Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets

betänkande

1989/90:SfU20

Pensionsfrågor

1989/90 SfU20

FEMTE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande tre propositioner rörande pen­sionsförmåner samt motioner som väckts med anledning av proposi­tionerna.

1 proposition 1989/90:145 läggs fram förslag om höjning av pen­sionstillskotten och förbättringar av vissa andra folkpensionsförmåner för att kompensera pensionärerna för effekterna av skattereformen.

I proposition 1989/90:117 föreslås införande av ett särskilt pensions­tillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn.

I proposition 1989/90:148 lägger regeringen fram lagförslag i enlig­het med riksdagens beslut att s.k. undantagandepensionärer fr.o.m. den 1 juli 1990 skall ha rätt till pensionstillskott med beaktande endast av den ATP som faktiskt utges.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Till betänkandet har fogats 17 reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionerna Proposition 1989/90:117

I propositipti 1989/.90;117 med förslag till lag om särskilt pensionstill-lägg till folkpensipti för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn har regeringen (socialdepartementet) föreslagit deb att riksdagen antar

1.   lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

2.   lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.   lag piT) .ändriijg i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:000) om ändring i konniunalskattelagen (1928:370),

deb att riksdagen till Särskilt pensionstillägg för budgetåret  1990/91 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 17 000 000 kr.

1 Riksdagen 1989/90. JI saml. Nr 20

Lagförslag 3 har överlämnats till skatteutskottet för beredning. Övri-            1989/90:SfU20

ga lagförslag återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Proposition 1989/90:145

I proposition  1989/90:145 om höjt pensionstillskott och förbättringar av vissa andra folkpensionsförmåner har regeringen (socialdepartemen­tet) föreslagit deb att riksdagen antar

1.   lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

2.   lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.   lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommu­nalt bostadstillägg till folkpension,

4.   lag om ändring i lagen (1989:1047) om ändring i lagen
(1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen
(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpen­
sion,

5.  lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen
om allmän försäkring,

deb att riksdagen

6.     till Folkpensioner för budgetåret 1990/91 utöver i prop. 1989/90:100 bil. 7 föreslaget förslagsanslag anvisar ytterligare 410 000 000 kr.,

7.     till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1990/91 utöver i prop. 1989/90:100 bil. 7 föreslaget förslags­anslag anvisar ytterligare 60 000 000 kr.

Riksdagen bereds dessutom tillfålle att ta del av vad som i propositio­nen anförts om

8.  statsbidrag till kommunalt bostadstillägg (avsnitt 4.2),

9.  beräkningen av bostadskostnad för kommunalt bostadstillägg (av­snitt 4.4).

Lagförslag 1 — 3 återfinns som bilaga 2 till betänkandet.

Proposition 1989/90:148

I proposition 1989/90:148 om pensionstillskott och kommunalt bo­stadstillägg vid undantagande från den allmänna tilläggspensioneringen har regeringen (socialdepartementet) föreslagit

deb att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

deb att riksdagen till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpen­sion  för budgetåret   1990/91  anvisar  5 000 000 kr.  utöver vad som tidigare beslutats (prop. 1989/90:100 bil. 7, SfU9, rskr. 152). Lagförslaget återfinns som bilaga 3 till betänkandet.

 

Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition 1989/90:117

1989/90:5162 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det särskilda pensionstillägget i första hand skall tillförsäkras dem som redan genomfört vårdinsatser en bättre pension,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beräkningsgrunden för vårdbidrag bör ändras så att det utgår med 2,5 basbelopp vid helt vårdbidrag,

 

5.   att riksdagen beslutar att utvidga den förmånsberättigade person­kretsen i enlighet med vad som anförts i motionen,

6.   att riksdagen beslutar att även de som haft mycket låga inkomster och därav ett lågt berättigande till ATP under vårdåren skall ges rätt till den nya förmånen,

7.   att riksdagen beslutar att rätten till vårdar skall utgå från och med första vårdåret i högst 15 år.

Yrkandena 3 och 4 i motion 1989/90:62 har överlämnats till social­utskottet.

Motioner väckta med anledning av proposition 1989/90:145

1989/90:5163 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen upphäver sitt beslut av den 15 december 1989 om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; ändrat beräkningsunderlag för fast­ställandet av basbeloppet för åren 1991 och 1992.

1989/90:5164 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ingen urgröpning av basbeloppet skall ske och därmed full uppräkning av basbeloppet skall göras inför år 1992 och därefter,

2.  att riksdagen avslår regeringens förslag om höjda pensionstillskott,

3.  att riksdagen beslutar att principen om dubbelt pensionstillskott för förtidspensionärer skall behållas och att lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott utformas i enlighet därmed,

4.  att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att reduk­tionsfaktorn för KBT inte skall höjas- utan nuvarande tredjedelsregel bibehållas,

5.  att riksdagen besutar att förmögenhetsinnehav inte skall påverka rätten till KBT.

1989/90:5f65 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om okorrigerat basbeloppsindex i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:SfU20

 

1989/90:5166 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp) vari yrkas        1989/90:SfU20

1.   att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till teknisk lösning i enlighet med vad i motionen anförts,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör uppmärksamma skillnaderna i olika kommuner vad gäller KBT.

1989/90;Sf67 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1.  att riksdagen avslår proposition 1989/90:145 och hos regeringen begär förslag om ett nytt grundpensionssystem,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av pensions­tillskottet samt KBT enligt motionens förslag,

 

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör följa kostnadsutvecklingen för de särskilt utsatta grupperna,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en årlig avstämning av basbeloppet.

1989/90:5168 av Hans Dau (m) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att manipulationer med basbeloppet inte skall få göras,

2.   att riksdagen beslutar att principen om dubbelt pensionstillskott för förtidspensionärer skall behållas.

Utsiiottet

Höjt pensionstillskott m.m. (prop. 1989/90:145)

Allmänt

I propositionen föreslås en höjning av pensionstillskotten och förbätt­ringar av vissa andra folkpensionsförmåner för att kompensera pensio­närerna för effekterna av skattereformen.

I propositionen erinras om att enligt riksdagens beslut (prop. 1989/90:52, S1U8, rskr. 100) skall vid beräkning av basbeloppet fr.o.m. år 1991 bortses från de prisförändringar som följer av vissa beskatt­ningsåtgärder m.m. som vidtas för att finansiera den sänkning av den statliga inkomstskatten som genomförs åren 1990 och 1991. Detta innebär att pensionärerna inte kompenseras i efterhand genom sådana prisförändringars påverkan på basbeloppet. I stället får pensionärerna direkt del av skattesänkningen 1991 och/eller av de förslag till åtgärder som nu föreslås för att kompensera pensionärer med de lägsta inkom­sterna och som skall genomföras fr.o.m. den 1 januari 1991.

I motion Sf67 yrkande 1 anför Karin Israelsson m.fl., såvitt nu är i fråga, att den föreslagna kompensationen är otillräcklig. För att radi­kalt förbättra pensionärernas livssituation bör enligt motionärerna i Siället införas en rejäl grundpension, lika för alla. Vid en sådan höjd grundpension behöver folkpension och pensionstillskott inte utges. Kommunala bostadstillägg behövs inte heller. Pensionen bör beskattas

 

på samma sätt som andra tjänsteinkomster, och de särskilda skattereg- 1989/90:SfU20 lerna för pensionärer kan avvecklas. Motionärerna hemställer att riks­dagen avslår propositionen i dess helhet och begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om ett nytt grundpensionssystem i enlighet med det anförda. Motionärerna är vidare tveksamma till om regeringens förslag fullt ut kompenserar pensionärerna för finansie­ringen av skattereformen. Regeringen bör därför särskilt följa kostnads­utvecklingen för de ekonomiskt svaga pensionärerna och andra utsatta grupper, och motionärerna begär i yrkande 3 ett tillkännagivande härom.

Vidare anför Ragnhild Pohanka och Eva Goés i motion Sf66 yrkan­de 1 att det nya skattesystemet kommer att kraftigt missgynna de pensionärer som har låg ATP (mellan ca 0,83 och 1,5 ATP-poäng). Dessa får inte heller del av de föreslagna höjningarna av pensionstill­skotten. Motionärerna begär därför att regeringen återkommer med ett nytt förslag till lösning av pensionärernas situation. En lösning skulle enligt motionärerna kunna vara att folkpensionens grundnivå höjs. För att inte pensionärer med hög ATP skall bli överkompenserade bör ATP i stället utges med en lägre procentsats.

Riksdagens beslut om ändrad beräkningsgrund för basbeloppet kriti­seras i ett fiertal motioner.

I motion 5163 begär Lars Werner m.fl. att riksdagsbeslutet om sådan ändrad beräkningsgrund upphävs så att pensionärerna får kompensa­tion för skatteomläggningens effekter. Detta skulle vara av särskild betydelse för de pensionärer som har låg ATP och inte får pensionstill­skott.

Sten Svensson m.fl. anför i motion Sf64 yrkande 1 att basbeloppet för år 1991 kommer att urholkas med nära 3 % och lör år 1992 med ytterligare ca 3,5 %. Motionärerna anser att det är av väsentlig betydel­se att sambandet mellan konsumentprisindex och basbeloppet bibehålls lör att pensionärer och andra grupper skall känna trygghet och säker­het. Manipulationer med basbeloppet måste därför undvikas. Motionä­rerna begär ett tillkännagivande om att full uppräkning av basbeloppet skall göras fr.o.m. år 1992.

I motion 5165 framhåller Gullan Lindblad m.fl. att ändringarna i reglerna vid beräkning av basbeloppet får effekter dels i alla de kontrakt av försäkringsmässig och civilrättslig natur som är bundna till basbeloppets utveckling, dels i den långsiktiga utvecklingen av ATP-systemets kompensationsnivå, dels för "minimipensionärernas" grund­trygghet. Motionärerna anser att beräkningsgrunden för basbeloppet bör ligga fast och att eventuell reduktion av pensionärernas pensioner bör redovisas öppet. Detta kan ske antingen genom att pensionerna beräknas enligt ett okorrigerat basbelopp och därefter öppet reduceras med den "skatteeffekt" som pensionärerna inte skall kompenseras för, eller genom att ett okorrigerat "basbelopp" räknas fram parallellt med basbeloppet enligt de nya reglerna så att pensionärer — men även andra som  har kontrakt knutna till basbeloppet  —  kan se vad de

 

föreslagna förändringarna får för reella effekter. Motionärerna anser            1989/90:SfU20

att i vart fall ett okorrigerat "basbelopp" bör fastställas, och de begär förslag i enlighet med det anförda.

Även Hans Dau i motion 5f68 yrkande 1 motsätter sig att manipula­tioner med basbeloppet görs och att sambandet mellan konsument­prisindex och basbeloppet bryts.

