Kulturutskottets betänkande
1989/90:KrU24

Anslag till film m.m., tidskrifter och
litteratur

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkade de förslag som regeringen lagt
fram i budgetpropositionen beträffande film, fonogram och musikalier,
kulturtidskrifter och litteratur. Regeringens förslag till medelsanvisningar
tillstyrks av utskottet.

I propositionen anmäls att arbete pågår med att förbereda ett nytt
film- och videoavtal, då det nuvarande löper ut den 30 juni 1991.
Stödet till försök med lokalt arbete med video, som utgått sedan
budgetåret 1982/83, permanentas fr.o.m. budgetåret 1990/91. Det skall
främst avse verksamhet för barn och ungdom.

Under anslaget till stöd till fonogram och musikalier tillstyrker
utskottet att regeringen bemyndigas att träffa avtal med företag som
distribuerar kvalitetsfonogram från mindre producenter.

Litteraturstödet till kvalitetslitteratur för barn och ungdom förstärks.

Utskottet anser att det är viktigt att produktionen av talböcker,
punktskrifisböcker m.m. kan upprätthållas på nuvarande nivå och
anför att om de anvisade medlen visar sig otillräckliga bör regeringen
återkomma med förslag om tilläggsanslag. En försöksverksamhet med
central utskrivningstjänst för dövblinda permanentas fr.o.m. budgetåret
1990/91 och får talboks- och punktskriftsbiblioteket som huvudman.

Utskottet behandlar en motion om bevarande av prickar och ringar
över å, ä och ö. Utskottet anser att riksdagen inte bör ta något initiativ
i denna språkvårdsfråga och hänvisar till att det finns för språkvården
särskilt inrättade, ansvariga organ, vilka skall svara för fortlöpande
åtgärder och initiativ på området.

Till betänkandet har fogats 14 reservationer, vilka avser dels storleken
av medelsanvisningen till olika ändamål, dels frågan om fördelningen
av medlen för lokalt arbete med video, frågan om avtalsslutande
parter vid ett nytt film- och videoavtal, frågan om en översyn av
litteraturstödets utformning samt frågan om en utredning om åtgärder
för skydd av å, ä och ö.

1989/90

KrU24

1 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 24

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under huvudavsnittet H. Massmedier m.m. avsnitten Film
m.m., Dagspress och tidskrifter samt Litteratur

dels under punkt H 2 (s. 412—420) föreslagit riksdagen att

2. till Filmstöd för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
på 55 739 000 kr.,

dels under punkt H 3 (s. 420—424) föreslagit riksdagen att

3. bemyndiga regeringen att i avtal med aktiebolag som distribuerar
kvalitetsfonogram ikläda staten ekonomiska förpliktelser i enlighet
med vad som anförts i propositionen,

4. till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1990/91
anvisa ett reservationsanslag på 10 566 000 kr.,

dels under punkt H 7 (s. 425—427) föreslagit riksdagen att

8. till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1990/91 anvisa ett
reservationsanslag på 20 194 000 kr.,

dels under punkt H 10 (s. 433—434) föreslagit riksdagen att

13. till Litteraturstöd för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
på 35 715 000 kr.,

dels under punkt H 11 (s. 434—435) föreslagit riksdagen att

14. till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret 1990/91 anvisa
ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt H 12 (s. 435—436) föreslagit riksdagen att

15. till Stöd till bokhandel för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
på 2 909 000 kr.,

dels under punkt H 13 (s. 436) föreslagit riksdagen att

16. till Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 3 499 000 kr.,

dels under punkt H 14 (s. 437) föreslagit riksdagen att

17. till Lån för investeringar i bokhandel m.m. för budgetåret
1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 2 250 000 kr.,

dels under punkt H 15 (s. 437—439) föreslagit riksdagen att

18. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 19 933 000 kr.,

dels under punkt H 16 (s. 440—442) föreslagit riksdagen att

19. medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 9 200 000 kr. för budgetåret
1991/92 som har förordats i propositionen,

20. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 35 738 000 kr.,

1989/90: KrU24

dels under punkt H 17 (s. 442—448) föreslagit riksdagen att

21. till Bidrag till Svenska språknämnden m.m. för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 2 476 000 kr.

Motioner

1989/90:Kr217 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
distribution av tal- och textböcker.

1989/90:Kr226 av Eva Johansson och Christina Pettersson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förlängt bidrag till länsbiblioteken för
inköp av talböcker.

1989/90:Kr237 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett femårigt program för
regionalt och lokalt utvecklingsarbete vid läns- och kommunbibliotek
för att förbättra läshandikappades situation i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 3 248 000 kr. till taloch
punktskriftsbiblioteket i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Kr246 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
anslagsposten 7, Bidrag till projekt på filmområdet, under anslaget H

2. Filmstöd skall räknas upp med 2 000 000 kr. utöver vad regeringen
fpreslår.

1989/90:Kr248 av Ingegerd Anderlund och Ingvar Björk (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad produktion av punktskrift.

1989/90:Kr249 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
utvärdering av bidraget till talböcker vid länsbiblioteken.

1989/90:Kr256 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av litteraturstödets utformning.

1989/90:Kr257 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

18. att riksdagen tili Filmstöd (H 2) för Bidrag till projekt på
filmområdet för budgetåret 1990/91 anvisar 2 milj.kr. utöver vad
regeringen föreslagit.

1989/90:Kr281 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av vidgat utbud av punktskrift.

1989/90:KrU24

1* Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 24

1989/90:Kr290 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

36. att riksdagen avslår regeringens förslag om stöd till lokalt arbete
med video samt beslutar att till Filmstöd för budgetåret 1990/91 anvisa
ett reservationsanslag av 51 239 000 kr.,

37. att riksdagen till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag av 13 566 000 kr.,

38. att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag av 32 215 000 kr.

1989/90:Kr298 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen under anslaget H 2. Filmstöd, anslagspost 7. Bidrag
till projekt på filmområdet, för budgetåret 1990/91 anslår 2 000 000
kr. utöver regeringens förslag.

1989/90:Kr324 av Per Gahrton m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ringar
bör behållas över å:n och prickar över ö:n och ä:n i svenska språket
också i fortsättningen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
bestämmelserna om firmanamn i aktiebolagslagen m.fl. lagar som rör
juridiska personer att i firmanamn inte får användas bokstäverna a
eller o, då det uppenbarligen är fråga om ändrad stavning av ett vanligt
svenskt ord som innehåller å, ä eller ö,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
varumärkeslagen och andra lagar som gäller produktidentifikation att i
varumärke eller annat särskilt kännetecken för produkt som har sitt
ursprung i Sverige och som marknadsförs här inte får användas
bokstäverna a eller o, då det uppenbarligen är fråga om ändrad
stavning av ett vanligt svenskt ord som innehåller å, ä eller ö.

1989/90:Kr325 av Alexander Chrisopoulos och Bo Hammar (vpk) vari
yrkas att riksdagen för stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1990/91
anslår 5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
25 194 000 kr.

1989/90:Kr326 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat
litteraturstöd.

1989/90:Kr338 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

18. att riksdagen till Filmstöd: bidrag till projekt på filmområdet (H

2, delanslag 7) anvisar 2 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1989/90:Kr367 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
anslaget H 16. Talboks- och punktskriftsbiblioteket för budgetåret
1990/91 anslår 3 248 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller
således 38 986 000 kr. för produktion av tal- och punktskriftsböcker.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So315.

