Lagutskottets betänkande

1989/90:LU5

KONTOBASERAT
AKTIESYSTEM

(prop. 1988/89:152)

Lagutskottets betänkande

Kontobaserat aktiesystem

1989/90

LU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1988/89:152, vari läggs
fram förslag till bl.a. lagstiftning om ett kontobaserat system för
registrering av aktier m.m. Förslaget, som bygger på av riksdagen
tidigare godkända riktlinjer (prop. 1987/88:108, bet. 1988/89:NU3),
innebär att systemet med aktiebrev avskaffas i alla avstämningsbolag,
dvs. sådana aktiebolag för vilka Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
(värdepapperscentralen) för aktieboken. De rättsverkningar som för
närvarande är förbundna med aktiebreven knyts till registrering på
konto hos värdepapperscentralen. Även ensidiga skuldförbindelser avsedda
för allmän omsättning omfattas av det nya kontobaserade systemet.

I betänkandet behandlar utskottet också fyra med anledning av
propositionen väckta motioner (m, fp, c resp. mp) samt två fristående
motioner (m), i vilka tas upp olika sakrättsliga frågor.

Som ett led i beredningen av ärendet har utskottet gjort ett studiebesök
hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Vidare har skrivelser
inkommit från värdepapperscentralen, Sveriges industriförbund och
Svenska fondhandlareföreningen.

På lagutskottets begäran har näringsutskottet avgivit yttrande i ärendet.
Yttrandet har fogats till betänkandet som bilaga 2.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen med vissa redaktionella
ändringar samt avstyrker motionsyrkandena.

Till betänkandet har fogats fem reservationer samt två särskilda
yttranden.

I propositionen föreslår regeringen (justitiedepartementet) att riksdagen
antar i propositionen framlagda förslag till

1. aktiekontolag,

2. lag om införande av aktiekontolagen (1989:000),

3. lag om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

4. lag om upphörande av lagen (1987:623) om förenklad
aktiehantering,

Propositionen

5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

6. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

7. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

8. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

9. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande,

10. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar,

11. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling,

12. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser
om gåva,

13. lag om ändring i föräldrabalken,

14. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

15. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag,

16. lag om ändring i utsökningsbalken,

17. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Lagrådet har hörts över lagförslagen 1—13 och 15—17.

Lagförslagen har intagits i bilaga I till betänkandet.

I propositionen föreslår regeringen vidare — efter föredragning av
statsrådet Feldt — att riksdagen bemyndigar regeringen att senast den
1 juli 1990 dels teckna aktier för nominellt 1,5 milj. kr. vid en
planerad nyemission av aktier i Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,
dels godkänna att statens garantiåtagande i Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag höjs från 50 milj. kr. till 100 milj. kr. i samband med
nyemissionen. Regeringen bereder härjämte riksdagen tillfälle att ta del
av vad föredragande statsrådet anfört om likvidhantering i anslutning
till det kontobaserade värdepapperssystemet, om värdepapperscentralens
möjligheter att betala skadestånd samt om säkerhet och sårbarhet i
det kontobaserade värdepapperssystemet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad
utskottet anför nedan under avsnittet Allmänna överväganden.

Motionerna

Med anledning av propositionen väckta motioner

1988/89:L19 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att 5 kap. 1 § aktiekontolagen skall ges sådan utformning att
det tydligt framgår att beskeden innehåller uppgift om värdepapper.

1988/89:L20 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om uppföljning och utvärdering av den föreslagna
lagen särskilt beträffande rättsverkningarna, säkerhet/sårbarhet och
kvalitet,

1989/90:LU5

2

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om obehörigt röjande av uppgift och att meddelarskyddsutredningen
får i uppdrag att särskilt utreda frågan om införande
av tystnadsplikt på massmedieområdet,

3. att riksdagen beslutar att i förslaget till lag om kontobaserat
aktiesystem föra in en skadeståndsbestämmelse efter mönster av 9 § i
förslaget till lag om skydd för företagshemligheter,

4. att riksdagen, med ändring av propositionens förslag, beslutar att
orden "personnummer eller annat" skall utgå i 2 kap. 3 §, 8 kap. 3
och 8 §§ samt 9 kap. 4, 9 och 10 §§ förslaget till aktiekontolag,

5. att riksdagen, med ändring av propositionens förslag, beslutar att
5 kap. 3 § förslaget till aktiekontolag skall ha följande lydelse:

Värdepapperscentralen lar bereda en innehavare av aktiekonton
möjlighet att med hjälp av egna terminaler ta del av uppgifter om sina
konton endast under förutsättning att detta kan ske utan risk för
obehörigt intrång, sabotage m.m.,

6. att riksdagen, med ändring av propositionens förslag, beslutar att

7 kap. 2 § förslaget till aktiekontolag skall ha följande lydelse:

Om någon tillfogas skada till följd av oriktig eller missvisande
uppgift i ett avstämningsregister eller i annat fell genom fel i samband
med uppläggning eller förande av ett sådant register, har han rätt till
ersättning av värdepapperscentralen.,

7. att riksdagen, med ändring av propositionens förslag, beslutar att
10 kap. 1 § förslaget till aktiekontolag skall ha följande lydelse:

En fristående nämnd, aktiekontonämnden, skall inrättas vars reglemente
godkänns av regeringen.

Nämndens uppgift är att pröva tvister med anledning av beslut som
värdepapperscentralen eller kontoförande institut har fattat med stöd
av denna lag. Nämnden skall ge rekommendationer om hur tvisterna
bör lösas.

1988/89:L21 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om integritet och säkerhetsaspekter i samband med
införandet och driften av det kontobaserade aktiesystemet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrade regler
för sekretesskyddet i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrade regler
för rätt till skadeståndsersättning i enlighet med vad som anförs i
motionen.

1988/89:L22 av Elisabet Franzén och Lars Norberg (båda mp) vari
yrkas att riksdagen avslår propositionen.

Vid riksmötena 1987/88 resp. 1988/89 väckta
fristående motioner

1987/88:L903 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en utredning tillsätts med uppdrag att genomföra en
bred översyn av det sakrättsliga regelsystemet.

1989/90: LU5

3

1988/89:L902 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring i reglerna för köp i god tro så att
reglerna blir nära överensstämmande med motsvarande regler i andra,
europeiska länder.

Utskottet

Inledning

Den handel som förekommer på värdepappersmarknaden avser många
olika slags värdepapper. En huvudgrupp utgörs traditionellt av aktier,
som representerar riskkapital i företag. En annan huvudgrupp består
av obligationer och förlagsbevis som representerar lånat kapital. Vid
sidan av dessa båda huvudgrupper förekommer handel med bl.a.
sådana värdepapper som på olika villkor kan bytas ut mot aktier eller
teckningsrätter i emitterande företag. Hit hör t.ex. konvertibla skuldebrev,
konvertibla vinstandelsbevis och skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning. Också s.k. penningmarknadsinstrument, vartill
räknas certifikat, statsskuld växlar och riksobligationer omsätts på
värdepappersmarknaden. Handeln med aktier m.m. i Sverige sker till
övervägande del på Stockholms fondbörs, vars verksamhet är reglerad
bl.a. genom lagen (1979:748) om Stockholms fondbörs. Under 1980-talet
har en handel i friare former med aktier i små och medelstora
företag vuxit fram, den s.k. OTC-marknaden.

Fondbörsverksamheten liksom en stor del av hanteringen av värdepapper
i övrigt har på senare år datoriserats. Ett viktigt inslag i denna
process är införandet av s.k. förenklad aktiehantering. Den nu gällande
lagen (1987:623) om förenklad aktiehantering innehåller regler om ett
företag, Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen),
som fullgör en rad uppgifter inom systemet med förenklad
aktiehantering, såsom att föra aktieboken och ombesörja utdelning till
aktieägarna. De aktiebolag som tillämpar förenklad aktiehantering
kallas avstämningsbolag. För närvarande är närmare 500 aktiebolag
anslutna till systemet, och av dem är cirka hälften börsbolag. Värdepapperscentralen
ägs till hälften av staten och till återstående hälftendel
av ett antal banker och fondkommissionärer.

Aktiebrev och andra värdepapper som omsätts på värdepappersmarknaden
är bärare av olika rättigheter som tillkommer ägarna.
Nuvarande ordning innebär att den som innehar ett aktiebrev är
berättigad att förfoga över det och att sakrättsligt giltiga överlåtelser i
princip endast kan ske genom att värdepapperet överlämnas till köparen.
Handeln med värdepapper bygger således på en fysisk överföring
av dokument mellan olika personer. Inom ramen för den förenklade
aktiehanteringen har emellertid en aktiebrevslös hantering kommit till
stånd genom s.k. förvaltarregistrering. En auktoriserad förvaltare

— bank eller fondkommissionär — har nämligen möjlighet att för
aktier som förvaltas av honom medge att aktiebrev inte utfärdas.

1989/90: LU5

4

Som nämnts är i det nuvarande värdepapperssystemet viktiga rättigheter
knutna till innehavet av själva värdepapperet. Innehavarens
behörighet att göra dessa rättigheter gällande skall i princip inte kunna
ifrågasättas. Denna ordning gynnar i och för sig en smidig omsättning
av värdepapper. Den omfettande hanteringen av värdepapper är emellertid
kostsam och tidskrävande. Den är också förknippad med åtskilliga
risker. Nu nämnda förhållanden i förening med att datatekniken
skapat de tekniska förutsättningarna för en övergång till ett kontobaserat
värdepapperssystem föranledde regeringen att våren 1988 lägga
fram proposition 1987/88:108 om ett kontobaserat system för registrering
av aktier m.m. Propositionen byggde bl.a. på de erfarenheter som
gjorts i Danmark och Norge vid övergång till kontobaserade värdepapperssystem
i de länderna. I propositionen presenterades riktlinjer för
ett kontobaserat system för registrering av aktier i avstämningsbolag
och av skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning. I det nya
systemet skulle det fysiska värdepapperet ersättas med en datorbaserad
registrering hos värdepapperscentralen. Rättigheter till aktier, obligationer
etc. skulle därmed komma att knytas till en registrering i stället
för till ett skriftligt dokument. I ett sådant system skulle det av aktieoch
obligationsinnehavarnas konton hos värdepapperscentralen framgå
hur stort innehavet är och vilka olika rättigheter som är knutna till
innehavet. Uppgifterna skulle finnas i ett centralt register hos värdepapperscentralen,
vilket i princip skulle kunna påverkas endast decentralt
"on-line" genom s.k. kontoförande institut. Anslutning till det
nya systemet skulle för avstämningsbolagen vara obligatorisk och i
övrigt kunna ske på begäran av emittenterna. Sedan riksdagen tagit
ställning till de föreslagna riktlinjerna avsåg regeringen att återkomma
med förslag till sådan lagstiftning som erfordras för ett genomförande
av systemet. I riktlinjepropositionen förutskickades också ett ytterligare
studium av vissa frågor som lämnats öppna, bl.a. frågan om den
närmare utformningen av likvidhanteringen inom systemet och vissa
skadeståndsrättsliga frågor.

Vid behandlingen av riktlinjepropositionen i riksdagen avgav lagutskottet
på näringsutskottets begäran yttrande i ärendet (1988/89:LU2y).

I sitt av riksdagen godkända betänkande (bet. 1988/89:NU3) hemställde
näringsutskottet att riksdagen skulle godkänna riktlinjer för övergång
till ett kontobaserat system för registrering av aktier m.m. i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som angivits i riktlinjepropositionen.

Den proposition som nu föreligger till behandling bygger väsentligen
på de riktlinjer som anges i förut nämnda proposition 1987/88:108
och näringsutskottets betänkande 1988/89:NU3. I några hänseenden
grundar sig regeringens förslag på material som framkommit senare,
bl.a. vid hearing och i skrivelser. Så är fallet bl.a. beträffande frågan
om vilka finansiella instrument som det nya systemet skall omfatta.
Likaså bygger reglerna om rätt till skadestånd i det nya systemet på
överväganden som gjorts under den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet.

1989/90: LU5

5

Allmänna överväganden

1989/90: LU5

I propositionen läggs fram förslag til! en aktiekontolag. Lagförslaget
innebär att systemet med aktiebrev avskaffas i alla avstämningsbolag.
De rättsverkningar som för närvarande är förbundna med aktiebreven
knyts i stället till registrering på konto hos värdepapperscentralen.
Särskilda kontoförande institut skall vidta registreringsåtgärderna.

På begäran av den som utfärdar ensidiga skuldförbindelser avsedda
för allmän omsättning får det kontobaserade systemet tillämpas även
på sådana förbindelser.

En särskild nämnd, aktiekontonämnden, skall inrättas med uppgift
att pröva tvister med anledning av beslut som värdepapperscentralen
eller ett kontoförande institut har fattat med stöd av den nya lagstiftningen.

Förslaget till en aktiekontolag föranleder att lagen om förenklad
aktiehantering bör upphöra och att ändringar vidtas i aktiebolagslagen
och en rad andra lagar.

Det kontobaserade systemet är avsett att börja tillämpas successivt i
den takt som de tekniska förutsättningarna tillåter. I propositionen
föreslås därför att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den dag
regeringen bestämmer.

Propositionen innehåller vidare inom finansdepartementet utarbetade
förslag till rutiner för likvidhantering i anslutning till det kontobaserade
systemet.

Slutligen redovisas i propositionen inom finansdepartementet utarbetade
förslag till uppbyggnad av garantiåtaganden m.m. för att öka
värdepapperscentralens beredskap inför eventuella skadeståndskrav.

1 motion 1988/89:L22 av Elisabet Franzén och Lars Norberg (båda
mp) anförs att en övergång till ett kontobaserat system för registrering
av aktier skulle gynna spekulativa intressen, vilka enligt motionärerna
har kommit att dominera aktiehandeln. Systemet skapar, hävdar motionärerna,
förutsättningar för ett framtida internationellt system för
snabba kapitaltransaktioner. Motionärerna varnar också för betydande
säkerhetsrisker i samband med det nya systemet. En annan allvarlig
aspekt är enligt motionärerna att systemet ger ytterligare en möjlighet
till central kontroll av medborgarna. Motionärerna riktar vidare kritik
mot att förslagen i propositionen inte varit föremål för sedvanlig
remissbehandling. Mot bakgrund av det anförda yrkar motionärerna
att riksdagen avslår propositionen.

På begäran av lagutskottet har näringsutskottet yttrat sig över propositionen
och de motioner som väckts med anledning av den. Näringsutskottet
har därvid, såvitt gäller frågan om avslag på propositionen,
framhållit att syftet med det kontobaserade värdepapperssystemet är att
värdepappershanteringen skall kunna — inom ramen för de bestämmelser
som i olika avseenden gäller för värdepappersmarknaden — bedrivas
på ett effektivare och mindre kostnadskrävande sätt än för
närvarande. Det rör sig, menar näringsutskottet, om en teknisk reform
som inte i sig själv har betydelse för i vilken mån spekulativa tendenser
kan göra sig gällande i värdepappershandeln. Att bibehålla ett i

tekniskt hänseende mindre avancerat system för aktiehanteringen ter
sig inte som ett adekvat sätt att, om så skulle anses önskvärt, motverka
befarade spekulationer. Vad gäller de i motionen framförda farhågorna
för ökad central kontroll av medborgarna förklarar sig näringsutskottet
inte kunna finna att övergången till ett kontobaserat aktiesystem innebär
någon avgörande förändring. I stort sett samma uppgifter om
aktieägandet som skall ingå i det föreslagna systemet finns redan inom
det sedan många år tillämpade systemet för förenklad aktiehantering.
Det är, fortsätter näringsutskottet, lagstiftarens sak att på samma sätt
som hittills ange gränserna för hur den information som finns tillgänglig
inom systemet får användas. I sammanhanget erinrar näringsutskottet
om att det redan i princippropositionen uttalades att regeringen
inte genom förslaget till ett kontobaserat aktiesystem syftade till någon
förändring avseende olika möjligheter till insyn i värdepapperscentralens
register. Beträffande de i motionen påtalade säkerhetsriskerna
hänvisar näringsutskottet bl.a. till att propositionen innehåller ett
särskilt avsnitt rörande säkerhetsaspekterna och till att näringsutskottet
i sitt yttrande behandlar frågan närmare i anslutning till yrkanden i
motionerna 1988/89:L20 (c) och 1988/89:L21 (fp). Sammanfattningsvis
anser näringsutskottet att vad som anförs i motion 1988/89:L22 inte ger
riksdagen skäl att, såsom motionärerna yrkar, avslå propositionen om
kontobaserat aktiesystem.

Lagutskottet kan för sin del helt ansluta sig till den bedömning som
näringsutskottet gjort av de i motion 1988/89:L22 framförda synpunkterna.
Vad särskilt gäller motionärernas kritik mot att remissyttranden
inte inhämtats över lagförslagen vill utskottet erinra om att frågan om
remissbehandling aktualiserades motionsvägen redan i samband med
att riksdagen tog ställning till princippropositionen. I sitt till näringsutskottet
avgivna yttrande (se 1988/89:LU2y) framhöll lagutskottet att det
var angeläget att myndigheter och organisationer som var berörda fick
tillfälle att framföra sina åsikter i lagstiftningsfrågorna. Enligt vad
lagutskottet hade inhämtat var vid ärendets fortsatta beredning inom
justitiedepartementet avsikten att berörda instanser skulle bjudas in till
en hearing för att de skulle ges möjlighet att avge synpunkter på
departementets förslag i god tid före beslut om lagrådsremiss. En sådan
handläggningsordning tillgodosåg, fortsatte lagutskottet, syftet med det
då aktuella motionsyrkandet. I den mån en remissomgång efter hearingen
skulle visa sig erforderlig förutsatte lagutskottet att justitiedepartementet
föranstaltade härom. Som framgår av propositionen har också
under beredningen av lagstiftningsärendet i justitiedepartementet en
hearing hållits med företrädare för ett stort antal berörda intressenter.
Vid hearingen bereddes de närvarande tillfälle att även komma in med
skriftliga synpunkter i lagstiftningsärendet. Med anledning därav ingavs
därefter yttranden av bl.a. värdepapperscentralen, Svenska bankföreningen,
Svenska fondhandlareföreningen, Svenska försäkringsbolags
riksförbund och Sveriges industriförbund.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion 1988/89:L22.
Ställningstagandet innebär att utskottet för sin del ställer sig bakom att
de erforderliga lagstiftningsåtgärderna nu genomförs. När det gäller

1989/90: LU 5

7

den närmare inriktningen av de nya reglerna har såvitt känt några
mera avgörande invändningar inte framförts mot den utformning som
bestämmelserna givits i propositionen. Även enligt utskottets bedömning
är förslaget som helhet väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning.
I det följande kommer utskottet därför att ta upp endast frågor
som har anknytning till motionerna eller som eljest tilldragit sig
utskottets uppmärksamhet.

Det kontobaserade systemets omfattning

I 1 kap. 2 § och 9 kap. 1 § förslaget till aktiekontolag anges vilka
finansiella instrument som det nya systemet skall omfatta. Sålunda
uppräknas i 1 kap. 2 §, förutom aktier i avstämningsbolag, ett antal i
aktiebolagslagen reglerade rättigheter som kan sägas vara i förstadiet
till fullt utbildade aktierätter, och i 9 kap. 1 § upptas ensidiga
skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning samt vissa lagreglerade
rättigheter som har anknytning till konvertibla skuldebrev eller till
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning.

Gemensamt för de nu angivna värdepapperstyperna är att de är
bärare av sådana rättigheter som har civilrättslig reglering i lag. I
propositionen (s. 76) påpekar föredragande statsrådet att de civilrättsliga
verkningar som är förbundna med innehavet av de nämnda värdepapperen
i det nya systemet i stället kommer att knytas till en
kontoregistrering. Enligt statsrådets mening är det därför lämpligt att
det kontobaserade systemet tills vidare begränsas till den nu angivna
typen av värdepapper. Dock bör den särskilda kategori av värdepapper
som utgörs av depåbevis för utländska aktier från början ingå i
systemet med hänsyn till dels att depåbevisen har i huvudsak samma
rättsliga ställning som enligt aktiebolagslagen tillkommer aktiebrev och
dels att depåbevisen redan i dag hanteras av värdepapperscentralen.

1 bl.a. skrivelser från Sveriges industriförbund, Svenska fondhandlareföreningen
och värdepapperscentralen har kritik riktats mot att
omfattningen av de rättigheter som redan från början skall ingå i det
kontobaserade systemet är alltför begränsad. I vart fall, har det hävdats,
borde samtliga finansiella instrument som i dag hanteras av värdepapperscentralen
ingå i systemet. Det skulle innebära att aktiekontolagen
utsträcks till att omfatta även s.k. inköpsrätter och köpoptioner.

Enligt utskottets mening ligger den i propositionen föreslagna lösningen
av frågan om vilka finansiella instrument som skall ingå i det
nya systemet i linje med de av riksdagen tidigare godkända principerna
för ett kontobaserat värdepapperssystem. Utskottet finner därför inte
anledning att nu förorda en utvidgning av aktiekontolagens tillämpningsområde
i förhållande till regeringens förslag. Såsom uttalas i
propositionen (s. 77) kan det däremot tänkas att aktiekontolagen
längre fram bör utvidgas till att omfatta ytterligare rättigheter. Så kan
exempelvis vara fallet om en civilrättslig lagreglering genomförs beträffande
nya instrument på värdepappersmarknaden eller om den framtida
utvecklingen eljest skulle ge vid handen att någon viss rättighet bör
omfattas av det kontobaserade systemet. Utskottet utgår från att rege -

1989/90: LU5

8

ringen noga följer utvecklingen på området och återkommer med
förslag till de kompletteringar av lagstiftningen som i framtiden kan
visa sig erforderliga.

Innehållet i kontoutdrag m.m.

Sorn tidigare nämnts innebär förslaget i propositionen att de rättsverkningar
som för närvarande är förbundna med aktiebrev i stället skall
knytas till registrering på konto hos värdepapperscentralen och att det
kontobaserade aktiesystem som härigenom uppkommer skall vara obligatoriskt
tillämpligt på alla avstämningsbolag. I konsekvens härmed
stadgas i 1 kap. 3 § förslaget till aktiekontolag ett uttryckligt förbud
mot att utfärda aktiebrev m.m. för sådana rättigheter som skall registreras
enligt aktiekontolagen. Om ett aktiebrev ändå utfärdas för en
sådan rättighet gäller inte bestämmelserna i aktiebolagslagen för handlingen
i fråga.

Den som är registrerad på ett aktiekonto skall enligt 5 kap. 1 §
förslaget till aktiekontolag få underrättelse av värdepapperscentralen
varje gång en registreringsåtgärd som berör honom har verkställts
genom anteckning på kontot. I början av varje år skall han vidare få
ett besked som anger vilka förändringar som har skett på kontot under
föregående år. Dessutom har han rätt att när som helst på begäran få
besked om vad som finns registrerat på kontot. En underrättelse av här
avsett slag har inte karaktär av värdepapper utan utgör endast ett intyg
om att viss registrering har ägt rum. Av propositionen (s. 109) framgår
att kontoutdraget dock kan få betydelse som bevismedel när det gäller
att styrka rättighetshavarens rätt i förhållande till tredje man.

I motion 1988/89:L19 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) anförs att många
aktieägare under en övergångstid kommer att känna en viss osäkerhet
inför det nya systemet och att de skulle uppleva någon form av bevis
på sin äganderätt som en trygghet. Mot denna bakgrund anser motionärerna
att 5 kap. 1 § förslaget till aktiekontolag bör ges en sådan
utformning att det av kontobeskeden tydligt kommer att framgå att
beskeden innehåller uppgifter om värdepapper.

1 sitt i ärendet avgivna yttrande betonar näringsutskottet det önskvärda
i att kontobeskeden utformas så att de skapar största möjliga
klarhet om berörda ägarförhållanden och av mottagarna uppmärksammas
såsom viktiga dokument vilka lämpligen bevaras under viss tid.
Det kan enligt näringsutskottet förutsättas att värdepapperscentralen
tar hänsyn till detta önskemål vid utformningen av beskeden och att
bankinspektionen såsom tillsynsmyndighet ägnar uppmärksamhet åt
att aktieägarnas intressen tillgodoses i här aktuellt avseende. Någon
närmare reglering i lag av beskedens utformning finner näringsutskottet
mot denna bakgrund inte erforderlig. Om så mot förmodan skulle
visa sig nödvändigt, påpekar näringsutskottet, kommer regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer att kunna meddela närmare
föreskrifter i ämnet med stöd av 1 kap. 5 § aktiekontolagen.

Lagutskottet instämmer i vad näringsutskottet sålunda anfört. I sammanhanget
vill lagutskottet framhålla att utskottet under ärendets

1989/90:LU5

9

beredning genom värdepapperscentralen fått del av exempel på hur
kontouppgifter kommer att utformas. Enligt utskottets mening visar
dessa exempel att motionärernas önskemål kommer att bli tillgodosedda.
Någon särskild föreskrift i 5 kap. 1 § förslaget till aktiekontolag om
kontouppgifternas innehåll i förevarande hänseende är således inte
erforderlig, och utskottet förordar därför att paragrafen får den av
regeringen föreslagna lydelsen. Utskottet avstyrker därmed bifall till
motion 1988/89:L19.

Anknytning till det nu behandlade motionsyrkandet har spörsmålet
i vad mån förbudet mot utfärdande av rättighetsbärande värdepapper
kan innebära problem när det gäller den handel som förekommer med
svenska aktier utomlands. Såväl Sveriges industriförbund som Svenska
fondhandlareföreningen har i skrivelser understrukit betydelsen av att
det nya systemet inte leder till nackdelar för de företag vilkas aktier
noteras på utländska fondbörser därigenom att kontobeskeden inte
kommer att godtas som bevis på förfoganderätten till aktierna.

Enligt vad utskottet inhämtat har — sedan propositionen framlades

— osäkerhet uppkommit om huruvida kontobeskeden är till fyllest
vid vissa utländska fondbörser som bevis på rätten att förfoga över
aktier. Det är därför inte uteslutet att handeln med svenska aktier vid
dessa fondbörser förutsätter att förfoganderätten till aktier kan styrkas
genom ett aktiebrev eller något annat dokument. Enligt utskottets
mening är det självfallet angeläget att övergången till ett kontobaserat
aktiesystem inte medför att handeln med svenska aktier utomlands
förhindras eller försvåras endast av den anledningen att reglerna inte
medger att andra handlingar än kontoutdrag och kontobesked tillhandahålls
aktieägarna. Utskottet gör emellertid den bedömningen att den
i propositionen föreslagna lagstiftningen bör kunna genomföras utan
hinder av att frågan om följderna för de företag vilkas aktier noteras
vid utländska fondbörser är olöst. Såvitt utskottet har erfarit kommer
nämligen spörsmålet att få praktisk betydelse tidigast i början av
hösten 1990, då dessa företag går över till det nya systemet. Utskottet
utgår från att regeringen under den tid som sålunda står till buds
närmare utreder vilka konsekvenser reformen kommer att få för
handeln med svenska aktier utomlands och tar de initiativ till lagstiftningsåtgärder
som kan visa sig erforderliga.

Sakrättsliga frågor

Med termen sakrätt avses rättigheter som är gällande inte bara mellan
parterna i ett rättsförhållande utan också mot utomstående personer,
dvs. tredje man. Som exempel på sådana rättigheter kan nämnas
äganderätt till fast och lös egendom samt panträtt och andra säkerhetsrätter.
Den viktigaste delen av det sakrättsliga regelsystemet avser
frågan om i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar parterna
i ett avtalsförhållande har skydd mot tredje man på motpartens sida
vid överlåtelse eller upplåtelse av en rättighet.

Det kontobaserade aktiesystemet skall enligt propositionen främst
omfatta rättigheter som för närvarande representeras av dokument

1989/90: LU5

10

med sådana värdepappersrättsliga egenskaper som utmärker ett löpande
skuldebrev. I fråga om köp och andra överlåtelser av löpande
skuldebrev — liksom också i fråga om överlåtelser av lösören — gäller
sedan länge att äganderätten övergår till den nye innehavaren först då
denne fått egendomen i sin besittning, dvs. då han rent faktiskt blivit
innehavare av den.

I ett kontobaserat värdepapperssystem kommer det över huvud taget
inte att finnas några rättighetsbärande värdepapper. En övergång till ett
sådant system nödvändiggör därför en annan sakrättsiig ordning än den
nuvarande. De i propositionen föreslagna reglerna innebär att de
rättsverkningar som för närvarande är förbundna med innehavet av ett
aktiebrev eller ett löpande skuldebrev i det nya systemet i stället knyts
till registreringen på ett aktiekonto (6 kap. 1 §). Den som är antecknad
på ett aktiekonto som ägare till en aktie anses därmed också behörig
att förfoga över aktien. Motsvarande gäller i fråga om skuldförbindelser.
Genom registreringen inträder vidare skydd mot överlåtarens
borgenärer och mot den tidigare ägaren efter ett godtrosförvärv (6 kap.
2-4 §§).

Enligt 4 kap. 5 § förslaget till aktiekontolag skall en registreringsåtgärd
inledas genom anteckning i en daglig journal och därefter, sedan
samtliga villkor för registrering har uppfyllts, fullföljas genom anteckning
på ett aktiekonto. Till denna bestämmelse anknyter regeln i 6
kap. 5 §, som innebär att sakrättsligt skydd och andra rättsverkningar
inträder redan genom att ett förvärv antecknas i den dagliga journalen
under förutsättning att anteckning därefter sker också på kontot.

1 motion 1988/89:L20 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
påpekas att en övergång till ett kontobaserat system ger upphov till en
rad sakrättsliga frågor. Motionärerna ställer bl.a. frågan om vilken
rättslig betydelse den dagliga journalen kommer att få i bevishänseende.
Vidare är det enligt motionärerna ovisst vad som händer med det
sakrättsliga skyddet om en i den dagliga journalen gjord registrering av
förbiseende inte registreras på kontot, alternativt om registreringen
sker direkt på kontot utan föregående införing i den dagliga journalen.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet understryka
att den i propositionen föreslagna ordningen innebär att överlåtelser
av aktier och andra rättigheter som omfattas av det nya systemet
alltid först skall antecknas i den dagliga journalen. Anteckningen
innefattar en registrering av överlåtelsen vilken dock är villkorad av att
likvid erläggs och att andra förutsättningar för överlåtelsens bestånd
inträder. När överlåtelsen sedan fullföljs och överlåtelsen antecknas
också på aktiekontot inträder rättsverkningarna av överlåtelsen och då
från den tidpunkt vid vilken anteckning skedde i den dagliga journalen.
Att de sakrättsliga verkningarna av en överlåtelse knyts till en
eller flera registreringsåtgärder och inte till att egendomen kommit i
den nye ägarens besittning är inte någon nyhet i svensk rätt. Sålunda
har t.ex. rättsverkningarna av överlåtelse av fast egendom sedan mycket
länge varit beroende av att lagfart meddelas, dvs. att den nye ägaren
antecknas i fastighetsboken eller i det med användande av automatisk
databehandling förda inskrivningsregistret. Den i propositionen före -

1989/90: LU5

11

slagna ordningen överensstämmer i princip med vad som gäller då
vilande lagfart först beviljas vid ett köp av fast egendom på grund av
att köpeskillingen ännu inte erlagts och lagfarten sedermera fullföljs
efter det att köpebrev utfärdats.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det inte finns fog för
den oro som framkommit i motion 1988/89:L20 för de sakrättsliga
följderna av det nya kontosystemet. Utskottet återkommer i avsnittet
Integritetsskydd och säkerhet m.m. nedan till ett i motionen framställt
yrkande om uppföljning och utvärdering av lagstiftningen i vad avser
bl.a. rättsverkningarna.

I motion 1987/88:L903 av Nic Grönvall (m) begärs en mera allmän
översyn av det sakrättsliga regelsystemet. Motionären hävdar att det i
vårt land gällande kravet på besittningsöverföring vid köp av lös
egendom utgör ett hinder för det svenska näringslivet med tanke på
den fortgående internationaliseringen. I motionen påtalas att principen
i vårt land på vissa områden redan övergivits. Inom en stor del av
värdepappershandeln utgör sålunda elektroniskt överförda meddelanden
bevis på äganderättsövergång, och vid leasingförfaranden är det
vanligt att äganderätt och besittning inte är förenade. Eftersom allt fler
länder överger kravet på besittningsöverföring är det enligt motionären
nödvändigt att den svenska rättsordningen i detta avseende anpassas till
vad som gäller internationellt. En utredning med detta syfte bör därför
snarast komma till stånd. Motionären yrkar att en utredning tillsätts
med uppdrag att genomföra en bred översyn av det sakrättsliga regelsystemet.

Utskottet erinrar om att riksdagen hösten 1987 behandlade en
motion om en översyn av de sakrättsliga reglerna om köparens skydd
mot säljarens borgenärer. I sitt av riksdagen godkända betänkande i
ärendet (LU 1987/88:1) redogjorde lagutskottet utförligt för rättsläget
på området i Sverige och gjorde jämförelser med förhållandena i andra
länder. Utskottet erinrade därvid om den betydelse som kravet på
besittning har på olika rättsområden. På närmare anförda skäl ansåg
utskottet att det måste krävas tungt vägande skäl för att en ändrad
ordning skulle kunna övervägas. Sådana skäl förelåg inte och utskottet
kunde därför inte finna att en så genomgripande översyn som begärts i
den då aktuella motionen var motiverad. Ställningstagandet uteslöt
emellertid inte att det för vissa branscher kunde finnas skäl att
överväga om de problem som kravet på besittningsöverföring medför
kan lösas lagstiftningsvägen.

Vad utskottet anförde hösten 1987 har alltjämt giltighet. Utskottet
anser alltså lika litet nu som då frågan senast prövades att en allmänt
inriktad översyn av det sakrättsliga regelsystemet är påkallad. I linje
med vad utskottet framhöll år 1987 utesluter emellertid inte utskottet
att det på särskilda rättsområden kan finnas anledning att överväga om
kravet på besittningsöverföring alltjämt bör upprätthållas. Som motionären
påpekar utgör värdepappershandeln ett sådant område, och
förslagen i propositionen innebär också, som tidigare redovisats, att
den nuvarande ordningen i fråga om värdepapper som hanteras enligt
lagen om förenklad aktiehantering överges till förmån för ett system

1989/90: LUS

12

där de sakrättsliga verkningarna inträder vid registrering av rättighetens
övergång. Utskottet vill vidare peka på att sakrättsliga problem i
samband med kommission m.m. övervägts i kommissionslagskommitténs
slutbetänkande (SOU 1988:63) Kommission och dylikt, vilket för
närvarande är föremål för remissbehandling. Sakrättsliga spörsmål kan
också komma att aktualiseras i samband med den översyn av frågor
rörande leasing av fast och lös egendom som 1988 års leasingutredning
(Ju 1988:01) har i uppdrag att genomföra.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1987/88:L903.

En annan fråga med sakrättslig inriktning tas upp i motion
1988/89:L902 av Hugo Hegeland (m). Motionären kritiserar de nuvarande
reglerna för godtrosförvärv och gör gällande att de medfört att
Sverige blivit ett forum för försäljning av bl.a. bilar som stulits
utomlands. Anledningen är enligt motionären att utlandet till skillnad
från Sverige inte accepterar godtrosförvärv av stöldgods. Motionären
yrkar att reglerna för köp i god tro ändras så att de blir nära
överensstämmande med motsvarande regler i andra, europeiska länder.

Regler om godtrosförvärv av lösöre finns i lagen (1986:796) om
godtrosförvärv av lösöre, vilken trädde i kraft den 1 januari 1987.
Lagen innefattar i huvudsak en kodifiering av de rättsregler på området
som utbildats i rättspraxis. Lagen innebär emellertid också en
skärpning och precisering av de krav som ställs på en förvärvare av
lösöre för att denne skall anses vara i god tro. Vid riksdagsbehandlingen
av lagstiftningsärendet (prop. 1985/86:123, LU 1986/87:4) uttalade
lagutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att lagen i sistnämnda
hänseende tillgodosåg de önskemål som riksdagen tidigare
framställt om regler som försvårar möjligheterna till godtrosförvärv av
stöldgods.

