Kulturutskottets betänkande
1989/90:KrU3

Folkrörelser

Sammanfattning

I betänkande! behandlar utskottet förslag i fem motioner som syftar till
ett ökat samhällsstöd till de ideella folkrörelserna. Förslaget i en av
motionerna tar sikte på att stärka det nordiska samarbetet genom ett
stöd till de barn-, ungdoms-, handikapp- och hembygdsföreningar som
vill utveckla ett nordiskt samarbete.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena. Till betänkandet har fogats
en reservation.

Motionerna

Yrkanden

1988/89:Kr404 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en försöksverksamhet i Värmland med en friare användning av statliga
resurser till folkbildningen.

1988/89:Kr405 av Berndt Ekholm och Evert Svensson (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till volontärarbete i Sverige bedrivet av
ideella organisationer.

1988/89:Kr414 av Karin Söder m.fl. (c,fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utredning av och förslag till organisationsstöd till svenska barn-, ungdoms-,
handikapp- och hembygdsföreningar vilka vill utveckla sitt
nordiska samarbete.

1988/89:Kr417 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om folkrörelsernas roll för demokratins utveckling
och ett vitalt samhällsklimat,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samhällets stöd till ideellt arbete.

1989/90

KrU3

1 Riksdagen 1989190.13 sami. Nr 3

1988/89:Kr513 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag till ekonomiska
stimulansåtgärder för ideellt arbete i föreningar som bidrar till
ökade sociala kontakter mellan människor i olika åldrar och olika
miljöer.

Motiveringar

I motion Kr404 (s) framhålls behovet av stöd till de ideella organisationerna.
Motionärerna erinrar om att regeringen i årets budgetproposition
dels föreslår ökad flexibilitet i gällande bidragsregler för studieförbunden,
dels aviserar en försöksverksamhet med ett bidragssystem som
radikalt skiljer sig från det nuvarande relativt regelstyrda och i stället
bygger på målstyrning av verksamheten. De menar att på samma sätt
som statsmakterna genom ett förenklat bidragssystem kan stimulera
folkbildningen — folkrörelsernas serviceorgan — borde även andra
offentliga regelsystem som påverkar folkrörelsernas arbete kunna förenklas
och resurser föras till verksamhet i stället for att tas i anspråk
av bidragsadministrationen.

I motionen anförs vidare bl.a. följande:

Det finns i dag goda skäl att aktualisera denna fråga eftersom flera
tecken tyder på att en rad av våra traditionellt starka folkrörelser
arbetar i en tilltagande motvind, däribland flera betydande ungdomsorganisationer.
Metoder som kan öka folkrörelsernas handlingsfrihet i
framtiden är mot denna bakgrund påkallade. — — — En geografiskt
avgränsad försöksverksamhet med utrymme for experiment, utvecklingsarbete
och nya satsningar i stor skala kan vara en lämplig väg att
inleda en av allt att döma nödvändig omprövningsperiod. Ett sådant
försök torde vara värdefullt var i riket det än kan komma till stånd,
men det bör vara en fordel att förlägga det till en landsända där
intresset för att ta vara på kulturverksamheten som en regional och
lokal utvecklings faktor är uttalat och har politisk uppbackning på
olika nivåer. Med dessa kriterier skulle Värmlands län vara ett lämpligt
försöksområde som ett "FRILÄN FÖR FOLKRÖRELSER OCH
KONSTNÄRER".

Motionärerna pekar på att Värmlands läns landsting i sitt kulturpolitiska
program framhållit att det gäller att utforma en konsekvent folkrörelsepolitik
som utgår från att dessa organisationer är viktiga gemensamma
resurser i samhället. Flera möjligheter för folkrörelserna bör
öppnas så att de efter eget val kan ta på sig angelägna samhällsuppgifter.
Praktiskt skall detta innebära en politik som öppnar flera kanaler
mellan samhällsorganen och folkrörelserna, och organisationerna måste
i ökad utsträckning ges tillfälle att delta i planeringsdiskussionerna
på ett tidigt stadium och på så sätt finna ut vilka skiftande roller man
från tid till annan kan spela. Motionärerna förordar att ansvariga

1989/90:KrU3

myndigheter Sr i uppdrag att i samverkan med landstinget och länets 1989/90:KrU3
kommuner göra Värmlands län till ett försöksområde för en ny
folkrörelsepolitik som erbjuder ekonomiska möjligheter för experiment
och utvecklingsarbete syftande till att med organisationslivets
hjälp göra många fler människor delaktiga av kulturlivet.

