Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1989/90:SfU26

Höjda studiestödsbelopp m.m. som
kompensation för vissa skatteeffekter

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning

För att kompensera studerande för de effekter som uppstår av det
andra steget i skattereformen läggs i proposition 1989/90:147 fram
förslag om höjning av beloppen i studiehjälp från 560 kr. i månaden
till 750 kr. i månaden och höjning av studiemedel från 170 % till 180
% av basbeloppet per år. De s.k. fribeloppen vid reducering av
studiemedlen föreslås höjda med 5 procentenheter per kalenderhalvår.
Höjningarna föreslås fr.o.m. den 1 januari 1991. Den särskilda lag som
för närvarande gäller om ett tilläggsbelopp till basbeloppet med 800 kr.
vid beräkning av studiemedel föreslås samtidigt upphävd. Vidare läggs
fram förslag om förbättrade avskrivningsmöjligheter fr.o.m. den 1 juli
1990 för dem som har studieskulder för såväl gymnasiala som eftergymnasiala
studier. I propositionen förutskickar också föredragande
statsrådet att han avser att föreslå regeringen att besluta om en höjning
från 1,042 till 1,057 av det s.k. garantitalet som gäller för uppräkning
av återbetalningspliktiga studiemedel som uppburits före år 1989.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om kompensation till de
studerande. Med hänsyn till att riksdagen nyligen beslutat om en
höjning av fribeloppen lägger utskottet fram ett nytt lagförslag där
även de redan beslutade höjningarna beaktats.

Till betänkandet har fogats nio reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1989/90:147 om höjda studiestödsbelopp m.m. som kompensation
för vissa skatteeffekter har regeringen (utbildningsdepartementet)
föreslagit att riksdagen
dels antar förslagen till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. lag om upphävande av lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till
basbeloppet vid beräkning av studiemedel,

1989/90

SfU26

1 Riksdagen 1989/90. 11 sami. Nr 26

dels

3. under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Studiehjälp m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar 410 000 000 kr. utöver vad som har föreslagits
i prop. 1989/90:100 bil. 10,

4. under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Studiemedel m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar 40 000 000 kr. utöver vad som har föreslagits
i prop. 1989/90:100 bil. 10.

Lagförslag 2 återfinns som bilaga 2 till betänkandet.

Motioner

Väckta med anledning av propositionen

1989/90:Sf69 av Margo Ingvardsson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjning av bidragsdelen av studiemedlen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det s.k. garantitalet.

1989/90:Sf70 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
med avslag på propositionens förslag hos regeringen begär översyn
av studiemedelssystemet i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Sf71 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att fastställa fribeloppen i studiemedelssystemet i enlighet med vad i
motionen anförts.

1989/90:Sf72 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ökningen av studiemedlen helt läggs på
bidragsdelen,

2. att riksdagen uppmanar regeringen att initiera en översyn av
studiemedelssystemet.

1989/90:Sf73 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen, vid bifall till motionerna 1989/90:Skll3 och Sk96,
avslår proposition 1989/90:147 i motsvarande delar,

2. att riksdagen — vid bifall till propositionerna 1989/90:110 och
lil — med avslag på proposition 1989/90:147 såvitt avser kompensation
för skatteomläggningen för studenterna hos regeringen begär
förslag till sådan kompensation i enlighet med de riktlinjer som anges
i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen därutöver begär förslag till nytt
studiemedelssystem uppbyggt enligt studielönsprincipen som långsiktigt
undanröjer de negativa effekterna av skattereformen i enlighet med
vad som anges i motionen.

1989/90:SfU26

Utskottet

1989/90:SfU26

Inledning

Riksdagen beslutade under hösten innevarande riksmöte att kompensera
studerande som uppbär studiemedel för den höjning av prisnivån
under år 1990 som föranleddes av finansieringen detta år av det första
steget i genomförandet av skattereformen. Kompensationen skedde
genom att basbeloppet ökades med ett tilläggsbelopp om 800 kr. vid
beräkning av studiemedlen för år 1990 (prop. 1989/90:48, SfU7, rskr.
99).

