Kulturutskottets betänkande
1989/90:KrU5
Kultur- och mediestatistik
1989/90
KrU5
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet förslag i en motion som syftar till
att förbättra statistiken beträffande kultur och medier. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena med hänvisning till bl.a. pågående utredning
om reglerna för statistikproduktionen och kommande budgetbehandling
av anslag till statistiska centralbyrån (SCB).
Motionen
1988/89:Kr273 av Ingrid Sundberg m.fl. (m)
1. att riksdagen som sin menin" ier regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förbättrad lalitet för kultur- och mediestatistik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att insamlandet av underlag för kultur- och
mediestatistik bör ha stöd i författning.
Statistikprogram för kultur- och medieområdet
1990/91 - 1992/93
Statistiska centralbyrån (SCB) presenterar fr.o.m. 1987/88 planerna för
statistikverksamheten i form av treårsprogram politikområdesvis. I
april 1989 presenterade SCB det andra treårsprogrammet för politikområdet
kultur och medier. Det avser perioden 1990/91 — 1992/93.
I programmet görs först en avgränsning av området till att avse i
princip verksamhet som ingår under någon av rubrikerna Kulturverksamhet
m.m. och Massmedier m.m. i utbildningsdepartementets budget.
Därutöver omfattar programmet stödet till viss folkbildning.
Statistikprogrammets mål redovisas. Därvid tas bl.a. upp frågor om
statistikens tillgänglighet, dvs. i vilka former den skall publiceras,
frågor om statistikens kvalitet och aktualitet samt frågor om möjligheterna
att minska kostnaderna för statistikproduktionen. En målsättning
bör enligt SCB vara att all redovisning i statistiska meddelanden av
primärdata som SCB samlar in för kultur- och mediestatistiken skall
göras senast inom 12 månader efter redovisningsperiodens utgång och 1
1 Riksdagen 1988/89. 13 sami. Nr 5
om möjligt tidigare. SCB pekar i sammanhanget på problem med att
vissa uppgiftslämnare inte lämnat uppgifter inom utsatt tid. Därför är
det enligt SCB:s mening nödvändigt med ett författningsstöd i fråga om
skyldighet att lämna uppgifter. Denna fråga utvecklas inte närmare.
SCB avslutar programmet med att redovisa olika behov av förändring
och utveckling samt inom vilka områden detta kräver medelstillskott
utöver nu tillgängliga ramar, nämligen 250 000 kr. vart tredje år
fr.o.m. budgetåret 1991/92 för kulturstatistisk översiktspublikation,
200 000 kr. per år fr.o.m. budgetåret 1990/91 för löpande kulturmiljövårdsstatistik,
525 000 kr. budgetåret 1990/91 för en undersökning av
kulturarbetarnas förhållanden samt 50 000 kr. per år fr.o.m. budgetåret
1990/91 för utvidgning av löpande massmediestatistik. Vidare bedöms
det föreligga ett behov av ett medelstillskott om 100 000 kr. per
år fr.o.m. budgetåret 1990/91 för utveckling av massmediestatistiken.
Undersökning av konstnärernas förhållanden
På kulturutskottets förslag beslöt riksdagen vid riksmötet 1988/89 att
anvisa 500 000 kr. till konstnärsnämnden för att möjliggöra en kartläggning
av konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Utskottet
anförde därvid att aktuella kunskaper i dessa frågor är en
förutsättning för att samhällets insatser för konstnärerna skall kunna få
en inriktning som gör att de kommer till bäst nytta (bet.
1988/89:KrU16 s. 8, rskr. 183).
Konstnärsnämnden har givit SCB i uppdrag att utföra undersökningen.
För närvarande utarbetar konstnärsnämnden och SCB i samarbete
med Författarförbundet och Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd (KLYS) en enkät som avses sändas ut i februari
1990.
Översyn av de statliga insatserna för att
förbättra konstnärsskapets villkor
Regeringen beslöt den 8 juni 1989 att en särskild utredare skulle
tillkallas för att bl.a. kartlägga de konstnärliga och litterära yrkesutövarnas
arbetsvillkor och utvärdera hittills gjorda statliga insatser för
dessa yrkesgrupper (dir. 1989:30). Utredaren skall bl.a. kartlägga hur
arbetsvillkoren för konstnärliga och litterära yrkesutövare har förändrats
över en tjugoårsperiod och översiktligt beskriva kulturarbetsmarknadens
utveckling. Vad gäller statistiskt underlagsmaterial och annan
information om faktiska förhållanden bör utredaren så långt som
möjligt utnyttja befintliga uppgifter hos berörda myndigheter m.m.
