Kulturutskottets betänkande
1989/90:KrU9

Försvarsvallarna vid Vadstena slott

1989/90

Kru9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas tre motioner om fortsatt uppbyggnad av de
under 1800-talet raserade försvarsvallarna vid Vadstena slott. Syftet
med motionerna är bl.a. att dels återställa slottsmiljön, dels utöka
magasinsutrymmet för landsarkivet i Vadstena.

Utskottet avstyrker motionerna, eftersom utskottet förutsätter att
frågan om den fortsatta uppbyggnaden av vallarna kommer att övervägas
av byggnadsstyrelsen, när en nyligen tillkallad organisationskommitté
för de statliga arkivdepåerna avslutat sitt arbete.

Vid betänkandet har fogats en reservation.

Motionerna

1988/89:K.r202 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
vidareutbyggnad av Vadstena slott.

1988/89:Kr232 av Lola Björkquist m.fl. (fp,c,mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om tillbyggnad för landsarkivets räkning vid Vadstena slott.

1988/89:Kr261 av Torsten Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en fortsatt återuppbyggnad av vallarna vid Vadstena slott.

Lokaler för landsarkivet i Vadstena

Det första landsarkivet i landet inrättades år 1899 och inrymdes i
slottet i Vadstena. Detta landsarkiv betjänar Östergötlands, Jönköpings,

Kalmar och Kronobergs län. När tillgängliga utrymmen i Vadstena
slott inte längre räckt till för arkivbeståndet hos landsarkivet har andra
lokaler förhyrts i staden.

Vid den lagtima riksdagen år 1939 redovisades att byggnadsstyrelsen
fann det särdeles önskvärt att det märkliga byggnadsminnesmärke som
Vadstena slott utgör skulle bli föremål för en ingående restaurering på
samma sätt som skett med Gripsholms, Kalmar och Läckö slott. I 1

1 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 9

proposition 1939:242 föreslog regeringen att de under 1800-talet raserade
försvarsvallarna runt slottets borggård skulle ersättas med en ny
vallanläggning i form av jordövertäckta betongrum som kunde användas
för förvaring av värdefullare arkivalier, museiföremål m.m., vilka
— i händelse av krig — måste föras i säkerhet även från andra delar
av landet. Arbetena ansågs lämpliga att genomföra vid minskad arbetstillgång.
Riksdagen biföll förslaget och anvisade 450 000 kr. på beredskapsstat
(bet. SU 198, rskr. 333). Samtidigt anvisades medel på beredskapsstat
för en ny byggnad i Linköping för landsarkivet (prop.
1939:242, bet. SU 200, rskr. 335). Dessa projekt kom emellertid inte
till utförande.

År 1974 fick byggnadsstyrelsen ett projekteringsuppdrag som innebar
att försvarsvallarna delvis skulle återställas samtidigt som de till
viss del skulle anpassas till landsarkivets lokalbehov. Vid remissbehandlingen
av framlagda förslag uttalade riksantikvarieämbetet att ämbetet
accepterade de planerade vallarna under den uttryckliga förutsättningen
att vallanläggningen i sin helhet skulle stå färdig inom tio år
efter det att arbetena påbörjats. Det då aktuella projekteringsuppdraget
avsåg en utbyggnad av den östra vallen och en mindre del av den södra
vallen, vilket beräknades ge arkivet ca 25 000 hyllmeter. En fullständig
utbyggnad av vallarna beräknades ge totalt 75 000 hyllmeter.
Byggandet av den östra vallen och viss ombyggnad av den östra delen
av slottet påbörjades år 1982. Byggnaden stod färdig och kunde tas i
bruk år 1985. I byggnadsstyrelsens anslagsframställning för budgetåret
1990/91 slutredovisas en total kostnad av 32,5 milj.kr. för denna omoch
tillbyggnad av Vadstena slott.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 25 april 1983 förordade riksarkivet
en fortsatt utbyggnad av vallarna vid Vadstena slott med hänsyn
till landsarkivets brist på accessionsutrymme. En förutsättning för den
försatta utbyggnaden var dock enligt riksarkivets skrivelse att en eventuell
vallutbyggnad inte påverkade planeringen av en ny byggnad för
landsarkivet i Uppsala eller en utbyggnad av riksarkivet.