1989/90: KrU24

1989/90:Kr370 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

21. att riksdagen till Filmstöd (H 2), anslagsposten Bidrag till
projekt på filmområdet (konstnärsnämnden), för budgetåret 1990/91
anvisar 2 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1989/90:Kr376 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvotering av statliga medel för produktion av
svensk film för barn och ungdom,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om formerna för beredning m.m. av ett nytt filmavtal
samt om behovet av en utvidgning av avtalskretsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till lokalt arbete med video,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till videoprojekt av distributions- och visn
i ngs karaktär.

Utskottet
Filmstöd (H 2)

Statens satsning på filmstöd sker inom ramen för 1982 års film- och
videoavtal. Stiftelsen Svenska Filminstitutet, vars verksamhet regleras
av avtalet samt de ändringar som införts i detta 1983, 1985, 1986 och
1988, ansvarar för verkställigheten. Enligt avtalet skall biografägare
och videogramuthyrare erlägga avgifter till stiftelsen. Dessa avgifter
tillförs en filmfond för att enligt närmare bestämmelser i avtalet
användas för produktion av svensk film, för att främja spridning och
visning av värdefull film, för branschfrämjande ändamål samt för vissa
övriga filmkulturella ändamål.

Avtalet gäller för en period om nio år och löper ut den 30 juni
1991. I propositionen erinras om att om avtalet inte sägs upp senast två
år före utgången av avtalstiden, förlängs det automatiskt med tre år för
varje gång. Avtalet, samt de avtal om ändringar som senare träffats, har
sagts upp i maj 1989. Inom regeringskansliet pågår för närvarande ett
arbete med att förbereda ett nytt avtal.

I propositionen redovisas att som ett led i förberedelserna för
införande av treårsbudgetering Filminstitutet har fått i uppdrag att
lämna en särskild rapport med redovisning och analys av stödet till
produktion av film, särskilt stödet till produktion av värdefull svensk
film. I denna rapport som nyligen har avlämnats redovisas olika
förslag till förändringar i filmstödet i förhållande till nuvarande bestämmelser
i film- och videoavtalet.

Vidare påpekas att på filmområdet samarbete har inletts på såväl
nordisk som europeisk bas.

Under våren 1989 fettade Nordiska ministerrådet beslut om att bilda
en nordisk film- och TV-fond. Syftet med fonden är att stödja produk -

1989/90: Kr U24

tion av audiovisuella verk i Norden genom att delta i finansieringen av 1989/90: KrU24
verken samt att främja utbytet av audiovisuella verk mellan de nordiska
länderna. Fonden har bildats av TV-företagen och filminstituten i
de nordiska länderna samt av de nordiska regeringarna genom Nordiska
ministerrådet. Fonden som finansieras genom bidrag från partema
kommer inledningsvis att under fem år få 40 milj.kr. årligen. Verksamheten
inleds under år 1990.

För att möjliggöra svenskt medlemskap i den europeiska fonden för
stöd till samproduktion och distribution av europeisk film, EURIMAGES,
har regeringen under våren 1989 tilldelat Filminstitutet ett
engångsbelopp om 750 000 kr. Ett lika stort belopp har avsatts av
Filminstitutet för samma ändamål. Utbildningsministern framhåller att
han ser positivt på satsningarna på ett utökat europeiskt samarbete
inom det audiovisuella området. Det är — säger han — angeläget med
en ökad europeisk filmproduktion, inte minst med tanke på att
efterfrågan på film kommer att stiga som en följd av expansionen inom
TV-området.

Film- och videoavtalets konstruktion är sådan att intäkterna till
filmfonden är beroende av branschens ekonomi. Film- och videoområdet
har expanderat kraftigt under 1980-talet och till följd härav
har intäkterna till fonden ökat betydligt.

Från förevarande anslag utgår bidrag under sju anslagsposter enligt
följande i propositionen redovisade sammanställning.

1989/90 Beräknad ändring
1990/91

Föredraganden

1. Bidrag till filmfonden	27	270	000	+	995	000
2. Produktionsgarantier till svenska
kor t f i Imer	2	982	000	♦	110	000
3. Främjande av spridning och visning av
värdefull film	5	982	000»	♦2	715	000
4. Bidrag för filmkulturella ändamål	2	120	000	.	225	000
5. Bidrag till filmkulturella insatser
för barn och ungdom	6	230	000	+	525	000
6. Stöd till biografer	4	800	000	+	175	000
7. Bidrag till projekt på filmområdet			-	+2	060	000
Surnna	49	384	000	+6	355	000

»Därav högst 2 milj.kr. för försöksverksamhet med lokalt arbete med video

Konstnärsnämnden disponerade t.o.m. budgetåret 1983/84 särskilda
medel för projekt på filmområdet. Därefter överfördes bidragsgivningen
till Filminstitutet. På förslag av kulturutskottet beslöt riksdagen
våren 1989 (bet. 1988/89:KrU16 och KrU22, rskr. 183 och 186) att
konstnärsnämnden fr.o.m. innevarande budgetår skulle disponera 2
milj.kr. för konstnärs- och projektbidrag på filmområdet. Beslutet
innebar att medlen omfördelades från anslagsposten Filmfonden till
anslaget till konstnärsnämnden.

Utbildningsministern förordar att konstnärsnämnden även i fortsättningen
bör disponera motsvarande belopp, vilket dock av budgettekniska
skäl har beräknats under en särskild anslagspost — bidrag till
projekt på filmområdet — inom filmstödsanslaget.

I fem motioner — Kr246 (mp), Kr257 (fp) yrkande 18, Kr298 (vpk)
yrkande 3, Kr338 (c) yrkande 18, och Kr370 (mp) yrkande 21 —
föreslås att bidraget skall höjas med 2 milj.kr. utöver regeringens
förslag.

I motionerna hävdas att det bidrag som konstnärsnämnden lämnar
fyller en viktig funktion och utgör ett värdefullt stöd för unga filmare
och tillkomsten av experimentell film och videokonst.

Vid behandlingen våren 1989 underströk utskottet att de medel som
konstnärsnämnden disponerar borde användas som startbidrag till
unga filmare, som bidrag till film- och videoexperiment för att i
mindre skala pröva en idé och som bidrag till författare av manus till
icke-kommersiell konstnärligt syftande film.

Det bidrag som konstnärsnämnden nu har möjlighet att lämna är
otvivelaktigt en värdefull komplettering till det stöd som Filminstitutet
lämnar. Enligt vad utskottet inhämtat har konstnärsnämnden i mars
1990 beslutat om fördelning av bidrag för innevarande budgetår. Med
hänsyn till den väsentliga förstärkning av konstnärsnämndens möjligheter
att ge bidrag för nämnda ändamål som 1989 års riksdagsbeslut
innebär samt till den korta tid som det utvidgade systemet tillämpats
avstyrker utskottet en höjning av anslagsposten utöver regeringens
förslag.

Filminstitutet har sedan år 1982 genomfört en försöksverksamhet
med lokalt arbete med video . Syftet med verksamheten var dels att
pröva nya arbetsformer för video, dels att öka möjligheten för den
enskilde att fa tillgång till värdefullt programmaterial, även sådant som
inte förväntades bli tillgängligt genom gängse kanaler. Bidragen som
lämnades av Visningsnämnden inom Filminstitutet skulle avse direkta
kostnader för verksamheten.