Uppdraget skall redovisas före utgången av april 1990.
1989/90:KrU5
2
Statistikregelutredningen
1989/90:KrU5
Regeringen beslöt den 10 december 1987 att en särskild utredare
(C 1987:03) skulle tillkallas för att från formella utgångspunkter se
över föreskrifterna på det statliga statistikområdet och utarbeta förslag
till ett förenklat regelsystem för statistikproduktionen. I direktiven
(dir. 1987:53) för utredningen hänvisas till att med 1974 års regeringsform
gäller betydligt strängare regler än tidigare för en statlig förvaltningsmyndighets
möjligheter att utan riksdagens medgivande ålägga
andra att lämna uppgifter. Numera fordras det sålunda enligt 8 kap. 3
och 5 §§ regeringsformen i princip föreskrifter i lag för att man skall
kunna kräva in uppgifter från andra än statliga myndigheter, exempelvis
enskilda, företag eller kommuner, eftersom det är fråga om åligganden.
I viss utsträckning kan dock riksdagen i lag bemyndiga regeringen
att besluta sådana föreskrifter.
I direktiven sägs bl.a. att utredaren bör ta fram enklare regler för
den statliga statistikproduktionen. Vidare skall utredaren överväga
behovet av en särskild lag om den statliga statistikproduktionen och ta
fram förslag till andra föreskrifter som kan behövas. De föreskrifter
som regeringen bör besluta om bör samlas i en statistikförordning.
Utredaren bör samråda bl.a. med stat—kommun-beredningen
(C 1982:02) i fråga om kommunernas uppgiftsskyldighet, med normgruppen
(I 1983:H) i fråga om företags och enskildas uppgiftsskyldighet
och med organisationer eller andra som kan anses företräda de
näringsidkare och kommuner som skall lämna uppgifter.
Arbetet i utredningen skall slutföras före utgången av år 1989.
Utskottet
I motion Kr273 (m) framhålls att det behövs en väl fungerande
statistik för att skapa underlag för bedömningar huruvida de fastställda
kulturpolitiska målen uppfylls. Sådan statistik är också nödvändig som
underlag för den kulturpolitiska debatten. Motionärerna erinrar om att
kulturrådets uppgifter att fördela statliga kulturmedel vidgats, vilket i
sin tur ökar behovet av statistiskt underlag för fördelningsbeslut.
Motionärerna anser också att det är nödvändigt att allmänheten får
besked om i vilken grad statliga medel har påverkat verksamheten
inom kulturområdet.
Kultur- och mediestatistiken bör enligt motionärernas mening få en
förbättrad aktualitet. De påpekar att boken "Kulturstatistik
1980—1984" kom ut först 1987 och att vissa uppgifter i boken då inte
längre var aktuella. Motionärerna anser också att som ett av målen för
kultur- och mediestatistiken bör fastställas att all redovisning i statistiska
meddelanden av primärdata som SCB samlar in direkt till kulturoch
mediestatistiken skall göras senast inom 12 månader efter redovisningsperiodens
utgång och om möjligt — med hänsyn till befintliga
resurser — tidigare.
I motionen uppmärksammas också SCB:s problem med uppgiftsvägran
i vissa fall. Motionärerna anser att det inte är acceptabelt att
uppgiftslämnare, vars verksamhet bekostas med allmänna medel, vägrar
att lämna de begärda statistikuppgifterna. Riksdagen bör därför
som sin mening ge regeringen till känna att insamlandet av underlag
för kultur- och mediestatistiken bör få stöd i författning.
Utskottet instämmer med vad som anförs i motionen om betydelsen
av att det finns en aktuell kultur- och mediestatistik av god kvalitet.
Statistiska uppgifter är en viktig del av underlaget när beslut skall
fattas på central, regional och lokal nivå om den fortsatta utvecklingen
inom kultur- och medieområdet och om fördelningen av medel till
olika ändamål. Det är också nödvändigt att genom tillgång till relevanta
statistiska uppgifter kunna belysa och värdera effekterna av vidtagna
åtgärder inom området. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets
uppfattning värdefullt att det nu föreligger ett av SCB utarbetat statistikprogram
för kultur och medier under perioden 1990/91 — 1992/93.