I den nu förevarande propositionen föreslås att de studerande kompenseras
fr.o.m. den 1 januari 1991 för effekterna av det andra steget i
skattereformen. Förslagen berör såväl studiehjälpen som studiemedlen.

Höjt studiebidrag

Studiebidraget inom studiehjälpen till elever mellan 16 och 20 år i
gymnasial utbildning utgår för närvarande med 560 kr. per månad.
Beloppsmässigt motsvarar detta vad som utges som allmänt barnbidrag.
I propositionen föreslås att studiebidraget höjs till 750 kr. per månad
fr.o.m. den 1 januari 1991. I proposition 1989/90:140, som bereds av
socialutskottet, föreslås en motsvarande beloppsmässig höjning av det
allmänna barnbidraget.

I motion Sf70 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. yrkas avslag på
propositionen i dess helhet. Motionärerna hänvisar till att moderata
samlingspartiets motionsförslag i fråga om inkomst- och mervärdeskatt
m.m. innebär att den extra inflation på ca 3,5 procentenheter som
skulle följa av regeringens förslag till förändringar i skattesystemet i
stort sett kan undvikas.

Utskottet biträder den föreslagna höjningen av studiebidraget och
avstyrker bifall till motionen i denna del.

Höjda studiemedelsbelopp m.m.

Studiemedel utgår med 170 % av basbeloppet för helt läsår om nio
månader. Härav utgör 50 % av basbeloppet studiebidrag och återstoden
lån. Enligt lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid
beräkning av studiemedel ökas basbeloppet med 800 kr. vid studiemedelsberäkningen
år 1990.

I propositionen föreslås att den nyssnämnda lagen slopas och att
studiemedelsbeloppet höjs till 180 % av basbeloppet. Höjningen föreslås
proportionellt fördelad mellan studiebidrag och studielån.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. yrkar som nämnts i motion Sf70 avslag
på propositionen även i denna del, medan Larz Johansson m.fl. i
motion Sf73 yrkande 1 — under förutsättning av bifall till centerns
motionsförslag beträffande inkomst- och mervärdeskatterna — yrkar
avslag på förslaget och i yrkande 2 — under förutsättning av bifall till
regeringens förslag om inkomst- och mervärdeskatter — begär ett
tillkännagivande om att regeringen skall lägga fram ett nytt forslag, där

1* Riksdagen 1989190. 11 sami. Nr 26

kompensationen läggs på bidragsdelen av studiemedlen. Även Margo
Ingvardsson m.fl. i motion Sf69 yrkande 1 och Ragnhild Pohanka och
Eva Goés i motion Sf72 yrkande 1 anser att höjningen av studiemedlen
skall läggas på bidragsdelen. I motion Sf69 begärs ett tillkännagivande
i frågan till regeringen, och i motion Sf72 ett beslut av riksdagen.

Frågan om hur kompensationen skulle fördelas på bidrags- och
lånedel inom studiemedlen prövades i samband med behandlingen av
förslaget i proposition 1989/90:48 om kompensation för det första
steget av skatteomläggningen. Utskottet framhöll därvid i sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU7 att utskottet inte var berett att förorda
en ytterligare förstärkning av bidragsdelen, med hänsyn till att denna
höjts mycket kraftigt fr.o.m. den 1 januari 1989. Motioner i frågan
avslogs nyligen ånyo av riksdagen på förslag av utskottet i betänkandet
SfU14. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare inställning.

Utskottet tillstyrker således propositionens förslag till höjning av
studiemedelsbeloppet och avstyrker bifall till motionerna Sf70 i denna
del, Sf69 yrkande 1, Sf72 yrkande 1 och Sf73 yrkande 1 i denna del
och yrkande 2.

