Kulturutskottets betänkande
1989/90:KrU29

Arkiv m.m.

1989/90

KrU29

Sammanfattning

I den arkivlag som föreslås i proposition 72 lämnas grundläggande
regler om statliga och kommunala myndigheters arkiv. Vidare lämnas
bestämmelser om vad som ingår i en myndighets arkiv, vården av
arkivet och gallring av arkiv. I arkivlagen slås fast att myndigheternas
arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Även enskilda arkiv
tillhör kulturarvet men dessa arkiv faller utanför lagens tillämpningsområde.
Arkivmyndigheterna och deras tillsynsuppgjfter beträffande
myndigheternas arkivvård regleras också genom arkivlagen. I proposition
72 föreslås även vissa ändringar i socialtjänstlagen som rör frågor
om bevarande och gallring av handlingar i socialtjänsten.

I de motioner som anknyter till regeringens förslag behandlas bl.a.
frågor om arkivlagens tillämpningsområde, arkivbeskrivning, gallring
av allmänna handlingar och av statistikregister, utbyggnad av landsarkivorganisationen
och riksarkivets behov av förstärkta resurser samt
inventering av enskilda arkiv.

Utskottet tillstyrker de i proposition 72 framlagda lagförslagen med
en detaljändring av lagteknisk natur i övergångsbestämmelserna till
arkivlagen.

Regeringens förslag till medelsanvisning för riksarkivet och landsarkiven
tillstyrks liksom de i budgetpropositionen framlagda budgetförslagen
rörande arkivområdet. En höjning av anslaget till dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv med 275 000 kr. föreslås.

Vid betänkandet har fogats 17 reservationer och två särskilda yttranden.
Av innehållsförteckningen framgår vilka frågor som behandlas i
dem.

Propositionerna

I proposition 1989/90:100 bilaga 10 har regeringen (utbildningsdepartementet) dels

under punkt G 24 (s. 375—377) föreslagit riksdagen att

26. till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för
budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 20 582 000 kr.,

1 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 29

dels under punkt G 25 (s. 377—378) föreslagit riksdagen att

27. till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1990/91 anvisa ett
förslagsanslag på 2 683 000 kr.,

dels under punkt G 26 (s. 379—380) föreslagit riksdagen att

28. till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 6 055 000
kr.

I proposition 1989/90:72 om arkiv m.m. har regeringen (utbildningsdepartementet) dels

föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

1. arkivlag,

2. lag om skydd för beteckningen svenskt arkiv,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562),

5. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),

6. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

7. lag om ändring i församlingslagen (1988:180),

8. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

dels föreslagit riksdagen att till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 108 353 000 kr.,

dels föreslagit riksdagen att till Statliga arkiv: Vissa kostnader för
samlingar och materiel m.m., anslagsposten Riksarkivet, utöver vad
regeringen har föreslagit i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (G 26),
anvisa ytterligare 418 000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen
anförts om riktlinjerna för arkivpolitiken, informationslagring och
arkivlokaler, arkivens användning och tillgänglighet, enskilda arkiv
samt om arkivutbildning och personalutveckling.

Lagförslagen har intagits i bilaga I till betänkandet.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1990

1989/90:Kr208 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas
att riksdagen med stöd av vad i motionen anförts ger regeringen till
känna att ett lands- eller länsarkiv placeras i Kalmar.

1989/90:Kr211 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering
av ett landsarkiv till Kalmar.

1989/90:KrU29

1989/90:Kr212 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den
fortsatta utbyggnaden av slottsvallarna i Vadstena snarast bör komma
till stånd.

1989/90:Kr223 av Ulla Tillander och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL) får överta
ansvaret för ortnamnen i samtliga sydsvenska landskap.

1989/90:Kr224 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dialekt-,
ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

1989/90:Kr225 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en aktivare forskarservice vid landsarkiven.

1989/90:Kr235 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ett nytt landsarkiv bör placeras i Jönköping.

1989/90:Kr242 av Lennart Brunander och Rune Thorén (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg och
verksamheten inom detta område i Västsverige.

1989/90:Kr257 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv (G 24) för budgetåret 1990/91 anvisar 403 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit.

1989/90:Kr274 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om finansieringen av verksamheten i Svensk arkivinformation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillföra Svensk arkivinformation ytterligare
utvecklingsprojekt.

1989/90:Kr275 av Rune Jonsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ökat stöd till folkrörelsearkiven och en översyn av förutsättningarna
för deras fortsatta verksamhet.

1989/90:Kr276 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande
av en arkivarietjänst i vardera Göteborg, Lund och Umeå.

1989/90:Kr277 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hur arkivfrågan i Umeå skall lösas,

1989/90:KrU29

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet för universitetet i Umeå att antingen
förvärva de mikrokort som årligen produceras i Ramsele eller erhålla
ett exemplar från Svensk arkivinformation fr.o.m. budgetåret 1990/91.

1989/90:Kr278 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c, mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den fortsatta utbyggnaden av vallarna vid slottet i
Vadstena snarast bör komma till stånd.

1989/90:Kr314 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en snar utbyggnad av riksarkivets bergsmagasin.

1989/90:Kr315 av Ingegerd Elm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
etablering av ett nytt landsarkiv i Jönköping.

1989/90:Kr316 av Ulf Melin och Anders Björck (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett landsarkiv inrättas i Jönköping.

1989/90:Kr317 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors m.fl. (c, m, vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försöksverksamhet med mer aktiv forskarservice
vid landsarkiven.

1989/90:Kr318 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas att riksdagen till G 24.
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret
1990/91 anvisar 600 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för tjänster
som arkivarie.

1989/90:Kr358 av Martin Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten
av åtgärder för en positiv utveckling av verksamheten vid Svensk
arkivinformation i Ramsele (SVAR).

1989/90:Kr359 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av landsarkivet i Härnösand.

1989/90:Kr360 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering
av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven till Ljungaverk i
Ånge kommun.

1989/90:Sk903 av Martin Segerstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokaliseringen av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkivalier.

1989/90: KrU 29

Motioner väckta med anledning av proposition
1989/90:72

1989/90:Krl3 av Birger Hagård (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 6 § punkt 2 arkivlagen skall ha följande
lydelse: "upprätta en systematisk arkivförteckning",

2. att riksdagen begär att regeringen i nästa budgetproposition framlägger
en nationell plan för att möjliggöra landsarkivens grundläggande
förteckningsarbete och öka landsarkivens tillgänglighet.

1989/90:Krl4 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en översyn av arkivens, särskilt landsarkivens, personalsituation.

1989/90:Rrl5 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
etablering av ett landsarkiv till Kalmar.

1989/90:Krl6 av Lars Sundin och Margareta Fogelberg (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av tjänster som arkivlektor vid de sex
landsarkiven.

1989/90:Krl7 av Birgit Friggebo och Jan-Erik Wikström (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om
särbestämmelser om gallring av allmänna handlingar som skall gälla i
stället för arkivlagens regler,

2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om
gallring av statistikregister inom socialsektorn.

1989/90:Krl8 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:72 i denna del
beslutar att arkivlagens lydelse ändras vad avser tillämpningsområde i
enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utformningen av den framtida landsarkivorganisationen,

3. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:72 i denna del
hos regeringen begär förslag om inrättande av landsarkiv för Värmlands
resp. Norrbottens och Västerbottens län i enlighet med vad som
anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av förbättrad service och ökad tillgänglighet
vid statliga arkiv,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kyrkoarkiven,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nya principer för statens bidrag till lön för
föreståndare vid folkrörelsearkiven,

1989/90: KrU29

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utformningen av den framtida inventeringsverksamheten
av enskilda arkiv,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utökad service vid riksarkivet för
folkrörelseorganisationer,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utökad service till näringslivet vid
uppbyggnad av företagsarkiv,

10. att riksdagen beslutar att till riksarkivet och landsarkiven anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 3 770 000 kr. förhöjt
förslagsanslag om totalt 112 123 000 kr. att fördelas i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1989/90:Krl9 av Stina Gustavsson och Jan Hyttring (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Stiftelsen Centerrörelsens arkiv
anvisa 300 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att — därest yrkande 1 ej vinner riksdagens bifall — riksdagen
med avslag på proposition 1989/90:72 i denna del beslutar att föreslagen
anvisning till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv ej skall utgå utan
motsvarande medel ställas till riksarkivets enskilda nämnds förfogande
för stöd till enskilda arkiv i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Kr20 av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark (båda fp)
vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att arkivbeskrivningar inte skall upprättas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hur landsarkiven skall kunna tillgodose kraven
på grundläggande förteckningsarbete och hur landsarkivens tillgänglighet
skall kunna öka.

Ärendets beredning

Utskottet har i ärendet inhämtat yttrande från socialutskottet
(1989/90:SoU5y). Yttrandet fogas vid betänkandet som bilaga 5.

Svenska kommunförbundet har inkommit med en skrivelse som
innehåller vissa synpunkter på lagförslaget. Landstingsförbundet har
instämt i synpunkterna i skrivelsen.

Arkivcheferna vid dialekt- och ortnamnsarkiven i Lund, Göteborg
och Umeå har i skrivelse framfört synpunkter på tilldelning av medel
för forsknings- och utvecklingsinsatser budgetåren 1990/91 — 1992/93.
Utskottet har uppvaktats av företrädare för folkrörelsearkiven.

1989/90: Kr U 29

Det huvudsakliga innehållet i proposition

1989/90:KrU29

1989/90:72, m.m.

I proposition 72 lägger regeringen fram förslag till en arkivlag och till
vissa insatser på arkivområdet. Vidare föreslås vissa ändringar i socialtjänstlagen.

I arkivlagen ges grundläggande regler om arkiv hos såväl statliga
som kommunala myndigheter samt bestämmelser om bl.a. vad som
ingår i en myndighets arkiv, vården av arkivet och gallring av arkiv.
Frågor om gallring behandlas ingående eftersom effektiv gallring har
stor betydelse för arkivens tillgänglighet och värde.

Även med den nya arkivlagen skall speciella gallringsregler kunna
ges i särskilda lagar, främst de som reglerar integritetskänsliga register.
Enligt arkivlagen skall det finnas viss möjlighet att ge särbestämmelser
för gallring i förordning. Vissa förenhetliganden föreslås emellertid i
gallringsbestämmelserna i de lagar som innehåller särregler på det
området. Dessa förslag syftar bl.a. till att göra det möjligt att bevara
vissa urval av arkivmaterial.

Arkivlagen inrymmer också regler om arkivmyndigheter och deras
tillsynsuppgifter när det gäller myndigheternas arkivvård.

I propositionen läggs vidare fram förslag om vilka insatser på
arkivområdet som bör prioriteras. I det sammanhanget behandlas bl.a.
lokalfrågor samt arkivens användning och tillgänglighet. Också arkivmyndigheternas
uppgifter när det gäller enskilda arkiv berörs. Arkivsektorn
föreslås få ökade resurser för dessa ändamål.

De förslag till ändringar i socialtjänstlagen som läggs fram hänger
samman med den föreslagna lagregleringen i övrigt av arkivfrågorna.
Ändringarna berör sålunda frågor om bevarande och gallring av handlingar
i socialtjänsten.

Den föreslagna arkivlagen och de andra lagändringarna föreslås
träda i kraft den 1 juli 1991.

Det läggs också fram förslag till medelsanvisning under riksarkivets
och landsarkivens förvaltningsanslag samt till Statliga arkiv: Vissa
kostnader för samlingar och materiel m.m., anslagsposten Riksarkivet.

Utskottet

Förslag till lag om myndigheternas arkiv

Grunden för det offentliga arkivväsendet anges i arkivpropositionen
vara principen att alla medborgare har rätt att ta del av allmänna
handlingar. Bestämmelser härom finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen
(TF). I 2 kap. 1 § TF stadgas att varje svensk medborgare till
främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall ha
rätt att ta del av allmänna handlingar. Vidare finns i TF grundläggande
bestämmelser om vilka begränsningar som får göras i handlingsoffentligheten.
Närmare bestämmelser om detta finns i sekretesslagen

(1980:100). Sekretesslagen innehåller också andra bestämmelser som
kompletterar 2 kap. TF, bl.a. regler om skyldighet för myndigheterna
att registrera allmänna handlingar och att lämna ut uppgifter till
allmänheten. Genom att handlingarna arkivläggs sörjer man för att
man kan fa sådan tillgång till allmänna handlingar som TF stadgar.

I arkivpropositionen erinras om att det i dag inte finns några
generella regler i lag om arkiv för den statliga eller kommunala
sektorn. Arkivvården inom den offentliga sektorn regleras genom
åtskilliga författningar, alltifrån lagar till myndighetsföreskrifter. I ett
antal lagar, som reglerar register och aktmaterial där integritetsskyddsaspekterna
är framträdande, har det tagits in bestämmelser om bevarande
och gallring. De grundläggande föreskrifterna om arkiv hos
statliga myndigheter är meddelade i författningar utfärdade av regeringen.
Föreskrifter om myndigheternas skyldigheter att bevara, vårda
och förteckna sina arkiv samt om arkivmyndigheternas skyldigheter
och befogenheter lämnas i allmänna arkivstadgan (1961:590).

På den kommunala sidan finns i kommunallagen (1977:179) vissa
bestämmelser om fullmäktiges handlingar (2 kap. 27 §) och om styrelsers
handlingar (3 kap. 10 §). Inom de ramar som dessa bestämmelser
ger beslutar kommuner och landsting själva om sina arkiv genom
lokala föreskrifter.

För de enskilda arkivbildarna, dvs. företag, organisationer och enskilda
personer, finns det inte några allmänna bestämmelser om arkivvård
i författning. Datalagen (1973:289) gäller allmänt, dvs. även för de
enskilda arkivbildarna. I arkivpropositionen anges att det i vissa andra
författningar, som främst gäller ekonomiska förhållanden, finns bestämmelser
om att vissa handlingar skall bevaras under en bestämd tid.

Utvecklingen inom arkivsektorn innebär enligt arkivpropositionen
att en omprövning av förutsättningarna för den offentliga arkivverksamheten
är nödvändig, bl.a. mot bakgrund av följande förändringsfaktorer: -den

kraftiga tillväxten av arkivhandlingar på papper som uppskattas
till ca 100 000 hyllmeter årligen
-skärpta krav på effektivisering och kostnadspress inom den offentliga
sektorn

-informationsteknologins och särskilt ADB-teknikens snabba utveckling -den

ökade efterfrågan på arkivens tjänster och kraven på arkivens
användarservice

-krav på begränsningar av bevarande av information bl.a. med hänsyn
till ADB-teknikens effekter på skyddet för den personliga integriteten.

Mot denna bakgrund anser föredragande statsrådet — utbildningsministern
— att riktlinjerna för ansvarsfördelningen rörande arkiven
liksom legala förutsättningar för gallring bör läggas fast. Detta sker i
det förslag till arkivlag som läggs fram i propositionen.

Förslagen i arkivpropositionen bygger på ett omfattande utredningsarbete.

1989/90: KrU29

Utskottet tillstyrker att på sätt som föreslagits en reglering av rättsområdet
kommer till stånd. I det följande tar utskottet upp till närmare
diskussion främst de avsnitt i regeringsförslaget där ändringsförslag
aktualiserats motionsvägen.

Arkivlagens tillämpningsområde m.m.

I den föreslagna arkivlagen lämnas grundläggande regler för såväl
statliga som kommunala myndigheters arkivverksamhet. Enskildas arkiv
bör enligt arkivpropositionen i princip förbli en sak för den
enskilde arkivbildaren eller den som fått arkivet i sin vård.

