i betalningssäkringslagen
som angetts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att bevissäkringslagen för skatte- och avgiftsprocessen
skall upphävas,

3. att riksdagen beslutar att upphäva lagen mot skatteflykt,

• 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omvänd gene ralklausul

i enlighet med vad som i motionen anförs.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju804.

1988/89:Sk802 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa
klara och generella regler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande tolkningsföreträde för enskilda skattebetalare.

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en "legal nödbroms"
enligt vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar avskaffa lagen mot skatteflykt,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förenklad självdeklaration
i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande tidsgräns för
meddelande om beslut av avvikelse från självdeklaration,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i taxeringslagen
beträffande bättre motiverade beslut,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att beslut
om eftertaxering skall fattas av länsrätt,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i vad avser
förutsättningarna för eftertaxering,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
taxeringsrevision enligt vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar avskaffa bevissäkringslagen,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av betalningssäkringslagen
enligt vad som anförts i motionen.

1989/90:SkUl

11

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en
gentemot skattemyndigheten fristående organisation att föra det allmännas
talan i taxeringsprocessen,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
anstånd med erläggande av skatt vid besvär enligt vad som anförts i
motionen,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
skattetillägg i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av uppbördslagen
i vad avser betalningsskyldighet för uppdragstagares skatt i
enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av arbetsgivarbegreppet
i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet,

1988/89:Sk804 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kontrolluppgiftsskyldighet
för bankräntor även skall omfatta juridiska personer.

1988/89:Sk805 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen utarbetar ett lagförslag såvitt avser taxeringsförfarandet i
enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Sk807 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om institutet
skattetillägg.

1988/89:Sk808 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar upphäva de nya bestämmelserna om avgift på fyllnadsinbetalningar
av preliminär skatt.

1988/89:Sk809 av Alexander Chrisopoulos och Björn Samuelson (båda
vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om hjälp att undanhålla
pengar från banker m.m. i enlighet med vad som anförs i
motionen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till inrättande
av statsfinansierade rådgivningsbyråer i enlighet med vad som anförs i
motionen.

1988/89:Sk810 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avskaffande av lagen om betalningssäkring alternativt sådana förändringar
i lagen att den enskildes rättssäkerhet stärks.

1988/89:Sk811 av Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om arbetsgivares ställföreträdaransvar.

1988/89:Sk812 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om eftertaxering.

1989/90:SkU 1

12

1988/89:Sk813 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring av 85 § upphördsfagen (195* ? ’2)
i enlighet med vad som i motionen anförs.

1988/89:Sk814 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag om utvidgade möjligheter till
anstånd med betalning av tvistig skatt enligt taxeringsbeslut.

1988/89:Sk816 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att upphäva bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen.

1988/89:Sk821 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar återinföra de ursprungliga reglerna för
generalklausulen i skattelagstiftningen,

2. att riksdagen — om yrkande 1 inte bifalls — beslutar upphäva
reglerna om generalklausul i skattelagstiftningen.

1988/89:Sk822 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om
översyn av lagfrågor om skattebrott och skattetillägg.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju820.

Utskottet

Ett upphävande av betalningssäkringslagen m.m.

Betalningssäkringslagen (1978:880) har varit i kraft sedan den 1 januari
1979. Den infördes för att komma till rätta med s.k. indrivningssabotage
och för att även i övrigt stärka det allmännas ställning som
borgenär vid uppbörd och indrivning av fordringar på skatter, tullar
och avgifter. Lagen ger en möjlighet att genom betalningssäkring ta i
anspråk så mycket av en gäldenärs egendom som svarar mot en sådan
fordran.

I den nu aktuella propositionen föreslår regeringen ändringar i
betalningssäkringslagen för att skapa bättre garantier mot att enskilda
drabbas av felaktiga beslut om betalningssäkring och för att även i
övrigt förbättra den enskildes ställning i sådana mål. Propositionen
bygger på betalningsäkringsutredningens betänkande (SOU 1987:75)
Översyn av betalningssäkringslagen.

Innan utskottet går in i detalj på de olika ändringarna behandlar
utskottet frågan om betalningssäkringslagen över huvud taget skall vara
kvgr. I motion Sk810 av Sten Svensson m.fl. (m.fp.c) yrkas att betalningssäkringslagen
avskaffas. Som ett alternativ yrkas att åtgärder vidtas
för att öka rättssäkerheten vid betalningssäkring. Motionärerna anser
att lagen medfört rättsosäkerhet för de berörda och gett alltför stort
utrymme för godtycke.

Enligt utskottets mening visar erfarenheterna att det behövs ett
instrument som tillfälligt tryggar det allmännas fordringsanspråk i vissa
risksituationer till dess fordringen betalas på sedvanligt sätt under

1989 90 Skl/'

13

förfallotiden eller kan bli föremål för indrivning. Betalningssäkringslagen,
som har detta syfte, kan således enligt utskottets uppfattning inte
avvaras och det kan därför inte komma i fråga att helt slopa den. En
annan sak är att lagen bör utformas så att all rimlig hänsyn tas till den
enskildes berättigade rättssäkerhetsintressen. De brister i dessa hänseenden
som obestridligen vidlåder bestämmelserna i deras nuvarande
utformning bör man givetvis avhjälpa och så långt som möjligt bygga
in regler som stärker den enskildes rättssäkerhet och begränsar risken
för felaktiga beslut om betalningssäkring. Såväl propositionen som de
övriga motioner som väckts, både med anledning av den och under
den allmänna motionstiden, syftar dithän, och motion Sk810 får
därigenom anses delvis tillgodosedd. I övrigt avstyrker utskottet motionen.

Riskrekvisitet

I motion Skl (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att det, på
samma sätt som gäller för kvarstad, skall anges i lagen att det "skäligen
kan befaras" att gäldenären genom vissa förfaranden kommer att
undandra sig att betala skulden för att betalningssäkring skall få
tillgripas. Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Kjell Johansson m.fl. (fp)
yrkar i motion Sk801 (yrkande 1, delvis) resp. Sk2 (yrkande 1) att
betalningssäkring skall få tillämpas endast då risk för s.k. betalningssabotage
föreligger och inte vid enbart betalningsoförmåga.

Enligt propositionen bör liksom för närvarande en förutsättning för
beslut om betalningssäkring vara att det föreligger en "påtaglig risk" att
gäldenären inte kommer att betala fordringen. Detta innebär enligt
propositionen att betalningssäkring även i fortsättningen bör kunna
användas för att skydda mot s.k. betalningssabotage men också för att
minska den kreditrisk som det allmänna löper i ärenden av detta slag.
Även utskottet anser att betalningssäkringsinstitutet, om det skall kunna
verksamt bidra till att minska det allmännas förluster i skatte- och
avgiftsprocessen, måste vara utformat så att det kan tillämpas när det
föreligger en påtaglig risk att gäldenären inte vill eller kan betala
fordringen. En begränsning av förutsättningarna till att avse enbart risk
för s.k. betalningssabotage skulle enligt utskottets mening öka den
kreditrisk det allmänna löper i ärenden av detta slag på ett sätt som
utskottet inte vill medverka till.

Samtidigt vill utskottet erinra om att det för beslut om betalningssäkring
fordras en kvalificerad riskbedömning grundad på en helhetssyn
av gäldenärens förhållanden. Genom regeringsrättens avgöranden
har bl.a. fastslagits att t.ex. enbart underlåtenhet att redovisa intäkter i
deklarationen inte räcker för att det skall kunna konstateras att påtaglig
risk föreligger. Någonting mer påtagligt måste till, exempelvis att
gäldenärens ekonomiska situation inte kan antas ge utrymme för att
betala fordringen.

Mot den anförda bakgrunden delar utskottet föredragande statsrådets
uppfattning att gällande rätt svarar mot högt ställda krav på rättssäkerhet.
Utskottet avstyrker följaktligen de nu aktuella motionsyrkandena.

1989/90:SkU 1

14

Motivering av beslut om betalningssäkring

1989/90:SkU 1

I motion Sk801 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
yrkas att bestämmelser införs om att ett beslut om betalningssäkring
skall motiveras utförligt. Enligt motionärerna brister domstolarna alltför
ofta i detta hänseende.

Även föredragande statsrådet påtalar i propositionen att domstolarna
i sina beslut många gånger inte redovisar skälen till att de funnit att
påtaglig risk föreligger att gäldenären inte kommer att betala fordringen.
Hans bedömning är emellertid att rekvisitet numera torde ägnas
större uppmärksamhet vid motiveringen av besluten. Utskottet delar
denna uppfattning och anser därför att någon åtgärd med anledning av
motionen inte är påkallad. Utskottet avstyrker därför motionen i
denna del.

Beviskravet

Regeringens förslag innebär att man i lagtexten uttryckligen anger att
beslut om betalningssäkring får avse en fordran som inte är fastställd
om det finns "sannolika skäl" för att det allmänna har en fordran.
Beslutet får avse högst det belopp till vilken fordringen "sannolikt"
kommer att fastställas. Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkar i motion
Sk801 (yrkande I, delvis) också att en sådan ändring genomförs,
medan Bo Lundgren m.fl. (m) i motion Sk802 (yrkande 14, delvis)
begär förslag av regeringen i detta hänseende.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens
förslag utan tillstyrker propositionen, liksom motion Sk801 i denna
del. Yrkandet i motion Sk802 är tillgodosett och den av motionärerna
begärda åtgärden är inte längre aktuell.

Muntlig förhandling

Enligt propositionen skall muntlig förhandling hållas av länsrätt och
kammarrätt i mål om betalningssäkring om gäldenären begär det.
Gäldenären skall upplysas om sin rätt till muntlig förhandling. Förhandling
skall dock inte behöva hållas när det är uppenbart obehövligt.

I motion Skl (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att
möjligheten att avstå från muntlig förhandling tas bort. Det bör således
enligt motionärerna alltid hållas muntlig förhandling i länsrätt och
kammarrätt om gäldenären begär det.

Utskottet delar uppfattningen att en utökad rätt för den enskilde till
muntlig förhandling är ägnad att stärka rättssäkerheten i betalningssäkringsprocessen.
För att inte konsekvenserna av en sådan bestämmelse
skall bli helt orimliga behöver emellertid också enligt utskottets mening
en möjlighet införas för domstolarna att avstå från muntlig
förhandling — även när gäldenären framställer önskemål härom — i
sådana fall där en muntlig förhandling uppenbarligen inte behövs.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion
Sk2 i denna del.

Hävande efter viss tid av beslut om betalningssäkring

Ett beslut om betalningssäkring för en fordran som inte är fastställd
skall enligt förslaget i propositionen hävas av länsrätten, om det
allmänna inte har väckt talan beträffande fordringen inom sex månader
från beslutet och fordringen eller underlaget för beräkning av
fordringen inte heller har fastställts i annan ordning inom samma tid.
Om särskilda skäl föreligger skall länsrätten få medge förlängning av
tidsfristen.

I motion Skl (yrkande 3) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att den
aktuella tidsfristen skall få förlängas endast om den skattskyldige har
förhalat målets handläggning. Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkar i motion
Sk2 (yrkande 2) att den berörda tidsfristen skall få förlängas endast om
"synnerliga skäl" föreligger och endast med en månad i taget. 1 såväl
motion Sk802 (yrkande 14, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) som i
motion Sk801 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
efterlyses en förkortning av handläggningstiderna när det gäller betalningssäkringsmålet.

Utskottet ställer sig i likhet med föredragande statsrådet och samtliga
remissinstanser positivt till att en tidsgräns införs i förevarande bil.
Mot bakgrund av att betalningssäkringsmålen normalt avser svårutredda
beskattningsförhållanden och att det inte är ovanligt att den skattskyldige
förhalar utredningen delar utskottet även uppfattningen att
denna tidsgräns bör kunna förlängas. För att inte riskera en på grund
av tidspress undermålig utredning i komplicerade och vidlyftiga mål
bör även den omständigheten att utredningsmaterialet är mycket omfattande
anses utgöra en omständighet som kan föranleda en förlängning
av tidsfristen. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
och avstyrker motionerna Skl och Sk2, liksom de övriga två här
behandlade motionsyrkandena i den mån de inte kan anses tillgodosedda
genom propositionens förslag.

Tidsfrist för handläggningen av mål beträffande
betalningssäkrad fordran

I motion Skl (yrkande 4) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att en
tidsgräns införs även för handläggningen av det mål i vilket en
betalningssäkrad fordran skall fastställas. Ett sådant mål bör enligt
motionärerna prövas inom ett år från beslutet om betalningssäkring
och förlängning medges endast om den skattskyldige har förhalat
målets handläggning. Även i motionerna Sk802 (yrkande 14, delvis) av
Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk801 (yrkande 1, delvis) av Bengt
Westerberg m.fl. (fp) begärs åtgärder som leder till en förkortning av
handläggningstiden när det gäller det efterföljande taxeringsmålet.

Även utskottet vill betona vikten av en snabb handläggning av de
mål i vilket en betalningssäkrad fordran skall prövas. Som framhålls i
propositionen finns det emellertid omständigheter som pekar på att de
aktuella målen i fortsättningen kommer att behandlas mer skyndsamt
än hittills. Dit hör ett utökat bevakningsåliggande från länsrätternas
sida i fråga om betalningssäkringsbesluten samt det förhållandet att

1989/90:SkUl

16

måltillströmningen till länsrätterna avtagit under senare tid och kan
förväntas avta ytterligare. Med hänsyn härtill och till de nackdelar som
är förknippade med tidsfrister av det här slaget delar utskottet föredragande
statsrådets uppfattning att det nu saknas anledning att införa
någon tidsfrist för länsrätternas handläggning. Med det anförda avstyrker
utskottet de nu behandlade motionsyrkandena.

Öppna mål

I propositionen föreslås att länsrätten kontinuerligt skall övervaka att
förutsättningarna för betalningsäkring alltjämt är för handen och självmant
häva ett beslut i den mån förutsättningarna för beslutet inte
längre föreligger. Avsikten är att härigenom skapa bättre betingelser
för snabba ändringar av betalningssäkringsbeslut som visat sig bygga på
felaktiga förutsättningar.

1 motion Sk802 (yrkande 14, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas
en periodvis omprövning av beslut om betalningssäkring.

Utskottet biträder förslaget i propositionen. Härigenom torde även
syftet med det aktuella motionsyrkandet vara tillgodosett och utskottet
avstyrker därför motionen i denna del.

Det allmännas företrädare i betalningssäkringsmål

Enligt propositionens förslag skall det allmännas talan i mål om
betalningssäkring föras av länsskattemyndigheten i stället för det allmänna
ombudet. Vidare föreslås att en länsskattemyndighet skall få
uppdra åt en annan länsskattemyndighet att föra talan, om den andra
myndigheten medger det, och att riksskatteverket skall fa ta över
uppgiften att föra det allmännas talan.