Riksdagen beslöt den 18 april i år på förslag av utskottet i betänkande
1989/90:SfU14 att höja den s.k. fribeloppsgränsen fr.o.m. den 1 juli
1990 med 10 procentenheter per kalenderhalvår. Gränsen för när
studiemedlen börjar reduceras mot egen inkomst vid heltidsstudier
under ett helt läsår utgör således till följd härav fr.o.m. nämnda
tidpunkt 80 % av basbeloppet på höstterminen och 60 % på vårterminen.

I propositionen, som beslutats av regeringen den 29 mars i år,
föreslås att de nu gällande fribeloppen skall höjas med 5 procentenheter,
vilket skulle innebära ett fribelopp om 75 % av basbeloppet för
höstterminen och 55 % av basbeloppet för vårterminen.

Avslagsyrkandena i motionerna Sf70 av Ann-Cathrine Haglund m.fl.
och Sf73 av Larz Johansson m.fl. yrkande 1 avser även detta förslag i
propositionen. I motion Sf71 av Barbro Sandberg m.fl. begär motionärerna,
med hänvisning till riksdagens nyligen fattade beslut om höjda
fribeloppsgränser, att hänsyn måste tas till detta beslut vid fastställande
av fribeloppsgränserna fr.o.m. den 1 januari 1991.

Utskottet har ingen erinran mot att fribeloppen höjs med 5 procentenheter
per termin för att kompensera förändringarna i basbeloppet.
Såsom påpekats i motion Sf71 bör emellertid hänsyn tas till att
riksdagen nyligen beslutat höja fribeloppen fr.o.m. den 1 juli 1990.
Utskottet föreslår därför att fribeloppet vid heltidsstudier fr.o.m. den 1
januari 1991 fastställs till 85 % av basbeloppet för höstterminen och
till 65 % av basbeloppet för vårterminen. Motion Sf71 tillgodoses
härigenom, medan utskottet avstyrker motionerna Sf70 i denna del
och Sf73 yrkande 1 i denna del.

1989/90:SfU26

Återbetalning av studiemedel

Studerande som uppburit återbetalningspliktga studiemedel för gymnasiala
studier efter år 1983 kan få en tredjedel av denna studieskuld
avskriven om de också uppburit studiemedel för minst tre terminers
högskolestudier.

I propositionen föreslås att avskrivningsbeloppen i dessa fell fr.o.m.
den 1 juli 1990 höjs till hälften av lånebeloppen för de gymnasiala
studierna.

Förslaget som också omfettas av avslagsyrkandet i motion Sf70 har i
övrigt inte mött någon erinran motionsledes. Utskottet biträder förslaget
och avstyrker bifall till motionen även i denna del.

Återbetalningspliktiga studiemedel som uppburits före år 1989 räknas
upp årligen med ett s.k. regleringstal, vilket inte får överstiga det
s.k. garantitalet. Det ankommer på regeringen att fastställa garantitalet
som för närvarande uppgår till 1,042. På studielån som uppburits
enligt det nya studiemedelssystemet som gäller fr.o.m. den 1 januari
1989 utgår en nettoränta som fastställs varje år av regeringen, sedan
hänsyn tagits till avdragseffekten i skattesystemet.

1 propositionen anför föredragande statsrådet att genom att avdragseffekterna
minskar i det förslag till nytt skattesystem som regeringen
lagt fram blir det mindre förmånligt att ha lån. Detta gäller också för
dem som lånat enligt de nya reglerna för studielån, eftersom de
minskade avdragseffekterna innebär att studielåneräntan för dessa låntagare
höjs automatiskt. Det finns därför enligt statsrådets mening inte
något hållbart skäl för att undanta just dem som uppburit studiemedel
före år 1989 från de fördyringar som åsamkas alla andra låntagare.
Statsrådet beräknar att garantitalet bör höjas till 1,057 för att relationen
mellan studiemedel som uppburits före och efter år 1989 skall
behållas, och han anmäler sin avsikt att senare återkomma med förslag
till regeringen om en sådan höjning av garantitalet.