Enligt förslaget till 3 § arkivlagen är myndigheternas arkiv en del av
det nationella kulturarvet. Ett myndighetsarkiv i lagens mening skall
bildas enbart av de allmänna handlingarna hos myndigheterna. Utbildningsministern
understryker att de arkiv som bildas i skilda verksamheter
kan alla betraktas som delar av vårt kulturarv. Myndigheternas
arkiv skiljer sig dock i vissa hänseenden från de andra arkiven.
Arkivmaterialet utgörs i allt väsentligt av allmänna handlingar och
bildar en sammanhängande och detaljrik dokumentation av förhållandena
i landet och av hur landet styrts. Det förhållande att myndighetsarkiv
endast kan omfatta de allmänna handlingarna innebär inte något
hinder för myndigheterna att bevara också annat material. Sådant
arkivmaterial faller dock inte under lagen och får inte sammanblandas
med det som enligt lagen utgör myndighetsarkiv.

I motion Krl8 (c) föreslås att det i en inledande portalparagraf i
lagen skall anges att såväl myndigheters och andra offentliga organs
arkiv som enskilda arkiv är en del i det svenska kulturarvet. Motionärerna
anför att avsikten med en sådan portalparagraf är att understryka
vikten av att stat, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar
för den verksamhet som bedrivs vid de enskilda arkiven.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet understryka att de
enskilda arkiven självfallet ingår som en viktig del av vårt kulturarv.
De enskilda arkivbildarnas verksamhet regleras i nuläget inte genom
några allmänna bestämmelser om arkivvård i författning. Bestämmelserna
i den föreslagna lagen omfattar heller inte dessa arkiv.

Utskottet delar utbildningsministerns uppfattning att det är viktigt
att den statliga arkivpolitiken omfattar en lämplig avvägning mellan
insatserna för offentliga och enskilda arkiv. De senare insatserna sker
såväl genom arkivmyndigheternas arbete med insamling och vård av
enskilda arkiv som genom statliga stöd till enskilda arkivinstitutioner,
bl.a. folkrörelsearkiven. I de riktlinjer för arkivpolitiken som anges i
arkivpropositionen ingår att enskild arkivverksamhet bör främjas. Utskottet
behandlar denna fråga i det följande. Utskottet är dock inte
berett att, såsom förordas i motionen, lägga på det allmänna ett ansvar
för den verksamhet som bedrivs vid de enskilda arkiven. Utskottet
ansluter sig till vad som anförs i arkivpropositionen om lagens tillämpningsområde
samt om myndigheternas arkiv och godtar den föreslagna
lagtexten i här aktuella delar. Motion Krl8 avstyrks således i den del
som angetts ovan (yrkande 1).

1989/90: KrU29

Målen för arkivverksamheten och arkivvården

1989/90: KrU29

I förslaget till arkivlag (3 §) anges följande tre mål för arkivväsendet:
-tillgodoseende av rätten att ta del av allmänna handlingar,
-tillgodoseende av rättskipningens och förvaltningens behov av information,

-tillgodoseende av forskningens behov.

För att uppfylla dessa mål skall myndigheternas handlingar bevaras,
hållas ordnade, vårdas och gallras. Utbildningsministern ger bl.a. följande
motivering till förslagen.

Rätten till insyn enligt bestämmelserna om handlingsoffentlighet kan
givetvis inte tillgodoses utan ett välordnat arkiv. Redan dessa bestämmelser
ger därför grunderna för en arkivreglering. De medför krav på
att allmänna handlingar i princip bevaras, att de ordnas så att det går
att hitta bland dem och att de vårdas så att de inte skingras eller
förstörs.

Behov av att handlingar bevaras, hålls ordnade och vårdas finns
också med hänsyn till rättskipningens och förvaltningens egen verksamhet.
Människor har rätt att kräva att både domstolar och förvaltningsmyndigheter
visar konsekvens i sin tillämpning av författningar
och håller reda på de uppgifter som en gång har lämnats. För detta
fordras välordnade arkiv.

Arkiven är också en viktig bas för forskning av olika slag. Sålunda
är arkiven nyttiga för den professionella forskning som ger oss sådana
insikter i samband och orsaker som är av omedelbar praktisk nytta för
framtiden.

Han understryker också kulturarvsaspekten — det för en kulturnation
självklara att bevara minnet av sin utveckling och använda detta minne
för att dels belysa den historiska utvecklingen, dels nyttiggöra de
erfarenheter som dras ur materialet.

I fråga om ansvaret för arkiven anges att varje myndighet skall ha
ansvar för sitt arkiv (4 §) samt att särskilda arkivmyndigheter skall ha
tillsyn över myndigheternas arkivverksamhet. De särskilda arkivmyndigheterna
på det statliga området är riksarkivet, krigsarkivet och de
under riksarkivet lydande landsarkiven. Aven på den kommunala
sidan finns enligt propositionen ett väl utvecklat arkivväsende. Utbildningsministern
menar att det bör ankomma på kommunerna själva att
inrätta arkivmyndigheter.

I propositionen anförs vidare att arkivmyndigheterna skall kunna
överta arkivmaterial från andra myndigheter och därmed också ansvaret
för det övertagna materialet.

Bestämmelser om myndigheternas arkivvård lämnas i förslaget till 6 §
arkivlagen enligt följande:

-arkivet skall organiseras så att rätten att ta del av allmänna handlingar
underlättas,

-en arkivbeskrivning och en systematisk arkivförteckning skall finnas,
-arkivet skall skyddas mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig
åtkomst,

-vid arkivläggningen skall prövas vilka handlingar som skall vara
arkivhandlingar,

-föreskriven gallring skall verkställas.

I två motioner — Krl3 (m) och Kr 20 (fp) — kritiseras förslaget att
myndigheterna skall vara skyldiga att upprätta en arkivbeskrivning. I
den förstnämnda motionen anförs att bestämmelsen om arkivbeskrivning
saknar relevans och upplevs av landsarkiven som onödig och
betungande. I motion Kr20 hävdas att de arkivförteckningar som
myndigheterna redan nu upprättar är fullt tillräckliga för att tillgodose
de krav som kan ställas på arkivens tillgänglighet.

I båda motionerna föreslås att bestämmelsen om myndigheternas
skyldighet att upprätta en arkivbeskrivning skall utgå.

I arkivpropositionen framhålls att en nödvändig faktor för att arkiven
skall kunna fylla sina uppgifter är att det finns instrument med
vilkas hjälp man kan få en uppfattning om vad arkivet har att bjuda
och hur man kan finna olika dokument i det. Det finns därför sedan
början av 1900-talet bestämmelser om arkivförteckningar. Arkivförteckningen
skall fungera som inventarieförteckning till arkivet och ge
en överblick över arkivbeståndet. Utbildningsministern menar att om
arkiven skall spela en mer aktiv roll och höja servicenivån, bör
arkivförteckningarna kompletteras med ytterligare ett instrument — en
arkivbeskrivning. Syftet med arkivbeskrivningen är enligt propositionen
att ge utomstående en överblick över vad som kan finnas att
hämta i myndighetens arkiv och hur detta arkiv i huvudsak är organiserat.
Arkivbeskrivningens omfattning anges enligt följande (s. 73).

För att kunna ge en överblick över myndighetens arkiv får det anses
erforderligt att beskrivningen lämnar besked om myndighetens uppgifter
och organisation och hur dessa har skiftat. Därav framgår vad som
kommer i fråga att omhänderha i myndighetens arkiv och, i större
myndigheter, hur olika ärenden kan vara fördelade på olika enheter
inom myndigheten. Beskrivningen bör också ge en översikt över
arkivets organisation samt över de gallringsregler som tillämpas på
arkivet. Vidare bör framgå vem eller vilka som är ansvariga för
arkivvården.

Utbildningsministern bedömer att det med tanke på det syfte beskrivningen
skall fylla är naturligt att beskrivningen blir av olika omfattning
för olika myndigheter. Den bör dock alltid vara någorlunda
kortfattad för att fylla sitt syfte att ge en översikt.

Utskottet konstaterar att bestämmelsen om arkivbeskrivning syftar
till att på ett relativt okomplicerat sätt öka möjligheterna till insyn i
myndighetsarkiven. Den kan vara av betydelse i de fall då myndighet
har ändrat organisation och uppgifter. Med hänsyn bl.a. till att arkiven
i allt större grad utnyttjas av amatörforskare är det enligt utskottets
mening angeläget med olika åtgärder för att öka arkivens tillgänglighet
för användarna. Enligt arkivpropositionen skall det ankomma på riksarkivet
att för den statliga sidan lämna närmare föreskrifter när det
gäller arkivbeskrivningen och arkivförteckningen. Utskottet utgår från
att riksarkivet härvid beaktar de synpunkter på beskrivningens omfattning
och syfte som anges i arkivpropositionen.

1989/90:KrU29

Utskottet tillstyrker att lagtexten Sr den angivna lydelsen. En redaktionell
ändring bör göras i övergångsbestämmelserna. Motionerna Kr 13
yrkande 1 och Kr20 yrkande 1 avstyrks.

Gallring av allmänna handlingar

Enligt förslaget till 10 § arkivlagen skall allmänna handlingar få
gallras. Gallring skall dock alltid ske med beaktande av att arkiven
utgör en del av kulturarvet och så att det återstående arkivmaterialet
fyller ändamålen med arkiven, nämligen att tillgodose rätten att ta del
av allmänna handlingar, rättskipningens och förvaltningens behov av
information och forskningens behov.

Speciella gallringsregler skall kunna ges i särskilda lagar, främst de
som reglerar integritetskänsliga register. Vissa förenhetliganden föreslås
i gallringsbestämmelserna i de lagar som innehåller särregler på det
området. Dessa förslag syftar bl.a. till att göra det möjligt att bevara
vissa urval av arkivmaterial.

I arkivpropositionen påpekas att det finns handlingsbestånd där
bevarandefrågan måste bedömas också med särskild hänsyn till integritetsaspekten.
Utbildningsministern slår fast att sådana särbestämmelser
som skall ta över grundregeln för gallring som regel bör ha lagform.
Med hänsyn till att det kan finnas fell då det vore en onödig åtgärd att
lagreglera enbart med hänsyn till en gallringsbestämmelse anser han
att en viss möjlighet bör finnas att ge avvikande bestämmelser även i
förordning. Det förbehåll som då behöver fogas till grundregeln skulle
därför innebära att grundregeln gäller, om det inte finns särskilda
bestämmelser i annan lag eller förordning.

Förslagen om gallring tas upp i motion Krl7 (fp). Motionärerna
diskuterar lagförslagen främst med hänsyn till integritetsaspekten. De
menar att forskningens behov alltid måste vägas mot nödvändigheten
av att skydda medborgarnas personliga integritet. I motionen anförs
bl.a. att dessa delvis motstående intressen aktualiseras framför allt vid
gallring av arkiv med känsliga handlingar. Motionärerna anser att
riksdagen alltid bör göra en avvägning mellan forskningens behov och
integritetsaspekterna. Med hänvisning härtill föreslås i motionen (yrkande
1) att i de fell särbestämmelser om förstörande av allmänna
handlingar skall finnas i stället för arkivlagens gallringsregler, skall
dessa särbestämmelser ges i lagform. Särbestämmelser om gallring skall
alltså inte kunna ges genom förordning.

I detta sammanhang kan nämnas att i den inledningsvis nämnda
skrivelsen från Kommunförbundet, vari Landstingsförbundet instämt,
förordas att — enligt hittillsvarande praxis — kommunal myndighet
skall besluta om gallring av kommunens handlingar så länge bestämmelse
härom inte finns i annan lag. I skrivelsen föreslås en ändring i
10 § arkivlagen av innebörd att avvikande bestämmelser om gallring
inte skall kunna ges i förordning.

Utskottet kan instämma i motionärernas synpunkter om nödvändigheten
av att göra en avvägning mellan olika intressen när det gäller
gallring och att därvid integritetsaspekten är särskilt viktig att beakta.

1989/90: KrU29

Utskottet vill understryka att grundregeln för gallring är att särbestämmelser
som skall ta över grundregeln bör ha lagform, vilket ju slås fast
i propositionen. Utskottet delar dock utbildningsministerns bedömning
att det bör finnas möjlighet att göra undantag från huvudregeln med
tanke på att det kan finnas fall då en lagreglering enbart med hänsyn
till en gallringsbestämmelse vore onödig.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att lagtexten får
den i 10 § förslaget till arkivlag angivna lydelsen. Motion Krl7 yrkande
1 avstyrks därmed.

I arkivpropositionen läggs fram förslag till ändringar i socialtjänstlagen.
I propositionen behandlas sålunda vissa mindre justeringar i
gallringsplikten för socialnämnderna samt de undantag som bör göras i
gallringsplikten. Socialutskottet, som har yttrat sig över propositionen i
de frågor som direkt berör utskottets ämnesområde, lämnar en redovisning
för gällande bestämmelser och för propositionens överväganden.
Kulturutskottet hänvisar till denna redovisning.

Socialutskottet tar i yttrandet upp frågan om bevarande hos riksarkivet
av det ADB-register, Socialtjänstens individinriktade insatser, som
med tillstånd av datainspektionen förs hos statistiska centralbyrån
(SCB). Enligt propositionen bör ett bevarande hos riksarkivet kunna
innebära vissa fördelar och minska forskningens behov av uppgifter
från kommunerna. Avsikten är att föredragande statsrådet — socialministern
— senare skall återkomma till regeringen med de förslag till
förfettningsåtgärder som kan bli aktuella.

I motion Krl7 yrkas att riksdagen beslutar i enlighet med vad som
anförts i motionen om gallring av statistikregister inom socialsektorn
(yrkande 2). Motionärerna hänvisar till 63 § socialtjänstlagen, vari
stadgas att socialnämnden skall lämna uppgifter ur sina personregister
till statistiska centralbyrån. Registren skall sedan, enligt propositionens
förslag, bevaras hos riksarkivet. I motionen anförs vidare följande.

Regeringen konstaterar på samma sätt som socialdatautredningen att
ett sådant förfaringssätt skulle ha fördelar ur integritetssynpunkt. En
avsevärd del av forskningens databehov kan tillgodoses av registren
utan att man behöver gå in i de mer känsliga personakterna. Detta
låter sig sägas i de fell personakterna finns bevarade hos socialnämnderna.
Men såvitt vi förstår kommer detta inte att vara fallet för de
flesta personakter. Akterna skall ju i princip gallras efter fem år.
Således bör också statistikregistren gallras efter fem år på samma sätt
som gäller för socialnämndernas personregister.

I yttrandet anför socialutskottet att utskottet delar den uppfattning som
kommer till uttryck i propositionen, nämligen att ett bevarande av
förevarande register hos riksarkivet för forskningsändamål kan innebära
fördelar.

Socialutskottet har inte heller någon erinran mot de i propositionen
föreslagna lagändringarna. Socialutskottet förordar således att propositionen,
såvitt nu är i fråga, tillstyrks samt att motionsyrkandet avstyrks.

Kulturutskottet instämmer i socialutskottets bedömning.

1989/90: KrU29

Förfarandet med arkiv då myndigheter upphör

1989/90:KrU29

I förslaget till 11 § arkivlagen föreskrivs att om en myndighet upphör
och därmed också den verksamhet som myndigheten svarat för, skall
myndighetens arkiv överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader
om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
föreskriver något annat. Motsvarande föreskrifter för kommunala
arkiv lämnas i 14 § lagförslaget. I specialmotiveringen till lagförslaget
anförs att på samma sätt som regeringen kan medge undantag på den
statliga sidan, kan kommunfullmäktige resp. landstinget medge undantag
för sina myndigheter. Beslut om undantag skall tas för varje
särskilt fall för sig. Kommunförbundet och Landstingsförbundet kritiserar
förslaget och anför följande.

