Kulturutskottets betänkande
1989/90:KrU25

Radio och television

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag som lagts fram i budgetpropositionen
om radio och television. Ett antal motionsförslag behandlas i sammanhanget.

Då det gäller Sveriges Radio redovisas regeringens förslag till medelsberäkningar
för Sveriges Radio-koncernens verksamhet och televerkets
verksamhet under år 1991 samt radionämndens verksamhet
under budgetåret 1990/91.

Regeringens förslag innebär bl.a. att Sveriges Radio-koncernen Sr
en medelstilldelning som i princip innebär en indexuppräkning av
medelsramen för år 1990. Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker
motionskrav om att riksdagen i detta sammanhang skall tilldela koncernen
medel för att påbörja genomförandet av det reformprogram
som lagts fram i den s.k. SR-studien.

Utskottet föreslår att TV-avgiften den 1 juli 1990 höjs med 80 kr. till
1 164 kr. per år, vilket är 4 kr. mer än vad regeringen föreslagit. Ett
motionsförslag om ytterligare höjning avstyrks därmed.

Utöver frågor om Sveriges Radio som tas upp i propositionen
behandlas i motionerna bl.a. frågor om finansieringsformer för Sveriges
Radio, förberedelserna inför en ny avtalsperiod för Sveriges Radio,
resursfördelningen mellan TVs båda kanaler, Sveriges Radios programutbud
i en rad avseenden, lokalradions verksamhet, samverkan mellan
lokalradion och riksradion samt möjligheterna att på bibliotek
låna radio- och TV-teaterföreställningar på kassett eller videogram.
Motionerna avstyrks.

Utskottet tillstyrker förslag i propositionen rörande medelsanvisningar
till kabelnämndens och närradionämndens verksamhet, till
utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland samt till dokumentation
av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete.

I de motioner som anknyter till dessa förslag i budgetpropositionen
behandlas bl.a. frågor om lokal programverksamhet, närradionämndens
verksamhet och möjligheterna att ingripa mot program med
rasistiska inslag samt utbyggnad av TV-sändningarna mellan Sverige
och Finland.

Utskottet avstyrker även dessa motionsyrkanden.

1989/90

KrU25

1 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 25

Vid betänkandet har fogats 26 reservationer och 4 särskilda yttran- 1989/90:KrU25
den. Av innehållsförteckningen framgår vilka frågor som behandlas i

dessa.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under avsnittet Radio och television

dels under rubriken Sveriges Radio m.m. (s. 449—469) föreslagit riksdagen
att

22. anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1989:41) om TV-avgift,

23. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning
för den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

24. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning
för radionämndens verksamhet,

25. godkänna förlängningen av televerkets investeringsplan med ett

år,

26. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning
för televerkets investeringar,

27. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket,
att föra högst 10 000 000 kr. av investeringsmedlen mellan åren 1991
och 1992 som skuld resp. tillgodohavande,

28. medge att regeringen lämnar televerket det beställningsbemyndigande
om 30 000 000 kr. avseende investeringsändamål för år 1992
som har förordats i propositionen,

29. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning
för televerkets driftskostnader,

30. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket,
att föra högst 5 000 000 kr. av driftsmedlen mellan åren 1991 och
1992 som skuld resp. tillgodohavande.

dels under punkt H 18 (s. 469—471) föreslagit riksdagen att

31. till Kabelnämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91
anvisa ett förslagsanslag på 3 539 000 kr.

dels under punkt H 19 (s. 471) föreslagit riksdagen att

32. till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet för budgetåret
1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 1 250 000 kr.

dels under punkt H 20 (s. 472—473) föreslagit riksdagen att

33. till Närradionämnden för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag
på 3 982 000 kr.

2

dels under punkt H 21 (s. 473—476) föreslagit riksdagen att

34. anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om fortsatt
giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

35. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för
budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 10 822 000 kr.

dels under punkt H 22 (s. 476—478) föreslagit riksdagen att

36. till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
på 2 814 000 kr.

Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Motioner

1989/90:A111 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om televisionens och radions regionala ansvar,

Motionsyrkandet har överflyttats till kulturutskottet från arbetsmarknadsutskottet.

1989/90:Kr206 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
utredning av Sveriges Radios organisation.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K401.

1989/90:Kr207 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att avgiftsskyldigheten för TV-avgift skall gälla den som har en
öppen TV-ingång för Sveriges Radio-koncernens produktion.

1989/90:Kr219 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
upphäva 10 § närradiolagen fr.o.m. den 1 juli 1990.

1989/90:Kr220 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen till Närradionämnden (H 20) för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 3 782 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att motverka rasism och antisemitism i närradion.

1989/90:Kr221 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär utredning om förutsättningar och grunder för ett
nationellt etiskt råd för TV-, video- och radiofrågor.

1989/90:Kr238 av Per Stenmarck (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ändring av
närradiolagstiftningen,

2. att riksdagen beslutar om sådan lagändring att reklam i närradio
blir tillåten.

1989/90: KrU25

3

1989/90:Kr251 av Marianne Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finländska TV-sändningar i Västsverige.

1989/90:Kr252 av Kaj Nilsson och Eva Goés (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förstärkta resurser till Sveriges Televisions
Norrbottendistrikt för att 3 till stånd en acceptabel bevakning av
Nordkalotten.

1989/90:Kr253 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen skall tillsätta en utredning med uppgift att utreda om
sjörapporterna i Riksradions P 1 kan förbättras enligt yrkesfiskets
önskemål.

1989/90:Kr255 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitetsvideo på bibliotek,

1989/90:Kr256 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Sveriges Radios ansvar för en allsidig kulturbevakning,

1989/90:Kr282 av Lahja Exner och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att
riksdagen som siri mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökning av Finlands Televisions sändningar i Sverige.

1989/90:Kr283 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
dagliga nyheter på teckenspråk i TV.

1989/90:Kr284 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yTkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behov av teckenspråkstolkning av nyhetsprogram i TV.

1989/90:Kr286 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att Radio Stockholm tillförs resurser och sändningsmöjligheter,
som bättre motsvarar behoven i Stockholmsregionen.

1989/90:Kr287 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att slå vakt om Sveriges Radio som ett licensfinansierat
public service-företag med uppgifter och förpliktelser av den art som
stipuleras i de nuvarande avtalen med staten.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K414.

1989/90:Kr288 av Erik Holmkvist m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en alltför alkoholliberal samhällsattityd som blir
följden av TVs programutbud som inte på något sätt speglar de svenska
hemmens alkoholvanor i allmänhet,

1989/90: KrU 25

4

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en mer medveten och koncentrerad information

1 radio och TV under bästa sändningstid.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So259.

1989/90:Kr290 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

39. att riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa medel till Stöd
till lokal programverksamhet,

40. att riksdagen till Närradionämnden för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 3 632 000 kr.,

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avgiften per sändningstimme.

1989/90:Kr327 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen (1989:41) om
TV-avgift att TV-licensen fr.o.m. den 1 juli 1990 skall vara 1 200 kr.
per år eller 300 kr. per kvartal,

2. att riksdagen godkänner förslag till medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen, innebärande
att Sveriges Radio AB sammantaget för år 1991 anvisas

2 955,6 milj.kr. i 1988 års prisläge för koncernens drifts-, investeringsoch
kapitalkostnader.

1989/90:Kr328 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
resursmässig likställdhet mellan Kanal 1 och TV2.

1989/90:Kr329 av Gunilla Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
de dövas rätt till information i TV.

1989/90:Kr330 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att Sveriges Lokalradio AB skall avskiljas
från Sveriges Radio-koncernen fr.o.m. den 1 januari 1991,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reklamfinansiering av den framtida lokalradioverksamheten,

3. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppdrag att ge förslag till lokalradions framtida organisation och
verksamhet i linje med vad som anförts i motionen.

1989/90:Kr331 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat
stöd till lokalradion i Norrbotten.

1989/90:Kr332 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förstärkta resurser till Radio Uppland.

1989/90:Kr333 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen genomför en översyn av närradiolagen i syfte att

1989/90:KrU25

5

närma villkoren för svensk, närradio till dem som gäller i övriga
Norden och då särskilt i Finland, i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1989/90:Kr334 av Larz Johansson och Jan Hyttring (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till försöksverksamhet med
reklamfinansierad närradio.

1989/90:Kr361 av Maria Leissner (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlåning
av radio- och TV-teaterföreställningar via biblioteken.

1989/90:Kr362 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
internationell pressöversikt i riksradion.

1989/90:Kr363 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten
av att snabbt förstärka skyddet mot rasism och antisemitism i närradion.

1989/90:Kr365 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå 115 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit för Sveriges Radio-koncernens avgjftsfinansierade
verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sveriges Radio-koncernen också i fortsättningen skall vara fri från
reklamfinansiering,

3. att riksdagen hos regeringen begär att i avtalet med Sveriges
Radio-TV en större och procentuellt fastställd andel av sändningarna
skall bestå av svenskproducerade program.

1989/90:Kr371 av Rune Evensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en
större del än i dag av kabelavgiften bör användas till lokal TVverksamhet.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K433.

1989/90:Kr372 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av Lokalradion genom bl.a. höjd
grundbemanning, extra bemanning för vissa uppgifter, resurser för
beställningsarbeten och engagemang av frilansmedarbetare, samverkan
med regionala kulturinstitutioner, samverkan med Riksradions distrikt
samt tilldelning av resurser vid fördelning inom Sveriges Radio-koncernen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fri tappningsrätt av Riksradions tre programkanaler
för återutsändning i lokalradion,

1989/90: KrU25

6

3. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet för Lokalradion att göra lokala inbrytningar
i de tre riksprogrammen för att nå allmänheten med viktiga
varningsmeddelanden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resurser för utveckling av Utbildningsradions
regionala verksamhet,

5. att riksdagen beslutar anta sådan ändring av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram att den gäller utan
tidsgräns,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av programverksamhet på finska och
svenska samt behovet av nordiska överenskommelser,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggande av de finländska TV-sändningarna till
nya områden.

1989/90:Kr373 av Kaj Nilsson och Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att minska smygreklamen i Sveriges
televisions sändningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förnyade samtal för att få till stånd ett nordiskt
Tele-X-samarbete.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K436.

1989/90:Kr377 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att framlägga förslag
om stöd till närradioföreningarna i enlighet med vad som föreslås i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att närradionämndens kostnader
för myndighetsutövning inte skall belasta närradioföreningarna.

Ärendets beredning

Sorn ett led i ärendets beredning har hållits en utfrågning om Sveriges
Radios finansiering och verksamhet. Därvid har utskottet informerats
om bl.a. en projektverksamhet som satts i gång efter beslut av styrelsen
för Sveriges Radio AB. Vid utfrågningen har lämnats information av
följande företrädare för Sveriges Radio AB och dess fem dotterbolag,
nämligen Örjan Wallqvist, VD i Sveriges Radio AB och koncernchef,
Sam Nilsson, VD i Sveriges Television AB, Ove Joanson, VD i
Sveriges Riksradio AB, Jan Engdahl, VD i Sveriges Lokalradio AB,
Lars Hansson, VD i Sveriges Utbildningsradio AB och Hans Helmfrid,
VD i Radiotjänst i Kiruna AB.

Fackklubbarna vid Sveriges Radio har uppvaktat utskottet i ärendet.

1989/90:KrU25

7

Allmänna riktlinjer för rundradiorörelsen,

1989/90:KrU25

ansvarsfördelning och finansiering

De nuvarande riktlinjerna för Sveriges Radios verksamhet lades fast av
riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:91, bet. KrU24, rskr. 337) samt
ändrades och kompletterades genom beslut av riksdagen år 1986 (prop.
1985/86:99, bet. KrU21, rskr. 343) samt i vissa avseenden även år 1989
(prop. 1988/89:18, bet. KrU9, rskr. 97).

Verksamheten regleras främst genom radiolagen (1966:755), radioansvarighetslagen
(1966:756), förordningen (1967:226) om tillämpningen
av radioansvarighetslagen (1966:756) och förordningen
(1988:339) med instruktion för radionämnden. Av betydelse i sammanhanget
är också lagen (1989:41) och förordningen (1989:46) om TVavgift.

Sändningsrätt enligt radiolagen har de fyra programföretagen Sveriges
Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB. Närmare bestämmelser om rättigheter
och skyldigheter beträffande sändningsrätten och programverksamheten
finns i de avtal som träffades mellan staten och programföretagen i
juni 1986. I avtal som samtidigt träffades mellan staten och Sveriges
Radio AB regleras dels detta bolags uppgifter som moderbolag i en
koncern i vilken bl.a. de nämnda programföretagen ingår, dels koncernens
verksamhet under krig eller vid krigsfara. Samtliga avtal omfattar
perioden t.o.m. den 30 juni 1992.

Radionämnden övervakar genom efterhandsgranskning att programföretagen
iakttar bestämmelserna i radiolag och avtal.

Televerket svarar för programdistribution inkl. programinsamling
samt uppförande av sändaranläggningar för rundradions behov.

Sveriges Radio-koncernens drift- och investeringskostnader finansieras
huvudsakligen med TV-avgjfter (tidigare benämnda mottagaravgifter).
Även de utgifter televerket har för investeringar och för distributionen
av Sveriges Radio-koncernens program finansieras i huvudsak
på detta sätt. Medel för programverksamheten för utlandet och distributionen
av dess program anvisas dock över statsbudgeten under
anslaget Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet under
utrikesdepartementets huvudtitel. Medelsanvisningarna för Sveriges
Radio-koncernen och televerket avser numera kalenderår.

Också radionämndens verksamhet finansieras med TV-avgifter.

Televerkets investeringar avseende televisions- och ljudradioanläggningar
avskrivs direkt i sin helhet. Med undantag av fastighetsinvesteringarna
gäller det även de investeringar Sveriges Radio-koncernen
gör.

Fr.o.m. den 1 januari 1990 har hela ansvaret för TV-avgiftsuppbörden
och avgiftskontrollen överförts från televerket till ett dotterbolag i
Sveriges Radio-koncernen, Radiotjänst i Kiruna AB. Influtna avgiftsmedel
placeras sedan den 1 mars 1989 på räntebärande räkning, det
s.k. rundradiokontot, hos riksgäldskontoret. Staten tillhandahåller genom
riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver

när avgiftsmedlen inte räcker till. Sveriges Radio AB utövar det
finansiella samordningsansvaret för rundradiorörelsen. Däri ingår att
för statens räkning förvalta såväl influtna avgiftsmedel som krediter.
Bolaget skall även redovisa medelsförvaltning och upplåning samt
upprätta bokslut för rundradiorörelsen.

I avtal som träffades i februari 1989 mellan staten och Radiotjänst i
Kiruna AB regleras bolagets uppgifter. I ett samtidigt träffat avtal
regleras Sveriges Radio AB:s ansvar för rundradiorörelsens finansiella
samordning. Avtalen gäller fr.o.m. den 1 mars 1989 tills vidare.

Vid ingången av år 1989 var rundradiorörelsens underskott 75,2
milj.kr.

Den årliga TV-avgiften är 1 084 kr. sedan den 1 juli 1989. Antalet
TV-avgjfter uppgick vid denna tidpunkt till drygt 3,3 miljoner.

Vissa övergripande uppgifter om Sveriges
Radio-koncernens programverksamhet

1978 års reformprogram (jfr prop. 1977/78:91, bet. KrU24, rskr. 337)
skall vara genomfört vid utgången av budgetåret 1988/89. Sveriges
Radio AB redovisade i sin anslagsframställning för år 1990 (jfr prop.
1988/89:129 s. 10 f.) närmare i vilken utsträckning olika delmål hade
uppnåtts och hur resurstillskotten fördelats mellan ändamål och programföretag.
I den nu aktuella anslagsframställningen anger Sveriges
Radio AB att programmet vid reformperiodens slut kommer att ha
kostat 514 milj.kr. i löpande priser. Därav har reformprogrammets
regionaliseringsmål krävt 192 milj.kr., kvalitetsförbättringarna i programverksamheten
216 milj.kr. och åtgärderna för särskilda publikgrupper
27 milj.kr.