Fr.o.m. budgetåret 1982/83 har 2 milj.kr. årligen avsatts för försöksverksamheten.

Visningsnämnden har i november 1988 i en rapport till utbildningsdepartementet
— Utvärdering av videostödet — redovisat vissa erfarenheter
av försöksverksamheten. I rapporten konstateras att erfarenheterna
av lokalt arbete med video i huvudsak är positiva. Visningsnämnden
föreslår att stödet skall permanentas. Rapporten har remissbehandlats.
I propositionen redovisas att flertalet remissinstanser tillstyrker
nämndens förslag i detta avseende.

Utbildningsministern ansluter sig till nämndens förslag och föreslår
att bidraget till lokalt arbete med video permanentas. Stödet bör främst
avse verksamheter med inriktning på barn och ungdom och syfta till
att förbättra möjligheterna för dessa grupper att på egen hand arbeta
med den rörliga bilden som uttryckssätt.

1 likhet med nuvarande ordning bör medlen för lokalt arbete med
video utdelas av Visningsnämnden inom Svenska Filminstitutet. För
ändamålet beräknas 4,5 milj .kr.

Utbildningsministern lämnar följande motivering till sitt förslag.

För egen del vill jag särskilt peka på betydelsen av satsningar på
medieverkstäder. Med tanke på att barn och ungdom i dag möter ett
mycket stort utbud av rörliga bilder finner jag det viktigt att sådana

1** Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 24

1989/90: KrU24

möjligheter skapas så att de på egen hand kan få arbeta med mediet.
Genom praktiskt arbete får man också bättre kunskaper om hur
berättartekniken är uppbyggd och fungerar. Det är viktigt med tanke
på behovet att motverka negativa effekter av våldsinslag på film och
video.

Regeringens förslag i denna del tas upp i två motioner. Enligt motion
Kr290 (m) yrkande 36 är lokalt arbete med video inte en statlig
angelägenhet. Motionärerna anser därför att medel härför inte bör
beräknas.

I motion Kr376 (c) däremot hälsas regeringens förslag med tillfredsställelse
såväl i fråga om uppräkningen av stödet som dess inriktning.
Motionärerna framhåller att det är angeläget att Visningsnämnden vid
fördelningen av stödet verkar för en god regional fördelning. Vidare
menar de att det bör skapas möjlighet för t.ex. organisationer som
arbetar med barn och ungdom att få stöd till vissa centrala insatser i
syfte att stimulera till lokal verksamhet (yrkande 3).

Utskottet anser liksom utbildningsministern att det är viktigt att
barn och ungdom får möjligheter att själva arbeta med film och video.
Det är därför angeläget att stöd kan ges till medieverkstäder. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag att stödet skall permanentas.
Utskottets ställningstagande innebär att den i propositionen föreslagna
höjningen av anslagsposten 3 med 2,5 milj.kr. tillstyrks och att motion
Kr290 yrkande 36 avstyrks.

Med anledning av förslaget i motion Kr376 vill utskottet erinra om
att det enligt propositionen även i fortsättningen är Visningsnämnden
som skall fastställa riktlinjer för fördelningen av stödet. Medel har
hittills fördelats till lokala projekt efter ansökan. Avgörande vid bidragsfördelningen
har varit projektens kvalitet. Av rapporten framgår
att medlen fördelats till i huvudsak tre olika typer av verksamheter,
nämligen medieverkstäder, utvecklingsprojekt och distributions- och
visningsprojekt. I propositionen uttalas att Visningsnämnden vid fördelningen
av medlen bör ha nära kontakt med kabelnämnden. Vidare
anges att Filminstitutets kostnader för fördelning av bidraget och vissa
andra centrala insatser bör kunna täckas av medlen.

Utskottet anser att det bör ankomma på Visningsnämnden att — så
som hittills varit fallet — ställa upp kriterier för fördelningen av
stödet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr376
yrkande 3.

Med den inriktning som stödet föreslås få kommer det — enligt
motion Kr376 — i fortsättningen inte bli möjligt att lämna stöd till
distribution och visning av videogram eller till videokonst. Motionärerna
anser därför att det under en övergångsperiod bör kunna utgå stöd
till projekt som löper under flera år och som dessutom redan startats
med bl.a. stöd från Visningsnämnden. Som exempel på sådana projekt
nämns Föreningen Filmens Dags biblioteksvideoprojekt och Filmcentrums
projekt Videotek för Invandrare.

Som utskottet påpekat i det föregående har det inom ramen för
försöksverksamheten med lokalt arbete med video funnits möjligheter

1989/90:KrU24

att få bidrag till distributions- och visningsprojekt. Av den i det
föregående nämnda rapporten om videostödet framgår att 16 % av
medlen fördelats till sådan verksamhet. Större delen av medlen har
gått till ett biblioteksvideoprojekt som genomförts av Filminstitutet.

Sedan vissa ändringar av villkoren i avtalet överenskommits mellan
parterna i december 1988 avsätts särskilda medel för stöd till bl.a.
distribution av värdefulla videogram. Det finns alltså möjligheter att
stödja distribution av videogram med särskilda medel inom ramen för
filmavtalet. Enligt överenskommelsen skall vid fördelningen av detta
nya stöd bl.a. behovet av värdefulla videogram för barn och ungdom
uppmärksammas. Utskottet vill också erinra om att — som redovisats i
det föregående — konstnärsnämnden nu har möjligheter att ge stöd till
bl.a. videokonst.

Mot här angiven bakgrund anser utskottet att någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion Kr376 yrkande 4 inte är påkallad.

För att stimulera produktion av film för barn och ungdom bör enligt
motion Kr376 möjligheterna att infora kvotering av medel för sådana
filmer prövas. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande
av denna innebörd.

Utskottet vill med anledning av motionärernas synpunkter erinra
om att 1982 års film- och videoavtal inte innehåller något uttalande
om tilldelning av medel för produktion av film med inriktning på
vissa grupper. Beslut om produktionsgarantier fattas av endera av de
två nämnder — administrativt knutna till Filminstitutet men i övrigt
fristående — som sedan 1982/83 har haft ansvar för fördelningen av
dessa garantier. Nämndernas beslut om produktionsgarantier grundas
på bedömningar av projektens konstnärliga kvaliteter. I Filminstitutets
rapport om filmstödet redovisas att av de medel som fördelats till
kortfilm har hälften tilldelats barn- och ungdomsfilm och den andra
hälften vuxenfilm. Enligt rapporten gick det emellertid under budgetåret
1988/89 tre vuxenfilmansökningar på varje inlämnad barn- och
ungdomsfilmansökan.

Med hänvisning till det anförda konstaterar utskottet att frågan om
hur barnfilmproduktion skall uppmuntras övervägs inom Filminstitutet.
Utskottet anser därför att det inte är nödvändigt med någon
riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr376 yrkande 1.

Som utskottet inledningsvis redovisat förbereds inom regeringskansliet
arbetet med utformningen av ett nytt film- och videoavtal . I motion
Kr376 anförs att i ett nytt avtal bör som avtalsslutande parter även ingå
Bygdegårdarnas Riksförbund, Oberoende Filmares förbund, Teaterförbundet
och företrädare för videodetaljisterna samt Svenska Kommunförbundet
och Landstingsförbundet (yrkande 2).

Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet erinra om att
de överläggningar som resulterade i 1982 års film- och videoavtal
förbereddes bi a. genom att en översyn av den statliga filmpolitiken
genomfördes inom utbildningsdepartementet. Vidare tillkallades år
1979 en beredning bestående av fem ledamöter med uppgift att delta i

1989/90:KrU24

beredningen av vissa filmpolitiska frågor — filmpolitiska beredningen
(U 1979:06). Förberedelserna inom regeringskansliet för ett nytt filmoch
videoavtal har, som utskottet inledningsvis redovisat, påbörjats.

I de nu pågående förberedelserna inför ett nytt film- och videoavtal
ingår Filminstitutets redovisning och analys av filmstödet liksom den
redovisning för det statliga fraktstödet som Biografbyrån nyligen har
överlämnat till regeringen.

Utskottet utgår från att regeringen utan något riksdagens initiativ
kommer att beakta de synpunkter som motionärerna anfört i frågan
om arbetet på att förbereda ett film- och videoavtal. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion Kr376 i här aktuell del
(yrkande 2).

Stöd till fonogram och musikalier (H 3)

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 8 617 000 kr. I propositionen
föreslås en höjning av anslaget med 1 949 000 kr. till totalt
10 566 000 kr.

Anslaget bör enligt motion Kr290 (m) ökas med 3 milj.kr. utöver
regeringens förslag (yrkande 37). Förslaget är kopplat till ett yrkande i
samma motion om en minskning av anslaget med motsvarande belopp
i syfte att det statliga stödet till Svenska rikskonserters fonogramproduktion
skall upphöra.

Utskottet har i betänkande 1989/90:KrU19 avstyrkt motionärernas
förslag i fråga om stödet till nämnda fonogramproduktion. Av den
redovisning som utskottet lämnat i det sammanhanget framgår att
Svenska rikskonserters fonogramutgivning till stor del skall vara inriktad
på dels ny svensk musik, dels svenska artister vars konstnärskap
inte kan anses vara tillräckligt dokumenterat på fonogram. Utskottet
avstyrker motion Kr290 i här aktuell del (yrkande 37) och tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning.

I propositionen begärs ett bemyndigande för regeringen om att träffe
avtal med företag som distribuerar kvalitetsfonogram från mindre
producenter. Vidare föreslås att ett belopp om 1 milj.kr. avsätts fr.o.m.
nästa budgetår för stöd till företag som distribuerar sådana fonogram.

Förslagen i propositionen i här aktuell del har inte gett utskottet
anledning till särskilt uttalande eller erinran. Utskottet tillstyrker alltså
att riksdagen lämnar det i propositionen begärda bemyndigandet.

Stöd till kulturtidskrifter (H 7)

i propositionen föreslås att kulturtidskriftsstödet skall höjas med
777 000 kr. till totalt 20 194 000 kr.

I motion Kr325 (vpk) föreslås en höjning av anslaget med 5 milj.kr.
utöver regeringens förslag. Motionärerna erinrar om att ett stort antal
kultur- och idétidskrifter har mycket svårt att hävda sig ekonomiskt.
Motionärerna påpekar att dessa tidskrifter inte har resurser eller
möjligheter att själva svara för effektiva marknadsföringstekniska åtgär -

1989/90: KrU24

der. Vidare har de stort behov av utbildningsinsatser på en rad
praktiska områden. Dessutom medför den nya tekniken investeringar
som många kulturtidskrifter inte klarar av ekonomiskt.

Med anledning av motionärernas synpunkter vill utskottet erinra
om att kulturrådet i enlighet med riksdagens beslut våren 1987 (prop.
1986/87:100, bet. KrU17, rskr. 209) genomför en treårig försöksverksamhet
som syftar till att förbättra kulturtidskrifternas ekonomiska
situation. Inom ramen för denna verksamhet får 1,5 milj.kr. användas
för utvecklingsinsatser när det gäller marknadsföring och utbildning i
bl.a. ekonomi, juridik, administration och teknik. Syftet med detta
stöd är att tidskrifterna skall kunna öka sitt prenumerantantal och
därmed få en bättre ekonomi. Förslaget i budgetpropositionen innebär
att sådana insatser skall kunna stödjas under ytterligare tre år och att
1 milj.kr. skall avsättas för detta ändamål under nästa budgetår.

Med beaktande av det anförda är utskottet inte berett att förorda en
förstärkning av anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet
avstyrker alltså motion Kr325.

Litteraturstöd (H 10)

Till litteraturstöd beräknas i propositionen medel under tre anslagsposter,
nämligen dels Utgjvningsstöd, dels Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn,
dels Kommittén för översättning till svenska av finsk facklitteratur.
Under den förstnämnda posten förelås en förstärkning med 500 000
kr. för att förbättra tillgången på kvalitetslitteratur för barn och
ungdom. Totalt föreslås anslaget föras upp med 35 715 000 kr.

Det behövs enligt motion Kr326 (s) ett utökat stöd till utgivning av
litteratur. Motionären hänvisar till att statens kulturråd i sin anslagsframställning
för budgetåret 1990/91 anfört att litteraturstödet förlorat i
realvärde och att stödbeloppet per titel har minskats för att antalet
stödda titlar skall kunna upprätthållas. Det behövs enligt motionärens
mening en ökning med 840 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag. Motionären förordar att riksdagen skall omfördela denna summa
till utgivningsstödet från andra — i motionen ej angivna — anslag
eller anslagsposter.

Utskottet avstyrker förslaget i motion Kr326 om omfördelning av
medel och tillstyrker den av regeringen föreslagna uppräkningen av
anslagsposten Utgivningsstöd, innefattande den av regeringen föreslagna
förstärkningen av bidraget till utgivning av barn- och ungdomslitteratur.

Stöd till Litteraturfrämjandet för utgivning av böcker för vuxna bör
enligt motion Kr290 (m) inte utgå i fortsättningen. Motionärerna
framhåller att det finns ett rikt utbud av kvalitetslitteratur för vuxna
till lågt pris och utan statliga subventioner. Statligt stöd till En bok för
alla bör fortsättningsvis utgå endast när det gäller litteratur för barn
och ungdom. Anslagsposten föreslås därför minskas med 3,5 milj.kr.
(yrkande 38).

1989/90:KrU24

Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare avstyrkt förslag om
nedläggning av En bok för allas utgivning av vuxenlitteratur (se senast
bet. 1988/89:KrU22 s. 10). Utskottet har därvid uttalat att denna del av
utgivningen bör fortsätta med hänsyn till det nära samband mellan
bokdistribution och lässtimulerande insatser som är utmärkande för
En bok för alla-verksamheten och till att det i detta sammanhang
behövs kvalitetsböcker med lågt pris.

Utskottet finner inte anledning att ändra sin inställning och avstyrker
därför motion Kr290 yrkande 38.

En översyn av litteraturstödets utformning och inriktning bör enligt
motion Kr256 (m) göras (yrkande 20). Motionärerna anför att lagerhållningen
av svensk litteratur är bristfällig trots ett betydande statligt
stöd till utgivning av litteratur. Dessutom saknas ett stort antal utländska
klassiker i bokhandeln. Det är enligt motionärernas mening nödvändigt
att litteratur av betydelse för den västerländska kulturutvecklingen
finns att köpa i landet om detta skall kunna göra anspråk på att
vara en kulturnation.