Regeringens motsvarighet i kommunerna är kommunstyrelsen och i
landstingskommunerna förvaltningsutskottet. Kommunernas högsta beslutande
organ skall regelmässigt inte befatta sig med rutinfrågor av
här aktuellt slag. Om den föreslagna bestämmelsen stöde kvar, skulle
fullmäktige och landstinget på grund av bestämmelserna i kommunallagen
(1:5) vara förhindrade att delegera sådana ärenden, eftersom
ärenden som följer av lag (arkivlagen) inte får beslutas av styrelse eller
nämnd i fullmäktiges ställe. Förbunden föreslår därför att sista satsen i
lagförslagets 14 paragraf ändras till — —, såvida inte den kommunala
arkivmyndigheten har beslutat något annat". Kommunal arkivmyndighet
är enligt huvudregeln kommunstyrelsen resp. förvaltningsutskottet.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som Kommunförbundet och
Landstingsförbundet för fram. Utskottet vill dock framhålla att de
bestämmelser om kommunernas och landstingens arkivvård som ges i

14, 15 och 16 §§ förslaget till arkivlag bygger på principen att det är
fullmäktige resp. landsting som beslutar om avvikelser från lagens
huvudregler. Härigenom får besluten en särskild tyngd.

Utskottet, som gör bedömningen att handläggningen inte kommer
att bli alltför betungande för kommunfullmäktige och landsting, godtar
den föreslagna lagtexten i här aktuell del.

Myndigheternas rätt att göra sig av med allmänna
handlingar på annat sätt än genom gallring eller
överlämnande till arkivmyndighet

Enligt propositionen skall myndigheter utöver sådant avhändande som
sker genom gallring eller överlämnande till arkivmyndighet inte få
göra sig av med allmänna handlingar utan stöd i författning eller i
beslut som har fettats av politiskt ansvarigt organ.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget (12 §).

Vidgad tillämpning av bestämmelserna för statliga
arkiv

De bestämmelser som gäller för statliga arkiv skall enligt förslaget i
arkivpropositionen gälla också för arkiv hos kyrkokommunala myndigheter,
vissa organ som jämställs med myndigheter och allmänna
försäkringskassor.

Utbildningsministern erinrar om att bestämmelserna för statliga
arkiv, dvs. bestämmelser i allmänna arkivstadgan (1961:590), gäller
även för kyrkoarkiv och arkiv hos allmän försäkringskassa. Med kyrkoarkiv
förstås såväl pastorsämbetes och kyrkas som församlings, pastorats
och kyrklig samfällighets arkiv. Arkivutredningen har föreslagit att
denna ordning skall fortsätta att gälla, och utbildningsministern ansluter
sig till denna uppfattning.

Vidare föreslås att bestämmelserna för statliga arkiv skall tillämpas
även på arkiv hos vissa organ som jämställs med myndigheter. Det
gäller här arkiv hos vissa organ som i sekretesslagen jämställs med
myndighet, och ytterligare en inskränkning görs genom att det inte är
hela arkivet hos organet det gäller utan bara den del som bildas i den
verksamhet där myndighetsutövningen sker. Vilka dessa organ är framgår
av sekretesslagen.

Frågan om arkivhållningen av kyrkobokföringsarkiven tas upp i
motion Kr 18 (c).

I promemorian Framtida förvaring av kyrkobokföringsarkiv har
organisationskommittén för folkbokföringen (Fi 1988:2) i maj 1989
lagt fram förslag till framtida förvaring av det kyrkobokföringsmaterial
som finns hos pastorsämbetena vid omorganisationen av folkbokföringen.

Kommittén föreslår att omorganisationen av folkbokföringen får till
följd att kyrkobokföringshandlingarna som finns hos pastorsämbetena
överförs till de statliga arkivmyndigheterna. Överförandet måste dock
anstå till dess att arkivmyndigheterna har tillförts behövliga resurser,
vilket bör kunna ske under en tioårsperiod. I avvaktan på resurstillskotten
föreslår kommittén att kyrkobokföringshandlingarna får vara
kvar på pastorsexpeditionerna.

I motionen anförs att man från statens sida har bedömt att man inte
kan klara av arkivhållningen utan bett kyrkokommunerna om hjälp.
Motionärerna erinrar om att de i annat sammanhang yrkat att beslutet
om att flytta ansvaret för folkbokföringen till de lokala skattemyndigheterna
skall rivas upp. De anför vidare följande.

Enligt vår mening skulle ett beslut om att upphäva beslutet om en ny
organisation för folkbokföringen också innebära att en bra och fungerande
arkivhållning kan bibehållas.

Syftet med förslaget synes enligt utskottets mening vara att riksdagsbeslutet
(prop. 1986/87:158, bet. SkU2, rskr. 2) om att den lokala
folkbokföringen skall skötas av de lokala skattemyndigheterna fr.o.m.
den 1 juli 1991 skall rivas upp.

Regeringen har i kompletteringspropositionen (prop. 1989/90:150,
bil. 4 s. 23) lagt fram förslag om att ett anslag på 370 milj.kr. skall

1989/90: KrU29

anvisas för genomförandet av folkbokfö ringsreformen. Detta förslag
kommer att behandlas av skatteutskottet. I sammanhanget kommer
skatteutskottet även att ta ställning till under allmänna motionstiden
1990 väckta motioner om frågor rörande folkbokföringen. Den övergripande
frågan om ansvaret för den lokala folkbokföringen kommer
alltså att behandlas av skatteutskottet. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Krl8 yrkande 5.

Utskottet vill i detta sammanhang nämna att regeringen den 26 april
1990 gett organisationskommittén (U 1989:10) för statliga arkivdepåer
— som har i uppgift att utarbeta en plan för försörjningen av arkivdepåer
— i uppdrag att beakta även behovet av depåer, personal och
övriga resurser som följer av att kyrkobokföringsarkiven skall föras
över till landsarkiven.

Svenskt arkiv

I propositionen föreslås att beteckningen "svenskt arkiv" också i fortsättningen
skall skyddas och utgöra en garanti för att arkivmaterielen
är typgodkända.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Informationslagring och arkivlokaler

Den kraftiga ökningen av arkivhandlingar — den årliga tillväxten
uppskattas till ca 20 000 hyllmeter — innebär att staten står inför
uppgiften att organisera den långsiktiga förvaringen av mycket stora
volymer av handlingar. Enligt arkivutredningens beräkningar torde
behovet av nya depåer för den civila statsförvaltningen motsvara en
ungefärlig kostnadsökning av 10 milj.kr. per år under första delen av
1990-talet, en siffra som sedan stiger till ca 25 milj.kr. per år till
decenniets slut.

Utbildningsministern konstaterar att hanteringen av arkivens depåfrågor
kräver stor omsorg för att kostnaderna så långt möjligt skall
kunna pressas. Arkivdepåkommittén skall bl.a. pröva förutsättningarna
för att etablera nya landsarkiv. Riksarkivets depåbehov bör också ges
en långsiktig lösning. I de ursprungliga direktiven (dir. U 1989:46)
anges följande uppgifter för kommittén.

Kommittén skall beräkna omfattningen av de nya arkivdepåer och
övriga resurser som krävs för att arkivmyndigheterna skall kunna ta
emot de leveranser som statsförvaltningens myndigheter nu och under

i första hand den närmaste tioårsperioden behöver göra. Kommittén
bör lägga fram förslag om de nya depåernas lokalisering, organisatoriska
ram, nödvändiga tidpunkter för färdigställande samt beräkna kostnaderna
för statsförvaltningen. Vidare bör kommittén beakta behovet
av depåer och övriga resurser för kyrkobokföringsarkiven utifrån de
beslut regeringen kan komma att fatta med anledning av det förslag
som har lagts fram av organisationskommittén för folkbokföringen.

Beträffande utbyggnaden av landsarkivens depåbehov skall kommittén
pröva lämpligheten av att detta behov tillgodoses genom etableringen
av nya landsarkiv. Förslagen om lokaliseringen av nya depåer skall

1989/90:KrU29

sammanväga behoven hos dem som använder arkiven, möjligheterna
att samverka med andra arkivhuvudmän, särskilt primär- eller landstingskommuner,
och kostnaderna för etableringar på de orter som
aktualiseras för kommittén.

I utredningsuppdraget ingår även att göra en avvägning av omfattningen
av de arkivhandlingar som kan överföras till mikrofilm, vilket
i sin tur påverkar lokalbehoven. Kommittén skall också föreslå hur
finansieringen av en bred investering i mikrofilmning inom statsförvaltningen
skall åstadkommas.

Kommitténs förslag till utbyggnadsplan för arkivdepåer fram till år
2000 skall enligt direktiven vara kostnadsberäknat med avseende på
såväl investeringar som driftskostnader och personal. Förslaget skall
presenteras före utgången av oktober 1990.

Förslag om utbyggnad av landsarkivorganisationen förs fram i en
rad motioner.

I motion Kr277 (fp) förordas att ett landsarkiv skall inrättas i Umeå
(yrkande 1). Enligt motion Kr359 (c) bör en utbyggnad av landsarkivet
i Härnösand komma till stånd. Etablering av ett nytt landsarkiv i
Jönköping föreslås i motionerna Kr315 (s), Kr316 (m) och Kr235 (fp).
Enligt motionerna Kr 15 (fp), Kr208 (c) och Kr211 (s) bör ett landsarkiv
förläggas till Kalmar. Förslagen i motionerna Kr212 (m) och Kr278
(fp, c, mp) syftar till att utbyggnaden av vallarna vid slottet i Vadstena
skall fullföljas. Motionärerna hänvisar bl.a. till att landsarkivet har
behov av ytterligare magasinsutrymme.

Med anledning av motionärernas synpunkter på angelägenheten av
en fortsatt uppbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott vill utskottet
hänvisa till sitt ställningstagande hösten 1989 i denna fråga. I
sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:KrU9 avstyrkte utskottet
motionsyrkanden om en fortsatt uppbyggnad av vallarna men
förutsatte att frågan kommer att övervägas av byggnadsstyrelsen när
arkivdepåutredningen avslutat sitt arbete.

Som utskottet redovisat i det föregående har arkivdepåkommittén i
uppdrag att utarbeta en plan för försörjningen av arkivdepåer och att
pröva förutsättningarna för att etablera nya arkivdepåer.

I avvaktan på resultatet av kommitténs överväganden som är att
vänta under hösten 1990 anser utskottet att det inte finns anledning för
riksdagen att göra något uttalande om utbyggnad av existerande eller
etablering av nya landsarkiv. Utskottet avstyrker alltså motionerna
Krl5, Kr208, Kr211, Kr212, Kr235, Kr277 yrkande 1, Kr278, Kr315,
Kr316 och Kr359.

I motion Kr314 (fp) förordas att riksarkivets lokalproblem skall
lösas genom en utbyggnad av bergsmagasinen. Motionärerna påpekar
att en utbyggnad i en första etapp med 90 000 hyllmeter skulle
innebära att flertalet av de externa depåerna skulle kunna avvecklas.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet peka på att det i
arkivdepåkommitténs uppdrag ingår att lämna förslag till en långsiktig
lösning även av riksarkivets depåbehov. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionen.

2 Riksdagen 1998/90. 13 sami. Nr 29

1989/90:KrU29

Rättelse: S. 24 rad 9 och S. 28 rad 11 nedifrån Står: 51 078 000 Rättat till: 51 068 000.

Arkivutredningen har i betänkandet (SOU 1988:11) Öppenhet och
minne. Arkivens roll i samhället bl.a. föreslagit en utbyggnad av
landsarkivorganisationen, grundad på länstanken samt att landsarkiv
bör inrättas i Karlstad och Umeå. I motion Kr 18 (c) hänvisas till
utredningsförslagen som motionärerna anser bör genomföras.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående om arkivdepåkommitténs
arbete avstyrker utskottet yrkandena 2 och 3 i motion
Krl8.

Arkivens användning och tillgänglighet

Utbildningsministern framhåller att en förutsättning för att arkiven
skall kunna uppfylla de angivna verksamhetsmålen är att informationen
i arkiven är lättillgänglig.

Bakom de värderingar som uttrycks i bl.a. offentlighetsprincipen
ligger inte bara rätten att ta del av allmänna handlingar, utan också en
insikt om att det är viktigt att den rätten också faktiskt kan utnyttjas av
medborgarna.

Medvetenheten inom arkivväsendet om användarfrågornas betydelse
har ökat under senare år. Enligt utbildningsministerns mening är den
medvetenheten viktig för grundläggande frågor, såsom arkivinstitutionernas
samverkan med forskningsinstitutioner, hur arkiven prioriterar
mellan olika uppgifter och hur arkiven anpassar sina öppettider.

Det är därför nödvändigt, anser utbildningsministern, att arkivinstitutionernas
användarservice kompletteras med insatser för att aktivt
tillhandahålla och marknadsföra arkivinformationen till användarna. I
detta sammanhang diskuteras riksarkivets och landsarkivens resursbehov
med hänsyn till mer traditionella hjälpmedel som handböcker och
arkivguider samt publicering av viktiga och mer frekvent utnyttjade
urkunder. I arkivpropositionen föreslås att särskilda resurser skall
anvisas till riksarkivet för dessa ändamål. Dessa förslag behandlar
utskottet i det följande i samband med förslag om medelsanvisningen
till riksarkivet och landsarkiven.

Till väsentliga delar måste enligt utbildningsministern en övergång
till aktiv användarservice inom arkivväsendet ses som en forskningspolitisk
reformfråga. I proposition 1989/90:90 om forskningspolitiken
föreslås också att riksarkivet skall fa resurser till att utveckla en
nationell arkivdatabas — ett ADB-baserat register som skall ge översikt
och tillgång till de olika delarna av landets samlade arkiv. Detta förslag
behandlar utskottet i sitt betänkande 1989/90:KrU23 om forskning.

Behovet av insatser för att öka tillgängligheten i arkiven påtalas i
flera motioner. I motion Krl3 (m) föreslås att regeringen i nästa
budgetproposition skall presentera en plan för en förstärkning av
landsarkivens resurser för att möjliggöra arkivens grundläggande förteckningsarbete
och öka deras tillgänglighet. Även i motion Kr20 (fp)
hävdas att landsarkiven saknar resurser för att utföra förteckningsarbetet.
Motionärerna anser att landsarkiven måste få en personalförstärkning.

1989/90: KrU 29

Enligt motion Krl4 (c) har landsarkiven alldeles för knappa personella
resurser för att kunna uppfylla alla de uppgifter som statsmakterna
lägger på dem. Motionären förordar därför att arkivens, särskilt
landsarkivens, personalsituation snarast blir föremål för översyn.

Enligt utskottets mening är det angeläget att frågan om arkivens
användarservice uppmärksammas. Detta är viktigt inte minst med
hänsyn till att arkiven vid sidan av professionellt bedriven forskning
även i ökande utsträckning utnyttjas av alla dem som vill forska i sin
släkt- eller hembygdshistoria.

Utskottet kan ansluta sig till den bedömning som görs såväl i
motionerna som i propositionen, nämligen att det är nödvändigt att
arkivinstitutionernas användarservice kompletteras med insatser för att
aktivt tillhandahålla arkivinformationen till användarna. Förslag i detta
syfte har också lagts fram i arkivpropositionen och i den forskningspolitiska
propositionen.

Med anledning av motionsförslagen vill utskottet erinra om att i
arkivdepåkommitténs uppdrag ingår att föreslå en utbyggnadsplan för
arkivdepåer beträffande såväl investeringar som driftskostnader och
personal. Utskottet utgår från att kommittén i sina överväganden
härvidlag beaktar de behov som finns vid de nuvarande landsarkiven.
Utskottet anser därför att någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionerna Krl3 yrkande 2, Krl4 och Kr20 yrkande 2 inte är påkallad.

