Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets

betänkande

1989/90:SfU26

Höjda studiestödsbelopp m.m. som kompensation för vissa skatteeffekter


1989/90 SfU26


ÅTTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

För att kompensera studerande för de effekter som uppstår av det andra steget i skattereformen läggs i proposition 1989/90:147 fram förslag om höjning av beloppen i studiehjälp från 5öO kr. i månaden till 750 kr. i månaden och höjning av studiemedel från 170 % till 180 % av basbeloppet per år. De s.k. fribeloppen vid reducering av studiemedlen föreslås höjda med 5 procentenheter per kalenderhalvår. Höjningarna föreslås fr.o.m. den I januari 1991. Den särskilda lag som för närvarande gäller om ett tilläggsbelopp till basbeloppet med 800 kr. vid beräkning av studiemedel föreslås samtidigt upphävd. Vidare läggs fram förslag om förbättrade avskrivningsmöjligheter fr.o.m. den 1 juli 1990 för dem som har studieskulder för såväl gymnasiala som efter­gymnasiala studier. I propositionen lörutskickar också föredragande statsrådet att han avser att föreslå regeringen att besluta om en höjning från 1,042 till 1,057 av det s.k. garantitalet som gäller för uppräkning av återbetalningspliktiga studiemedel som uppburits före år 1989.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om kompensation till de studerande. Med hänsyn till att riksdagen nyligen beslutat om en höjning av fribeloppen lägger utskottet fram ett nytt lagförslag där även de redan beslutade höjningarna beaktats.

Till betänkandet har fogats nio reservationer och två särskilda ytt­randen.

Propositionen

I proposition 1989/90:147 om höjda studiestödsbelopp m.m. som kom­pensation för vissa skatteeffekter har regeringen (utbildningsdeparte­mentet) föreslagit att riksdagen deb antar förslagen till

1.   lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2.   lag om upphävande av lagen (1989:1009) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel.

1  Riksdagen 1989/90. 11 saml. Nr 26


deb                                                                                                    1989/90:SfU26

3.    under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Studiehjälp m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar 410 000 000 kr. utöver vad som har före­slagits i prop. 1989/90:100 bil. 10,

4.    under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Studiemedel m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar 40 000 000 kr. utöver vad som har föresla­gits i prop. 1989/90:100 bil. 10.

Lagförslag 2 återfinns som bilaga 2 till betänkandet.

Motioner

Väckta med anledning av propositionen

1989/90:5169 av Margö Ingvardsson m.fl. (vpk) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av bidragsdelen av studiemedlen,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det s.k. garantitalet.

1989/90:Sf70 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas att riksda­gen med avslag på propositionens förslag hos regeringen begär översyn av studiemedelssystemet i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:5f71 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att fastställa fribeloppen i studiemedelssystemet i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Sf72 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att ökningen av studiemedlen helt läggs på bidragsdelen,

2.   att riksdagen uppmanar regeringen att initiera en översyn av studiemedelssystemet.

1989/90:5173 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen, vid bifall till motionerna 1989/90:Skll3 och Sk96, avslår proposition 1989/90:147 i motsvarande delar,

2.   att riksdagen — vid bifall till propositionerna 1989/90:110 och 111 — med avslag på proposition 1989/90:147 såvitt avser kompensa­tion för skatteomläggningen för studenterna hos regeringen begär förslag till sådan kompensation i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

3.  att riksdagen hos regeringen därutöver begär förslag till nytt
studiemedelssystem uppbyggt enlijt studielönsprincipen som långsik­
tigt undanröjer de negativa effekterna av skattereformen i enlighet med
vad som anges i motionen.


 


Utskottet                                                                         1989/90:SfU26

Inledning

Riksdagen beslutade under hösten innevarande riksmöte att kompense­ra studerande som uppbär studiemedel för den höjning av prisnivån under år 1990 som föranleddes av finansieringen detta år av det första steget i genomförandet av skattereformen. Kompensationen skedde genom att basbeloppet ökades med ett tilläggsbelopp om 800 kr. vid beräkning av studiemedlen-för år 1990 (prop. 1989/90:48, SfU7, rskr. 99).