Utbildningsradion omfattades inte av 1978 års reformprogram men
tillfördes medel för reformåtgärder för budgetåren 1979/80, 1980/81
och 1987/88 samt för perioden därefter t.o.m. år 1989.

1986 års riksdagsbeslut (jfr prop. 1985/86:99, bet. KrU21, rskr. 343)
innebar att vissa kompletterande krav ställdes på programverksamheten.
Med anledning härav lämnas i propositionen en redovisning för
bl.a. medverkan av utomstående, programföretagens utbud på svenska
språket m.m. och en plan för handikappverksamhet. Vidare redovisas
programföretagens sändningar på minoritetsspråk (se bil. 10 s.
451-453).

I ett särskilt avsnitt lämnas viss redovisning mot bakgrund av det
förstärkta ansvar moderbolaget erhöll genom 1986 års riksdagsbeslut
(se bil. 10 s. 453).

I ett följande avsnitt redovisas medelsanvisningen för år 1990 (bil. 10
s. 454). Av avsnittet framgår att fördelningen av medel (i milj.kr. i
1987/88 års prisläge) mellan företagen i koncernen är följande.

1989/90:KrU25

9

Lokal radion

Riksradion

Te lev i s ionen

Utbi ldningsradion

Moderbolaget

Radiotjänst i Kiruna

317,3

515.2
1 423,5

123.3
141,7

83,5*

1989/90: KrU25

»Exkl. tilläggsbudget 20,2 milj. kr.

Anslagsframställningar från Sveriges Radio,
radionämnden och televerket

Sveriges Radio

Inledningsvis erinrar Sveriges Radio AB om den analys av den långsiktiga
programpolitiska utvecklingen fram till år 1995 som redovisades i
föregående års anslagsframställning samt i kompletteringsäskandet i
anslutning till den s.k. SR-studien.

För att möta 1990-talets krav på en radio och television i allmänhetens
tjänst tann Sveriges Radio AB vid sitt ställningstagande till SRstudien,
att koncernen behöver resursförstärkningar som leder till en
nivåhöjning av koncernens medelstilldelning i 1987/88 års prisnivå
med 500 milj. kr. inför femårsperiodens sista år. Bolaget konstaterar
att utvecklingen inom medieområdet det senaste året visat att SRstudiens
planeringsriktning och den nämnda bedömningen av resursbehovet
alltjämt äger giltighet. Det är därför angeläget att de finansiella
frågorna blir föremål för ett snart och definitivt politiskt ställningstagande.
Ett sådant ställningstagande bör också beakta de resonemang
om en förenklad beslutsprocess avseende TV-avgiftsmedlen som redovisas
längre fram.

När det gäller uppbördsverksamheten är Radiotjänst i Kiruna AB:s
(RIKAB) huvuduppgift under 1990-talet att uppbära maximalt antal
TV-avgifter för rundradiorörelsens resultatkonto. Möjligheten att redan
under år 1990 öka antalet TV-avgifter från ca 3,3 miljoner till 3,4
miljoner bedöms som god.

Vad så gäller distributionsverksamheten anser Sveriges Radio AB att
det är angeläget att lokalradiodistributionen kan ske i stereo och att
det finns starka skäl som talar för att förbindelsemöjligheter för
riksprogram i stereo i FM4-nätet kan skapas i början av 1990-talet.

Inför arbetet med anslagsframställningarna för år 1991 har programföretagen
redovisat konsekvenserna av tre alternativ för medelstilldelningen,
nämligen ett som avser realt oförändrad medelstilldelning,
ett som avser oförändrad verksamhet och ett som gäller reformerad
verksamhet. Utskottet hänvisar i detta hänseende till propositionen
(bil. 10 s. 455-456).

Moderbolaget har uppfattningen att den resursökning programföretagen
bedömt nödvändig för att upprätthålla en oförändrad verksamhet
år 1991 i huvudsak kan rymmas inom ramen för de medel som 10

tillfaller koncernen som kostnadskompensation.

Som tidigare nämnts anser moderbolaget vidare att de argument för
ett resurstillskott som redovisats i SR-studien fortfarande äger giltighet.
Sveriges Radio AB:s styrelse hemställer därför att Sveriges Radiokoncernen
för år 1991, utöver 1990 års medelstilldelning, erhåller en
resursförstärkning med 124,5 milj.kr. (1987/88 års prisnivå), varav 24,5
milj.kr. motsvarar en uppräkning av de tilläggsmedel som RIKAB fått
för år 1990.

Som en följd av övergången till kalenderår som räkenskapsår och
därmed kalenderårsvisa medelsanvisningar har Sveriges Radio AB beräknat
medelsbehovet för år 1991 i kalenderåret 1988 års prisnivå.
Under hösten 1989 ökade koncernens särskilda index för kostnadskompensation
med 4,73 %. Uppräknat motsvarar därför medelsbehovet
2 920,7 milj.kr.

För byggnadsarbeten behövs 18,0 milj.kr., vilket motsvarar ett behov
av ytterligare 3,6 milj.kr. för kapitalkostnader. Beloppet avser om- och
tillbyggnaden av radio- och TV-huset i Göteborg. Sammanlagt uppgår
behovet av medel för kapitalkostnader under år 1991 till 34,9 milj.kr.

Medelsbehovet för nästa budgetår blir därmed (i 1988 års prisläge)

2 955,6 milj.kr. Härav avser 113,1 milj.kr. RIKAB:s verksamhet.

Sveriges Radio AB hemställer att inriktningen av Sveriges Radiokoncernens
verksamhet prövas enligt de förslag som bolagets styrelse
redovisat samt att Sveriges Radio-koncernen för den avgiftsfinansierade
verksamheten för år 1991 tilldelas 2 955 600 000 kr. i 1988 års
genomsnittliga prisnivå.

Radionämnden

Radionämnden hemställer att 2 525 000 kr. samt medel för pris- och
lönekostnadsökningar anvisas för nämndens verksamhet under budgetåret
1990/91.

Televerket

En utförlig redovisning för televerkets medelsbehov m.m. lämnas i
propositionen. Redovisningen innehåller bl.a. uppgifter om den tekniska
utvecklingen på rundradioområdet. Televerket hemställer bl.a. dels
att till televisions- och ljudradioanläggningar för distribution av Sveriges
Radios program för år 1991 anvisas investeringsmedel om 164,2
milj.kr., dels att för televerkets andel i rundradiorörelsens driftkostnader
av rundradions avgiftsmedel under år 1991 få ta i anspråk ett
belopp om högst 310,3 milj.kr. I övrigt hänvisar utskottet till propositionen
(bil. 10 s. 457-462).

1989/90:KrU25

11

TV-avgiften m.m.

1989/90: KrU25

Sedan den 1 mars 1989 har Sveriges Radio AB haft ansvaret för
rundradiorörelsens finansiella samordning. Ansvaret omfattar tre huvudområden,
nämligen ansvaret för förvaltningen av TV-avgiftsmedlen,
ansvaret för bedömningen av rundradiorörelsens kostnads- och intäktsutveckling
samt ansvaret för bedömningen av avgiftsuttagets storlek på
kort och lång sikt.

Sveriges Radio AB har i anslagsframställningen för år 1991 redovisat
sina bedömningar och därvid presenterat olika alternativ för TVavgiftsuttaget
under första hälften av 1990-talet. Detta underlag baserar
sig på olika antaganden om medelstilldelningen, TV-avgiftsutvecklingen,
kostnadsutvecklingen och mervärdeskattepliktens framtida omfattning.
Företagens bedömningar visar klart att TV-avgiften måste höjas
under år 1990 om målsättningen att underskottet i rundradiorörelsen
skall vara borta vid slutet av året skall kunna uppnås.

I detta sammanhang hävdar Sveriges Radio AB att det finns en
inneboende motsättning mellan de årliga riksdagsbeslut som avser dels
TV-avgiften, dels medelsanvisningama till rundradiorörelsens parter
och då i första hand Sveriges Radio-koncemen. Det finns å ena sidan
ett intresse av att TV-avgiften inte skall öka för mycket och å andra
sidan en princip om indexuppräkning av koncernens medelstilldelning
som gör att den kan öka utöver vad TV-avgiften egentligen medger.
Detta får till följd att uppmärksamheten koncentreras till rundradiokontots
saldo i stället för att verksamheten placeras i förgrunden.

Sveriges Radio AB anför att riksdagens beslut bör vara verksamhetsbaserade,
dvs. beslutens utgångspunkt bör grunda sig på en analys av
public service-verksamhetens innehåll, resultat och inriktning samt en
bedömning av vad den bör få kosta TV-innehavaren. Mot denna
bakgrund diskuterar Sveriges Radio AB hur beslutsprocessen vad gäller
medelstilldelning och TV-avgiftsnivå skulle kunna förenklas samtidigt
som den skulle bringas i överensstämmelse med syftet med den
framtida budgetprocessen och medge ett utvecklat och preciserat finansiellt
samordningsansvar för företaget.

Två olika metoder beskrivs (se bil. 10 s. 463). Sveriges Radio utgår
från att de olika metoderna övervägs i samband med att ställning tas
till koncernens reformförslag.

Vissa utredningar, m.m.

Utredningar

Etermediefrågorna har varit föremål för en rad utredningar under de
senaste åren. Vissa utredningar har ännu inte slutfört sitt arbete. För
kort tid sedan har direktiv till en ny utredning utfårdats.

Utskottet har i sitt yttrande 1989/90:KrUly lämnat en närmare
redovisning för flertalet av utredningarna. Konstitutionsutskottet har

lämnat vissa kompletterande uppgifter om utredningarna (bet.
1989/90:KU8). Kulturutskottet, som hänvisar till yttrandet och betänkandet,
begränsar sig här till att lämna följande uppgifter om utredningsverksamheten.

Utredningen (U 1988:05) om åtgärder för att förbättra underlaget för
massmediepolitiska bedömningar m.m. avslutade sitt arbete i december

1988 genom att avge betänkandet (SOU 1988:52) Att följa medieutvecklingen.
TV-utredningen (U 1989:04) slutförde sitt arbete i september
1989, då den avgav betänkandet (SOU 1989:73) TV-politiken. En
särskild utredningsman (U 1988:B) redovisade sitt uppdrag i oktober

1989 genom att lägga fram rapporten (Ds 1989:65) Sponsring m.m. av
Sveriges Radios program.

För närvarande bedrivs utredningsarbete av radiolagsutredningen (U
1985:05) och närradioutredningen (U 1988:07). Radiolagsutredningen
har avgett betänkandena (Ds U 1985:12) Kabelsändningarna och videocensuren,
(Ds U 1987:2) Försöksverksamhet med nordisk TV från
rymden, rättsliga frågor, (SOU 1987:63) Vidaresändning av satellitprogram
i kabelnät, (SOU 1989:7) Vidgad etableringsfrihet för nya medier
och (SOU 1990:7) Lagstiftning för reklam i svensk TV. I detta sammanhang
kan nämnas att en Europarådskonvention om gränsöverskridande
television har utarbetats och att radiolagsutredningen har i
uppdrag att belysa konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen
om gränsöverskridande television samt lägga fram förslag till
den lagstiftning som behövs.

I februari i år har regeringen utfärdat direktiv (dir. 1990:4) för en
utredningsman som skall utarbeta förslag till föreskrifter i lag om
fördelningen av radiofrekvenser och utforma förslag till en ny organisation
skild från televerket för frekvensförvaltning, normgivning och
tillståndsgivning på radioområdet.

Viss utredningsverksamhet inom Sveriges Radio

I skrivelse den 2 mars i år har Sveriges Radio AB informerat regeringen
om dels att Sveriges Radio avser att ingående utreda och påskynda
de organisatoriska, strukturella och programpolitiska förändringar som
kan vara motiverade för att koncernen bättre skall kunna fullgöra sitt
uppdrag om radio- och televisionsverksamhet i den skärpta konkurrenssituationen,
dels att Sveriges Radio avser att till regeringen inge
sådana förslag till förändringar inom koncernen som förutsätter statsmakternas
prövning med hänsyn till de nuvarande avtalens innehåll.

Utskottet — som erinrar om att de nuvarande avtalen löper ut vid
utgången av juni månad år 1992 — har inhämtat att Sveriges Radio
AB med utgångspunkt i överväganden angivna i nämnda skrivelse
nyligen tillsatt sex olika projektgrupper. Dessa är följande.

Projekt 1. Avtal mellan staten och SR-koncernen
Syfte: Gemensam målsättning och övergripande ansvar hos moderbolaget
för hela koncernens programutbud.

1989/90:KrU25

13

Projekt 2. Bildande av fastighetsbolag inom SR-koncernen
Syfte: Minimering av SR-koncernens samlade lokalkostnader.

1989/90:KrU25

Projekt 3. Bildande av servicebolag inom SR-koncernen

Syfte: Samordning av koncerngemensamma servicefunktioner i avsikt

att nå ökad rationalitet.

Projekt 4. Omstrukturering av Utbildningsradions verksamhet
Syfte: Renodling av programverksamhet för enbart utbildningsändamål.

Projekt 5. Strukturförändring inom Sveriges Television

Syfte: Koordinering av programutbud och programproduktion i två

TV-kanaler i avsikt att stärka företagets konkurrenskraft.

Projekt 6. Sammanläggning av SR-koncernens radioverksamhet
Syfte: Utveckling och komplettering av programutbudet i fyra kanaler
samt förbättrat utnyttjande av gemensamma resurser för radioverksamheten.

Projektgrupperna skall ha redovisat sina uppdrag, grupp 1 senast den
15 maj 1990 och grupperna 2—6 senast den 15 juni 1990.

Utskottet

Medelsberäkningar för Sveriges Radio-koncernen,
radionämnden och televerket

Förslagen i budgetpropositionen till medelstilldelning för den med
TV-avgiften finansierade radio- och TV-verksamheten under år 1991
för Sveriges Radio-koncernens och televerkets del samt för budgetåret
1990/91 för radionämndens del framgår av följande sammanställning.
Beloppen anges i milj.kr.

Beräknat	för	Förslag för
1989/90	1990	1990/91 1991

Sveriges Radio
Investerings- och driftskostnader	2 712,6 1),6)	2 845,1	2)
Radionämnden	2,524 t) 2,724 3)
Televerket
Inves ter ingskos tnader	165,4 4)	164,2	5)
Dr i f t skos tnader	288,6 4)	310,4	5)

1) Prisläge 1987/88

2) Prisläge 1988

3) Prisläge 1988/89

4) Prisläge 1990

5) Prisläge 1991 14

6) Varav tilläggsbudget 20,2 milj.kr.

Sveriges Radio AB har i den nu aktuella anslagsframställningen konstaterat
att den analys sorn gjorts i den s.k. SR-studien och den i
anslutning därtill gjorda bedömningen alltjämt är giltig, nämligen att
koncernen behöver resursförstärkningar som inom loppet av en femårsperiod
leder till en nivåhöjning av medelstilldelningen motsvarande
500 milj.kr. i 1987/88 års prisnivå. Utbildningsministern uttalar i
anslutning till en redovisning av denna uppgift att i avvaktan på att
frågor om den framtida TV-politiken m.fl. dithörande frågor skall
beredas måste hans ställningstaganden till förslagen om en allmän
förstärkning av Sveriges Radio-koncernens resurser anstå ytterligare en
tid. Det ovan redovisade förslaget i budgetpropositionen innebär därför
i princip en indexuppräkning av den medelsram som koncernen
tilldelats för år 1990. Som framgår av tabellen föreslås det att Sveriges
Radio AB för år 1991 anvisas 2 845,1 milj.kr. i 1988 års prisläge för
koncernens drifts-, investerings- och kapitalkostnader.