Margo Ingvardsson m.fl. anför i motion Sf69 yrkande 2 att eftersom
studielån inte varit avdragsgilla finns det ingen logik i att koppla
samman garantitalet med avdragsgilla lånekostnader. Motionärerna begär
ett tillkännagivande till regeringen om att garantitalet inte skall
höjas. Även Larz Johansson m.fl. motsätter sig i motion Sf73 yrkande
1 att garantitalet höjs.

Som nämnts ankommer det på regeringen att bestämma nivån på
det s.k. garantitalet. Riksdagen bör därför inte göra några uttalanden i
frågan med anledning av motionerna Sf69 yrkande 2 och Sf73 yrkande
1 i denna del.

Medelsanvisningen

Utskottet beräknar i enlighet med vad som angetts i propositionen
kostnaderna för den föreslagna höjningen av studiebidragen till 370
milj. kr. för nästa budgetår. Kostnaderna för höjningarna av studiemedelsbeloppet
och fribeloppen beräknas uppgå till tillhopa 40 milj. kr
för nästa budgetår. Enligt betänkande SfU14, som godkänts av riksdagen,
har till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1990/91 anvisats ett

1989/90:SfU26

förslagsanslag på 2 280 600 000 kr. och till Studiemedel m.m. för
samma budgetår ett förslagsanslag på 2 830 000 000 kr. Anslagen bör
ökas med 370 resp. 40 milj. kr.

Med hänsyn till att utskottet avstyrkt bifall till motionerna Sf70 och
Sf73 i behandlade delar bör motionerna avslås av riksdagen även i vad
de avser avslag på propositionens förslag till ytterligare medelsanvisning.

Övriga frågor

I tre motioner, Sf70 av Ann-Cathrine Haglund m.fl., Sf72 av Ragnhild
Pohanka och Eva Goés yrkande 2 och Sf73 av Larz Johansson m.fl.
yrkande 3, återkommer motionärerna till tidigare förslag från m, c
resp. mp om att en översyn bör göras av det nya studiemedelssystem
som trätt i kraft den 1 januari 1989.

Motsvarande motionsyrkanden har den 18 april i år avslagits av
riksdagen (rskr. 202) på förslag av utskottet i betänkande SfU14.
Utskottet erinrade därvid om att det nya studiemedelssystemet varit i
kraft endast drygt ett år och ansåg det därför vara för tidigt att dra
sådana slutsatser om effekterna av det nya systemet att redan nu en
övergång till ett annat system bör utredas. Utskottet ansåg det emellertid
vara mycket angeläget att följa hur låntagarnas skulder utvecklas
för att korrigerande åtgärder skulle kunna vidtas om skuldutvecklingen
blir en annan än vad riksdagen tidigare har förutsatt. Utskottet
erinrade slutligen om att det av centrala studiestödsnämndens (CSN)
anslagsframställning för budgetåret 1990/91 framgår att CSN följer
utvecklingen fortlöpande och avser att i nästa års anslagsframställning
återkomma med en djupare analys av reformens effekter.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt nyligen fattade beslut i
frågan och avstyrker bifall till motionerna Sf70 i denna del, Sf72
yrkande 2 och Sf73 yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande höjt studiebidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:147 och med
avslag på motion 1989/90:Sf70 i denna del antar det av utskottet
framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §,

res. 1 (m)

2. beträffande höjt studiemedelsbelopp

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:Sf69 yrkande 1, 1989/90:Sf70 i denna del,
1989/90:Sf72 yrkande 1 och 1989/90:Sf73 yrkande 1 i denna del
och yrkande 2 dels antar det av utskottet framlagda förslaget till
lag om ändring i studiestödslagen såvitt avser 4 kap. 13 och
24 §§, dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om upphävande av lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till
basbeloppet vid beräkning av studiemedel,

1989/90: SfU26

res. 2 (m)
res. 3 (c)
res. 4 (vpk, mp)

3. beträffande fribelopp

att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1989/90:Sf71 och med avslag på motionerna 1989/90:Sf70 i denna
del och 1989/90:Sf73 yrkande 1 i denna del antar det av
utskottet framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
såvitt avser 4 kap. 16 och 19 §§,