I den nu förevarande propositionen föreslås att de studerande kom­penseras fr.o.m. den I januari 1991 för effekterna av det andra steget i skattereformen. Förslagen berör såväl studiehjälpen som studiemedlen.

Höjt studiebidrag

Studiebidraget inom studiehjälpen till elever mellan 16 och 20 år i gymnasial utbildning utgår för närvarande med 560 kr. per månad. Beloppsmässigt motsvarar detta vad som utges som allmänt barnbidrag. I propositionen föreslås att studiebidraget höjs till 750 kr. per månad fr.o.m. den 1 januari 1991. I proposition 1989/90:140, som bereds av socialutskottet, föreslås en motsvarande beloppsmässig höjning av det allmänna barnbidraget.

I motion 5f70 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. yrkas avslag på propositionen i dess helhet. Motionärerna hänvisar till att moderata samlingspartiets motionsförslag i fråga om inkomst- och mervärdeskatt m.m. innebär att den extra inflation på ca 3,5 procentenheter som skulle följa av regeringens förslag till förändringar i skattesystemet i stort sett kan undvikas.

Utskottet biträder den föreslagna höjningen av studiebidraget och avstyrker bifall till motionen i denna del.

Höjda studiemedelsbelopp m.m.

Studiemedel utgår med 170 % av basbeloppet för helt läsår om nio månader. Härav utgör 50 % av basbeloppet studiebidrag och återsto­den lån. Enligt lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel ökas basbeloppet med 800 kr. vid studieme­delsberäkningen år 1990.

I propositionen föreslås att den nyssnämnda lagen slopas och att studiemedelsbeloppet höjs till 180 % av basbeloppet. Höjningen före­slås proportionellt fördelad mellan studiebidrag och studielån.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. yrkar som nämnts i motion 5f70 avslag på propositionen även i denna del, medan Larz Johansson m.fl. i motion Sf73 yrkande 1 — under förutsättning av bifall till centerns motionsförslag beträffande inkomst- och mervärdeskatterna — yrkar avslag på förslaget och i yrkande 2 — under förutsättning av bifall till regeringens förslag om inkomst- och mervärdeskatter — begär ett tillkännagivande om att regeringen skall lägga fram ett nytt förslag, där

1* Riksdagen 1989/90. 11 saml. Nr 26


kompensationen läggs på bidragsdelen av studiemedlen. Även Margö          1989/90:SfU26

Ingvardsson m.fl. i motion 5169 yrkande 1 och Ragnhild Pohanka och Eva Goés i motion 5172 yrkande 1 anser att höjningen av studiemed­len skall läggas på bidragsdelen. I motion Sf69 begärs ett tillkännagi­vande i frågan till regeringen, och i motion Sf72 ett beslut av riksda­gen.

Frågan om hur kompensationen skulle fördelas på bidrags- och lånedel inom studiemedlen prövades i samband med behandlingen av förslaget i proposition 1989/90:48 om kompensation för det första steget av skatteomläggningen. Utskottet framhöll därvid i sitt av riksda­gen godkända betänkande 5fU7 att utskottet inte var berett att förorda en ytterligare förstärkning av bidragsdelen, med hänsyn till att denna höjts mycket kraftigt fr.o.m. den 1 januari 1989. Motioner i frågan avslogs nyligen ånyo av riksdagen på förslag av utskottet i betänkandet SfU14. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare inställ­ning.

Utskottet tillstyrker således propositionens förslag till höjning av studiemedelsbeloppet och avstyrker bifall till motionerna Sf70 i denna del, Sfö9 yrkande 1, 5172 yrkande 1 och 5173 yrkande 1 i denna del och yrkande 2.

Riksdagen beslöt den 18 april i år på förslag av utskottet i betänkan­de 1989/90:5fU14 att höja den s.k. fribeloppsgränsen fr.o.m. den 1 juli 1990 med 10 procentenheter per kalenderhalvår. Gränsen för när studiemedlen börjar reduceras mot egen inkomst vid heltidsstudier under ett helt läsår utgör således till följd härav fr.o.m. nämnda tidpunkt 80 % av basbeloppet på höstterminen och öO % på vårtermi­nen.