I två motioner yrkas att Sveriges Radio-koncernen skall tilldelas följande
medel utöver de medel regeringen föreslagit, nämligen i motion
Kr365 (vpk) 115 milj.kr. och i motion Kr327 (mp) 110,5 milj.kr. I
anslutning härtill bör nämnas att den av Sveriges Radio AB yrkade
resursförstärkningen — 100 milj.kr. — för första året uppräknat till
1988 års prisläge motsvarar ett belopp av 104,7 milj.kr.

Utskottet godtar den i budgetpropositionen gjorda medelsberäkningen
och avstyrker motionsyrkandena (yrkande 1 i motion Kr365 och
yrkande 2 i motion Kr327).

Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att utskottet beräknar medelsbehovet
för RIKAB till 109,7 milj.kr. Som närmare redovisas i
propositionen (bil. 10 s. 466) skulle televerket bära vissa merkostnader
i samband med att uppbörden av TV-avgiften och av ansvaret för
avgjftskontrollen överflyttades från televerket till det nybildade RIKAB.
Regeringen har fattat ett beslut som innebär att televerket till
fullo ersatt RIKAB för merkostnaderna under förberedelse- och flyttperioden
fram till den 1 januari 1990. Enligt riksdagens beslut skulle
televerket även under en period efter år 1990 på lämpligt sätt kompenseras
för det intäktsbortfall som den nya organisationen kan medföra.
Utskottet kan — mot bakgrund av vad som framkommit bl.a. vid
utskottets utfrågning i detta ärende och till att möjligheterna bedöms
goda att ytterligare öka antalet TV-avgifter redan under år 1990 —
konstatera att den förpliktelse för televerket att lämna sådan kompensation
som ovan angetts inte längre behöver kvarstå. Utskottet förutsätter
dock att televerket lämnar RIKAB det ytterligare biträde i fråga om
den ännu pågående registeröverföring som beräknas vara slutförd
senast vid utgången av juni månad i år.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag rörande
radionämnden och televerket (se bil. 10 s. 466—467).

1989/90: KrU25

15

TV-avgiften

Den tidigare radiofönden motsvaras nu av rundradiokontot. Vid utgången
av år 1989 var rundradiokontots saldo negativt. Med i budgetpropositionen
(bil. 10 s. 468) redovisade förutsättningar föreslås i
denna — i syfte att underskottet skall vara borta vid utgången av år
1990 — att TV-avgiften fr.o.m. den 1 juli 1990 skall höjas med 76 kr.
till 1 160 kr. per år. Detta motsvarar en höjning av avgiften för en
tremånadersperiod från 271 kr. till 290 kr.

I konsekvens med förslaget att tilldela Sveriges Radio-koncernen
större resurser än vad regeringen föreslagit föreslår motionärerna bakom
motion Kr327 (mp) en större höjning av TV-avgiften än vad ovan
angetts. Motionärerna vill att höjningen skall bestämmas till 116 kr.
per år, dvs. 40 kr. mer än vad regeringen föreslagit.

Utskottet anser att utgångspunkten för ställningstagandet till TVavgiftens
storlek bör vara bl.a. den medelsberäkning för Sveriges Radio
och televerket som utskottet förordat. Utskottet har godtagit regeringens
förslag till medelsberäkning. Med beaktande av att RIKAB numera
erbjuder månadsvis autogirobetalning av TV-avgiften bör denna dock
bestämmas till 1 164 kr. per år, vilket belopp är jämnt delbart med 12.
Således föreslår utskottet att avgiften blir för månad 97 kr. och för en
tremånadersperiod 291 kr. Den av utskottet förordade höjningen av
TV-avgiften med 80 kr. per år medför att rundradiokontot tillförs ca
13 milj.kr. mer än vad ett bifall till regeringsförslaget skulle medföra.
Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr327 i här aktuell del
i någon mån tillgodoses (yrkande 1).

Utskottet vill tillägga att det även med den av utskottet föreslagna
höjningen av TV-avgiften kan bli svårt att få bort underskottet under
år 1990. De hittillsvarande kostnadsökningarna i samhället under år

1990 och de konsekvenser dessa kan få för Sveriges Radio-koncernens
behov av kostnadskompensation kan skapa sådana svårigheter.

Finansieringsformer m.m.

Utskottet vill framhålla att det finns en långtgående enighet om att det
i det framtida mediesamhället måste finnas ett Sveriges Radio-företag
som är ett foretag i allmänhetens tjänst (public service) med uppgifter
och förpliktelser av den art som anges i de nuvarande avtalen med
staten. Det sagda står inte i motsättning till att det kan finnas skäl till
förändringar i företagets uppdrag och organisation, bl.a. som en följd
av den internationella utvecklingen på medieområdet. Med hänvisning
till vad utskottet anfört anser utskottet att det inte är erforderligt med
någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr287 (fp) i vad
däri understryks vikten av att slå vakt om Sveriges Radio som ett
public service-företag med ett sådant uppdrag som angetts ovan. I
sammanhanget bör nämnas att det även i motion K401 (m) — till
vilken Kr206 (m) anknyter — uttalas att Sveriges Radio kommer att
spela en stor roll även i den framtida etermiljön i Sverige. Yrkandet i
motion Kr206 behandlas i det följande.

1989/90:KrU25

16

Frågan om den framtida finansieringen av Sveriges Radio har ett
nära samband med frågan om reklam i svensk TV inom eller utom
Sveriges Radios sändningar. Som anges i propositionen är de uppgifter
som måste lösas på radio- och TV-området omfattande och betydelsefulla.
Reklamfrågan och frågan om Sveriges Radio-koncernens uppdrag
inför en ny avtalsperiod hör dit. Utbildningsministern avser att
återkomma till regeringen med förslag om hur beredningsarbetet skall
bedrivas sedan han närmare studerat de synpunkter som lämnats på
TV-utredningens betänkande om TV-politiken, i vilket reklamfrågan
utförligt behandlas.

Utskottet, som återkommer till frågan om Sveriges Radios organisation
och till det nämnda beredningsarbetet, anser mot bakgrund av det
anförda att riksdagen inte nu bör uttala sig i frågan om Sveriges Radio
skall tillåtas finansiera sina sändningar med reklam. De fortsatta övervägandena
i reklamfrågan bör således inte föregripas. Det sagda innebär
att utskottet avstyrker dels motion Kr287 i den mån den syftar till
att Sveriges Radio skall finansieras uteslutande genom mottagaravgifter,
dels motion Kr365 (vpk) såvitt däri yrkas att Sveriges Radio-koncernen
inte skall reklamfinansieras (yrkande 2), dels motion Kr330 (fp) i vad
avser tillåtande av reklamfinansiering av den framtida lokalradioverksamheten
(yrkande 2). Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det
även i den ovan angivna motionen K401 anförs att TV-reklam inte Sr
släppas in i Sveriges Radio-kanalerna. I fråga om reklam i lokalradiosändningar
hänvisar utskottet även till sitt yttrande 1989/90:KrUly till
konstitutionsutskottet och till sistnämnda utskotts betänkande
1989/90:KU8.

I motion Kr373 (mp) föreslås att riksdagen skall ge regeringen till
känna vissa synpunkter om behovet av att, som motionärerna uttrycker
sig, minska smygreklamen i Sveriges Televisions sändningar. Motionärerna
erinrar om att det är förbjudet för programföretagen att mot
vederlag medge kommersiell reklam i program eller programinslag
samt anför att det likväl förekommer kommersiella budskap förhållandevis
ofta i televisionssändningarna. Motionärerna utvecklar sina synpunkter
närmare och lämnar därvid exempel på vad de anser vara
smygreklam. Motionärerna vill att regeringen, om så erfordras för att
komma till rätta med smygreklamen, skall återkomma till riksdagen
med förslag till ändringar i radiolagen så att sådan reklam uttryckligen
förbjuds.

Motionsförslaget föranleder utskottet att redovisa följande synpunkter.

Det finns två regler som ringar in förbudet för Sveriges Radiokoncernens
programföretag att sända reklam.

Den ena bestämmelsen finns i avtalen med staten och innehåller att
programföretagen inte mot vederlag får medge kommersiell reklam. I
motsats till vad motionärerna utgår från har radionämnden fällt ett
företag för brott mot detta förbud. Beslutet fattades förra året och avsåg
dragningarna i AB Tipstjänsts spel Lotto och Joker i TV-programmet
Zick-Zack.

1989/90:KrU25

17

2 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 25

Den andra bestämmelsen är regeln i radiolagen om opartiskhet.
Radionämnden har vad gäller denna bestämmelse uttalat att kravet
bi a. innebär att programföretagen skall vara forsiktiga med program
eller programinslag som kan uppfattas som ett gynnande av visst
företag eller vissa produkter. I sin praxis har nämnden godtagit ett
sådant gynnande endast i de fall när ett tillräckligt starkt nyhetsintresse
eller informationsintresse har kunnat uppväga gynnandet i fråga.

När det gäller exempelvis sportsändningar där det visas reklamtexter
m.m. på sportarenan och på de tävlande eller deras utrustning har
radionämnden på motsvarande sätt ansett att sändningen i fråga har
kunnat godtas, om det nyhets- eller informationsintresse som är förknippat
med sändningen väger upp det gynnande som sker genom att
reklamen syns i bild. Reklamen får dock inte visas mer än vad som
behövs för att sändningen skall kunna uppfylla sitt ändamål.

Radionämnden har ett flertal gånger fällt programföretag för otillbörligt
gynnande, dvs. för brott mot regeln om opartiskhet. En rad
exempel härpå redovisas i radionämndens årliga publikation med
namnet Radionämnden anser— .

En särskild sakkunnig inom utbildningsdepartementet har utrett
frågor om sponsring av radio- och TV-program. Rapporten (Ds
1989:65) Sponsring m.m. av Sveriges Radios program har remissbehandlats.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet
(yrkande 1).

Organisation, avtal, m.m.

I flera motioner tas upp frågor som avser eller har nära samband med
förberedelserna inför en ny avtalsperiod för Sveriges Radio.

Det mest övergripande yrkandet finns i motion Kr206 (m). I motionsmotiveringen,
som återfinns i motion K401, diskuteras Sveriges
Radios hittillsvarande roll som monopolföretag. Det framhålls att
under det senaste decenniet har en synnerligen snabb utveckling inom
etermedier ägt rum, som i stort sett helt förändrat förutsättningarna för
Sveriges Radios verksamhet. Motionärerna anser att mot bakgrund av
den snabba utvecklingen och den nya etermediesituationen en parlamentarisk
utredning bör tillsättas för att se över Sveriges Radios
nuvarande organisationsform och ge förslag till förbättringar. Utredningen
bör bl.a. beröra den nuvarande ägarkonstruktionen, samt överväga
en omorganisation där moderbolaget avskaffas och verksamheten
delas upp i ett TV- och ett radiobolag. Sveriges Lokalradio AB bör
läggas ned och de olika lokalradiostationerna ombildas till fristående
kommersiella radiostationer.

I fråga om Sveriges Lokalradio framställs i motion Kr330 (fp)
yrkanden som har ett likartat innehåll. Motionären vill att bolaget
skall skiljas från Sveriges Radio-koncernen vid det kommande årsskiftet.
Ett alternativ som därvid bör övervägas är att skapa 25 fristående
lokalradiobolag.

1989/90: KrU25

18

Utskottet anförde förra året i sitt av riksdagen godkända betänkande
1988/89:KrU21 (s. 14) att utskottet förutsatte att förberedelserna inför
den nya avtalsperioden för Sveriges Radio — den nuvarande löper ut
den 30 juni 1992 — kommer att ske under parlamentarisk medverkan.
I en interpellationsdebatt i slutet av mars i år (prot. 1989/90:93)
framhöll utbildningsministern bl.a. att han eftersträvar breda lösningar
av radio- och TV-frågorna, att mycket talar för att en parlamentarisk
beredning får i uppdrag att förbereda de nya avtalen med Sveriges
Radio, samt att det kan bli aktuellt med en justering i fråga om den
nuvarande avtalsperiodens längd eftersom räkenskapsåret för Sveriges
Radio-koncernen numera sammanfaller med kalenderåret.

Utskottet konstaterar också att styrelsen för Sveriges Radio AB
under våren bildat sex projektgrupper som skall ta fram underlag som
bl.a. kan leda fram till förslag till regeringen om förändringar inför en
ny avtalsperiod. Beträffande projektgruppernas uppdrag hänvisar utskottet
till ett tidigare avsnitt (s. 13).

Utskottet, som förutsätter att regeringen inom en nära framtid tar
ställning till frågan om hur beredningsarbetet inför den nya avtalsperioden
skall bedrivas, anser att beredningsarbetet inte bör föregripas.
Utskottet anser därför att motion Kr206 och motion Kr330 yrkandena
1 och 3 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motion Kr365 (vpk)
om att det i avtalen mellan staten och Sverigs Radio skall anges att en
större och procentuellt fastställd andel av sändningarna skall bestå av
svenskproducerade program (yrkande 3).

Med hänvisning till vad utskottet anförde i frågan förra året (bet.
1988/89:KrU21 s. 17) — och till att det är naturligt att frågan om
lämpligheten av en sådan kvotregel som motionärerna förespråkar
diskuteras i det kommande beredningsarbetet — avstyrks motionsyrkandet.

Vissa särskilda frågor

Motion Kr221 (m) syftar till en utredning om förutsättningar och
grunder för ett nationellt etiskt råd för TV-, video- och radiofrågor.

Utskottet vill med anledning av motionsförslaget lämna följande
redovisning för vissa organ som nu finns inom massmedieområdet
med uppgift att vaka över programstandard m.m.

Radionämnden skall genom efterhandsgranskning övervaka att programföretagen
inom Sveriges Radio-koncernen håller sig till reglerna i
radiolagen och i företagens avtal med staten. Pressens
opinionsnämnd fungerar vad gäller den periodiska pressen som ett
slags hedersdomstol vid överträdelser av god publicistisk sed. Närradions
etiska nämnd har en likartad funktion i förhållande till närradion.
Radionämnden är en statlig myndighet medan de båda sistnämnda
nämnderna är enskilda organ.

Det finns givetvis också möjlighet till direkta sanktioner från statens
sida vid brott mot de regler som gäller för verksamheten. Regler

1989/90: KrU25

19

härom finns i bl.a. lagstiftningen mot videovåld, kabellagen och närradiolagen.
Yttrandefrihetsbrott beivras enligt tryckfrihetsförordningen
och de olika ansvarighetslagarna på rundradions område.

I proposition 1989/90:70 om våldsskildringar i rörliga bilder m.m.
som för närvarande bereds av kulturutskottet har regeringen föreslagit
att ett råd för skadliga våldsskildringar skall inrättas.

Den Europarådskonvention om gränsöverskridande television som
öppnades för undertecknande år 1989 innehåller en uppsättning minimiregler
för innehållet i gränsöverskridande TV-program. Dessa gäller
bl.a. våldsskildringar, pornografi, rashets samt skydd för barn och
ungdom. Radiolagsutredningen väntas under år 1990 lägga fram förslag
om den lagstiftning som behövs för att Sverige skall kunna ratificera
konventionen.

Med hänvisning till den lämnade redovisningen anser utskottet att
det inte är motiverat med något riksdagens initiativ med anledning av
motionen.

I motion Kr373 (mp) förordas att förnyade samtal skall äga rum för att
fa till stånd ett nordiskt Tele-X-samarbete (yrkande 2).

Utskottet — som vill nämna att en av kanalerna i Tele-X-satelliten
disponeras av Norge och en annan av Sverige samt att den senare
numera är uthyrd till Nordisk Television AB — kan inte finna att det
är motiverat med ett riksdagens initiativ i det syfte som anges i
motionen för att även den tredje kanalen — reservtranspondern —
skall komma till användning. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet tar här också upp en fråga om skyldigheten att erlägga
TV-avgift som aktualiserats i motion Kr207 (m).