Utskottet finner inte anledning till omprövning av de principer och
ställningstaganden som ligger bakom lagen om godtrosförvärv av lösöre.
Med anledning av vad motionären anför om förhållandena i andra
länder vill utskottet tillägga att — som närmare framgår av det till
grund för lagstiftningen liggande utredningsbetänkandet (SOU
1984:16) Godtrosförvärv av lösöre — de svenska reglerna om godtrosförvärv
av stöldgods har motsvarighet i flera utländska rättsordningar.
Utskottet avstyrker därför bifall till motion 1988/89:L902.

Rätten till ersättning

I 7 kap. förslaget till aktiekontolag finns bestämmelser om skadeståndsansvar.
Om ett förvärv av aktier till följd av lagens regler om godtrosförvärv
kommer att gälla mot aktiernas tidigare ägare skall enligt 7
kap. 1 § värdepapperscentralen svara för den skada som drabbar den
tidigare ägaren. Skadeståndsansvaret skall också tillämpas gentemot
den till vars förmån en rådighetsinskränkning beträffande aktierna
gäller och den som har haft panträtt i aktierna. Värdepapperscentralens
skadeståndsansvar vid oriktiga eller missvisande uppgifter i ett
avstämningsregister liksom i andra fall då fel förekommit i samband
med uppläggande eller förande av ett sådant register regleras i 7 kap.

1989/90: LU5

13

2 §. Till skillnad från 1 §, som ålägger värdepapperscentralen ett strikt
ansvar, har skadeståndsansvaret enligt 2 § utformats som ett s.k.
kontrollansvar. Kontrollansvaret innebär att den skadelidande har rätt
till ersättning av värdepapperscentralen om inte företaget visar att
felaktigheten beror på en omständighet utanför värdepapperscentralens
och de kontoförande institutens kontroll, vars följder de inte skäligen
kunde ha undvikit eller övervunnit. I 7 kap. 3 § finns slutligen en
särskild skadeståndsregel som gäller vid omprövning av beslut.

I motion 1988/89:L20 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
riktas kritik mot det sätt varpå värdepapperscentralens skadeståndsansvar
vid oriktiga eller missvisande uppgifter utformats i propositionen.
Enligt motionärerna innebär förslaget inte, såsom bort vara fallet,
någon heltäckande garanti för att den enskilde hålls skadeslös vid
förluster som uppkommer till följd av fel i systemet. Motionärerna
begär därför (yrkande 6) att 7 kap. 2 § förslaget till aktiekontolag
omformuleras på sådant sätt att värdepapperscentralen kommer att
bära ett rent strikt ansvar. Ett ytterligare skäl för att låta värdepapperscentralen
bära ett strikt ansvar är enligt motionärerna att man då bör
kunna förutsätta att dess personal kommer att ges kvalificerad utbildning
och att att kontrollen av registreringarna blir mera noggrann.

Även i motion 1988/89:L21 av Ulla Orring m.fl. (fp) görs gällande
att förslaget i propositionen inte är tillräckligt långtgående när det
gäller värdepapperscentralens skadeståndsansvar. Enligt motionärerna
är det dessutom oklart vad förslaget närmare besett innebär. Motionärerna
befarar att den enskilde inte kommer att kunna få någon
ersättning i fall då upphovet till en felaktighet eller driftstörning ligger
utanför värdepapperscentralens påverkan, något som från rättssäkerhetssynpunkt
är oacceptabelt. För att allmänhetens förtroende för
aktiemarknaden och det nya kontobaserade systemet skall kunna upprätthållas
är det av stor vikt att reglerna för skadeståndsersättning är
generösa och helt klara. Med hänvisning härtill yrkar motionärerna
(yrkande 3) att ett rent strikt skadeståndsansvar införs för värdepapperscentralen.

Utskottet vill för sin del framhålla att övergången till ett kontobaserat
system i betydande utsträckning kommer att påverka värdepappersinnehavarnas
situation. Som framhålls i propositionen blir rättighetshavarna
på ett särskilt sätt beroende av att datasystemet fungerar
riktigt. Att registreringsåtgärderna vidtas på föreskrivet sätt blir sålunda
av avgörande betydelse för den rätt som tillkommer aktieägare och
andra. Placerare kan vidare lida ekonomiska förluster på grund av fel
vid registeringen eller till följd av manipulationer genom dataintrång.
Förluster för enskilda kan även uppkomma på grund av att systemet
upphör att fungera vid strömavbrott och andra driftstörningar.

Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med föredragande
statsrådet att det är en avgörande förutsättning för att ett kontobaserat
system skall kunna godtas att den enskilde får fullgoda garantier för att
hållas skadeslös vid förluster som uppkommer till följd av systemet
och det även i sådana fall då skadan inte orsakats genom oaktsamhet
från någon funktionär. För att värdepapperscentralen skall svara för

1989/90:LU5

14

skador oberoende av vållande talar också att det ligger närmare till
hands att lägga ansvaret på den som bedriver en verksamhet, där fel
kan uppkomma på grund av rena missöden, än på den enskilde som
drabbas av skadan. Detta skäl har föranlett att man vid viss annan
dataverksamhet har föreskrivit ett strikt ansvar, nämligen då det gäller
oriktiga uppgifter om registrerad i personregister. Enligt 23 § datalagen
(1973:289) skall den registeransvarige i sådana fall ersätta uppkommen
skada. Ett ytterligare skäl för ett långtgående skadeståndsansvar är att
det utgör ett incitament för värdepapperscentralen att tillse att systemet
uppfyller högt ställda krav i fråga om kvalitet och säkerhet.

Det kontrollansvar som föreskrivs i 7 kap. 2 § förslaget till aktiekontolag
innefattar som närmare framgår av propositionen (s. 79—81 och
114—116) ett långtgående ansvar för olika skador som kan drabba den
enskilde. Ansvaret omfattar inte bara skador hänförliga till interna
förhållanden som direkt eller indirekt kan påverkas genom exempelvis
planering, organisation, styrning och övervakning utan också skador
på grund av händelser som ligger utanför värdepapperscentralens
kontroll under förutsättning att följderna för verksamheten skäligen
kunde ha undvikits eller övervunnits. Med den utformning kontrollansvaret
givits i propositionen är det enligt utskottets mening uppenbart
att värdepapperscentralen svarar för skador som har sin orsak i sådana
omständigheter som berörs i motion 1988/89:L20, nämligen att personalen
saknar tillfredsställande utbildning eller att kontrollrutinerna är
bristfälliga. Det är inte heller så, som motionärerna i motion
1988/89:L21 befarar, att felaktigheter eller driftstörningar som ligger
utanför värdepapperscentralens påverkan skulle falla utanför kontrollansvaret.
Med tanke på den speciella verksamhet som det här rör sig
om torde, som framhålls i propositionen, det få anses skäligt att kräva
långtgående åtgärder av värdepapperscentralen för att gardera systemet
mot risker av olika slag. Exempel på sådana risker är strömavbrott,
naturkatastrofer, obehöriga intrång av utomstående och sabotage. Härtill
kommer att värdepapperscentralen för att undgå skadeståndsansvar
måste visa att följderna av okontrollerbara händelser inte kunnat
övervinnas. Enligt utskottets mening förhåller det sig i själva verket så
att det föreslagna kontrollansvaret i praktiken ger den skadelidande en
väl så förmånlig ställning som ett rent strikt ansvar, från vilket
undantas skador till följd av vissa extraordinära händelser av den art
som brukar benämnas force majeure (jfr Jan Hellner och Jan Ramberg
Speciell avtalsrätt I Köprätt s. 140—158). Motionärernas önskemål
får därför anses helt tillgodosett genom den föreslagna skadeståndsregeln
i 7 kap. 2 § aktiekontolagen. Någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna 1988/89:L20 yrkande 6 och 1988/89:L21
yrkande 3 är därför inte erforderlig. Utskottet avstyrker således bifall
till motionsyrkandena och förordar att 7 kap. 2 § aktiekontolagen får
den av regeringen föreslagna lydelsen.

Bestämmelserna i 7 kap. ch 3 §§ förslaget till aktiekontolag
föranleder inte några erinringar från utskottets sida. Sistnämnda lagrum
bör dock underkastas en redaktionell jämkning.

1989/90: LU5

15

2 Riksdagen 1989190. 8 sami. Nr 5

Några särskilda bestämmelser om skadeståndets beräkning föreslås
inte bli införda i aktiekontolagen. Det innebär att sedvanliga skadeståndsrättsliga
regler skall tillämpas när ersättningsbelopp skall fastställas.
Ersättning kommer därmed att utgå endast för den ekonomiska
skada som en skadelidande kan styrka att han drabbats av.

I motion 1988/89:L20 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
begärs (yrkande 3) att aktiekontolagen kompletteras med en särskild
bestämmelse som innebär att skadestånd skall kunna bestämmas under
hänsynstagande till också omständigheter som inte är av rent ekonomisk
betydelse.

Utskottet erinrar om att skadeståndsbestämmelser som medger ett
hänsynstagande även till andra omständigheter än sådana som är av
ekonomisk natur sedan länge har funnits inom arbetsrätten och relativt
nyligen har införts på immaterialrättens område. Också datalagen
innehåller en regel av denna art. Som motionärerna berör finns en
sådan bestämmelse även i det förslag till lag om skydd för företagshemligheter
som framlagts i proposition 1987/88:155 (se bet.
1988/89:LU30). Reglerna har motiverats av att det ofta kan vara svårt
för den enskilde att visa storleken av en förmögenhetsskada som
drabbat honom och att ersättning bör kunna utgå för den kränkning
som den skadelidande utsatts för även då han inte kan styrka någon
ekonomisk skada. Enligt utskottets mening torde det mera sällan
uppkomma någon ideell skada i de situationer som omfattas av skadeståndsansvaret
enligt aktiekontolagen. Utskottet är därför i vart fall för
närvarande inte berett att förorda att aktiekontolagen kompletteras i
enlighet med motionärernas förslag. Skulle det emellertid visa sig i den
praktiska tillämpningen att det uppkommer svårigheter för de skadelidande
att bevisa vilka ekonomiska skador som uppkommit får frågan
om en särskild ersättningsregel tas upp till ytterligare överväganden.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1988/89:L20
yrkande 3.

I propositionen (s. 165—167) redovisar finansministern hur garantier
skall skapas för att värdepapperscentralen kan infria eventuellt
uppkommande skadeståndsförpliktelser enligt aktiekontolagen. Enligt
finansministern är det mycket svårt att göra en teoretisk beräkning av
de skadeståndsbeiopp värdepapperscentralen kan komma att tvingas
utge. Han anser emellertid rimligt att det inom värdepapperscentralen
finns en beredskap för att täcka skador uppgående till minst 500 milj.
kr. Denna beredskap bör åstadkommas genom att aktieägarna i värdepapperscentralen
höjer sina garantiförbindelser att vid behov skjuta till
kapital i bolaget från 100 milj. kr. till 200 milj. kr. Vidare bör
emittenterna ställa garantier för att täcka skador uppgående till 300
milj. kr. I propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som
anförts av finansministern och föreslås att regeringen bemyndigas
godkänna att statens garantiåtagande som aktieägare i värdepapperscentralen
höjs från 50 till 100 milj. kr.

Utskottet har inte några erinringar mot vad som anförs i propositionen
om värdepapperscentralens möjligheter att betala skadestånd och
förordar att regeringen ges det begärda bemyndigandet.

1989/90: LU5

16

Integritetsskydd och säkerhet m.m.

1989/90.LU5

I förevarande avsnitt tar utskottet med anledning av två motionsyrkanden
upp frågan om det föreslagna kontobaserade systemet allmänt sett
fyller de krav som kan ställas vad avser integritetsskydd, säkerhet/sårbarhet
och kvalitet. Vidare behandlar utskottet ett motionsyrkande
om användningen av personnummer i kontosystemet och ett
yrkande om skärpta villkor för kontohavares rätt att använda egna
terminaler.

I propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad finansministern
anför (s. 168) om säkerheten i värdepapperssystemet och om
sårbarhetsfrågor. Han betonar där vikten av att värdepapperssystemet
tillgodoser högt ställda krav på säkerhet samt konstaterar att arbetet
med olika säkerhetsfrågor pågår fortlöpande inom värdepapperscentralen
med full kraft och att ytterligare en sårbarhetsanalys har utförts
efter den som redovisades i princippropositionen. Finansministern
säger sig vara införstådd med att, allteftersom arbetet med det nya
systemet fortskrider, nya säkerhetsfrågor och rutiner kring dessa kommer
att aktualiseras. Han framhåller att säkerheten naturligtvis måste
ha uppnått tillräcklig nivå innan systemet kan tas i bruk och att det
ankommer på bankinspektionen som tillsynsmyndighet att godkänna
säkerheten i det kontobaserade systemet såväl hos värdepapperscentralen
som hos de kontoförande instituten.

I motion 1988/89:L20 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
hävdas inledningsvis att det är tveksamt huruvida de rättsliga konsekvenserna
av den nya lagstiftningen är ordentligt beaktade. Motionärerna
framhåller att rättsområdet är komplicerat och att det innebär
betydande svårigheter att fånga in värdepappersmarknadens alla olika
delar i ett system som i vart fall delvis vilar på nya grunder. Det finns
enligt motionärerna en rad rättsfrågor som inte är tillräckligt analyserade.
Vidare hävdas att flera viktiga spörsmål angående säkerhet och
sårbarhet borde ha blivit föremål för en mera ingående granskning än
som skett i propositionen. Motionärerna pekar i det sammanhanget
särskilt på datasystemets känslighet för störningar av olika slag. Inte
heller de krav som i kvalitetshänseende måste ställas på uppgjftslämnande,
uppdateringar m.m. i det nya systemet har, menar motionärerna,
blivit tillräckligt beaktade. Sammantaget bör enligt motionärerna
den föreslagna lagstiftningen bli föremål för uppföljning och utvärdering,
särskilt beträffande rättsverkningar, säkerhet/sårbarhet och kvalitet.
I motionen yrkas (yrkande 1) att det anförda ges regeringen till
känna.

Även i motion 1988/89:L21 av Ulla Orring m.fl. (fp) hävdas att
säkerhetsaspekterna berörs alltför sparsamt i propositionen. Motionärerna
framhåller dessutom att övergången till ett kontobaserat system
medför ökade risker för intrång i aktörernas personliga integritet. Inte
heller denna aspekt har blivit tillräckligt belyst i propositionen. Avsaknaden
av en närmare analys är enligt motionärerna otillfredsställande
med tanke på att det nya systemet inte får innebära att aktieägare och
marknadens aktörer i övrigt får en försämrad integritet eller rättslig

ställning, exempelvis i förhållande till skattemyndigheterna. Motionärerna
anser att regeringen noga bör följa utvecklingen och yrkar
(yrkande 1) att vad som anförs i motionen om integritet och säkerhetsaspekter
ges regeringen till känna.

I sitt till lagutskottet avgivna yttrande i ärendet hänvisar näringsutskottet
till finansministerns ovan redovisade uttalande. I anslutning
härtill framhåller näringsutskottet att de beslut av riksdagen som
påkallas i propositionen innebär att det skapas en legal grund för
övergång till ett kontobaserat system och att värdepapperscentralens
resurser förstärks. Beslutet om systemövergång fattas emellertid inte av
riksdagen eller regeringen utan av intressenterna, vilka härvid är
beroende av att bankinspektionen lämnar erforderliga tillstånd. Inspektionen
skall också övervaka att aktiekontolagen följs. Lagen kommer,
fortsätter näringsutskottet, enligt 1 kap. 5 § att kompletteras med
föreskrifter som meddelas av regeringen eller en myndighet som
regeringen bestämmer.

Mot bakgrund av det sagda anser näringsutskottet att riksdagen inte
har anledning att nu rikta några sådana uppmaningar till regeringen
beträffande integritetsskydd och säkerhet som föreslås i berörda delar
av motionerna.

I likhet med näringsutskottet anser lagutskottet att det inte finns
anledning till någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna.
Lagutskottet vill tillägga att — som tidigare berörts — det långtgående
skadeståndsansvar som värdepapperscentralen kommer att bära enligt
aktiekontolagen i sig utgör en garanti för att systemet kommer att
uppfylla högt ställda krav när det gäller kvalitet och säkerhet/sårbarhet.
Beträffande de i motion 1988/89:L20 framförda synpunkterna på aktiekontolagens
rättsliga konsekvenser hänvisar utskottet till vad utskottet
anfört ovan under avsnittet Sakrättsliga frågor. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1988/89:L20 yrkande 1 och 1988/89:L21
yrkande 1.

I 2 kap. 3 §, 8 kap. 3 och 8 §§ samt 9 kap. 4, 9 och 10 §§ förslaget
till aktiekontolag finns föreskrifter om att personnummer eller annat
identifieringsnummer för aktieägare m.fl. skall anges i konton liksom i
vissa uppgifter som skall lämnas enligt lagen. I nyssnämnda motion
1988/89:L20 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) begärs
(yrkande 4) att lagförslaget ändras så att orden "personnummer eller
annat" utgår ur lagtexten. Motionärerna hävdar att personnumren inte
behövs och hänvisar till att centern under flera år krävt begränsningar
i personnummeranvändningen.

I näringsutskottets yttrande anges att vid näringsutskottets behandling
av ärendet det från motionärernas sida betonats att innebörden av
motionsyrkandet är att användningen av personnummer som identifieringsnummer
inom det kontobaserade värdepapperssystemet skall vara
förbjuden. I anslutning härtill anmärker näringsutskottet att om avsikten
är att förbjuda personnummeranvändning i det nya systemet,
förbudet bör framgå av en uttrycklig bestämmelse i lagen och inte
endast av ett motivuttalande beträffande begreppet identifieringsnummer.
Härefter påpekar näringsutskottet att motsvarande krav på upp -

1989/90: LUS

18

gift om "personnummer eller annat identifieringsnummer" för närvarande
ställs i förordningen (1970:600) om förenklad aktiehantering.
Bestämmelsen härom kompletterar föreskriften i 7 § lagen (1987:623)
om förenklad aktiehantering att förvaltare skall lämna uppgifter till
värdepapperscentralen om vissa aktieägare som har aktier registrerade
i förvaltarens namn. Värdepapperscentralen har, fortsätter näringsutskottet,
upplyst om att systemet inte i sig fordrar att personnummer
anges i aktiekonton etc.

I yttrandet hänvisar näringsutskottet vidare till att data- och offentlighetskommittén
(DOK) i betänkandet (SOU 1987:31) Integritetsskyddet
i informationssamhället 4 har redovisat sina allmänna överväganden
angående personregistrering och användning av personnummer.
Enligt DOK har den tekniska utvecklingen gjort att personnumrets
betydelse som identifikationsbegrepp i samband med automatisk databehandling
i viss mån har minskat. Ett generellt avskaffande av personnumren
skulle inte undanröja de integritetsrisker som är förknippade
med personregistreringen i samhället. Under en övergångstid
skulle emellertid såväl ett avskaffande som en begränsning av personnummeranvändningen
kunna medföra risker för förväxlingar och
rättsförluster. DOK rekommenderar restriktivitet på personregistreringens
område och hävdar att datainspektionen bör utfärda föreskrifter
och allmänna råd i detta syfte. Vid prövning av frågor om tillstånd
till samköming av register bör enligt DOK ställas mycket höga krav på
den registeransvariges motivering till behovet av samkörningen. Tre av
DOK:s ledamöter har i ett särskilt yttrande förordat att en begränsning
av personnummeranvändningen skall åstadkommas genom en särskild
personregisterlag.

Näringsutskottet uppmärksammar också att riksdagen under våren
1989 har avslagit motioner (m, c) om att personnummeranvändningen
skall begränsas och regleras genom en särskild lag. Konstitutionsutskottet
(bet. 1988/89:KU28) hade avstyrkt motionerna med motivering att
den pågående beredningen inom regeringskansliet av DOK:s nyssnämnda
betänkande borde avvaktas. Motionerna fick stöd i en reservation
(m, fp, c).

Näringsutskottet anser att en grundläggande ambition vid införandet
av det kontobaserade värdepapperssystemet måste vara att åstadkomma
största möjliga säkerhet i systemet och att skapa förtroende för systemet
hos aktieägarna. Användningen av personnummer torde i vissa
fall kunna bidra till att underlätta identifikationen av aktieägare och
sålunda minska risken för rättsförluster. Frågan om i vilken mån
personnummer på längre sikt bör få användas inom systemet kan
enligt näringsutskottets mening lämpligen aktualiseras inom ramen för
de allmänna överväganden om personnummersystemet som baseras på
DOK:s betänkande i ämnet. Näringsutskottet avstyrker alltså motion
1988/89:L20 i nu berörd del.

Lagutskottet kan instämma i vad näringsutskottet anfört i fråga om
användningen av personnummer i det kontobaserade värdepapperssystemet.
Lagutskottet vill härutöver understryka att uppgifter om personnummer
behövs för att värdepapperscentralen skall kunna fullgöra

1989/90: LUS

19

sin lagstadgade uppgiftsskyidighet på skatteområdet vad avser aktieinnehav,
utdelningar m.m. Enligt vad som upplysts från värdepapperscentralen
är personnumren däremot inte nödvändiga och kommer
heller inte att begagnas som identifieringsuppgift i den hantering som
sker inom det kontobaserade systemet. I stället kommer ett för varje
kontohavare särskilt tilldelat kontonummer genomgående att användas
vid registreringsåtgärderna. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker
lagutskottet bifall till motion 1988/89:L20 yrkande 4. Ställningstagandet
innebär att utskottet tillstyrker bifall till propositionen i denna
del.

Värdepapperscentralen får enligt 5 kap. 3 § förslaget till aktiekontolag
bereda en innehavare av aktiekonton möjlighet att med hjälp av
egna terminaler ta del av uppgifter om sina konton. I propositionen
framhålls att denna möjlighet är avsedd för storplacerare, såsom pensionsfonder
och försäkringsbolag. I förenämnda motion 1988/89:L20 av
tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) ifrågasätts hur säkerheten
skall kunna vidmakthållas om sådan direktförbindelse medges. Motionärerna
yrkar (yrkande 5) att till paragrafen skall fogas den inskränkningen
att en förutsättning för medgivande skall vara att uppgiftsinhämtandet
kan ske utan risk för obehörigt intrång, sabotage m.m.

Näringsutskottet finner i sitt yttrande det vara självklart att värdepapperscentralen
inte kommer att lämna medgivande av berört slag
om inte den av motionärerna angivna förutsättningen är i möjligaste
mån uppfylld. Dessutom kan, påpekar näringsutskottet, kompletterande
föreskrifter utfärdas av regeringen eller en myndighet. Det finns
därför enligt näringsutskottets mening inte något skäl till ändring i den
föreslagna lydelsen av 5 kap. 3 § aktiekontolagen.

Lagutskottet delar näringsutskottets uppfattning och avstyrker bifall
till motion 1988/89:L20 yrkande 5. Lagutskottet förordar därmed att 5
kap. 3 § aktiekontolagen får den av regeringen föreslagna lydelsen.

Insyn och sekretess

Gällande bestämmelser om aktiebokens offentlighet finns i 3 kap. 13 §
aktiebolagslagen. Grundregeln är att aktieboken, som innehåller uppgifter
om bolagets aktieägare och det antal aktier av olika slag som
varje aktieägare innehar, skall hållas tillgänglig för envar. Utskrift av
aktieboken i avstämningsbolag skall på begäran tillhandahållas hos
bolaget och hos värdepapperscentralen. Utskriften får inte vara äldre
än sex månader och får inte innehålla uppgift om sådana aktieägare
som har 500 aktier eller färre i bolaget. Någon ändring härvidlag
föreslås inte i propositionen om kontobaserat aktiesystem.

Anknytning till bestämmelserna om aktiebokens offentlighet har
vissa regler i lagen (1987:623) om förenklad aktiehantering, som gäller
s.k. förvaltarregistrerade aktier. I avstämningsbolag kan enligt 3 kap.
10 § aktiebolagslagen en bank eller en fondkommissionär, som är
auktoriserad förvaltare av aktier, införas i aktieboken i stället för
ägaren till de aktier som omfattas av ett förvaltaruppdrag. Av 7 § lagen
om förenklad aktiehantering följer att den som är auktoriserad förval -

1989/90: LUS

20

tare av aktier skall lämna uppgift till värdepapperscentralen om de
aktieägare som har mer än 500 aktier i samma bolag registrerade i
förvaltarens namn. Dessa uppgifter blir offentliga. Genom att fördela
en större mängd aktier på flera förvaltare kan dess innehavare undgå
offentlighet. Reglerna innebär också att ett avstämningsbolag inte är
tillförsäkrat möjlighet att få kännedom om alla sina ägare.

I propositionen föreslås en ändring i sist nämnda hänseenden. Ett
aktiebolag anses nämligen, sägs det i propositionen (s. 123), i princip
ha ett berättigat intresse att fa kännedom om samtliga sina aktieägare. I
enlighet härmed föreslås att förvaltaren skall vara skyldig att lämna
uppgift till värdepapperscentralen om varje aktieinnehav som är registrerat
i hans namn samt att bolaget i fråga skall ha rätt att hos
värdepapperscentralen få tillgång till dessa uppgifter (8 kap. 8 §
förslaget till aktiekontolag). Vidare föreslås att värdepapperscentralen
skall hålla en sammanställning över aktieägare med sammanlagt mer
än 500 förvaltarregjstrerade aktier i ett bolag offentligt tillgänglig (8
kap. 9 §). Till skillnad från nu skall offentlighet sålunda inträda även
om aktierna är fördelade på flera förvaltare.

De redovisade bestämmelserna kritiseras i två motioner. I motion
1988/89:L21 av Ulla Orring m.fl. (fp) krävs sålunda att reglerna om
offentlighet i aktieboken skall vara knutna till röstetalet och ej till
antalet aktier som innehas. Motionärerna påpekar att frågan i och för
sig inte hänger direkt samman med en datorisering av värdepappershanteringen.
Möjligheterna ökar emellertid kraftigt att göra aktuella
sammanställningar av aktieinnehav efter införandet av kontosystemet.
Enligt motionärerna bör därför nya regler för offentlighet i aktieboken
framläggas i syfte att det röstmässiga inflytandet skall vara avgörande
och inte det irrelevanta förhållandet hur många aktier man äger i ett
visst bolag. I motionen yrkas (yrkande 2) att riksdagen hos regeringen
begär förslag till förändrade regler för sekretesskyddet i enlighet med
vad som anförs i motionen.

I motion 1988/89:L20 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
uttalas att allmänheten knappast kan ha något berättigat intresse av att
känna namnen på personer med så små aktieposter i ett bolag som 500
aktier. Sekretesskyddet borde hellre knytas till röstetalet eller på annat
sätt vara värderelaterat. Motionen innehåller emellertid inte något
yrkande på denna punkt.

Näringsutskottet hänvisar i sitt yttrande till att, enligt vad näringsutskottet
erfarit, värdepappersmarknadskommittén — i sitt snart föreliggande
betänkande (SOU 1989:72) Värdepappersmarknaden i framtiden

— kommer att föreslå att regeln om en gräns vid högst 500 aktier byts
ut mot en på visst sätt konstruerad värdegräns. Kommitténs förslag kan
enligt näringsutskottet väntas föranleda att statsmakterna omprövar de
nu ifrågavarande bestämmelserna. I avvaktan på att så sker godtar
näringsutskottet de förändringar beträffande tillgängligheten av uppgifter
om aktieinnehav som förslaget till aktiekontolag innebär. Någon
särskild framställning till regeringen på grundval av yrkandet i motion
1988/89:L21 om förändrade regler för sekretesskyddet synes mot bakgrund
av det sagda inte vara motiverad enligt näringsutskottets mening.

1989/90: LU5

21

Lagutskottet delar näringsutskottets uppfattning att statsmakternas
ställningstaganden till den framtida utformningen av de aktuella reglerna
inte bör föregripas. Lagutskottet vill i sammanhanget erinra om
att frågan om aktiebokens offentlighet aktualiserades motionsvägen
redan i samband med riksdagsbehandlingen av princippropositionen
och att lagutskottet i sitt yttrande till näringsutskottet framhöll att det
då aktuella motionsyrkandet inte borde föranleda någon riksdagens
åtgärd med hänsyn till värdepappersmarknadskommitténs arbete. Lagutskottet
avstyrker följaktligen bifall till motion 1988/89:L21 yrkande
2.

De föreslagna reglerna i 8 kap. 8 och 9 §§ aktiekontolagen föranleder
i princip inte några erinringar från utskottets sida. I syfte att det
klart skall framgå att 8 kap. 9 § innebär en utvidgad uppgiftsskyldighet
i förhållande till gällande rätt bör dock en redaktionell justering ske av
lagrummet.

Enligt 5 kap. 4 § förslaget till aktiekontolag får den som är eller
varit anställd vid värdepapperscentralen eller ett kontoförande institut
inte obehörigen röja bl.a. sådana uppgifter som har registrerats i ett
avstämningsregister eller som har lämnats enligt ovan berörda 8 kap.

8 §. Bestämmelsen innebär att en lagstadgad tystnadsplikt införs för
privatanställda. Till följd av reglerna om meddelarfrihet m.m. i tryckfrihetsförordningen
och andra lagar som exklusivt reglerar yttrandefriheten
utgör en sådan tystnadsplikt inte hinder för en anställd att t.ex.
lämna meddelanden för publicering i en tidning.

Nu nämnda förhållande har uppmärksammats i motion 1988/89:L20
av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c), vari anförs att det kan
finnas skäl att tystnadsplikten i fråga skall gälla även på massmedieområdet.
Motionärerna yrkar (yrkande 2) att det anförda ges regeringen
till känna och att meddelarskyddsutredningen får i uppdrag att särskilt
utreda frågan om införande av tystnadsplikt på massmedieområdet.

Meddelarskyddskommittén (Ju 1988:03) tillkallades år 1988 med
uppdrag att utreda frågan om meddelarfrihet i förhållandet mellan
enskilda. Enligt direktiven (dir. 1988:57) har kommittén till huvuduppgift
att föreslå en reglering som innebär att friheten att lämna
meddelanden för publicering slås fast i grundlag även såvitt gäller
förhållandet mellan enskilda. Kommittén bör emellertid söka avgränsa
tillämpningsområdet för en meddelarfrihet i förhållandet mellan enskilda
så att den kommer att gälla endast hos de organ där den kan
anses motiverad och inte omfatta varje relation mellan enskilda personer.
En uppgift för kommittén är också att bedöma vilka undantag
som bör finnas på meddelarfrihetens område. Med hänsyn till vad som
sålunda anges i direktiven utgår utskottet från att den av motionärerna
upptagna frågan kommer att övervägas av kommittén. I sammanhanget
vill utskottet erinra om att liknande spörsmål aktualiserats i samband
med det tidigare nämnda förslaget till lag om skydd för företagshemligheter
och att dessa spörsmål enligt vad utskottet inhämtat tagits upp
till närmare övervägande av kommittén. Något särskilt uttalande i
saken från riksdagens sida är därför inte nödvändigt, och utskottet
avstyrker därför bifall till yrkande 2 i motion 1988/89:L20.

1989/90: LU5

22

Aktiekontonämnden

1989/90: LU5

Enligt 10 kap. 1 § förslaget till aktiekontolag skall hos värdepapperscentralen
finnas en särskild nämnd, aktiekontonämnden, med uppgift
att pröva tvister med anledning av beslut som värdepapperscentralen
eller ett kontoförande institut har fettat med stöd av aktiekontolagen.
Nämnden skall endast ge en rekommendation om hur en tvist skall
lösas. Vem som helst av parterna kan föra saken till domstol utan
hinder av att nämnden först har prövat tvisten. Syftet med nämndens
verksamhet är att den enskilde rättsägaren skall få ökade möjligheter
att — vid sidan av den ordinära domstolsprocessen — på ett smidigt
sätt få en överprövning till stånd av värdepapperscentralens eller de
kontoförande institutens beslut.

I motion 1988/89:L20 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
kritiseras de föreslagna reglerna om aktiekontonämnden. Motionärerna
anser det inte lämpligt att nämnden är knuten till värdepapperscentralen,
som ju även är registeransvarig. Nämnden bör vara helt fristående,
med reglemente som godkänns av regeringen. Enligt motionärerna är
fristående nämnder alltid att föredra när det gäller att säkerställa en
opartisk bedömning. Motionärerna yrkar (yrkande 7) att 10 kap. 1 §
förslaget till aktiekontolag får en utformning som tillgodoser motionskraven.

I sitt yttrande pekar näringsutskottet på att aktiekontonämndens
reglemente även enligt regeringens förslag skall godkännas av regeringen
och att nämnden i propositionen betecknas som fristående. Skillnaden
mellan regeringens och motionärernas förslag synes alltså ringa,
fortsätter näringsutskottet. Den av regeringen förordade konstruktionen
innebär emellertid att nämnden kommer att utgöra ett privat
organ som inte ingår i den statliga organisationen. Enligt motionärernas
linje skulle den däremot bli ett offentligrättsligt organ. Med hänsyn
till att tvister som nämnden tar ställning till kan komma att hänskjutas
till allmän domstol, i första hand tingsrätt, för avgörande synes enligt
näringsutskottet motionärernas förslag om en offentligrättslig nämnd
mindre lämpligt. Även en nämnd av privaträttslig natur bör kunna få
en sådan organisation att kravet på opartisk behandling av de frågor
som underställs den blir uppfyllt. Näringsutskottet avstyrker följaktligen
det förslag till utformning av 10 kap. 1 § aktiekontolagen som
framläggs i motionen.

Lagutskottet finner i likhet med näringsutskottet att de föreslagna
bestämmelserna om aktiekontonämnden innebär en fullt godtagbar
reglering från rättssäkerhetssynpunkt. Lagutskottet vill för egen del
härutöver anmärka att ordningen med nämnder som i administrativt
hänseende är knutna till en förfettningsreglerad organisation men som

i sin konfliktlösande verksamhet är helt oberoende av organisationen i
fråga på intet sätt är någon ny företeelse. Som ett exempel kan nämnas
trafikförsäkringsnämnden, vars verksamhet upprätthålls och gemensamt
bekostas av ett antal försäkringsbolag och trafikförsäkringsföreningen
(6 § trafikförsäkringsförordningen, 1976:359). Såvitt lagutskot -

tet har sig bekant har denna ordning fungerat på ett från rättssäkerhetssynpunkt
invändningsfritt sätt och utan att några nackdelar av det
slag som motionärerna beskriver kunnat förmärkas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker lagutskottet bifall till
motion 1988/89:L20 yrkande 7 och tillstyrker bifall till propositionen i
motsvarande del.

Propositionen i övrigt

Utöver vad som ovan anförts föranleder de i propositionen framlagda
lagförslagen inte några uttalanden från utskottets sida. Utskottet tillstyrker
således att de genomförs. Som näringsutskottet påpekat bör
dock 3 kap. 2 § förslaget till aktiekontolag jämkas i språkligt hänseende.

I likhet med näringsutskottet tillstyrker lagutskottet vidare att regeringen
ges det begärda bemyndigandet att teckna aktier i Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag.

