Socialförsäkringsutskottets

betänkande

1989/90:SfU23

Utbildningsarvode till studerande vid
vissa lärarutbildningar

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:133 föreslagit riksdagen att anta
de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i semesterlagen (1977:480).

Lagförslagen återfinns i bilaga till betänkandet.

Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1989/90

1989/90:Sf510 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att CSN får i uppdrag att utreda hur de i motionen
berörda lärarkategorierna skall kunna kompenseras för uteblivet utbildningsbidrag.

1989/90:Sf543 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avskrivning av studieskuld.

Utskottet

Vid vissa utbildningar utgår utbildningsarvoden till de studerande.

Detta gäller för närvarande studerande vid folkhögskollärarlinjen, handels-
och kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen och
vårdlärarlinjen.

I propositionen föreslås att utbildningsarvodena skall infogas i studiestödslagens
system av studiestöd och att hanteringen av ärenden om
utbildningsarvoden skall flyttas från universitets- och högskoleämbetet
till studiestödsmyndigheterna. Prövningen av ansökningarna avses bli
lagd på vuxenutbildningsnämnderna. Regeringen bestämmer för vilka 1

1989/90

SfU23

1 Riksdagen 1989/90. 11 sami. Nr 23

utbildningar utbildningsarvode skall kunna beviljas. Regeringen skall
också få bestämma med vilket belopp arvodet skall utgå. Utbildningsarvodet
föreslås få behållas under sjukdom och vid vissa andra typer av
kortare ledigheter och den sjukpenninggrundande inkomsten hållas
vilande på samma sätt som gäller vid övriga former av studiestöd.
Arvodet föreslås vidare bli pensions- och semesterlönegrundande. —
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.

Propositionen har inte föranlett några motioner. Utskottet har inte
någon erinran mot de framlagda förslagen utan tillstyrker bifall till
propositionen.

Under år 1983 avskaffades den tidigare rätten till utbildningsarvode för
studerande som påbörjade utbildning på handels- och kontorslärarlinjen,
industri- och hantverkslärarlinjen eller vårdlärarlinjen (prop.
1982/83:100 bil. 10, UbU 27, rskr. 372). Rätt till utbildningsarvode
återinfördes fr.o.m. den 1 juli 1987 för studerande på industri- och
hantverkslärarlinjen. Avsikten med att återinföra utbildningsarvodet
var att förbättra lärarsituationen inom de yrkesområden som hade
svårt att rekrytera behöriga lärare (prop. 1986/87:100 bil. 10, UbU 19,
rskr. 217). Fr.o.m. den 1 juli 1988 återinfördes utbildningsarvodet även
för studerande på handels- och kontorslärarlinjen och vårdlärarlinjen.
Som skäl anfördes såväl jämställdhets- som rekryteringsskäl (prop.
1987/88:100 bil. 10, UbU 25, rskr. 333).

I två motioner berörs situationen för lärare som genomgick de
aktuella utbildningarna under den tid som utbildningsarvodena var
avskaffade och som därför ådrog sig studieskulder under utbildningen.
Barbro Sandberg begär i motion Sf510 att centrala studiestödsnämnden
ges i uppdrag att utreda hur dessa lärarkategorier skall kunna kompenseras
för uteblivet utbildningsbidrag, och Björn Samuelson m.fl. begär
i motion Sf543 ett tillkännagivande om att studieskulderna för dessa
lärarkategorier bör avskrivas.

Som ovan framgått utgår studiestöd i form av utbildningsarvode för
vissa utbildningar av rekryteringsskäl. Som påpekas i motionerna togs
arvodena bort av besparingsskäl och återinfördes när det bedömdes
nödvändigt för rekryteringen av studerande. Utskottet konstaterar att
de studerande vid de aktuella lärarutbildningarna under åren
1983—1988 finansierade sina studier enligt då gällande regler, och
utskottet anser inte att det finns anledning att nu gå in med åtgärder
för att ändra finansieringsvillkoren för dessa studerandekategorier.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf510 och Sf543.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar de i proposition 1989/90:133 framlagda förslagen
till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

1989/90:SfU23

2

/

4. lag om ändring i semesterlagen (1977:480), 1989/90:SfU23

2. beträffande skuldsättning för vissa utbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf510 och

1989/90:Sf543.

res. 1 (fp, mp)
res. 2 (vpk)

Stockholm den 8 maj 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

Närvarande: Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s), Karin Israelsson
(c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s),
Ingegerd Elm (s), Maud Björnemalm (s), Hans Dau (m), Barbro
Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Ragnhild Pohanka (mp), Christina
Pettersson (s), Arne Mellqvist (s), Jan Olof Ragnarsson (vpk) och Kent
Carlsson (s).