I propositionen, som beslutals av regeringen den 29 mars i år, föreslås att de nu gällande fribeloppen skall höjas med 5 procentenhe­ter, vilket skulle innebära ett fribelopp om 75 % av basbeloppet för höstterminen och 55 % av basbeloppet för vårterminen.

Avslagsyrkandena i motionerna Sf70 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. och 5173 av Larz Johansson m.fl. yrkande 1 avser även detta förslag i propositionen. I motion Sf71 av Barbro Sandberg m.fl. begär motionä­rerna, med hänvisning till riksdagens nyligen fattade beslut om höjda fribeloppsgränser, att hänsyn måste tas till detta beslut vid fastställande av fribeloppsgränserna fr.o.m. den 1 januari 1991.

Utskottet har ingen erinran mot att fribeloppen höjs med 5 procent­enheter per termin för att kompensera förändringarna i basbeloppet. Såsom påpekats i motion Sf71 bör emellertid hänsyn tas till att riksdagen nyligen beslutat höja fribeloppen fr.o.m. den 1 juli 1990. Utskottet föreslår därför att fribeloppet vid heltidsstudier fr.o.m. den 1 januari 1991 fastställs till 85 % av basbeloppet för höstterminen och till ö5 % av basbeloppet för vårterminen. Motion SfZl tillgodoses härigenom, medan utskottet avstyrker motionerna Sf70 i denna del och 5f73 yrkande 1 i denna del.


 


Återbetalning av studiemedel                                                           1989/90:SfU26

Studerande som uppburit återbetalningspliktga studiemedel för gymna­siala studier efter år 1983 kan få en tredjedel av denna studieskuld avskriven om de också uppburit studiemedel för minst tre terminers högskolestudier.

I propositionen föreslås att avskrivningsbeloppen i dessa fall fr.o.m. den 1 juli 1990 höjs till hälften av lånebeloppen för de gymnasiala studierna.

Förslaget som också omfattas av avslagsyrkandet i motion 5f70 har i övrigt inte mött någon erinran motionsledes. Utskottet biträder försla­get och avstyrker bifall till motionen även i denna del.

Återbetalningspliktiga studiemedel som uppburits före år 1989 räk­nas upp årligen med ett s.k. regleringstal, vilket inte får överstiga det s.k. garantitalet. Det ankommer på regeringen att fastställa garantitalet som lör närvarande uppgår till 1,042. På studielån som uppburits enligt det nya studiemedelssystemet som gäller fr.o.m. den I januari 1989 utgår en nettoränta som fastställs varje år av regeringen, sedan hänsyn tagits till avdragseffekten i skattesystemet.

I propositionen anför föredragande statsrådet att genom att avdrags­effekterna minskar i det förslag till nytt skattesystem som regeringen lagt fram blir det mindre förmånligt att ha lån. Detta gäller också för dem som lånat enligt de nya reglerna för studielån, eftersom de minskade avdragseffekterna innebär att studielåneräntan för dessa lån­tagare höjs automatiskt. Det finns därför enligt statsrådets mening inte något hållbart skäl för att undanta just dem som uppburit studiemedel före år 1989 från de fördyringar som åsamkas alla andra låntagare. Statsrådet beräknar att garantitalet bör höjas till 1,057 för att relatio­nen mellan studiemedel som uppburits före och efter år 1989 skall behållas, och han anmäler sin avsikt att senare återkomma med förslag till regeringen om en sådan höjning av garantitalet.

Margö Ingvardsson m.fl. anför i motion 5169 yrkande 2 att eftersom studielån inte varit avdragsgilla finns det ingen logik i att koppla samman garantitalet med avdragsgilla lånekostnader. Motionärerna be­gär ett tillkännagivande till regeringen om att garantitalet inte skall höjas. Även Larz Johansson m.fl. motsätter sig i motion 5f73 yrkande 1 att garantitalet höjs.

Som nämnts ankommer det på regeringen att bestämma nivån på det s.k. garantitalet. Riksdagen bör därför inte göra några uttalanden i frågan med anledning av motionerna Sfö9 yrkande 2 och Sf73 yrkande 1 i denna del.