Vad som anförts i propositionen om likvidhantering i anslutning till
värdepapperssystemet ger inte utskottet anledning till några uttalanden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1988189:152
att riksdagen avslår motion 1988/89:L22,

2. beträffande innehållet i kontoutdrag

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:L19 antar det i
proposition 1988/89:152 framlagda förslaget till aktiekontolag
såvitt avser 5 kap. 1 §,

3. beträffande översyn av det sakrättsliga regelsystemet
att riksdagen avslår motion 1987/88:L903,

4. beträffande godtrosförvärv av stöldgods
att riksdagen avslår motion 1988/89:L902,

5. beträffande kontrollansvar

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:L20 yrkande 6 och
motion 1988/89:L21 yrkande 3 antar 7 kap. 2 § i regeringens
förslag till aktiekontolag,

res. 1 (fp, c, mp)

6. beträffande skadeståndsberäkning

att riksdagen avslår motion 1988/89:L20 yrkande 3,

res. 2 (c)

7. beträffande uppföljning och utvärdering av lagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1988/89:L20 yrkande 1 och motion
1988/89:L21 yrkande 1,

res. 3 (m,fp, c, mp)

8. beträffande uppgifter om personnummer

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:L20 yrkande 4 antar

2 kap. 3 §, 8 kap. 3 och 8 §§ samt 9 kap. 4, 9 och 10 §§ i
regeringens förslag till aktiekontolag,

1989/90: LUS

24

9. beträffande användning av egna terminaler

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:L20 yrkande 5 antar

5 kap. 3 § i regeringens förslag till aktiekontolag,

10. beträffande aktiebokens offentlighet

att riksdagen avslår motion 1988/89:L21 yrkande 2,

res. 4 (fp, c, mp)

11. beträffande tystnadsplikt

att riksdagen avslår motion 1988/89:L20 yrkande 2,

12. beträffande aktiekontonämnden

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:L20 yrkande 7 antar
10 kap. 1 § i regeringens förslag till aktiekontolag,

res. 5 (m. fp. c, mp)

13. beträffande regeringens förslag till aktiekontolag i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till aktiekontolag i den
mån det inte omfattas av vad utskottet hemställer under momenten
2, 5, 8, 9 och 12 ovan med den ändringen att 3 kap. 2 §, 7
kap. 3 § och 8 kap. 9 § i lagförslaget erhåller i bilaga 3 som
Utskottets förslag betecknade lydelse,

14. beträffande regeringens övriga lagförslag

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
dels lag om införande av aktiekontolagen (1989:000),
dels lag om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,
dels lag om upphörande av lagen (1987:623) om förenklad
aktiehantering,

dels lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
dels lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
dels lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
dels lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
dels lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande,
dels lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar,
dels lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling,

dels lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser
om gåva,
dels lag om ändring i föräldrabalken,
dels lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
dels lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag,
dels lag om ändring i utsökningsbaiken,

dels lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

1989/90: LUS

25

15. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen med bilall till propositionen i denna del bemyndigar
regeringen att senast den 1 juli 1990 dels vid den planerade
nyemissionen av aktier i Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
teckna aktier för nominellt 1,5 milj. kr., dels godkänna att
statens garantiåtagande i Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
höjs från 50 milj. kr. till 100 milj. kr. i samband med nyemissionen.

Stockholm den 7 november 1989

På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inger Hestvik (s), Allan
Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Lena Boström
(s), Ewy Möller (m). Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson
(c), Elisabeth Persson (vpk), Elisabet Franzén (mp), Anita Jönsson (s)
och Gunilla Andersson (s).

Reservationer

1. Kontrollansvar (mom. 5)

Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Bengt Harding Olson (fp), Stina
Eliasson (c) och Elisabet Franzén (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Det
kontrollansvar1' och slutar med "föreslagna lydelsen" bort ha följande
lydelse:

Med hänsyn till nu anförda förhållanden hade det enligt utskottets
mening legat närmast till hands att i den föreslagna aktiekontolagen

— på motsvarande sätt som gäller för den som är registeransvarig
enligt datalagen — ålägga värdepapperscentralen ett strikt skadeståndsansvar
för olika skador som kan drabba den enskilde på grund av fel i
samband med registerföringen. En sådan utformning av skadeståndsansvaret
hade också stått bäst i överensstämmelse med de uttalanden som
görs i propositionen om det angelägna i att bereda de drabbade
fullgoda ersättningsmöjligheter. Den lösning av frågan om skadeståndsansvarets
utformning i angivet hänseende som valts i propositionen
består emellertid inte av ett strikt ansvar utan av ett s.k. kontrollansvar.
Sålunda anges i 7 kap. 2 § förslaget till aktiekontolag att värdepapperscentralen
i förhållande till den enskilde svarar för fel som
uppkommer i systemet om inte värdepapperscentralen visar att felak -

1989/90: LUS

26

tigheten beror på en omständighet utanför dess eller ett kontoförande
instituts kontroll vars följder värdepapperscentralen eller det kontoförande
institutet inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

I propositionen görs i såväl allmän- som specialmotiveringen åtskilliga
uttalanden om den avsedda omfattningen av det föreslagna kontrollansvaret
(s. 79—82, 114—117). Trots den redogörelse som där
lämnas är det enligt utskottets mening inte helt klart i vilken utsträckning
kontrollansvaret griper in i fall av skador som beror på fel i det
kontobaserade systemet. Exempelvis kan ovisshet många gånger råda
huruvida en felaktighet är hänförlig till värdepapperscentralens eller
ett kontoförande instituts kontrollsfär. Vidare finns utrymme för osäkerhet
när det gäller bedömningen av om värdepapperscentralen skäligen
kunde ha undvikit eller övervunnit följderna av en viss felaktighet.
Den närmast till hands liggande slutsats som kan dras beträffande det
föreslagna kontrollansvarets omfattning synes vara att kontrollansvaret
är mindre långtgående än ett rent strikt ansvar. Kontrollansvaret
innefattar därmed ett sämre skydd för enskilda som oförskyllt drabbas
av skador som tillfogas dem till följd av felaktigheter i samband med
uppläggning eller förande av de nya registren. Vad utskottet nu anfört
om det föreslagna skadeståndsansvarets begränsade tillämpningsområde
och svårigheterna att på ett tillförlitligt sätt precisera detta område
talar i stället för att i den föreslagna aktiekontolagen överge principen
om kontrollansvar till förmån för ett rent strikt ansvar. Utskottet vill i
sammanhanget understryka att om — såsom på sina håll antagits

— kontrollansvaret i praktiken skulle ge ett skydd som i det närmaste
motsvarar strikt ansvar, detta förhållande utgör ett argument för och
inte emot införandet av ett strikt ansvar. På grund av det anförda bör
riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:L20 yrkande 6 och
1988/89:L21 yrkande 3 besluta om strikt skadeståndsansvar för värdepapperscentralen
i enlighet med vad som anförts i motionerna.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kontrollansvar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:L20 yrkande 6 och
motion 1988/89:L21 yrkande 3 antar 7 kap. 2 § förslaget till
aktiekontolag med den ändring att lagrummet erhåller följande
såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

1989/90: LU5

27

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

7 kap.

2 §

Om någon tillfogas skada till
följd av oriktig eller missvisande
uppgift i ett avstämningsregister
eller i annat £all genom fel i samband
med uppläggning eller förande
av ett sådant register, har
han rätt till ersättning av värdepapperscentralen.

Om någon tillfogas skada till
följd av oriktig eller missvisande
uppgift i ett avstämningsregister
eller i annat tall genom fel i samband
med uppläggning eller förande
av ett sådant register, har
han rätt till ersättning av värdepapperscentralen,
om inte värdepapperscentralen
visar att felaktigheten
beror på en omständighet
utanför dess kontroll vars följder
den inte skäligen kunde ha undvikit
eller övervunnit.

Beror felaktigheten på ett kontoförande
institut, är värdepapperscentralen
fri frän skadeståndsskyldighet
endast om också det kontoförande
institutet skulle vara fritt
enligt första stycket. Motsvarande
gäller om felaktigheten beror på
någon som har anlitats av värdepapperscentralen
eller av ett kontoförande
institut.

2. Skadeståndsberäkning (mom. 6)

Martin Olsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande
lydelse:

Utskottet erinrar om att skadeståndsbestämmelser som medger ett
hänsynstagande även till andra omständigheter än sådana som är av
ekonomisk natur sedan länge har funnits inom arbetsrätten och relativt
nyligen har införts på immaterialrättens område. Också datalagen
innehåller en regel av denna art. Som motionärerna berör finns en
sådan bestämmelse även i det förslag till lag om skydd för företagshemligheter
som framlagts i proposition 1987/88:155 (se bet.
1988/89:LU30). Reglerna har motiverats av att det ofta kan vara svårt
för den enskilde att visa storleken av en förmögenhetsskada som
drabbat honom och att ersättning bör kunna utgå för den kränkning
som den skadelidande utsatts för även då han inte kan styrka någon
ekonomisk skada. Enligt utskottets mening har dessa skäl bärkraft
också i de situationer som omfattas av skadeståndsansvaret enligt
aktiekontolagen. Utskottet kan därför inte dela föredragande statsrådets

uppfattning (s. 85 i propositionen) att en ideell skada är "så pass
opraktisk vid dessa rent ekonomiska transaktioner, att det är onödigt
att belasta aktiekontolagen med regler härom".

En bestämmelse om skadeståndets beräkning av det slag som motionärerna
i motion 1988/89:L20 förespråkar skulle således enligt utskottets
mening utgöra ett värdefullt komplement när det gäller att bereda
fullgoda ersättningsmöjligheter åt dem som drabbas av skada till följd
av fel i samband med registerhanteringen i det nya systemet. Utskottet
förordar på grund av det anförda att i aktiekontolagen intas en
bestämmelse som gör det möjligt att vid skadeståndets beräkning
beakta också andra omständigheter än sådana som har direkt ekonomisk
betydelse.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande skadeståndsberäkning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:L20 yrkande 3
beslutar att i 7 kap. i regeringens förslag till aktiekontolag skall
införas en ny paragraf, 7 kap. 6 §, med följande som Reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

7 kap.

6 §

Vid bestämmande av skadestånd
enligt 1—3 §§ skall hänsyn tas
även till omständigheter av annan
än rent ekonomisk betydelse.

3. Uppföljning och utvärdering av lagstiftningen
(mom. 7)

Rolf Dahlberg (m), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström
(m), Ewy Möller (m), Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson
(c) och Elisabet Franzén (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "I
likhet" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

I en till näringsutskottets yttrande fogad avvikande mening har
näringsutskottets m-, fp-, c- och mp-ledamöter anfört att det inför det
fortsatta författningsarbetet och de administrativa beslut som sålunda
förestår finns anledning för riksdagen att göra ett uttalande till regeringen
i enlighet med vad som påyrkas i motionerna 1988/89:L20
yrkande 1 och 1988/89:L21 yrkande 1. Enligt vad som framhålls i den
avvikande meningen bör alltså riksdagen dels understryka vikten av att
det kontobaserade värdepapperssystemet inte medför försämringar i
fråga om integritet och rättsskydd för aktieägarna och andra aktörer på
aktiemarknaden, dels begära en fortlöpande uppföljning och utvärdering
genom regeringens försorg av systemets konsekvenser i fråga om
rättsförhållanden, säkerhet och sårbarhet samt kvalitet i övrigt.

1989/90: LU5

29

Lagutskottet instämmer i vad som sålunda uttalats i den till näringsutskottets
yttrande fogade avvikande meningen. Lagutskottet vill för sin
del tillägga att utskottet finner det i hög grad naturligt och också
nödvändigt att så omfattande och i många människors förhållanden
ingripande förändringar som övergången till ett värdepapperslöst aktiesystem
innefattar blir föremål för fortlöpande uppföljning och noggrann
utvärdering så snart som tillräckliga erfarenheter vunnits av
tillämpningen av det nya systemet. Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande uppföljning och utvärdering av lagstiftningen
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:L20 yrkande 1
och motion 1988/89:L21 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

4. Aktiebokens offentlighet (morn. 10)

Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Bengt Harding Olson (fp), Stina
Eliasson (c) och Elisabet Franzén (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Lagutskottet delar" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande
lydelse:

Lagutskottet vill för sin del framhålla följande. Utgångspunkten för
behovet av offentlig insyn bör vara resp. aktieägares inflytande på
bolagets verksamhet. Denna rätt till insyn bör dock inte inskränka
rätten till anonymitet för aktieägare med små aktieinnehav och med
ringa inflytande. Ett av syftena med regeln i aktiebolagslagen om att
utskrift av aktieboken inte får innehålla uppgift om sådana aktieägare
som har 500 aktier eller färre i ett och samma bolag har varit att skapa
ett visst sekretesskydd för personer med små aktieposter. Varken
samhället eller allmänheten har ansetts ha något berättigat intresse att
känna till namnen på sådana personer, vilka ju normalt inte genom
sina aktieinnehav påverkar bolagets förvaltning. Liknande syfte bär
upp den i propositionen föreslagna regeln i 8 kap. 9 § aktiekontolagen,
som innebär att värdepapperscentralen skall hålla en sammanställning
över aktieägare med sammanlagt mer än 500 förvaltarregistrerade
aktier i ett bolag offentligt tillgänglig. Enligt lagutskottets mening är
emellertid gränsdragningen vid högst 500 aktier inte något adekvat
uttryck för denna princip. En illustration till detta förhållande är att
vid aktieuppdelning (split) i ett bolag, vilket är en ganska vanlig
företeelse, kretsen av aktieägare som omfattas av sekretesskyddet begränsas
radikalt, trots att varje innehav representerar samma värde och
samma andel av aktiekapitalet och röstetalet som tidigare. Det är
angeläget att en mera rationell begränsningsregel, som effektivt åstadkommer
det avsedda sekretesskyddet, kommer till stånd. Lagutskottet
delar därför de synpunkter som framförs i motionerna 1988/89:L20 (c)

1989/90: LU 5

30

och 1988/89:L21 (fp) om att kravet på offentlighet i aktieboken bör
vara knutet till det röstmässiga inflytandet och inte till det irrelevanta
förhållandet hur många aktier en person äger i ett visst bolag.

Enligt lagutskottet bör det ankomma på regeringen att så snart som
möjligt förelägga riksdagen förslag till lagstiftning som tillgodoser de av
utskottet nu framförda synpunkterna. Detta bör ges regeringen till
känna med anledning av motion 1988/89:L21 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande aktiebokens offentlighet
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:L21 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Aktiekontonämnden (mom. 12)

Rolf Dahlberg (m), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström
(m), Ewy Möller (m), Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson
(c) och Elisabet Franzén (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Lagutskottet finner" och på s. 24 slutar med "motsvarande del" bort
ha följande lydelse:

I en till näringsutskottets yttrande fogad avvikande mening har
näringsutskottets m-, fp-, c- och mp-ledamöter funnit de synpunkter
och önskemål beträffande den tilltänkta aktiekontonämnden som
framförs i motion 1988/89:L20 befogade. Lagutskottet delar denna
uppfattning. För att aktiekontonämnden skall kunna bli ett i verklig
mening fristående organ för konfliktlösning är det enligt lagutskottets
mening nödvändigt att nämnden i administrativt och ekonomiskt
hänseende görs oberoende av värdepapperscentralen. Med hänsyn till
det anförda bör regeringen återkomma med förslag beträffande aktiekontonämnden
som tillgodoser vad lagutskottet nu anfört.

dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande aktiekontonämnden
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:L20 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Kontrollansvar (mom. 5)

Rolf Dahlberg (m), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström
(m), Ewy Möller (m), Bengt Harding Olson (fp) och Stina
Eliasson (c) anför:

Inom utskottet har genom bl.a. skrivelser från värdepapperscentralen
och Sveriges industriförbund aktualiserats frågan om de kontoförande

1989/90: LU 5

31

3 Riksdagen 1989190. 8 sami. Nr 5

institutens regressansvar gentemot värdepapperscentralen fått en lämplig
utformning i regeringens förslag till aktiekontolag. En utgångspunkt
i förslaget är att värdepapperscentralen skall ha ett skadeståndsrättsligt
huvudansvar och att de skadelidande skall ha rätt till ersättning
av värdepapperscentralen oavsett var i systemet som det skadegrundande
felet uppkommit. Den slutliga fördelningen av ansvaret
regleras i 7 kap. 5 §. Enligt denna bestämmelse har värdepapperscentralen
möjlighet att kräva tillbaka utbetald ersättning från ett kontoförande
institut under förutsättning att institutet genom vållande medverkat
till skadan. De kontoförande instituten avses alltså inte själva ha
något skärpt ansvar för fel som inträffat inom deras kontrollsfår, utan
de svarar gentemot värdepapperscentralen enligt allmänna regler om
uppdragsavtal, dvs. endast i sådana fåll då vållande kan konstateras i
deras verksamhet.

I propositionen åberopas olika skäl för att fördelningen av ansvaret
bör ha den utformning som föreslagits (s. 82 £f). Ett sådant skäl anges
vara att man knappast kan tala om några egentliga intressekonflikter
mellan värdepapperscentralen och de kontoförande instituten. Beträffande
värdepapperscentralens utsikter att göra sina regressanspråk gällande
sägs vidare att det med hänsyn till de krav som får ställas på de
kontoförande institutens yrkesmässiga hantering, vållande i de flesta
skadefåll torde kunna konstateras på institutens sida.

Enligt vår mening är de argument som i propositionen anförs till
stöd för en begränsning av värdepapperscentralens regressrätt inte
övertygande. Sålunda är påståendet att det inte finns några intressekonflikter
mellan värdepapperscentralen och de kontoförande instituten
riktigt endast så till vida att det är en gemensam angelägenhet att
enskilda som drabbas av fel i systemet får sina berättigade ersättningsanspråk
tillgodosedda på ett enkelt och rationellt sätt. När det gäller
frågan om vem som slutligt skall bära kostnaderna — värdepapperscentralen
eller de kontoförande instituten — kan det däremot finnas
motstående intressen, något som är helt naturligt på grund av de olika
ägarförhållandena. Om regressansvaret utformas så att värdepapperscentralen
tvingas att även slutligt svara för fel som begås inom de
kontoförande instituten kommer det ytterst att drabba de anslutna
bolagen, vilka genom sina avgifter bekostar värdepapperscentralens
verksamhet.

Den från principiella utgångspunkter måhända mest avgörande invändningen
mot propositionens förslag att begränsa värdepapperscentralens
regressmöjlighet är emellertid den synnerligen betydelsefulla
roll som de kontoförande instituten kommer att spela i det det
kontobaserade systemet och att det är hos dem som den grundläggande
funktionen i systemet kommer att ligga. Det är då också rimligt att de
kontoförande instituten gentemot värdepapperscentralen svarar för de
ekonomiska konsekvenserna av sina egna fel. Ett sätt att uppnå en
sådan mera rättvis ordning är att de kontoförande instituten bär ansvar
för fel som uppkommit inom deras kontrollsfår såvida de inte kan visa
att felet beror på omständigheter utanför deras kontroll vars följder de

1989/90: LU5

32

inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Härigenom uppnås
även ett ökat intresse inom de kontoförande instituten för noggrannhet
och kontroll vid registerföringen, för utbildning av personal m.m.

Utskottet har inte tagit upp det av oss nu berörda spörsmålet om
regressansvarets utformning till behandling, något som vi beklagar. Vi
har därför ansett det påkallat att på detta sätt framföra vår uppfattning
i frågan.

2. Uppgifter om personnummer (mom. 8)

Rolf Dahlberg (m), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström
(m), Ewy Möller (m), Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson
(c) och Elisabet Franzén (mp) anför:

Våra fyra resp. partier har i många olika sammanhang varnat för de
risker från integritetssynpunkt som bruket av personnummer innebär
och verkat för avskaffande av personnummeranvändningen. I exempelvis
reservation 6, som fogades till konstitutionsutskottets betänkande
(bet. 1988/89:KU28) angående datafrågor, framhölls att användningen
av personnummer borde begränsas och regleras i en särskild lag. Som
huvudprincip borde enligt reservanterna gälla att endast vissa registeranvändare
skulle ha rätt att avkräva människor deras personnummer.

Vi vill även hänvisa till reservation 2, som fogades till skatteutskottets
betänkande (bet. 1989/90:SkU5) angående folkbokföring, där motsvarande
synpunkter på vikten av begränsning av personnummeranvändningen
framfördes.

Som framgår av vad lagutskottet anför är uppgifter om personnummer
inte någon nödvändig förutsättning för den hantering som kommer
att ske inom det kontobaserade aktiesystemet. Det enda skälet för
att behålla alternativet med personnummer i aktiekontolagen skulle
därför vara värdepapperscentralens uppgiftsskyldighet på skatteområdet.
För att denna skyldighet skall kunna fullgöras synes det under en
övergångstid vara svårt att undvara personnummeranvändning i det
kontobaserade systemet.

I motion 1988/89:L20 (c) yrkas (yrkande 4) att personnummer som
identifieringsnummer skall utgå ur förslaget till aktiekontolag. Med
hänsyn till ovannämnda förhållanden gällande värdepapperscentralens
uppgiftsskyldighet och till att frågan om begränsning av personnummeranvändningen
måste lösas i ett större sammanhang har vi avstått
från att yrka bifall till motionsyrkandet. Vi vill understryka det angelägna
i att det även på skatteområdet tillskapas en ordning som baseras
på uppgifter om namn eller särskilda identifieringsnummer och inte
på användning av personnummer, varigenom bl.a. värdepapperscentralen
ej längre skulle behöva registrera personnummer.

1989/90: LU5

Bilaga 3

33

1 Förslag till
Aktiekontolag

1989/90: LU5

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § För avstämningsbolag som avses i aktiebolagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen
(1982:713) och bankaktiebolagslagen (1987:618)
skall finnas register enligt denna lag (avstämningsregister).

Avstämningsregistren förs av Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
(värdepapperscentralen) med hjälp av automatisk databehandling. 1 fall
som anges i 4 kap. vidtas registreringsåtgärder även av kontoförande institut
på värdepapperscentralens vägnar.

2 § I avstämningsregister skall registreras aktier i avstämningsbolag.
Bestämmelserna i denna lag om aktier tillämpas också på följande

rättigheter i avstämningsbolag, nämligen

1. företrädesrätt att delta i emission som avses i 4 kap. aktiebolagslagen
(1975:1385), 4 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713)och 4 kap. bankaktiebolagslagen
(1987:617),

2. rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission enligt 4 kap.
aktiebolagslagen, 4 kap. försäkringsrörelselagen och 4 kap. bankaktiebolagslagen,
samt

3. rätt på grund av nyteckning av aktier enligt 5 kap. aktiebolagslagen
och 5 kap. bankaktiebolagslagen.

1 9 kap. finns bestämmelser om registrering i avstämningsregister av
ensidiga skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning och vissa andra
rättigheter.

3 § För rättigheter som skall registreras enligt denna lag får inte utfärdas
aktiebrev, emissionsbevis, interimsbevis eller optionsbevis som avses i
aktiebolagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen (1982:713) eller
bankaktiebolagslagen (1987:618). Har en sådan handling utfärdats, gäller
inte bestämmelserna i dessa lagar för handlingen.

För sådana ensidiga skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning
som registreras enligt denna lag får inte utfärdas skuldebrev.

4 § Bankinspektionen skall övervaka att denna lag följs.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
närmare föreskrifter om registerföring enligt denna lag och om tillsyn över
kontoförande institut.

2 kap. Avstämningsregister

1 § För varje avstämningsbolag skall finnas ett avstämningsregister.

Avstämningsregister består av en daglig journal och de aktiekonton i

bolaget som avses i 2 § och 8 kap. 2 §.

2 § Varje aktieägare skall för sina aktier i ett avstämningsbolag ha ett
eller flera aktiekonton, om inte aktierna är förvaltarregistrerade enligt

8 kap. Kontona skall öppnas av ett eller flera kontoförande institut. Aktie- 34

ägaren eller, i fall som avses i 4 kap. 2 §, det emitterande bolaget bestämmer
vilket eller vilka instititut som skall anlitas.

3 § I ett aktiekonto som avses i 2 § skall anges

1. aktieägarens namn, personnummer eller annat identifieringsnummer
samt postadress,

2. namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress
för panthavare och för den som har en rättighet på grund av sådan
inskränkning i rätten att fritt förfoga över aktien som avses i 12,

3. det antal aktier som kontot omfattar med uppgift om aktiernas
nominella belopp och för varje aktie huruvida full betalning har erlagts för
aktien till avstämningsbolaget,

4. till vilket slag varje aktie hör, om aktier av olika slag kan finnas enligt
bolagsordningen,

5. i förekommande fall att aktie av visst slag kan omvandlas till en aktie
av annat slag,

6. i förekommande fall att aktie är bunden,

7. förbehåll att aktieägare eller annan skall vara berättigad att lösa aktie
som övergår till ny ägare,

8. utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av
aktiens nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar,

9. i förekommande fall att aktieägaren har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken med uppdrag som omfattar förvaltning av aktierna,

10. pantsättning avseende en aktie,

11. konkurs avseende aktieägaren samt utmätning, kvarstad eller betalningssäkring
avseende en aktie eller panträtt i aktien,

12. inskränkning i rätten att fritt förfoga över en aktie som avses i 3 kap.

12 och 15 §§ aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 12 och 15 §§ försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller 3 kap. 13 och 16 §§ bankaktiebolagslagen
(1987:618),

13. förbehåll enligt 15 kap. 8 § föräldrabalken.

Vid registrering av företrädesrätt för en aktieägare att delta i en emission
som avses i 4 kap. aktiebolagslagen eller 4 kap. försäkringsrörelselagen
skall i aktiekontot anges om rätten till ny aktie tillkommer aktieägaren på
grund av bunden eller fri aktie.

Har utan återbetalning en aktie dragits in eller det nominella beloppet
ändrats, skall detta anges i aktiekontot så snart det kan ske.

4 § För varje anteckning i ett aktiekonto anges den dag då denna anteckning
samt motsvarande anteckning i den dagliga journalen skedde.

5 § Genom värdepapperscentralens försorg skall en aktie på ett aktiekonto
förses med ett nummer eller annat kännetecken, om det finns behov av
att särskilja aktien från andra aktier på samma konto.

6 § Värdepapperscentralen skall ansvara för att avstämningsregistren
förs på ett sådant sätt som föreskrivs i denna lag eller annan författning.

Värdepapperscentralen är registeransvarig enligt datalagen (1973:289)
för avstämningsregistren.

3 kap. Kontoförande institut

1 § Tillstånd att vara kontoförande institut meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

1989/90:LU5

Bilaga 1

35

Av de kontoförande instituten skall minst ett vara helägt dotteraktiebolag
till värdepapperscentralen.

2 § Kontoförande institut som är helägt dotteraktiebolag till värdepapperscentralen
får inte avslå en begäran att genom institutet öppna aktiekonto
annat än om grund för avslag föreligger enligt denna lag eller annan
författning.

3 § Kontoförande institut står under tillsyn av bankinspektionen. Instituten
skall lämna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och
därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.

Tillstånd att vara kontoförande institut kan återkallas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer, om det kontoförande institutet
genom att överträda denna lag eller på annat sätt visar sig olämpligt att
utöva verksamhet som sådant institut.

Ett beslut om återkallelse av tillstånd att vara kontoförande institut får
fattas att gälla tills vidare i avvaktan på att ärendet avgörs.

4 § Beslut enligt 1 § eller 3 § andra eller tredje stycket av den myndighet
som regeringen bestämmer får överklagas hos kammarrätten. Bankinspektionens
beslut i frågor som rör tillsynen får överklagas hos regeringen.

Ett beslut som avses i första stycket skall verkställas även om det har
överklagats, om inte den myndighet som har att pröva överklagandet
förordnar något annat.

4 kap. Registreringsåtgärder

1 § Kontoförande institut som har öppnat ett aktiekonto skall vidta
registreringsåtgärder såvitt avser det kontot. Även andra kontoförande
institut får vidta registreringsåtgärder beträffande kontot, om åtgärden är
till fördel för aktieägaren eller denne har lämnat fullmakt till institutet.

2 § Vid emission av aktier eller andra rättigheter som avses i 1 kap. 2 §
andra stycket skall det emitterande avstämningsbolaget bestämma vilket
eller vilka kontoförande institut som skall vidta de registreringsåtgärder
som föranleds av emissionen och på vilka konton registrering skall ske.

3 § Värdepapperscentralen skall vidta registreringsåtgärder med anledning
av anmälningar från statliga myndigheter.

4 § Om ett förhållande som skall registreras anmäls till behörigt kontoförande
institut eller till värdepapperscentralen, skall den registreringsåtgärd
som anmälan föranleder genast vidtas.

5 § En registreringsåtgärd vidtas genom anteckning i den dagliga journalen
och, sedan samtliga villkor för registrering har uppfyllts, genom anteckning
på ett aktiekonto.

6 § Om en anmälan som avses i 4 § är ofullständig men bristen går att
avhjälpa, skall en registreringsåtgärd vidtas genom anteckning i den dagliga
journalen. Samtidigt skall anmälaren föreläggas att inom en vecka
komplettera sin anmälan. Om komplettering inte sker, är registreringsåtgärden
utan verkan. Detta skall anges i journalen.

1989/90:LU5

Bilaga 1

36

7 § Om det finns särskilda skäl, får det kontoförande institutet vidta en 1989/90:LU5
registreringsåtgärd genom anteckning i den dagliga journalen och samti- Bilaga 1

digt för avgörande underställa värdepapperscentralen frågan om en registreringsåtgärd
även skall ske genom anteckning på ett aktiekonto.

8 § En begäran om registreringsåtgärd skall avslås, om förutsättningar
för registrering saknas och det inte är fråga om fall som avses i 6 eller 7 §.

9 § Om ett kontoförande institut som har vidtagit en registreringsåtgärd
genom anteckning i den dagliga journalen finner att anteckningen är
oriktig, får institutet rätta anteckningen till dess att den har forts in på ett
aktiekonto.

10 § Värdepapperscentralen skall på begäran av sökanden eller annan
som berörs av en registreringsåtgärd ompröva beslut om åtgärden som ett
kontoförande institut har fattat.

11 § En anteckning på ett aktiekonto skall rättas av den som har vidtagit
registreringsåtgärden, om anteckningen innehåller en uppenbar oriktighet
till följd av skrivfel, räknefel, något annat förbiseende eller något tekniskt
fel. Tillfälle att yttra sig skall lämnas den vars rätt berörs.

12 § Ett kontoförande institut som har fattat ett beslut som avses i 6 —

8 §§ skall skriftligen underrätta anmälaren om beslutet, om skälen för detta
och om möjligheten att begära omprövning enligt 10 § eller att få frågan
prövad av aktiekontonämnden enligt 10 kap. Motsvarande underrättelse
skall, i fall som avses i 9 och 11 §§, lämnas till den vars rätt berörs.

Första stycket tillämpas även när ett kontoförande institut i annat fall
vidtar en åtgärd eller fattar ett beslut som går innehavaren av ett aktiekonto
eller någon annan emot.

Har omprövning skett enligt 10 §, skall värdepapperscentralen skriftligen
underfätta den som har begärt omprövningen om beslutet, om skälen
för detta och om möjligheten att få frågan prövad av aktiekontonämnden
enligt 10 kap.

13 § Värdepapperscentralen får ur ett avstämningsregister avföra uppgifter
som uppenbarligen saknar betydelse. De avförda uppgifterna skall
bevaras i minst tio år.

5 kap. Insyn och sekretess

1 § När en registreringsåtgärd har verkställts genom anteckning på ett
aktiekonto skall värdepapperscentralen genast underrätta alla som är registrerade
på kontot enligt 2 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 eller 8 kap. 3 §

1, i den mån de berörs av åtgärden.

Var och en som är registrerad på ett aktiekonto enligt 2 kap. 3 § första
stycket 1 eller 2 eller 8 kap. 3 § 1 har rätt att på begäran få besked från
värdepapperscentralen om kontots innehåll i den mån innehållet berör
hans rätt.

Värdepapperscentralen skall varje år före den 31 januari lämna innehavaren
av ett aktiekonto besked om kontots innehåll per den 31 december
föregående år. Beskedet skall, om inte innehavaren medger annat, ange de
förändringar på kontot som har ägt rum under det sistnämnda året. 37

Underrättelser och besked enligt denna paragraf skall lämns utan kostnad.

2 § Ett kontoförande institut som är behörigt att vidta en registreringsåtgärd
genom anteckning på ett aktiekonto har rätt till insyn i den dagliga
journalen och det nämnda kontot endast i den mån det behövs för att
institutet skall kunna fullgöra ett uppdrag inom ramen för sin behörighet.

3§ Värdepapperscentralen får bereda en innehavare av aktiekonfon
möjlighet att med hjälp av egna terminaler ta del av uppgifter om sina
konton.

4 § Den som är eller varit anställd vid värdepapperscentralen eller ett
kontoförande institut får inte obehörigen röja uppgifter som har registrerats
i ett avstämningsregister eller som har lämnats enligt 8 kap. 8 § eller

9 kap. 10 §.

6 kap. Rättsverkan av registrering

1 § Den som är antecknad på ett aktiekonto som ägare till en aktie är, med
de begränsningar som framgår av kontot, behörig att förfoga över aktien.

2 § Om en aktie har överlåtits och anmälan om förvärvet har registrerats,
får aktien därefter inte tas i anspråk av överlåtarens borgenärer för andra
rättigheter än sådana som var registrerade vid överlåtelsen.

3 § Har samma aktie överlåtits till flera var för sig, har det förvärv
företräde som registrerades först.

Registreringen ger dock inte en överlåtelse företräde framför en tidigare
överlåtelse, om förvärvaren vid förvärvet kände till eller borde ha känt till
den tidigare överlåtelsen. Detta gäller ej, om förvärvaren i sin tur har
överlåtit aktien till någon annan och denne vid sitt förvärv varken kände
till eller borde ha känt till den första överlåtelsen.

Bestämmelserna i denna paragraf skall även tillämpas på förvärv genom
bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt när
fråga uppkommer om företrädet mellan ett sådant förvärv och en senare
överlåtelse.

4 § Har en aktie i annat fall än som avses i 3 § förvärvats genom överlåtelse
från någon som inte ägde den, blir förvärvet giltigt om överlåtaren
vid tidpunkten för förvärvet var antecknad på aktiekonto som ägare till
aktien samt förvärvet har registrerats och förvärvaren vid sitt förvärv
varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde aktien.
Vad nu sagts tillämpas även vid förvärv från den som ägde aktien men som
på grund av ett förvärvsvillkor eller bestämmelser i lag saknade rätt att
förfoga över aktien genom överlåtelse.

5§ Rättsverkan av en registrering enligt 2 —4§§ inträder då förvärvet
registreras genom anteckning i den dagliga journalen, under förutsättning
att förvärvet därefter även registreras genom anteckning på aktiekontot.

1989/90:LU5

Bilaga 1

6 § Bestämmelserna i 1 - 5 §§ tillämpas även vid pantsättning.

38

7 kap. Rätt till ersättning

1 § Om till följd av 6 kap. 3-5 §§ ett förvärv av aktier gäller mot den
som ägde dem eller mot någon till vars förmån en rådighetsinskränkning
gäller, har denne rätt till ersättning av värdepapperscentralen för sin skada
till följd av förvärvet.

Första stycket tillämpas också, om till följd av 6 kap. 6 § en pantsättning
av aktier gäller mot den som äger aktierna eller mot någon till vars förmån
en rådighetsinskränkning gäller.

2 § Om någon tillfogas skada till följd av oriktig eller missvisande uppgift

i ett avstämningsregister eller i annat fall genom fel i samband med
uppläggning eller förande av ett sådant register, har han rätt till ersättning
av värdepapperscentralen, om inte värdepapperscentralen visar att felaktigheten
beror på en omständighet utanför dess kontroll vars följder den
inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Beror felaktigheten på ett kontoförande institut, är värdepapperscentralen
fri från skadeståndsskyldighet endast om också det kontoförande institutet
skulle vara fritt enligt första stycket. Motsvarande gäller om felaktigheten
beror på någon som har anlitats av värdepapperscentralen eller av
ett kontoförande institut.

3 § Om någon tillfogas skada genom beslut om omprövning enligt 4 kap.

