Lagutskottets betänkande
1989/90: LU19

Anslag till kronofogdemyndigheterna

1989/90

LU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet dels proposition 1989/90:100 bilaga
9 (finansdepartementet) i vad avser anslag till kronofogdemyndigheterna,
dels en motion om ökning av anslaget, dels ock en motion om
minskning av antalet kronofogdar.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i förevarande del och
avstyrker bifall till motionerna. Till betänkandet har fogats en reservation.

SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen

I proposition 1989/90:100 bilaga 9 (finansdepartementet) föreslår regeringen
under punkt B 3 (s. 23—25) att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
717 760 000 kr.

Motionerna

1989/90:L302 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
reducering av antalet kronofogdar.

1989/90:L303 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — med hänvisning till
vad som anförs i motion 1989/90:Sk828 — yrkas att riksdagen for
budgetåret 1990/91 anslår ytterligare 7 milj. kr. till Kronofogdemyndigheterna.

1

1 Riksdagen 1989190. 8 sami. Nr 19

Rättelse: S. 3 rad 25 Står: 1988/89:L304 Rättat till: 1989/90:L302

Utskottet

1989/90:LU19

I proposition 1989/90:100, bilaga 9, föreslås att till kronofogdemyndigheterna
för budgetåret 1990/91 anvisas ett förslagsanslag av 717 760 000
kr. Vid anslagsberäkningen har huvudförslaget tillämpats på det sättet
att det belopp — ca 13,2 milj. kr. — med vilket myndigheternas anslag
minskas förs till riksskatteverkets disposition för att fördelas mellan
länen. Enligt propositionen behövs vidare ett tillfälligt resurstillskott
för att de mest arbetstyngda myndigheterna skall kunna få en omedelbar
resursförstärkning. För detta ändamål beräknas 5,5 milj. kr. Särskilda
medel beräknas vidare för bl.a. vissa engångsutgifter i samband
med flyttningar och för anskaffning av nya telefonväxlar.

I motion L303 av Lars Werner m.fl. (vpk) begärs att riksdagen för
budgetåret 1990/91 anslår ytterligare 7 milj. kr. till kronofogdemyndigheterna.
Enligt motionärerna uppgick de årliga debiteringarna avseende
skatte- och avgiftsskulder under perioden 1985—1988 till 6—8
miljarder kronor. Av dessa debiteringar kan kronofogdemyndigheterna
— med de resurser som ställts till deras disposition — driva in knappt
40 % dvs. 2—3 miljarder kronor. Vidare framhålls i motionen att
beräkningar visar att varje anställd inom exekutionsväsendet i genomsnitt
driver in ca 1,4 milj. kr. till staten och enskilda. Mot denna
bakgrund anser motionärerna att satsningar på kronofogdemyndigheterna
eller i vart fall lindrade sparkrav är väl motiverade.

Utskottet konstaterar att enligt propositionen får kronofogdemyndigheterna
tillgodogöra sig den besparing som rationaliseringskravet innebär
genom att dessa medel ställs till riksskatteverkets disposition för
fördelning mellan länen. Därutöver får myndigheterna i de mest
arbetstyngda länen ett tillfälligt resurstillskott om 5,5 milj. kr. Enligt
utskottets mening tillgodoser propositionen de krav på lindringar i
besparingarna för kronofogdemyndigheterna som rimligen kan ställas.
Utskottet tillstyrker således bifall till propositionen i denna del och
avstyrker bifall till motion L303.

I motion L302 av Kjell-Arne Welin (fp) anförs att antalet tjänster på
kronofogdenivå har ökat väsentligt sedan exekutionsväsendet förstatligades
år 1965. Samtidigt har utvecklingen gått därhän att tjänstemän
på vilka det inte ställs krav på juristutbildning i ökad utsträckning fått
behörighet att handlägga ärenden som tidigare var förbehållna kronofogdarna.
Vidare har övergången till automatisk databehandling gjort
arbetsuppgifterna lättare. Mot bakgrund av bl.a. nämnda förhållanden
anser motionären att antalet kronofogdar är för stort i förhållande till
vad den exekutiva verksamheten kräver. Motionären yrkar att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om en
reducering av antalet kronofogdar.