Utskottet har i ett föregående avsnitt av betänkandet redovisat att
SCB i statistikprogrammet för sin del har fastställt som ett av målen
för statistikproduktionen att redovisningen i statistiska meddelanden
skall göras senast inom 12 månader efter referensperiodens utgång och
om möjligt tidigare. Detta bedöms kunna uppnås vid en oförändrad
anslagsnivå för denna del av kultur- och mediestatistiken. SCB har
vidare angivit i vilka avseenden det behövs medelstillskott för att
avsedd kvalitet och aktualitet skall kunna uppnås inom kultur- och
mediestatistiken. SCB anmäler därvid bl.a. ett medelsbehov av 250 000
kr. vart tredje år fr.o.m. budgetåret 1991/92 för produktion av en
kulturstatistisk översiktspublikation. Programmet har nyligen överlämnats
till regeringen. Det blir således tillfälle för riksdagen att i samband
med kommande års budgetbehandling ta ställning till frågan om vilka
resurser som skall ställas till SCB:s förfogande för bl.a. kultur- och
mediestatistik.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att ett förbättrat statistiskt
underlag för bedömningar av konstnärernas förhållanden bedöms kunna
föreligga mot slutet av år 1990, när konstnärsnämnden redovisar
den kartläggning som riksdagen på förslag av kulturutskottet anvisade
medel till våren 1989 (bet. 1988/89:KrU16 s. 8. rskr. 183). Detta
innebär att denna statistik kan föreligga minst ett år tidigare än vad
SCB förutsatt i sitt program, där medelsbehov anmälts för en sådan
undersökning först budgetåret 1990/91.
Vidare gör för närvarande en av regeringen särskilt tillkallad utredare
en översyn av de statliga insatserna för att förbättra konstnärsskapets
villkor (dir. 1989:30). Översynen skall grundas på tillgängligt statistiskt
material och redovisas före utgången av april månad 1990. Utskottet
har inhämtat att utredaren kommer att kunna använda bl.a. vissa
bearbetningar av tillgängligt statistiskt material som konstnärsnämnden
redan låtit göra. Eftersom översynen skall redovisas redan under våren
1990, kommer utredaren emellertid inte att kunna utnyttja resultaten
av konstnärsnämndens och SCB:s nyligen påbörjade undersökning,
vilka avses redovisas under hösten 1990. Resultaten av översynen och
1989/90: KrU5
4
konstnärsnämndens undersökning kommer emellertid att kunna komplettera
varandra och bör kunna bli av värde som underlag för
kommande ställningstaganden inom denna del av kulturpolitiken.
Motionärerna aktualiserar frågan om behovet av författningsstöd för
SCB då det gäller infordrande av statistikunderlag. SCB har nämligen
vissa svårigheter att få in begärda uppgifter. Utskottet har noterat att
SCB i sitt statistiksprogram för kultur- och medieområdet uppmärksammat
denna fråga.
Det är givetvis av avgörande betydelse för statistikens kvalitet att den
bygger på ett så fullständigt material som möjligt. Utskottet har i ett
föregående avsnitt redovisat att en av regeringen tillkallad utredning,
statistikregelutredningen (C 1987:03, dir. 1987:53), har till uppgift att
överväga behovet av en särskild lag om den statliga statistikproduktionen.
Utskottet har inhämtat att utredningen kommer att ta kontakt
med de olika avdelningarna inom SCB under hösten 1989 för att
diskutera de problem som kan föreligga, bl.a. i fråga om uppgiftsinsamlandet.
Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas.
Med hänvisning till vad utskottet redovisat om SCB:s treåriga statistikprogram
och om pågående utredningsarbete beträffande statistikproduktion
och regler för insamlande av statistik samt till att riksdagen
senare får tillfälle att ta ställning till såväl budgetfrågor som frågor
rörande lagstiftning m.m. föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandena
1 och 2 i motion Kr273.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förbättrad aktualitet för kultur- och
mediestatistik
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr273 yrkande 1,
2. beträffande författningsstöd för insamlande av statistiksuppgifter
att
riksdagen avslår motion 1988/89:Kr273 yrkande 2.
Stockholm den 7 november 1989
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Berit Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s),
Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo
Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp). Stina Gustavsson
(c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ulla
Berg (s) och Lola Björkquist (fp).
1989/90:KrU5
5
.
gotab 99226, Stockholm 1989