10 § eller beslut om rättelse har han rätt till ersättning av värdepapperscentralen,
om han inte med hänsyn till arten av felet eller andra omständigheter
insåg eller borde ha insett att fel förekommit.

4 § Ersättning enligt 1 - 3 §§ kan efter skälighet sättas ned eller helt falla
bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan.

5 § Om ett kontoförande institut eller annat företag genom vållande har
medverkat till en skada som avses i 1 — 3 §§, har värdepapperscentralen
rätt att från företaget kräva tillbaka utbetald ersättning i den mån det är
skäligt med hänsyn till skadans orsak och omständigheterna i övrigt.

8 kap. Förvaltarregistrering m. m.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall
pröva frågor om auktorisation av förvaltare och om tillstånd för någon att
införas i aktiebok enligt 3 kap. 10 § andra stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) och 3 kap. 10 § andra stycket försäkringsrörelselagen
(1982:713).

En auktorisation eller ett tillstånd enligt första stycket får förenas med
särskilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Auktorisationen
eller tillståndet kan återkallas av den myndighet som har meddelat
auktorisationen eller tillståndet, om ett villkor har åsidosatts och
avvikelsen är betydande eller om annars förutsättningar för auktorisation
eller tillstånd inte längre föreligger.

Beslut i frågor om auktorisation eller tillstånd som har meddelats av
annan än regeringen får överklagas hos kammarrätten. Beslutet skall verkställas
även om det har överklagats, om inte kammarrätten förordnar
annat.

2 § En auktoriserad förvaltare eller den som har tillstånd enligt 1 § skall
ha ett eller flera aktiekonton för de aktier i varje avstämningsbolag som

1989/90:LU5

Bilaga 1

39

han förvaltar (förvaltarregistrerade aktier). Kontona skall öppnas av ett
eller flera kontoförande institut som avses i 3 kap. Den auktoriserade
förvaltaren eller tillståndshavaren eller, i fall som avses i 4 kap. 2 §, det
emitterande bolaget bestämmer vilket eller vilka institut som skall anlitas.

3 § Ett aktiekonto för förvaltarregistrerade aktier skall innehålla

1. den auktoriserade förvaltarens eller tillståndshavarens namn, personnummer
eller annat identifieringsnummer samt postadress,

2. anmärkning att aktierna förvaltas för annans räkning,

3. de uppgifter som avses i 2 kap. 3 § första stycket 3 — 8 samt andra och
tredje styckena.

4 § Om den som äger aktier som förvaltas av en auktoriserad förvaltare
vill delta i en bolagsstämma, skall han på begäran tillfälligt föras in i
aktieboken. När bolagsstämman har ägt rum, skall aktieägaren föras av
från aktieboken.

5 § För förvaltarregistrerade aktier tillämpas 6 kap.

Vad som sägs i 6 kap. 1 och 4 §§ om den som är antecknad på ett
aktiekonto som ägare till en aktie skall dock i stället avse den auktoriserade
förvaltaren eller den som har tillstånd enligt 1 §.

Underrättas den auktoriserade förvaltaren eller tillståndshavaren om att
en förvaltarregistrerad aktie har överlåtits eller pantsatts, inträder samma
rättsverkningar som om överlåtelsen eller pantsättningen hade registrerats
i avstämningsregister.

6 § En pantsatt eller utmätt aktie får inte förvaltarregistreras utan panthavarens
respektive kronofogdemyndighetens samtycke.

7 § Om en aktieägare anmäler till den auktoriserade förvaltaren eller den
som har tillstånd enligt 1 § att en aktie inte längre skall vara förvaltarregistrerad,
skall förvaltaren eller tillståndshavaren genast anmäla sådana
förhållanden som avses i 2 kap. 3 § till det av aktieägaren utsedda kontoförande
institutet.

8 § På begäran av värdepapperscentralen skall en auktoriserad förvaltare
lämna uppgifter till värdepapperscentralen om de aktieägare vars aktier
han förvaltar. Uppgifterna skall avse aktieägarnas namn, personnummer
eller annat identifieringsnummer samt postadress. Förvaltaren skall dessutom
uppge det antal aktier av olika slag som varje aktieägare äger.
Uppgifterna skall avse förhållandena vid den tidpunkt som värdepapperscentralen
bestämmer.

Värdepapperscentralen skall på begäran av ett avstämningsbolag kräva
in sådana uppgifter beträffande bolagets aktieägare som avses i första
stycket.

Avstämningsbolag har rätt att hos värdepapperscentralen få tillgång till
de uppgifter som har lämnats beträffande bolagets aktieägare.

9 § Hos värdepapperscentralen skall för varje avstämningsbolag finnas
en sammanställning över aktieägare med mer än femhundra sådana aktier
i bolaget som förvaltas av en auktoriserad förvaltare. Sammanställningen
skall innehålla de uppgifter som anges i 8 § första stycket. En utskrift av
sammanställningen skall hållas tillgänglig för var och en på bolagets
huvudkontor och hos värdepapperscentralen. Utskriften får inte vara äld -

1989/90:LU5

Bilaga 1

40

re än sex månader. Var och en har rätt att mot ersättning för kostnaderna
få en utskrift av sammanställningen från värdepapperscentralen.

10 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter villkor som
har meddelats med stöd av 1 § andra stycket skall dömas till böter eller
fängelse i högst sex månader.

Den som åsidosätter 8 eller 9 § skall dömas till böter.

9 kap. Skuldförbindelser m. m.

1 § På begäran av den som vill utfärda eller har utfärdat ensidiga skuldförbindelser
avsedda för allmän omsättning skall värdepapperscentralen
besluta att skuldförbindelserna skall registreras i ett avstämningsregister
enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Bestämmelserna i detta kapitel om skuldförbindelser skall i tillämpliga
delar även gälla

1. företrädesrätt att delta i emission som avses i 5 kap. aktiebolagslagen
(1975:1385) och 5 kap. bankaktiebolagslagen (1987:618),

2. konverteringsrätt och optionsrätt till nyteckning som avses i 5 kap.
aktiebolagslagen och 5 kap. bankaktiebolagslagen, samt

3. aktieägarens rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev
i ett utländskt bolag.

2§ För skuldförbindelser enligt detta kapitel tillämpas 2 —7 kap. samt

8 kap. 1 — 3 §§, 5 — 7 §§ och 10 § första stycket, dock med de avvikelser som
anges nedan i detta kapitel.

3 § Ett avstämningsregister skall bestå av en daglig journal och konton
för de skuldförbindelser som omfattas av registret.

4 § I ett konto för skuldförbindelser som inte är förvaltarregistrerade
skall anges

1. namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress
för borgenär, panthavare och den som har en rättighet på grund av
sådan inskränkning i rätten att fritt förfoga över skuldförbindelsen som
avses i 7,

2. skuldbelopp och lånevillkor samt, i förekommande fall, antalet skuldförbindelser
och dessas nominella belopp,

3. vid konvertibel fordran och optionsrätt till nyteckning enligt 5 kap.
aktiebolagslagen (1975:1385) huruvida utbytes- eller teckningsrätten avser
bunden eller fri aktie,

4. verkställd utbetalning av kapitalbelopp eller ränta,

5. huruvida utbyte skett av konvertibel fordran enligt 5 kap. aktiebolagslagen
eller 5 kap. bankaktiebolagslagen (1987:618),

6. huruvida utnyttjande skett av optionsrätt vid nyteckning på grund av
fordran som är förenad med optionsrätt till nyteckning enligt 5 kap. aktiebolagslagen
eller 5 kap. bankaktiebolagslagen,

7. andra inskränkningar för borgenären att ta emot betalning eller att i
övrigt göra betalningsutfästelsen gällande.

Kontot skall dessutom innehålla sådana uppgifter som avses i 2 kap. 3 §
första stycket 9—11 och 13.

5 § Ett konto för skuldförbindelser som är förvaltarregistrerade skall
utöver vad som anges i 4 § 2 —6 innehålla de uppgifter som avses i 8 kap.
3 § 1 och 2.

1989/90: LU5

Bilaga 1

41

6 § Vid tillämpning av 8 kap. 7 § skall den anmälningsskyldighet som 1989/90:LU5
föreskrivs där gälla även sådana förhållanden som avses i 4 § första styc- Bilaga 1
ket 7.

7 § Behörig att ta emot betalning med anledning av en skuldförbindelse
är den som på förfallodagen är antecknad på ett konto i avstämningsregistret
som borgenär eller som berättigad att i andra fall ta emot betalningen.

Första stycket gäller inte, om gäldenären insåg eller borde ha insett att
betalningsmottagaren inte var berättigad att ta emot betalning för skuldförbindelsen.

8 § För skuldförbindelser som avses i detta kapitel tillämpas 15 —18 §§
lagen (1936:81) om skuldebrev. Med besittning av eller anteckning på
skuldebrev jämställs därvid motsvarande registrering på konto i avstämningsregistret.

Vid tillämpning av första stycket likställs pantsättning med överlåtelse.

9 § En utfärdare av skuldförbindelser har rätt att på begäran få följande
uppgifter från värdepapperscentralen om varje konto som ingår i avstämningsregistret,
nämligen

1. borgenärens namn, personnummer eller annat identifieringsnummer
samt postadress,

2. skuldbelopp och lånevillkor samt, i förekommande fall, antalet skuldförbindelser
och dessas nominella belopp.

10 § På begäran av värdepapperscentralen skall en auktoriserad förvaltare
lämna uppgifter till värdepapperscentralen om de borgenärer vars
skuldförbindelser han förvaltar. Uppgifterna skall avse borgenärernas
namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress.
Förvaltaren skall dessutom för vaije borgenär uppge skuldbelopp och
lånevillkor samt, i förekommande fall, antalet skuldförbindelser och dessas
nominella belopp. Uppgifterna skall avse förhållandena vid den tidpunkt
som värdepapperscentralen bestämmer.

Värdepapperscentralen skall på begäran av en utfärdare av skuldförbindelser
kräva in sådana uppgifter beträffande utfärdarens borgenärer som
avses i första stycket.

Utfärdare av skuldförbindelser har rätt att hos värdepapperscentralen få
tillgång till de uppgifter som har lämnats beträffande utfärdarens borgenärer.

Den som åsidosätter bestämmelserna i denna paragraf skall dömas till
böter.

10 kap. Aktiekontonämnden

1 § Hos värdepapperscentralen skall finnas en särskild nämnd, aktiekontonämnden,
vars reglemente godkänns av regeringen.

Nämndens uppgift är att pröva tvister med anledning av beslut som
värdepapperscentralen eller ett kontoförande institut har fattat med stöd
av denna lag. Nämnden skall ge rekommendationer om hur tvisterna bör
lösas.

2 § En tvist får prövas av nämnden endast om det anspråk som tvisten
avser riktar sig mot värdepapperscentralen eller ett kontoförande institut.

42

2 Förslag till

Lag om införande av aktiekontolagen (1989:000)
Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Aktiekontolagen (1989:000) samt denna lag träder i kraft den dag regeringen
bestämmer. Regeringen får bestämma att lagen skall träda i kraft
vid skilda tidpunkter för olika emittenter och rättigheter.

2 § Bestämmelser i lag eller annan författning om rättigheter som representeras
av värdepapper skall tillämpas även i fråga om rättigheter som
registreras enligt aktiekontolagen (1989:000).

3§ Aktiekontolagen (1989:000) tillämpas även beträffande aktiebolag
som har blivit avstämningsbolag före ikraftträdandet.

Aktier i avstämningsbolag

4§ När aktiekontolagen (1989:000) blir tillämplig på ett befintligt avstämningsbolag
skall de uppgifter om bolagets aktier som enligt den nämnda
lagen skall finnas på aktiekonto vara införda på sådana konton genom
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags (värdepapperscentralen) försorg.

Beträffande överlåtelse av en aktie som har ägt rum före ikraftträdandet
av aktiekontolagen och som då var gällande mot tredje man tillämpas

6 kap. 2 § i den lagen trots att någon anmälan om förvärvet inte har
registrerats. Detta tillämpas på motsvarande sätt i fråga om pantsättning.

Aktier i bolag som övergår till att bli avstämningsbolag

5 § I fråga om aktiebolag som efter ikraftträdandet av aktiekontolagen
(1989:000) övergår till att bli avstämningsbolag gäller följande. Behörighet
att första gången antecknas som aktieägare eller förvaltare enligt 8 kap.
aktiekontolagen på ett aktiekonto enligt nämnda lag tillkommer den som
visar upp ett aktiebrev och enligt 3 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385),

3 kap. 6 § försäkringsrörelselagen (1982:713) respektive 3 kap. 6 § bankaktiebolagslagen
(1987:618) eller på annat sätt styrker sitt förvärv. Aktiebrevet
skall makuleras på betryggande sätt av det kontoförande institut som
vidtar registreringsåtgärden.

Interimsbevis och emissionsbevis m. m.

6 § Om ett interimsbevis eller emissionsbevis har utfärdats av ett aktiebolag
innan aktiekontolagen (1989:000) blev tillämplig på bolaget, gäller
följande i fråga om den rättighet som beviset representerar. Behörighet att
första gången antecknas som innehavare eller förvaltare enligt 8 kap. aktiekontolagen
av rättigheten på ett aktiekonto enligt nämnda lag tillkommer
den som visar upp beviset och enligt 3 kap. 6 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 3 kap. 6§ försäkringsrörelselagen (1982:713) respektive

3 kap. 6 § bankaktiebolagslagen (1987:618) eller på annat sätt styrker sitt

1989/90:LU5

Bilaga 1

43

förvärv. Beviset skall makuleras på betryggande sätt av det kontoförande
institut sorn vidtar registreringsåtgärden.

Om det i annat fall än som anges i första stycket är fråga om en rättighet
enligt 1 kap. 2 § andra stycket aktiekontolagen som har utfärdats av ett
aktiebolag innan den nämnda lagen blev tillämplig på bolaget, är den som
styrker sitt förvärv behörig att första gången antecknas som innehavare
eller förvaltare enligt 8 kap. aktiekontolagen av rättigheten på ett aktiekonto.

Skuldebrev

7 § Om ett skuldebrev har utfärdats för en skuldförbindelse innan aktiekontolagen
(1989:000) blev tillämplig på förbindelsen gäller följande.
Behörighet att första gången antecknas som borgenär eller förvaltare enligt

8 kap. aktiekontolagen av förbindelsen på ett konto för skuldförbindelser
enligt nämnda lag tillkommer den som enligt reglerna i lagen (1936:81) om
skuldebrev är behörig att som ägare förfoga över skuldebrevet. Skuldebrevet
skall makuleras på betryggande sätt av det kontoförande institut som
vidtar registreringsåtgärden.

Om ett emissionsbevis eller optionsbevis har utfärdats för en rättighet
som avses i 9 kap. 1 § andra stycket 1 eller 2 aktiekontolagen innan nämnda
lag blev tillämplig på rättigheten, gäller följande. Behörighet att första
gången antecknas som innehavare eller förvaltare enligt 8 kap. aktiekontolagen
av rättigheten på ett konto för skuldförbindelser enligt nämnda lag
tillkommer den som företer beviset och enligt 3 kap. 6 § aktiebolagslagen
(1975:1385) respektive 3 kap. 6§ bankaktiebolagslagen (1987:618) eller
på annat sätt styrker sitt förvärv. Beviset skall makuleras på betryggande
sätt av det kontoförande institut som vidtar registreringsåtgärden.

Om det i annat fall än som anges i första och andra styckena är fråga om
en rättighet som avses i 9 kap. 1 § aktiekontolagen, är den som styrker sitt
förvärv behörig att första gången antecknas som innehavare eller förvaltare
enligt 8 kap. aktiekontolagen av rättigheten på konto för skuldförbindelser.

8 § Innehavaren av ett skuldebrev som har utfärdats innan aktiekontolagen
(1989:000) blev tillämplig på skuldförbindelsen har inte, när det
gäller därefter förfallen betalning, rätt till betalning förrän innehavet har
registrerats på konto för skuldförbindelser.

Bestämmelserna om skuldebrev i första stycket gäller även då det är
fråga om ett bevis om aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning
förvarar aktier i ett utländskt bolag (depåbevis). Med betalning jämställs
därvid utdelning och andra ekonomiska rättigheter som följer med de
utländska aktierna.

Panthavares rätt

9 § En panthavare är behörig att påkalla att bestämmelserna i 5 — 7 §§
tillämpas. Kravet på uppvisande av ett aktiebrev eller annan handling
anses därvid uppfyllt om panthavaren visar upp handlingen.

Arkivering

10 § En handling som har makulerats enligt denna lag skall förvaras av
värdepapperscentralen i original eller kopia i minst tio år.

1989/90:LU5

Bilaga 1

44

3 Förslag till

Lag om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
Härigenom föreskrivs följande.

1 § Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen)
skall fullgöra uppgifter för aktiebolag, bankaktiebolag, försäkringsaktiebolag
och andra enligt vad som föreskrivs i aktiebolagslagen (1975:1385),
bankaktiebolagslagen (1987:618), försäkringsrörelselagen (1982:713) och
aktiekontolagen (1989:000).

2§ Aktiebolagslagen (1975:1385) är tillämplig på värdepapperscentralen,
om något annat inte följer av 3 eller 4 §.

3 § Bolagsordningen för värdepapperscentralen skall fastställas av regeringen
och får inte ändras utan regeringens godkännande.

4 § Värdepapperscentralen står under tillsyn av bankinspektionen.
Bankinspektionen kan förelägga vite vid meddelande av föreskrift eller

förbud i samband med tillsynen.

Bankinspektionens beslut enligt denna lag flir överklagas hos regeringen.
Beslut i frågor som rör tillsynen skall verkställas även om beslutet har
överklagats, såvida inte regeringen förordnar något annat.

Ytterligare bestämmelser om tillsynsverksamheten meddelas av regeringen.

5 § Värdepapperscentralen skall med en årlig avgift bekosta bankinspektionens
verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

Värdepapperscentralen skall med belopp som bankinspektionen bestämmer
betala ersättning till en revisor som bankinspektionen förordnat
enligt bolagsordningen.

6 § Styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan tjänsteman
hos värdepapperscentralen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
till bankinspektionen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om centralen
eller dess verksamhet döms till böter eller fängelse i högst sex
månader, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen
får därvid bestämma att lagen skall träda i kraft vid skilda tidpunkter för
olika emittenter och rättigheter.

1989/90:LU5

Bilaga 1

45

4 Förslag till

Lag om upphörande av lagen (1987:623) om förenklad
aktiehantering

Härigenom föreskrivs att lagen (1987:623) om förenklad aktiehantering
skall upphöra att gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringen får
därvid bestämma att lagen skall upphöra att gälla vid skilda tidpunkter för
olika emittenter och rättigheter.

1989/90: LU5

Bilaga 1

46

5 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)

dels att 3 kap. 9 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 7, 8 och 10—14 §§, 4 kap. 3, 12, 13 och 17 §§, 5 kap. 1, 10
och 14 §§, 11 kap. 9 §, 14 kap. 11 - 13 §§, 17 kap. 3 och 7 §§ samt 19 kap.
1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

7§

Över bolagets samtliga aktier och aktieägare skall styrelsen föra förteckning
(aktiebok). Den skall upprättas omedelbart efter bolagets bildande.
Aktierna upptages i nummerföljd med uppgift om aktietecknarna. Aktieägarnas
postadress och yrke eller titel skall anges. Finnes aktier av olika
slag, skall av aktieboken framgå till vilket slag varje aktie hör.

Aktiebok kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem. Den kan
också föras med maskin för automatisk databehandling eller på annat
liknande sätt.

När någon företer utfärdat aktie- När.någon företer utfardat aktiebrev
och enligt 6 § eller på annat brev och enligt 6 § eller på annat

sätt styrker sitt förvärv eller när ak- sätt styrker sitt förvärv eller när nå tieägare

eller annan behörig person gon antecknas som aktieägare på

anmäler annan förändring i förhål- aktiekonto enligt aktiekontolagen

lande som upptagits i aktieboken, (1989:000) eller när aktieägare eller

skall införing av aktieägaren eller annan behörig person anmäler an anteckning

om förändringen genast nan förändring i förhållande som

ske med angivande av dagen för in- upptagits i aktieboken, skall infö föringen

eller anteckningen, såvida ring av aktieägaren eller anteckning

dagen ej framgår av annat tillgäng- om förändringen genast ske med

ligt material. Om lösningsrätt enligt angivande av dagen för införingen

3 § tillkommer aktieägare eller an- eller anteckningen, såvida dagen ej
nan, får införing dock ej ske, förrän framgår av annat tillgängligt mate det

visat sig att lösningsrätten icke rial. Om lösningsrätt enligt 3 § till begagnas.

kommer aktieägare eller annan, får

införing dock ej ske, förrän det visat
sig att lösningsrätten icke begagnas.

Är sista överlåtelsen på aktiebrev tecknad in blanco, skall namnet sättas
ut i överlåtelsen innan införing sker. Företett aktiebrev skall förses med
påskrift om införingen och dagen därför.

8 §‘

I bolagsordningen kan intagas I bolagsordningen kan intagas förförbehåll
att den som på fastställd behåll att den som på fastställd av avstämningsdag

är införd i aktiebo- stämningsdag är införd i aktieboken

ken eller i förteckning enligt 12 § eller i förteckning enligt 12 § skall

skall anses behörig att mottaga ut- anses behörig att mottaga utdelning

delning, emissionsbevis och, vid och, vid fondemission, ny aktie

' Senaste lydelse 1987:640.

1989/90:LU5

Bilaga 1

47

4 Riksdagen 1989190. 8 sami. Nr 5

Nuvarande lydelse

fondemission, brev på ny aktie sorn
tillkommer aktieägare. Om förbehållet
införes genom ändring av bolagsordningen,
skall styrelsen fastställa
och vid anmälan för registrering
av bolagsstämmans beslut för
registrering anmäla dag från vilken
förbehållet skall tillämpas.

Bolag i vars bolagsordning finns
sådant förbehåll (avstämningsförbehåll)
kallas i denna lag avstämningsbolag.

För avstämningsbolag skall följande
uppgifter fullgöras av Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag
(värdepapperscentralen), nämligen
att

1. föra aktiebok, aktiebrevsregister
och förteckning enligt 12 §,

2. pröva frågor om införing av
aktieägare i aktieboken,

3. svara för utskrift av aktiebok
och sammanställning av uppgifter
enligt 7§ lagen (1987:623) om förenklad
aktiehantering,

4. avstämma aktiebok och förteckning
enligt 12 §,

5. utsända aktiebrev, utdelning
och emissionsbevis,

6. svara för utbyte av aktiebrev
och därmed sammanhängande åtgärder,

7. vidtaga åtgärder enligt 4 kap.
17 § i fråga om ej uttagen aktie.

Föreslagen lydelse

som tillkommer aktieägare samt att
utöva aktieägares företrädesrätt att
delta i emission. Om förbehållet införes
genom ändring av bolagsordningen,
skall styrelsen fastställa och
vid anmälan för registrering av bolagsstämmans
beslut för registrering
anmäla dag från vilken förbehållet
skall tillämpas.

Bolag i vars bolagsordning finns
sådant förbehåll (avstämningsförbehåll)
kallas i denna lag avstämningsbolag.
Av 1 kap. 3 § aktiekontolagen
(1989:000) framgår att aktiebrev,
emissionsbevis eller interimsbevis
inte får utfärdas i sådana
bolag.

För avstämningsbolag skall utöver
vad som anges i aktiekontolagen
följande uppgifter fullgöras
av Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag (värdepapperscentralen),
nämligen att

1. föra aktiebok och förteckning
enligt 12 §,

2. pröva frågor om införing av
aktieägare i aktieboken,

3. svara för utskrift av aktiebok,

4. avstämma aktiebok och förteckning
enligt 12 §,

5. utsända utdelning,

6. vidta åtgärder enligt 4 kap.
17 § i fråga om ej uttagen aktie.

Ett beslut om ändring av bolagsordningen
varigenom avstämningsförbehållet
tas bort blir giltigt endast
om de som innehar panträtt i bolagets
aktier skriftligen har samtyckt
till beslutet.

10 §2

1 avstämningsbolag införes aktie- I avstämningsbolag införes aktieägarna
i aktieboken med uppgift ägarna i aktieboken med uppgift

1989/90:LU5

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1987:640.

48

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:LU5

om personnummer eller annat
identifieringsnummer och postadress.
För varje ägare anges det
antal aktier han äger av olika slag. I
stället för aktienummer anges aktiebrevs
ordningsnummer. Aktieboken
föres med maskin för automatisk
databehandling eller på annat liknade
sätt.

I avstämningsbolag kan bank eller
fondkommissionär, som är auktoriserad
som förvaltare av aktier,
införas i aktiebrev och i aktieboken
i stället för ägaren till de aktier som
omfattas av lämnat förvaltningsuppdrag.
Är aktier i avstämningsbolag
föremål för handel vid utländsk
fondbörs, kan, efter särskilt
tillstånd, i bolagets aktiebrev och
aktiebok, i stället för aktieägare
som är bosatt utomlands, införas
den som fått uppdrag att i utlandet
förvalta hans aktier.

/ aktiebrev och i aktieboken skall
i fall som avses i andra stycket anmärkas
att aktien innehas för annans
räkning. Detsamma gäller
emissionsbevis som utfärdas på
grund av förvaltarregistrerad aktie
och som är ställt till viss man. Beträffande
förvaltaren antecknas i
aktieboken samma uppgifter som
enligt första stycket skall införas
om aktieägare.

För rätt till registrering som förvaltare
kräves utöver vad som sägs
i andra stycket att förvaltaren uppfyller
de villkor som gäller för införing
av ägare i aktieboken. Om auktorisation
och tillstånd enligt denna
paragraf, om förvaltares åligganden
samt om skyldighet för bolaget och
värdepapperscentralen att för envar
hålla tillgänglig sammanställning
av uppgifter från förvaltare
om aktieägare, som har mer än
femhundra aktier i bolaget registrerade
i förvaltares namn, finns bestämmelser
i lagen (1987:623) om
förenklad aktiehantering.

Bilaga 1

om personnummer eller annat
identifieringsnummer och postadress.
För varje ägare anges det
antal aktier han äger av olika slag.
Aktieboken föres med maskin för
automatisk databehandling eller på
annat liknade sätt.

I avstämningsbolag kan bank eller
fondkommissionär, som är auktoriserad
som förvaltare av aktier,
införas i aktieboken i stället för ägaren
till de aktier som omfattas av
lämnat förvaltningsuppdrag. Är aktier
i avstämningsbolag föremål för
handel vid utländsk fondbörs, kan,
efter särskilt tillstånd, i bolagets aktiebok,
i stället för aktieägare som
är bosatt utomlands, införas den
som fått uppdrag att i utlandet förvalta
hans aktier.

I aktieboken skall i fall som avses
i andra stycket anmärkas att aktien
innehas för annans räkning. Beträffande
förvaltaren antecknas i aktieboken
samma uppgifter som enligt
första stycket skall införas om aktieägare.

För rätt till registrering som förvaltare
kräves utöver vad som sägs
i andra stycket att förvaltaren uppfyller
de villkor som gäller för införing
av ägare i aktieboken. I aktiekontolagen
(1989:000) finns bestämmelser
om auktorisation och
tillstånd enligt denna paragraf, om
förvaltares åligganden, om skyldighet
för bolaget och värdepapperscentralen
att för envar hålla tillgänglig
sammanställning av uppgifter
från förvaltare om aktieägare,
som har mer än femhundra aktier i
bolaget registrerade i förvaltares
namn, samt om tillfällig införing i
aktieboken av ägare till förvaltarregistrerade
aktier.

49

Nuvarande lydelse

11

Har avstämningsförbehållet införts
genom ändring av bolagsordningen
och har aktiebrev som dessförinnan
utfärdats ej inlämnats för
utbyte mot nytt brev, får uppgifter
om aktien i tidigare aktiebok föras
över till aktiebok enligt 10 § första
stycket. Därvid skall anges att
aktiebrevet ej avlämnats. Sker ej
överföring, utgör den äldre aktieboken
alltjämt aktiebok i fråga om aktien.

Utöver aktiebok skall i avstämningsbolag
föras aktiebrevsregister.
Registret upptar i löpande nummerföljd
de aktiebrev som utfördas med
uppgift om dagen för utfärdandet,
antalet aktier och aktieslag samt
ägares eller, i fall som avses i 10 §
andra stycket, förvaltares indentifieringsnummer
i aktieboken. När
nytt aktiebrev utfärdats i stället för
äldre, göres i registret hänvisning
till det äldre brevets ordningsnummer.
För sistnämnda brev antecknas
att det makulerats.

I avstämningsbolag skall uppgift
som avförts ur aktiebok, aktiebrevsregistret
eller förteckning enligt
12 § bevaras i minst tio år. Aktiebok,
som sådant bolag tidigare fört,
skall bevaras i minst tio år efter det
att uppgifter beträffande bolagets
samtliga aktier införts i aktieboken
enligt 10 § första stycket.

12

1 avstämningsbolag skall den som
med skriftlig handling visar att han
till följd av uppdrag eller pantsättning
eller på grund av villkor i testamente
eller gåvobrev har rätt att i
stället för den i aktieboken införda
aktieägaren lyfta utdelning och
motta emissionsbevis och, vid fondemission,
brev på ny aktie på begäran
upptas i en särskild förteckning.
Detsamma gäller förmyndare,
god man eller förvaltare för aktie -

Föreslagen lydelse
§

Har avstämningsförbehållet införts
genom ändring av bolagsordningen
och har aktiebrev som dessförinnan
utfärdats ej visats upp enligt
5 § lagen (1989:000) om införande
av aktiekontolagen (1989:
000), får uppgifter om aktien i tidigare
aktiebok föras över till aktiebok
enligt 10 § första stycket. Därvid
skall anges att aktiebrevet ej avlämnats.
Sker ej överföring, utgör
den äldre aktieboken alltjämt aktiebok
i fråga om aktien.

1 avstämningsbolag skall uppgift
som avförts ur aktiebok eller förteckning
enligt 12 § bevaras i minst
tio år. Aktiebok, som sådant bolag
tidigare fört, skall bevaras i minst
tio år efter det att uppgifter beträffande
bolagets samtliga aktier införts
i aktieboken enligt 10 § första
stycket.

§3

1 avstämningsbolag skall den som
med skriftlig handling eller genom
uppgift på aktiekonto som avses i
aktiekontolagen (1989:000) visar
att han till följd av uppdrag eller
pantsättning eller på grund av villkor
i testamente eller gåvobrev har
rätt att i stället för den i aktieboken
införda aktieägaren lyfta utdelning
och, vid fondemission, ta emot ny
aktie samt att utöva företrädesrätt
att delta i emission på begäran upp -

1989/90:LU5

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1988:1279.

50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ägare eller vid konkurs konkurs- tas i en särskild förteckning. Det förvaltaren

eller vid utmätning, samma gäller förmyndare, god man

kvarstad eller betalningssäkring av- eller förvaltare för aktieägare eller

seende aktier kronofogdemyndig- vid konkurs konkursförvaltaren el heten.

ler vid utmätning, kvarstad eller

betalningssäkring avseende aktier
kronofogdemyndigheten.

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma
uppgifter som enligt 10 § första stycket skall införas i aktieboken om
aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer
den som avses i första stycket. Sådan anteckning skall avföras, när det
visas att rätten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej lämnas till annan utan samtycke av den
som berörs av förhållanden som antecknats i förteckningen.

13 §

Aktiebok hålles tillgänglig hos bolaget för envar. Föres aktieboken med
maskin för automatisk databehandling eller på annat liknade sätt, skall i
stället utskrift av aktieboken på begäran tillhandahållas hos bolaget och, i
fråga om avstämningsbolag, även hos värdepapperscentralen. Utskriften
får ej vara äldre än sex månader. Envar har rätt att mot ersättning för
kostnaderna få sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller
avstämningsbolag får dock utskrift enligt detta stycke ej innehålla uppgifter
om aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

Aktiebok eller, om aktieboken föres med maskin för automatisk databehandling
eller på annat liknade sätt, utskrift av hela aktieboken avseende
förhållandena tio dagar före bolagsstämma, skall hållas tillgänglig för
aktieägarna vid stämman.

1 utskrift upptages aktieägarna I utskrift upptages aktieägarna

och de förvaltare som avses i 10 § och de förvaltare som avses i 10 §

andra stycket i alfabetisk ordning, andra stycket i alfabetisk ordning.

Aktiebrevs nummer behöver ej anges.

14 §

Den till vilken aktie övergått äger ej, innan han införts i aktieboken,
utöva aktieägares rätt i bolaget. Detta gäller dock icke sådan ur aktie
uppkommen rätt som utövas mot företeende eller avlämnande av aktiebrev,
kupong eller annat särskilt bevis som utges av bolaget.

Ägare till aktie, för vilken aktie- Ägare till aktie, för vilken aktiebrev
utfärdats innan bolaget blivit brev utfärdats innan bolaget blivit

avstämningsbolag, kan icke såvitt avstämningsbolag, kan icke såvitt

avser därefter beslutad utdelning avser därefter beslutad utdelning

eller emission erhålla utdelning, eller emission erhålla utdelning,

emissionsbevis eller, vid fondemis- rätt alt utöva aktieägares företrä sion,

brev på ny aktie förrän han desrätt att delta i emission eller, vid

avlämnat aktiebrevet för utbyte mot fondemission, ny aktie förrän an nytt

sådant och införing i aktiebo- teckning pä ett aktiekonto har skett

ken gjorts enligt 10 §. Innan detta enligt 5 § lagen (1989:000) om infö skett

är 12 § ej tillämplig. rande av aktiekontolagen (1989:

000) och införing i aktieboken
gjorts enligt 10 §. Innan detta skett
är 12 § ej tillämplig.

1989/90:LU5

Bilaga 1

51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om aktie äges av flera, kan de endast genom gemensam företrädare
utöva aktieägares rätt i bolaget.

4 kap.

3 §4

Aktieägare som har företrädesrätt
att delta i emission har rätt att
för varje aktie få särskilt emissionsbevis
(vid nyemission teckningsrättsbevis
och vid fondemission
delbevis). År bolaget ej avstämningsbolag,
får till aktiebrev hörande
kupong användas som emissionsbevis.
Används ej kupong som
emissionsbevis, skall i beviset anges
hur många sådana bevis som
skall lämnas för varje ny aktie.

1 bolag som inte är avstämningsbolag
har aktieägare med företrädesrätt
att delta i emission rätt att
för varje aktie få särskilt emissionsbevis
(vid nyemission teckningsrättsbevis
och vid fondemission
delbevis). Därvid får till aktiebrev
hörande kupong användas som
emissionsbevis. Används ej kupong
som emissionsbevis, skall i beviset
anges hur många sådana bevis som
skall lämnas för varje ny aktie.

Begagnar aktieägare sin företrädesrätt att delta i emission i bolag som ej
är avstämningsbolag, skall det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas
förses med påskrift härom, om ej kuponger används som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emissionsbevis
och, vid fondemission,
brev på ny aktie som tillkommer aktieägaren
genast i rekommenderat
brev eller på annat betryggande sätt
översändas till den som på avstämningsdagen
är införd i aktieboken
eller i förteckning enligt 3 kap. 12 §.
Var han vid mottagandet ej berättigad,
skall bolaget likväl anses ha
fullgjort sin skyldighet. Detta gäller
dock ej, om bolaget eller värdepapperscentralen
hade kännedom om
att handlingen kom i orätta händer
eller åsidosatt den aktsamhet som
efter omständigheterna skäligen
bort iakttas och ej heller om mottagaren
var omyndig eller hade en
förvaltare enligt föräldrabalken
med ett uppdrag som omfattar denna
angelägenhet.