I motion Skl (yrkande 5) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att det
allmännas talan i mål om betalningssäkring skall föras av ett gentemot
länsskattemyndigheten fristående allmänt ombud. Enligt motionärernas
uppfattning är det angeläget att det allmännas talan förs av en
person med en oberoende ställning.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att en överföring
av det allmänna ombudets uppgifter på länsskattemyndigheten bör
förbättra samordningen mellan de olika verksamheter inom skatteförvaltningen
som berörs av betalningssäkring och ligger i linje med
riksdagens tidigare beslut att uppgiften att föra det allmännas talan i
skatteprocessen skall fullgöras av länsskattemyndigheten som sådan.
Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker
motion Skl i motsvarande del.

Förmånsrätt

Enligt propositionen kan den förmånsrätt som följer av betalningssäkring
inte avvaras. I motion Skl (yrkande 6) av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkas däremot att förmånsrätten vid konkurs skall vara utformad så att
en betalningssäkrad fordran inte omfattas av förmånsrätt om fordring -

1989/90:SkU 1

17

2 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 1

en inte är fastställd vid konkurstillfället. Enligt motionärerna bör
nämligen betalningssäkringslagen inte ha längre gående rättsverkningar
än kvarstad i sådana sammanhang.

Utskottet vill erinra om att betalningssäkring syftar bl.a. till att
stärka det allmännas ställning gentemot gäldenärens övriga borgenärer
under den tid då det allmännas fordran inte är indrivningsbar. Med
hänsyn till den långa tid som ofta förflyter från det att en sådan
fordran uppkommer till dess att den kan drivas in, avsaknaden av
sedvanlig kreditprövning i samband med att fordringen uppstår samt
risken för konstruerade civila fordringar bör enligt utskottets uppfattning
betalningssäkring även i fortsättningen vara förenad med förmånsrätt
— även vid konkurs. Utskottet avstyrker följaktligen motion
Skl i denna del.

Strikt skadeståndsansvar

Enligt propositionen skall staten åläggas ett strikt skadeståndsansvar för
skador till följd av ett obefogat beslut om betalningssäkring av icke
fastställda fordringar. Det skall således i princip inte ha någon betydelse
om beslutet vållats genom fel eller försummelse från myndighetens
sida. Beträffande beslut om betalningssäkring för fastställda fordringar
skall enligt propositionen även i fortsättningen skadeståndslagens regler
gälla, vilket innebär att skadestånd utgår bara om fel eller försummelse
ligger myndigheten till last.

Yrkanden om strikt skadeståndsansvar har framställts av Bo Lundgren
m.fl. (m) i motionerna Skl (yrkande 7, delvis) och Sk802
(yrkande 14, delvis) och av Bengt Westerberg m.fl. (fp) i motion Sk801
(yrkande 1, delvis). 1 motion Sk2 (yrkande 5) yrkar Kjell Johansson
m.fl. (fp) strikt skadeståndsansvar även beträffande fastställda fordringar.

Som anförs i propositionen är förhållandena i fråga om betalningssäkring
för icke fastställda fordringar så speciella att det allmänna bör
ha ett längre gående skadeståndsansvar än det som enligt skadeståndslagen
(1972:207) gäller för myndighetsutövning i allmänhet. Det ligger i
sakens natur att en säkerhetsåtgärd som vidtas på ett så tidigt stadium i
en skatte- eller avgiftsutredning — inte sällan utan att den enskilde fatt
tillfälle att yttra sig — senare kan visa sig ha fattats på felaktiga
grunder och medfört ekonomiska skador för den enskilde. Ersättningsmöjligheterna
bör i sådana fall inte vara beroende av om en eventuell
skada vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövningen.

Vad gäller beslut om betalningssäkring för fastställda fordringar
framstår ett strikt ansvar inte som lika motiverat. Som framhålls i
propositionen fattas ett eventuellt beslut om betalningssäkring i sådana
fall normalt på ett mycket senare stadium av en utredning om skatteoch
avgiftsförhållandena. Bestämmelserna i skadeståndslagen ger då ett
sådant skydd för gäldenären att frågan om en ändring av reglerna bör
anstå i avvaktan på den utredning för översyn av det allmännas
skadeståndsansvar i samband med myndighetsutövning som nu planeras.
Riksdagen uttalade i våras önskemål om en sådan översyn (se bet.

1989/90:SkUl

18

1988/89:LU31) och avsikten är att man skall bringa regelsystemet i
överensstämmelse med vad som av allmänheten uppfattas som rimligt
och rättvist och bl.a. närmare kartlägga på vilka områden ett skärpt
skadeståndsansvar kan vara motiverat. Om resultatet av den berörda
utredningen skulle ge anledning att utvidga skadeståndsansvaret för
ogrundade betalningssäkringar förutsätter utskottet att regeringen lägger
fram förslag härom till riksdagen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen. Vidare avstyrker
utskottet samtliga här behandlade motionsyrkanden i den mån de inte
är tillgodosedda genom propositionens förslag.

Visst väsentlighetskrav för skadestånd

Förslaget i propositionen innebär att en förutsättning för skadestånd
för skada till följd av beslut om betalningssäkring för en icke fastställd
fordran skall vara att fordringen sedermera inte fastställs eller fastställs
till ett väsentligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats. I
anslutning härtill anför föredragande statsrådet att väsentlighetskravet
får anses vara uppfyllt om det belopp som fastställs utgör mindre än
tre fjärdedelar av det belopp som betalningssäkrats. Gäller betalningssäkringen
mycket stora belopp kan avvikelsen enligt föredragande
statsrådet vara väsentlig även om en större andel än så av det belopp
som betalningssäkrats fastställs.

I motion Skl (yrkande 7, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att
det berörda väsentlighetskravet skall utgå. I motion Sk2 (yrkande 3) av
Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att "väsentligt lägre belopp" legaldefinieras
till ett basbelopp.

Utskottet instämmer i föredragande statsrådets uppfattning att man
rimligen måste godta en viss avvikelse mellan betalningssäkringsbeslutet
och den fastställda fordringen utan att rätt till ersättning inträder.
Utskottet har för sin del inte funnit anledning till erinran mot de
allmänna riktlinjer för bedömningen av vad som bör anses ett väsentligt
lägre belopp som anges i propositionen. En reglering av denna
fråga genom att föreskriva ett fixt belopp eller — som föreslås i
motion Sk2 — ett basbelopp kan lätt leda till en stelbenthet i tillämpningen
som i enskilda fall kan leda till beslut som med hänsyn till
samtliga omständigheter i ärendet framstår som mindre välgrundade.
Beträffande denna fråga tillstyrker utskottet således propositionen och
avstyrker båda de aktuella motionsyrkandena.

Ersättningsberättigade skador

Enligt propositionens förslag bör ersättning utgå för ren förmögenhetsskada.
Detta innefattar enligt föredragande statsrådet inte bara ersättning
för förlorad inkomst av anställning och förlust av näringsverksamhet
utan även uteblivna kapitalinkomster och realisationsvinster.

I motion Skl (yrkande 7, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att
ersättning skall utgå för all skada till följd av ett felaktigt beslut om
betalningssäkring.

1989/90:SkU 1

19

Utskottet vill inte utesluta att det kan vara svårt för den enskilde att
visa storleken av den skada som har tillfogats honom och att det med
hänsyn härtill kan övervägas om inte ersättningen kan bestämmas
under hänsynstagande till andra omständigheter än sådana som har
rent ekonomisk betydelse. Enligt lagutskottets förut nämnda betänkande
bör det vara en uppgift för den kommande översynen av det
allmännas skadeståndsansvar vid myndighetsutövning att undersöka en
sådan utformning av reglerna. Utskottet förutsätter att regeringen, om
resultatet av översynen ger anledning till det, lägger fram de förslag till
ändringar beträffande omfattningen i ersättningsrätten vid betalningssäkring
som är motiverade. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
i denna del och avstyrker motion Skl i denna del.

Ersättning för biträde m.m.

Enligt propositionens förslag skall ersättning enligt betalningssäkringslagen
inte lämnas för kostnader för biträde eller utredning. Anspråk på
ersättning för sådana kostnader får framställas i särskild ordning enligt
den nyligen antagna lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i
ärenden och mål om skatt.

I motionerna Skl (yrkande 7, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) och
Sk2 (yrkande 4) av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas rätt till ersättning
även för kostnader för biträde. Enligt motionärerna är riskerna för
felaktiga beslut i denna typ av mål särskilt stora och det är därför
enligt deras mening befogat att ersättning utgår även för kostnader som
den enskilde får vidkännas för att tillvarata sin rätt.

Med hänsyn till de nyligen införda reglerna om rätt till ersättning
för kostnader för biträde och utredning i ärenden och mål om skatt
anser utskottet att det rimligen kan antas att den som är berättigad till
sådan ersättning inte behöver någon ytterligare ersättning i ett eventuellt
betalningssäkringsmål. Utskottet ansluter sig därför till föredragande
statsrådets uppfattning att sådana kostnader inte bör ersättas
enligt de regler om strikt ansvar som föreslås i förevarande sammanhang.
Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker
motionerna såvitt nu är i fråga.

Viss begränsning av skadeståndsansvaret

I propositionen föreslås att reglerna utformas så att ersättning lämnas
endast för skada som är av någon betydelse. Härmed avses enligt
föredragande statsrådet i första hand att skadan behöver uppgå till
minst 5 000 kr. för att vara ersättningsbar men att hänsyn också bör
tas till huruvida beloppet framstår som obetydligt i förhållande till
gäldenärens förhållanden. Han menar således att det i något fall kan
finnas skäl att ersätta även skador av mindre omfattning, liksom att det
någon gång kan finnas anledning att inte ersätta skada som överstiger
5 000 kr. Är skadebeloppet näst intill försumbart med hänsyn till den
enskildes ekonomiska förhållanden bör det enligt föredragande statsrådet
anses att beloppet inte är av någon betydelse.

1989/90:SkUl

20

I motion Sk3 av Rolf Kenneryd m.fl (c) yrkas att begränsningen till
skador av någon betydelse utgår. Enligt motionärerna bör man inte ha
en sådan självrisk utan ansvaret bör också såvitt avser beloppet vara
strikt. Samma yrkande ställs i motion Skl (yrkande 7, delvis) av Bo
Lundgren m.fl. (m).

Utskottet vill inledningsvis erinra om att ersättning enligt lagen
(1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt
normalt inte utgår för kostnader som understiger 5 000 kr., även om
det — enligt vad som anförts i lagmotiven — i det enskilda fallet kan
finnas anledning att bortse från denna självrisk. Den i den nu aktuella
propositionen föreslagna ersättningen är utformad i linje härmed och
föredragande statsrådets riktlinjer i fråga om tillämpningen, som i
huvudsak innebär att självriskens omfattning får bedömas från fall till
fall, ger enligt utskottets uppfattning ett fullt tillfredställande utrymme
för att tillämpa reglerna så att oskäliga effekter undviks. Även frågan
om och i vilken omfattning en självrisk bör förekomma i fråga om
skadestånd av den karaktär det nu är fråga om torde komma att
belysas i den kommande översynen av det allmännas skadeståndsansvar
i samband med myndighetsutövning, och utskottet förutsätter att regeringen
återkommer med förslag i frågan om det skulle visa sig motiverat.
Med det anförda anser utskottet att de aktuella motionsyrkandena
är i huvudsak tillgodosedda, och utskottet tillstyrker därför propositionen
och avstyrker motionerna i denna del.

Jämkning av skadeståndet

I propositionen föreslås att skadeståndet skall kunna jämkas om gäldenären
genom att lämna oriktig uppgift eller genom att underlåta att
lämna uppgift som han eller hon var skyldig att lämna eller på annat
sätt genom vållande har medverkat till skadan. Detsamma skall enligt
förslaget gälla i den mån det annars skulle vara oskäligt att ersättning
lämnas.

I motion Sk2 (yrkande 6) av Kjell Johansson m.fl (fp) yrkas att
jämkning av skadeståndet skall fa ske endast om det finns ett orsakssamband
mellan den skattskyldiges handlande och det felaktiga betalningssäkringsbeslutet
eller om det skulle vara uppenbart oskäligt att
ersättning utgår.

Enligt utskottets uppfattning förutsätter den föreslagna regleringen
om jämkning, vilken är formulerad så att jämkning skall fl ske om
gäldenären genom vållande på visst sätt har medverkat till skadan, ett
sådant orsakssamband som motionärerna efterlyser. Det av motionärerna
föreslagna tillägget "uppenbart" torde knappast medföra någon
nämnvärt förbättrad ställning för de gäldenärer det här är fråga om.
Motionärerna har inte heller riktat någon anmärkning mot de exempel
som anförts av föredragande statsrådet, bl.a. att fordringen hänförts
till fel beskattningsår eller till fel make i ett familjeföretag. Med det
sagda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker
motion Sk2 i motsvarande del.

1989/90:SkU 1

21

Sekretess

1989/90:SkU 1

I propositionen föreslås inga ändringar av nuvarande regler om sekretess.
Bo Lundgren nr».fl. (m) efterlyser i motion Sk802 (yrkande 14,
delvis) förslag om en ökad sekretess i fråga om interimistiska beslut.
Motionärernas syfte torde vara att minska skadeverkningarna för enskilda
till följd av den offentlighet som för närvarande ges åt även
interimistiska beslut om betalningssäkring.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att det inte är
befogat att bryta mot grundprinciperna i sekretesslagen genom att
sekretessbelägga beslut som fattas utan att part beretts tillfälle att yttra
sig. Till saken hör att det har framkommit att enskilda endast i ett fåtal
fall har lidit betydande förluster till följd av beslut om betalningssäkring
som sedermera visat sig grundade på felaktiga förutsättningar. Av
betydelse i detta sammanhang är också de ökade möjligheter till
skadestånd som föreslås i propositionen och som utskottet behandlat
ovan. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.

Propositionen i övrigt

Även i de delar som inte tagits upp särskilt i någon motion saknar
utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen
även i dessa delar.

Övriga taxerings- och uppbördsfrågor m.m.

I det följande behandlar utskottet ett antal motioner som berör taxerings-
och uppbördsväsendet. skatteadministrationen, skattekontrollen
m.m. Motionerna har väckts under den allmänna motionstiden 1989.
Många av de frågor som tas upp är sådana som är anknutna till
riksdagens principbeslut hösten 1986 om ett nytt taxeringsförfarande
(prop. 1986/87:47, SkU 11). Under våren 1988 behandlade utskottet på
nytt efter en grundlig beredning innefattande bl.a. offentlig utskottsutfrågning
med berörda parter flera av de aktuella frågorna (SkU
1987/88:33).

Principbeslutet om ett nytt taxeringsförfarande (i det följande benämnt
"principbeslutet") innebär att taxeringsnämnderna avskaffas
och att beskattningsbeslutet i stället fattas av de lokala skattemyndigheterna
och länsskattemyndigheterna. Besluten fattas under medverkan
av en skattenämnd om det finns behov av insyn och inflytande av
lekmän. De skattskyldiga får i det nya förfarandet rätt att begära
omprövning av skattemyndigheternas beslut under en tid av fem år
efter taxeringsåret. Beslut till den enskildes nackdel skall få fattas
under ett år. Eftertaxering skall dock kunna ske på samma sätt som
nu, men besluten skall få fattas av skattemyndigheterna. Väljer den
enskilde att överklaga ett beslut av en skattemyndighet till länsrätt
skall det allmännas talan föras av länsskattemyndigheten som sådan.