Medelsanvisningen

Utskottet beräknar i enlighet med vad som angetts i propositionen
kostnaderna för den föreslagna höjningen av studiebidragen till 370
milj. kr. för nästa budgetår. Kostnaderna lör höjningarna av studieme­
delsbeloppet och fribeloppen beräknas uppgå till tillhopa 40 milj. kr
för nästa budgetår. Enligt betänkande SfU14, som godkänts av riksda-
            5

gen,   har   till   Studiehjälp   m.m.  för  budgetåret   1990/91   anvisats  ett


 


förslagsanslag på 2 280 600 000 kr. och  till Studiemedel  m.m. för 1989/90:SfU26

samma budgetår ett förslagsanslag på 2 830 000 000 kr. Anslagen bör ökas med 370 resp. 40 milj. kr.

Med hänsyn till att utskottet avstyrkt bifall till motionerna 5f70 och Sf73 i behandlade delar bör motionerna avslås av riksdagen även i vad de avser avslag på propositionens förslag till ytterligare medelsanvis­ning.

Övriga frågor

I tre motioner, 5170 av Ann-Cathrine Haglund m.fl., Sf72 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés yrkande 2 och Sf73 av Larz Johansson m.fl. yrkande 3, återkommer motionärerna till tidigare förslag från m, c resp. mp om att en översyn böi göras av det nya studiemedelssystem som trätt i kraft den 1 januari 1989.

Motsvarande motionsyrkanden har den 18 april i år avslagits av riksdagen (rskr. 202) på förslag av utskottet i betänkande SfU 14. Utskottet erinrade därvid om att det nya studiemedelssystemet varit i kraft endast drygt ett år och ansåg det därför vara för tidigt att dra sådana slutsatser om effekterna av det nya systemet att redan nu en övergång till ett annat system bör utredas. Utskottet ansåg det emeller­tid vara mycket angeläget att följa hur låntagarnas skulder utvecklas för att korrigerande åtgärder skv.Ue kunna vidtas om skuldutveckling­en blir en annan än vad riksdagen tidigare har förutsatt. Utskottet erinrade slutligen om att det av centrala studiestödsnämndens (CSN) anslagsframställning för budgetliret 1990/91 framgår att CSN följer utvecklingen fortlöpande och avser att i nästa års anslagsframställning återkomma med en djupare analys av reformens effekter.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt nyligen fattade beslut i frågan och avstyrker bifall till motionerna 5170 i denna del, Sf72 yrkande 2 och 5173 yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.             beträffande höjt studiebidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:147 och med avslag på motion 1989/90;Sf70 i denna del antar det av utskottet framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §,

res. 1 (m)

2.             beträffande höjt studiemedebbelopp

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1989/90:5169 yrkande 1, 1989/90:5f70 i denna del,

1989/90:Sn2 yrkande 1 ocli 1989/90:Sf73 yrkande 1 i denna del

och yrkande 2 dels antar det av utskottet framlagda förslaget till

lag om ändring i studiestödslagen såvitt avser 4 kap.  13 och

24 §§, dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag

om   upphävande  av   lageri  (1989:1069)  om  tilläggsbelopp  till                      5

basbeloppet vid beräkning av studiemedel.


 


''li"")                                                                                                1989/90:SfU26

res. 3 (c)

res. 4 (vpk, mp)

3.            beträffande fribelopp

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1989/90:5f71 och med avslag på motionerna 1989/90:Sf70 i den­na del och 1989/90:5f73 yrkande 1 i denna del antar det av utskottet framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödsla­gen såvitt avser 4 kap. 16 och 19 §§,

4.            beträffande avskrivning av studielån

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1989/90;Sf70 i denna del antar det av utskottet framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen i de delar som inte berörts under momenten 1 — 3 ovan,

5.            beträffande garantitalet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:5169 yrkande 2 och 1989/90;Sf73 yrkande I i denna del,

res. 5 (c, vpk)