Enligt lagen om TV-avgift skall den som innehar en TV-mottagare
betala TV-avgift för mottagaren till RIKAB (1 §). Vissa undantag från
avgiftsskyldigheten finns. Således omfattar skyldigheten att betala TVavgift
inte sådana TV-mottagare som på grund av sin konstruktion inte
kan användas för att ta emot markbundna rundradiosändningar (4 §).
Skyldigheten att betala TV-avgift omfattar inte heller TV-mottagare
som finns i anläggningar eller lokaler som är avsedda för annat än
bostadsändamål eller i fortskaffningsmedel, om mottagaren på grund
av en särskilt vidtagen åtgärd inte kan användas för att ta emot
TV-program (5 §).

I motionen framställs ett yrkande som innebär att avgiftsskyldigheten
skall begränsas i större utsträckning än enligt den nuvarande
lagstiftningen. Motionären erinrar om att TV-avgiften går till finansieringen
av SR:s program och anför därför att avgiften endast bör gälla
personer som kan ta emot program som sänds av Sveriges Television.
Motionären pekar på möjligheten att plombera TV-ingången för "SRkanalerna".

Utskottet vill framhålla att de flesta TV-mottagare är så konstruerade
att de kan användas för att ta emot markbundna rundradiosändningar,
däribland sändningar från Sveriges Television AB. I vissa fall är
emellertid en TV-mottagare så konstruerad att den kan användas
endast för individuell eller kollektiv mottagning av program från

1989/90: KrU25

20

satelliter. Avgiftsskyldighet är inte föreskriven i sådana fall och inte
heller i andra fall där konstruktionen är sådan att mottagaren inte kan
användas för att ta emot markbundna rundradiosändningar. Detta
framgår av 4 § i lagen. Därutöver finns som ovan redovisats i 5 §
ytterligare undantag från avgiftsskyldigheten, nämligen för vissa TVmottagare
som inte finns i bostäder. Utskottet anser att den avvägning
som gjorts i lagen i fråga om avgiftsskyldighetens omfattning är rimlig.
En plombering kan i allmänhet lätt tas bort och det enda helt effektiva
sättet att förhindra användningen av en TV-apparat för att ta emot
sändningar från Sveriges Television är att ta bort kanalväljaren. Utskottet
avstyrker med hänvisning till det anförda motionen.

Resursfördelningen mellan TVs båda kanaler, m.m.

Frågan om resursfördelningen mellan TVs båda kanaler tas upp i tre
motioner.

I motion Kr328 (s) föreslås att Kanal 1 och TV2 skall likställas vid
fördelningen av de medel som tilldelas televisionen. Enligt motion
Alli (c) bör de regionala TV-distrikten förstärkas. Motionärerna anser
att 60 % av televisionens medel bör tilldelas TV2.

I motion Kr252 (mp) förordas att Norrbottendistriktet inom TV2
skall tilldelas större ekonomiska resurser än övriga regionala TVdistrikt.
Motionärerna anser att detta är nödvändigt om Norrbottendistriktet
på ett acceptabelt sätt skall kunna bevaka hela Nordkalotten i
fråga om miljö, natur och kultur.

Enligt vad utskottet inhämtat har Sveriges Television av tilldelade
resurser för innevarande verksamhetsperiod, den 1 januari 1990—den
31 december 1990, fördelat 752,3 milj.kr. till Kanal 1 och 673,6
milj.kr. till TV2. Således har TV2 fått närmare 47 % av resurserna.
Vid fördelningen har beaktats bl.a. att budgeten för TV2 belastas med
förvaltningskostnader (lokaler m.m.) i distrikten. Motsvarande kostnader
för Kanal 1 belastar inte budgeten för kanalen. I de medel som
tilldelats TV2 ingår även medel för distriktsproducerade riks- och
sportnyheter som i sändningstid även kommer Kanal 1 till godo.

Utskottet kan också konstatera att den allmänna produktionen i
distrikten under 1989 beräknas ha uppgått till 917 timmar.

En utvärdering av kanalsystemet som avser perioden den 1 juli
1987—den 31 december 1989 har gjorts av Sveriges Television. Enligt
vad utskottet inhämtat är avsikten att resultaten av utvärderingen skall
redovisas i anslagsframställningen för verksamhetsåret 1992. Som redovisats
i det föregående kommer frågan om strukturförändring inom
Sveriges Television att belysas av en särskild projektgrupp som tillsatts
av Sveriges Radio. Syftet med projektet är att utreda frågan om en
koordinering av programutbud och programproduktion i två TVkanaler
i avsikt att stärka företagets konkurrenskraft.

Liksom vid behandlingen förra året av motionsyrkanden om resursfördelningen
mellan TVs båda kanaler anser utskottet att riksdagen

1989/90: KrU25

21

under löpande avtalsperiod inte bör ta några initiativ av det slag sorn
förordas i motionerna Kr328 och Alli yrkande 13. Motionsyrkandena
avstyrks alltså.

Beträffande förslaget i motion Kr252 vill utskottet hänvisa till sina
tidigare uttalanden i fråga om fördelningen av resurser mellan olika
TV-distrikt (se senast bet. KrU 1986/87:11 s. 10). Utskottet har påpekat
att det finns betydande skillnader mellan olika distrikt men att det
även i fortsättningen självfallet måste ankomma på Sveriges Radio att
fördela resurserna på olika distrikt. Utskottet har dock understrukit att
resursfördelningen bör göras med utgångspunkt i de mål som statsmakterna
ansett böra gälla för Sveriges Radios verksamhet. Utskottet
har hävdat att radio och TV skall kunna spegla förhållandena någorlunda
likvärdigt i olika delar av landet och att detta måste kunna ske
utan alltför stora resursmässiga skillnader.

Utskottet finner inte anledning att ändra uppfattning och avstyrker
alltså motion Kr252.

Förstärkning av lokalradions och utbildningsradions
resurser, m.m.

Sveriges Lokalradio, som inrättades år 1975, har byggts upp successivt.
Från att ha sänt under kortare tider — s.k. fönster — i P3-nätet har
sedan hösten 1987 en utbyggnad av det fjärde FM-nätet skett. Denna
utbyggnad som slutfördes hösten 1989 innebär att samtliga lokalradiostationer
nu sänder på egen frekvens. Under år 1990 kommer lokalradions
sändningar att uppgå till drygt 87 000 timmar. Härav svarar
egenproducerade program för ca 75 000 timmar. De olika lokalradiostationernas
sändningstid varierar något. I fråga om egenproducerade
program sänder Radio Stockholm 16 timmar under vardagar medan
Radio Malmö och Radio Göteborg sänder 12 timmar. Övriga lokalradiostationer
sänder 6—9 timmar om dagen måndagar till fredagar.
Samtliga lokalradiostationer sänder egenproducerade program fyra
timmar på lördagar och söndagar.

I motion Kr372 (c) uttalas att lokalradion bör förstärkas och utvecklas
genom bl.a. följande åtgärder:

-En plan för höjd grundbemanning bör utformas. Det synes rimligt
att ingen station har örre än 40 anställda 1994.

-Stationer som arbetar under särskilda betingelser bör kunna tilldelas
ytterligare medel för extra bemanning bl.a. for att kunna fullfölja
uppgiften som allmän serviceradio. Ytterligare en grund för resursförstärkning
är om stationen sänder på flera invandrarspråk.

-För att lokalradion skall kunna spela en aktiv roll i regionens
kulturliv måste resurser avsättas för beställningsarbeten och engagemang
av frilansmedarbetare.

-Samverkan mellan regionala kulturinstitutioner och lokalradion
måste förbättras.

1989/90: KrU25

22

-Samverkan mellan lokalradion och riksradions distrikt måste förbättras.

Motionärerna anser också att det är angeläget att lokalradions behov av
förstärkningar kan tillgodoses vid den interna fördelningen av resurser
inom Sveriges Radio-koncernen.

I tre motioner föreslås resursförstärkning till vissa lokalradiostationer.
Med hänvisning till att Radio Stockholms sändningsområde innefattar
såväl storstadsområden som glesbygd och skärgård föreslås i motion
Kr286 (s) att denna lokalradiostation skall tilldelas extra resurser.

Förslaget i motion Kr332 (s) syftar till att Radio Uppland skall få
ytterligare resurser. Radio Norrbottens behov av ytterligare medel för
sin verksamhet tas upp i motion Kr331 (s).

Med anledning av dessa motionsyrkanden vill utskottet hänvisa till
vad utskottet anförde förra året, då motioner med likartat syfte behandlades
(se bet. 1988/89:KrU21 s. 23). Utskottet erinrade bl.a. om att
det ankommer på moderbolaget att fördela de av riksdagen beräknade
medlen mellan de olika företagen inom Sveriges Radio-koncernen.
Lokalradions ledning fördelar tilldelade resurser mellan stationerna
och kontrollerar att stationernas programutbud svarar mot lokalradions
uppdrag. Lokalradiostationerna har gentemot lokalradions ledning
en långtgående självständighet i fråga om programutbudet.

Utskottet vill — liksom vid behandlingen förra året — erinra om att
lokalradions successiva inträde i FM4-nätet och den i samband därmed
växande programproduktionen har genomförts med i stort sett oförändrade
resurser. I 1986 års radiobeslut förutsattes dock att om programproduktionen
för FM4-nätet krävde resurstillskott, borde principerna
för programsättning i radio i sin helhet underställas regering
och riksdag för prövning. Utskottet vill här också framhålla att statsmakterna
ännu inte tagit ställning till reformprogrammet i SR-studien.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr372
yrkande 1 samt motionerna Kr286, Kr331 och Kr332.

Utbildningsradion bör enligt motion Kr372 (c) tilldelas medel för att i
samverkan med lokalradion utveckla sin regionala verksamhet. Såväl
Sveriges lokalradio som Sveriges utbildningsradio har i sina resp.
anslagsframställningar påpekat behovet av medel för att bygga ut
utbildningsverksamheten regionalt. Som utskottet redovisat i det föregående
(s. 13) har inom Sveriges Radio-koncernen ingångsatts vissa
projekt om den framtida verksamheten. Med hänvisning härtill — och
till att statsmakterna ännu inte tagit ställning till reformprogrammet i
SR-studien — avstyrker utskottet motion Kr372 yrkande 4.

Sveriges Radios programverksamhet

En utgångspunkt vid behandlingen av de motionsyrkanden om Sveriges
Radios programutbud som utskottet tar upp i det följande är
utskottets av riksdagen godkända uttalande år 1986, då riktlinjerna för
koncernens verksamhet för perioden 1986/87—1991/92 lades fast.

1989/90:KrU25

23

Utskottet framhöll (bet. KrU 1985/86:21 s. 17) att det liksom dittills
borde ankomma på Sveriges Radio att i programfrågor arbeta fritt och
självständigt inom ramen för de allmänna riktlinjer som anges i
radiolagen och i avtalen mellan staten och bolagen i Sveriges Radiokoncernen
(se närmare härom bl.a. bet. KrU 1983/84:17 s. 22).

Vid behandlingen våren 1989 av frågor om medelsberäkningar för
Sveriges Radio m.m. (bet. 1988/89:KrU21) hänvisade utskottet till att
närmare bestämmelser om TV-programverksamheten lämnas i det
avtal mellan staten och Sveriges Television som träffades i juni 1986.
Utskottet redovisade i detta sammanhang bl.a. följande.

I 6 § slås fast att programmen skall ge kunskaper och upplevelser,
förmedla erfarenheter samt skänka god underhållning. De skall utformas
så att de genom kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet i skälig
omfattning, tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning.
Aven mindre gruppers intressen skall i görligaste mån tillgodoses.
Programutbudet skall som helhet präglas av folkbildningsambitioner.
Det skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald av olika
åsikter och meningsriktningar och så att hänsyn tas till olika förutsättningar
hos befolkningen. Ett mångsidigt utbud av program på svenska
språket skall tillhandahållas och svenska artister och verk av svenska
upphovsmän skall i betydande omfattning förekomma i televisionen.

I avtalet anges även de speciella skyldigheter som Sveriges Television
har. Sålunda skall företaget ta särskild hänsyn till språkliga och etniska
minoriteter samt till olika grupper av handikappade. I fråga om
program på invandrar- och minoritetsspråk samt program om och för
handikappade har moderbolaget, Sveriges Radio AB, i enlighet med
riksdagens beslut år 1986 ett samordningsansvar. Enligt avtalet med
staten får moderbolaget fördela ansvaret mellan programföretagen så
att insatserna inom koncernen samordnas. Moderbolaget skall därvid
beakta att koncernen som helhet har att ta särskild hänsyn till språkliga
och etniska minoriteter och olika grupper av handikappade.

I allt väsentligt återfinns de ovan refererade riktlinjerna också i de
avtal som träffats mellan staten och Sveriges Riksradio AB och Sveriges
Lokalradio AB.

I motion Kr256 erinrar moderata samlingspartiet om de skyldigheter
som enligt avtalet med staten åvilar Sveriges Radio-bolagen. Motionärerna
anför att Sveriges Radio genom en allsidig kulturbevakning bättre
måste leva upp till avtalens intentioner. De anför bl.a. följande.

Genom ökade sändningsmöjligheter och ett ökat programutbud ställs
de svenska kulturskaparna inför en ny situation. Fler kulturprogram
skulle produceras och kulturskaparnas tjänster efterfrågas i större
utsträckning.

Reklaminslag är en förutsättning för den frihet i etern som moderata
samlingspartiet förordar. Reklam skall kunna förekomma i radio
och TV, dock ej i licensfinansierade kanaler. Detta skulle vitalisera det
lokala kulturlivet och resultera i ytterligare arbetstillfällen för kulturskaparna.

I samband med behandlingen år 1986 av regeringens riktlinjer för
Sveriges Radios verksamhet under avtalsperioden 1986/87—1991/92
(prop. 1985/86:99, bet. KrU21, rskr. 343) tog utskottet upp frågan om
samspelet mellan Sveriges Radio och kulturlivet.

I detta sammanhang anförde utskottet bl.a. följande.

1989/90: KrU25

24

Inför den förestående nya avtalsperioden konstaterar kulturutskottet att
utvecklingen under de sju år sorn nuvarande avtal gällt ytterligare
accentuerat behovet av ett omfattande samspel mellan Sveriges Radio
och kulturlivet. Som framhölls år 1978 är det naturligtvis i första hand
genom programutbudets betydelse för publiken som radio och TV
spelar sin kulturpolitiska roll. Men också det direkta samspelet mellan
programföretagen och det övriga kulturlivet har stor betydelse. På
många områden av kulturlivet har radio och TV en dominerande
ställning och förfogar över unika personella och tekniska resurser. De
sätt på vilka programföretagen väljer att utforma sin verksamhet och
disponera sina resurser Sr därför stor betydelse för kulturlivet i övrigt.

Ett ökat samspel mellan Sveriges Radio och kulturlivet bör, som
framhålls i propositionen, kunna leda till att andelen svenska program
ökar. Från denna synpunkt är frilansmedverkan och produktionsutläggning
viktig, lika väl som att Sveriges Television och den svenska
filmbranschen fortsätter sitt samarbete.

Utskottet konstaterar att motionärerna inte närmare konkretiserat på
vad sätt Sveriges Radio brustit i sin kulturbevakning. Utskottet vill
även erinra om att Sveriges Radio i det reformprogram för 1990-talet,
den s.k. SR-studien, som presenterades våren 1989 bl.a. pekat på
behovet av ytterligare medel för att förverkliga målet att bredda och
förstärka de svenska programmen så att radion och televisionens roll
som landets största kulturproducent kan utvecklas. Som angetts i det
föregående har statsmakterna ännu inte tagit ställning till frågan om
resurser för reformprogrammet i SR-studien.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr256
yrkande 3.

I tre motioner framförs förslag om en utbyggnad av Sveriges Televisions
nyhetsprogram pä teckenspråk. I motion Kr283 (s) förordas att Sveriges
Radio skall sända dagliga nyheter på teckenspråk på kvällstid. Motionärerna
anser att Sveriges Radio bör fa extra resurser för detta ändamål.
Enligt motion Kr284 (s) bör Sveriges Television undersöka möjligheten
att i nyhetsprogram införa teckenspråk. I motion Kr329 (s)
sägs att man måste kunna kräva av TV att dagligen minst ett nyhetsprogram
teckenspråkstolkas, men det skall vara en målsättning att ge
denna service i alla program.