Reservationer

1. Skuldsättning för vissa utbildningar (mom. 2)

Barbro Sandberg (fp) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Som
ovan" och slutar med "och Sf543." bort ha följande lydelse:

Av besparingsskäl togs år 1983 rätten till utbildningsarvode bort för
studerande vid vissa lärarlinjer trots att varningar höjdes för att detta
skulle återverka negativt på rekryteringen. Så blev också fallet och
rätten till utbildningsarvode har därför återinförts. Under den period
då utbildningsarvode ej utgick för de aktuella utbildningarna blev
många studerande, som efter lång tids yrkesarbete inom respektive
arbetsområde vidareutbildade sig för att bl.a. fylla gymnasieskolans
behov av kompetenta yrkeslärare, tvungna att finansiera sina studier
med studielån. Dessa lärare har således dragit på sig studieskulder som
lärare som genomgått de aktuella utbildningarna tidigare eller senare
inte behövt göra. Enligt utskottets uppfattning bör de berörda lärarkategorierna
kompenseras för att de inte fått utbildningsarvode, och
regeringen bör låta utreda hur en sådan kompensation skall utformas.

3

1* Riksdagen 1989/90. 11 sami. Nr 23

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande skuldsättning för vissa utbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf510 och med
anledning av motion 1989/90:Sf543 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

2. Skuldsättning för vissa utbildningar (moni. 2)

Jan-Olof Ragnarsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Som
ovan" och slutar med "och Sf543." bort ha följande lydelse:

Av besparingsskäl togs 1983 rätten till utbildningsarvode bort för
studerande vid vissa lärarlinjer. Såsom väl kunde förutses hade detta
en negativ inverkan på möjligheterna att rekrytera studerande till dessa
linjer, och rätten till utbildningsarvode har därför återinförts. Under
den period då utbildningsarvode ej utgick för de aktuella utbildningarna
blev många studerande tvungna att finansiera sina studier med

studielån. Dessa lärare har således dragit på sig studieskulder som

lärare som genomgått de aktuella utbildningarna tidigare eller senare
inte behövt göra, och de bör därför av rättviseskäl enligt utskottets
uppfattning slippa att betala tillbaka sina studieskulder. Studieskulderna
bör i stället avskrivas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande skuldsättning för vissa utbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf543 och med

anledning av motion 1989/90:Sf510 som sin mening ger rege ringen

till känna vad utskottet anfört.

1989/90:SfU23

\

4

1 Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1

dels att 1 kap. 1 §, 4 kap. 3 §, 5 kap. 6 § samt 9 kap. 2 och

2 b §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 7 a kap., av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Staten lämnar studiestöd en- Staten lämnar studiestöd enligt
denna lag i form av studie- ligt denna lag i form av studiehjälp,
studiemedel, korttidsstu- hjälp, studiemedel, korttidsstu diestöd,

internatbidrag och sär- diestöd, internatbidrag, särskilt

skilt vuxenstudiestöd. vuxenstudiestöd och utbild ningsarvode.

4 kap.

3 §

Studiemedel får ej beviljas för tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. redan har beviljats.

Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken
den studerande redan har beviljats studiemedel, får den studerande
ej uppbära studiemedlen för denna tid. Har den studerande
redan uppburit studiemedel för sådan tid gäller 7 kap. 20 §.

Studiemedel får ej heller be- Studiemedel får ej heller beviljas
eller uppbäras för tid för viljas eller uppbäras för tid för

vilken utbildningsarvode under vilken utbildningsbidrag under

lärarutbildning, utbildningsbi- arbetsmarknadsutbildning eller

drag under arbetsmarknadsut- utbildningsbidrag för doktoran bildning

eller utbildningsbidrag der utgår, om ej annat följer av

för doktorander utgår, om ej bestämmelse som regeringen

annat följer av bestämmelse meddelar,

som regeringen meddelar.

Studiemedel utgår inte för tid för vilken den studerande fullgör
tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413)
om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen (1960:74) eller lagen
(1980: 1021) om militär grundutbildning för kvinnor eller fullgör
utbildning till reservofficer.

1989/90:

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1087: 303

Föreslagen lydelse
5 kap.

Nuvarande lydelse

6 §

Korttidsstudiestöd för deltagande
i utbildning som avses i
1 § utgår ej till studerande som
uppbär studiehjälp, studiemedel,
särskilt vuxenstudiestöd eller
utbildningsbidrag för den
tidsperiod som utbildningen pågår.