6.            beträffande anslag till studiehjälp m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på motion 1989/90:5f70 i denna del under förslagsanslaget Studie­hjälp m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar 370 000 000 kr. ut­över vad som tidigare anvisats,

res. 6 (m) - villk. 1 1. beträffande anslag till studiemedel m.m. att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på motionerna 1989/90:Sf70 i denna del och 1989/90:5f73 yrkande 1 i denna del under förslagsanslaget Studiemedel m.m. för bud­getåret 1990/91 anvisar 40 000 000 kr. utöver vad som tidigare anvisats,

res. 7 (m) - villk. 2

res. 8 (c) - villk. 3 8. beträffande översyn av studiemedebsystemet att   riksdagen   avslår   motionerna   1989/90:5f70   i   denna   del, 1989/90:5f72 yrkande 2 och I989/90;5f73 yrkande 3.

res. 9 (m, c, vpk, mp)

Stockholm den 22 maj 1990

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Maud Björne­malm (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Petters­son (s) och Kent Carlsson (s).


 


Reservationer

1.     Höjt studiebidrag (mom. 1)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskot­tet biträder" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 5f70 att regeringens förslag till skatteomläggning, som finansieras fullt ut bl.a. genom höjda indi­rekta skatter, slår hårt mot bl.a. de studerande. Dessutom kommer deras bostadskostnader att öka kraftigt. 1 moderata samlingspartiets motion 5k59 yrkas avslag på de föreslagna höjningarna och breddning­arna av momsen och begärs eri fisning av fastighetsskatterna samt förbättrade reseavdrag. Detta innebär bl.a. att den extra inflation på ca 3,5 procentenheter som skulle bli följden av skattepropositionerna i stort sett kan undvikas. Någon höjning av studiebidraget behövs då inte heller och riksdagen bör avslå propositionen i denna del.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1.          beträffande höjt studiebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:5f70 i denna del avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen såvitt avser 3 kap. 6 §.

2.     Höjt Studiemedelsbelopp (mom. 2)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet anfört i reservation 1 bör även propositionens förslag till höjt studiemedelsbelopp avslås av riksdagen.

deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse;

2.          beträffande höjt studiemedebbelopp

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf70 i denna del och 1989/90:5f73 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 och med avslag på motionerna 1989/90:5169 yrkande 1 och 1989/90:5f72 yrkande 1 avslår de i propositionen framlagda förslagen till lag om ändring i studiestödslagen såvitt avser 4 kap. 13 och 24 §§ och lag om upphävande av lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel.

3.     Höjt Studiemedelsbelopp (mom. 2)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse;

I två partimotioner 1989/9Ö:Sk96 och 1989/90:Skll3 har centern presenterat sådana alternativ till uppläggningen av skattereformen att


1989/90:SfU26


det behov av kompensatoriska åtgärder i studiestödssystemet som före-     1989/90:SfU26

slås i propositionen i huvudsak försvinner. Centerns förslag innebär bl.a. en betydligt mindre omfattande breddning av momsen och dess­utom en differentierad moms. Riksdagen kan således avslå den föreva­rande propositionen om riksdagen biträder centerns förslag till skat­teomläggning.

Om regeringens förslag till skatteomläggning vinner riksdagens bifall bör de studerande kompenseras för effekterna. Därvid bör proposition­ens förslag till fördelning av kompensationen på bidragsdel och lånedel avvisas på principiella grunder. Det kan enligt utskottets mening inte vara rimligt att de studerande tvingas till högre skuldsättning för att få kompensation för skatteomläggningen, utan hela kompensationen mås­te ske genom att bidragsdelen förstärks i motsvarande mån. Regeringen bör då återkomma med ett nytt förslag i frågan.

deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande höjt studiemedebbelopp att riksdagen med bifall till motion 1989/90:5f73 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 och med anledning av motionerna 1989/90;5f70 i denna del, 1989/90:Sf69 yrkande 1 och 1989/90:5f72 yrkande 1 dels avslår de i propositionen framlagda förslagen till lag om ändring i studiestödslagen såvitt avser 4 kap. 13 och 24 §§ och lag om upphävande av lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Höjt Studiemedelsbelopp (mom. 2)