4. beträffande avskrivning av studielån

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1989/90:Sf70 i denna del antar det av utskottet framlagda
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen i de delar som
inte berörts under momenten 1—3 ovan,

5. beträffande garantitalet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf69 yrkande 2 och
1989/90:Sf73 yrkande 1 i denna del,

res. 5 (c, vpk)

6. beträffande anslag till studiehjälp m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1989/90:Sf70 i denna del under förslagsanslaget Studiehjälp
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar 370 000 000 kr. utöver
vad som tidigare anvisats,

res. 6 (m) - villk. 1

7. beträffande anslag till studiemedel m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:Sf70 i denna del och 1989/90:Sf73 yrkande
1 i denna del under förslagsanslaget Studiemedel m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar 40 000 000 kr. utöver vad som tidigare
anvisats,

res. 7 (m) - villk. 2
res. 8 (c) - villk. 3

8. beträffande översyn av studiemedelssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf70 i denna del,
1989/90:Sf72 yrkande 2 och 1989/90:Sf73 yrkande 3.

res. 9 (m, c, vpk, mp)

Stockholm den 22 maj 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s),
Ulla Johansson (s). Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit
Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Maud Björnemalm
(s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c),
Margo Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Pettersson
(s) och Kent Carlsson (s).

1989/90:SfU26

Reservationer

1. Höjt studiebidrag (mom. 1)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet
biträder" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf70 att regeringens förslag
till skatteomläggning, som finansieras fullt ut bl.a. genom höjda indirekta
skatter, slår hårt mot bl.a. de studerande. Dessutom kommer
deras bostadskostnader att öka kraftigt. I moderata samlingspartiets
motion Sk59 yrkas avslag på de föreslagna höjningarna och breddningarna
av momsen och begärs en frysning av fastighetsskatterna samt
förbättrade reseavdrag. Detta innebär bl.a. att den extra inflation på ca
3,5 procentenheter som skulle bli följden av skattepropositionerna i
stort sett kan undvikas. Någon höjning av studiebidraget behövs då inte
heller och riksdagen bör avslå propositionen i denna del.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande höjt studiebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf70 i denna del
avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring
i studiestödslagen såvitt avser 3 kap. 6 §.

2. Höjt studiemedelsbelopp (mom. 2)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Frågan
om" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet anfört i reservation 1 bör även
propositionens förslag till höjt studiemedelsbelopp avslås av riksdagen.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande höjt studiemedelsbelopp

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf70 i denna del
och 1989/90:Sf73 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 och med
avslag på motionerna 1989/90:Sf69 yrkande 1 och 1989/90:Sf72
yrkande 1 avslår de i propositionen framlagda förslagen till lag
om ändring i studiestödslagen såvitt avser 4 kap. 13 och 24 §§
och lag om upphävande av lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp
till basbeloppet vid beräkning av studiemedel.

3. Höjt studiemedelsbelopp (mom. 2)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Frågan
om" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

I två partimotioner 1989/90:Sk96 och 1989/90:Skll3 har centern
presenterat sådana alternativ till uppläggningen av skattereformen att

1989/90:SfU26

det behov av kompensatoriska åtgärder i studiestödssystemet som föreslås
i propositionen i huvudsak försvinner. Centerns förslag innebär
bl.a. en betydligt mindre omfattande breddning av momsen och dessutom
en differentierad moms. Riksdagen kan således avslå den förevarande
propositionen om riksdagen biträder centerns förslag till skatteomläggning.