Vid behandlingen våren 1989 av motionsförslag med i huvudsak
samma syfte som de nu föreliggande redogjorde utskottet för den
försöksverksamhet med nyhetssändningar på teckenspråk som då genomfördes
av Gävle—Dala-distriktet (Faludistriktet). Denna försöksverksamhet
som genomfördes i samarbete med Sveriges dövas riksförbund
har delvis finansierats via specialdestinerade medel från moderbolaget
Sveriges Radio AB. Under 1989 permanentades verksamheten.
Totalt har under den gångna tolvmånadersperioden (1988—1989) producerats
39 program. Enligt Sveriges Television planeras att under
kommande budgetår veckonyhetssammanfattningarna på teckenspråk
skall sändas varje vecka under hela året.

1989/90: KrU25

25

Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att frågan om
sändningar av teckenspråkstolkade TV-program uppmärksammas av
Sveriges Radio. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionerna
Kr283, Kr284 och Kr329 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr288 (m) framhålls radions och TVs ansvar när det gäller
information om missbruk av alkohol i programmen. Motionärerna anser
att den viktiga opinionsbildande roll som programmen främst i TV
men även i radio har i alkoholpolitiska frågor bör uppmärksammas
mer än vad som nu är fallet. Information om alkohol bör enligt
motionen lämnas varje vecka genom korta program på bästa sändningstid
på kvällen i anslutning till nyhetssändningarna i riksradion
och televisionen.

Utskottet har vid flera tillfållen tidigare (se senast bet.
1988/89:KrU21 s. 20) behandlat förslag med samma syfte som det här
aktuella. Utskottet har därvid understrukit att radions och televisionens
genomslagskraft medför att ett stort ansvar vilar på programföretagen
och att man i programverksamheten bör iaktta varsamhet vid
speglingen av bruket av olika gifter, t.ex. alkohol. Utskottet har vidare
erinrat om att det i avtalen med de sändande bolagen finns bestämmelser
som bl.a. innebär att programbolagen skall bedriva programverksamheten
med beaktande av resp. mediums centrala ställning i samhället
och dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och att programmen
skall ge kunskaper.

Med anledning av den här aktuella motionen vill utskottet ånyo
erinra om att det finns en avtalsföreskrift om att programbolag på
begäran av statlig myndighet skall sända meddelande som är av vikt för
allmänheten. Denna möjlighet har utnyttjats bl.a. av socialstyrelsen i
dess upplysningsverksamhet. Utskottet vill här också framhålla att det
under senare tid sänts program i såväl TV som radio med upplysning
om effekter av narkotikabruk och spritmissbruk.

Utskottet utgår från att frågan om inslagen av bruk av alkohol i
radio- och TV-program fortlöpande uppmärksammas av programbolagen.

Med hänvisning till vad som anförts och till programbolagens ansvar
avstyrker utskottet motion Kr288.

Enligt motion Kr362 (m) bör Sveriges riksradio undersöka möjligheterna
att i ett särskilt program lämna en internationell pressöversikt. Motionären
hävdar att det inom riksradion finns intresse för att införa en
sådan programpunkt.

Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om införande av en översikt
av den internationella pressens kommentarer till aktuella händelser
inom världspolitiken diskuterats inom riksradion. Med hänsyn bl.a.
till de förhållandevis höga kostnaderna för ett sådant program har
riksradion inte fört fram förslag härom i sin planering. I de ordinarie
nyhetssändningarna lämnar riksradion när så finns anledning en fyllig
översikt av internationella presskommentarer.

1989/90: KrU25

26

Utskottet konstaterar att det ankommer på riksradions ledning att
inom givna ekonomiska ramar svara för planering och prioritering
mellan olika programinslag. Med hänvisning till det anförda samt till
programbolagens självständighet avstyrker utskottet motion Kr362.

I motion Kr253 (c) föreslås att regeringen skall tillsätta en utredning
för att undersöka om sjövädersrapporterna i riksradions program 1 kan
förbättras. Motionären erinrar om att yrkesfiskare är beroende av
tillförlitliga väderprognoser och utförliga rapporter om meteorologiska
data. Han hävdar att de förändringar i radions sjövädersrapporter som
företagits under senare år har av yrkesfiskarna uppfattats som betydande
försämringar.

Med anledning av motionsförslaget vill utskottet anföra följande.

Riksradion sänder speciella programpunkter med väderrapporter sju
gånger per dygn. Sjövädersrapporter består av dels en prognos för
vädret under de närmaste timmarna, dels väderobservationer som
bygger på 2—3 timmar gamla uppgifter. Rapporten lämnas distriktsvis
för den svenska kusten. Sjövädersrapporterna bekostas gemensamt av
Riksradion och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI).

Under år 1989 genomfördes en ändring i sjövädersrapporteringen
som innebar att de tidigare lyra sändningarna drogs ner till tre.
Tidigare lämnades i samband med nyhetssändningen kl. 13.00 en
rapport om vind- och väderförhållandena. Denna rapport liksom sjöväderprognoserna
för Nordsjön har utgått ur sändningarna i Pl. Förändringen
har skett i samråd med sjöfartsverket.

Med hänvisning till programbolagens självständighet anser utskottet
att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vissa frågor rörande lokalradions sändningar tas upp i motion Kr372

(c).

Som utskottet redovisat i det föregående sänder samtliga lokalradiostationer
numera i FM4-nätet. Lokalradiostationernas sändningstid per
dag under vardagarna varierar från ca 6 timmar till 16 timmar. När en
lokalradiostation inte har egna sändningar sker utfyllnad genom att
riksradioprogram sänds i FM4-nätet genom s.k. tappning. Härigenom
sänds program dygnet runt, något som är motiverat bl.a. av beredskapsskäl.
I fråga om tappningsråtten uttalade utskottet vid behandlingen
av 1986 års radioproposition att utskottet med hänsyn till Sveriges
Radios kulturpolitiska ansvar ansåg sig kunna förutsätta att FM4-nätet
inte kommer att utnyttjas på det sättet att nätet utöver lokalradions
egna sändningar kommer att domineras av Sveriges Riksradios program
3, som huvudsakligen innehåller underhållning och lätt musik.

Styrelsen för Sveriges Radio AB lade i oktober 1987 fast regler för
tappningsrätten. Dessa regler innebär att när lokalradiostationen inte
har egna sändningar får tappning av riksradioprogram i FM4-nätet ske
enligt följande regler.

1989/90:KrU25

27

Mellan kl. ca 06.00 och ca 19.00 får tappning ske ur P1

Mellan kl. ca 19.00 och ca 24.00 får tappning ske ur P2

Mellan kl. ca 24.00 och ca 06.00 får tappning ske ur P3

Dessa regler kritiseras i motion Kr372. Motionärerna anser att lokalra dions

tappningsrätt bör vara helt fri.

Under år 1989 har moderbolaget gjort en utvärdering av tappningssystemet.
Utvärderingen visar att det är svårt att jämka samman de
olika önskemål om programsättning i FM4-nätet som finns. Mot denna
bakgrund har moderbolaget i januari 1990 beslutat att förlänga gällande
tappningsregler. Enligt vad utskottet inhämtat kommer överläggningar
i denna fråga att äga rum inom koncernen under våren 1990.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion Kr372 yrkande 2 inte är påkallad.

Lokalradions möjligheter att sända viktiga varningsmeddelanden till
allmänheten över de tre riksradioprogrammen tas upp i motion Kr372
(c). Motionärerna hävdar att om en lokalradiostation skall kunna bryta
de tre riksprogrammen för sådant meddelande krävs att riksradions
centrala ledning lämnar medgivande i varje särskilt fell. De anför att
tekniska och administrativa lösningar nu bör utformas så att lokalradiostationerna
skall kunna bryta riksprogrammens sändningar när det
föreligger allvarligt nödläge som kräver att viktig information utan
onödigt dröjsmål kan förmedlas till allmänheten.

Vid behandlingen våren 1989 av ett motionsyrkande av samma
innebörd som det här aktuella påpekade utskottet (bet. 1988/89:KrU21
s. 27) att enligt avtalen mellan staten och programbolagen inom
Sveriges Radio-koncernen skall bolagen på begäran av statlig myndighet
sända meddelanden som är av vikt för allmänheten. Bolagen har
skyldighet att se till att meddelandet ges en lämplig utformning och att
det inte genom sin omfattning eller på annat sätt inverkar menligt på
programverksamheten. Utskottet redogjorde vidare utförligt för den
tillämpningsföreskrift för etermedieberedskap i fred som år 1986 fastställts
av Sveriges Radios koncernledning för att användas vid sändning
av viktigt meddelande till allmänheten.

Utskottet hänvisar till denna redogörelse och vill särskilt framhålla
att Riksradion i motsats till lokalradiostationerna är bemannad dygnet
runt. Av larmplanerna framgår att det är riksradions sändningsledare
som skall svara för koordinering av viktiga meddelanden i samtliga
rikskanaler i radio, TV och Text-TV. Riksradions jourhavande sändningsledare
svarar också för att lokalradion larmas. Utskottet vill
erinra om att lokalradiostationerna som sedan hösten 1989 alla sänder
i P4-nätet av tekniska skäl inte kan bryta in i P3-nätet.

Utskottet vill liksom vid behandlingen förra året understryka att det
är angeläget att sändningar av viktiga meddelanden till allmänheten
kan ske snabbt och säkert i samtliga etermediekanaler. Sveriges Radios
koncernledning har också, som påpekats ovan, i detta syfte fastställt
vissa regler och anvisningar. Riksradion avser att inrätta en särskild
nattredaktion som skall samordna all verksamhet inklusive teknik
under hela dygnet.

1989/90:KrU25

28

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet det här aktuella
yrkandet i motion Kr372 (yrkande 3).

Enligt motion Kr361 (fp) bör åtgärder vidtas för att möjliggöra biblioteksutlåning
av radio- och TV-teaterföreställningar inspelade på videogram.
Motionären erinrar om att utbildningsradions program på videogram
kan lånas på bibliotek.

Ett förslag med likartat syfte förs fram i motion Kr255 (c). Motionärerna
anser att statsmakterna bör ta initiativ för att åstadkomma att
föreställningar inspelade från nationalscenerna och länsteatrarna spelas
in på videogram och görs tillgängliga för utlåning på bibliotek. De
framhåller dock att berättigade upphovsmannaanspråk måste tillgodoses.

Utskottet har under hösten 1989 (bet. 1989/90:KrU6) behandlat
motions förslag med likartat syfte som de här aktuella. Utskottet lämnade
därvid en redogörelse för vissa upphovsrättsliga bestämmelser, för
pågående arbete inom upphovsrättsutredningen samt för vissa upphovsrättsavtal
som Sveriges Radio ingått bl.a. med anställda vid koncernen
och med organisationerna på det upphovsrättsliga området. Utskottet
redovisade också att det pågick överläggningar mellan Kommunförbundet
och Sveriges Videodistributörers förening (SVF) i syfte
att få till stånd avtal om upphovsrättsliga frågor och nyttjanderättsvillkor
vid utlåning av videogram på bibliotek. Dessa överläggningar har
lett till att Kommunförbundet och SVF ingått avtal om spridning av
videogram till bibliotek. Avtalet innebär att kommunerna får rätt att
under två år hyra videogram ur distributörernas sortiment sammantagna
i särskilda paket. Bibliotekstjänst AB har åtagjt sig att fungera som
avtalspart gentemot biblioteken och svara för distribution.

Mot här angiven bakgrund anser utskottet att någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionerna Kr361 och Kr255 yrkande 7 inte
är påkallad.

Kabelnämnden: Förvaltningskostnader (H 18)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet
(H 19)

I propositionen föreslås en höjning av anslaget med 250 000 kr. till
totalt 1 250 000 kr. Anslagshöjningen är enligt utbildningsministern i
första hand avsedd för stöd till lokal programverksamhet som engagerar
barn och ungdom.

I motion Kr290 (m) yrkas avslag på det i propositionen föreslagna
anslaget (yrkande 39). Motionärerna anför att verksamheten är av
lokal natur och därför inte bör åtnjuta statsbidrag.

Enligt motion Kr371 (s) bör en större del av kabelavgiften än vad
som i dag är fallet användas till lokal programverksamhet. I den
motivering till förslaget som lämnas i motion K433 hävdar motionären

1989/90:KrU25

29

att det främst är folkrörelser och allmännyttiga bostadsföretag som
lämnar stöd till lokal-TV. Han anser att ekonomiskt stöd bör lämnas
till de organisationer som i sina program vill förmedla ett budskap.

Utskottet anser att det är angeläget att verksamheten med lokal-TV
kan få ett visst statligt stöd. Utskottet delar utbildningsministerns
mening att det är viktigt att det i kabel-TV-utbudet även finns alternativ
till de lättillgängliga underhållningsprogram som programutbudet i
stor utsträckning består av.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning och avstyrker motion Kr290 yrkande 39.

Vad avser förslaget i motion Kr371 vill utskottet erinra om att
radiolagsutredningen (U 1985:05) under år 1990 avser att lägga fram
förslag om en ändrad kabellagstiftning.

Mot här angiven bakgrund anser utskottet att någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion Kr371 inte är påkallad.

Närradionämnden (H 20)

Närradionämndens verksamhet finansieras helt med avgifter som tas ut
av de sändande föreningarna. Dessa avgifter anpassas så att inkomsterna
— som redovisas under en särskild inkomsttitel på statsbudgeten —
beräknas täcka kostnaderna för nämndens verksamhet. Avgiften är för
närvarande 15 kr. per påbörjad sändningstimme. I propositionen föreslås
en höjning av anslaget med 554 000 kr. till totalt 3 982 000 kr.

Enligt motionerna Kr220 (fp), Kr290 (m) och Kr377 (c) är det
principiellt fel att närradioföreningarna skall finansiera den del av
närradionämndens verksamhet som utgörs av myndighetsutövning. I
motion Kr377 (yrkande 2) föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande
av denna innebörd. I motion Kr220 framhålls att med hänsyn till
att närradioverksamheten byggs ut borde det vara möjligt att sänka
avgiften. Motionärerna anser att en höjning av avgiften inte kan
accepteras. För att säkerställa detta bör, säger de, det i propositionen
föreslagna anslaget minskas med 200 000 kr.

I motion Kr290 föreslås en minskning av anslaget med 350 000 kr. i
förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att nämndens
byråkrati inte bör växa och accepterar därför endast en ökning av
anslaget som motsvarar pris- och löneomräkning. I motionen uttalas
att avgiften borde kunna sänkas till 10 kr. per sändningstimme. Motionärerna
vill att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd
(yrkande 41).

Utskottet har vid flera tillfållen tidigare — senast våren 1989 (se
senast bet. 1988/89:KrU22 s. 14) — inte haft något att erinra mot att
närradionämnden helt skall finansieras genom avgifter. Utskottet finner
inte skäl att ändra sin tidigare inställning och avstyrker alltså
motionerna Kr290 yrkande 41 och motion Kr377 yrkande 2.

Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag till medelsanvisning
tillstyrks och att motionerna Kr220 yrkande 1 och Kr290
yrkande 40 avstyrks.

1989/90:KrU25

30

Med anledning av en rad motionsförslag som rör närradions verksamhet
vill utskottet inledningsvis lämna följande bakgrundsuppgifter.

Bestämmelser om närradions verksamhet finns i första hand i närradiolagen
(1982:459). Bestämmelserna innebär sammanfattningsvis följande.

Närradionämnden har tillsyn över närradioverksamheten. Nämnden
lämnar tillstånd till sändningar och beslutar om fördelning av sändningstiden.

Rätten att sända närradio är begränsad till lokala ideella föreningar
som bedriver verksamhet inom sändningsområdet, församlingar inom
svenska kyrkan, studerandesammanslutningar samt sammanslutningar
av flera sändningsberättigade organisationer — närradioföreningar.
Närradio får bara sändas över sådana sändare som televerket ställer till
förfogande.