I motion 5167 yrkande 4 anför Karin Israelsson m.fl; att motionärer­na är beredda att acceptera den ändrade beräkningsgrunden som en tillfållig justering av basbeloppet för att ATP-pensionärerna inte skall få både sänkt skatt och kompensation för effekterna av skattereformens finansiering. Motionärerna anser dock att det vid sidan av ett sådant basbelopp skall finnas ett okorrigerat "basbelopp" som årligen stäms av, och de begär ett tillkännagivande härom.

Vad gäller motionsyrkandena om höjd grundpension vill utskottet hänvisa till sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90;SfU9. Ut­skottet har där behandlat motioner med förslag till höjda grundpen­sionsförmåner eller ändrade pensionssystem. Beträffande förslag till förändringar i pensionssystemet hänvisade utskottet till att pensionsbe­redningen har till uppgift att göra en allmän översyn av reglerna inom det allmänna pensionssystemet och att ■ pensionsberedningen räknar med att avge sitt slutbetänkande under sommaren 1990. Utskottet ansåg att de frågor som togs upp i motionerna hade samband med . pensionsberedningens arbete och att resultatet av detta arbete därför borde avvaktas. Utskottet hänvisade även till att den pågående skattere­formen kunde bli av betydelse för vissa av .frågorna. Höjda pensions­förmåner — i det fallet en höjning av pensionstillskotten så att de tillsammans med folkpensionens grundbelopp uppgick till två biasbe-lopp — var utskottet av statsfinansiella skäl inte berett tillstyrka. Utskottet ansåg dock att såväl regeringens proposition om reformerat skattesystem som pensionsberedningens arbete borde avvaktas.

Utskottet konstaterar till att börja med att de pensionärer som har låga inkomster nu föreslås få en höjning'av vissa pensionsförmåner, och utskottet är inte berett att i detta sammanhang förorda en ytterliga­re höjning av dessa förmåner. Eftersom motionsyrkandena förutsätter förändringar i pensionssystemet anser utskottet vidare att resultatet av pensionsberedningens arbete bör awaktas. Utskottet, som vid tre tillfål­len under våren framfört denna uppfattning, föriitom i SfU9 även i yttranden till såväl skatteutskottet som finansutskottet (5fU4y resp. SfU5y), avstyrker därför bifall till motionerna 5166 yrkande I och 5167 yrkande 1 i denna del.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer effekterna av skattere­formen i olika avseenden, inte minst vad gäller pensionärernas situa­tion. Något tillkännagivande med anledning av motion Sf67 yrkande 3 är därför inte påkallat.

Vad härefter gäller frågan om beräkningsgrunden för basbeloppet
vill utskottet erinra om vad som anfördes i betänkande 1989/90:S1U8
vid behandlingen av regeringens förslag i proposition 1989/90:52 till
ändrad basbeloppsberäkning. I betänkandet angavs att förslaget fick ses        6

mot bakgrund av de förslag som lades fram i proposition 1989/90:50,

genom vilka sänkta inkomstskatter i betydande utsträckning skulle 1989/90:SfU20 finansieras genom ökade indirekta skatter. Vid frånvaro av särskilda åtgärder skulle enligt den propositionen en betydande del av de skattskyldiga få automatisk kompensation för denna finansiering. Höj­da indirekta skatter höjer nämligen konsumentprisindex och därmed basbeloppet, vilket i sin tur höjer basbeloppsanknutna förmåner såsom pensioner. En sådan automatisk kompensation skulle urholka skattere­formens finansiering och skulle innebära en betydande omfördelning mellan kollektivet pensionärer och övriga. Utskottet delade uppfatt­ningen att — om inte särskilda åtgärder vidtogs — en betydande del av de skattskyldiga skulle få automatisk kompensation för de ökade indirekta skatter som skulle finansiera de sänkta inkomstskatterna. Utskottet tillstyrkte därför förslaget om en ändring av basbeloppsberäk­ningen, vilket även blev riksdagens beslut. — Utskottet har vidhållit denna uppfattning i sitt betänkande 1989/90:SfU9, och riksdagen har följt utskottet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en förändring av be­räkningsgrunden för basbeloppet även får vissa icke önskvärda effek­ter. Utskottet anser emellertid att det är nödvändigt att vid beräkning­en av basbeloppet fr.o.m. år 1991 bortse från effekterna av skatterefor­mens finansiering för att inte vissa skattskyldiga skall få såväl skatte­sänkning som kompensation för denna finansiering. Det finns därför inte skäl för riksdagen att ändra sin tidigare uppfattning.

Vad gäller frågan om ett okorrigerat "basbelopp" bör fastställas vid sidan av basbeloppet har riksdagen under 1983/84 års riksmöte (FiU 1983/84:18, rskr. 83) begärt att regeringen skulle närmare överväga om ett särskilt okorrigerat "basbelopp" borde fastställas och användas vid sidan av det som tillämpas inom ramen för lagen om allmän försäk­ring. Eftersom beräkningsgrunden för basbeloppet så småningom åter­ställdes fullföljdes emellertid inte utredningsuppdraget. Utskottet kon­staterar att ett okorrigerat "basbelopp" skulle komma att följa utveck­lingen av konsumentprisindex. Med hänsyn till att sådant index fortfa­rande kommer att löpande fastställas finner utskottet inte skäl förorda införandet av ett särskilt okorrigerat "basbelopp".

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf63, Sf64 yrkande 1, Sf65, Sf67 yrkande 4 och Sf68 yrkande 1.

Pensionstillskott

I propositionen anförs att pensionärer med enbart folkpension och pensionstillskott kommer att få ringa eller ingen del av skattesänkning­en. För att den föreslagna skattereformen inte skall få oönskade fördelningspolitiska effekter är det nödvändigt att denna pensionärs­grupp kompenseras genom en höjning av pensionstillskottet. Regering­en föreslår därför att pensionstillskottet till folkpension i form av ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension höjs med fyra procentenheter till 54 % av basbeloppet och pensionstillskottet för en förtidspensionär från nuvarande 100 % till 104 % av basbeloppet.

 

1   motion   5164   yrkande   2   begär   Sten   Svensson   m.fl.  avslag  på    1989/90:SfU20

förslaget om höjda pensionstillskott. Motionärerna hänvisar till att moderata samlingspartiet i annat sammanhang har lagt fram ett förslag om reformering av skattesystemet som inte leder till de skattehöjningar som driver upp boende- och levnadskostnaderna under år 1991. Detta alternativ kräver således enligt motionärerna inte ändringar i pensions­systemet vare sig i form av försämrad basbeloppsuppräkning eller höjda pensionstillskott. Motionärerna motsätter sig samtidigt att rege­ringen i sitt förslag om höjda pensionstillskott går ifrån principen om att förtidspensionärer skall ha dubbelt pensionstillskott. Det dubbla pensionstillskottet är till främst lör att underlätta situationen för dem som blivit handikappade i unga år utan att dessförinnan ha haft möjlighet att bygga upp ett eget hem eller att tjäna in någon ATP-rätt. Förtidspensionärer måste dessutom betala skatt på sitt extra pensions­tillskott. Genom urgröpningen av basbeloppet skulle förtidspensionä­rer inte heller få full kompensation för de kommande prisökningarna. Motionärerna begär därför i yrkande 3 att riksdagen beslutar att principen om dubbelt pensionstillskott för förtidspensionärer skall behållas. Även Hans Dau begär i motion Sf68 yrkande 2 att denna princip skall behållas.

I motion 5167 begär Karin Israelsson m.fi. i yrkande 1 (delvis) avslag på propositionen i denna del med hänvisning till att ett system med förhöjd grundpension bör införas. Motionärerna anser emellertid att pensionärerna i avvaktan på att ett sådant system genomförs bör erhålla kompensation genom en viss höjning av pensionstillskotten. Med hänvisning till det förslag till finansiering av skattereformen som centern lagt fram och som enligt motionärerna ger ett bättre ekono­miskt utfall för låginkomsttagare, anser de dock att en lägre kompensa­tionsnivå är tillräcklig. Motionärerna begär därför i yrkande 2 (delvis) förslag om en höjning av pensionstillskotten med en tredjedel av nu föreslagna höjningar.

Utskottet har ovan förordat att riksdagen bör vidhålla sin inställning i fråga om det reducerade basbeloppet. För att de pensionärer som har de lägsta inkomsterna skall kompenseras för effekterna av ska'terefor-mens finansiering anser utskottet att pensionstillskotten i enlighet med regeringens förslag bör höjas till 54 % av basbeloppet för ålderspensio­när och 104 % av basbeloppet för förtidspensionär. Enligt utskottets uppfattning får även förtidspensionärer kompensation för kostnadsök­ningar på grund av skattereformen genom detta och övriga förslag som regeringen lägger fram i proposition 145.

Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker bifall till motionerna 5164 yrkandena 2 och 3, 5167 yrkandena 1 och 2 i dessa delar och 5168 yrkande 2.

 

Handikappersättning och vårdbidrag                                                1989/90:SfU20

För att de extra utgifterna till följd av skattereformens finansiering för åren 1990 och 1991 skall täckas föreslås i propositionen en höjning av handikappersättningen fr.o.m. den 1 januari 1991 så att handikapper­sättning utges med 69 %, 53 % eller 36 % av basbeloppet.

Vårdbidrag utges med hel, halv eller Ijärdedels förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott. På grund av den ovan föreslagna höjningen av pensionstillskotten ökar storleken av vårdbidraget, och de som uppbär vårdbidrag kompenseras på så sätt för de extra utgifts­ökningarna i anledning av finansieringen av skattereformen. Av vård­bidraget kan viss del bestämmas som ersättning för merkostnader. Denna del är skattefri. Med hänsyn till den höjda nivån på vårdbidra­get föreslås i propositionen att merkostnadsdelen justeras i förhållande härtill. Merkostnadsdelen föreslås utgöra 18 %, 36 %, 53 % eller 69 % av basbeloppet.

Karin Israelsson m.fl. yrkar i motion Sf67 yrkande 1 avslag på propositionen även i denna del.

Med hänvisning till vad ovan anförts biträder utskottet de föreslagna förändringarna och avstyrker bifall till motionen i denna del.

Kommunalt bostadstillägg

Kommunalt bostadstillägg (KBT) är inkomstprövat och utges enligt grunder som den enskilda kommunen bestämmer, dock lägst med belopp som svarar mot den del av bostadskostnaden som skall täckas av bostadstillägg för att statsbidrag skall lämnas. Statsbidrag utgår för närvarande under förutsättning att kommunen täcker minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 kr. men inte 1 700 kr. lör ogift pensionär och 1 850 kr. lör makar.

Inkomstprövningsreglerna innebär bl.a. att bostadstillägget minskas med en tredjedel av den pensionsberättigades årsinkomst som översti­ger 750 kr. för den som är gift och 1 000 kr. för annan pensionär. Som inkomst räknas t.ex. ATP, tjänstepension, arbetsinkomst samt avkastning av kapital och fastighet. I inkomstunderlaget inräknas dock inte ATP till den del den föranlett minskning av pensionstillskott. För den som är ålderspensionär beaktas fr.o.m. den 1 juli 1989 inte sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen (löneinkomst).