Utskottet vill först erinra om att medel varje år utgår under anslagsposten
Utgivningsstöd dels till stöd för utgivning av klassiker, dels till
produktionsstöd, marknadsföring och lagerstöd för klassikerserien för
skolan. Statens kulturråd har regeringens uppdrag att kontinuerligt
följa och redovisa utvecklingen på bokmarknaden. Tre rapporter har
avlämnats. Den senaste av dem, Boken — en översikt, överlämnades
våren 1989. Kulturrådet har också i uppdrag att inför budgetåret
1993/94 lägga fram en fördjupad analys av utvecklingen på området.
Kulturrådet, som fördelar medlen under anslagsposten Utgivningsstöd,
skall vidare varje år till regeringen lämna en redovisning för stödverksamhetens
utfall på olika litteraturkategorier.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är motiverat
att riksdagen tar initiativ till en sådan översyn rörande utgjvningsstödet
som begärs i motionen. Riksdagen bör därför avslå dess yrkande
20.

Kreditgarantier till bokförlag (H 11)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Stöd till bokhandel (H 12)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. (H 13)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Lån för investeringar i bokhandel m.m. (H 14)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

1989/90:KrU24

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Förvaltningskostnader (H 15) och
Produktionskostnader (H 16)

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har till uppgift att i samverkan
med andra bibliotek i landet arbeta för att synskadade och
andra handikappade får tillgång till litteratur. För att uppfylla detta
åliggande skall TPB framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker,
tillhandahålla punktskriftsböcker för försäljning samt bistå
folkbibliotek och andra med råd och information. I fråga om utlåningen
av talböcker skall TPB inrikta sin verksamhet på att fungera som
lånecentral. Biblioteket svarar också för framställning av studielitteratur
för högskolestuderande, som är synskadade, rörelsehindrade eller
dyslektiker. Medel till TPB beräknas under förevarande två anslag
samt under anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål (F 7), vilket
behandlas av socialförsäkringsutskottet.

Förvaltningskostnadsanslaget föreslås föras upp med 19 933 000 kr., en
ökning med 1 807 000 kr. Under anslaget beräknas fr.o.m. nästa
budgetår medel för central utskrivningstjänst av punktskrift för dövblinda,
vilken hittills bedrivits försöksvis.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen under anslaget
till förvaltningskostnader.

Under anslaget till produktionskostnader begär regeringen — liksom
tidigare år — att få ge TPB ett beställningsbemyndigande för det nästkommande
budgetåret. Utskottet tillstyrker att TPB ges ett bemyndigande
om 9 200 000 kr. för budgetåret 1991/92.

Medel för produktionskostnader har för innevarande budgetår beräknats
under fyra anslagsposter. Anslagspost 1. Produktionskostnader för
talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m. föreslås öka
med 2 782 000 kr. till 26 841 000 kr., vilket inbegriper en realförstärkning
om 595 000 kr. samt medel, högst 800 000 kr., för produktion
av punktskriftsmaterial för dövblinda. Anslagspost 2. Produktionskostnader
för punktskriftsböcker för försäljning föreslås räknas upp
med 33 000 kr. till 498 000 kr.

I två motioner, nämligen Kr248 (s) och Kr281 (s), framhålls att det
finns ett stort behov av ökad punktskriftsproduktion. Motionärerna
anser att de synskadade bör få bättre tillgång till samhällsinformation,
konsumentinformation och offentliga publikationer i punktskrift. De
påtalar svårigheterna för en synskadad att åta sig förtroendeuppdrag
eftersom handlingar i punktskrift saknas. Vidare anför de att blinda
barn och ungdomar genom ökad punktskriftsproduktion bör få tillgång
till sådana delar av ungdomskulturen som ligger utanför bibliotekens
verksamhetsområde. De anför också att lexikon i punktskrift inte
producerats på många år. Enligt motion Kr281 bör de totala medlen
för punktskriftsproduktion i landet ökas med 4 milj.kr. Denna ökade
produktion bör avse sådana punktskriftsprodukter som nämns i motio -

1989/90: KrU24

nema och utföras vid företaget SRF Tal & Punkt AB i Kiruna. Detta
företag producerade fram till hösten 1989 punktskrift för TPB, som
numera anlitar annan producent.

Utskottet har stor förståelse för att synskadade behöver även annan
litteratur, information m.m. i punktskrift än den som produceras
genom TPB:s försorg, t.ex. sådan samhälls- och konsumentinformation
som nämns i de aktuella motionerna. Produktion av sådan information
och andra offentliga publikationer ingår dock normalt inte i
TPB:s verksamhetsområde. Utskottet vill här starkt understryka olika
myndigheters ansvar för att den samhällsinformation m.m. som de
producerar och som synskadade behöver görs tillgänglig på olika sätt
för de synskadade.

I den mån den centrala utskrivningstjänsten vid TPB för dövblinda
producerar sådan samhällsinformation som är av intresse även för
andra synskadade är denna information också tillgänglig för dem
genom att TPB katalogiserar och lånar ut sådana produkter.

Då det gäller önskemålet i motionerna om ökad punktskriftsproduktion
för barn och ungdomar erinrar utskottet om att satsningar på
kultur för barn och ungdom är en viktig del i årets kulturbudget och
att ett samlat program för barn- och ungdomskultur avses utarbetas (se
prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 83). Utskottet anser sig kunna utgå från att
även TPB i sin verksamhet beaktar det starka intresse som finns att
synskadade barn och ungdomar skall kunna få tillgång till litteratur i
punktskrift.

Utskottet vill i sammanhanget ånyo framhålla att det är viktigt att
TPB:s produktion av tal- och punktskriftsböcker såväl för utlåning
som försäljning kan upprätthållas på nuvarande nivå. Utskottet anser
därför att — om de i budgetpropositionen föreslagna medlen visar sig
vara otillräckliga — regeringen bör återkomma med förslag om
tilläggsanslag.

Utskottet erinrar om att frågan om TPB:s senaste upphandling av
talboks- och punktskriftsproduktion behandlades i två frågedebatter i
riksdagen under hösten 1989 (prot. 1989/90:16 s. 27—28 och
1989/90:20 s. 11 — 12). Upphandling av talböcker och punktskriftsböcker
skall följa bestämmelserna i upphandlingsförordningen (1986:366)
och riksrevisionsverkets (RRVs) föreskrifter (1986:612). Då det gäller
den i motionerna aktualiserade frågan om att vid en ev. ökad punktskriftsproduktion
ta regionalpolitiska hänsyn vid upphandlingen vill
utskottet erinra om att upphandlingsförordningen inte ger utrymme
för sådana hänsynstaganden. I kommentarer till förordningen har RRV
dock erinrat om att det i förarbetena särskilt nämnts att det i vissa fell
finns skäl att lägga en vidare bedömning på ett upphandlingsärende,
såsom närings-, sysselsättnings-, försvars- och säkerhetspolitiska hänsyn.
Beslut i upphandlingsärende där sådana vidare bedömningar kan komma
i fråga ankommer dock inte på den upphandlande myndigheten.
Myndigheten får således inte utan regeringens medgivande göra avsteg
från förordningen. Vid prövning av anbud gäller bl.a. att om två eller
flera anbud är likvärdiga får myndigheten välja mellan anbuden. I

1989/90:KrU24

RRVs kommentarer erinras om att det i förarbetena till förordningen
uttalats att vid likvärdiga anbud från företag inom de fyra nordligaste
länen och annat företag skall företräde ges åt förstnämnda företag.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet den i propositionen
föreslagna medelsberäkningen för punktskriftsproduktion m.m.
och avstyrker motionerna Kr248 och Kr281.