I motion Kr405 (s) påpekas att flera ideella organisationer, huvudsakligen
kyrkor och samfund, haft en form av volontärtjänst för ungdomar
mellan 18 och 25 år. Motionärerna lämnar följande redovisning av
volontärverksamheten.

Som huvudprincip gäller att man gör en ettårig, i vissa fall tvåårig,
insats i lokalt arbete inom organisationens ram, som ett uttryck för
personligt engagemang och utan avsikt att tjäna pengar. De flesta får
arbeta bland barn och ungdom och gör därmed en betydelsefull
samhällsinsats. De ursprungliga ersättningsvillkoren — mat, logi och
fickpengar — gäller fortfarande, men har i takt med utvecklingen av
mer detaljerade skatteregler i de flesta fall utvecklats till en fast men
låg "månadslön".

För att säkra målsättningen vad gäller personlig utveckling ges en
introduktionskurs — i flera fall omfattande fyra veckor — samt återkommande
kursdagar under året. Dessutom finns ett uttalat krav på en
lokal handledare, som skall se till att volontären utifrån sina egna
förutsättningar får pröva sin förmåga, lära sig att samarbeta och i
stigande grad ta ansvar och utveckla ledarskap.

Motionärerna anför att gällande skatteregler med bl.a. schablonbeloppen
för fri kost och logi som riktmärken gör det allt svårare för de
arbetsgivare det här gäller — i de flesta fell lokala församlingar eller
lokalavdelningar av ideella ungdomsorganisationer med små ekonomiska
resurser byggda i huvudsak på frivilliga gåvor och medlemsavgifter
samt en del kommunala bidrag — att erbjuda volontärtjänster
vid sidan av de nödvändiga festa heltidstjänsterna. De anser därför att
åtgärder bör vidtas till stöd för denna volontärtjänst. En tänkbar
möjlighet är enligt motionärerna att inom ramen för stödet till de
centrala ungdomsorganisationerna specialdestinera medel till volontärarbetet.

Förslaget i motion Kr414 (c,fp) syftar till att stärka det nordiska
samarbetet. I detta sammanhang spelar enligt motionärerna folkrörelserna
en viktig roll bl.a. genom lägerverksamhet och utbyte mellan
organisationernas ledning. Denna verksamhet hämmas i viss mån på
grund av bristande ekonomiska resurser. Motionärerna anser därför att
det finns anledning att överväga införande av ett organisationsstöd till
svenska organisationer som vill etablera eller utveckla ett samarbete
med likasinnade organisationer i andra nordiska länder. Reglerna för

1* Riksdagen 1989190.13 sami. Nr3

det stöd som Nordiska ministerrådet kan lämna är så utformat att det
ganska starkt begränsar vilka som kan erhålla stöd. Motionärerna anser
att en översyn av dessa regler är nödvändig så att de får en utformning
som bidrar till att utveckla det folkliga engagemanget för nordiskt
samarbete.

I motion Kr417 (fp) framhålls den stora roll som folkrörelserna har
spelat för demokratins framväxt i Sverige. Motionärerna menar att
folkrörelserna även varit en mycket viktig fektor för att hålla demokratin
levande genom opinionsbildning och kritik av missförhållanden på
olika samhällsområden. De poängterar att med folkrörelser avses de
ideella folkrörelserna, inte intresseorganisationerna. Motionärerna understryker
att varje folkrörelse arbetar, och måste få arbeta, utifrån
sina förutsättningar och sina mål. Det bidrar till mångfald och variation.
Det kan aldrig, säger de, vara statens uppgift att söka styra vad
folkrörelser bör göra. Tvärtom kan man säga att samhället blir bättre
ju fler människor som får tillfålle att utveckla sina egna intressen och
sitt engagemang i ett konstruktivt ideellt arbete.