I propositionen anförs att de kommunala bostadstilläggen har stor betydelse för pensionärer med låga inkomster. Eftersom kommunerna själva beslutar om grunderna lör sina KBT kan skillnaderna vara stora mellan olika kommuner vad beträffar storleken på de kommunala bostadstilläggen. Dessa skillnader i förening med de förslag som lagts fram för finansiering av skattereformen motiverar enligt regeringen en höjning av den övre gränsen för den del av bostadskostnaden som kan ligga till grund för statsbidrag till KBT. Regeringen avser därför att höja denna gräns till 1 900 kr. för ogift pensionär och 2 050 kr. för

 

makar. En sådan höjning blir av särskild vikt för dem som till följd av      1989/90:SfU20

taxeringsvärdeshöjning och höjd fastighetsskatt kommer att få en ökad kostnad för sin bostadsfastighet.

1 propositionen läggs även fram förslag om ändrade regler för inkomstprövningen för KBT. Således skall innehavet av privatbostads­fastighet eller privatbostad inte längre inverka på inkomstberäkningen. För ålderspensionärer skall vid inkomstberäkningen inte heller tas med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Vidare föreslås viss höjning av inkomstavdraget. Förändringarna tillämpas i huvudsak även på hustrutillägg och äldre änkepensioner.

Enligt nuvarande regler skall som inkomst vid beräkningen av KBT även anses avkastning av förmögenhet. För en- och tvåfamiljsfastighet som den pensionsberättigade bor i beräknas avkastningen enligt den s.k. schablonmetoden vid taxering till statlig inkomstskatt. Från denna summa får vissa avdrag göras. För jordbruks- och övriga fastigheter beräkUEis avkastningen till 5 % av fastighetens taxeringsvärde. Samma procentsats gäller vid beräkning av avkastning av banktillgodohavan­den, aktier, bostadsrättslägenheter och andelar i ekonomiska förening­ar. Förmögenhetsavkastningen höjs enligt lagen med 10 % av det förmögenhetsbelopp som överstiger 120 000 kr. för makar gemensamt och 75 000 kr. för en ogift pensionär. Fr.o.m. den 1 juli 1989 beräknas vid denna förhöjning förmögenhetsvärdet av en- och tvåfa­miljsfastighet samt jordbruksfastighet till en fjärdedel av den del av taxeringsvärdet som överstiger 400 000 kr. Motsvarande gäller vid värderingen av en andel i bostadsrättsförening, bostadsförening eller bostadsaktiebolag. Om den pensionsberättigade eller hans make har fiera sådana fastigheter eller andelar skall bestämmelserna gälla endast en av dem och då i första hand den som utgör stadigvarande bostad för den berättigade. Fr.o.m. den 1 januari 1991 höjs gränsen till 800 000 kr.

I propositionen anförs att de fastigheter som innehas av de pensions­berättigade vid KBT-beräkningen i allmänhet inte föranleder mer än högst en ringa förmögenhet, medan inkomstprövningen i detta avseen­de ger försäkringskassorna ett merarbete. Regeringen föreslår därför att vissa fastigheter inte längre skall beaktas vid inkomstprövningen och att detta bör gälla vad som i proposition 1989/90:110 benämns privat­bostadsfastighet och privatbostad. Privatbostadsfastigheterna avser bl.a. vad som nu benämns schablonbeskattad villafastighet och mangårds­byggnad på jordbruksfastighet, förutsatt att huset används som s.k. privatbostad. Huset skall således användas eller vara avsett att användas för ägarens eller närståendes permanenta boende eller som fritidsbo­stad. Även bostadsrättslägenhet i s.k. äkta bostadsrättsföretag räknas som privatbostad. I propositionen anges vidare att skuld som hänför sig till sådana tillgångar inte heller i fortsättningen får räknas av mot annan förmögenhet.

I syfte att ytterligare uppmuntra ålderspensionärer till förvärvsarbete
föreslås vidare att för den som har ålderspension skall vid inkomst­
prövningen bortses även från vad som i proposition 1989/90:110 defi-     10

 

nieras som inkomst av aktiv näringsverksamhet. I princip gäller att en          1989/90:SfU20

verksamhet utgör aktiv näringsverksamhet om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten.

I propositionen föreslås vidare att inkomstavdraget höjs till 35 % av den beräknade årsinkomsten som överstiger 750 kr. för gift och 1 000 kr. för ogift pensionär. Som skäl för denna ändring anförs att den föreslagna höjningen av statsbidraget till KBT tillsammans med de föreslagna förändringarna vid inkomstprövningen och beräkningen av bostadskostnad för fastighet kommer också de pensionärer till del som får sänkt inkomstskatt genom den föreslagna skattereformen.

Den ändrade beräkningen av bostadskostnaden när pensionären innehar privatbostadsfastighet innebär dels att fastighetsskatt skall in­räknas i bostadskostnaden, dels att bostadskostnaden skall minskas med 30 % av räntorna för lån som belöper sig på fastigheten. Det sistnämn­da medför således att 70 % av ränteutgifterna ingår i bostadskostna­den.

I motion 5167 begär Karin Israelsson m.fl. i yrkande 1 avslag på propositionen även vad gäller förändringar i KBT-reglerna. Motionä­rerna begär i stället i yrkande 2 (delvis) förslag om en höjning av KBT med en tredjedel av de av regeringen föreslagna höjningarna. Som skäl för en lägre kompensation också när det gäller KBT åberopar motionä­rerna centerns förslag till finansiering av skattereformen.

I motion 5166 yrkande 2 begär Ragnhild Pohanka och Eva Goés ett tillkännagivande om att skillnaderna i olika kommuner vad gäller KBT bör uppmärksammas. Motionärerna anser att bostadstillägget bör beräknas med utgångspunkt i den verkliga hyreskostnaden på orten för en tvårumslägenhet när det gäller ensamstående och för en trerumslä­genhet när det gäller makar.

I motion S164 yrkande 4 begär Sten Svensson m.fl. avslag på förslaget att KBT skall reduceras med 35 % av den beräknade årsin­komsten. Motionärerna hänvisar särskilt till att pensionärernas grund­avdrag i det nya skattesystemet kommer att trappas av ännu snabbare än i dag. Motionärerna begär vidare i yrkande 5 att vid beräkning av avkastning av förmögenhet skall någon förhöjning av avkastningen i förhållande till förmögenhetens värde inte ske.

Enligt utskottets uppfattning kommer de förslag till förstärkning av KBT-förmånerna som regeringen lagt fram att medföra en rejäl kom­pensation till de pensionärer som har de lägsta inkomsterna. Utskottet delar även regeringens uppfattning att det är motiverat att i stället höja inkomstavdraget för att inte personer med något högre inkomster skall få för stor kompensation. Utskottet avstyrker därför bifall till motio­nerna 5f67 yrkandena I och 2 i dessa delar och 5164 yrkande 4.

Utskottet välkomnar även förslaget att privatbostadsfastighet och
privatbostad inte längre skall beaktas vid inkomstberäkningen, vare sig
som avkastning av själva fastigheten e.d. eller som underlag vid beräk­
ningen av den särskilda förhöjningen av avkastningen av förmögenhe­
ten. Enligt utskottets mening bör det dock tydligare framgå av lagtex­
ten att sådana bostäder inte skall påverka inkomstberäkningen i något         11
avseende, och utskottet lägger därför fram förslag till ny lydelse av

 

berörda lagrum. Förslaget i motion 5f64 yrkande 5 att helt bortse från          1989/90:SfU20

förmögenhet vid beräkning av den särskilda förhöjningen är utskottet inte berett tillstyrka, och motionen bör därför avslås.

Vad härefter gäller de skillnader mellan olika kommuner vid utgi­vande av KBT som påtalas i motion Sf66 yrkande 2 vill utskottet erinra om att skillnaderna utgör ett av skälen till regeringens förslag att höja gränsen för hur stor del av bostadskostnaden som utgör grund för KBT. Frågan behandlades även i betänkandet 1989/90;5fU9, varvid utskottet anförde att kommunerna fritt får besluta om förmånligare regler lör KBT än de grundregler som utgör en förutsättning för rätt till statsbidrag. Utskottet framhöll också att de skillnader i KBT-grunderna som därvid kan uppstå är en följd av det kommunala självstyret. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker bifall till motion 5f66 yrkande 2.

Särskilt pensionstillägg (prop. 1989/90:117)

I proposition 1989/90:117 föreslås att föräldrar, som på grund av vård av ett sjukt eller handikappat barn under lång tid har gått miste om förvärvsinkomster, skall kompenseras ekonomiskt genom ett särskilt skattefritt pensionstillägg till folkpension i form av ålderspension.

För att få förmånen skall föräldern ha vårdat barnet under minst tio år. Pensionstillägget utges då med 25 % av basbeloppet per kalenderår. Har vårdtiden överstigit 10 år ökas beloppet med 5 % av basbeloppet per vårdar upp till en vårdtid av 15 år. Högsta pensionstillägg som kan utges per kalenderår utgör sålunda 50 % av basbeloppet. Vid förtida eller uppskjutet uttag av ålderspensionen minskas repektive ökas pen­sionstillägget i motsvarande mån som pensionen.

Med en förälder skall likställas den som under vårdåren

1.    i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har haft den rättsliga vårdnaden om barnet,

2.    med socialnämndens medgivande har haft hand om barnet för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, eller

3.    har varit gift med barnets förälder eller har eller har haft barn med denne om de varaktigt bott tillsammans.

Den som var särskilt lörordnad förmyndare och vårdnadshavare för barnet vid den tidpunkt då det fyllde 18 år eller det dessförinnan ingick äktenskap, skall om vården fortsätter efter denna tidpunkt likställas med sådan förmyndare.

Någon övre åldersgräns ligger inte i uttrycket barn, utan här åsyftas
endast relationen mellan den vårdade och vårdaren. Däremot kommer
en undre åldersgräns att finnas genom att ett krav uppställs på att
barnet under större delen av vårdåret skall ha fått hel förtidspension
eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning enligt lagen om allmän
försäkring. Dessa förmåner kan endast utgå sedan barnet fyllt 16 år.
Enligt särskilda övergångsregler till lagstiftningen skall dock med vård-
år likställas varje kalenderår fr.o.m. år 1964 t.o.m. år 1973, under
vilket föräldern vårdat sjukt eller handikappat barn som inte uppnått              .,

16 års ålder och barnet har fått vårdbidrag i form av invaliditetsersätt-

 

ning. Sådan ersättning skall år 1964 ha utgått under sex månader och         1989/90:SfU20

övriga år fram t.o.m. år 1973 under större delen av året. Motivet för dessa särskilda regler är att invaliditetsersättningen, till skillnad från vad som är fallet med vårdbidraget, inte varit ATP-grundande.