Sedan skatteförenklingskommittén härefter avlämnat två betänkanden
(SOU 1988:21 och 22) Ny taxeringslag — reformerad skattepro -

cess med detaljförslag och förslag till lagtext med kommentar, har
ärendet beretts inom regeringskansliet och en lagrådsremiss avses lämnas
inom kort. Inriktningen är att avlämna en proposition till riksdagen
under våren 1990.

Det allmännas processföring

Sorn nyss nämnts innebär principbeslutet att uppgiften att föra det
allmännas talan i skatteprocessen skall fullgöras av skattemyndigheterna
som sådana.

I motion Sk802 (yrkande 15) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs
förslag om inrättande av en gentemot skattemyndigheten fristående
organisation som skall föra det allmännas talan i taxeringsprocessen.
Lennart Brunander (c) begär i motion Sk805 förslag om ändring i
taxeringslagen så att en och samma tjänsteman inte agerar både som
taxeringsnämndsordförande och handläggare i länsrätt i samma ärende.
Motionären torde emellertid avse det förhållandet att det enligt principbeslutet
inte möter något hinder att den tjänsteman som handlagt
ett ärende i samband med ett grundläggande taxeringsbeslut också
företräder det allmänna i en senare process, om denne tjänsteman
anses mest lämpad för uppgiften.

Vad först gäller frågan vem som skall ta befattning med ett visst
skatteärende i en domstol vill utskottet erinra om att det av jävsreglerna
i förvaltningsprocesslagen följer att ingen får inta en dömande
funktion i ett mål eller ärende som han eller hon redan tidigare tagit
befattning med hos någon annan myndighet. Vad därefter gäller frågan
hur det allmännas processverksamhet skall vara organiserad vill utskottet
erinra om att riksdagens tidigare ställningstagande grundar sig
på en önskan att så långt det är möjligt samordna processverksamheten
med övrig beskattningsverksamhet hos skattemyndigheterna. Målsättningen
är bl.a. att forma ett enhetligt och konsekvent uppträdande
gentemot de skattskyldiga. Utskottet anser att det i motionerna inte har
åvägabringats någon omständighet som bör föranleda ett ändrat ställningstagande
i denna fråga men vill samtidigt nu liksom tidigare
betona de starka krav på objektivitet som ställs på skattetjänstemännen
inkl. processförarna och att de alla skall eftersträva att nå riktiga och
rättsenliga beskattningsbeslut. Hela frågan kommer emellertid enligt
vad utskottet erfarit att tas upp på nytt i den kommande lagrådsremissen
och utskottet anser att ett slutligt ställningstagande till frågan bör
anstå till dess att resultatet även av denna fas av beredningen föreligger.
Utskottet avstyrker således motion Sk802 i denna del och motion
Sk805.

Förtryckta blanketter för förenklad självdeklaration

I motion Sk802 (yrkande 7) yrkar Bo Lundgren m.fl. (m) att de
inkomstuppgifter som skattemyndigheterna erhållit skall finnas förtryckta
i den förenklade självdeklarationen. Motionärerna anför att
den valda lösningen med förenklad självdeklaration som innebär att

1989/90:SkUl

23

endast befintliga registeruppgifter förtrycks innebär att den enskilde
fråntas den enligt deras mening självklara rätten att säkert veta vilket
belopp han eller hon deklarerar.

Utskottet har tidigare framhållit att ett sådant system som motionärerna
förordar skulle medföra en oacceptabel senareläggning av deklarationstidpunkten.
Denna uppfattning vann ytterligare stöd vid utskottets
offentliga utfrågning förra året då företrädare från riksskatteverket
uppgav att en sådan övergång skulle skapa avsevärda problem men att
en reform på längre sikt möjligen var tänkbar. Utskottet har inte
funnit anledning att ändra sin ståndpunkt i denna fråga utan avstyrker
motion Sk802 i denna del.

Kontrolluppgifter avseende ränteinkomster

Kontrolluppgift avseende ränta skall enligt gällande bestämmelser i
taxeringslagen inte lämnas i fråga om bank, hypoteksinstitut, försäkringsanstalt,
aktiebolag och förening som tilldelats organisationsnummer,
vilka lånat ut pengar mot ränta till kreditinstituten. Bestämmelser
härom infördes i samband med att riksdagen antog reformen om
förenklad självdeklaration och motiverades med att kontrolluppgiftsskyldigheten
inte fick vara alltför omfattande och att det för en
förenkling av löntagarbeskattningen var tillräckligt om uppgifter lämnades
om fysiska personer (prop. 1984/85:180 s. 100, SkU 1984/85:60).

I motion Sk804 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s)
begärs förslag som innebär att kontrolluppgiftsskyldigheten för bankräntor
skall omfatta inte bara privatpersoner utan även juridiska
personer. Härigenom skulle man enligt motionärerna bidra till att
komma till rätta med en betydande underdeklaration av ränteinkomster
och dessutom tillgodose starka rättvisekrav.

Utskottet vill erinra om att den nuvarande omfattningen av kontrolluppgiftsskyldigheten
avseende ränteinkomster i huvudsak är baserad
på de krav som uppställs av systemet med förenklad självdeklaration.
Något omedelbart behov av andra kontrolluppgifter än sådana
som avser fysiska personer, dödsbo m.fl. som får avge förenklad
självdeklaration finns således inte, och med nuvarande beskattningsregler
och taxeringsorganisation skulle inte heller de kontrolluppgifter
för vissa juridiska personer som skulle strömma in till skattemyndigheterna
om motionärernas förslag gick igenom kunna användas på ett
meningsfullt sätt. Även med en sådan kontrolluppgiftsskyldighet skulle
— liksom för närvarande — en revision behövas för att klarlägga ett
företags olika inkomstförhållanden, och vid en sådan granskning kan
beskattningsmyndigheterna redan enligt dagens regler fa tillgång till de
ifrågavarande uppgifterna.

Med detta synsätt saknas enligt utskottets uppfattning anledning att
utöka kontrolluppgiftsskyldigheten på det sätt motionärerna begär.
Utskottet vill emellertid samtidigt betona angelägenheten av att regler
skapas och taxeringsväsendet organiseras så att även företagens skattepliktiga
ränteinkomster i full utsträckning tas fram till beskattning.
Bl.a. detta har varit ett syfte med de senaste årens reformer av

1989/90:SkUl

24

inkomstbeskattningen och förändringar inom taxeringsorganisationen,
som bl.a. är tänkta att ge ökat utrymme för regelmässiga taxeringsrevisioner
av företag. Detta är också ett av syftena bakom det pågående
arbetet med en skatteomläggning. Utskottet förutsätter att arbetet med
att skapa förutsättningar för ett tillfredsställande beskattningsresultat
även på detta område fortsätter och om möjligt intensifieras. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Sk804.

Taxeringsrevision av ADB-baserade räkenskaper

Riksdagen antog i december 1987 med verkan ff.o.m. den 1 januari
1988 ändrade regler för taxeringsrevision. Härigenom återfick skattemyndigheterna
den befogenhet att inhämta information berättande
okända skattskyldiga genom taxeringsrevision (s.k. generella kontroller)
som de allmänt ansetts ha fram till ett regeringsrättsavgörande år
1986. Vidare reglerades skattemyndigheternas rätt att granska ADBmaterial
genom att begreppet handling i taxeringslagen gavs samma
innebörd som i tryckfrihetsförordningen, dvs. en framställning i skrift
eller bild eller en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat
sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Den som verkställer
revision gavs en rätt att efter begäran fa använda terminal eller annat
hjälpmedel för att ta del av upptagning som kan uppfattas endast på
detta sätt.

Riksdagen antog samtidigt lagen (1987:1231) om automatisk databehandling
vid taxeringsrevision, m.m. Enligt lagen utövar datainspektionen
tillsyn över att granskning som sker med hjälp av automatisk
databehandling inte medför otillbörligt intrång i en registrerads personliga
integritet.

1 motion Sk802 (yrkande 12) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att
regeringen lägger fram förslag som innebär att taxeringsrevision endast
får ske hos bokföringsskyldiga eller annan juridisk person som inte är
dödsbo för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts
i enlighet med gällande bestämmelser. Vid granskningen bör det
enligt motionärerna vara den reviderade själv som på revisorns begäran
tar fram aktuella uppgifter.

Enligt vad utskottet erfarit förbereds för närvarande inom justitiedepartementet
en utredning om ADB-insyn inom den brottsbekämpande
verksamheten. Avsikten är att finansdepartementet skall vara representerat
i denna utredning och att även ADB-problem inom skatteområdet
— bl.a. inom revisionsverksamheten — skall tas upp. Utskottet
anser att man bör avvakta resultatet av denna utredning innan ställning
tas till sådana förändringar av revisionsreglerna som motionärerna
föreslår och avstyrker därför motionen i denna del.

Tidsgräns för meddelande om avvikelse

Taxeringsnämnderna har enligt taxeringslagen möjlighet att fatta beslut
om taxering fram till den 1 november taxeringsåret, då taxeringsnämndernas
arbete skall vara avslutat. Innebär beslutet att en taxeringsnämnd
avviker från den skattskyldiges deklaration skall taxerings -

1989/90:SkUl

25

nämnden sända en underrättelse om avvikelsen och skälen härför till
den skattskyldige. Om den skattskyldige begär det skall taxeringsnämnden
härefter ompröva sitt beslut.

1 motion Sk802 (yrkande 8) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs förslag
som innebär att beslut om avvikelse till den enskildes nackdel bör vara
den enskilde till handa senast en månad före taxeringsperiodens utgång.

Enligt vad utskottet erfarit kommer den aktualiserade frågan att tas
upp i den kommande lagrådsremissen och resultatet av lagrådets
granskning bör enligt utskottet avvaktas innan riksdagen tar någon
ställning. Utskottet avstyrker motion Sk802 i denna del.

Beslutsmotivering

Enligt 69 § 1 mom. taxeringslagen skall självdeklaration som icke
blivit följd vid taxeringen förses med uppgift om avvikelsen och skälen
därför. Tillika skall till den skattskyldige sändas underrättelse om i
vilka hänseenden deklarationen frångåtts samt om skälen härför. Detsamma
gäller beträffande avvikelse från annan av skattskyldig till
ledning för taxering lämnad uppgift eller upplysning.

I motion Sk802 (yrkande 9) av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås att
bestämmelser införs i taxeringslagen om att verkställd taxering skall
vara klart och fullständigt motiverad.

Enligt utskottets mening är motionärernas krav tillgodosett redan
genom de regler som redovisats ovan. Utskottet avstyrker därför motionen
i denna del.

Myndighet som beslutar om eftertaxering

Riksdagens principbeslut om ett nytt taxeringsförfarande innebär bl.a.
att beslut om eftertaxering skall kunna fattas av lokal skattemyndighet
och länsskattemyndighet. Bo Lundgren m.fl. (m) begär i motion Sk802
(yrkande 10) att beslut om eftertaxering skall fattas av länsrätt, ej av
lokal skattemyndighet eller länsskattemyndighet.

Enligt vad utskottet erfarit är regeringens avsikt att fullfölja principbeslutet
i den kommande lagrådsremissen. Utskottet anser att det i
motionen inte har lämnats något skäl till att nu frångå principbeslutet
men finnér också att ett slutligt ställningstagande till frågan bör anstå
till dess att resultatet av lagrådets granskning föreligger. Utskottet
avstyrker således motion Sk802 i denna del.

Förutsättningarna för eftertaxering

Förutsättningarna för eftertaxering regleras i 114 § taxeringslagen. Däri
ingår att den skattskyldige skall ha lämnat ett oriktigt meddelande i
uppgift eller upplysning till ledning för taxering eller, trots att uppgiftsplikt
förelegat, underlåtit att lämna uppgift eller infordrad upplysning.
Vidare skall det oriktiga meddelandet ha föranlett ett för lågt
skatteuttag och den skatt som undandragits inte vara ringa. Något krav

1989/90:SkU 1

26

på att det oriktiga meddelandet lämnats uppsåtligen eller av vårdslöshet
uppställs inte. Det krävs endast att meddelandet objektivt sett är
oriktigt.

I motion Sk802 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs
förslag till ändring av bestämmelserna så att eftertaxering ej får åsättas
om i deklarationen lämnats de upplysningar skattebetalaren rimligen
trott sig böra lämna eller taxeringsnämnden underlåtit att inom ramen
för sitt arbete utreda den aktuella skattefrågan. Marianne Jönsson och
Agne Hansson (båda c) begär i motion Sk812 ett uttalande om att
eftertaxering inte får ske om en deklarant efter bästa förstånd lämnat
de uppgifter han trott vara av betydelse för att taxeringsnämnden skall
komma fram till ett riktigt beslut.

Enligt vad utskottet erfarit förbereds inom finansdepartementet en
översyn av eftertaxerings- och skattetilläggsreglerna med sikte på att
avlämna en departementsstencil före sommaren. Utskottet anser att
resultatet av denna översyn bör avvaktas innan ställning tas till en
ändring av reglerna och avstyrker därför de berörda motionsyrkandena.

Skattetillägg

Om en skattskyldig har lämnat en oriktig uppgift i sin självdeklaration
och skatteuttaget hade blivit för lågt, om uppgiften godtagits, kan
skattetillägg påföras. Ett skattetillägg får efterges, om felaktigheten kan
antas ha sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande
erfarenhet eller därmed jämförligt förhållande att den kan anses
ursäktlig.

I motion Sk802 (yrkande 17) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs
förslag till ändring av reglerna om skattetillägg så att hänsyn kan tas
till omständigheterna i det enskilda fallet. Allan Ekström (m) begär i
motion Sk807 en översyn av reglerna med sikte på att ta bort skattetillägget
om uppsåt eller oaktsamhet ej föreligger.

Som utskottet nämnt ovan kommer inom kort en översyn av bl.a.
skattetilläggsreglerna att igångsättas inom finansdepartementet. Utskottet
anser att ett ställningstagande även till frågan om en ändring av
skattetilläggsreglerna bör anstå till dess att resultatet av denna översyn
föreligger och avstyrker därför motion Sk802 i denna del samt motion
Sk807.

Lagföring av skattebrott m.m.

I motion Sk822 av Hans Göran Franck m.fl. (s) uttalas önskemål om
en översyn av rutinerna att åtalsanmäla eller påföra skattetillägg vid
misstanke om skattebrott. Motionärerna åberopar att det sällan förekommer
att länsskattemyndigheterna anmäler misstänkta skattebrott
och andra misstänkta brott såsom bokföringsbrott till åtal.