Enligt motionärerna har staten under senare år försvårat för folkrörelserna
i en rad avseenden. De nämner särskilt att stödet till organisationstidskrifter
har tagits bort, samtidigt som portokostnaderna för
dessa tidskrifter stigit kraftigt. Nya telefontaxor missgynnar också föreningarna.
Motionärerna betonar att folkrörelserna själva måste ansvara
för sin verksamhet men att stöd i olika former från samhällets sida
är av stor betydelse för att ge folkrörelserna goda arbetsmöjligheter.

Enligt motion Kr513 (c) utgör de många ideellt arbetande ledarna och
funktionärerna i föreningarna en omistlig tillgång för samhället. Ofta
förekommer att de utför frivilligt arbete och gör ekonomiska uppoffringar.
Motionärerna anser att samhället bör stödja och uppmuntra
ideella insatser i föreningslivet som bidrar till ökade sociala kontakter
mellan människor i olika åldrar och olika miljöer. Riksdagen bör
därför ge regeringen i uppdrag att framlägga förslag till ekonomiska
stimulansåtgärder för ideellt arbete.

Utredningsförslag

Folkrörelseutredningen (C 86:01) avlämnade i september 1988 sitt
slutbetänkande (SOU 1988:39) Mål och resultat — nya principer för
det statliga stödet till föreningslivet. I betänkandet anför utredningen
sammanfattningsvis att en ökad kunskap om föreningslivets roll i
samhället och dess utveckling skall ligga till grund för en framtida
bidragsgivning grundad på statistikbearbetning och forskning.

1989/90: KrU3

Utredningen anser att det behövs en samlad syn på den statliga 1989/90:KrU3
bidragsgivningen inom olika områden. Detta innebär att vissa gemensamma
principer skall vara vägledande för all statlig bidragsgivning till
föreningslivet. Bl.a. genom att dela upp bidragen i allmänna bidrag
och resultatinriktade bidrag kan en samlad syn åstadkommas. En
viktig princip är att verksamheternas omfattning och inriktning skall
utgöra grund för bidragsgivningen.

Utredningen förordar att i en framtida bidragsgivning riksdagen bör
fastställa övergripande mål för bidragen och ekonomiska ramar. Organisationerna
kan, sägs det, delta i förberedande diskussioner inför dessa
beslut.

Beträffande regler och kontroll anför utredningen bl.a. följande:

Den framtida bidragsmodellen bör bygga på målbeskrivningar, som
utgår från bättre kunskap om föreningslivet samt en nödvändig dialog
mellan organisationerna och statsmakterna. Då kan dagens detaljstyrning
ersättas med en friare användning av bidragen. Den kontroll som
i dag sker kan ersättas med utvärdering av måluppfyllelse och önskade
resultat. Bidragen görs mera långsiktiga, där utvärderingen sker med
treårsintervaller.

Samordningen av bidragsgivningen inom regeringskansliet bör förstärkas.
Detta kan ske genom utarbetande av en rapport vart tredje år,
som överlämnas till riksdagen. Denna rapport skapar förutsättningar
för samlade diskussioner i riksdagen inför ställningstagande om bidragens
inriktning för den kommande treårsperioden.

I ett tidigare avlämnat betänkande (SOU 1987:3) Ju mer vi är tillsammans
konstaterar utredningen sammanfattningsvis bl.a. följande.

Det finns i Sverige omkring 145 000 lokala föreningar anslutna till
någon riksorganisation med tillsammans över 31 miljoner medlemmar.

Tre av fyra föreningar är anslutna till någon av de 577 riksorganisationer
med individuellt medlemskap som finns i civildepartementets
register. Dessutom finns ytterligare ungefär 50 000 lokala organisationer,
med ett okänt antal medlemmar, som inte ingår i någon riksorganisation.

De olika föreningarna har olika mål för sin verksamhet. De kan
vara idérörelser, intresse- eller identitetsorganisationer eller föreningar
för hobbyverksamhet. Men en viktig egenskap har de alla gemensamt:

De har en oerhörd betydelse för att skapa ett socialt nätverk i det
område där de verkar.