Förälder får tillgodoräknas vårdar t.o.m. 64 års ålder eller, om föräldern är född under något av åren 1911 — 1927, t.o.m. 65 års ålder. Under sådana år som föräldern har fått förtidspension eller sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring under större delen av året eller tillgodoräknats pensionspoäng, alternativt skulle ha tillgodo­räknats ATP-poäng om tilläggspensionsavgift hade betalats inom före­skriven tid eller undantagande från ATP inte gällt, kan vårdar inte tillgodoräknas föräldern.

I motion 5162 av Barbro Sandberg m.fl. begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att det särskilda pensionstillägget i första hand skall tillförsäkra dem som redan genomfört vårdinsatser en bättre pension. Förslaget bör, menar motionärena, ses som en provisorisk lösning för redan genomförda vårdinsatser, men i framtiden måste det bli möjligt att tillförsäkra anhöriga pensionsgrundande inkomst när vården ges. Beträffande det föreliggande förslaget begär motionärerna i yrkandena 5—7 att riksdagen i tre hänseenden beslutar utvidga möjlig­heten att få det särskilda pensionstillägget. Motionärerna vill dels att den som sedermera får barn med föräldern skall jämställas med förälder om de varaktigt bott tillsammans, dels att de som haft mycket låga inkomster och därför ett lågt berättigande till ATP under vårdåren skall ges rätt till den nya förmånen dels ock att varje vårdar från första året skall ge rätt till pensionstillägg för att undvika tröskeleffekter.

Den avgränsning av personkretsen som föreslagits i propositionen överensstämmer med vad som gäller beträffande rätten att uppbära föräldraförsäkring vid barns födelse, och utskottet finner inte anled­ning att tillstyrka att även personer som haft en annan relation till föräldern vid tiden för vården skall tilldodoräknas vårdar. Beträffande villkoret att ATP-poäng inte får ha tillgodoräknats föräldern under vårdåret sammanhänger detta med syftet med propositionen, nämligen att kompensera den som avstått från förvärvsarbete för att vårda barnet. Utskottet kan inte heller i denna del tillstyrka motionen.

Vad slutligen avser kravet i propositionen att minst tio år skall föreligga för att pensionstillägg skall utges motiveras detta med att förmånen bör förbehållas den som under lång tid vårdat ett sjukt eller handikappat barn. Utskottet delar i denna del föredragande statsrådets uppfattning att det därvid är rimligt att kräva minst tio år som k val ifi katio nsgru nd.

Utskottet biträder på grund av det anförda propositionens förslag.
Utskottet ser i likhet med vad som framhållits i såväl propositionen
som motionen det särskilda pensionstillägget som en övergångslösning
för dem som inte kommit i åtnjutande av vårdarlön, och något särskilt
uttalande härom från riksdagens sida är inte påkallat. I propositionen
framhålls också att i framtiden bör vårdbidrag eller vårdarlön som är
pensionsgrundande ersättningar ges till föräldrar  i den  nu aktuella               13

 

situationen. Det yrkande om vårdarlön som väckts i motionen liksom 1989/90:SfU20

ett yrkande om handikappades rätt till eget boende har av utskottet överlämnats till socialutskottet för behandling.

Utskottet behandlar slutligen yrkande 2 i motionen. Motionärerna begär här ett tillkännagivande om att vårdbidraget skall utgå med 2,5 basbelopp per kalenderår.

Vårdbidraget motsvarar beloppsmässigt vad som utges i hel förtids­pension som folkpension jämte pensionstillskott, för närvarande 196 % av basbeloppet. Som framgår ovan tillstyrker utskottet ett förslag i proposition 145 om att pensionstillskottet skall höjas med 4 % fr.o.m. den 1 januari 1990. Vårdbidraget skulle då komma att utges med 2 basbelopp per år.

Riksdagen har vid ett fiertal tillfållen på förslag av utskottet avslagit motionsyrkanden om en höjning av vårdbidragets belopp till 2,5 basbelopp. Senast detta skedde var helt nyligen vid behandlingen av utskottets betänkande SfU9. Utskottet hänvisar till detta betänkande och avstyrker bifall till motionen även i denna del.

Undantagandepensionärer (prop. 1989/90:148)

Riksdagen har beslutat (1989/90:SfU9, rskr. 152) att pensionstillskott fr.o.m. den 1 juli 1990 skall kunna utges till pensionärer som har eller har haft undantagande från ATP med beaktande endast av den ATP som faktiskt utges, och riksdagen har begärt ett lagförslag från rege­ringen.

Regeringen lägger i propositionen fram förslag till lagändring i enlighet härmed. Lagändringen får även konsekvenser vid inkomstbe­räkningen för kommunalt bostadstillägg och vid beräkningen av hust­rutillägg.

Förslaget har inte föranlett några motionsyrkanden, och utskottet biträder detsamma.

Medelsanvisning

En höjning av pensionstillskotten beräknas i proposition 145 medföra en ökning av kostnaderna under anslaget D 2. Folkpensioner med 385 milj. kr. för budgetåret 1990/91. Höjningen av handikappersättningen och vårdbidragets merkostnadsdel beräknas öka kostnaderna under samma anslag med 25 milj. kr. för samma budgetår. 1 propositionen föreslås därför att riksdagen utöver vad som tidigare anvisats till Folkpensioner skall anvisa ytterligare 410 000 000 kr. för budgetåret 1990/91.

Höjningen av taket för kommunalt bostadstillägg beräknas i proposi­tion 145 öka kostnaderna för statsbidrag till kommunerna med 95 milj. kr. per år eller för budgetåret 1990/91 med 47,5 milj. kr. De ändrade inkomstprövningsreglerna beräknas inte medföra någon mer­kostnad, men däremot den ändrade beräkningen av bostadskostnaden för fastighet. Kostnaden för den senare ändringen beräknas till 25 milj.

14

 

kr. per år eller för budgetåret 1990/91 till 12,5 milj. kr. Anslaget D 3.        1989/90:SfU20 Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension föreslås därför i propositionen ökat med 60 milj. kr.

Beträffande kostnaderna för förslagen i proposition 148 har riksda­gen vid sitt beslut om att pensionstillskott skall utgå utan hänsyn till undantagande från ATP vid beräkningen av anslaget D 2. Folkpensio­ner (prop. 1989/90:100 bil. 7, SfU9, rskr. 152) ökat anslaget till följd av sådana kostnader med 130 milj. kr. Däremot har hänsyn inte tagits till den merbelastning som uppkommer på anslaget D 3. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension. Merbelastningen beräknas till 5 milj. kr. för budgetåret 1990/91, varför i propositionen föreslås att anslaget i fråga skall ökas med detta belopp.

Sammantaget innebär förslagen i propositionerna 145 och 148 att till Folkpensioner skall anvisas ytterligare 410 milj. kr. och till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension ytterligare 65 milj. kr.

I motion Sf67 yrkande 1 begär Karin Israelsson m.fl. avslag på proposition 1989/90:145 även såvitt avser medelsanvisningen.

Med hänvisning till att utskottet ovan har tillstyrkt i propositionerna 1989/90:145 och 1989/90:148 föreslagna förändringar, tillstyrker utskot­tet även regeringens förslag till medelsanvisning. Motion Sf67 yrkande 1 bör därför avslås i denna del.

Kostnaderna för det nya pensionstillägget föreslås belasta ett nytt anslag under femte huvudtiteln benämnt Särskilt pensionstillägg. Med hänsyn till att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1991 kommer hälften av årskostnaden eller 17 milj. kr. för pensions­tillägget att belasta anslaget. Finansieringen föreslås ske på samma sätt som sker beträffande övriga pensionsförmåner, dvs. genom socialavgif­ten till folkpensionen och över statsbudgeten.

Utskottet har inte någon erinran mot propositionens förslag i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.             beträffande höjd grundpension

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:5167 yrkande 1 i denna

del och 1989/90:5166 yrkande 1,                                                          ■

res. 1 (c)

res. 2 (mp)

2.          beträffande uppföljning av kostnadsutvecklingen
att riksdagen avslår motion 1989/90:5167 yrkande 3,

res. 3 (c, mp)

3.             beträffande beräkningsgrunden för basbeloppet

att riksdagen avslår motionerna  1989/90:5f63,  1989/90:5164 yr­kande 1 och 1989/90:5168 yrkande 1,

res. 4 (m)

res. 5 (v, mp)

4.             beträffande ett särskilt okorrigerat "basbelopp"

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sf65 och 1989/90:5167                   J5

yrkande 4,

res. 6 (m, c)                                                                               1989/90:SfU20

5.    beträffande höjda pensionstilbkott

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:145 och med avslag på motionerna 1989/90:5164 yrkandena 2 och 3, 1989/90:5167 yrkandena 1 och 2 i dessa delar och 1989/90:5168 yrkande 2 antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

res. 7 (m)

res. 8 (c)

6.    beträffande handikappersättning och vårdbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:145 och med avslag på motion 1989/90:5167 yrkande 1 i denna del antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

7.    beträffande grunderna för KBT

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:5f66 yrkande 2 och 1989/90:Sf67 yrkandena 1 och 2 i dessa delar lägger proposi­tion 1989/90:145 i denna del till handlingarna,

res. 9 (c)

res. 10 (mp)

8.    beträffande beräkningen av bostadskostnad

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:5167 yrkande 1 i denna del lägger proposition 1989/90:145 i denna del till hand­lingarna,

9.    beträffande inkomstreduktionen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:145 och med avslag på motionerna 1989/90:5164 yrkande 4 och 1989/90:5167 yrkande 1 i denna del antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillä och kommu­nalt bostadstillägg till folkpension,

res. 11 (m)

10.    beträffande avkastning av privatbostad m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:145 och med avslag på motion 1989/90:5167 yrkande 1 i denna del antar i bilaga 4 som Utskottets förslag betecknade förslag till

1.     lag om ändring i lagen (1989:1047) om ändring i lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

2.     lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring,

11.    beträffande slopad förmögenhetsprövning

att riksdagen avslår motion 1989/90:5164 yrkande 5,

res. 12 (m,fp)

12.    beträffande särskilt pensionstillägg

att riksdagen antar de i proposition 1989/90:117 framlagda för­slagen till

1. lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig

vård av sjukt eller handikappat barn,                                                        .