Utskottet delar den i motionen framförda uppfattningen att det ofta
kan vara en vansklig fråga att vid de olika fall av skatteundandraganden
som skattemyndigheterna påträffar avgöra huruvida saken kan
bero med ett påförande av skattetillägg eller om ärendet bör föras

1989/90:SkUl

27

vidare till åtal. Det får i första hand anses ankomma på riksskatteverket
att genom vägledande anvisningar hjälpa myndigheterna i denna
bedömning och åstadkomma en enhetlig praxis på området. Utskottet
utgår emellertid från att en bättre ordning på detta område kommer
att följa med en förbättrad revisionsverksamhet, något som statsmakterna
och riksskatteverket för närvarande också prioriterar högt. Riksskatteverket
har för innevarande budgetår tilldelats särskilda medel för
kontroll av svårkontrollerade branscher, och avsikten är att dessa
medel skall användas dels till verksamheten med samordnad planmässig
revision av stora bolag och dels för revisioner av skatteflyktstransaktioner
och ekonomisk brottslighet. Vidare har särskilda satsningar
gjorts på utbildning och användning av särskilda ADB-revisorer inom
skatteförvaltningen och under 1990 planeras dessutom bl.a. utbildning
av ytterligare ADB-revisorer. För budgetåret 1990/91 har verket ansökt
om att få åtminstone 10 milj. kr. i ytterligare medel för att satsningen
på samordnad planmässig revision av stora bolag och fortsatt utredning
av skatteflyktstransaktioner skall kunna utökas. Det kommer således
att finnas anledning att återkomma till denna fråga vid behandlingen
av nästa års budget. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk822.

Anstånd

Anstånd med inbetalning av skatt regleras i uppbördslagen (1953:272).
Besvär över taxering inverkar i princip inte på skyldigheten att erlägga
den skatt som besvären rör men den skattskyldige kan ansöka om
anstånd med inbetalningen av skatten. Om besvär har anförts av en
skattskyldig över taxeringsnämndens beslut om taxering och länsskattemyndigheten
helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om
anstånd eller det — utan att yttrande inhämtats av länsskattemyndigheten
— kan med skäl antas att besvären kommer att bifallas helt eller
delvis, får anstånd medges till det belopp som betingas härav.

I motion Sk802 (yrkande 16) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs
förslag om en generell rätt till anstånd med erläggande av skatten så
länge ett taxeringsbeslut inte vunnit laga kraft om inte den skattskyldige
på ett otillbörligt sätt försöker undgå betalning genom att anföra s.k.
okynnesbesvär. Rune Backlund m.fl. (c, m, fp) begär i motion Sk814
också att förslag med förtur skall läggas fram om vidgade möjligheter
till anstånd med betalning av tvistig skatt.

Enligt vad utskottet erfarit kommer anståndsreglerna att tas upp i
den kommande lagrådsremissen på grundval av det förslag som lagts
fram i skatteförenklingskommitténs betänkande. Avsikten är att anstånd
skall medges i ökad utsträckning när utgången av en skatteprocess
bedöms som oviss eller om skattebetalningen skulle medföra
betydande skadeverkningar för den skattskyldige eller annars framstå
som obillig. Enligt utskottets mening bör lagrådets granskning av
frågan avvaktas innan ställning tas och utskottet avstyrker därför
motion Sk802 i denna del samt motion Sk814.

1989/90:SkU 1

28

Tolkningsföreträde

1989/90:SkUl

I motion Sk802 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att
riksdagen uttalar sig för ett tolkningsföreträde för enskilda skattebetalare
när lagstiftning, förarbeten och rättspraxis inte ger klart belägg hur
en viss fråga skall avgöras.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att taxeringsmyndigheterna
inte bör ha särskilda förhållningsregler i fråga om regeltolkningen
som skiljer sig från vad som i allmänhet gäller för de rättstillämpande
myndigheterna. Vad gäller frågan om tolkningsföreträde i avvaktan på
domstolsprövning av en skattefråga vill utskottet hänvisa till vad som
nyss sagts i fråga om anstånd. En reglering av anståndsreglerna i
enlighet med skatteförenklingskommitténs förslag skulle i allt väsentligt
tillgodose kravet på ett tolkningsföreträde för de skattskyldiga till
dess att saken avgjorts av domstol. Som tidigare sagts finner emellertid
utskottet att ett slutligt ställningstagande till frågan bör anstå till dess
att lagrådets granskning föreligger. Utskottet avstyrker motion Sk802 i
aktuell del.

Fyllnadsinbetalningsa vgiften

Genom riksdagsbeslut i december 1988 infördes en avgift på 2 % på
fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt som görs under tiden den 19
januari — den 30 april taxeringsåret. När underlaget för avgiften
bestäms skall ett belopp på 20 000 kr. räknas av (prop. 1988/89:46, bet.
1988/89:SkU4 s. 28-29).

I motion Sk808 av Knut ift på fyllnadsinbetalningar av preliminär
skatt som görs under tiden den 19 januari - den 30 april taxeringsåret.
Motionären anser det oacceptabelt att en skattskyldig skall behöva
fastställa sin inkomstnivå långt innan deklarationen skall vara avlämnad
och även innan han eller hon fatt kontrolluppgift från arbetsgivare.

Utskottet vill erinra om motivet bakom den ifrågavarande bestämmelsen
som är att motverka ett ohämmat utnyttjande av möjligheterna
till skattekredit och skapa ett ekonomiskt incitament att göra fyllnadsinbetalning
av preliminärskatt tidigare än den 19 januari under taxeringsåret.
Utskottet har tidigare även ansett att det lämnade fribeloppet
om 20 000 kr. ger ett tillräckligt friutrymme vid bedömningen av den
slutliga skattens storlek. Utskottet finnér nu ingen anledning att frångå
sin tidigare uppfattning härvidlag och vill dessutom framhålla att de
aktuella bestämmelserna varit i kraft endast en kort tid. För fysiska
personer och dödsbon har de ännu inte hunnit tillämpas eftersom de i
fråga om dessa är avsedda att tillämpas första gången vid 1990 års
debitering. Någon egentlig erfarenhet av reglerna har således ännu inte
vunnits och utskottet finner att frågan om en ändring — eller ett
upphävande — av reglerna är alldeles för tidigt väckt. Utskottet avstyrker
motionen.

29

Nedsättning av kvarskatteavgift

Länsskattemyndigheten får enligt 85 § 2 mom. uppbördslagen efter
ansökan av den skattskyldige besluta att kvarskatteavgiften på 10 %
skall utgå med endast 5 %. En sådan nedsättning får meddelas om
skillnaden mellan den slutliga och den preliminära skatten beror på
förhållande, som den skattskyldige inte kunnat råda över.

I motion Sk813 av Lars De Geer (fp) begärs förslag till ändring av
bestämmelserna så att hela kvarskatteavgiften får efterges. Motionären
finner det rimligt att den skattskyldige kan återfå hela kvarskatteavgiften
om t.ex avgiften förorsakats av fel från myndigheternas sida.

Att en viss avgift skall utgå också när gäldenären inte kunnat hjälpa
förseningen har motiverats av att dröjsmålet med skatteinbetalningen
annars skulle medföra en räntevinst för den skattskyldige på andra
skattskyldigas bekostnad. Utskottet anser inte att det i motionen har
anförts något som bör föranleda en förändring i detta synsätt utan
avstyrker motionen.

Uppdragsgivares ansvar för uppdragstagares skatt

Om en arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att göra avdrag
för preliminär skatt eller kvarskatt är han ansvarig för skatten. Skälig
anledning att underlåta skatteavdrag skall anses föreligga, om arbetsgivaren
inte insett att han varit arbetsgivare och med hänsyn till föreliggande
omständigheter måste anses ha saknat anledning räkna med att
han var arbetsgivare. Om uppdragstagaren var registrerad till preliminär
A-skatt måste dessutom särskilda skäl föreligga. I fråga om ansvaret
för ej inbetalda socialavgifter finns en motsvarande eftergiftsgrund.

I motion Sk802 (yrkande 18) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs
förslag som går ut på att en uppdragsgivare inte skall kunna åläggas
betalningsansvar för preliminärskatter och sociala avgifter om uppdragstagaren
vid avtalets ingående är registrerad för betalning av preliminär
B-skatt eller för redovisning av mervärdeskatt. Ej heller skall
enligt motionen, oaktat att någon av dessa förutsättningar är uppfyllda,
betalningsansvar kunna krävas om det är uppenbart att ersättningen
för uppdragstagaren utgör intäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse.
I yrkande 19 samma motion begärs dessutom en ändring av arbetsgivarbegreppet.

Inom finansdepartementet har utarbetats en promemoria (Ds
1988:59 F-skattebevis — nya regler för skatteavdrag och socialavgifter)
med förslag om införande av en ny skattsedelstyp benämnd F-skattesedel,
vilken skall utgöra ett bevis på att innehavaren är företagarregistrerad
och därför själv skall betala sin preliminära skatt och socialavgifter
i form av egenavgifter. Promemorian har remissbehandlats och
ärendet bereds för närvarande inom finansdepartementet. Ett genomförande
av detta förslag skulle i allt väsentligt tillgodose motionärernas
önskemål, men utskottet anser att ställning bör tas först sedan resultatet
av beredningen föreligger. Utskottet avstyrker därför motionen i
aktuella delar.

1989/90:SkUl

30

Avdrags- och uppgiftsskyldighet

1989/90:SkU 1

I lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar
(AUL) föreskrivs att uppdragsgivare i vissa fall skall
ha skyldighet att göra skatteavdrag och lämna uppgift om utgiven
ersättning, även om uppdragsgivaren inte är huvudarbetsgivare. 1 motion
Sk802 (yrkande 20) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avskaffande
av lagen.

1 den nyssnämnda promemorian Ds 1988:59 föreslås bl.a. att AUL
upphävs. Även beträffande denna fråga bör enligt utskottets uppfattning
resultatet av beredningen inom regeringskansliet avvaktas innan
ställning tas. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del.

Ställföreträdares ansvar för ej inlevererad skatt

Har någon i egenskap av företrädare för arbetsgivare som är juridisk
person verkställt skatteavdrag och uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
underlåtit att inbetala det innehållna beloppet är han tillsammans med
arbetsgivaren betalningsskyldig för beloppet. Betalningsskyldigheten
kan efterges eller jämkas om det föreligger särskilda skäl.

I motion Sk811 av Filip Fridolfsson m.fl. (m, fp, c) krävs en
möjlighet till jämkning i de fall den bristande betalningen beror på
förhållanden som företrädaren haft svårt att kontrollera, t.ex. en anställds
brottsliga förfarande.

Utskottet vill erinra om att en förutsättning för att en ställföreträdare
skall kunna drabbas av det nu aktuella betalningsansvaret är att
ställföreträdaren underlåtit att betala in beloppet uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet, och om att möjlighet till eftergift finns när det
föreligger särskilda skäl. Nu liksom tidigare finner utskottet att det
saknas anledning att införa ytterligare eftergiftsmöjligheter. Utskottet
avstyrker därför motionen.

Skatteflyktslagen

Lagen (1980:865) mot skatteflykt — eller den s.k. generalklausulen
— gör det möjligt att under vissa förutsättningar ingripa mot förfaranden
som syftar till skatteundandragande. För att ett ingripande skall
kunna ske krävs det att en taxering på grundval av förfarandet skulle
strida mot lagstiftningens grunder, att förfarandet medför en inte
oväsentlig skatteförmån och att förmånen kan anses ha utgjort det
huvudsakliga skälet för förfarandet. Generalklausulen har gjorts tidsbegränsad
men dess tillämpning har förlängts. För närvarande gäller att
den skall tillämpas på rättshandlingar som företagits under tiden den 1
mars 1983 — den 31 december 1989. För ett ingripande med stöd av
generalklausulen i dess lydelse före den 1 mars 1983 krävdes bl.a. att
förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultat som uppnåtts
skulle framstå som en omväg om man bortsåg från skatteeffekten.

I motionerna Sk802 (yrkande 4) av Bo Lundgren m.fl. (m) och
Sk801 (yrkande 3) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) anförs att generalklausulen
i sin nuvarande utformning inte tillgodoser rimliga rättssäker -

hetskrav. I motionerna yrkas därför att den avskaffas. Även i motion
Sk821 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas upphävande av generalklausulen
(yrkande 2) men motionärerna begär i första hand att det tidigare
omvägsrekvisitet återinförs (yrkande 1).

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen för avsikt att under hösten
lägga fram en proposition om förlängning av generalklausulen. Vidare
bör framhållas att ett betänkande med en översyn av generalklausulen
(SOU 1989:81 Ny generalklausul mot skatteflykt) nyligen har presenterats.
Avsikten är att betänkandet skall remissbehandlas och enligt vad
utskottet erfarit kommer remisstiden att utgå den 1 februari 1990. Det
finns således anledning att vänta med ett ställningstagande till frågan
om en förändring av generalklausulen — eller om den över huvud
taget skall vara kvar — i avvaktan på ytterligare underlag i frågan.
Utskottet avstyrker följaktligen samtliga här behandlade motionsyrkanden.

Omvänd generalklausul

I motion Sk802 (yrkande 3) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas införande
av en "legal nödbroms" när lagstiftningen får orimliga, icke avsedda
konsekvenser. Enligt motionärerna är det inte rimligt att enskilda
personer hamnar i en ohållbar ekonomisk situation beroende på att
alla konsekvenser av en lagstiftning inte har kunnat förutses. Bengt
Westerberg m.fl. (fp) yrkar i motion Sk801 (yrkande 4) införande av
en tolkningsregel till den skattskyldiges förmån i de fall vederbörande
på grund av lagstiftningens bristande utformning utsätts för en beskattning
som är oskälig och inte står i överensstämmelse med lagstiftningens
grunder.

Utskottet anser — nu liksom tidigare — att en bestämmelse med
denna innebörd skulle leda till närmast oöverstigliga svårigheter i den
praktiska tillämpningen och avstyrker därför motionerna i aktuell del.

En översyn av skattelagstiftningen

I motion Sk802 (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m) framhålls
behovet av en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa klara och
generella regler. Motionärerna begär ett uttalande av riksdagen härom.

De utredningar som för närvarande föreligger beträffande såväl den
direkta som den indirekta beskattningen (SOU 1989:33-38) har alla
bl.a. till syfte att åstadkomma en genomgripande omläggning av beskattningen
som bl.a. tillgodoser behovet av enkla och lättbegripliga
regler. Ett intensivt arbete med att bereda detta stora och svåra ärende
pågår för närvarande. Någon mening med ett uttalande nu av den
innebörd motionärerna vill ha finns enligt utskottets uppfattning inte
och utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

1989/90: S k U1

32

Bevissäkringslagen

1989/90:SkU 1

I bevissäkringslagen (1975:1027) finns de regler som ger skattemyndigheterna
rätt att eftersöka och ta hand om räkenskapsmaterial och
annat som behövs för kontroll av de skattskyldigas deklarationer. En
grundläggande förutsättning för eftersökning är att det finns risk att
den som skall tillhandahålla materialet i stället undanhåller eller
förvanskar det. Beslut fattas av domstol. Eftersökning eller annan
liknande åtgärd får beslutas endast om vikten av att åtgärden vidtas är
tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som
åtgärden innebär för den enskilde.

1 motionerna Sk802 (yrkande 13) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk801
(yrkande 2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk816 av Martin
Olsson (c) yrkas att bevissäkringslagen upphävs. Enligt motionärerna
tillämpas lagen på ett från rättssäkerhetssynpunkt oacceptabelt sätt.

Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att bevissäkringslagen
behövs för att under vissa förutsättningar kunna säkerställa nödvändigt
kontrollmaterial. Utskottet vill också erinra om de ändringar i bevissäkringslagen
som riksdagen beslutade om hösten 1987 med syfte att
förstärka den enskildes rättssäkerhet. Dessa ändringar gällde i huvudsak
införande av en proportionalitetsregel, förstärkt skydd för intrång i
bostad och förstärkt skydd för känsliga uppgifter. Utskottet anser att
lagens regler numera innefattar en rimlig avvägning mellan myndigheternas
kontrollbehov och den enskildes berättigade rättssäkerhetskrav.
Utskottet avstyrker således motionerna Sk802 och Sk801 i denna del
samt motion Sk816.

Viss rådgivningsverksamhet

I motion Sk809 av Alexander Chrisopoulos och Björn Samuelson
(båda vpk) begärs förslag om tillskapande av förutsättningar för vanligt
folk att på lagligt sätt undanhålla pengar från privatbanker, försäkringsbolag
och privata industrier (yrkande 1). Motionärerna begär
också inrättande av statsfinansierade rådgivningsbyråer med nämnda
syfte (yrkande 2).

Utskottet vill av lätt insedda skäl inte medverka till att inrätta
skattefinansierade byråer med syfte att lämna rådgivning åt privatpersoner
om hur de på olika sätt skall kunna göra förtjänster på bekostnad
av banker och andra penningförvaltande institutioner, även om verksamheten
i och för sig skulle hålla sig inom lagens råmärken. Utskottet
vill emellertid samtidigt peka på möjligheten för mindre bemedlade
enskilda personer som kommer i rättslig tvist med en ekonomiskt
starkare motpart att ansöka om allmän rättshjälp, som bl.a. syftar till
att ingen av ekonomiska skäl skall vara förhindrad att ta till vara sina
rättsliga intressen. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

33

3 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 1

Hemställan

1989/90:SkU 1

Utskottet hemställer

1. beträffande ett upphävande av betalningssäkringslagen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk810,

2. beträffande riskrekvisitet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Skl yrkande 1 och
1989/90:Sk2 yrkande 1 samt motion 1988/89:Sk801 yrkande 1 i
denna del,

res. I (m. fp. c)

3. beträffande motivering av beslut om betalningssäkring

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk801 yrkande 1 i denna
del,

res. 3 (m. fp. uip)

4. beträffande beviskravet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:3 i denna del
och motion 1988/89:Sk801 yrkande 1 i denna del och med
anledning av motion 1988/89:Sk802 yrkande 14 i denna del
beslutar utforma beviskravet i enlighet med vad utskottet angett,

5. beträffande muntlig förhandling

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i denna del och

avslår motion 1989/90:Skl yrkande 2,

res. 3 (tn)

6. beträffande hävande efter viss tid av beslut om betalningssäkring att

riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i denna del och

avslår motionerna 1989/90:Skl yrkande 3 och 1989/90:Sk2 yrkande
2 samt motionerna 1988/89:Sk802 yrkande 14 i denna del
och 1988/89:Sk801 yrkande 1 i denna del,

res. -t (m. fp. c)

7. beträffande tidsfrist för handläggning av mål beträffande
betalningssäkrad fordran

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Skl yrkande 4,

1^88/89:Sk802 yrkande 14 i denna del och 1988/89:Sk801 yrkan de

1 i denna del,

res. 5 (ni. fp. c. vpk)

8. beträffande öppna mål

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i denna del och

avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 14 i denna del,

9. beträffande det allmännas företrädare i betalningssäkringsmål att

riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i denna del och

avslår motion 1989/90:Skl yrkande 5,

res. ft (m)

10. beträffande förmånsrätt

att riksdagen avslår motion 1989/90:Skl yrkande 6,

res. 7 (ni. fp)

34

11. beträffande strikt skadeståndsansvar

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl yrkande 7 i denna del och
1989/90:Sk2 yrkande 5 samt motionerna 1988/89:Sk802 yrkande
14 i denna del och 1988/89:Sk801 yrkande 1 i denna del,

res. 8 (m. fp. c)

12. beträffande visst väsentlighetskrav för skadestånd

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl yrkande 7 i denna del och
1989/90:Sk2 yrkande 3,

res. 9 (m)
res. 10 (fp)

13. beträffande ersättningsberättigade skador

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skl yrkande 7 i denna del,

res. II (m)

14. beträffande ersättning för biträde m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl yrkande 7 i denna del och
1989/90:Sk2 yrkande 4,

res. 12 (m. fp)

15. beträffande viss begränsning av skadeståndsansvaret

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl yrkande 7 i denna del och
1989/90:Sk3,

res. 13 (m. fp. c)

16. beträffande jämkning av skadeståndet

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i denna del och
avslår motion 1989/90:Sk2 yrkande 6,

res. lä (m.fp)

17. beträffande sekretess

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 14 i denna
del,

res. 15 (m) -villk. S, 9. 11 — 14

18. beträffande propositionen i övrigt utom lagförslagen
att riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i denna del,

19. beträffande lagförslagen i propositionen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar de vid proposition 1989/90:3 fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter,

b) lagom ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

c) lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

res. 1-6. 8-14

20. beträffande det allmännas processföring

att riksdagen avslår motion 1988/89:SkS02 yrkande 15 och
1988/89:Sk805,

res. 16 (m. fp. c)

1989/90:SkUl

35

21. beträffande förtryckta blanketter för förenklad självdeklaration att

riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 7,

res. 17 (m. c)

s-y- 1 (fP)

22. beträffande kontrolluppgifter avseende ränteinkomster
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk804,

res. IS (vpk)

23. beträffande taxeringsrevision av ADB-baserade räkenskaper
att riksdagen avslår motion !988/89:Sk802 yrkande 12,

res. 19 (in. fp)

24. beträffande tidsgräns för meddelande om avvikelse
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 8,

res. -0 (in. fp. c. nip)

25. beträffande beslutsmotivering

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 9,

res. 2/ (in. fp)

26. beträffande myndighet som beslutar om eftertaxering
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 10,

res. 22 (m)

27. beträffande förutsättningarna för eftertaxering

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk802 yrkande 11 och
1988/89:Sk812,

res. 2S (in. c)

28. beträffande skattetillägg

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 17 och
1988/89:Sk807.

res. 24 (m. fp. c)

29. beträffande lagföring av skattebrott m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk822,

res. 25 (vpk. nip)

30. beträffande anstånd

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 16 och
1988/89:Sk814,

res. 26 (m. fp. c)

31. beträffande tolkningsföreträde

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 2,

res. 27 (lii)

32. beträffande fyllnadsinbetalningsavgiften
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk808,

res. 28 (m. fp)

33. beträffande nedsättning av kvarskatteavgift
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk813,

res. 29 (ni. fp)

34. beträffande uppdragsgivares ansvar för uppdragstagares skatt
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkandena 18 och 19,

res. 5l) (ni. fp. c)

35. beträffande avdrags- och uppgiftsskyldighet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 20,

res. 31 (tn)

1989/90:SkUl

36

36. beträffande ställföreträdares ansvar för ej inlevererad skatt
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk811,

res. 32 (m, fp, c)

37. beträffande skatteflyktslagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk802 yrkande 4,
1988/89:801 yrkande 3 och 1988/89:Sk821 yrkandena 1 och 2,

res. 33 (m. fp. c)

38. beträffande omvänd generalklausul

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 3 och
1988/89:Sk801 yrkande 4,

res. 34 (m. fp. mp)

39. beträffande en översyn av skattelagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk802 yrkande 1,

res. 35 (m)

40. beträffande bevissäkringslagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk802 yrkande 13,
1988/89:Sk801 yrkande 2 och 1988/89:Sk816,

res. 36 (m. fp. c)

41. beträffande viss rådgivningsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk809 yrkandena 1 och 2.

s.y. 2 (vpk)

Stockholm den 7 november 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s),
Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno
Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif
Olsson (fp). Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå
(mp), Kjell Nordström (s), Karl Hagström (s), Håkan Hansson (c) och
Lisbeth Staaf-lgelström (s).

Reservationer

1. Riskrekvisitet (mom. 2 och 19 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Enligt
propositionen" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha
följande lydelse:

1989/90:SkU 1

37

Med propositionens förslag kommer betalningssäkring liksom hittills
att användas när en skattskyldig visserligen har dålig ekonomi men
inte är insolvent, kanske därför att skattefordringarna ännu inte är
förfallna till betalning. Betalningssäkring kan alltså i praktiken tillgripas
redan innan konkursgrund föreligger och i sjäva verket vara en
åtgärd som framkallar en konkurs och som spolierar en gäldenärs
ansträngningar att undvika konkurs. Staten kan således inför en befarad
konkurs genom beslut om betalningssäkring säkerställa sin fordran
till förfång för gäldenärens andra borgenärer. Mot denna bakgrund
anser utskottet att det s.k. riskrekvisitet getts en alltför vid utformning.
Enligt utskottets uppfattning bör betalningssäkring endast omfatta de
fall då det s.k. sabotagekravet är uppfyllt, vilket — som föreslagits i en
av motionerna — bör uttryckas genom att det skäligen kan befaras att
gäldenären inte kommer att betala fordringen. Med det anförda tillstyrker
utskottet motionerna Skl, Sk2 och Sk801 i denna del.

dels att momenten 2 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

2. beträffande riskrekvisitet

att riksdagen bifaller motionerna 1989/90:Skl yrkande 1 och
1989/90:Sk2 yrkande 1 samt motion 1988/89:Sk801 yrkande 1 i
denna del,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser riskrekvisitet att

riksdagen i fråga om lagen om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beslutar göra
den ändringen i 4 § första stycket att orden "påtaglig risk
föreligger" byts ut mot "det skäligen kan befaras".

•l

2. Motivering av beslut om betalningssäkring (mom. 3
och 19 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m). Leif Olsson (fp) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Även
föredragande" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Av propositionen framgår att domstolarna i sina beslut om betalningssäkring
inte sällan lämnar en bristande redovisning för skälen för
beslutet. För att råda bot på detta förhållande tillstyrker utskottet
förslaget i motion Sk801 att införa en bestämmelse att ett beslut om
betalningssäkring skall motiveras.

dels att momenten 3 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

3. beträffande motivering av beslut om betalningssäkring

att riksdagen bifaller motion 1988/89;Sk801 yrkande 1 i denna
del,

1989/90:SkUl

38

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser motivering
av beslut om betalningssäkring

att riksdagen beslutar lägga till följande mening till 4 § andra
stycket lagen om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter: "I beslut om betalningssäkring
skall skälen för åtgärden anges."

3. Muntlig förhandling (mom. 5 och 19 i motsvarande
del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Med beaktande av att ett beslut om betalningssäkring innebär ett
kraftigt ingrepp i gäldenärens förfoganderätt över sin egendom är det
enligt utskottets mening synnerligen viktigt att gäldenären får tillfälle
att personligen komma till tals med domstolen. Utskottet ansluter sig
därför till den uppfattning som förs fram i motion Skl att domstolen
inte bör kunna vägra muntlig förhandling när en gäldenär begärt att
sådan skall hållas. Utskottet föreslår att lagtexten utformas i enlighet
härmed.

dels att momenten 5 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

5. beträffande muntlig förhandling
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:3 i denna
del och med bifall till motion 1989/90:Skl yrkande 2 beslutar
utforma bestämmelserna om muntlig förhandling i enlighet med
vad utskottet anfört,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser muntlig
förhandling

att riksdagen beslutar att andra meningen i 8 § lagen om
ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter skall utgå.

4. Hävande efter viss tid av beslut om
betalningssäkring (mom. 6 och 19 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp). Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
"Utskottet ställer" och slutar med "propositionens förslag" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning innebär sex månader en skälig avvägning
mellan den enskildes krav på en tidsbegränsning av ett beslut om
betalningssäkring av en icke fastställd fordran för skatt m.m. och det
allmännas behov av tid för utredning. Enligt utskottets uppfattning
räcker denna tidrymd till för att utreda även komplicerade mål, och

!989/90:SkU 1

39

utskottet kan därför inte acceptera att tidsfristen får förlängas enbart av
det skälet att utredningsmaterialet är omfattande. Med tillgång till en
sådan möjlighet befarar utskottet att myndigheterna lätt skulle frestas
att inte lägga ned tillräckliga ansträngningar på att åstadkomma en
skyndsam utredning. Enligt utskottets uppfattning bör en förlängning
fa ske endast om den skattskyldige förhalar utredningen — vilket som
föreslagits i någon motion bör komma till uttryck i lagtexten genom
att det anges att synnerliga skäl skall föreligga — och med högst en
månad i taget. Utskottet tillstyrker således motionerna Skl och Sk2 i
denna del, varigenom propositionen och de övriga motionerna i viss
del får anses tillgodosedda.

dels att momenten 6 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

6. beträffande håvande efter viss lid av beslut om betalningssäkring att

riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skl yrkande 3
och 1989/90:Sk2 yrkande 2 och med anledning av proposition
1989/90:3 i denna del och motionerna 1988/89:Sk802 yrkande 14
i denna del och 1988/89:Sk801 yrkande 1 i denna del beslutar
utforma bestämmelserna om hävande efter viss tid av beslut om
betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser hävande
efter viss lid av beslut om betalningssäkring

att riksdagen beslutar i fråga om 7 § lagen om ändring i lagen
(1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
dels att i första stycket andra meningen ordet "särskilda" skall
bytas ut mot ordet "synnerliga", dels att stycket skall tillföras en
tredje mening av följande lydelse: "Ett beslut om betalningssäkring
får inte förlängas med mera än en månad åt gången."

5. Tidsfrist för handläggning av mål beträffande
betalningssäkrad fordran (mom. 7 och 19 i
motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström
(vpk) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Även
utskottet" och på s. 18 slutar med "behandlade motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

Med beaktande av de negativa effekter som en betalningssäkring
utgör för gäldenären räcker det enligt utskottets uppfattning inte med
en tidsfrist avseende väckande av talan i länsrätten beträffande den
aktuella fordringen. Handläggningen av ett sådant mål i länsrätten bör
prioritieras och bestämmelser bör införas om att det skall prövas inom
ett år från beslutet om betalningssäkring. Förlängning av denna tids -

1989/90:SkUl

40

frist bör endast ske om den skattskyldige har förhalat målets handläggning.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Skl i denna del,
varigenom övriga nu behandlade motioner får anses tillgodosedda.

dels att momenten 7 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

7. beträffande tidsfrist för handläggning av mål beträffande
betalningssäkrad fordran

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl yrkande 4 och
med anledning av motionerna 1988/89:Sk802 yrkande 14 i denna
del och 1988/89:Sk801 yrkande 1 i denna del beslutar införa
en tidsfrist av det slag utskottet angett,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser tidsfrist
för handläggning av mål beträffande betalningssäkrad fordran
att riksdagen i fråga om 7 § lagen om ändring i lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beslutar att
införa

dels ett tredje stycke av följande lydelse:

"Ett beslut om betalningssäkring skall också hävas om domstolen inte
har avgjort målet beträffande fastställelse av fordringen eller av underlaget
för den inom sex månader från den dag talan skall ha väckts
enligt första stycket. Länsrätten får medge förlängning av tidsfristen om
den skattskyldige har förhalat utredningen.",

dels ett fjärde stycke av följande lydelse:

"Har ett beslut om betalningssäkring hävts enligt tredje stycket får ett
nytt beslut om betalningssäkring på samma grund fattas endast om
målet har avgjorts."