Riksdagen godkände vid riksmötet 1984/85 att statligt stöd skulle utgå
under fem år för inköp av talböcker till länsbibliotek (prop.
1984/85:141, bet. KrU21, rskr. 392). Bidrag skulle utgå enligt en plan
för talboksförsörjningen inom resp. län. Innevarande budgetår, som är
det sista i femårsperioden, utgår 3 248 000 kr. för ändamålet.

TPB har föreslagit att det femåriga stödet till inköp av talböcker till
länsbiblioteken skall följas av ett särskilt stöd av samma storlek till
utveckling av handikappbibliotek i vidare mening, innefattande bl.a.
försök med ny teknik. Förslaget tas inte upp av regeringen i budgetpropositionen.

TPB:s förslag bör enligt motion Kr237 (c) genomföras. Riksdagen
bör därför begära att regeringen lägger fram förslag om ett femårigt
program för stöd till utveckling av handikappbibliotek (yrkande 1).
För budgetåret 1990/91 bör riksdagen anvisa 3 248 000 kr. för ändamålet
(yrkande 2).

I motion Kr367 (vpk) yrkas att riksdagen skall anvisa 3 248 000 kr.
för nästa budgetår till fortsatta inköp av talböcker till länsbiblioteken.

Den hittillsvarande verksamheten med inköp av talböcker bör enligt
motion Kr249 (fp) utvärderas av TPB, som därefter bör komma med
förslag om fortsatt talboksspridning. Motionären anser också att oförändrade
resurser bör avsättas till inköp av talböcker nästa budgetår,
men motionären yrkar inte någon ökad medelsanvisning för ändamålet.

Ett uttalande från riksdagen om ett förlängt bidrag till länsbiblioteken
yrkas i motion Kr226 (s).

Utskottet utgår från att de fern gångna årens stöd till inköp av
talböcker vid länsbiblioteken kommer att utvärderas utan att riksdagen
gör något särskilt uttalande härom. Utskottet utgår också från att den
utveckling som redan påbörjats, där kommunerna och landstingen i
allt större utsträckning tar ansvar för inköp av talböcker m.m., kommer
att fortsätta. Vidare torde länsbibliotekens fortsatta verksamhet när
det gäller service till handikappade vara en av de frågor som kommer
att tas upp i länsbibliotekens kommande verksamhetsprogram. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att något uttalande från
riksdagens sida i fråga om länsbibliotekens fortsatta arbete med service
till handikappade inte är erforderligt. Utskottet kan inte tillstyrka den
ökade medelstilldelning under anslaget som föreslås i motionerna. De
avstyrks således.

I motion Kr217 (s) begärs ett uttalande från riksdagen om att distributionen
av sådana textböcker som läshandikappade m.fl. kan behöva
som komplement till talböcker skall sändas portofritt till låntagaren.

1989/90:KrU24

Talböcker kan i dag sändas portofritt till synskadade från bl.a. TPB
och samtliga läns- och kommunbibliotek. I det nyligen avgivna betänkandet
(SOU 1990:27) Post & Tele — Affärsverk med regionalt och
socialt ansvar föreslås inte någon ändring i detta avseende. Distributionen
av låneböcker inom en kommun är en kommunal angelägenhet.
Om låntagare, vilka på grund av handikapp av olika slag har svårt att
själva förflytta sig till biblioteket, behöver t.ex. textböcker som komplement
till talböcker är det således kommunen som bör ansvara för att
låntagarna får tillgång till textböckerna. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Kr217.

Bidrag till Svenska språknämnden m.m. (H 17)

Anslaget till Svenska språknämnden föreslås räknas upp med 156 000
kr. till 2 476 000 kr. Utskottet tillstyrker förslaget.

Vid riksmötet 1987/88 fann utskottet att det var nödvändigt med
konkreta åtgärder för att främja svenska språket i samband med den
allt större datoranvändningen (bet. KrU 1987/88:6, rskr. 86). Under
anslaget Bidrag till Svenska språknämnden m.m. redovisas nu en
utredning av språknämnden om svenska språket och datorn och de
åtgärder som vidtas och planeras inom olika områden.

En annan fråga om det svenska språkets utveckling tas upp i en
motion vid årets riksmöte, nämligen motion Kr324 (mp). Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna att ringar över bokstaven
å och prickar över bokstäverna ä och ö bör behållas även i fortsättningen
(yrkande 1). Vidare bör riksdagen begära att regeringen lägger
fram förslag om sådan ändring av bestämmelserna om firmanamn i
aktiebolagslagen och andra lagar som rör juridiska personer att bokstäverna
a och o inte får användas då det uppenbarligen är fråga om
ändrad stavning av vanliga svenska ord som innehåller å, ä eller ö
(yrkande 2). Slutligen bör riksdagen begära motsvarande lagändringar
då det gäller varumärke eller annat särskilt kännemärke för produkt
som har sitt ursprung i Sverige och som marknadsförs i landet
(yrkande 3).

Utskottet har i olika sammanhang tagit upp frågor som rör det
svenska språket. I sitt betänkande KrU 1987/88:6 om svenska språket
och datorn erinrade utskottet bl.a. om att det under senare tid vuxit
fram en ökad medvetenhet om vikten av att vi vårdar och främjar det
svenska språket och dess egenart och variationsrikedom som ett betydelsefullt
led i strävan att bevara vårt kulturarv. En sådan ökad och
mera allmänt omfattad medvetenhet är enligt utskottets mening särskilt
viktig när det gäller ett språk som talas av jämförelsevis få. Den är
också viktig mot bakgrund av de stora förändringar som nu sker i
Europa och av den snabba utvecklingen av datoranvändningen och av
distributionen av televisionsprogam. Ett av skälen till den ökade uppmärksamhet
som språkvården har fått torde vara att vi har fått klart
för oss att framför allt det engelska språket hotat att tränga undan eller
i vart fall på ett icke önskvärt sätt påverka svenska språket. I den nu
aktuella motionen påtalas den form av påverkan som tar sig uttryck i

1989/90:KrU24

att svenska företag ändrar svenska ord som används som firmanamn
eller varumärke för att anpassa dem till utländska marknader, där
bokstäverna å, ä och ö inte används. Utskottet vill framhålla att
förändringen av å, ä och ö till a och o innebär inte endast ett ändrat
stavningssätt. Den medför också ett ändrat uttal, som inte stämmer
överens med gängse språkbruk i landet, och den försvårar förståelsen
av ordens innebörd och ursprung.

När riksdagen tidigare behandlat motioner om stavningen av det
svenska språket har man betonat att ett fortlöpande reformarbete bör
bedrivas med hänsynstagande bl.a. till önskemålet att bredda den
nordiska språkgemenskapen och att kraven på språkförståelse och
läsbarhet bör tillgodoses (se senast bet. 1988/89:KrU4). Arbetet med att
bredda den nordiska språkgemenskapen, som pågått sedan mitten av
1800-talet, har bl.a. resulterat i att Danmark år 1948 övergick från att
beteckna å-ljudet med "dobbelt-a" till att använda det "bolle-å" som
användes i de övriga nordiska länderna. Det skulle strida bl.a. mot de
nordiska samarbetssträvandena om det i Sverige nu skulle uppstå ett
mera allmänt bruk av a i stället för å t.ex. i firmanamn eller varumärken.