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

 

13.         beträffande personkretsen m.m.                                      1989/90:SfU20
att riksdagen avslår motion 1989/90:5162 yrkandena 1, 5 och 6,

res. 13 (fp)

14.            beträffande vårdar

att riksdagen avslår motion 1989/90:5162 yrkande 7,

res. 14 (m, fp, c)

15.            beträffande höjt vårdbidrag

att riksdagen avslår motion 1989/90:5162 yrkande 2,

res. 15 (fp)

16.            beträffande undantagandepensionärer

att riksdagen antar i proposition 1989/90:148 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

17.            beträffande anslag till särskilt pensionstillägg

att riksdagen till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1990/91 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 17 000 000 kr.,

18.            beträffande anslag till folkpensioner

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:145 och med avslag på motion 1989/90:5167 yrkande 1 i denna del till för­slagsanslaget Folkpensioner för budgetåret 1990/91 anvisar 410 000 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har anvisat (1989/90:SfU9, rskr. 152),

res. 16 (c) - villk. 8

19.        beträffande bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpen­
sion

att riksdagen med bifall till propositionerna 1989/90:145 och 1989/90:148 och med avslag på motion 1989/90;5f67 yrkande 1 i denna del till förslagsanslaget Bidrag till kommunala bostads­tillägg till folkpension för budgetåret 1990/91 anvisar 65 000 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har anvisat (1989/90;SfU9, rskr. 152).

res. 17 (c) - villk. 9

Stockholm den 29 maj 1990

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrs­vik (s), Margit Gennser (m), Ingegerd Elm (s), Maud Björnemalm (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Margö Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Pettersson (s), Arne Mellqvist (s) och Mari­anne Jönsson (c).

17

2 Riksdagen 1989/90. 11 saml. Nr 20

Reservationer

1.     Höjd grundpension (mom. 1)

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskot­tet konstaterar" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås en höjning av pensionstillskotten och för­bättringar av vissa andra folkpensionsförmåner. Enligt utskottets me­ning är de föreslagna åtgärderna otillräckliga för att kompensera pensionärerna för effekterna av skattereformen. För att radikalt för­bättra pensionärernas livssituation bör i stället införas en rejäl grund­pension, lika för alla. Vid en sådan höjd grundpension behöver folk­pension och pensionstillskott inte utges. Kommunala bostadstillägg behövs inte heller. Pensionen bör beskattas på samma sätt som andra tjänsteinkomster, och de särskilda skattereglerna för pensionärer kan avvecklas. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag om ett nytt grundpensionssystem i enlighet med det anförda. Vad sålunda anförts bör riksdagen med bifall till motion Sf67 yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande höjd grundpension att  riksdagen  med bifall  till  motion  1989/90:5167 yrkande 1  i denna del och med avslag på motion  1989/90:5166 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.     Höjd grundpension (mom.  1)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskot­tet konstaterar" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kommer det nya skattesystemet att kraftigt missgynna de pensionärer som har låg ATP (mellan ca 0,83 och 1,5 ATP-poäng). Dessa får inte heller del av de föreslagna höjningarna av pensionstillskotten. Regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag till lösning av pensionärernas situation. Utskottet anser att därvid bör övervägas en höjning av folkpensionens grundnivå och samtidigt, för att inte pensionärer med hög ATP skall bli överkompen­serade, en lägre kompensationsnivå inom ATP. Det anförda bör med bifall till motion 5f66 yrkande 1 ges regeringen till känna.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse; 1. beträffande höjd grundpension att riksdagen med bifall till motion 1989/90:5166 yrkande 1 och med anledning av motion 1989/90:5167 yrkande I i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:SfU20

18

 

3. Uppföljning av kostnadsutvecklingen (mom. 2) i989/90:SfU20

Karin Israelsson (c), Ragnhild Pohanka (mp) och Marianne Jönsson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskot­tet förutsätter" och slutar med "inte påkallat." bort ha följande lydelse: Utskottet anser det viktigt att de pensionärer som har låga inkomster får full kompensation för effekterna av skattereformens finansiering. Regeringen bör därför särskilt följa kostnadsutvecklingen för denna pensionärsgrupp men även för andra utsatta grupper, så att åtgärder kan vidtas om kompensationen inte visar sig tillräcklig. Det anförda bör med bifall till motion 5f67 yrkande 3 ges regeringen till känna.

deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2.            beträffande uppföljning av kostnadsutvecklingen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:5f67 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Beräkningsgrunden för basbeloppet (mom. 3)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Vad härefter" och på s. 7 slutar med "tidigare uppfattning." bort ha följande lydelse:

Enligt tidigare riksdagsbeslut skall vid beräkningen av basbeloppet fr.o.m. år 1991 bortses från prisförändringar som följer av vissa be­skattningsåtgärder m.m. Basbeloppet för år 1991 kommer att urholkas med nära 3 % och för år 1992 med ytterligare ca 3,5 %. Enligt utskottets mening är det därför av väsentlig betydelse att sambandet mellan konsumentprisindex och basbeloppet bibehålls för att pensio­närer och andra grupper skall kunna känna trygghet och säkerhet. Beräkningsgrunden för basbeloppet måste snarast återställas, och ut­skottet anser att detta skall ske fr.o.m. basbeloppet för år 1992.

Det ovan anförda bör med bifall till motionerna 5164 yrkande 1 och 5168 yrkande 1 ges regeringen till känna.

deb att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3.            beträffande beräkningsgrunden för basbeloppet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:5164 yrkande 1 och 1989/90:5168 yrkande 1 och med anledning av motion 1989/90:5163 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Beräkningsgrunden för basbeloppet (mom. 3)

Margö Ingvardsson (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Vad
härefter" och på s. 7 slutar med "tidigare uppfattning." bort ha
följande lydelse:                                                                                                19

 

Enligt tidigare riksdagsbeslut skall vid beräkningen av basbeloppet   1989/90:SfU20

fr.o.m. år 1991 bortses från prisförändringar som följer av vissa be­skattningsåtgärder m.m., och detta kommer att medföra en sänkning av pensionsförmånerna. Enligt utskottets mening kommer fiertalet förvärvsarbetande att avtalsvägen kompensera sig för skatteomläggning­ens effekter medan pensionärer inte har den möjligheten. Pensionärer utan eller med lägre ATP kommer inte heller att på annat sätt kompenseras för skattereformens effekter, och särskilt gäller det pen­sionärer som inte får pensionstillskott. Utskottet anser därför att riks­dagen bör upphäva sitt tidigare beslut så att basbeloppet även efter innevarande år följer den allmänna kostnadsutvecklingen. Vad sålunda anförts bör med bifall till motion Sf63 ges regeringen till känna.

deb att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse;

3.            beträffande beräkningsgrunden för basbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:5163 och med anled­ning av motionerna 1989/90:Sf64 yrkande 1 och 1989/90:5168 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskot­tet anfört,

6. Ett särskilt okorrigerat "basbelopp" (mom. 4)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau (m) och Marianne Jönsson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse;

Utskottet konstaterar att ändringar i reglerna för beräkning av basbeloppet får effekter dels i alla de kontrakt av försäkringsmässig och civilrättslig natur som är bundna till basbeloppets utveckling, dels i den långsiktiga utvecklingen av ATP-systemets kompensationsnivå, dels för "minimipensionärernas" grundtrygghet. Med hänsyn till att änd­ringar i beräkningsgrunden för basbeloppet skett vid flera tidigare tillSllen och nu nyligen åter beslutats av riksdagen anser utskottet att riksdagen ånyo (tidigare riksdagsbeslut, se FiU 1983/84:18, rskr. 83) bör begära att regeringen närmare överväger om ett särskilt okorrigerat "basbelopp" bör fastställas och användas vid sidan av det som tillämpas inom ramen för lagen om allmän försäkring.

Vad sålunda anförts bör riksdagen med bifall till motionerna 5165 och Sf67 yrkande 4 ge regeringen till känna.

deb att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4.            beträffande ett särskilt okorrigerat "basbelopp"

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:5165 och 1989/90;5f67 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20

 

7. Höjda pensionstillskott (mom. 5)                     i989/90:SfU20

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskot­tet har" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att pensionärernas standard i första hand skall garan­teras genom att full uppräkning sker av basbeloppet fr.o.m. år 1992. Genom en annan form av reformering av skattesystemet skulle man kunna undvika att boende- och levnadskostnaderna under år 1991 drivs upp. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett tillstyrka en höjning av pensionstillskotten. Regeringens förslag i denna del bör därför avslås och motion Sf64 yrkande 2 tillstyrkas.

Regeringen har genom sitt förslag om höjda pensionstillskott — 54 % till ålderspensionärer och 104 % till förtidspensionärer — gått ifrån principen om att förtidspensionärer skall ha dubbelt pensionstill­skott. Enligt utskottets mening skall det dubbla pensionstillskottet främst vara till för att underlätta situationen för dem som blivit handikappade i unga år utan att dessförinnan ha haft möjlighet att bygga upp ett eget hem eller att tjäna in någon ATP-rätt. Härvid bör även beaktas att förtidspensionärer måste betala skatt på sitt extra pensionstillskott, och att de genom urholkningen av basbeloppet inte får full kompensation för de kommande prisökningarna. Utskottet anser att riksdagen med bifall till motionerna 5164 yrkande 3 och 5f68 yrkande 2 bör ge regeringen till känna att principen skall vara att förtidspensionärer även i fortsättningen skall erhålla dubbelt pensions­tillskott.

deb att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande höjda pensionstilbkott att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:5164 yrkandena 2 och 3 och 1989/90:5168 yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90:5167 yrkandena 1 och 2 i dessa delar deb avslår i proposition 1989/90:145 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott, deb som  sin   mening ger  regeringen  till  känna vad  utskottet anfört,

8. Höjda pensionstillskott (mom. 5)

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s, 8 börjar med "Utskot­tet har" och slutar rned "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att pensionärernas ekonomiska situation bör lösas
genom att ett system med förhöjd grundpension införs. I avvaktan på
att ett sådant system genomförs bör pensionärerna eitiellertid erhålla
kompensation för skattereformens effekter genom en viss höjning av
pensionstillskotten. Genom den av centern föreslagna formen för fi­
nansiering av skattereformen skulle det ekonomiska utfallet för lågin-             ,,
komsttagare bli bättre. Mot denna bakgrund är pensionärerna enligt

3 Riksdagen 1989/90. 11 saml. Nr 20

utskottets mening tillgodosedda med en höjning av pensionstillskotten        1989/90:SfU20

med en tredjedel av vad regeringen nu föreslagit. Utskottet anser att regeringen bör lägga fram nytt förslag i enlighet härmed. Det anförda bör med avslag på propositionen i denna del och med bifall till motion 5167 yrkandena 1 och 2 i dessa delar ges regeringen till känna.

deb att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande höjda pensionstilbkott att riksdagen med bifall till motion  1989/90:5167 yrkandena 1 och 2 i dessa delar och med avslag på motionerna 1989/90:5164 yrkandena 2 och 3 och 1989/90:5168 yrkande 2 deb avslår i proposition 1989/90:145 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott, deb som sin   mening ger  regeringen  till  känna vad  utskottet anfört,