I avstämningsbolag skall aktieägares
rätt att utöva företrädesrätt
att delta i emission och, vid fondemission,
ny aktie som tillkommer
aktieägaren registreras enligt aktiekontolagen
(1989:000) för den som
på avstämningsdagen är införd i aktieboken
eller i förteckning enligt 3
kap. 12 §. Var han vid mottagandet
ej berättigad, skall bolaget likväl
anses ha fullgjort sin skyldighet.
Detta gäller dock ej, om bolaget eller
värdepapperscentralen hade
kännedom om att företrädesrätten
eller aktien registrerades för annan
än den rätte mottagaren eller åsidosatt
den aktsamhet sorn efter omständigheterna
skäligen bort iakttas
och ej heller om mottagaren var
omyndig eller hade en förvaltare
enligt föräldrabalken med ett uppdrag
som omfattar denna angelägenhet.
Den för vilken företrädesrätt
att delta i en emission skall registreras
enligt detta stycke skall genast
av värdepapperscentralen underrättas
om i vilken omfattning företrädesrätt
krävs för varje ny aktie.

1989/90:LU5

Bilaga 1

“Senaste lydelse 1988:1279.

52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

Beslut om nyemission skall anmälas
för registrering inom sex månader
från beslutet, om det ej förfallit
enligt 10 §. Hinder mot registrering
föreligger, om ej

1. full betalning enligt registret
erlagts för alla de i det förut registrerade
aktiekapitalet ingående aktierna,

2. det sammanlagda nominella
beloppet av tecknade och tilldelade
nya aktier efter avdrag för aktier
som förklarats förverkade och ej
övertagits av annan (ökningen av
aktiekapitalet) uppgår till belopp
som avses i 10 §,

3. hälften av det belopp som betalas
med pengar för de i den registrerade
kapitalökningen ingående
aktierna har inbetalats,

4. all apportegendom enligt beslutet
om nyemission är tillförd bolaget,

5. yttrande företes från auktoriserad
eller godkänd revisor av vilket
framgår att 3 och 4 iakttagits, att
apportegendomen icke åsatts högre
värde än det verkliga värdet för bolaget
och att egendomen är eller kan
antagas bli till nytta för bolagets
verksamhet.

Beslut om nyemission skall anmälas
för registrering inom sex månader
från beslutet, om det ej förfallit
enligt 10 §. Hinder mot registrering
föreligger, om ej

1. full betalning enligt registret
erlagts för alla de i det förut registrerade
aktiekapitalet ingående aktierna,

2. det sammanlagda nominella
beloppet av tecknade och tilldelade
nya aktier efter avdrag för aktier
som förklarats förverkade och ej
övertagits av annan (ökningen av
aktiekapitalet) uppgår till belopp
som avses i 10 §,

3. hälften av det belopp som betalas
med pengar för de i den registrerade
kapitalökningen ingående
aktierna har inbetalats,

4. all apportegendom enligt beslutet
om nyemission är tillförd bolaget,

5. yttrande företes från auktoriserad
eller godkänd revisor av vilket
framgår att 3 och 4 iakttagits, att
apportegendomen icke åsatts högre
värde än det verkliga värdet för bolaget
och att egendomen är eller kan
antagas bli till nytta för bolagets
verksamhet; yttrandet från revisor
om att 3 har iakttagits får i avstämningsbolag
ersättas av en försäkran
från värdepapperscentralen om att
så har skett.

Vid kontantemission i bolag vars bundna egna kapital före emissionen
understiger en miljon kronor skall, i stället för vad som föreskrives i första
stycket 3 och 5, hela det belopp, som skall betalas för aktierna, erläggas
genom insättning på bankräkning som bolaget öppnat hos svenskt bankinstitut
och intyg från bankinstitutet om att beloppet betalats företes i
registreringsärendet.

Genom registreringen fastställes ökningen av aktiekapitalet till belopp
som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet icke gjorts inom den i första
stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande
beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering, gäller vad i

10 § sägs.

Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. Aktier som förklarats
förverkade och ej övertagits av annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna
medför rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om
emission. Beslutet får dock ej innebära att sådan rätt inträder senare än för
räkenskapsåret efter det under vilket aktierna skolat till fullo betalas.

1989/90:LU5

Bilaga 1

53

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För aktie som tecknats vid kontantemission
skall, om ej annat
följer av 12 § andra stycket, full betalning
erläggas inom sex månader
från registreringen av nyemissionen.
Senast en månad efter utgången
av denna tid skall bolaget
för registrering anmäla hur många
av de i den registrerade kapitalökningen
ingående aktierna som blivit
till fullo betalda. Anmälningen
skall bestyrkas av auktoriserad eller
godkänd revisor.

För aktie som tecknats vid kontantemission
skall, om ej annat
följer av 12 § andra stycket, full betalning
erläggas inom sex månader
från registreringen av nyemissionen.
Senast en månad efter utgången
av denna tid skall bolaget
för registrering anmäla hur många
av de i den registrerade kapitalökningen
ingående aktierna som blivit
till fullo betalda. Anmälningen
skall bestyrkas av auktoriserad eller
godkänd revisor eller, i avstämningsbolag,
av värdepapperscentralen.

Har ej enligt första stycket anmälts att full betalning erlagts för aktierna,
skall registreringsmyndigheten efter bolagets hörande registrera dels att
aktiekapitalet nedsatts med sammanlagda nominella beloppet av de ej
betalda aktierna, dels, om det fordras, att bolagsordningens bestämmelse
om aktiekapitalet ändrats. De aktier som ej betalats blir ogiltiga när
nedsättningen registrerats.

Har vid fondemission behörigt
anspråk på ny aktie ej framställts
inom fem år från registreringen av
beslutet om fondemission, kan den
berättigade anmanas att vid äventyr
av aktiens förlust taga ut aktien.
Anmaningen skall sändas till den
berättigade, om hans namn och adress
är kända för bolaget. I annat
fall skall anmaningen kungöras i
Post- och Inrikes Tidningar och
den eller de ortstidningar som styrelsen
bestämmer. Inkommer ej anmälan
inom ett år från anmaningen,
kan den nya aktien säljas genom
fondkommissionär för den berättigades
räkning. Denne har därefter
endast rätt att mot företeende av aktiebrev
eller avlämnande av delbevis
utfå det vid försäljning influtna
beloppet med avdrag för kostnaderna
för anmaningen och försäljningen.
Belopp som ej lyfts inom
fyra år från försäljningen tillfaller
bolaget.

Har vid fondemission behörigt
anspråk på ny aktie ej framställts
inom fem år från registreringen av
beslutet om fondemission, kan den
berättigade anmanas att vid äventyr
av aktiens förlust taga ut aktien.
Anmaningen skall sändas till den
berättigade, om hans namn och adress
är kända för bolaget. I annat
fall skall anmaningen kungöras i
Post- och Inrikes Tidningar och
den eller de ortstidningar som styrelsen
bestämmer. Inkommer ej anmälan
inom ett år från anmaningen,
kan den nya aktien säljas genom
fondkommissionär för den berättigades
räkning. Denne är därefter
endast om han visar upp aktiebrev
eller avlämnar delbevis eller på annat
sätt styrker sin rätt berättigad
att utfå det vid försäljning influtna
beloppet med avdrag för kostnaderna
för anmaningen och försäljningen.
Belopp som ej lyfts inom fyra år
från försäljningen tillfaller bolaget.

1989/90:LU5

Bilaga 1

5 Senaste lydelse 1977:709.

54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §6

Aktiebolag kan mot vederlag utge konvertibla skuldebrev eller skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning. Sådana skuldebrev skall
ställas till innehavaren eller till viss man eller order.

Konvertibla skuldebrev skall innehålla utfästelse från bolaget om att
borgenär har rätt att helt eller delvis utbyta sin fordran enligt skuldebreven
mot aktier i bolaget. Skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning
skall ge borgenär rätt att teckna aktier i bolaget mot betalning i pengar.

Villkoren för utbyte eller nyteckning av aktier skall bestämmas så att
utbyte eller nyteckning kan ske utan att bolagsordningen ändras. Vederlaget
för konvertibelt skuldebrev får ej understiga det nominella beloppet på
aktie som utlämnas vid utbyte, om ej mellanskillnaden täckes genom
kontant betalning vid utbytet.

Optionsrätt till nyteckning kan knytas till optionsbevis fogade vid skuldebreven.
Borgenär får skilja optionsbevis från skuldebrev och förfoga
över beviset särskilt, om ej i skuldebrevet föreskrives att beviset får avskiljas
först efter viss tid.

I fråga om aktiebolag, som enligt lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden
utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till sådana bolag
gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen
(1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m.

Av aktiekonlolagen (1989:000)
framgår att utfästelser som avses i
ovan angivna skuldebrev och optionsbevis
kan registreras enligt den
lagen och att skuldebrev eller optionsbevis
inte får utfärdas om registrering
skall ske. I sådana fall
gäller bestämmelserna i detta kapitel
i tillämpliga delar.

10§

Bestämmelserna i 4 kap. 3 § om Bestämmelserna i 4 kap. 3 § om

emissionsbevis äger motsvarande emissionsbevis och om aktieägares

tillämpning vid emission enligt det- rätt att utöva företrädesrätt att delta

ta kapitel. i emission äger motsvarande

tillämpning vid emission enligt detta
kapitel.

14 §

Senast tre månader efter det att tiden för utbyte eller nyteckning av
aktier utgått skall styrelsen för registrering anmäla hur många aktier som
utgivits i utbyte eller som nytecknats och till fullo betalats. Om utbytestiden
eller teckningstiden är längre än ett år, skall anmälan göras senast tre
månader efter utgången av varje räkenskapsår under vilket utbyte eller
nyteckning har skett.

Hinder mot registrering förelig- Hinder mot registrering föreligger,
om ej yttrande företes från auk- ger, om ej yttrande företes från auktoriserad
eller godkänd revisor av toriserad eller godkänd revisor el -

1989/90:LU5

Bilaga 1

6 Senaste lydelse 1987:465.

55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vilket framgår att bolaget på grund
av emissionen tillförts vederlag till
ett värde motsvarande minst sammanlagda
beloppet av de aktier
som utgivits i utbyte eller, vid nyteckning,
att aktierna till fullo betalats.

ler, i avstämningsbolag, från värdepapperscentralen
av vilket framgår
att bolaget på grund av emissionen
tillförts vederlag till ett värde motsvarande
minst sammanlagda beloppet
av de aktier som utgivits i
utbyte eller, vid nyteckning, att aktierna
till fullo betalats.

Genom registreringen är aktiekapitalet ökat med sammanlagda nominella
beloppet av de anmälda aktierna.

11 kap.

9 §7

I förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om sådana för
bedömningen av bolagets verksamhetsresultat och ställning viktiga förhållanden,
för vilka redovisning ej skall lämnas i resultaträkning eller balansräkning,
dels om händelser av väsentlig betydelse för bolaget, som inträffat
under räkenskapsåret eller efter dettas slut.

I förvaltningsberättelsen skall anges
medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer med angivande
tillika av medelantalet för
varje arbetsställe med mer än tjugo
anställda. Vidare skall anges sammanlagda
beloppet av räkenskapsårets
löner och ersättningar dels till
styrelsen och verkställande direktör,
dels till övriga anställda. Tantiem
och därmed jämställd ersättning
till styrelsen och verkställande
direktör skall anges särskilt. Har
bolaget anställda i flera länder,
skall löner och ersättningar anges
särskilt för varje land jämte uppgift
om medelantalet anställda i respektive
land.

I förvaltningsberättelsen skall anges
medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer med angivande
tillika av medelantalet för
varje arbetsställe med mer än tjugo
anställda. Vidare skall anges sammanlagda
beloppet av räkenskapsårets
löner och ersättningar dels till
styrelsen och verkställande direktör,
dels till övriga anställda. Tantiem
och därmed jämställd ersättning
till styrelsen och verkställande
direktör skall anges särskilt. Har
bolaget anställda i flera länder,
skall löner och ersättningar anges
särskilt för vaije land jämte uppgift
om medelantalet anställda i respektive
land. Då medelantalet anställda
anges skall uppgift även lämnas
om fördelningen mellan kvinnor och
män.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträffande
bolagets vinst eller förlust.

Ett aktiebolag som enligt 10 kap. 3 § andra stycket är skyldigt att ha
auktoriserad revisor skall till förvaltningsberättelsen foga en finansieringsanalys.
I finansieringsanalysen skall redovisas bolagets finansiering och
kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.

1989/90:LU5

Bilaga 1

7 Senaste lydelse 1980:1104.

56

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14

1

Prövas tvist om inlösen enligt 9 §
av skiljemän eller domstol och är
det ostridigt mellan parterna att
lösningsrätt föreligger eller förklaras
i lagakraftvunnen dom att sådan
rätt är för handen utan att lösenbeloppet
samtidigt fastställes, är
aktieägarna skyldiga att till moderbolaget
överlämna sina aktiebrev
med påskrift om överlåtelse om
moderbolaget ställer av skiljemännen
eller, om tvisten är anhängig
vid domstol, av domstolen
godkänd säkerhet för kommande
lösenbelopp jämte ränta.

kap.

1§«

Prövas tvist om inlösen enligt 9 §
av skiljemän eller domstol och är
det ostridigt mellan parterna att
lösningsrätt föreligger eller förklaras
i lagakraftvunnen dom att sådan
rätt är för handen utan att lösenbeloppet
samtidigt fastställes, är
aktieägarna skyldiga att till moderbolaget
överlämna sina aktiebrev
med påskrift om överlåtelse eller,
när fråga är om aktier i avstämningsbolag,
att låta moderbolaget
registreras som ägare till aktierna
enligt bestämmelserna i aktiekontolagen
(1989:000), allt under förutsättning
att moderbolaget ställer av
skiljemännen eller, om tvisten är
anhängig vid domstol, av domstolen
godkänd säkerhet för kommande
lösenbelopp jämte ränta.

Aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det
säkerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till betalning.

12 §9

Har fastställt lösenbelopp erbjudits
aktieägare utan att denne överlämnat
sina aktiebrev, skall moderbolaget
utan dröjsmål nedsätta lösenbeloppet
enligt lagen (1927:56)
om nedsättning av pengar hos myndighet.
Därvid får förbehåll om rätt
att återtaga det nedsatta beloppet ej
göras.

Har fastställt lösenbelopp erbjudits
aktieägare utan att denne överlämnat
sina aktiebrev eller, i fråga
om avstämningsbolag, låtit moderbolaget
registreras som ägare, skall
moderbolaget utan dröjsmål nedsätta
lösenbeloppet enligt lagen
(1927:56) om nedsättning av pengar
hos myndighet. Därvid får förbehåll
om rätt att återtaga det nedsatta
beloppet ej göras.

Har säkerhet ställts enligt 11 § eller
nedsättning skett enligt 12 §, är
moderbolaget ägare till aktierna.
Innan aktiebreven överlämnats till
moderbolaget medför breven i sådant
fall endast rätt för innehavaren
att mot överlämnande av
breven till moderbolaget eller läns -

Har säkerhet ställts enligt 11 § eller
nedsättning skett enligt 12 §, är
moderbolaget ägare till aktierna.
Innan aktiebreven i ett dotterbolag
som inte är avstämningsbolag överlämnats
till moderbolaget medför
breven i sådant fall endast rätt för
innehavaren att mot överlämnande

1989/90:LU5

Bilaga 1

8 Senaste lydelse 1984:342.

9 Senaste lydelse 1981:458.

10 Senaste lydelse 1981:458.

57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

styrelsen få ut lösenbeloppet jämte av breven till moderbolaget ellerränta.
länsstyrelsen få ut lösenbeloppet

jämte ränta.

Har aktiebrev ej överlämnats inom en månad från det moderbolaget
blivit ägare till aktien, kan nytt till moderbolaget ställt aktiebrev utfärdas.
Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift att det ersätter äldre brev.
Överlämnas därefter det äldre aktiebrevet till moderbolaget, skall brevet
överlämnas till dotterbolaget för att makuleras.

Aktier i avstämningsbolag skall i
fall som avses i första stycket första
meningen på begäran av moderbolaget
registreras med detta som ägare
enligt bestämmelserna i aktiekontolagen
(1989:000).

17 kap.

3 §

Vid emission enligt 5 kap. skall iakttagas att förhållandet mellan antalet
bundna och antalet fria aktier ej ändras i strid mot förbehållet, om den i
emissionsvillkoren medgivna utbytes- eller teckningsrätten skulle utnyttjas
till fullo.

Emissionskursen, utbyteskursen eller kursen vid nyteckning får bestämmas
högre i fråga om skuldebrev där utbytes- eller teckningsrätten avser fri
aktie än i fråga om annat skuldebrev.

Vid utbyte eller nyteckning utfärdas bundna och fria aktier i enlighet
med vad som angives i skuldebrevet eller optionsbeviset. Den som endast
har rätt att förvärva fri aktie får ej tilldelas bunden aktie.

Bestämmelserna i denna paragraf
tillämpas även på utfästelser som
avses i 5 kap. 1 § sjätte stycket.

7§

Bolagsstämmobeslut varigenom i bolagsordningen intages förbehåll enligt
1 § fattas enligt 9 kap. 14 § första stycket. Efter registrering av beslutet
skall styrelsen genast verkställa detta.

Avser förbehållet ej samtliga aktier, skall styrelsen inför notarius publicus
bestämma vilka aktier som skall vara bundna och vilka som skall vara
fria. Tillhör aktie vid tiden då registreringen av bolagsstämmobeslutet
kungöres någon, som på grund av förbehållet icke får förvärva bunden
aktie, är aktien fri, om ägaren ej genom överlåtelse förvärvat den med
vetskap om beslutet. Har ägarna av övriga aktier ej kommit överens om
annat, skall genom lottning bestämmas vilka övriga aktier som skall vara
fria. För vad sålunda bestämts skall skriftlig redogörelse upprättas och
bestyrkas av notarius publicus.

Styrelsen skall utan dröjsmål ge- Styrelsen i aktiebolag som inte är
nom anmaning till aktieägarna på avstämningsbolag skall utan dröjssätt
som i 9 kap. 9 § andra stycket mål genom anmaning till aktieägar föreskrives

i fråga om kallelse till na på sätt som i 9 kap. 9 § andra

bolagsstämma infordra breven pä stycket föreskrives i fråga om kalde
aktier som skall vara bundna. leise till bolagsstämma infordra

Genom styrelsens försorg skall på breven på de aktier som skall vara

1989/90:LU5

Bilaga 1

58

Nuvarande lydelse

dessa aktiebrev göras påskrift om
att aktierna är bundna och i aktieboken
för varje aktie anmärkas om
aktien är bunden eller fri. Om den
aktieägare som senast antecknats i
aktieboken på grund av förbehållet
ej kan förvärva bunden aktie, får
påskrift på brevet ej ske utan att i
aktieboken införes sådan ägare till
aktien som kan förvärva bunden
aktie utan hinder av förbehållet.

19

1

Till böter eller fängelse i högst ett
år dömes den som

1. uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att enligt denna lag
föra aktiebok, aktiebrevsregister,
förteckning enligt 3 kap. 12 § eller
hålla aktiebok tillgänglig,

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter

mot 3 kap. 12 § tredje stycket,
8 kap. 8 § andra stycket andra
meningen eller 9 § första stycket
andra eller tredje meningen,

3. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
bryter mot 12 kap. 7 eller

9§,

4. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 17 kap. 4 § första
eller andra stycket, 7 § tredje stycket
eller 9 §,

5. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 4 kap. 5 § andra
stycket eller 5 kap. 4 § andra stycket
såvitt dessa lagrum rör förbehåll
enligt 17 kap. 1 §.

Föreslagen lydelse

bundna. Genom styrelsens försorg
skall på dessa aktiebrev göras påskrift
om att aktierna är bundna
och i aktieboken för vaije aktie anmärkas
om aktien är bunden eller
fri. Om den aktieägare som senast
antecknats i aktieboken på
grund av förbehållet ej kan förvärva
bunden aktie, får påskrift på
brevet ej ske utan att i aktieboken
införes sådan ägare till aktien som
kan förvärva bunden aktie utan
hinder av förbehållet.

I fråga om avstämningsbolag gäller
i stället för bestämmelserna i
tredje stycket följande. Om en aktie
skall vara bunden skall styrelsen genom
ett kontoförande institut som
avses i aktiekontolagen (1989:000)
låta registrera detta förhållande på
aktiekonto enligt sistnämnda lag.
Genom styrelsens försorg skall i aktieboken
för varje aktie anmärkas
om aktien är bunden eller fri.

kap.

§“

Till böter eller fängelse i högst ett
år dömes den som

1. uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att enligt denna lag
föra aktiebok, förteckning enligt 3
kap. 12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 3 kap. 12 § tredje
stycket, 8 kap. 8 § andra stycket
andra meningen eller 9 § första
stycket andra eller tredje meningen,

3. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
bryter mot 12 kap. 7 eller

9§,

4. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 17 kap. 4 § första
eller andra stycket, 7 § tredje eller
fjärde stycket eller 9 §,

5. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 4 kap. 5 § andra
stycket eller 5 kap. 4 § andra stycket
såvitt dessa lagrum rör förbehåll
enligt 17 kap. 1 §.

1989/90:LU5

Bilaga 1

59

11 Senaste lydelse 1982:727.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott enligt första
stycket 3 mot 12 kap. 7 § ådömas, om den misstänkte häktats eller erhållit
del av åtal för brott inom fem år från brottet.

I fall som avses i 10 kap. 13 § första stycket skall inte följa ansvar enligt

20 kap. 3 § brottsbalken.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 i fråga om 11 kap. 9 §. I
övrigt träder lagen i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen får
därvid bestämma att lagen skall träda i kraft vid skilda tidpunkter för olika
emittenter och rättigheter.

2. Ett avstämningsförbehåll som införts före ikraftträdandet skall anses
ha det innehåll som anges i 3 kap. 8 § första stycket i dess nya lydelse.

3. Om en aktie i ett avstämningsbolag har utfärdats innan aktiekontolagen
(1989:000) blev tillämplig på bolaget, gäller i fråga om aktien 17 kap.

7 § aktiebolagslagen i dess äldre lydelse till dess aktien har registrerats på
aktiekonto.

4. Bestämmelsen i 3 kap. 11 § i dess äldre lydelse om skyldighet att
bevara uppgifter som avförts ur aktiebrevsregistret skall fortsätta att gälla i
fråga om uppgifter som avförts före ikraftträdandet.

Ett aktiebrevsregister som gäller vid ikraftträdandet skall bevaras i
minst tio år därefter.

1989/90:LU5

Bilaga 1

60

6 Förslag till

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs i fråga om forsäkringsrörelselagen (1982:713)
dels att 3 kap. 9 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 7, 8 och 10—14 §§, 4 kap. 6, 15 och 19 §§, 11 kap. 11 §, 15
kap. 10 — 12 §§, 18 kap. 5 § och 21 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §

Över försäkringsaktiebolagets samtliga aktier och aktieägare skall styrelsen
föra en förteckning (aktiebok). Den skall upprättas omedelbart efter
bolagets bildande. Aktierna skall tas upp i nummerföljd med uppgift om
aktietecknarna. Aktieägarnas postadress och yrke eller titel skall anges.
Finns det aktier av olika slag, skall det av aktieboken framgå till vilket slag
varje aktie hör.

Aktieboken kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem. Den
kan också föras med maskin för automatisk databehandling eller på annat
liknande sätt.

När någon visar upp ett utfardat
aktiebrev och enligt 6 § eller på något
annat sätt styrker sitt förvärv
eller när någon antecknas som aktieägare
på aktiekonto enligt aktiekontolagen
(1989:000) eller när en
aktieägare eller annan behörig person
anmäler någon annan förändring
i de förhållanden som har tagits
upp i aktieboken, skall en anteckning
om aktieägaren eller om
förändringen genast föras in. Dagen
för införandet skall anges, om
dagen inte framgår av något annat
tillgängligt material. Om lösningsrätt
enligt 3 § tillkommer en aktieägare
eller någon annan, får införandet
dock inte göras, förrän det
visat sig att lösningsrätten inte begagnas.

Är sista överlåtelsen på ett aktiebrev tecknad in blanco, skall namnet
sättas ut i överlåtelsen innan införandet sker. Ett aktiebrev som visats upp
skall förses med påskrift om införandet och dagen för detta.

När någon visar upp ett utfardat
aktiebrev och enligt 6 § eller på något
annat sätt styrker sitt förvärv
eller när en aktieägare eller annan
behörig person anmäler någon annan
förändring i de förhållanden
som har tagits upp i aktieboken,
skall en anteckning om aktieägaren
eller om förändringen genast förås
in. Dagen för införandet skall anges,
om dagen inte framgår av något
annat tillgängligt material. Om
lösningsrätt enligt 3 § tillkommer
en aktiägare eller någon annan, får
införandet dock inte göras, förrän
det visat sig att lösningsrätten inte
begagnas.

8 §'

I bolagsordningen kan förbehåll
tas in om att den som på en fastställd
avstämningsdag är införd i
aktieboken eller i en förteckning
enligt 12 § skall anses behörig att ta

I bolagsordningen kan förbehåll
tas in om att den som på en fastställd
avstämningsdag är införd i
aktieboken eller i en förteckning
enligt 12 § skall anses behörig att ta

1989/90:LU5

Bilaga 1

' Senaste lydelse 1987:643.

61

Nuvarande lydelse

emot utdelning, emissionsbevis
och, vid fondemission, brev på ny
aktie som tillkommer en aktieägare.
Om förbehållet fors in genom en
ändring av bolagsordningen, skall
styrelsen när ändringen har stadfästs
fastställa från vilken dag förbehållet
skall tillämpas och för registrering
anmäla detta samtidigt
som den anmäler bolagsstämmans
beslut för registrering.

Ett försäkringsaktiebolag som
har ett sådant förbehåll (avstämningsförbehåll)
i sin bolagsordning
kallas i denna lag avstämningsbolag.

För avstämningsbolag skall Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag
(värdepapperscentralen) fullgöra
uppgifterna att

1. föra aktieboken, aktiebrevsregistret
och förteckningen enligt

12 §,

2. pröva frågor om införande av
aktieägarna i aktieboken,

3. svara för utskriften av aktieboken
och sammanställningen av uppgifterna
enligt 7 § lagen (1987:623)
om förenklad aktiehantering,

4. stämma av aktieboken och förteckningen
enligt 12 §,

5. sända ut aktiebreven, utdelningen
och emissionsbevisen,

6. svara för utbyten av aktiebreven
och de därmed sammanhängande
åtgärderna och

7. vidia åtgärder enligt 4 kap.
19 § i fråga om aktier som inte är
uttagna.

Föreslagen lydelse

emot utdelning och, vid fondemission,
ny aktie som tillkommer en
aktieägare samt att utöva en aktieägares
företrädesrätt att delta i en
emission. Om förbehållet förs in genom
en ändring av bolagsordningen,
skall styrelsen när ändringen
har stadfästs fastställa från vilken
dag förbehållet skall tillämpas och
för registrering anmäla detta samtidigt
som den anmäler bolagsstämmans
beslut för registrering.

Ett försäkringsaktiebolag som
har ett sådant förbehåll (avstämningsförbehåll)
i sin bolagsordning
kallas i denna lag avstämningsbolag.
Av.aktiekontolagen (1989:000)
framgår att aktiebrev, emissionsbevis
eller interimsbevis inte får utfördas
i sådana bolag.

För avstämningsbolag skall utöver
vad som anges i aktiekontolagen
Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag (värdepapperscentralen)
fullgöra uppgifterna att

1. föra aktieboken och förteckningen
enligt 12 §,

2. pröva frågor om införande av
aktieägarna i aktieboken,

3. svara för utskriften av aktieboken,

4. stämma av aktieboken och förteckningen
enligt 12 §,

5. sända ut utdelningen och

6. vidta åtgärder enligt 4 kap.
19 § i fråga om aktier som inte är
uttagna.

Ett beslut om ändring av bolagsordningen
varigenom avstämningsförbehållet
tas bort blir giltigt endast
om de som innehar panträtt i bolagets
aktier skriftligen har samtyckt
till beslutet.

1989/90:LU5

Bilaga 1

62

Föreslagen lydelse

10 §2

Nuvarande lydelse

I avstämningsbolag förs aktieägarna
in i aktieboken med uppgift
om personnummer eller annat
identifieringsnummer samt postadress.
För varje ägare anges det
antal aktier av olika slag som denne
äger. I stället för aktienumret anges
aktiebrevets ordningsnummer. Aktieboken
förs med maskin för automatisk
databehandling eller på något
annat liknande sätt.

Har aktier i ett avstämningsbolag
lämnats till förvaltning hos en bank
eller en fondkommissionär, som är
auktoriserad som förvaltare av aktier,
kan istället för aktieägaren
banken eller fondkommissionären
föras in i aktiebrevet och i aktieboken.
Är aktierna i ett avstämningsbolag
föremål för handel vid en utländsk
fondbörs, kan, efter särskilt
tillstånd, i bolagets aktiebrev och
aktiebok, i stället för en aktieägare
som är bosatt utomlands, föras in
den som fått uppdrag att i utlandet
förvalta hans aktier.

I aktiebrevet och i aktieboken
skall anmärkas att aktien innehas
för någon annans räkning. Detsamma
gäller emissionsbevis som utfärdas
på grund avförvaltarregistrerad
aktie och som är ställt till viss man.
Beträffande förvaltaren antecknas i
aktieboken samma uppgifter som
enligt första stycket skall föras in
om aktieägaren.

För rätt till registrering som förvaltare
krävs utöver vad som sägs i
andra stycket att förvaltaren uppfyller
de villkor som gäller för införande
av ägaren i aktieboken. Om
auktorisation och tillstånd enligt
denna paragraf, om förvaltares åligganden
samt om skyldighet för bolaget
och värdepapperscentralen att
för var och en hålla tillgänglig en
sammanställning av uppgifter från
förvaltare om de aktieägare, som
har mer än femhundra aktier i bolaget
registrerade i förvaltares namn,

I avstämningsbolag förs aktieägarna
in i aktieboken med uppgift
om personnummer eller annat
identifieringsnummer samt postadress.
För varje ägare anges det
antal aktier av olika slag som denne
äger. Aktieboken förs med maskin
för automatisk databehandling eller
på något annat liknande sätt.

Har aktier i ett avstämningsbolag
lämnats till förvaltning hos en bank
eller en fondkommissionär, som är
auktoriserad som förvaltare av aktier,
kan i stället för aktieägaren
banken eller fondkommissionären
föras in i aktieboken. Är aktierna i
ett avstämningsbolag föremål för
handel vid en utländsk fondbörs,
kan, efter särskilt tillstånd, i bolagets
aktiebok, i stället för en aktieägare
som är bosatt utomlands, föras
in den som fått uppdrag att i
utlandet förvalta hans aktier.

I aktieboken skall anmärkas att
aktien innehas för någon annans
räkning. Beträffande förvaltaren
antecknas i aktieboken samma
uppgifter som enligt första stycket
skall föras in om aktieägaren.

För rätt till registrering som förvaltare
krävs utöver vad som sägs i
andra stycket att förvaltaren uppfyller
de villkor som gäller för införande
av ägaren i aktieboken. I aktiekontolagen
(1989:000) finns bestämmelser
om auktorisation och
tillstånd enligt denna paragraf, om
förvaltares åligganden, om skyldighet
för bolaget och värdepapperscentralen
att för var och en hålla
tillgänglig en sammanställning av
uppgifter från förvaltare om de aktieägare,
som har mer än femhund -

2 Senaste lydelse 1987:643.

1989/90:LU5

Bilaga 1

63

5 Riksdagen 1989/90. 8 sami. Nr 5

Nuvarande lydelse

finns bestämmelser i lagen (1987:
623) om förenklad aktiehantering.

Har ett avstämningsförbehåll
förts in genom en ändring av bolagsordningen
och har ett aktiebrev
som dessförinnan utfärdats inte
lämnats in för utbyte mot ett nytt
brev, får uppgifter om aktien i den
tidigare aktieboken föras över till
en sådan aktiebok som avses i 10 §
första stycket. Därvid skall anges
att aktiebrevet inte avlämnats. Sker
ingen överföring, gäller den äldre
aktieboken fortfarande i fråga om
denna aktie.

Utöver aktiebok skall i avstämningsbolag
föras ett aktiebrevsregister.
Registret tar i löpande nummerföljd
upp de aktiebrev som utfördas
med uppgift om dagen för utfärdandet,
antalet aktier och aktieslag
samt ägarens eller, i de fall som avses
i 10 § andra stycket, förvaltarens
identifieringsnummer i aktieboken.
När ett nytt aktiebrev utfärdas i stället
för ett äldre, görs i registret en
hänvisning till det äldre brevets ordningsnummer.
För del sistnämnda
brevet antecknas att det har makulerats.

1 avstämningsbolag skall de uppgifter
som avförts ur aktiebok,
aktiebrevsregistret eller förteckningen
enligt 12 § bevaras i minst
tio år. En aktiebok, som ett sådant
bolag tidigare har fört, skall bevaras
i minst tio år efter det att uppgifterna
beträffande bolagets samtliga
aktier har förts in i den aktiebok
som avses i 10 § första stycket.

12

1 avstämningsbolag skall i en särskild
förteckning på begäran tas
upp den som med skriftlig handling
visar att han till följd av uppdrag

Föreslagen lydelse

ra aktier i bolaget registrerade i
förvaltares namn samt om tillfällig
införing i aktieboken av ägaren till
förvaltarregistrerade aktier.

§

Har ett avstämningsförbehåll
förts in genom en ändring av bolagsordningen
och har ett aktiebrev
som dessförinnan utfärdats inte visats
upp enligt 5 § lagen (1989:000)
om införande av aktiekontolagen
(1989:000), får uppgifter om aktien
i den tidigare aktieboken föras över
till en sådan aktiebok som avses i

10 § första stycket. Därvid skall anges
att aktiebrevet inte avlämnats.
Sker ingen överföring, gäller den
äldre aktieboken fortfarande i fråga
om denna aktie.

I avstämningsbolag skall de uppgifter
som avförts ur aktiebok eller
förteckningen enligt 12 § bevaras i
minst tio år. En aktiebok, som ett
sådant bolag tidigare har fört, skall
bevaras i minst tio år efter det att
uppgifterna beträffande bolagets
samtliga aktier har förts in i den
aktiebok som avses i 10 § första
stycket.

§3

1 avstämningsbolag skall i en särskild
förteckning på begäran tas
upp den som med skriftlig handling
eller genom uppgift på aktiekonto

1989/90:LU5

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1988:1281.

64

Föreslagen lydelse

som avses i aktiekontolagen (1989:
000) visar att han till följd av uppdrag
eller pantsättning eller på
grund av villkor i testamente eller
gåvobrev har rätt att i stället för
den aktieägare som är införd i
aktieboken lyfta utdelning och, vid
fondemission, ta emot en ny aktie
samt att utöva företrädesrätt att delta
i en emission. Detsamma gäller
förmyndare, god man eller förvaltare
för en aktieägare eller vid konkurs
konkursförvaltaren eller vid
utmätning, kvarstad eller betalningssäkring
avseende aktier kronofogdemyndigheten.

I förteckningen skall för den som skall tas upp i denna enligt första
stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket skall
föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå

den rätt som tillkommer honom. En sådan förteckning skal! avföras, när

det visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtycke
av den som berörs av de förhållanden som har antecknats i förteckningen.

13 §

Aktiebok skall på den ort där styrelsen har sitt säte hållas tillgänglig för
alla. Förs aktiebok med maskin för automatisk databehandling eller på
något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på
begäran tillhandahållas hos bolaget på denna ort och, i fråga om avstämningsbolag,
även hos värdepapperscentralen. Utskriften får inte vara äldre
än sex månader. Alla har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en
sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstämningsbolag
får dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla någon uppgift
om de aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

Aktiebok skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämman. Förs
aktieboken med maskin för automatisk databehandling eller på något
annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av hela aktieboken avseende
förhållandena tio dagar före bolagsstämman hållas tillgänglig vid stämman.