I 1 § i lagen föreskrivs att närradiosändningar skall ha en begränsad
räckvidd.

Enligt 10 § får kommersiell reklam inte sändas i närradio. Det är
inte heller tillåtet att sända ett visst program eller programinslag som
bekostas av medel som har ställts till den sändande sammanslutningens
förfogande under förutsättning att programmet eller inslaget sänds.
Sammanslutningarnas programutbud får inte annat än i begränsad
omfattning innehålla material som inte har framställts enbart för den
egna verksamheten. Närradioföreningarnas eget programutbud är begränsat
till vissa ämnen som kan anses vara av gemensamt intresse för
de medverkande sammanslutningarna.

Närradion är för närvarande föremål för utredning — utredningen
om vissa närradiofrågor (U 1988:07). I utredningsuppdraget ingår att
utreda vissa frågor i närradions regelverk, bl.a. om närradioföreningarnas
ställning, sändarnas räckvidd och formerna för beslut i sändningstidsärenden.
Även skyldigheten för närradion att använda televerkets
sändare skall ses över. Under 1989 har utredningen genom tilläggsdirektiv
fått i uppdrag att se över reglerna om referensbandningen samt
möjligheterna att ge närradions etiska nämnd en starkare ställning.

I fyra motioner — Kr219 (m), Kr238 (m), Kr333 (m) och Kr334 (c)
— tas frågan om reklam i närradion upp. Förslagen i samtliga dessa
motioner går ut på att reklaminslag skall kunna sändas i närradion.

Riksdagen har vid flera tillfållen tidigare på förslag av kulturutskottet
(se senast bet. 1988/89:KrU22 s. 15) avslagit motionsförslag om
tillåtande av reklam i närradio.

Den övergripande frågan om reklamsändningar skall tillåtas i etermedierna
kommer med anledning av ett antal motionsyrkanden att
behandlas av konstitutionsutskottet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Kr219, Kr238, Kr333 och Kr334.

Enligt motion Kr377 (c) bör små sändande sammanslutningar få
särskilt stöd till sändningskostnaderna.

Motionärerna anför bl.a. att för små sammanslutningar på mindre
orter med liten sändningstid blir kostnaden för sändarhyra oproportio -

1989/90:KrU25

31

nellt hög. Som exempel nämner de att om en ort sänder närradio 10
timmar i veckan under ett år blir sändarkostnaden 30 kr. per sändningstimme.
Många sändande sammanslutningar på mindre orter har
en sådan sändningstid och kostnad. Enligt motionen bör regeringen
presentera förslag om ekonomiskt stöd till de nämnda sammanslutningarna.
Detta stöd bör beräknas på kostnaden för sändarhyra.

Som redovisats i det föregående skall närradioutredningen även se
över möjligheten att låta televerkets sändarmonopol upphöra. Utredningen
väntas lägga fram sitt förslag under sommaren 1990. Med
hänsyn härtill anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning
av motion Kr377 yrkande 1 inte är påkallad.

I motionerna Kr220 (fp) och Kr363 (fp) påtalas att det förekommit
inslag av rasism och antisemitism i när radion. Motionärerna nämner
särskilt de sändningar som förekommit i Stockholm under beteckningen
Radio Islam. De vill att det skall bli möjligt att på ett effektivare
sätt än hittills ingripa mot sådana programinslag.

Enligt 13 § närradiolagen kan tillståndet att sända närradio återkallas
efter fållande dom för yttrandefrihetsbrott i programmen. Närradionämnden
får besluta om en tid av högst ett år inom vilken sammanslutningen
inte kan ges nytt tillstånd.

Förslag om åtgärder bl.a. för att motverka inslag av rasistisk karaktär
i närradiosändningar har förts fram av kommissionen mot rasism och
främlingsfientlighet i betänkandet (SOU 1989:13 och 14) Mångfald
mot enfald. Kommissionen föreslår bl.a. att yttrande- och tryckfrihetsmål
skall handläggas snabbare i domstolarna samt att en motsvarighet
till tryckfrihetsförordningens regler om beslag och konfiskering skall
införas. Regeringen har i proposition 1989/90:86 om åtgärder mot
etnisk diskriminering m.m. tagit upp vissa av kommissionens förslag.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget med
en förstärkning av möjligheterna att snabbt och effektivt ingripa mot
program som innehåller olika former av rasistiska inslag. Av den
föregående redovisningen framgår att det ingår i närradioutredningens
uppdrag att bl.a. se över reglerna för närradions referensbandning och
möjligheterna att ge närradions etiska nämnd en starkare ställning.
Enligt vad utskottet inhämtat undersöker närradioutredningen med
utgångspunkt i de ovan nämnda utredningsförslagen också möjligheten
till snabbare ingripanden mot närradiosändningar med rasistiska inslag.
Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att den i motionerna
Kr220 (yrkande 2) och Kr363 aktualiserade frågan är föremål
för uppmärksamhet. Med hänvisning härtill anser utskottet att någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsförslagen inte är påkallad.

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
(H21)

De utsändningar av en finländsk TV-kanal som inleddes i juli 1986
sker med stöd av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska
televisionsprogram. Lagen är i avvaktan på ett bredare nordiskt TV -

1989/90:KrU25

32

satellitsamarbete tidsbegränsad och gäller — sedan den fått förlängd
giltighetstid — till utgången av år 1989. Tillståndet för sändningarna
innehas av Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige.

Sorn villkor för tillståndet gäller bl.a. att en sändare i Nacka med
viss räckvidd skall användas, att sändningarna skall ske i en kanal, att
sändningarna skall bestå av vidaresändning av program som samtidigt
sänds eller kort dessförinnan har sänts i Finland av Oy Yleisradio Ab
samt att sändningarna inte får innehålla kommersiell reklam.

Under 1988 har TV-utbytet mellan Sverige och Finland utvidgats till
att omfatta även en svensk TV-kanal över Helsingförsområdet. Riksdagen
har i november 1988 i enlighet med regeringens förslag (prop.
1988/89:25 bil. 5, bet. KrU8, rskr. 16) beslutat att Sverige skall tillhandahålla
och överföra ett svenskt TV-program till Finland samt att
Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige skall få bidrag för sin
sändningsverksamhet. I enlighet med en överenskommelse som träffades
i januari 1988 mellan de för TV-frågor ansvariga regeringsmedlemmarna
i Finland och Sverige skall TV-samarbetet mellan länderna
bekostas på likställda villkor. Möjligheten att göra den finländska
TV-kanalen tillgänglig för merparten av de finsktalande hushållen i
Sverige studeras för närvarande av utredningen (U 1987:02) om ökat
TV-utbyte mellan Sverige och Finland.

I propositionen redovisas att som ett led i utredningsarbetet en
studie av olika alternativa distributionsformer har genomförts. I studien
redovisas tre möjliga huvudalternativ, nämligen distribution via
marksändare, kabelnätsdistribution i privat regi och sändning via olika
typer av satelliter.

Förslagen i studien har remissbehandlats, och för närvarande pågår
diskussioner mellan de svenska och finländska regeringarna om vilken
lösning som bör väljas för att utvidga sändningarna av finländsk TV
riktade till i Sverige bosatta finsktalande personer. Denna målgrupp är
som redovisas i utredningens skrivelse spridd över relativt stora delar
av landet. I propositionen påpekas att de finsktalande därför inte kan
nås med hjälp av endast några få marksändare. Det redovisas vidare att
inom televerket görs ytterligare studier i syfte att klargöra konsekvenserna
vid uppförande av marksändare på ett mindre antal orter.

I motion Kr372 (c) föreslås en ändring av lagen av innehåll att
lagstiftningen skall bli permanent (yrkande 5).

Enligt utskottets mening bör resultatet av överläggningarna mellan
företrädare för de svenska och finska regeringarna inte föregripas.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i propositionen om en förlängning
av lagens giltighetstid och avstyrker motionsyrkandet.

De utsändningar av en finländsk TV-kanal som pågår med stöd av
lagen kan tas emot i Mälarlandskapen. Förslagen i motionerna Kr251
(c), Kr282 (s) och Kr372 (c) syftar till en utbyggnad av de finländska
TV-sändningarna till att avse även andra geografiska områden.

I den sistnämnda motionen framhålls att det är angeläget att arbetet
på att sprida de finländska sändningarna till fler orter bedrivs skyndsamt.
Enligt motionärernas mening bör under 1990 och 1991 finländs 3

Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 25

1989/90: KrU25

33

ka TV-sändningar komma till stånd från sändarna i Västerås, Uppsala,
Örebro, Norrköping, Skövde och Göteborg. Motionärerna föreslår att
riksdagen gör en framställning till regeringen av denna innebörd
(yrkande 7). I motion Kr251 önskas en utbyggnad så att de finländska
TV-sändningarna kan tas emot i Västsverige. Enligt motion Kr282 bör
regeringen snarast lägga fram förslag om en successiv utbyggnad av de
finländska TV-sändningarna så att de kan tas emot i hela landet.

Som utskottet ovan redovisat pågår överläggningar om vilken lösning
som bör väljas för att utvidga de finländska TV-sändningarna i
Sverige. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte böra föreslå någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionerna Kr251, Kr282 och
Kr372 yrkande 7.

I motion Kr372 (c) påtalas att på grund av bl.a. upphovsrättsliga
bestämmelser innehåller de finländska TV-sändningarna endast program
producerade i Finland. Det ger upphov till stora luckor i
programtablåerna. I första hand bör enligt motionärerna en lösning
sökas så att det blir möjligt att vidaresånda program producerade i
Norden. Vidare anser de att det bör undersökas om det går att upprätta
en i Sverige verksam finsk redaktion som till en del fyller luckorna i
programtablåerna med material av intresse för i Sverige boende finskspråkiga.
I detta sammanhang bör också i Sverige boende svensktalande
finländares behov av information från Finland tillgodoses. Enligt
hemställan i motionen (yrkande 6) bör riksdagen i ett uttalande till
regeringen ställa sig bakom de nämnda förslagen.

Utskottet vill erinra om att enligt den hittillsvarande reciprocitetsprincipen
för TV-utbytet mellan Sverige och Finland ansvarar Finland
för utformningen av programinnehållet i de finländska sändningar
som görs tillgängliga i Sverige. På motsvarande sätt ansvarar Sverige
för att tillhandahålla en TV-kanal för återutsändning i Finland.

Med hänvisning till den lämnade redovisningen och till de i det
föregående nämnda överläggningarna avstyrker utskottet motion Kr372
i här aktuell del (yrkande 6).

1 propositionen föreslås en höjning av anslaget med 104 000 kr. till
totalt 10 822 000 kr. Det föreslås att televerket härav skall erhålla 8,2
milj. kr. för tekniska kostnader m.m. Riksförbundet Finska föreningar
i Sverige föreslås få ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat
bidrag om 2 622 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och
till europeiskt mediesamarbete (H 22)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

1989/90:KrU25

34

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkningar för Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr327 yrkande 2 och
1989/90:Kr365 yrkande 1 godkänner i propositionen framlagt
förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten
inom Sveriges Radio-koncernen,

res. 1 (vpk, mp)

2. beträffande medelsberäkning för radionämnden

att riksdagen godkänner i proposition 1989/90:100 framlagt förslag
till medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

3. beträffande förlängning av televerkets investeringsplan

att riksdagen godkänner den i proposition 1989/90:100 föreslagna
förlängningen av televerkets investeringsplan med ett år,

4. beträffande medelsberäkning för televerkets investeringar

att riksdagen godkänner det i proposition 1989/90:100 framlagda
förslaget till medelsberäkning för televerkets investeringar,

5. beträffande TV-avgiftens storlek

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
motion 1989/90:Kr327 yrkande 1 antar det i proposition
1989/90:100 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgjft med den ändringen att 7 § erhåller i
bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

res. 2 (mp)

6. beträffande överföring av investeringsmedel mellan olika budgetår att

riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att föra högst 10 000 000 kr. av investeringsmedlen
mellan åren 1991 och 1992 som skuld resp. tillgodohavande,

7. beträffande visst bestållningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar televerket det beställningsbemyndigande
om 30 000 000 kr. avseende investeringsändamål
för år 1992 som har förordats i proposition 1989/90:100,

8. beträffande medelsberäkningar för televerkets driftskostnader
att riksdagen godkänner i proposition 1989/90:100 framlagt förslag
till medelsberäkning för televerkets driftskostnader,

9. beträffande överföring av driftsmedel mellan olika verksamhetsår att

riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att föra högst 5 000 000 kr. av driftsmedlen
mellan åren 1991 och 1992 som skuld resp. tillgodohavande,

10. beträffande uttalande om Sveriges Radios ställning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr287 i motsvarande del,

11. beträffande frågor om reklam och avgiftsfinansiering av
Sveriges Radio

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr287 i motsvarande
del, 1989/90:Kr330 yrkande 2 och 1989/90:Kr365 yrkande 2,

1989/90:KrU25

35

res. 3 (m, fp)
res. 4 (vpk)
res. 5 (mp)

12. beträffande s.k. smygreklam i Sveriges Televisions sändningar att

riksdagen avslår motion 1989/90:Kr373 yrkande 1,

res. 6 (mp)

13. beträffande Sveriges Radios organisation

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr206 och
1989/90:Kr330 yrkandena 1 och 3,

res. 7 (m)

14. beträffande svenskproducerade program

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr365 yrkande 3,

15. beträffande visst etiskt råd

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr221,

16. beträffande Tele-X-satelliten

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr373 yrkande 2,

res. 8 (mp)

17. beträffande av giftsskyldigheten för TV-innehav
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr207,

18. beträffande resursfördelningen mellan TVs båda kanaler,
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr328 och 1989/90:A111
yrkande 13,

res. 9 (c)

19. beträffande resursförstärkning till TVs Norrbottendistrikt
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr252,

res. 10 (mp)

20. beträffande utbyggnad av lokalradion

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr286, 1989/90:Kr331,
1989/90:Kr332 och 1989/90:Kr372 yrkande 1,

res. 11 (c)

21. beträffande utbyggnad av utbildningsradions regionala verksamhet att

riksdagen avslår motion 1989/90:Kr372 yrkande 4,

22. beträffande Sveriges Radios kulturbevakning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr256 yrkande 3,

res. 12 (m)

23. beträffande utbyggnad av Sveriges Televisions nyhetsprogram
på teckenspråk

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr283, 1989/90:Kr284
och 1989/90:Kr329,

24. beträffande information om alkoholmissbruk m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr288,

25. beträffande internationell pressöversikt
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr362,

26. beträffande sjövädersrapporter i riksradions program 1
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr253,

res. 13 (m, c, mp)

27. beträffande lokalradions tappningsrätt

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr372 yrkande 2,

1989/90; Kr U25

36

res. 14 (m, c)

28. beträffande viktiga varningsmeddelanden

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr372 yrkande 3,

res. 15 (c)

29. beträffande biblioteksutlåning av radio- och TV-teater på
videogram, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr255 yrkande 7 och
1989/90:Kr361,

30. beträffande medelsanvisningen till Kabelnämnden: Förvaltningskostnader att

riksdagen till Kabelnämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 3 539 000 kr.,

31. beträffande medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till
lokal programverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 39 till Kabelnämnden:
Stöd till lokal programverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag av 1 250 000 kr.,

res. 16 (m, fp)

32. beträffande bidrag till lokal programverksamhet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr371,

33. beträffande närradionämndens kostnader

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr290 yrkande 41 och
1989/90:Kr377 yrkande 2,

res. 17 (m)
res. 18 (c)

34. beträffande medelsanvisningen till Närradionämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr220 yrkande 1 och
1989/90:Kr290 yrkande 40 till Närradionämnden för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 3 982 000 kr.,

res. 19 (m)
res. 20 (fp)

35. beträffande reklam i närradion

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr219, 1989/90:Kr238,
1989/90:Kr333 och 1989/90:Kr334,

res. 21 (m)
res. 22 (1 c)

36. beträffande särskilt stöd till vissa sändningskostnader
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr377 yrkande 1,

res. 23 (c)

37. beträffande åtgärder mot rasism och antisemitism i
närradion

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr220 yrkande 2 och
1989/90:Kr363,

38. beträffande frågan om viss lagstiftning skall vara permanent
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr372 yrkande 5 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

4 Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 25

1989/90:KrU25

37

res. 24 (c)

39. beträffande utbyggnad av finländska TV-sändningar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr251, 1989/90:Kr282
och 1989/90:Kr372 yrkande 7,

res. 25 (c)

40. beträffande utbyggnad av programverksamhet mellan svensk
och finländsk TV m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr372 yrkande 6,

res. 26 (c)

41. beträffande medelsanvisningen till Utbyte av TV-sändningar
mellan Sverige och Finland

att riksdagen till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
10 822 000 kr.,

42. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till dokumentation
av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

att riksdagen till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen
och till europeiskt mediesamarbete för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 2 814 000 kr.