Leveranskalkyler och accessionsutrymme för
kommande femårsperiod

I riksarkivets anslagsframställning för budgetåret 1990/91 redovisas
leveransbehovet till landsarkiven den närmaste femårsperioden. Riksarkivet
konstaterar att 54 hyllkilometer beräknas levereras till landsarkiven
under perioden och att det i dag finns ett accessionsutrymme om
10 hyllkilometer. Under perioden kommer dock en ny byggnad att
färdigställas för landsarkivet i Uppsala. Landsarkivet i Vadstena har en
hyllkilometer i accessionsutrymme och beräknas behöva ta emot nio
hyllkilometer under femårsperioden.

1989/90:Kru9

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om
fortsatt utbyggnad av vallarna vid Vadstena
slott

Med anledning av motioner om fortsatt utbyggnad av vallarna vid
Vadstena slott utgick kulturutskottet vid riksmötet 1983/84 från att
berörda myndigheter skulle uppmärksamma frågan och avstyrkte motionerna
(bet. KrU 1983/84:4 och bet. KrU 1983/84:18 s. 51).

Vid riksmötena 1984/85 och 1986/87 aktualiserades åter frågan om
fortsatt utbyggnad av vallarna vid Vadstena slott. Utskottet erinrade
1986/87 om att byggnadsstyrelsen tagit upp projektet i sina anslagsframställningar
i listan över sådana projekt som då bedömdes vara
möjliga att starta före budgetåret 1991/1992. Motionerna avstyrktes
(bet. KrU 1984/85:16 s. 56, yttr. KrU 1986/87:3y, bet. UbU 1986/87:23
s. 8).

Utskottet uttalade vid riksmötet 1987/88 (bet. KrU 1987/88:14 s. 24)
att utskottet var medvetet om den betydelse som ett återuppförande av
vallarna har både för att lösa landsarkivets lokalbehov och för kulturmiljön
kring slottet. Utskottet framhöll dock att många andra projekt
av byggnadsstyrelsen givits en högre angelägenhetsgrad. Med beaktande
av att byggnadsföretaget ingick i byggnadsstyrelsens planering som
möjligt att genomföra före budgetåret 1992/93, och då utskottet inte
ansåg att det fanns tillräckliga skäl föreslå en annan prioritering än
den som byggnadsstyrelsen gjort avstyrktes motionen. Riksdagen följde
även denna gång utskottets förslag.

Arkivutredningen

Arkivutredningen (1985:07) avgav år 1988 betänkandet (SOU 1988:11)
Öppenhet och minne. Arkivens roll i samhället. Utredaren föreslår en
utbyggnad av landsarkivorganisationen med nya arkiv i Karlstad och
Umeå för Värmlands resp. Västerbottens län. Stockholms stadsarkiv
föreslås ombildas till landsarkiv för Stockholms län. Stadsarkivet i
Malmö föreslås behålla sin nuvarande ställning och erhålla statsbidrag.
I samband med inrättandet av nya arkiv bör enligt utredarens mening
landsarkivens organisation ses över. Utredaren anmäler att han även
övervägt inrättandet av ett nytt landsarkiv i södra Sverige, närmare
bestämt i någon av de småländska residensstäderna. Han har emellertid
valt att för närvarande inte komma med något förslag härom i frånvaro
av regionala initiativ på området. Utredaren föreslår att en organisationskommitté
får i uppdrag att klarlägga de närmare förutsättningarna
för en förändring av landsarkivens organisation och bedriva förhandlingar
med olika intressenter.

1989/90: Kru9

Organisationskommitté för de statliga
arkivdepåerna

En organisationskommitté för de statliga arkivdepåerna har enligt
regeringens beslut den 5 oktober 1989 tillkallats. I direktiven (dir.
1989:46) för utredningen sägs att en plan bör utarbetas för försörjningen
av statliga arkivdepåer under i första hand den närmaste tioårsperioden.
Kommittén bör lägga fram förslag om de nya depåernas
lokalisering, organisatoriska ram och nödvändiga tidpunkter för färdigställande
samt beräkna kostnaderna för statsförvaltningen. Kommittén
skall även pröva lämpligheten av att utbyggnaden av landsarkivens
depåbehov tillgodoses genom etablering av nya landsarkiv. Förslagen
om lokalisering av nya depåer skall sammanväga behoven hos dem
som använder arkiven, möjligheterna att samverka med andra arkivhuvudmän,
särskilt primärkommuner och landstingskommuner och kostnaderna
för etableringar på de orter som aktualiseras för kommittén.
Arbetet skall redovisas före utgången av oktober månad år 1990.