Om regeringens förslag till skatteomläggning vinner riksdagens bifall
bör de studerande kompenseras för effekterna. Därvid bör propositionens
förslag till fördelning av kompensationen på bidragsdel och lånedel
avvisas på principiella grunder. Det kan enligt utskottets mening inte
vara rimligt att de studerande tvingas till högre skuldsättning för att få
kompensation för skatteomläggningen, utan hela kompensationen måste
ske genom att bidragsdelen förstärks i motsvarande mån. Regeringen
bör då återkomma med ett nytt förslag i frågan.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande höjt studiemedelsbelopp
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf73 yrkande 1 i
denna del och yrkande 2 och med anledning av motionerna
1989/90:Sf70 i denna del, 1989/90:Sf69 yrkande 1 och
1989/90:Sf72 yrkande 1 dels avslår de i propositionen framlagda
förslagen till lag om ändring i studiestödslagen såvitt avser 4 kap.
13 och 24 §§ och lag om upphävande av lagen (1989:1069) om
tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel, dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Höjt studiemedelsbelopp (mom. 2)

Margo Ingvardsson (vpk) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Frågan
om" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Utskottet har senast i reservation 8 till betänkande 1989/90:SfU14
framhållit att den kompensation som utgick för det första steget av
skattereformen helt borde läggas på bidragsdelen. Aven den kompensation
som nu föreslås måste enligt utskottets uppfattning helt läggas på
bidragsdelen av studiemedlen, eftersom det inte är rimligt att merparten
av kompensationen till studenterna skall utgå som lån med därav
följande högre studieskulder.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande höjt studiemedelsbelopp
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf69 yrkande 1
och 1989/90:Sf72 yrkande 1 och med anledning av motion
1989/90:Sf73 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1989/90:Sf70 i denna del och 1989/90:Sf73 yrkande 1 i denna del
dels antar det av utskottet framlagda förslaget till lag om ändring
i studiestödslagen, såvitt avser 4 kap. 13 § i den av utskottet
föreslagna lydelsen och såvitt avser 4 kap. 24 § i följande lydelse:

1989/90:SfU26

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

24 §

Studiebidraget utgör 2,96 pro- Studiebidraget utgör 3,34 procent
av basbeloppet för varje hel, cent av basbeloppet för varje hel,

sammanhängande tidsperiod om sammanhängande tidsperiod om

15 dagar för heltidsstuderande 15 dagar för heltidsstuderande

och om 30 dagar för deltidsstude- och om 30 dagar för deltidsstuderande.
Är den studerande för den- rande. Är den studerande för denna
tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19 na tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19

och 21—23 §§ inte berättigad till och 21—23 §§ inte berättigad till

fullt studiemedel skall av minsk- fullt studiemedel skall av minskningen
så stor andel falla på stu- ningen så stor andel falla på studiebidraget
som detta bidrag utgör diebidraget som detta bidrag utgör

av fullt studiemedel. av fullt studiemedel.

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om upphävande
av lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid
beräkning av studiemedel.

5. Garantitalet (mom. 5)

Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c) och Margo Ingvardsson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Som
nämnts" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

De i propositionen aviserade höjningarna av garantitalet och studielåneräntan
kommer att innebära att en kraftig skuldtillväxt sker också
under de första återbetalningsåren. Detta medför i sin tur att åtskilliga
låntagare sannolikt aldrig kommer att bli skuldfria. Det finns inte
heller någon logik i att, som skett i propositionen, koppla samman
lånekostnaderna för studiemedel med avdragse Sekterna på vanliga lån,
eftersom uppräkning av studielån inte är en avdragsgill kostnad vid
beskattningen. Utskottet anser därför att garantitalet inte bör höjas.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande garantitalet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf69 yrkande 2
och 1989/90:Sf73 yrkande 1 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Anslag till studiehjälp m.m. (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau ( alla m) anser att
moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslag till studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf70 i denna del
avslår propositionens förslag till ytterligare medelstilldelning under
förslagsanslaget Studiehjälp m.m.

7. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 7)

1989/90:SfU26

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser att
moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslag till studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf70 i denna del
och 1989/90:Sf73 yrkande 1 i denna del och med anledning av
propositionen under förslagsanslaget Studiemedel m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar 5 000 000 kr. utöver vad som tidigare
anvisats.

8. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser att moment 7 i
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslag till studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sf70 i denna del
och 1989/90:Sf73 yrkande 1 i denna del och med anledning av
propositionen under förslagsanslaget Studiemedel m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar 5 000 000 kr. utöver vad som tidigare
anvisats.

9. Översyn av studiemedelssystemet (mom. 8)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans
Dau (m), Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk) och Ragnhild
Po han ka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Motsvarande
motionsyrkanden" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att regeringen snarast bör föranstalta om en översyn
av studiemedelssystemet i syfte att komma till rätta med problemen
kring skuldsättningen. Behovet av en sådan översyn har ytterligare
ökat i aktualitet genom såväl förslagen i den nu förevarande propositionen
som de fördyringar som en omläggning av skattesystemet enligt
regeringens förslag skulle medföra.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande översyn av studiemedelssystemet

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Sf70 i denna
del, 1989/90:Sf72 yrkande 2 och 1989/90:Sf73 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1989/90:SfU26

1. Fribelopp

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anför:

I reservation 9 till utskottets betänkande 1989/90:SfU14 har moderata
samlingspartiets ledamöter i utskottet begärt att prövningen av rätt till
studiemedel mot egen inkomst helt skall upphöra för heltidsstuderande.
Vi har därför ingen erinran mot att fribeloppsgränserna nu höjs
ytterligare.

2. Fribelopp

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anför:

Centern har vid ett flertal tillfällen föreslagit att ett system med
beskattad studielön skall införas. Med ett sådant system bortfaller
behovet av särskilda inkomstprövningsregler. Med hänsyn till att den
höjning av fribeloppet som utskottet tillstyrker innebär en förbättring
av det nuvarande systemet vill vi i avvaktan på att våra förslag om
studielön kan genomföras inte motsätta oss höjningen.

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 §, 4 kap. 13, 16, 19 och 24 §§ och
8 kap. 11 § studiestödslagen (1973:349)' samt punkt 5 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1988:877) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3 kap.

6 §2

Studiebidrag utgår med 560 kro- Studiebidrag utgår med 750 kronor
i månaden. nor i månaden.

4 kap.

13 §3

Studiemedel utgår med 9,44 pro- Studiemedel utgår med
cent av basbeloppet för varje hel, 10,00 procent av basbeloppet för

sammanhängande tidsperiod för varje hel, sammanhängande tids vilken

den studerande har rätt til period för vilken den studerande

studiemedel. Tidsperioden skall har rätt till studiemedel. Tidspe omfatta

för heltidsstuderande 15 rioden skall omfatta för heltids och

för deltidsstuderande 30 dag- studerande 15 och för deltidsstu ar.

derande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte något annat följer
av 16, 19, 22 eller 25 §.

1 Lagen omtryckt 1987:303.

2 Senaste lydelse 1989:695.

3 Senaste lydelse 1988:877.

1989/90:SfU26

Bilaga 1

16 §4

Nuvarande lydelse

För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar
med en artondel av den del av den studerandes inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna
delar av basbeloppet, nämligen

Antal	hela, sammanhang-	Del av basbeloppet
ande	tidsperioder om 15	januar i-juni	juli-december
dagar	för vilka studie-
mede 1	skal 1 utgå under
lia 1 ender hal våret
högst	2	145 procent	145 procent
	3	135 procent	135 procent
	4	120 procent	120 procent
	5	105 procent	105 procent
	6	95 procent	95 procent
	7	80 procent	90 procent
	8	70 procent	80 procent
	9	60 procent	80 procent
lägst	10	50 procent	65 procent

1989/90:SfU26

Bilaga 1

Utskottets förslag

Antal hela, sammanhang- Del av basbeloppet

ande tidsperioder om 15 januari-juni jul i-december

dagar för vilka studiemedel
skall utgå under
kalenderhalvåret

högst	2	155 procent	155 procent
	3	145 procent	145 procent
	4	125 procent	125 procent
	5	110 procent	110 procent
	6	100 procent	100 procent
	7	85 procent	95 procent
	8	75 procent	85 procent
	9	65 procent	85 procent
lägst	10	55 procent	70 procent