Enligt motionerna Kr225 (c) och Krl6 (fp) bör arkivlektorstjänster
inrättas vid varje landsarkiv. I motion Kr317 (c, m, vpk) föreslås
att försöksverksamhet med arkivlektorer skall bedrivas i projektform
under ett år. Motionärerna lämnar följande motivering.

Arkivlektorn skulle förutom egen undervisning om olika källmaterial
också kunna samla ihop och vidmakthålla det existerande kontaktnätet
mellan olika typer av forskarmiljöer (släkt-, hembygds- och högskoleforskare).
Genom att föra fram olika källor i relevanta sammanhang
skulle arkivlektorer medverka till att landsarkivens material blev bättre
utnyttjat, vilket skulle förbättra kvaliteten i forskningen och servicen
åt allmänheten.

Liknande synpunkter förs fram i de två övriga motionerna.

I motion Krl8 (c) förordas att sju arkivarietjänster skall inrättas.
Därigenom skulle det enligt motionärerna bli möjligt för landsarkiven
att förstärka sin service till forskare och utöka sitt öppethållande på
helger och kvällar.

Utskottet vill med anledning av de här aktuella motionsyrkandena
erinra om att riksarkivet i årets anslagsframställning inte fört fram
förslag om arkivlektors- eller arkivarietjänster. Utskottet är därför inte
berett att förorda en förstärkning av landsarkivens personal som föreslås
i motionerna Kr225, Kr317, Krl6 och Krl8 yrkande 4. Dessa
avstyrks alltså.

I arkivpropositionen påpekas att ett sätt att sprida arkivinformation
är genom mikrokort. En omfattande konvertering av äldre kyrkohandlingar
har genomförts, och riksarkivet har föreslagit att arbetet drivs
vidare med i första hand handlingar ur äldre domstolsarkiv.

1989/90: KrU29

Riksarkivet bör enligt arkivpropositionen förfoga över medel för att
kunna reproducera arkivhandlingar på mikrofiche. Regeringen föreslår
därför att riksarkivet skall tilldelas en engångsanvisning på drygt 2
milj.kr. för bl.a. nämnda ändamål. Detta förslag behandlar utskottet i
det följande.

I detta sammmanhang tar utskottet upp förslag i tre motioner om
utveckling av den verksamhet som bedrivs vid Svensk arkivinformation
i Ramsele (SVAR).

Institutet som utgör en särskild sektion inom riksarkivet permanentades
år 1984. SVAR har till uppgift att göra arkivmaterial tillgängligt
för forskning och undervisning, underlätta arkivens och bibliotekens
service samt medverka till att säkerställa förstörelsehotat arkivmaterial
av vitalt intresse.

För nästa budgetår har regeringen för verksamheten vid SVAR
under anslaget beräknat 1 138 000 kr. Förslaget innebär i förhållande
till innevarande budgetår en ökad medelstilldelning med 71 000 kr.

I motionerna Kr274 (s) och Kr358 (c) framhålls vikten av att SVAR
tillförs medel såväl för investeringar som för driften, såatt de utvecklingsmöjligheter
som verksamheten rymmer verkligen utnyttjas. Motionärerna
förordar också att SVAR tillförs ytterligare utvecklingsprojekt.
Vissa av de möjligheter till utveckling som motionärerna åsyftar anges
närmare i motion Kr358. Utskottet hänvisar till framställningen i
motionen.

När det gäller stöd till SVAR vill utskottet erinra om att SVAR såväl
1988 som 1989 erhållit vissa förstärkningar för verksamheten.

En förstärkning av riksarkivets resurser för fortsatt konvertering av
äldre arkivhandlingar till mikrofiche föreslås i arkivpropositionen.
Detta förslag behandlar utskottet i det följande. I sammanhanget kan
även nämnas att i arkivdepåkommitténs i det föregående nämnda
uppdrag även ingår att lämna förslag till en plan för mikrofilmning av
lämpliga delar av kyrkobokföringshandlingarna.

Som utskottet i flera sammanhang tidigare uttalat är en fortsatt
positiv utveckling av verksamheten vid SVAR angelägen. De investeringsbehov
som föreligger bör — i enlighet med vad som anförs i
arkivpropositionen — i första hand tillgodoses genom intäkter från
SVAR:s försäljningsverksamhet. Det får i övrigt ankomma på riksarkivet
att inom ramen för arkivväsendets samlade behov ta till vara
verksamhetens utvecklingsmöjligheter.

Mot här angiven bakgrund anser utskottet att motionerna Kr274 och
Kr358 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I en vid Umeå universitet i november 1987 upprättad promemoria,
Arkivinformation på moderna medier till forskningen och utbildningen
vid rikets universitet, finns förslag om att mikrokort från SVAR
skall tillhandahållas vid kungliga biblioteket och universiteten. Förslaget
som har remissbehandlats avvisas i forskningspropositionen med
följande motivering (s. 242).

Regeringen finner det dock inte försvarbart med en generell tilldelning
av resurser för detta ändamål. 1 det decentraliserade högskolesystem
som råder måste angelägenheten av medelsanvändningen för olika

1989/90: KrU29

ändamål alltid kunna vägas mot varandra. SVAR:s material är redan i
dag tillgängligt för forskare på flera sätt, dels genom inlåning eller köp,
dels genom besök hos SVAR med direkt tillgång till hela beståndet av
mikrokort.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förslaget i motion
Kr277 (fp) som syftar till att universitetet i Umeå skall få möjlighet att
antingen förvärva de mikrokort som SVAR producerar eller fr.o.m.
budgetåret 1990/91 erhålla ett s.k. friexemplar av SVAR:s produktion
av mikrofilmat material.

I motionerna Kr360 (c) och Sk903 (s) förordas att en eventuell
överföring av kyrkobokföringshandlingarna på mikrokort skall ske i
Ljungaverk. Motionärerna lämnar en utförlig motivering härför. Utskottet
hänvisar till framställningen i motionerna.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i februari 1989 i skrivelse
till organisationskommittén föreslagit att en station för mikrofilmning
av detta material skall etableras i Ljungaverk i Ånge kommun med
SVAR som huvudman.

Förslag till genomförande av mikrofilmning av kyrkobokföringshandlingarna
har även lämnats av riksarkivet och av Samhall i Kalmar.

Som utskottet redovisat i det föregående har regeringen i kompletteringspropositionen
föreslagit att 370 milj.kr. skall anvisas för genomförandet
av fblkbokföringsrefbrmen. I detta sammanhang tar föredragande
statsrådet — finansministern — upp det förslag som organisationskommittén
för folkbokföringen lagt fram om en successiv överföring
av kyrkobokföringsarkiven. Han anför att han räknar med att kommitténs
förslag skall följas och att det bör ankomma på arkivdepåkommittén
att utreda närmare hur överföringen skall genomföras. En utgångspunkt
bör enligt finansministerns mening vara att övertagandet av
kyrkobokföringsarkiven skall ske inom den ram för den totala merbelastningen
på statsbudgeten på grund av folkbokföringsreformen som
lagts fast av riksdagen.

Utskottet utgår från att arkivdepåkommittén i sitt utredningsarbete
beaktar de synpunkter som förs fram i motionerna Kr360 och Sk903.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna.

Enskilda arkiv

Den information som de offentliga arkiven bevarar för framtiden
speglar, påpekar utbildningsministern, främst det offentliga Sverige och
det offentliga Sveriges bild av samhället. Motvikten utgörs av de arkiv
efter privatpersoner, organisationer och företag som samlas in och
överlämnas till offentliga arkiv. En annan del av tillvaratagandet av
enskilda arkiv sker genom de enskilda arkivinstitutioner som drivs av
föreningar, organisationer eller företag.

Vissa riktlinjer för arkivmyndigheternas uppgifter när det gäller
enskilda arkiv lämnas.

Enskilda arkiv kan, framhålls i arkivpropositionen, ha stort värde
som kulturarv. De har viktiga funktioner i den arkivinsamling och

1989/90:KrU29

arkivvård de utför men också genom den kulturpolitiskt värdefulla
verksamhet som institutionerna kan utveckla kring arkiven. Det är
därför angeläget att det yrkesmässiga kunnandet i arkivfrågor kan föras
ut i form av råd och praktiska anvisningar till dem som svarar för
enskilda arkiv. Utbildningsministern anser att det är viktigt att den
statliga arkivpolitiken omfattar en lämplig avvägning mellan insatserna
för offentliga och enskilda arkiv. De senare insatserna sker nu såväl
genom arkivmyndigheternas arbete med insamling och vård av enskilda
arkiv som genom statligt stöd till enskilda arkivinstitutioner, bl.a.
folkrörelsearkiven.

Uppgiften att fördela statsstödet till enskilda arkivinstitutioner har
riksarkivets nämnd för enskilda arkiv.

Nämnden för enskilda arkiv föreslås fa en väsentlig resursförstärkning
med 1 700 000 kr. för stöd till arkivväsendets enskilda sektor.
Detta förslag behandlar utskottet i det följande.

Företagsarkivens värde inte bara från allmän arkivsynpunkt utan
även för regional- och lokalhistorisk forskning understryks i arkivpropositionen.
Ansvar för dessa arkiv har näringslivet självt. Olika initiativ
har också tagits genom bildandet av näringslivsarkiv och företagsarkiv,
och på näringslivets eget initiativ har en ny förening, Näringslivsarkivens
förening, bildats. Avsikten är att föreningen med hjälp av en
särskild stödfond skall kunna verka för uppbyggnaden av regionala
näringslivsarkiv. Utbildningsministern anför att det är en viktig uppgift
för riksarkivet och landsarkiven att kunna stimulera och med kunskaper
stödja uppbyggnaden av ett system som kan tillgodose bevarandebehoven
i fråga om näringslivets arkiv.

I den föreslagna resursförstärkningen till nämnden för enskilda
arkiv beräknas 500 000 kr. för bevarande av företagsarkiv.

Det i propositionen föreslagna stödet till företagsarkiven hälsas med
tillfredsställelse i motion Kr 18 (c). Det är enligt motionärerna angeläget
att riksarkivet kan utöka sin konsult- och rådgivningsverksamhet
till näringslivets arkiv genom att ytterligare en tjänst inrättas.

Motionärerna förordar också att två arkivarietjänster inrättas vid
riksarkivet med uppgift att svara för ordnande av folkrörelsernas arkiv
samt för rådgivning i arkivfrågor till dessa arkiv.

Utskottet erinrar om att regeringens förslag innebär en kraftig
förstärkning av stödet till arkivväsendets enskilda sektor. Med hänvisning
härtill är utskottet inte berett att förorda en ytterligare höjning av
servicenivån från statens sida till denna sektor. Utskottet avstyrker
således motionen i här aktuella delar (yrkandena 8 och 9).

1 motion Kr 18 föreslås att en inventering och förteckning av de
enskilda arkiv som inte dokumenterats snarast skall komma till stånd
(yrkande 7). Detta skall ske i form av ett landsomfattande projekt som
bedrivs i nära samverkan med befintliga institutioner och organisationer.
Projektet, som skall knytas till riksarkivet, beräknas i motionen
under ett uppbyggnadsskede kosta ca 500 000 kr. per år. Frågan om
medelsanvisning tas upp i det följande.

Som utskottet redovisat i det föregående föreslås i forskningspropositionen
att riksarkivet skall få resurser för att utveckla en nationell

1989/90:KrU29

arkivdatabas. Utskottet utgår från att behovet av uppgifter om de 1989/90:KrU29

enskilda arkiven beaktas i samband med det projektet. Utskottet vili

vidare erinra om att riksarkivet och landsarkiven bedriver ett löpande

arbete med att samla in, förteckna och vårda sådana arkiv. Vid

riksarkivet finns också det s.k. nationalregistret över enskilda arkiv

som är ett förteckningsarbete som bedrivits under mycket lång tid.

Mot här angiven bakgrund anser utskottet inte att det är nödvändigt
att genomföra det i motionen angivna projektet. Utskottet avstyrker
således motion Kr 18 i här aktuell del (yrkande 7).

Anslagsfrågor för budgetåret 1990/91, m.m.

Riksarkivet och landsarkiven (G 23)

Regeringen har i arkivpropositionen föreslagit att riksdagen för nästa
budgetår till Riksarkivet och landsarkiven anvisar ett förslagsanslag på
108 353 000 kr.

Förslaget till medelsberäkning framgår av följande sammanställning.

	1989/90	Beräknad ändring 1990/91 Föredraganden
Förval tningskostnader	45 653 000	+ 5 415 000
(därav lönekostnader)	(42 806 000)	(+ 4 286 000)
Lokalkostnader	41 724 000	♦ 3 640 000
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv	2 789 000	+ 1 833 000
Bidrag till St ifte 1 sen Arbetarröre1 sens	arkiv 2 129 000	+ 285 000
Vissa transportkostnader m.m.	362 000	+ 47 000
Stockholms stadsarkiv	3 133 000	♦ 205 000
Svensk arkivinformation i Ramsele	1 067 000	+ 71 000
Summa	96 857 000	+11 496 000

Utskottet har i det föregående med anledning av motionsförslag diskuterat
behovet av resursförstärkningar på olika områden. I den mån
förslagen innebär höjning av anslaget utöver regeringens förslag redovisas
de i det följande i anslutning till de olika anslagsposterna.

Beträffande anslagsposten Förvaltningskostnader föreslås en höjning
med 1 milj.kr. för att myndigheten skall utveckla sin kompetens i
fråga om registrering, reprografi, skrivmateriel och arkivlokaler. Samma
anslagspost föreslås tillföras 600 000 kr. för insatser avsedda att öka
arkivens tillgänglighet.

Utskottet har i det föregående (s. 16—18) ställt sig bakom vad som
anförs i arkivpropositionen om arkivens informationslagring och arkivlokaler.

I motion Kr 18 (c) föreslås en höjning av anslaget med totalt

3 770 000 kr. (yrkande 10).

Motionärerna har beräknat 2,5 milj.kr. för tio nya tjänster vid
riksarkivet och landsarkiven. Av dessa tjänster är sju avsedda att
förstärka landsarkivens organisation. Tre nya arkivarietjänster föreslås
bli inrättade vid riksarkivet. Dessa tjänster är främst avsedda för
insatser för folkrörelseorganisationerna och företagsarkiven.

I motionen föreslås även att ett särskilt investeringsprojekt rörande
enskilda arkiv skall komma till stånd. Härför beräknas — som tidigare
angetts — 500 000 kr. för nästa budgetår.

Utskottet har i det föregående (s. 19, 22f.) avstyrkt att ytterligare
tjänster inrättas och har inte kunnat förorda att ett projekt av angivet
slag kommer till stånd. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet att
medel beräknas för ändamålen. I enlighet med vad som föreslås av
regeringen tillstyrker utskottet att det för anslagsposten beräknas
51 068 000 kr.

Inom riksarkivet finns en nämnd för enskilda arkiv som fördelar
bidrag till folkrörelsearkiv samt till sju olika enskilda arkiv. I propositionen
föreslås att anslagsposten — Riksarkivets nämnd för enskilda
arkiv — skall höjas med 1 700 000 kr. utöver pris- och löneomräkning
till totalt 4 622 000 kr. Av den föreslagna höjningen beräknas
500 000 kr. för bidrag till ett enskilt arkiv — Tjänstemannarörelsens
arkiv och museum — som under flera år fått ett bidragsbelopp av
denna storlek av s.k. lotterimedel. För samverkan med näringslivet i
bevarande av företagsarkiv beräknas 500 000 kr. För folkrörelsearkiven
beräknas 220 000 kr. för att möjliggöra bidrag till ytterligare två
föreståndarlöner vid sådana arkiv.