6. Det allmännas företrädare i betalningssäkringsmål
(inom. 9 och 19 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det i betalningssäkringsmål är angeläget att det
allmännas talan förs av ett fristående allmänt ombud med en gentemot
skattemyndigheten oberoende ställning. Utskottet föreslår därför att
någon ändring ej görs i 3 § betalningssäkringslagen. Utskottet tillstyrker
således motion Skl i denna del och avstyrker propositionen i
motsvarande del.

dels att momenten 9 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

9. beträffande det allmännas företrädare i betalningssäkringsmål att

riksdagen avslår proposition 1989/90:3 i denna del och bifaller
motion 1989/90:Skl yrkande 5,

1989/90:SkUl

41

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser det
allmännas företrädare i betalningssäkringsmål
att riksdagen i fråga om lagen om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beslutar att den
föreslagna ändringen i 3 § skall utgå.

7. Förmånsrätt (mom. 10)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som bestämmelserna för närvarande är utformade har betalningssäkringslagen
längre gående rättsverkningar än kvarstad i vad avser förmånsrätt
vid konkurs. Som framförs i motion Skl bör emellertid
enligt utskottets uppfattning betalningssäkring inte medföra förmånsrätt
om statens fordran inte är fastställd vid konkurstillfället. Utskottet
anser att riksdagen bör fatta beslut härom och tillstyrker följaktligen
motion Skl i denna del.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande förmånsrätt
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl yrkande 6 antar
följande

Förslag till
Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrivs att 8 § förmånsrättslagen (1970:979) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utmätning ger förmånsrätt i
den utmätta egendomen. Betalningssäkring
ger förmånsrätt i den
egendom som har tagits i anspråk.

Utmätning ger förmånsrätt i
den utmätta egendomen. Betalningssäkring
ger förmånsrätt i den
egendom som har tagits i anspråk.
Vid konkurs ger betalningssäkring
förmånsrätt i den egendom som
har tagits i anspråk endast om den
fordran som betalningssäkrats var
fastställd vid tidpunkten för beslutet
om konkurs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1989/90:SkU 1

42

8. Strikt skadeståndsansvar (mom. 11 och 19 i
motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp). Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Som
anförs" och på s. 19 slutar med "propositionens förslag" bort ha
följande lydelse:

Utskottet konstaterar att föredragande statsrådet själv anför i propositionen
att risken för felaktiga beslut är större i betalningssäkringsmål
än i annan statlig verksamhet. Enligt utskottets uppfattning är det från
rättssäkerhetssynpunkt självklart att en enskild skall ersättas för all
skada som han eller hon lidit på grund av ett felaktigt beslut om
betalningssäkring, oberoende av om skadan vållats genom fel eller
försummelse vid myndighetsutövningen. Eftersom risken för fel inte
heller kan undvikas vid beslut om betalningssäkring för fastställda
fordringar bör enligt utskottets mening ett strikt skadeståndsansvar
föreligga även i dessa fall. Utskottet föreslår, med ändring av förslaget i
propositionen, att bestämmelserna utformas i enlighet härmed och
tillstyrker således de i detta sammanhang behandlade motionsyrkandena.

dels att momenten 11 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

11. beträffande strikt skadeståndsansvar
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:3 i denna
del och med bifall till motionerna 1989/90:Skl yrkande 7 i
denna del och 1989/90:Sk2 yrkande 5 samt motionerna
1988/89:Sk802 yrkande 14 i denna del och 1988/89:Sk801 yrkande
1 i denna del beslutar införa strikt skadeståndsansvar i fråga
om både icke fastställda och fastställda fordringar,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser strikt
skadeståndsansvar

att riksdagen i fråga om lagen om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beslutar att till
21 § första stycket lägga till följande mening: "Detsamma gäller i
fråga om beslut om betalningssäkring för en fordran som fastställts,
om genom ett senare beslut beslutet om fastställelse
upphävs eller fordringen sätts ned."

9. Visst väsentlighetskrav för skadestånd (mom. 12
och 19 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
"Utskottet instämmer" och slutar med "aktuella motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

1989/90:SkUl

43

Till skillnad från föredragande statsrådet anser utskottet att skadeståndsansvaret
bör vara strikt även i den meningen att alla styrkta
skador, alltså även sådana av mindre omfattning, bör ersättas fullt ut.
Härav följer att väsentlighetskravet enligt utskottets uppfattning bör tas
bort. Utskottet tillstyrker således såvitt nu är i fråga motion Skl och
avstyrker propositionen och motion Sk2.

dels att momenten 12 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

12. beträffande visst väsentlighetskrav för skadestånd
att riksdagen bifaller motion 1989/90:Skl yrkande 7 i denna del
och avslår proposition 1989/90:3 i denna del och motion
1989/90:Sk2 yrkande 3,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser visst
väsentlighetskrav för skadestånd

att riksdagen i fråga om lagen om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beslutar att i 21
§ första stycket ordet "väsentligt" skall utgå.

10. Visst väsentlighetskrav för skadestånd (mom. 12
och 19 i motsvarande del)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
"Utskottet instämmer" och slutar med "aktuella motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar propositionens förslag i så måtto att det bör få
föreligga en viss avvikelse mellan betalningssäkringsbeslutet och den
fastställda fordringen utan att rätt till ersättning inträder. För att
ersättningsrätten inte skall urholkas genom en restriktiv tolkning av ett
sådant väsentlighetsrekvisit biträder utskottet samtidigt förslaget i motion
Sk2 att avvikelsen fastställs till ett basbelopp. Vidare avstyrker
utskottet motion Skl i denna del.

dels att momenten 12 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

12. beträffande visst väsentlighetskrav för skadestånd
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:3 i denna
del bifaller motion 1989/90:Sk2 yrkande 3 och avslår motion
1989/90:Skl yrkande 7 i denna del,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser visst
väsentlighetskrav för skadestånd

att riksdagen i fråga om lagen om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beslutar att i 21
§ första stycket orden "väsentligt lägre belopp än" skall bytas ut
mot orden "belopp som med minst ett basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring understiger".

1989/90:SkUl

44

11. Ersättningsberättigade skador (mom. 13 och 19 i
motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet bör principen vara att all skada som den enskilde
drabbats av på grund av ett felaktigt beslut om betalningssäkring skall
ersättas. Utskottet kan därför inte godta propositionens begränsning till
ren förmögenhetsskada. Utskottet föreslår att bestämmelsen utformas i
enlighet härmed och tillstyrker motion Skl i denna del.

dels att momenten 13 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

13. beträffande ersättningsberättigade skador

att riksdagen bifaller motion 1989/90:Skl yrkande 7 i denna del
och avslår proposition 1989/90:3 i denna del,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser ersättningsberättigade
skador

att riksdagen i fråga om lagen om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beslutar att i 21
§ första stycket orden "ren förmögenhetsskada" skall bytas ut
mot ordet "skada".

12. Ersättning för biträde m.m. (mom. 14 och 19 i
motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Med
hänsyn" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av föredragande statsrådets i propositionen redovisade
uppfattning att riskerna för felaktiga beslut är särskilt stora i betalningssäkringsmål
finnér utskottet att det är rimligt att ett skadestånd
också omfattar den enskildes kostnader för att tillvarata sin rätt.
Utskottet föreslår därför att den föreslagna bestämmelsen om att ersättning
inte lämnas för kostnader för biträde eller utredning tas bort.
Följaktligen tillstyrker utskottet motionerna Skl och Sk2 i denna del
och avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels att momenten 14 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

14. beträffande ersättning för biträde m.m.

att riksdagen bifaller motionerna 1989/90:Skl yrkande 7 i denna
del och 1989/90:Sk2 yrkande 4 och avslår proposition 1989/90:3
i denna del,

1989/90:SkUl

45

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser ersättning
för biträde m.m.

att riksdagen i fråga om lagen om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beslutar att i 21
§ andra stycket sista meningen skall utgå.

13. Viss begränsning av skadeståndsansvaret (mom.
15 och 19 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör, då fel från myndigheternas sida är
begånget, deras ansvar av principiella och moraliska skäl inte vara
begränsat till en viss nivå på skadan utan också såvitt avser beloppet
vara strikt. Utskottet föreslår således att den föreslagna sjävrisken på
5 000 kr. slopas och tillstyrker motion Skl i denna del samt motion
Sk3.

dels att momenten 15 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

15. beträffande viss begränsning av skadeståndsansvaret
att riksdagen bifaller motionerna 1989/90:Skl yrkande 7 i denna
del och 1989/90:Sk3 och avslår proposition 1989/90:3 i denna
del,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser viss
begränsning av skadeståndsansvaret

att riksdagen i fråga om lagen om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beslutar att i 21
§ andra stycket första meningen skall utgå.

14. Jämkning av skadeståndet (mom. 16 och 19 i
motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör ett skadestånd av aktuellt slag få
jämkas endast om det finns ett klart orsakssamband mellan den skattskyldiges
handlande och det felaktiga betalningssäkringsbeslutet eller
om det annars är uppenbart oskäligt att ersättning utgår. Utskottet
föreslår att bestämmelserna utformas i enlighet härmed och tillstyrker
motion Sk2 i denna del.

1989/90:SkU 1

dels att momenten 16 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

46

16. beträffande jämkning av skadeståndet

att riksdagen bifaller motion 1989/90:Sk2 yrkande 6 och avslår
proposition 1989/90:3 i denna del,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser jämkning
av skadeståndet

att riksdagen i fråga om lagen om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beslutar dels att
i 22 § första meningen orden "medverkat till" byts ut mot ordet
"orsakat", dels att i samma paragraf andra meningen ordet
"uppenbart" sätts in mellan orden "vara" och "oskäligt".

15. Sekretess (mom. 17)

Vid avslag på reservationerna 8, 9, 11 — 14

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "aktuella motionsyrkandet" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning leder det förhållandet att interimistiska
beslut om betalningssäkring är offentliga till orimliga konsekvenser.
Främst tänker utskottet på de betydande skadeverkningar som enskilda
kan drabbas av genom att massmedierna tar upp händelsen. Vidare har
någon kronofogdemyndighet under remissbehandlingen framhållit att
själva syftet med lagen motverkas genom att pressen får tillgång till
sådana beslut redan innan kronofogdemyndigheten haft tillfälle att
verkställa beslutet. Mot bakgrund härav anser utskottet att riksdagen
bör begära förslag om bestämmelser som gör det möjligt att sekretessbelägga
interimistiska beslut om betalningssäkring. Utskottet tillstyrker
således motion Sk802 i denna del.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande sekretess

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 14 i
denna del hos regeringen begär förslag med den inriktning
utskottet angett,

16. Det allmännas processföring (mom. 20)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m). Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Vad
först" och slutar med "motion Sk805" bort ha följande lydelse:

Utskottets borgerliga ledamöter har tidigare ställt sig negativa till att
beskattningsmyndigheterna för det allmännas talan i skattemål. Enligt
utskottets uppfattning är det angeläget att det allmännas talan kan föras
av ett fristående allmänt ombud med en gentemot skattemyndigheterna

1989/90:SkUl

47

självständig och oberoende ställning. Med det anförda tillstyrker utskottet
motion Sk802 i denna del, varigenom även motion Sk805 i
väsentliga delar får anses tillgodosedd.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande det allmännas process/öring

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 15
och med anledning av motion 1988/89:Sk805 hos regeringen
begär förslag om en organisation för det allmännas processföring
i taxeringsprocessen i enlighet med vad utskottet anfört,

17. Förtryckta blanketter för förenklad
självdeklaration (mom. 21)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf
Kenneryd (c) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör det förenklade deklarationsförfarandet
vara så utformat att de till skattemyndigheterna inkomna inkomstuppgifterna
finns förtryckta på den blankett som översänds till
deklaranten och att denne därvid får möjlighet att kontrollera att de
uppgifter som kommit in till skattemyndigheten är korrekta. Den
förlängda deklarationstid som detta system förutsätter bör enligt utskottets
uppfattning inte menligt påverka skattemyndigheternas efterföljande
gransknings- och taxeringsarbete. Utskottet tillstyrker därför motion
Sk802 i denna del.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande förtryckta blanketter för förenklad självdeklaration att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 7 hos
regeringen begär förslag om förtryckta blanketter för förenklad
självdeklaration i enlighet med vad utskottet anfört,

18. Kontrolluppgifter avseende ränteinkomster
(mom. 22)

Lars Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 25 slutar med "motion Sk804" bort ha
följande lydelse:

Tidigare riksomfattande och regionala kontrollaktioner visar att
företagens ränteinkomster i betydande omfattning har underdeklarerats.
Det är därför enligt utskottets uppfattning angeläget att skapa ett
tillfredsställande kontrollsystem på detta område. Mot den bakgrunden
och då en kontrolluppgiftsskyldighet redan finns avseende fysiska
personer faller det sig naturligt att utsträcka denna skyldighet till att

1989/90:SkUl

48

omfatta även juridiska personer, något som är motiverat också från
rättvisesynpunkt. Utskottet biträder således förslaget härom i motion
Sk804.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande kontrolluppgifter avseende ränteinkomster

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk804 hos regeringen
begär förslag om en kontrolluppgiftsskyldighet avseende ränteinkomster
i enlighet med vad utskottet anfört,

19. Taxeringsrevision av ADB-baserade räkenskaper
(mom. 23)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlCösta
Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Enligt
vad" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Reglerna för taxeringsrevision innebär ff.o.m. den 1 januari 1988 att
skattemyndigheterna får tillgång till företagens egna datasystem och
tekniska utrustning. Dessutom får myndigheterna rätt att i samband
med taxeringsrevision inhämta uppgifter om personer som företagit
olika rättshandlingar med ett företag. Utskottet vill i och för sig inte
motsätta sig att taxeringsrevision utförs hos företag som har sin redovisning
på ADB. Revisionen får emellertid inte läggas upp på ett
sådant sätt att otillbörligt intrång i företagets eller tredje persons
integritet kan förekomma. Taxeringsrevision bör vidare endast få ske
för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts i
enlighet med gällande bestämmelser och endast hos den som är
bokföringsskyldig enligt bokföringslagen eller skyldig att föra räkenskaper
enligt jordbruksbokföringslagen samt hos annan juridisk person
som inte är dödsbo eller myndighet. Enligt utskottets uppfattning bör
reglerna därför återges sin tidigare innebörd och regeringen efter ny
utredning återkomma med ett nytt förslag om taxeringsrevision. Med
det anförda tillstyrker utskottet motion Sk802 i denna del.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande taxeringsrevision av ADB-baserade räkenskaper
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 12
begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision i enlighet
med vad utskottet anfört.