Margö Ingvardsson (vpk) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Utskottet har senast i reservation 8 till betänkande 1989/90;5fU14 framhållit att den kompensation som utgick för det första steget av skattereformen helt borde läggas på bidragsdelen. Även den kompensa­tion som nu föreslås måste enligt utskottets uppfattning helt läggas på bidragsdelen av studiemedlen, eftersom det inte är rimligt att merpar­ten av kompensationen till studenterna skall utgå som lån med därav följande högre studieskulder.

deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande höjt studiemedebbelopp att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:5169 yrkande 1 och 1989/90:Sf72 yrkande 1 och med anledning av motion 1989/90:Sf73 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1989/90:5f70 i denna del och 1989/90:Sf73 yrkande 1 i denna del dels antar det av utskottet framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen, såvitt avser 4 kap. 13 § i den av utskottet föreslagna lydelsen och såvitt avser 4 kap. 24 § i följande lydelse:


 


1989/90:SfU26

Utskottets förslag                Reservanternas förslag

24                                        §
Studiebidraget utgör 2,96 pro-
Studiebidraget utgör 3,34 pro­
cent av basbeloppet för varje hel,
cent av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om
sammanhängande tidsperiod om
15 dagar för heltidsstuderande
15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för deltidsstude-
och om 30 dagar för deltidsstude­
rande. Är den studerande för den-
rande. Är den studerande för den­
na tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19'
na tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19
och 21—23 §§ inte berättigad till
och 21—23 §§ inte berättigad till
fullt studiemedel skall av minsk-
fullt studiemedel skall av minsk­
ningen så stor andel falla på stu-
ningen så stor andel falla på stu­
diebidraget som detta bidrag utgör
diebidraget som detta bidrag utgör
av fullt studiemedel.
                         av fullt studiemedel.

deb antar det i propositionen fraimlagda förslaget till lag om upphä­vande av lagen (1989:1069) om tillägg;5beIopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel.

5. Garantitalet (mom. 5)

Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c) och Margö Ingvardsson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Som nämnts" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

De i propositionen aviserade höjningarna av garantitalet och studie­låneräntan kommer att innebära att en kraftig skuldtillväxt sker också under de första återbetalningsåren. Detta medför i sin tur att åtskilliga låntagare sannolikt aldrig kommer att bli skuldfria. Det finns inte heller någon logik i att, som skett i propositionen, koppla samman lånekostnaderna för studiemedel rned avdragseffekterna på vanliga lån, eftersom uppräkning av studielån inte är en avdragsgill kostnad vid beskattningen. Utskottet anser därför att garantitalet inte bör höjas.

deb att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5.          beträffande garantitalet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90;Sf69 yrkande 2 och 1989/90:5173 yrkande I i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad ut<;kottet anfört.

6. Anslag till studiehjälp m.m. (mom. 6)

Under förutsättning av bifall lill reservation I

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau ( alla m) anser att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6.          beträffande anslag till studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall  till motion  1989/90:5170 i denna del

avslår propositionens förslag till ytterligare medelstilldelning un-              10

der förslagsanslaget Studiehjälp m.m.


 


7. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 7)           i989/90:SfU26

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser att

moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 7. beträffande anslag till studiemedel m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:5f70 i denna del och 1989/90.5f73 yrkande 1 i denna del och med anledning av propositionen under förslagsanslaget Studiemedel m.m. för bud­getåret 1990/91 anvisar 5 000 000 kr. utöver vad som tidigare anvisats.

8. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse;

7.          beträffande anslag till studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90;5f70 i denna del och 1989/90;5f73 yrkande 1 i denna del och med anledning av propositionen under förslagsanslaget Studiemedel m.m. för bud­getåret 1990/91 anvisar 5 000 000 kr. utöver vad som tidigare anvisats.