9. Grunderna för KBT (mom. 7)

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att pensionärernas ekonomiska situation bör lösas genom att ett system med förhöjd grundpension införs. 1 avvaktan på att ett sådant system genomförs bör pensionärerna emellertid erhålla kompensation för skattereformens effekter genom bl.a. en viss höjning av det kommunala bostadstillägget. Genom en annan form av finansie­ring av skattereformen skulle det ekonomiska utfallet för lågjnkornstta-gare bli bättre. Mot denna bakgrund är pensionärerna enligt utskottets mening tillgodosedda med en mindre höjning av det s.k. taket för kommunalt bostadstillägg, dvs. den del av bostadskostnaden som skall utgöra grunden för KBT för att kommunerna skall få statsbidrag. Utskottet anser att det är tillräckligt att taket höjs med en tredjedel av vad regeringen nu föreslagit. Det anförda bör med avslag på proposi­tionen i denna del och med bifall till motion Sf67 yrkandena 1 och 2 i dessa delar ges regeringen till känna.

deb att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse; 7. beträffande grunderna för KBT att riksdagen med med bifall till motion 1989/90:5167 yrkandena 1   och   2   i   dessa  delar  och   med   anledning  av   proposition 1989/90:145 samt med avslag på motion 1989/90:5166 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Grunderna för KBT (mom. 7)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad härefter" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Konstruktionen av statsbidraget till kommunala bostadstillägg med                 22

en angiven högsta hyresnivå medför, särskilt i förening med kommu-

 

nernas rätt att utge bostadstillägg för hyreskostnader därutöver, att det     1989/90:SfU20

kan uppstå stora skillnader mellan kommuner vad gäller storleken av

KBT. För att minska dessa skillnader bör enligt utskottets mening KBT

i stället beräknas med utgångspunkt i den verkliga hyreskostnaden på

orten för en tvårumslägenhet när det gäller ensamstående och för en

trerumslägenhet när det gäller makar. Det anförda bör med bifall till

motion Sf66 yrkande 2 ges regeringen till känna.

deb att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 7. beträfiEande grunderna för KBT att riksdagen med med bifall till motion 1989/90:5166 yrkande 2 och med anledning av proposition 1989/90:145 samt med avslag på motion 1989/90:5167 yrkandena 1 och 2 i dessa delar sorh sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11.   Inkomstreduktionen (mom. 9)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås en höjning av det inkomstavdrag som skall reducera KBT, från 33,3 % till 35 % av den beräknade årsinkomsten. Utskottet anser det inte motiverat att höja inkomstavdraget, och detta med hänsyn särskilt till att pensionärernas grundavdrag i det nya skattesystemet kommer att trappas av ännu snabbare än i dag. Med bifall till motion 5164 yrkande 4 bör propositionen avslås i denna del.

deb att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 9. beträffande inkomstreduktionen att riksdagen med bifall till motion 1989/90:5164 yrkande 4 och med avslag på motion 1989/90:5167 yrkande 1 i denna del avslår i proposition 1989/90:145 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

12.   Slopad förmögenhetsprövning (mom. 11)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margjt Gennser (m), Hans Dau (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet välkomnar" och på s. 12 slutar med "därför avslås." bort ha följande lydelse;

1 propositionen har lagts fram förslag att värdet av privatbostadsfas­
tighet och privatbostad inte skall beaktas vid den förhöjning av avkast­
ningen som skall ske om förmögenheten överstiger visst belopp. Ut­
skottet anser att det nu är dags att helt slopa förmögenhetsprövningen
för KBT så att någon förhöjning av avkastningen i förhållande till
förmögenhetens värde inte skall ske. Det anförda bör med bifall till
motion Sf64 yrkande 5 ges regeringen till känna.                                             23

 

deb att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse; 1989/90:SfU20

11. beträffande slopad förmögenhetsprövning att riksdagen med bifall till motion 1989/90:5164 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13.   Personkretsen m.m. (mom. 13)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

deb att de delar av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Den avgränsning" och slutar med "tillstyrka motionen." och på s. 13 som börjar med "Utskottet biträder" och på s. 14 slutar med "för behand­ling." bort ha följande lydelse;

Utskottet delar uppfattningen i motion Sf62 att förslaget om ett särskilt pensionstillägg bör ses som en provisorisk och tillfållig lösning för redan genomförda vårdinsatser, och att det i framtiden måste bli möjligt att tillförsäkra anhöriga pensionsgrundande ersättning när vår­den geS: Utskottet anser också i likhet med motionärerna att vissa ändringäf i förslaget behövs. Sålunda bör personkretsen för rätt till särskilt pensionstillägg utvidgas till att även omfatta den som sederme­ra får barn med föräldern om de varaktigt bott tillsammans under den tid vården pågått. Att vårda ett handikappat barn kräver en stor insats av föräldern För att bättre klara de krav som ställs kan en viss kontakt med yrkeslivet ibland utgöra en psykologisk förutsättning för att föräl­dern skall orka med den isolering som vårdansvar för ett svårt handi­kappat barn ofta innebär. Enligt utskottets mening är det därför rimligt att ävéh föräldrar, som haft inkomster som endast berättigar till en mycket knapp tilläggspension, får komma i fråga för förmånen av särskilt pensionstillägg.

Det får ankomma på regeringen att snarast lägga fram förslag till sådana lagändringar som utskottet föreslagit.

deb att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13. beträffande personkretsen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:5162 yrkandena 1, 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14.   Vårdar (mom. 14)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Marianne Jönsson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Vad slutligen" och slutar med "som kvalifikationsgrund." bort ha följande lydelse;

Utskottet delar uppfattningen i motion 1989/90:5162 att ett krav på minst tio vårdar för rätt till särskilt pensionstillägg ger upphov till

24

 

olyckliga tröskeleffekter. För att undvika detta bör rätten till särskilt  1989/90:SfU20

pensionstillägg föreligga redan från det första vårdåret upp till högst 15

vårdar.

Det får ankomma på regeringen att lägga fram förslag till lagändring som tillgodoser vad utskottet anfört.

deb att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:.

14.            beträfende vårdar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:5162 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad• utskottet anfört,

15.    Höjt vårdbidrag (mom. 15)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda Ip) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Riksdagen har" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

Senast i reservation 29 till utskottets betänkande 1989/90;SfU9 har folkpartiledamöterna i utskottet framhållit att den ersättning som utges till en förälder som stannar hemma och vårdar ett handikappat barn är otillräcklig. Det är därför angeläget att vårdbidraget höjs till 2,5 basbelopp. Utskottet vidhåller denna inställning och anser att regering­en bör lägga fram förslag till lagändringar i enlighet härmed.

deb att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15.            beträffande höjt vårdbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:5162 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16.    Anslag till folkpensioner (mom.  18)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse;

I proposition 145 har den föreslagna höjningen av pensionstillskotten beräknats medföra en ökning av kostnaderna med 385 milj. kr. för budgetåret 1990/91, medan höjningen av handikappersättningen och vårdbidragets merkostnadsdel har beräknats öka kostnaderna med 25 milj. kr. Utskottet har ovan avstyrkt bifall till regeringens förslag till höjning av pensionstillskotten och föreslår därför att riksdagen utöver vad som tidigare anvisats till Folkpensioner anvisar ytterligare 25 000 000 kr. för budgetåret 1990/91.

deb att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 18. beträffande anslag till folkpensioner att riksdagen  med bifall till motion  1989/90:5167 yrkande 1 i denna del och  med anledning av proposition  1989/90:145 till

25

 

förslagsanslaget   Folkpensioner för   budgetåret   1990/91   anvisar            1989/90:SfU20

25 000 000   kr.   utöver   vad   riksdagen   tidigare   har   anvisat (1989/90:51U9, rskr. 152),

17. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension (mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse;

Höjningen av det s.k. taket för kommunalt bostadstillägg beräknas i proposition 145 öka kostnaderna för statsbidrag till kommunerna med 47,5 milj. kr. för budgetåret 1990/91, medan den ändrade beräkningen av bostadskostnaden för fastighet beräknas till 12,5 milj. kr.

Ändrade beräkningsgrunder för KBT till undantagandepensionärer­na beräknas i proposition 148 medföra en ökning av statsbidraget till kommunerna med 5 milj. kr. lör budgetåret 1990/91.

Utskottet har ovan motsatt sig att det s.k. taket för bostadstillägget höjs. Till följd härav föreslår utskottet att till'Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension anvisas ytterligare 17,5 milj. kr.

deb att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpen­sion

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:148 och motion 1989/90:5167 yrkande 1 i denna del samt med anledning av proposition 1989/90:145 till förslagsanslaget Bidrag till kommuna­la bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1990/91 anvisar 17 500 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har anvisat (1989/90:SfU9, rskr. 152).

Särskilt yttrande

Karin Israelsson och Marianne Jönsson (båda c) anför;

Vi har i reservation 1 föreslagit en förändring av pensionssystemet genom införandet av en kraftigt förhöjd grundpension som skall utgå lika till alla. Vid en sådan höjd grundpension behöver några särskilda pensionsförmåner inte utges. I avvaktan på att ett sådant system införs har vi dock inte velat motsätta oss de förslag som läggs fram i proposition 1989/90:145 om höjningar av handikappersättningen, änd­rade nivåer för merkostnadsdelen av vårdbidraget och ändrade regler för beräkningen av bostadstillägget med undantag för höjningen av det s.k. taket.

26

 

1 proposition 1989/90:117 framlagda lagförslag                       1989/90:SfU20

1  Förslag till                                                     *'gl

Lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Härigenom föreskrivs följande.

1  § Till folkpension i form av ålderspension utges ett särskilt pensions­tillägg för år räknat enligt vad som sägs i denna lag.

2  § Det särskilda pensionstillägget utges till förälder som har vårdat sjukt eller handikappat barn under minst tio vårdar och därvid har avstått från förvärvsarbete.

Det särskilda pensionstillägget kaii förutom till förälder utges till någon annan som i övrigt uppfyller förutsättningarna enligt första stycket och som under vårdåren

1.  i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har haft den rättsliga vårdnaden om barnet,

2.  med socialnämndens medgivande har haft hand om barnet för stadig­varande vård och fostran i syfte att adoptera det, eller

3.  har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne, onri de varaktigt bott tillsammans.

Den som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare hade vårdnaden om barnet vid den tidpunkt då det fyllde 18 år eller vid den tidigare tidpunkt då det ingick äktenskap skall för tid därefter likställas med en vårdnadshavare enligt andra stycket I.

3 § I Med ett vårdar avses ett kalenderår under vilket

1. föräldern under större delen av året har vårdat sjukt eller handikappat
barn och

2. barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt
sjukbidrag jämte handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

4 § Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på grundval av
det antal vårdar som föräldern räknas till godo. Till grund för beräkningen
av pensionstillägget får läggas högst femton vårdar.

Vid beräkningen bortses från år för vilket föräldern enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

1.     har fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av kalender­
året,

2.   har tillgodoräknats pensionspoäng,

3.   skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspensionsavgift hade betalats inom föreskriven tid,

4.   skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om undantagande från för­säkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § i lagrummets lydelse före den 1 januari 1982 inte hade gällt för honom.