Utredningens kartläggningar tyder på att Föreningssverige förändrats
under 1970- och 1980-talen. Intresseorganisationerna har utvecklats
både vad gäller antalet medlemmar och aktiviteterna. Samtidigt har det
uppstått många föreningar av s.k. interaktionstyp, det vill säga t.ex.
hobbyföreningar eller gemenskapsföreningar. Däremot tycks de idéburna
rörelserna ha problem med stagnerande eller till och med
minskande medlemstal och låg aktivitet. Utredningen anser att det är
viktigt att det kommer i gång en diskussion om denna utveckling.

Utredningen konstaterar att under de senaste årtiondena har antalet 1989/90:KrU3
föreningar med uppgifter att tillgodose viktiga behov för sina medlemmar
inom bi a. omsorgsarbetet, de sociala, fritids- och kulturverksamheterna
ökat kraftigt. Utredningens uppdrag har varit att bland annat
underlätta för sådana föreningar att verka.

Några avgörande hinder för föreningar att engagera sig i den här
sortens verksamhet har utredningen inte funnit. De förslag som läggs
är inriktade på att befästa den utveckling som redan pågår, och göra
det lättare för föreningar att ta på sig uppgifter av detta slag.

I rapporten (Ds 1989:36) Kultur i hela landet som utarbetats av en
särskild utredare inom utbildningsdepartementet behandlas frågor rörande
inriktning och former för statens stöd till regionernas kulturverksamhet.
I rapporten betonas bl.a. att kulturens alltmer erkända
betydelse för den regionala utvecklingen måste innebära att kulturen
får en mer framträdande roll i den regionala planeringen. Det betonas
att det är nödvändigt att varje region får avgöra i vilka former denna
planering skall ske. I rapporten framhålls vikten av att stimulera
lokala kulturinsatser och att härvidlag nya former bör prövas.

I rapporten presenteras inte några detaljerade förslag. Utredaren
utpekar i stället ett antal områden som bör bli föremål för expansion.

Han anger också var utvecklingen kan hållas tillbaka.

Rapporten remissbehandlas för närvarande. Avsikten är att rapporten
jämte de förslag och synpunkter som remissinstanserna för fram
skall tjäna som utgångspunkt vid beredningen av förslag till i första
hand budgetpropositionen 1990.

Tidigare behandling av förslag om stöd till
folkrörelser

Utskottet har åren 1983, 1984, 1987 och 1988 (bet. KrU 1982/83:26,
bet. KrU 1984/85:5, bet. KrU 1987/88:3, bet. 1988/89:KrU2) behandlat
motionsförslag om samhällets stöd till folkrörelserna. Vid samtliga
tillfållen har utskottet framhållit den viktiga roll som folkrörelserna
har spelat och spelar för det svenska samhällets utveckling. Utskottet
har vidare understrukit betydelsen av att insatser i form av ideellt
arbete stöds och uppmuntras.

Vid behandlingen våren 1988 avstyrkte utskottet i sitt av riksdagen
godkända betänkande de aktuella motionsförslagen med hänvisning till
att folkrörelseutredningens förslag var föremål för remissbehandling.

Den fortsatta beredningen av ärendet borde enligt utskottets mening
inte föregripas. Utskottet erinrade också om att riksdagen våren 1988
beslutade om vissa ändringar i lotterilagen (1982:1011). Syftet med
dessa ändringar var att ge folkrörelserna ökade möjligheter till inkomster
från lotterier och spel.

Vissa uppgifter om stöd till nordiskt
folkrörelsesamarbete (motion Kr414)

Nordiska ministerrådet lämnar stöd till bl.a. folkbildningssamarbete,
idrottssamarbete, ungdomssamarbete och teaterutbyte i Norden. Stödet
fördelas enligt av Nordiska ministerrådet utfärdade stödordningar via
nordiska samarbetsorganisationer på resp. område.

Enligt uppgift från Nordiska rådets svenska delegations kansli innebär
det förslag till budget för år 1990 som kommer att behandlas av
Nordiska rådet i november 1989 att de ovan nämnda samarbetsområden
skall tilldelas följande medel:

Folkbildningssamarbete 2 606 000 Dkr.

Ungdomssamarbete 4 077 000 "

Idrottssamarbete 1 236 000 "

Teater- och dansutbyte 5 781 000 “

Vidare finns det möjligheter att från Nordiska kulturfonden fa stöd
till folkrörelseaktiviteter.