Den ovan angivna anslagshöjningen om 3 770 000 kr. som föreslås i
motion Krl8 innefattar 770 000 kr. för bidrag till lönerna för sju
föreståndare för folkrörelsearkiv utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet anser sig inte kunna förorda att medel beräknas för bidrag
till föreståndarlöner för folkrörelsearkiv utöver vad regeringen föreslagit.
Utskottet avstyrker därför motion Krl8 även i här aktuell del och
tillstyrker propositionens förslag.

Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstagande att utskottet
avstyrker motion Kr 18 yrkande 10 i dess helhet och att regeringens
förslag att ett belopp om 108 353 000 kr. skall anvisas för nästa
budgetår under anslaget G 23 tillstyrks.

Från anslagsposten lämnas som tidigare nämnts bidrag till florton
folkrörelsearkiv för täckning av en del av föreståndarlönen. När bidraget
infördes budgetåret 1972/73 (prop. 1972:1, bet. KrU 4, rskr. 40) var
avsikten att det statliga stödet skulle enligt en speciell konstruktion
täcka ca 60 % av en föreståndarlön.

I motionerna Kr 18 (c) och Kr275 (s) framhålls att det statliga stödet
till folkrörelsearkiven successivt har urholkats. Enligt motion Krl8
(yrkande 6) bör möjligheter att införa ett system motsvarande det som
gäller för de regionala museerna prövas. En översyn av förutsättningarna
för arkivens fortsatta verksamhet bör enligt motion Kr275 komma
till stånd.

Med hänsyn till de väsentliga förstärkningar av arkivområdet som
förslagen i arkivpropositionen innebär är utskottet inte berett att
föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Krl8 yrkande
6 och motion Kr275.

Som utskottet nämnt i det föregående fördelar riksarkivets nämnd
för enskilda arkiv bidrag till vissa enskilda arkiv. Ett enskilt arkiv —

1989/90:KrU29

Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv — får bidrag under en särskild anslagspost.
Regeringen föreslår en höjning av detta anslag med 285 000
kr. till totalt 2 414 000 kr.

I motion Krl9 (c) föreslås att det till Centerrörelsens arkiv skall
anvisas 300 000 kr. (yrkande 1). Med hänvisning till det statliga bidrag
som Arbetarrörelsens arkiv erhåller anser motionärerna att det är
angeläget att även politiska och fackliga organisationer kan få motsvarande
stöd. I motionen redovisas att Centerrörelsens arkiv har byggts
upp inom centerrörelsen. Avsikten är att detta arkiv skall ombildas
och berörda organisationer kommer att bilda en stiftelse. Vidare föreslår
motionärerna att om riksdagen avvisar det föreslagna bidraget till
Centerrörelsens arkiv, riksdagen skall besluta att anslaget till Arbetarrörelsens
arkiv bör utgå (yrkande 2). De medel som enligt regeringens
förslag skall ställas till detta arkivs förfogande bör beräknas för riksarkivets
nämnd för enskilda arkiv. Arbetarrörelsens arkiv får då i likhet
med övriga folkrörelseorganisationer söka bidrag hos nämnden.

Vad avser förslaget om ett särskilt bidrag till Centerrörelsens arkiv
vill utskottet erinra om att enligt riksdagens beslut våren 1989 (prop.
1988/89:100, bil. 10, bet. KrU18) det bör ankomma på nämnden att
efter beredning av ingivna ansökningar fatta beslut om bidragsfördelning.
Utskottet vill erinra om att den enskilda sektorns arkivintressenter
finns representerade inom nämnden. Utskottet avstyrker yrkande 1
i motion Krl9.

Vad beträffer det i samma motion framställda yrkandet om indragning
av anslagsposten Arbetarrörelsens arkiv vill utskottet hänvisa till
att arkivet genom en långvarig verksamhet fått en särställning inom det
enskilda arkivväsendet. Även arkivutredningen ansåg det motiverat att
budgeteringen av bidraget sker direkt genom beslut av riksdag och
regering. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 2
i motion Krl9.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (G 24)

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 18 950 000 kr. Regeringen
föreslår i budgetpropositionen en höjning av anslaget med
1 632 000 kr. för nästa budgetår till 20 582 000 kr.

I flera motioner framhålls behovet av att dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv (DOVA) ges förstärkta resurser. Företrädare
för folkpartiet föreslår i motion Kr257 att anslaget skall räknas upp
med 403 000 kr. (yrkande 13). Motionärerna hävdar att DOVA alltid
har fått arbeta med knappa resurser. De anser att det är angeläget att
det ges en viss förstärkning till bl.a. arkiven i Göteborg och Umeå.

En höjning med 600 000 kr. föreslås i motion Kr318 (mp). Motionären
anser att en arkivarietjänst bör inrättas vid ettvart av arkiven i
Lund, Göteborg och Umeå.

Även i motion Kr276 (s) påtalas behovet av att en arkivarietjänst
inrättas vid de nämnda arkiven. Motionären förordar en omfördelning
av resurser från arkivet i Uppsala till Lund, Göteborg resp. Umeå.

1989/90:KrU29

Behovet av en personell förstärkning vid dialekt-, ortnamns- och
folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) påtalas i motionerna Kr224 (m)
och Kr242 (c). Enligt motion Kr223 (c) bör dialekt- och ortnamnsarkivet
i Lund (DAL) få ett utökat ansvarsområde genom att ansvaret för
att samla in, bearbeta och bevara material om ortnamn från hela
Sydsverige förs över från arkivet i Uppsala till DAL.

Med anledning av dessa motionsförslag vill utskottet anföra följande.

En utredning av möjligheterna och formerna för att knyta verksamheten
vid DOVA till högskolans organisation har genomförts av statskontoret.
I rapporten (1990:10) Dialekt- och ortnamnsarkiven samt
svenskt visarkiv. Förslag om en administrativ anknytning till högskolan,
som presenterats i mars 1990, föreslås bl.a. att DOVA-arkiven
administrativt skall knytas till universitetet i Uppsala och att ledningsfunktionen
skall förstärkas med en verkschef. I rapporten konstateras
att en organisation av DOVA:s typ med få fasta tjänster är sårbar för
händelser den inte kan påverka, bl.a. problemen med ersättare till
sjuk- eller föräldraledig personal. Rapporten kommer att bli föremål
för remissbehandling.

I avvaktan på resultatet av beredningen av frågor om DOVAarkivens
organisation är det enligt utskottets mening angeläget att
DOVA får en viss resursförstärkning. Utskottet föreslår därför att
anslaget höjs med 275 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit. Härigenom
blir det möjligt att tillgodose vissa av de önskemål som motionärerna
fört fram, bl.a. önskemålet om viss förstärkning av resurserna till
arkivet i Göteborg. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med
motionerna Kr223, Kr224, Kr242, Kr257 yrkande 13, Kr276 och Kr318
i väsentlig mån blir tillgodosett.

Svenskt biografiskt lexikon (G 25)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m.
(G 26)

Från anslaget betalas vissa kostnader som riksarkivet och landsarkiven
har för datamediekontroll m.m. samt inköp av arkivalier, böcker,
konservering av arkivalier och reproduktion av arkivhandlingar. Vidare
får DOVA bidrag för bl.a. inlösen av samlingar samt skydds- och
säkerhetskopiering. Svenskt biografiskt lexikon föreslås få anslag för
bl.a. tryckningskostnader.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit ett anslag på
6 055 000 kr. för nästa budgetår. I arkivpropositionen har föreslagits
en ytterligare medelsanvisning om 418 000 kr.

Förslaget innebär bl.a. att riksarkivet tilldelas en engångsanvisning
på drygt 2 milj.kr. för dels fortsatt konvertering av äldre arkivhandlingar
till mikrofiche, dels personalutveckling och utbildningsinsatser.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

1989/90:KrU29

Hemställan

1989/90: KrU29

Utskottet hemställer

1. beträffande arkivlagens tillämpningsområde

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Krl8 yrkande 1
antar det i proposition 1989/90:72 framlagda förslaget till arkivlag,
såvitt avser dels rubriken närmast före 1 §, dels 1 och 3 §§,

res. 1 (c)

2. beträffande arkivbeskrivning

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Krl3 yrkande 1
och 1989/90:Kr20 yrkande 1 antar 6 § i regeringens förslag till
arkivlag samt punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till
lagförslaget med den ändringen att orden "och 3" utgår ur
punkt 3 i övergångsbestämmelserna,

res. 2 (m, fp)

3. beträffande gallring av allmänna handlingar

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Krl7 yrkande 1
antar 10 § i regeringens förslag till arkivlag,

res. 3 (fp)

4. beträffande gallring av statistikregister

att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl7 yrkande 2,

5. beträffande kyrkoarkiven

att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl8 yrkande 5,

6. beträffande lagförslagen i propositionen

att riksdagen dels antar regeringens förslag till arkivlag i den
mån det inte omfattas av vad utskottet ovan hemställt under
mom. 1—3, dels antar övriga lagförslag som framlagts i proposition
1989/90:72,

7. beträffande riktlinjer för arkivpolitiken

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition
1989/90:72 om riktlinjer för arkivpolitiken,

8. beträffande utbyggnad av landsarkivorganisationen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr208, 1989/90:Kr211,
1989/90: Kr212, 1989/90:Kr235, 1989/90:Kr277 yrkande 1,

1989/90:Kr278, 1989/90:Kr315, 1989/90:Kr316, 1989/90:Kr359
och 1989/90:Krl5,

9. beträffande utbyggnad av riksarkivets bergsmagasin
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr314,

res. 4 (fp)

10. beträffande utformningen av den framtida landsarkivorganisationen att

riksdagen avslår motion 1989/90:Krl8 yrkandena 2 och 3,

res. 5 (c)

11. beträffande informationslagring och arkivlokaler

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition
1989/90:72 om informationslagring och arkivlokaler,

12. beträffande plan för att öka landsarkivens tillgänglighet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Krl3 yrkande 2,
1989/90:Krl4 och 1989/90:Kr20 yrkande 2,

res. 6 (c)

13. beträffande utbyggd forskarservice vid landsarkiven

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr225, 1989/90:Kr317
och 1989/90:Krl6,

res. 7 (fp)

14. beträffande inrättande av arkivarietjänster vid landsarkiven
att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl8 yrkande 4,

res.8 (c)

15. beträffande arkivens användning och tillgänglighet

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition

1989/90:72 i den mån det inte omfattas av vad utskottet ovan

hemställt,

16. beträffande verksamheten vid Svensk arkivinformation

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr274 och

1989/90:Kr358,

res. 9 (fp, c)

17. beträffande friexemplar av visst mikrofilmat material
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr277 yrkande 2,

18. beträffande lokalisering av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr360 och

1989/90:Sk903,

res. 10 (c)

19. beträffande riksarkivets resurser för service till vissa arkiv
att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl8 yrkandena 8 och 9,

res. 11 (c)

20. beträffande inventering av enskilda arkiv

att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl8 yrkande 7,

res. 12 (c)

21. beträffande enskilda arkiv

att riksdagen lämnar utan erinran vad söm anförts i proposition
1989/90:72 om enskilda arkiv,

22. beträffande arkivutbildning och personalutveckling

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition
1989/90:72 om arkivutbildning och personalutveckling,

23. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Förvaltningskostnader att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:72 och med
avslag på motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 25
skall beräknas 51 068 000 kr.,

res. 13 (c) - villk. 8, 11,12

24. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Riksarkivets
nämnd för enskilda arkiv

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:72 och med
avslag på motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 25
skall beräknas 4 622 000 kr.,

res. 14 (c)

25. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och landsarkiven -

1989/90: KrU29

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:72 och med
avslag på motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i motsvarande del till
Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1990/91 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 108 353 000 kr.,

res. 15 (c) - villk. 13, 14

26. beträffande stöd till folkrörelsearkiven m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr275 och 1989/90:Krl8
yrkande 6,

27. beträffande bidrag till Centerrörelsens arkiv

att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl9 yrkande 1,

28. beträffande anslagskonstruktionen för bidraget till Arbetarrörelsens
arkiv

att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl9 yrkande 2,

res. 16 (m, c)

29. beträffande medelsanvisningen till Dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
motionerna 1989/90:Kr223, 1989/90:Kr224, 1989/90:Kr242,

1989/90:Kr257 yrkande 13, 1989/90:Kr276 och 1989/90:Kr318 till
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret
1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
20 857 000 kr.,

res. 17 (mp)

30. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt lexikon att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Svenskt
biografiskt lexikon för budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 2 683 000 kr.,

31. beträffande medelsanvisningen till Statliga arkiv: Vissa kostnader
för samlingar och materiel m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med bifall till proposition 1989/90:72 till Statliga arkiv: Vissa
kostnader för samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1990/91
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
6 473 000 kr.

Stockholm den 8 maj 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark
(m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars
Ahlström (m), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk),
Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), Lola Björkquist
(fp) och Stina Eliasson (c).

1989/90:KrU29

Reservationer

1989/90: KrU29

1. Arkivlagens tillämpningsområde (mom. 1)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "(yrkande 1) " bort ha följande lydelse:

Enligt förslaget i propositionen skall arkivlagen endast reglera statliga
och kommunala myndigheters arkivverksamhet.De enskilda arkivens
verksamhet ingår alltså inte i den föreslagna arkivlagens tillämpningsområde.
Utskottet kan godta att arkivlagen får det i propositionen
föreslagna tillämpningsområdet. Utskottet anser dock att det är viktigt
att det i arkivlagen klart anges att såväl myndigheters och andra
offentliga organs arkiv som enskilda arkiv år en del av det svenska
kulturarvet. Genom att en särskild bestämmelse härom införs i arkivlagen
slås fast att stat, kommuner och landsting har ett gemensamt
ansvar för den verksamhet som bedrivs vid de enskilda arkiven. Med
anledning av motion Krl8 yrkande 1 bör därför en sådan lagbestämmelse
införas som motionärerna förordat. Bestämmelsen bör intas i 1
§ arkivlagen. I konsekvens härmed bör lagtexten i övrigt jämkas så till
vida att bestämmelsen i 3 § andra stycket utgår samt att rubriken före

1 § får ett visst tillägg.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande arkivlagens tillämpningsområde
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Krl8 yrkande 1
dels antar det i proposition 1989/90:72 framlagda förslaget till
arkivlag, såvitt avser rubriken närmast före 1 §, samt 1 och 3 §§
med den ändringen att rubriken och paragraferna erhåller i
bilaga 2 som Reservanternas förslag betecknade lydelse, dels beslutar
att orden "3 § tredje stycket" i 10 § i regeringens förslag till
arkivlag skall bytas ut mot orden "3 § andra stycket",

2. Arkivbeskrivning (mom. 2)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Lars
Ahlström (m) och Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet konstaterar" och på s. 12 slutar med "yrkande 1 avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet ifrågasätter om det finns behov av en särskild arkivbeskrivning
vid sidan om de arkivförteckningar som myndigheterna redan nu
är skyldiga att upprätta. Arkivets innehåll framgår av arkivförteckningens
innehållsförteckning. I arkivförteckningen finns också uppgifter
om gällande gallringsbestämmelser. Det kan även diskuteras om en
kortfattad arkivbeskrivning fyller någon funktion. En omfattande arkivbeskrivning
åter kräver en förhållandevis stor arbetsinsats från såväl
myndighetens som den ansvariga arkivmyndighetens sida.