20. Tidsgräns för meddelande om avvikelse
(mom. 24)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå
(mp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Enligt
vad" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

1989/90:SkUl

49

4 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 1

Som anförs i motion Sk802 bör man kunna kräva att beslut om
avvikelse från avgivna självdeklarationer fattas i sådan tid före taxeringsarbetets
avslutande att de enskilda skattebetalarna får god tid på
sig att begära omprövning. Sådant beslut skall därför enligt utskottets
mening fattas senast en månad före taxeringsperiodens utgång. Skulle
tidsgränsen inte följas bör beslut om avvikelse till den enskildes
nackdel inte fa fattas. Regeringen bör lägga fram förslag om ändring i
bestämmelserna med denna inriktning. Utskottet tillstyrker således
motion Sk802 i denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 24 bort ha följande
lydelse:

24. beträffande tidsgräns för meddelande om avvikelse

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 8 hos
regeringen begär förslag om en tidsgräns för beslut om avvikelse
från självdeklaration i enlighet med vad utskottet anfört,

21. Beslutsmotivering (mom. 25)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottet mening av största vikt att beslut om taxering
blir klart och fullständigt motiverade så att den skattskyldige dels kan
kontrollera att beslutet är riktigt, dels veta vad han eller hon skall skall
utgå från om han eller hon skall begära omprövning eller anföra
besvär. Taxeringslagen bör därför som anförs i motion Sk802 ändras så
att kravet på motivering blir tydligare.

dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha följande
lydelse:

25. beträffande beslutsmotivering

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 9 hos
regeringen begär förslag om ändring i taxeringslagen beträffande
bättre motiverade beslut,

22. Myndighet som beslutar om eftertaxering
(mom. 26)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Enligt
vad" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Sk802 anser utskottet att
det är av stor principiell betydelse att en eftertaxering skall prövas av
domstol i första instans. Utöver de bedömningar som görs vid ett
vanligt beskattningsbeslut tillkommer vid eftertaxering frågan om den
enskilde lämnat oriktig uppgift eller ej. Effektivitetshänsyn måste här

1989/90:SkU 1

50

stå tillbaka för den enskildes berättigade krav på rättssäkerhet. Med det
anförda biträder utskottet motionärernas yrkande om en ordning där
eftertaxering prövas av länsrätt.

dels att utskottets hemställan under moment 26 bort ha följande
lydelse:

26. beträffande myndighet som beslutar om eftertaxering

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 10
hos regeringen begär förslag som innebär att beslut om eftertaxering
fattas av länsrätt,

23. Förutsättningarna för eftertaxering (mom. 27)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf
Kenneryd (c) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Enligt
vad" och slutar med "berörda motionsyrkandena" bort ha följande

lydelse:

Mot bakgrund av länsskattemyndigheternas olika praxis vad beträffar
användningen av eftertaxeringsinstitutet och skattesystemets komplexitet,
som inte sällan ställer orimliga krav på den enskilde skattebetalaren,
delar utskottet den uppfattning som framförs i motionerna Sk802
och Sk812 att förutsättningarna för eftertaxering bör omprövas. Det
bör vara tillfyllest om den skattskyldige i deklarationen lämnat de
upplysningar som han eller hon rimligen ansett sig böra lämna. I den
mån taxeringsnämnden underlåtit att inom ramen för sitt taxeringsarbete
utreda den aktuella skattefrågan bör i princip någon möjlighet till
eftertaxering inte föreligga. Genom att på så vis ställa högre krav på
taxeringen i första instans ökar också rättssäkerheten för den enskilde.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk802 i denna del
och motion Sk812.

dels att utskottets hemställan under moment 27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande förutsättningarna för eftertaxering

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk802 yrkande
11 och 1988/89:Sk812 hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för eftertaxering i enlighet med vad utskottet anfört,

24. Skattetillägg (mom. 28)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan

Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Som
utskottet" och slutar med "Motion Sk807" bort ha följande lydelse:

Det administrativa sanktionssystemet med bl.a. skattetillägg och förseningsavgift
måste vara så utformat att det uppfattas som ett rättvist
system av de skattskyldiga. Enligt utskottet är en förutsättning därför
att hänsyn kan tas till omständigheterna i varje enskilt fall. Tidigare

1989/90:SkU 1

51

har angivits att frågan är föremål för överväganden inom finansdepartementet,
men något förslag har ännu inte kommit. Riksdagen bör
därför nu begära att regeringen lägger fram ett förslag med angiven
innebörd. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk802 i denna
del. Motion Sk807 får därigenom anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under moment 28 bort ha följande
lydelse:

28. beträffande skattetillägg

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 17
och med anledning av motion 1988/89:Sk807 hos regeringen
begär förslag om ändrade regler för skattetillägg i enlighet med
vad utskottet anfört,

25. Lagföring av skattebrott m.m. (mom. 29)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 28 slutar med "motion Sk822" bort ha
följande lydelse:

Som framhålls av motionärerna bakom motion Sk822 finns det
enligt utskottets mening anledning att anta att länsskattemyndigheterna
alltför sällan anmäler misstänkta skattebrott och andra misstänkta brott
såsom t.ex. bokföringsbrott till åtal utan nöjer sig med att påföra
skattetillägg. Utskottet delar därför den i motionen framförda uppfattningen
att hela frågan om lagföring av skattebrott och andra brott som
skattemyndigheterna upptäcker vid revisioner bör ses över, liksom
kriterierna för och rutinerna vid påförande av skattetillägg. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk822.

dels att utskottets hemställan under moment 29 bort ha följande
lydelse:

29. beträffande lagföring av skattebrott m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk822 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
en översyn av skattemyndigheternas förfarande vid misstanke
om brott med skatteanknytning,

26. Anstånd (mom. 30)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp). Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "Enligt
vad" och slutar med "motion Sk814" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de långa handläggningstiderna i domstolarna har
behovet av ett skydd mot indrivningsåtgärder blivit allt större. För att
få anstånd vid taxeringsbesvär måste enligt gällande regler de skattskyl -

1989/90:SkU 1

52

diga vända sig till såväl domstol som LSM och/eller länsskattemyndighet.
Uppdelningen på två beslutsmyndigheter kan medföra rättsförluster
för den enskilde.

Den skattskyldige är ofta helt beroende av taxeringsintendentens
ställningstagande. Denne är emellertid part i processen och borde
därför inte ha inflytande på anståndsfrågan.

Skatteförenklingskommitténs förslag till nya anståndsregler i betänkandena
SOU 1988:21—22 Ny taxeringslag-reformerad skatteprocess
kommer, om de genomförs, att undanröja många av bristerna i det
nuvarande anståndssystemet. Utskottet föreslår därför att riksdagen hos
regeringen begär att de av skatteförenklingskommittén föreslagna åtgärderna
angående anstånd med att betala tvistig skatt skall tillämpas
redan fr.o.m. årets taxering. Med det anförda tillstyrker utskottet
motion Sk802 i denna del samt motion Sk814.

dels att utskottets hemställan under moment 30 bort ha följande
lydelse:

30. beträffande anstånd

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk802 yrkande
16 och 1988/89:Sk814 hos regeringen begär förslag om utvidgade
möjligheter att erhålla anstånd med inbetalning av skatt i enlighet
med vad utskottet anfört.

27. Tolkningsföreträde (mom. 31)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med
"Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuell del" bort ha följande
lydelse:

Den enskilde har en i förhållande till det offentliga svag ställning,
och den enskildes rätt bör därför som anges i motion Sk802 ges
företräde i tvister om skattelagstiftningens tolkning i de fall då lagstiftningen
är oklar. Utskottet tillstyrker därför motion Sk802 i denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha följande
lydelse:

31. beträffande tolkningsföreträde

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående tolkningsföreträde för enskilda skattebetalare,

28. Fyllnaclsinbetalningsavgiften (mom. 32)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med “avstyrker motionen" bort ha följande
lydelse:

Den nya bestämmelsen om avgift på fyllnadsinbetalningar drabbar
framför allt de inkomsttagare — löntagare eller företagare — för vilka
5 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 1

1989/90:SkLIl

53

det är svårt eller omöjligt att överblicka sin ekonomiska situation och
därmed skatteuttaget vid deklarationstidpunkten. Med dagens krångliga
skattesystem är detta en realitet för många skattebetalare, och det är
därför enligt utskottets uppfattning inte rimligt att ta ut en kvarskatteavgift
redan innan skyldighet att avlämna deklaration föreligger.
Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i motion Sk808 att avgiften
skall slopas.

dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha följande
lydelse:

32. beträffande fyllnadsinbetalningsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk808 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 27 § 3 och 4 mom. uppbördslagen skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 §

3 mom. Överstiger skattskyldigs
slutliga skatt den preliminära
skatt som han har betalat senast
den 18 januari året efter inkomståret
och den preliminära skatt som
skall gottskrivas honom enligt 2
mom. / eller 2. skall den skattskyldige
betala en avgift (kvarskatteavgift)
på det överskjutande
beloppet. Kvarskatieavgift utgår
med två procent på del överskjutande
beloppet till den del del har täckts
av preliminär skatt som har betalats
senast den 30 april året efter inkomståret
och med tio procent på
resterande del Om särskild beräkning
i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter
avdrag för ö-skatteränta. påförs inte
om beloppet understiger femtio kronor.
Vid beräkningen av avgiften
gäller

att i den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller försenings -

3 mom. Överstiger skattskyldigs
slutliga skatt den preliminära
skatt, som skall gottskrivas honom
enligt 2 moni., skall den skattskyldigc
betala en avgift (kvarskatteavgift)
med åtta procent av det
överskjutande beloppet, om detta
uppgår till högst femtusen kronor,
och i annat Jäll med tio procent Om
särskild beräkning i vissa fall föreskrivs
i 4 mom.

Avgiftsbelopp som understiger
femtio kronor påförs ej. Vid bestämmande
av procenttalet för avgiften
och vid beräkning av avgiften
gäller

att i den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller försenings -

1989/90:SkL'l

54

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90: S k U 1

avgift enligt taxeringslagen
(1956:623);

att avgift inte skall beräknas pä
överskjutande belopp till den del del
uppgår till högst 20 000 kronor och
har betalats senast den 30 april året
efter inkomståret;

att belopp, som avgiften skall beräknas
på, avrundas till närmast
lägre hundratal kronor.

avgift enligt taxeringslagen
(1956:623);

att i den preliminära skatten inte
inräknas sådan preliminär skatt
som avses i 2 mom. i och som har
betalats efter den 30 april året efter
inkomståret;

att det belopp, som avgiften skall
beräknas på. avrundas till närmast
lägre hundratal kronor.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften
bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid
den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande
skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

4 mom. Har skattskyldig, som
har fått anstånd med självdeklarationen
till någon dag efter den 30
april taxeringsåret, betalat in preliminär
skatt för inkomståret efter
den 30 april men senast den 30 juni
taxeringsåret, skall kvarskatteavgiften
beräknas på den del av det
överskjutande beloppet enligt 3
mom. som täcks av den inbetalade
skatten. Avgiften skall utgå med tvä
procent på belopp upp t. o. m. 20 000
kronor och med fyra procent på resterande
del.

För överskjutande belopp som
inte täcks av inbetalning under tiden
den I maj—den 30 juni gäller
bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund av omständighet som utgör laga förfall
inte har fullgjort sin deklarationsskyldighet senast den 30 april taxeringsåret,
betalat in preliminär skatt för inkomståret efter den 30 april men
senast den 30 juni taxeringsåret, skall länsskattemyndigheten på ansökan
av den skattskyldige beräkna kvarskatteavgiften på sätt som anges i första
stycket. Ansökan skall ha kommit in till länsskattemyndigheten före utgången
av året efter det då kvarskatteavgiften påfördes.

4 mom. Har skattskyldig, som
har fått anstånd med självdeklarationen
till någon dag efter den 30
april taxeringsåret, betalat in preliminär
skatt för inkomståret efter
den 30 april men senast den 30 juni
taxeringsåret, skall kvarskatteavgiften
beräknas efter två procent på
den del av det överskjutande beloppet
enligt 3 mom. som täcks av den
inbetalade skatten. Avgiften i övrigt
skall beräknas sorn om betalningen
hade gjorts senast den 30 april taxeringsåret
I övrigt gäller bestämmelserna
i 3 mom.

55

29. Nedsättning av kvarskatteavgift (mom. 33)

Bo Lundgren (m). Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Att
en" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det i likhet med motionären rimligt att den skattskyldige
kan återfå hela kvarskatteavgiften om t.ex. avgiften har förorsakats
av fel från myndigheternas sida. Bestämmelserna bör utformas i
enlighet härmed, och utskottet anser att riksdagen bör begära förslag
härom. Utskottet tillstyrker således motion Sk813.

dels att utskottets hemställan under moment 33 bort ha följande
lydelse:

33. beträffande nedsättning av kvarskatteavgift
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk813 hos regeringen
begär förslag om ändrade regler för nedsättning av kvarskatteavgift
i enlighet med vad utskottet anfört,

30. Uppdragsgivares ansvar för uppdragstagares skatt
m.m. (mom. 34)

Bo Lundgren (m). Kjell Johansson (fp). Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp). Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Inom
finansdepartementet" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande
lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Sk802 anser utskottet att
bestämmelserna i uppbördslagen om uppdragsgivares ansvar för uppdragstagares
skatt bör ändras så att den enskildes rättstrygghet stärks
och större hänsyn kan tas till omständigheterna i varje enskilt fall.
Detta torde låta sig göra utan några större svårigheter med tanke på det
utvecklade samarbetet mellan de lokala skattemyndigheterna och de
regionala mervärdeskatteenheterna när det gäller inbetalningen av
preliminär skatt och registrering till mervärdeskatt och den noggranna
kontroll som görs innan någon person registreras som skatt- och
redovisningsskyldig till mervärdeskatt. Med hänsyn härtill anser utskottet
att reglerna bör utformas så att, om uppdragstagaren vid tidpunkten
för avtalets ingående är registrerad för betalning av preliminär
B-skatt eller för redovisning av mervärdeskatt, uppdragsgivaren
inte skall kunna åläggas betalning för skatten. Regeringen bör skyndsamt
lägga fram förslag till lagändringar i enlighet med vad utskottet
anfört. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk802 i denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 34 bort ha följande
lydelse:

34. beträffande uppdragsgivares ansvar för uppdragstagares skatt
m.rn.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkandena 18
och 19 hos regeringen begär förslag om ändrade bestämmelser i
vad avser betalningsskyldighet för uppdragstagares skatt och en
ändring av arbetsgivarbegreppet i enlighet med vad utskottet
anfört,

31. Avdrags- och uppgiftsskyldighet (mom. 35)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "I den"
och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Den särskilda uppgiftsskyldighet som ålades småhusägare och lägenhetsinnehavare
hösten 1982 och som alltsedan dess utsatts för kritik
från olika håll saknar enligt utskottets uppfattning förankring i det
allmänna rättsmedvetandet. Utskottet anser vidare att det är orimligt
att kräva att personer som i allmänhet saknar praktisk erfarenhet som
arbetsgivare skall lämna uppgifter i sina självdeklarationer om företag,
hantverkare eller andra uppdragstagare av skilda slag som de anlitat
och att den som äger en vanlig bostad skall kunna åläggas betalningsansvar
för en uppdragstagares skatteskulder på sätt som föreskrivs i
lagen. Utskottet anser dessutom att det kan ifrågasättas om reglerna
över huvud taget haft någon nämnvärd effekt när det gäller att motverka
förekomsten av s.k. "grå arbetskraft".