9. Översyn av studiemedelssystemet (mom. 8)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Motsva­rande motionsyrkanden" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att regeringen snarast bör föranstalta om en översyn av studiemedelssystemet i syfte att komma till rätta med problemen kring skuldsättningen. Behovet av en sådan översyn har ytterligare ökat i aktualitet genom såväl förslagen i den nu förevarande proposi­tionen som de fördyringar som en omläggning av skattesystemet enligt regeringens förslag skulle medföra.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8.          beträfiiande översyn av studiemedebsystemet

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Sf70 i denna del, 1989/90:Sf72 yrkande 2 och 1989/90:5f73 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11


 


e-     , •, .       ,    ,                                                         1989/90:SfU26

Särskilda yttranden

1. Fribelopp

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anför:

1 reservation 9 till utskottets betänkande 1989/90:SfU14 har moderata samlingspartiets ledamöter i utskottet begärt att prövningen av rätt till studiemedel mot egen inkomst helt skall upphöra för heltidsstuderan­de. Vi har därför ingen erinran mot att fribeloppsgränserna nu höjs ytterligare.

2. Fribelopp

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anför;

Centern har vid ett flertal tillfallen föreslagit att ett system med beskattad studielön skall infönis. Med ett sådant system bortfaller behovet av särskilda inkomstprövningsregler. Med hänsyn till att den höjning av fribeloppet som utskottet tillstyrker innebär en förbättring av det nuvarande systemet vill vi i avvaktan på att våra förslag om studielön kan genomföras inte motsätta oss höjningen.

12


 


.     ,       ,     ,      ,_,..,                                                   1989/90:SfU26

Av utskottet framlagt lagförslag                                          „.,

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. ö §, 4 kap. 13, lö, 19 och 24 §§ och 8 kap. 11 § studiestödslagen (1973:349)' samt punkt 5 i övergångsbe­stämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydebe                 Utskottets förslag

3                                              kap.

ö§
Studiebidrag utgår med 560 kro-        Studiebidrag utgår med 750 kro­
nor i månaden.
                     nor i månaden.

4                                     kap.

13 §'

Studiemedel utgår med 9,44 pro-        Studiemedel      utgår     med

cent av basbeloppet för varje hel, 10,00 procent av basbeloppet för
sammanhängande tidsperiod för varje hel, sammanhängande tids-
vilken den studerande har rätt til period för vilken den studerande
studiemedel. Tidsperioden skall har rätt till studiemedel. Tidspe-
omfatta för heltidsstuderande 15 rioden skall omfatta för heltids-
och för deltidsstuderande 30 dag- studerande 15 och för deltidsstu-
ar.
                                     derande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte något annat följer av lö, 19, 22 eller 25 §.

' Lagen omtryckt 1987:303. ' Senaste lydelse 1989:695.  Senaste lydelse 1988:877.

13


 


lö§'' Nuvarande lydebe


1989/90:SfU26 Bilaga 1


För en heltidsstuderande minslitas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

 

Antal

hela.

samnanhäng-

Del av basbe

loppet

ande 1

t idspei

ioder

om 15

januari-juni

juli-december

dagar

för v

i Ika s

;t ud i e -

 

 

medel

skall

utgå

under

 

 

kalenderhalvåret

 

 

 

högst

2

 

 

145 procent

145 procent

 

3

 

 

135 procent

135 procent

 

4

 

 

120 procent

120 procent

 

5

 

 

105 procent

105 procent

 

6

 

 

95 procent

95 procent

 

7

 

 

80 procent

90 procent

 

8

 

 

70 procent

80 procent

 

9

 

 

60 procent

80 procent

lägst

10

 

 

50 procent

65 procent

Utskotteb förslag

För en heltidsstuderande minstas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen


Antal hela, sammanhäng­ande tidsperioder om 15 dagar för vilka studie­medel skall utgå under kalenderhalvåret


Del av basbeloppet januari-juni     jul i-december


 


högst

lägst


2 3 4 5 6 7 8 9 10


155 pi-

145 pv

125 pr

110 pr

100 pr

85 pr

75 pr

65 pr

55 pr


ocent ocent ocent ocent ocent ocent ocent ocent ocent


155

145

125

110

100

95

85

85

70


procent procent procent procent procent procent procent procent procent


 


' Senaste lydelse 1990:209.