Utskottet delar således motionärernas uppfattning att kravet på att
en arkivbeskrivning skall upprättas skall utgå ur lagförslaget. Till följd
härav bör en ändring i övergångsbestämmelserna göras. Motionerna
Krl3 yrkande 1 och Kr20 yrkande 1 tillstyrks.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande arkivbeskrivning

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Kr 13 yrkande 1
och 1989/90:Kr 20 yrkande 1 antar 6 § i regeringens förslag till
arkivlag samt punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till
lagförslaget med den ändringen att paragrafen samt de nämnda
punkterna i övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 3 som
Reservanternas förslag betecknade lydelse,

3. Gallring av allmänna handlingar (morn. 3)

Jan-Erik Wikström och Lola Björkquist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet kan" och på s. 13 slutar med "avstyrks därmed" bort ha
följande lydelse:

I arkivpropositionen poängteras att ett av målen för arkivverksamheten
är att tillgodose forskningens behov. Utskottet vill understryka att
hänsynstagande till medborgarnas personliga integritet bör gå före
tillgodoseende av forskningens behov av bevarande av handlingar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör ankomma på
riksdagen att göra en avvägning mellan forskningens behov och integritetsaspekterna.
Utskottet anser att i de fell särbestämmelser om
förstörande av allmänna handlingar skall finnas i stället för arkivlagens
gallringsregler skall sådana särbestämmelser ges i lag. Lagtexten bör
alltså jämkas så till vida att orden "eller i förordning" utgår ur
lagtexten i 10 § andra stycket.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande gallring av allmänna handlingar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Krl7 yrkande 1
antar 10 § i regeringens förslag till arkivlag med den ändringen
att paragrafen erhåller i bilaga 4 som Reservanternas förslag betecknade
lydelse,

4. Utbyggnad av riksarkivets bergsmagasin (mom. 9)

Jan-Erik Wikström och Lola Björkquist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 med "Med
anledning" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande
lydelse:

Det är enligt utskottets mening synnerligen angeläget att en utbyggnad
av riksarkivets bergsmagasin i Marieberg snarast kommer till
stånd. En sådan utbyggnad skulle medföra att några av de depåer som
riksarkivet har utanför huvuddepån skulle kunna avvecklas och materialet
koncentreras till huvuddepån. Otvivelaktigt skulle en samlad

1989/90:KrU29

lösning av riksarkivets lokalproblem innebära stora fördelar för forskare
och personal. Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr314
bör ges regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande utbyggnad av riksarkivets bergsmagasin

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr314 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Utformningen av den framtida
landsarkivorganisationen (mom. 10)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Med hänvisning" och slutar med "motion Krl8" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppsättning att arkivutredningens förslag
om en utbyggnad av landsarkivorganisationen med två nya landsarkiv
i Karlstad och Umeå omgående bör genomföras. I fråga om dessa
arkiv finns redan ett genomarbetat utredningsförslag, och det finns
därför ingen anledning att avvakta resultatet av arkivdepåkommitténs
arbete. I fråga om den framtida utformningen av landsarkivorganisationen
bör enligt utskottets mening denna byggas upp enligt principen att
det skall finnas ett landsarkiv i varje län.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Krl8 yrkandena 2
och 3 bör ges regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan i bort ha följande lydelse:

10. beträffande utformningen av den framtida landsarkivorganisationen att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Krl8 yrkandena

2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Plan för att öka landsarkivens tillgänglighet
(mom. 12)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Med
anledning" och slutar med "är påkallad" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt att
arkivinstitutionernas användarservice kompletteras med insatser för att
aktivt tillhandahålla arkivinformationen till användarna. Avgörande
härvidlag är landsarkivens personalsituation. För närvarande är en stor
del av landsarkivens personal lönebidragsanställda. Detta är på sikt en
ohållbar situation.

Enligt utskottets mening bör därför frågan om landsarkivens personalsituation
bli föremål för en översyn.

1989/90: KrU29

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande plan för att öka landsarkivens tillgänglighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Krl3 yrkande
2, 1989/90:Krl4 och 1989/90:Kr20 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

7. Utbyggd forskarservice vid landsarkiven (mom. 13)

Jan-Erik Wikström och Lola Björkquist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande
lydelse:

Det är uppenbart att landsarkiven behöver få en förstärkning på
personalsidan för att arkiven skall kunna ge nödvändig service till
forskare och övrig användare. De förslag om inrättande av arkivlektorstjänster
som förs fram i motionerna Kr225, Kr317 och Krl6 är enligt
utskottets mening välgrundade. Utskottet anser alltså att riksdagen i ett
uttalande till regeringen bör understryka vikten av att tjänster som
arkivlektor bör inrättas vid landsarkiven.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande utbyggd forskarservice vid landsarkiven

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr225,
1989/90:Kr317 och 1989/90:Krl6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. Inrättande av arkivarietjänster vid landsarkiven
(mom. 14)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att landsarkivens möjligheter
att ge service till forskare och övriga användare måste förstärkas.
Förslaget i motion Kr 18 om att landsarkiven skall tillföras sju arkivarietjänster
är enligt utskottets mening väl grundat.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande inrättande av arkivarietjänster vid landsarkiven
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Krl8 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 29

Rättelse: S. 35 rad 6 nedifrån Står: 51 078 000 Rättat till: 51 068 000. S. 36 rad 4 och

11 Står: 54 078 000 Rättat till 54 068 000.

1989/90: KrU29

9. Verksamheten vid Svensk arkivinformation
(mom. 16)

Jan-Erik Wikström (fp), Stina Gustavsson (c), Lola Björkquist (fp) och
Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Som
utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid flera tillfallen tidigare framhållit att en fortsatt
positiv utveckling av verksamheten vid SVAR är angelägen. SVAR bör
därför 3 utökade resurser för såväl nödvändiga investeringar som för
driftskostnader. Möjligheterna att utveckla SVAR till en för hela landet
gemensam resurs för mikrofilmning av arkivalier bör också övervägas.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Kr274 och Kr358
bör ges regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande verksamheten vid Svensk arkivinformation
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr274 och
1989/90:Kr358 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. Lokalisering av mikrofilmning av
kyrkobokföringsarkiven (mom. 18)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet utgår" och slutar med "utskottet motionerna" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att goda skäl talar för att
en mikrofilmning av kyrkobokföringshandlingarna bör förläggas till
Ljungaverken. Inom kommunen finns redan nu en viss arkiv- och
mikrofilmningskompetens. Projektets produktionstekniska kostnader
torde därför kunna nedbringas i förhållande till de hittills gjorda
beräkningarna.

Vidare skulle en lokalisering till Ljungaverken vara av stor regionalpolitisk
betydelse.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande lokalisering av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven att

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr360 och
1989/90:Sk903 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1989/90: KrU29

11. Riksarkivets resurser för service till vissa arkiv
(mom. 19)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "(yrkandena 8 och 9)" bort ha
följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att riksarkivet får möjligheter
att bygga ut sin konsult- och rådgivningsverksamhet såväl till
näringslivsarkiven som till folkrörelsernas arkiv. Utskottet tillstyrker
därför förslagen i motion Kr 18 om att tre arkivarietjänster inrättas vid
riksarkivet.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande riksarkivets resurser för service till vissa arkiv

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Krl8 yrkandena 8
och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. Inventering av enskilda arkiv (mom. 20)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Som
utskottet" och slutar med "del (yrkande 7)" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening angeläget att en inventering och
förteckning av sådana enskilda arkiv som inte är dokumenterade
kommer till stånd. I annat fall finns det risk för att viktiga delar av
vårt kulturarv går förlorade. Förslaget i motion Krl8 om en landsomfattande
inventering av enkilda arkiv bör därför snarast genomföras.
Inventeringen bör bedrivas i projektform i samarbete med berörda
organisationer och sammanslutningar.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse

20. beträffande inventering av enskilda arkiv

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Krl8 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Beräknande av medel för anslagsposten
Förvaltningskostnader (mom. 23)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 8, 11 och 12

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "beräknas 51 078 000 kr." bort ha
följande lydelse:

I det föregående har utskottet utttalat sig för en förstärkning av
landsarkiven genom att dessa skall tillföras sju arkivarietjänster (reservation
8). Vidare har utskottet tillstyrkt förslagen i motion Krl8 om att
tre arkivarietjänster skall inrättas vid riksarkivet samt att ett särskilt

1989/90: KrU29

inventeringsprojekt rörande enskilda arkiv skall komma till stånd
(reservationerna 11 och 12). För de angivna ändamålen bör under
anslagsposten beräknas 3 milj.kr. För anslagsposten Förvaltningskostnader
bör alltså beräknas totalt 54 068 000 kr.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Förvaltningskostnader att

riksdagen med anledning av proposition 1989/90:72 och med
bitall till motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 25
skall beräknas 54 068 000 kr.,

14. Beräknande av medel för anslagsposten
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv (mom. 24)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "propositionens förslag" bort ha
följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att det statliga stödet till
folkrörelsearkiven förstärks. I enlighet med vad som föreslås i motion
Kr 18 bör anslaget därför räknas upp med 770 000 kr. Denna anslagshöjning
medger att bidrag kan lämnas till sju föreståndarlöner.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Riksarkivets
nämnd för enskilda arkiv

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:72 och med
bifall till motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 25
skall beräknas 5 392 000 kr.,

15. Medelsanvisningen till Riksarkivet och
landsarkiven (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 13 och 14

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Sammanfattningsvis innebär" och slutar med "G 23 tillstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottets ställningstagande innebär sammanfattningsvis att utskottet
tillstyrker motion Kr 18 yrkande 10 i dess helhet. Ett belopp om totalt
112 123 000 kr. skall alltså anvisas för nästa budgetår under anslaget
G 23.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och landsarkiven att

riksdagen med anledning av proposition 1989/90:72 och med

1989/90:KrU29

bifall till motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i motsvarande del till
Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1990/91 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 112 123 000 kr.,

16. Anslagskonstruktionen för bidraget till
Arbetarrörelsens arkiv (mom. 28)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Stina
Gustavsson (c) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Vad
beträffar" och slutar med "motion Krl9" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör riksarkivets enskilda nämnd fördela
samtliga bidrag som staten lämnar till olika enskilda arkiv. Utskottet
delar alltså motionärernas uppfattning att de medel som nu anvisas till
Arbetarrörelsens arkiv över en särskild anslagspost bör föras över till
anslagsposten Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. Detta innebär att
Arbetarrörelsens arkiv i likhet med övriga folkrörelseorganisationer Sr
söka bidrag för sin verksamhet hos nämnden som då kan göra en
helhetsbedömning av de olika enskilda arkivens bidragsbehov.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande anslagskonstruktionen för bidraget till Arbetarrörelsens
arkiv

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Krl9 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Medelsanvisningen till Dialekt- och
ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (mom. 29)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "I
avvaktan" och slutar med "blir tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att DOVA får den resursförstärkning
om 600 000 kr. som föreslås i motion Kr318. Härigenom blir det
möjligt att förstärka arkiven i Lund, Göteborg och Umeå med vardera
en arkivarietjänst.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande medelsanvisningen till Dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
motionerna 1989/90:Kr223, 1989/90:Kr224, 1989/90:Kr242,

1989/90:Kr257 yrkande 13 och 1989/90:Kr276 samt med bifall
till motion 1989/90:Kr318 till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt
svenskt visarkiv för budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 21 182 000 kr.,

1989/90:KrU29

Särskilda yttranden

1989/90: KrU29

1. Kyrkoarkiven (mom. 5)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anför:

Vi vill erinra om att förslag om att riksdagsbeslutet om fblkbokföringsreformen
skall rivas upp har aktualiserats i flera motioner. Dessa
förslag kommer att behandlas av skatteutskottet.

2. Anslagskonstruktionen för bidraget till
Arbetarrörelsens arkiv (mom. 28)

Jan-Erik Wikström och Lola Björkquist (båda fp) anför:

Vi anser att principerna för fördelningen av det statliga bidraget till de
enskilda arkiven på sikt bör ses över. Det bör därvid övervägas om
Arbetarrörelsens arkiv inom de enskilda arkiven har en sådan särställning
att det är motiverat att detta arkiv även framgent Sr statsbidrag
över en särskild anslagspost.

I proposition 1989/90:72 framlagda lagförslag .
Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Arkivlag

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § I denna lag ges bestämmelser om myndigheternas och vissa
andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna.

Bestämmelserna i 3 - 6 och 10 §§ skall tillämpas också på statliga,
kommunala och kyrkokommunala beslutande församlingar.

2 § Vad som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv
skall gälla även för arkiv hos

1. kyrkokommunala myndigheter,

2. sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen
(1980:100) till den del arkivet härrör från den verksamhet
som avses i bilagan till sekretesslagen, och

3. allmänna försäkringskassor.

Arkivbildningen och dess syften

3 § En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från
myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i

2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar
skall tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling
som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de
där utgör allmänna handlingar, skall dock bilda arkiv endast hos
en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar
för huvuddelen av upptagningen.

Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet.

Myndigheternas arkiv skall bevaras, hållas ordnade och vårdas
så att de tillgodoser

1. rätten att ta del av allmänna handlingar,

2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen,
och

3. forskningens behov.

Arkivvården

4 § Varje myndighet skall svara för vården av sitt arkiv, om inte
en arkivmyndighet med stöd av 9 § har övertagit detta ansvar.

5 § Som grund för arkivvården skall myndigheterna

1. vid registreringen av allmänna handlingar ta vederbörlig hänsyn
till dess betydelse för en ändamålsenlig arkivvård, och

2. vid framställningen av handlingar använda materiel och metoder
som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet.

1989/90:KrU29

Bilaga 1

6 § I arkivvården ingår att myndigheten skall

1. organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna
handlingar underlättas,

2. upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om
vilka slag av handlingar som kan finnas i myndighetens arkiv och
hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning,

3. skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig
åtkomst,

4. avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som
skall vara arkivhandlingar, och

5. verkställa föreskriven gallring i arkivet.

Arkivmyndigheterna och deras uppgifter

7 § För tillsynen av att myndigheterna fullgör sina skyldigheter
enligt 3 - 6 §§ skall det finnas arkivmyndigheter såväl inom den
statliga som den kommunala förvaltningen.

Arkivmyndigheterna skall dock inte ha tillsyn över riksdagens
myndigheter, regeringen, myndigheter inom regeringens kansli eller
utrikesrepresentationen.

8 § Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas
för tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att
sådana organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3 -

6 §§ ankommer på de statliga arkivmyndigheterna.

Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och förvaltningsutskottet
i landstingskommunen, om inte kommunfullmäktige
eller landstinget har utsett någon annan nämnd eller styrelse till
arkivmyndighet.

9 § En arkivmyndighet har rätt att överta arkivmaterial från en
myndighet som står under dess tillsyn. Övertagande kan ske både
efter överenskommelse och på grund av ett ensidigt beslut från
arkivmyndigheten.

En arkivmyndighet övertar också arkivmaterial i sådana fall som
beskrivs i 11 och 14 §§.

När en arkivmyndighet har övertagit arkivmaterial från en
annan myndighet övergår hela ansvaret för det materialet till
arkivmyndigheten.

Gallring

10 § Allmänna handlingar får gallras.

Vid gallring skall dock alltid beaktas att arkiven utgör en del av
kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår skall kunna tillgodose
de ändamål som anges i 3 § tredje stycket.

Om det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa allmänna
handlingar i annan lag eller i förordning gäller dessa bestämmelser,
dock med undantag för bestämmelserna i 12 § datalagen
(1973:289).

1989/90:KrU29

Bilaga 1

Särskilt om statliga arkiv

11 § Om en statlig myndighet har upphört och dess verksamhet
inte har förts över till en annan statlig myndighet, skall myndighetens
arkiv överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader,
såvida inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
föreskriver något annat.