I utskriften tas i alfabetisk ord- I utskriften tas i alfabetisk ordning
upp aktieägarna och de förval- ning upp aktieägarna och de förvaltare
som avses i 10 § andra stycket, tare som avses i 10 § andra stycket.

Aktiebrevens nummer behöver inte
anges.

14 §

Den till vilken en aktie har övergått får inte, innan han förts in i
aktieboken, utöva en aktieägares rätt i bolaget. Detta gäller dock inte
sådan rätt som uppkommit ur en aktie och som utövas mot uppvisande
eller avlämnande av ett aktiebrev, en kupong eller något annat särskilt
bevis som ges ut av bolaget.

Ägaren till en aktie för vilken ak- Ägaren till en aktie för vilken ak -

Nuvarande lydelse

eller pantsättning eller på grund av
villkor i testamente eller gåvobrev
har rätt att i stället för den aktieägare
som är införd i aktieboken lyfta
utdelning och ta emot emissionsbevis
och, vid fondemission, brev på
en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare,
god man eller förvaltare
för en aktieägare eller vid konkurs
konkursförvaltaren eller vid utmätning,
kvarstad eller betalningssäkring
avseende aktier kronofogdemyndigheten.

1989/90:LU5

Bilaga 1

65

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tiebrev har utfärdats innan bolaget
blivit ett avstämningsbolag, kan
inte när det gäller därefter beslutad
utdelning eller emission erhålla utdelning,
emissionsbevis eller, vid
fondemission, brev på en ny aktie
förrän han har avlämnat aktiebrevet
för utbyte mot ett nytt sådant
och införande i aktieboken har
gjorts enligt 10 §. Innan detta har
skett är 12 § inte tillämplig.

tiebrev har utfärdats innan aktiekontolagen
(1989:000) har blivit tillämplig
på bolaget, kan inte när det
gäller därefter beslutad utdelning
eller emission erhålla utdelning,
rätt att utöva aktieägares företrädesrätt
att delta i emission eller, vid
fondemission, en ny aktie förrän
anteckning på ett aktiekonto har
skett enligt 5 § lagen (1989:000) om

införande av aktiekontolagen

(1989: 000) och införande i aktieboken
har gjorts enligt 10 §. Innan
detta har skett är 12 § inte tillämplig.

Om en aktie ägs av flera, kan de endast genom en gemensam företrädare

utöva den rätt i bolaget som en aktieägare har.

4 kap.

6 §4

De aktieägare som har företrädesrätt
att delta i en emission har
rätt att för varje aktie få ett särskilt
emissionsbevis (vid nyemission
teckningsrättsbevis och vid fondemission
delbevis). Om bolaget inte
är ett avstämningsbolag, får de kuponger
som hör till aktiebrevet användas
som emissionsbevis. Används
inte sådana kuponger som
emissionsbevis, skall det i beviset
anges hur många sådana bevis som
skall lämnas för varje ny aktie.

/ bolag som inte är avstämningsbolag
har aktieägare med företrädesrätt
att delta i en emission rätt
att för varje aktie få ett särskilt
emissionsbevis (vid nyemission
teckningsrättsbevis och vid fondemission
delbevis). Därvid får de
kuponger som hör till aktiebrevet
användas som emissionsbevis. Används
inte sådana kuponger som
emissionsbevis, skall det i beviset
anges hur många sådana bevis som
skall lämnas för varje ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett
bolag som inte är ett avstämningsbolag, skall anteckning härom göras på
det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte kuponger används
som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emissionsbevisen
och, vid fondemission,
breven på nya aktier som tillkommer
aktieägare genast sändas i rekommenderat
brev eller på annat
betryggande sätt till dem som på
avstämningsdagen är införda i
aktieboken eller i förteckningen enligt
3 kap. 12 §. Om dessa inte var
berättigade att ta emot handlingarna
skall bolaget ändå anses ha fullgjort
sin skyldighet. Detta gäller
dock inte om bolaget eller värde -

I avstämningsbolag skall aktieägares
rätt att utöva företrädesrätt
att della i emission och, vid fondemission,
ny aktie som tillkommer
aktieägaren registreras enligt aktiekontolagen
(1989:000) för dtm som
på avstämningsdagen är införda i
aktieboken eller i förteckningen enligt
3 kap. 12 §. Om dessa inte var
berättigade skall bolaget ändå anses
ha fullgjort sin skyldighet. Detta
gäller dock inte om bolaget eller
värdepapperscentralen kände till

1989/90:LU5

Bilaga 1

4 Senaste lydelse 1988:1281.

66

Nuvarande lydelse

papperscent ralén kände till att
handlingarna skulle komma i orätta
händer eller om någon av dem har
åsidosatt den aktsamhet som de efter
omständigheterna skäligen bort
iaktta. Bolaget eller värdepapperscentralen
anses inte heller ha fullgjort
sin skyldighet om mottagaren
var omyndig eller hade en förvaltare
enligt föräldrabalken förordnad
att företräda honom i denna angelägenhet.

Föreslagen lydelse

att företrädesrätten eller aktien registrerades
för annan än den rätte
mottagaren eller om någon av dem
har åsidosatt den aktsamhet som de
efter omständigheterna skäligen
bort iaktta. Bolaget eller värdepapperscentralen
anses inte heller ha
fullgjort sin skyldighet om mottagaren
var omyndig eller hade en förvaltare
enligt föräldrabalken förordnad
att företräda honom i denna
angelägenhet. Den för vilken företrädesrätt
att delta i en emission
skall registreras enligt detta stycke
skall genast av värdepapperscentralen
underrättas om i vilken omfattningföreträdesrätt
krävs för varje ny
aktie.

15 §

De aktier som har tecknats vid en
kontantemission skall vara helt betalda
inom sex månader från registreringen
av nyemissionen. Senast
en månad efter utgången av denna
tid skall bolaget för registrering anmäla
hur många av de i den registrerade
kapitalökningen ingående
aktierna som har blivit helt betalda.
Anmälningen skall bestyrkas av en
auktoriserad eller en godkänd revisor.

De aktier som har tecknats vid en
kontantemission skall vara helt betalda
inom sex månader från registreringen
av nyemissionen. Senast
en månad efter utgången av denna
tid skall bolaget för registrering anmäla
hur många av de i den registrerade
kapitalökningen ingående
aktierna som harblivit helt betalda.
Anmälningen skall bestyrkas av en
auktoriserad eller en godkänd revisor
eller, i avstämningsbolag, av
värdepapperscentralen.

Om det enligt första stycket har anmälts att aktierna har helt betalats,
skall försäkringsinspektionen efter bolagets hörande registrera dels att
aktiekapitalet har satts ned med det sammanlagda nominella beloppet av
ej betalda aktier, dels, om det fordras, att bolagsordningens bestämmelser
om aktiekapitalet har ändrats. De aktier som inte har betalats blir ogiltiga
när nedsättningen har registrerats.

19 §

Har vid en fondemission ett behörigt
anspråk på en ny aktie inte
framställts inom fem år från registreringen
av beslutet om fondemissionen,
kan den berättigade anmanas
att ta ut aktien. Han skall därvid
upplysas om att han annars riskerar
att förlora aktien. Anmaningen
skall sändas till den berättigade,
om hans namn och adress är kända
för bolaget. I annat fall skall anmaningen
kungöras i Post- och Inrikes

Har vid en fondemission ett behörigt
anspråk på en ny aktie inte
framställts inom fem år från registreringen
av beslutet om fondemissionen,
kan den berättigade anmanas
att ta ut aktien. Han skall därvid
upplysas om att han annars riskerar
att förlora aktien. Anmaningen
skall sändas till den berättigade,
om hans namn och adress är kända
för bolaget. I annat fall skall anmaningen
kungöras i Post- och Inrikes

1989/90:LU5

Bilaga 1

67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tidningar och den eller de ortstid- Tidningar och den eller de ortstidningar
sorn styrelsen bestämmer, ningar som styrelsen bestämmer.

Inkommer inte anmälan inom ett Inkommer inte anmälan inom ett

år från anmaningen, kan den nya år från anmaningen, kan den nya

aktien säljas genom en fondkom- aktien säljas genom en fondkom missionär

för den berättigades räk- missionär för den berättigades räkning.
Denne har därefter endast ning. Denne är därefter endast om

rätt att mot uppvisande av aktiebrev han visar upp aktiebrev eller av eller

avlämnande av delbevis få ut lämnar delbevis eller på annat sätt

det vid försäljningen influtna be- styrker sin rätt berättigad att få ut

loppet med avdrag för kostnaderna det vid försäljningen influtna be för

anmaningen och försäljningen. loppet med avdrag för kostnaderna

Det belopp som inte har lyfts inom för anmaningen och försäljningen,

fyra år från försäljningen tillfaller Det belopp som inte har lyfts inom

bolaget. fyra år från försäljningen tillfaller

bolaget.

11 kap.

11 §

Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

I förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas om

1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i resultaträkningen eller
i balansräkningen men som är viktiga för att bedöma bolagets verksamhetsresultat
och ställning, samt

2. händelser av väsentlig betydelse för bolaget, som har inträffat under
räkenskapsåret eller efter dettas slut.

I förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet av i Sverige anställda
personer under räkenskapsåret med uppdelning på kontorstjänstemän,
falttjänstemän och övriga anställda. Vidare skall det anges det sammanlagda
beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar i Sverige dels till
styrelsen och verkställande direktören, dels till kontorstjänstemän, dels till
fälttjänstemän, dels till övriga anställda.

Dessutom skall det för fritidsombud och specialombud i Sverige var för
sig anges dels medelantalet under räkenskapsåret, dels ersättningsbeloppet
till dessa.

Har bolaget anställda utomlands, skall medelantalet av dessa under
räkenskapsåret anges samt uppgift lämnas om sammanlagda summan av
löner och ersättningar.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträffande
bolagets vinst eller förlust.

I förvaltningsberättelsen skall anges rörelseresultat för vart och ett av de
fem senaste räkenskapsåren. Upplysningar skall lämnas om bolagets konsolidering
vid utgången av vart och ett av dessa år.

Då medelantalet anställda anges
skall uppgift även lämnas om fördelningen
mellan kvinnor och män.

1989/90:LU5

Bilaga 1

68

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

15 kap.

10 §5

Prövas en tvist om inlösen enligt
8 § av skiljemän eller domstol och
är det ostridigt mellan parterna att
det finns lösningsrätt eller förklaras
det i en lagakraftvunnen dom att
sådan rätt finns utan att lösenbeloppet
samtidigt fastställs, är aktieägarna
skyldiga att till moderbolaget
överlämna sina aktiebrev med
påskrifter om överlåtelsen. Detta
gäller endast om moderbolaget ställer
säkerhet, som godkänts av
skiljemännen eller, om tvisten är
anhängig vid domstol, av domstolen,
för det kommande lösenbeloppet
med ränta.

Prövas en tvist om inlösen enligt

8 § av skiljemän eller domstol och är
det ostridigt mellan parterna att det
finns lösningsrätt eller förklaras det
i en lagakraftvunnen dom att sådan
rätt finns utan att lösenbeloppet
samtidigt fastställs, är aktieägarna
skyldiga att till moderbolaget överlämna
sina aktiebrev med påskrifter
om överlåtelsen eller, när fråga
är om aktier i avstämningsbolag, att
låta moderbolaget registreras som
ägare till aktierna enligt bestämmelserna
■ i aktiekontolagen
(1989:000). Detta gäller endast om
moderbolaget ställer säkerhet, som
godkänts av skiljemännen eller, om
tvisten är anhängig vid domstol, av
domstolen, för det kommande lösenbeloppet
med ränta.

Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det
säkerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till betalning.

Om ett fastställt lösenbelopp har
erbjudits aktieägare utan att dessa
har överlämnat sina aktiebrev,
skall moderbolaget genast sätta ned
lösenbeloppet enligt lagen
(1927:56) om nedsättning av pengar
hos myndighet. Därvid får förbehåll
om rätt att återta det nedsatta
beloppet inte göras.

Om ett fastställt lösenbelopp har
erbjudits aktieägare utan att dessa
har överlämnat sina aktiebrev eller,
i fråga om avstämningsbolag, låtit
moderbolaget registreras som ägare,
skall moderbolaget genast sätta
ned lösenbeloppet enligt lagen
(1927:56) om nedsättning av pengar
hos myndighet. Därvid får förbehåll
om rätt att återta det nedsatta
beloppet inte göras.

Om säkerhet har ställts enligt
10 § eller om nedsättning har skett
enligt 11 §, är moderbolaget ägare
till aktierna. Innan aktiebreven har
överlämnats till moderbolaget
medför breven i sådana fall endast
rätt för innehavaren att mot överlämnande
av breven till moderbolaget
eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet
med ränta.

Om säkerhet har ställts enligt

10 § eller om nedsättning har skett
enligt 11 §, är moderbolaget ägare
till aktierna. Innan aktiebreven i ett
dotterbolag som inte är avstämningsbolag
har överlämnats till moderbolaget
medför breven i sådana
fall endast rätt för innehavaren att
mot överlämnande av breven till
moderbolaget eller länsstyrelsen få
ut lösenbeloppet med ränta.

1989/90: LU5

Bilaga 1

5 Senaste lydelse 1984:343.

69

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har aktiebrevet inte överlämnats inom en månad från det moderbolaget
blivit ägare till aktien, kan det utfärdas ett nytt aktiebrev ställt till moderbolaget.
Det nya aktiebrevet skall innehålla en uppgift om att det ersätter
det äldre brevet. Överlämnas därefter det äldre aktiebrevet till moderbolaget,
skall det överlämnas till dotterbolaget för att makuleras.

Aktier i avstämningsbolag skall i
fall som avses i första stycket första
meningen på begäran av moderbolaget
registreras med detta som ägare
enligt bestämmelserna i aktiekontolagen
(1989:000).

18 kap.

5§

Bolagsstämmobeslut, som innebär att förbehåll enligt 1 § tas in i bolagsordningen,
fattas enligt 9 kap. 14 §. Sedan beslutet har stadfästs och regisrerats,
skall styrelsen genast verkställa detta.

Om förbehållet inte avser samtliga aktier, skall styrelsen inför notarius
publicus bestämma vilka aktier som skall vara bundna och vilka som skall
vara fria. Tillhör en aktie när registreringen av bolagsstämmobeslutet
kungörs någon som på grund av förbehållet inte får förvärva bundna
aktier, är aktien fri, om ägaren inte genom överlåtelse har förvärvat den
med vetskap om beslutet. Har ägarna av övriga aktier inte kommit överens
om något annat, skall det genom lottning bestämmas vilka övriga aktier
som skall vara fria. En skriftlig redogörelse för vad som sålunda bestämts
skall upprättas och bestyrkas av notarius publicus.

Styrelsen skall genast, genom anmaning
till aktieägarna på det sätt
som föreskrivs i 9 kap. 9 § andra
stycket när det gäller kallelse till bolagsstämma,
infordra breven på de
aktier som skall vara bundna. Styrelsen
skall se till att det på dessa
aktiebrev görs en anteckning om att
aktierna är bundna. Vidare skall
styrelsen se till att det i aktieboken
för varje aktie anmärks om aktien
är bunden eller fri. Om den aktieägare
som senast antecknats i aktieboken
på grund av förbehållet inte
kan förvärva bundna aktier, får anteckningen
på brevet inte göras
utan att det i aktieboken införs en
sådan ägare till aktien som får förvärva
bundna aktier utan hinder av
förbehållet.

Styrelsen i aktiebolag som inte är
avstämningsbolag skall genast, genom
anmaning till aktieägarna på
det sätt som föreskrivs i 9 kap. 9 §
andra stycket när det gäller kallelse
till bolagsstämma, infordra breven
på de aktier som skall vara bundna.
Styrelsen skall se till att det på dessa
aktiebrev görs en anteckning om
att aktierna är bundna. Vidare skall
styrelsen se till att det i aktieboken
för varje aktie anmärks om aktien
är bunden eller fri. Om den aktieägare
som senast antecknats i aktieboken
på grund av förbehållet inte
kan förvärva bundna aktier, får anteckningen
på brevet inte göras
utan att det i aktieboken införs en
sådan ägare till aktien som får förvärva
bundna aktier utan hinder av
förbehållet.

I fråga om avstämningsbolag gäller
i stället för bestämmelserna i
tredje stycket följande. Om en aktie
skall vara bunden skall styrelsen genom
ett kontoförande institut som
avses i aktiekontolagen (1989:000)

1989/90:LU5

Bilaga 1

70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

låta registrera detta förhållande på
aktiekonto enligt sistnämnda lag.
Genom styrelsens försorg skall i aktieboken
för varje aktie anmärkas
om aktien är bunden eller fri.

21 kap.

1 §‘

Till böter eller fängelse i högst ett
år döms den som

1. uppsåtligen eller av oaktsamhet
till försäkringsinspektionen
meddelar oriktiga eller vilseledande
uppgifter om sådana omständigheter
som han är skyldig att lämna
uppgift om enligt denna lag,

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att enligt denna lag
föra aktiebok, aktiebrevsregister,
förteckning enligt 3 kap. 12 § eller
hålla aktiebok tillgänglig,

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 3 kap. 12 § tredje
stycket, 7 kap. 20 §, 8 kap. 10 §
andra stycket andra meningen eller

11 § första stycket andra eller tredje
meningen,

4. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
bryter mot 12 kap. 12 §,

5. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 18 kap. 3 § första
eller andra stycket, 5 § tredje stycket
eller 7 §,

6. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 4 kap. 8 § tredje
stycket såvitt detta lagrum rör förbehåll
enligt 18 kap. 1 §.

Till böter eller fängelse i högst ett
år döms den som

1. uppsåtligen eller av oaktsamhet
till försäkringsinspektionen
meddelar oriktiga eller vilseledande
uppgifter om sådana omständigheter
som han är skyldig att lämna
uppgift om enligt denna lag,

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att enligt denna lag
föra aktiebok, förteckning enligt
3 kap. 12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 3 kap. 12 § tredje
stycket, 7 kap. 20 §, 8 kap. 10 §
andra stycket andra meningen eller
11 § första stycket andra eller tredje
meningen,

4. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
bryter mot 12 kap. 12 §,

5. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 18 kap. 3 § första
eller andra stycket, 5 § tredje eller
fjärde stycket eller 7 §,

6. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 4 kap. 8 § tredje
stycket såvitt detta lagrum rör förbehåll
enligt 18 kap. 1 §.

I fall som avses i 10 kap. 14 § första stycket skall inte följa ansvar enligt

20 kap. 3 § brottsbalken.

Den som har åsidosatt vitesföreläggande som avses i 2 § detta kapitel
döms ej till ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet.

Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott enligt första
stycket 4 mot 12 kap. 12 § ådömas, om den misstänkte häktats eller erhållit
del av åtal för brottet inom fem år från brottet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 i fråga om 11 kap. 11 §.
I övrigt träder lagen i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen får
därvid bestämma att lagen skall träda i kraft vid skilda tidpunkter för olika
emittenter och rättigheter.

1989/90: LU5

Bilaga 1

6 Senaste lydelse 1984:1115.

71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Ett avstämningsförbehåll som införts före ikraftträdandet skall anses
ha det innehåll som anges i 3 kap. 8 § första stycket i dess nya lydelse.

3. Om en aktie i ett avstämningsbolag har utfärdats innan aktiekontolagen
(1989:000) blev tillämplig på bolaget, gäller i fråga om aktien 18 kap.

5 § försäkringsrörelselagen i dess äldre lydelse till dess aktien har registrerats
på aktiekonto.

4. Bestämmelsen i 3 kap. 11 § i dess äldre lydelse om skyldighet att
bevara uppgifter som avförts ur aktiebrevsregistret skall fortsätta att gälla i
fråga om uppgifter som avförts före ikraftträdandet.

Ett aktiebrevsregister som gäller vid ikraftträdandet skall bevaras i
minst tio år därefter.

1989/90:LU5

Bilaga 1

72

7 Förslag till

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)

Härigenom föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen (1987:618)
dels att 3 kap. 9 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 7, 8 och 10— 15 §§, 4 kap. 4, 13, 14 och 18 §§, 5 kap. 1, 10
och 14 §§ samt 11 kap. 12 —14 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

7§

Över bankaktiebolagets samtliga aktier och aktieägare skall styrelsen
föra en förteckning (aktiebok). Den skall upprättas omedelbart efter bolagets
bildande. Aktierna skall tas upp i nummerföljd med uppgift om
aktietecknarna. Aktieägarnas postadress och yrke eller titel skall anges.
Finns det aktier av olika slag, skall det av aktieboken framgå till vilket slag
varje aktie hör.

Aktieboken kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem. Den
kan också förås med hjälp av automatisk databehandling eller på annat
liknande sätt.

När någon visar upp ett utfardat
aktiebrev och enligt 6 § eller på annat
sätt styrker sitt förvärv eller när
någon antecknas som aktieägare på
aktiekonto enligt aktiekontolagen
(1989:000) eller när en aktieägare
eller annan behörig person anmäler
annan förändring i de förhållanden
som har tagits upp i aktieboken,
skall en anteckning om aktieägaren
eller om förändringen genast föras
in. Detta gäller endast om hinder
inte möter enligt 3 §. Dagen för införandet
skall anges, om dagen inte
framgår av annat tillgängligt material.

Är sista överlåtelsen på ett aktiebrev tecknad in blanco, skall namnet
sättas ut i överlåtelsen innan införandet sker. Ett aktiebrev som visats upp
skall förses med påskrift om införandet och dagen för detta.

När någon visar upp ett utfardat
aktiebrev och enligt 6 § eller på annat
sätt styrker sitt förvärv eller när
en aktieägare eller annan behörig
person anmäler annan förändring i
de förhållanden som har tagits upp
i aktieboken, skall en anteckning
om aktieägaren eller om förändringen
genast föras in. Detta gäller
endast om hinder inte möter enligt
3 §. Dagen för införandet skall anges,
om dagen inte framgår av annat
tillgängligt material.

8§

I bolagsordningen kan förbehåll
tas in om att den som på en fastställd
avstämningsdag är införd i
aktieboken eller i en förteckning
enligt 13 § skall anses behörig att ta
emot utdelning, emissionsbevis
och, vid fondemission, brev på ny
aktie som tillkommer en aktieägare.
Om förbehållet förs in genom en
ändring av bolagsordningen, skall
styrelsen när ändringen har stadfasts
fastställa från vilken dag för -

I bolagsordningen kan förbehåll
tas in om att den som på en fastställd
avstämningsdag är införd i
aktieboken eller i en förteckning
enligt 13 § skall anses behörig att ta
emot utdelning och, vid fondemission,
ny aktie som tillkommer en
aktieägare samt att utöva aktieägarens
företrädesrätt att delta i en
emission. Om förbehållet förs in genom
en ändring av bolagsordningen,
skall styrelsen när ändringen

1989/90:LU5

Bilaga 1

73

Nuvarande lydelse

behållet skall tillämpas och för registrering
anmäla detta samtidigt
som styrelsen anmäler bolagsstämmans
beslut för registrering.

Ett bankaktiebolag som har ett
sådant förbehåll (avstämningsförbehåll)
i sin bolagsordning kallas i
denna lag avstämningsbolag.

För avstämningsbolag skall Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag
(värdepapperscentralen) fullgöra
uppgifterna att

1. föra aktieboken, aktiebrevsregistret
och förteckningen enligt

13 §,

2. pröva frågor om införande av
aktieägarna i aktieboken,

3. svara för utskriften av aktieboken
och sammanställningen av
uppgifterna enligt 7 § lagen

(1987:623) om förenklad aktiehantering,

4. stämma av aktieboken och
förteckningen enligt 13 §,

5. sända ut aktiebreven, utdelningen
och emissionsbevisen,

6. svara för utbyten av aktiebreven
och de därmed sammanhängande
åtgärderna och

7. vidta åtgärder enligt 4 kap.
18 § i fråga om aktier som inte är
uttagna.

I avstämningsbolag förs aktieägarna
in i aktieboken med uppgift
om personnummer eller annat
identifieringsnummer samt postadress.
För vaije ägare anges det
antal aktier av olika slag som denne
äger. 1 stället för aktienumret anges
aktiebrevets ordningsnummer. Ak -

Föreslagen lydelse

har stadfästs fastställa från vilken
dag förbehållet skall tillämpas och
för registrering anmäla detta samtidigt
som styrelsen anmäler bolagsstämmans
beslut för registrering.

Ett bankaktiebolag som har ett
sådant förbehåll (avstämningsförbehåll)
i sin bolagsordning kallas i
denna lag avstämningsbolag. Av aktiekontolagen
(1989:000) framgår
att aktiebrev, emissionsbevis eller
interimsbevis inte får utfärdas i sådana
bolag.

För avstämningsbolag skall Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag
(värdepapperscentralen) utöver
vad som anges i aktiekontolagen
fullgöra uppgifterna att

1. föra aktieboken och förteckningen
enligt 13 §,

2. pröva frågor om införande av
aktieägarna i aktieboken,

3. svara för utskriften aktieboken,

4. stämma av aktieboken och
förteckningen enligt 13 §,

5. sända ut utdelningen och

6. vidta åtgärder enligt 4 kap.

18 § i fråga om aktier som inte är
uttagna.

Ett beslut om ändring av bolagsordningen
varigenom avstämningsförbehållet
tas bort blir giltigt endast
om de som innehar panträtt i bolagets
aktier skriftligen har samtyckt
till beslutet.

§

1 avstämningsbolag förs aktieägarna
in i aktieboken med uppgift
om personnummer eller annat
identifieringsnummer samt postadress.
För vaije ägare anges det
antal aktier av olika slag som denne
äger. Aktieboken förs med hjälp av
automatisk databehandling eller på

1989/90:LU5

Bilaga 1

74

Nuvarande lydelse

tieboken förs med hjälp av automatisk
databehandling eller på något
annat liknande sätt.

Har aktier i ett avstämningsbolag
lämnats till förvaltning hos en bank
eller fondkommissionär, som är
auktoriserad som förvaltare av aktier,
kan, i stället för aktieägaren,
banken eller fondkommissionären
föras in i aktiebrevet och i aktieboken.

I aktiebrevet och i aktieboken
skall anmärkas att aktien innehas
för annans räkning. Detsamma gäller
emissionsbevis som utfärdas på
grund av förvaltarregistrerad aktie
och som är ställt till viss man. Beträffande
förvaltaren antecknas i
aktieboken samma uppgifter som
enligt 10 § skall föras in om aktieägaren.

För rätt till registrering som förvaltare
krävs, utöver vad som sägs i
första stycket, att förvaltaren uppfyller
de villkor som gäller för införande
av ägaren i aktieboken. Om
auktorisation, förvaltares åligganden
samt skyldighet för bolaget och
värdepapperscentralen att för var
och en hålla tillgänglig en sammanställning
av uppgifter från förvaltare
om de aktieägare som har mer än
femhundra aktier i bolaget registrerade
i förvaltarens namn, finns bestämmelser
i lagen (1987:623) om
förenklad aktiehantering.

12

Har ett avstämningsförbehåll
förts in genom en ändring av bolagsordningen
och har ett aktiebrev,
som dessförinnan utfärdats,
inte lämnats in för utbyte mot ett
nytt brev, får uppgiften om aktien i
den tidigare aktieboken föras över
till en sådan aktiebok som avses i

10 §. Därvid skall anges att aktiebrevet
inte har avlämnats. Sker ingen
överföring, gäller den äldre ak -

Föreslagen lydelse
något annat liknande sätt.

§

Har aktier i ett avstämningsbolag
lämnats till förvaltning hos en bank
eller fondkommissionär, som är
auktoriserad som förvaltare av aktier,
kan, i stället för aktieägaren,
banken eller fondkommissionären
föras in i aktieboken.

I aktieboken skall anmärkas att
aktien innehas för annans räkning.
Beträffande förvaltaren antecknas i
aktieboken samma uppgifter som
enligt 10 § skall föras in om aktieägaren.

För rätt till registrering som förvaltare
krävs, utöver vad som sägs i
första stycket, att förvaltaren uppfyller
de villkor som gäller för införande
av ägaren i aktieboken. I aktiekontolagen
(1989:000) finns bestämmelser
om auktorisation,
förvaltares åligganden, skyldighet
för bolaget och värdepapperscentralen
att för var och en hålla tillgänglig
en sammanställning av uppgifter
från förvaltare om de aktieägare
som har mer än femhundra
aktier i bolaget registrerade i förvaltares
namn samt tillfällig införing i
aktieboken av ägare till förvaltarregistrerade
aktier.

§

Har ett avstämningsförbehåll
förts in genom en ändring av bolagsordningen
och har ett aktiebrev,
som dessförinnan utfärdats,
inte visats upp enligt 5 § lagen
(1989:000) om införande av aktiekontolagen
(1989:000) får uppgiften
om aktien i den tidigare aktieboken
förås över till en sådan aktiebok
som avses i 10 §. Därvid
skall anges att aktiebrevet inte har

1989/90.-LU5

Bilaga 1

75

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tieboken fortfarande i fråga om
denna aktie.

Utöver aktiebok skall i avstämningsbolag
föras ett aktiebrevsregister.
Registret skall i löpande nummerföljd
ta upp de aktiebrev som
utfördas med uppgift om dagen för
utfärdandet, antalet aktier och aktieslag
samt ägarens eller, i de fall
som avses i 11 §, förvaltarens identiJieringsnummer
i aktieboken. När
ett nytt aktiebrev utfärdats i stället
för ett äldre, skall i registret göras en
hänvisning till det äldre brevets ordningsnummer.
För det sistnämnda
brevet skall antecknas att det har
makulerats.

I avstämningsbolag skall de aktiebrev
som bytts ut makuleras i betryggande
ordning och tillsammans
med handlingar som hör till brevet
förvaras i original eller fotografisk
eller därmed jämförlig återgivning i
minst tio år. Till aktiebrev hörande
kupongark behöver dock inte förvaras.

I avstämningsbolag skall de uppgifter
som avförts ur aktiebok, aktiebrevsregistret
eller förteckningen
enligt 13 § samt utskrift av aktieboken
bevaras i minst tio år. En aktiebok,
som ett sådant bolag tidigare
har fört, skall bevaras i minst tio år
efter det att uppgifterna beträffande
bolagets samtliga aktier har förts
in i den aktiebok som avses i 10 §.

avlämnats. Sker ingen överföring,
gäller den äldre aktieboken fortfarande
i fråga om denna aktie.

1 avstämningsbolag skall de uppgifter
som avförts ur aktiebok eller
förteckningen enligt 13 § samt utskrift
av aktieboken bevaras i minst
tio år. En aktiebok, som ett sådant
bolag tidigare har fört, skall bevaras
i minst tio år efter det att uppgifterna
beträffande bolagets samtliga
aktier har förts in i den aktiebok
som avses i 10 §.

13 §'

I avstämningsbolag skall i en särskild
förteckning på begäran tas
upp den som med skriftlig handling
visar att han, till följd av uppdrag
eller pantsättning eller på grund av
villkor i testamente eller gåvobrev,
har rätt att i stället för den aktieägare
som är införd i aktieboken lyfta
utdelning och ta emot emissionsbevis
och, vid fondemission, brev på
en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare,
god man eller förvaltare

I avstämningsbolag skall i en särskild
förteckning på begäran tas
upp den som med skriftlig handling
eller genom uppgift på aktiekonto
som avses i aktiekontolagen
(1989:000) visar att han, till följd
av uppdrag eller pantsättning eller
på grund av villkor i testamente eller
gåvobrev, har rätt att i stället för
den aktieägare som är införd i aktieboken
lyfta utdelning och, vid
fondemission, ta emot en ny aktie

1989/90:LU5

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1988:1278.

76

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för en aktieägare eller vid konkurs samt att utöva företrädesrätt att del konkursförvaltaren

eller vid utmät- ta i en emission. Detsamma gäller

ning, kvarstad eller betalningssäk- förmyndare, god man eller förval ring

avseende aktier kronofogde- tare för en aktieägare eller vid kon myndigheten.

kurs konkursförvaltaren eller vid

utmätning, kvarstad eller betalningssäkring
avseende aktier kronofogdemyndigheten.

1 förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma
uppgifter som enligt 10 § skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av
förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En
sådan anteckning skall avföras, när det visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtycke
av den som berörs av förhållanden som har antecknats i förteckningen.

14 §

Aktiebok skall på bankaktiebolagets huvudkontor hållas tillgänglig för
alla. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling eller på
något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på
begäran tillhandahållas på bolagets huvudkontor och, i fråga om avstämningsbolag,
även hos värdepapperscentralen. Utskriften får inte vara äldre
än sex månader. Alla har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en
sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstämningsbolag
får dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla någon uppgift
om de aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

Aktieboken skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämman.
Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling eller på något
annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av hela aktieboken avseende
förhållandena tio dagar före bolagsstämman hållas tillgänglig vid stämman.

I utskriften tas i alfabetisk ord- 1 utskriften tas i alfabetisk ordning
upp aktieägarna och de förval- ning upp aktieägarna och de förvaltare
som avses i 11 § första stycket, tare som avses i 11 § första stycket.

Aktiebrevens nummer behöver inte

anges.

15 §

Den till vilken en aktie har övergått får inte, innan han förts in i
aktieboken, utöva en aktieägares rätt i bankaktiebolaget. Detta gäller dock
inte sådan rätt som uppkommit ur en aktie och som utövas mot uppvisande
eller avlämnande av ett aktiebrev, en kupong eller annat särskilt bevis
som getts ut av bolaget.

Ägaren till en aktie för vilken ak- Ägaren till en aktie för vilken aktiebrev
har utfärdats innan bolaget tiebrev har utfärdats innan bolaget

blivit ett avstämningsbolag kan blivit ett avstämningsbolag kan

inte, när det gäller därefter beslutad inte, när det gäller därefter beslutad

utdelning eller emission, erhålla ut- utdelning eller emission, erhålla utdelning,
emissionsbevis eller, vid delning, rätt att utöva en aktieäga fondemission,

brev på en ny aktie res företrädesrätt att delta i en emis förrän

han har avlämnat aktiebre- sion eller, vid fondemission, en ny

vet för utbyte mot ett nytt sådant aktie förrän anteckning på ett aktie och

införande i aktieboken har konto har skett enligt 5§ lagen

1989/90: LU5

Bilaga 1

77

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90: LU5

gjorts enligt 10 eller 11 §. Innan (1989:000) om införande av aktie detta

har skett är 13 § inte tillämp- kontolagen (1989:000) och införan lig.

de i aktieboken har gjorts enligt 10

eller 11 §. Innan detta har skett är

13 § inte tillämplig.

Om en aktie ägs av flera, kan de endast genom en gemensam företrädare
utöva den rätt i bolaget som en aktieägare har.

De aktieägare som har företrädesrätt
att delta i en emission har
rätt att för varje aktie få ett särskilt
emissionsbevis (vid nyemission
teckningsrättsbevis och vid fondemission
delbevis). Om bolaget inte
är ett avstämningsbolag, får de kuponger
som hör till aktiebrevet användas
som emissionsbevis. Används
inte sådana kuponger som
emissionsbevis, skall det i beviset
anges hur många sådana bevis som
skall lämnas för varje ny aktie.

4 kap.