4 Senaste lydelse 1990:209.

19 §5

Nuvarande lydelse

1989/90: SfU26

Bilaga 1

För en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett
kalenderhalvår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den
studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för
skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhäng- Del av basbeloppet
ande tidsperioder om 30
dagar för vilka studiemedel
skall utgå under
kalenderhalvåret

Antal hela, sammanhang- Del av basbeloppet

ande tidsperioder om 30
dagar för vilka studiemedel
skall utgå under
kalenderhalvåret

1 180 procent

2 170 procent

3 160 procent

4 ISO procent

lägst 5 140 procent

lägst 5

170 procent
160 procent
ISO procent
140 procent
130 procent

Utskottets förslag

5 Senaste lydelse 1990:209.

Nuvarande lydeke

Utskottets förslag

24 §6

Studiebidraget utgör 2,78 procent
av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om
15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för deltidsstuderande.
Är den studerande för denna
tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19
och 21—23 §§ inte berättigad till
fullt studiemedel skall av minskningen
så stor andel falla på studiebidraget
som detta bidrag utgör
av fullt studiemedel.

Studiebidraget utgör 2,96 procent
av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om
15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för deltidsstuderande.
Är den studerande för denna
tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19
och 21 — 23 §§ inte berättigad till
fullt studiemedel skall av minskningen
så stor andel falla på studiebidraget
som detta bidrag utgör
av fullt studiemedel.

Utgående studiemedel utgör
utgör studielån.

första hand studiebidrag. Återstoden

8 kap.
11 §7

Den som tidigare uppburit studielån
för studier enligt 4 kap. 2 §
kan befrias från att återbetala viss
del av dessa lån om han under
minst tre terminer erhållit studielån
för studier enligt 4 kap. 1 §.
Sådan befrielse får avse högst sex
terminer och för varje termin
uppgå till en tredjedel av studielånet
under terminen.

5.8 De nya föreskrifterna i 8 kap.

11 § om befrielse från att återbetala

studiemedel för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för annan
gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola skall gälla
också för sådana studiemedel som den återbetalningsskyldige har erhållit
enligt äldre bestämmelser för studier efter år 1983. Vid tillämpningen
av 8 kap. 11 § skall därvid återbetalningspliktiga studiemedel enligt
4 kap. 1 § anses lika med studielån.

Har den återbetalningsskyldige

redan beviljats befrielse enligt de
äldre föreskrifterna kan han få ytterligare
befrielse så att det sammanlagda
avskrivningsbeloppet
per termin uppgår till en
tredjedel av det återbetalningspliktiga
studiemedlet under terminen.

Har den återbetalningsskyldige
redan beviljats befrielse enligt de
äldre föreskrifterna kan han få ytterligare
befrielse så att det sammanlagda
avskrivningsbeloppet
per termin uppgår till hälften av
det återbetalningspliktiga studiemedlet
under terminen.

8 Senaste lydelse 1990:209.

Senaste lydelse 1988:877.
8 Till 1988:877.

1989/90:SfU26

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. 6 § samt 4 kap. 13, 16, 19
och 24 §§ den 1 januari 1991 och i övrigt den 1 juli 1990.

Bestämmelserna i 4 kap. 13, 16, 19 och 24 §§ i paragrafernas nya
lydelse tillämpas första gången i fråga om studiemedel som beräknas
för år 1991 med ledning av basbeloppet för samma år.

1989/90:SfU26

Bilaga 1

1 propositionen framlagt lagförslag

2 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1989: 1069) om
tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
studiemedel

Härigenom föreskrivs att lagen (1989: 1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet
vid beräkning av studiemedel skall upphöra att gälla vid utgången
av år 1990.

Den upphävda lagen skall dock tillämpas vid beräkning av studiemedel
som avser tid före upphörandet.

1989/90:SfU26

Bilaga 2

gotab 96815, Stockholm 1990