Planering för statliga investeringar i
byggnadsobjekt m.m.

Sedan år 1987 redovisar byggnadsstyrelsen varje år i samband med
anslagsframställningen en samlad plan för de lokalförbrukande myndigheternas
lokalförsörjning — genom byggande eller inhyrning — på
tre till fem års sikt. Tidigare redovisades samtliga projekt i en lista i
anslagsframställningen, således även projekt på längre sikt än tre till
fem år.

I byggnadsstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1990/91
finns en lokalförsörjningsplan för kulturella institutioner. Däri redovisas
först projekt för vilka riksdagen och regeringen redan fattat beslut.
Därefter presenteras de nya projekt som byggnadsstyrelsen för fram för
igångsättning under planeringsperioden 1990/91—1992/93. Av dem ges
högsta prioritet åt om- och tillbyggnad av naturhistoriska riksmuseet
inkl. omniteater. Övriga prioriterade nya lokalärenden under den
närmaste planeringsperioden avser olika projekt beträffande åtgärder
för Dramaten, samlokalisering av dansmuseum och dansteater, utökade
lokaler för nationalmuseum, upprustning av Nordiska museet, magasin
för sjöhistoriska museet och Dramaten/Operan samt upprustning av
Sveriges Tekniska museums huvudbyggnad. Byggnadsstyrelsen för tillsammans
med kulturrådet fram om- och tillbyggnad för moderna
museet och arkitekturmuseet med högsta prioritet för genomförande
efter den nu aktuella treårsperioden. Slutligen finns i lokalförsörjningsplanen
upptagna som övriga lokalärenden följande projekt, nämligen
fortsatt ombyggnad av Nordiska museet, vissa lokaler vid naturhistoriska
riksmuseet, om- och tillbyggnad av sjöhistoriska museet samt
nybyggnad av lantbruksmuseum vid Julita för Nordiska museet.

Från byggnadsstyrelsen har inhämtats att hos myndigheten finns en
rad projekt på längre sikt än tre till fem år, vilka inte redovisas i

1989/90: Kru9

lokalförsörjningsplanen. Bland dessa mera långsiktiga projekt finns
inom kultursektorn fortfarande en utredningsskiss från år 1983 över
den fortsatta utbyggnaden av vallarna vid Vadstena slott. Byggnadsstyrelsen
har i princip inte gjort någon prioritering bland dessa mera
långsiktiga projekt och avvaktar — i vad gäller arkivbyggnader — den
fortsatta bearbetningen av arkivutredningens betänkande (SOU
1988:11) Öppenhet och minne. Arkivens roll i samhället samt arbetet
inom den nya organisationskommittén för statliga arkivdepåer (dir.
1989:46).

Utskottet

Riksdagen har vid återkommande tillfällen behandlat frågan om restaurering
och utbyggnad av slottsanläggningen i Vadstena.

Åren 1982—1985 återuppfördes omkring en tredjedel av vallanläggningen,
nämligen den östra vallen och en mindre del av den södra
vallen, avsedda att användas som magasin m.m. för landsarkivet i
Vadstena.

Vid riksmötet 1988/89 väcktes tre motioner om en fortsatt utbyggnad
av vallarna, nämligen Kr202 (m), Kr232 (fp,c,mp) och Kr261 (s).

Motionärerna anför att en fortsatt utbyggnad av vallarna är angelägen
av flera skäl. Först och främst bör slottsanläggningen återfå sitt
ursprungliga utseende. Det är enligt motionärernas mening inte acceptabelt
att försvarsvallarna har återställts endast till en del. Motionärerna
erinrar om att riksantikvarieämbetet accepterade en utbyggnad i
etapper endast under förutsättning att hela utbyggnaden kunde avslutas
inom en tioårsperiod från det att arbetena påbörjats. Motionärerna
redovisar också att landsarkivet i Vadstena inom kort har behov av
ytterligare magasinsutrymme. Enligt motion Kr232 beräknas en utbyggnad
av den södra vallen ge plats för 20 års accession. 1 denna
motion anförs också som skäl för försatt utbyggnad av vallarna att, om
landsarkivet får tillgång till nytt utrymme i dem, flera slottssalar kan
frigöras och möbleras av Stiftelsen för Vadstena slotts möblering. Både
nya lokaler i vallarna och återställda salar i slottet är av betydelse för
kulturella aktiviteter av olika slag i slottsanläggningen, såsom utställningsverksamhet
samt de kurser för operaartister och de operaföreställningar
som anordnas av Internationella Vadstenaakademien.