För år efter det då föräldern fyllt 64 år får vårdar inte tillgodoräknas honom. Detsamma gäller för år då föräldern enligt 6 kap. I § tredje stycket samma lag har tagit ut ålderspension före den månad under vilken han fyllt 65 år.

5§   För tio tillgodoräknade vårdar är det särskilda pensionstillägget per   27

kalenderår tjugofem  procent av basbeloppet enligt   1   kap. 6 § lagen

 

(1962:381) om allmän försäkring. För varje vårdar som tillgodoräknas där-        1989/90:SfU20

utöver ökar tillägget med fem procent av basbeloppet.            Bilaga 1

För den som har börjat ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad under vilken han fyller 65 år minskas respektive ökas det särskilda pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall mins­kas eller ökas vid förtida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. nämnda lag.

6 § Om inte annat följer av denna lag skall vad som föreskrivs om
folkpension i lagen (1962:381) om allmän försäkring eller i annan författ­
ning tillämpas på särskilt pensionstillägg. Detta skall dock inte gälla i fråga
om samordning med livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför­
säkring eller sådan livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäk­
ring.

I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.

7 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkrings­
verket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av denna
lag.

1.  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2.  Till grund för rätt till eller beräkning av särskilt pensionstillägg får inte läggas vård som getts före år 1964.

3.  Medett vårdar enligt 3 § likställs varje kalenderår från och med år 1964 till och med år 1973, under vilket föräldern har vårdat sjukt eller handikap­pat barn som inte uppnått 16 års ålder och barnet har fått vårdbidrag i form av invaliditetsersättning

 

a)  i fråga om år 1964 under sex månader, och

b) i fråga om övriga år under större delen av året.

4.     Med handikappersättning likställs invaliditetstillägg enligt 9 kap. 2 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring i detta lagrums lydelse före den
1 juli 1975.

5. En förälder som är född under något av åren 1911 — 1927 får
tillgodoräknas vårdar även för det år under vilket han fyllt 65 år, om han
inte enligt 6 kap. 1 § tredje stycket nämnda lag har tagit ut ålderspension
före den månad under vilken han fyllt 65 år.

28

 

2 Förslag till                                                                    1989/90:SfU20

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring   Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § och 9 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2 kap. 12 § För varje dag då en pensionsberättigad, som är bosatt här i landet, får sjukhusvård på grund av sjukdom skall försäkringskassan ta ut en avgift enligt vad som anges i denna paragraf.

Avgift tas ut från den som uppbär hel ålderspension. Avgift tas även ut från den som uppbär hel förtidspension och som under tid med sådan pen­sion erhållit sjukhusvård på grund av sjukdom under 365 dagar.

Avgiften beräknas av försäk- Avgiften beräknas av försäk­
ringskassan med hänsyn till storle- ringskassan med hänsyn till storle­
ken vid vårdtillfallet av pensions- ken vid vårdtillfallet av pensions­
förmåner i form av ålderspension förmåner i form av ålderspension
och förtidspension enligt denna lag och förtidspension enligt denna lag,
samt pensionstillskott enligt lagen pensionstillskott enhgt lagen
(1969:205) om pensionstillskott. (1969:205) om pensionstillskott
Avgiften skall utgöra en tredjedel och särskilt pensionstillägg enligt
av summan av förmånerna räknade lagen (1990:000) om särskilt pen-
per dag, dock högst 55 kronor för sionstillägg till folkpension för lång-
varje vårddag. Vid beräkningen av varig vård av sjukt eller handikap-
avgiften per värddag skall förmå- pat barn. Avgiften skall utgöra en
nemas mänadsbelopp delas med tredjedel av summan av förmåner-
30. Avgiften per vårddag avrundas na räknade per dag, dock högst 55
till närmast lägre hela krontal. Av- kronor för varje värddag. Vid be-
giften för en kalendermånad får räkningen av avgiften per vårddag
aldrig överstiga avgiften för 30 skall förmånemas månadsbelopp
vårddagar.                            delas med 30. Avgiften per vårddag

avrundas till närmast lägre hela krontal. Avgiften för en kalender­månad får aldrig överstiga avgiften för 30 vårddagar.

Avgiften tas ut genom avdrag vid utbetalning av sådana pensionsför­måner som är avgiftsgrundande enligt andra och tredje styckena. Försäk­ringskassan beslutar om sådant avdrag. Om avdrag inte kan göras på grund av att avgiftsgrundande förmåner inte längre lämnas, skall någon avgift inte tas ut. Inte heller skall avgift tas ut om pensionsförmånerna vid vårdtillfället eller avdragstillfället är nedsatta enligt 10 kap. 2 § eller upp­bärs av annan än den pensionsberättigade enligt 10 kap. 3§. Avgifterna tillfaller den allmänna försäkringen.

Lagen omtryckt 1982:120.

 Senaste lydelse 1988:1543.                                                                            29

4 Riksdagen 1989/90. 11 saml. Nr 20

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                     1989/90:SfU20

„.                                                                                   Bilaga 1

9 kap.

6§
Om pensionstillskott, hustrutill-        Om pensionstillskott, hustnitill-
lägg ocii kommunalt bostadstillägg    lägg och kommunalt bostadstillägg
gälla särskilda bestämmelser. samt särskilt pensionstillägg gäller

särskWda föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

30

 

I proposition 1989/90:145 framlagda lagförslag                       1989/90:SfU20

Propositionens lagförslag                                    '

1  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) om pensionstill­skott skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§'

Pensionstillskottet till ålderspen- Pensionstillskottet till ålderspen­
sion, omställningspension, särskild   sion, omställningspension, särskild
efterlevandepension eller änkepen-  efterlevandepension eller änkepen­
sion År femtio procent av basbelop- sion ar femtiofyra procent av basbe-
pet enligt 1 kap. 6 § lagen      loppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring,    (1962:381) om allmän försäkring,
om inte annat följer av bestämmel- om inte annat följer av bestämmel­
serna i andra och tredje styckena.  serna i andra och tredje styckena.

För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.

Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i mot­svarande mån. Pensionstillskottet till halv ålderspension är hälften av det pensionstillskott som angetts i första eller andra stycket. För den som har två tredjedelar av hel särskild efterlevandepension eller halv sådan pen­sion eller har änkepension, som med tillämpning av punkt 6 i övergångsbe­stämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring betalas ut med viss andel av en oreducerad sådan pen­sion, är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som angetts i första stycket.

2 af

Pensionstillskottet till förtids- Pensionstillskottet till förtids­
pension utgör ett basbelopp enligt 1 pension är etthundrafyra procent av
kap. 6§ lagen (1962:381) om all- basbeloppet enligt 1 kap. 6§ lagen
män försäkring, om inte annat (1962:381) om allmän försäkring,
följer av bestämmelserna i andra om inte annat följer av bestämmel-
stycket.                                       serna i andra stycket.

För den som har två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtids­pension är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som anges i första stycket. För den som får förtidspension för tid efter det att ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring skall pensionstillskottet minskas i motsvarande mån som för­tidspensionen minskas enligt 7 kap. 4§ andra stycket lagen om allmän försäkring.

31

' Senaste lydelse 1989:1044.  Senaste lydelse 1989:1045.

________ ____________________________________________ 1989/90:SfU20

Denna lag träder i kraft den I januari 1991. Äldre föreskrifter gäller        Bilaga 2

fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

32

 

2 Förslag till                                                    1989/90:SfU20

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring       '

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 och 4 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

9 kap.

3 §2

Alltefter hjälpbehovets omfatt- Alltefter hjälpbehovets omfatt­
ning eller merutgifternas storlek ut- ning eller merutgifternas storlek ut­
gör handikappersättning för år räk- gör handikappersättning för år räk­
nat sextiofem, femtio eller trettiofy- nat 69, 53 eller 36 procent av basbe-
ra procent av basbeloppet.                                  loppet.

Handikappersättning kan begränsas till viss tid. Behovet av handikapp­ersättning skall omprövas i samband med beslut om förtidspension och då den försäkrade tillerkännes ålderspension enligt denna lag.

Handikappersättning till försäk- Handikappersättning till försäk­
rad som är blind utgör för tid före rad som är blind utgör för tid före
den månad, då hel ålderspension den månad, då hel ålderspension
eller hel förtidspension enligt den- eller hel förtidspension enligt den­
na lag börjar utgå, för år räknat sex- na lag börjar utgå, för år räknat 69
tiofem procent av basbeloppet. För procent av basbeloppet. För tid
tid därefter utgör ersättningen tret- därefter utgör ersättningen 36 pro-
liofyra procent av basbeloppet om cent av basbeloppet om ej stödbe-
ej stödbehovet ger anledning till hovet ger anledning till högre er-
högre ersättning.                                            sättning.

Handikappersättning till försäk- Handikappersättning till försäk­
rad som är döv eller gravt hörsel- rad som är döv eller gravt hörsel­
skadad utgör trettiofyra procent av skadad utgör 36 procent av basbe-
basbeloppet om ej stödbehovet ger loppet om ej stödbehovet ger anled-
anledning till högre ersättning.      ning till högre ersättning.

Försäkrad förälder har för vård av barn som inte fyllt sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall även beak­tas sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdar föräldern flera handikappade barn som inte fylh sexton år grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det samman­lagda behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek med belopp motsvarande hel eller halv eller en fjärdedel av hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Av vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för

' Lagen omtryckt 1982:120.

-Senaste lydelse 1983:960.

-'Senaste lydelse 1988:131.                                                                            33

 

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                    1989/90:SfU20

Bilaga 2 merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av basbelop­pet:

17% om merkostnaderna uppgår 18% om merkostnaderna uppgår
till 17 men inte 34% av basbelop- till 18 men inte 36% av basbelop­
pet;                                                                    pet;

34% om merkostnaderna uppgår 36% om merkostnaderna uppgår

till 34 men inte 50 %:                     till 36 men inte 53 %;

50% om merkostnaderna uppgår 53% om merkostnaderna uppgår

till 50 men inte 65 %;                     till 53 men inte 69 %;

65% om merkostnaderna uppgår 69% om merkostnaderna uppgår

till 65 % eller däröver.                      till 69% eller däröver.

Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall om­prövas minst vart annat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum.

Om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda barnet utgår vårdbidrag under sådant avbrott som varar högst sex månader. Föreligger särskilda skäl kan vårdbidrag utgå även under ett avbrott som varar ytterligare högst sex månader.

1.   Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2.  Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om handikappersättning och vårdbidrag för tid före ikraftträdandet.

3.  För den som vid ikraftträdandet uppbär vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § med ersättning för merkostnader bestämd till 17, 34, 50 eller 65 procent av basbeloppet skall, så länge som behovet av vårdbidrag inte har omprövats på annan grund, ersättningen för dessa kostnader därefter utgöra 18, 36, 53 respektive 69 procent av basbeloppet.