14


 


19 §5                                                                             1989/90:SfU26

Nuvarande lydebe                                                            ''Sa 1

For en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängan­de tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhang-    Del av basbeloppet ande tidsperioder om 30 dagar för vilka studie­medel skall utgå under kalenderhalvåret

1                                                        170 procent

2                                                        160 procent

3                                                        150 procent

4                                     140 procent
l
ägst   5                                         130 procent

Utskottets förslag

För en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängan­de tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sanmanhäng-     Del av basbeloppet ande tidsperioder om 30 dagar för vilka studie­medel skall utgå under kalenderhalvåret

1                                                        180 procent

2                                                        170 procent

3                                                        160 procent

4                                     150 procent
l
ägst  5                                       140 procent

' Senaste lydelse 1990:209.

15


 


Nuvarande lydebe


Utskottets förslag

24 §"


l989/90:SfU26 Bilaga 1


 


Studiebidraget utgör 2,78 pro­cent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstude­rande. Är den studerande för den­na tidsperiod enligt 10, 13, lö, 19 och 21 — 23 §§ inte berättigad till fullt studiemedel skall av minsk­ningen så stor andel falla på stu­diebidraget som detta bidrag utgör av fullt studiemedel.

Utgående studiemedel utgör i fö utgör studielån.


Studiebidraget utgör 2,96 pro­cent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstude­rande. Är den studerande för den­na tidsperiod enligt 10, 13, lö, 19 och 21—23 §§ inte berättigad till fullt studiemedel skall av minsk­ningen så stor andel falla på stu­diebidraget som detta bidrag utgör av fullt studiemedel, rsta hand studiebidrag. Återstoden


8 kap.


11 §•'


5.' De nya föreskrifterna i 8 kap. 11 § om befrielse från att återbetala studiemedel för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för an­nan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola skall gälla också för sådana studiemedel som den återbetalningsskyldige har erhål­lit enligt äldre bestämmelser för studier efter år 1983. Vid tillämpning­en av 8 kap. 11 § skall därvid återbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 kap. 1 § anses lika med studielån.

Har  den   återbetalningsskyldige.

Den som tidigare uppburit stu­dielån för studier enligt 4 kap. 2 {i kan befrias från att återbetala vis;; del av dessa lån om han under minst tre terminer erhållit studie­lån för studier enligt 4 kap. 1 §. Sådan befrielse får avse högst sex terminer och för varje termin uppgå till en tredjedel av studielå­net under terminen.

redan beviljats befrielse enligt de äldre föreskrifterna kan han få yt­ terligare befrielse så att det sam­manlagda avskrivningsbeloppel per termin uppgår till en tredjedel av det återbetalnings­pliktiga studiemedlet under termi­nen.


Den som tidigare uppburit stu­dielån för studier enligt 4 kap. 2 § kan befrias från att återbetala viss del av dessa lån om han under minst tre terminer erhållit studie­lån för studier enligt 4 kap. 1 §. Sådan befrielse får avse högst sex terminer och för varje termin uppgå till hälften av studielånet under terminen.

Har den återbetalningsskyldige redan beviljats befrielse enligt de äldre föreskrifterna kan han få yt­terligare befrielse så att det sam­manlagda avskrivningsbeloppet per termin uppgår till hälften av det återbetalningspliktiga studie­medlet under terminen.


 


'' Senaste lydelse 1990:209. ' Senaste lydelse 1988:877. Till 1988:877.


16


 


Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. ö § samt 4 kap. 13, lö, 19        1989/90:SfU26
och 24 §§ den 1 januari 1991 och i övrigt den 1 juli 1990.
        Bilaga 1

Bestämmelserna i 4 kap. 13, lö, 19 och 24 §§ i paragrafernas nya lydelse tillämpas första gången i fråga om studiemedel som beräknas lör år 1991 med ledning av basbeloppet för samma år.

17


 


I propositionen framlagt lagförslag                                        1989/90:SfU26

Bilaga 2
2   Förslag till                                                      

Lag om upphävande av lagen (1989: 1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av Studiemedel

Härigenom föreskrivs att lagen (1989: 1069) om tilläggsbelopp till bas­beloppet vid beräkning av studiemedel skall upphöra att gälla vid ut­gången av år 1990.

Den upphävda lagen skall dock tillämpas vid beräkning av studieme­del som avser tid före upphörandet.

18