Nordiska rådet har år 1988 på förslag från Nordiska ministerrådet
antagit en handlingsplan för det nordiska kulturella samarbetet (Nord
1988:2). Huvudsyftet med denna handlingsplan är att utveckla och
stärka den nordiska kulturgemenskapen. Denna gemenskap är, sägs
det, inte endast ett värde i sig utan även en förutsättning för det
nordiska samarbetet på övriga samhällsområden. Syftet med handlingsplanen
är att vitalisera och effektivisera det kulturella samarbetet.
Detta skall ske genom decentralisering och tillskapande av nordiska
nätverk som skall underlätta mellan de parter som är direkt engagerade
i nordiskt samarbete.

I Nordiska rådets kulturutskott behandlas för närvarande ett medlemsförslag
(A 886/k) om nordiskt folkrörelsesamarbete. Förslaget syftar
till att ett särskilt stödsystem till folkrörelsesamarbetet i Norden
skall byggas upp i form av fast stöd eller ett flerårigt projektstöd.

Utskottet

Den viktiga roll som folkrörelserna spelar i vårt samhälle framhålls i
de fem motioner som utskottet behandlar i detta betänkande. Från
olika utgångspunkter anser motionärerna att folkrörelsernas ställning
bör stärkas och att det statliga stödet till dem bör byggas ut.

Förslagen i motionerna Kr405 (s), Kr417 (fp) och Kr513 (c) tar
främst sikte på de ideella organisationernas situation. Enligt den först
nämnda motionen bör den volontärverksamhet för ungdomar som
flera ideella organisationer, främst kyrkor och samfund, bedriver fa ett
särskilt stöd. I motion Kr417 understryker motionärerna att de ideella
folkrörelserna haft stor betydelse som opinionsbildare och kritiker av
missförhållanden på olika samhällsområden. Det är, anser de, viktigt
att folkrörelserna får arbeta fritt utan någon styrning från statens sida.

1989/90:KrU3

Motionärerna poängterar dock att stöd i olika former är av stor 1989/90:KrU3
betydelse för att ge folkrörelserna goda arbetsmöjligheter. I motion
Kr513 betonas att samhället bör stödja och uppmuntra sådana ideella
insatser i föreningslivet som bidrar till ökade sociala kontakter mellan
människor i olika åldrar och olika miljöer. Motionärerna vill därför
att regeringen skall lägga fram förslag om ekonomiska stimulansåtgärder
för ideellt arbete.

Som framgår av redovisningen i det föregående har utskottet vid
flera tillfällen tidigare och senast hösten 1988 (bet. 1988/89:KrU2)
understrukit den viktiga roll som folkrörelserna har spelat och alltjämt
spelar för det svenska samhällets utveckling. Utskottet vill ånyo framhålla
att ett aktivt föreningsliv är av stor betydelse för att människorna
skall bli delaktiga i det fortsatta samhällsbyggandet. Det är därför
viktigt att insatser i form av ideellt arbete får stöd och uppmuntran.

Med anledning av de här aktuella motionsförslagen vill utskottet
erinra om att folkrörelseutredningen i sitt i september 1988 avlämnade
slutbetänkande (SOU 1988:39) Mål och medel — nya principer för det
statliga stödet till föreningslivet föreslår nya principer för den statliga
bidragsgivningen till föreningslivet. Utredningen konstaterar att det
behövs en samlad syn på den statliga bidragsgivningen inom olika
områden samt att en viktig princip för bidragsgivningen bör vara
verksamheternas omfattning och inriktning. Vidare anser utredningen
att en framtida bidragsmodell bör utgå från målbeskrivningar som
bygger på bättre kunskap om föreningslivet samt kontakter mellan
organisationerna och statsmakterna. Bidragen bör vidare göras mer
långsiktiga och dagens detaljstyrning ersättas med en rätt att friare
använda bidragen. Samordningen av bidragsgivningen inom regeringskansliet
bör förstärkas, vilket enligt utredningen kan ske genom att en
rapport utarbetas vart tredje år. Denna rapport skall överlämnas till
riksdagen och ligga till grund för riksdagens ställningstagande om
bidragens inriktning för en kommande treårsperiod.