Korttidsstudiestöd för deltagande
i utbildning som avses i
1 § utgår ej till studerande som
uppbär studiehjälp, studiemedel,
särskilt vuxenstudiestöd, utbildningsarvode
eller utbildningsbidrag
för den tidsperiod
som utbildningen pågår.

7 a kap. Utbildningsarvode

Allmänna bestämmelser

1 §

Utbildningsarvode utgår till
studerande på de utbildningslinjer
och med de belopp som regeringen
bestämmer.

2 §

Utbildningsarvode utgår för
varje kalenderdag under sådan
del av läsår under vilket en studerande
bedriver studier.

Utbildningsarvode utgår enligt
bestämmelserna i 5 § även för
tid under vilken en studerande
är sjuk.

3 §

Studerande har rätt till utbildningsarvode
vid såväl heltidsstudier
som deltidsstudier. Till deltidsstuderande
utgår dock utbildningsarvodet
endast om studierna
bedrivs på minst halvtid.

Närmare föreskrifter om omfattningen
av de studier som kan
ge rätt lill utbildningsarvode
meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer.

4 §

Utbildningsarvode beviljas efter
ansökan.

1989/90:SfU23

Bilaga

6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ansökan ges in inom den lid
och på det säll som bestäms av
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer. Om
del finns särskilda skäl, får ansökan
prövas även om den kommit
in för sent.

Utbildningsarvode under sjukdom
m. m.

5 §_

Är den studerande på grund
av sjukdom helt oförmögen att
bedriva studier under tid för vilken
utbildningsarvode har beviljats,
utgår arvode också under
sjukdomstiden. Bestämmelserna
i 4 kap. 28 och 31-35 §§ skall
då tillämpas.

Det första kalenderhalvåret
under vitkel en studerande bedriver
studier som berättigar lill
utbildningsarvode enligt delta
kapitel utgår utbildningsarvode
endast för sådan sjukperiod som
infaller efter det den studerande
har påbörjat studierna.

6 §

En studerande har rätt att behålla
utbildningsarvode vid

1. ledighet för tillfällig vård
av barn i samma omfattning
som enligt 4 kap. 10-12 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring
gäller för rätt till tillfällig
föräldrapenning,

2. ledighet för fullgörande av
uppdrag i studerandeorganisation
under sammanlagt högst tio
dagar under ett kalenderår,

3. kortvarig ledighet för enskild
angelägenhet av vikt och

4. ledighet för närståendevård
i samma omfattning som enligt
lagen (1988:1465) om ersättning
och ledighet för närståendevård
gäller för rätt lill förmånerna.

1989/90:SfU23

Bilaga

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Minskning av utbildningsarvode 7§ För

studerande som har lön
eller annan ersättning under utbildningstiden
kan utbildningsarvodet
minskas enligt de närmare
bestämmelser som meddelas
av regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer.

Övriga bestämmelser

8 §

Om en studerande avbryter sina
studier eller övergår till annan
utbildningslinje än sådan
som avses i I §, får den studerande
inte uppbära utbildningsarvode
som beviljats för tiden
efter avbrottet eller övergången.

9 §

Bestämmelserna i 4 kap. 37,
41 och 43 §§ skall tillämpas på
utbildningsarvode.

9 kap.

2 §2

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt
belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket
utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier
skall första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd
som avser tiden efter avbrottet.
Beror avbrottet på sjukdom
skall studiestöd som den studerande
uppburit enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller
7 kap. 17 § och de bestämmelser
som anges där ej återkrävas.
Detsamma gäller vid sådan ledighet
som avses i 3 kap. 31 §,
4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.

Avbryter någon sina studier
skall första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd
som avser tiden efter avbrottet.
Beror avbrottet på sjukdom
skall studiestöd som den studerande
uppburit enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller enligt
7 kap. 17 § eller 7 a kap.
5 § och de bestämmelser som
anges där ej återkrävas. Detsamma
gäller vid sådan ledighet
som avses i 3 kap. 31 §, 4 kap.
44 §, 7 kap. 17 a § och 7 a
kap. 6 §.

1989/90:SfU23

Bilaga

2 Senaste lydelse 1989:201.

8

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt
3 kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var
omyndig, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges
förmyndare.