4§2

/ ett bankaktiebolag som inte är
ett avstämningsbolag har de aktieägare
som har företrädesrätt att delta
i en emission rätt att för varje
aktie få ett särskilt emissionsbevis
(vid nyemission teckningsrättsbevis
och vid fondemission delbevis).
De kuponger som hör till
aktiebrevet får användas som emissionsbevis.
Används inte sådana
kuponger som emissionsbevis, skall
det i beviset anges hur många sådana
bevis som skall lämnas för varje
ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett
bankaktiebolag som inte är ett avstämningsbolag skall anteckning om
detta göras på det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte
kuponger används som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emissionsbevisen
och, vid fondemission,
breven på nya aktier som tillkom mer

aktieägare genast sändas i rekommenderat
brev eller på annat
betryggande sätt till dem som på
avstämningsdagen är införda i aktieboken
eller i förteckningen enligt

3 kap. 13 §. Om dessa inte var
berättigade att ta emot handlingarna
skall bolaget ändå anses ha fullgjort
sin skyldighet. Detta gäller
dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen
kände till att
handlingarna skulle komma i orätta
händer eller om någon av dem har
åsidosatt den aktsamhet som efter
omständigheterna skäligen bort
iakttas. Bolaget eller värdepapperscentralen
anses inte heller ha fullgjort
sin skyldighet om mottagaren
var underårig eller hade en förval -

I avstämningsbolag skall aktieägares
rätt att utöva företrädesrätt
att delta i emission och, vid fondemission,
ny aktie som tillkommer
aktieägare registreras enligt aktiekontolagen
(1989:000) för dem som
på avstämningsdagen är införda i
aktieboken eller i förteckningen enligt
3 kap. 13 §. Om dessa inte var
berättigade att ta emot handlingarna
skall bolaget ändå anses ha fullgjort
sin skyldighet. Detta gäller
dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen
kände till att företrädesrätten
eller aktien registrerades
för annan än den rätte mottagaren
eller har åsidosatt den aktsamhet
som efter omständigheterna
skäligen bort iakttas. Bolaget eller
värdepapperscentralen anses
inte heller ha fullgjort sin skyldighet
om mottagaren var underårig

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1988; 1278.

78

Nuvarande lydelse

tare enligt föräldrabalken förordnad
att företräda honom i denna
angelägenhet.

Beslut om nyemission skall anmälas
för registrering inom sex månader
från beslutet, om det inte har
förfallit enligt 11 §. För registrering
krävs att

1. full betalning enligt registret
har erlagts för alla de aktier som
ingår i det förut registrerade aktiekapitalet,

2. det sammanlagda nominella
beloppet av tecknade och tilldelade
nya aktier efter avdrag för de aktier
som har förklarats förverkade och
inte har övertagits av någon annan
(ökningen av aktiekapitalet) uppgår
till det belopp som avses i 11 § första
meningen,

3. hälften av det belopp som skall
betalas med pengar för de i den registrerade
kapitalökningen ingående
aktierna har betalts in,

4. all apportegendom enligt beslutet
om nyemission är tillförd bolaget
och all kvittning enligt samma
beslut är helt verkställd,

5. auktoriserad revisor intygar att
3 och 4 har iakttagits, samt

6. behövliga ändringar av bolagsordningen
har stadfästs.

Föreslagen lydelse

eller hade en förvaltare enligt föräldrabalken
förordnad att företräda
honom i denna angelägenhet. Den
för vilken företrädesrätt att delta i
en emission skall registreras enligt
detta stycke skall genast av värdepapperscentralen
underrättas om i
vilken omfattning företrädesrätt
krävs för varje ny aktie.

§

Beslut om nyemission skall anmälas
för registrering inom sex månader
från beslutet, om det inte har
förfallit enligt 11 §. För registrering
krävs att

1. full betalning enligt registret
har erlagts för alla de aktier som
ingår i det förut registrerade aktiekapitalet,

2. det sammanlagda nominella
beloppet av tecknade och tilldelade
nya aktier efter avdrag för de aktier
som har förklarats förverkade och
inte har övertagits av någon annan
(ökningen av aktiekapitalet) uppgår
till det belopp som avses i 11 § första
meningen,

3. hälften av det belopp som skall
betalas med pengar för de i den
registrerade kapitalökningen ingående
aktierna har betalts in,

4. all apportegendom enligt beslutet
om nyemission är tillförd bolaget
och ali kvittning enligt samma
beslut är helt verkställd,

5. auktoriserad revisor intygar att

3 och 4 har iakttagits; intyget frän
revisor om att 3 har iakttagits får i
avstämningsbolag ersättas av en försäkran
från värdepapperscentralen
om att så har skett, samt

6. behövliga ändringar av bolagsordningen
har stadfästs.

Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till det belopp
som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom den i första
stycket angivna tiden eller om bankinspektionen genom lagakraftägande
beslut har avskrivit en sådan anmälan eller har vägrat registrering, gäller
vad som sägs i 11 §.

Aktiekapitalet är ökat när registrering har skett. De aktier som har
förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan blir därmed

1989/90: LU5

Bilaga 1

79

6 Riksdagen 1989190. 8 sami. Nr 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till utdelning enligt vad som har
bestämts om detta i beslutet om emission. Beslutet får dock inte innebära
att en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det år under
vilket aktierna skall ha slutligt betalts.

14 §

De aktier som har tecknats vid en
kontantemission skall vara helt betalda
inom sex månader från registreringen
av nyemissionen. Senast
en månad efter utgången av denna
tid skall bolaget för registrering anmäla
hur många av de i den registrerade
kapitalökningen ingående
aktierna som har blivit helt betalda.
Anmälningen skall bestyrkas av
auktoriserad revisor.

De aktier som har tecknats vid en
kontantemission skall vara helt betalda
inom sex månader från registreringen
av nyemissionen. Senast
en månad efter utgången av denna
tid skall bolaget för registrering anmäla
hur många av de i den registrerade
kapitalökningen ingående
aktierna som har blivit helt betalda.
Anmälningen skall bestyrkas av
auktoriserad revisor eller, i avstämningsbolag,
av värdepapperscentralen.

Om det inte enligt första stycket har anmälts att aktierna har helt betalts,
skall bankinspektionen, efter bolagets hörande, registrera dels att aktiekapitalet
har satts ned med det sammanlagda nominella beloppet av ej
betalda aktier, dels, om det fordras, att bolagsordningens bestämmelser
om aktiekapitalet har ändrats och ändringen har stadfästs. De aktier som
inte har betalts blir ogiltiga när nedsättningen har registrerats.

Har vid en fondemission ett behörigt
anspråk på en ny aktie inte
framställts inom fem år från registreringen
av emissionsbeslutet, kan
den berättigade anmanas att ta ut
aktien. Han skall därvid upplysas
om att han annars riskerar att förlora
aktien. Anmaningen skall sändas
till den berättigade, om hans namn
och adress är kända för bolaget. I
annat fall skall anmaningen kungöras
i Post- och Inrikes Tidningar
och den eller de ortstidningar som
styrelsen bestämmer. Inkommer
inte anmälan inom ett år från anmaningen,
kan den nya aktien
säljas genom en fondkommissionär
för den berättigades räkning. Denne
har därefter endast rätt att mot
uppvisande av aktiebrev eller avlämnande
av delbevis få ut det vid
försäljningen influtna beloppet
med avdrag för kostnaderna för anmaningen
och försäljningen. Det
belopp som inte har lyfts inom fyra

Har vid en fondemission ett behörigt
anspråk på en ny aktie inte
framställts inom fem år från registreringen
av emissionsbeslutet, kan
den berättigade anmanas att ta ut
aktien. Han skall därvid upplysas
om att han annars riskerar att förlora
aktien. Anmaningen skall sändas
till den berättigade, om hans namn
och adress är kända för bolaget. 1
annat fall skall anmaningen kungöras
i Post- och Inrikes Tidningar
och den eller de ortstidningar som
styrelsen bestämmer. Inkommer
inte anmälan inom ett år från anmaningen,
kan den nya aktien
säljas genom en fondkommissionär
för den berättigades räkning. Denne
är därefter endast om han visar
upp aktiebrev eller avlämnar delbevis
eller på annat sätt styrker sin
rätt berättigad att få ut det vid försäljningen
influtna beloppet med
avdrag för kostnaderna för anmaningen
och försäljningen. Det be -

1989/90:LU5

Bilaga 1

80

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

år från försäljningen tillfaller bola- lopp som inte har lyfts inom fyra år

get. från försäljningen tillfaller bolaget.

5 kap.

1§

Ett bankaktiebolag kan mot ersättning ge ut konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Sådana skuldebrev
skall ställas till innehavaren eller till viss man eller order. Bestämmelserna i

2 kap. 20 § bankrörelselagen (1987:617) om bankaktiebolags rätt att utfärda
obligationer skall därvid iakttas.

Konvertibla skuldebrev skall innehålla en utfästelse från bolaget om att
borgenären har rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran enligt skuldebreven
mot aktier i bolaget. Skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning
skall ge borgenären rätt att teckna aktier i bolaget mot betalning i
pengar.

Villkoren för utbyte eller nyteckning av aktie skall bestämmas så att
utbyte eller nyteckning kan ske utan att bolagsordningen ändras. Ersättningen
för ett konvertibelt skuldebrev får inte understiga det nominella
beloppet på aktie som lämnas ut vid utbyte, om inte mellanskillnaden
täcks genom kontant betalning vid utbytet. Skall ett konvertibelt skuldebrev
kunna betalas med annan egendom än pengar (apport) krävs bankinspektionens
medgivande eller i vissa fall regeringens eller bankinspektionens
tillstånd enligt 4 kap. 2 § andra stycket. I övrigt gäller härvid bestämmelserna
i 4 kap. 2 § första stycket.

Optionsrätt till nyteckning kan knytas till optionsbevis som är fogade till
skuldebrev. Borgenären får avskilja ett optionsbevis från ett skuldebrev
och förfoga över beviset särskilt, om det inte i skuldebrevet föreskrivs att
beviset får avskiljas först efter viss tid.

I fråga om bankaktiebolag, som enligt lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden
utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till sådana
bolag gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen
(1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m.

Av aktiekontolagen (1989:000)
framgår att utfästelser som avses i
ovan angivna skuldebrev och optionsbevis
kan registreras enligt den
lagen och att skuldebrev eller optionsbevis
inte får utfärdas om registrering
skall ske. I sådana fall
gäller bestämmelserna i detta kapitel
i tillämpliga delar.

10 §

Bestämmelserna i 4 kap. 4 § om Bestämmelserna i 4 kap. 4 § om

emissionsbevis skall tillämpas vid emissionsbevis och om aktieägares

emission enligt detta kapitel. rätt att utöva företrädesrätt att delta

i en emission skall tillämpas vid
emission enligt detta kapitel.

1989/90:LU5

Bilaga 1

14 §

Senast tre månader efter det att tiden för utbyte eller nyteckning av
aktier har gått ut skall styrelsen för registrering anmäla hur många aktier

81

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som har utgivits i utbyte eller som
utbytestiden eller teckningstiden är
senast tre månader efter utgången
utbyte eller nyteckning har skett.

För registrering krävs

1. vid utbyte, att bolaget på
grund av emissionen har tillförts ersättning
till ett värde som motsvarar
minst det sammanlagda beloppet
av de anmälda aktierna,

2. vid nyteckning, att aktierna
helt har betalts, och

3. att auktoriserad revisor intygar
att 1 eller 2 har iakttagits.

har nytecknats och helt betalts. Om
längre än ett år, skall anmälan göras
av varje räkenskapsår under vilket

För registrering krävs

1. vid utbyte, att bolaget på
grund av emissionen har tillförts ersättning
till ett värde som motsvarar
minst det sammanlagda beloppet
av de anmälda aktierna,

2. vid nyteckning, att aktierna
helt har betalts, och

3. att auktoriserad revisor eller, i
avstämningsbolag, värdepapperscentralen
intygar att 1 eller 2 har
iakttagits.

Genom registreringen är aktiekapitalet ökat med det sammanlagda nominella
beloppet av de anmälda aktierna.

11 kap.

Dotterbolagets aktieägare är skyldiga
att till moderbolaget överlämna
sina aktiebrev med påskrift om
överlåtelse, om en tvist om inlösen
enligt 10 § prövas av skiljemän eller
domstol och det är ostridigt mellan
parterna att det föreligger lösningsrätt
eller om det i en dom som har
vunnit laga kraft har förklarats att
sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet
samtidigt har fastställts.
Skyldighet att överlämna aktiebreven
föreligger dock endast om moderbolaget
ställer sådan säkerhet
för kommande lösenbelopp jämte
ränta som godkänns av skiljemännen
eller, om tvisten är anhängig
vid domstol, av domstolen.

Dotterbolagets aktieägare är skyldiga
att till moderbolaget överlämna
sina aktiebrev med påskrift om
överlåtelse eller, när fråga är om
aktier i ett avstämningsbolag, att
låta moderbolaget registreras som
ägare till aktierna enligt bestämmelserna
i aktiekontolagen
(1989:000), om en tvist om inlösen
enligt 10 § prövas av skiljemän eller
domstol och det är ostridigt mellan
parterna att det föreligger lösningsrätt
eller om det i en dom som har
vunnit laga kraft har förklarats att
sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet
samtidigt har fastställts.
Skyldighet enligt vad nu sagts föreligger
dock endast om moderbolaget
ställer sådan säkerhet för kommande
lösenbelopp jämte ränta
som godkänns av skiljemännen eller,
om tvisten är anhängig vid
domstol, av domstolen.

Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det
att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.

13 §

Om ett fastställt lösenbelopp har Om ett fastställt lösenbelopp har

erbjudits en aktieägare utan att erbjudits en aktieägare utan att

denne har överlämnat sina aktie- denne har överlämnat sina aktie -

1989/90:LU5

Bilaga 1

82

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

brev, skall moderbolaget utan brev eller, i fråga om avstämnings dröjsmål

sätta ned lösenbeloppet bolag, låtit moderbolaget registreras

enligt lagen (1927:56) om nedsatt- som ägare, skall moderbolaget utan

ning av pengar hos myndighet. Mo- dröjsmål sätta ned lösenbeloppet

derbolaget får inte göra förbehåll enligt lagen (1927:56) om nedsätt om

rätt att återta det nedsatta be- ning av pengar hos myndighet. Mo loppet.

derbolaget får inte göra förbehåll

om rätt att återta det nedsatta beloppet.

14 §

Moderbolaget är ägare till aktier- Moderbolaget är ägare till aktierna,
om säkerhet har ställts enligt na, om säkerhet har ställts enligt

12 § eller om nedsättning har skett 12 § eller om nedsättning har skett

enligt 13 §. Innan aktiebreven har enligt 13 §. Innan aktiebreven / ett

överlämnats till moderbolaget dotterbolag som inte är avstäm medför

breven i sådana fall endast ningsbolag har överlämnats till morätt
för innehavaren att mot över- derbolaget medför breven i sådana

lämnande av breven till moderbo- fall endast rätt för innehavaren att

laget eller länsstyrelsen få ut lösen- mot överlämnande av breven till

beloppet med ränta. moderbolaget eller länsstyrelsen få

ut iösenbeloppet med ränta.

Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det moderbolaget
blivit ägare till aktien, får det utfördas ett nytt aktiebrev som är
ställt till moderbolaget. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att
det ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till
moderbolaget, skall det lämnas vidare till dotterbolaget för att makuleras.

Aktier i avstämningsbolag skall i
fall som avses i första stycket första
meningen på begäran av moderbolaget
registreras med detta som ägare
enligt bestämmelserna i aktiekontolagen
(1989:000).

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen
får därvid bestämma att lagen skall träda i kraft vid skilda tidpunkter för
olika emittenter och rättigheter.

2. Ett avstämningsförbehåll som införts före ikraftträdandet skall anses
ha det innehåll som anges i 3 kap. 8 § första stycket i dess nya lydelse.

3. Bestämmelsen i 3 kap. 12 § i dess äldre lydelse om skyldighet att
bevara uppgifter som avförts ur aktiebrevsregistret skall fortsätta att gälla i
fråga om uppgifter som avförts före ikraftträdandet.

Ett aktiebrevsregister som gäller vid ikraftträdandet skall bevaras i
minst tio år därefter.

1989/90: LU5

Bilaga 1

83

8 Förslag till
Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 9 § och 9 kap. 2 § bankrörelselagen
(1987:617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

9§

Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

I förvaltningsberättelsen skall
upplysningar lämnas i följande
hänseenden:

1. Sådana förhållanden som inte
skall redovisas i resultaträkningen
eller i balansräkningen men som är
viktiga för bedömningen av bankens
verksamhetsresultat och ställning.

2. Händelser av väsentlig betydelse
för banken, som har inträffat
under räkenskapsåret eller efter
dettas slut.

3. Medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer, såväl
för banken i dess helhet som för
varje arbetsställe med mer än tjugo
anställda, det sammanlagda beloppet
av räkenskapsårets löner och ersättningar
dels till styrelsen och
andra personer i ledande ställning,
varvid tantiem och därmed jämställd
ersättning till styrelsen skall
anges särskilt, dels till övriga anställda
och delegater i banken samt,
om banken har anställda i flera länder,
löner och ersättningar angivna
särskilt för varje land jämte uppgift
om medelantalet anställda i respektive
land. Då medelantalet anställda
anges skall uppgift även lämnas
om fördelningen mellan kvinnor och
män.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträffande
bankens vinst eller förlust.

Ett bankaktiebolag, en sparbank och en central föreningsbank skall till
förvaltningsberättelsen foga en kapitaltäckningsanalys. I denna skall lämnas
uppgifter om det egna kapitalet och de egna fonderna, om därmed
enligt 2 kap. 9 § likställt kapital samt om kapitalkravet enligt bestämmelserna
i 2 kap. 10 och 11 §§.

En föreningsbank skall därutöver lämna upplysningar i följande hänseenden: -

1 förvaltningsberättelsen skall
upplysningar lämnas i följande
hänseenden:

1. Sådana förhållanden som inte
skall redovisas i resultaträkningen
eller i balansräkningen men som är
viktiga för bedömningen av bankens
verksamhetsresultat och ställning.

2. Händelser av väsentlig betydelse
för banken, som har inträffat
under räkenskapsåret eller efter
dettas slut.

3. Medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer, såväl
för banken i dess helhet som för
varje arbetsställe med mer än tjugo
anställda, det sammanlagda beloppet
av räkenskapsårets löner och ersättningar
dels till styrelsen och
andra personer i ledande ställning,
varvid tantiem och därmed jämställd
ersättning till styrelsen skall
anges särskilt, dels till övriga anställda
och delegater i banken samt,
om banken har anställda i flera länder,
löner och ersättningar angivna
särskilt för varje land jämte uppgift
om medelantalet anställda i respektive
land.

1989/90:LU5

Bilaga 1

84

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. Väsentliga förändringar i medlemsantalet och summorna av insatsbelopp
som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt bestämmelserna
i 4 kap. 1 och 3 §§ föreningsbankslagen (1987:620).

2. Den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför.

3. Summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas
under de näst följande två räkenskapsåren.

9 kap.

Till böter eller fängelse i högst ett
år döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet

1. till bankinspektionen meddelar
oriktiga eller vilseledande
uppgifter om sådana omständigheter
som han är skyldig att lämna
uppgift om enligt denna lag, bankaktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen
(1987:619) eller föreningsbankslagen
(1987:620),

2. underlåter att enligt bankaktiebolagslagen
föra aktiebok, aktiebrevsregister
eller förteckning enligt

3 kap. 13 § eller att hålla aktiebok
tillgänglig eller bryter mot förbudet
i 3 kap. 13 § tredje stycket att utan
samtycke lämna uppgifter ur där
avsedd förteckning,

3. underlåter att enligt föreningsbankslagen
föra medlemsförteckning
eller lämna skriftlig uppgift
enligt 3 kap. 6 § fjärde stycket samma
lag,

4. underlåter att enligt 7 kap.

12 § första stycket andra meningen
bankaktiebolagslagen, 3 kap. 11 §
första stycket andra meningen sparbankslagen
eller 6 kap. 11 § första
stycket andra meningen föreningsbankslagen
sammankalla styrelsen
på begäran av styrelseledamot eller
underlåter att iaktta vad som enligt
7 kap. 13 § första stycket andra eller
tredje meningen bankaktiebolagslagen,
3 kap. 12 § första stycket
andra eller tredje meningen sparbankslagen
eller 6 kap. 12 § första
stycket andra eller tredje meningen
föreningsbankslagen gäller för styrelsens
beslut.

Till böter eller fängelse i högst ett
år döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet

1. till bankinspektionen meddelar
oriktiga eller vilseledande
uppgifter om sådana omständigheter
som han är skyldig att lämna
uppgift om enligt denna lag, bankaktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen
(1987:619) eller föreningsbankslagen
(1987:620),

2. underlåter att enligt bankaktiebolagslagen
föra aktiebok eller förteckning
enligt 3 kap. 13 § eller att
hålla aktiebok tillgänglig eller bryter
mot förbudet i 3 kap. 13 § tredje
stycket att utan samtycke lämna
uppgifter ur där avsedd förteckning,

3. underlåter att enligt föreningsbankslagen
föra medlemsförteckning
eller lämna skriftlig uppgift
enligt 3 kap. 6 § fjärde stycket samma
lag,

4. underlåter att enligt 7 kap.

12 § första stycket andra meningen
bankaktiebolagslagen, 3 kap. 11 §
första stycket andra meningen sparbankslagen
eller 6 kap. 11 § första
stycket andra meningen föreningsbankslagen
sammankalla styrelsen
på begäran av styrelseledamot eller
underlåter att iaktta vad som enligt

7 kap. 13 § första stycket andra eller
tredje meningen bankaktiebolagslagen,
3 kap. 12 § första stycket
andra eller tredje meningen sparbankslagen
eller 6 kap. 12 § forsta
stycket andra eller tredje meningen
föreningsbankslagen gäller för styrelsens
beslut.

1989/90:LU5

Bilaga 1

85

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 i fråga om 4 kap. 9 §. I övrigt
träder lagen i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen får därvid
bestämma att lagen skall träda i kraft vid skilda tidpunkter för olika
emittenter och rättigheter.

1989/90:LU5

Bilaga 1

86

9 Förslag till

1989/90:LU5

Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission,
handelsagentur och handelsresande

Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande skall ha följande lydelse.

Försäljningskommissionär, som givit kommittenten förskott å köpeskillingen
eller som eljest i anledning av uppdraget har fordringsrätt hos
kommittenten, äge i det gods, som lämnats honom till försäljning, panträtt
till säkerhet för sådan fordran, såvida han själv eller genom annan är i
besittning av godset eller av konossement eller sådan fraktsedel därå, ait
avsändaren icke utan företeende av densamma äger förfoga över godset.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

31 §

Bestämmelserna om panträtt i
första stycket tillämpas även på rättigheter
som registreras enligt aktiekontolagen
(1989:000). I sådana
fall krävs i stället för besittning att
panträtten registreras enligt sistnämnda
lag.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

87

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar skall införas en ny paragraf, 13 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 a §

Får en förmyndare i fråga om en
rättighet som registreras enligt aktiekontolagen
(1989:000) endast
med överförmyndarens tillstånd
överlåta eller pantsätta rättigheten
eller uppbära pä denna belöpande
kapitalbelopp, gäller 9—12 §§ i tilllämpliga
delar.

1989/90:LU5

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av
forkommen handling

Härigenom föreskrivs att 1 och 9 §§ lagen (1927:85) om dödande av
forkommen handling skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§‘

Löpande skuldebrev, växlar, konossement
eller andra handlingar
vilkas företeende utgör villkor för
rätt att kräva betalning, att påkalla
fullgörande av någon annan förpliktelse
eller att antecknas som innehavare
av en rättighet på ett konto
som avses i aktiekontolagen
(1989:000) får, om det kan antas
att handlingen har förstörts eller
kommit bort, dödas på begäran av
den som har förlorat handlingen.
Detsamma gäller i fråga om aktiebrev,
pantbrev och företagshypoteksbrev,
liksom beträffande intecknade
fordringshandlingar som
är ställda till viss man.

Denna lag tillämpas inte på banksedlar. Den tillämpas inte heller på
obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om

1. obligationer och förlagsbevis som har ställts till viss man eller till viss
man eller order och som har utfördats genom Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolags försorg, eller

2. obligationer med en löptid på högst ett år som har ställts till innehavaren
och som utges av bankinstitut.

Löpande skuldebrev, växlar, konossement
eller andra handlingar
vilkas företeende utgör villkor för
rätt att kräva betalning eller att påkalla
fullgörande av någon annan
förpliktelse får, om det kan antas
att handlingen har förstörts eller
kommit bort, dödas på begäran av
den som har förlorat handlingen.
Detsamma gäller i fråga om aktiebrev,
pantbrev och företagshypoteksbrev,
liksom beträffande intecknade
fordringshandlingar som
är ställda till viss man.

Varder handlingen dödad, må
den omständigheten att den ej kan
företes icke utgöra hinder för sökanden
att göra gällande den rätt,
som på handlingen kunnat grundas;
och har den, som är förpliktad att
fullgöra vad i handlingen blivit utföst,
eller, i fråga om intecknad
fordringshandling, den intecknade
egendomens ägare att utförda ny
handling, som mot den dödade svarar.

Varder handlingen dödad, må
den omständigheten att den ej kan
företes icke utgöra hinder för sökanden
att göra gällande den rätt,
som på handlingen kunnat grundas;
och har den, som är förpliktad att
fullgöra vad i handlingen blivit utföst,
eller, i fråga om intecknad
fordringshandling, den intecknade
egendomens ägare att utförda ny
handling, som mot den dödade svarar.
Ny handling skall inte utfärdas,
om dödandet gällde en handling
vars företeende endast utgjorde ett

1989/90:LU5

Bilaga 1

' Senaste lydelse 1984:658.

2 Senaste lydelse 1970:1012.

89

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

villkor för att någon skall antecknas
som innehavare av en rättighet på
ett konto som avses i aktiekontolagen
(1989:000).

Ny handling, som enligt första stycket utfardats i stället för dödad
inteckningshandling, gälle ej såsom inteckningshandling förrän anteckning
skett jämlikt 10 § tredje stycket.

I fråga om växel och konossement gälle tillika vad därom är särskilt
stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1989/90:LU5

Bilaga 1

90

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser
om gåva

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1936:83) angående vissa
utfästelser om gåva skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Är genom skuldebrev eller annorledes
gåva utfast i penningar eller
lösören, galle den ej såsom fullbordad,
med mindre det som utfäst är
kommit i gåvotagarens besittning. 1
fråga om skepp eller skeppsbygge
gäller i stället att gåva ej är att anse
såsom fullbordad, med mindre inskrivning
för förvärvet sökts enligt
vad som stadgas därom i sjölagen
(1891:35 s. 1).

Föreslagen lydelse

Är genom skuldebrev eller annorledes
gåva utfäst i penningar eller
lösören, gälle den ej såsom fullbordad,
med mindre det som utfäst är
kommit i gåvotagarens besittning. I
fråga om skepp eller skeppsbygge
gäller i stället att gåva ej är att anse
såsom fullbordad, med mindre inskrivning
för förvärvet sökts enligt
vad som stadgas därom i sjölagen
(1891:35 s. 1). Har genom ett skuldebrev
eller på annat sätt en gåva
utfösts i en rättighet som registreras
enligt aktiekontolagen (1989:000),
fullbordas gåvan genom att rättigheten
registreras för gåvotagaren enligt
bestämmelserna i den lagen eller,
om rättigheten förvaltas enligt

8 kap. i sistnämnda lag, genom att
förvaltaren underrättas om utfästelsen.

3§

Bortgiver någon aktiebrev eller löpande skuldebrev eller annan handling
vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller för utövande av
annan rättighet, gälle gåvan såsom fullbordad då gåvotagaren fått handlingen
i sin besittning. Efterskänkes fordran enligt sådan handling, vare
gåvan för fullbordad hållen först då handlingen återställts eller gjorts obrukbar.

Om någon ger bort en rättighet som
registreras enligt aktiekontolagen
(1989:000), fullbordas gåvan genom
att rättigheten registreras för
gåvotagaren enligt bestämmelserna
i den lagen eller, om rättigheten
förvaltas enligt 8 kap. i sistnämnda
lag, genom att förvaltaren underrättas
om gåvan. Om en fordran som
registreras enligt sistnämnda lag
efterskänks, fullbordas gåvan genom
registrering eller underrättelse
i enlighet med vad nu sagts.

1989/90:LU5

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1973:1065.

91

Nuvarande lydelse

Bortgives annan fordran än i
första tycket sägs, vare överlåtelsen
för fullbordad ansedd då gäldenären
underrättats av givaren. Har
gåvan tillkommit genom skriftlig
utfästelse varom sägs i 1 § forsta
stycket, eller under sådana särskilda
omständigheter som där avses,
och sker underrättelse genom gåvotagaren,
gälle överlåtelsen ock såsom
fullbordad. Efterskänkes fordran
varom här är fråga, gälle gåvan
strax såsom fullbordad.

Föreslagen lydelse

Bortgives annan fordran än i
första eller andra stycket sägs, vare
överlåtelsen för fullbordad ansedd
då gäldenären underrättats av givaren.
Har gåvan tillkommit genom
skriftlig utfästelse varom sägs i 1 §
första stycket, eller under sådana
särskilda omständigheter som där
avses, och sker underrättelse genom
gåvotagaren, gälle överlåtelsen
ock såsom fullbordad. Efterskänkes
fordran varom här är fråga, gälle
gåvan strax såsom fullbordad.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1989/90:LU5

Bilaga 1

92

13 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

1989/90.-LU5

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1, 8 och 11 §§ föräldrabalken skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 kap.

1§

Förmyndaren vare pliktig att tillse, att den omyndiges tillgångar äro
anbragta sålunda att erforderlig trygghet finnes för deras bestånd och
skälig avkastning erhålles.

Bestämmelserna i detta kapitel
om rättigheter som representeras av
värdepapper och värdehandlingar
tillämpas, om inte annat anges,
även i fråga om rättigheter som registreras
enligt aktiekontolagen
(1989:000).

8§

Aktier, obligationer, pantbrev, företagshypoteksbrev, skuldebrev och
andra sådana värdehandlingar skall, om sammanlagda värdet överstiger
ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, i den omyndiges namn nedsättas i öppet
förvar hos bank. Vill förmyndaren ta ut nedsatt värdehandling, skall han
söka överförmyndarens tillstånd. Sådant tillstånd erfordras ej, där värdehandlingen
endast skall genom bankens försorg överföras till annan bank
för att där nedsättas i öppet förvar. De nedsatta värdehandlingarna skall
under överförmyndarens tillsyn vårdas i enlighet med vad som föreskrivs
om vård av omyndigs värdehandlingar.

Vad sålunda om nedsättning av omyndigs värdehandlingar föreskrivits
skall ej äga tillämpning med avseende å bevis eller motbok rörande tillgodohavande
å räkning hos bank, ej heller med avseende å bevis, som
utfärdats om inskrivning i statsskuldboken eller Sveriges allmänna hypoteksbanks
skuldbok eller skuldbok hos annan inrättning, som regeringen
bestämmer, såframt å beviset finnes antecknat, att inskrivningen skett
med förbehåll att kapitalbelopp å inskriven fordran eller därå utställd
obligation eller ock inskriven obligation eller å sådan obligation belöpande
kapitalbelopp ej må lyftas utan överförmyndarens tillstånd.

Premieobligationer, vilka utfärdats av staten, skola, såframt ej obligationerna
äro nedsatta i öppet förvar hos bank eller överförmyndaren medgiver
undantag, inskrivas i statsskuldboken med förbehåll, varom i andra
stycket sägs.

Utövar en förmyndare förmynderskap för flera omyndiga, skola vid
tillämpning av det i första stycket givna stadgandet de omyndigas värdehandlingar
sammanräknas.

Finnas omyndigs värdehandlingar, som skola förvaltas av förmyndaren,
i öppet förvar hos bank utan att hava nedsatts enligt bestämmelse i detta
kapitel, skall å dem tillämpas vad i denna balk är stadgat om nedsatta
värdehandlingar.

1 Senaste lydelse 1988:1394. 93

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om rättigheter som registreras
enligt aktiekontolagen
(1989:000) gäller i fall som avses i
denna paragraf, i stället för nedsättning
i öppet förvar eller anteckning
om förbehåll på bevis, att förmyndaren
på konto i avstämningsregister
skall låta registrera eller, om rättigheten
förvaltas av en auktoriserad
förvaltare, till denne skall anmäla
att förmyndaren endast med överförmyndarens
tillstånd får överlåta
eller pantsätta rättigheten eller uppbära
pä rättigheten belöpande kapitalbelopp.

11 §

Försummar förmyndaren att Försummar förmyndaren att
nedsätta värdehandling eller inskri- nedsätta värdehandling eller inskriva
obligation enligt vad i 8 § är va obligation eller låta registrera el stadgat,

anmäle överförmyndaren ler anmäla förhållande enligt vad i

försummelsen hos rätten och äge 8 § är stadgat, anmäle överförmyn rätten

att genom vite tillhålla för- daren försummelsen hos rätten och

myndaren att fullgöra sitt åliggan- äge rätten att genom vite tillhålla

de. Innan anmälan göres efter vad förmyndaren att fullgöra sitt ålig nyss

är sagt, bör överförmyndaren, gande. Innan anmälan göres efter

där det lämpligen kan ske, erinra vad nyss är sagt, bör överförmyn förmyndaren

om hans skyldighet. daren, där det lämpligen kan ske,

erinra förmyndaren om hans skyldighet.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1989/90:LU5

Bilaga 1

94

14 Förslag till

Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

1989/90:LU5

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 4§ förmånsrättslagen (1970:979)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förmånsrätt följer med

1. sjöpanträtt och luftpanträtt,

2. handpanträtt och" rätt att
kvarhålla lös egendom till säkerhet
för fordran (retentionsrätt),

3. panträtt på grund av inteckning
i skepp eller skeppsbygge eller
i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg,

4. registrering av båtbyggnadsförskott
enligt lagen (1975:605) om
registrering av båtbyggnadsförskott.

Förmånsrätt följer med

1. sjöpanträtt och luftpanträtt,

2. handpanträtt och rätt att
kvarhålla lös egendom till säkerhet
för fordran (retentionsrätt) samt
panträtt på grund av registrering eller
underrättelse enligt aktiekontolagen
(1989:000),

3. panträtt på grund av inteckning
i skepp eller skeppsbygge eller

i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg,

4. registrering av båtbyggnadsförskott
enligt lagen (1975:605) om
registrering av båtbyggnadsförskott.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Lagen omtryckt 1975:1248.

7 Riksdagen 1989/90. 8 sami. Nr 5

95

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m.
i vissa företag

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 och 8 §§ lagen (1980:1103) om årsredovisning
m. m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.
5§

Vid upprättande av årsredovisningen
skall följande iakttas:

1. Bestämmelserna i 21 § första
stycket bokföringslagen (1976:125)
om skyldighet att till årsbokslutet
foga en sammanställning över
privata tillgångar och skulder
tillämpas inte.

2. Skyldighet att särskilt redovisa
storlek och förändringar av lagerreserven
föreligger endast i fråga om
årsredovisningsskyldighet som avses
i 3 § första stycket.

3. Om synnerliga skäl föreligger,
får regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer medge
att bruttoomsättningssumman inte
behöver anges i resultaträkningen.

Vid upprättande av årsredovisningen
skall följande iakttas:

1. Bestämmelserna i 21 § första
stycket bokföringslagen (1976:125)
om skyldighet att till årsbokslutet
foga en sammanställning över
privata tillgångar och skulder
tillämpas inte.

2. Skyldighet att särskilt redovisa
storlek och förändringar av lagerreserven
föreligger endast i fråga om
årsredovisningsskyldighet som avses
i 3 § första stycket.

3. Om synnerliga skäl föreligger,
får regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer medge
att bruttoomsättningssumman inte
behöver anges i resultaträkningen.

4. Om förvaltningsberättelse inte
skall upprättas, skall balansräkningen
ange medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer
med uppgift om fördelningen mellan
kvinnor och män.

8§

Företag som avses i 3 § första stycket och moderföretag i koncern som
avses i 3 § andra stycket skall upprätta förvaltningsberättelse.

Förvaltningsberättelsen skall upprättas enligt god redovisningssed. I
förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning dels om sådana för bedömningen
av företagets verksamhetsresultat och ställning viktiga förhållanden,
för vilka redovisning inte skall lämnas i resultaträkningen och
balansräkningen, dels om händelser av väsentlig betydelse för företaget,
som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.