Utskottet konstaterar att de synpunkter och förslag rörande folkrörelsernas
arbete och inriktningen av det statliga stödet som utredningen
presenterat ligger väl i linje med vad motionärerna för fram.
Utredningsförslaget har remissbehandlats och är nu föremål för beredning
inom regeringskansliet. Utskottet anser att den fortsatta beredningen
inte bör föregripas. Motionerna Kr405, Kr417 yrkandena 1 och

2 samt Kr513 yrkande 5 bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I motion Kr404 (s) föreslås att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om en försöksverksamhet
i Värmland med en friare användning av statliga resurser till
folkbildningen. Utskottet har i det föregående i sammandrag redovisat
den motivering som motionärerna lämnar. Av denna framgår att
motionärerna anser att en ny folkrörelsepolitik bör utformas som ger
ekonomiska möjligheter till experiment och utvecklingsarbete. Genom
en sådan verksamhet skulle folkrörelserna kunna verka för att fler
människor får möjligheter att ta del av kulturlivet.

I likhet med förslagen i de i det föregående behandlade motionerna
överensstämmer motionärernas synpunkter och förslag väl med vad
folkrörelseutredningen har fört fram. I rapporten Kultur i hela landet
(Ds 1989:36) framhålls också det regionala och lokala kulturlivets
betydelse ur regionalpolitisk synpunkt samt den viktiga roll som
folkrörelserna generellt har för en aktiv kulturverksamhet.

Med hänvisning till att de två utredningsförslagen för närvarande
bereds inom regeringskansliet avstyrker utskottet motion Kr404.

Syftet med förslaget i motion Kr414 (c,fp) är att ett särskilt stöd skall
lämnas till svenska organisationer som vill etablera eller utveckla
samarbete med organisationer i andra nordiska länder. Motionärerna
påpekar att det finns vissa möjligheter att få stöd från Nordiska
ministerrådet för nordisk verksamhet. Detta stöd är dock begränsat,
både vad avser ändamål och bidragsberättigade organisationer. Motionärerna
föreslår att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om utredning av och förslag till
organisationsstöd till svenska barn-, ungdoms-, handikapp- och hembygdsföreningar
vilka vill utveckla sitt nordiska samarbete.

Utskottet har i det föregående (s. 7) redogjort för det stöd till
nordiskt folkrörelsearbete som lämnas från Nordiska ministerrådet
samt för den handlingsplan för det nordiska kulturella samarbetet som
Nordiska rådet antagit år 1988. Syftet med denna handlingsplan är att
förstärka det nordiska samarbetet på olika områden, bl.a. på folkrörelseområdet.

Med anledning av motionsförslaget vill utskottet hänvisa till att
folkrörelseutredningens förslag innefattar en rätt för föreningarna att
friare använda bidragen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statligt stöd till ideella folkrörelser

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr405, 1988/89:Kr417
yrkandena 1 och 2 samt 1988/89:Kr513 yrkande 5,

res. (c)

2. beträffande försöksverksamhet i Värmland
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr404,

1989/90:KrU3

3. beträffande stöd till nordiskt folkrörelsesamarbete
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr414.

Stockholm den 4 oktober 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring
(c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m). Sylvia Pettersson (s), Erkki
Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Göran
Åstrand (m) och Lola Björkquist (fp).

Reservation

Statligt stöd till ideella folkrörelser (mom. 1)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande
lydelse:

De synpunkter och förslag rörande folkrörelsernas arbete och inriktningen
av det statliga stödet som utredningen presenterat tar främst
sikte på en omläggning av bidragsgivningen. Några konkreta förslag
om en förstärkning av det statliga stödet läggs inte fram.

Utskottet anser att samhället bör stödja och uppmuntra de insatser
på ideell bas som görs inom föreningslivet. Det är därför angeläget att
— så som föreslås i motion Kr513 — förslag till ekonomiska stimulansåtgärder
för ideellt arbete snarast utarbetas och föreläggs riksdagen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr513 yrkande 5 bör
ges regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att syftet
med förslagen i motionerna Kr405 och Kr417 i betydande utsträckning
tillgodoses.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande statligt stöd till ideella folkrörelser
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr513 yrkande 5
och med anledning av motionerna !988/89:Kr405 och
1988/89:Kr417 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1989/90:KrU3