På studielån enligt 3 kap., på
studiemedel enligt 4 kap. och
på särskilt vuxenstudiestöd enligt
7 kap. som återkrävs enligt
första eller andra stycket utgår
ränta från den dag när medlen
uppburits efter en räntesats
som vid varje tidpunkt med två
procentenheter överstiger statens
utlåningsränta. På andra
former av studiestöd som återkrävs
enligt denna paragraf utgår
ränta enligt samma räntesats
från den dag som infaller
en månad efter det beslut om
återkrav fattats. Om det finns
särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige
befrias helt eller
delvis från sin skyldighet att betala
räntan.

På studielån enligt 3 kap., på
studiemedel enligt 4 kap., på
särskilt vuxenstudiestöd enligt 7
kap. och på utbildningsarvode
enligt 7 a kap. som återkrävs
enligt första eller andra stycket
utgår ränta från den dag när
medlen uppburits efter en räntesats
som vid varje tidpunkt
med två procentenheter överstiger
statens utlåningsränta. På
andra former av studiestöd som
återkrävs enligt denna paragraf
utgår ränta enligt samma räntesats
från den dag som infaller
en månad efter det beslut om
återkrav fattats. Om det finns
särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige
befrias helt eller
delvis från sin skyldighet att betala
räntan.

I samband med återkrav får också tas ut avgift för avisering enligt
föreskrifter som regeringen meddelar.

2 b §3

Till en studerande som tidigare
har uppburit studiestöd utgår
nytt sådant stöd endast om

1. fastställt årsbelopp, som
förfallit till betalning före det
kalenderår som de nya studiemedlen
avser, har betalats, och

2. återkrav med stöd av 2 §
av studielån enligt 3 kap., studiemedel
enligt 4 kap. eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7
kap. har reglerats av den studerande
så att återkrav, som avser
högst ett kalenderhalvår, kvarstår
oreglerat.

Om det finns synnerliga skäl
hinder av vad som anges i första

Till en studerande som tidigare
har uppburit studiestöd utgår
nytt sådant stöd endast om

1. fastställt årsbelopp, som
förfallit till betalning före det
kalenderår som de nya studiemedlen
avser, har betalats, och

2. återkrav med stöd av 2 §
av studielån enligt 3 kap., studiemedel
enligt 4 kap., särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap. eller
utbildningsarvode enligt 7 a
kap. har reglerats av den studerande
så att återkrav, som avser
högst ett kalenderhalvår, kvarstår
oreglerat.

får studiestöd dock beviljas utan
stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1989/90:

Bilaga

3 Senaste lydelse 1988:877.

2 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 32 §

12.' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän
utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen grundas på
inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans
med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6 000
kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres
under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen
(1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller
författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som
nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på
grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring samt ersättning enligt lagen (1988: 1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård utgör skattepliktig
intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör
ersättning för merkostnader.

Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen
(1973:349), utbildningsbidrag
för doktorander, timersättning
vid grundutbildning för
vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) och vid
grundläggande svenskundervisning
för invandrare räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.

Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag
och utbildningsarvode
enligt studiestödslagen
(1973:349), utbildningsbidrag
för doktorander, timersättning
vid grundutbildning för vuxna
(grundvux), vid vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) och vid grundläggande
svenskundervisning för invandrare
räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.

1989/90:SfU23

Bilaga

'Senaste lydelse 1989:430.

10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd,
statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös
som startar egen rörelse samt ersättning enligt 16 § lagen
(1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt
av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser
utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga
om sådana bidrag likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första
gången vid 1991 års taxering.

1989/90:SfU23

Bilaga

11

3 Förslag till 1989/90:SfU23

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän Bilaåa
försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § och 11 kap. 2 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning
av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 §
första stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst och, om inkomsten helt eller delvis är
att hänföra till anställning, dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse
skall också ske för försäkrad som avses i 1 § andra stycket så snart
anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet
skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten
är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete.
Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden,
arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring
av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens
storlek,

b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt
denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension
ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller
möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller
redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i
den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) inte ske förrän
14 dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om de ändrade
omständigheterna. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning
till ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat
fall än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid
då den försäkrade