Det finns för språkvården särskilt inrättade, ansvariga organ med
expertis och sakkunskap, t.ex. Svenska språknämnden, Tekniska nomenklaturcentralen
och Svenska akademien.

I den utveckling av språket som ständigt sker har dessa och andra
organ som svarar för språkvård och pedagogisk utveckling en betydelsefull
roll. Det är dessa organ som skall svara för fortlöpande åtgärder
och initiativ. En viktig roll har också de som är ansvariga för forskning
på området samt massmedierna.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör
ta något initiativ av det slag som yrkas i motionen. Riksdagen bör
således avslå motion Kr324.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för Bidrag till projekt på
filmområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr246, 1989/90:Kr257 yrkande 18,
1989/90:Kr298 yrkande 3, 1989/90:Kr338 yrkande 18 och
1989/90:Kr370 yrkande 21, samtliga motioner i motsvarande del,

1989/90:KrU24

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 3 skall
beräknas 2 060 000 kr.,

res. 1 (fp, c, vpk, mp)

2. beträffande beräknande av medel för Främjande av spridning
och visning av värdefull film

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 36 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 3
skall beräknas 8 697 000 kr.,

res. 2 (m)

3. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr246, 1989/90:Kr257 yrkande 18,
1989/90:Kr290 yrkande 36, 1989/90:Kr298 yrkande 3,

1989/90:Kr338 yrkande 18 och 1989/90:Kr370 yrkande 21, samtliga
motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 55 739 000 kr.,

res. 3. (fp, c, vpk, mp) - viUk. 1
res. 4 (m) - villk. 2

4. beträffande lokalt arbete med video

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr376 yrkande 3,

res. 5 (c)

5. beträffande stöd till distribution och visning av videogram
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr376 yrkande 4,

6. beträffande produktion av barn- och ungdomsfilm
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr376 yrkande 1,

7. beträffande beredning av ett nytt film- och videoavtal
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr376 yrkande 2,

res. 6 (c)

8. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen medger att regeringen i avtal med aktiebolag som
distribuerar kvalitetsfonogram ikläder staten ekonomiska förpliktelser
i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:100,

9. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och
musikalier

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr290 yTkande 37 till Stöd till fonogram
och musikalier för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 10 566 000 kr.,

res. 7 (m)

10. beträffande medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90.100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr325 till Stöd till kulturtidskrifter för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 20 194 000
kr.

res. 8 (vpk, mp)

11. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Utgivningsstöd att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med

1989/90:KrU24

avslag på motion 1989/90:Kr326 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget vid mom. 13 skall beräknas
28 376 000 kr.,

12. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stiftelsen
Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande
åtgärder för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 38 i motsvarande del
beslutar att för ändamålet under anslaget vid mom. 13 skall
beräknas 7 261 000 kr.,

res. 9 (m)

13. beträffande medelsanvisningen till Litteraturstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr290 yrkande 38 och
1989/90:Kr326, båda motionerna i motsvarande del, till Litteraturstöd
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
35 715 000 kr.,

res. 10 (m) - villk. 9

14. beträffande översyn av litteraturstödets utformning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr256 yrkande 20,

res. 11 (m)

15. beträffande medelsanvisningen till Kreditgarantier till bokförlag att

riksdagen till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

16. beträffande medelsanvisningen till Stöd till bokhandel

att riksdagen till Stöd till bokhandel för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 2 909 000 kr.,

17. beträffande medelsanvisningen till Distributionsstöd till fackbokhandel
m.m.

att riksdagen till Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 3 499 000 kr.,

18. beträffande medelsanvisningen till Lån för investeringar i
bokhandel m.m.

att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 2 250 000
kr.,

19. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Förvaltningskostnader

att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 19 933 000 kr.,

20. beträffande visst bestållningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 9 200 000
kr. för budgetåret 1991/92 som har förordats i proposition
1989/90:100,

1989/90:KrU24

21. beträffande ökning av punktskriftsproduktionen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr248 och
1989/90:Kr281,

22. beträffande bidrag till utvecklingsarbete beträffande handikappbibliotek
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr226, 1989/90:Kr237
yrkande 1, 1989/90:Kr249 och 1989/90:Kr367 i motsvarande del,

res. 12 (c, vpk)

23. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr237 yrkande 2 och
1989/90:Kr367 i motsvarande del till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 35 738 000 kr.,

res. 13 (c, vpk) - viUk. 12

24. beträffande distribution av tal- och textböcker
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr217,

25. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska språknämnden
m.m.

att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 2 476 000 kr,

26. beträffande bevarande av å, ä och ö
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr324.

res. 14 (mp)

Stockholm den 26 april 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson
(s), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla
Berg (s) och Göran Åstrand (m).

Reservationer

1. Beräknande av medel för Bidrag till projekt på
filmområdet (mom. 1)

1989/90:KrU24

Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Margareta Fogelberg (fp),
Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk) och Kaj Nilsson
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Det
bidrag" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
De bidrag som konstnärsnämnden lämnar på filmområdet fyller en
viktig funktion genom att de ges bl.a. till unga filmare och experimentell
film samt till videokonst. Utskottet anser därför att det är väl
motiverat med en förstärkning av konstnärsnämndens möjligheter att
lämna bidrag. I enlighet med förslagen i motionerna Kr246, Kr257
yrkande 18, Kr298 yrkande 3, Kr338 yrkande 18 och Kr370 yrkande
21 bör anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet höjas med 2
milj.kr. utöver regeringens förslag.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för Bidrag till projekt på
filmområdet

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med bifall till motionerna 1989/90:Kr246, 1989/90:Kr257 yrkande
18, 1989/90:Kr298 yrkande 3, 1989/90:Kr338 yrkande 18 och
1989/90:Kr370 yrkande 21, samtliga motioner i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 3
skall beräknas 4 060 000 kr.,

2. Beräknande av medel för Främjande av spridning
och visning av värdefull film (mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "yrkande 36 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan helt ansluta sig till den i motion Kr290 anförda
uppfattningen att lokalt arbete med video inte är en statlig angelägenhet.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen att medel för
sådant stöd inte bör beräknas under anslaget.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel för Främjande av spridning
och visning av värdefull film

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 36 i motsvarande
del beslutar att medel för angivna ändamål inte skall beräknas
under anslaget vid mom. 3,

3. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Jan-Erik Wikström (fp). Jan Hyttring (c), Margareta Fogelberg (fp),
Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk) och Kaj Nilsson
(mp) anser att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och

1989/90:KrU24

med bifall till motionerna 1989/90:Kr246, 1989/90:Kr257 yrkande
18, 1989/90:Kr298 yrkande 3, 1989/90:Kr338 yrkande 18 och
1989/90:Kr370 yrkande 21, samtliga motioner i motsvarande del,
samt med avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 36 i motsvarande
del till Filmstöd för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 57 739 000 kr.,

4. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Ingrid Sundberg, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser att
moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 36 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1989/90:Kr246,
1989/90:Kr257 yrkande 18, 1989/90:Kr298 yrkande 3,

1989/90:Kr338 yrkande 18 och 1989/90:Kr370 yrkande 21, samtliga
motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 51 239 000 kr.,

5. Lokalt arbete med video (mom. 4)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
anser att" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att Visningsnämnden vid fördelningen
av stödet bör verka för en god regional fördelning. Bidrag
till vissa utbildnings- och informationsinsatser bör också kunna lämnas
till organisationer som arbetar med barn och ungdomar.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr376 i
här aktuell del.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande lokalt arbete med video