Stockholm den 26 april 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson
(s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s),
Leo Persson (s), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s),
Ulla Berg (s) och Göran Astrand (m).

Reservationer

1. Medelsberäkningar för Sveriges Radio-koncernen
(mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet godtar" och slutar med "motion Kr327)" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör Sveriges Radio få den resursförstärkning
som erfordras för att genomföra det reformprogram som anges i
SR-studien. I reservation 2 till utskottets betänkande 1988/89:KrU21
har företrädare för vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet
närmare redovisat innehållet i reformprogrammet.

1989/90:KrU25

38

Kostnaden för resursförstärkningen uppgår som angetts i det föregående
till 104,7 milj.kr. i 1988 års prisläge. Sveriges Radio-koncernen
bör således för år 1991 tilldelas 2 949,8 milj.kr. i nämnda prisläge.
Utskottets ställningstagande innebär att motionsyrkandena i allt väsentligt
tillgodoses (yrkande 1 i motion Kr365 och yrkande 2 i motion
Kr327).

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkningar för Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
motionerna 1989/90:Kr327 yrkande 2 och 1989/90:Kr365 yrkande
1 beslutar om den medelsberäkning för den avgiftsfinansierade
verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen som utskottet
föreslagit,

2. TV-avgiftens storlek (mom. 5)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "(yrkande 1)" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att underskottet på rundradiokontot
kan förbytas i ett överskott. Med hänsyn härtill och då utskottet
i det föregående (reservation 1) förordat att Sveriges Radio-koncernen
för år 1991 tillförs 104,7 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit bör
enligt utskottets mening TV-avgjften höjas med det belopp, 116 kr. per
år, som angetts i motion Kr327 (mp) yrkande 1.

dels att moment S i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande TV-avgiftens storlek
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med bifall till motion 1989/90:Kr327 yrkande 1 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift med den ändringen att 7 § erhåller i
bilaga 3 som Reservantens förslag betecknade lydelse,

3. Frågor om reklam och avgiftsfinansiering av
Sveriges Radio (mom. 11)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m),
Margareta Fogelberg (fp) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "betänkande 1989/90:KU8" bort ha
följande lydelse:

I flera motioner tas upp frågor om reklam i och avgiftsfinansiering
av Sveriges Radios sändningar. Motion Kr287 (fp), som delvis behandlats
i det föregående, syftar bl.a. till att Sveriges Radio skall finansieras
uteslutande genom mottagaravgifter. I motion Kr365 (vpk) yrkas att
Sveriges Radio-koncernen inte skall reklamfinansieras (yrkande 2). I
motion Kr330 (fp) tas upp frågan om reklamfinansiering av den

1989/90:KrU25

39

framtida lokalradioverksamheten (yrkande 2). Här bör också nämnas
att det även i den i det föregående nämnda motionen K401 (m) anförs
att TV-reklam inte får släppas in i Sveriges Radio-koncernen.

Utskottet delar uppfattningen att Sveriges Radio skall finansieras
med mottagaravgjfter. Att tillåta reklamsändningar i Sveriges Radiokoncernens
kanaler skulle inte öka förutsättningarna för frihet och
konkurrens i TV-mediet utan snarast stärka koncernens dominerande
ställning. Däremot bör reklam få förekomma i från Sveriges Radio
fristående radio- och TV-kanaler. I anslutning härtill vill utskottet
framhålla dels att utskottet i det följande behandlar frågan om avskiljande
av Sveriges Lokalradio AB från Sveriges Radio-koncernen, dels
att utskottet vid sina överväganden utgår från Sveriges Radios nuvarande
organisation.

Utskottet tillstyrker således motion Kr287 i här aktuell del samt
motion Kr365 yrkande 2. Motion Kr330 yrkande 2 avstyrks.

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses önskemålet i motion
K401 om att TV-reklam inte skall släppas in i Sveriges Radio-kanalerna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande frågor om reklam och avgiftsfinansiering av
Sveriges Radio

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Kr287 i motsvarande
del och 1989/90:Kr365 yrkande 2 samt med avslag på
motion 1989/90:Kr330 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. Frågor om reklam och avgiftsfinansiering av
Sveriges Radio (mom. 11)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "betänkande 1989/90:KU8" bort ha
följande lydelse:

En förutsättning för yttrandefrihet och kulturell frihet är att Sveriges
Radio hålls reklamfri. Kostnaderna för reklam i TV kommer
slutligen att belasta TV-tittarna i form av högre priser på konsumtionsvaror.
Till det sagda kommer att man ingalunda kan räkna med att det
blir någon kvalitetshöjning med reklamfinansierad TV. Dessa synpunkter
framhölls förra året i reservation 7 till kulturutskottets betänkande
1988/89:KrU21 av företrädare för bl.a. vänsterpartiet kommunisterna.
Synpunkterna har samma bärighet i dag. Utskottet tillstyrker därför
motion Kr365, såvitt däri yrkas att Sveriges Radio även i framtiden
skall vara fri från reklamfinansiering (yrkande 2). Ställningstagandet
innebär att motion Kr330 avstyrks i vad avser tillåtande av reklamfinansiering
av den framtida lokalradioverksamheten (yrkande 2). Frågan
om möjlighet bör öppnas till i vart fall delfinansiering av Sveriges

1989/90: KrU25

40

Radio skattevägen bör övervägas. Motion Kr287 avstyrks därför i den
mån den syftar till att riksdagen nu skall uttala att Sveriges Radio skall
finansieras uteslutande genom mottagaravgifter.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande frågor om reklam och avgiftsfinansiering av
Sveriges Radio

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr365 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1989/90:Kr287 i motsvarande del
och 1989/90:Kr330 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Frågor om reklam och avgiftsfinansiering av
Sveriges Radio (mom. 11)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "betänkande 1989/90:KU8" bort ha
följande lydelse:

För att alla medborgare skall ges förutsättningar till yttrandefrihet
och kulturell frihet måste Sveriges Radio hållas reklamfri. Kostnaderna
för reklam i TV kommer slutligen att belasta TV-tittarna i form av
högre priser på konsumtionsvaror. Till det sagda kommer att man
inglunda kan räkna med att det blir någon kvalitetshöjning med
reklamfinansierad TV. Dessa synpunkter framhölls förra året i reservation
7 till kulturutskottets betänkande 1988/89:KrU21 av företrädare
för bl.a. miljöpartiet. Synpunkterna har än större bärighet i dag.
Utskottet tillstyrker därför motion Kr365, såvitt däri yrkas att Sveriges
Radio även i framtiden skall vara fri från reklamfinansiering (yrkande
2). Ställningstagandet innebär att motion Kr330 avstyrks i vad avser
tillåtande av reklamfinansiering av den framtida lokalradioverksamheten
(yrkande 2). Utskottet anser att Sveriges Radio-koncernen även i
fortsättningen bör finansieras uteslutande genom mottagaravgifter. Detta
innebär att utskottet tillstyrker motion Kr287 i motsvarande del.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande frågor om reklam och avgiftsfinansiering av
Sveriges Radio

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Kr287 i motsvarande
del och 1989/90:Kr365 yrkande 2 samt med avslag på
motion 1989/90:Kr330 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

6. S.k. smygreklam i Sveriges Televisions sändningar
(mom. 12)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Motionsförslaget föranleder" och på s. 18 slutar med "yrkande 1) bort
ha följande lydelse:

1989/90: KrU25

41

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Det är förbjudet för
programföretagen att mot vederlag medge kommersiell reklam i program
eller programinslag. Likväl förekommer kommersiella budskap
förhållandevis ofta i televisionssändningarna. Detta framgår av de
exempel som redovisas i motionen. Regeringen bör, om så erfordras
för att komma till rätta med smygreklamen, återkomma till riksdagen
med förslag till ändringar i radiolagen så att sådan reklam uttryckligen
förbjuds. Utskottet tillstyrker således motion Kr373 yrkande 1.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande s.k. smygreklam i Sveriges Televisions sändningar att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr373 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Sveriges Radios organisation (mom. 13)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande
lydelse:

I enlighet med vad som förordas i motion Kr206 (m) — med
motionsmotivering i motion K401 (m) — och som ett led i förberedelserna
för nästa avtalsperiod för Sveriges Radio-koncernen bör en
parlamentarisk utredning tillsättas för att se över Sveriges Radios
nuvarande organisationsform och ge förslag till förbättringar. Därvid
bör i överensstämmelse med vad som anförs i motion Kr330 (fp)
övervägas om Sveriges Lokalradio AB skall bli ett självständigt företag
eller om det skall skapas 25 fristående lokalradiobolag.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Kr206
och Kr330 yrkandena 1 och 3 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande Sveriges Radios organisation

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr206 och
1989/90:Kr330 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. Tele-X-satelliten (mom. 16)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Utskottet — som" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör verka
för att en nordisk kanal med inriktning på nyheter, aktualiteter, kultur
men också underhållning kommer till stånd. Alla nordiska länder bör
delta i samarbetet. Utskottet anser därför att riksdagen med anledning

1989/90:KrU25

42

av motion Kr373 yrkande 2 sorn sin mening bör ge regeringen till
känna att regeringen bör söka få till stånd nya samtal med företrädare
för de övriga nordiska länderna om ett nordiskt Tele-X-samarbete.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande Tele-X-saielliten
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr373 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Resursfördelningen mellan TVs båda kanaler, m.m.
(mom. 18)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Liksom vid" och på s. 22 slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion
Alli av innehåll att TV2, som bygger på distrikten, tillförs alltför
begränsade resurser av de medel som tilldelas Sveriges Television.

Utskottet vill framhålla att de egenproducerade programmen i TV2
fått ett mycket gott mottagande av TV-publiken och att de genomgående
har höga lyssnarsiffror. En decentraliserad TV-verksamhet har såväl
kulturpolitiskt som regionalpolitisk! stor betydelse. Den ger impulser
till och stimulerar det regionala och lokala kulturlivet. Det är enligt
utskottets mening viktigt att programmen i Sveriges Television visar
exempel på vår nationella kultur.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Alli bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motion Kr328 i
allt väsentligt blir tillgodosett.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande resursfördelningen mellan TVs båda kanaler,
m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:A111 yrkande
13 och 1989/90:Kr328 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. Resursförstärkning till TVs Norrbottendistrikt
(mom. 19)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Beträffande förslaget" och slutar med "motion Kr252" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att motionärerna har fört fram vägande skäl för att
Norrbottendistriktet bör få förstärkta ekonomiska resurser.

1989/90: KrU25

43

Norrbottendistriktet har obetydligt större budget än vardera av de
övriga åtta distrikten att disponera trots att distriktet skall bevaka hela
Nordkalotten. Avstånden är betydande, vilket innebär att resorna blir
både långa och dyra.

Norrbottendistriktet har stora och viktiga frågor att bevaka som den
militärstrategiska utvecklingen på Nordkalotten. Miljösituationen inom
denna region är mycket problematisk. Det behövs också ett utvecklat
samarbete mellan de fyra grannländernas Nordkalotten-TV-regjoner.
Dessutom bör det samiska programarbetet också utvecklas mellan alla
fyra länderna.

Det är alltså rimligt att som motionärerna föreslår Norrbottendistriktet
klassas som ett specialdistrikt och ges dubblerade ekonomiska
resurser för att åstadkomma en acceptabel bevakning av hela Nordkalotten.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande resursförstärkning till TVs Norrbottendistrikt

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr252 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Utbyggnad av lokalradion (morn. 20)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "och Kr332" bort ha följande lydelse:
Lokalradions etablering i FM4-nätet är en viktig medie- och kulturpolitisk
insats. Det är angeläget att lokalradion får förstärkta resurser
för att utveckla sin verksamhet. De olika åtgärder som förordas i
motion Kr372 bör snarast genomföras.

Fördelningen av resurser mellan de olika lokalradiostationerna är
en fråga för Lokalradions ledning. Utskottet avstyrker därför motionerna
Kr286, Kr331 och Kr332.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande utbyggnad av lokalradion

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr372 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1989/90:Kr286, 1989/90:Kr331
och 1989/90:Kr332 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. Sveriges Radios kulturbevakning (mom. 22)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "I
samband" och på s. 25 slutar med "yrkande 3" bort ha följande
lydelse:

När det gäller att bedöma Sveriges Radios programutbud är det
enligt utskottets mening viktigt att hålla i minnet att de flesta människor
i vårt land får huvuddelen av sina kulturupplevelser genom radio
och television. TV har en sådan genomslagskraft att den påverkar

1989/90: KrU25

44

opinionsbildningen på många områden. Det är därför viktigt att Sveriges
Radio i sina program ger en allsidig täckning av problem och
händelser på det kulturella området.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande Sveriges Radios kulturbevakning
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr256 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Sjövädersrapporter i riksradions program 1
(mom. 26)

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Stina
Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 27 börjar med
"Med hänvisning" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas kritik av de ändringar av den
sjövädersrapportering som lämnas i P1 som företagits. För yrkesfiskare
har dessa förändringar medfört betydande svårigheter. Det är därför
angeläget att frågan om omfattningen och utformningen av sjövädersrapporteringen
i Riksradions sändningar närmare undersöks.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande sjövädersrapporter i riksradions program 1

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr253 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Lokalradions tappningsrätt (mom. 27)

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Stina
Gustavsson (c) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 28 börjar med
"Med hänsyn" och slutar med "är påkallad" bort ha följande lydelse:
Som framgår av redovisningen i det föregående innebär de regler
som styrelsen för Sveriges Radio AB lagt feist för tappningsrätten att P3
inte alls Sr tappas i FM4-nätet mellan kl. 06.00 och kl. 24.00. Detta är
en betydligt mer restriktiv hållning än vad som uttrycktes i kulturutskottets
ovan redovisade uttalanden. Det bör, enligt utskottets uppfattning,
ankomma på varje lokalradiostation att — med beaktande av
utskottets uttalande — välja vilket av riksradions program som vid
varje särskilt tillfälle skall tappas. Därmed främjas lokalradions möjligheter
att i enlighet med sitt uppdrag visa en regional profil.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr372 yrkande 2 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande lokalradions tappningsrätt

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr372 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:KrU25

45

5 Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 25

15. Viktiga varningsmeddelanden (mom. 28)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 29 slutar med "(yrkande 3)" bort ha följande
lydelse:

Lokalradions insatser vid olika typer av nödlägen och större olyckor
har varit av stor betydelse. Som framgår av den ovan lämnade redovisningen
kan lokalradion inte utan medverkan från riksradion bryta de
tre riksprogrammen för att sända varningsmeddelande.