En särskild lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet behövs enligt
utskottets mening inte med tanke på de bestämmelser om när kontrolluppgift
skall lämnas som finns och som innebär skyldighet att lämna
sådan uppgift så fort ett anställningsförhållande uppkommit. Den
särskilda lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet bör därför omedelbart
avskaffas. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk802 i denna
del.

dels att utskottets hemställan under moment 35 bort ha följande
lydelse:

35. beträffande avdrags- och uppgiftsskyldighet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 20
antar följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1982:1006) om
avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar skall upphöra
att gälla.

1989/90:SkU 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

57

32. Ställföreträdares ansvar för ej inlevererad skatt
(mom. 36)

Bo Lundgren (m). Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp). Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "därför motionen" bort ha följande

lydelse:

Ansvaret för anställdas skatter utgör med gällande regler enligt

utskottets uppfattning en orimlig börda för arbetsgiva ren/ställföreträdaren.

Förhållandena måste anses oacceptabla från rättssäkerhetssynpunkt
och snabba åtgärder bör därför vidtas.

En första åtgärd bör vara att den jämkningsmöjlighet som finns
utvidgas till att omfatta fall där ej betalt belopp beror på förhållanden
som arbetsgivaren eller företrädaren haft svårt att kontrollera. Ett
sådant fell är t.ex. när en anställd handhaft företagets böcker på ett
vilseledande sätt som gjort att ställföreträdaren haft svårt att upptäcka
att felaktigheter förelegat i företagets redovisning till staten. En arbetsgivare
eller företrädare kan knappast lastas för att skatter och avgifter
inte deklarerats och inbetalats, om en anställd förfarit brottsligt och
detta endast kan konstateras efter en komplicerad utredning. Den
felaktiga skatten eller avgiften bör sålunda inte kunna påföras den
arbetsgivare eller ställföreträdare som gjort normal kontroll och därvid
inte kunnat uppmärksamma det brottsliga förfarandet. Utskottet anser
att riksdagen bör göra ett utalande härom och tillstyrker följaktligen
motion Sk811.

dels att utskottets hemställan under moment 36 bort ha följande
lydelse:

36. beträffande ställföreträdares ansvar för ej inlevererad skatt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk811 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om arbetsgivares
ställföreträdaransvar.

33. Skatteflyktslagen (mom. 37)

Bo Lundgren (m). Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m). Leif Olsson (fp). Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Enligt
vad" och slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande
lydelse:

En skatteflyktsklausul måste vara utformad så att den inte äventyrar
rättssäkerheten samtidigt som den med hänsyn till de lojala skattebetalarna
måste tillgodose rimliga effektivitetskrav. 1 sin nuvarande utformning
uppfyller skatteflyktslagen emellertid inte ens elementära rättssäkerhetskrav.
De skattskyldiga har till följd av klausulens generella
utformning inte någon möjlighet att förutse dess tillämplighet på olika

1989/90: Sk LII

58

förfaranden. En lagstiftning av det slaget är ägnad att leda till olikformighet
i den praktiska tillämpningen och är också av rättviseskäl
oacceptabel. Med hänsyn härtill och till att klausulen mycket sällan
tillämpas och då de eventuella fördelar som möjligen kan vara förenade
med en generalklausul av det här slaget inte uppväger nackdelarna
bör lagen enligt utskottets mening avskaffas. Utskottet föreslår att
riksdagen fattar beslut härom och tillstyrker följaktligen de motionsyrkanden
som går ut på detta.

dels att utskottets hemställan under moment 37 bort ha följande
lydelse:

37. beträffande skatteflyktslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk802 yrkande
4, 1988/89:801 yrkande 3 och 1988/89:Sk821 yrkande 2 och med
avslag på motion 1988/89:Sk821 yrkande 1 antar följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1980:865) mot
skatteflykt

Härigenom föreskrivs att lagen (1980:865) mot skatteflykt skall
upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

34. Omvänd generalklausul (mom. 38)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), L.eif Olsson (fp) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns fog för uppfattningen att de mycket
svåröverskådliga och svårtolkade svenska skattelagarna behöver kompletteras
med en omvänd generalklausul som förhindrar att skattskyldiga
på grund av brister i lagstiftningens utformning utsätts för en
beskattning som är oskälig och som inte står i överensstämmelse med
intentionerna bakom lagstiftningen. Utskottet tillstyrker därför de nu
aktuella motionsyrkandena.

dels att utskottets hemställan under moment 38 bort ha följande
lydelse:

38. beträffande omvänd generalklausul

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 3
och 1988/89:Sk801 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om
en omvänd generalklausul i enlighet med vad utskottet anfört.

1989/90: S k Lil

59

35. En översyn av skattelagstiftningen (mom. 39)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "De
utredningar" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

En förutsättning för ett förenklat deklarationsförfarande är att också
skattelagstiftningen så långt som möjligt förenklas. Som anförs i motion
Sk802 bör regeringen därför föranstalta om en översyn av skattelagstiftningen
i syfte att skapa klara och entydiga regler samt snarast
förelägga riksdagen förslag med anledning av denna. Utskottet tillstyrker
således motionen.

dels att utskottets hemställan under moment 39 bort ha följande
lydelse:

39. beträffande en översyn av skattelagstiftningen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk802 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa klara och
entydiga regler,

36. Bevissäkringslagen (mom. 40)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), KarlGösta
Svenson (m), Leif Olsson (fp). Rolf Kenneryd (c) och Håkan
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med
"Utskottet vidhåller" och slutar med "motion Sk816" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är principiellt fel
att skattemyndigheterna med tvång lar bereda sig tillträde till privata
utrymmen. Enligt utskottets uppfattning bör det i de flesta fall vara
tillräckligt med ett vitesföreläggande mot de deklarations- och uppgiftsskyldiga
som inte är misstänkta för brott och som vägrar att lämna
från sig material för granskning för att förmå dem att göra detta.
Möjligen kan det i några fall då det visar sig att detta inte räcker till
vara befogat att låta skattemyndigheterna efter prövning av domstol
och via handräckning av kronofogdemyndighet fa tillgång till önskat
material. Vid misstanke om skattebrott bör de regler som gäller för
genomförande av husrannsakan vara tillräckliga som säkerhetsåtgärd.
Utskottet tillstyrker således yrkandet i de berörda motionerna att
bevissäkringslagen upphävs.

dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha följande
lydelse:

40. beträffande bevissäkringslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk802 yrkande
13, 1988/89:Sk801 yrkande 2 och 1988/89:Sk816 antar följande

1989/90:SkU 1

60

Förslag till
Lag om upphävande av bevissäkringslagen
(1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen

Härmed föreskrivs att bevissäkringslagen (1975:1027) för skatteoch
avgiftsprocessen skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt
uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.

Särskilda yttranden

1. Förtryckta blanketter för förenklad självdeklaration
(mom. 21)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:

Vår principiella uppfattning är att det förenklade deklarationsförfarandet
bör vara så utformat, att de till skattemyndigheterna inkomna
inkomstuppgifterna finns förtryckta på den blankett som översänds till
deklaranten så att denne har en möjlighet att kontrollera att de
uppgifter som kommit in till myndigheterna är korrekta. Man kan
emellertid inte bortse från de problem i form av förlängd deklarationstid
m.m. som en sådan ordning skulle föra med sig om den infördes i
dag, men en reform bör kunna genomföras på sikt. Vi förutsätter att
regeringen bevakar denna fråga och återkommer med förslag till
riksdagen så snart som tekniska lösningar tagits fram som medger att
blanketterna kan skickas ut med dessa uppgifter förtryckta utan att de
nämnda problemen uppstår. För närvarande anser vi dock inte att det
finns anledning att ställa något yrkande härom.

2. Viss rådgivningsverksamhet (mom. 41)

Lars Bäckström (vpk) anför:

Jag vill framhålla att motionärerna tagit upp ett väsentligt problem i
dagens samhälle, nämligen de stora penninginrättningarnas medverkan
i olika skatteplaneringsaffärer och andra osunda transaktioner som
sker i skatteundandragande syfte. Kommanditbolagsaffärer, köp av
skalbolag och handel med andelar i utdelningsfonder är bara några
exempel på avarterna under senare tid.

Denna verksamhet bedrivs numera även av institutioner som borde
iaktta ett annat etiskt förhållningssätt till sådana transaktioner. När
etablerade storbanker i eget vinstsyfte gör vidlyftig skatteplanering till
en viktig del av sin affärsdrivande verksamhet passeras gränsen för vad
samhället kan och bör acceptera. Detta gäller särskilt som detta skatteundandragande
tar sikte på kapitalstarka grupper och höginkomsttagare.

Om inte riksdag och regering vidtar åtgärder mot dessa förhållanden
försvagas såväl tilltron till skattesystemet som viljan att betala skatt hos

1989/90: S k U1

61

de breda grupperna av skattskyldiga. I reservationer till detta betänkande
har vänsterpartiet kommunisterna föreslagit några sådana åtgärder,
men det är sannolikt om än beklagligt att dessa reservationer kommer
att avslås av riksdagen. En annan åtgärd skulle kunna vara den som
LO föreslår i sitt remissyttrande till Inkomstskatteutredningen RINK:s
betänkande, nämligen att "skattereformens genomförande 1991 är ett
sällsynt bra tillfälle för att starta en bred informationskampanj om
skattemoralen i samhället" (LO:s remiss s. 22). Detta är ett gott
uppslag som borde verkställas snarast.

Med anledning av motion Sk809 skriver utskottet att det av lätt
insedda skäl avstyrker motionen. Likaledes av lätt insedda skäl menar
jag att riksdagen borde vidta åtgärder mot de avarter inom skatteplaneringen
som motionärerna beskrivit. Om inga konkreta åtgärder vidtas
av regering eller riksdag riskerar den bild som tecknas i motionen att
bli permanent, dvs. "det innebär inte bara att det är moraliskt accepterat
att man undanhåller så mycket skatteintäkter som möjligt från den
gemensamma sektorn, utan också att man utvecklat denna konst till en
omfattande vetenskap."

Från vänsterpartiet kommunisternas sida kommer vi även i fortsättningen
att bevaka frågan och föra fram de förslag som vi anser
motiverade.

1989/90:SkU 1

62

Innehållsförteckning i989/90:SkUi

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 10

Motioner väckta med anledning av propositionen 10

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1989 11

Utskottet 13

Ett upphävande av betalningssäkringslagen m.m 13

Riskrekvisitet 14

Motivering av beslut om betalningssäkring 15

Beviskravet 15

Muntlig förhandling 15

Hävande efter viss tid av beslut om betalningssäkring ... 16

Tidsfrist för handläggningen av mål beträffande betal ningssäkrad

fordran 16

Öppna mål 17

Det allmännas företrädare i betalningssäkringsmål 17

Förmånsrätt 17

Strikt skadeståndsansvar 18

Visst väsentligshetskrav för skadestånd 19

Ersättningsberättigade skador 19

Ersättning för biträde m.m 20

Viss begränsning av skadeståndsansvaret 20

Jämkning av skadeståndet 21

Sekretess 22

Propositionen i övrigt 22

Övriga taxerings- och uppbördsfrågor m.m 22

Det allmännas processföring 23

Förtryckta blanketter för förenklad självdeklaration .... 23

Kontrolluppgifter avseende ränteinkomster 24

Taxeringsrevision av ADB-baserade räkenskaper 25

Tidsgräns för meddelande om avvikelse 25

Beslutsmotivering 26

Myndighet som beslutar om eftertaxering 26

Förutsättningarna för eftertaxering 26

Skattetillägg 27

Lagföring av skattebrott m.m 27

Anstånd 28

Tolkningsföreträde 29

Fyllnadsinbetalningsavgiften 29

Nedsättning av kvarskatteavgift 30

Uppdragsgivares ansvar för uppdragstagares skatt 30

Avdrags- och uppgiftsskyldighet 31

Ställföreträdares ansvar för ej inlevererad skatt 31

Skatteflyktslagen 31

63

Omvänd generalklausul 32

En översyn av skattelagstiftningen 32

Bevissäkringslagen 33

Viss rådgivningsverksamhet 33

Hemställan 34

Reservationer 37

1. Riskrekvisitet (m, fp, c) 37

2. Motivering av beslut om betalningssäkring (m, fp,

mp) 38

3. Muntlig förhandling (m) 39

4. Hävande efter viss tid av beslut om betalningssäkring

(m, fp, c) 39

5. Tidsfrist för handläggning av mål beträffande betalningssäkrad
fordran (m, fpk c, vpk) 40

6. Det allmännas företrädare i betalningssäkringsmål

(m) 41

7. Förmånsrätt (m, fp) 42

8. Strikt skadeståndsansvar (m, fp, c) 43

9. Visst väsentlighetskrav för skadestånd (m) 43

10. Visst väsentlighetskrav för skadestånd (fp) 44

11. Ersättningsberättigade skador (m) 45

12. Ersättning för biträde m.m. (m, fp) 45

13. Viss begränsning av skadeståndsansvaret (m, fp, c) . . 46

14. Jämkning av skadeståndet (m, fp) 46

15. Sekretess (m) 47

16. Det allmännas processföring (m, fp, c) 47

17. Förtryckta blanketter för förenklad självdeklaration

(m, c) 48

18. Kontrolluppgifter avseende ränteinkomster (vpk) ... 48

19. Taxeringsrevision av ADB-baserade räkenskaper

(m, fp) 49

20. Tidsgräns för meddelande om avvikelse (m, fp, c,

mp) 49

21. Beslutsmotivering (m, fp) 50

22. Myndighet som beslutar om eftertaxering (m) 50

23. Förutsättningarna för eftertaxering (m, c) 51

24. Skattetillägg (m, fp, c) 51

25. Lagföring av skattebrott m.m. (vpk, mp) 52

26. Anstånd (m, fp, c) 52

27. Tolkningsföreträde (m) 53

28. Fyllnadsinbetalningsavgiften (m, fp) 55

29. Nedsättning av kvarskatteavgift (m, fp) 56

30. Uppdragsgivares ansvar för uppdragstagares skatt

m.m. (m, fp, c) 56

31. Avdrags- och uppgiftsskyldighet (m) 57

32. Ställföreträdares ansvar för ej inlevererad skatt (m,

fp, c) 58

33. Skatteflyktslagen (m, fp, c) 58

1989/90:SkU 1

64

34. Omvänd generalklausul (m, fp, mp) 59 1989/'90:SkUl

35. En översyn av skattelagstiftningen (m) 60

36.Bevissäkringslagen (m, fp, c) 60

Särskilda yttranden 61

1. Förtryckta blanketter för förenklad självdeklaration

(fp) 61

2. Viss rådgivningsverksamhet (vpk) 61

65