12 § Utöver vad som följer av bestämmelserna i 9, 10 och 11 §§
får en statlig myndighet avhända sig allmänna handlingar endast
genom sådant återlämnande eller överlämnande som sker med
stöd av

1. lag eller föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer, eller

2, särskilt beslut av regeringen.

Första stycket gäller inte handlingar som en myndighet har fått
som lån.

13 § Statliga arkivmyndigheter får ta emot arkivmaterial också
från enskilda.

Särskilt om kommunala arkiv

14 § Om en kommunal myndighet har upphört och dess verksamhet
inte har förts över till en annan kommunal myndighet, skall
myndighetens arkiv överlämnas till arkivmyndigheten inom tre
månader, såvida inte kommunfullmäktige eller landstinget har beslutat
något annat.

15 § Utöver vad som följer av bestämmelserna i 9, 10 och 14 §§
får en kommunal myndighet avhända sig allmänna handlingar
endast genom sådant återlämnande eller överlämnande som sker
med stöd av

1. lag, eller

2. särskilt beslut av kommunfullmäktige eller landstinget.

Första stycket gäller inte handlingar som en myndighet har fått

som lån.

16 § Kommunfullmäktige eller landstinget får meddela föreskrifter
om arkivvården inom kommunen, i den utsträckning något annat
inte är särskilt föreskrivet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

2. Arkivbeskrivningar skall vara upprättade senast vid utgången
av år 1995.

För kommunala myndigheter gäller vidare att arkivförteckningar
skall vara upprättade senast vid utgången av år 1995. Detsamma
gäller statliga myndigheter som har medgivits undantag från skyldigheten
enligt äldre bestämmelser att upprätta arkivförteckning.

1989/90:KrU29

Bilaga 1

3. Om det föreligger särskilda skäl får regeringen medge längre
anstånd med upprättande av arkivbeskrivning och arkivförteckning
än som anges i 2 och 3 ovan, dock längst till utgången av år
2000.

4. Säkerhetspolisen skall tills vidare inte stå under tillsyn av någon
arkivmyndighet.

1989/90: Kr U 29

Bilaga 1

2 Förslag till

Lag om skydd för beteckningen svenskt arkiv
Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skrivmateriel och förvaringsmedel får märkas med beteckningen
svenskt arkiv endast om de är godkända för sådan märkning.

Föreskrifter om vad som krävs för godkännande och om vem
som får meddela godkännande meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

2 § Den som märker skrivmateriel eller förvaringsmedel med
orden svenskt arkiv antingen ensamma, i sammansättning eller i
förkortning trots att materielen eller förvaringsmedlen inte är godkända
skall dömas till böter, om inte gärningen är belagd med
straff i brottsbalken.

Detta gäller också för den som saluför skrivmateriel eller förvaringsmedel
trots att han har kännedom om att märkningen inte
är riktig.

3 § Ett varuparti som varit föremål för brott enligt denna lag
eller värdet av ett sådant parti skall förklaras förverkat, om det
inte är uppenbart oskäligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Genom lagen upphävs 16 och 17 §§ kungörelsen (1964:504) om
användning av skrivmateriel i statlig verksamhet.

1989/90:KrU29

Bilaga 1

1989/90: KrU29

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap.

5 §

Allmän försäkringskassa må ej utan stöd av särskilt lagstadgande
bedriva annan verksamhet än som angives i denna lag eller i
bestämmelser, som utfärdats med stöd av densamma.

1 den mån regeringen så förordnar, är allmän försäkringskassa
pliktig att biträda vid handhavandet av annan verksamhet.

Myndighet, som handhar arbetslöshetsförsäkring, eller lokalt
organ som i 1 kap. 2 § sägs må ej av allmän försäkringskassa förvägras
begärt biträde.

I den mån regeringen så föreskriver
gäller bestämmelserna
om arkiv hos statlig myndighet
även arkiv hos allmänna försäkringskassor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom

föreskrivs att 18 kap. 5 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

1 Lagen omtryckt 1*J82: 120.

4 Förslag till

Lag om ändring i patientjournallagen (1985:562)

Härigenom föreskrivs att 8 § patientjournallagen (1985:562)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

En journalhandling skall bevaras minst tre år efter det den sista
uppgiften fördes in i handlingen. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får föreskriva att vissa slags
journalhandlingar skall bevaras minst tio år.

Om arkivvård av patient- För journal handlingar som
journaler i det allmännas verk- utgör allmän handling gäller,
samhet finns del särskilda be- med de undanlag som följer av
s tämmelser. första stycket, arkivlagen

(1990:000) samt de bestämmelser
som meddelas med stöd av
arkivlagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1989/90:KrU29

Bilaga 1

5 Förslag till

Lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)

Härigenom föreskrivs att II § utsökningsregisterlagen
(1986: 617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Uppgift om indrivningsuppdrag som avser böter får bevaras i
utsökningsregistret till utgången av det år då full betalning skedde.
Andra uppgifter som avses i 6 § 1-11 får bevaras under högst tre
år. Denna tid räknas för uppgifter om betalningssäkring, kvarstad,
näringsförbud och förordnande av god man från utgången av det
år då åtgärden förföll eller förlorade sin verkan samt för uppgifter
om konkurs och ackord från utgången av det år då förfarandet
avslutades. För övriga uppgifter räknas tiden från utgången av det
år under vilket målet avslutades. Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall
bevaras så länge annan uppgift om personen förekommer i
registret.

Uppgift som inte längre får
bevaras skall gallras ur registret
senast tre månader efter bevaringstidens
utgång.

Regeringen får föreskriva att
vissa av de uppgifter som avses i

6 § I-II får bevaras under högst
fem år, om särskilda skäl föreligger.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Uppgift som inte längre får
bevaras med stöd av bestämmelserna
i första stycket skall gallras,
om inte regeringen elter den
myndighet som regeringen bestämmer
föreskriver något annat.

1989/90: KrU29

Bilaga 1

6 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 27 § samt 3 kap. 1 och 10 §§
kommunallagen (1977: 179) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

27 §

Fullmäktiges protokoll och de I arkivlagen (1990:000) finns
övriga handlingar som hör till bestämmelser om fullmäktiges
fullmäktiges arkiv skall vårdas arkiv,
och förtecknas. Föreskrifter
härom och om arkivvården i
övrigt i kommunen eller landstingskommunen
meddelas av
fullmäktige, i den mån ej annat
är särskilt föreskrivet.

3 kap.
1 § 1

Styrelsen skall leda förvaltningen av kommunens eller landstingskommunens
angelägenheter och ha inseende över övriga
nämnders verksamhet. Styrelsen skall uppmärksamt följa de frågor
som kan inverka på kommunens eller landstingskommunens utveckling
och ekonomiska ställning samt hos fullmäktige och övriga
nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar
sorn styrelsen finner påkallade.

Det åligger vidare styrelsen

1. att bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av
fullmäktige,

2. att handha den ekonomiska förvaltningen och därvid själv
förvalta kommunens eller landstingskommunens egendom i den
mån sådan egendomsförvaltning ej har uppdragits åt annan
nämnd, *

3. att handha medelsförvaltningen i den mån fullmäktige ej har
medgivit annan nämnd att helt eller delvis handha sin medelsförvaltning,

4. att verkställa fullmäktiges beslut i den mån verkställigheten ej
har uppdragits åt annan,

5. att själv eller genom ombud föra kommunens eller landstingskommunens
talan i alla mål och ärenden i den mån detta ej
på grund av lag eller annan författning eller fullmäktiges beslut
ankommer på annan,

6. att handha kommunens eller landstingskommunens informationverksamhet
i den mån fullmäktige ej har uppdragit denna åt
annan nämnd.

1989/9ftKrU29

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1481: 165.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. att verka för sådana för- 7. att verka för sådana förenklingar
i verksamheten som enklingar i verksamheten sorn

kan underlätta enskildas kon- kan underlätta enskildas kontakter
med kommunen eller takter med kommunen eller

landstingskommunen, landstingskommunen, samt

S. att vårda och förteckna

kommunens eller landstingskommunens
arkiv i den mån dessa
för sådant ändamål har överlämnats
till styrelsen samt

9. att i övrigt fullgöra de 8. att i övrigt fullgöra de

uppdrag som fullmäktige har uppdrag som fullmäktige har

överlämnat till styrelsen. överlämnat till styrelsen.

Styrelsen skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författningar
ankommer på styrelsen.

Styrelsen får infordra yttranden och upplysningar från övriga
nämnder och från beredningar och tjänstemän i kommunen eller
landstingskommunen, när det behövs för att styrelsen skall kunna
fullgöra sina uppgifter.

10 §

När styrelsen väljer avdelning som avses i 12 § eller organ
bestående av ledamöter eller suppleanter i styrelsen för beredning
av ärende som styrelsen skall handlägga tillämpas bestämmelserna

i 2 kap. 23 § om proportionellt val på motsvarande sätt.

1 fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll,
protokolls innehåll, justering av protokoll, tillkännagivande
om justering och reservation tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 22,
25 och 26 §§ om fullmäktige på motsvarande sätt för styrelsen.
Protokollet får dock justeras av ordföranden och endast en ytterligare
ledamot. Tillkännagivande om justering behöver ej införas i
tidning.

Styrelsens protokoll och de / arkivlagen (1990:000) finns
övriga handlingar som hör till bestämmelser om styrelsens arstyrelsens
arkiv skall vårdas och kiv.
förtecknas enligt de föreskrifter
sorn avses i 2 kap. 27 §,

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1989/90: KrU29

Bilaga 1

7 Förslag till

Lag om ändring i församlingslagen (1988: 180)

Härigenom föreskrivs i fråga om församlingslagen (1988: 180)

dels att 2 kap. 27 §, 5 kap. 3 §, 6 kap. 23 §, 7 kap. 21 §, 8 kap.

2 § och 9 kap. 7 § samt rubriken närmast före 7 kap. 21 § skall ha
följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas närmast före 2 kap. 27 § en ny
rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Arkiv

27 §

Protokoll och andra arkiv- I arkivlagen (1990:000) finns
handlingar skall förvaras i kyr- bestämmelser om kyrkofullmäkkoarkiv.
Om kyrkoarkiv finns tiges arkiv,
särskilda bestämmelser.

5 kap.

3 §

Beträffande kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna
i 2 kap. 4-30 §§ om kyrkofullmäktige i församling.
Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.

2. Bestämmelserna i 2 kap. 5 § andra stycket om kyrkoherde
skall avse den kyrkoherde som är ledamot och hans ersättare i
samfällighetens kyrkoråd.

3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.

4. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången,
utfärdas kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges
i 4 kap. 6 § 3.

5. Om samtliga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade
att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i
ett sammanträde inträder i ledamotens ställe den suppleant som
enligt den för suppleanterna bestämda ordningen står i tur att
tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet
i församlingen eller i en sådan grupp av församlingar som avses
i 4 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m. m. Om en
sådan suppleant inte kan tjänstgöra, inträder den suppleant som
står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra
platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis
samtliga suppleanter är förhindrade att i en ledamots ställe inställa
sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet,
inträder suppleant som har utsetts för partiet i en annan
församling eller grupp av församlingar efter den grund som nyss
har sagts. Därvid har den suppleant företräde som har utsetts i
den församling eller grupp av församlingar där partiets röstetal är
högst.

1989/90: KrU29

Bilaga 1

4 Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. Rätt för ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i
fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid
handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om
samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer
rätten för kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde
som domkapitlet utser.

7. Fullmäktige får förvara
protokoll och andra arkivhandlingar
på annat sätt än i kyrkoarkiv,
om regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer
beslutar det.

6 kap.

23 §

Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 6
och 8-30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande
gälla.

1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens
anslagstavla.

3. Om suppleanten för en ledamot i fullmäktige är förhindrad
att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde,
inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt
den för suppleanterna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra
för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen.
Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra inträder den
suppleant som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har
fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund.
Om ett partis samtliga suppleanter är förhindrade att i en ledamots
ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i
sammanträdet, inträder suppleant som har utsetts för partiet i en
annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den
suppleant företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal
är högst.

4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten
har de personer som anges i 12 § andra stycket, ledamöter i
stiftsstyrelsen samt ordförande i nämnd eller beredning vid handläggning
av ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen
och vid besvarande av interpellation eller fråga som har framställts
till ordföranden i nämnden eller beredningen, revisor hos
stiftssamfälligheten vid behandling av revisionsberättelsen för den
verksamhet som hans uppdrag avser samt ordförande i församlings
eller kyrklig samfällighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen
eller den kyrkliga samfälligheten särskilt. Stiftsfullmäktige får
därtill kalla tjänstemän hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga
för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.

1989/90:KrU29

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum
förrättas val till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga
vid årets slut av de nyvalda stiftsfullmäktige vid sammanträde
snarast efter valperiodens början. Dessa förrättar även andra val
som ankommer på stiftsfullmäktige och avser tid efter utgången av
det nämnda året.

6. Fullmäktige får förvara
protokoll och andra arkivhandlingar
på annat sätt än i kyrkoarkiv,
om regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer
beslutar det.

7 kap.

Förvaring av arkivhandlingar Arkiv

21 §

Kyrkorådets och övriga nämn- I arkivlagen (1990:000) finns
ders protokoll och andra arkiv- bestämmelser om kyrkorådets
handlingar skall förvaras i kyr- och övriga nämnders arkiv,
koarkiv. Om kyrkoarkiv finns
särskilda bestämmelser.

8 kap.

2 §

Beträffande kyrkliga samfälligheters kyrkoråd och övriga nämnder
tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 3, 4, 6-15 och 17-21 §§
samt 22 § första stycket om kyrkoråd m. m. i församling. Därvid
skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse
samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.

2. Om samfälligheten utgörs av församlingar som tillhör flera
pastorat, förordnar domkapitlet en av kyrkoherdarna att vara ledamot
i samfällighetens kyrkoråd och en annan att vara dennes
suppleant. Förordnandena skall avse tiden för de valda ledamöternas
tjänstgöringsperiod.

3. Vid val av kyrkoråd i samfälligheten bör om möjligt varje församling
bli företrädd i rådet genom minst en ledamot eller suppleant.

4. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.

5. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om
frågor av större ekonomisk betydelse. Rådet får infordra yttranden
och upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs
för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

6. Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige
eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra
åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett
för församlingarna i ett pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa
beslut av samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade
eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt
beslut blivit anvisat åt församlingen.

1989/90: KrU 29

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge
samfällighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.

8. Protokoll och andra arkivhandlingar
får förvaras på
annat sätt än i kyrkoarkiv, om
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
beslutar det.

9 kap.

7 § '

Beträffande stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden
tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 8 §, 9 § andra och
tredje styckena, 11-15 och 17-21 §§ samt 22 § första stycket om
kyrkoråd m. m. i församling.

Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd
skall avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens
anslagstavla.

3. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av
större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar
från församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd,
när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

4. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat,
uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd i en församling eller
kyrklig samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller
att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut
blivit anvisat åt församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.

5. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden
eller hans ersättare skall också avse biskopen och vice
ordföranden i stiftsstyrelsen. 1 stiftsstyrelsen och andra nämnder i
Uppsala stift gäller detsamma också för den biträdande biskopen.

6. Protokoll och andra arkivhandlingar
får förvaras på annat
sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen
eller den myndighet som
regeringen bestämmer beslutar
det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1989/90: KrU29

Bilaga 1

1 Senaste l>delse lW5.

8 Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs att 60 och 62 §§ socialtjänstlagen (1980:620)'
samt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

60 §

Anteckningar och andra uppgifter
i en personakt som tillhör socialnämndens
personregister skall
gallras ut fem år efter det sista anteckningen
gjordes i akten. När ansvaret
för socialtjänsten har gått
över till en annan socialnämnd,
skall tiden för gallringsplikten räknas
från den sista anteckningen i
akten hos den nämnden.