1 Lagen omtryckt 1982: 120.

2 Senaste lydelse 1989:218.

12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. bedriver studier, för vilka 1. bedriver studier, för vilka
han uppbär studiehjälp, studie- han uppbär studiehjälp, studiemedel
eller särskilt vuxenstudie- medel, särskilt vuxenstudiestöd

stöd enligt studiestödslagen eiler utbildningsarvode enligt

(1973:349), studiestöd enligt la- studiestödslagen (1973:349),

gen (1983:1030) om särskilt studiestöd enligt lagen
vuxenstudiestöd för arbetslösa (1983:1030) om särskilt vuxen eller

bidrag enligt förordningen studiestöd för arbetslösa eller

(1976:536) om utbildningsbi- bidrag enligt förordningen

drag för doktorander, (1976:536) om utbildningsbi drag

för doktorander,

2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux), vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller grundläggande
svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning
för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling
av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast
sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten
härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn,
om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder
enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid
adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant
barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan
den försäkrade fick barnet i sin vård.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan,
vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen
på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på
grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade
kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande
inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning,
skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar
som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete
under utbildningstiden.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall
dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade
inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket
1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst
som följer av första - tredje styckena, om sjukpenningen blir högre
än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten
enligt fjärde stycket.

11 kap.

2 §3

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller
skattepliktiga naturaförmåner, som en försäkrad har fått såsom

1989/90:SfU23

Bilaga

3 Senaste lydelse ldKK:l4(>6.

13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas
dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under
ett år ej uppgått till I 000 kronor. I fråga om arbete som har
utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande
inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader
och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.
Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår
enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande,
i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads
inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenningförmåner,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är
ersättning för merkostnader,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,

g) korttidsstudiestöd och g) korttidsstudiestöd, vuxen vuxenstudiebidrag

enligt studie- studiebidrag och ulbildningsstödslagen
(1973:349), arvode enligt studiestödslagen

(1973:349),

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om
delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga
under repetitionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning
under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen,
läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring
samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid
grundläggande svenskundervisning för invandrare,

I) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som bestäms med tilllämpning
av sagda lag,
m)från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående
bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete
enligt 3 §, i den mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning
när de startar egen rörelse,
o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en
arbetsgivare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2
kap. 3 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård.

I fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i
första stycket för arbete som någon utfört för någon annans räkning
utan att vara anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket.

1989/90:SfU23

Bilaga

14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön
eller annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare,
som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person,
endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse
inte träffats enligt 3 kap. 2 a § eller då han tjänstgjort
som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här
skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om
svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person,
en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande
över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tillläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från
främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller
från arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant
konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här
skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den
som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om en utländsk
beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen
förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket
skall anses såsom arbetsgivare.

1989/90:

Bilaga

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

4 Förslag till
Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17§*

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är
om

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror
på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av barn, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges
enligt 3 kap. 9 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring, dels
under tid för vilken föräldrapenning utges i anledning av barns födelse
eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån
frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, icke
överstiger 120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar,
dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt
4 kap. 10 och 11 §§ samma dag.

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren
är berättigad till ersättning enligt lagen (1989: 225) om
ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar,

4. ledighet för utbildning, 4. ledighet för utbildning,
som ej enligt annan lag medför som ej enligt annan lag medför

rätt till semesterlön, om arbets- rätt till semesterlön, om arbetstagaren
erhåller korttidsstudie- tagaren erhåller korttidsstudie stöd

eller vuxenstudiebidrag en- stöd, vuxenstudiebidrag eller ut ligt

studiestödslagen (1973: 349) bildningsarvode enligt studie eller

om utbildningen till vä- stödslagen (1973:349) eller om

sentlig del avser fackliga eller utbildningen till väsentlig del

med facklig verksamhet sam- avser fackliga eller med facklig

manhängande frågor, i den mån verksamhet sammanhängande

frånvaron under intjänandeåret frågor, i den mån frånvaron un icke

överstiger 180 dagar. der intjänandeåret icke översti ger

180 dagar.

5. ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliktslagen (1941:967)
eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar,
som ej är beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig till
grundutbildning, eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri
tjänst, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger
60 dagar,

1989/90:SfU23

Bilaga

1 Senaste lydelse 1989: 339.

16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. ledighet på grund av att arbetstagaren efter det kalenderår då
han fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan
tid än då civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får
anordnas vid försvarsmakten, i den mån frånvaron under
intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,

7. ledighet enligt lagen (1986: 163) om rätt till ledighet för
grundläggande svenskundervisning för invandrare, eller

8. ledighet enligt lagen (1988: 1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård.

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaron under de
första 90 dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på
arbetsskada. Har arbetstagare av anledning som anges i första
stycket 1 varit oavbrutet frånvarande från arbetet under två hela
intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperiod
icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar
under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1989/90:

Bilaga