1 förvaltningsberättelsen skall an- 1 förvaltningsberättelsen skall anges
medelantalet under räkenskaps- ges medelantalet under räkenskaps -

året anställda personer såväl för företaget
i dess helhet som för varje
arbetsställe med mer än tjugo anställda.
Vidare skall anges det sammanlagda
beloppet av räkenskapsårets
löner och ersättningar till anställda.
Har företaget anställda i fle -

året anställda personer såväl för företaget
i dess helhet som för varje
arbetsställe med mer än tjugo anställda.
Vidare skall anges det sammanlagda
beloppet av räkenskapsårets
löner och ersättningar till anställda.
Har företaget anställda i fle -

1989/90:LU5

Bilaga 1

96

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ra länder skall löner och ersättning- ra länder skall löner och ersättningar
anges särskilt för varje land järn- ar anges särskilt för vaije land jämte
uppgift om medelantalet anställ- te uppgift om medelantalet anställda
i respektive land. da i respektive land. Då medelanta let

anställda anges skall uppgift
även lämnas om fördelningen mellan
kvinnor och män.

För företag som avses i 3 § första stycket skall till förvaltningsberättelsen
fogas en finansieringsanalys. 1 finansieringsanalysen skall redovisas företagets
finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1989/90: LU5

Bilaga 1

97

16 Förslag till

Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 30 § och 6 kap. 2 § utsökningsbalken
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

30 §

Utmätning medför förmånsrätt i Utmätning medför förmånsrätt i
och med beslutet, om ej annat följer och med beslutet, om ej annat följer
av andra stycket eller 7 kap. 13 §. av andra eller fjärde stycket eller

7 kap. 13 §.

Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade
reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför ej förmånsrätt
förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag.
Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende,
skall den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i riket registrerat
skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i främmande
stat innan det har tagits om hand av kronofogdemyndigheten, skall den
rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt.

Utmätning av fast egendom medför företräde framför rättighet i egendomen,
om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på
den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks.

Utmätning av en rättighet som är
registrerad enligt aktiekontolagen
(1989:000) medför förmånsrätt genom
registrering av utmätningen
enligt den lagen. Utmäts en rättighet
som förvaltas enligt 8 kap. i sistnämnda
lag inträder förmånsrätten
i stället genom underrättelse till förvaltaren
om utmätningen. Detsamma
gäller om utmätningen avser en
panträtt i en rättighet som förvaltas
enligt sistnämnda kap.

6 kap.

2§

Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars företeende
utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan
förpliktelse, skall tagas i förvar.

Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är intecknat
i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den intecknade egendomens
ägare, skall pantbrevet eller inteckningshandlingen tagas i förvar.

Kan det antagas att handling som avses i första eller andra stycket
undanhålls eller har förkommit, skall i stället sekundogäldenären eller
annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än
kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar.

Utmätning av en rättighet som är
registrerad enligt aktiekontolagen
(1989:000) skall säkerställas genom
registrering av utmätningen enligt

1989/90:LU5

Bilaga 1

98

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den lagen. Utmäts en rättighet som
förvaltas enligt 8 kap. i sistnämnda
lag skall säkerställandet i stället ske
genom underrättelse till förvaltaren
om utmätningen. Detsamma gäller
om utmätningen avser en panträtt i
en rättighet som förvaltas enligt sistnämnda
kap.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1989/90.LU5

Bilaga 1

8 Riksdagen 1989190. 8 samt. Nr 3

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 9§ och 12 kap. 11 — 13 §§ lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

1989/90:LU5

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.
9§

Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

I förvaltningsberättelsen skall
upplysningar lämnas i följande
hänseenden:

1. Sådana förhållanden som inte
skall redovisas i resultaträkningen
eller i balansräkningen men som är
viktiga för bedömningen av föreningens
verksamhetsresultat och
ställning.

2. Sådana händelser av väsentlig
betydelse för föreningen som har
inträffat under räkenskapsåret eller
efter dettas slut.

3. Väsentliga förändringar i medlemsantalet.

4. Summorna av insatsbelopp som
skall återbetalas under nästa räkenskapsår
enligt bestämmelserna i
4 kap. 1 och 3 §§.

5. Den rätt till utdelning som
gjorda förlagsinsatser medför.

6. Summan av de förlagsinsatser
som sagts upp och skall inlösas under
de näst följande två räkenskapsåren.

7. Medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer såväl
för företaget i dess helhet som för
varje arbetsställe med mer än tjugo
anställda, det sammanlagda beloppet
av räkenskapsårets löner och ersättningar
dels till styrelsen och
verkställande direktören dels till
övriga anställda samt, om föreningen
har anställda i flera länder, löner
och ersättningar angivna särskilt
för varje land jämte uppgift om
medelantalet anställda i respektive
land.

1 förvaltningsberättelsen skall
upplysningar lämnas i följande
hänseenden:

1. Sådana förhållanden som inte
skall redovisas i resultaträkningen
eller i balansräkningen men som är
viktiga för bedömningen av föreningens
verksamhetsresultat och
ställning.

2. Sådana händelser av väsentlig
betydelse för föreningen som har
inträffat under räkenskapsåret eller
efter dettas slut.

3. Väsentliga förändringar i medlemsantalet.

4. Summorna av insatsbelopp
som skall återbetalas under nästa
räkenskapsår enligt bestämmelserna
i 4 kap. 1 och 3 §§.

5. Den rätt till utdelning som
gjorda förlagsinsatser medför.

6. Summan av de förlagsinsatser
som sagts upp och skall inlösas under
de näst följande två räkenskapsåren.

7. Medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer såväl
för företaget i dess helhet som för
varje arbetsställe med mer än tjugo
anställda, det sammanlagda beloppet
av räkenskapsårets löner och ersättningar
dels till styrelsen och
verkställande direktören dels till
övriga anställda samt, om föreningen
har anställda i flera länder, löner
och ersättningar angivna särskilt
för varje land jämte uppgift om
medelantalet anställda i respektive
land. Då medelantalet anställda anges
skall uppgift även lämnas om

100

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fördelningen mellan kvinnor och
män.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträffande
föreningens vinst eller förlust.

För förening som avses i 8 kap. 5 § första stycket skall till förvaltningsberättelsen
fogas en finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall redovisas
föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.

12 kap.

Aktieägarna är skyldiga att till
föreningen överlämna sina aktiebrev
med påskrifter om överlåtelse,
om en tvist om inlösen enligt 9 §
prövas av skiljemän eller domstol
och det är ostridigt mellan parterna
att det föreligger lösningsrätt eller
om det i en dom som har vunnit
laga kraft har förklarats att sådan
rätt föreligger utan att lösenbeloppet
samtidigt har fastställts. Skyldighet
att överlämna aktiebreven
föreligger dock endast om föreningen
ställer sådan säkerhet för kommande
lösenbelopp jämte ränta
som godkänns av skiljemännen eller,
om tvisten är anhängig vid
domstol, av domstolen.

Aktieägarna är skyldiga att till
föreningen överlämna sina aktiebrev
med påskrifter om överlåtelse
eller, när fråga är om aktier i avstämningsbolag,
att låta föreningen
registreras som ägare till aktierna
enligt bestämmelserna i aktiekontolagen
(1989:000), om en tvist om
inlösen enligt 9 § prövas av skiljemän
eller domstol och det är ostridigt
mellan parterna att det föreligger
lösningsrätt eller om det i en
dom som har vunnit laga kraft har
förklarats att sådan rätt föreligger
utan att lösenbeloppet samtidigt
har fastställts. Skyldighet att överlämna
aktiebreven eller att låta föreningen
registreras som ägare till
aktierna föreligger dock endast om
föreningen ställer sådan säkerhet
för kommande lösenbelopp jämte
ränta som godkänns av skiljemännen
eller, om tvisten är anhängig
vid domstol, av domstolen.

Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det
att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.

12 §

Om ett fastställt lösenbelopp har
erbjudits en aktieägare utan att
denne har överlämnat sina aktiebrev,
skall föreningen utan dröjsmål
sätta ned lösenbeloppet enligt
lagen (1927:56) om nedsättning av
pengar hos myndighet. Föreningen
får inte göra förbehåll om rätt att
återta det nedsatta beloppet.

Om ett fastställt lösenbelopp har
erbjudits en aktieägare utan att
denne har överlämnat sina aktiebrev
eller, i fråga om avstämningsbolag,
låtit föreningen registreras
som ägare, skall föreningen utan
dröjsmål sätta ned lösenbeloppet
enligt lagen (1927:56) om nedsättning
av pengar hos myndighet. Föreningen
får inte göra förbehåll om
rätt att återta det nedsatta beloppet.

1989/90: LU5

Bilaga 1

101

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Föreningen är ägare till aktierna, Föreningen är ägare till aktierna,
om säkerhet har ställts enligt 11 § om säkerhet har ställts enligt 11 §

eller om nedsättning har skett enligt eller om nedsättning har skett enligt

12 §. Innan aktiebreven har över- 12 §. Innan aktiebreven i ett dotter lämnats

till föreningen medför bolag som inte är avstämningsbolag

breven i sådana fall endast rätt för har överlämnats till föreningen

innehavaren att mot överlämnande medför breven i sådana fall endast

av breven till föreningen eller läns- rätt för innehavaren att mot överstyrelsen
få ut lösenbeloppet med lämnande av breven till föreningen

ränta. eller länsstyrelsen få ut lösenbelop pet

med ränta.

Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att
föreningen blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är
ställt till föreningen. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det
ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till
föreningen, skall det i sin tur överlämnas till bolaget för att makuleras.

Aktier i avstämningsbolag skall i
fall som avses i första stycket första
meningen på begäran av föreningen
registreras med denna som ägare
enligt bestämmelserna i aktiekontolagen
(1989:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 i fråga om 9 kap. 9 §. I övrigt
träder lagen i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen får därvid
bestämma att lagen skall träda i kraft vid skilda tidpunkter för olika
emittenter och rättigheter.

1989/90:LU5

Bilaga 1

102

Näringsutskottets yttrande
1989/90:NUly

Kontobaserat aktiesystem

Till lagutskottet

Lagutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1988/89:152 om kontobaserat aktiesystem jämte motioner.

I propositionen framläggs förslag till en aktiekontolag och annan
lagstiftning i samband därmed. Vidare föreslås bemyndiganden för
regeringen att teckna aktier i Värdepapperscentralen VPC AJB för
nominellt 1,5 milj. kr. vid en planerad nyemission och att godkänna
att statens garantiåtagande i VPC i samband därmed ökas från 50 milj.
kr. till 100 milj. kr. Regeringen bereder också riksdagen tillfälle att ta
del av vad som i propositionen anförs om likvidhantering i anslutning
till det kontobaserade aktiesystemet (VP-systemet), om VPC:s möjligheter
att betala skadestånd samt om säkerheter i VP-systemet och sårbarhetsfrågor.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1988/89:L19
av Rolf Dahlberg m.fl. (m), 1988/89.L20 av Bertil Fiskesjö m.fl. (c),
1988/89:L21 av Ulla Orring m.fl. (fp) och 1988/89:L22 av Elisabet
Franzén (mp) och Lars Norberg (mp).

Näringsutskottet har besökt Värdepapperscentralen VPC AB samt
tagit del av skrivelser till lagutskottet från detta foretag, från Svenska
fondhandlareföreningen och från Sveriges industriförbund.

Näringsutskottet kommenterar i det följande propositionen i vissa
delar samt motionerna utom såvitt de rör ansvars- och skadeståndsfrågor.
I väsentliga hänseenden kan näringsutskottet därvid anknyta till
sina ställningstaganden hösten 1989 till proposition 1987/88:108 (princippropositionen),
som innehöll riktlinjer för den lagstiftning om ett
kontobaserat system för registrering av aktier som nu föreslås.

Näringsutskottets ställningstagande i stort

Motion 1988/89:L22 (mp) utmynnar liksom en motsvarande motion
förra året i ett yrkande om att riksdagen skall avslå den föreliggande
propositionen. För det första skulle systemet gynna spekulativa intressen,
vilka enligt motionärernas uppfattning har kommit att dominera
aktiehandeln. Systemet skapar, hävdas det, förutsättningar för ett framtida
internationellt system för snabba kapitaltransaktioner. För det

1989/90:LU5

Bilaga 2

103

andra varnas för betydande säkerhetsrisker i samband med det nya
systemet. För det tredje betecknas det som en allvarlig aspekt att
systemet ger ytterligare en möjlighet till central kontroll av medborgarna.

Syftet med VP-systemet är att värdepappershanteringen skall kunna

— inom ramen för de bestämmelser som i olika avseenden gäller för
värdepappersmarknaden — bedrivas på ett effektivare och mindre
kostnadskrävande sätt än för närvarande. Det rör sig, menar näringsutskottet,
om en teknisk reform som inte i sig själv har betydelse för i
vilken mån spekulativa tendenser kan göra sig gällande i värdepappershandeln.
Att bibehålla ett i tekniskt hänseende mindre avancerat
system för aktiehanteringen ter sig inte som ett adekvat sätt att, om så
skulle anses önskvärt, motverka befarade spekulationer.

Vad gäller möjlighet till "central kontroll av medborgarna" kan
näringsutskottet inte finna att övergången från ett värdepappersbaserat
till ett kontobaserat aktiesystem innebär någon avgörande förändring. I
stort sett samma uppgifter om aktieägandet som inom detta system
finns inom det sedan många år tillämpade VPC-systemet för förenklad
aktiehantering. Det är lagstiftarens sak att på samma sätt som hittills
ange gränserna för hur den information som finns tillgänglig inom
systemet får användas. Redan i princippropositionen uttalades, som
näringsutskottet framhöll i sitt betänkande över denna, att regeringen
inte genom förslaget till ett kontobaserat aktiesystem syftade till någon
förändring avseende olika möjligheter till insyn i VPC:s register.

Säkerhetsaspekterna betonades kraftigt i nämnda betänkande. Näringsutskottet
underströk där betydelsen av fortlöpande sårbarhetsanalyser
och säkerhetshöjande åtgärder. Den nu föreliggande propositionen
innehåller, som redan nämnts, ett särskilt avsnitt rörande detta
ämne. Utskottet återkommer i det följande till integritets- och säkerhetsfrågorna
med anledning av yrkanden i motionerna 1988/89:L21
(fp) och 1988/89:L20 (c).

Beträffande motion 1988/89:L22 (mp) anser näringsutskottet sammanfattningsvis
att vad där anförs inte ger riksdagen skäl att, såsom
motionärerna påyrkar, avslå propositionen om kontobaserat aktiesystem.

Integritetsskydd och säkerhet

Under rubriken Integritets- och säkerhetsfrågor behandlas i motion
1988/89:L21 (fp) de risker för intrång i aktörernas personliga integritet
och för fel och missbruk inom aktiehandeln som motionärerna finner
övergången till ett kontobaserat aktiesystem vara förknippad med.
Integritets- och säkerhetsaspekterna berörs mycket sparsamt i propositionen,
säger motionärerna. En självklar utgångspunkt för det nya
systemet borde vara att detta inte får innebära att aktieägare och
marknadens aktörer i övrigt får en försämrad integritet eller rättslig
ställning, exempelvis i förhållande till skattemyndigheterna. Riksdagen
föreslås göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

1989/90:LU5

Bilaga 2

104

Även i motion 1988/89:L20 (c) begärs ett uttalande till regeringen.
Enligt detta borde de synpunkter sorn motionärerna har lämnat angående
säkerhet, sårbarhet och kvalitet bilda utgångspunkt för uppföljning,
utvärdering och i förekommande fall översyn av lagen. Vad
gäller säkerhet och sårbarhet ställer motionärerna en rad frågor, som
berör bl.a. riskerna för brottsliga angrepp mot VP-systemet, tekniska
fel, fel i handläggningen samt funktionsstörningar i krigs- och avspärrningssituationer.

Finansministern betonar i propositionen (s. 168) vikten av att VPsystemet
tillgodoser högt ställda krav på säkerhet. Han konstaterar att
arbetet med olika säkerhetsfrågor pågår fortlöpande inom VPC med
full kraft och att ytterligare en sårbar hetsanalys har utförts efter den
som redovisades i princippropositionen. Finansministern säger sig vara
införstådd med att, allteftersom arbetet med systemet fortskrider, nya
säkerhetsfrågor och rutiner kring dessa kommer att aktualiseras. Innan
VP-systemet kan tas i bruk måste naturligtvis säkerheten i systemet ha
uppnått tillräcklig nivå, framhåller han. Det ankommer på bankinspektionen
som tillsynsmyndighet att godkänna säkerheten i VP-systemet
såväl hos VPC som hos de kontoförande instituten.

De beslut av riksdagen som påkallas i propositionen innebär att det
skapas en legal grund för övergång till ett kontobaserat system och att
VPC:s resurser förstärks. Beslutet om övergång till VP-systemet fattas
emellertid inte av riksdagen eller regeringen utan av intressenterna,
vilka härvid är beroende av att bankinspektionen lämnar erforderliga
tillstånd. Inspektionen skall också övervaka att aktiekontolagen följs.
Lagen kommer — enligt 1 kap. 5 § — att kompletteras med föreskrifter
som meddelas av regeringen eller en myndighet som regeringen
bestämmer.

Mot bakgrund av det sagda anser näringsutskottet att riksdagen inte
har anledning att nu rikta några sådana uppmaningar till regeringen
som föreslås i de här berörda delarna av motionerna 1988/89:L21 (fp)
och 1988/89:L20 (c).

Enligt ett flertal bestämmelser i den föreslagna aktiekontolagen skall
beträffande aktieägare resp. förvaltare "personnummer eller annat
identifieringsnummer" anges i konton och i uppgifter till och från
VPC. Från centerpartiets sida begärs i motion 1988/89:L20 att alternativet
med personnummer som identifieringsuppgift skall uteslutas. Motionärerna
hänvisar till att partiet under flera år har krävt begränsningar
i personnummeranvändningen. Innebörden av motionsyrkandet
är, har det från motionärernas sida betonats vid näringsutskottets
behandling av ärendet, att användning av personnummer som identifieringsnummer
inom VP-systemet skall vara förbjuden. Näringsutskottet
vill anmärka att ett sådant förhållande borde framgå inte endast av
ett motivuttalande beträffande begreppet identifieringsnummer utan
också av en uttrycklig bestämmelse i lagen.

Motsvarande krav på uppgift om "personnummer eller annat identifieringsnummer"
ställs för närvarande i förordningen (1970:600) om
förenklad aktiehantering. Bestämmelsen härom kompletterar föreskrif -

1989/90:LU5

Bilaga 2

105

ten i 7 § lagen (1987:623) om förenklad aktiehantering att förvaltare
skall lämna uppgifter till VPC om vissa aktieägare som har aktier
registrerade i förvaltarens namn. VPC har upplyst om att VP-systemet
inte i sig fordrar att personnummer anges i aktiekonton etc.

Data- och offentlighetskommittén (DOK) har i betänkandet (SOU
1987:31) Integritetsskydd^ i informationssamhället 4 redovisat sina
allmänna överväganden angående personregistrering och användning
av personnummer. Den tekniska utvecklingen har, uppger DOK, gjort
att personnumrets betydelse som identifikationsbegrepp i samband
med automatisk databehandling i viss mån har minskat. Ett generellt
avskaffande av personnumren skulle inte undanröja de integritetsrisker
som är förknippade med personregistreringen i samhället. Under en
övergångstid skulle emellertid såväl ett avskaffande som en begränsning
av personnummeranvändningen kunna medföra risker för förväxlingar
och rättsförluster. DOK rekommenderar restriktivitet på personregistreringens
område. Datainspektionen borde utfärda föreskrifter och
allmänna råd i detta syfte. Vid prövning av frågor om tillstånd till
samköming av register bör, säger DOK vidare, ställas mycket höga
krav på den registeransvariges motivering till behovet av samkörningen.
Tre av DOK:s ledamöter har i ett särskilt yttrande förordat att en
begränsning av personnummeranvändningen skall åstadkommas genom
en särskild personregisterlag.

Riksdagen har våren 1989 avslagit motioner (m; c) om att personnummeranvändningen
skulle begränsas och regleras genom en särskild
lag. Konstitutionsutskottet (1988/89:KU28) hade avstyrkt motionerna
med motivering att den pågående beredningen inom regeringskansliet
av DOK:s nyssnämnda betänkande borde avvaktas. Motionerna fick
stöd i en reservation (m, fp, c).

En grundläggande ambition vid införande av VP-systemet måste vara
att åstadkomma största möjliga säkerhet inom systemet och att skapa
förtroende för systemet hos aktieägarna. Användningen av personnummer
torde i vissa fall kunna bidra till att underlätta identifikationen av
aktieägare och sålunda minska risken för rättsförluster. Frågan om i
vilken mån personnummer på längre sikt bör få användas inom
VP-systemet kan enligt näringsutskottets mening lämpligen aktualiseras
inom ramen för de allmänna överväganden om personnummersystemet
som baseras på DOK:s betänkande i ämnet. Näringsutskottet
avstyrker alltså motion 1988/89:L20 (c) i nu berörd del.

Övriga frågor

Den som är registrerad på ett aktiekonto skall enligt 5 kap. 1 §
förslaget till aktiekontolag få underrättelse av VPC när en registreringsåtgärd
som berör honom har verkställts genom anteckning på kontot.
Han skall vidare få besked om kontots innehåll dels i början av varje
år, dels på begäran eljest. En underrättelse av här avsett slag utgör inte
ett rättsgrundande värdepapper men kan, som näringsutskottet påpekade
förra året, i vissa situationer få betydelse som bevismedel. I motion

1989/90: LU5

Bilaga 2

106

1988/89:L19 (m) erinras om näringsutskottets uttalande att "med viss
regelbundenhet utfärdade kontoutdrag till rättighetshavarna torde vara
ett betydelsefullt medel att öka dessas acceptans av systemet och
förebygga problem i samband med eventuella fel i detta". Motionärerna
vill att den berörda paragrafen i aktiekontolagen skall fl en sådan
utformning "att det tydligt framgår att beskeden innehåller uppgifter
om värdepapper".

Den sistnämnda formuleringen är, som framgår av det föregående,
inte helt adekvat. Näringsutskottet vill emellertid betona det önskvärda
i att beskeden utformas så att de skapar största möjliga klarhet om
berörda ägandeförhållanden och av mottagarna uppmärksammas såsom
viktiga dokument vilka lämpligen bevaras under viss tid. Det kan
förutsättas att VPC tar hänsyn till detta önskemål vid utformningen av
beskeden och att bankinspektionen såsom tillsynsmyndighet ägnar
uppmärksamhet åt att aktieägarnas intresse tillgodoses i här aktuellt
avseende. Någon närmare reglering i lag av beskedens utformning
finner näringsutskottet mot denna bakgrund inte erforderlig. Om så
mot förmodan skulle visa sig erforderligt kommer regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer att kunna meddela närmare
föreskrifter i ämnet med stöd av 1 kap. 5 § aktiekontolagen.

VPC får enligt 5 kap. 3 § förslaget till aktiekontolag bereda en innehavare
av aktiekonton möjlighet att med hjälp av egna terminaler ta del
av uppgifter om sina konton. I motiveringen framhålls att denna
möjlighet är avsedd för storplacerare, såsom pensionsfonder och försäkringsbolag.
I motion 1988/89:L20 (c) ifrågasätts hur säkerheten skall
kunna vidmakthållas om sådan direktförbindelse medges. Motionärerna
vill att till paragrafen skall fogas den inskränkningen att en förutsättning
för medgivande skall vara att uppgiftsinhämtandet kan ske
utan risk för obehörigt intrång, sabotage m.m.

Näringsutskottet finner det självklart att VPC inte kommer att
lämna medgivande av detta slag om inte den nämnda förutsättningen
är i möjligaste mån uppfylld. Dessutom kan, som nyss sagts, kompletterande
föreskrifter utfärdas av regeringen eller en myndighet. Det
finns därför enligt näringsutskottets mening inte något skäl till ändring
i den föreslagna lydelsen av 5 kap. 3 § aktiekontolagen.

I avstämningsbolag kan enligt 3 kap. 10 § aktiebolagslagen
(1975:1385) en bank eller en fondkommissionär, som är auktoriserad
förvaltare av aktier, införas i aktieboken i stället för ägaren till de
aktier som omfattas av ett förvaltningsuppdrag. Enligt 7 § lagen
(1987:623) om förenklad aktiehantering skall förvaltaren lämna uppgift
till VPC om de aktieägare som har mer än 500 aktier i samma
aktiebolag registrerade i förvaltarens namn. Dessa uppgifter blir offentliga.
Genom att fördela en större mängd aktier på flera förvaltare kan
dess innehavare undgå offentlighet. De angivna bestämmelserna innebär
att ett avstämningsbolag inte är tillförsäkrat möjlighet att få kännedom
om alla sina ägare.

I propositionen om kontobaserat aktiesystem föreslås en ändring
härvidlag. Ett aktiebolag anses, sägs det där (s. 123), i princip ha ett

1989/90:LU5

Bilaga 2

107

berättigat intresse att få kännedom om samtliga sina aktieägare. En
förvaltare skall således, enligt 8 kap. 8 § aktiekontolagen, vara skyldig
att lämna uppgift till VPC om varje aktieinnehav som är registrerat i
förvaltarens namn, och bolaget i fråga skall ha rätt att hos VPC få
tillgång till dessa uppgifter. Enligt 8 kap. 9 § skall VPC hålla en
sammanställning över aktieägare med mer än 500 förvaltarregistrerade
aktier i ett bolag offentligt tillgänglig. Till skillnad från nu skall
offentlighet sålunda inträda även om det nämnda antalet aktier är
fördelat på flera förvaltare. Näringsutskottet vill anmärka att, om detta
skall gälla, artikeln "en" i klarhetens intresse synes böra borttas
framför uttrycket "auktoriserad förvaltare" i den sistnämnda paragrafens
första mening.

De nu refererade bestämmelserna blir i motionerna 1988/89:L21 (fp)
och 1988/89:L20 (c) föremål för viss kritik. I den förra anförs att
offentligheten i aktieboken borde vara knuten till röstetalet och inte
till antalet aktier som innehas. Riksdagen föreslås anmoda regeringen
att lägga fram förslag till nya regler för offentlighet i aktieboken av
sådan innebörd. I den senare motionen uttalas att hos allmänheten
knappast kan finnas något berättigat intresse att känna namnen på
personer med så små aktieposter i ett bolag som högst 500 aktier.
Sekretesskyddet borde hellre knytas till röstetalet eller på annat sätt
vara värderelaterat. Motionen innehåller emellertid inte något yrkande
på denna punkt.

Näringsutskottet har erfarit att värdepappersmarknadskommittén

— i sitt snart föreliggande betänkande (SOU 1989:72) Värdepappersmarknaden
i framtiden — kommer att föreslå att regeln om en gräns
vid högst 500 aktier byts ut mot en på visst sätt konstruerad värdegräns.

Värdepappersmarknadskommitténs förslag kan väntas föranleda att
statsmakterna omprövar de nu ifrågavarande bestämmelserna. I avvaktan
på att så sker godtar näringsutskottet de förändringar beträffande
tillgängligheten av uppgifter om aktieinnehav som förslaget till aktiekontolag
innebär. Någon särskild framställning till regeringen på
grundval av yrkandet i motion 1988/89.L21 (fp) om förändrade regler
för sekretesskyddet synes mot bakgrund av det sagda inte vara motiverad.

Enligt 10 kap. 1 § förslaget till aktiekontolag skall hos VPC finnas en
särskild nämnd, aktiekontonämnden, med uppgift att pröva tvister
med anledning av beslut som VPC eller ett kontoförande institut har
fettat med stöd av aktiekontolagen. Ett beslut av nämnden skall innebära
en rekommendation om hur tvisten skall lösas. Syftet är att i
möjligaste mån förebygga att domstolsväsendet behöver tas i anspråk
för att avgöra sådana tvister.

Enligt regeringens förslag skall nämndens reglemente godkännas av
regeringen. Nämnden betecknas också i propositionen som fristående.
Skillnaden mellan regeringens och motionärernas förslag på denna
punkt synes alltså ringa. Den av regeringen förordade konstruktionen
innebär emellertid att nämnden kommer att utgöra ett privat organ

1989/90:LU5

Bilaga 2

108

som inte ingår i den statliga organisationen. Enligt motionärernas linje
skulle den däremot bli ett offentligrättsligt organ. Med hänsyn till att
tvister som nämnden tar ställning till kan komma att hänskjutas till
allmän domstol, i (örsta hand tingsrätt, för avgörande synes motionärernas
förslag om en offentligrättslig nämnd mindre lämpligt. Även en
nämnd av privaträttslig natur bör kunna få en sådan organisation att
kravet på opartisk behandling av de frågor som underställs den blir
uppfyllt. Näringsutskottet avstyrker följaktligen det förslag till utformning
av 10 kap. 1 § aktiekontolagen som framläggs i motion
1988/89:L20 (c).

Näringsutskottet noterar att 3 kap. 2 § förslaget till aktiekontolag bör
omformuleras.

Näringsutskottet tillstyrker regeringens lagförslag i övrigt liksom dess
förslag beträffande teckning av aktier i VPC och ökat garantiåtagande
från statens sida. Vad som i propositionen anförs om likvidhantering i
anslutning till VP-systemet ger inte anledning till någon erinran.

Stockholm den 17 oktober 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m), Åke Wictorsson (s)*, Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s),
Inga-Britt Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg
(fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Leif
Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin Falkmer
(m) och Bertil Danielsson (m).

* Avsnitten Integritetsskydd och säkerhet och Övriga frågor.

Avvikande meningar

1. Näringsutskottets ställningstagande i stort

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Näringsutskottets ställningstagande i stort — som börjar med "Syftet
med" och slutar med "kontobaserat aktiesystem" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om det föreslagna kontobaserade
aktiesystemet som framförs i motion 1988/89:L22 (mp). Redan en
teknisk bedömning av systemet talar emot det — betydande säkerhetsrisker
föreligger som systemets handhavare inte på ett tillfredsställande
sätt torde kunna gardera det emot. Den principiellt sett tyngst vägande
invändningen är emellertid att systemet genom ökad snabbhet främst

1989/90:LU5

Bilaga 2

109

kommer att gynna de spekulativa intressen som alltmer har kommit
att dominera börshandeln. På angivna grunder bör regeringens förslag
avvisas. Näringsutskottet tillstyrker sålunda den nu nämnda motionen.

För den händelse riksdagen trots vad som nu har anförts skulle
ställa sig positiv till att ett kontobaserat aktiesystem införs kommenterar
utskottet i det följande regeringens förslag med utgångspunkt i de
övriga tre motionerna.

2. Integritetsskydd och säkerhet

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun
Norberg (fp), Roland Larsson (c), Lars Norberg (mp), Karin Falkmer
(m) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Integritetsskydd och säkerhet — som börjar med "Mot bakgrund"
och slutar med "och 1988/89:L20 (c)" bort ha följande lydelse:
Inför det fortsatta författningsarbete och de administrativa beslut
som sålunda förestår finns det enligt näringsutskottets mening anledning
för riksdagen att göra ett uttalande till regeringen i enlighet med
vad som påyrkas i motionerna 1988/89:L21 (fp) och 1988/89:L20 (c).
Riksdagen bör alltså dels understryka vikten av att VP-systemet inte
medför försämringar i fråga om integritet och rättsskydd för aktieägarna
och övriga aktörer på aktiemarknaden, dels begära en fortlöpande
uppföljning och utvärdering genom regeringens försorg av systemets
konsekvenser i fråga om rättsförhållanden, säkerhet och sårbarhet samt
kvalitet i övrigt.

3. Användning av personnummer

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c) och Lars Norberg (mp) anser
att den del av yttrandet — under rubriken Integritetsskydd och säkerhet
— som börjar med "En grundläggande" och slutar med "berörd
del" bort ha följande lydelse:

Att personnummer utnyttjas som identifieringsuppgifter är, som har
framgått, inte någon nödvändig del av VP-systemet. Integritetsskyddsskäl
talar för en allmän begränsning av personnummeranvändningen.
Med hänsyn härtill stöder näringsutskottet förslaget i motion
1988/89:L20 (c) att uppgifter om personnummer inte skall fa förekomma
vid registreringen av aktieägare m.fl. inom systemet.

4. Övriga frågor

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun
Norberg (fp), Roland Larsson (c), Lars Norberg (mp), Karin Falkmer
(m) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Övriga frågor — som börjar med "Enligt regeringens" och
slutar med "motion 1988/89:L20 (c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner de synpunkter och önskemål beträffande den tilltänkta
aktiekontonämnden som framförs i motion 1988/89:L20 (c)
befogade och föreslår att 10 kap. 1 § aktiekontolagen utformas enligt
motionärernas förslag.

1989/90:LU5

Bilaga 2

110

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens
förslag till aktiekontolag

Regeringens förslag

Utskottets förslag

3 kap.

2 §

Kontoförande institut som är helägt
dotteraktiebolag till värdepapperscentralen
får inte avslå en begäran
att genom institutet öppna
aktiekonto annat än om grund för
avslag föreligger enligt denna lag
eller annan författning.

Om någon begär att få öppna
aktiekonto genom ett kontoförande
institut som år helägt dotteraktiebolag
till värdepapperscentralen, får
institutet inte avslå en sådan begäran
annat än om grund för avslag
föreligger enligt denna lag eller
annan författning.

7 kap.

3 §

Om någon tillfogas skada genom
beslut om omprövning enligt
4 kap. 10 § eller beslut om
rättelse har han rätt till ersättning
av värdepapperscentralen, om han
inte med hänsyn till arten av felet
eller andra omständigheter insåg eller
borde ha insett att fel förekommit.

Om någon tillfogas skada genom
beslut om omprövning enligt
4 kap. 10 § eller beslut om
rättelse har han rätt till ersättning
av värdepapperscentralen, om han
inte insåg eller med hänsyn till arten
av felet eller andra omständigheter
borde ha insett att fel förekommit.

8 kap.

9§

Hos värdepapperscentralen
skall för varje avstämningsbolag
finnas en sammanställning över
aktieägare med mer än femhundra
sådana aktier i bolaget
som förvaltas av en auktoriserad
förvaltare. Sammanställningen
skall innehålla de uppgifter som
anges i 8 § första stycket. En utskrift
av sammanställningen skall
hållas tillgänglig för var och en på
bolagets huvudkontor och hos
värdepapperscentralen. Utskriften
får inte vara äldre än sex månader.
Var och en har rätt att mot
ersättning för kostnaderna få en
utskrift av sammanställningen
från värdepapperscentralen.

Hos värdepapperscentralen
skall för varje avstämningsbolag
finnas en sammanställning över
aktieägare med mer än femhundra
sådana aktier i bolaget
som förvaltas av auktoriserad förvaltare.
Sammanställningen skall
innehålla de uppgifter som anges
i 8 § första stycket. En utskrift av
sammanställningen skall hållas
tillgänglig för var och en på bolagets
huvudkontor och hos värdepapperscentralen.
Utskriften får
inte vara äldre än sex månader.
Var och en har rätt att mot ersättning
för kostnaderna få en utskrift
av sammanställningen från
värdepapperscentralen.

1989/90: LU5

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Med anledning av propositionen väckta motioner

Vid riksmötena 1987/88 resp. 1988/89 väckta fristående

motioner 3

Utskottet 4

Inledning 4

Allmänna överväganden 6

Det kontobaserade systemets omfattning 8

Innehållet i kontoutdrag m.m 9

Sakrättsliga frågor 10

Rätten till ersättning 13

Integritetsskydd och säkerhet m.m 17

Insyn och sekretess 20

Aktiekontonämnden 23

Propositionen i övrigt 24

Hemställan 24

Reservationer 26

Särskilda yttranden 31

Bilaga 1 Regeringens lagförslag 34

Bilaga 2 Näringsutskottets yttrande 1989/90:NUly 103

Bilaga 3 Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens

förslag till aktiekontolag lil

112