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr376 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Beredning av ett nytt film- och videoavtal
(mom. 7)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet utgår" och slutar med "(yrkande 2)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan ansluta sig till de i motion Kr376 framförda synpunkterna
på hur förberedelserna för ett nytt film- och videoavtal bör
bedrivas. Enligt utskottets mening är det angeläget med en breddning

1989/90: KrU24

av antalet avtalsslutande parter. Utskottet hänvisar härvid till förslaget i
motionen. Det är vidare angeläget att det blir en parlamentarisk
medverkan i de kommande avtalsförhandlingarna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande beredning av ett nytt film- och videoavtal
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr376 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och
musikalier (mom. 9)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande
lydelse:

1 enlighet med vad som anförts i reservation 4 till betänkandet
1989/90:KrU19 delar utskottet motionärernas uppfattning att en fri
konkurrens om de medel som ställs till fonogramproducenternas förfogande
för s.k. smal produktion leder till effektivare resultat. Med
hänsyn till angelägenheten av ett ökat stöd till fonogramproduktion
som tillgodoser en smal och begränsad marknad tillstyrker därför
utskottet motionärernas förslag om en uppräkning av förevarande
anslag med 3 milj .kr. utöver regeringens förslag.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och
musikalier

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 37 till Stöd till
fonogram och musikalier för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 13 566 000 kr.,

8. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter
(mom. 10)

Alexander Chrisopoulos (vpk) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Med
anledning" och slutar med "motion Kr325" bort ha följande lydelse:
Kultur- och idétidskrifterna spelar en viktig roll i kultur-, idé- och
samhällsdebatten. Det statliga stödet till dessa tidskrifter är begränsat,
och de lever alla under knappa förhållanden. Förslaget i budgetpropositionen
innebär reellt sett en minskning av det statliga stödet. Det
finns enligt utskottets mening anledning att stärka kulturtidskrifternas
ställning och förbättra deras arbetsmöjligheter. Utskottet anser att — i
enlighet med förslaget i motion Kr325 — anslaget bör höjas med 5
milj .kr.

1989/90: KrU24

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med bifall till motion 1989/90:Kr325 till Stöd till kulturtidskrifter
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
25 194 000 kr.,

9. Beräknande av medel för anslagsposten Stiftelsen
Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för alla
samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom
(mom. 12)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkande 38" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att statligt stöd till En
bok för alla-verksamheten bör utgå endast när det gäller litteratur för
barn och ungdom. Det finns nämligen redan ett rikt utbud av kvalitetslitteratur
för vuxna till lågt pris och utan statliga subventioner. I
enlighet med vad som föreslås i motion Kr290 yrkande 38 bör bidraget
till En bok för alla minskas med 3,5 milj.kr. i förhållande till regeringens
förslag.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stiftelsen
Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande
åtgärder för barn och ungdom

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 38 i motsvarande
del beslutar att för ändamålet under anslaget vid mom. 13 skall
beräknas 3 761 000 kr.,

10. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (mom. 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Ingrid Sundberg, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser att
moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande medelsanvisningen till Litteraturstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100, med
bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 38 i motsvarande del
och med avslag på motion 1989/90:Kr326 i motsvarande del till
Litteraturstöd för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 32 215 000 kr.,

1989/90:KrU24

11. Översyn av litteraturstödets utformning
(mom. 14)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är nödvändigt att
inriktningen av det statliga litteraturstödet ses över. Det är enligt
utskottets mening otillfredsställande att ett stort antal europeiska klassiker
i dag saknas i bokhandeln. Den litteratur som är av betydelse för
den västerländska kulturutvecklingen måste finnas att köpa i landet
om detta skall kunna göra anspråk på att vara en kulturnation. Mot
bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till
motion Kr256 yrkande 20 som sin mening bör ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande översyn av litteraturstödets utformning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr256 yrkande 20
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Bidrag till utvecklingsarbete beträffande
handikappbibliotek m.m. (mom. 22)

Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och Alexander Chrisopoulos
(vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet utgår" och på s. 16 slutar med "avstyrks således" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att den av TPB föreslagna verksamheten med utveckling
av talboksutlåningen till handikappbibliotek i vidare mening kan
få mycket stor betydelse för de handikappade. Riksdagen bör därför
hos regeringen begära förslag om ett sådant femårigt program som
föreslås i motion Kr237. Vidare bör riksdagen anvisa 3 248 000 kr. för
verksamheten under femårsperiodens första budgetår.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande bidrag till utvecklingsarbete beträffande handikappbibliotek
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr237 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1989/90: Kr226,
1989/90: Kr249 och 1989/90:Kr367 i motsvarande del som sin
menin- ,er regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:KrU24

13. Medelsanvisningen till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
(morn. 23)

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och Alexander Chrisopoulos
(vpk) anser att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

23. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
motion 1989/90:Kr367 i motsvarande del samt med bifall till
motion 1989/90:Kr237 yrkande 2 till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 38 986 000 kr.,

14. Bevarande av å, ä och ö (mom. 26)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "I den"
och slutar med "motion Kr324" bort ha följande lydelse:

De språkvårdande organen i landet har i huvudsak en rådgivande
uppgift. De kan således inte ingripa mot sådant förvanskande språkbruk
som påtalas i motionen. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen
på området måste enligt utskottets uppfattning åtgärder av det slag
som förordas i motion Kr324 övervägas. Riksdagen bör därför begära
att regeringen skyndsamt låter utreda om det är möjligt att genom
ändringar i firmalagen, aktiebolagslagen, varumärkeslagen, m.fl.
tillämpliga lagar hindra användningen av a och o i firmanamn, varumärke,
m.m., när det uppenbarligen är fråga om svenska ord som
ursprungligen stavas med å, ä eller ö. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med anledning av motion Kr324 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande bevarande av ä, ä och ö
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr324 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:KrU24

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 3

Utskottet 5

Filmstöd (H 2) 5

Stöd till fonogram och musikalier (H 3) 10

Stöd till kulturtidskrifter (H 7) 10

Litteraturstöd (H 10) 11

Kreditgarantier till bokförlag (H 11) 12

Stöd till bokhandel (H 12) 12

Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. (H 13) 12

Lån för investeringar i bokhandel m.m. (H 14) 12

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Förvaltningskostnader (H 15) 13

Produktionskostnader (H 16) 13

Bidrag till Svenska språknämnden m.m. (H 17) 16

Hemställan 17

Reservationer 20

1. Beräknande av medel för Bidrag till projekt på
filmområdet (fp, c, vpk, mp) 20

2. Beräknande av medel för Främjande av spridning

och visning av värdefull film (m) 21

3. Medelsanvisningen till Filmstöd (fp, c, vpk, mp) .... 21

4. Medelsanvisningen till Filmstöd (m) 22

5. Lokalt arbete med video (c) 22

6. Beredning av ett nytt film- och videoavtal (c) 22

7. Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och musikalier
(m) 23

8. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter

(vpk, mp) 23

9. Beräknande av medel för anslagsposten Stiftelsen
Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för alla

samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom (m) .. 24

10. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (m) 24

11. Översyn av litteraturstödets utformning (m) 25

12. Bidrag till utvecklingsarbete beträffande handikappbibliotek
m.m. (c, vpk) 25

13. Medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader (c, vpk) 26

14. Bevarande av å, ä och ö (mp) 26

1989/90:KrU24