Utskottet anser liksom motionärerna att lokalradiostationerna bör få
möjligheter att göra lokala inbrytningar i riksprogrammen när det
föreligger allvarligt nödläge som kräver att viktig information omedelbart
skall sändas till allmänheten.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande viktiga varningsmeddelanden
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr372 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till
lokal programverksamhet (mom. 31)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m),
Margareta Fogelberg (fp) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 39" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det i (örsta hand torde
ankomma på kommuner att stödja lokal programverksamhet. Ett stöd
till lokal programverksamhet av den omfattning som föreslås i budgetpropositionen
har dessutom mycket liten effekt för att stimulera lokal
TV-produktion.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr290 yrkande 39 om
avslag på det i budgetpropositionen föreslagna stödet till lokal programverksamhet.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till
lokal programverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 39
avslår förslaget i proposition 1989/90:100 om medelsanvisning
till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet,

17. Närradionämndens kostnader (mom. 33)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "Kr377 yrkande 2" bort ha följande
lydelse:

1989/90: KrU25

46

I likhet med vad som anförs i motion Kr290 anser utskottet att det
är principiellt felaktigt att närradionämndens verksamhet helt finansieras
med avgifter från de sändande föreningarna. Den del av kostnaderna
som hänför sig till nämndens myndighetsutövning bör täckas med
statliga medel. Avgiften bör kunna minskas från nuvarande 15 kr. per
sändningstimme till 10 kr.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande närradionämndens kostnader
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 41
och med anledning av motion 1989/90:Kr377 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Närradionämndens kostnader (mom. 33)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "Kr377 yrkande 2" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion
Kr377 att den del av närradionämndens kostnader som hänför sig till
myndighetsutövning bör täckas genom anslag via statsbudgeten och
inte som nu är fallet finansieras genom avgifter från de sändande
föreningarna.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr377 yrkande 2 bör
ges regeringen till känna.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande närradionämndens kostnader

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr377 yrkande 2
och med anledning av motion 1989/90:Kr290 yrkande 41 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Medelsanvisningen till Närradionämnden
(mom. 34)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Utskottets ställningstagande" och slutar med "yrkande 40 avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med vad som anförs i motion Kr290 understryka
vikten av att närradionämnden inte tillåts expandera. Utskottet
accepterar därför endast en anslagsökning som motsvarar pris- och
löneomräkning. Utskottet föreslår alltså att anslaget minskas med
350 000 kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande medelsanvisningen till Närradionämnden

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och

1989/90:KrU25

47

motion 1989/90:Kr220 yrkande 1 samt med bifall till motion
1989/90:Kr290 yrkande 40 till Nårradionämnden för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 3 632 000 kr.,

20. Medelsanvisningen till Nårradionämnden
(mom. 34)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Utskottets ställningstagande" och slutar med "yrkande 40 avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en ytterligare utbyggnad
av närradionämndens organisation och verksamhet inte bör ske
bl.a. med hänsyn till att närradioutredningen inom kort väntas lämna
sitt förslag. Enligt utskottets mening är det synnerligen tveksamt om
den del av närradionämndens kostnader som hänför sig till myndighetsutövning
skall täckas med avgifter från de sändande föreningarna.
Med hänsyn till att närradioverksamheten expanderar kan enligt utskottets
mening medelsanvisningen till nämnden minskas med
200 000 kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande medelsanvisningen till Nårradionämnden

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
motion 1989/90:Kr290 yrkande 40 samt med bifall till motion
1989/90:Kr220 yrkande 1 till Nårradionämnden för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 3 782 000 kr.,

21. Reklam i närradion (mom. 35)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Riksdagen har" och slutar med "och Kr334" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i de synpunkter på reklam i närradio som
framförs i motionerna. Ett införande av reklam i närradion skulle
innebära att de föreningar som är engagerade i närradioverksamhet
skulle få förbättrade ekonomiska förutsättningar och att många nya
föreningar skulle ges möjligheter att delta i verksamheten. Utskottet
tillstyrker alltså motion Kr219 vilket innebär att motionerna Kr238,
Kr333 och Kr334 i allt väsentligt blir tillgodosedda.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande reklam i närradion

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr219 samt med
anledning av motionerna 1989/90:Kr238, 1989/90:Kr333 och
1989/90:Kr334 beslutar att 10 § närradiolagen (1982:459) skall
upphöra att gälla vid utgången av juni månad 1990,

1989/90:KrU25

48

22. Reklam i närradion (mom. 35)

Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Riksdagen har" och slutar med "och Kr334" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening framförs i motion Kr334 goda skäl för att
en försöksverksamhet med reklam i närradio skall inledas. Motionärerna
redovisar att reklamfinansiering av närradioverksamhet med olika
utformning förekommer i Danmark, Finland och Norge.

De påpekar att närradioverksamheten i Sverige har många problem,
bl.a. låga lyssnarsiffror, som till dels beror på låg programkvalitet.
Programmen är ofta amatörmässigt utformade vilket dels beror på
föreningarnas svaga ekonomi, dels på täta ombyten av medarbetare.
Reklamfinansiering av närradioverksamheten skulle enligt motionärerna
innebära att föreningarnas ekonomiska ställning kunde stärkas och
att programkvaliteten kan höjas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr334.
Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Kr219, Kr238 och
Kr333 till viss del blir tillgodosedda.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande reklam i närradion

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr334 och med
anledning av motionerna 1989/90:Kr219, 1989/90:Kr238 och
1989/90:Kr333 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

23. Särskilt stöd till vissa sändningskostnader
(mom. 36)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Som
redovisats" och slutar med "är påkallad" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har motionärerna aktualiserat en angelägen
fråga. Kostnaden för sändarhyra är ofta mycket betungande för många
sändande sammanslutningar på mindre orter. Det finns därför skäl att
införa ett ekonomiskt stöd baserat på kostnaden för sändarhyra till
dessa sammanslutningar.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att regeringen snarast bör
lägga fram förslag om ett sådant stöd.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande särskilt stöd till vissa sändningskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr377 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:KrU25

49

24. Frågan om viss lagstiftning skall vara permanent
(mom. 38)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att sändningarna av finländska
TV-program nu bör permanentas. Utskottet tillstyrker alltså
förslaget i motion Kr372 yrkande 5 om att lagstiftningen inte skall vara
tidsbegränsad.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande frågan om viss lagstiftning skall vara permanent
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr372 yrkande 5
dels avslår det i proposition 1989/90:100 framlagda förslaget till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram, dels antar i bilaga 4 som
Reservanternas förslag betecknat förslag till Lag om ändring i
lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

25. Utbyggnad av finländska TV-sändningar
(mom. 39)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Som
utskottet" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Möjligheterna att ta emot de finländska TV-sändningarna bör enligt
utskottets mening utvidgas till att omfatta även Mälarlandskapen och
Göteborgsområdet. Det är angeläget att arbetet på att sprida dessa
TV-sändningar bedrivs skyndsamt.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Utskottets ställningstagande innebär att synpunkterna i motionerna
Kr251 och Kr282 i allt väsentligt blir tillgodosedda.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

39. beträffande utbyggnad av finländska TV-sändningar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr372 yrkande 7
och med anledning av motionerna 1989/90:Kr251 och
1989/90:Kr282 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

26. Utbyggnad av programverksamhet mellan svensk
och finländsk TV m.m. (mom. 40)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "(yrkande 6)" bort ha följande lydelse:

1989/90: KrU25

50

De förslag sorn fors fram i motion Kr372 om en utbyggnad av
samarbetet med svensk, och finländsk TV är enligt utskottets mening
väl värda att beaktas. Möjligheterna att fylla ut de luckor som nu finns
i utsändningen av finländsk TY bör snarast undersökas. I dessa luckor
kunde som motionärerna påpekar sändas bl.a. informationsmaterial av
intresse för svensktalande finländare.

Utskottet delar även motionärernas uppfattning att möjligheterna att
upprätta en i Sverige verksam finsk TV-redaktion bör undersökas.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande utbyggnad av programverksamhet mellan svensk
och finländsk TV m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr372 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Frågor om reklam och avgiftsfinansiering av
Sveriges Radio (mom. 11)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

Vi vill erinra om att företrädare för centerpartiet i olika sammanhang
framlagt förslag om finansiering av Sveriges Television genom
reklam i en av kanalerna som ett komplement till avgiftsfinansieringen
(se senast särskilt yttrande till konstitutionsutskottets betänkande
1989/90:KU8 Radio- och TV-frågor samt motion 1989/90:K420). Den
principiella inställningen som sålunda redovisats i finansieringsfrågan
kvarstår oförändrat.

2. Tele-X-satelliten (mom. 16)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anför:
Tele-X-satelliten hade kunnat bli ett användbart instrument för
direktdistribution inom Norden av oredigerade TV-program i flera
kanaler och av radioprogram från de olika länderna. Vi beklagar att
det inte visat sig möjligt att utnyttja Tele-X-satelliten på detta sätt.

3. Avgiftsskyldigheten för TV-innehav (mom. 17)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anför:

Som framgår av utskottets ställningstagande är den avvägning som
gjorts i lagen om TV-avgift i fråga om avgiftsskyldighetens omfattning
rimlig. Rent principiellt är det emellertid inte tillfredsställande att
även den som inte ser på Sveriges Radios TV-sändningar är skyldig att
betala TV-avgift. Vi utgår från att det inom en nära framtid blir
tekniskt möjligt dels att utan omfattande ingrepp på en vanlig TVmottagare
förhindra mottagande av sådana sändningar, dels att utan
svårighet kontrollera att inte innehavaren gjort en förbikoppling eller
på annat sätt rubbat en sådan plombering.

1989/90:KrU25

51

4. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland (mom. 41)

Erkki Tammenoksa (s) anför:

Frågan om att utvidga Finlands TVs (YLE) sändningar att omfatta även
andra delar av Sverige än Stockholmsområdet, har varit aktuellt under
åtskilliga år.

Flera utredningar har genomförts för att ta fram de olika tekniska
lösningarna. Jag anser att frågan har utretts tillräckligt.

Finland har visat stort intresse och beslutsamhet för att visa Sveriges
TVs sändningar för sina tittare.

Jag är medveten om att frågan är föremål för överläggningar mellan
Sveriges och Finlands regeringar men det taktiska förhållandet är att
svenska regeringen och riksdagen har avgörandet i sin hand.

1989/90: Kr U25

52

I propositionen framlagda lagförslag
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989: 41) om TV-avgift skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§‘

TV-avgiften är 1 084 kronor TV-avgiften är 1160 kronor
* för ett år. Den skall betalas i fy- för ett år. Den skall betalas i fyra
poster om 271 kronor. ra poster om 290 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas
senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden
skall TV-avgift betalas med så stort belopp i förhållande
till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas
nedåt till jämnt antal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1989/90: KrU25

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1989: 494.

53

Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram
dels att lagen, som gäller till utgången av år 1990, skall fortsätta
att gälla till utgången av år 1991,
dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Regeringen får för tiden intill Regeringen får för tiden intill
utgången av år 1990 medge rätt utgången av år 1991 medge rätt

till rundradiosändning från ra- till rundradiosändning från radiosändare
av televisionspro- diosändare av televisionsprogram
i radio- eller trådsändning gram i radio- eller trådsändning

från Finland. från Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås
detsamma som i radiolagen (1966: 755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1989/90: KrU25

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1489:2t)2.

54

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens
förslag till
Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift

Regeringens förslag Utskottets förslag

7 §‘

TV-avgiften är 1 160 kronor TV-avgiften är 1 164 kronor

för ett år. Den skall betalas i fyra för ett år. Den skall betalas i fyra

poster om 290 kronor. poster om 291 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas

senast sista vardagen före avgjftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden
skall TV-avgift betalas med så stort belopp i förhållande till
årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till
jämnt antal kronor.

1 Senaste lydelse 1989:494

1989/90: KrU25

Bilaga 2

55

I reservation 2 framlagt förslag till ändring i
regeringens förslag till
Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift

Regeringens förslag Reservantens förslag

7 §‘

TV-avgiften är 1 160 kronor TV-avgiften är 1 200 för ett år.
för ett år. Den skall betalas i fyra Den skall betalas i fyra poster om
poster om 290 kronor. 300 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas
senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden
skall TV-avgift betalas med så stort belopp i förhållande till
årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till
jämnt antal kronor.

1 Senaste lydelse 1989:494

1989/90: KrU25

Bilaga 3

56

I reservation 24 framlagt förslag till lagändring
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram

dels att lagen, som gäller till utgången av år 1990, skall fortsätta att
gälla efter nämnda tidpunkt,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1

Regeringen får för tiden intill Regeringen får medge rätt till
utgången av år 1990 medge rätt rundradiosändning från radiosän till

rundradiosändning från radio- dare av televisionsprogram i ra sändare

av televisionsprogram i dio- eller trådsändning från Finradio-
eller trådsändning från Fin- land.

land.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås detsamma
som i radiolagen (1966:755)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990

1 Senaste lydelse 1989:262

1989/90:KrU25

Bilaga 4

57

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 3

Ärendets beredning 7

Allmänna riktlinjer för rundradiorörelsen,

ansvarsfördelning och finansiering 8

Vissa övergripande uppgifter om Sveriges Radio-koncernens

programverksamhet 9

Anslagsframställningar från Sveriges Radio, radionämnden

och televerket 10

Sveriges Radio 10

Radionämnden 11

Televerket 11

TV-avgiften m.m 12

Vissa utredningar, m.m 12

Utredningar 12

Viss utredningsverksamhet inom Sveriges Radio 13

Utskottet 14

Medelsberäkningar för Sveriges Radio-koncernen, radionämnden
och televerket 14

TV-avgiften 16

Finansieringsformer m.m 16

Organisation, avtal, m.m 18

Vissa särskilda frågor 19

Resursfördelningen mellan TVs båda kanaler, m.m 21

Förstärkning av lokalradions och utbildningsradions

resurser, m.m 22

Sveriges Radios programverksamhet 23

Kabelnämnden: Förvaltningskostnader (H 18) 29

Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet (H

19) 29

Närradionämnden (H 20) 30

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

(H 21) 32

Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och

till europeiskt mediesamarbete (H 22) 34

Hemställan 35

Reservationer 38

1. Medelsberäkningar för Sveriges Radio-koncernen

(vpk, mp) 38

2. TV-avgiftens storlek (mp) 39

3. Frågor om reklam och avgiftsfinansiering av Sveriges
Radio (m, fp) 39

4. Frågor om reklam och avgiftsfinansiering av Sveriges
Radio (vpk) 40

5. Frågor om reklam och avgiftsfinansiering av Sveriges
Radio (mp) 41

1989/90: KrU25

58

6. S.k. smygreklam i Sveriges Televisions sändningar 1989/90:KrU25

(mp) 42

7. Sveriges Radios organisation (m) 42

8. Tele-X-satelliten (mp) 43

9. Resursfördelningen mellan TVs båda kanaler, m.m.

(c) 43

10. Resursförstärkning till TVs Norrbottendistrikt (mp) . 44

11. Utbyggnad av lokalradion (c) 44

12. Sveriges Radios kulturbevakning (m) 45

13. Sjövädersrapporter i riksradions program 1 (m, c,

mp) 45

14. Lokalradions tappningsrätt (m, c) 45

15. Viktiga varningsmeddelanden (c) 46

16. Medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till

lokal programverksamhet (m, fp) 46

17. Närradionämndens kostnader (m) 47

18. Närradionämndens kostnader (c) 47

19. Medelsanvisningen till Närradionämnden (m) 48

20. Medelsanvisningen till Närradionämnden (fp) 48

21. Reklam i närradion (m) 49

22. Reklam i närradion (1 c) 49

23. Särskilt stöd till vissa sändningskostnader (c) 50

24. Frågan om viss lagstiftning skall vara permanent

(c) 50

25. Utbyggnad av finländska TV-sändningar (c) 50

26. Utbyggnad av programverksamhet mellan svensk

och finländsk TV m.m. (c) 51

Särskilda yttranden 51

1. Frågor om reklam och avgiftsfinansiering av Sveriges
Radio (c) 51

2. Tele-X-satelliten (m) 52

3. Avgiftsskyldigheten för TV-innehav (m) 52

4. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
(1 s) 52

Bilaga 1 I propositionen framlagda lagförslag 53

Bilaga 2 Av utskottet föreslagen ändring i regeringens

förslag till Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift ... 55

Bilaga 3 I reservation 2 framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till Lag om ändring i lagen (1989:41) om

TV-avgift 56

Bilaga 4 I reservation 24 framlagt förslag till lagändring 57

59