Uppgifter i personregister som
avses i 59 § första stycket skall gallras
ut fem år efter det att de förhållanden
som uppgiften avser har
upphört.

Anteckningar och andra uppgifter
i en personakt som tillhör socialnämndens
personregister skall
gallras fem år efter det sista anteckningen
gjordes i akten. Gallring
skall dock inte ske så länge uppgifter
om samma person inte har gallrats
av nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter i personregister som
avses i 59 § forsta stycket skall gallras
fem år efter det att de förhållanden
som uppgiften avser har upphört.

Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten
inträdde.

62 §

Originalhandlingar som rör utredning
om att fastställa faderskap
eller om underhållsbidrag får inte
gallras med stöd av bestämmelserna
i 60 §.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får föreskriva
andra undantag från gallringsskyldigheten.

Följande handlingar får inte gallras
med stöd av bestämmelserna i
60 § forsta stycket:

1. handlingar som kommit in eller
upprättats i samband med utredning
om faderskap,

2. handlingar som kommit in eller
upprättats i samband med utredning
om adoption,

3. handlingar som kommit in eller
upprättats i samband med att en
underårig har placerats eller tagits
emot i ett hemför vård eller boende,
i ett familjehem eller i ett annat enskilt
hem som inte tillhör någon av
hans föräldrar eller någon annan
som har vårdnaden om honom.

Handlingar skall vidare undantas
från gallring enligt bestämmelserna
i 60 § av hänsyn till forskningens
behov i ett representativt urval av
kommuner och i övriga kommuner

1989/90: I£rU29

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1988:871.

Nuvarande lydelse

3.2 Bestämmelserna i 60 § om
gallring tillämpas tidigast den 1 juli
1991 i fråga om uppgifter och andra
anteckningar som avser tiden före
den 1 juli 1986.

Föreslagen lydelse

beträffande ett representativt urval
av personer.

3. Bestämmelserna i 60 och
62 §§ om gallring tillämpas tidigast
den 1 juli 1991 i fråga om uppgifter
och andra anteckningar som har
tillkommit under tiden den 1 januari
1982 — den 30 juni 1986. Gallringen
avseende denna tid skall vara
avslutad senast under år 1992. Gallringsskyldigheten
gäller inte i fråga
om uppgifter och andra anteckningar
som har tillkommit före den I
januari 1982. Sådant äldre material
får dock gallras, varvid bestämmelserna
om gallring i denna lag skall
gälla i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1989/90: KrU29

Bilaga 1

2 Lydelse enligt prop. 1989/90:93.

I reservation 1 framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till arkivlag

Regeringens förslag
Lagens tillämpningsområde

I denna lag ges bestämmelser
om myndigheternas och vissa
andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna.

Bestämmelserna i 3—6 och 10 §§ skall tillämpas också på statliga,
kommunala och kyrkokommunala beslutande församlingar.

3 §

En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens
verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 §
tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar skall tas om
hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som
är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna
handlingar, skall dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter,
i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen.

Myndigheternas arkiv år en del
av det nationella kulturarvet.

Myndigheternas arkiv skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att
de tillgodoser

1. rätten att ta del av allmänna handlingar,

2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och

3. forskningens behov.

Reservanternas förslag
Lagens tillämpningsområde m.m.

1 §

Myndigheternas arkiv och enskilda
arkiv är delar av det nationella
kulturarvet.

I denna lag ges endast bestämmelser
om myndigheternas och
vissa andra organs arkiv samt om
arkivmyndigheterna.

1989/90:KrU29

Bilaga 2

I reservation 2 framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till arkivlag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

6 §

I arkivvården ingår att myndigheten skall

1. organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av
allmänna handlingar underlättas,

2. upprätta dels en arkivbeskriv- 2. upprätta en systematisk arning
som ger information om vilka kivförteckning,

slag av handlingar som kan finnas
i myndighetens arkiv och hur arkivet
är organiserat, dels en systematisk
arkivförteckning,

3. skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig
åtkomst,

4. avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som skall
vara arkivhandlingar, och

5. verkställa föreskriven gallring i arkivet.

2. Arkivbeskrivningar skall vara
upprättade senast vid utgången av
år 1995.

För kommunala myndigheter
gäller vidare att arkivförteckningar
skall vara upprättade senast vid
utgången av år 1995. Detsamma
gäller statliga myndigheter som
har medgivits undantag från skyldigheten
enligt äldre bestämmelser
att upprätta arkivförteckning.

3. Om det föreligger särskilda
skäl får regeringen medge längre
anstånd med upprättande av arkivbeskrivning
och arkivförteckning
än som anges i 2
och 3 ovan, dock längst till utgången
av år 2000.

2. För kommunala myndigheter
gäller att arkivförteckningar skall
vara upprättade senast vid utgången
av år 1995. Detsamma gäller
statliga myndigheter som har
medgivits undantag från skyldigheten
enligt äldre bestämmelser
att upprätta arkivförteckning.

3. Om det föreligger särskilda
skäl får regeringen medge längre
anstånd med upprättande av arkivförteckning
än som anges i 2
ovan, dock längst till utgången av
år 2000.

1989/90: KrU29

Bilaga 3

I reservation 3 framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till arkivlag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

10 §

Allmänna handlingar får gallras.

Vid gallring skall dock alltid beaktas att arkiven utgör en del av
kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår skall kunna tillgodose
de ändamål som anges i 3 § tredje stycket.

Om det finns avvikande be- Om det finns avvikande bestämmelser
om gallring av vissa stämmelser om gallring av vissa
allmänna handlingar i annan lag allmänna handlingar i annan lag
eller i förordning gäller dessa be- gäller dessa bestämmelser, dock
stämmelser, dock med undantag med undantag för bestämmelserna
för bestämmelserna i 12 § datala- i 12 § datalagen (1973:289).
gen (1973:289).

1989/90: KrU29

Bilaga 4

Socialutskottets yttrande
1989/90:SoU5y

Arkiv m.m.

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1989/90:72 om arkiv m.m. jämte eventuella motioner.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor i propositionen
som direkt berör utskottets ansvarsområde och till motion
1989/90:Krl7 av Birgit Friggebo och Jan-Erik Wikström (båda fp)
(yrkande 2).

Utskottet

Propositionen

Propositionen innehåller i bilaga 1 bl.a. förslag till en arkivlag som ger
grundläggande regler om arkiv hos såväl statliga som kommunala
myndigheter. I den föreslagna arkivlagen regleras bl.a. vad som ingår i
en myndighets arkiv, vården av arkiv och gallring av arkiv. Frågor om
gallring behandlas ingående, eftersom effektiv gallring har stor betydelse
för arkivens tillgänglighet och värde, sägs det.

Även med den nya arkivlagen skall speciella gallringsregler kunna
ges i särskilda lagar, främst de som reglerar integritetskänsliga register.
Vissa förenhetliganden föreslås i gallringsbestämmelserna i de lagar
som innehåller särregler på det området. Dessa förslag syftar bl.a. till
att göra det möjligt att bevara vissa urval av arkivmaterial.

I bilaga 2 i propositionen läggs fram förslag till ändringar i socialtjänstlagen.
I propositionen behandlas sålunda vissa mindre justeringar
i gallringsplikten för socialnämnderna samt de undantag som bör göras
i gallringsplikten.

Den föreslagna arkivlagen och de andra lagändringarna föreslås
träda i kraft den 1 juli 1991.

Motionen

I motion Kr 17 yrkas att riksdagen beslutar i enlighet med vad som
anförts i motionen om gallring av statistikregister inom socialsektorn
(yrkande 2). Motionärerna hänvisar till 63 § socialtjänstlagen, vari
stadgas att socialnämnden skall lämna uppgifter ur sina personregister
till statistiska centralbyrån. Registren skall sedan, enligt propositionens
förslag, bevaras hos riksarkivet, sägs det. Propositionens konstaterande
att fördelar från integritetssynpunkt kan vinnas, eftersom en avsevärd

1989/90: Kr U 29

Bilaga 5

del av forskningens databehov kan tillgodoses av dessa register utan att
man behöver gå in i de mer känsliga personakterna, är korrekt endast
under förutsättning att personakterna finns bevarade hos socialnämnderna.
Så blir inte fallet — påpekar motionärerna — utan akterna
gallras i princip efter fem år. Således bör enligt motionärerna också
statistikregistren gallras efter fem år på samma sätt som gäller för
socialnämndernas personregister.

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt 63 § socialtjänstlagen (1980:620) skall socialnämnderna, enligt
vad regeringen närmare föreskriver, ur sina personregister lämna uppgifter
till statistiska centralbyrån (SCB) för angelägna statistiska ändamål.
Närmare föreskrifter finns i förordningen (1981:1370) om skyldighet
för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter.

De individrelaterade uppgifter som årligen skall lämnas avser följande: -ekonomiskt

bistånd som lämnats enligt 6 § socialtjänstlagen och
ekonomisk hjälp i annat fall,

-förordnande av kontaktperson enligt 10 § tredje stycket socialtjänstlagen,

-vistelse i familjehem och i hem för vård eller boende samt den
ersättning som utgetts av kommunen för vård och fostran av barn i
familjehem,

-åtgärder enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga,
-åtgärder enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall.

Utöver dessa uppgifter skall socialnämnderna enligt 3 § lämna även
andra uppgifter till SCB när uppgifter begärs för en särskild statistisk
undersökning som syftar till att tillgodose angelägna samhällsbehov.

I propositionen (s. 103 f.) anges att en del uppgifter lämnas till SCB på
ADB-medium och en del på blanketter. Uppgifterna sammanställs där
årligen i individrelaterad form i ADB-registret "Socialtjänstens individinriktade
insatser". Registret förs med tillstånd av datainspektionen
(DI:s beslut den 16 januari 1985, dnr 2760-84). Enligt beslut av
datainspektionen den 10 januari 1990 (dnr 3822-89) skall SCB senast
den 31 december 1990 till inspektionen ge in redogörelse för hur
eventuell gallring skall ske i registret. För närvarande finns det inte
några föreskrifter från inspektionen eller i författning om gallring eller
bevarande av detta register eller av de handlingar eller ADB-media,
som lämnats till SCB av socialnämnderna. Bestämmelser om gallringsplikt
och om undantag från gallringsplikten (bl.a. för forskningens
behov) i socialtjänstlagen avser endast socialnämndernas handlingar
och register. Enligt 12 § datalagen (1973:289) skall individrelaterade
uppgifter utgå ur ett personregister, när uppgiften inte längre behövs
med hänsyn till ändamålet med registret, om inte uppgiften även
därefter skall bevaras på grund av bestämmelse i lag eller annan
författning eller enligt myndighets beslut som meddelats med stöd av
författning.

1989/90: KrU29

Bilaga 5

Enligt propositionen har socialdatautredningen (Ds S 1986:5 Gallra
och bevara — socialtjänstens personregister) konstaterat att det från
forskningens sida finns ett stort intresse av att bevara de i detta
sammanhang upprättade ADB-registren inkl. kvarvarande register som
avser den äldre socialvårdsstatistiken. Utredningen föreslår att registren
bevaras hos riksarkivet för forskningsändamål. Utredningen åberopar
forskningsekonomiska och administrativa fördelar vid ett bevarande
men framhåller också fördelar från integritetssynpunkt genom att en
avsevärd del av forskningens databehov kan tillgodoses av registren
utan att man, som annars, behöver gå in i de mer känsliga personakterna
hos socialnämnderna.

Remissinstanserna har, sägs det i propositionen, anslutit sig till
utredningens förslag. Datainspektionen har dock förordat en lagreglering
av registerverksamheten. Enligt föredragandens mening bör ett
bevarande hos riksarkivet kunna innebära sådana fördelar som åberopats
och minska forskningens behov av uppgifter från kommunerna.
Avsikten är att föredraganden senare skall återkomma till regeringen
med de förslag till förfettningsåtgärder som kan bli aktuella, heter det
vidare.

Socialutskottet gör följande bedömning.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen,
nämligen att ett bevarande av förevarande register hos riksarkivet
för forskningsändamål kan innebära fördelar.

Utskottet har inte heller någon erinran mot de i propositionen
föreslagna lagändringarna. Utskottet förordar således att propositionen,
såvitt nu är i fråga, tillstyrks samt att motionsyrkandet avstyrks.

Stockholm den 5 april 1990
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s),
Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per
Stenmarck (m), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m),
Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan
Andersson (s), Sinikka Bohlin (s), Maj-Inger Klingvall (s), Barbro
Westerholm (fp) och Alf Egnerfors (s).

1989/90: KrU29

Bilaga 5

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Propositionerna

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1990 ....
Motioner väckta med anledning av proposition

1989/90:72

Ärendets beredning

Det huvudsakliga innehållet i proposition 1989/90:72, m.m. .

Utskottet

Förslag till lag om myndigheternas arkiv

Arkivlagens tillämpningsområde m.m

Målen för arkivverksamheten och arkivvården

Gallring av allmänna handlingar

Förfarandet med arkiv då myndigheter upphör

Myndigheternas rätt att göra sig av med allmänna
handlingar på annat sätt än genom gallring eller

överlämnande till arkivmyndighet

Vidgad tillämpning av bestämmelserna för statliga arkiv .

Svenskt arkiv

Informationslagring och arkivlokaler

Arkivens användning och tillgänglighet

Enskilda arkiv

Anslagsfrågor för budgetåret 1990/91, m.m

Riksarkivet och landsarkiven (G 23)

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
(G 24)

Svenskt biografiskt lexikon (G 25)

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m.m. (G 26)

Hemställan

Reservationer

1. Arkivlagens tillämpningsområde (c)

2. Arkivbeskrivning (m, fp)

3. Gallring av allmänna handlingar (fp)

4. Utbyggnad av riksarkivets bergsmagasin (fp)

5. Utformningen av den framtida

landsarkivorganisationen (c)

6. Plan för att öka landsarkivens tillgänglighet (c)

7. Utbyggd forskarservice vid landsarkiven (fp)

8. Inrättande av arkivarietjänster vid landsarkiven (c) . . .

9. Verksamheten vid Svensk arkivinformation (fp, c) . . .

10. Lokalisering av mikrofilmning av
kyrkoboklöringsarkiven (c)

11. Riksarkivets resurser för service till vissa arkiv (c) . .

12. Inventering av enskilda arkiv (c)

13. Beräknande av medel för anslagsposten
Förvaltningskostnader (c)

1989/90: KrU29

6
7
7
7
9

16
16
18
21
23
23

33
33

35
35

14. Beräknande av medel för anslagsposten 1989/90:KrU29

Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv (c) 36

15. Medelsanvisningen till Riksarkivet och

landsarkiven (c) 36

16. Anslagskonstruktionen för bidraget till

Arbetarrörelsens arkiv (m, c) 37

17. Medelsanvisningen till Dialekt- och

ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (mp) 37

Särskilda yttranden 38

1. Kyrkoarkiven (c) 38

2. Anslagskonstruktionen för bidraget till

Arbetarrörelsens arkiv (fp) 38

Bilaga 1 I proposition 1989/90:72 framlagda lagförslag 39

Bilaga 2 I reservation 1 framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till arkivlag 55

Bilaga 3 I reservation 2 framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till arkivlag 56

Bilaga 4 1 reservation 3 framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till arkivlag 57

Bilaga 5 Socialutskottets yttrande 1989/90:5y 58