34

 

3 Förslag till                                                                     1989/90:SfU20

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

4f

Hustrutillägg minskas med tre Hustrutillägg minskas med 5ejc//o
femtedelar och kommunalt bo- procent och kommunalt bostadstill-
stadstillägg med en tredjedel av den lägg med trettiofem procent av den
del av den pensionsberättigades del av den pensionsberättigades
årsinkomst som överstiger 750kro- årsinkomst som överstiger 750,kro-
nor för den som är gift och        nor för den som är gift och
1 000kronor för annan.                   I 000kronor för annan.

Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunaU bo­stadstillägg föreligger, göras först å bostadstillägget och därefter å hustru­tillägget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om kommunalt bostadstillägg för tid före ikraftträdan­det.

' Lagen omtryckt 1976:1014.                                                            -ir

Senaste lydelse 1983:962.

 

I proposition 1989/90:148 framlagt lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1981:694) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

1989/90:SfU20 Bilaga 3

 

Nuvarande lydelse

Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1982. Har undantagande från försäkringen för tilläggspen­sion enligt lagen (1962:381) om all­män försäkring gällt för försäkrad skall vid beräkning enligt 3§ av pen­sionstillskott till den försäkrade själv hänsyn tagas till den tilläggs­pension som .skulle ha utgått om un­dantagande ej ägt rum.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre föreskrifter gäller fortfa­rande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

' 1981:694.

Andringen innebär att andra meningen upphävs. Senaste lydelse av ikraftträdande-

och övergångsbestämmelserna 1988:173. - 1990:000.

36

Av utskottet framlagda lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:1047) om ändring i lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:1047) om ändring i lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpen­sion' att 5 § och punkt 1 och 3 av ikraftträdande- och övergångsbe­stämmelserna skall ha följande lydelse.

1989/90:SfU20 Bilaga 4

 

Nuvarande lydebe

Utskotteb förslag

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få under den närmaste tiden. Så­som inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggs­pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring tili den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämn­da lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pension el­ler understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller vuxen­studiebidrag enligt studiestödslag­en (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu­diestöd för arbetslösa eller utbild­ningsbidrag vid arbetsmarknadsut-

5§

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få under den närmaste tiden. Så­som inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggs­pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämn­da lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pension el­ler understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller vuxen­studiebidrag enligt studiestödslag­en (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu­diestöd för arbetslösa eller utbild­ningsbidrag vid arbetsmarknadsut-

' Lagen omtryckt 1976:1014

37

 

Nuvarande lydebe

bildning. För den som uppbär folkpension i form av ålderspen­sion skall som inkomst inte räk­nas sådan intäkt av tjänst som av­ses i 32 § 1 mom. a) kommunal­skattelagen (1928:370). Vid in­komstberäkningen skall för den som uppbär folkpension i form av halv eller två tredjedelar av hel förtidspension bortses från ett be­lopp som motsvarar skillnaden mellan

Utskotteb förslag

bildning eller inkomst av sådan privatbostadsfastighet eller privat­bostad som avses i 5 § kommunal­skattelagen (1928:370). För den som uppbär folkpension i form av ålderspension skall som in­komst inte räknas sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen eller intäkt av aktiv näringsverksamhet som av­ses i 18 § samma lag. Vid in­komstberäkningen skall för den som uppbär folkpension i form av halv eller två tredjedelar av hel förtidspension bortses från ett be­lopp som motsvarar skillnaden mellan

a)   ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall be­räknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring och

b)  den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögen­hets avkastning skall denna höjas    hets avkastning skall denna höjas

med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gjft sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofem­tusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av fastig­het, som avses i 24 § 2 mom. kom­munalskattelagen (1928:370), tas upp till en fjärdedel av fastighetens taxeringsvärde, till den del detta överstiger 800 000 kronor. Det­samma skall gälla vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet Vär­det av andel i bostadsrättsförening, bostadsförening eller bostadsaktie­bolag, tas upp till en fjärdedel av värdet enligt 4 § tolfte stycket lagen (1947:577) om statlig förmögen-hebskatt, till den del detta översti­ger 800 000 kronor. Har den pen­sionsberättigade eller hans make flera sådana fastigheter eller ande­lar, som avses här, gäller bestäm­meberna endast för en av dessa och då i första hand för den som utgör stadigvarande bostad för den berättigade.

med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofem­tusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privat­bostad som avses i 5 § kommu­nalskattelagen inte beaktas.

1989/90:SfU20 Bilaga 4

38

 

Ubkottets förslag

Nuvarande lydebe

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som faststäl­las av regeringen.

1 fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmö­genhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal kronor.

1989/90:SfU20 Bilaga 4

 

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 5 § första stycket fjärde meningen och 5 § andra stycket frånsett höjningen av beloppsgrän­sen 400 000 kronor till 800 000 kronor den 1 juli 1989, i fråga om 5 § andra stycket såvitt avser nämnda höjning av belopps­gränsen den 1 januari 1991, och i övrigt den 1 januari 1990.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 5 § första stycket fjärde meningen och 5 § andra stycket, frånsett vad som föreskrivits om aktiv näringsverksamhet samt om privatbostadsfastighet och privatbo­stad, den 1 juli 1989, i fråga om 5 § första stycket tredje och fjärde meningarna och andra stycket så­vitt avser aktiv näringsverksamhet, privatbostadsfastighet och privatbo­stad den 1 januari 1991, och i övrigt den 1 januari 1990.

 

3. De nya föreskrifterna i 5 § första stycket fjärde meningen och de föreskrifter i 5 § andra stycket som träder i kraft den 1 juli 1989 tillämpas inte i fråga om hustru­tillägg och kommunalt bostads­tillägg som avser tid före den 1 juli 1989. De nya föreskrifter i 5 § andra stycket som träder i kraft den 1 januari 1991 tillämpas inte i fråga om hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg som av­ser tid före den 1 januari 1991.

3. De föreskrifter i 5 § första stycket ijärde meningen och de föreskrifter i 5 § andra stycket som träder i kraft den 1 juli 1989 tillämpas inte i fråga om hustru­tillägg och kommunalt bostads­tillägg som avser tid före den 1 juli 1989. De nya föreskrifter i 5 § första stycket tredje och fjärde meningarna och andra stycket som träder i kraft den 1 januari 1991 tillämpas inte i fråga om hustrutillägg eller kommunalt bo­stadstillägg som avser tid före den 1 januari 1991.

39

 

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:382) angående

införande av lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

1989/90:SfU20 Bilaga 4

 

Nuvarande lydebe

Utskotteb förslag

 

16 §'

Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1—4 övergångsbestäm­melserna till lagen (1960:99) an­gående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensio­nering skall fortfarande tillämpas. Beträ&nde änkepension efter man, som avlidit före den 1 juli 1960, skall dock i stället för 8 § första stycket lagen om folkpen­sionering i lagrummets lydelse före nämnda tidpunkt gälla, att sådan pension minskas med en tredjedel av den del av den pen­sionsberättigades årsinkomst som överstiger 1 000 kronor. Vid tillämpning i fall som nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda lag skall även procenttalet 20 utbytas mot 10 samt beloppet 20 000 kronor utbytas mot 75 000 kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av fastighet, som avses i 24 % 2 mom. kommunalskattela­gen (1928:370) och som bebos av den pensionsberättigade, tas upp till en fjärdedel av fastighetens tax­eringsvärde. Detsamma skall gälla vid beräkning av värdet av jord­bruksfastighet, där den pensionsbe­rättigade är bosatt.

Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1—4 övergångsbestäm­melserna till lagen (1960:99) an­gående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensio­nering skall fortfarande tillämpas. Beträffande änkepension efter man, som avlidit före den 1 juli 1960, skall dock i stället för 8 § första stycket lagen om folkpen­sionering i lagrummets lydelse före nämnda tidpunkt gälla, att sådan pension minskas med 35 procent av den del av den pen­sionsberättigades årsinkomst som överstiger 1 000 kronor. Vid tillämpning i fall som nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda lag skall även procenttalet 20 utbytas mot 10 samt beloppet 20 000 kronor utbytas mot 75 000 kronor. Vid inkomstberäkningen borbes från inkomst av sådan privatbostadsfas-tighel eller privatbostad som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid beräkning av för­mögenhet skall värdet av sådan pri­vatbostadsfastighet eller privatbo­stad inte beaktas.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Aldre föreskrifter gäller fortfarande vid beräkning av änkepension som avser tid före ikraftträ­dandet.

' Senaste lydelse 1987:366

40

 

Innehållsförteckning

Sammanfattning..........................................................             1

Propositionerna   ........................................................             1

Motionerna   ...............................................................             3

Utskottet   ..................................................................             4

Höjt pensionstillskott m.m. (prop. 1989/90:145)                     4

Allmänt........................................................................ ........... 4

Pensionstillskott.......................................................... ........... 7

Handikappersättning och vårdbidrag.......................... ........... 9

KommunaU bostadstillägg........................................... ........... 9

Särskilt pensionstillägg (prop. 1989/90:117).............. ......... 12

Undantagandepensionärer (prop. 1989/90:148)  ...... ......... 14

Medelsanvisning.......................................................... ......... 14

Hemställan.................................................................. ......... 15

Reservationer.............................................................. ......... 18

1.   Höjd grundpension (c)   .......................................... ......... 18

2.   Höjd grundpension (mp).......................................... ......... 18

3.   Uppföljning av kostnadsutvecklingen (c, mp)  ......... ......... 19

4.   Beräkningsgrunden för basbeloppet (m)  ............... ......... 19

5.   Beräkningsgrunden för basbeloppet (v, mp)   ........ ......... 19

6.   Ett särskilt okorrigerat "basbelopp" (m, c)   ............ ......... 20

7.   Höjda pensionstillskott (m)...................................... ......... 21

8.   Höjda pensionstillskott (c)....................................... ......... 21

9.   Grunderna för KBT (c).............................................. ......... 22

 

10.  Grunderna för KBT (mp)   .......................................           22

11.  Inkomstreduktionen (m).........................................           23

12.  Slopad förmögenhetsprövning (m, fp)....................           23

13.  Personkretsen (fp)..................................................           24

14.  Vårdar (m, fp, c)......................................................           24

15.  Höjt vårdbidrag (fjp)...............................................           25

16.  Anslag till folkpensioner (c)   ..................................           25

17.  Bidrag till kommunala bostadstillägg till

folkpension (c)   ..........................................................           26

Särskilt yttrande (c)   ..................................................           26

Bilaga 1 1 proposition 1989/90:117 framlagda lagförslag                   27

Bilaga 2 I proposition 1989/90:145 framlagda lagförslag                    31

Bilaga 3 I proposition 1989/90:148 framlagt lagförslag                      36

Bilaga 4 Av utskottet framlagda lagförslag   ...............           37

1989/90:SfU20

41