När frågan om en fortsatt utbyggnad av vallarna vid Vadstena slott
senast behandlades av riksdagen — vid riksmötet 1987/88 (bet. KrU
1987/88:14) — uttalade utskottet att utskottet var medvetet om den
betydelse som ett återuppförande av vallarna har både för kulturmiljön
och för att lösa landsarkivets lokalbehov. Utskottet redovisade att
byggnadsföretaget ingick i byggnadsstyrelsens planering och var upptaget
bland projekt som bedömdes möjliga att starta före budgetåret
1992/93. Eftersom projektet ingick i byggnadsstyrelsens planering och
då utskottet inte ansåg att det fanns tillräckliga skäl att föreslå en
annan prioritering än den byggnadsstyrelsen gjort, avstyrktes de då
aktuella motionsyrkandena.

1989/90:Kru9

Utskottet har i det föregående redovisat att den statliga lokalförsörjningen
numera redovisas i planer på tre till fem års sikt. I den
lokalförsörjningsplan som bifogats byggnadsstyrelsens anslagsframställning
för budgetåret 1990/91 ingår inte en fortsatt utbyggnad av vallarna.
Enligt vad utskottet inhämtat finns däremot projektet — i form av
en utredningsskiss från år 1983 — bland sådana projekt som är aktuella
på längre sikt. Byggnadsstyrelsen har enligt uppgift inte gjort någon
prioritering mellan dessa projekt.

I arkivutredningens betänkande som avgavs förra året behandlas
bl.a. frågan om en utbyggnad av de statliga arkivdepåerna, och efter
regeringens bemyndigande har nyligen chefen för utbildningsdepartementet
tillkallat en organisationskommitté för att utarbeta en plan för
försörjningen med statliga arkivdepåer. Utskottet har från byggnadsstyrelsen
inhämtat att myndigheten avvaktar resultaten av kommitténs
arbete, innan nya arkivbyggnadsprojekt övervägs.

Utskottet vill framhålla att frågan om en fortsatt utbyggnad och
restaurering av slottet i Vadstena bör bedömas även utifrån andra
aspekter än behovet av utrymme för arkivverksamheten. Det är från
kulturmiljösynpunkt betydelsefullt att slottsmiljön i Vadstena kan återställas
inom rimlig tid. Det måste också beaktas att det finns behov av
lokaler i slottsanläggningen även för andra kulturella — och för
turismen betydelsefulla — aktiviteter, inte minst för Vadstenaakademiens
omfattande föreställningsverksamhet och för utställningar av
olika slag.

Mot bakgrund av det anförda förutsätter utskottet att frågan om en
fortsatt återuppbyggnad av vallarna vid slottet i Vadstena åter tas upp
till överväganden av byggnadsstyrelsen, så snart organisationskommittén
för de statliga arkivdepåerna har avslutat sitt arbete. Vid denna
tidpunkt bör en samlad bedömning kunna göras av i vad mån en
återuppbyggnad av vallarna bör ges en högre prioritet än vad som skett
vid utarbetandet av den nu aktuella lokalförsörjningsplanen. Utskottet
anser med hänvisning till det anförda att det inte är påkallat att
riksdagen vidtar några åtgärder med anledning av motionerna Kr202,
Kr232 och Kr261.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr202, 1988/89:Kr232
och 1988/89:Kr261.

res. (m. fp. c. mp)

Stockholm den 21 november 1989
På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

1989/90: Kru9

Närvarande: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Jan Hyttring (c),
Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Erkki Tammenoksa (s), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson £mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla
Berg (s), Eivor Husing (s), Göran Astrand (m), Lola Björkquist (fp)
och Ulla Johansson (s).

Reservation

Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta
Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c) Kaj Nilsson (mp), Göran Åstrand
(m) och Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Mot
bakgrund" och slutar med "och Kr261" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen med
anledning av motionerna Kr202, Kr232 och Kr261 som sin mening
bör ge regeringen till känna att frågan om fortsatt utbyggnad av
vallarna vid slottet i Vadstena snarast bör tas upp till förnyat övervägande.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Kr202,
1988/89:Kr232 och 1988/89:Kr261 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en fortsatt utbyggnad av
försvarsvallarna vid Vadstena slott.

1989/90:Kru9