Som utskottet framhöll våren 1989 vid behandlingen av en motion
med samma syfte som den nu aktuella (se 1988/89:LU16) får det
ankomma på regeringen att inom ramen för av riksdagen anvisade
medel bedöma vilket antal tjänstemän på kronofogdenivå som bör
finnas vid kronofogdemyndigheterna. Det kan därför inte anses påkallat
för riksdagen att göra något uttalande härom. Utskottet vill i

sammanhanget åter erinra om att kronofogdemyndigheterna kan komma
att få nya arbetsuppgifter genom införande av en helt ny summarisk
process. I en nyligen avlämnade proposition (prop. 1989/90:85)
om ny summarisk process föreslås nämligen bl.a. att mål om lagsökning
och betalningsföreläggande sammanförs till en enda processform
samt att handläggningen av dessa mål och mål om handräckning flyttas
från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna. Enligt propositionen
är avsikten att den nya ordningen skall börja gälla den 1 januari 1992.
Frågan om kronofogdemyndigheternas personalresurser kan då behöva
övervägas ånyo. Detta gäller såväl i fråga om det totala antalet anställda
som antalet tjänstemän på kronofogdenivå. Avslutningsvis vill utskottet
också peka på att pågående utredningsarbete om bl.a. skuldsanering
kan tänkas medföra ytterligare arbetsuppgifter för kronofogdemyndigheterna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till
motion L302.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 9,
B 3 och med avslag på motion 1989/90:L303 till Kronofogdemyndigheterna
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
av 717 760 000 kr.,

res. (vpk)

2. beträffande antalet kronofogdar

att riksdagen avslår motion 1989/90:L302.

Stockholm den 6 mars 1990
På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan
Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Ewy Möller
(m), Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson (c), Elisabeth Persson
(vpk), Elisabet Franzén (mp), Maj-Inger Klingvall (s), Gunilla Andersson
(s) och Sven-Åke Nygårds (s).

1989/90:LU19

3

Reservation

1989/90: LU19

Anslag till kronofogdemyndigheterna (mom. 1)

Elisabeth Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "motion L303." bort ha följande
lydelse:

Såsom framgår av propositionen har riksskatteverket för kronofogdemyndigheterna
redovisat ett budgetförslag som — förutom begäran
om undantagande från huvudförslaget — innebär en utbyggnad av
verksamheten med 27,1 milj. kr. Därutöver har verket begärt ett
tillfälligt resurstillskott med 6,5 milj. kr. för de mest arbetstyngda
länen. Regeringen tillstyrker ett tillSlligt resurstillskott på 5,5 milj. kr.
men föreslår inga medel for utbyggnad av verksamheten.

De samlade skatte- och avgiftsskulderna hos kronofogdemyndigheterna
var år 1985 ca 19 miljarder kronor och år 1988 ca 18 miljarder
kronor. De årliga debiteringarna under perioden 1985—1988 uppgick
till mellan 6 och 8 miljarder kronor, och av dessa debiteringar kan
kronofogdemyndigheterna med nuvarande resurser leverera in knappt
40 %, dvs. 2—3 miljarder kronor. Vidare visar en beräkning att varje
anställd inom exekutionsväsendet i genomsnitt driver in ca 1,4 milj.
kr. till staten och enskilda.

Mot denna bakgrund anser utskottet — i likhet med motionärerna i
motion L303 — att satsningar på kronofogdemyndigheterna eller i vart
fall lindrade sparkrav är väl motiverade. Enligt utskottets mening får
regeringens förslagsanslag anses otillräckligt och utskottet tillstyrker
därför förslaget i motionen om att ytterligare 7 milj. kr. bör anvisas till
kronofogdemyndigheterna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:L303 och med
anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 9, B 3 till Kronofogdemyndigheterna
för budgetåret 1990/91 anvisar @tt förslagsanslag
av 724 760 000 kr.

gotmb 96942, Stockholm 1990

4